Enjoy Language within tourism Handbook in Swedish

8/13/2019 Enjoy Language within tourism Handbook in Swedish

1/71

HANDBOK


2/71

HANDBOK fr lrare, utbildare och turismsektorn


3/71

This project (number: LLP-Ldv/TOI/SE/11/1383 - 2011-1-SE1-LEO05-08376 is carried out with the financial support ofthe Commission of the European Communities under the Life Long Learning Programme

3

Partnerskapet

SverigeProjektkoordinator

Folkuniversitetet Kristianstad

www.folkuniversitetet.se

sterrike

BEST Institut fr berufsbezogene

Weiterbildung und Personaltraining GmbH

www.best.at

Bulgarien

Business Foundation for Education

www.fbo.bg

Finland

LearnwellOy

www.learnwell.fi

Grekland

Institute of Entrepreneurship Development

www.entre.gr/site-en/

Storbritannien

Careers Europe

www.careerseurope.co.uk

LDV TOI Project Enjoy Language (n

LLP-Ldv/TOI/SE/11/1383 -2011-1-SE1-

LEO05-08376)

This project has been funded with support

from the Euro ean Commission.
http://www.folkuniversitetet.se/http://www.folkuniversitetet.se/http://www.folkuniversitetet.se/


4/71


4


5/71

HANDBOOK


5

Innehll

1.INLEDNING .......................................................................................................................... 82.INFORMATION OM TURISMSEKTORN ......................................................................................102.1 Turism i Europa ..............................................................................................................102.2TYP AV TURISM ................................................................................................................122.2.1 Kulturturism: ................................................................................................................122.2.2 Aktivitetsturism: ...........................................................................................................12

2.2.3 Agroturism:....................................................................................................................................... 142.2.4 Sprkfrdigheter inom turismsektorn:........................................................... ................................ 152.3 Yrken inom turismsektorn:................................................................................................................. 16

3.ATT SKAPA EN POSITIV LRANDEATMOSFR ........................................................................183.1 Att bygga positive relationer ...........................................................................................193.2 Att fokusera p motivation ..............................................................................................23

3.2.1 Frmja motivation under sprkinlrningsprocessen......................................................... .......... 273.2.2 Motivationsstrategier....................................................................................................................... 273.2.4 Instrumentell motivation............................................................. ..................................................... 28

3.3 Aktiviteter fr att uppmuntra deltagande. ........................................................................303.3.1 Fokusera p IT................................................................................................................................. 313.3.2 Fokus p yrke och jobborientering................................................................................................ 32

3.4 Integrerande av jmstllt lrande ....................................................................................323.4.1 Jmstllt sprk................................................................................................................................. 333.4.2 Knspreferenser.............................................................................................................................. 33

3.5 Mnniskor br vrderas fr sina skillnader .....................................................................39SPRKINLRNING INOM TURISMSEKTORN ................................................................................414.1 Ndvndiga kunskapsniver och sprktrning fr mlgrupper ........................................414.2 Sprktrning i turism kurser ............................................................................................424.3 Utbildningsmaterials tillgnglighet ...................................................................................433. LRANDEKONCEPT FR ATT N MLGRUPPEN ..................................................................455.1 Att respektera individuella lrandestilar ..........................................................................45

5.1.1 Kroppslig/kinestetisk intelligens:......................................................... ........................................... 47


6/71

HANDBOOK


6

5.1.2 Interpersonell intelligens:................................................................................................................ 475.1.3 Intrapersonell intelligens:................................................................................................................ 485.1.4 Logisk/Matematisk intelligens........................................................................................................ 485.1.5 Musikalisk/Rytmisk intelligens........................................................................................................ 495.1.6 Verbal/lingvistisk intelligens........................................................................................................... 495.1.7 Visuell/spatial intelligens............................................................ ..................................................... 49

5.2 Innehllsintegrerad sprkinlrning ..................................................................................505.2 Sjlvstyrt lrande/SDL ....................................................................................................545.4 Principer fr orientering ..................................................................................................55

5.4.1 Princip: orientering av deltagare uppdelning av ansvar och frmjande av egenansvar.... 555.4.2 Princip: orientering av biografi....................................................................................................... 565.4.3 Princip: Fokusera p biografisk kontinuitet.................................................................................. 565.4.4 Princip: fokusera p kompetenser................................................................. ................................ 565.4.5 Princip: Orientering av reflektion................................................................................................... 575.4.6 Princip: orientering av deltagande genom transparens och interaktion.................................. 575.4.7 Princip: Orientering av process...................................................................................................... 585.4.8 Princip: Orientering av elevers intressen..................................................................................... 58

5.5 ODLOpen Distance Learning ......................................................................................605.5.1 Definitioner............................................................. ................................................................. .......... 605.5.2 Tids- och plats.................................................................................................................................. 615.5.3 ODL-Teknologi................................................................................................................................. 625.5.4 Frdelar med ODL........................................................................................................................... 635.5.5 Nackdelar med ODL........................................................................................................................ 645.5.6 Hur man kommer igng med ODL................................................................................................ 65

6. EXEMPEL P VERKTYG ....................................................................................................67KLLOR ................................................................................................................................70


7/71

HANDBOOK


7


8/71

HANDBOOK


8

1. Inledning

Enjoy Language-projektet r ett Leonardo da Vinci Transfer of Innovation-projekt. Projektet

vill stdja utbildare i turismsektorn genom att anpassa, testa, sprida och popularisera

sprkinlrningsmaterial genom innovativa typer av informellt lrande. Innehllet i de sprk

som lrs ut kommer att kopplas till turistindustrin. Ett ytterligare ml r att skapa strategiska

ntverk mellan arbetsgivare, fackfrbund och tillhandahllare av lrande mjligheter, som

sedan kommer att testa, sprida, ge rd om och popularisera projektresultaten. Detta

kommer att ka samarbetet mellan dessa institutioner och skapa en Europatckande

kunskapsbas om frgorna. Metoder och material som anvnds kommer att tas frn Love

Language-projektet som demonstrerats i sterrike. Partnerskapet har anpassat och

utvecklat denna Handbok fr att ge anordnare av sprkkurser och deras lrare/utbildare en

approach som fokuserar p unga manliga sprkelever, och introducerar lrandeinnehll som

reflekterar deras intressen.

Handboken syftar ven nyckelfaktorer fr livslngt lrande och sprkinlrningspolicys. Den

syftar till att informera de som r ansvariga fr utformningen av tgrder fr vuxenutbildning

och intressenter i utbildningspolicy om hur man motiverar mnniskor som hittills varit

tveksamma till att lra sig frmmande sprk.

Handboken bestr av flera olika moduler som tillter flexibilitet, men nd r i enighet med

vissa specifika krav. Toolboxen Enjoy Language! r utformad fr alla vuxenutbildnings-

/yrkeskvalificeringsinstitutioner och lrare som ett komplement till handboken. P.g.a. deras

modulra kan denna samling material anvndas fr en rad olika tgrder och interaktioner.

Handboken r avsedd att anvndas som en guide eller referensbok, som ger svar p de

olika problem som kan ptrffas under sprkinlrning. Denna handbok riktar sig speciellt till

turismsektorn, men ramverket kan ocks anvndas fr andra lrandesituationer dr

slutanvndarna avvisar traditionell lrandestil.

Att tillskansa sig information om turismindustrin r en bra utgngspunkt, leta bakgrundsdata

och kunskap om sektorn, frutsedda utvecklingar och behov.


9/71

HANDBOOK


9

Nsta steg handlar om att skapa en positiv lrandeatmosfr. Att bygga positiva relationer,

vikten av motivation och strategier fr att frmja motivation under sprkprocessen kommersamtliga att diskuteras.

Den femte delen r tillgnad Sprkinlrning i turismindustrin - specifika behov/luckor vad

gller sprkfrdigheter.

Del sex behandlar lrandekoncept fr att n mlgruppen (dessa lrandekoncept baseras p

olika approacher fr in- och utlrning) eftersom vi alla kan behandla information p olika stt:genom att se och hra, reflektera och agera, resonera logiskt och intuitivt, analysera och

visualisera, regelbundet och oregelbundet. Lrandemetoder mste ocks varieras och

anpassa.

I del sju visar vi exempel p verktyg ur vr Toolbox, hur dessa r varierade och uppbyggda

och vad som behvs fr att utfra vningarna.


10/71

HANDBOOK


10

2.Information om turismsektorn

2.1 Turism i Europa

Turism r mycket viktigt fr den europeiska ekonomin. Detta utgr mer n 5 % av direkt

anstllning och en anmrkningsvrd del av Europas BNP, fr att inte nmna den pverkan

den har p andra delar av ekonomin. Turismindustrin har vuxit stadigt under de senaste

ren och frutses fortstta vxa i framtiden. Som ett resultat r de frdigheter som

turismindustrin krver synnerligen viktiga.

Trots kande konkurrens inom vrldsturismen r Europa fortfarande det mest populra

resmlet och har hgst koncentration och variation av turistattraktioner. Om Europa vill

behlla denna plats mste vi underska frdigheter som behvs, Och trender i industrin.

Kapacitet fr inhysning av turister genom Europa visar stor skillnad mellan hotell och

campingplatser. Hotellsektorn har den huvudsakliga andelen i stora delar av Europa, med

undantag fr vissa regioner i vstra och sdra Frankrike, nordstra Spanien, Belgiens kust,

Nederlnderna och Storbritannien. Enligt statistik fanns det r 2000 ungefr 200,000 i EU:s

15 medlemslnder.

