ETT FUNKTIONELLT SKOLBIBLIOTEK - …€¢ Det finns mera kunskap om olika lärstilar. • Metoderna...

1Ett funktionellt skolbibliotek

ETT FUNKTIONELLT SKOLBIBLIOTEK

Hannele FrantsiKaarina Kolu

Seija Salminen

UtbildningsstyrelsenFinlands skolbiblioteksförening rf

2 Ett funktionellt skolbibliotek 2 Ett funktionellt skolbibliotek

Ett funktionellt skolbibliotek

text:Hannele Frantsi Kaarina Kolu Seija Salminen

uppdatering av texten 2014:Hannele Frantsi Johanna Hirmasto Minna KatajamäkiSeija SalminenHenna Ylihärsilä

utgivare:Finlands skolbiblioteksförening rf Utbildningsstyrelsen

på fotografierna: Esbos skolbibliotek bilder: Hannele Frantsi och Jani Gerkmanlayout: Heikki Sallinentryckeri: Painotalo Plus Digital, Lahti isbn 978-952-13-6304-7 (häft.)isbn 978-952-13-6305-4 (pdf)

översättning: Lena Björkqvistfinsk titel: Hyvä koulukirjasto

InnehållFörord: Skolbiblioteken och framtidens lärande

Mot ett funktionellt skolbibliotek – kännetecken för ett funktionellt skolbibliotek

Var ska skåpet stå?– aktörer och verksamhet

Skolans hjärta– skolbibliotekets utrymmen, utrustning och material

Med himlen som tak– skolbiblioteket, kultur för alla

3

4

8

10

16


Skolbiblioteken och framtidens lärande

I samband med den nationella satsningen på läs- och

skrivfärdighet som genomfördes 2001–2005, Läs och skriv, på fin-

ska Luku-Suomi, utgav Utbildningsstyrelsen 2002 guiden Hyvä koulukir-

jasto och en motsvarande något kortare publikation på svenska, Ett funktionellt

skolbibliotek. Den finskspråkiga guiden reviderades och utkom som nätpublikation 2014.

Denna handbok är en översättning av den reviderade Hyvä koulukirjasto.

Läsandet genomgår tydliga förändringar i takt med att samhället blir allt mer digi-

taliserat. Under 2012–2015 pågick i Finland en ny satsning på läsning, kallad LÄSLUST

(Lukuinto), där läsandet i olika medier starkt betonades. Programmet finansierades av

undervisnings- och kulturministeriet och Uleåborgs universitet fick i uppdrag att an-

svara för programmet. I Läslust deltog pilotskolor och bibliotek från 30 orter i Finland.

Pilotskolorna och biblioteken utvecklade olika metoder och verksamhetsmodeller för

att främja multilitteracitet, något som införts och betonas starkt i de nya läroplansgrun-

derna för den grundläggande utbildningen, som har utarbetats 2012–2014 och träder i

kraft hösten 2016. Det är uppenbart att ett modernt digitaliserat skolbibliotek, som ger

stöd för informationssökning i alla former av medier och med mångsidig tillgång till alla

slag av läromaterial, utgör ett centralt stöd för lärandet nu och i framtiden.

I den finska upplagan av denna skrift ingick ett förord skrivet 28 februari 2014 av Pirjo

Sinko som kort därefter tragiskt omkom i en plötslig olycka. Jag vill här avsluta med Pirjo

Sinkos avslutande ord i det finska förordet: ”Lärandet kommer att bygga på samarbete

och kräva allt mer aktivitet, och detta sker överallt. Det är en fördel om lärandet kan ske i

verkliga lärandesituationer. Skolans uppgift är att erbjuda aktiverande och stimulerande

lärmiljöer där det är möjligt att söka information och hämta kunskap ur olika källor och

att tillämpa denna kunskap. I denna förändringsprocess har skolbiblioteken en viktig roll,

liksom denna uppdaterade guide Hyvä koulukirjasto.”

10 april 2016

Gun Oker-BlomDirektör, Utbildningsstyrelsen

4 Ett funktionellt skolbibliotek

– kännetecken för ett funktionellt skolbibliotekMed skolbibliotek avses en organiserad samling läromedel och undervisningsmaterial som kan användas gemensamt av skolans elever, lärare och annan personal och som ger tillgång även till lokala, regionala, nationella och internationella materialsamlingar. Ett skolbibliotek är en lärmiljö som är uppbyggd på pedagogiska grunder och utrustad med moderna digitala läromedel och utrust-ning för lärande. I skolbiblioteket finns material som stödjer inne-hållet i läroplanen och litteratur som inspirerar till läsning. I det följande behandlas ett funktionellt skolbiblioteks kännetecken.

Vad ska biblioteket heta?Kärt barn har många namn och så är det också med dagens skol-

bibliotek. Att det finns många olika namn på biblioteken är inte så

konstigt – det kan tolkas som ett tecken på nya arbetssätt, beto-

ningar och överlag en strävan att förnya sig. Viktigare än namnet är

dock hurdant skolbiblioteket är och vad som händer där. I den här

publikationen avses med skolbibliotek hela spektret. I figuren finns

några exempel på vad skolbiblioteken kallas idag. I vissa fall kan

också ett egennamn vara ett bra alternativ.

Vilka är riktlinjerna? Kraven på att utveckla skolbiblioteken har kommit från många håll.

Bland annat följande kan nämnas: lagstiftningen om den grund-

läggande utbildningen och gymnasieutbildningen, den nationella

kunskapsstrategin, en utredning av undervisningsministeriet,

utvärderingsresultat om skolbibliotekens situation och Unescos

manifest om skolbibliotek och de kunskaper och färdigheter som

behövs i framtiden.

När riksdagen år 1998 beslutade om lagen om grundläggande

utbildning och gymnasielagen gav den samtidigt ett antal uttalan-

den av förpliktande karaktär. Ett av uttalandena gällde skolornas

biblioteks- och informationstjänster, det vill säga skolbiblioteket.

Lagen är inte strikt formulerad, men uttalandet har en förpliktande

karaktär. Detta uttalande har fått för lite uppmärksamhet, trots att

det fortfarande gäller och trots att det inte har någon betydelse att

riksdagen inte längre har samma sammansättning. Uttalandet kan

inte upphävas på annat sätt än genom lagstiftning. Skolbiblioteks-

verksamheten är således lagstadgad och kan inte ifrågasättas.

L om grundl. utb. 47 § Annan verksamhet som stöder den grundläggande utbildningenFör eleverna kan i samband med den grundläggande utbild-ningen ordnas biblioteksverksamhet, klubbverksamhet och annan verksamhet med nära anknytning till utbildningen. Uttalande nr 11 / samband med den ovannämnda lagstiftningen Riksdagen förutsätter att undervisningsministeriet under de närmaste åren i sin verksamhet betonar utvecklingen av bib-lioteks- och informationsverksamheten tillräckligt mångsi-digt som en del av det pedagogiska utvecklingsarbetet.

Redan i publikationen Kunskapsstrategi för utbildning och forskning

2000–2004, som undervisningsministeriet publicerade år 1999, samt

MOT ETT FUNKTIONELLT SKOLBIBLIOTEK


i riktlinjerna av arbetsgruppen för läsfärdigheten i informations-

samhället som publicerades år 2000 i rapporten Finland kan/får läsa

(Suomi (o)saa lukea), presenterades visionerna för skolbibliotekets

utvecklingsriktning och fastställdes konkreta utvecklingsmål.

