€

€

€

€€

€

€€

€

€

€

€

�

�

� �

��

��

��

��

En inre marknad …• Sedan Romfördraget undertecknades 1957 har en av Europeiska unionens grundläggande

målsättningar varit att göra hållbara ekonomiska och sociala framsteg, i syfte att säkerställa hälsa,välstånd och en ljus framtid för européerna. Djupare integration inom många politikområdenhar varit av största betydelse för att uppnå detta mål. Den inre marknaden, den ekonomiskaoch monetära unionen (EMU) och ett utvidgat EU med 25 medlemmar är viktiga steg i dennaintegrationsprocess, som medfört verkliga sociala och ekonomiska vinster och stärkt EU ivärlden.

… med en enda valuta …• Införandet av euron är en milstolpe i unionens utveckling och den största valutaomställningen i historien. Euron är

det konkreta förverkligandet av EMU. Den bygger på den inre marknadens framgångar och bidrar starkt till denekonomiska stabilitet som krävs för mer tillväxt. Den ökar konkurrensen och innovationsförmågan, gagnarkonsumenterna och frigör resurser för andra områden som social välfärd och utbildning. Den stärker även Europapolitiskt och ekonomiskt.

… för en starkare union• Men EMU är inte färdigt en gång för alla – det är ett pågående samarbete mellan medlemmarna i euroområdet om

ekonomisk politik. Även de nya medlemsstaterna har i sina anslutningsfördrag förbundit sig att gå med i EMU och attinföra euron. För att ansluta sig till euroområdet måste de omsorgsfullt anpassa sina ekonomier i enlighet med debefintliga medlemmarna. Denna ekonomiska anpassning, känd som ”konvergens”, är ytterligare ett steg på vägen motdjupare integration inom EU.

Euron i en utvidgad Europeisk unionEuron i en utvidgad Europeisk unionFrån fragmentisering till integration

Ju större EU, desto fler fördelarGenom successiva utvidgningar har EU kunnat dra nytta av sin storlek. Den inremarknaden är den viktigaste katalysatorn för att realisera dessa fördelar. Sedan denskapades har handeln inom EU ökat rejält, vilket genererat 900 miljarder euro i ökatvälstånd, skapat 2,5 miljoner nya arbetstillfällen, ökat de utländska investeringarnaoch gjort EU mer konkurrenskraftigt på den internationella marknaden. Genom att

bidra till större ekonomisk effektivitet och stabilitet skapar euron, den inre marknadensgemensamma valuta, ännu fler fördelar:

• Samhället gagnas eftersom prisstabilitet och låg inflation leder till färre ekonomiska problem för konsumenterna, bättrelångsiktig planering för industrin och ökad social sammanhållning.

• Medlemsstaternas ekonomiska politik gagnas genom multilateral övervakning och en gemensam budgetdisciplin, vilketförhindrar att stora misstag begås.

• Konsumenter och företag gagnas eftersom eurons styrka och tillgänglighet ökar konkurrensen bland långivarna ochdärmed minskar räntenivån. Det frigör kapital som kan användas inom andra områden.

• Företagen gagnas eftersom riskerna med valutaväxling försvunnit med euron. Euron minskar därför kostnaderna för attbedriva affärsverksamhet över gränserna och ökar handeln.

• Industrin i sin helhet gagnas eftersom den fria rörligheten för kapital inom den inre marknaden stimulerargränsöverskridande investeringar, så kallade utländska direktinvesteringar (FDI). Dessa investeringar stärks ytterligare aveuron.

1999 lanserades euron i euroområdets elva ursprungliga medlemsstater: Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Italien,Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike. Grekland följde efter 2001, och utökade därmedantalet medlemmar i euroområdet till tolv stycken. Den 1 januari 2002 infördes eurosedlar och -mynt i historiens störstavalutaomställning. Euroområdet omfattar för närvarande 305 miljoner av de 451 miljoner medborgarna i EU:s 25medlemsstater, och dess storlek och stabilitet gör euron till en attraktiv internationell valuta. Utländska regeringar drarnytta av eurons likviditet, konvertibilitet och stabilitet genom att använda den för lån och som reservvaluta.

En möjlighet för de nya medlemsstaternaGenom anslutningsfördragen förband sig de tio nya medlemsstaterna att gå med i EMU och att införa euron. De är numedlemmar i EMU ”med undantag” och kommer att införa euron när deras nationella ekonomier uppfyllerkonvergenskriterierna. Fördelarna med euron kommer att vara ännu tydligare i de nya medlemsstaterna eftersom derasekonomier befinner sig i en övergångsfas. EMU kommer därför att utöva en större katalytisk effekt på tillväxten:• De utländska investeringarna, framför allt från EU, ökade stort inför anslutningen. Euron kan understödja dessa

investeringsflöden genom att eliminera transaktionskostnader och växelkursrisker – och därigenom bevara tillväxten.• Integrationen i euroområdet kan stärka handeln såväl inom EU som med länder utanför EU, inte bara genom att

undanröja transaktionskostnaderna, utan även genom att låta lokala exportörer få del av stabiliteten och trovärdighetenhos en ekonomisk världsmakt. Ökad handel kommer att stärka sysselsättningen och tillväxten.