Genom hela Europa str turismen fr 800 miljarder Euro per r. Vidare utgr turismen ven

30 % fr EU: S externa handel vad gller service, och skapar stora mjligheter fr ver tre

miljoner ytterligare arbeten. Det r uppenbart att detta r en av de viktigaste sektorerna i den

europeiska ekonomin. Med mer n tv miljoner fretag i Europa str sektorn fr mer n sju

miljoner jobb i krnan (5 % av den totala arbetskraften) och tjugo miljoner jobb totalt(ytterligare 8 % av arbetsfr befolkning). Detta ger en potential att skapa mer n 100,000

nya jobb varje r.

Det r dock viktigt att betnka att Europa r ngot av en intern upplevelse eftersom mer n

85 % av turister i Europa ocks kommer frn Europa, och ven om majoriteten av resande r

fr semestrande s utgr affrsresandet 20 %.


11/71

HANDBOOK


11

Trender i europeisk turism visar att resandet kar, och kommer ha frdubblats 2020, vilket

innebr att mer n 720 miljoner turister kommer att anlnda i Europa varje r. Det r

intressant att notera att antalet pensionrer som reser kar stadigt, och att kulturell turism

utgr ett segment av sektorn.


12/71

HANDBOOK


12

2.2 Typ av turism

2.2.1 Kultur tur ism :

Europa har utvecklats till ett konsumtionssamhlle dr konsumtion driver produktion och dr

kulturturismen blir allt mer tvlingsinriktad. Fler och fler stder och regioner i EU gr reklam

fr sitt kulturarv och utvecklar stndigt strategier fr att frmja detta.

Bde kultur- och turistindustrin vxer snabbt och ett vxande antal turister brjar vlja Asien

och Karibien framfr Medelhavets strnder. Sdana lnder brjar nu konkurrera med

Europa. Det rder inget tvivel om att kultur r en viktig resurs fr turism i Europa och attbibehllandet av konkurrenskraft p denna marknad r synnerligen viktigt.

Kulturturism i Europa omfattar festivaler och evenemang, teater, by- och lantliv, sightseeing,

besk till historiska och religisa monument och dylika aktiviteter. Tyska turister r srskilt

viktiga fr kulturturismen. Studier visar att tyska turister regelbundet reser utanfr

hgssong med fokus p kultur. De reser sjlvstndigt och tillbringar ofta flera dagar p ett

och samma stlle

2.2.2 Ak tiv i tetstur ism :

Tabellen nedanfr visar deltagandestatistik fr ett antal rekreationsaktiviteter i sex

europeiska lnder, Kanada och USA frn 1990-talet till 2000-talet. Det kan noteras att

deltagandet fr r vldigt hgt fr utomhusaktiviteter. Fljaktligen kar efterfrgan p

aktiviteter och utomhusturism under de senaste ren, samtidigt som besk till parker och

stllen med utomhusaktiviteter ocks erhllit popularitet bland dessa lnder.


13/71

HANDBOOK


13

Turisters beteendetrender har bst dokumenterats i USA och enligt studier har deltagande i

utomhusaktiviteter kat (mtt i totalt antal deltagare). Vi ser tydliga preferenser fr fiske och

vandring, fljt av motorbtsutflykter, camping och jakt. Som ett resultat r behovet stort av att

fokusera p dessa aktiviteter fr att bibehlla konkurrenskraft och frskra att behoven fr

dessa aktiviteter mts inom EU.


14/71

HANDBOOK


14

2.2.3 Agroturism:

Konceptet agroturism som en paketerad produkt r relativt nytt och har bara funnits i ngot

decennium. Som fallstudier i denna rapport visar befinner sig agroturismen ocks i olika

stadier av utveckling i hela Europa. En aspekt dr enighet rder r dock erknnandet bde

av agroturismens potential att vxa och behovet av en enhetlig strategi att gra reklam fr

den. P grund av detta finns regionala och nationella organisationer i hela Europa fr att

samordna promotion av agroturism och i mnga fall, agera som centrala bokningsenheter.

Agroturism bestr i mnga lnder huvudsakligen av besk och mltider p grdar.

Bondfamiljer bygger ofta om boningshus till rustika faciliteter, vilka fr agera ett slags Bed 'n'

Breakfast. Vissa grdar, till exempel i Schweiz, erbjuder inget mer en n lada med h p

golvet, dr beskarna fr ligga i sovsckar. Andra erbjuder mer bekvma mjligheter.

Beskare fr ven en tur av grdarna, fr hjlpa till med sysslor, ter med vrdfamiljen och

fr p ett genuint stt erfara bondgrdslivet. Det som srskiljer mnga av dessa grdar frn

andra lantliga B & Bs r att de flesta lnder stter krav p att dessa grdar ska vara riktiga

grdar, d.v.s. grdar som r i drift och att familjen i frga erhller en viss procent av sin

inkomst frn lantbruk. I England erbjuder 23 % av grdarna ngon form av fritidsaktivitet, till

exempel fiske, naturvandring, picknickplatser etc., medan 24 % av grdarna erbjudervernattning och/eller mat. I Frankrike kan fotvandrare och cyklister flja ett ntverk av leder


15/71

HANDBOOK


15

och vgar i hela landet som gr frn farm till farm. Nederlnderna och vissa andra lnder har

centraliserade bokningsbyrer fr denna typ av turism. Agroturism r ofta nra kopplat tillkultur- och naturturism, vilka erfor en rlig kning mellan 20 och 34 % under 1990-talet,

jmfrt med cirka 7 % fr vanlig turism. Dags- och weekendutflykter till nrliggande

landsbygd blir ocks allt populrare eftersom dessa erbjuder ett lttillgngligt alternativ till det

hga tempot i stadsmiljn. I Grekland, som i de flesta lnder, r agroturism fortfarande p ett

mycket tidigt stadium, men i vissa lnder ssom sterrike och Frankrike r det en sektor

som funnits i mer n hundra r. I Sverige och Schweiz utgr agroturismen 20 % och i

sterrike ver 10 %. Ifrn dessa statistiska data kan slutsatsen dras att agroturism r en del

av turismindustrin som utvecklats mycket de senaste ren och erbjuder stora mjligheter frvidare utveckling. Den ekonomiska krisen och behovet av att vergr till andra alternativa

turism kommer att skapa nnu strre behov fr dylika tjnster. Fljaktligen ser utvecklingen

fr agroturismen mycket lovande ut, och behovet fr arbetskraft och sprkfrdigheter inom

detta omrde r stort.

2.2.4 Sprkfrdigheter inom turismsektorn:

De frdigheter som behvs inom denna sektor varierar ocks beroende p typ av arbete. D

man tittar p frvaltning och management inom sektorn lggs tonvikt transversal frdigheter

och managers r oftast utbildade inom marknadsfring, juridik, ekonomi och revision.

Managers frvntas ocks besitta datorfrdigheter, managementfrdigheter,

produktutveckling, management, marknadsfrings-, frsljnings-, och sprkfrdigheter. De

br ven kunna kommunicera med viktiga klienter och kunder, d.v.s. interpersonella

frdigheter. Olika yrkesgrupper har uttryckt behov fr frdigheter i ekonomi, vervakning,

utbildning, personliga frdigheter, datorfrdigheter och grundlggande kompetenser ssom

sprk, beteende, kultur och organisation. Det r ndvndigt att frbttra utbildning och

frdigheter fr att bttre kunna betjna kunder och turister. Enligt Cedefop-rapporten Trends

and skills needs in Tourism, br personal inom lyxturism utrustas med utbildningsmssiga

och psykologiska kvalifikationer utver kommunikations- och idrottfrdigheter.

Representanter br generellt frvntas vara vnliga, entusiastiska och kommunikativa, br

ha organisationsfrdigheter, ta initiativ och arbeta bra under press. Ytterligare krav omfattar

frmga att erbjuda kundservice, juridiska kunskaper, kunskap om destinationer, produkter


16/71

HANDBOOK


16

och tjnster samt datorfrdigheter. Andra viktiga frdigheter r kunskaper i frmmande

sprk, kommunikations- och presentationsfrdigheter..Vidare behver praktiska utbildningsprogram kopplade till turismsektorn introduceras i EU-

lnder.

Eftersom turismsektorn frvntar att dess personal ska vara bekant med olika kulturer och

sprk mste erhllandet av praktiska erfarenheter och system som mjliggr utbytande av

erfarenheter att utvecklas.

Generellt sett innebr den kade turismen och det faktum att det totala antalet beskare tillEuropa kar varje r, att det r ndvndigt att lra sig frmmande sprk fr att bttre kunna

svara till beskarnas behov och frskra att de blir njda.

2.3 Yrken inom turismsektorn:

Det finns tv huvudsakliga grupper av yrken i Europa som direkt pverkas av turismindustrin.

Dessa r a) hotell- och restaurangindustrin och b) rese- och turistbyrer. I vissa lnder i

Europa omfattar detta ven fritidsparker, vandrarhem, casinon etc. Det finns fler n fem

miljoner mnniskor som arbetar inom denna sektor (frmst inom hotell och restaurang).

Anstllning inom hotell och restaurang svarar fr mer n 50 % av alla jobb inom

turismsektorn. Fljande siffror rr turistrelaterade aktiviteter i elva europeiska lnder.