Utvärderingarna av de finländska skolbibliotekens tillstånd

har hittills aldrig varit smickrande. I takt med att de internationella

kontakterna har ökat, har allt fler berörda parter konstaterat att vår

skolbibliotekskultur inte skulle klara sig i en internationell jämfö-

relse. Det råder fortfarande brist på täckande jämförelsematerial,

men till exempel East Anglia Universitys utvärderingsrapport om

revideringen av grundskolans läroplan (Norris 1996) och undersök-

ningen av förutsättningarna för lärandet som gjordes på uppdrag

av Utbildningsstyrelsen år 2000 (Korkeakoski 2001) talar sitt tydliga

språk. I den förstnämnda förundrade man sig över skolornas föråld-

rade och slitna boksamlingar och över att undervisningsmetoderna

var låsta vid läroboken. I den senare kom man fram till liknande

bedömningar utifrån färska och täckande analyser av nuläget i

grundskolornas (1–6) skolbibliotek.

Utbildningsstyrelsens spetsprojekt Läs och skriv åren 2001–2004

lade fokus på denna brist. Under projektet gjordes i finländska

kommuner betydelsefullt utvecklingsarbete till förmån för skolbib-

lioteken.

För närvarande kan många skolbibliotek i Finland, även i en

internationell jämförelse, vara stolta över sina utrymmen, sitt ma-

terial och sin verksamhet.

Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och

kultur UNESCO har år 1998 godkänt Unescos skolbiblioteksmani-

fest, som starkt tar ställning för skolbiblioteken globalt. Finlands

Unesco-kommission har ansvarat för att publikationen har tryckts

och distribuerats på finska. Manifestet finns tillgängligt på svenska

på Svenska Unescorådets webbplats.

Utdrag ur Unescos skolbiblioteksmanifest

VAD SKA DET HETA?

✔ Kunskapshörna

✔ Bokkafé

✔ Oas

✔ Kunskapstorg

✔ Skolbibliotek

✔ Mediecenter

✔ Kunskapscentrum

Informations- och mediecenter ✔

Lärlandskap ✔

Pegasus ✔

Från pärm till pärm ✔

Mediatek ✔

MOT ETT FUNKTIONELLT SKOLBIBLIOTEK

S om stöd för studierna erbju-der skolbiblioteket tjänster i

form av informationssökning, via litteratur och andra medier. Det ger hela skolsamhället möjlighet att utveckla ett kritiskt tänkande genom att mer effektivt kunna hantera informationskällorna. Skolbiblioteken ingår i ett omfat-tande biblioteks- och informa-tionsnätverk. Skolbibliotekets personal ger stöd vid användning-en av både tryckta och elektro-niska informationskällor, alltifrån skönlitteratur till facklitteratur, från både egna och andras sam-lingar. Skolbibliotekens material är ett värdefullt komplement till läromedel och i undervisningen.

L okala, regionala och natio-nella myndigheter ansvarar

för skolbiblioteket, och det bör stödjas genom speciallagar och specialprogram. Skolbiblioteken ska ha tillräckliga och varaktiga anslag för utbildad personal, ma-

terial, teknik och utrymmen. Om skolbiblioteket delar lokaler och utrustning med ett annat biblio-tek, t.ex. ett allmänt bibliotek, ska skolbibliotekets speciella behov beaktas och tillgodoses.

S kolbiblioteket är en del av utbildningsväsendet. Skol-

biblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att främja läs- och skrivfärdigheten och förmågan att söka informa-tion.

Skolbiblioteket ska• stödja och främja de mål för

lärandet och undervisningen som anges i skolans läroplan

• främja barnens läslust och lust att lära samt stödja dem att bli biblioteksanvändare både i skolan och längre fram

• erbjuda möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje

• ge eleverna träning i att vär-dera och använda information, oavsett form, samt ge dem insikt och förståelse för olika kommunikationsformer

• ge tillgång till såväl lokala, regionala och nationella som globala materialsamlingar och funktioner, där eleverna möter olika idéer, erfarenheter och åsikter

• ordna aktiviteter som främjar kulturell och social medveten-het och förståelse

• tillsammans med elever, lärare, tjänstemän inom för-valtningen och föräldrar verka för att uppnå skolans målsätt-ningar

• främja insikten om att åsiktsfrihet och tillgång till information är förutsättningar för effektivt och ansvarsfullt utövande av de medborgerliga rättigheterna och för delaktig-het i ett demokratiskt sam-hälle

• främja läsning och använd-ningen av skolbibliotekets utrustning och tjänster inom och utanför skolan

En effektiv och tydlig verksamhet förutsätter • att ett program som anger

tydliga mål, prioriteringar och tjänster i anslutning till skolans läroplan utarbetas för skolbibliotekets tjänster,

• att skolbiblioteket organiseras och drivs professionellt,

• att skolbiblioteket är öppet för hela skolsamhället och att det är en del av det omgivande samhället,

• att samarbetet med lärare, skolledning, tjänstemän inom förvaltningen, föräldrar och övriga bibliotekarier och infor-matörer samt med lokalsam-hället uppmuntras.


Sikta mot stjärnorna De faktorer utanför skolan som beskrivs ovan medför förpliktelser

att förbättra skolbibliotekens situation. Vad är det då som styr ut-

vecklingen av skolbiblioteken och i vilken riktning? Vem drar nytta

av att utveckla skolbiblioteket? Varför är skolbiblioteket så viktigt?

De förändringar som sker i lärandekulturen har kopplingar till det

förnyade skolbiblioteket.

• Det har skett förändringar i informationshanteringen och synen

på lärande.

• Lärarens roll som handledare i lärandet har fördjupats.

• Det finns mera kunskap om olika lärstilar.

• Metoderna och arbetssätten har blivit mångsidigare.

• Eleverna är mer delaktiga än tidigare.

• Begreppet lärmiljö har utvidgats, läromedel och digitala verktyg

har utvecklats.

• Det finns mera forskningsresultat om framgångsrikt lärande och

undervisning.

• Att bygga upp en social gemen-

skap är en utmaning också i sko-

lan.

• Internationaliseringen och den

kulturella mångfalden har kommit

för att stanna.

Den riksomfattande revideringen av läroplanen lyfter fram

utvecklingsområden som gagnas av uppdaterade biblioteks- och

informationstjänster i skolan.

• Elevens förmåga att arbeta har blivit ett föremål för bedömning.

• Informationshantering och kommunikationsfärdigheter ses

som viktiga färdigheter i framtiden. De arbetssätt som används i

skolbiblioteket används sedan även i studie- och arbetslivet.

• Helhetsskapande undervisning och ett fenomenbaserat och

undersökande lärande förutsätter att eleverna har tillgång till

digitala läromedel som de förmår behärska och använda.

• Årskursintegrerad undervisningen, individuell studiegång och

elevernas personliga studieprogram förutsätter även individu-

ella val av läromedel.

• Efterfrågan på kunskap om häl-

sa, välbefinnande och fostran

ökar; det finns en efterfrågan

på material för gemensam

användning och arbetsmetoder

som aktiverar eleven och som

samtidigt främjar samarbete. Att möta

föräldrarna kring aktuell litteratur om undervisning och

fostran är förnuftigt.

• Skolbiblioteket erbjuder en utmärkt lärmiljö för att utveckla

verksamhetskulturen, mångsidig kompetens och multilitteraci-

tet.

• Kulturell fostran tar en allt större plats bland målen. Det är en

gemensam sak för hela skolan att erbjuda saklig information om

den mångkulturella världen. Ett välutrustat skolbibliotek under-

lättar organiserandet av undervisningen.