• EMU och euron kommer att minska lånekostnaderna. Det gör det lättare för lokala industrier att investera i ny utrustningoch bygga nya fabriker – som leder till förbättrad konkurrenskraft och mer kvalificerade arbetstillfällen.

Konvergens med omsorgDe nya medlemsstaternas ekonomier växer snabbare än resten av EU eftersom de befinner sig i enupphämtningsprocess. Problem återstår dock, som hög arbetslöshet och lägre produktivitet. De kommer att minska närtillväxten ökar – och inträdet i euroområdet kommer att hjälpa till att påskynda upphämtningsprocessen. Före inträdetmåste dock de nya medlemsstaterna anpassa sina ekonomier efter euroområdet. De måste genomföra en politik somleder till konvergens med avseende på ett antal ekonomiska indikatorer – Maastrichtkriterierna. Maastrichtkriterierna utgörramen för stabilitets- och tillväxtspakten som idag vägleder den ekonomiska politiken för medlemmarna i euroområdet.Pakten hjälper till att bibehålla en stabil och hållbar ekonomi inom euroområdet. Det är avgörande att de nyamedlemsstaternas ekonomier konvergerar innan euron införs, både för trovärdigheten hos deras politik och förupphämtningsprocessens hållbarhet. EMU och euron kommer att medföra många fördelar – men färden moteuroområdet måste ske med omsorg.

€

€

€€

€

€

€€

€

€

€

€

Vägen till euroområdet Att säkerställa en stabil, sund och hållbarekonomi: Maastrichtkriterierna

Maastrichtkriterierna fastställdes av EU som grundvillkor för ursprungsmedlemmarnas inträde i euroområdet.Genom att uppfylla dem säkerställs tillräcklig anpassning för en hållbar och stabil ekonomi i euroområdet. Ävenframtida medlemmar i euroområdet måste uppfylla samma kriterier, som beskrivs nedan och anges i tabell 1: • Inflationstakten får inte ligga mer än 1,5 % över genomsnittet i de tre medlemsstater som har bäst resultat i

fråga om prisstabilitet.• Budgetunderskottet får inte överstiga 3 % av BNP: en indikation på sunda offentliga finanser.• Statsskulden måste vara mindre än 60 % av BNP, eller minska stadigt och närma sig detta värde tillräckligt

snabbt: ett mått på en långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna.• Den långfristiga räntan får inte ligga mer än 2 % över räntenivån i de tre medlemsstater som har bäst resultat i

fråga om prisstabilitet: en indikator på varaktighet och trovärdighet.• Växelkursen måste vara stabil, vilket bevisas genom deltagande utan allvarliga påfrestningar i

växelkursmekanismen ERM-II och genom att växelkursen hålls nära centralkursen under två år före antagandetav euron. Detta är ett mått på ekonomins stadga och stabiliteten hos den verkliga konvergensen. Det visaratt regeringen kan hantera ekonomin utan att tillgripa devalvering.

Tabell 1 visar i vilken utsträckning de nya medlemsstaterna uppfyllde Maastrichtkriterierna 20031. Dessa kriteriermäter ”nominell konvergens” som speglar den underliggande ”verkliga konvergensen” – konvergensen avseendekonkurrenskraft, arbetskraftens kompetens, finanssektorns integration, industristrukturer och en mängd andrasamhällsekonomiska faktorer. En medlem av euroområdet måste ha en tillräcklig grad av verklig konvergens föratt kunna motstå ekonomiska chocker. Strävan mot ett medlemskap i euroområdet är ingen tävling. Fulltdeltagande i EMU och i euron kommer att medföra många vinster – men bara för en väl förberedd ekonomi.

Tabell 1: Konvergenskriterierna från Maastricht i de nya medlemsstaterna

1 Uppgifterna i tabell 1 är hämtade från den regelbundna konvergensrapport som utarbetas av GD ECFIN vartannat år eller på begäran av deberörda medlemsstaterna.

2 Se förklaringen av växelkurskriterierna ovan.

1,8 %

2,0 %

2,1 %

4,9 %

-0,2 %

6,5 %

2,6 %

2,5 %

4,1 %

8,4 %

<2,4 %

12,6 % 37,8 %

-3,1 % 5,3 %

6,4 % 70,9 %

1,5 % 14,4 %

1,9 % 21,4 %

6,2 % 59,1 %

9,7 % 71,1 %

3,9 % 45,4 %

2,0 % 29,4 %

3,7 % 42,6 %

<3,0 % <60 %

4,7 %

4,6 %

5,2 %

5,0 %

4,7 %

8,1 %

4,7 %

6,9 %

5,2 %

5,1 %

<6,4 %

Källa: Rapport från kommissionen. Konvergensrapport 2004, KOM(2004) 690.

