Energideklarationer i Sverige - mau€¦ · Enligt lagen om energideklaration ska cirka 400 000...
Transcript of Energideklarationer i Sverige - mau€¦ · Enligt lagen om energideklaration ska cirka 400 000...
Examensarbete. C-uppsats inom fastighetsvetenskap
Energideklarationer i Sverige – Hinner alla berörda byggnader energideklareras inom tidsramarna? Malin Bengtsson Vt 2008
FÖRORD
Detta examensarbete omfattar femton högskolepoäng och är den avslutande delen av
utbildningsprogrammet Fastighetsföretagande – Property Management 180 poäng vid kultur
och samhälle på Malmö högskola.
Jag vill först och främst rikta ett stort tack till min handledare Anders Kjellström som givit
mig konstruktiva synpunkter på uppsatsen under tidens gång. Jag vill även tacka
medverkande respondenter som har avsatt tid och berikat uppsatsens innehåll. Ett särskilt tack
riktas till Björn Bengtsson som bidragit med värdefull och konstruktiv feedback under
arbetets gång. Ett tack ska även riktas till de personer som granskat studien med kritisk blick
och lämnat synpunkter på uppsatsens innehåll.
Malmö i maj 2008
Malin Bengtsson
SAMMANFATTNING
Den första oktober 2006 infördes lagen (SFS 2006:985) om energideklaration för byggnader.
En energideklaration beskriver hur effektivt ett hus är utifrån energisynpunkt. Den talar bland
annat om för byggnadens ägare hur energianvändningen kan minskas och driftkostnaderna
sänkas. Lagen innehåller skyldighet för ägare till byggnader av olika slag att energideklarera
sina byggnader med hjälp av en oberoende expert. Enligt lagen om energideklaration ska
cirka 400 000 byggnader i Sverige vara energideklarerade senast 31 december 2008.
Detta gäller hyres- och bostadsrättshus, lokaler och specialbyggnader.
Ett av de viktigaste avsnitten i energideklarationen handlar om de kostnadseffektiva åtgärder
som ägaren till byggnaden kan genomföra för att sänka energianvändningen. Åtgärderna som
föreslås är inte tvingande men tanken är att de ska vara så lönsamma att ägaren motiveras
genomföra dem för att minska energianvändningen. För att kunna genomföra en
energideklaration måste ett företag ha låtit ackreditera sig hos SWEDAC vars huvuduppgift är
att verka som nationellt ackrediteringsorgan. För att få en ackreditering av SWEDAC krävs
bland annat att företaget har minst en certifierad person i arbetsledande ställning och att det är
organiserat på ett sätt som gör att de kan utföra energideklarationer enligt Boverkets
föreskrifter. Kommunen är tillsynsmyndighet när det gäller energideklarationerna. Om
deklarationen inte utförs kan kommunen utdöma vite gentemot byggnadens ägare om han/hon
inte fullgör sin skyldighet genom att energideklarera sin byggnad.
Denna uppsats undersöker om det är möjligt att de byggnader som är berörda ska hinna
energideklareras inom tidsramarna och vilka ekonomiska konsekvenser detta kan medföra för
byggnadens ägare.
Det finns inte tillräckligt med resurser för att energideklarera de berörda byggnaderna. Även
om berörda experter jobbar heltid åt uppgiften finns ej tid att fullfölja denna inom uppsatt
tidsram. Resultatet av detta kan leda till att ägare behöver betala vite för något som i grunden
inte är möjligt att uppnå. Kostnaden för att upprätta en energideklaration är ganska stor för
byggnadens ägare. Tanken är dock att ägarna ska tjäna in pengar på de åtgärdsförslag som
energiexperten ger. Förslagen kan leda till besparingar för både ägaren och miljön.
ENERGY DECLARATIONS IN SWEDEN
ABSTRACT
The first of October 2006 a new law was introduced regarding declaring energy use of
buildings. This declaration will be used to describe the efficiency of a building regarding it´s
use of energy. The law posts that owners have a responsibility to declare the use of energy in
their buildings through an independent expert. According to the law 400 000 of Sweden’s
buildings should be declared regarding use of energy by the 31st of December 2008. The most
important part of the declaration is regarding the cost-efficient measures that could be taken
towards reducing the use of energy. These measures are not forced upon the owner but are
designed to be rewarding and efficient. SWEDAC is the Swedish organ certified to accredit
companies to be able to declare regarding energy. The municipalities of Sweden are the
authorities chosen to supervise the declarations.
The resources are not sufficient to manage this task within the given timeframe. Even if the
certified experts work full time with this task they will only manage less than half of the
buildings. The cost to declare the buildings energy is quite high but the thought is that the law
in the end will profit both the owners and the environment.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING.......................................................................................................................... 1
1.1 Bakgrund......................................................................................................................... 1
1.2 Syfte ................................................................................................................................. 1
1.3 Frågeställningar ............................................................................................................. 2
1.4 Avgränsning.................................................................................................................... 2
1.5 Disposition....................................................................................................................... 3
2. METOD................................................................................................................................. 4
2.1 Ämnesval ......................................................................................................................... 4
2.1.1 Abduktiv ansats ....................................................................................................... 4
2.1.2 Kvalitativ och kvantitativ metod ........................................................................... 5
2.2 Litteraturgenomgång ..................................................................................................... 5
2.3 Val av datainsamlingsmetoder...................................................................................... 6
2.3.1 Primärdata ............................................................................................................... 6
2.3.2 Sekundärdata........................................................................................................... 6
2.3.2.1 Frågeformulär .................................................................................................. 6
2.3.2.2 Genomförande och sammanställande av frågeformulär.............................. 7
2.4 Urval ................................................................................................................................ 7
2.4.1 Val av respondenter ................................................................................................ 8
2.5 Källkritik......................................................................................................................... 9
2.6 Målgrupp....................................................................................................................... 10
3. LITTERATURGENOMGÅNG MED JURIDISK ÖVERSIKT ................................... 11
3.1 Historik om energideklarationer ................................................................................ 11
3.2 Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader ............................................... 12
3.3 När ska en energideklaration upprättas? .................................................................. 14
3.4 Vad är en energideklaration?...................................................................................... 15
3.5 Vad ska en energideklaration innehålla?................................................................... 15
3.6 En beräknad kostnad för att upprätta energideklarationer .................................... 15
3.7 Vem gör energideklarationen?.................................................................................... 16
3.7.1 Vad krävs det för att bli en certifierad energiexpert? ....................................... 17
3.7.2 Vad är ackreditering?........................................................................................... 17
3.7.3 Varför ackreditering? ........................................................................................... 17
3.8 Vem ansvarar för vad? ................................................................................................ 17
3.9 Hur går det till när man ska energideklarera? ......................................................... 19
3.10 Lämna uppgifter till energideklarationen via eNyckeln......................................... 21
3.11 Fördelar med energideklarationen ........................................................................... 22
4. RESULTATET AV DEN EMPIRISKA UNDERSÖKNINGEN................................... 24
4.1 Boverket ........................................................................................................................ 24
4.1.1 Fakta om Boverket ................................................................................................ 24
4.1.2 Besöksintervju med Boverket .............................................................................. 24
4.2 SWEDAC ...................................................................................................................... 27
4.2.1 Fakta om SWEDAC.............................................................................................. 27
4.2.2 Telefonintervju med SWEDAC ........................................................................... 27
4.3 Riksbyggen.................................................................................................................... 28
4.3.1 Fakta om Riksbyggen............................................................................................ 28
4.3.2 Telefonintervju med Riksbyggen......................................................................... 28
4.4 Anticimex AB................................................................................................................ 29
4.4.1 Fakta om Anticimex AB ....................................................................................... 29
4.4.2 Telefonintervju med Anticimex Energicenter .................................................... 29
4.5 Apoidea AB ................................................................................................................... 30
4.5.1 Fakta om Apoidea ................................................................................................. 30
4.5.1 Telefonintervju med Apoidea............................................................................... 31
4.6 SWEDCERT AB .......................................................................................................... 32
4.6.1 Fakta om SWEDCERT......................................................................................... 32
4.6.1 Telefonintervju med SWEDCERT...................................................................... 32
4.7 Karlskrona Kommun................................................................................................... 33
4.7.1 Telefonintervju med Karlskronas Kommun ...................................................... 33
4.8 Frågeformulär till ackrediterade företag................................................................... 35
4.8.1 Drift-Energi-Control ............................................................................................. 35
4.8.2 BROWIK Installation i Örebro AB..................................................................... 35
4.8.3 Borås energi och miljö ......................................................................................... 35
4.8.4 Energi- & Driftkonsult AB................................................................................... 36
4.8.5 Energideklarering Väst AB .................................................................................. 36
4.8.6 Greencon energi & miljö AB................................................................................ 36
5. ANALYS ............................................................................................................................. 37
5.1 Hinner alla berörda byggnader energideklareras inom tidsramarna?................... 37
5.2 Vilka ekonomiska konsekvenser blir det för byggnadens ägare?............................ 40
6. SLUTSATS ......................................................................................................................... 42
7. EGNA REFLEKTIONER ................................................................................................. 44
KÄLLFÖRTECKNING ........................................................................................................ 46
BILAGOR............................................................................................................................... 49
Bilaga 1 Intervjufrågor angående Energideklarationer................................................. 49
Bilaga 2 Blankett - energideklaration............................................................................... 50
Bilaga 3 Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader ...................................... 53
Bilaga 4 Förordning (2006:1592)om energideklaration för byggnad............................ 60
Bilaga 5 Frågeformulär till ackrediterade företag.......................................................... 65
1
1 INLEDNING
Det inledande kapitlet i uppsatsen skall ge läsaren en introduktion i ämnet. Efter en
presentation av bakgrunden till arbetet följer uppsatsens syfte och frågeställningar. Vidare
beskrivs avgränsningar till ämnet samt studiens fortsatta disposition.
1.1 Bakgrund
Det har varit en lång väg från EU-direktiv till svensk lag. EU:s direktiv om
energideklarationer kungjordes 2002. Det angavs redan då att deklarationerna skulle vara
genomförda vid utgången av 2008. Sverige stiftade inte sin lag om energideklarationer förrän
1 oktober 2006, förordningen av regeringen utkom den 9 januari 2007 och Boverkets
föreskrifter ytterligare några månader senare. Det genomfördes några deklarationer i
september, men det är först nu under våren 2008 som verksamheten kommit igång i någon
större utsträckning (www.energimyndigheten.se).
Det är cirka 400 000 byggnader i Sverige som ska vara energideklarerade senast 31 december
2008, enligt lagen om energideklaration. Detta gäller då hyres- och bostadsrättshus, lokaler
och specialbyggnader. Nya byggnader, byggnader som säljs och övriga byggnader med
nyttjanderätt ska energideklarera sina byggnader från och med den 1 januari 2009
(www.boverket.se).
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är möjligt att de byggnader som är berörda
ska hinna energideklareras inom tidsramarna. Syftet är även att få en bild av vilka ekonomiska
konsekvenser detta kan medföra för byggnaders ägare.
2
1.3 Frågeställningar
Uppsatsens frågeställningar är:
• Hur många ackrediterade företag finns det?
• Hur många certifierade energiexperter finns det?
• Hur lång tid tar det att besiktiga en byggnad?
• Vad händer om alla byggnader inte hinner energideklareras innan årsskiftet?
