Snön faller sakta och lägger sig som en vitpläd över 7:e greenen på Kevinge golfbanautanför mitt fönster. Det är den 1 mars ochdet enda som kan få mig att tro på en möj-lighet att använda greenentill vad den är avsedd för äratt det blir ljusare för vardag som går. Rätt vad det ärså blir det trots allt vår, fastnog verkar den vara långtborta just nu.

När vi ändå talar om datumså finns det anledning att taupp och förklara våra tvärakast då det gäller datum förkommande grader. Det ärnämligen så, att då viförhandlat med krögarna omvåra måltidskostnader hardet visat sig att de är myck-et roade av att få beläggningi lokalerna på söndagar, somnormalt är en dålig dag fördem. De kan i sådana fallbortse från lokalhyran och även tänka sig enviss reduktion på själva måltidspriset - baraför att få gäster en dag då det annars stårtomt. Vi talar då inte om några tior i prisdif-ferens utan om hundralappar för varje delta-

gare. Eftersom 6:an och Barbara kommer rel-ativt tätt på senhösten betyder det säkert enhel del för deltagarintresset om priserna hållspå en lägre nivå än tidigare.

En annan fördel med att för-lägga 6:an och Barbara tillsöndagar är att vår 1:e direk-tör för Den BacchanaliskaMusiken, Karl-ArthurWahlström, nu kommer attha lättare att få ihop sinamusiker, som inte har andraengagemang på söndagar,men väl på lördagar. Ochvad gäller parentationen iStorkyrkan så kommer dennu att äga rum i anslutningtill Alla Helgons Dag. Det ärsålunda mycket som talarför att pröva en ändring. Dådet gäller Barbara så avservi dock inte att lägga kom-

mande Barbarabaler (nästa årär det dags) på någon annan

dag än lördagar.

I höst lägger vi dessutom om ordningen för6:e Graden så att vi nu börjar medHögtidligheten i Storkyrkan för att därefter

EVOEEVOE 20012001

NR 1 • 7:e ÅRGÅNGEN

April

Ansvarig utgivare: Sven Olof Forselius Redaktör: Gunnar Tysk.

STORMÄSTAREN HAR ORDET

Br Stormästaren som han fotografisktkonterfejats av Br Lars Törvall

Nej – vi skall se till att ha det bra i godavänners lag. Njuta av sång, musik, teateroch talekonst. Känna samhörighet med lika-sinnade, träffas under angenäma former, haroligt tillsammans och föra ett kulturarvvidare under mottot: Inbördes vänskap, akt-ning och förtroende.

Med Broderlig hälsning,

Sven Olof Forselius

Stormästare

Sammanträdesdagar hösten 2001 och våren 2002.

Tors 26 juli......Bellmandagen, Hasselbacken

Ons19 september.............Ämbetsmannaträff,Stamhuset

Lörd 22 september..Grad III, Operaterrassen

Lörd 6 oktober........Grad IX, Operaterrassen

Fre/Lörd 19/20 oktober....D.B.A., Stamhuset

Lörd 20 oktober...........Grad I, Hasselbacken

Sönd 4 november........Grad VI, Grand Hoteloch Storkyrkan

Onsd 28 november.......Grad VIII, Stamhuset

Sönd 2 december....................Barbaradagen,Grand Hotel

Lörd 19 januari..Stora Konseljen, Stamhuset

Onsd 6 februari.................Prövning Grad X,Stamhuset

Lörd 9 februari...............Grad X, Stamhusetoch Operaterrassen

Lörd 16 mars..............Grad II, Hasselbacken

Tors 11 april..............Stora Rådet, Stamhuset

Lörd 13 april...........Grad IV, Operaterrassen

Lörd 20 april....................R S K, Stamhusetoch Operaterrassen

Sönd 5 maj ..........Grad I och VII, årsmöteoch Vårhögtidsdag på Hasselbacken

ge Graden på Grand med direkt åtföljandemiddag. Eftersom vi nu börjar i Storkyrkankan alla deltaga i Graden – även de som tidi-gare år inte kunnat deltaga på grund av sinauppgifter i Storkyrkan. Efter Graden kan vigå direkt över till Vinterträdgården ochbehöver inte vänta på omdukning. Vi fårbåda lokalerna.

De enda som kan ha invändningar att göramot denna nyordning är våra Intendenter,som brukar återställa rekvisitan dagen eftervåra sammankomster, och måndagar innebäri det sammanhanget problem. Det innebär attde i förekommande fall måste ta tjänstledigtfrån sina jobb, vilket naturligtvis ärbesvärligt. Sällskapet kommer dock att ståför merkostnader, betala för att ev. hyra inytterligare transporthjälp eller vad annat vikan göra för att bistå våra Intendenter, somsliter så mycket för oss alla. Vi får försökalösa problemet på något sätt. Det brukar gå,för Nils Olof och hans mannar ställer alltidupp och är aldrig omöjliga.