• Den nya timfördelningen ger skolan bättre övervägda tyngd-

punktsområden och valfria kurser. Skolbiblioteket kan för sin del

stödja och stärka skolans profil.

Utgående från sin egen verksamhet har skolorna allt mera speci-albehov, som ett välutrustat skolbibliotek kan tillgodose.• Elever från olika kulturer behöver under skoldagen få ta del av

material som stödjer deras språk- och kulturbakgrund.

• Internationaliseringen ökar undervisningen på främmande

språk, vilket ställer sina egna krav på material. En språkmedve-

ten skola behöver flerspråkigt material som stöd.

• Förskoleundervisningen ordnas allt oftare i skolorna. De yngsta

eleverna i skolan har ett känsligt och speciellt förhållande till

språkmiljön och litteraturen. För att vara ett stöd för de elever

som just har lärt sig läsa och skriva bör skolbiblioteket utrustas

med särskild omtanke och öppenhet för barnens egna intressen.

• Elever som behöver särskilt stöd har också särskilda behov av

läromedel. När inkluderande lösningar blir vanligare, blir även

undervisningsgrupperna mer heterogena. Ett referens- och

stödmaterial som är i samanvändning, väl organiserat och

mångsidigt, främjar differentieringen.

• I skolans klubbverksamhet och vid arrangerandet av eftermid-

dagsverksamheten har skolan stor nytta av ett funktionellt skol-

bibliotek.

Vilken nytta har eleven av skolbiblioteket?• Eleven bekantar sig med systematiserad information.

• Eleven bekantar sig med olika informationskällor och lär sig att

använda dem selektivt och kritiskt.

• Eleven hittar högklassig skönlitteratur lämplig för sin egen ålder.

• Eleven bekantar sig med de möjligheter som olika medier

erbjuder.

Stödjer skolbiblioteksmate-rialet och arbetsmetoderna

skolans grundläggande upp-gift eller profilering? Klarar

skolbiblioteket av utmaning-arna i de nya läroplanerna?

Projekt ✔

Teman ✔

Helhetsskapande undervisning ✔

Läroämnen ✔

ETT FUNKTIONELLT SKOLBIBLIOTEK STÄRKER HELHETEN

✔ Undersökande

lärande

✔ Innehållsområden

✔ Fenomenbaserat

lärande

Fakta och fiktion ✔

Olika kulturer ✔

Språkgrupper ✔

Olika sätt att lära ✔

Lärstilar ✔

Personalgrupper ✔

Elever och personal ✔

Elevkår ✔

Ett funktionellt skol-bibliotek behövs för en lärandekultur i utveck-

ling, både idag och i framtiden.


• Eleven får tillgång

till databaser och

informationsnät

utanför skolan.

• Eleven kan i lugn

och ro fördjupa

sig i sina uppgifter.

• Eleven får handledning

vid behov.

• Eleven lär sig olika samarbetsformer.

• Eleven lär sig bedöma informationens tillförlitlighet.

• Eleven lär sig använda gemensamt material ansvarsfullt.

• Eleven kan tillbringa sin fritid och koppla av i skolbiblioteket.

Vilken nytta har läraren av skolbiblioteket?• Läraren erbjuds ett naturligt samarbetsforum.

• Läraren erbjuds en möjlighet att använda nya arbetssätt och

undervisningsmetoder.

• Läraren hittar nya infallsvinklar på ämnen som hen undervisar i.

• Läraren hittar ny information och kan uppdatera sig.

• Lärarens kompetens i informationshantering utvecklas.

• Läraren blir bättre på att använda olika informationstjänster.

• Läraren lär sig att ge eleverna

meningsfullare uppgifter i infor-

mationssökning.

• Läraren kan lära känna sina

elever från ett nytt perspektiv.

• Även läraren kan koppla av,

samla krafter och ladda upp

inför kommande lektioner i ett

funktionellt skolbibliotek.

Ett funktionellt skolbibliotek är en mötesplats för hela skolan.

Skolbiblioteket har särdrag som skiljer det från andra bibliotek.• Verksamheten utgår från läroplanen – inte kommunens allmän-

na bildningstjänst.

• Skolbiblioteket är en del av skolan – inte en självständig enhet.

• Placeringen är så central som möjligt i skolbyggnaden – inte på

långt avstånd från skolan.

• Målgrupperna är eleverna och lärarna – inte hela befolkningen i

området.

• Verksamheten ska nå hela åldersgruppen – inte bara dem som

själva aktivt söker sig till biblioteket.

• Grundar sig på ett pedagogiskt arbetssätt – inte servicecentre-

rat.

• Biblioteket används klassvis, av grupper och vid individuellt

arbete – sällan fritt valbart.

• Materialet är målinriktat och avgränsat – ingen strävan efter en

omfattande samling och höga

utlåningssiffror.

• Vid utveckling av skolbibliotekets

och skolans digitala teknik upp-

kommer synergifördelar genom

en gemensam informationsstra-

tegi.

I ett funktionellt skolbibliotek utvecklas eleven till en skicklig användare av infor-mationstjänster, som är nyfiken, selektiv, kritisk, företagsam, samarbetsvillig och

ansvarsfull. Ett funktionellt skolbibliotek stärker studievanorna på ett positivt

sätt och ger möjlighet att lära sig att lära och att öva olika lärstrategier.

Till skolbibliotekets särdrag hör att det är en del av skolans

pedagogiska utveckling.

Ett funktionellt skolbibliotek stödjer lärarnas yrkesmässiga

utveckling, samarbete och elevkännedom. I bästa fall kan

det även öka arbetstillfreds-ställelsen och trivseln.

Fakta och fiktion ✔

Olika kulturer ✔

Språkgrupper ✔

Olika sätt att lära ✔

Lärstilar ✔

Personalgrupper ✔

Elever och personal ✔

Elevkår ✔

ETT FUNKTIONELLT SKOLBIBLIOTEK ÄR EN MÖTESPLATS

✔ Elevhandledning

✔ Det som varit och framtiden

✔ Åsikter

✔ Förskoleundervisning och grundläggande utbildning

✔ Klubbar och eftermiddagsverksamhet

✔ Skolan och det allmänna biblioteket

✔ Hem och skola


Vid utvecklandet av skolbiblioteket har många personer en viktig roll både i skolan och i dess intressegrupper. Verksamhetskultu-ren i en skola kan inte ändras eller utvecklas av en enda person. Därför är det viktigt att utvecklingen av skolbiblioteket sker i ett yrkesövergripande team som representerar hela skolans behov. Alla elever och skolans personal kan delta på sitt eget sätt i arbe-tet med skolbiblioteket.