1.4 Avgränsning
För att begränsa studiens omfattning har villor inte tagits i beaktning då dessa inte behöver
energideklareras förrän efter årsskiftet. Uppsatsen har istället riktat in sig på hyres- och
bostadsrättshus, lokaler och specialbyggnader då dessa ska energideklareras senast 31
december 2008. Endast Blekinge län har undersökts, detta gjordes med tanke på att Boverket
är den myndighet som ser över energideklarationerna och de har sitt säte i Karlskrona.
Besparingsförslagen har inte beaktats utan uppsatsen undersöker om det finns tillräckligt med
resurser för att energideklarera de berörda byggnaderna och vad kostnaden blir för ägaren.
3
1.5 Disposition
Nedan följer en kort presentation av uppsatsens fortsatta disposition.
Kapitel 2 - Metod I detta kapitel redogörs och motiveras de metodval som
legat till grund för uppsatsen. Därefter beskrivs de valda
datainsamlingsmetoderna. Kapitlet avslutas med en kritisk
granskning av källor.
Kapitel 3 - Teori I början av kapitlet beskrivs historiken om
energideklarationer samt en genomgång av lagstiftningen.
Kapitlet fortsätter med de teorier och begrepp som är
centrala för analysen och som därmed används för att
uppfylla uppsatsens syfte.
Kapitel 4 - Empiri I detta kapitel ges en sammanställning av vad som
framkommit under intervjuerna som ett underlag för
kommande analys. Först presenteras de företag som
medverkat följt av en sammanställning av svaren.
Kapitel 5 – Analys I detta kapitel presenteras undersökningsmaterial och med
teorikapitlet som vägledning tolkas och bearbetas
undersökningsresultatet som framkommit genom
samtalsintervjuerna och frågeformulären.
Kapitel 6 - Slutsats I detta kapitel redogörs svaren på de frågeställningar som
ställdes inledningsvis. Det huvudsakliga syftet med
uppsatsen är huruvida det är möjligt att de byggnader som
är berörda ska hinna energideklareras innan året är slut.
Kapitel 7 - Reflektioner I detta kapitel beskriver författaren de reflektioner som
framkommit under arbetets gång.
4
2. METOD
I detta kapitel redogörs och motiveras de metodval som legat till grund för uppsatsen.
Därefter beskrivs de valda datainsamlingsmetoderna. Kapitlet avslutas med en kritisk
granskning av källor.
2.1 Ämnesval
Energideklarationer utsågs som det mest intressanta ämnet. Främsta orsakerna till ämnesvalet
var dels att det är så aktuellt eftersom det skrivs så mycket om deklarationer i
fastighetsbranschen och dels intresset över att studera om lagen kommer att uppfylla sitt syfte.
Chansen är även stor att man som framtida yrkesutövare inom fatighetsbranschen kommer att
handskas med energideklarationer. En medvetenhet fanns om att studier inte har gjorts
angående deklarationer. Det går alltså inte med säkerhet att säga om alla berörda byggnader
hinner energideklareras inom tidsramarna, utan man kan endast spekulera hur framtiden
kommer att te sig.
2.1.1 Abduktiv ansats
De verkligt centrala problemen inom filosofin, metavetenskapen och inom allt vetenskapligt
arbete är hur man ska relatera teori och verklighet. Deduktion, induktion och abduktion är tre
olika alternativa sätt som forskaren kan arbeta med för att relatera teori och empiri. Abduktiv
ansats kan innebära en kombination av induktiv och deduktiv ansats. Det första steget i en
abduktiv ansats kännetecknas av att vara induktivt. Utifrån ett enstaka fall formuleras ett
hypotetiskt mönster som kan förklara fallet, det vill säga ett förslag till en teoretisk
djupstruktur. I det andra steget arbetar forskaren deduktivt. Då prövas denna hypotes och
teorin på nya fall. Det är då den ursprungliga hypotesen och teorin kan utvecklas och utvidgas
för att bli mer generellt. (Patel, R. Davidson, B, 2003, s 23-24)
En abduktiv ansats har tillämpats eftersom undersökningen tog sin början i teorin och gått via
empirin och sedan åter till teorin. För att kunna utforma intervjufrågor samt ett frågeformulär
behövdes teoretiska kunskaper. Sedan kopplades teori och empiri samman för att besvara
frågeställningarna. Slutsatser har dragits om sammanhang som inte var angivna i empirin.
5
2.1.2 Kvalitativ och kvantitativ metod
I denna uppsats har såväl kvalitativ som kvantitativ metod använts. Kvalitativa metoder
kännetecknas av att forskaren inte använder sig av siffror eller tal. Metoden inbegriper eller
resulterar i verbala formuleringar, skrivna eller talade. Utsagor sker verbalt och instrumenten
består av det traditionella ”ordet”. Vid kvantitativ metod använder forskaren sig av mätningar,
kvantifiering med hjälp av matematik och statistik. Det är sådana metoder som leder till
numeriska observationer (Backman, 1998, s 31).
Skillnaderna mellan de båda metoderna är att kvalitativ metod måste tolkas eftersom den inte
kan kvantifieras. En kvantitativ metod däremot mäter och fokuserar på variabler och samband
(Backman, 1998, s 31,48).
Initialt så användes en kvalitativ forskningsmetod. Det genomfördes kvalitativa intervjuer
med Thomas Johansson, civilingenjör på Boverket, Per Rahbek, informationschef på
SWEDAC AB, Kjell Berndtsson, Riksbyggensenergi- och miljöchef på Riksbyggen, Roger
Fredriksson, verkställande direktör/energianalytiker på Apoidea AB, Carl-Erik Carlsson,
förvaltningsingenjör på Karlskrona kommun, Henrik Olsson, civilingenjör på Anticimex
Energicenter, och Magnus Jerlmark, tekniskt ansvarig för personcertifiering på SWEDCERT
AB. Dessa intervjuer gav olika sorters infallsvinklar och information.
Det angavs uppgifter vid intervjuerna och frågeformulären som sedan har använts för
underlagen vid analysen. För att se om det är möjligt att alla berörda byggnader ska hinna
energideklareras i år, användes den kvantitativa metoden och beräknades med hjälp av
kostnadsuppgifter inhämtade från respondenterna.
2.2 Litteraturgenomgång
Inledningsvis lästes så mycket material som möjligt inom ämnet för att på så sätt få en
övergripande bild av vad den nya lagen om energideklarationer för byggnader innebär och hur
detta påverkar byggnadens ägare. Materialet som behandlades var:
• EU-direktiv, propositioner och lagar – för att få en uppfattning om gällande regler.
• Internet och tidningsartiklar – för att få bättre kunskap om ämnet.
6
• Uppsats – om energideklarationer, som har haft andra syften och frågeställningar.
Denna uppsats har undersökt vad systemet med energideklarationer innebär och hur
detta kommer att bemötas inom fastighetsbranschen.
2.3 Val av datainsamlingsmetoder
I detta avsnitt beskrivs de metoder som valts för insamling av data för uppsatsen. Ett
frågeformulär upprättades och skickades ut till några företag som har blivit ackrediterade av
SWEDAC. Intervju på Boverket i Karlskrona har genomförts samt intervju över telefon med
berörda företag för insamling av primärdata. För insamling av sekundärdata har relevanta
internetsidor, tidningsartiklar och lagar studerats.
2.3.1 Primärdata
Primärdata kan vara forskningsrapporter. Primärdata är även sådan information som
författaren själv har samlat in för sitt bestämda ändamål (Hartman, 2004, s 214). I denna
uppsats har primärdata samlats in genom intervjuer, dels i form av besök hos intervjuperson,
telefonintervjuer och dels via frågeformulär.
2.3.2 Sekundärdata
Sekundärdata kallas ofta böcker eller insamlad information som behandlar ett ämne med ett
annat syfte än för den aktuella undersökningen. Sekundärdata ger ofta inte tillräckligt med
detaljer om hur undersökningarna är genomförda och den kan även vara vinklad på grund av
att det är nästintill omöjligt att vara objektiv i summering av skrivet material (Hartman, 2004,
s 214). Sökning efter sekundärdata, data som tidigare sammanställts av andra, har i detta
arbete gjorts främst med hjälp av internet och tidningsartiklar.
2.3.2.1 Frågeformulär
Frågorna i formuläret utformades utifrån en av uppsatsens frågeställningar. Detta gjordes för
att få en uppfattning om hur lång tid det tar att besiktiga en byggnad. Genom att få olika svar
på hur lång tid det tar att energideklarera en byggnad, blir det lättare att räkna på om det finns
tillräckligt med resurser för att energideklarera alla berörda byggnaderna.
7
2.3.2.2 Genomförande och sammanställande av frågeformulär
Frågeformuläret skickades ut till 13 företag som blivit ackrediterade av SWEDAC. Företagen
valdes ut i bokstavsordning på SWEDAC:s databas över ackrediterade verksamheter. Av
dessa 13 företagen var det sju stycken som svarade. Anledningen till varför det endast var sju
av de 13 företagen som svarade var dels att frågorna inte var så bra utformade som de kunde
har varit och dels tiden de skulle lägga på att besvara det. En av de tillfrågade tog kontakt via
e-postadress och därefter diskuterades frågorna via telefon. Formuläret såg likadant ut för
samtliga respondenter (se bilaga 5). Frågorna var skrivna så att respondenten kunde formulera
egna svar. Respondenterna skickade sedan svaren via en e-postadress. Därefter
sammanställdes svaren.
2.4 Urval
När kunskapskällan väl är vald, ställs författaren inför frågan vem eller vad som ska intervjuas
eller observeras. Ett alternativ är att använda sig av ett bekvämlighetsurval, ibland även kallat
tillfällighetsurval. Detta betyder att ett urval görs enkelt och bekvämt, de individer som är
inom räckhåll och som finns tillgängliga väljs att ingå i undersökningen. En annan
urvalsmetod att använda sig av är snöbollsurvalet, en variant av bekvämlighetsurvalet. Med
detta menas att någon eller några individer väljs ut och som sedan förmedlar vidare kontakter.
De som har valts ut att prata med från början föreslår kontakt med någon som de känner eller
anser lämplig att prata med. Det finns en risk med dessa tillvägagångssätt, urvalet riskerar att
inte bli representativt. Med andra ord går det inte med säkerhet att veta om urvalet är
representativt eller inte. Bekvämlighetsurvalet kan ge ett representativt urval (Hartman, 2004,
s 243-244).
I denna uppsats har ett bekvämlighetsurval tillämpats. Uppsatsens begränsade tidsutrymme
har inneburit att urvalet riktades mot Blekinge län. Detta gjordes på grund av att Boverket är
den myndighet som har till uppgift att föra ett register över energideklarationerna och att de
har sitt säte i Karlskrona. Telefonintervjuer har även skett med företag som arbetar i Blekinge
som sitter inne med goda kunskaper om energideklarationer. Det har även skett intervjuer
med andra företag som innehar goda kunskaper för att få en så bred uppfattning om ämnet
som möjligt. Syftet med att undersöka både små och stora aktörer på marknaden är att de har
olika uppfattningar om ämnet och besitter med olika kunskaper. Efter denna specificering har
8
ett antal företag kontaktats och informerats om uppsatsens syfte. I uppsatsen har även
snöbollsurvalet använts, en av aktörerna har rekommenderat att ta vidare kontakt med ett
företag som är sakkunnig inom området. Genom att välja olika företag kan man urskilja
eventuella likheter och olikheter angående deras syn på energideklarationer.