Detta om kommande Grader. Det kan ocksåvara läge att tala lite om vad som görs för attbibehålla vårt kära Stamhus i bästa möjligakondition. Tyvärr är det ju så att hus sombyggts för så länge sedan, som i det här fall-et, inte följer någon byggstandard eller hållerföreskrivna mått och materialföreskrifter. Detinnebär att allt som skall göras blir extra dyrtoch omfattande eftersom vi inte vill våldföraoss på någonting utan återställa allt så attreparationer och nyinstallationer inte synsoch förstör helhetsintrycket. Vi har en kul-turskatt i vårt lilla hus och vi måste se till attöverlämna det i gott skick till kommandegenerationer.

Vad vi har som närmast förestående är stam-byten. Alla som varit med om detta vet att detär omständligt och tidsödande, även då manvet var stammarna går i husen, hur de äranslutna och vilka material det handlar om.

Vanligtvis rör det sig ju inte heller om K-märkta hus där man aldrig får göra som manvill eller välja lösningar som förändrar något.

I vårt fall måste vi leta reda på stammarna iväggar och golv, såga stenplattor, gå igenomputsade väggar och kanske även ge oss ut igränden för att hitta anslutningar som kanbehöva bytas eller materialförstärkas. Enkostnadskalkyl måste bli mycket preliminär.De siffror vi fått har alltid åtföljts av kom-mentarerna: ” i fall att, under förutsättningatt, i bästa fall, om inte, o.s.v.” För säkerhetsskull har vi fördubblat den preliminärakalkylen i vår budget. En hel del övrigt stårockså på önskelistan men det gäller att prior-itera, allra helst som allt skall betalas.

Vi håller på att undersöka möjligheterna attfå bidrag till renoveringen från olika fonder,stiftelser och institutioner, men hittills är detendast en fond som lämnat ett positivtbesked. Tacksamt har vi dock tagit emotvälkomna bidrag från våra egna, kära Bröder,och vi hoppas naturligtvis att få sätta upp flerplattor med Bröders namn på vår”Donationstavla” i entrén till vårt kära gamlahus.

Vad alla kan hjälpa till med är att betala sinårsavgift så snart som möjligt. Jag talar dåom det antal Bröder som ännu inte betalat.Att få in dessa avgifter i rätt tid betydermycket eftersom vi då slipper avyttra fon-dandelar och aktier för att bestrida de kost-nader som ju alltid skall betalas i början avåret. Just nu är det inte heller så roligt att säljanågot eftersom Börsen ser allt annat än roligut.

Avslutningsvis skall väl ändå sägas att vitrots allt inte enbart är till för att renoverahus, agera på Börsen och prisförhandla medstadens krögare. Även om det också är nöd-vändigt.

V Å R A A K T UA L I T E T E R

KANSLIET SÖKER MEDARBETARE

Vi söker två Bröder som är villiga attåtaga sig ett av följande uppdrag inomadministrationen

1. Att vara 1.O.C. (kanslichefen) be-hjälplig på kansliet två dagar pervecka med allmänna kontorsgöromålsåsom att sköta medlemsregistret,utnämningsbrev och kallelser, att taemot anmälningar till olika aktiviteteroch att sköta vissa ekonomiska rutiner.

2. Att med hjälp av PC och ett lämp-ligt arkivprogram svara för registreringoch arkivering av PB:s IT-baseradematerial såsom kallelser, protokoll,utgående skrivelser m.m.

OBS! Denna uppgift kan med fördelskötas hemifrån.

Är Du intresserad av att göra en insats?Kontakta i så fall Br. Gunnar Hylén an-tingen på kansliet tel. 08-640 22 29 eller ibostaden tel. 08-668 25 58.

Vintern och våren är årsmötestider. Det ärdå man officiellt redovisar den sjudandeaktiviteten på olika håll i vårt LysandeSällskap. Klart imponerande! Det fina är,tycker jag, att alla Bricolister har möjlighetatt förnöja sig – vår à la carte-lista överaktiviteter tycks växa med aptiten.Högtidsdagar och Grader utgör naturligtvisen stomme, men vi bjuder ju så mycketannat också. Kulturaftnarna har sedan längevarit fullbokade (synd bara att så mångaföranmälda uteblir utan att avanmäla sig -det hindrar ju någon på väntelistan att fåkomma!) och seniorverksamheten är jät-tepopulär. Lars och Anna-Lisa Forseth harunder 2000 ordnat tre välbesöktateaterbesök för sina TBS:are, ciceronernahar haft rekordpublik i Stamhuset (ochrekordinkomster), talanggrupperna har lik-som alla andra år gått på högvarv ochförnöjt både oss och andra. Traktörer, inten-denter och alla andra ämbetsmän har haftmycket att ombesörja och självfallet gjortett förnämligt jobb. Ja man skullenaturligtvis kunna fortsätta ett bra tag till.Stormästarens berättelse i årsboken bär synför sägen.

