Examensarbete vid

Medieteknik, Malmö högskola  

   Tillgänglighet på webben för personer med kognitiva funktionshinder – En fallstudie av ett biblioteks webbplats   Web accessibility for people with cognitive disabilities – A case study of a library´s website

Johansson, Lena

Examensarbete i Medieteknik Handledare: Peterson, Bo Examinator: Sara Leckner Examinationstermin: ht 2013

  I  

Sammanfattning

Det finns riktlinjer för hur webbplatser kan anpassas för personer med kognitiva funktionhinder,

men ännu har ingen enighet uppnåtts när det gäller hur man bäst går tillväga för att skapa

tillgängliga webbplatser för målgruppen. Det finns flera former av kognitiva funktionshinder.

Därför behövs undersökningar som fokuserar på hur man skapar tillgängliga webbplatser för

personer med de olika formerna av funktionshindret. En fallstudie har därför utförts genom

detta arbete, för att ta reda på hur tillgänglig Kristianstad Biblioteks webbplats är för unga

personer med lindrig utvecklingsstörning. Webbplatsen har studerats genom ett användningstest

som utförts tillsammans med målgruppen. Förslag ges i uppsatsen på hur webbplatsen kan

förbättras för att öka tillgängligheten. Flera förbättringar behövs på webbplatsen för att den ska

kunna anses som tillgänglig för målgruppen. Navigationen var ett av de områden som ställde till

störst problem för deltagarna under användningstestet och därför behöver förbättras. Problem

uppstod även när deltagarna skulle utläsa information om mediet (en bok) ur en tabell. Att

använda mer multimodalitet på webbplatsen kan vara ett komplement till den skrivna texten

som underlättar för målgruppen.

Nyckelord

Tillgänglighet, användbarhet, användningstest, webbdesign, kognitiva funktionshinder, lindrig

utvecklingsstörning

 

  II  

Abstract

There are guidelines of how to adapt websites for people with cognitive disabilities, but so far,

there is no agreement in how to make accessible websites for the target group. There are several

forms of cognitive disabilities. Therefore, studies that focus on how to create accessible

websites for people with cognitive disabilities of different kinds are needed. Through this essay

a case study has been carried out, to find out how accessible Kristianstad Library´s website is

for young persons with mild developmental disabilities. To study the website, a usability test

has been carried out with the target group. Furthermore, suggestions are given in the essay of

how the website can be improved to increase the accessibility. Several improvements are

needed at the website for it to be considered accessible for the target group. The navigation was

one of the areas that caused the most problems for the participants during the usability test and

therefor needs to be improved. Problems also arose when the participants would read

information about the medium (a book) from a table. Using more multimodality at the website

as a complement to the written text, can facilitate for the target group.

Keywords

Accessibility, usability, usability test, web design, cognitive disabilities, mild developmental

disability

   

  III  

Ordlista

Användarbeskrivning: En användarbeskrivning är enligt Molich (2002, s. 46) en realistisk och

konkret beskrivning av en person i en målgrupp. Personen är fiktiv, men fungerar som en god gemensam nämnare för ett större antal användare av en webbplats.

Användbarhet: Användbarhet är en kvalitetsegenskap hos interaktiva produkter. En produkt

med hög användbarhet uppfyller både beställarens och målgruppernas syften. Användbara

produkter utformas med hänsyn till människors egenskaper, sammanhanget där produkten ska användas samt den nytta som produkten förväntas ge. (Ottersten och Berntsson 2002, s. 14-15)

Användningstest: Ett användningstest utförs för att finna möjliga orsaker till problem med en

produkt. Testet ger ett underlag som används för åtgärda problemen och förbättra produkten.

(Ottersten och Berntsson 2002, s. 98) Ett ”Tänka högt-test” är en form av ett användningstest.

Funktionshinder: Ordet funktionshinder syftar till den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en individ i relation till omgivningen. (Socialstyrelsen 2014)

Kognitiv: Betyder detsamma intellektuell. Kognition är ett ord för intellektuella funktioner.

(Svenska Akademiens ordlista över svenska språket 2005)

Multimodalitet: Multimodalitet handlar om att tillhandahålla olika medietyper för att klargöra

ett innehåll. En text kan till exempel kompletteras med illustrationer, fotografier, ljudfiler och/eller videoklipp. Innehållet blir på så vis lättare att ta till sig. (Bohman 2004)

Tillgänglig webb: En tillgänglig webb är en webb som fungerar för alla människor, oavsett

hårdvara, mjukvara, språk, kultur eller fysiska eller kognitiva förmågor. En tillgänglig webb

möjliggör likvärdig delaktighet för personer med funktionshinder. När webbplatser, webbteknologier eller webbverktyg är dåligt utformade, kan hinder skapas som utestänger

människor från att använda webben. (Henry och McGee 2013)

Utvecklingsstörning: Utvecklingsstörning är ett kognitivt funktionshinder. (Söderman och

Nordlund 2005, s. 18) Funktionsnedsättningen består av en nedsättning i intelligensen samt

svårigheter inom minst två av följande tre områden: teoretisk förmåga, social förmåga och praktisk förmåga. (Wallin och Holmbom 2013)

W3C, World Wide Web Consortium: W3C är en organisation som arbetar för att leda

webben till sin fulla potential genom att utveckla protokoll och riktlinjer. En av W3C:s

huvudmål är att göra webben tillgänglig för alla människor. (W3C 2010)

 

  IV  

Innehållsförteckning

1   Inledning  ...........................................................................................................................  1  1.1   Fiktiv  person  som  representerar  målgruppen  .........................................................  2  1.1.1   Ellen  ....................................................................................................................................................  2  

1.2   Syfte  .........................................................................................................................................  3  1.3   Frågeställningar  ..................................................................................................................  3  1.4   Avgränsningar  ......................................................................................................................  3  1.5   Vem  riktas  uppsatsen  till?  ................................................................................................  4  1.6   Disposition  .............................................................................................................................  4  

2   Metod  ..................................................................................................................................  6  2.1   Metodval  –  Fallstudie  .........................................................................................................  6  2.2   Insamlingstekniker  för  data  ............................................................................................  7  2.2.1   Intervjuer  ..........................................................................................................................................  7  2.2.2   Observation  -­‐  Användningstest  ..............................................................................................  8  2.2.3   Pilotstudie  ........................................................................................................................................  9  

2.3   Kvalitativt  perspektiv  .....................................................................................................  10  2.4   Urval  .....................................................................................................................................  10  2.5   Konfidentialitet  .................................................................................................................  12  2.6   Genomförande  ...................................................................................................................  12  2.7   Metoddiskussion  ..............................................................................................................  13  

3   Teori  .................................................................................................................................  16  3.1   Utvecklingsstörning  ........................................................................................................  16  3.2   Kognitiv  förmåga  ..............................................................................................................  16  3.2.1   Den  kognitiva  förmågan  utifrån  fem  områden  ..............................................................  17  3.2.2   Minnesfunktioner,  förståelse  av  språk  och  symboler  ................................................  19  

3.3   Riktlinjer  för  tillgänglighet  ...........................................................................................  19  3.3.1   Text  ...................................................................................................................................................  20  3.3.2   Bilder  och  multimodalitet  ......................................................................................................  21  3.3.3   Layout  .............................................................................................................................................  22  3.3.4   Navigering  .....................................................................................................................................  22  3.3.5   Reducera  problem  .....................................................................................................................  23  

4   Resultat  ...........................................................................................................................  24  4.1.1   Uppgift  1  .........................................................................................................................................  24  4.1.2   Uppgift  2  .........................................................................................................................................  24  4.1.3   Uppgift  3  .........................................................................................................................................  25  4.1.4   Uppgift  4  och  5  ............................................................................................................................  26  4.1.5   Uppgift  6  .........................................................................................................................................  27  4.1.6   Uppgift  7  .........................................................................................................................................  28  

5   Analys  ..............................................................................................................................  30  5.1   Analys  av  respektive  uppgift  ........................................................................................  30  5.1.1   Uppgift  1  .........................................................................................................................................  30  5.1.2   Uppgift  2  .........................................................................................................................................  30  5.1.3   Uppgift  3  .........................................................................................................................................  31  5.1.4   Uppgift  4  och  5  ............................................................................................................................  32  5.1.5   Uppgift  6  .........................................................................................................................................  33  5.1.6   Uppgift  7  .........................................................................................................................................  34  

  V  

5.2   Förslag  för  ökad  tillgänglighet  .....................................................................................  35  5.2.1   Navigering  .....................................................................................................................................  35  5.2.2   Layout  .............................................................................................................................................  36  5.2.3   Text  ...................................................................................................................................................  37  5.2.4   Bilder  och  multimodalitet  ......................................................................................................  38  

6   Diskussion  ......................................................................................................................  39  7   Slutsatser  ........................................................................................................................  42  7.1   Förslag  till  vidareutveckling  ........................................................................................  43  

               Tack  till                  Referensförteckning      

  1  

1 Inledning

Internet är en del av vårt dagliga liv. Därför är det viktigt att webbplatser är tillgängliga även för

de som har någon form av funktionshinder. Jag fann en artikel som väckte mitt intresse och

handlar om tillgänglighet på webben för personer med intellektuella funktionshinder. Artikeln

”Can the web be made accessible for people with intellectual disabilities?” av Kennedy, Evans

och Thomas (2011) presenterar resultatet av ett forskningsprojekt. En slutsats som drogs utifrån

undersökningen, var att det är möjligt att göra webbsidor tillgängliga för personer med lindrig

utvecklingsstörning, på ett sätt som alla kan dra nytta av. Söderman och Nordlund (2005, s. 56)

skriver att funktionshindret utvecklingsstörning kan delas in i tre nivåer. Grav -, måttlig - och

lindrig utvecklingsstörning. Lindrig utvecklingsstörning kan jämföras med en åldersmässig

kognitiv utveckling på 7-12 år. Jämförelsen syftar dock enbart till de gränser som sätts av

hjärnans kapacitet och en vuxen person har alltid en högre funktionell begåvning än ett barn. Se

mer information i teorikapitlet, 3.1 Utvecklingsstörning.

WCAG 2.0 (Web Content Acessibility Guidelines 2.0) är namnet på de riktlinjer som

organisationen W3C (World Wide Web Consortium) tillhandahåller gällande tillgänglighet på

webben. (Easton 2010, s. 75) Författarna till artikeln ”Can the web be made accessible for

people with intellectual disabilities?” skriver att W3C, som tar fram riktlinjerna för att skapa

tillgänglighet på webben för funktionshindrade, har förbisett personer med intellektuella

funktionshinder. Specialister på tillgänglighet för intellektuellt funktionshindrade har vanligtvis

inte funnits med i arbetsgrupperna när riktlinjerna tagits fram. Det har i sin tur inneburit att

riktlinjerna inte är utformade för personer med intellektuella funktionshinder. Författarna menar

även att akademiska undersökningar kring tillgänglighet på webben för intellektuellt

funktionshindrade är för få. (Kennedy, Evans och Thomas 2011, s. 29-39) Begränsat med

forskning inom området gör design av webbplatser för personer med kognitiva funktionshinder

mer spekulativ, obestämd och svårare att implementera. Det finns riktlinjer, men mer forskning

behövs för att göra dessa tillräckligt väldefinierade. (Bohman 2004)

Enligt Easton (2010, s. 91) finns det endast en konkret riktlinje i WCAG 2.0 som är skriven för

att tillgodose behoven hos personer med kognitiva svårigheter. Det är riktlinje nummer 3.1 som

lyder ”Gör textinnehåll läsbart och begripligt”. När det gäller kognitiva funktionshinder har

organisationen inte lyckats skapa slutgiltiga riktlinjer.

Friedman och Nelson Bryen (2007) utförde en undersökning med syftet att ge en översikt av

den kunskap som finns på området gällande hur tillgänglighet på webben kan uppnås för

  2  

personer med kognitiva funktionshinder. De mest förekommande riktlinjerna som finns uppsatta

av experter på området har definierats och finns beskrivna i artikeln. Genom studien kom man

bland annat fram till att ingen enighet har uppnåtts gällande hur man skapar tillgänglighet på

webben för kognitivt funktionshindrade. Författarna rekommenderar att mer forskning utförs

med inriktning mot de olika formerna av kognitiva funktionshinder. Det som behöver

undersökas är vilka hinder personer med olika former av kognitiva funktionshinder stöter på när

de använder webben och hur de effektivt kan bli avhjälpta.

Utvecklingsstörning är en form av de kognitiva funktionshindren. En webbplats kommer därför

att undersökas praktiskt genom detta arbete, för att ta reda på hur tillgänglig denna är för unga

personer med lindrig utvecklingsstörning. Webbplatsen som kommer att undersökas tillhör ett

bibliotek. Biblioteken finns till för alla, och därför bör dess webbplatser anpassas för att vara

tillgängliga för så många som möjligt. Hinder som uppkommer vid användandet av webbplatsen

kommer att studeras för att ta reda på hur de kan avhjälpas. Riktlinjer som finns inom området

kommer att beskrivas, och med hjälp av resultatet från undersökningen, kommer en reflektion

ske kring hur riktlinjerna kan vara till hjälp för målgruppen.

1.1 Fiktiv person som representerar målgruppen

För att få en bild av målgruppen (unga personer med lindrig utvecklingsstörning) följer här en

användarbeskrivning i form av en fiktiv person som representerar målgruppen. Hur

informationen kring henne tagits fram kan läsas i kapitel 2 Metod.

1.1.1 Ellen

Ellen är 19 år går på en gymnasiesärskola. Hon har en lindrig utvecklingsstörning. Ellen

använder internet regelbundet, nästan varje dag när hon tänker efter. Hon använder både

mobilen och datorn när hon är på internet, men mestadels används mobilen för den har man

med sig hela tiden. Den är särskilt bra när man ska lyssna på musik. Hon använder Facebook

mycket liksom Instagram och ibland även Bilddagbok. Communitys är det hon intresserar sig

mest för. Hon tycker om att lägga upp text och bilder som andra kan läsa och titta på. När hon

lyssna på musik använder hon gärna Spotify. Några av hennes klasskompisar är mycket på

Youtube och vissa använder Playtube också, men själv använder hon inte dessa sidor. Likaså

känner hon några killar som tycker om att använda blocket, men det gör aldrig hon. Google

använder hon däremot, det är jättebra när man söker efter fakta.

  3  

Överlag har hon en positiv inställning till internet. Hon tycker inte att det brukar uppkomma

några större problem när hon använder det, men det kan ju klart hända. En gång när hon skulle

logga in på internetbanken spärrades sidan eftersom hon slagit in fel siffror för många gånger.

Det gick inte längre att logga in och för att få hjälp att ta bort spärren fick en av hennes föräldrar

hjälpa till. Ibland kan hon tycka att det känns bäst att använda de webbsidor som hon brukar

använda, så att det inte händer något konstigt.

Det finns ett bibliotek med lättlästa böcker på skolan som hon använder ibland. Det finns ingen

bibliotekskatalog till skolans bibliotek, man får helt enkelt fråga efter den bok man vill låna.

Biblioteket som inte tillhör skolan känner hon till. Det är ett bra ställe där man kan träffas och

låna annat än bara böcker. Någon bibliotekskatalog har hon däremot aldrig använt.

1.2 Syfte

Studiens syfte är att ta reda på hur tillgänglig Kristianstad Biblioteks webbplats är för unga

personer med lindrig utvecklingsstörning, samt undersöka vilka förändringar som kan utföras på

webbplatsen för att öka tillgängligheten för målgruppen.

1.3 Frågeställningar

• Hur tillgänglig är Kristianstad Biblioteks webbplats för unga personer med lindrig

utvecklingsstörning?

• Vilka moment under testet av webbplatsen fungerade bra för målgruppen?

• Vilka moment under testet av webbplatsen fungerade sämre för målgruppen, och vad

kan det bero på?

• Vilka förändringar av webbplatsen kan utföras för att öka tillgängligheten för unga

personer med lindrig utvecklingsstörning?