2.4.1 Val av respondenter
Från början valdes fem respondenter ut. Henrik Olsson från Anticimex AB föreslog om
SWEDCERT som ytterligare en informant. De resterande fem respondenterna valdes ut med
tanke på deras kunskaper om uppsatsens ämne.
Boverket är den myndighet som arbetar med frågor kring byggande, förvaltning, bebyggelse
och för olika boendefrågor. En intervju gjordes med Thomas Johansson på Boverket som är
ansvarig för hur energideklarationerna genomförs och också administrerar registret över
deklarerade byggnader.
SWEDAC är en statlig myndighet som både har en myndighetsutövande roll och en ren
uppdragsbaserad verksamhet. Deras huvuduppgift är att verka som nationellt
ackrediteringsorgan. SWEDAC ackrediterar företag för att dessa ska kunna utföra
energideklarationerna. En intervju gjordes med Per Rahbek som är informationschef på
SWEDAC.
Riksbyggen är en kooperativ medlems- och intresseorganisation för Riksbyggens
bostadsrättsföreningar. Riksbyggen är ackrediterade av det nationella ackrediteringsorganet
SWEDAC för att verka som oberoende kontrollorgan för energideklarationer. Riksbyggen
valdes eftersom de är rikstäckande och var en av de första som hade certifierade
energiexperter i Blekinge. En förvaltare i Blekinge tipsade om Riksbyggen, med tanke på att
de inte fanns med på SWEDAC:s hemsida över ackrediterade företag. En intervju gjordes
med Kjell Berndtsson som är riksbyggensenergi- och miljöchef på Riksbyggen.
9
Även Anticimex AB är ackrediterade av det nationella ackrediteringsorganet SWEDAC för
att verka som oberoende kontrollorgan för energideklarationer. Anticimex är rikstäckande och
även de har certifierade energiexperter i Blekinge. Anticimex fanns med på SWDEAC:s
hemsida över ackrediterade företag. En intervju gjordes med Henrik Olsson som är
civilingenjör på Anticimex energicenter i Karlstad.
Kommunen är tillsynsmyndighet när det gäller energideklarationerna, det vill säga det är de
som kommer att kontrollera så att tidsramarna följs. De har även befogenhet att utfärda vite
om kraven inte efterlevs. Karlskrona kommun valdes på grund av att Boverket har sitt säte där
och eftersom det är den största kommunen i Blekinge län. En intervju gjordes med Carl-Erik
Carlsson som är förvaltningsingenjör på Karlskrona kommun.
2.5 Källkritik
Vid skrivandet av en uppsats är det viktigt att kritiskt försöka bedöma källornas innehåll så att
man får de källor som har relevans och väsentlighet för frågeställningen. Kritisk granskning
av källor gäller givetvis alla källuppgifter som till exempel intervjuer, statistik.
”Syftet med källkritik är att bestämma om källan mäter det den utger sig för att mäta (dvs om
den är valid), om den är väsentlig från frågeställningen (dvs om den har relevans) och om
den är fri från systematiska felvariationer (dvs om den är reliabel).”
(Eriksson, Wiedersheim-Paul, 2001, s 150).
Det har funnits mycket fakta om energideklarationer på internet, som har använts i uppsatsen.
Informationen har varit bred och kändes emellanåt motstridig. Ett exempel på detta är att det
inte riktigt framgår hur många byggnader det är som ska energideklareras i år. En uppgift
angavs på Boverkets hemsida medan Thomas Johansson som är ansvarig för
energideklarationerna på Boverket lämnade en annan.
Det har förekommit en varierande bredd av respondenter i undersökningen. Detta gjordes för
att få en bredare och därmed mer vetenskaplig grund att stå på. De tillfrågade respondenterna
gav väl användbar information.
De som ställde upp var mycket seriösa och intresserade av att medverka. De tog sig tid och
var mycket hjälpsamma under intervjuerna. Det var dock lite svårt att få tag i respondenterna
från början. Det märktes att de hade fullt upp med energideklarationerna.
10
Det framkom intressanta svar, både under besöksintervjun på Boverket samt
telefonintervjuerna. Tyvärr så har man inte kommit så långt med energideklarationerna. Än så
länge är det inte så många byggnader som har blivit energideklarerade. På grund av detta blev
inte uppgifterna som framkom under intervjuerna och frågeformulären riktigt så pålitliga som
hoppats.
Effekten av frågeformuläret som skickades ut till ackrediterade företag fick inte det utfall som
önskats. Frågorna som ställdes kunde ha varit bättre utformade för respondenterna.
I frågeformuläret ställdes den intressanta frågan; hur mycket kostar det att utföra en
besiktning per byggnad? Respondenterna gav väldigt spridda summor. Detta beror
förmodligen på att frågan var väldigt abstrakt i sin utformning och angav inte vilken
bostadskategori, storlek eller hur installationstät byggnaden är. Det kan även bero på att det
inte är så många byggnader som har energideklarerats.
2.6 Målgrupp
Uppsatsen riktar sig till personer som är intresserade av fastighetsbranschen och till studenter
inom fastighetsvetenskap.
11
3. LITTERATURGENOMGÅNG MED JURIDISK ÖVERSIKT
I början av kapitlet beskrivs historiken om energideklarationer samt en genomgång av
lagstiftningen. Kapitlet fortsätter med de teorier och begrepp som är centrala för analysen
och som därmed används för att uppfylla uppsatsens syfte.
3.1 Historik om energideklarationer
Ett EG-direktiv (EG/2002/91) ligger bakom kravet på energideklaration. Sverige är skyldig att
följa direktivet. Syftet med Europarlamentet och rådets direktiv 2002/91/EG är att EU vill
minska utsläppen av klimatförstörande växthusgaser och beroendet av importerad energi. EU
har bedömt att behovet av att importera energi kommer att öka kraftigt. En stor del av energin,
som främst kommer från växthusgasgenererande olja, gas och kol, går till uppvärmning av
byggnader. EU införde därför ett direktiv om obligatoriska energideklarationer av byggnader
för att kunna minska energibehovet (www.fastighetsagarna.se).
Den första oktober 2006 infördes lagen (SFS 2006:985) om energideklaration för byggnader.
Lagen innehåller skyldighet för ägare till byggnader av olika slag att deklarera sina byggnader
med hjälp av en oberoende expert. Det är cirka 400 000 byggnader i Sverige som ska vara
energideklarerade senast 31 december 2008. I hyres- och bostadsrättshus, lokaler och
specialbyggnader ska energiexperter undersöka hur mycket energi som används samt ge
fastighetsägare förslag på smarta lösningar som är bra för både plånboken och miljön
(www.boverket.se).
Lagen innebär främst att alla byggnader som upplåts med nyttjanderätt, alla byggnader som
ska säljas (vid försäljning av hela eller del av byggnaden) och alla specialbyggnader större än
1000 m2, ska ha en deklaration som inte är äldre än tio år. Det är byggnadens ägare som är
ansvarig för att en deklaration upprättas (www.fastighetsagarna.se).
12
Det är inte alla byggnader som behöver energideklareras, vissa är undantagna från denna
skyldighet. De byggnader som inte behöver deklareras är till exempel industrianläggningar
och verkstäder, fritidshus med högst två bostäder, ekonomibyggnader till skogs- och
jordbruksnäring, byggnader som i huvudsak används till andakt eller religiös verksamhet samt
de byggnader som är byggnadsminnen (www.lindesberg.se).
3.2 Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader
Enligt 1 § är syftet med lagen att främja en effektiv energianvändning och en god
inomhusmiljö i byggnader.
Den som låter uppföra en byggnad eller den som för egen räkning uppför en byggnad ska se
till att det finns en energideklaration för byggnaden. Är byggnaden indelad som
specialbyggnad och har en total användbar golvarea som är större än 1 000 kvadratmeter eller
om hela eller en del av byggnaden har upplåtits med nyttjanderätt ska byggnadens ägare se till
att det finns en energideklaration som inte är äldre än tio år. Om en byggnad eller en andel i
en byggnad säljs, ska byggnadens ägare se till att det finns en energideklaration som vid
försäljningstidpunkten inte är äldre än tio år enligt 4-6 §§.
Enligt 7 § finns det undantag från skyldigheten att energideklarera byggnader. Det är
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer som får meddela om dessa
föreskrifter om undantagen från skyldigheterna i 4-6 §§.
Det är byggnadens ägare som ska se till att en energideklaration utförs. Energiexperten
bedömer sedan om byggnaden behöver besiktigas för att en energideklaration ska upprättas
enligt 8 §.
Finns det i en byggnad ett luftkonditioneringssystem med en effekt som är högre än 12
kilowatt, som huvudsakligen drivs med elektricitet, ska det anges i energideklarationen;
uppgifter om systemets energieffektivitet och systemets storlek i förhållande till behovet av
kyla i byggnaden. Det ska även anges om en effektivare energianvändning kan uppnås i det
befintliga systemet eller genom att systemet ersätts med ett annat system enligt 10 §.
13
Finns det ett sådant luftkonditioneringssystem i byggnaden som anges i 10 §, ska byggnadens
ägare se till att systemet regelbundet besiktigas och att dessa uppgifter antecknas i ett
besiktningsprotokoll enligt 11 §.
Enligt 12 § ska de som är skyldiga att energideklarera sina byggnader utse en oberoende
expert som gör en besiktning och upprättar en energideklaration eller ett besiktningsprotokoll.
Den som äger en byggnad som är större än 1 000 kvadratmeter eller som har upplåtits med
nyttjanderätt ska tillse att den energideklaration som senast har upprättats sätts upp på en väl
synlig och framträdande plats i byggnaden så allmänheten kan ta del av den enligt 13 §.
Enligt 15 § ska de som är skyldiga att energideklarera sina byggnader se till att ett exemplar
av deklarationen eller protokollet lämnas till Boverket. Det är nämligen Boverket som ska
föra ett register över de energideklarationer och besiktningsprotokoll som lämnats till dem
enligt 16 §. Det är även Boverket som är personlauppgiftsansvarig för behandlingen av
personuppgifter i energideklarationsregistret enligt 17 §.
Skulle det ske ett tekniskt fel i energideklarationsregistret har den som lider skada av detta rätt
till ersättning av staten. Har den skadelidande medverkat till skadan genom eget vållande eller
genom att utan skälig anledning ha låtit bli att vidta åtgärder, ska ersättningen skrivas ned
med ett skäligt belopp eller helt falla bort. Staten företräds av den myndighet som regeringen
bestämmer i ärenden om ersättning enligt 21 §.
Enligt 23 § ska den som låter uppföra en byggnad med en total användbar golvarea som är
större än 1 000 kvadratmeter låta utreda alternativa energiförsöjningssytem för byggnaden,
innan byggnadsarbetena påbörjas. Detta för att redovisa om systemen är tekniskt,
miljömässigt och ekonomiskt genomförbart för byggnaden. Denna redovisning ska sedan
lämnas till tillsynsmyndigheten.
Enligt 24 § är det den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom
plan- och byggväsendet som ska utöva tillsyn över att den som äger en byggnad fullgör de
skyldigheter som anges i 11 § och 13 §. Det är tillsynsmyndigheten som får meddela de
förelägganden som behövs för att ägaren till en byggnad fullgör sin skyldighet genom att
utföra sin energideklaration. Om de inte fullgör sin skyldighet riskerar de vitesföreläggande.