Turismsektorn skapar flest jobb i Danmark och Norge, medan ekoturism leder vgen iFinland. I Frankrike r turismen den ledande sektorn vad gller att erbjuda arbete t


17/71

HANDBOOK


17

ungdomar och nyinkomna p arbetsmarknaden. Detta r ocks en mrkbar trend i Spanien. I

Tyskland har ekonomisk tillvxt de senaste ren resulterat i en kning av radiot mellanhotellntter och anstllda, i Belgien frefaller dock turismsektorn mest best av

deltidsarbetande. Arbeten p resebyrer genom hela Europa kar stadigt allt eftersom

europer fr tillgng till mer tid och pengar att lgga p sina semestrar.

En verenskommelse mellan arbetsgivare och personalansvariga kan ses vad gller bristen

p kvalificerad arbetskraft som finns tillgnglig fr rekrytering inom turismsektorn. Sociala

och personliga frdigheter fredras allt mer, medan frmgan att lra och arbeta

sjlvstndigt ocks r mycket viktigt. Kunskaper i frmmande sprk och specifik kunskap

kopplad till teknologisk innovation och informationsteknologier r ofta bristfllig.

Det finns en kande efterfrgan p flexibilitet och multitasking d arbetsgivare sker en

kombination av frdigheter vilka gr det mjligt fr dem att ha mobilitet inom sektorn (bde

geografiskt och ver yrkesgrnserna). Med de krvande arbetstiderna i tanke frsker

arbetsgivare reducera kostnader, och detta har ocks en effekt p arbetet. Arbetsgivare

brukar sig av informella rekryteringsprocedurer som antingen inte erknner den erfarenhet

som anstllda i sektorn besitter eller leder till rekryterandet av okunnig arbetskraft, allt fr att

snka kostnaderna. Som ett resultat av detta r problemen och svrigheterna inom

turismsektorn uppenbara. Fokus p social dialog p alla niver och i lrandeprocesser r

centralt.


18/71

HANDBOOK


18

3. Att skapa en positiv lrandeatmosfr

Att lra sig ett frmmande sprk kan vara en berikande erfarenhet fr alla. Att lra sig ett

sprk r en form av kommunikation som influeras av ett komplext ntverk av faktorer,

inklusive lrandets sociala kontext, sociala relationer mellan de som kommunicerar samt

attityder till den nya kulturen. Sprk r inte bara ett kommunikationssystem; det

representerar en kulturell kod som ger information om kulturella normer, vrderingar

traditioner och uppfrandekoder. Frdigheter i frmmande sprk tillter en djupare frstelse

av andra kulturer och livsstilar, ppnar horisonter, frmjar interkulturell kommunikation och

hjlper oss att verkomma personliga och nationella barrirer.

Att lra sig sprk kan ibland bli trkigt och monotont, vilket leder till lg motivation och ingen

nskan att delta, till exempel nr en minutis lroplan fokuserar enbart p inlrning av

vokabulr och grammatik. Om lektionerna fljer elevernas behov och skrddarsys efter deras

intressen kan de bli motiverande, spnnande och intressanta, och inte bara fokuserade pverfrande av kunskap utan utvecklandet av nya frdigheter.

Denna handbok syftar till att kombinera erfarenheten och fokuserar p vad som mest

pverkar en positiv atmosfr fr sprkinlrning, hur man motiverar elever till aktivt

deltagande och hngivelse. Handboken kommer ven att presentera didaktiska approacher

och koncept som testats och/eller efterforskats inom Enjoy Language-partnerskapet, med

bevisat lyckade resultat i att n mlgruppen. Dessa approacher fokuserar p att ka

motivation och att respektera individuella lrandestilar, freslr innehlls integrerat lrande

och sjlvstyrt lrande. De utmanar lrare och elever till att reflektera ver sina roller och sitt

ansvar i lrandeprocessen.

I denna del av handboken diskuterar vi frgor kopplade till att bygga positiva relationer,

motivationens roll och strategier fr att frmja motivation under sprkinlrningsprocessen.

Srskild uppmrksamhet kommer att gnas lrandets innehll och dess roll i att skapa en

positiv lrandeatmosfr inklusive lrares roll och deras coachningsfrdigheter. Vi kommer attfokusera p knslighet och respekt fr kulturella skillnader under lrandeprocessen.


19/71

HANDBOOK


19

3.1 Att byg ga pos it ive relat ioner

Sprk fungerar som en kommunikationsmetod och en koppling mellan mnniskor samt en

milj fr interpersonellt samarbete. Sprk anvnds fr att dela med sig av tankar, knslor och

nskningar, kunskap om oss sjlv och om omvrlden. Motivation att delta i sprkkurser

skulle ka om lrandet inte bara skedde genom bcker utan kopplat till att annat stlle dr vi

kan kommunicera med andra mnniskor och bygga positiva relationer. I dagens teknologiska

och hektiska vrld r verklig kommunikation med nya mnniskor alltid en mjlighet, och

fljaktligen r timmar av sprkinlrning viktigt fr att uppmuntra kommunikation mellan

mnniskor in en positiv och vnlig milj.

Att bygga en positive relation har mnga aspekter och kan pverkas av mnga faktorer. Det

r mycket viktigt att skapa en milj dr alla elever knner sig sedda och vrderade. Klasser

br vara tillrckligt sm fr att kunna ge personlig uppmrksamhet till varje elevs behov.

Mnga elever knner sig mer bekvma med att delta i klassrumsaktiviteter d de redan

knner sin lrare och sina klasskamrater. Att skapa en sker och bekvm milj dr alla

knner sig som en del av gruppen r en av de mest betydande faktorerna fr att uppmuntra

motivation. Detta kan ta tid d eleverna anpassar sig till den nya miljn.

Frn brjan av kursen kan du ackommodera eleverna med ett ljust och frgglatt klassrum,

med bilder och projekt som sammanstllts av frra rets elever. Detta ger eleverna intryck att

det kommer att vara enkelt och roligt att lra sig det nya sprket. Det ger ocks eleverna en

chans att lra sig av det som finns tillgngligt i deras milj. Detta r ocks mjligt i en

informell lrandesituation. Par- och gruppaktiviteter kan anvndas redan frn brjan, vilket

minskar pressen p lrare-elev-kommunikation och later eleverna att knna sig sedda av

sina kamrater. Knslan av att tillhra en enad grupp r en av de starkaste motiverande

faktorerna vid brjan av en kurs/ett lsr.

En isbrytare du kan anvnda fr att inleda denna process r smeknamnsaktiviteten. Eleverna

fr skriva ned ett smeknamn som de redan kallas, eller hitta p ett nytt. I en cirkel fr varje

elev i tur och ordning stlla sig upp och frklara sitt smeknamn. Samtidigt som de

presenterar sig ger denna vning eleverna mjlighet att skapa en vnlig och flexible

klassrumsatmosfr.


20/71

HANDBOOK


20

En annan approach r att uppmuntra eleverna till att personalisera sin lrandemilj. Att geeleverna en elevcentrerad, ngestfri milj har en stor pverkan p sprkinlrning. Att

personalisera sitt utrymme kan f eleverna att slappna av och uppmuntra en vnlig atmosfr,

vilket i sin tur kommer att ka deras nskan att lra sig och utveckla sina sprkfrdigheter.

Elever som knner sig trygga och bekvma kommer att knna sig tryggare med att ta risker;

de kommer att uppvisa mer motivation att lsa hgt infr klassen eller skriva en uppsats utan

rdsla fr att bli kritiserade. En holistisk lrandeapproach med olika mjligheter till milj och

strategier, inklusive gruppaktiviteter, kommer att uppmuntra eleverna till att n sina ml.

Som nmnts tidigare br utbildningsplatsen vara en plats som r bekvm och stimulerande

fr alla elever. Frutom det huvudsakliga klassrummet br lrare erbjuda en rad olika

lrandemiljer. Enjoy Language-Toolboxen ger olika exempel p hur du kan diversifiera

lrandemiljer fr att hja motivation och ha roligt med sprkinlrning. Anvndandet av olika

lrandemiljer r speciellt lmpat fr att lra ut frmmande sprk fr personer i

turismsektorn, eftersom de d kan lra sig p platser nra till sin arbetsmilj.

Coachningsfrdigheter, ssom kommunikation, hos lrare r ocks mycket viktiga fr att

bygga positiva relationer med eleverna. Lrare, coacher och tillhandahllare av utbildning

br tillsammans frska utveckla msesidiga knslor av respekt, tillit och partnerskap mellan

elever och lrare. I en sdan milj kommer elever att f mjligheten att uttrycka sig och de

kommer att f mer sjlvfrtroende. De kommer att bli medvetna om att de kan hlla jmna

steg med gruppen och n sina ml. Det r ytterst viktigt att verkligen lyssna p vad eleverna

har att sga; lrare br frskra detta genom att bekrfta med eleverna vad de frsttt.

Det som r rtt fr lraren behver inte ndvndigtvis vara rtt fr den unga manliga

sprkeleven. Fr att utveckla sjlvfrtroende och hllbar motivation mste eleverna knna

sig respekterade.

Den strsta delen av all kommunikation r icke-verbal och bestr av tonfall och kroppsprk.

En person kan vanligtvis se, ven om det inte r medvetet, huruvida ngon r orlig eller

undanhller ngot. Lrare mste vara rliga och knsliga p samma gng.


21/71

HANDBOOK


21

Det r ett knt faktum att mn r framgngsorienterade, och drfr r en del att bygga

positiva relationer mellan eleverna att ge positiv feedback och frstrkning. P s viskommer elevens tillfredsstllelse kas och positive sjlvutvrdering kommer att uppmuntras.

En elev som knner att de stadkommit ngot kommer bttre kunna styra sina egna studier

och lranderesultat. Bde positiva och negativa kommentarer pverkar motivation, men

efterforskning visar konsekvent att elever pverkas mer av positiv feedback och pverkan.