1.4 Avgränsningar

Detta arbete undersöker endast hur den valda webbplatsen fungerar för unga personer med

lindrig utvecklingsstörning. Det finns flera svårighetsgrader av utvecklingsstörning. Den

  4  

forskning som Kennedy, Evans och Thomas (2011, s. 37) presenterar i artikeln ”Can the web be

made accessible for people with intellectual disabilities?” visar att personer med högre grad av

utvecklingsstörning, är i behov av webbsidor som anpassats speciellt till denna grupp. En

alternativ version av webbsidan behövs då, eftersom den inte fungerar lika bra för alla. I detta

arbete kommer jag att undersöka hur tillgängligheten kan förbättras på den befintliga

webbplatsen. Därför kommer undersökningen endast beröra hur den valda webbplatsen fungerar

för unga personer med lindrig utvecklingsstörning.

1.5 Vem riktas uppsatsen till?

För att skapa webbplatser som är tillgängliga för personer med kognitiva funktionshinder, måste

webbdesigners och webbutvecklare vara medvetna om att gruppen finns som potentiella

användare. Ofta finns inte denna medvetenhet. Likaså är det vanligt med brist på kunskap om

vad kognitiva funktionshinder är, vilket i sin tur leder till brist på medvetenhet kring

tillgängligheten på webben för denna grupp. (Kennedy, Evans och Thomas 2011) Uppsatsen

riktar sig därför till alla som på något sätt har möjligheten att påverka tillgängligheten på

webben. Det kan vara personer som arbetar med webben praktiskt, såsom webbdesigners,

webbutvecklare och webbredaktörer eller personer som på ett mer övergripande sätt kan

påverka en webbplats tillgänglighet, t.ex. ett företags marknadschef. Den som tar beslut

angående utformning av en webbplats, har möjligheten att göra så att fler människor enklare kan

ta del av det man vill förmedla eller stå till tjänst med på webben. Jag hoppas med detta arbete

kunna bidra med en liten del i att sprida kunskap om tillgänglighet på webben för personer med

lindrig utvecklingsstörning.

1.6 Disposition

Kapitel 2, metod: I detta kapitel kan man läsa om de metoder som använts för testa

webbplatsen och få fram information om målgruppen.

Kapitel 3, teori: I detta kapitel kan man läsa om vår kognitiva förmåga och vad det kan

innebära att ha en lindrig utvecklingsstörning. Riktlinjer för att skapa tillgängliga webbplatser

för personer med kognitiva funktionshinder finns också presenterade.

Kapitel 4, resultat: Resultatet som framkommit genom testet av webbplatsen presenteras här.

De frågor som ställts under tiden för testet finns presenterade var för sig, och resultaten av varje

  5  

fråga följs därefter.

Kapitel 5, analys: I denna del analyseras resultatet med hjälp av teorin. Vidare ges förslag på

förändringar av webbplatsen, för öka tillgängligheten för unga personer med lindrig

utvecklingsstörning.

Kapitel 6, diskussion: Kapitlet innehåller en reflektion över de mest framträdande resultaten i

relation till teorin.

Kapitel 7, slutsatser: I detta kapitel finns en kort sammanfattning av de slutsatser som

uppsatsen resulterat i.

 

  6  

2 Metod

I detta kapitel definieras arbetets metodval, insamlingstekniker för data och vetenskapligt

förhållningssätt. Vidare beskrivs urval, konfidentialitet och genomförande. Kapitlet anslutas

med en metoddiskussion.

2.1 Metodval – Fallstudie

Enligt Yin (2007, s. 17, 25, 27) är fallstudier användbara som vetenskaplig metod när fokus

ligger på aktuella skeenden i ett konkret och socialt sammanhang. Fallstudien innehåller direkt

observation av de skeenden som studeras och intervjuer med de personer som varit med om

händelseförloppet. Vid fallstudier kan man använda sig av många olika former av empiriskt

material, t.ex. dokument, artefakter, intervjuer och observationer. Syftet med fallstudiemetoden

är att bidra till den samlade kunskapen om t.ex. gruppmässiga företeelser. Genom att studera en

liten del av ett stort förlopp, och med hjälp av fallet beskriva verkligheten, får fallet i fråga

representera verkligheten (Ejvergård 2009, s. 35).

Det kan vara aktuellt att använda fallstudie som metod när man ställer frågor som ”hur” eller

”varför” i samband med ett aktuellt skeende i sin problemformulering. (Yin 2007, s. 17) Detta

arbete syftar till att ta reda på hur tillgänglig Kristianstad Biblioteks webbplats är för unga

personer med lindrig utvecklingsstörning, samt undersöka vilka förändringar som kan utföras på

webbplatsen för att öka tillgängligheten för målgruppen. Fallstudie som vetenskaplig metod är

lämplig för denna studie bland annat eftersom frågan ”hur” är väsentlig i den övergripande

problemformuleringen. Vidare ligger fokus på ett aktuellt skeende i ett konkret sammanhang då

Kristianstad Biblioteks webbplats har studerats under tiden som användare ur målgruppen

genomför ett antal uppgifter på denna. Detta skeende, då användare ur målgruppen testar den

valda webbplatsen, är det fall som studien fokuserar på. Fallet har studerats genom en

observation i form av ett användningstest, för att ta reda på hur väl webbplatsen fungerar för

målgruppen.

Gruppintervjuer har genomförts för att få reda på mer om målgruppen. Informationen som

framkommit genom gruppintervjuerna har använts då användningstestet utformats och under

tiden för dess genomförande. I samband med användningstesten ställdes frågor till deltagarna.

Två av dessa användes för att kontrollera att resultaten tolkats på rätt sätt av mig som testledare.

Informationen som framkommit vid intervjuerna har även använts i användarbeskrivningen som

  7  

finns i inledningen, se 1.1 Fiktiv person som representerar målgruppen.

2.2 Insamlingstekniker för data

De insamlingstekniker som använts för att samla in materialet till detta arbete är intervjuer,

observationer i form av ett användningstest samt en pilotstudie för att testa användningstestet.

Här följer en beskrivning av dessa tre insamlingstekniker.

2.2.1 Intervjuer

I detta arbete har intervjuer utförts för att ta reda på mer om målgruppen. För att skapa

användbara webbplatser är det viktigt att känna sina användare (Molich 2002, s. 31). Kunskap

om målgruppen kan användas som underlag då beslut om designen ska tas, samt till hjälp då

tester ska utformas. Ett sätt att samla in information om målgruppen är genom intervjuer. Den

information som framkommit vägs sedan samman till mer generella kunskaper om målgruppen.

(Ottersten och Berndtsson 2002, s. 63, 69) För att skapa en bild av målgruppen kan man

använda sig av en användarbeskrivning i form av en fiktiv person. Person som beskrivs ska vara

realistisk och fungera som en gemensam nämnare för ett större antal användare. (Molich 2002,

s. 46) Den fiktiva personen som beskriver målgruppen tilldelas namn, ålder, intressen,

erfarenheter, värderingar och så vidare. Vad som motiverar alternativt skrämmer personen när

det gäller användning av produkten kan också beskrivas. (Ottersten och Berndtsson 2002, s. 63,

70)

Gruppintervjuer har använts i detta arbete för att samla information om målgruppen. De frågor

jag sökte svar på kan ses i Bilaga 1. Frågorna syftar till att undersöka målgruppens erfarenheter

och intressen när det gäller användandet av internet. De syftar även till att undersöka

målgruppens inställning till internet. Vid helt standardiserade intervjuer ställs samma frågor i

exakt samma ordning till intervjupersonen, detta för att kunna jämföra och generalisera. Graden

av strukturering handlar om vilket svarsutrymme intervjupersonen ges. Ostrukturerade frågor

ger intervjupersonen möjlighet att svara helt fritt. Frågor med fasta svarsalternativ eller öppna

frågor (frågor utan svarsalternativ) ställda med möjlighet att t.ex. bara svara ja eller nej, ger hög

grad av strukturering. (Patel och Davidsson 2003, s.72) Svaren på frågorna vid gruppintervjun

kom fram genom diskussioner i grupperna, och anteckningar fördes av dessa. Gruppintervjuerna

hade därmed både låg grad av strukturering och låg grad av standardisering. Thomasson (2010,

s.72) skriver att vid en gruppintervju är det svårt att följa uppgjorda frågemallar. Intervjuarens

  8  

uppgift är att introducera ämnet och hålla det vid liv, avbryta om det behövs och lyfta fram

deltagare som inte tar plats.

Informationen från gruppintervjuerna sammanställdes och den viktigaste informationen

plockades ut. Därefter togs kännetecken fram som kunde användas för att beskriva en typisk

representant för målgruppen. En beskrivning av representanten kunde sedan utföras i form av en

fiktiv person. Enligt Molich (2002, s. 46) är en användarbeskrivning i form av en fiktiv person

en konkret och realistisk beskrivning av en person i en målgrupp. Detta har funnits i åtanke vid

beskrivningen av den fiktiva personen, se 1.1 Fiktiv person som representerar målgruppen.

2.2.2 Observation - Användningstest

Observationen som utförts för att studera fallet har bestått av ett användningstest.

Användningstest fungerar bra då man ska ta reda på hur tillgänglig en webbplats är för en viss

målgrupp. Tillvägagångssättet som valts för observationen är därför ett användningstest. Molich

(2002, s. 150, 167) beskriver hur ett så kallat ”Tänka högt-test” går till. Ett tänka högt-test är en

form av ett användningstest, där testdeltagaren får mellan 6-20 uppgifter att lösa på den valda

webbplatsen. Medan deltagaren löser uppgifterna ska denne ”tänka högt”, det vill säga tala om

vad denne tänker på, blir osäker på och så vidare. Som avslutning sker en efterdiskussion med

testdeltagaren. En efterdiskussion är viktig för att få klarhet i hur testdeltagaren uppfattade

webbplatsen. Under samtalet är det bra att ta reda på t.ex. varför testdeltagaren gjorde som den

gjorde och vad deltagaren trodde att webbplatsen gjorde. Eventuella problem som uppkommit

vid uppgiftslösningen diskuteras också.

När testet skapades kom kännedom om målgruppen till användning. Enligt Molich (2002, s.

159) ska uppgifterna som ska lösas under testet utgå från användarnas behov. Användningstest

syftar bland annat till att ta reda på om användarna kan utföra de uppgifter på webbplatsen som

de kan tänkas ha nytta av. När uppgifterna för testet utformades hade jag detta i åtanke, och

information som framkommit under gruppintervjuerna var därför till hjälp. Att veta hur mycket

kunskap eller intresse målgruppen har om t.ex. internet, datorn eller biblioteket är användbara

när man ska skapa frågor som rör dessa ämnen. Utan kännedom om målgruppen är det också

svårt att föreställa sig vad denna kan tänkas vilja använda webbplatsen till.

Kännedom om målgruppen var även användbar för att lättare veta vad som behövde klargöras i

samband med användningstestet innan deltagarna började utföra uppgifterna. Målgruppen har

god kännedom om både internet och datorn. Av den anledningen behövde ingen information ges

  9  

kring hur datorn eller webbläsaren skulle användas. En generell men konkret genomgång av

testet ansågs tillräcklig. Genomgången skulle ske muntligen.

I samband med användningstestet ställdes fyra frågor till deltagarna med hög grad av

standardisering. Standardiserade frågor ställs i exakt samma ordning till intervjupersonerna

(Patel och Davidsson 2003, s. 72). Frågorna kan ses i Bilaga 2, som är en checklista som jag

hade med mig vid testet. De två första frågorna ställdes innan uppgifterna skulle lösas av

användarna under användningstestet. Fråga ett var en ostrukturerad fråga. Ostrukturerade frågor

ger personen möjlighet att svara fritt, medan strukturerade frågor ger ett mycket litet utrymme

för alternativa svar (Patel och Davidsson 2003, s. 72). Fråga två var en fråga med hög grad av

strukturering eftersom svaret på denna var antingen ja eller nej. Svaren på dessa två frågor

användes som kompletterande information till beskrivningen av den fiktiva personen som

representerar målgruppen.

Fråga tre och fyra (som ställdes i samband med användningstestet) ställdes efter att uppgifterna

var lösta på webbplatsen och fungerade som ett uppföljningssamtal till användningstestet. De

var ostrukturerade, då deltagarna kunde svara helt fritt på frågorna. Svaren på dessa frågor

användes för att se till att det som skett under testet tolkades på rätt sätt av mig. De hjälpte till

att reda ut eventuella oklarheter kring det som skett under testet. Skärmhändelserna samt

omgivningens ljud under användningstestet finns sparade på ett USB-minne. Därmed finns även

frågorna som ställts i samband med testet inspelade och sparade.

2.2.3 Pilotstudie

En pilotstudie är en sista förberedelse inför datainsamlingen och används för att förbättra och

finslipa den plan som satts upp för denna. Justeringar kan utföras utefter de svårigheter som

uppkommit under pilotstudien. På så vis kan tillvägagångssättet för datainsamlingen t.ex.

observationerna, förbättras inför den huvudsakliga studien. (Yin 2007, s. 105) Observationerna i

detta arbete har bestått av ett användningstest. När användningstestet var utformat behövde det

testas. Tre pilottest utfördes för att få möjligheten att upptäcka eventuella brister i

användningstestets utformning. Vid ungefär samma tidpunkt upptäckte jag att webbplatsen som

från början skulle testas (tillhörande Bibliotek Skåne Nordväst), hade tekniska problem. Därför

valde jag att testa Kristianstad Biblioteks webbplats istället. Deltagarna i pilottestet var personer

utan lindrig utvecklingsstörning. Då det för personer med lindrig utvecklingsstörning kan ta

längre tid att utföra uppgifter som dessa, var det viktigt att kontrollera hur lång tid det tog att

genomföra uppgifterna vid pilottesterna. Det tog mellan tio och femton minuter. Efter att ha

  10  

talat med pedagogerna om genomförandet av användningstestet tillsammans med målgruppen,

drogs slutsatsen att tio till femton minuter var en rimlig tid att utföra testet på. Testet kortades

därför ner med en uppgift. Hur uppgifterna såg ut när de kortats ner med en uppgift kan ses i

Bilaga 1 - rubrik 1.2 Uppgifter vid användningstestet. Uppgifternas utformning, ordningsföljd

och så vidare fungerade bra under pilottesten, därför gjordes inga fler ändringar av testet.

2.3 Kvalitativt perspektiv

Kännetecken för det kvalitativa perspektivet är att forskningens resultat grundar sig på ett litet

antal individer. Resultaten går på djupet och gäller specifika kontexter t.ex. specifika miljöer

eller omständigheter. Forskaren deltar ofta själv i insamlingen av data och mellan forskaren och

informanten råder ett jag-du förhållande. (Olsson och Sörensen 2007, s. 13-14) Under de

gruppintervjuer som genomfördes deltog sammanlagt sex elever och användningstestet utfördes

med sju elever. Detta är ett litet antal individer, vilket talar för att det kvalitativa perspektivet är

lämpligt för denna undersökning. Jag har själv deltagit i insamlingen av data genom att ställa

frågor vid gruppintervjuerna och leda dessa samt genom att agera som testledare vid

användningstestet. På så vis har det funnits ett jag-du förhållande mellan mig och eleverna som

deltagit, vilket överensstämmer med det kvalitativa perspektivet.

Den kvalitativa datan består av ord och beskrivningar, medan den kvantitativa datan består av

sådant som kan räknas eller klassificeras (Höst, Regnell och Runesson 2006, s. 30). Genom

gruppintervjuerna som utförts har deltagarna berättat och diskuterat utifrån frågor som ställts av

mig. Information som samlats in, det vill säga datan, består därför av ord och beskrivningar.

Användningstestet som genomfördes var ett så kallat ”Tänka högt-test”, vilket bidrar till att

datan består av det som sagts under testets gång, samt information om vad som hänt på skärmen

under tiden för testet. Ingen av dessa former av data kan räknas eller klassificeras och stämmer

därför inte överens med det kvantitativa perspektivet. Den insamlade datan från

användningstestet består istället av ord och beskrivningar, vilket överensstämmer med det

kvalitativa perspektivet.