❶ Rektorn• beslutar om skolbibliotekets budget

• stödjer utvecklingen av skolbiblioteket

• koordinerar personalens fortbildning

• håller kontakt med ledningen för utbildningsväsendet

• styr uppgörandet av läroplanen

❷ Skolbibliotekarien, läraren med ansvar för skolbiblioteket• skaffar och avskriver material

• ordnar med katalogisering, inplastning och övrig bokvård

• organiserar utlåningen

• arrangerar undervisning i skolbiblioteket (informationssökning,

materialhantering, att sporra till läsning)

• leder skolbiblioteksteamet

• fungerar som kontaktperson mellan biblioteket och skolan

VAR SKA SKåPET STå?– aktörer och verksamhet

❸ Ansvarspersonerna för informations- och kommunikationsteknik (användarstöd)

• ingår i skolbiblioteksteamet

• handleder speciellt i användningen av bibliotekets datorer

• deltar i undervisningen i informationssökning

• underhåller skolbibliotekets datorer

❹ Elevhandledarna • handleder eleverna i studiefärdigheter

• ingår i biblioteksteamet

• undervisar i informationssökning

❺ Skolbiblioteksteamet• rektor, skolbibliotekarie eller lärare med ansvar för skolbiblioteket,

elevhandledare, IKT-lärare, representanter för olika läroämnen

• planerar tillsammans skolbibliotekets verksamhet

• planerar arbetsfördelningen inom teamet (särskilt om skolan inte

har någon skolbibliotekarie)

• planerar skolans läroplan för skolbibliotekets del

• samlar in önskemål om materialanskaffning från skolans olika

användargrupper, t.ex. lärare och elever

• utvärderar skolbibliotekets verksamhet

• fastställer skolbibliotekets regler (utlåning, sanktioner, öppet-

tider) och ordningsregler


❻ De ansvariga eleverna• fungerar som kontaktpersoner mellan

eleverna och en lärare med ansvar för

biblioteket

• deltar delvis i skolbiblioteksteamets verksamhet

• sköter assistentuppgifter i skolbiblioteket

• ordnar utställningar av elevarbeten i skolbiblioteket

❼ Ledningen, föräldraföreningen, klasskommittén• stödjer utvecklingen av skolbiblioteket

• gör penninginsamlingar för skolbiblioteket

• ordnar författarbesök och annat för att stödja verksamheten

• deltar i planeringen av skolbibliotekets verksamhet

• gör frivilligarbete i skolbiblioteket

❽ Kommunens utbildningsförvaltning• ansvarar för kommunens centraliserade utveckling av skol-

biblioteken

• planerar och organiserar anskaffningen av ett gemensamt biblio-

tekssystem och katalogiseringen på skolorna

• ordnar fortbildning för lärarna i skolbiblioteksfrågor och om att

undervisa i informationshantering

• ger instruktioner om materialanskaffningar (anskaffningsplatser,

anskaffningssystem)

Internationella skolbiblioteksmånaden

firas årligen i oktober.

IASL International Association of School Librarianship www.iasl-slo.org/

• koordinerar samarbetet mellan biblioteksväsendet och utbild-

ningsväsendet

❾ Kommunens biblioteksförvaltning• samarbetar med utbildningsväsendet (bibliotekssystem, ka-

talogiseringsuppgifter, gemensamma avtal om användning av

databaser m.m.)

• utser kontaktpersoner för skolbiblioteken och för det allmänna

biblioteket

• samarbetar i utbildningsfrågor med utbildningsväsendet

Exempel från Esbo: 20 dörrar till lärande – utbildning i informationskunskap för lärare• tvåårigt utbildningsprogram för lärare i Esbo, omfatt-

ning 20 sv• utbildningen genomfördes i samarbete med Åbo yr-

keshögskola• ger förutsättningar att arbeta som skolbibliotekarie

och undervisa i informationshantering


SKOLANS HJÄRTA– skolbibliotekets utrymmen, utrustning och materialSkolbibliotekets verksamhet har som mål att• skapa en estetiskt tilltalande och praktisk lärmiljö

• ge eleverna och lärarna tillgång till mångsidig, uppdaterad och

nödvändig information

• ordna möjlighet till studier i informationshantering, som är

grunden för livslångt lärande

• stödja undervisningen i litteratur

• sporra till läsning på fritiden

• samarbeta med det allmänna biblioteket

Skolbiblioteket är ett flexibelt och öppet lärcenter för alla som arbetar i skolanSkolbiblioteket ska vara centralt placerat i skolbyggnaden, i skolans

hjärta, så att det är lätt och trevligt för alla att gå dit. I anslutning till

skolbiblioteket bör det finnas utrymmen som möjliggör mångsi-

diga studier:

• Datateknik och mobil teknik finns tillgänglig på alla ställen.

• Utrymmen för grupparbete, där man kan diskutera utan att stö-

ra andra besökare i biblioteket, kan vara avskilda från biblioteket

med glasväggar.

• Ett arbetsrum för lärare, där de kan kopiera och förbereda stu-

diematerial och samtidigt se in i skolbiblioteket. Det här ökar

den mångsidiga användningen av biblioteket.

• Det lönar sig att placera ett förråd för undervisningsmaterial i

närheten av skolbiblioteket.

• I anslutning till biblioteket kan det finnas ett allaktivitetsrum,

som kan fungera som scen eller som en plats där dockteater,

sagostunder och föreställningar för publik kan ordnas.

• I grundskolan kan vetenskapsklassen, med mikroskop och ob-

servationsutrustning, ligga i närheten av biblioteket, eftersom

båda är platser för forskning.

Det är bra om det i skolbiblioteket finns plats för minst en arbe-

tande elevgrupp i taget.

Ett funktionellt skolbibliotek är öppet och flexibelt. Behoven va-

rierar under ett läsår och genom skolåren. Om hyllorna är flyttbara,

borden lätta att flytta ihop på olika sätt och elplaneringen ha gjorts

ordentligt, kan skolbiblioteket utan stora renoveringar tillgodose

olika behov som uppstår i undervisningen genom åren.

I skolbiblioteket beaktas olika sätt att lära både visuellt och funktionellt • Informationen ordnas enligt vissa kriterier, så att den ska vara så

lätt som möjligt att hitta, t.ex. KAB = klassificeringssystem för de

allmänna biblioteken, UDK = universella decimalklassifikations-

systemet (vetenskapliga bibliotek och bibliotek vid läroanstal-

ter), Deweys decimalklassifikation.

• Eleverna får lära sig skolbibliotekets klassificering och hur den

används.

• Klassificeringen som görs i samband med katalogiseringen av


material kan vara en annan än signum, dvs. böckerna kan place-

ras på hyllorna t.ex. enligt ämne (pedagogisk utgångspunkt).

• Akustik, ljus- och elplanering, ventilation och städning planeras

omsorgsfullt.

• Olika åldersgrupper beaktas i möbleringen och klassificeringen

(hyllornas höjd, stolar, bord, ergonomi).

• Skolans prioriterade områden i läroplanen beaktas.

• Skolans verksamhetsprinciper tillämpas i skolbiblioteket.

• Materialet läggs fram på ett lockande och tydligt sätt (korta

hyllrader är lättare att överblicka än långa, utrymme och ljus

runt hyllorna).

Exempel från skolbibliotek i Esbo• I vissa skolbibliotek i grundskolan (1–6) är vetenskap-

liga böcker klassificerade i hyllorna enligt KAB, men på hyllkanterna har klassificeringarna formulerats så att barnen förstår dem, och bokryggarna har försetts med en färgkod i stället för med klassificeringsnum-mer.

• I hyllorna är skönlitteraturen för årskurserna 1–6 klas-sificerad enligt ämne, med klistermärken på bokryg-garna, t.ex. fantasy (drake), skräck (dödsskalle), kärlek (hjärta).

• I skolbiblioteket används KAB:s huvudklasser på hyl-lorna och i katalogiseringen, på hyllkanterna anges klassificeringsnummer och begrepp enligt KAB.