Men årsmötena är ju bara ett steg på vägen.Knappt hinner man smälta allt fint som häntoch gjorts förrän det är dags för nya njut-ningar. Som t.ex. Den Bacchanaliska körenskonsert i Stockholms Konserthus stora salden 16 februari. Den hade förutseende nogfått namnet ”En oförglömlig afton 2001”.Men ett framträdande kan ju vara oförglöm-ligt på minst två sätt. Det kan ju vara justden gången då allt gick snett, då dirigentenramlade från sin pult, då solisten varförkyld eller då kören inte var ordentligtuppsjungen. Men det kan å andra sidan varaden gången då allting klaffade. Och nu vardet just den gången. Körens repertoar varovanligt finstämd och kanske saknadenågon det traditionella manskörsstuket –det kom dock i extranumret – men det som

serverades var ovanligt rent, ovanligt vack-ert och ovanligt nyanserat. Dessutom noter-ade argusögat att sångarna hade ovanligtgod ögonkontakt med dirigenterna HansKyhle och John Wilund, vilka alternerade.Ett kanonframträdande. Heders!Oförglömlig tycker jag också att solistenJeanette Köhn var. Dessutom sjöng honutmärkt bra. Det var nog lyckosamt att manengagerade denna uppåtgående stjärnaredan nu. Nästa gång är hon säkert alldelesför dyr. Han Gentzel, konferencieren, varlika halsbrytande rolig som alltid ochStaffan Scheja spelade Stenhammar så detstod härliga till. En oförglömlig afton!

Den Bacchanaliska Theaterns årliga spek-takel på GrönaLunds Teatern väcker alltidförväntningar. Ett gott skratt sägs ju förlän-ga livet. I år hade Kejsare och Kungar fåttträda tillbaka för drottning Christina, i regiav huvudpersonen själv. Som vanligt haderadarparet Pino Pilotti och Hans Gentzelåstadkommit en sanslöst kvick dialog ochsom vanligt var de båda, nu som Christinaoch Johan Oxenstierna, bärande aktörer.Alla aktörer skötte sig med den äran. Därfanns många toppennummer och ingamärkbara malörer. Roligt att se debutanter-na sköta sina kort som om de hade varitbofasta på scenen i många år. Återväxtenverkar mycket lovande. Musiken som alltidlysande, men tyvärr är det så att brister iljudtekniken på teatern går ut över sångtex-terna. Dekoren var sparsmakad och elegant.Det sägs i kulisserna att Bengt Wiberg härhar gjort ett synnerligen fint jobb. TackBengt! Och tack alla ni andra på och bakomscenen för årets livselixir. Om det är sant attett gott skratt förlänger livet så klarar vi ossnu till nästa års spex. Det skulle visst hand-la om livet i havsbandet. Smugglarkungen?

Och snart är det Lekarnes tur att konsertera!Livet i Par Bricole är rikt!

Gunnar Tysk

REDAKTÖRENS RUTA

För snart två år sedan tillsatte de Styrande ensärskild arbetsgrupp, benämnd ”Arkivgruppen”,med uppgift att strama upp och moderniserareglerna för arkivering av viktigare dokumentinom Sällskapet. Ett nytt regelverk för denfysiska förvaringen av dokument har nu tagitsfram och kommer att träda i kraft den 1 juli i år.De ämbetsmän, som har beröring med arkivfrå-gor, kommer att inbjudas till en information-sträff den 21 april i anslutning till Grad IV påHasselbacken. Då kommer det nya systemet attpresenteras och skriftligt material att överläm-nas.Parallellt med den fysiska hanteringen utar-betas ett system för digitaliserad överföring ocharkivering av dokument för åtkomst via termi-naler. För denna delav Sällskapets arkiveringhar de Styrande beslutat att tillsätta en särskildIT-arkivarie, som kommer att verka vid sidan av

de två nuvarande Ordensarkivarierna. Det digi-tala systemet beräknas kunna sjösättas i börjanav nästa år.Ett tredje steg i Arkivgruppens arbet-splan är överförandet av en del av det historiskamaterial, som i dag finns förvarat i StockholmsStadsarkiv, till databas med hjälp av digitalkam-era. Därmed görs viktiga historiska dokumentmera tillgängliga för Bröder med intresse att tadel av handlingar från Sällskapets nu 222-årigatillvaro. Det senare arbetet är omfattande ochkommer att ta förhållandevis lång tidSom synestar vi så långt som möjligt hjälp av avanceradmodern teknik för att levandegöra vårt his-toriska arv, samtidigt som vi till eftervärldenbevarar vår egen tids dokument och bricolistiskahistoria till gagn och glädje inte minst för kom-mande Bröder i vårt Lysande Sällskap.Arkivgruppen består av S.S. Lars Bergelv(sekr.), O.A-ie Lars Wikström, v.O.A-ie EdwardBlom, S.Sk.M. Gunnar Hylén, O. AndersThureson samt undertecknad (sammankallande).