2.4 Urval

Målgruppen för detta arbete är unga personer med lindrig utvecklingsstörning. En önskan var

även att personerna skulle ha ett intresse av att använda internet. Utgångspunkten var att utföra

användningstestet med åtta personer som stämde in på denna beskrivning. Då gymnasieskolor

  11  

är en plats som rymmer unga personer, såg jag det som ett bra alternativ att kontakta en

gymnasieskola. Eftersom målgruppen dessutom är unga personer med lindrig

utvecklingsstörning, behövde en gymnasiesärskola kontaktas. Valet av gymnasiesärskola

spelade mindre roll, det viktiga var att jag genom skolan kunde få kontakt med personer ur min

målgrupp. Jag fick positiv respons från den första skolan jag tog kontakt med. Till en början

skedde kontakten med en ansvarig person ur skolledningen, som gav mig tillåtelse att utföra

undersökningen tillsammans med elever på skolan. Personen i fråga meddelade att det fanns två

elevgrupper som passade bra in på beskrivningen av min målgrupp, och som jag kunde få

kontakt med genom en av skolans pedagoger. För vidare planering av undersökningen skulle

den huvudsakliga kontakten ske med pedagogen. Informationsbrevet om undersökningen som

ansvarig person ur skolledningen samt pedagogen tagit del av kan ses i Bilaga 3.

Tillsammans med pedagogen togs beslutet att utföra undersökningen tillsammans med elever

som var över 18 år och därmed myndiga. På så vis kunde eleverna själva avgöra om de ville

delta i undersökningen eller inte, och föräldrarnas medgivande behövdes inte. Ett urval gjordes

därför ur de elevgrupper som tidigare valts ut med utgångspunkt av målgruppen för arbetet, då

endast elever över 18 år deltog i undersökningen. De som deltog i undersökningen var mellan

18-21 år gamla. Vidare har de en lindrig utvecklingsstörning och ett intresse av att använda

internet. Då några elever var på praktik under de dagar vi utförde användningstestet,

genomfördes testet med sju elever istället för med åtta som var tänkt från början.

Enligt Nielsen (2000) är fem deltagare tillräckligt då ett användningstest utförs. Fem deltagare

upptäcker omkring 85% av de problem som finns på webbplatsen vad gäller användbarhet. Fler

deltagare upptäcker fler problem, men upprepningen av samma fynd blir många. Nielsen anser

därför att det är bättre att åtgärda de problem på webbplatsen som uppstått efter att fem

användare testat webbplatsen och därefter utföra ytterligare ett test med fem användare. Detta

upprepas sedan en tredje gång. En ny design av en webbplats behöver alltid testas med ett nytt

användningstest. Med anledning av ovanstående var fem personer det mista antalet deltagare vid

användningstestet för detta arbete. En ny design kommer inte att implementeras på webbplatsen

inom ramen för detta arbete och därmed kommer webbplatsen inte att testas ytterligare en gång.

Därför fanns det en god anledning att utföra testet med fler än fem deltagare. Fler deltagare kan

trots allt bidra med något nytt, även om upprepningarna av samma fynd blir fler. Dessutom sker

ofta ett bortfall, när några av de tänkta deltagarna inte längre har möjlighet att medverka. Åtta

deltagare blev därför det tänkta antalet deltagare i användningstestet för denna uppsats, men

som tidigare beskrivits minskade antalet deltagare till sju personer.

  12  

2.5 Konfidentialitet

Testdeltagarnas bidrag har behandlats konfidentiellt. Materialet som deltagarna bidrog med i

form av svarsblanketter och filen för inspelning märktes med en siffra. Deltagarnas namn finns

skrivna på en separat blankett med en siffra som motsvarar det material som framkommit från

respektive person. Endast jag har haft tillgång till materialet. Inga uppgifter som kan härledas

till en viss person finns med i denna uppsats. Alla elever som deltagit i användningstestet har

blivit informerade om att jag inte kommer att skriva i uppsatsen eller tala om för någon vilka

personer som deltagit i testet.

2.6 Genomförande

Under tiden för mina besök på skolan hade jag kontakt med två pedagoger. De är lärare för de

två grupperna av elever som hade möjlighet att delta i undersökningen. De två grupperna av

elever hade lektioner samtidigt vid mina besök.

Vid det första besöket då jag träffade eleverna, utfördes två gruppintervjuer för att få reda på

mer om målgruppen. Frågorna ställdes till eleverna i de två grupper de befann sig i under sina

lektioner. Vid dagen för detta första besök var tre personer närvarande i respektive grupp, och

sammanlagt deltog sex elever i gruppintervjuerna.

Användningstestet genomfördes med sju elever ur de två grupperna som beskrivits ovan. Varje

elev utförde testet en gång. Tiden för att utföra testerna var begränsad till två timmar per tillfälle

då eleverna på skolan som skulle delta i testet hade gemensam lektion. Jag kom därför tillbaka

till skolan vid tre tillfällen för att hinna utföra testet med de sju eleverna. Grupperna bestod

sammanlagt av fler elever än sju, men alla elever var inte närvarade vid samtliga tillfällen som

jag besökte skolan t.ex. på grund av praktik. Därför fick de elever som var på plats vid

tillfällena för mina besök delta i användningstestet. Det fanns även en elev som inte ville delta i

användningstestet.

De som ville delta i användningstestet fick skriva på medgivandeblanketten som kan ses i

Bilaga 4. Genom detta samtyckte eleverna till deltagande, samt tillät inspelning av ljud och

skärmhändelser under tiden för testet. En etisk princip vid forskning är informationskravet, som

behandlar kravet på att ge rätt information om projektet till deltagarna, liksom kravet på

begriplighet och samtycke (Olsson och Sörensen 2007, s. 55-56). Då målgruppen ofta har

lässvårigheter, gick jag igenom informationen på samtyckesblanketten muntligen tillsammans

  13  

med eleverna. Vi diskuterade de frågor som kom upp under tiden.

Användningstesterna utfördes i skolans datorsal som var fri från lektioner vid de tre tillfällen

testerna genomfördes. Vi använde en stationär dator tillhörande datorsalen, eftersom eleverna då

var bekanta med den tekniska utrustningen. På så vis kunde vi istället rikta uppmärksamheten

helt på webbplatsen. I god tid före testen, hade jag installerat programmet ”Screencast-O-Matic”

på datorn. Detta program spelar in omgivningens ljud samt allt som händer på skärmen. Filerna

med det inspelade materialet finns sparade på ett USB-minne.

En checklista togs med och användes under testet, se Bilaga 2. En checklista används för att

testledaren ska komma ihåg att ställa de planerade frågorna till testdeltagaren (Molich 2002, s.

166). Jag använde den även för att minnas det jag skulle informera deltagaren om. Under testets

gång var det min uppgift att se till att en god stämning skapades. Information som jag tidigare

fått om målgruppen genom gruppintervjuerna var då användbar, t.ex. för att inledningsvis

lyckas småprata om något som väckte personens intresse.

Sju uppgifter skulle lösas på webbplatsen. Uppgifterna fanns nedskrivna på fem papper som

räcktes över till testdeltagaren, en efter en. Uppgifterna kan ses i Bilaga 1 - rubrik 1.2 Uppgifter

vid användningstestet. En eller flera bilder av hur webbplatsen såg ut vid respektive uppgift

under användningstestet finns att se i Bilaga 5. Jag gick muntligen igenom det som stod på varje

uppgiftslapp. Vid den uppgift där inloggning skulle genomföras fick deltagaren en lapp med

inloggningsuppgifterna nedskrivna. Vid uppgiften där deltagaren skulle söka efter en bok, fick

deltagaren en lapp där bokens namn och författare fanns nedskrivna. Efter att testet var

genomfört, ställdes de två frågorna till deltagarna som fungerade som ett uppföljningssamtal till

testet, se Bilaga 2.

2.7 Metoddiskussion

Bohman (2004) skriver att det finns riktlinjer men att dessa inte är tillräckligt väldefinierade.

Friedman och Nelson Bryen (2007, s. 210) skriver att det som behöver undersökas är vilka

hinder personer med olika former av kognitiva funktionshinder stöter på när de använder

internet och hur de kan bli avhjälpta. Analysen i detta arbete utgör det detaljerade svaret på

frågeställningarna kring vilka moment under testet av webbplatsen som fungerar bra för

målgruppen, respektive vilka moment som fungerar sämre, och vad det i sin tur kan bero på.

Riktlinjer som föreslagits genom tidigare forskning när det gäller tillgänglighet för personer

med kognitiva funktionshinder beskrivs i teorin. Dessa används i analysen tillsammans med

  14  

resultatet från användningstestet för att ge förslag på hur tillgängligheten kan ökas på

Kristianstad Biblioteks webbplats för personer med lindrig utvecklingsstörning. Riktlinjerna

som använts är anpassade för personer med kognitiva funktionshinder. De är alltså inte specifikt

anpassade för personer med lindrig utvecklingsstörning, men ger ändå stöd åt förslagen

eftersom lindrig utvecklingsstörning är en form av kognitivt funktionshinder.

Ett syfte med fallstudiemetoden är att bidra till den samlade kunskapen om t.ex. gruppmässiga

företeelser (Yin 2007, s. 17). Förutom att få svar på frågeställningen hur tillgänglig Kristianstad

Biblioteks webbplats är för målgruppen, bidrar detta specifika fall därför också till den samlade

kunskapen kring vilka hinder personer med lindrig utvecklingsstörning kan stöta på när de

använder webben. Genom de problem som uppstår på den valda webbplatsen under

användningstestet och genom förslag på hur de kan avhjälpas, indikerar fallet även vilka

riktlinjer som kan vara användbara för målgruppen. Både på Kristianstad Biblioteks webbplats

liksom på andra webbplatser.

Det finns olika sätt att skapa sig en förståelse för vad det kan innebära att ha en lindrig

utvecklingsstörning. Genom att läsa om funktionshindret kan kunskap inhämtas, och genom att

träffa personer med funktionshindret kan man skapa sig en bättre förståelse. Att träffa eleverna

innan testerna skulle utföras var i det närmaste nödvändigt. Och det beror på att hur mycket jag

än läste om funktionshindret, så visste jag ändå ingenting om personernas intresse, egenskaper

eller sociala sammanhang och så vidare. Information som denna om målgruppen behövdes för

att kunna skapa och utföra ett fungerade användningstest. Därför utfördes gruppintervjuer med

eleverna. Validiteten är viktig när en undersökning ska utformas. Undersökningen ska generera

den information den avser att generera. Ett användningstest som är utformat på ett sätt som inte

passar målgruppen kan bidra till lägre validitet, eftersom man eventuellt inte lyckas samla in

den information som avsetts. Att skapa ett test som fungerade för målgruppen var med andra

ord viktigt. Insamlade kunskaper om målgruppen kom även till nytta under tiden för testets

genomförande. Min förmåga som testledare att göra bra observationer i form av ett

användningstest påverkar undersökningens reliabilitet. Otillräcklig kännedom om målgruppen

hade därför påverkat reliabiliteten negativt.

Att sammanställa relevant information som framkommit genom gruppintervjuerna i form av en

fiktiv person, gav mig en konkret bild av den målgrupp som arbetet utgår ifrån. Genom den

fiktiva personen som finns presenterad i inledningen ges generell information om målgruppen

utifrån det som framkom genom intervjuerna. Att presentera all information som framkommit

genom gruppintervjuerna är inte relevant för denna uppsats, då syftet är att undersöka

  15  

tillgängligheten på Kristianstad Biblioteks webbplats. Av den anledningen finns inget material

presenterat från gruppintervjuerna i resultatet. Däremot ser jag det som relevant att förmedla en

bild av de personer som medverkat i användningstestet, för att skapa en bättre förståelse för

målgruppen. En förståelse för målgruppen kan vara till hjälp för den som vill skapa användbara

webbplatser för denna. Den fiktiva personen finns därför presenterad i inledningen. Personerna

som deltagit vid gruppintervjuerna är i vissa fall inte de samma som deltagit vid

användningstesterna. Men eftersom samtliga elever tillhör målgruppen för denna uppsats ansåg

jag, trots ovanstående, att informationen som framkommit vid gruppintervjuerna är användbar.

Det svåraste med att vara testledare var att veta när det var dags att ge hjälp under testets gång,

liksom att låta bli att ge omedveten hjälp. Molich (2002, s. 169) beskriver detta. Det vanligaste

felet en testledare gör är att hjälpa till för tidigt. Det är även vanligt att omedveten hjälp ges t.ex.

genom att testledaren pratar utan att tänka på vad denne säger eller att ge en liten suck av lättnad

när testdeltagaren närmar sig uppgiftens lösning. Å andra sidan finns det ingen mening med att

låta testdeltagaren irra runt mer än ett par minuter på webbsidan utan att komma vidare. Då är

det dags att hjälpa testdeltagaren eller se till att uppgiften avslutas. Under testets gång har jag

haft ovanstående i åtanke. Deltagarna uppmuntrades att försöka på egen hand, att testa sig fram

och så vidare. Men när de körde fast och inte kom vidare efter en stunds försökande, eller om

jag märkte att testdeltagaren började bli besvärad av situationen, gavs den hjälp som behövdes

för att testet skulle kunna gå vidare. Det är viktigt att skapa en god stämning under testets gång

och jag ansträngde mig för att agera likadant vid samtliga test. Dock har testen utförts av olika

personer som agerat olika på webbplatsen, och fastnat på olika platser. Jag har därmed fått ge

hjälp på olika sätt till olika personer när de fastnade. Pilotstudien gav mig en viss träning i att

utföra användningstest innan det var dags att utföra testerna tillsammans med målgruppen. För

att bli en erfaren testledare krävs dock mycket mer övning än så. En van testledare är troligen

skickligare på att hantera liknande situationer på samma sätt, liksom att ge likvärdig hjälp till

samtliga deltagare vid rätt tillfälle. Ovanstående kan ha påverkat resultatets validitet, då olika

deltagare fått hjälp olika snabbt. Kanske hade någon deltagare klarat av uppgiften på egen hand

efter ytterligare en tids försök. Å andra sidan har problemet på webbplatsen uppstått redan innan

användaren fått hjälp, eftersom stora bekymmer med att lösa en uppgift i sig är ett problem,

oavsett tidsåtgång.

  16  

3 Teori

För att bli medveten om hur man kan öka tillgängligheten på webben för personer med lindrig

utvecklingsstörning, är det bra att veta vad det innebär att ha en utvecklingsstörning. En

förståelse för vår kognitiva (intellektuella) förmåga, underlättar i sammanhanget. Kapitlet ger

därför en beskrivning av vår kognitiva förmåga och en beskrivning av vad det kan innebära att

ha en utvecklingsstörning med utgångspunkt i den kognitiva förmågan. Riktlinjer för ökad

tillgänglighet på webben för personer med kognitiva funktionshinder presenteras också.

3.1 Utvecklingsstörning

Utvecklingsstörning kan delas in tre nivåer. De jämförs med barns kognitiva förmåga, och

syftar till de gränser som sätts av hjärnans kapacitet. Det är viktigt att komma ihåg att de

erfarenheter vi skaffar oss under livets gång ger oss en funktionell begåvning. Den är alltid

högre hos en vuxen än hos ett barn, även om sättet att tänka hos en person med

utvecklingsstörning liknar ett barns. (Söderman och Nordlund 2005, s. 56)

A-nivå är den första nivån som betyder grav utvecklingsstörning. Den motsvarar en

åldersmässig kognitiv utveckling på 0-2 år. B-nivå betyder måttlig utvecklingsstörning och

motsvarar åldern 2-7 år. C-nivå betyder lindrig utvecklingsstörning och motsvarar en

åldersmässig kognitiv utveckling på 7-12 år. (Söderman och Nordlund 2005, s. 56)

3.2 Kognitiv förmåga

Vår kognitiva förmåga gör det möjligt för oss att skapa en uppfattning av verkligheten och hur

vi ska handskas med den. Med hjälp av den kan vi:

• förstå vad vi vill, ska och behöver göra

• räkna ut hur vi ska bära oss åt

En person som har en utvecklingsstörning har svårare att räkna ut hur denne ska göra för att

uppnå det personen önskar och har behov av. En person med lindrig utvecklingsstörning kan

utföra tankeoperationer, men tänker konkret och på verkliga och bekanta saker. (Söderman och

Nordlund 2005, s. 21, 43, 55)

  17  

3.2.1 Den kognitiva förmågan utifrån fem områden

Vi strukturerar och ordnar våra sinnesintryck och upplevelser, för att sedan kunna räkna ut vad

vi ska göra och hur vi ska bära oss åt i olika situationer. För att underlätta förståelsen av hur vi

strukturerar informationen, kan man använda sig av fem ”fack” i vilka vi sorterar in våra intryck

och upplevelser. Vi förvarar dem i dessa ”fack” tills dess att vi behöver dem, alltså när vi ska

räkna ut hur vi ska hantera olika situationer. Dessa är: rum, tid, kvalitet, kvantitet, orsak -

verkan. (Söderman och Nordlund 2005, s. 21)

3.2.1.1 Rumsuppfattning

Genom rumsuppfattningen får vi svar på frågan VAR? Rumsuppfattningen rymmer både det

ställe där vi befinner oss för tillfället och andra platser. När-rum kallar man de rum eller platser

vi befinner oss ofta på och känner till väl, medan fjärr-rum är ställen vi mer sällan eller aldrig

befinner oss på. Vår bild av omvärlden, hur den ser ut, bygger på att vi har en bild av hur olika

saker finns i förhållande till varandra. (Söderman och Nordlund 2005, s. 23) Den rumsliga

förmågan spelar roll då när vi ska visualisera en webbplats struktur (Nielsen 2001, s. 310).