Berm bygger upp elevers sjlvfrtroende, kompetens och sjlvknsla.

Att ge positiv feedback br dock inte frvxlas med att rtta fel utan att ge frklaringar. Vissa

lrare rttar elevers fel utan att frklara dem. Fr lrare r det mycket viktigt att belysa de

bsta aspekterna av elevernas arbete och ge tydliga frklaringar av deras misstag. Elever

respekterar lraren d de knner att deras arbete vrderas efter dess meriter, och detta i sin

tur uppmuntrar dem att brja utvrdera sig sjlva. Det r viktigt att notera att enligt vissa

forskare r sjlvknsla central i lrandeprocessen (Gertrude Moskowitz [1978:1]). Enligt

frfattaren r det mycket viktigt fr sprkinlrning att bygga en kreativ atmosfr dr individer

mr bra med sig sjlva, drefter r de sedan mer motiverade att anvnda det frmmande

sprk de lrt sig.

Ett stt att bygga positiva relationer och ka elevernas sjlvfrtroende r att engagera dem i

olika par- och gruppaktiviteter. Aktiviteter i sm grupper och par kar elevernas

sjlvfrtroende och r mycket bra kllor till motivation. Grupparbete kan ge tystltna elever

en chans att uttrycka sina ider och knslor kring ett mne eftersom de ofta tycker det r

lttare att tala i en grupp om tre till fyra personer n infr hela klassen. Nr eleverna vl har

talat i sm grupper blir de ofta mindre tveksamma till att tala infr helklass. Gruppaktiviteter

lter eleverna uttrycka sina ider och arbeta tillsammans, vilket strker klassenssammanhllning, och fljaktligen motivation!

Ett exempel p en sdan vning r att dela in eleverna i par och be dem att diskutera sina

favoriter bland turistattraktioner i sin hemstad. Eleverna kommer att knna gemenskap bda

genom personliga relationer (hemstad, intressen etc.) och genom sin yrkesbana: turism.

Fr att bygga en positiv lrandeatmosfr och positiva relationer r det viktigt att varje

kurs/modul har/r:


22/71

HANDBOOK


22

Anpassad till elevernas frdigheter och niver; om nivn r fr hg kommer eleverna

tappa intresse och om den r fr lg kommer de inte att uppleva ngon utmaning.Ett intressant mne fr mlgruppen

I en lmplig takt anpassat till elevernas frmgor

Ett urval av verktyg och vningar

Sociala frdigheter r extremt viktiga fr mnniskor som arbetar inom turism och

inkluderandet av vningar som utvecklar dessa frdigheter kommer att gra lektionerna mer

meningsfulla fr eleverna. Dessa frdigheter r kommunikation, problemlsning,beslutsfattande, sjlvfrvaltning och frmga att bilda relationer med kamrater som lter

mnniskor inleda och bibehlla positiva relationer med andra. Brister i socialt beteende

pverkar negativt utlrning, inlrning och generellt sett organisationen och atmosfren i

klassrummet. Det kan enkelt uttryckas som att sociala frdigheter r den personliga

motsvarigheten till business skills i affrsvrlden.

Vad gller jmlikhetsfrgor uttrycker partnerskapet tydligt att vr mlgrupp, unga mn, inte r

en homogen grupp. Kn verlappar en mngd andra faktorer inklusive utvecklings- och

subkulturella faktorer, vilka pverkar varje elevs erfarenhet av inlrning av ett frmmande

sprk. Vissa elever kan ha upplevt en negativ spnning mellan att vara maskulin och lyckas

i skolan, vilket resulterat i en ovilja att delta i lektioner och demonstrera sin maskulinitet,

vilket i sin tur leder till att skolan i helhet upplevs som en negativ erfarenhet. Alla mn

identifierar sig dock inte med de aspekter av maskulinitet som negativt pverkar

engagemang i utbildning. Det finns mnga pojkar och unga mn som med framgng

integreras i skolsystemet.

Vi mste vara frsiktiga med att skilja mellan olika grupper av mnniskor som ses som

outsiders, eftersom de har olika profiler och olika problem. I alla fall finns speciella behov

d man arbetar med svra elever. kande bevisning indikerar att interaktion med andra

mnniskor svarar fr den strsta delen stress p arbetsplatsen.

Fr att minimera denna knslomssiga pverkan verkar det som att nyckeln ligger i huruvida

lrare och utbildare utfr ytligt agerande eller djupt agerande. Ytligt r nr ngon ltsas

vara trevlig medan de p insidan de fraktar situationen och eller personen, medan

motsatsen r d ngon frndrar hur de knner infr ngon med en mer positiv attityd. [2]


23/71

HANDBOOK


23

Mnniskor som verkar agera djupt anser ofta sina jobb vara mer givande. Vissa stt att lrasig knna p detta stt kan tas frn skdespelarvrlden genom att hitta mnniskor som

uppvisar detta beteende: Vad motiverar dem? Hur ser de p vrlden?

Genom att frska utveckla sympati fr personen eller personerna som ansgs

"svrhanterliga" kan lrare och utbildare brja trivas i sin roll och reducera stress. Det r

mycket viktigt fr lrare och utbildare att vara balanserade och skra p sin inriktning. Detta

tillter en grad av flexibilitet i hur de svarar till elevers reaktioner, men nd inte r s vaga

att eleverna knner att lraren/utbildaren inte har kontrollen ver situationen. Bra lrare r

inte kontrollerande, men har kontroll ver situationen. De hller sig lugna och r villiga att

modifiera sin planering, men de fastnar inte i ndlsa, meningslsa diskussioner.

3.2 A tt f ok usera p motiv ation

Motivation r hjrtat i att lra sig sprk, och mnga europer frstr redan de mnga

personliga och yrkesmssiga frdelar som kan erhllas av att kunna ett annat sprk. Det r

ocks viktigt att frst varfr mnga andra inte fr nrvarande studerar sprk. De kan sesprkinlrning som irrelevant fr deras liv, fr akademiskt, fr tidskrvande, fr trkigt eller s

kan de ha ftt avsmak efter att ha haft negativa erfarenheter i skolan. Vad sklet n r, krvs

phittiga lsningar fr att vervinna dessa hinder.

Men vad r "motivation" inom omrdet lrande? Hur kan vi definiera och kategorisera

motivationstekniker? Vilka av dem kan locka unga manliga elever? Hur kan vi inge

motivation och lngvarigt intresse fr erhllande av frmmande sprk?

Generellt sett mste denna motivation vara motivation fr elevernas egen skull. Eleverna

mste gra det de gr fr att de vill gra det. Motivation drivs av frhindrandet av smrta och

jakten p lycka. Vissa av "borde"-mlen som mste uppns fr att kunna uppn "vill"-mlen

r ofta frhindrande av smrta. ven om att betala rkningar kan vara irriterande och

obekvmt motiveras vi till att gra det fr att undvika mer olustiga pfljder;

pminnelseavgifter, inkasso, etc. Smrta kan ofta indikeras av ovanligt hga niver av stress

och ngest.


24/71

HANDBOOK


24

Jakten p lycka r en lika kraftfull som positiv motiverare. Lycka kan komma frkltt som en

stor knsla, till exempel som nr du r stolt ver ngot du har gjort. Forskning visar att ett avde intrinsikala sklen till att vi gr saker r inte ndvndigtvis att erhlla monetra belningar,

utan sociala belningar ssom berm och beundran frn andra.

Termen "motivation" beskriver:

"Varfr mnniskor bestmmer sig fr att gra ngot, hur lnge de r villiga att bibehlla

aktiviteten [och] hur hrt de r beredda att kmpa fr det"3]

Mnga forskare arbetar med motivation fr att studera frmmande sprk. De har en rad olikasikter i frgan. Vissa utforskar frhllandet mellan motivation och ett andra sprk. Enligt

Gardner och Lambert [1972] kan p omrdet fr erhllande av ett andra sprk tv slags

motivation urskiljas:

Integrativ motivation - att lra sig ett andra sprk fr att identifiera sig med det

samhlle/den kultur som talar sprket (cfr. R. Gardner Social psychology and

second language learning: The role of attitude and motivation, 1985)

Instrumentell motivation - att lra sig ett andra sprk fr att mta omedelbara behov

och nskade ml, ssom att f ett jobb eller be om specifik information (cfr. R. Oxford

& J. Shearin, Language learning motivation: Expanding the theoretical framework,

1994).

Emedan instrumentell motivation kopplas till tillvxt och efterforskning (personlig och

yrkesrelaterad), omfattar integrativ motivation identitet, personliga preferenser, kamraters

accepterande etc. Drfr tcker detta ven in manliga intressen ssom fotboll, bilar och

musik.

Enligt Gardner [1985] r en generell motivation bttre eftersom den stder och berttigar den

arbetsinsats som krvs fr att bemstra sprket. Dornyei [1990] framhrdar att vikten av

generell motivation passar bra in i ett tvsprkigt samhlle (inlrt andrasprk) men r inte

lmpligt fr att lra sig sprket som ett frmmande sprk. P ett senare stadium srskiljer

Gardner [1985] mellan de som utvecklar sprk i en tvsprkig milj och de som endast

studerar i klassrummet. I krnan av hans forskning fortstter dock intresse att dominera den

generella motivationen. Enligt Ely [1986] r det ibland svrt att srskilja mellan full och

instrumentell motivation. Han anser att bde generell och instrumentell motivation r positiva


25/71

HANDBOOK


25

faktorer fr motivationens styrka. Detta bekrftas av studier av andra teoretiker [Au, 1988;

Horwitz, 1990, Crookes and Schmidt, 1989 cit. in Oxford, 1992], som vidhller att en endatyp av motivation inte kan vara konsekvent bttre fr sprkinlrning.