Sven Åke Cason, S.K.

MEDALJER - MEDALJER

Det är alltid roligt att kunna visa uppskattningför ett fint jobb. Det gäller inom Par Bricolesom i alla andra sammanhang. Ett påtagligt sättär att medaljera. Inför varje nytt arbetsår(höst/vår) samlar vi in förslag från vissaämbetsmän, från kansliet samt från talang- ochförvaltningsgrupper. I mars fastställer deStyrande en förteckning över medaljörer förkommande PB-år. Inför de sammankomster, då belöningarförekommer, sänder sedan G.I. ut en avisering.Hans förhoppning är då att alla tillskrivna hörav sig, med positivt eller negativt besked. Desom inte kan närvara vid ett tillfälle kallasytterligare två gånger till kommande grader.Om det inte passar då heller räknar vi med attden tilltänkte medaljören hör av sig när hantänker närvara och vill bli prydd. Det kan varabra att veta att GWSM, LM och FmS utdelas isamband med arbetsgraderna och att högremedaljer i princip utdelas endast vidVårhögtidsdagen och Barbaradagen.

GT

VÅRA ARKIVERINGS-REGLER UPPDATERAS

HÖGRE GRAD...är det naturligen varje sann Bricolists önskan attnå. Inte så mycket för att bli befordrad utan fast-mer för att Gradernas innehåll ger insikter somkan berika tillvaron för den mottaglige. Nåväl,nu är detta inte avsett som reklaminslag utansom information om det som rör befordran. In-för varje Gradsammankomst sammanträder Val-kommittén, i akt och mening att ta fram förslagtill befordringar. Förslagen utgör sedan underlagför de Styrandes beslut. Kravet är att man till-bringat statuerad tid i den innehavda graden, attman är aktiv och naturligtvis att man fortfarandeär ett välartat Bacchi Barn. Som aktiv räknasden som under de gångna åren deltagit i våra för-lustelser minst en gång per år. Till de två högstaGraderna utses man genom val. Inför Gradenblir man kallad och får ett utnämningsbrev. Omman inte kan deltaga vid det tillfället blir mankallad ytterligare två gånger. Därefter förutsättsatt den enskilde Brodern själv tar kontakt medkansliet när han önskar bli kallad till reception.Alla ni som är kallade tre gånger, vi emotser eranmälan. Välkomna!

GT

PAR BRICOLESMÄRKESMÄNHittills har EVOE:s artikelserie "Par Bricolesmärkesmän" koncentrerat sig på framståendePB-Bröder genom tiderna, framför allt våraStormästare och Ordensskalder. De allra flestaär sannolikt helt okända för den stora allmän-heten. De närmaste avsnitten tänker jag pre-sentera Bröder som är berömda i hela Sverige.Inom vårt sällskap kanske de i gengäld spelaten mer undanskymd roll. Ingen hinner gärnalysa överallt. Men vi bör känna oss stolta att hakunna räknat dem till oss, att också deen gång burit våra ordensband översina frackbröst. Främst i raden stårAUGUST BLANCHE (1811-68).De flesta känner igen hans namn;lustspelsförfattaren, den libera-le politikern, rysshataren ochskarpskyttevännen Blanche.Född utom äktenskapet varhans utsikter att nå ärans tinnarnärmast obefintliga. Ändå komhan dit, och det gick till på föl-jande sätt; Hans mor var tjänste-flicka och hette Catharina Hedberg.Under vintern 1810/11 tjänstgjorde hon på enherrgård utanför Stockholm där hon träffadeen skvadronspredikant, Mårten Bergwall,anställd som informator för husets son. Tyckeuppstod mellan predikanten och tjänsteflickan,men när det visade sig att hon väntade barnlämnade han sin informatorstjänst och henne.Strax efteråt sades Catharina Hedberg upp frånsin tjänst, gravida tjänsteflickor ville man inteveta av. Hon födde sin son August den 17 sep-tember 1811 i en våning i hörnet av Storkyr-kobrinken och Trångsund. Eventuellt hade honfått husrum hos släktingar eller hos en familjsom inte fäste avseende vid hennes tillstånd.När hon repat sig började hon en ny tjänst hoshovslagarmästaren Blank i Sporrongska går-

den i Klara (numera ligger hotell Sheraton påsamma plats). Den 10 april 1813 gifte hon sigmed sin arbetsgivare, troligen för att ge sin sonen far. Den lille August Blank växte upp somgökunge i boet, omgiven av små halvsyskon.Styvfadern dolde aldrig sin ovilja mot honom,modern skyddade honom så gott hon kunde.Augusts bitterhet märktes utom synhåll frånhemmet. Han blev en vid fruktad slagskämpei Klara skola. Efter avslutad skolgång fortsattehan vid Stockholms gymnasium på Riddar-holmen. Studentexamen tog han enligt tidens