Skolbibliotekets tre funktionella områden

❶ Hantering av samlingar• skolbibliotekariens bord, skåp, förråd, mottagning av

böcker

• biblioteksprogram: katalogisering, utlåning

• arbetsrum, där böckerna tas om hand (reparation,

inplastning, katalogisering)

❷ Informationssökning• referensbibliotek (vetenskapliga böcker, tidningar,

tidskrifter, digitalt material)

• datateknik och mobil teknik, trådlöst nätverk för

informationssökning

• tillträde till exempelvis ämnes- och artikeldatabaser

• arbetsbord

• grupparbetsrum för diskussioner och arbete

tillsammans

• tyst rum för läxläsning, hörlurar för att lyssna på

inspelningar

❸ Läsning• lockande och ny litteratur för barn, unga och vuxna och

olika typer av läsare, placerad enligt biblioteksklassifice-

ringen

• en avdelning där besökare i olika åldrar enkelt hittar nå-

got läsbart

• låga hyllor för förskolebarnen och eleverna i de första

årskurserna, böckerna synligt framme, t.ex. så att pär-

men är svängd mot mittgången

• för äldre läsare klassificering enligt ämne och temahyl-

lor, t.ex. fantasy, kärlek och vänskap, äventyr, natur, serier

m.m.

• tidningshylla med tidskrifter som intresserar de olika

åldersgrupperna barn, unga och vuxna (t.ex. natur, djur,

spel, datorer, unga, vetenskap, konst, motorer, sport, mu-

sik, film, kultur m.m.) och minst en dagstidning

• bekväma sittplatser, där man kan sitta, bläddra och njuta

av läsningen

• en plats för sagostunder, boktips, berättarstunder

• i gymnasiets bibliotek en sal med dagstidningar där det

finns ett bord för läsning tillsammans


Arbetet med och hanteringen av samlingarna

Som grund för arbetet med skolbibliotekets samlingar bör det fin-

nas en plan som utgår från en analys av skolan och skolsamfundet.

I planen anges skolbibliotekets verksamhetsprinciper och princi-

perna för hur materialet

• väljs,

• skaffas,

• gallras,

• utvärderas.

En omsorgsfullt utförd analys av skolsamfundet är en förutsättning

för att skolbibliotekets samling ska beakta alla användares behov

på lika villkor. Till skolbibliotekets användare hör också de minorite-

ter som finns i skolan: språk- och kulturgrupper, olika trossamfund,

olika specialundervisningsgrupper (bl.a. elever med läs- och skriv-

svårigheter eller nedsatt syn) och grupper med olika inriktningar,

valfria ämnen och hobbyer.

I planeringen av arbetet med samlingarna ingår också att utreda

och avgränsa samarbetsformerna mellan skolbiblioteket och det allmänna biblioteket. Faktorer som inverkar är bl.a.

• avståndet mellan skolan och närbiblioteket

• närbibliotekets och skolbibliotekets utrymmen

• närbibliotekets och skolbibliotekets personalresurser

• de tjänster som biblioteket erbjuder skolorna (bl.a. cirkulerande

bokbestånd, bokbuss)

Särskilt viktigt är ett välutrustat och professionellt skött skolbiblio-

tek för skolor med lång väg till närmaste bibliotek eller ett mycket

högt elevantal i förhållande till närbibliotekets resurser. Den centra-

la principen för arbetsfördelningen mellan skolbiblioteket och det

allmänna biblioteket är att undvika överlappande anskaffningar och

aktiviteter. Det allmänna biblioteket strävar efter att uppfylla alla

kommuninvånares önskemål och behov, medan skolbibliotekets

prioriterade områden är skolans och skolsamfundets behov med

anknytning till skolans verksamhets- och läroplan.

I skolbibliotekets samling kan ingå bl.a.• vetenskaplig litteratur och läromedel av varierande svårighets-

grad som lämpar sig för referensbiblioteket

• bilderböcker, sagoböcker, berättelser, noveller, diktsamlingar,

klassiska verk och skönlitterära nyheter som passar olika ålders-

grupper

• dagstidningar och tidskrifter som kräver olika slag av läs- och

språkfärdigheter

• broschyrer, rapporter, årsböcker och årsberättelser

• elevarbeten

• dvd:er för vilka användarrättigheterna

har skaffats, t.ex. YLE:s undervis-

ningsmaterial

• cd-skivor, ljudböcker

• e-böcker

• facklitteratur

• mobil teknik

I skolbiblioteken kan även finnas specialsamlingar, med bland annat• sällsynta och ovanliga böcker

• historiker som har donerats av för-

äldrar och studerande

• arkivmaterial

• böcker skrivna av lokala författare eller skolans

egna elever

Val och anskaffning av materialValet och anskaffningen av skolbibliotekets material regleras av

skolbibliotekets anskaffningsplan och budget. Skolbibliotekets

anskaffningsplan anger relationstal enligt vilka anskaffningarna

görs inom ramen för budgeten. Det är bra att på ett allmänt plan

komma överens om hur mycket av budgetens anskaffningsanslag

som reserveras för

• faktalitteratur inom olika områden (KAB/ämnesgrupper),

• skönlitteratur (även ljudböcker och e-böcker),

• digitalt material,

• dagstidningar och tidskrifter.

Vid valet av material måste anskaffningarna ibland göras enligt hur

brådskande de är och genom att ge olika mycket tyngd till materia-

let enligt urvalskriterierna skapas en anskaffningsordning:

• funktionella kriterier: materialets ändamålsenlighet för undervis-

ning och lärande

• innehållskriterier: materialets tillförlitlighet, relevans och aktua-

litet; vilket mervärde materialet tillför samlingen; är materialet

intressant ur användarsynpunkt; den kunskapsnivå som mate-

rialet erbjuder

• skolspecifika kriterier: hur materialet stödjer eller anknyter till

skolans eller kursernas mål i läroplanen; hur materialet inne-

hållsmässigt och kvalitetsmässigt kompletterar skolbibliotekets

samling

• användarkriterier: hur materialet beaktar användargruppens

ålder, mentala och sociala utvecklingsnivå, lärstilar, nödvändiga

kunskapsnivå

• lämplighetskriterier: vilket anseende utgivaren, författaren, ver-

ket har; hur viktigt det är att materialet är tillgängligt i skolbib-

lioteket


• priskriterier: i valet mellan olika material inverkar bl.a. orsaken till

anskaffningen, hur brådskande behovet är, prisjämförelse och

materialets tillgänglighet

Samma urvalskriterier används alltid när skolbibliotekets samling

utökas, också då det gäller donationer och elevarbeten.

Skolbibliotekets samling byggs upp för en skola, alltså en liten

och klart avgränsad grupp. Anskaffningarna kan grunda sig på upp-

gifter som samlats in av målgruppen genom bl.a.

• enkäter,

• lådor för önskemål om anskaffningar,

• brainstorming i det yrkesövergripande skolbiblioteksteamet.

Om alla i skolan ser skolbiblioteket som en gemensam sak, är hela

skolan involverad i materialanskaffningen och delar på ansvaret

med skolbibliotekarien.