Det finns ett antal faktorer som pverkar en individs motivation, de huvudsakliga r som ett

medel fr uttryckande, nskan, vilja att lra, ihrdighet, intresse, njutning,

klassrumsmotivation, frdelar med att kunna ett frmmande sprk och mer. I denna

bemrkelse r kunskap om elevers motivation och hur man utformar lektionsplaner som

frstrker denna motivation en viktig frga fr utbildning. Material och uppgifter mste vara

spnnande, hanterbara, lagom utmanande och presenterade p ett frsteligt vis, vilket

tillter frmjandet av elevers lyckade resultat. Det r ett stt att frndra negativa attityder

och stereotyper som kan underminera elevers motivation att lra sig ett frmmande sprk.

Givetvis r mnen viktiga eftersom de r baserade p lrandeinnehll. Hr nedan

presenteras en lista p mnen eller metoder som kan anvndas fr att motivera elever:

Idrott

Favorit lag inom idrott

Knda personer som talar olika sprk

Media

Accelererat lrande

Michel Thomas

Sammankoppla ord

Tony Buzan

Mind-mapping

Hjrngympa

IT

Tekniker

En Perfekt Dag-vningen

Film, drama, pantomim

Spel: onlinespel, spelskapande, brdspel

Evenemangsorganiserande


26/71

HANDBOOK


26

Skolderby

Powerpoint

YouTubeSnger, lttexter, karaoke

Talangtvlingar

Lr en vn/familjemedlem ett frmmande sprk

Krlek

Frldrars inblandning

Verktyg och metoder fr att bekmpa hmningar (agera) ka sjlvfrtroende och inte

oroar sig fr misstag

Std fr upptagna lrare

Mer stimulerande material fr hgpresterande elever (snabbgenomgng, inlrning av

ett ytterligare sprk)

Sammankoppla ord

Fajtas

Reta varandra

Smida planer

Fiska

Intensiva lektioner

Arbetserfarenhet utomlands

Utbyten

Semester (ventyr)

Yrkesmssig orientering utomlands

Utbildning utomhus

Motoruppvisningar

Videokonferens

Fretagsutveckling

Utmaningen i att fokusera sprktrning p mnen som r intressanta fr unga manliga elever

ifrgastter utbildningsprinciper. Generellt sett br sprkkurser inte begrnsas till

knsstereotypt innehll och dito roller och frvntningar, utan ge flexibilitet att frskra och

respektera individuella intressen inom elevgrupper.


27/71

HANDBOOK


27

3.2.1 Frmja motivation under sprkinlrningsprocessen

Att motivera unga vuxna till att erhlla ett andra sprk r inte bara en frga om varfr de

mste lra sig det, utan ven hur lnge de r villiga att fortstta aktiviteten. Fr att stimulera

manliga elevers intresse och motivation r det ocks viktigt att visa dem sprkinlrning som

en process fr att n ett strre ml. Bde dessa problem, "varfr" och "hur lnge", r srskilt

ptagliga fr yngre elever. Till exempel kan lrare frmja motivation genom att hjlpa unga

manliga elever till att identifiera kortsiktiga ml och reflektera ver sina framsteg och

uppnende i sprkinlrning. P detta stt r det mjligt att "mta" framsteg p en tidslinje och

uppskatta anvndbarheten i en process fr sprkinlrning p kort sikt. Detta ger ett syfte ochfrhindrar knslan av att det r ett "slseri med tid"

Elever kan hjlpa sig sjlva att n sina ml genom att bestmma sina egna sprkbehov och

definiera varfr de vill lra sig sprket. Att ha ml och frvntningar leder till kad motivation,

vilket i sin tur leder till en hgre niv av sprkkompetens. Vi som lrare br uppmuntra elever

till att ha specifika kortsiktiga ml, ssom att kommunicera med personer med engelska som

frstasprk eller att lsa bcker p engelska. Oavsett vad dessa ml r br vi hjlpa elever

att stta upp och strva mot dem.

Exempel: Europass Language Passport.

Europass Language Passport r ett verktyg som erbjuder en koppling till ett strre ml inom

yrkesorientering och utveckling. Det kan anvndas fr att ta upp mnen som yrkesmssiga

ml, mobilitet, erfarenheter baserat p praktik utomlands etc.

Elever kan anvnda verktyg fr sjlvutvrdering och checklistor fr att identifiera styrkor och

svagheter vad gller frdigheter, nedteckna anvndandet av praktisk erfarenhet i varjeenskild uppgift och/eller se sina framsteg i att n ett sprkml, t.ex. att frga om tid/datum.

3.2.2 Motivationsstrategier

Det r viktigt att utforma ett ramverk av motivationsstrategier fr att bredda valmjligheterna

fr lrare. [4]

Dornyei erbjuder sitt eget ramverk, baserat p tre nyckelenheter


28/71

HANDBOOK


28

Skapa/generera grundlggande villkor fr motivation - t.ex. skapa en grund fr

motivationsstrategier fr unga manliga elever, fokuserad p den "integration" somges av att kunna ett andra sprk;

Bibehlla elevers motivation - en huvudutmaning fr lrare, som kan gras genom

verktyg fr sjlvutvrdering s vl som genom att frmja elevernas autonomitet;

Uppmuntra elevers positiva sjlvutvrdering - arbeta med hur elever knner infr sina

stadkommanden fr att gra varje knsla "positiv"

Dornyei visar tre strategier

Relatera tillskrivanden till insats hellre n frmga; ge motivationsfeedback;

ka elevens knsla av tillfredsstllelse efter att ha fullfljt en uppgift

. Bibehlla motivation

D vi fljer detta ramverk fr motivationsstrategier r det tydligt att den verkliga utmaningen

fr en lrare och en elev r den andra nyckelenheten att bibehlla en manlig elevs motivation

under en sprkinlrningsprocess kan gras enklare genom att uppmuntra elevens

autonomitet. Under lrandeprocessen r det viktigt fr lrare att guida dem till autonomi kring

vad och hur de lr sig, vilket innebr att vara "bland" eleverna i stllet fr "ovanfr" dem.

Lrare mste uppmuntra unga manliga elever till att frestlla sig en konversationssituation

p ett frmmande sprk, eller att dela med sig av en erfarenhet till resten av klassen

Elever mste kunna anvnda ett andra sprk snarare n att bara lra sig om det. Genom att

uttrycka ett personligt intresse fr det frmmande sprket knner ldre elever att de r aktivt

involverade och inte begrnsade till en passiv lrandeprocess

3.2.4 Instrumentell motivation

Som tidigare nmnts r "integrativ" motivation den verkliga drivkraften bakom unga

Manliga elevers framsteg inom ett andra sprk. Detta innebr inte att "instrumentell

motivation" inte existerar inom denna mlgrupp, d det definitivt finns andra motiverande

faktorer; det "integrativa" mlet r dock mer viktigt fr dem. Sdana ml kan allts vara

en certifiering frn skolan fr att n yrkesmssiga ml eller andra typer avfrdighetscertifikat. Lrare br vara medvetna om att bibehlla och frbttra instrumentel


29/71

HANDBOOK


29

motivation genom ett mlorienterat program som fokuserar p uppmuntran.

Eftersom elever engagerar sig fr att n specifika ml r det viktigt fr lrare att tydligt

frst vad dessa ml r och att organisera ett program s att dessa mts.

Det r god praxis att skapa ett individualiserat "paket" av lrandet som r tillgnat elevers

specifika ml.

Instrumentell motivation (engagemang) frbttras av att lrare och elever ger

berm och uppmuntran, speciellt d de samtalar en och en. Betnk dock att

veranvndande av berm och uppmuntran kan frminska dess vrde och till och med

att frefalla nedltande fr elever - att veta hur och nr uppmuntran ska ges r en del

av en lrares professionella utveckling och kommer frmst att vara en "trial and error"-

process.

Teorier kring motivation frsker frklara varfr och hur individer vljer, utfr och fortstter

med olika aktiviteter, men de frvntas ven att ge insikter till de vars jobb det r att motivera

andra. Lrare r mer intresserade av att f veta vad de kan gra fr att vervinna brister i

elevers motivation n de r av frklaringar av vad som utgr variation i sprkfrdighet (ett

typiskt forskningsomrde). Mer specifikt r lrare ivriga att hitta stt att ka kvantitet och

kvalitet i elevers engagemang i lrandeaktiviteter, eftersom elevers aktiva deltagande p

lektioner hjlper alla till mer effektivt, och gr livet mer uthrdligt i klassrummet.

Krnan i motivation r vad som skulle kunna kallas passion, vilket relaterar till en persons

inre ml och nskningar. Framgngsrika elever vet sina preferenser, sina styrkor och

svagheter, och utnyttjar effektivt styrkor fr att kompensera fr svagheter. Framgngsrik

sprkinlrning r kopplat till elevens passion och instruktrer br hitta stt att relatera till

denna passion.