sed i Uppsala 1829, där han tre år senareavlade en så kallad juridikofilosofisk

examen. I Uppsala följde han sinfar i spåren: en ung flicka föddehonom där en dotter, men hanövergav dem båda lika lättvin-digt som hans far 20 år tidi-gare övergivit hans mor ochhonom själv. Efter en tidssökande efter lämplig syssel-

sättning beslöt han sig för att blijournalist. Samtidigt bytte han

sitt efternamn till Blanche, en för-franskad version av hans riktiga. En

tidning visade sig vara rätta elementet förAugust Blanche, som utsågs till ny chefredak-tör för den liberala tidskriften Freja. Där gjor-de han sig bekant över hela landet för sittlysande språk och sin orädda, aggressiva stil.Ledaren för Sveriges unga intellektuella, CarlJonas Love Almqvist, vädrade en farlig kon-kurrent. 1842 avslöjade han Blanches bak-grund i Aftonbladet samt vem hans riktige farvar. De flesta i kretsarna kände redan till för-hållandet, men hade åtminstone haft vett atthålla tyst. Almqvist tillade giftigt att MårtenBergwall, som gift sig rikt och avancerat tillkyrkoherde i Hedvig Eleonora församling,drygade ut sin lön genom att arbeta som pro-centare.

ÅTER IGEN DAGS FÖRSÄLLSKAPET PAR BRICOLESKUTURSTIPENDIER

I samarbete med Kungl. Musikaliska Aka-demien kommer Sällskapet Par Bricole i åratt för andra gången dela ut sina kultursti-pendier till talangfulla unga musiker.

På olika orter genomförde Akademienunder mars månad uppspelningar förbedömning av aspiranternas kvalifikatio-ner. Resultatet av uttagningarna kommeratt meddelas under våren och stipendiermed diplom kommer att överlämnas vid ensärskild högtid senare under året.

I år utökas antalet stipendiater i landet till16 och det sammanlagda stipendiebeloppettill 90.000 kronor. Liksom förra gångendeltar (förutom Moderlogen) Malmö,Jönköpings och Sundsvalls Par Bricole. Iår tillkommer också Borås PB.

För Moderlogens del hyllas sex stipendia-ter vid en musikalisk festkväll tisdagenden 13 november i MusikaliskaAkademiens konsertsal på Nybrokajen 11.Medverkande är, förutom årets ParBricole-stipendiater, vår egen eminenta köroch en klangfull ensemble ur denBacchanaliska Musiken.

Kvällen kommer att bli en sångens ochmusikens högtidsstund, rikligt kryddadmed bricolistisk espri och stämning.

Boka därför redan nu in detta datum. Viåterkommer med inbjudan och närmaredetaljer.

Sven Åke Cason

TRAKTÖRGRUPPEN SÖKERMEDHJÄLPARE!

Vi i traktörgruppen söker nya med-hjälpare som kan hjälpa till vid olikaaktiviteter i Stamhuset.Det kan vara allt från kaffekokningtill stora middagar.

Som medlem i traktörgruppen kommer du med på våra traktör-sammanträden där vi gemensamtlagar mat och sedan avsmakar i sam-band med lite erfarenhetsutbyte.

Jobbigt? Lite, lite...Trevligt och trivsamt? Mycket,mycket!

Välkommen att ringaJan Lambertsson, Ordförande0709-37 11 82 eller varför intemaila: jan@lambertsson.se

August Blance, efter akvarell av F von Dardel, 1860-talet

En del bröder hör av sig och undrar hurman gör för att bli ämbetsman i exvisArbetsgraderna. Ett bra sätt att “kommain” i detta arbete är att ta kontakt mednågon av ceremonimästarna vilka efterett samtal med den intresserade Brodernkan föreslå vederbörande somOrdensassistent. Som Ordensassistenthjälper man bl.a. till med att visa Brödertillrättaoch att bistå intendenterna vidbehov. Det är okså ett finfint sätt att lärakänna Bröder! Så; Du min Bror som ärintresserad av att så småningom bliämbetsman, hör gärna av dig!