En person med lindrig utvecklingsstörning kan förställa sig platser denne aldrig varit på. Det

kan dock uppstå problem om personen tvingas välja den närmsta vägen för att hitta till en plats

eftersom det blir krångligt att väga de olika alternativen mot varandra. En muntlig

vägbeskrivning med fasta hållpunkter i miljön, t.ex. en skylt på en vägg fungerar bra, men en

kartbild eller en mer allmän beskrivning skulle kunna skapa problem. (Söderman och Nordlund

2005, s. 58)

3.2.1.2 Tidsuppfattning

Genom tidsuppfattningen får vi svar på frågan NÄR? Den gör att vi kan föreställa oss när något

ska hända, i vilken ordning saker händer, vad som händer nu och sen och hur länge någonting

varar. (Söderman och Nordlund 2005, s. 23)

Det som ofta ställer till störst problem i vardagen hos en person med lindrig utvecklingsstörning

är att förstå tid. Tiden är abstrakt och ogripbar och är därför svår att förstå. Särskilt svårt är det

att planera sin tid eftersom det kräver en omfattande tankeoperation. (Söderman och Nordlund

2005, s. 58)

 

  18  

3.2.1.3 Kvalitets- och begreppsuppfattning

Genom kvalitets- och begreppsuppfattningen får vi svar på frågan VAD? Genom denna kan vi

veta vad saker och ting är för någonting. Med hjälp av vår begåvning kan vi ”samla ihop” saker

som liknar varandra när det gäller t.ex. utseende eller användningsområden. Vi kan utifrån detta

bilda olika begrepp t.ex. katten Maja som utgör begreppet katt för ett litet barn. För ett lite större

barn med en mer utvecklad begreppsutveckling omfattar begreppet katt alla djur som liknar en

katt. Begreppsvärlden blir sedan större genom att katt i sin tur tillhör begreppet kattdjur, och

tillslut ingår begreppet katt även i begreppet däggdjur. (Söderman och Nordlund 2005, s. 23)

En person med en lindrig utvecklingsstörning har en allmän sak förståelse vilket betyder att

denne har förmågan att sortera in enskilda saker under allmänna begrepp. Begreppen är dock

konkreta, de knyter dock an till existerande saker såsom en egenskap eller ett utseende.

(Söderman och Nordlund 2005, s. 59)

3.2.1.4 Kvantitetsuppfattning

Med hjälp av kvantitetsfattningen får vi svar på frågan HUR MYCKET? Vi kan jämföra olika

mängder, och på så sätt konstatera om mängderna är ”lika”, eller om det är fler av den ena och

mindre av den andra. Vi använder siffrorna som symboler för att ange antal, och dessa har ett

inneboende värde som inte kan bedömas av yttre egenskaper. (Söderman och Nordlund 2005, s.

23)

Många som har en lindrig utvecklingsstörning har svårt att förstå det bakomliggande värdet i

siffror och pengar. Fast det finns några som förstår även det. Man behöver tid för att räkna efter

i lugn och ro. Att planera sin ekonomi blir svårt eftersom även tidsaspekten behöver tänkas in.

Dessa svårigheter bidrar även till problem med att planera och organisera sin tillvaro.

(Söderman och Nordlund 2005, s. 59)

3.2.1.5 Orsak - verkan

Genom denna uppfattningsförmåga får vi svar på frågan VARFÖR? Som människor försöker vi

förstå varför något är som det är. Vi tolkar mönster mellan det vi gör och det som sker. Först i

tonåren har man förmågan att fullt förstå den bakomliggande orsaken till olika fenomen, men

förmågan utvecklas genom hela livet. (Söderman och Nordlund 2005, s. 24)

En person med en lindrig utvecklingsstörning förstår att det finns allmängiltiga orsaker till saker

  19  

som sker. Man kan i tankarna förstå konsekvenserna av olika företeelser och handlingar. T.ex.

att runda saker rullar på sluttande plan och om man inte äter lunch så blir man hungrig.

(Söderman och Nordlund 2005, s. 59)

3.2.2 Minnesfunktioner, förståelse av språk och symboler

Förutom att göra det möjligt för oss att skapa en uppfattning av verkligheten och hur vi ska

handskas med den, innefattar den kognitiva förmågan även minnesfunktioner, symbolförståelse

och språk (Söderman och Nordlund 2005, s. 21).

De flesta personer med en utvecklingsstörning har problem med sitt korttidsminne. Att ta emot

flera olika intryck samtidigt blir då svårare, liksom att hålla kvar den informationen man fått.

För personer med dessa svårigheter är det därför extra viktigt att tid ges för inlärning och för att

bearbeta nya erfarenheter. Det underlättar också att det inte ges för mycket information på en

gång. (Gotthard 2002, s. 44)

Förutom att sortera in erfarenheter och kunskap i olika "fack” hjälper den kognitiva förmågan

till att namnge dem. Det sker med hjälp av symboler. Siffror symboliserar antal och mängd.

Bokstäver symboliserar ord och orden föreställer verkliga saker. En person med lindrig

utvecklingsstörning förstår att symboler står för verkliga saker. Språket är utvecklat, men

abstrakta och krångliga ord är svåra att förstå, liksom bildspråk och ord som kan tydas på olika

sätt. (Söderman och Nordlund 2005, s. 25, 57) Svårigheter med läsning och läsförståelse är

vanligt för en person med lindrig utvecklingsstörning. Man kan lära sig läsa och förstå text som

är skriven på ett enkelt och okomplicerat språk. (Harrysson 2003, s. 4)

3.3 Riktlinjer för tillgänglighet

Här presenteras riktlinjer för tillgänglighet på webben för personer med kognitiva

funktionshinder. Enighet har ännu inte uppnåtts gällande hur man skapar tillgängliga

webbplatser för personer med kognitiva funktionshinder. Jag har därför valt ut de riktlinjer som

jag anser är mest relevanta för undersökningen och som är vanligt förekommande. Bland annat

har jag använt mig av riktlinjer som presenteras i artikeln ”Web accessibility design

recommendations for people with cognitive disabilities” av Friedman och Nelson Bryen,

(2007). Artikeln presenterar de rekommendationer från experter på området, gällande

webbdesign för kognitivt funktionshindrade, som vid tillfället var mest förekommande.

  20  

3.3.1 Text

Då lässvårigheter är vanligt hos personer med lindrig utvecklingsstörning är texten ett område

som är viktigt att fokusera på för att skapa tillgängliga webbplatser åt gruppen. En undersökning

utfördes av Karreman, van der Gesst och Buursink (2007), där man testade riktlinjer för lättläst

text på internet, utformade för personer med intellektuella funktionshinder. Syftet var att ta reda

på vilken effekt riktlinjerna gav, om man använde dem för att skapa lättläst text på webbplatser.

Riktlinjerna som testades är formulerade av Europeiska Kommissionen. Genom undersökningen

som utfördes kom man fram till att besökare med intellektuella funktionshinder har nytta av

dessa riktlinjer. En anpassad webbsida och en icke anpassad webbsida testades. Dessutom

gjordes samma test med personer utan intellektuella funktionshinder. Testet visade att den

anpassade versionen skapar mycket bättre förståelse av innehållet på webbplatsen för personer

med intellektuella funktionshinder. För personer utan intellektuella funktionshinder var

förståelsen av innehållet också högre på den anpassade webbplatsen, men skillnaderna var inte

alls lika stora. Gruppen utan intellektuella funktionshinder föredrog den icke anpassade

webbsidan, medan personer med intellektuella funktionshinder föredrog den anpassade

webbsidan. Av den anledningen ger författarna förslaget att skapa webbplatser som består av en

väl avvägd mix av anpassat innehåll och icke anpassat innehåll. T.ex. genom länkar till mer

information av innehåll som inte är anpassat för att vara lättläst. Nedan beskrivs några av de

riktlinjer som användes i undersökningen av Karreman, van der Gesst och Buursink (2007),

tillsammans med kompletterande information.

En riktlinje är att använda ett så tydligt och enkelt språk som möjligt. Korta meningar

underlättar för målgruppen (Karreman, van der Gesst och Buursink 2007, s. 518). Det är bra att

förenkla samband i texten så långt det går utan att texten förlorar riktning och mening. En enkel

meningsbyggnad underlättar och om texten t.ex. ställer krav på slutledningar kan man i texten

istället skriva ut dem. (Englund och Sundin 2004, s. 83)

Anta inte att den som läser texten har kunskaper inom ämnet sedan tidigare (Karreman, van der

Gesst och Buursink 2007, s. 518). En text som handlar om ett obekant ämne är svårare att läsa.

Den bör därför ställa så lite krav på förkunskaper som möjligt. Informativa rubriker och

inledningar med den viktigaste informationen ökar också begripligheten. Detta eftersom det är

lättare att läsa vidare om man har ett sammanhang innan man fortsätter läsa den huvudsakliga

texten. (Englund och Sundin 2004, s. 83) Att placera den viktigaste informationen i den första

meningen kan också vara ett sätt (Bohman 2004).

  21  

Tidsuppfattningen som svarar på frågan ”NÄR?” kan ställa till det för målgruppen. Därför är det

bra att berätta i kronologisk ordning, det vill säga i tidsföljd vilket är ett enkelt sätt att ordna

informationen för att läsaren inte ska uppleva den som rörig. Det underlättar att undvika siffror,

tal, datum, årtal och tidsangivelser om den möjligheten finns. (Englund och Sundin 2004, s. 83)

För att anpassa texten till målgruppen bör man tänka på att använda konkreta begrepp, eftersom

dessa vanligtvis passar målgruppens kvalitets- och begreppsuppfattning bäst. Vanliga

vardagliga ord bidrar till att texten är lättare att förstå och abstrakta begrepp bör undvikas

(Karreman, van der Gesst och Buursink 2007, s. 518). Om mer ovanliga ord måste användas bör

de förklaras på ett så enkelt sätt som möjligt. (Englund och Sundin 2004, s. 83) Ord bör även

användas konsekvent (Karreman, van der Gesst och Buursink 2007, s. 518).

Falk och Johansson (2006, s. 10-11,16) skriver i sin rapport ”Hur fungerar lättlästa texter på

webben?” att det inte är rätt väg att välja att enbart arbeta med text för göra webben mer

tillgänglig för de som har svårt att läsa. Det finns andra sätt som gör det lättare att tillgodogöra

sig texten. Man kan bland annat använda sig av hjälpmedel som läser upp texten. Att arbeta mer

med multimodalitet är också ett bra alternativ som komplettering till skriven text.

3.3.2 Bilder och multimodalitet

Harrysson, utförde tillsammans med Svensk, Johansson och Holmqvist (2003) en undersökning

som bland annat fokuserade på vilka problem personer med kognitiva funktionshinder stöter på

när de använder internet. Namnet på undersökningen är ”Internet Enabling Design for People

with Cognitive Limitations”. Fem elever från en särskola, med lindrig till måttlig

utvecklingsstörning, testade en prototyp som var anpassad för gruppen. På denna utförde de sex

stycken uppgifter. Utifrån de resultat som framkom ur studien, ges nio riktlinjer för

webbdesigners. En riktlinje som ges utifrån undersökningen är att använda symboliska grafiska

illustrationer för att representera kategorier och fotografier för att för att representera individuell

och lokal information. En annan riktlinje är att använda symboliska grafiska illustrationer

kombinerat med korta ord eftersom det hjälper till att skapa förståelse.

Att använda bilder, ikoner och symboler tillsammans med texten var också en av de riktlinjer

gällande webbdesign för kognitivt funktionshindrade, som förekom mest då Friedman och

Nelson Bryen (2007, s. 208) undersökte dessa. Enligt Englund och Sundin (2004, s. 82) kan

bilder lyfta fram innehållet i texten på ett mycket bra sätt och på så vis underlätta textens

förståelse. Det är då viktigt att välja tydliga bilder. Det bästa är om man kan använda motiv som

  22  

beskriver samma sak som texten och klargör sammanhanget.

För att öka chansen att innehållet blir förstått kan man använda sig av multimodalitet. Det

innebär att man kombinerar olika former av medietyper för att klargöra innehållet. Det kan

handla om att komplettera innehållet med illustrationer, fotografier, ljudfiler och videoklipp

med mera. (Bohman 2004) En filmad person som visar och berättar något, eller en

”speakertext” som förklarar något, kan vara till stor hjälp för många. (Falk och Johansson 2006,

s. 16)

3.3.3 Layout

Att använda en konsekvent design på varje sida var en av de vanligast förekommande

riktlinjerna gällande webbdesign för kognitivt funktionshindrade, som förekom mest då

Friedman och Nelson Bryen (2007) undersökte dessa. Enligt Englund och Sundin (2004, s. 79)

har många med kognitiva funktionshinder svårt att lära sig vad olika ord betyder, hur knapparna

är utformade eller var man kan hitta olika information av olika slag. Då underlättar det med en

konsekvent design. En riktlinje som Harrysson et al. (2003) föreslog utifrån sin undersökning,

var att använda vanliga verktyg, som är välkända för användaren, när den möjligheten finns.

Andra vanligt förekommande riktlinjer är att använda en ren och enkel layout, se till att det

finns tomma ytor och att använda rubriker (Friedman och Nelson Bryen 2007, s. 208) Att

visuellt organisera innehållet på olika sätt, t.ex. genom rubriker, punktlistor eller tomma ytor

underlättar eftersom en person med kognitivt funktionshinder kan ha svårigheter att identifiera

och förena information som hör ihop till meningsfulla delar. Tät och överhopad information gör

denna identifiering svårare. Dessutom ställer det högre krav uppmärksamhet och förmågan att

hantera mycket information. (Rowland 2004) Man kan även använda sig av linjer eller olika

färger för att avgränsa innehållet på ett tydligt sätt. En luftig form på texten bidrar till att den

känns lättare att ta sig igenom. (Englund och Sundin 2004, s. 82). Att använda större typsnitt

som går att förstora, t.ex. genom webbläsaren är också en vanligt förekommande

rekommendation (Friedman och Nelson Bryen 2007, s. 208).

3.3.4 Navigering

I rapporten för studien ”Internet Enabling Design for People with Cognitive Limitations” som

tidigare beskrivits, skriver Harrysson et al. att det för personer med kognitiva svårigheter verkar

vara av särskild vikt att det finns något som indikerar var användaren befinner sig på

  23  

webbplatsen. Under studien då fem elever från en särskola testade en prototyp, framkom det att

när användaren väl tappat bort sin position under testet, var det nästan omöjligt för dem att hitta

tillbaka till startpositionen. (Harrysson et al. 2003, s. 11) Ett kognitivt funktionshinder kan

påverka minnet på ett sätt som gör att det blir svårare att komma ihåg hur man tog sig till och

från olika platser på webbplatsen. En svårnavigerad webbplats kräver dessutom högre

problemlösningsförmåga. Hur webbplatsens navigering är utformad har därför betydelse. Det

underlättar om navigationen tillbaka till en sida man besökt tidigare är uppenbar, utan att man

behöver använda webbläsarens tillbakaknapp. (Rowland 2004) Att underlätta för användaren att

gå tillbaka till startpunkten är även en av de riktlinjer som Harrysson et al. (2003, s. 11)

föreslog.