14
Tillsynsmyndigheten ska få tillträde till sådana byggnader som avses i 13 § samt utrymmen
och områden som hör till sådana byggnader, i den utsträckning det behövs för tillsynen.
Denna rätt omfattar dock inte bostäder enligt 25 §.
Beslut om föreläggande som förenats med vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol
enligt 26 §.
3.3 När ska en energideklaration upprättas?
En energideklaration ska upprättas:
• när en byggnad uppförs, dvs. vid nybyggnation.
• när en byggnad säljs, förutsatt att det då inte redan finns en deklaration, som ej är
äldre än 10 år.
• för byggnader som upplåts med nyttjanderätt i form av bostads- eller hyresrätt
(i huvudsak flerbostadshus och hus med lokaler). Ägaren ansvarar för att det finns en
energideklaration som inte är äldre än tio år.
• för lokaler med offentlig verksamhet, s.k. specialbyggnader, med större golvyta än
1000 m2, t ex. bad-, sports- och idrottsanläggningar, vårdbyggnader m fl. Ägaren
ansvarar för att det finns en energideklaration som inte är äldre än tio år.
(www.energimyndigheten.se)
Tabell 1 När ska en energideklaration utföras?
Kategori Exempel Datum
Alla byggnader
som säljs Småhus
from. 1 januari 2009
Flerbostadshus*
Hyres- och bostadsrätter senast 31 december 2008
Specialbyggnader
över 1000 m2
Simhallar, skolor och
vårdbyggnader senast 31 december 2008
Övriga byggnader
med nyttjanderätt
Kontor, butiker och
Hotell senast 1 januari 2009
Nya byggnader from. 1 januari 2009
*) En enstaka andelsförsäljning av en bostadsrätt utlöser inte krav på en ny energideklaration
(www.energiradgivningen.se)
15
3.4 Vad är en energideklaration?
En energideklaration beskriver hur effektivt ett hus är ur energisynpunkt. Den talar bland
annat om hur byggnadens energianvändning kan minskas och driftskostnaderna sänkas. Lagen
om energideklarationer bygger på ett EG-direktiv (EG/2002/91), som syftar till att göra våra
byggnader mer energieffektiva. På så sätt skapas ett hållbart samhälle och minskar EU:s
beroende av importerad energi.
I juni 2006 så beslutade riksdagen att minska energiförbrukningen i bostäder och lokaler med
20 procent till år 2020 och 50 procent till 2050 med 1995 års förbrukning som utgångspunkt.
Energideklarationen är ett hjälpmedel för att försöka uppnå dessa miljömål enligt SFS
2006:985 (www.boverket.se).
3.5 Vad ska en energideklaration innehålla?
”En energideklaration ska innehålla uppgifter om:
• den mängd energi som behöver användas i en byggnad,
• att obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts i byggnaden,
• om radonmätning har utförts i byggnaden,
• ett referensvärde för att kunna jämföra och bedöma byggnadens energiprestanda,
• förslag till lämpliga energieffektiviseringsåtgärder för byggnaden.”
(www.regeringen.se)
3.6 En beräknad kostnad för att upprätta energideklarationer
Vad en deklaration kommer att kosta är svårt att beräkna. Regeringens utredare har lämnat
uppskattningar om hur lång tid det kommer att ta för energiexperterna att utföra sitt arbete.
Med tidsåtgången som utgångspunkt har regeringens utredare även gjort en
kostnadsuppskattning vid upprättande av en deklaration (www.fastighetsagarna.se).
16
Tabell 2 Beräknad kostnad för att upprätta energideklarationer
Tidsåtgång Kostnad (800 kr/tim)
Småhus: 4-6 timmar 3 200-4 800 kr
Flerbostadshus: 1-2 mandagar 6 400-12 800 kr
Lokalbyggnader 1-20 mandagar 6 400-76 800 kr
(www.fastighetsagarna.se)
Tabell 2 visar hur stor tidsåtgång regeringens utredare tror att det tar för energiexperterna att
deklarera olika typer av fastigheter. Det är endast den oberoende expertens kostnad för
upprättandet av energideklarationer som uppgifterna avser och kostnaderna är exklusive
moms (www.fastighetsagarna.se).
Ger man ett bra underlag till energiexperten kan kostnaderna sänkas. Om byggnadens ägare
tar fram: dokument, tekniska beskrivningar, tidigare besiktningar med mera måste experten
lägga (mer eller) mindre tid till detta arbete, vilket också påverkar priset på
energideklarationen. Det tillkommer kostnader för till exempel administration,
fastighetsskötare för fastighetsägaren (www.boverket.se).
3.7 Vem gör energideklarationen?
Det är SWEDAC som ackrediterar företag som avser att utföra energideklarationer. Dessutom
ackrediterar SWEDAC de certifieringsorgan som certifierar energiexperter. För att utföra en
godkänd energideklaration krävs det alltså ett företag (ackrediterat kontrollorgan) som har
blivit godkända (ackrediterade) av SWEDAC.
Ackrediterade företag och metoder garanterar att uppdragen utförs opartiskt, korrekt och
grundas på internationellt erkända standarder (www.boverket.se).
17
3.7.1 Vad krävs det för att bli en certifierad energiexpert?
För att bli en certifierad energiexpert måste de uppfylla kraven på kompetens, utbildning,
praktisk erfarenheten och lämplighet enligt Boverkets föreskrift, BFS 2007:5, CEX 1. Den
certifierade energiexperten får sedan sitt certifikat av dem som ansvarar för certifieringen (de
ackrediterade certifieringsorganen) efter godkänd tentamen (www.boverket.se).
3.7.2 Vad är ackreditering?
”Ackreditering är en kompetensprövning som sker enligt europeiska och internationella
standarder. Ackreditering innebär att SWEDAC fortlöpande prövar att företaget i fråga är
kompetent att utföra de prövningar, analyser, kalibreringar, certifieringar och kontroller som
det ackrediteras för” (www.swedac.se).
3.7.3 Varför ackreditering?
”Ackreditering sätter en nivå för kvaliteten i verksamheten. Vid ackreditering ställs krav på
kvalitetssystem och kompetens. Dokumentation granskas och bedömning görs på plats. Det
ger ordning och reda i verksamheten och risken för fel minimeras. En verksamhet som är
ackrediterad kan bevisa sin kompetens i Sverige och internationellt ” (www.swedac.se).
3.8 Vem ansvarar för vad?
Det är byggnadens ägare som ansvarar för att det finns en energideklaration för byggnaden
och att den utförs av ett ackrediterat kontrollorgan. Det är en av deras experter som ska utföra
en energideklaration för byggnaden. Ägaren till byggnaden ska hjälpa experten att ta fram
uppgifter om byggnaden. Uppdraget blir mycket enklare för experten, ju fler och tydligare
uppgifter där finns.
Det är den oberoende experten som ska genomföra energideklarationerna. För att få göra detta
måste företaget låtit ackreditera sig hos SWEDAC. För att få en ackreditering av SWEDAC
krävs bland annat att företaget har minst en certifierad person i arbetsledande ställning och att
det är organiserat på ett sätt som gör att de kan utföra energideklarationer enligt Boverkets
föreskrifter.
18
Utöver den certifierade personen kan det ackrediterade kontrollorganet ha andra anställda
energiexperter som kan utföra delar av eller hela energideklarationer. Dessa behöver inte vara
certifierade, men ska ha tillräckligt med kunskap och kompetens för att kunna genomföra en
energideklaration med god kvalitet.
Experten samlar sedan in uppgifter för den aktuella byggnaden och gör bedömningar efter
detta. Det är inte säkert att man behöver göra en besiktning utan detta är helt beroende på
vilka egenskaper bygganden har. Är energianvändningen väldigt hög är behovet av en
besiktning väldigt stor. Den certifierade energiexperten matar sedan in de uppgifter som krävs
på Boverkets elektroniska blankett och godkänner energideklarationen.
Det är SWEDAC som ackrediterar företag som vill utföra energideklarationer. Dessutom
ackrediterar SWEDAC de certifieringsorgan som certifierar energiexperter. SWEDAC är en
statlig myndighet som verkar som nationellt ackrediteringsorgan och ansvarar för
kontrollfrågor enligt lagen om teknisk kontroll. Detta innebär att de kompetensprövar
verksamheter som utför analys, provning, kalibrering, certifiering, kontroll och besiktning.
Kommunen är tillsynsmyndighet när det gäller energideklarationerna. De har rätt att meddela
byggnadens ägare om de föreläggande som behövs och har även rätt att utfärda vite om
kraven inte efterföljs.
Det är Boverket som har utfärdat föreskrifter i anslutning till lag och förordning om
energideklaration av byggnader. Dessa föreskrifter behandlar vad energideklarationen ska
innehålla samt vilken kompetens den certifierade energiexperten ska ha. De har även till
uppgift att föra ett register över de energideklarationer och besiktningsprotokoll som
lämnats till verket (www.boverket.se).
19
3.9 Hur går det till när man ska energideklarera?
1. Förberedelse
Genom att förbereda sig och ta fram alla handlingar underlättar detta för energiexpertens
arbete. Konsulten tar som regel betalt per timme, så det lönar sig om man är väl förberedd.
Det behövs framför allt uppgifter kring tidigare undersökningar eller besiktningar av
byggnaden. Det underlättar även om man tar fram driftstatistiken för byggnaden. Detta för att
energiexperten då kan se hur mycket energi det har gått åt för att värma upp huset det senaste
året.
Ägaren kan även passa på att mäta upp husets uppvärmda golvarea på ritningarna. Har det
gjorts en radonmätning är det en bra idé att ta fram resultaten från den. Ägaren till byggnaden
kan även ordna en obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystem, OVK, innan om det
är en större fastighet, flerbostadshus eller lokalbyggnad (www.boverket.se).
2. Kontakt med företag och expert
Ta kontakt med ett företag som är godkänd av SWEDAC. Energiexperten måste finnas
namngiven hos ett av dessa listade företag för att han eller hon ska få göra
energideklarationen hos dig. Man kan inte göra energideklaration själv, utan det krävs en
expert (www.boverket.se).
3. Undersökningen
Här går energiexperten igenom allt material och kända fakta om byggnaden. Har man
förberett sig väl går arbetet mycket fortare. Energideklarationen ska innehålla en mängd fakta
och det är energiexpertens jobb att tillsammans med ägaren till bygganden ta fram bland annat
den mängd energi som används per år. Uppgifter om obligatorisk funktionskontroll av
ventilationssystemet, OVK, har utförts och om radonmätning har gjorts i byggnaden. Alla
dessa uppgifter ska hjälpa experten att ge förslag på åtgärder som kan sänka
energiförbrukningen, utan att kostnaden blir för stor. Detta kallas ”förslag till lämpliga
energieffektivitetsåtgärder för byggnaden” och ska innehålla en uppskattad kostnad per sparad
kWh och år.
20
Ju högre energianvändning på kvadratmeter och år, desto större behov av en besiktning. Det
är alltså inte säkert att byggnaden behöver gås igenom på plats av en expert. Detta styrs helt
och hållet av om besiktningen kan leda till rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder.
Kostnaden av besiktningen ska även vägas in i bedömningen av behovet (www.boverket.se).
4. Elektroniskt formulär
Energiexperten som har utfört besiktningen matar sedan in de uppgifter som krävs för
Boverkets elektroniska formulär och godkänner energideklarationen. Det är nu det viktiga
”referensvärdet” kommer fram. Detta värde berättar hur mycket energi huset drar i jämförelse
med liknande hus (www.boverket.se).