ATT BLI ÄMBETSMAN...

mang i Par Bricole. I riksdagen, då belägen påRiddarholmen, kämpade han för många refor-mer, främst en tvåkammarriksdag i stället förfyrståndssystemet. Den 7 december 1865antogs riksdagsreformen på Riddarhuset,knappt men klart; de övriga tre stånden röstade för den med bred majoritet. Blanchevar vild av lycka. Uppflugen på ett bord iOperakällaren, stamlokuset, utropade han enskål för konungen med tillägget att "det varförsta gången han proponerat en sådan skål".Allmänt antogs att Karl XV hade övertalatlantmarskalken att driva genom reformförsla-get. I själva verket hade den svenske konungenin i det sista intensivt motsatt sig det. Tre årsenare skulle Karl XII-statyn i Kungsträdgår-den avtäckas och Blanche var inbjuden somfesttalare. Den 30 november 1868 mötte hanstudenttåget från Uppsala på Norra Bantorget(Centralstationen var ännu inte invigd). Mangick till Restaurant Phoenix på Barnhusgatanoch intog lunch. Till kaffet reste sig AugustBlanche och proponerade en flyttning av uni-versitetet från Uppsala till Stockholm.Studentkårens ordförande avslog förslagetunder starkt bifall av de närvarande.Efter lunchen ställde sig Blanche röd av vredei täten för studenttåget. Det marscherade nertill Karl XII:s staty, men i höjd med ApoteketUgglan på Drottninggatan kände sig Blancheillamående. Med orden: "Fortsätt ni, gossar,jag kommer snart ikapp er", vacklade han inpå apoteket, lade sig ner på en soffa och dogomedelbart. Det plötsliga dödsfallet lade sor-din på invigningen, som måste genomförasutan festtalare. Vid begravningen veckan därefter följde tiotu-sentals människor August Blanche till gravenpå Norra kyrkogården. Minnesvården, avtäckttvå år senare, samlade hela folket ihop peng-arna till. Så hedrades August Blanche, en avSveriges stora medborgare och Broder i ParBricole. Martin Stugart, OS, RSK

I detta nummer av EVOE har vi så kommit tillde två olika fötjänstmedaljerna vi äger inomPar Bricole, nämligen Förtjänstmedaljen i guldoch Förtjänstmedaljen i silver (FMg, FMs)

Förtjänstmedaljen i guld instiftades år 1939 iförsta hand som ett synbart tecken på upp-skattning till bröder som på olika sätt hjälpttill vid förvärvet av vårt kära Stamhus.Konstnären bakom verket är denna gång somså ofta under 1900-talet, Tore Strindberg somjag redan berättat om i samband med denSöderbergska medaljen varför jag tillåterberätta lite mer om vad medaljen föreställer.Aversen visar vårt Stamhus under vilketadressen (Urvädersgränd ) samt året då vi för-värvade fastigheten (1938) står. På en upphöjdkant runt denna bild står “CARL MICHAELBELLMAN 1770-1774 PAR BRICOLE”Reversen visar i centrum ett kors bestående avfyra mot varandra ställda murslevar omgivnaav devisen “FAC FIRMAS AEDES” vilketbetyder “GÖR BYGGNADEN/HUSETSTARK/T”. Denna nog så tänkvärda devis är isin tur omgiven av de som skall göra husetstarkt, nämligen vi Bröder, här i form av enbrödrakedja. Det ljusblå bandet (inte serafi-merblå, den benämningen är förbehållen kon-ungen) är en symbolisk erinran om att det varDe Styrande som i samråd med Storoffician-terna förr i tiden beslutade om värdiga motta-gare av denna fina medalj. Färgen går ju igen idessa Bröders axelband. Den blågula kantenpå bandet till FMs har tillkommit för att skiljade bägge banden åt. AT

Dagen efter satt Almqvist på Strömparterrenoch drack punsch omgiven av sitt vanliga hovbeundrare, när August Blanche ursinnigtträngde sig fram. Utan ett enda varnande ordspottade han Almqvist i ansiktet och utmanadehonom på duell, den så kallade "kraschane-ringen i Strömparterren". På valplatsen föl-jande morgon infann sig endast Blanche ochhans sekundant. Almqvist hade funnit för gottatt rymma fältet - även denna gång.Händelsen väckte ett enormt uppseende. OmBlanche inte varit berömd tidigare blev han detnu, och sympatierna var på hans sida. Sammaår försonades han och fadern, kanske som enföljd av ovannämnda bråk. Mårten Bergwall

levde som änkeman på Malmgården (på ÖstraReals nuvarande plats) och bjöd nu in sonenatt bo där med honom själv. Så blev det också.Från Malmgården följde en ström av Blanchesromaner och pjäser samt skarpsynta iaktta-gelser ur Stockholmslivet. Strax efteråt valdeshan in i Par Bricole, vilket år vet man däremotinte. Här skrev han ett antaget Barbaratal somdessvärre gått förlorat. År 1852 erhöll hansjätte graden, SSR, 1855 den sjunde, KSR och1858 höjdes han till guvernörsgraden.