Elever behver kvalitativt instruerande och mjligheter fr meningsfull output, inte bara fr att

gra framsteg utan ven fr att bibehlla motivation fr sprkinlrning. En bra lrare br dra

frn kllorna till intrinsikal motivation och hitta stt att koppla dessa till externa

motivationsfaktorer som kan infras i klassrumsmilj. Detta r srskilt viktigt nr sprket som

hller p att lras in inte ses som viktigt fr elevernas omedelbara behov, frutom att klara


30/71

HANDBOOK


30

proven. Eftersom elever har olika anledningar till att studera ett sprk r det viktigt fr lrare

att identifiera dessa och utveckla lmpliga motivationsstrategier. Elever br frst varfr demste anstrnga sig, hur lnge de mste fortstta en aktivitet, hur hrt de mste engagera

sig i den, och hur motiverade de knner sig infr sina ml. Motivation fluktuerar och det r en

utmaning att hlla sprkelevers motivation p konstant hg niv. D lrare utformar en

sprkkurs mste de ven ha i tanke att varje elev har olika intressen och frvntningar.

3.3 Aktiv i teter fr att uppmunt ra deltagande.

Material och uppgifter r mycket viktiga fr att ka motivationen till att lra sig ett frmmande

sprk. Dessa mste vara spnnande, lagom utmanande och presenterade p ett frsteligt

vis, vilket tillter frmjandet av lyckat genomfrande av eleverna. Detta r ett stt att frndra

alla negativa attityder och stereotyper som kan underminer elevers motivation till att lra sig

ett frmmande sprk.

Manliga elever knner sig ofta alienerade frn sprkinlrning p grund av sina tidigare

erfarenheter av att lra sig vokabulr och grammatik i formell sprkundervisning. De saknarmotivationen till att lyckas i skolan, vilket ofta leder till en brist p sjlvfrtroende.

Sprkklassrummet r viktigt och centralt fr de flesta elever fr att frst strukturen i ett sprk

och dess grammatik, det finns dock nstan aldrig tillrckligt med tid i klassrummet fr att

lraren ska kunna g bortom denna lrandeprocess.

Att utforma en lroplan som engagerar elever, ger dem regelbunden feedback och en knsla

av framgng, s vl som ge dem en knsla av riktig valmjlighet (till skillnad frn enbart

variation) r lrarens starkaste och mest kraftfulla verktyg.

Elever behver tid fr att lra sig ett nytt sprk. Det r hr innehllsbaserade program r

intressant eftersom huvudfokus r p mnet, och inte p sprket. Elevernas motivation

kommer att ka eftersom det hjlper dem att bygga sjlvfrtroende kommer att ka eftersom

det hjlper dem att bygga upp sjlvfrtroende och en "can do"-attityd.

Enligt Munoz och Nussbaum (1997) r anvndandet av innehllsbaserade program ett stt

att ge extra mycket uppmrksamhet till mlsprket, och kompenserar ven fr den mycketbegrnsade utstrckning i vilken eleverna utstts fr detta i traditionell sprkinlrning.


31/71

HANDBOOK


31

Komplementprodukten till denna handbok, Enjoy Language-toolboxen, erbjuder en rad olika

vningar och metoder fr hur att engagera manliga elever i aktiviteter och vningar somsyftar till mlgruppens speciella krav och behov.

3.3.1 Fokusera p IT

I dagens hgteknologiska klimat vore det orttvist att begrnsa elever till traditionella

metoder. Att uppmuntra elever till att relatera sin erfarenhet i klassrummet till intressen och

aktiviteter utanfr det gr utvecklandet av sprkfrdigheter mer relevant. Till exempel kan

datorassisterad sprkundervisning omfatta datorspel eller kopplas till datorprogram som

eleverna r intresserade av att anvnda. Att lyssna p musik, titta p filmer eller lsa

websidor p frmmande sprk kan f elever att bredda sina perspektiv p erhllandet av

sprkkunskaper.

Datorspel, nedladdning frn internet och elektronisk kommunikation finns bland unga mns

intressen. D det sistnmnda anvnds i nstan samma utstrckning, skiljer sig den generella

frekvensen fr internetanvndande anmrkningsvrt efter kn: i genomsnitt anvnder ungakvinnor datorspel och nedladdning hlften s ofta som mn. De uppvisar ocks frre

kompetenser i datorhantering n mn. Studier visar att internet anvnds mer av pojkar och

mn p.g.a. deras fascination fr teknologi, spel och fritid. [5].

Det r vlknt i Enjoy Language-partnerskapet att mlgruppen, och srskilt elever som r

underpresterande, svarar positivt till anvndandet av informations- och

kommunikationsteknologi som ett stt att engagera dem i lrandeaktiviteter. Mnga av

lektionerna i detta projekt har anvnt sig av IT: s motivations- och utbildningsmssiga

slagkraft, och lrare kan anpassa modifiera och lgga till verktyg efter detta.

Den interaktiva naturen hos mnga nya teknologier hjlper till att skapa lrandemiljer dr

eleverna kan lra sig genom att gra, f omedelbar feedback och kontinuerligt bygga ny

kunskap och frbttra sin niv frstelse. Detta gr det mjligt fr eleverna att lra sig

vokabulr och ytterligare sprkfrdigheter. Ibland kan eleverna ocks leda sina lrare p ett

omrde dr de r experter, och lraren i sin tur blir elev.


32/71

HANDBOOK


32

IT som har tyngdpunkt p tillmpning och att skrddarsy utbildning till individuella elevers

behov stdjer ocks en frndring av praxis till mer elevcentrerade approacher. Dettauppmuntrar det aktiva deltagande som generellt fredras av majoriteten av manliga elever i

lrandeprocessen, hellre n det passiva absorberandet av kunskap.

3.3.2 Fokus p yrke och jobborientering

Hur kan en kurs i frmmande sprk dra nytta av unga manliga elevers intressen i

yrkesorientering? Vad kan gras av lrare och utbildare fr att vgleda eleverna i att

frbereda sig fr att frbereda sig fr den globala arbetsmarknaden s de r p vg att eller

redan har intrtt p

Det vergripande mlet fr yrkesorientering r att hjlpa individer hitta ett yrke. Fr att detta

ska gras framgngsrikt behver individen gra en inventering vad gller sina intressen,

frdigheter, kvaliteter, erfarenheter och personliga och sociala behov. Fr att vlja ett

lmpligt yrke mste vi vara medvetna om faktorer som pverkar valet av yrke s vl som

vra vrden och vad som sknker mening till vrt liv.

En sprkkurs kan ha ett ytterligar vrde fr elever om innehllet r direkt kopplat till deraskarrir. Med detta projekts mlgrupp i tanke - unga mn inom turismindustrin - kan speciella

vningar med klienterna i en restaurang, caf, taxi, hotell etc., inkluderas. Karrirsrelaterade

uppgifter kan ocks omfatta ett studerande av den terminologi som ofta anvnds inom

turismsektorn. Sprkutbildning kan ocks inriktas p att utveckla olika mjuka frdigheter

vilka, som vi tidigare diskuterat, r en viktig del av de frdigheter som behvs fr att arbeta

inom turism - kommunikationsfrdigheter, att kunna bemta klienter etc. Att presentera

materialet med direkt anvndande av elevernas erfarenheter kommer att hjlpa till att fnga

deras intresse.

3.4 Integ rerande av jmstll t lrande

Kn syftar inte p de biologiska skillnaderna mellan mn och kvinnor; det identifierar de

sociala relationerna mellan mn och kvinnor som r bundna till kulturella och samhlleliga

strukturer. Det faktum att kn i sig sjlv r ett inlrt beteende baserat p kulturella och

sociala normer fr en individ innebr att knsroller r en dynamisk evolutionr process och

varierar mycket vrlden ver.


33/71

HANDBOOK


33

Jmstllt lrande utmanar lrare och utbildare till att erknna och ackommodera olika

lrandestilar. Lrare och utbildare som fokuserar p att hjlpa elever br vara kunniga omeffekterna av kn, srskilt dess pverkan p mlgruppens yrkesutbildning. Knsjmlikhet

innebr att ha kn i tanke i alla aktiviteter.

Mn lr sig sina knsroller i sandldor, lekplatser, klassrum, lger, kyrkor och "hngstllen",

och lr sig av kamrater, frldrar, syskon, trnare, lrare och i princip alla andra de mter.

De knner pressen frn "pojkkodexen" i klassrummet lika mycket som ngon annan stans,

och det kan vara mycket negativt fr deras utbildning d pojkar stmplas som "brkmakare"

och "hyperaktiva", kan de ocks vara rdda fr att uttrycka sig i klassrummet.

Ett knsjmstllt kurskoncept hjlper manliga sprkelever att reflektera ver sina

erfarenheter och attityder inom utbildning och att frstrka deras integrativa och

instrumentella motivation. En annan viktig uppgift fr knsjmstlld sprkundervisning r att

stdja de som valt en yrkesbana som traditionellt sett ses som "ovanlig" fr deras kn. Fr att

uppn sin fulla potential som individer br eleverna vara medvetna om att mnga av de

begrnsningar och frvntningar som finns p mn och kvinnor r sociala konstruktioner och

att de drfr kan behva utmana eller avvisa etablerade knsroller

.Approachen som Enjoy Language tar fr att lra ut knsfrgor fokuserar p tv aspekter; en

r den lingvistiska, och srskilt den grammatiska, aspekten; den andra r den mnskliga,

kulturella innebrden av kn.

3.4.1 Jmstllt sprk

Mnniskor frsker lsa detta mysterium bde p den grammatiska och den kulturella nivn.

Eftersom de flesta sjukskterskor r kvinnor, lgger man ofta till ett knsprefix ("manlig

sjukskterska") d man talar om en man som valt detta yrke.

Jmstllt sprk r drfr ett inkluderande sprk, dr man sger vad man menar. Till

exempel, om bda kn menas, sg "mn och kvinnor". Undvik att anvnda knsbundna

pronomen genom att byta till pluralformer ("elever", "deras"). Titlar ssom "brandman" r

olmpliga. Sg i stllet till exempel "brandsoldat".