Att navigeringen är konsekvent är viktigt. Det ska vara enkelt att se vad som är klickbart på

webbplatsen. (Englund och Sundin 2004, s. 83) Det kan vara en god idé att göra länkar blå och

understrukna. När det gäller dessa är det dessutom extra viktigt att använda samma ord för

samma sak. Formuleringen på länkarna ska även stämma överens med rubrikerna de leder till,

annars kan man bli osäker på om man kommit rätt eller inte. (Englund och Sundin 2004, s. 83)

För att hjälpa användaren att se var och hur man ska interagera på webbplatsen, kan man t.ex.

visuellt markera en knapp med färg (Bohman 2004).

3.3.5 Reducera problem

En person med lindrig utvecklingsstörning har ofta svårare att räkna ut hur man ska gå tillväga

för att uppnå det man önskar. Ett exempel kan vara att räkna ut hur man ska lösa ett problem

som uppstått. Svårigheter att handskas med problem bidrar ofta till frustration när problemen

uppstår. Istället för att framhärda problemet, kanske personen väljer att lämna webbplatsen. Det

är därför bra att reducera och eliminera problem som skulle kunna uppkomma på denna. Några

exempel är att se till så att alla länkar och formulär fungerar korrekt och se till så att det inte

kommer upp otydliga felmeddelande. (Rowland 2004)

  24  

4 Resultat

Kapitlet är en sammanställning av de resultat som framkom vid användningstestet. För varje

uppgift finns en eller flera bilder av webbplatsen, vilka kan ses i Bilaga 5. Varje bild är

numrerad och hänvisningar till bilderna finns i texten. De visar hur webbplatsen såg ut vid den

eller de sidor som användes för att lösa uppgifterna under testet.

4.1.1 Uppgift 1

Vilket telefonnummer har Kristianstad Stadsbibliotek?

Bilden som klargör denna uppgift kan ses i Bilaga 5 - Bild 1. Startsidan. Telefonnumret finns i

spalten till höger.

Fem av de sju användarna hittade telefonnumret i högerspalten snabbt utan några problem. En

användare fann telefonnumret först efter att jag upprepat frågan och sa då att denne inte riktigt

hade förstått frågan. En annan användare hittade inte rätt telefonnummer, letade på startsidan

och fann menyn med symboler högst upp på webbplatsen. Användaren klickade på symbolen

som föreställer en telefonlur med texten ”Kontakt” efteråt. Länken leder vidare till en

kontaktsida för Kristianstads kommun. Där hittade användaren ett telefonnummer i

högerspalten, som går till Kristianstads kommun.

4.1.2 Uppgift 2

Leta upp platsen där du kan logga in på bibliotekskontot. Logga sedan in.

Lånekortsnummer och pin-kod finns på lappen.

Denna uppgift illustreras genom Bilaga 5 - Bild 1. Startsidan samt Bild 2. Logga in och Bild 3.

Inloggad.

Det finns flera sätt att komma till sidan för inloggning, ett är att klicka på länken ”Ditt

bibliotekskonto” i högerspalten se Bild 1. Startsidan.

Tre användare fann länken ”Ditt bibliotekskonto” utan bekymmer. Ytterligare två användare

hittade samma länk, men tog längre tid på sig, varav en av dem först missade länken efter att ha

tittat i högerspalten. Jag gav tyvärr omedveten hjälp och sa att man ska hitta sidan till

  25  

bibliotekskontot, vilket bidrog till att användaren fann länken direkt.

Två användare hade svårt att hitta länken ”Ditt bibliotekskonto”. En av dem klickade på

”Startsidan” i huvudmenyn som leder till kommunens startsida. Användaren kom då ifrån

bibliotekets webbplats och hittade inte tillbaka förrän jag efter en stund frågade om denne kunde

ta sig till webbplatsens sidor som besöktes i början av testet. För att göra det klickade

användaren på webbläsarens tillbakaknapp, och fann sedan länken ”Ditt bibliotekskonto” i

högerspalten. Den andra användaren letade på sidan utan att hitta något ställe att logga in på.

Användaren sa att det var svårt att hitta. Jag gav hjälp genom att fråga om denne kunde hitta

något som hade med bibliotekskonto att göra på högersidan. Då fann användaren tillslut länken

dit.

När länken hade hittats var det dags att logga in. Hur sidan för inloggning ser ut kan ses i Bilaga

5 - Bild 2. Logga in. Hur det ser ut efter inloggning kan ses i Bilaga 5 - Bild 3. Inloggad.

Överlag uppfattade användarna snabbt var de skulle skriva uppgifterna för att kunna logga in.

Lånekortsnumret är ett nummer på elva siffror och pinkoden ett nummer på fyra siffror, båda

fanns nedskrivna på en lapp. För två av användarna kom det upp ett felmeddelande när de

skrivit in dessa uppgifter. Det var ett meddelande som bestod av olika koder. Varken

användarna eller jag förstod vad meddelandet betydde. En av användarna funderade över om

denne slagit in fel nummer eller befann sig på fel plats. Jag bad användaren att testa logga in

igen. Användaren hittade tillbaka till platsen för inloggning och skrev in uppgifterna igen. Då

fungerade det. Den andra användaren antog sig vara inloggad. Jag uppmuntrade ändå till att

försöka igen, men det samma meddelande kom upp än en gång och därför gick vi till nästa

uppgift.

4.1.3 Uppgift 3

Sök efter boken på lappen.

Hur det ser ut vid sökning av en bok kan ses i Bilaga 5 - Bild 4. Sök efter bok.

Fyra av användarna hade inga bekymmer med denna uppgift. De hittade sökrutan direkt, skrev

in namnet på boken och såg sedan att boken kommit upp. En av användarna stötte på problem

genom att stava fel på bokens namn, och hittade därför inte boken. Användaren testade att göra

om sökningen och då fungerade det.

  26  

Två av användarna sökte efter bokens författare istället för boken namn. En lista med

författarens olika böcker kom upp. För att komma till rätt bok måste man klicka på knappen

”nästa” eftersom sidan bara visar 10 träffar i taget. Användaren som fick upp listan kunde inte

hitta rätt bok i den. Jag påminde om att denne även hade bokens namn. Då sökte användaren på

namnet istället och hittade rätt. Den andre användaren, som sökte på författarens namn, missade

sökrutan på den sidan som denne befann sig på. Användaren klickade på webbläsarens

tillbakaknapp och kom till Bibliotekets startsida (Bild 1). På Bibliotekets startsida sökte

användaren efter författarens namn i sökrutan och hamnade därför på en av Kristianstads

kommuns webbsidor istället. Jag gav förslaget användaren kunde försöka ta sig tillbaka till en

av de webbsidor som besökts tidigare. Väl tillbaka på bibliotekets startsida (Bild 1) hittade

användaren inte tillbaka till bibliotekskontot (Bild 4). Först efter en påminnelse av mig om att

hitta tillbaka till bibliotekskontot igen, hittade användaren rätt. Användaren sökte efter

författaren igen, i rätt sökruta, men hittade inte boken förrän jag föreslog att denne kunde skriva

in bokens namn i sökrutan.

4.1.4 Uppgift 4 och 5

Dessa frågor kan utläsas ur tabellen i Bilaga 5 - Bild 4. Sök efter bok.

Uppgift 4. Finns boken på Kristianstad Stadsbibliotek?

När användarna hade sökt på boken och den hade kommit upp som ett resultat av sökningen var

nästa fråga att svara på om boken fanns på Kristianstad Stadsbibliotek. Fyra av användarna

tittade i tabellen och sa sedan att boken finns på Kristianstad Stadsbibliotek, även om en viss

osäkerhet märktes hos en av dessa. En av användarna suckade och sa att denne inte kunde se om

boken finns på Kristianstad Stadsbibliotek. Två av användarna antog att boken fanns på

biblioteket eftersom den kom upp när de sökte på den, och tabellen var inte till någon hjälp.

Uppgift 5. Går boken att låna eller är den redan utlånad?

Jag ställde följdfrågan ”Hur kan man se att det går att låna boken?” för att få reda på om

informationen som tabellen ska förmedla, tagits emot av användarna.

Två av användarna tittade i tabellen och uppfattade genom denna att det fanns en bok inne som

kunde lånas på biblioteket. En användare hittade tabellen men kunde inte utläsa det som stod i

den. En annan användare tittade både i tabellen och på övriga delar av sidan men hittade inte

informationen och sa sedan att det var svårt att hitta.

  27  

Ytterligare tre av användarna såg sig omkring på webbplatsen och hade problem att hitta

informationen. En av dem hittade tabellen efter ett tag utan hjälp medan den andre fick tipset att

titta i tabellen. Ingen av dessa två kunde utläsa vad som stod i tabellen. Den tredje fick tillslut

också tipset att titta i tabellen och kunde då utläsa att en bok fanns inne att låna.

4.1.5 Uppgift 6

Reservera boken. Det ska gå att hämta den på Kristianstad Stadsbibliotek.

Denna uppgift illustreras genom Bilaga 5 - Bild 4. Sök efter bok samt Bild 5. Reservera boken

och Bild 6. Boken är reserverad. Första användaren funderade över vad som menades med att

reservera en bok. Jag inledde därför denna uppgift med att förklara för samtliga användare vad

det innebär att reservera en bok.

Fem av användarna hittade knappen ”Reservera” (Bild 4) utan bekymmer och tryckte på den.

När en av dessa tryckte på tryckte på knappen ”Reservera” kom ett meddelande upp att boken

redan var reserverad. Dessvärre hade jag glömt att ta bort reservationen sedan förra användaren.

Därför får vi inte heller reda på hur genomförandet av reservationen hade fungerat för

användaren. Två av användarna tog lite längre tid på sig att hitta knappen ”Reservera” och

sedan klicka på den. En av dem tittade först på länkarna ”Läs recensioner” och ”Recensera” och

läser ordet ”Recensera” som ”Reservera”. En annan användare fann också länken ”Recensera”

och klickade på den. Båda hittade dock på knappen ”Reservera” tillslut, som de klickade på.

Fem av användarna uppfattade utan problem att boken kunde hämtas på Kristianstad

Stadsbibliotek och tryckte sedan på knappen ”OK” (Bild 5). En av dessa funderade dock ett tag

på vilka datum som skulle väljas och jag sa att denne inte behövde välja datum. Den sjätte

användaren kom till sidan för reservation (Bild 5), såg att det var rätt bibliotek som valts och

gjorde sedan inte mer. Jag frågade först om användaren trodde att något mer behövde göras.

Denne antog att reservationen var klar och tryckte först på ”OK” efter att jag föreslagit att

användaren kunde testa att göra så.

Fem av användarna uppfattade snabbt att boken var reserverad (Bild 6). Tre av dessa uttryckte

att de såg att boken var reserverad eftersom det stod ”Reserverad - Ja”. En av användarna

klickade sig så snabbt vidare efter att denne hade tryckt på knappen ”OK” att ingen hann se på

dessa sidor om boken var reserverad eller inte.

  28  

4.1.6 Uppgift 7

Vilken tid har Kristianstad Stadsbibliotek öppet på tisdagar?

Denna uppgift illustreras genom Bilaga 5 - Bild 6. Boken är reserverad samt Bild 1. Startsidan

och Bild 7. Öppettider. För att lösa uppgiften behövde användarna ta sig tillbaka från

bibliotekskontot (Bild 6) som de befann sig på till bibliotekets startsida (Bild 1) och därefter

vidare till sidan för bibliotekens öppettider (Bild 7). Den enda väg tillbaka från bibliotekskontot

till startsidan som jag har hittat är via bibliotekets logotype, eller att använda webbläsarens

tillbakaknapp.

Tre av användarna tittade i menyn till vänster (bild 6) och klickade på länken ”Hem”. En av

dessa testade även att klicka på symbolen för ”Hem” (ett hus). Klickar man på ”Hem” kommer

man till startsidan för bibliotekskontot och inte till startsidan för biblioteket. Två av användarna

löste uppgiften snabbt. En av dem klickade på logotypen och kom då tillbaka till startsidan för

biblioteket (Bild 1). Den andra använde webbläsarens tillbakaknapp för att komma dit.

Tre av användarna letade enbart efter öppettiderna på bibliotekskontots sidor, och hittade därför

inte dessa. Tillslut påminde jag respektive användare om att det kanske fanns något om

öppettider på sidorna som besökts i början av testet, och först då börjar de leta sig tillbaka dit.

En av användarna minns inte riktigt hur det såg ut på webbplatsen där denne var i början.

Alla användare utom en använde webbläsarens tillbakaknapp för att komma tillbaka till

startsidan (Bild 1). På startsidan använde fyra av dessa länken ”Öppettider” i högerspalten. Två

använde länken ”Öppettider på biblioteken” i vänstersmenyn. En av användarna behövde inte

använda någon länk, utan hamnade på sidan för öppettider (Bild 7) direkt efter att ha använt

webbläsarens tillbakaknapp.

Efter att ha använt tillbakaknappen för att komma tillbaka till startsidan (Bild 1) klickade en av

användarna på ”Om kommunen” i huvudmenyn. Denne hamnade plötsligt på kommunens

webbsidor istället för på bibliotekets. Användaren sa att denne tyckte att det var lite för mycket

text på sidan. ”Man ser allting, och det blir lite för mycket”. Användaren hittade inte tillbaka till

bibliotekets webbsidor och använde sig därför av Google för att komma tillbaka till

webbsidorna för Kristianstad Bibliotek. På sidan för öppettider (Bild 7) kommenterade

användaren att det bara står ”Stadsbibliotek”, men att det måste vara där. Att det står Mån-Tors

tycker denne inte är bra. Användaren vet att tisdagen finns där emellan, men säger att det blir

svårare att förstå när alla dagar inte finns utskrivna. Användaren anser att det finns för många

  29  

biblioteks öppettider på samma sida, och tycker det vore bättre om det bara fanns ett att välja på.

En annan användare meddelade att biblioteket har öppet mellan klockan 14-18. Användaren

hade tittat på öppettiderna för Gamlegårdens Bibliotek, istället för öppettiderna på Kristianstad

Stadsbibliotek. Gamlegårdens Bibliotek har dessutom har öppet mellan klockan 10-13. Jag

frågade om användaren såg vilket Kristianstad Stadsbibliotek var bland de biblioteken som

finns presenterade med sina öppettider. Liksom användaren ovan kommenterar denne att det

bara står ”Stadsbibliotek”, och tittar vidare bland de andra. Sedan säger användaren att det

måste vara det biblioteket ändå, och meddelar vilken tid de har öppet. Fem av användarna

utläste bibliotekets öppettider (Bild 7) utan problem.

  30  

5 Analys I detta kapitel analyserad användningstestets resultat i förhållande till teorin. Vidare ges

förslag på förändringar för ökad tillgänglighet av Kristianstad Biblioteks webbplats.

5.1 Analys av respektive uppgift

Varje uppgift i användningstestet analyseras var för sig.

5.1.1 Uppgift 1

Vilket telefonnummer har Kristianstad Stadsbibliotek?

Denna uppgift illustreras genom Bilaga 5 - Bild 1. Startsidan.

Användarna skulle finna telefonnumret till Kristianstad Stadsbibliotek som finns att läsa i

högerspalten. För de flesta användarna fungerar den design som skapats för att förmedla

kontakten till biblioteket. Det är dock intressant att en av användarna fann en symbol med en

telefonlur, istället för att finna de enbart textade kontaktuppgifterna i högerspalten. En av de

vanligaste riktlinjerna för tillgänglighet på webben för personer med kognitiva funktionshinder

är, enligt Friedman och Nelson Bryen (2007, s. 208), att använda sig av bland annat bilder och

symboler för att lyfta fram texten.

5.1.2 Uppgift 2

Leta upp platsen där du kan logga in på bibliotekskontot. Logga sedan in.

Lånekortsnummer och pin-kod finns på lappen.

Denna uppgift illustreras genom Bilaga 5 - Bild 1. Startsidan samt Bild 2. Logga in och Bild 3.

Inloggad.

Det finns en länk i högerspalten på startsidan (Bild 1) som leder till bibliotekskontot. Klickar

man på den får man möjlighet att logga in. Frågan är utformad så att information ges att det är

bibliotekskontot man ska logga in på. Det har troligtvis påverkat resultatet. Trots det var det inte

lätt för alla användare att hitta länken. En av användarna hamnade dessutom på kommunens

övriga sidor, i samband med att denne letade efter länken, och hade svårt att hitta därifrån.