5. Förslag till åtgärder
Nu får ägaren till byggnaden hela energideklarationen och förslag till åtgärder. Tanken är att
dessa förslag ska hjälpa byggnadens ägare att sänka kostnaderna för driften. Förslagen kan
leda till besparingar för både ägaren och miljön om de utförs, men det är inget tvång att följa
dem. Om åtgärderna skulle vara komplicerade kan ägaren kontakta en konsult så att de blir
rätt projekterade, så han/hon kan handla upp den av en entreprenör (www.boverket.se).
6. Sammanfattningen
När ägaren till byggnaden får tillbaka energideklarationen och förslagen till åtgärderna
medföljer det även en sammanfattning av resultatet.
Sammanfattningen visar husets energianvändning (se figur 1) på ett överskådligt sätt. Om
ägaren till byggnaden är ägare av en specialfastighet eller ett hyreshus ska sammanfattningen
sättas upp i entrén eller liknande. Alla som bor i byggnaden ska kunna se och känna igen
sammanfattningen (www.boverket.se).
7. Åtgärda ditt hus
Boverket har tagit fram faktablad kring olika vanliga åtgärder. Dessa ska fungera som stöd
och hjälp vid upphandling eller utförande av de energieffektiviserande åtgärderna. På dessa
faktablad tas det upp möjligheter och risker om åtgärderna. Det är dock inget tvång på att
utföra dessa åtgärder, utan de är frivilliga. Det man ska tänka på är att de ofta blir intjänade på
några år (www.boverket.se).
21
8. Om deklarationen inte utförs...
Kan kommunen utdöma vite gentemot byggnadens ägare om han/hon vägrar att
energideklarera sin byggnad. Kommunens tillsyn går ut på att se till att sammanfattningen
finns uppsatt. Vid försäljning efter januari månad 2009 har köparen rätt att låta utföra en
energideklaration på säljarens bekostnad om säljaren inte genomfört en energideklaration
(www.boverket.se).
3.10 Lämna uppgifter till energideklarationen via eNyckeln
eNyckeln är en webbaserad databas för energistatistik i lokalbyggnader och flerbostadshus.
Verktyget hjälper byggnadens ägare att spara energi, tid och pengar. Syftet med eNyckeln är
inte bara att förenkla uppgiftslämnarbördan för ägaren, den är även ett verktyg för
energieffektivisering. Med hjälp av eNyckeln kan byggnadens ägare eller förvaltare lämna
uppgifter till den officiella energistatistiken och underlagsmaterial till energideklarationer. I
praktiken går det till så att när en expert får i uppdrag att energideklarera en byggnad, hämtar
hon/han underlagsuppgifterna från eNyckeln till energideklarationen. När experten har gått
igenom uppgifterna så kommer hon/han att ge förslag till förbättringar för att få ner
energikostnaderna. När förslagen är gjorda så signeras energideklarationen och överförs
elektroniskt till Boverket.
För att få en eNyckel ansöker man först om ett konto. Kontouppgifterna skickas sedan till den
e-post man har angett och man kan sedan logga in. Väl när förvaltaren eller ägaren till
byggnaden är inloggad så kan de börja föra in uppgifter. Först och främst så klassificerar man
respektive byggnad. Klassificeringen omfattar olika fakta om byggnaden till exempel
uppvärmning, ventilation och styr/reglering (www.eNyckeln.se).
22
3.11 Fördelar med energideklarationen
Det finns en mängd fördelar med energideklarationen:
• Den visar hur ditt hus mår
• Den utgör underlag när du vill genomföra och kanske söka bidrag/statligt stöd för
insatserna
• Den upplyser om andra viktiga undersökningar av exempelvis ventilation och radon
• Den ger dig referensvärden så att du kan jämföra din byggnad med andra liknande
byggnader
• Den ger dig förslag på kostnadseffektiva förbättringsåtgärder som du och ditt hus
mår bra av
• Den bidrar till ett hållbart samhälle genom att motverka växthuseffekten
(www.boverket.se)
23
Figur 1: Bilden visar sista sidan i energideklarationen ”Husets energianvändning”
(www.boverket.se).
Energideklarationen ska sättas upp i husets entré eller reception, det kan göras som en
pappersutskrift eller som en beständig skylt i exempelvis plast eller aluminium. Ägare till
byggnader som inte sätter upp informationen ”Husets energianvändning” riskerar vite
(www.boverket.se).
24
4. RESULTATET AV DEN EMPIRISKA UNDERSÖKNINGEN
I detta kapitel ges en sammanställning av vad som framkommit under intervjuerna som ett
underlag för kommande analys. Först presenteras de företag som medverkat följt av en
sammanställning av svaren.
4.1 Boverket
4.1.1 Fakta om Boverket
Boverket är den nationella myndigheten för frågor om samhällsplanering, stads- och
bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrågor. Boverket är även den
instans som biträder regeringen med utredningar och olika yttranden i dessa frågor. De svarar
även för administrationen av statliga bostadsstöd i form av bidrag eller stöd till finansiering av
bostäder.
Det arbetar cirka 190 personer vid Boverket. Det finns bland annat arkitekter, civilingenjörer,
jurister, planerare, beteendevetare och informatörer som arbetar där. Boverket har funnits i
Karlskrona sedan 1989, men bildades i juli 1988 när Planverket och Bostadsstyrelsen slogs
ihop.
Boverket analyserar bostadsmarknaden ur olika aspekter, till exempel när det gäller
segregation, hur äldre och yngre bor och tillgången på bostäder runt om i landet. Boverket kan
även ta fram föreskrifter för nya byggnader, så att dessa ska vara hälsosamma och säkra, samt
föreskrifter för statens ekonomiska stöd till byggnader (www.boverket.se).
4.1.2 Besöksintervju med Boverket
Thomas Johansson uppger att det är cirka 400 000 byggnader som ska energideklareras i år
och inte 600 000 som det står på Boverkets hemsida. Det är enbart byggnader som är av
intresse och inte fastigheter. Det vill säga Boverket vet inte hur många fastigheter det är som
ska ha energideklarerats utan endast hur många byggnader. En fastighet kan bestå av flera
byggnader (huskroppar) eller inga alls.
25
Det är svårt att säga med säkerhet hur lång tid en besiktning kan ta, detta beror på hur stort
huset är och hur mycket energi huset drar. Ett dåligt hus drar mer energi vilket gör att
besiktningen måste vara mer noggrann, menar Thomas Johansson.
Det har varit lite problem med det nya regelsystemet, uppger Thomas Johansson. De som
utför besiktningarna tolkar reglerna på olika sätt. Desto hårdare experterna tolkar reglerna
desto längre tid tar besiktningen och kostnaden stiger för byggnadens ägare. Det är inte säkert
att experten behöver besöka byggnaden för att godkänna energideklarationen, utan det görs en
bedömning av siffrorna som ägaren till byggnaden har skickat in. Är uppgifterna bra så kan
experten godkänna energideklarationen utan besiktning, men är siffrorna oroväckande så
måste han besöka byggnaden och komma med kostnadseffektiva åtgärder för att få ner
energiförbrukningen. Thomas Johansson talar även om att syftet med lagen är att höja
kunskapen om energi i allmänhet för ägarna till byggnaderna och för att sänka
energiförbrukningen.
Det är skillnad mellan energideklaration och besiktning, berättar Thomas Johansson.
Besiktningen är endast en del av energideklarationen, som han bedömer är den dyra delen.
Byggnadens ägare kan fylla i mycket av blanketten själv utan den oberoende experten
(se bilaga 2). Det är den oberoende experten som ska komma med rekommendationer om
kostnadseffektiva åtgärder. Experten tar tillsammans med ägaren till byggnaden fram
uppgifter som kan leda till förslag på kostnadseffektiva åtgärder för byggnaden.
Det är totalt 5 000 byggnader som har energideklarerats fram till april 2008. Det återstår alltså
395 000 byggnader som ska energideklareras innan årsskiftet. Mellan januari och april
genomfördes 4 000 energideklarationer. I april var takten uppe i ungefär 400 deklarationer per
vecka och en realistisk takt för resten av året är ungefär 1 000 deklarationer per vecka. ”Vi
kommer alltså inte vara i närheten av målet”, säger Thomas Johansson. Det finns cirka 150
företag idag som har blivit ackrediterade av SWEDAC. Thomas Johansson uppskattar att det
kommer att tillkomma 60 företag till innan året är slut.
Hur mycket det kostar att utföra en besiktning är väldigt varierande. Detta är helt beroende på
vilket underlag man har till experten, berättar Thomas Johansson. Har ägaren till byggnaden
uträttat mycket själv samt plockat fram all information till experten går jobbet fortare.
26
Boverket har utfärdat föreskrifter i anslutning till lag och förordning om energideklaration,
men det är kommunerna som har hand om tillsynen. Det är kommunen som ska kontrollera
och sedan reagera, säger Thomas Johansson. Det är upp till dem hur mycket de vill ge i vite
till ägarna för att de inte hinner energideklarera sina byggnader inom tidsramarna. Boverket
har pratat med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), där de har bestämt att alla
kommuner ska agera likadant. Detta gör de för att minska orättvisor, ägarna till byggnaderna
skall behandlas lika oavsett vilken kommun de har. Det är ännu inte bestämt hur stort belopp
vitet ligger på, berättar Thomas Johansson. När Boverket har pratat med SKL har de sagt att
beloppet ska vara så högt att det inte ska löna sig för ägarna till byggnaderna att strunta i
energideklarationen.
Sveriges Kommuner och Landsting är en sammanslutning för kommuner, landsting och
regioner i Sverige, vars verksamhet bygger på den lokala och regionala demokratin.
Kommunen ska inte ge vitesföreläggande om ägarna till byggnaderna kan bevisa att de har
försökt få tag på en energiexpert och det inte fanns tillräckligt många så att det täcker alla
byggnader. ”Det är ju inte deras fel om det inte finns någon som kan besiktiga byggnaden”,
menar Thomas Johansson.
Thomas Johansson tror inte att alla byggnader hinner bli energideklarerade före årsskiftet
eftersom systemet med energideklarationer kom igång så sent och det är väldigt många
byggnader kvar som ska energideklareras. Boverket kommer inte att ge några dispenser. Det
finns ingen dispensmöjlighet i lagen.
27
4.2 SWEDAC
4.2.1 Fakta om SWEDAC
SWEDAC, styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, är en statlig myndighet som har
både en myndighetsutövande roll och en ren uppdragsbaserad verksamhet. Deras
huvuduppgift är att verka som nationellt ackrediteringsorgan.
SWEDAC kontrollerar kompetensen hos verksamheter som har hand om analys, provning,
kalibrering, certifiering, kontroll och besiktning för att se om de uppfyller kraven i den
internationella standarden ISO/IEC 17011 som de använder sig av. SWEDAC är finansierade
med anslag och avgifter, årsomsättningen ligger på 114 miljoner kronor varav 25 procent är
från anslag och 75 procent är från avgifter.
SWEDAC har cirka 150 anställda, varav 110 arbetar vid huvudförvaltningen i Borås och 40
arbetar i Stockholm.
Förutom den egna personalen anlitas drygt 200 externa tekniska experter som bedömare i
ackrediteringsarbetet (www.swedac.se).