Högre än så kom han inte, men som bekanthade han en del annat för sig. Bland annat fickskarpskytterörelsen en varm förespråkare ihonom. I mitten av 1800-talet var Sverigesförsvar i uselt tillstånd, utbildningstiden vakort, manskapet av dålig kvalitet, vapnen fun-gerade sällan och officerarna saknade alla för-utsättningar att upprätthålla den enklaste formav disciplin. Det enda som förenade officerareoch manskap var alkoholmissbruket. I ställetväxte en svensk skarpskytterörelse fram efterschweiziskt mönster. Medlemmarna fick själ-va bekosta vapen och uniform. Entusiasmenfrån den svenska ungdomen var oerhörd. Iskarpskytterörelsen kunde det framtida, demo-

kratiska Sverige redananas: borgarsöner stod sidavid sida med bondsöner,alla med fosterlandets fri-het som högsta mål. Sommest kunde skarpskytterö-relsen räkna cirka 40 000medlemmar. Blanche varrörelsens galjonsfigur, outtröttlig i sin iver att sättaupp nya skarpskytteklub-bar. Huvudmålet var atthålla ryssarna utanförSverige, men många hop-pades också en dag kunna"erövra Finland inom

Sveriges gränser åter". Så långt gick det emel-lertid aldrig. År 1852 dog Mårten Bergwalloch nu kunde modern flytta samman medAugust på Malmgården. Även om han haftmånga flammor genom åren blev det aldrignågot bröllop. Den främsta kvinnan i hans livvar alltid modern. "I hela sitt liv har hon tjänatandra. Det är hög tid att hon själv får bli betjä-nad", sade Blanche till en god vän. År 1859fick han en politisk plattform i riskdagen, vil-ket sannolikt omöjliggjorde vidare engage-

Blanches malmgård, efter akvarell av F. Lindström, ca 1890 (privat ägo).Konstnären har stått ungefär i korsningen av Karlavägen och Artillerigatan

VÅRA FÖRTJÄNSTMEDALJER

Förtjänstmedaljen, avers och revers

Br Bo Forsell berättar om en sentida svenskfolkrörelse - de personlitterära sällskapen iSverige - och dess uppmärksammade tio-årsjubileum i december 2000.

1760-talets Utile Dulci och 1880-talets Sven-ska Litteratursällskapet var onekligen litterärasällskap och var och en som låtit sig uppslukasav en god författares verk har förstås alltidbefunnit sig i gott litterärt sällskap. Men begreppet står numera för några merapreciserat, nämligen en ny svensk folkrörelse;de personlitterära sällskapen. 10-årsjubilaren idecember var De Litterära SällskapensSamarbetsnämnd - DELS.

Personlitterära sällskapDet första svenska personlitterära sällskapetvar Sällskapet Bellmans Minne, bildat år 1899.En fast punkt i Bellmans Minnes årliga akti-viteter är medlemmarnas samlade uppvaktningvid Carl Michael Bellmans minnesvård påKlara kyrkogård, med efterföljande besök isällskapets mycket innehållsrika och värde-fulla arkiv, som sedan några år finns i denhäkteslokal i Kungliga Slottets högvaktsflygel,där Bellman våren 1794 satt inspärrad förnågra futtiga titotals dalers skuldsättning. År1917 bildades Sveriges personlitterära sällskapnr två, Linné-sällskapet , och år 1919 var detdags för Carl-Michael igen.Bellmanssällskapet bildades med inriktningatt främja och sprida kännedom om Bellmangenom att utge skrifter av och om honom.Fram till ca 1970 samlades entusiaster i ytterli-gare ett tiotal svenska författares personlitterä-ra sällskap.

DELSÅr 1990 fanns ca sjuttio personlitterära säll-skap av vilka tjugosex var med när De Litte-rära Sällskapens Samarbetsnämnd, DELS, dåbildades för samverkan i gemensamma ange-lägenheter. Under1990-talet har sedan myckethänt, i respektive sällskap förstås, men ocksåpå initiativ av DELS. I flera år har uppskat-tade litterära program arrangerats på Skansenoch man har framträtt på Göteborgs bokmässa,bl a med egen scen för medlemssällskapensaktiviteter.Vid nyår 2001 fanns inom DELS 98 sällskapfrån DanAndersson-sällskapet till SonjaÅkesson-sällskapet. Ytterligare ett trettiotalsällskap finns, flera med planer på anslutningtill Samarbetsnämnden. I samtliga sällskapsmedlemsregister finns sammanlagt omkring30 000 personer!

ParnassDELS tidskrift Parnass är etablerad som sia-mesisk tryckeriprodukt med Allt Om Böcker.Har Du inte sett den förut så ta en extra titt pådenna tidskrift med två tydliga framsidor!

DELS 10-årsjubileumI december 2000 firade DELS sin tioårigatillvaro med tre dagars aktiviteter, dels en pro-gramafton (sic) i det hus där man sedan någraår har sitt kansli, Lilla Hornsberg påKungsholmens norra strand mitt emot Karl-bergs slott, dels med att genomföra ett halv-dags seminarium med bibliotekarier på Stock-holms Stadsbibliotek om olika sätt att stimule-ra läslusten framför allt hos ungdom, dels enkväll med informell samvaro mellan företrä-dare för ett antal av de till DELS anslutna säll-skapen. Under programaftonen var Bellmanhuvudperson i ett kåseri om “Bellmansmiljöeri Stockholm.” Br Bo Forsell

OM EN FOLKRÖRELSE... SPEX-GLIMTAR!