  31  

Webbsidorna för biblioteket och kommunens övriga sidor är mycket lika så det är inte lätt att se

att man hamnat fel. Alla länkar i huvudmenyn leder till webbsidor för Kristianstads kommun

och inte till Kristianstad Bibliotek.

För att skapa tillgänglighet för målgruppen bör navigeringen vara genomtänkt och enkel. Enligt

Rowland (2004) kan funktionshindret göra att det blir svårare att räkna ut hur man ska lösa

eventuella problem som uppstår och en svårnavigerad webbplats ställer högre krav på

problemlösningsförmågan. Man kan även ha svårare för att komma ihåg hur man tog sig från

olika ställen på webbplatsen. Då underlättar det om vägen tillbaka till en webbsida som tidigare

besökts är så tydlig att man slipper använda webbläsarens tillbakaknapp.

Momentet att logga in med lånekortsnummer och kod fungerade överlag bra för användarna

(Bild 2). Målgruppen använder internet mycket, se 1.1 Fiktiv person som representerar

målgruppen, och har sannolikt därför utfört liknande inloggningar många gånger tidigare. För

två av användarna kom det dock upp ett felmeddelande när de skrivit in siffrorna. Jag provade i

efterhand att slå in fel siffror i formuläret vilket gav ett meddelande om att uppgifterna som

slagits in var fel. Det tyder på att det var något i systemet som blev fel vid användningstestet,

snarare än att fel siffror angivits.

Genom vår uppfattningsförmåga orsak - verkan får vi svar på frågan VARFÖR? Genom denna

tolkar vi mönster mellan det vi gör och det som sker. Målgruppens funktionshinder kan göra att

denna tolkning blir svårare. (Söderman och Nordlund 2005, s. 59) Att på ett enkelt språk

beskriva i felmeddelandet vad som blivit fel hade varit bättre. Då hade användaren inte behövt

undra om fel siffror slagits in, om denne var på fel plats, eller kanske trots allt var inloggad.

Rowland (2004) skriver att problem som kan uppstå på webbplatsen bör elimineras för att

underlätta för målgruppen och ett exempel på ett sådant problem är otydliga felmeddelande.

5.1.3 Uppgift 3

Sök efter boken på lappen.

Denna uppgift illustreras genom Bilaga 5 - Bild 4. Sök efter bok.

Vid uppgiften skulle användarna skriva in bokens namn i en sökruta (Bild 4). Drygt hälften av

användarna hade inga problem med uppgiften. Problem uppstod när en av användarna tog sig

tillbaka till startsidan och sökte i den sökruta som finns där, och då kom till kommunens

webbsidor. Att sedan hitta tillbaka till sökrutan på bibliotekskontot var svårt. En annan

  32  

användare sökte på författarens namn i rätt sökruta, vilket resulterade i en stor mängd träffar

som denne hade svårt att hitta bland.

Problem med korttidsminnet kan bidra till att det blir svårare att ta emot flera intryck samtidigt

liksom att hålla kvar informationen. För mycket information på en gång kan därför ställa till

problem. (Gotthard 2002, s. 44) Tät och överhopad information på en webbplats gör att det blir

svårare att identifiera och förena information som hör ihop till meningsfulla delar. (Rowland

2004) Det är troligt att det blev för mycket information på en gång, både i fallet när en av

användarna fick så många träffar på sin sökning att denne inte kunde hitta rätt bland dem, samt i

det fallet då en annan användare inte hittade till rätt sökruta. Kommunens övriga webbsidor, där

en av användarna hamnade, innehåller många webbsidor med mycket information vilket

försvårar för målgruppen. Dessutom fanns det ingen tydlig väg tillbaka till platsen där man kan

söka efter böcker.

Den rumsliga förmågan spelar roll när vi ska visualisera en webbplats struktur (Nielsen 2001, s.

310). Genom vår rumsuppfattning får vi svar på frågan VAR? Den ger oss en bild av hur saker

står i förhållande till varandra. I det verkliga livet kan det ställa till bekymmer för målgruppen

att följa en vägbeskrivning utan fasta hållpunkter i miljön. (Söderman och Nordlund 2005, s. 23,

58) Man kan se webbplatsen som ett virtuellt rum som vi ska hitta/navigera i. Svårigheter med

den rumsliga uppfattningsförmågan kan då ställa till problem i form av att man får svårt att hitta

rätt på webbplatsen. En tydlig navigering är därför viktigt.

5.1.4 Uppgift 4 och 5

Uppgift 4. Finns boken på Kristianstad Stadsbibliotek?

För att ta reda på detta tittar man i en tabell som illustreras i Bilaga 5 - Bild 4. Sök efter bok. Vid

denna uppgift fanns en viss osäkerhet när det gällde att utläsa tabellen.

Uppgift 5. Går boken att låna eller är den redan utlånad?

Denna uppgift illustreras genom Bilaga 5 - Bild 4. Sök efter bok.

För att ta reda på detta tittar man i samma tabell som i föregående uppgift (Bild 4). När det

gäller tabellen uppstod det två svårigheter. Att se att tabellen innehöll det man letade efter och

att utläsa den. Rowland (2004) skriver att innehållet visuellt kan organiseras med hjälp av t.ex.

rubriker. Det underlättar om man har svårt att identifiera och förena information som hör ihop. I

  33  

detta fall är det inte tydligt vad tabellen innehåller. Det finns t.ex. ingen inledande rubrik eller

liknande till tabellen. Tabellen fungerade inte heller tillfredsställande för målgruppen då den

skulle utläsas. Särskilt mycket hinder uppstod då man skulle ta reda på om boken fanns inne på

det utvalda biblioteket eller inte.

Vår kvantitetsuppfattning svarar på frågan HUR MYCKET? Vi använder oss av siffror och

symboler för att ange antal och dessa har ett inneboende värde. Många som har funktionshindret

lindrig utvecklingsstörning har svårigheter med att förstå det bakomliggande värdet i siffror.

(Söderman och Nordlund 2005, s. 23, 59) Det underlättar att undvika siffror och tidsangivelser

om den möjligheten finns och om texten ställer krav på slutledningar är det bättre att skriva ut

dem. Att ställa så lite krav på förkunskaper som möjligt underlättar. (Englund och Sundin 2004,

s. 83) När det gäller tabellen behöver man ha förkunskaper vad gäller att låna böcker eller annat

på biblioteket. T.ex. betyder ”inne” att boken finns inne på biblioteket och då går att låna. Vet

man inte det sedan tidigare får man använda sin slutledningsförmåga för att fundera ut det.

Tabellen i sin helhet kräver hög grad av slutledningsförmåga. Om boken t.ex. är ”inne” står det

en siffra i rutan som anger hur många böcker som finns inne och kan lånas ut. Om boken är

utlånad finns endast ett datum presenterat när boken ska vara återlämnad. Det finns ett

bakomliggande värde i de siffror som presenteras vilket försvårar. Tabellen innehåller också

förkortningar och ord som inte är vardagliga, t.ex. ”varav” och ”återlämningsdatum”. Vanliga

vardagliga ord bidrar till att texten blir lättare att förstå (Karreman, van der Gesst och Buursink

2007, s. 518).

5.1.5 Uppgift 6

Reservera boken. Det ska gå att hämta den på Kristianstad Stadsbibliotek.

Denna uppgift illustreras genom Bilaga 5 - Bild 4. Sök efter bok samt Bild 5. Reservera boken

och Bild 6. Boken är reserverad. Användarna skulle klicka på knappen ”Reservera” (Bild 4), se

till att rätt bibliotek var valt (Bild 5) och sedan kontrollera att boken var reserverad (Bild 6).

För att hjälpa användaren att se var och hur man ska interagera på webbplatsen, kan man t.ex.

visuellt markera en knapp med färg (Bohman 2004). Två av användarna fick leta på webbsidan

innan de fann knappen ”Reservera” (Bild 4). Det skulle därför kunna underlätta om knappen

”Reservera” hade en färg som ledde uppmärksamheten dit. Båda användarna tittade bland annat

på den blå länken ”Recensera” innan de upptäckte knappen ”Reservera”. En indikation på att

färg kan underlätta genom att dra uppmärksamhet till sig, kan vara att samtliga som kom till

  34  

sidan för reservationsstatus (Bild 6) så snabbt uppfattade att boken var reserverad. I tabellen, är

ordet ”Ja” skrivit i grön text. Att det stod ”Reserverad - Ja” var enkelt att uppfatta. Även

budskapet och ordens enkelhet, liksom att det finns en del ”tom yta” runtomkring kan ha

betydelse. Ett tydligt och enkelt språk är viktigt (Englund och Sundin 2004, s. 83). Tomma ytor

istället för tät information, gör det lättare att uppfatta viktiga delar på webbsidan. (Rowland

2004)

En tydligare markering när det gäller knapparna hade eventuellt även underlättat för den

användare som trodde sig reserverat boken (bild 5), trots att denne behövde gå vidare med att

klicka på knappen ”OK” för att genomföra reservationen. Om knappen ”OK” varit markerad

med en färg, kan det hända att användaren lättare hade uppfattat att denne skulle gå vidare

genom att trycka på knappen.

5.1.6 Uppgift 7

Vilken tid har Kristianstad Stadsbibliotek öppet på tisdagar?

Denna uppgift illustreras genom Bilaga 5 - Bild 6. Boken är reserverad samt Bild 1. Startsidan

och Bild 7. Öppettider. För att lösa uppgiften behövde användarna ta sig från bibliotekskontot

(Bild 6) som de befann sig på, tillbaka till bibliotekets startsida (Bild 1) och därefter vidare till

sidan för bibliotekens öppettider (Bild 7).

Navigeringen skapade ett stort problem i denna uppgift. Att vägen tillbaka från bibliotekskontot

inte var tydlig ställde till problem (Bild 6). Dessutom är designen på bibliotekskontots

webbsidor mycket olik bibliotekets andra webbsidor. En konsekvent design på varje webbsida

är en av de vanligast förekommande riktlinjerna gällande webbdesign för kognitivt

funktionshindrade (Friedman och Nelson Bryen 2007, s. 208). En konsekvent design underlättar

bland annat om man har svårigheter att lära sig hur olika knappar är utformade, eller var man

hittar information av olika slag (Englund och Sundin 2004, s. 79). Det underlättar även om

navigationen till en sida man besökt tidigare är uppenbar, så att man slipper använda

webbläsarens tillbakaknapp (Rowland 2004).

En av användarna hade svårt att minnas hur det såg ut på de webbsidor denne besökt i början av

testet. Problem med korttidsminnet gör det svårare hålla kvar den information man fått

(Gotthard 2001, s. 44). Bibliotekskontots design ser mycket olik ut i jämförelse med bibliotekets

övriga webbsidor. Det ställer högre krav på minnet eftersom man behöver minnas att det fanns

ett ställe på webbplatsen som såg annorlunda ut, och att informationen man vill åt eventuellt

  35  

finns där. Även vid denna uppgift uppkom problemet att en användare kom ifrån bibliotekets

webbsidor, hamnade på Kristianstads kommuns webbsidor och hade problem att hitta tillbaka.

Tiden är abstrakt och ogripbar och är därför ofta svår att förstå för en person med lindrig

utvecklingsstörning. (Söderman och Nordlund 2005, s. 23) Hur man presenterar öppettiderna

kan därför ha betydelse. Att Gamlegårdens Bibliotek har två öppettider angivna för samma dag

ställde till problem för en av användarna (bild 7). Och enligt en annan användare hade det

skapat bättre förståelse att skriva ut alla veckans dagar istället för Mån-Tors.

Ord bör användas konsekvent. (Karreman, van der Gesst och Buursink 2007, s. 518) Rubriken

”Stadsbibliotek” på sidan för öppettider, skapade en viss osäkerhet hos två användare, eftersom

uppgiften handlade om att ta reda på öppettiderna för ”Kristianstad Stadsbibliotek”. Hade

endast ett av begreppen används, hade användarna inte behövt fundera på om det handlade om

samma bibliotek eller inte.

5.2 Förslag för ökad tillgänglighet

Här följer förslag på hur webbplatsen kan förändras för att öka tillgängligheten för målgruppen.

Förändringarna finns illustrerade i Bilaga 6 och Bilaga 7 - Illustrerade förslag för ökad

tillgänglighet. Texten hänvisar till olika delar i Bilaga 6 och Bilaga 7 genom siffror som är

angivna i bilagorna. Utgångspunkten för förslagen är Kristianstad Biblioteks webbplats

tillhörande Kristianstads kommun (2013). Delar av Kristianstad bilioteks webbplats i form av

innehåll samt design har därför använts.

5.2.1 Navigering

Förslagen när det gäller webbplatsens navigering är:

– Att låta Kristianstad Bibliotek ha en egen webbplats, som inte är gemensam med kommunens.

Huvudmenyn innehåller då enbart länkar till bibliotekets egna sidor (Bilaga 6, nr. 1). Varför?

Svårigheter uppstod då man hamnat på kommunens webbplats och inte hittade därifrån.

– Att låta användaren välja sitt bibliotek (Bilaga 6, nr. 2). Efter att biblioteket är valt utgår allt

innehåll på webbplatsen från det valda biblioteket. Varför? Användaren slipper sortera och välja

ut den information som tillhör det bibliotek man är intresserad av.

– Att platsen för att logga in finns till höger i sidhuvudet (Bilaga 6, nr. 3) med rubriken ”Logga

  36  

in”. Varför? Vid användningstestet uppstod svårigheter att hitta länken ”Ditt bibliotekskonto”

för att kunna logga in.

– Att navigering och design är konsekvent, oavsett om man är på mina sidor eller bibliotekets

övriga sidor. Att sidhuvud, huvudrubrik, meny för att välja bibliotek och kontaktuppgifter alltid

hittas på samma plats (Bilaga 6 och 7). Varför? Webbläsarens tillbakaknapp användes vid

upprepade tillfällen, bland annat då navigeringen mellan bibliotekskontot och övriga delar av

webbplatsen inte fungerade. Enligt Rowland (2004) bör hemsidan vara utformad så att man

slipper använda webbläsarens tillbakaknapp. Navigeringen bör vara konsekvent (Englund och

Sundin, 2001 s.83) liksom designen (Friedman och Nelson Bryen,2007 s. 208).

– Att bibliotekskontot heter ”Mina sidor” (Bilaga 6, nr. 4) och länken till ”Mina sidor” finns i

huvudmenyn. Varför? ”Mina sidor” är ett vanligt begrepp på webben. Vanliga vardagliga ord

passar målgruppen och abstrakta begrepp bör undvikas (Karreman, van der Gesst och Buursink

2007, s. 518).

– Att startsidan heter ”Hem” (Bilaga 6, nr. 5) och leder till det valda bibliotekets startsida. Den

är illustrerad med en symbol av ett hus för att lyfta fram texten och hittas alltid i huvudmenyn.

Varför? ”Hem” var en knapp som användes flertalet gånger vid testet för att komma tillbaka dit

man var tidigare. Enligt Harrysson et al. (2003) är en riktlinje att använda symboliska grafiska

illustrationer för att representera kategorier.

5.2.2 Layout

Förslagen när det gäller webbplatsens layout är:

– Att sökrutan finns i mitten på startsidan där den är lätt att hitta (Bilaga 6, nr. 6). Trycker man

på ”Sök” visas endast sökträffar på det valda biblioteket. För att söka i samtliga biblioteks

kataloger väljer man att klicka på en särskild knapp (Bilaga 6, nr. 7). Varför? Att utläsa tabellen

där sökresultat från flera bibliotek finns presenterade, skapade problem för användarna. Det

förenklas om sökresultaten från endast ett bibliotek visas.

– Att det valda bibliotekets öppettider finns utskrivna i högerspalten (Bilaga 6, nr. 8). Varje dag

är utskriven. Varför? Att hitta öppettiderna ställde till problem, då det var svår att hitta tillbaka

till startsidan. Väl framme på webbsidan med öppettiderna, upplevde ett par användare att det

fanns för många bibliotek att välja mellan. En användare ansåg att det hade underlättat om alla

dagar varit utskrivna.

  37  

– Att knappen ”Reservera” har en färg som gör den enkel att se (Bilaga 7, nr. 9), liksom de

övriga knapparna på webbplatsen (Bilaga 6 och 7). Varför? Det framkom under testet att det

inte alltid var lätt att se knappen ”Reservera”. Att visuellt markera en knapp med en färg,

hjälper användaren att se var och hur man ska integrera på webbplatsen (Bohman 2004).