4.2.2 Telefonintervju med SWEDAC
I dagsläget finns 154 ackrediterade företag. Hur många certifierade energiexperter det finns
vet däremot inte Per Rahbek. Kravet är att minst en person i det företag som utför
energideklarationer måste vara certifierad av ett ackrediterat certifieringsorgan. Per Rahbek
menar att de större företagen som exempelvis Anticimex har betydligt fler experter.
Under årets lopp kommer det att tillkomma fler ackrediterade företag, men han har ingen
uppgift om hur många. Om ägarna till byggnaderna kommer att få mer tid på sig om det visar
sig att de inte hinner energideklarera sina byggnader innan årsskiftet, kan Per Rahbek inte
svara på. Det är utanför deras ramar. Däremot kan kommunen ge dispens om det inte finns
tillräckligt många energiexperter. Per Rahbek tror inte att alla byggnader hinner
energideklareras innan årets slut.
28
4.3 Riksbyggen
4.3.1 Fakta om Riksbyggen
Det finns idag 1600 Riksbyggen bostadsrättföreningar i Sverige. Riksbyggen är en kooperativ
medlems- och intresseorganisation för Riksbyggens bostadsrättsföreningar. De främjar rätten
till att alla ska ha ett bra boende.
Fastighetsförvaltning och byggverksamhet är de affärsområden som Riksbyggen har hand om.
Dessa områden omfattar allt från planering till att bygga nya bostäder, renovering,
ombyggnad samt förvaltningen. Riksbyggen är ackrediterade av det nationella
ackrediteringsorganet SWEDAC för att verka som oberoende kontrollorgan för
energideklarationer (www.riksbyggen.se).
4.3.2 Telefonintervju med Riksbyggen
Riksbyggen har 20 certifierade energiexperter som jobbar med energideklarationer. Kjell
Berndtsson gör en uppskattning på att en expert kan hinna med cirka 10 stycken byggnader på
en vecka. Detta gäller då bostadshus och inte kommersiella lokaler. Det kostar mellan 4000–
8000 kronor att besiktiga ett flerbostadshus, uppger Kjell Berndtsson. Det som avgör priset är
hur avancerad besiktningen är. ”Installationstätheten avgör det hela”, menar Kjell
Berndtsson. Är det flera tekniska system att ha hänsyn till tar det längre tid. Vissa byggnader
kan ha återvinning, pellets eller värmepumpar vilket gör besiktningen mer avancerad. Andra
byggnader kan ha ett antal fläktar man ska kontrollera eller en tvättstuga som också kan
besiktigas. Kjell Berndtsson berättar att det kan kosta från 2,50–5 kr/kvm att besiktiga ett
bostadshus. Detta är helt beroende på installationstätheten. ”Det är rätt vanligt att man
hamnar på en 4 kr/kvm”, säger Kjell Berndtsson.
A(temp), ett nytt areabegrepp, har införts för att definiera den area som byggnadens specifika
energianvändning ska beräknas efter. A(temp) reglerar all uppvärmd golvarea över + 10°C
och detta är inklusive trapphus. Golvarean för uppvärmda garage ingår även här. Anledningen
till detta är att fristående uppvärmda garagebyggnader ska få en area att fördela
energianvändningen på. Kjell Berndtsson berättar att genom att multiplicera bruksarean
(BRA) och lokalarean (LOA) med 1,25 får man fram A(temp). Detta kan vara ett alternativ
till att byggnadens ägare själv beräknar A(temp) utifrån ritningarna. För att sedan få fram
byggnadens specifika energianvändning dividerar man byggnadens energianvändning med
29
A(temp). Avsikten med de ändrade energikraven i byggreglerna är att fastlägga en övre gräns
för nya byggnaders energianvändning.
4.4 Anticimex AB
4.4.1 Fakta om Anticimex AB
Anticimex var från början ett svenskt familjeföretag men är numera ett internationellt företag
med mer än 1 600 anställda. Anticimex finns i Sverige, Finland, Danmark, Norge, Tyskland
och Holland. Sedan 2006 ägs de av private equity-bolaget Ratos. När Anticimex startade sin
verksamhet var de ensamma om att ge kunden en garanti om skadedjursfri miljö, istället för
att ta betalt för varje enskild sanering. Denna affärsidé tillämpar de än idag. Deras motto ”att
förebygga och skydda”, är en ny formulering av ett gammalt arbetssätt. Arbetssättet går ut på
att ta ansvar för människors hälsa och livskvalitet. Deras verksamhet har idag utvecklats och
är inriktad på att skapa sunda och hälsosamma miljöer åt både företag och privatpersoner.
Detta betyder att Anticimex skyddar restauranger mot bakterier, säkrar industriers
matproduktion, hjälper alla företag att få ett bättre brandskydd, hjälper fastighetsägare att
spara energi och förebygger fuktskador i alla slags bostäder (www.anticimex.se).
4.4.2 Telefonintervju med Anticimex Energicenter
Anticimex Energicenter i Karlstad är rikstäckande för hela Sverige, det vill säga det är de som
handlägger ärendena om energideklarationer. Underlaget skickas till energicenter i Karlstad,
berättar Henrik Olsson. Anticimex har cirka 20 certifierade experter om inte fler, uppger
Henrik Olsson. Alla måste inte vara certifierade experter. Det får lov att vara fem
energiexperter under varje certifierad energiexpert. Det är inte så stor skillnad mellan
energiexpert och certifierad energiexpert. Skillnaden är att det kostar pengar att certifiera
energiexperter, säger Henrik Olsson. Företaget måste bli ackrediterat av SWEDAC och för att
de ska bli detta krävs det en certifierad energiexpert och en kvalitetsansvarig. Utöver den
certifierade personen kan företaget ha andra anställda energiexperter som kan utföra delar av
eller hela energideklarationen. Den certifierade energiexperten är tekniskt ansvarig för
kontrollorganet, menar Henrik Olsson. Hur många byggnader en expert hinner med per
dag/vecka är beroende på byggnadens storlek och komplexiteten. Henrik Olsson uppskattar
att det kan ta 1–2 dagar per normalbyggnad.
30
Anticimex är upprättat för boende. De håller endast på med småhus och flerbostadshus.
Henrik Olsson berättar att de inte har gått in på hur mycket det kostar att utföra en besiktning
per byggnad. De tar betalt per lägenhet. Henrik Olsson uppskattar att det kan kosta runt 5 000
kronor att besiktiga ett småhus. Ett flerbostadshus kan kosta 7000–8000 kronor och om det är
en större byggnad kan det kosta uppemot 30 000 kronor. Henrik Olsson menar att detta beror
på hur stor byggnaden är och hur komplicerad den tekniska biten är.
Det är upp till byggnadens ägare att ta reda på om han/hon är skyldig att energideklarera sina
byggnader, säger Henrik Olsson.
Henrik Olsson berättar att de tar hänsyn till byggnadens skick när de ska göra besiktningarna.
De kollar på hur energiprestandan är i byggnaden. Uppvärmning, varmvatten och fastighetsel
ska ingå i energiprestandan. Hushållsel och verksamhetsel ska inte ingå, berättar han. I
småhus ingår inte hushållsel och i flerbostadshus ska inte verksamhetselen ingå. Även om
energiprestandan inte är hög i en byggnad kan detta bero på olika omständigheter. Det kan
ändå finnas kostnadseffektiva åtgärder för byggnadens ägare att ta del av, menar Henrik
Olsson. Det kan till exempel vara så att tilläggsisoleringen inte är så komplett som den borde
eller att fönster och dörrar inte är så täta. Energiprestandan jämför de sedan med likvärdiga
byggnader.”Man kan säga att vi går igenom tre steg”, säger Henrik Olsson. ”Först är det
fältarbete, sedan handarbete och till sist resultatet.” Henrik Olsson berättar att när de är klara
med energideklarationen går de in på ett program som heter Gripen på Boverkets hemsida och
skickar in energideklarationen.
4.5 Apoidea AB
4.5.1 Fakta om Apoidea
Apoidea är ett nystartat konsultföretag, ett företag i Balticgruppen.
Balticgruppen Fastighet AB äger, utvecklar och förvaltar fastigheter i Umeå sedan 1987.
Apoidea är ett konsult- och etableringsföretag för vindkraft och system för
energieffektivisering. De är först i Västerbotten med att kunna erbjuda energideklarationer.
Kunderna är fastighetsägare, företag och markägare som både vill effektivisera sin
energianvändning och investera i vindkraft för bättre ekonomi och miljö (www.apoidea.se).
31
4.5.2 Telefonintervju med Apoidea
Apoidea har till uppgift att ackreditera byggnader åt fastighetsbolag. ”Vi har tre stycken
certifierade experter”, säger Roger Fredriksson. En certifierad expert gör många olika saker,
berättar Roger Fredriksson. Den certifierade experten ansvarar för helheten, kontrollerar
besiktningsmannen och tar ansvar för hela energideklarationen. Det är han/hon som ska sätta
samman alltihopa, styra upp och kontrollera så att saker och ting blir rätt utförda. Det är även
en hel del administrativa uppgifter som ska tas fram, uppger Roger Fredriksson.
Apoidea marknadsför sig för att nå ut till nya kunder. De får sedan in förfrågan per telefon
eller om det är större bolag skickar de en formell förfrågan. Sedan gäller anbud och accept.
Roger Fredriksson berättar att om de får in en order så mäter de upp huset, analyserar, ser till
att besiktningen blir utförd, sammanställer resultatet, tar fram åtgärder och beräknar
koldioxidutsläpp med mera. Vi har alltså hand om utförandet och faktureringen till företag,
menar Roger Fredriksson. När energideklarationen sedan är klar skickas den till Boverket.
Det ska tydligt framgå i energideklarationen vad som behöver göras för att minska
energikostnaderna.
Det är skillnad på besiktningsmän och certifierade energiexperter, berättar Roger Fredriksson.
Besiktningsmännen utför endast besiktningen medan den certifierade experten utför hela
energideklarationen. Det är inte tvunget att den certifierade energiexperten gör besiktningen,
men vissa företag gör detta. Det är ett minimikrav att den certifierade energiexperten kan
utföra en besiktning. Apoidea brukar hyra in besiktningsmän, de köper den tjänsten från ett
konsultföretag. Roger Fredriksson talar om att det blir för mycket jobb för dem annars om de
skulle ut och kolla på alla byggnader.
Roger Fredriksson berättar att det inte är säkert att man behöver göra en besiktning på
byggnaden. De gör en uppskattning av prestandan på byggnaden. De besöker dock alltid
byggnaderna, inga hus är på distans. Priset blir annorlunda på grund av hur omfattande
besiktningen är. Installationstätheten avgör mycket. Energiprestanda mäts i kwh/kvm, uppger
Roger Fredriksson. Hög prestanda motsvarar låg användning av energi per kvadratmeter, det
vill säga ju lägre energiförbrukning desto bättre prestanda. Är energiförbrukningen låg
behöver vi endast besöka byggnaden.
32
Roger Fredriksson uppskattar att det tar en vecka att besiktiga en lokal som är på 30 000
kvadratmeter. En villa behöver endast ta två timmar. Detta är då själva besiktningen, hela
energideklarationen tar mycket längre tid.