“Det var då själva... ” Trots hjälp med både laddstake och annatfår inte Christina iväg skottet. (Pino)Ovanför syns Erik Gustav Rödin som Cartesius. Nog kan detvara lite golvdrag på GrönaLund-Teatern men så pass...? “Jagfryser...!” sade han och gav kylan ett blått nylle.

“Dessa Oxenpannor!” Magnus Gabriel fick ofta se sinaplaner stäckta av Oxenstiernorna. Men så kan det gå omman tänker med “stympen”. (Mårten Levin)

“Titta blott på min figur...” Atthan bara har mage, han KarlGustav. (Lasse Säfwenberg)

De fyra “grävarna”, DBK-gänget; Lars Ehlesjö,Anders Ericsson, LarsCedergårdh och ErlandKlingberg

Mer bilder från spexet och II:an (och mycket mer!) finns på webben; www.par-bricole.a.se

I samband med grad II stod vi i Moderlogenvärd(-inna?) för det så kallade ceremonimästar-mötet. För Bröderna vid graden kom detta tilluttryck i en ovanligt välbesatt cermonimästar-avdelning i logelokalen då inte mindre än tioceremonimästare samtidigt tjänstgjorde. Vad ärdå detta för möten? Ja, inom de olika såvältalang- som ämbetsmannagrupperna sker dessamöten där Bröder från hela Bricoleriet gästarvarandra och tar del av varandras sätt attgenomföra t.ex. grader, spela spex eller skötatrakterandet. På CM-mötet diskuterades underBr Henrik Mickos (mycket uppskattade) värd-skap genomförandet av Överkommendörsgra-den. Samtal kring ritualerna, symboliken menäven praktiska detaljer stod på agendan. Förundertecknad som inte är kvalificerad för delta-gande m.h.t. ämbetet men detta till trots ändåvid de två senaste tillfällena blivit medbjudensom föredragshållare, är det roligt att se hur detjobbas inom Bricole! Vi brukar säga att ävenom alla har samma recept (ritualerna) så sma-kar hembakade kanelbullar väldigt olika frånhem(loge) till hem. En sak är dock klar; bullarna smakar alltid gott!

Man kanske skulle förledas tro att en grad II ären grad II är en grad II (om ni förstår) menefter att ha besökt våra dotterloger och begåttett antal grader kan jag konstatera att ingenloge är den andra lik. Det är ju inte så att mantror att man är i olika ordnar men de lokala tra-ditionerna och genomförandena gör att besökeni dotterlogerna verkligen berikar och inspirerar.Olikheterna berikar! Dessutom är dessa besökett alldeles utmärkt tillfälle att knyta nya kon-takter och vidga sina Briolistiska vyer. NiBröder som inte besökt annan loge inom P.B. -gör det! Jag vågar lova att ni inte ångrar er. Nå, efter mötet som började redan på lördags-morgonen var det dags att byta om till arbets-kläderna och bege sig till Hasselbacken.

Mitt omdöme (nåja) förbjuder mig att kommen-tera eller rescencera själva graden med detundantaget att jag gläds så mycket åt att varjegång få se alla pigga glada Bröder som kommer och fyller ordenssalen med er Broder-liga värma! Vad vore vi utan er?

På graden följde spexet som rescenceras påannan plats. Själv var jag lite trött vid detlaget men blev snart upplivad av den aldrig(som det verkar) trötte Br Henrik Mickossom bjudit till nachspiel med sexa för våragäster på Stamhusvinden. Medbjudna varäven De Styrande samt de Bröder från GötaP.B. som gästat oss i sina egenskaper som“Web-Mastrar”. Det var alltså vår egen dito,Br Jan Lambertsson som bjudit in till denerfa-träffen. På vinden hade så Br Henrik iordningställten snapsprovning och vi fick oss minsanntill livs inte bara s.o.s. utan även en hel delinformation om vilken kulturskatt som egent-ligen finns i vår snapstradition. Söndagen efter blev alls ingen vilodag utanägnades åt summering av det utförda idet.

Nästa gång Ceremonimästarmötet avhålls ärår 2003 i samband med grad III hos GötaP.B. Från Arbetsgraderna vill vi passa på atttacka för det fina och varma Bricoleri vikan visa våra gäster tack vare alla engager-ade och glada Bröder i Moderlogen! AT

CEREMONIMÄSTARMÖTE I STOCKHOLM

Deltagande CM-re vid CM-mötet i samband med grad II, 2001-03-17(CM utan frack är Br Henrik Mickos)