Kunskapsläge och utvecklingsbehov utifrån beställarperspektiv

Eva Frunk-LindDirektör äldreförvaltningenStockholm stad

Planeringsförutsättningar

Omfattande demografiska förändringar: Antalet i befolkningen 65 år och över ökar 78 % till

år 2040

Antalet i befolkningen 80 år och äldre minskar fram till år 2020

Antalet i befolkningen 80 år och äldre beräknas öka med 60 % fram till år 2040

Boende för äldre

I ordinarie bostadsbestånd Trygghetsboende

Seniorboende

I särskilda boendeformer Vård- och omsorgsboende

Servicehus

Skjut fram och minska behovet av särskilt boende!

Med goda och tillgängliga bostäder för äldre i det ordinarie bostadsbeståndet är det möjlig – både yttre och inre miljö.

Göteborgsundersökningen 2007 visade av 7 av 10 mellan 65-90 år ville bo kvar hemma eller aldrig flytta. Förutsättning: att känna sig trygg.

”Många äldre överraskas av sitt åldrande och planerar därför inte för sin ålderdom i någon större utsträckning”Källa: Äldres boende och etnicitet: en kunskapsöversikt (Göteborgs Universitet och

Göteborgs stad)

Framtida boendeplanering Äldres preferenser Privata marknadens utveckling Tillgänglighetskartläggning i befintligt

bostadsbestånd, både inre och yttre miljö

Forts.

Hög tillgänglighet och modern teknikutveckling ger en god förutsättning för ökat kvarboende

Inga stora – institutionsliknande - bostadskomplex utan mindre boenden integrerade i ”vanlig” bebyggelse

Befolkningsprognos 2010-2020

Antal invånare

2023-04-12

SIDAN 8

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 20200

20,000

40,000

60,000

80,000

100,000

120,000

1-5 år

6-15 år

16-19 år

65-79 år

80- år

Äldreboendeplan Stockholm Årlig plan Gemensam styrgrupp Fram till 2020 minskar behovet av vård- och

omsorgsboendeplatser med cirka 500 Efter 2020 ökar behovet av platser – år 2040

saknas cirka 1500 platser

Regionindelning Västerort omfattar stadsdelsnämnderna Rinkeby-Kista, Spånga-

Tensta, Hässelby-Vällingby och Bromma.

Centrala staden omfattar stadsdelsnämnderna Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalm.

Östra söderort omfattar stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck och Farsta.

Västra söderort omfattar stadsdelsnämnderna Älvsjö, Hägersten-Liljeholmen och Skärholmen.

Framskrivningen av befolkningen 80- år i Stockholm efter delområde

Västerort

Innerstaden

Östra Söderort

Västra Söderort

0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

2020

2022

2024

2026

2028

2030

2032

2034

2036

2038

2040

Antal

Prognos

Kan nuvarande boenden omstruktureras att passa morgondagens krav? Analys av såväl fastighetsekonomiska konsekvenser som anpassning till morgondagens efterfrågan

De äldre bor allt kortare tid på vård- och omsorgsboende

Korttidsvården i framtiden Valfrihet – kommunal eller privat regi Kontinuerlig och flexibel anpassning -

omställningar

Medianvärde antal månader per boendeform och slutår

VoB (soma)

VoB (demens)

0 5 10 15 20 25

2010200920082007

månad

Vård- och omsorgsboende (heldygnsomsorg) per regiform 2003 – 2010

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 20100%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Egen regi, staden

Entreprenör, staden

Privat regi

Individuella lösningar utifrån målgruppernas behov – olika inriktningar

Inrätta mindre boendeenheter Samordnad planering

Vinnare på 2011 års kvalitetsutmärkelse kategori äldreomsorg Sabbatsbergsbyn

Ändrade förutsättningar

Äldrepeng utreds

Stoppade entreprenadupphandlingar

Ny lagstiftning

Rum för hälsa

Hur kommer vi bort från den institutionaliserade boendemiljön på stadens befintliga vård- och omsorgsboenden?

Projektet ”Rum för hälsa”

Många befintliga boenden i staden har miljöer som behöver ett estetiskt mer tilltalande utseende för hälsa och välmående.

Forskning visar på att boendemiljön spelar en omfattande roll både för den inre och yttre hälsan hos människor. "En estetisk miljö är hälsobefrämjande" skriver Britt-Maj Wikström i sin bok Estetik och omvårdnad.

Projektet Rum för hälsa ingår i nätverket inom programmet Bo bra på äldre dar.

Syftet med projektet är att omforma interiören till en mer estetiskt tilltalande miljö som kan bidra till stimulans, social gemenskap och välbefinnande för boende och personal.

Hur går vi tillväga? En projektgrupp på det utvalda boendet bestående av

personal, boende och anhöriga tillsammans med en projektledare. Specialiserad inredningsarkitekt och ljusdesigner är involverade i projektet.

Omformning av interiören i gemensamma rum så som entré, matsal och uppehållsrum.

Ny ljussättning, nya anpassade möbler

nya färger, ny möblering och konst.