Roger Fredriksson säger att kostnaden för att utföra en besiktning brukar hamna i genomsnitt
på 4 kr/kvm. Det varierar på grund av hur stor anläggningen är och hur stor byggnaden är. Är
byggnaden väldigt stor exempelvis 50 000–100 000 kvadratmeter kan kostnaden ligga på 4
kr/kvm. Det blir billigare ju större bygganden är, menar Roger Fredriksson. Om byggnaden
endast är på 1 000 kvadratmeter kan kostnaden stiga uppemot 7-8 kr/kvm, kanske till och med
ännu mera. För att ett ackrediterat företag ska ta sig an en mindre byggnad behöver kostnaden
vara minst 7-8 kr/kvm för att det ska löna sig.
4.6 SWEDCERT AB
4.6.1 Fakta om SWEDCERT
SWEDCERT är ett svenskt aktiebolag som är ackrediterade av SWEDAC för certifiering av
energiexperter och är helägt av Teknologiskt Institut i Danmark. Det är ett stort institut för
provning, forskning och utbildning. I och med att SWEDCERT blev förvärvade av
Teknologiskt Institut blev de därmed en stark aktör med mycket goda kontakter i Norden och
Europa (www.swedcert.se).
4.6.2 Telefonintervju med SWEDCERT
I nuläget finns det 376 certifierade energiexperter, uppger Magnus Jerlmark. Det kommer in
företag hela tiden, så siffran kommer att öka. Magnus Jerlmark berättade att de har cirka
60-70 ärenden som ännu inte har avslutats.
För att kunna bli en certifierad energiexpert måste företaget vara ackrediterade av SWEDAC.
Det krävs ganska mycket för att bli en certifierad energiexpert, säger Magnus Jerlmark. Han
eller hon måste ha jobbat i minst två år för att få den praktiska erfarenheten. Alla som vill bli
certifierade energiexperter måste genomgå ett ordentligt skriftligt prov som tar sex timmar,
berättar Magnus Jerlmark. Där testas de på allt från EU-direktiv till att man ska kunna göra
energiberäkningar, radonberäkningar, livscykelberäkningar, byggtekniska frågor med mera.
Om de klarar detta prov får de ett certifikat på fem år.
33
Det är den certifierade energiexperten som har ansvaret för energideklarationerna. De är
tekniskt ansvariga i organisationen, säger Magnus Jerlmark. Om de vill kan de i sin tur
kvalificera energiexperter. Känner den certifierade energiexperten att han/hon inte är säker på
ett visst område går det bra att anlita någon som gör det åt en. Det kan gälla de byggtekniska
områdena, exempelvis klimatskalet. Magnus Jerlmark berättar att den certifierade
energiexperten inte får plocka in hur många energiexperter som helst, utan endast fem
stycken. ”Det finns en tillsyn i hela organisationen”, uppger Magnus Jerlmark. Det finns ett
övervakande både innan och under periodens gång. SWEDAC kontrollerar en gång om året
kontrollorganet, det vill säga företaget som blivit ackrediterade.
Magnus Jerlmark säger att det är helt omöjligt att alla berörda byggnader ska hinna
energideklareras innan årets slut. Ingen i EU kommer att hinna. Magnus Jerlmark berättar
även att Danmark redan har deklarerat att de ska skjuta upp det ett halvår.
4.7 Karlskrona Kommun
4.7.1 Telefonintervju med Karlskronas Kommun
”Om inte ägaren till byggnaden hinner energideklarera sina byggnader innan årsskiftet
kommer kommunen skicka ut påminnelse till dem”, säger Carl-Erik Carlsson. Via ett
nationellt dataregister kan varje kommun kontrollera om ägaren till byggnaden har gjort sin
energideklaration. Varje kommun har en egen sida, berättar Carl-Erik Carlsson. Med hjälp av
denna internetsida ser varje kommun vilka som har och inte har energideklarerat och kan
sedan kontakta ägarna för att påminna dem.
Genom att byggnadens ägare sätter upp husets energianvändning (se figur 1) i
trappuppgången kan kommunen även visuellt kontrollera vilka som har energideklarerat eller
inte. Det är möjligt att sätta upp en pappersutskrift eller att göra den som en beständig skylt i
till exempel plast eller aluminium. Carl-Erik Carlsson talar även om att ägarna till
byggnaderna måste sätta upp skylten, antingen i husets entré eller reception. Den som inte
sätter upp informationen "Husets energianvändning" riskerar vite. Lagen om
energideklaration är ett EU-direktiv som ska verkställas senast 31/12 2008. Carl-Erik
Carlsson berättar att kommunen först kommer att skicka ut påminnelser till ägarna som inte
har energideklarerat sina byggnader och sedan ge dem vite. De som har försökt få tag på en
34
energiexpert men på grund av att det inte har funnits några kommer inte att behöva betala. De
måste däremot kunna bevisa att de har försökt. Hur stort belopp vitet kommer att bli är ännu
inte bestämt. Carl-Erik Carlsson säger att vitet för obligatorisk ventilationskontroll av
ventilationssystem, OVK, kostar 10 000 kronor per ventilationssystem. ”Det kan till exempel
finnas 10–15 stycken system i ett lasarett och det kan bli väldigt dyrt”, menar Carl-Erik
Carlsson.
35
4.8 Frågeformulär till ackrediterade företag
Frågeformuläret skickades ut till 13 företag som blivit ackrediterade av SWEDAC. Av dessa
13 företagen var det sju stycken som svarade. En av de tillfrågade tog kontakt och därefter
diskuterades frågorna via telefon. De resterande sex som svarade redovisas nedtill. Frågorna i
formuläret var skrivna så att respondenterna kunde formulera egna svar (se bilaga 5).
4.8.1 Drift-Energi-Control
Drift-Energi-Control har en certifierad energiexpert, enligt Christer Wilborg. Hur många
byggnader en expert hinner med per dag/vecka beror helt på byggnadens storlek och
komplexitet. Små enkla bostäder hinner man med cirka tre i veckan medan stora
lokalfastigheter kan ta 40-60 timmar/fastighet, skriver Christer Wilborg. Kostnaden för att
utföra en besiktning är allt från 1,80 till 3,50 kr/kvm beroende på storlek med mera. Små
byggnader blir dyrare/kvm beroende på att man har samma administrativa arbete med en
fastighet på 500 kvadratmeter som med en på 30 000 kvadratmeter. Byggnadens skick spelar
även stor roll, det speglar sig ofta i energiförbrukningen, skriver Christer Wilborg.
4.8.2 BROWIK Installation i Örebro AB
BROWIK har elva certifierade energiexperter, enligt Petter Arneback. Hur många byggnader
en expert hinner med per dag/vecka är väldigt olika. De jobbar mest med komplexa
fastigheter. Hur mycket det kostar att utföra en besiktning är beroende på komplexitet och
storlek. Petter Arneback uppskattar att det kan kosta cirka 6 kr/kvm.
4.8.3 Borås energi och miljö
Borås energi och miljö har två certifierade energiexperter, enligt Martin Dahl. Hur många
byggnader en expert hinner med per dag/vecka är beroende på byggnadens storlek och
komplexitet. Martin Dahl uppskattar att 1-2 byggnader kan energideklareras per vecka. Hur
många timmars jobb man räknar med på en byggnad är svårt att säga. En byggnad kan vara
allt ifrån 500-100 000 kvadratmeter med varierande komplexitet. Ett hyreshus på cirka 1 500
kvadratmeter beräknas ta cirka två dagar. Hur mycket det kostar att utföra en besiktning är
beroende på komplexiteten. Det kan kosta från 2–12 kr/kvm, skriver Martin Dahl.
Byggnadens skick spelar väldigt stor roll.
36
4.8.4 Energi- & Driftkonsult AB
Enligt Anders Olsson har de två certifierade energiexperter. Hur många byggnader en expert
hinner med per dag/vecka beror på byggnadernas storlek och innehåll. Detsamma gäller hur
många timmar det tar att utföra en besiktning. Det är för få fastigheter som är besiktigade för
att kunna besvara frågan hur mycket det kostar att besiktiga en byggnad, skriver Anders
Olsson.
4.8.5 Energideklarering Väst AB
Enligt Olle Birke har Energideklarering Väst AB två stycken certifierade energiexperter. Hur
många byggnader en expert hinner med per dag/vecka beror väldigt mycket på, skriver Olle
Birke. En villa kan ta 1–2 timmar. Ett köpcentrum kan ta en hel dag plus kompletterande
arbete. Med ytterligare hemarbete hinner man med kanske fyra i veckan vid full beläggning.
Detta existerar inte i praktiken, så det blir kanske hälften. Det beror även på hur mycket
underlagsuppgifter man får från beställaren. Det kostar cirka 10 000 kronor att utföra en
besiktning för en enkel bostadsfastighet med 10–20 lägenheter. Det kan kosta 10 000–20 000
kronor för mer komplicerade byggnader. Vi tar hänsyn till byggnadens skick när vi föreslår
åtgärderna till fastighetsägarna, skriver Olle Birke.
4.8.6 Greencon energi & miljö AB
Greencon energi och miljö har fem certifierade energiexperter, enligt Magnus Hedin. Det kan
ta allt från en timme upp till 300 timmar att besiktiga en byggnad. Detta är beroende av
storleken på bygganden. Snittet hamnar kanske på 20 timmar, skriver Magnus Hedin. Hur
mycket det kostar att utföra en besiktning är varierande. Det kan kosta allt från 50 öre till 20
kr/kvm, skriver Hedin Hedin. Hänsyns tas såklart till byggnadens skick.
37
5. ANALYS
I detta kapitel presenteras undersökningsmaterial och med teorikapitlet som vägledning
tolkas och bearbetas undersökningsresultatet som framkommit genom samtalsintervjuerna
och frågeformulären.
5.1 Hinner alla berörda byggnader energideklareras inom tidsramarna?
Resultatet ifrån intervjuerna visade att ingen av de tillfrågade respondenterna tror att ägare
som är skyldiga att energideklarera sina byggnader, kan hinna klart till den 31 december
2008. Thomas Johansson som arbetar på Boverket och som är ansvarig för hur
energideklarationerna genomförs, berättade att det återstår 395 000 byggnader som ska
energideklareras. Denna siffra angavs i slutet av april. För att beräkna hur många byggnader
som hinner energideklareras i år kommer uppgifter att uppskattas som verkar rimliga.
Det var endast 5 000 byggnader som hade energideklarerats fram till april 2008. Det totala
kvarvarande antalet blir då 395 000 byggnader att besiktiga på resterande åtta månader.
Hur många ackrediterade företag finns det?
Per Rahbek som är informationschef på SWEDAC, uppgav att de har ackrediterat 154 företag.
Han talade även om att det kommer att tillkomma flera ackrediterade företag under året.
Magnus Jerlmark som arbetar på SWEDCERT och som är tekniskt ansvarig för
personcertifiering berättade att för tillfället är det 60–70 ärenden som ännu inte har avslutats.
Det är alltså 154 ackrediterade företag i nuläget men uppskattningsvis kommer det att
tillkomma ytterliggare 35 företag inom en snar framtid. Det kommer alltså att finnas cirka 200
ackrediterade företag i genomsnitt under resten av året.
Hur många certifierade energiexperter finns det?
Kravet är att minst en person i det ackrediterade kontrollorganet (företaget) som utför
energideklarationer måste vara certifierad av ett ackrediterat certifieringsorgan (SWEDAC),
berättade Per Rahbek från SWEDAC. Det finns 376 certifierade energiexperter i nuläget, sa
Magnus Jerlmark från SWEDCERT. Han konstaterade även att den certifierade
38
energiexperten får plocka in icke certifierade energiexperter. Detta belyser även Henrik
Olsson som arbetar på Anticimex. Det får lov att vara upp till fem energiexperter under varje
certifierad energiexpert. Dessa kan sedan utföra delar av eller hela energideklarationer,
uppgav Henrik Olsson från Anticimex.
