Berättelsen i lärandet och

lärandet i berättandet

Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen

Estetiska lärprocesser och

digitala verktyg i SO-undervisningen

Bakgrunden

Vision från sandlådan Lärandet skulle:

- ta vara på elevernas egna tankar och frågor

- vara estetiskt präglat

- vara kommunicerbart

- utnyttja möjligheterna i olika digitala verktyg

Medier Estetik Pedagogik - stimulera till nya arbets-

och undervisningsformer

- ge erfarenheter av estetiska arbetsprocesser från idé till färdigt resultat.

- sätta dessa erfarenheter i relation till lär- och kunskapsprocesser.

- skapa medvetenhet om mediernas påverkan och betydelse för individ/samhälle.

- skapa verktyg för reflektion som en del av lärandet

Människan har ett narrativt begär. En önskan om att skapa sig själv, få distans till sig själv och därigenom få syn på sig själv.

(Roland Barthes – min tolkning)

I dagens interaktiva medier, som visualiserat och demokratiserat berättandet, är detta tydligare än någonsin.

Om berättandet eller den narrativa förmågan ska kunna bli ett instrument för medvetandet och meningsbildning krävs hårt arbete.

Vi måste läsa berättelser, skapa berättelser, analysera berättelser, förstå deras konstfärdigheter, skaffa oss en känsla för hur de används och diskutera dem.

(Jerome Bruner – min tolkning)

Varför arbeta med det narrativa?

Genom berättandet skapar och ordnar människan förståelse av sig och omvärlden

Berättandet skapar mening och kunskap Berättandet bygger identiteten

Berättelsen är en bearbetningsmetod

Att få berätta bekräftar och motiverar

Varför arbeta med digitala verktyg?

"Digital kompetens handlar därför inte i första hand - även om

det är en förutsättning, på samma sätt som att kunna skriva

bokstäver - om att kunna hantera datorn eller något annat

digitalt redskap utan om att kunna läsa, tolka och förstå

likaväl som att uttrycka sig via olika textuella uttryck: skriven

text, bild, ljud, rörlig bild. Den kompetente mediebrukaren i

den andra medieåldern är en innehållsproducent i en

deltagande mediekultur, som fritt kan röra sig mellan

rollerna som som producent och konsument. Digital

kompetens är, helt enkelt, en förutsättning i det samtida

samhället." (Patrik Hernwall)

Narrativitet & Webb 2.0

Utgångspunkten var att undersöka kopplingen

mellan narrativitet och digitala verktyg som ett sätt

att bearbeta, befästa och förmedla kunskap och

förståelse.

I fokus stod den av styrdokumenten eftersökta

förmågan att tolka och skapa förståelse för hur

historiska skeenden kan upplevas och förklaras ur

olika perspektiv.

Northeimdagböckerna

Förståelse och förklaring via narrativitet

Fiktiva karaktärer

Faktion

Gemensam blogg

Tydlig struktur

Multimodalt

Hur upplevde eleverna Northeimdagböckerna?

Eleverna: Frihet, kreativitet Lustfyllt lärande ”Jag kunde styra över det jag lärde mig på ett helt

annat sätt, fick bestämma själv vad jag vill veta mer om, var bara att skriva om det och för att kunna det var jag tvungen att veta, att lära mig om det”.(Pojke - elevutvärdering)

  ”Ibland var det svårt att få nya idéer, men att hitta på

själv, inte bara prata om fakta, var ett mycket bättre lärosätt. Det var roligt och då gick det att ta in mer, roligt för att jag fick skapa något eget, fick vara kreativ. Jag fick ju skapa ett helt liv åt en annan person”.

(Flicka – elevutvärdering)

Eleverna: Ändrad självbild

”Jag har alltid sett mig som en VG-elev. Varken mer eller mindre. Och varit nöjd med det. Men nu kände jag plötsligt att jag fick chansen att nå högre. Som om jag själv kunde sätta upp målen för vad jag skulle lära mig och sen göra det bästa jag kunde. Så har jag inte känt tidigare, men det var mycket friare nu, inte lika styrt och redan bestämt hur allt skulle bli och vara”.