3.4.2 Knspreferenser

Vad gller den mnskliga, kulturella innebrden av kn har flera existerande studier visat att

kvinnor och mn lr sig p olika stt[6]. Det finns en anmrkningsvrd skillnad i lrandestil


34/71

HANDBOOK


34

och preferenser fr att frbttra lrande. Lrare mste utvrdera och frst hur de ska n

alla elever genom att frst hur de ska presentera information p olika stt. Genom att varamedvetna om olika lrandestilar kan de hjlpa elever och assistera i att bestmma deras

preferenser mer effektivt, bde i och utanfr klassrummet. Som elev r det viktigt att vara

medveten om dina egna preferenser fr att kunna vlja rtt studietekniker. Information och

instruktion som inte passar den fredragna stilen kan alltid anpassas.

Generellt sett har studierna om mns och kvinnors skillnader i lrande dragit slutsatsen att

fler kvinnor r relationella elever, medan fler mn r sjlvstndiga elever. Fler mn uppvisar

en preferens fr tillmpade lrandestilar (t.ex. att anvnda vardagserfarenheter som engrund fr lrande), medan kvinnor fredrar abstrakt (t.ex. mnga lsuppgifter, organiserat

studiematerial och kunniga instruktrer).

Det har rapporterats att mn har en preferens fr rationell utvrdering och logik, medan

kvinnor anvnder "elaborerande" processer i vilka de tenderar att ska personlig relevans

eller individuella kopplingar till materialet.

Forskning freslt ven att majoriteten av alla manliga elever r multimodala elever [7],

inklusive visuell input (tabeller, kartor, diagram), auditiv (tal), lsning och skrift, och

kinestetisk (inlrning av berring, hrsel, lukt, smak och syn), medan kvinnor fredrar

unimodalt lrande.

Forskning freslr ven att medan mnga kvinnor kan fredra att lra sig genom att se p

eller lyssna, fredrar mn generellt "learning by doing". Genom vra pilotkurser observerade

vi att unga manliga elever som var s emot att lsa bcker att de bokstavligen slngde dem

ifrn sig fr att gna sig att mer handgripliga aktiviteter. Vissa av dessa samma elever har

motiverats till att lsa p en dator, vilket lt dem ha roligt d det lrde sig det frmmandesprket samtidigt som de anvnde tangentbord och mus.

Tyska studier visar att internet anvnds av kvinnor och flickor som ett ml- och

anvndarorienterat verktyg, medan fascination fr teknologi, spel och internet r av vikt fr

pojkar och mn [8]. De fredragna lrandestilarna och metoderna hos unga mn r som

fljer:

Lraren leder frn brjan. ledande, men vnlig.

Lektioner konstrueras kring en serie korta, varierade aktiviteter.


35/71

HANDBOOK


35

Lektionens ml frklaras p tavlan.

Korta tidsbegrnsade uppgifter, helst visuella.

Multimodalt lrande.

Mansvnliga lrandestilar tenderar att vara kinestetiska, visuella och matematiska.

Aktivt lrande

Utmaningar

Tvlingar

Quiz

Socialt lrande

Grupparbete

Frgor riktas till individuella elever hellre n till hela klassen

Anvndande av IT

Vid varje aktivitets slut ger lraren rlig men positive feedback. D det r mjligt br

berm ges enskilt.

Minst populr lrandestil

Anteckna frn tavlan

Lyssna p lraren

Arbetsblad

Skriva sjlv

Lsa sjlv

Fredragna attityder

Mn tenderar att vara mer inriktade p uppnendet och stadkommanden (dr

kvinnor r mer social och prestandainriktade)

Mn tenderar att tillskriva sina lyckade insatser i klassrummet till externa faktorer

Mn fokuserar huvudsakligen p att eliminera svagheter och begrnsa skada

P grund av deras rdsla fr att uttrycka sig i klassrummet tenderar vissa mn att bli

stmplade som brkmakare och hyperaktiva

(Drfr) tenderar lrare att gna mer uppmrksamhet till manliga elever.


36/71

HANDBOOK


36

Studier om skillnaderna i mns och kvinnors lrande har ocks dragit slutsatsen att mn ofta

tillskriver sina lyckade insatser i klassrummet till externa faktorer, ssom lraren, dr kvinnoroftare ser sina framgngar som direkt kopplade till sina egna insatser. Detta freslr att mn

tenderar att vara mer externt fokuserade, men kvinnor tenderar att vara mer introspektiva

och sjlvkritiska. [9]

I klassrummet kommer mnga manliga elever att engagera sig snabbare med hot-seating

eller rollspel eftersom det r mindre personligt d vi tacklar frgor om sjlvknsla.En mer

komplett bild av skillnaderna mellan mn och kvinnor och deras lrandestilar presenteras av

den bulgariske professorn Ivan Ivanov frn universitetet i Shumen [10].

Olika frgeformulr har visat fljande slutsatser om mn:

mindre motiverade n kvinnor till att lra sig;

hgt utvecklade frdigheter i att ur vlja informationviktig och oviktig;

fredragen klla fr att komplementera informationen som lraren saknar: bok;

mycket logiskt tnkande;

tenderar att anvnda ytterligare argument fr att bevisa en tes;

genomsnittslig frmga att memorera text

den fredragna kanalen fr att motta information r visuell;

stor fallenhet fr att erhlla en sensorisk erfarenhet i utbildning, till abstract tnkande

och verbal uttryckande;

lrandeprocessen r mycket emotionell;

tilltro till auktoriteter, exporter, regler, mer kraftfull, lrare, men frtroende fr sin egen

sikt, minst trolig att ska rd och hjlp

hg ihrdighet, ihrdighet i kunskap;

specifik dominant-experimentell stil, fredrar att experimentera med personliga

tillhrigheter;

fredrar att studera mer i tystnad, i starkt ljus i en sval milj med mindre formell

utformning;

mer flyktig i lrandet beroende p humr;

uppvisar mindre ihrdighet i strvandet efter sina ml;

fredrar enhetlighet i utbildning, strukturerade lektioner;

rdsla fr fel, inkorrekta sikter, risk;

ofta varierade gruppassociationer;


37/71

HANDBOOK


37

framgng i systemet;

strikt envgstnkande;

mer dominant;

fredrar att studera ensam hellre n med kamrater;

fredrar att deras frldrar har en aktiv instllning till lrande;

lrare fredrar att ha en aktiv instllning till deras lrande men inte som de starka och

kraftfulla lrarna;

mycket knsliga fr hungerlr sig bttre om de r mtta;

fredrar tminstone att lra stillasittande;

lr sig bst tidigt p morgonen, kan studera vl fre 12.00, lr sig inte bra efter lunch;

genomsnittligt kognitivt frtroende;

nskan efter mer information och tid att tnka innan de bestmmer sig;

konsekvens i beslutsfattande;

begrnsad pverkan av tidigare erfarenheter i lsningsskapande.

Dess resultat kan tas i beaktande d en lroplans innehll utformas.

Enligt europeisk policy r det p lrares, utbildares och tillhandhllare av utbildnings ansvar

att vara medvetna om knsaspekter i vrt samhlle, speciellt inom VET. De br lra sig om

knsmainstreaming, att vrdera mnniskor fr deras skillnader och att reflektera ver hur

knsperspektiv pverkar vrt vardagsliv. Fljande quiz syftar drfr till att ge lite "food for

thought".

Exempel: Quiz

Om din pappa var sjukskterska och din mamma var murare, hade du d.

a) sagt att mn r bttre sjukskterskor?b)sagt att sjukskterska och murare r hedersvrda yrken?


38/71

HANDBOOK


38

c) sagt till dina vnner att han var lkare och att hon arbetade fr en byggfirma?

Din mamma gr till jobbet och din pappa stannar hemma och ser efter huset. skulle du..

a) bertta det fr alla s ofta du kan?

b) tycka det vore konstigt och hlla tyst om det?

c) bli irriterad nr folk skrattar t det?

Om en kvinnlig vn till dig skadades vid en fotbollsmatch med deltagare av bda knen,

skulle du...

a) sga att det kan hnda alla?

b) sga till henne att fotboll r fr tufft fr tjejer?

c) beskylla de manliga deltagarna fr att inte vara tillrckligt frsiktiga?

En manlig elev anlnder till klassen med rdmlade naglar. Skulle du...

a) sga att de verkligen klr honom?

b) sga till honom att han mste var galen?

c) frga resten av mnnen i klassen varfr de inte ocks mlar sina naglar?

Om du skte ett jobb och chefen var en kvinna, skulle du..

a) inte vilja ha jobbet?

b) sga hur glad du skulle vara att arbeta fr henne?

c) inte ens mrka det?

Du gr ut med tv vnner en kvll. Han har kjol och hon har byxor. Skulle du...

a) frga om de knner sig bekvma?

b) gratulera dem till att de chockerat kyparen?

c) sga att det inte r Halloween?

Frestll dig att du hade en syster som var kroppsbyggare och en bror som varbalettdansr. Skulle du...


39/71

HANDBOOK


39

a) aldrig nmna dem offentligt?

b) hoppas att de bda var framgngsrika?

c) bra med dig bilder av dem att visa fr folk vid varje tillflle som gavs?

3.5 Mnn isk or br vrderas fr s ina sk illn ader

Att respektera mngfald och skillnader mellan mnniskor r en annan mycket viktig aspekt

av att skapa en positiv atmosfr. Samhllet r mngfaldigt: det finns unga och gamla, vissa

har funktionshinder, andra r frn olika lnder, vissa r hetero- och andra homosexuella,

vissa har barn och andra vljer att inte ha det. Slutligen r vissa kvinnor och vissa mn.