– Att inläggen i spalten på mitten av webbsidan avgränsas t.ex. med en linje och tom yta runtom

(Bilaga 6, nr. 10). Varför? Linjer och tom yta avgränsar innehåll visuellt och hjälper användaren

att förena information som hör ihop till meningsfulla delar (Rowland 2004).

5.2.3 Text

Förslagen när det gäller webbplatsens text är:

– Att tabellen som visar information om mediet har en informativ rubrik, gärna i färg (Bilaga 7,

nr. 11). Att övriga rubriker är också är informativa och gärna i färg (Bilaga 6 och 7). Varför?

Eftersom det uppstod svårigheter i testet med att se att tabellen innehöll det man letade efter.

Informativa rubriker ökar begripligheten och färger kan användas för att avgränsa innehållet

(Englund och Sundin 2004, s. 82-83) Eftersom det även fanns andra svårigheter med att hitta på

webbplatsen, kan informativa och synliga rubriker vara till hjälp.

– Att om boken finns inne på biblioteket, anges detta i tabellen med ”Ja” i grön färg. Om boken

inte finns inne, anges detta med ”Nej” i röd färg tillsammans med återlämningsdatum. (Bilaga

7, nr. 12) Varför? Användare vid användningstestet hade svårt att utläsa om boken fanns inne

på biblioteket eller inte. Dessutom visade det sig att ett grönt ”Ja” i en liknade, befintlig tabell,

fungerade för användarna att utläsa (se Bilaga 5 - Bild 6).

– Att det som finns skrivet om mediet är skrivet med ett enkelt språk och inleds med den

viktigaste informationen. För den som vill läsa mer om boken finns en länk att klicka på (Bilaga

7, nr. 13). Varför? Att placera den viktigaste informationen i första meningen kan vara till hjälp

(Bohman 2004). Länkar kan användas för att presentera mer information som eventuellt inte är

lättläst. (Karreman, van der Gesst och Buursink 2007, s. 518).

– Att funktionen under ”Lyssna”, ett hjälpmedel som läser upp texten, har en annan placering

och ett utseende som sticker ut mer än tidigare (Bilaga 6, nr. 14). Varför? Ingen av användarna

vid testet använde detta hjälpmedel trots att det finns på webbplatsen. Det är ett hjälpmedel som

bör tillhandahållas enligt Falk och Johansson (2006, s. 11).

  38  

5.2.4 Bilder och multimodalitet

Förslagen när det gäller bilder och multimodalitet är:

– Att använda sig av bilder för att lyfta fram text. Rubriken kontakta oss är som exempel

förstärkt med en bild på en telefon (Bilaga 6, nr. 15). Varför? Väl valda bilder kan lyfta fram

innehållet i texten och underlätta textens förståelse (Englund och Sundin 2004, s. 82). En av

användarna i testet hittade inte kontaktuppgifterna.

– Att det finns en ljudfil med en röst som talar om ifall boken finns inne på biblioteket att låna,

eller om den är utlånad och i så fall när den finns inne för utlåning igen. Rösten talar även om

var på biblioteket mediet kan hittas. (Bilaga 7, nr. 16) Varför? Tabellen var vid testet svår för

användarna att utläsa. För att klargöra innehållet kan man använda sig av multimodalitet, t.ex.

genom att komplettera texten med en ljudfil (Bohman 2004).

– Att det finns filmer upplagda på webbplatsen som visar hur man använder olika funktioner på

webbplatsen (Bilaga 7, nr. 17). Varför? I testet förklarade jag för användarna vad det innebar att

reservera en bok, eftersom det fanns en osäkerhet kring detta. Det var inte heller självklart för

alla användare hur man gick tillväga vid reservationen. En filmad person som visar och berättar

något kan vara till stor hjälp (Falk och Johansson 2006, s.16).

  39  

6 Diskussion Tre av uppsatsens frågeställningar är ”Vilka moment under testet av webbplatsen fungerade bra

för målgruppen?”, ”Vilka moment under testet av webbplatsen fungerade sämre för

målgruppen, och vad kan det bero på?” samt ”Vilka förändringar av webbplatsen kan utföras för

att öka tillgängligheten för unga personer med lindrig utvecklingsstörning?”. Dessa besvaras i

analysen där detaljerad information kring vilka moment som fungerade bättre respektive sämre

på webbplatsen ges. Likaså ges i analysen en beskrivning av vad problemen som uppstått kan

bero på samt hur de kan åtgärdas. En diskussion följer därför av de mest framträdande

resultaten. Diskussionen syftar även till att ge svar på frågeställningen ”Hur tillgänglig är

Kristianstad Biblioteks webbplats för unga personer med lindrig utvecklingsstörning?”.

En tillgänglig webbplats är en webbplats som fungerar för alla människor. En webbplats som är

otillgänglig är en webbplats där det finns hinder som utestänger människor från att använda den.

Ett problem som uppkom vid återkommande tillfällen under användningstestet, och som ställde

till stort problem hos flera av användarna, var när de tappade bort sin position på webbplatsen.

Vid flera moment under användningstestet hamnade användare på kommunens webbsidor, utan

att hitta därifrån på egen hand. Problem uppstod även vid uppgift sju då användarna skulle hitta

vägen tillbaka från bibliotekskontot (se Bilaga 5 - Bild 6) till bibliotekets sida för öppettider.

Det var ett moment som fungerade sämre för målgruppen eftersom det inte fanns någon tydlig

väg tillbaka från bibliotekskontot till bibliotekets övriga sidor. Ovanstående ger en indikation på

hur betydelsefull av en tydlig och väl fungerande navigering är. Webbläsarens tillbakaknapp

användes mycket under användningstesterna vilket tyder på att navigationen kan bli bättre.

Rowland (2004) skriver att det underlättar om navigationen tillbaka till en sida man besökt

tidigare är uppenbar så att man slipper använda webbläsarens tillbakaknapp. Liknande resultat

kom Harrysson et al. (2003, s. 11) fram till i undersökningen ”Internet Enabling Design for

People with Cognitive Limitations”. När användarna under testets gång väl tappat bort sin

position, var det nästan omöjligt för dem att hitta tillbaka till startpositionen. I den

undersökningen deltog fem elever med lindrig till måttlig utvecklingsstörning. I

användningstestet som genomförts för detta arbete har sju elever med lindring

utvecklingsstörning deltagit. Detta arbete stödjer därför ytterligare vikten av en väl fungerande

navigering för personer med lindrig utvecklingsstörning.

För att Kristianstad Biblioteks webbplats ska vara tillgänglig för målgruppen måste

webbplatsens navigation förändras. Att tappa bort sin position på webbplatsen bidrar till att

webbplatsen blir otillgänglig för den som inte hittar tillbaka till utgångspunkten på egen hand.

  40  

Att skilja Kristianstad Biblioteks webbplats från Kristianstads kommuns webbplats hade

bidragit till att användarna inte lika lätt tappar bort sin position på webbplatsen. Navigering och

design skiljer sig dessutom åt mellan bibliotekskontot och övriga ställen på bibliotekets

webbplats, med en otydlig navigering däremellan, vilket också bidrar till svårigheter att

navigera på webbplatsen.

Ett annat moment under testet av webbplatsen som i hög grad fungerade sämre för målgruppen

var att utläsa informationen ur en av tabellerna på webbplatsen (se Bilaga 5 - Bild 4). Den

innehåller information som talar om vilket bibliotek boken finns på, samt om boken finns inne

för tillfället eller är utlånad. Webbplatsen utestänger de användare som inte kan ta del av

informationen. För att Kristianstad Biblioteks webbplats ska vara tillgängligt för gruppen unga

personer med lindrig utvecklingsstörning, är det därför nödvändigt att information av denna typ

presenteras på annat sätt. Förslag jag gett för bättre tillgänglighet gällande informationen i

tabellen, är bland annat att låta användarna välja bibliotek redan innan de söker efter boken, och

på så slippa onödig information. Ett annat förslag är att använda sig av multimodalitet i form av

en ljudfil som förklarar tabellens innehåll.

Kristianstads Biblioteks webbplats är inte anpassad med lättläst text. En del av de moment som

under testet av webbplatsen fungerade sämre för målgruppen kan bero på svårigheter att läsa

texten. Lässvårigheter är vanligt hos personer med lindrig utvecklingsstörning. Tabellen (som

diskuterats ovan) med information om mediet tillhandahåller information i textform på ett sätt

som inte passar målgruppen. Momentet vid uppgift sex där användaren skulle reservera en bok

(se Bilaga 5 - Bild 4) fungerade generellt sätt inte dåligt, men värt att notera är att två av

testdeltagarna under användningstestet, först fann länken ”Recensera” istället för knappen

”Reservera”, när en bok skulle reserveras. Karreman, van der Gesst och Buursink (2007) har

genom en undersökning visat att en webbplats med text som anpassats för att vara lättläst,

skapar mycket bättre förståelse av innehållet på denna för personer med intellektuella

funktionshinder, jämfört med samma webbplats fast utan lättläst text.

Att enbart arbeta för att skapa lättlästa texter för de som har svårt att läsa är dock något som

Falk och Johansson (2006, s. 11) anser vara fel väg att gå. De ger därför bland annat förslagen

att arbeta mer med multimodalitet som komplement till skriven text, samt att tillhandahålla ett

hjälpmedel som läser upp texten. Kristianstad Biblioteks webbplats tillhandahåller ett

hjälpmedel som läser upp texten. Ingen av användarna i användningstestet använde sig av denna

funktion. Att användaren blir medveten om att funktionen finns, hittar hjälpmedlet på

webbplatsen och använder sig av det, är nödvändigt för att det ens ska fungera som ett

  41  

hjälpmedel. Frågan är då om det finns någon mening med att tillhandahålla detta hjälpmedel.

Jag anser att det finns en mening med det, men att det krävs mer arbete för att nå gruppen unga

personer med lindrig utvecklingsstörning. En riktlinje är att använda vanliga verktyg, som är

välkända för användaren, när den möjligheten finns (Harrysson et al. 2003, s. 11). Så länge

hjälpmedlet inte är ett vanligt verktyg på webben, som ser likadant ut på varje webbplats där det

finns, är det inte säkert att målgruppen hittar till det. Det är möjligt att gemensamma riktlinjer

för dessa verktyg, på sikt skulle kunna öka användningen hjälpmedlet.

En av arbetets frågeställningar är ”Vilka moment under webbplatsen fungerade bra för

målgruppen?”. Ett av de moment som fungerade bäst för målgruppen under användningstestet

var att finna telefonnumret till Kristianstad Stadsbibliotek (se Bilaga 5 - Bild 1). Utseendet och

placeringen av informationen på webbplatsen fungerade för de flesta av användarna. Ett annat

moment som överlag också fungerade bra för målgruppen var att logga in med

lånekortsnummer och kod. Målgruppen unga personer med lindrig utvecklingsstörning

använder internet regelbundet och är vana internetanvändare. Communitys såsom t.ex.

Facebook och Instagram är populära att använda, se 1.1 Fiktiv person som representerar

målgruppen. Testdeltagarna i användningstestet har därför med största sannolikhet utfört

liknande inloggningar många gånger tidigare.

Flera hinder uppstod under användningstestet och användarna kunde inte utföra alla de

uppgifter på webbplatsen som de kan tänkas ha nytta av. Särskilt otillgänglig är webbplatsen

vad gäller navigeringen och tillhandahållande av information om mediet (boken) som skulle

reserveras. Problemen som uppstod i dessa avseenden var omfattande och bidrar till att

utestänga användare ur målgruppen från webbplatsen. Svaret på frågeställningen ”Hur

tillgänglig är Kristianstad Biblioteks webbplats för unga personer med lindrig

utvecklingsstörning?“ är därför att webbplatsen inte är tillräckligt tillgänglig för målgruppen.

Trots problem som uppstod fanns det moment som fungerade bra under testet. Ingen av

testdeltagarna hade tidigare använt en bibliotekskatalog. Se 1.1 Fiktiv person som representerar

målgruppen. Och eftersom det var första gången testdeltagarna använde webbplatsen och ett

biblioteks webbplats överhuvudtaget, är det sannolikt att om användarna hade använt sig av

webbplatsen ett par gånger, så hade flera av problemen inte inträffat igen. Å andra sidan bör en

webbplats vara enkel att använda redan första vid första tillfället, annars finns det en risk att

man inte vill återvända till den. En webbplats man inte vill återvända till kan inte anses

tillgänglig.

  42  

7 Slutsatser

Kristianstad Biblioteks webbplats behöver förändras för att den ska anses tillgänglig för unga

personer med lindrig utvecklingsstörning. Under testet av webbplatsen fanns det både moment

som fungerade bra för målgruppen och moment som fungerade sämre. De moment som

fungerade bäst för målgruppen var att hitta telefonnumret till Kristianstad Stadsbibliotek samt

att logga in med lånekortsnummer och kod. Målgruppen är vana internetanvändare. Då

inloggning krävs på många webbplatser, såsom Facebook, är detta också något som målgruppen

med största sannolikhet utfört många gånger tidigare.

Ett moment under testet av webbplatsen som fungerade sämre för målgruppen var relaterat till

webbplatsens navigation och visade sig i form av svårigheter att hitta tillbaka från

bibliotekskontot till bibliotekets övriga webbsidor. Testdeltagarna tappade dessutom bort sin

position på webbplatsen vid flera andra moment under användningstestet, utan att hitta rätt igen.

Ett annat moment som fungerade sämre för målgruppen var att utläsa en tabell som ska

tillhandahålla information om mediet (boken). Informationen i tabellen presenteras på ett

otydligt sätt och i samband med att lässvårigheter är vanligt hos målgruppen, kan detta ha

bidragit till de svårigheter som uppkom.

Det finns flera förändringar av webbplatsen som skulle kunna utföras för att öka

tillgängligheten för målgruppen. Webbplatsens navigation bör förbättras. Förslag på

förbättringar kan vara att skapa en enhetlig design och navigation genom hela webbplatsen samt

att separera bibliotekets webbplats från kommunens. Vidare bör förändringar ske gällande den

tabell som tillhandahåller information om mediet. Informationen bör presenteras på annat sätt,

t.ex. genom att skapa multimodalitet i form av en ljudfil som förklarar tabellens innehåll och

låta användarna välja sitt bibliotek redan innan de söker efter en bok.

I dagsläget tillhandahåller Kristianstad Biblioteks webbplats ett hjälpmedel som läser upp

texten, vilket skulle kunna underlätta för målgruppen som ofta har lässvårigheter. Funktionen

användes dock inte av någon deltagare i användningstestet. Att istället arbeta med

multimodalitet som ett komplement till texten kan därför underlätta för målgruppen.

 

  43  

7.1 Förslag till vidareutveckling

Inom ramen för detta arbete har de förslag som getts i uppsatsen för ökad tillgänglighet inte

testats. Att göra om användningstestet på en webbplats som anpassats efter förslagen, hade gett

svar på frågan om förslagen bidrar med ökad tillgänglighet i praktiken. Det är bara genom att

testa webbplatser och förbättra dem, vid upprepade tillfällen och i takt med att webbplatsen

förändras, som man verkligen kan ta reda på vad som fungerar eller inte för de människor som

ska använda dem. Detta arbete kan därför vidareutvecklas genom att de förslagen som getts

implementeras i form av en prototyp av Kristianstad Biblioteks webbplats. Tillsammans med

testdeltagare ur målgruppen kan ett nytt användningstest utföras för att ta reda på om

tillgängligheten ökat.

 

Tack till

Min handledare för detta arbete, Bo Peterson, teknisk doktor i industriell elektronik och lektor

vid Malmö Högskola, som varit till hjälp under arbetets gång. Jag vill även tacka Björn

Harrysson, författaren till Lic.-avh. ”Web Design for Cognitive Accessibility” (2003), för att ha

delat med sig av värdefull kunskap inför genomförandet av användningstestet för detta arbete.

Ett stort tack vill jag även ge till personalen jag haft kontakt med på skolan där undersökningen

genomförts, liksom eleverna som deltagit i undersökningen. Tack för allt ni bidragit med för att

göra detta arbete möjligt att genomföra.