Vid anskaffningar till skolbiblioteket kan man använda samma

informationskällor som det allmänna biblioteket använder:

• BTJ Finland, katalog med årets böcker, olika bibliografier

• Förlagens och bokhandlarnas webbsidor, fack- och hobbytid-

ningar inom bokbranschen

• Opsis Barnkultur – en tidskrift om litteratur och kultur för barn

• Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning

www.barnboken.net

• Vi läser – tidskrift för all slags litteratur http://vilaser.se/

• FIBUL – finlandssvenska författare och illustratörer

http://fibul.fi/

• Lysmasken – webbplats för litteraturkritik www.lysmasken.net/

• Barnens bibliotek – webbsida med boktips, författarpresentatio-

ner m.m. www.barnensbibliotek.se

• Biblioteken.fi. – t.ex. bokbloggar, lästips, Sidospår och allmän

information om och för bibliotek i Finland www.biblioteken.fi

• Barnbokskatalogen – ett urval barn- och ungdomslitteratur

www.barnbokskatalogen.se

• Lärum katalog – specialpedagogiska läromedel och material

www.larum.fi/sv/start/

https://issuu.com/larum/docs/l__rum_katalog_2016_webb

• Bloggar: Barnboksprat www.barnboksprat.se/,

Bokunge www.bokunge.se

BTJ Finland och några andra förlag har publicerat en hel del olika

handböcker och bibliografier som stöd för skolbibliotekens anskaff-

ningar. Förutom de tryckta källorna finns det gott om information

som underlättar då man väljer material bl.a. på bibliotekens och för-

lagens webbplatser och på bloggar med litteraturinriktning.

Till skolbiblioteket hör också ljud- och bildupptagningar som pas-

sar till undervisningen, undervisningsprogram och undervisnings-

spel. Det lönar sig att söka information om material för barn och

unga på de allmänna bibliotekens webbplatser.

Gallring av materialFör att samlingarna i skolbiblioteket ska hållas på en kvalitativt hög

nivå förutsätts inte bara att anskaffningen av material är väl genom-

tänkt utan också att materialet gallras ordentligt. Även i skolbiblio-

tek måste man våga göra avskrivningar regelbundet och systema-

tiskt. Avskrivningarna riktas bl.a. till material som är

• i dåligt skick

• föråldrat till språk eller terminologi

• föråldrat till innehållet

• föråldrat till utseendet

En del av det avskrivna materialet kan användas i skolbibliotekets

specialsamlingar. Det mesta av det avskrivna materialet hamnar i

pappersinsamlingen, om inte t.ex. elevkåren ordnar försäljning eller

lopptorg för att bli av med det.

I Finland är böckernas försäljningstid mycket kort, vilket betyder

att äldre material som man önskar ersätta i samband med avskriv-

ningar och som man vill komplettera samlingen med inte längre

finns att få på bokhandeln. På de allmänna bibliotekens webbplatser

finns tips om material som inte längre finns i bokhandlarna, men

som skolbiblioteken kan ha behov av.

Bedömning av materialets omfattningEn utgångspunkt för en bedömning av om skolbibliotekets mate-rial är heltäckande finns i KAB-klassificeringens huvudindelning och


förteckningen över läroämnen i skolans läroplan.

• Ju yngre elever det är frågan om, desto viktigare är det att skol-

biblioteket kan erbjuda material som lämpar sig för det utveck-

lingsskede som eleven befinner sig i.

• Material som passar barn finns inom de flesta kunskapsområ-

den i ett omsorgsfullt urval av skönlitteratur, som är

− försett med ämnesord,

− presenterat i samlingskatalogen,

− synliggjort med hjälp av en lämplig klassificering.

• Även många tidskrifter ger ny, aktuell information inom olika

områden i en form som lämpar sig för barn.

• Äldre elevers högklassiga elevarbeten (uppsatser, rapporter, in-

tervjuer, grupparbeten) kan, efter utvärdering enligt de allmänna

kriterierna för utökning av samlingen, registreras med ämnesord

i databasen och införas i skolbibliotekets samling.

Olika kriterier kan användas för att bedöma om materialet är till-

räckligt omfattande. Man kan fundera på om samlingen

• är tillräckligt heltäckande för att man ska kunna svara på en viss

procent av de frågor och önskemål som kommit in.

• innehåller aktuellt material inom helt olika områden.

• har tillräckligt med material i förhållande till antalet användare.

• innehåller vissa grundläggande verk och källor.

• ger tillräcklig stimulans för att utveckla intresset för litteratur.

• svarar på olika användargruppers behov och intressen.

• på ett jämlikt sätt representerar olika åsikter och kulturella och

politiska synvinklar.

• stödjer undervisningen i skolan och genomförandet av olika

undervisningshelheter.

Skolbibliotekets samling ska erbjuda tillräckligt med material och

tjänster för skolans anställda, för att underlätta för dem att hänga

med i utveckling, forskning och försöksverksamhet med anknytning

till undervisningen och olika specialområden.

Vid planeringen av skolbiblioteket är det viktigt att tänka på att arbetet med skolbibliotekets samlingar kräver• skåp- och lagerutrymme för material som har anskaffats, behö-

ver repareras eller ska förvaras

• bordsyta för hantering av materialet (streckkodsetiketter, klas-

sificering, märkning, plastning, reparationer)

• ett bibliotekssystem med vars hjälp materialet katalogiseras,

lokaliseras och utlåningen sköts

• printer, telefon

Färdigheter i informationshanteringEn viktig uppgift för skolbiblioteket är att lära ut informationssökning • Eleven lär sig att lära, det vill säga att förstå informationens

struktur och begrepp och hur information kan delas eller hittas

samt hur informationens tillförlitlighet och relevans kan bedö-

mas.

• Eleven skapar sig en bild av biblioteket och hittar avdelningarna

för faktalitteratur, tidningar, inspelningar, dvd:er samt datorer

och kan med hjälp av dem söka information.

• Eleven lär sig principerna för hur materialet är organiserat i skol-

biblioteket, så att hen med hjälp av klassificeringen lär sig att

hitta information i samlingarna.

• Eleven lär sig om materialets innehåll och begrepp, bl.a.

INFORMATIONSSÖKNING STEG FÖR STEG

– hur blir jag bättre på att skriva uppsats?

Bestäm ämne eller problem som ska behandlas i uppsatsen– Vad vill jag undersöka?– Vad vet jag redan om saken?– Hurdan information behöver jag?

Välj den information du behöver– Hur väljer jag lämplig information?– Vad är relevant eller irrelevant med

tanke på mitt ämne?– Hur tillförlitlig är informationen?

Sortera informationen– Hur sorterar jag informationen?– Vilka saker är kopplade till varandra?– Hur kan jag förtydliga informationen

med hjälp av bilder eller tabeller?

Presentera ditt resultat – Hur presenterar jag informationen

och slutsatserna på ett tydligt sätt? (text, bilder, ljud)– Hur anger jag informationskällorna? – Vilken är min ståndpunkt i frågan?

Utvärdera processen och arbetet– Vad anser jag om resultatet?– Hur lyckades jag med de olika

faserna i arbetet? – Vilka faser var svåra? Varför?

Utbildningsväsendets utvecklingsprojekt för informations- och kommunikationsteknik

Sök och namnge informationskällorna– Hur får jag information? (genom att läsa, lyssna, se)– Var söker jag informationen? (böcker, artiklar, intervjuer, internet …)– Vad gör jag med informationen?


begreppshierarki och

samband mellan

olika frågor, och

lär sig dessutom

att hitta väsentlig

information.

På avdelningen för in-formationssökning finns • bokhyllor, med logiskt

ordnade ämneshelheter

• tidningshyllor

• digitala läromedel

• datorer, mobil teknik

• arbetsbord

Förutom att söka information kan man på den här avdelningen

också läsa, göra anteckningar och bearbeta insamlat material.

Avdelningen kan med hyllorna indelas i olika områden med arbets-

bord som ger utrymme för arbete både i grupp och enskilt.

Om skolbibliotekets material är katalogiserat och indelat enligt

ämnesord i ett bibliotekssystem, kan eleven söka information i

skolans samling. För äldre elever är till exempel databasen Aleksi, som innehåller en stor mängd referenser till många tidskrifter, ett

bra tillägg när man vill få en bild av den senaste informationen.