Att hantera mngfald syftar p erfarenhet av mnskliga skillnader och likheter, en erfarenhet

som blir allt mer relevant fr mnniskors vardagsliv under 2000-talet.

Fr att vara framgngsrika mste alla organisationer (utbildningssektorn, allmn frvaltning,

kommers, etc.) konfronteras med jmlikhets- och mngfaldsfrgor. Det r viktigt att vara

ppen fr olikheter och hylla dessa s att vi kan dra nytta av en rad olika personligheter och

talanger.

Det r viktigt att betona att elever har sina egna frvntningar, intressen, behov och

personlighetsdrag, vilka mste tas i beaktande s mycket som mjligt. Att arbeta i grupp kan

ibland gra det mycket svrt att se skillnaderna och specificiteterna hos varje individ. Nr

elever r vl informerade om undervisningens struktur redan frn terminens brjan, kan

deras skillnader verbryggas och deras frvntningar uppfyllas. Till exempel s kan

vgledare specificera srskilda regler fr en srskild grupp: antingen som formella riktlinjerunder lektionens gng, eller riktlinjer relaterade till hur du behandlar mnniskor d de talar,

arbetar, trnar, etc.

Riktlinjer fr olika lektionsscenarier kan utvecklas nr som helst: tillt flexibilitet fr att tillgna

tid till ett intressant mne som underliga fakta, kuriosa, frgor och diskussion. Lrare kan

vara mycket kreativa i denna aspekt. Mlet r att identifiera gruppens arbetsstil, etablera

lmpliga riktlinjer och regler fr att arbeta tillsammans och frskra att de olika behoven hos

varje elev mts.


40/71

HANDBOOK


40

mnet mngfald r en intressant diskussion fr klassrummet, speciellt som mnniskor som

arbetar inom turismindustrin kommer att f erfara mnniskor av alla sorter. En diskussion omdetta kommer att frbttra elevernas personliga och sociala frdigheter.

Komplementprodukten till denna handbok, Toolboxen, erbjuder ngra metoder och vningar

fr hur man kan engagera manliga sprkelever i att se individuella behov och vrdera allas

sikter och stndpunkter.

Som du kan se finns det mnga faktorer som bidrar till att skapa en positiv atmosfr fr att

Lra sig frmmande sprk. En professionell milj innebr en behaglig och nskvrd plats attlra sig om nya sprk, kulturer och mnskliga relationer.


41/71

HANDBOOK


41

Sprkinlrning inom turismsektorn

Fr arbetande inom turismsektorn fr frdigheter ssom kunskap i frmmande sprk och

anvndandet av IKT allt mer vikt. Att ha en god kunskapsniv i Engelska och kunskap om

upp till tre andra frmmande sprk r en ndvndighet fr de flesta jobb inom

turismindustrin.

Men hur kan arbetande inom turismsektorn trna sina sprkfrdigheter och lra sig andra

internationella sprk? Vi anser att en analys av sprkinlrning inom turismsektorn br

placeras inom en bredare diskussion som riktar sig till de som r engagerade i

sprkundervisning. Vi behver vara tydliga med de ndvndiga kunskapsniverna, var man

hittar utbildningar och tillgngligheten och bredden av kurser och material.

4.1 Ndvnd iga kun sk apsn iver och sp rktrn ing fr mlg rupp er

Enligt Cedefop-rapporten Trends and skills in the tourism sector, har mnga

turismorganisationer i Europa identifierat en brist p sprkfrdigheter som ett vanligt problemoch till och med en nackdel i konkurrensen. [11]

Vidare har det Europeiska Referensramverket fr nyckelkompetenser fr livslngt lrande

belyst tta nyckelfrdigheter och kompetenser som alla individer behver fr

sjlvfrverkligande och utveckling, aktivt medborgarskap, social inklusion och anstllning:

Kommunikation p modersmlet

Kommunikation p frmmande sprk

Matematisk kompetens och grundlggande kompetens i vetenskap och teknologi

Digital kompetens

Lra att lra

Social och medborgerlig kompetens

Initiativ och entreprenrskap

Kulturell medvetenhet och uttryck


42/71

HANDBOOK


42

Kompetens i frmmande sprk definieras som innehavandet av sprkfrdigheter som r

ndvndiga fr att arbeta inom Europa utan ytterligare utbildning. Inom turismsektorn krvsofta kunskap i ett andra och tredje sprk.

Kommunikation p frmmande sprk baseras p frmgan att frst talade budskap, att

initiera, bibehlla och avsluta konversationer och att lsa, frst och skapa texter som r

lmpliga fr individens behov. En individs frdighetsniv kommer att variera mellan de fyra

dimensionerna (lyssna, tala, skriva och lsa) och mellan olika sprk, och enligt den

individens sociala och kulturella bakgrund, milj, behov och/eller intressen. [12]

Mlgrupperna fr turismrelaterad sprktrning r relaterade till de olika arbetskategorierna

sektorn

4.2 Sprktrning i tu rism ku rser

Vikten av att lra sig sprk och kulturell medvetenhet inom turismutbildning har lnge belysts

av mnga aktrer p fltet. Det finns turismkurser/trningsprogram, baserade p

turismkurser frn universitet.

Institutioner som tillhandahller sprkundervisning fr turism examinaprogram och "English

for specific purposes"-kurser kommer frn olika kllor:

offentliga kontra privat

nationell kontra regional

traditionell utbildning kontra VET

Den vxande marknaden fr Europeisk turism pverkar tillgngligheten fr

turismexaminaprogram och English For Specific Purposes-kurser inom turismsektorn.

Finland, till exempel, betonar Bachelor of Hospitality Management degree vid HAAGA-HELIA

International University of Applied Sciences med fyra hrnstenar fr utbildningen:

arbetslivsorientering

business management

estetik

internationalitet


43/71

HANDBOOK


43

Internationalitets aspekten innefattar sprkinlrningsaspekten: the studies embracelanguage and culture courses, which contribute to international skills. In addition to Finlands

second language (Swedish) all students study at least one other foreign language. Students

are members of an international and multicultural university of applied sciences. HAAGA-

HELIA University of Applied Sciences/ Haaga campus also conducts teaching in co-

operation with universities abroad and is an active member of many international

organisations. Students have opportunities to take part in student exchange in Europe, Asia

and South or North-America[13]

Kurserna omfattar kundtjnst och frsljningssituationer i ackommoderande, mat- och

turismindustrin, och lranderesultat innefattar:

en utkad kunskap om vokabulr fr vardagligt arbetsliv

frmga att kommunicera i enkla ackommoderings-, mat- och

turismindustrisituationer, bde muntligt och skriftligt

frmga att anvnda sprk fr att presentera Finland som ett nskvrt turistml

frmgan att anvnda mer komplexa grammatiska strukturer och meningar

Mjligheter fr turism och utbildningsmjligheter utkas kontinuerligt och utbildningsprogram

i frmmande sprk finns ocks tillgngliga i sekundr och tertir utbildning. Det finns ocks

mnga yrkesutbildningscentra som erbjuder sprkkurser s vl som privata sprkskolor som

erbjuder en rad olika sprk. Gratis sprkkurser fr arbetare erbjuds ibland av fackfreningar

inom turismindustrin.

4.3 Utbil dn ing smaterials ti l lgng ligh et

Turismrelaterat sprkutbildningsmaterial behver reflektera nuvarande behov hos

turismsektorn, frdjupa lingvistiska kompetenser och kulturell medvetenhet och frmja

innovativa utbildningsmetoder med den senaste teknologin.


44/71

HANDBOOK


44

Till exempel, i det finska sprkutbildningssystemet har CLIL-metoden och yrkesrelaterat

utbildningsmaterial inte anvnts i stor utstrckning. Enligt teamet som lr ur CLIL-AXIS-projektet r det s att inom turismsektorn och utbildningen dr kring i Finland teachers are

taking part in various kinds of steering groups in this sector, and a growing interest can be

seen among the representatives of working life to share experiences, and to inform

educational institutions about their labour requirements. [14]

De flesta sprkutbildningskurser som finns tillgngliga fr yrkesverksamma inom

turismsektorn i sekundr eller tertir utbildning eller yrkesskolor omfattar muntliga och

skriftliga vningar, s vl som sjlvstndiga studier utanfr klassrummet, medan basen fr

lrande r en generell lsebok.

Privata fretag inom sprkutbildningsomrdet fljer en mindre traditionell pedagogisk

approach fr sprkundervisning. Det finns mnga institutioner och privata fretag i olika

storlekar som konkurrerar om personalutbildningskurser inom turismindustrin.


45/71

HANDBOOK


45

3. Lrandekoncept fr att n mlgruppen

Lrandekoncept r baserade p olika approacher fr lrande och stt att lra. Vi behandlar

alla information p olika stt: genom att se och hra, reflektera och agera, resonera logiskt

och intuitivt, analysera och visualisera, taktfast eller mer oregelbundet. Lrandemetoder kan

ocks variera.

Lrare lr ut efter hur de sjlva lr sig; drfr r det viktigt att lra sig mer om lrares

personliga inlrningsstilar. Lrare kommer att lra ut p det stt de knner sig mest bekvma

med och kan ha svrt fr att frst de som har andra lrandestilar. En lrare

Enjoy Language within tourism Handbook in Swedish

Documents

Transcript of Enjoy Language within tourism Handbook in Swedish