Hur det mäts: Konsumentprisinflation Budgetunderskotti % av BNP

Statsskuldi % av BNP

Långfristiga räntenivåer Växelkursstabilitet

Konvergenskriterier

Tjeckien

Estland

Cypern

Lettland

Litauen

Ungern

Malta

Polen

Slovenien

Slovakien

Referensvärden ieuroområdet

Vid inträde i ERM-II

Inträde 28.6.2004

Inträde 2.5.2005

Inträde 2.5.2005

Inträde 28.6.2004

Vid inträde i ERM-II

Inträde 2.5.2005

Vid inträde i ERM-II

Inträde 28.6.2004

Vid inträde i ERM-II

<1,5 % mer än de tre bästa medlemsstaterna Inte mer än 3 % Inte mer än 60 % <2 % mer än de tre bästa

medlemsstaternaDeltagande i ERM-II

under 2 år2

Vad som mäts: Prisstabilitet Sunda offentliga finanser

Hållbara offentligafinanser Varaktig konvergens Stabil konvergens

Som framgår av tabell 1 uppfyllde många nya medlemsstater vissa av Maastrichtkriterierna 2003, även om dettakan förändras från år till år. Problem och konflikter kan dock uppstå för de nya medlemsstaterna på vägen tilleuroområdet, i takt med att de försöker utvidga sina ekonomier och samtidigt uppfylla Maastrichtkriterierna:• Även om de nya medlemsstaterna framgångsrikt har minskat inflationen nästan till genomsnittet i euroområdet,

växer deras ekonomier snabbare än i resten av EU. Tillväxten är önskvärd, men kan orsaka ett inflationstryck.Detta tryck måste kontrolleras för att bibehålla ekonomisk tillväxt utan överdriven inflation.

• Ett flertal nya medlemsstater uppfyller inte treprocentsmålet avseende budgetunderskottet.Treprocentsgränsen är avsedd att förhindra att underskotten blir okontrollerbara. Naturligtvis måste länder oftaspendera mer än sina intäkter för att investera, och detta är i synnerhet fallet för de nya medlemsstaternassnabbt växande ekonomier – så stora budgetunderskott är inte alltid dåligt. God kontroll överbudgetunderskottet är emellertid ett tecken på sunda finanser, som hjälper till att attrahera utländskainvesteringar och främja tillväxt. De nya medlemsstaterna måste hitta en balans mellan investeringar ochförsiktighet för att behålla investerarnas förtroende.

• Kriteriet avseende statsskulden är en mer långsiktig indikator på de offentliga finansernas hållbarhet. Räntan påstatsskulden måste betalas, så stora och växande statsskulder är dyrbara och kan begränsa framtida utgifterinom andra områden, som sjukvårds- och pensionsåtaganden.

• För att låna pengar utfärdar regeringarna långfristiga obligationer som ger ränteavkastning. Om investerarna harlågt förtroende för ett lands långsiktiga ekonomiska utsikter, eller om inflationen är hög, kommer de att begäraen högre ränta – en riskpremie. Därför är räntenivån en indikator på ett lands ekonomiska trovärdighet och, förnya medlemsstater, på framstegen mot ”verklig konvergens”.

• I takt med att de nya medlemsstaterna börjar komma ikapp, tenderar deras valutor att bli starkare i förhållandetill euron. Vid inträdet i ERM-II kommer varje land att lägga fast sin växelkurs mot euron och behålla den inomen avvikelse på ±15 % under två år. Det innebär att medlemsstaten inte längre kan använda växelkursen för attstyra sin ekonomi. Andra mekanismer, särskilt budgetpolitik, måste användas för att bibehålla stabiliteten ochförtroendet, och för att uppvisa en stark ekonomi med verklig konvergens, redo att träda in i euroområdet.

Konvergens och partnerskap – i allas intresse

De nya medlemsstaterna genomgår en upphämtningsprocess i förhållande till resten av Europeiska unionen. BNPper capita är mycket lägre än genomsnittet i EU – men den stiger i takt med att deras ekonomier växer. Detta ärden ”verkliga konvergensen”. Idag fortsätter den omfattande omstrukturering som åstadkoms under tiden föreanslutningen, allt medan samhällsekonomiska strukturer och institutioner integreras allt djupare i Europeiskaunionen, en nödvändig process som driver på tillväxt och verklig konvergens. Varje ny medlemsstat kommer attfölja sin egen väg mot euron, och träda in först när kriterierna är uppfyllda och landet kan dra störst nytta avstabilitets- och tillväxtpakten. EMU och euron är steg på vägen mot en djupare integration, där fler synergieffekterkommer att ge större social sammanhållning och skapa mer välstånd, såväl för de nya medlemmarna som för helaeuroområdet.

© EUROPEISKA KOMMISSIONEN, 2005Generaldirektoratet för ekonomiska och finansiella frågor

För ytterligare information:Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för ekonomiska och finansiella frågor

http://europa.eu.int/comm/economy_finance/index_en.htm

Europeiska centralbankenhttp://www.ecb.int/

Euronhttp://europa.eu.int/euro

KC-65-05-319-SV-D