Via nätet kan varje elev få tillgång till mångsidig information och

olika databaser (t.ex. allmänna biblioteks samlingsregister), men

att analysera och kritiskt granska dem är en stor utmaning i un-

dervisningen. Om eleverna lär sig de grundläggande principerna

för hur boken och biblioteket fungerar, har de redan mycket bättre

förutsättningar att lära sig att strukturera den information som fås

från nätet.

Det är mest meningsfullt och enklast att lära sig informations-

hantering i skolbiblioteket. Från och med de första klasserna i grund-

skolan får eleverna lära sig informationssökning steg för steg under handledning av den egna läraren och den lärare som ansvarar för biblioteket. Genom att använda skolbiblioteket varje vecka, be-

kanta sig med materialet och klassificeringen och öva sig i informa-

tionssökning lär sig eleverna hitta strategier som passar dem själva.

För att lära sig dessa färdigheter krävs systematisk övning.

I skolbiblioteken finns utställningar med elevarbeten, och större arbeten är eventuellt katalogiserade i skolans biblioteks-system så att även andra har tillgång till dem. På det här sättet lär

sig eleven framför allt att värdesätta sitt eget arbete, att förstå in-

formationens betydelse, att bedöma dess tillförlitlighet (källkritik)

och att värdesätta arbete som andra gör (kopiering eller källhänvis-

ning). Skolbiblioteket är till för alla på lika villkor. Det tillhör inte bara

en lärare eller en elevgrupp, utan är till för alla som arbetar i skolan.

LäsningSkolbiblioteket ska sporra till läsning och vara ett stöd i litteraturundervisningen.

När det gäller att sporra till läsning

ska skolbiblioteket erbjuda en för ålders-

gruppen lämplig och attraktiv samling

skönlitteratur som innehåller både nyheter

och de klassiker som behandlas på lektioner-

na. Det finns många sätt att locka till läsning:

• Varierande bokpresentationer gör materialet

känt.

• Att läsaren enkelt kan plocka boken från hyllan för att

bilda sig en uppfattning om och bläddra i den.

• Hyllorna behöver inte vara överfulla med böcker.

• Böckerna kan stå med pärmen mot besökaren, vilket fungerar

som ett lockbete vid val av bok.

• Böckerna har ett lockande utseende: en gammal eller sliten bok

inverkar också negativt på sex nya som står bredvid den.

• Det är lättare för de yngsta eleverna i grundskolan att hitta nå-

got att läsa om böckerna är placerade enligt ämne (historiska

romaner, natur, fantasy, science fiction osv.).

• Hyllorna kan dekoreras med elevarbeten i ämnet – på så vis

blir skolbiblioteket en lockande bokutställning i stället för ett

bokförråd.

• Olika boktips är ett bra sätt att sporra till läsning.

Dagstidningar och tidskrifter har ett stort värde som informa-

tionskällor och när det gäller att väcka läslusten. I ett funktionellt

skolbibliotek finns ett tidskriftsutbud från olika områden som har

valts ut tillsammans med eleverna och som passar för målgruppen.

Dessutom finns det ett lämpligt tidningsskåp där man kan förvara

tidigare nummer och årgångar.

Bekväma stolar och soffgrupper lockar eleverna att sätta sig och

bläddra i en bok eller tidning och bekanta sig med den innan de

kanske bestämmer sig för att läsa den. Också mattor, gardiner och

växter ökar trivseln i skolbiblioteket.

Om det inte finns plats för större grupper i skolbiblioteket, är

det möjligt att ordna undervisning eller program i ett allaktivitets-

rum i anknytning till biblioteket. Sketcher, föreställningar, dock- och

skuggteaterföreställningar eller konserter som vävs in i den dagliga

undervisningen stimulerar alla sinnen.

Eftersom skolbibliotekets uppgift är att stödja genomförandet

av läroplanen, så hör planeringen, utvecklingen och anskaffningen

av materialet till skolans läroplansarbete. Skolans värderingar och

verksamhetskultur återspeglas i sättet att utveckla skolbibliotekets

samling.


MED HIMLEN SOM TAK– skolbiblioteket, kultur för alla

Skolans läroplanMålen för skolbibliotekets verksamhet baserar sig på grunderna

för läroplanen, i vilken nämns bland annat mångsidig kompetens,

språk- och kulturkännedom, multilitteracitet, digital kompetens,

förmåga att tänka, kreativitet, livslångt lärande, ansvar för miljön

och en hållbar framtid, kommunikativ kompetens och delaktighet.

En närmare beskrivning av skolbibliotekets verksamhet ges i kom-

munens och skolans egen läroplan. Därför är inget skolbibliotek

det andra likt. Det är bra om läroplanen innehåller en beskrivning

av skolbibliotekets mål och verksamhet. Dessutom kan särskilt

anges den undervisning som kräver användning av skolbiblioteket

separat för de olika årskurserna (t.ex. sagotimmar för årskurserna

1–2, materialhanteringskurs för årskurserna 3–4, informationssök-

ning för årskurserna 5–6, uppsatskurs för årskurs 8, kurs i miljö-

skydd för gymnasiet).

I arbetet med läroplanen berörs skolbiblioteket bl.a. i följande

punkter:

• beaktandet av olika elevgrupper (ålders-, språk- och kulturgrup-

per, specialundervisning, klubbverksamhet, eftermiddagsverk-

samhet)

• utvecklingen av undervisningsmetoderna (metoder för samar-

betsinriktat lärande, undersökande lärande osv.)

• målen för användningen av biblioteket i anknytning till olika

läroämnen

• studierna i informationshantering på olika årskurser, jfr skolans

informationsstrategi

• skolbiblioteket som en del av litteraturundervisningen

• synligheten för skolans prioriterade områden

• skolbiblioteket som stöd för skolans språkprogram

• skolbiblioteket som stöd för individuella studier eller flexibla

undervisningsarrangemang

• samarbetet med föräldrarna, det allmänna biblioteket eller

andra intressentgrupper

Skolans arbetsplanFör skolan görs årligen upp en plan med en noggrannare beskriv-

ning av verksamheten under läsåret. I planen kan skolbibliotekets kampanjer ingå (t.ex. Läsveckan, Bokens och rosens dag, Interna-

tionella skolbiblioteksmånaden, Sagodagen, Runeberg, Kalevala,

Lönnrot, Agricola, Topelius, Aleksis Kivi, Favoritbokdagen). Skolan

kan ha en biblioteksklubb som sköter och ordnar olika evenemang i

skolbiblioteket eller en litteraturklubb som träffas i skolbiblioteket.

Något år kan skolan satsa särskilt på ett visst tema, och det är vik-

tigt att detta syns i skolbiblioteket.

Skolans budgetSkolorna får ganska självständigt besluta om sin ekonomi. Upprätt-hållandet och utvecklandet av skolbiblioteket kräver sin egen årliga budget. Därför är rektorns roll av stor betydelse för utveck-

lingen av skolans bibliotek. Skolbibliotekets material är det bästa

möjliga läromedlet, och det krävs samarbete mellan alla lärare och

elever för att skolan ska få en samling som motsvarar behovet och

som samtidigt tryggar en ständig förnyelse och uppdatering. När

skolbiblioteket tilldelas anslag ska man komma ihåg att det här

inte något som minskar läromedelsanslagen, utan att det är en del

av dem. Budgetens storlek beror på många faktorer, men det kan


rekommenderas att materialet utökas med 1–2 nya böcker per elev och år.