Referensförteckning

Bohman, P. (2004). Cognitive Disabilities Part 1 - We still know to little, and we do even less.

[www]. Tillgänglig på Center for persons with disabilities at Utah State University:

<webaim.org/articels/cognitive/cognitive_too_little/>. Hämtad 17/11 2013

Easton, C. (2010). The web content accessibility guidelines 2.0: An analysis of industry Self-

regulation. International Journal of Law and Information Technology, 19 (1), 74-93. doi:

10.1093/ijlit/eaq015.

Ejvergård, R. (2009). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Englund, H. & Sundin, M. (2004). Tillgängliga webbplatser - i praktiken. Stockholm: Jure

Förlag.

Falk, L. & Johansson, S. (2006). Hur fungerar lättlästa texter på webben? - Undersökning av

lättlästa texter på offentliga webbplatser. [www] Tillgänglig på Funkanu:

<www.funka.com/PageFiles/580/Rapport_lattlast.pdf>. Hämtad 27/11 2013

Friedman, M. G. & Nelson Bryen, D. (2007). Web accessibility design recommendations for

people with cognitive disabilities. Technology and Disability, 19, 205-212.

Gotthard, L-E. (2002). Utvecklingsstörning och andra funktionshinder. Malmö: Bonniers

utbildning.

Harrysson, B., Svensk, A., Johansson, G. I. & Holmqvist, K. (2003). Internet Enabling Design

for People with Cognitive Limitations. I Web Design for Cognitive Accessibility, Harrysson, B.

 

Lic.-avh., Lunds universitet.

Harrysson, B. (2003). Web Design for Cognitive Accessibility. Lic.-avh., Lunds universitet.

Henry, S. H. & McGee, L. (2013). Accessibility. [www]. Tillgänglig på W3C:

<www.w3c.org/standards/webbdesign/accessibility/>. Hämtad 27/12 2013

Höst, M., Regnell, B. & Runesson, P. (2006). Att genomföra examensarbete. Lund:

Studentlitteratur.

Yin, R. K. (2007). Fallstudier: design och genomförande. Malmö: Liber.

Karreman, J., van der Geest, T. & Buursink, E. (2007). Accessible Website Content Guidelines

for Users with Intellectual Disabiblities. Journal of Applied Resarch in Intellectual Disabilities,

20, 510-518.

Kennedy, H., Evans, S. & Thomas, S. (2011). Can the web be made accessible for people with

intellectual disabilities? The information Society, 27, 29-39.

Kristianstads kommun. (2013). Bilder av bibliotekets webbplats samt innehåll [www].

Tillgängliga på Kristianstad Bibliotek: <www.kristianstad.se/biblioteket>. Hämtade 5/11 samt

9/12 2013

Molich, R. (2002). Webbdesign med fokus på användbarhet. Lund: Studentlitteratur.

Nielsen, J. (2000). Why You Only Need to Test with 5 Users. [www]. Tillgänglig på Nielsen

Norman Group: <www.nngroup.com/articles/why-you-only-need-to-test-with-5-users/>.

Hämtad 16/12 2013

Nielsen, J. (2001). Användbar Webbdesign. Stockholm: Liber.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen - Kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. Stockholm: Liber.

Ottersten, I. & Berndtsson, J. (2002). Användbarhet i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Rowland, C. (2004). Cognitive Disabilities Part 2 - Conceptualizing design considerations.

 

[www]. Tillgänglig på Center for persons with disabilities at Utah State University:

<webaim.org/articels/cognitive/conceptualize/>. Hämtad 17/11 2013

Socialstyrelsen (2014). Frågor och svar om funktionsnedsättning och funktionshinder,

användning av begreppen. [www]. Tillgänglig på Socialstyrelsen:

<www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/funktionsnedsattningochfunktio#anchor_2/>. Hämtad

22/1 2014

Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (2005). 12. Uppl. Stockholm: Svenska

Akademien.

Söderman, L. & Nordlund, M. (2005). Utvecklingsstörning/Funktionshinder. Stockholm: Liber.

Thomasson, H. (2010). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur

Wallin, M. & Holmbom, A. (Skribenter). (2013). Utvecklingsstörning. [www]. Tillgänglig på

1177 Vårdguiden: <http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/

Utvecklingsstorning/>. Hämtad 22/1 2014

W3C. (2010). W3C Målsättning. [www]. Tillgänglig på W3C Sverige:

<www.w3c.se/resources/w3c/Consortium/mission/>. Hämtad 27/12 2013

Bilaga 1 - Frågor och uppgifter

I denna bilaga ses de frågor som ställdes under gruppintervjuerna. Uppgifterna som skulle lösas under användningstestet finns också presenterade.

1.1 Frågor vid gruppintervjuerna

Fråga 1. Vilka sidor brukar ni använda på internet?

Fråga 2. Tycker ni om att använda internet?

Fråga 3. Finns det något ni inte tycker om med internet?

Fråga 4. Har ni ett bibliotek på skolan?

Om ja: Kan man i så fall använda datorn för att söka efter böcker på ert bibliotek?

1.2 Uppgifter vid användningstestet

Uppgift 1. Vilket telefonnummer har Kristianstad Stadsbibliotek?

Uppgift 2. Leta upp platsen där du kan logga in på bibliotekskontot. Logga sedan in.

Lånekortsnummer och pin-kod finns på lappen.

Uppgift 3. Sök efter boken på lappen.

Uppgift 4. Finns boken på Kristianstad Stadsbibliotek?

Uppgift 5. Går boken att låna eller är den redan utlånad?

Uppgift 6. Reservera boken. Det ska gå att hämta den på Kristianstad Stadsbibliotek.

Uppgift 7. Vilken tid har Kristianstad Stadsbibliotek öppet på tisdagar?

Bilaga 2 - Checklista

• Välkomnande!

• Inledande information:

Vi kommer att testa en hemsida som tillhör Kristianstads bibliotek. På hemsidan kan man bland annat söka efter böcker för att se dom finns på biblioteket.

Vi kommer inte att testa dig, det är viktigt att komma ihåg. Vi testar hemsidan för vi vill se hur den fungerar. Det gör ingenting om det finns uppgifter som är svåra att lösa. I så fall är det hemsidan som borde bli bättre.

Jag kommer inte att berätta för någon att du varit med och testat hemsidan. Och jag kommer inte att berätta för någon hur det gick när du testade hemsidan.

• Frågor

1. Hur mycket använder du internet?

2. Har du använt ett biblioteks hemsida någon gång? T.ex. för att söka efter böcker som finns på biblioteket?

• Instruktion:

Du kommer att få uppgifter av mig som är nedskrivna på papper. Ibland ska du skriva ner ett svar på pappret. Jag vill jätte gärna att du säger till mig hur du tänker när du löser uppgiften.

Jag kommer inte att berätta för dig hur du ska lösa uppgiften, vi vill ju se om hemsidan fungerar bra eller dåligt. Men jag kommer att hjälpa till på andra sätt, så att vi tar oss igenom testet.

• Uppgiftslösning

• Frågor

3. Vad tyckte du om hemsidan? 4. Var det någon uppgift / några uppgifter som var särskilt svåra att lösa?

!

Bilaga 3 - Informationsbrev

Hej!Här kommer informationen kring examensarbetet och användbarhetstestet.

Examensarbete kommer att handla om tillgänglighet på webben för personer med kognitiv funktionsnedsättning. Jag vill ta reda på mer om hur webbsidor kan utformas för att fungera på ett bra sätt för personer med lindrig utvecklingsstörning. För att göra det har jag tänkt testa Bibliotek Skåne Nordvästs webbtjänst genom ett användbarhetstest. Syftet med testet är att ta reda på hur tillgänglig webbplatsen är för personer med detta funktionshinder. Syftet är också att ta reda på om det valda bibliotekets webbtjänst behöver göras mer tillgänglig för denna målgrupp, och i så fall hur.

Användbarhetstestet kommer att gå till så att testdeltagaren får ett antal uppgifter att lösa på den valda webbplatsen. Deltagaren ombeds att säga vad han/hon tänker på, blir osäker på och så vidare. Jag kommer att använda mig av ett program som spelar in skärmens händelser, så att jag i efterhand kan se muspekarens rörelser samt tangentinmatningar. Programmet spelar även in omgivningens ljud. Under tiden för testet observerar jag hur det går, hjälper till om personen kört fast och gör anteckningar. När uppgifterna för testet är genomförda, pratar vi igenom vad testdeltagaren tyckt gått bra, varit svårt och så vidare. Det är viktigt att poängtera att det är webbplatsen som testas och inte testdeltagaren.

Det material som framkommer, kommer att behandlas konfidentiellt. Jag kommer inte under några omständigheter avslöja testdeltagarnas identitet. Inspelningar av skärmhändelser och ljud, samt mina anteckningar kommer inte att spridas eller användas till något annat än som underlag för denna studie. I uppsatsen, som studien kommer att resultera i, kommer det inte att finnas någon information som kan ledas till någon person eller plats.

Jag har tänkt genomföra testet med 8 personer. Det är bra om det finns ett intresse av att använda internet bland de som deltar i testet. Webbsidor kan göras tillgängliga för personer med lindring utvecklingsstörning på ett sätt som alla kan ha nytta av. För personer med högre grad av utvecklingsstörning behöver webbplatser anpassas på ett annat sätt, t.ex. genom särskilda webbsidor för målgruppen. Eftersom tiden för mitt examensarbete är begränsad, kommer jag att fokusera på tillgängligheten för personer med lindrig utvecklingsstörning.

Vid frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta mig.

Med vänliga hälsningar Lena Johansson

Telefon: xxxx-xxx xxx

!

Bilaga 4 - Medgivandeblankett

Hej!

Jag heter Lena och jag går på en skola i Malmö. Jag lär mig mycket om internet

och hemsidor i skolan. Just nu skriver jag en uppsats om vad som gör en hemsida

bra att använda.

Det finns både bra hemsidor och dåliga hemsidor. Dåliga hemsidor är svåra att använda och bra

hemsidor är enklare att använda. Jag ska testa en hemsida för att se om den är bra eller dålig att

använda. Sen ska jag skriva om det i min uppsats.

Jag behöver hjälp med att testa hemsidan. Vill du vara med och testa hemsidan

så gör vi det med en dator på din skola. Då kommer du att få några uppgifter av

mig som ska lösas på hemsidan.

Det är inte dig vi testar. Vi testar hemsidan. Det gör ingenting om det finns

uppgifter som är svåra eller inte går att lösa. I så fall är det hemsidan som inte är bra.

När vi gör testet kommer det att finnas ett program på datorn som spelar in det vi pratar om.

Programmet spelar också in hur det ser ut på datorns skärm. Det är bara jag som kommer att lyssna

och se på det som spelas in.

Uppsatsen som jag sen skriver kommer att kunna läsas av andra. Men jag kommer inte att berätta

för någon att du varit med och testat hemsidan. Och jag kommer inte att berätta för någon hur det

gick när du testade hemsidan.

Jag blir glad om du vill vara med och testa hemsidan med mig! Men du gör det bara om du själv

vill. Om du vill vara med, så vill jag att du skriver ditt namn på raden längst ner på sidan.

Jag godkänner att vara med i testet av hemsidan.

Mitt namn: ________________________________________________________

!

Bilaga 5 - Bilder av webbplatsen

Bild 1. Startsidan (Kristianstads kommun 2013)

Bild 2. Logga in (Kristianstads kommun 2013)

Bild 3. Inloggad (Kristianstads kommun 2013)

Bild 4. Sök efter bok (Kristianstads kommun 2013)

Bild 5. Reservera boken (Kristianstads kommun 2013)

Bild 6. Boken är reserverad (Kristianstads kommun 2013)

Bild 7. Öppettider (Kristianstads kommun 2013)

Bildkälla:

Kristianstads kommun (2013) Bilder av webbplatsen [www]. Tillgängliga på Kristianstad Bibliotek: <www.kristianstad.se/biblioteket>. Hämtade 5/11 2013

4

1

4. Bildkälla: Siba (2013). Surfplattor [www]. Tillgänglig på Siba : <http://www.simrishamn.se/sv/kultur_fritid/bibliotek/>. Hämtad 16/12 2013

1&2. Bildkälla: Kristianstads kommun (2013). Bild av läsande pojke & Bild av bok [www]. Tillgängliga på Kristianstad Bibliotek: <http://www.kristianstad.se/biblioteket>. Hämtade 9/12 2013

3. Bildkälla: Mobil (2013). Bild på mobiltelefon [www]. Tillgänglig på Mobil: <http://www.mobil.se>. Hämtad 9/12 2013

3

2

(Kristianstads kommun 2013)

Kristianstad Bibliotek

Bilaga 6 - Illustrerade förlag för ökad tillgänglighet

Logga in Lånekortsnummer

Pinkod

Glömt lösenord? Skapa användarnamn

Hem Mina sidor Aktiviteter Barn & unga Använda biblioteket Fler kontakter

Biblioteken i SkåneNordost

Välkommen till Stadsbiblioteket Tjänster

Om oss

Vill du veta vad som händer på biblioteken i Kristianstad?Prenumerera på vårt nyhetsbrev. Det kommer ut tre gånger per termin.

Klicka här för att få nyhetsbrevet direkt i din E-post.

Välj ditt bibliotek Kontakta oss

Öppettider

Stadsbiblioteket / Hem

Stadsbibliotekets reception:

E-post: biblioteket@kristianstad.se

044-13 67 10

Stadsbiblioteket

Måndag Tisdag Onsdag TorsdagFredagLördagSöndag

10-19 10-1910-1910-19 10-1811-1511-15

Nyhetsbrev från biblioteken i Kristianstad

Lär dig om teknik!

Plats: StadsbiblioteketDatum: måndag 2 decemberTid: klockan15.00-17.00

Kom hit och fråga oss om teknik, internet och e-böcker.

Vi pratar om hur man laddar ner en e-bok till en smartphone eller surfplatta. Och vi svarar på frågor om hur appar och facebook fungerar och mycket annat.

Om du undrar över något, kontakta xxx xxxxxx på telefon xxxx-xx xx xx ellerxxxxx xxxxxxx på telefon xxx-xx xx xx

Lyssna

StadsbiblioteketSök

Sök på alla bibliotek Sök efter en bok, film eller musik2

5

3

4

6 7

8

14

15

OK

1

10

Kristianstad Bibliotek

Bilaga 7 - Illustrerade förlag för ökad tillgänglighet

Inloggad

Logga ut

Hem Mina sidor Aktiviteter Barn & unga Använda biblioteket Fler kontakter

Mina lån

Stadsbibliotekets sökresultatMina reservationer

Minneslista

Författare Pamela JaskoviakUtgivningsår 2011

Ansök om �ärrlån

Kontouppgifter

Reservera

Låna om

Ge ett inköpsförslag

Välj ditt bibliotek Kontakta oss

Filtrera din sökningHjälp ?

Hittar du inte det du söker?

Stadsbiblioteket / Mina sidor

Se film om att:

Stadsbibliotekets reception:

E-post: biblioteket@kristianstad.se

044-13 67 10

Rolands resa

Boken �nns på stadsbiblioteket

Lyssna

StadsbiblioteketSök

Sök på alla bibliotek

Roland reser till Thailand med sin kollega Börje. I Thailand möter han en ovanlig vänskap som förändrar hans liv.

Innehåll

läs mer

Avdelning Hylla Finns att låna?

Lättläst * JaHc

* Alt. Nej

Reservera Lägg i minneslista

Lyssna på förklaring

Återlämnas 2014-01-08

Mediatyp: Bok

Sök efter en bok, film eller musik

17

11

13

12

9

16

4

4. Bildkälla: Simrishamns kommun (2013). Illustration av bok [www]. Tillgänglig på Simrishamn Bibliotek: <http://www.simrishamn.se/sv/kultur_fritid/bibliotek/>. Hämtad 15/12 2013

1&2. Bildkälla: Kristianstads kommun (2013). Bild av läsande pojke & Bild av bok [www]. Tillgänglig på Kristianstad Bibliotek: <http://www.kristianstad.se/biblioteket>. Hämtade 9/12 2013

1

2

3. Bildkälla: Mobil (2013). Bild på mobiltelefon [www]. Tillgänglig på Mobil: <http://www.mobil.se>. Hämtad 9/12 2013

3