(Flicka – elevutvärdering) 

Eleverna: Ändrad självbild

”Det här passade mig, att få berätta, att få bli någon annan. Det var ett helt annat sätt att lära. Intressant och med möjligheter, som jag, jag menar, det gjorde inte ens något att allt tog sån tid, jag ville lära mig mer, söka mer kunskap, få in allt, plötsligt kände jag mig intelligent, som en som vill förstå, och faktiskt förstod. Det var så härligt, du vet, jag har aldrig trott att jag kunde mer än G, du vet”.

(Flicka – elevutvärdering)

Eleverna: Djup och önskvärd kunskap

”Det är det här det ska handla om. Historia i skolan. Att få leva sig in i historien. Det är då man förstår den”.

(Pojke – elevutvärdering)

”Det viktigaste måste ju vara att förstå hur människor haft det i andra tider, inte bara fakta om krig och händelser, för annars kan vi ju inte jämföra med hur vi har det idag. Och historia handlar ju inte bara om att förstå det som hänt, utan också om att förstå det som är idag. Eller hur?”

(Flicka - elevutvärdering)

Vad blev synligt i lärandet?

Personligt engagemang Tydlig utgångspunkt för lärandet Lust och vilja att ta ansvar Ökad interaktion mellan elever Fler sedda som kunskapsproducenter Påverkan av populärkulturella genrer Ämnesövergripande möjligheter ”Historical literacy”

Bloggen som digital lärresurs tillförde - istället för att ersätta – något i lärproccessen.

Bilden som utgångspunkt för reflektion

Samtal kring bilder - receptionsanalys1. En elev beskriver vad

han/hon ser på bilden.2. Övriga elever ges

möjlighet att lägga till detaljer som kan vara viktiga för tolkningen av bilden.

3. Den första eleven tolkar bilden.

4. Övriga elever ges möjlighet att berätta om sina tolkningar av bilden.

5. Om den/de som tagit bilden finns närvarande får den/de förklara sin bild.

Vad är det som händer när vi försöker förstå en bild?

Tolkning (konnotation): 1. Med-betydelser – allt en bild får oss att tänka på, allt

vi förknippar med en bild, som vi delar med andra – dvs gemensamma associationer.

2. Privata associationer – Sådana tankar som man är ensam om.

Beskrivning (denotation):

1. Vad vi ser...

2. Hur vi ser det…

Vad möjliggör det strukturerade bildsamtalet?

- En alternativ examinationsform

- En reflektion som ges möjlighet att nå längre och

djupare än vad den hade gjort enbart som en inre

process i en individs huvud

- Ett öppet och gemensamt utforskande samtal

- Uppmuntran att se den andres perspektiv

- Synliggörande av kollektiva kulturella associationer

Trebildsberättelsen – avslöjar strukturer

Att visualisera ett av problemen i historieforskningen och undervisningen

Övning i kausalt tänkande

Varför springer kvinnan?

Film som utgångspunkt för reflektion

Här kommer en länk finnas till ett filmklipp på youtube.

Filmklippet innehåller elever och därför kommer det endast visas vid besök på inspirationsplatsen

och inte finns med i den pedagogiska dokumentationen.

Tryggholmen

• Elevfilmer på tema Trygghet

• Grupper efter intresse för ansvarsdel

• Samarbete SV och SO

• Vecka 1-2: Inspiration

• Vecka 2: Filmarbete i teori

• Vecka 3: Bildmanus & förberedelser

• Vecka 4: Film- & redigeringsdag

• Vecka 4: Visning/diskussion

Hur upplevde eleverna att arbeta med film?

Lärandet blev djupt och meningsfullt

Utgångspunkten fanns i deras frågor, perspektiv

och funderingar

Egen planering och ansvar uppskattades

Lärandet fanns (också) utanför klassrummet

Det som förmedlades kom från dem själva.

Förståelsen gick att ”hänga upp i bilder”

Vad möjliggör arbetet med film?

Samtal – reflektion

Alternativ

examinationsform

Multimodalt lärande

Processkriterier

Beslutsfattande

Skiftande roller

Kommunikation

Lärandet i de olika faserna i arbetet med film

Gemensam idé Synopsis Bildmanus Planering Filminspelning Redigering Representation Reflektion