KulturcentrumSkolbiblioteket är skolans hjärta och en levande del av skolans

vardag. Det är också en oas för kultur och information och därför i

ständig förändring. I skolbiblioteket syns skolans verksamhets-idé. Det är öppet, tolerant och inriktat på samarbete. Till skolbiblio-

tekets verksamhet hör därför också presentationer av ny kunskap

och nya färdigheter för hela skolan. Det fungerar som skolans

interna kulturcentrum, som skaffar, förmedlar, förvarar och skapar

ny information.

Öppettider, tillgänglighetSkolbiblioteket borde vara öppet och tillgängligt under hela skolda-

gen och gärna också efter skoldagens slut. I Finland är det väldigt

ovanligt att skolbibliotek har skolbibliotekarier i heldagstjänst.

Däremot finns i de flesta skolor en lärare som ansvarar för bibliote-

ket och sköter det några timmar per vecka. Om alla lärare känner

till skolans bibliotek och om alla i skolan har kommit överens om

tydliga och gemensamma ordningsregler, borde användningen av

biblioteket löpa utan problem. Då skolans elever regelbundet be-

kantar sig med skolbibliotekets material, informationssökning och

utlåningssystem, utvecklas de till ansvarskännande och självstän-

diga skolbiblioteksanvändare.

BibliotekssamarbeteSkolbiblioteket är den plats där eleverna lär sig använda allmänna

och vetenskapliga bibliotek. Skolbiblioteket kan aldrig fungera

ensamt, utan alltid i samarbete med det allmänna biblioteket.

Skolbibliotekets samling är alltid mindre i storlek och omfattning

än kommunens bibliotek. Därför är det viktigt att lärarna och elev-

erna har kontakt med personalen på det egna närbiblioteket.

I samarbete med det allmänna bibliotekets personal kan man• utveckla skolbibliotekets samling (anskaffningar och avskriv-

ningar)

• lära sig informationssökning (elever och lärare)

• planera gemensamma teman

• få boktips och lära sig om boktips

• ordna gemensamma författarträffar

Bäst resultat nås när skolan och det allmänna biblioteket har

utsett en kontaktperson för samarbetet mellan skolan och bib-

lioteket. I skolan är det naturligt att den lärare som är ansvarig för

skolbiblioteket också är kontaktperson, medan bibliotekarien för

barn- och ungdomsavdelningen är en naturlig kontaktperson i det

allmänna biblioteket.

Personalens samarbeteFör att skolbibliotekets material genom åren ska utvecklas enligt

de behov som finns inom undervisningen, krävs samarbete mel-lan lärarna och den övriga personalen. Varje lärare har sina egna

starka områden som det lönar sig att använda sig av i skolbib-

liotekets verksamhet. När skolan har uppnått detta, ifrågasätts

inte heller behoven och användningsmöjligheterna av någon i

personalen. Det lönar sig att fokusera på personalens utbildning i användning av skolbiblioteket och färdigheter i informationshan-

tering.


InformationI skolbiblioteket händer många olika saker under ett år. Nytt ma-

terial anskaffas, litteraturevenemang ordnas, informationssökning

övas och olika utställningar ordnas. Det är bra att sprida informa-

tion om all sådan verksamhet till elever, lärare, föräldrar, kom-

munens bibliotek, ledningen för kommunens utbildningsväsende

och allmänheten. Fungerande informationskanaler är skolans tidning, informationsblad till hemmen, skolbibliotekets anslags-tavla och skolans webbsidor. Vid planeringen av skolbibliotekets

verksamhet är det bra att beakta den interna och externa kommu-

nikationen och vem som har hand om den.

UtvärderingDet lönar sig att med jämna mellanrum låta hela skolan utvärdera

skolbibliotekets verksamhet. Är materialet aktuellt? Har verk-

samheten motsvarat målsättningarna? Hur syns användningen

av skolbiblioteket på lektionerna? Hur har skolbiblioteket inverkat

på lärandet? Vilka önskemål har lärare och elever i anknytning till

skolbiblioteket? Hur får man information om nytt material? Huru-

dan litteratur används i skolbiblioteket, vad lämnas kvar i hyllorna?

Utgående från responsen kan man gå igenom sina rutiner och utveckla skolbiblioteket så att det blir ännu bättre.

Skolbibliotek runt om i FinlandDet är svårt att nämna en enda modell för utveckling av skolbib-

liotek. Situationerna varierar i hög grad på olika håll i Finland och i

olika kommuner. Skolans storlek, ålder, skolstadier och närheten till

det allmänna biblioteket inverkar på hur skolbiblioteket utvecklas.

Ett faktum är emellertid att även om det allmänna biblioteket är på

gångavstånd, kan det inte uppfylla skolans alla behov. För att bib-

lioteket ska kunna användas i den dagliga undervisningen bör det

verka inom skolans väggar. På ett glesbebott område eller när resur-

serna blir mindre lönar det sig att undersöka möjligheterna till ett

samarbete med det allmänna biblioteket, till exempel så att biblio-

teket under vissa tider verkar i skolan eller ordnar ett cirkulerande

bokbestånd eller undervisning i informationssökning i skolan.

Öppettider, personal ✔ Bokdatabasen ✔

Databaser ✔ Sökmotorer ✔

Snabbkurser i informationssökning ✔ Kurser i muntlig framställning ✔

Uppsatskurser ✔

PÅ SKOLBIBLIOTEKETS WEBBSIDOR KAN FINNAS INFORMATION OM …

✔ Förhållandet till kommunens bibliotek ✔ Aktuella händelser

✔ Nyanskaffningar✔ Skolbibliotekets ordningsregler✔ Elevarbeten✔ Dagstidningar och tidskrifter

✔ Digitalt material✔ Länkar och tips


Ett funktionellt skolbibliotek• Skolbiblioteket är hela skolans gemensamma sak. Utvecklingen av skol-

biblioteket engagerar rektorn, personalen, eleverna och deras föräldrar.

• För att föra utvecklingen av skolbiblioteket framåt lönar det sig att utse ett

team, som sammanställer och systematiskt bokför de behov som fram-

kommer och utgående från dessa planerar verksamheten.

• Det bör finnas en årlig, regelbunden budget för utvecklingen av skolbiblio-

tekets material och lokaler.

• En skolbibliotekarie är en förutsättning för en funktionell skolbiblioteks-

verksamhet. Skolbibliotekariens utbildning och expertis är pedagogiskt

viktig för skolans verksamhet.


✔ stärker läsförmågan ✔ väcker intresset för böcker

✔ ökar litteraturkännedomen✔ stödjer läsningen som hobby✔ främjar goda läsvanor✔ ger avkoppling, inspiration och

underhållning

✔ främjar jämlikhet✔ inspirerar till eftertanke

✔ främjar livslångt lärande

väcker frågor ✔

ger råd om informationskällor ✔

hjälper till med att söka svar ✔

är uppdaterat ✔

breddar allmänbildningen ✔

fördjupar kunskaperna ✔

hjälper till vid problemlösning ✔

väcker känslor ✔

ger handledning för självständiga val ✔

ETT FUNKTIONELLT SKOLBIBLIOTEK

ETT FUNKTIONELLT SKOLBIBLIOTEK - …€¢ Det finns mera kunskap om olika lärstilar. • Metoderna...

Documents

Transcript of ETT FUNKTIONELLT SKOLBIBLIOTEK - …€¢ Det finns mera kunskap om olika lärstilar. • Metoderna...