Utifrån empirin är det varierande hur många certifierade energiexperter det finns i företagen.
Vissa har fler certifierade energiexperter och vissa har färre. Eftersom det måste finnas minst
en certifierad energiexpert i varje företag, gjordes beräkningar för att ta reda på hur många det
finns i genomsnitt. Som innan nämnts finns det 154 ackrediterade företag och 376 certifierade
energiexperter. Genom att dividera 376 genom 154 framkom det att det finns ungefär två och
en halv certifierad energiexpert i varje ackrediterat företag.
Enligt ovan uppskattas det att det kommer att finnas cirka 200 ackrediterade företag under
resten av året. För att få fram snittet under resten av året multiplicerades två och en halv
certifierad energiexpert med de 200 ackrediterade företagen. Det kommer då att finnas cirka
500 certifierade energiexperter. Denna beräkning är exklusive energiexperter. Både Henrik
Olsson från Anticimex och Magnus Jerlmark från SWEDCERT berättade att det totalt sett får
finnas upp till fem energiexperter under den certifierade energiexperten som har hand om
energideklarationen. Roger Fredriksson som är verkställande direktör/energianalytiker på
Apoidea menade på att alla ackrediterade företag inte använder sig av energiexperter. Med
tanke på att alla företag inte använder energiexperter, uppskattas det att det finns två och en
halv energiexpert under den certifierade energiexperten i varje företag. Den totala mängden
certifierade och icke certifierade energiexperter blir då 500 multiplicerat med tre och en halv,
vilket ger 1750 energiexperter.
En anställd jobbar cirka 170 timmar under en månad (21,3 dagar multiplicerat med åtta).
Energiexperterna har endast sju månader på sig att energideklarera de kvarstående
byggnaderna. Juli månad räknas inte med på grund av semester. För att beräkna hur lång tid
energiexperterna har kvar att energideklarera alla byggnader multiplicerades arbetstiden
(170 h) med alla energiexperter (1750) och de sju månader som är kvar av året. Om alla
energiexperter på heltid ägnar sig åt energideklarationerna blir det således 2 082 500 timmar,
vilket förutsätter ingen spilltid. Hela arbetstiden måste således gå till energideklarationer.
39
Hur lång tid tar det att besiktiga en byggnad?
Den kortaste tiden för att upprätta en energideklaration för ett flerbostadshus är utifrån
tabell 2 (se sida 16) åtta timmar. Det görs en uppskattning att energiexperterna kan jobba
cirka tolv timmar per byggnad. Den totala arbetstiden var 2 082 500 timmar, dividerar man
detta med tolv timmar får man fram 173 542 byggnader. Vilket motsvarar den mängd som
hinner energideklareras i år.
Detta är en fördelaktig uppskattning. Eftersom energiexperterna kan ha andra arbetsuppgifter
än enbart energideklarationerna är det därför sannolikt att det finns resurser för betydligt
mindre än hälften av byggnaderna. Det finns inte tillräckligt med mantimmar. Uppgiften att
uppfylla kraven om en deklaration är därmed orimlig.
Thomas Johansson uppgav att en realistisk takt för resten av året är ungefär 1 000
energideklarationer per vecka. Utförs det endast 4 000 energideklarationer på en månad och
med en kvarvarande tid på sju månader, hinner experterna endast energideklarera 28 000
byggnader. Med tanke på att 5 000 byggnader har energideklareras fram till april är det endast
33 000 av de 400 000 byggnaderna som hinner energideklareras till årets utgång. För att nå
målsättningen måste resurserna öka väsentligt om det över huvudtaget ska gå att
energideklarera byggnaderna inom en rimlig framtid.
Det var ingen utav respondenterna som trodde att byggnaderna ska hinna energideklareras
innan året är slut. Då uppstår frågan; hur skulle Boverket ha kunnat agera?
Istället för att energideklarera 400 000 byggnader under 2008, kunde Boverket ha gått ut med
att energiexperterna skulle ta de sämsta byggnaderna först. Eftersom energiexperterna inte ska
göra något med byggnaderna på tio år, en energideklaration håller i tio år. Ta bort?
Boverket hade också kunnat dela upp byggnaderna i grupper med olika slutdatum. De
byggnader med störst klimatpåverkan först, exempelvis de byggnader som använder sig av
oljepannor eller äldre fastigheter med hög energiförbrukning. Uppskattningsvis kommer färre
än hälften av byggnaderna hinna energideklareras, då kunde Boverket ha fördelat
byggnaderna i två eller flera grupper. Den första gruppen kunde vara oljepannan eftersom
denna har störst negativa miljöpåverkan och den andra gruppen elpannan. Nya byggnader
med fjärrvärme kunde exempelvis ha väntat. Energiexperterna hade fått en jämnare
arbetsbörda över en längre period, istället för den arbetsbelastning de har i dagsläget.
40
5.2 Vilka ekonomiska konsekvenser blir det för byggnadens ägare?
Det är varierande hur lång tid det kan ta för att upprätta en energideklaration. Det kan ta
mellan en till två mandagar att energideklarera ett flerbostadshus. Lokalbyggnader däremot
varierar mellan en till 20 mandagar. Det gjordes en uppskattning utifrån tabell 2 att
energiexperterna kan jobba cirka tolv timmar per byggnad. Anledningen till varför tolv
timmar valdes var på grund av att det låg mitt i intervallet för att energideklarera ett
flerbostadshus. Som innan nämnts är det inte säkert att en byggnad behöver gås igenom på
plats av en oberoende expert. Sker det ingen besiktning kostar det naturligtvis mindre för
ägaren till byggnaden.
Med tidsåtgången som utgångspunkt har det även upprättats en kostnadsuppskattning vid
upprättandet av energideklarationer. Regeringens utredare har lämnat en uppskattning på att
en energiexpert kan kosta cirka 800 kronor i timmen det vill säga det kostar 9 600 kronor för
tolv timmars arbete. Då är det endast den oberoende expertens kostnad för upprättandet av
energideklarationer som avses.
Genom att multiplicera kostnaden (9600) med alla byggnader som ska energideklareras innan
årets slut (400000) får man fram den totala externa kostnaden. Uppskattningsvis kommer det
att kosta cirka 3,8 miljarder kronor att energideklarera de berörda byggnaderna i Sverige.
Detta är med förutsättning att energiexperterna endast jobbar med energideklarationerna i
cirka tolv timmar per byggnad.
Kostnaden som är uppskattad kommer troligtvis att vara betydligt större eftersom
beräkningarna är ganska lågt räknade. Som de flesta respondenter har nämnt så påverkas
kostnaden för energideklarationen av storleken på byggnaden samt installationstätheten.
Utöver kostnaden för deklarationen av byggnaden så kommer ägaren att lägga ner många
timmar själv för att göra underlagen till energiexperten. Det kan bli mycket internt arbete för
byggnadens ägare. Denna kostnad har inte kunnat uppskattas. Det finns även en press för
ägarna eftersom de riskerar vite om de inte har energideklarerat sina byggnader i tid.
41
Vad händer om alla byggnader inte hinner energideklareras innan årsskiftet?
Enligt Magnus Jerlmark från SWEDCERT har Danmark redan gått ut med att de ska skjuta
upp energideklarationerna ett halvår. I Sverige finns ett system som inte ger
dispensmöjligheter. Då kan vi hamna i en situation där ägarna till byggnaderna får betala viten
för att de inte klarat sin uppgift, som i grunden inte är möjlig. Förhoppningsvis kommer
Boverket tillsammans med kommunerna lösa detta trots avsaknad av dispensmöjlighet. Carl-
Erik Carlsson som är fastighetsingenjör på Karlskrona kommun berättar att ägare till
byggnader som har försökt få tag på en expert men på grund av att det inte har funnits några,
kommer inte att behöva betala vite. Ägarna måste dock kunna bevisa att de har försökt få tag
på en energiexpert.
42
6. SLUTSATS
I detta kapitel redogörs svaren på de frågeställningar som ställdes inledningsvis.
Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är huruvida det är möjligt att de byggnader som är
berörda ska hinna energideklareras innan året är slut.
Det angavs redan i EU-direktivet från 2002 att energideklarationerna skulle vara genomförda
vid utgången av 2008. Tyvärr så startades processen mycket senare än tänkt. Lagstiftningen
kom inte igång förrän 1 oktober 2006, förordningen 9 januari 2007 och Boverkets föreskrifter
ytterligare några månader senare. Detta har lett till att ägare som måste energideklarera sina
byggnader får väldigt snäva tidsbegränsningar.
I nuläget finns det 154 företag som blivit ackrediterade av SWEDAC, samt 376 certifierade
energiexperter. Även om antalet certifierade energiexperter och energiexperter kommer att
öka, så är de långt ifrån målet att hinna energideklarera alla berörda byggnader.
Det är varierande hur lång tid det tar att besiktiga en byggnad. Detta är beroende av storleken
och installationstätheten på byggnaderna. Regeringens utredare har lämnat uppskattningar om
hur lång tid det kommer att ta för energiexperterna att utföra sitt arbete. Att besiktiga ett
flerbostadshus kan ta mellan en till två mandagar. När beräkningarna gjordes för att se om det
finns tillräckligt med resurser för att energideklarera de berörda byggnaderna så valdes endast
tolv timmar per byggnad. Även om energiexperterna jobbar heltid åt att energideklarera alla
byggnaderna så hinner de inte med alla. Uppskattningsvis hinner de med betydligt mindre än
hälften av de byggnader som ska energideklareras. Uppgiften är därmed orimlig, det är
således omöjligt för ägarna att hinna energideklarera sina byggnader. Samtidigt riskerar
ägarna vite om de inte kan hålla tidsramarna, det vill säga om de inte hinner energideklarera
sina byggnader innan årets slut. Detta borde dock inte vara något problem om ägarna kan
bevisa att de har försökt få tag på en energiexpert.
43
Lagstiftningen motverkar sitt syfte när det inte skapas förutsättningar för att medborgarna ska
lyckas. Det lagstiftas om något som är omöjligt för medborgarna att uppfylla vilket kan leda
till minskad respekt mot rättsväsendet. I Sverige har vi en lag om energideklaration som för
ägarna är omöjlig att uppfylla samtidigt som det inte finns något system med
dispensmöjligheter. Ägaren till byggnaden kan uppleva detta som ekonomiskt osäkert
eftersom kommunen har rätt att avkräva vite om kraven inte uppfylls.
Ägare som är skyldiga att energideklarera sina byggnader måste lägga ner många timmars
arbete för underlaget till energiexperterna. Detta är inget måste med tanke på att de kan låta
energiexperterna göra allt arbete. Det kostar dock betydligt mer för ägare som låter
energiexperten sköta allt. Uppskattningsvis kommer det att kosta cirka 3,8 miljarder kronor att
energideklarera alla berörda byggnaderna i Sverige. Detta är under förutsättning att
energiexperterna endast arbetar med deklarationen i tolv timmar per byggnad. Även om
energideklarationerna kostar mycket att upprätta, är förhoppningen att ägarna ska tjäna in
pengarna på åtgärdsförslagen. Tanken är att dessa förslag ska hjälpa byggnadens ägare att
sänka kostnaderna för driften. Förslagen kan leda till besparingar för både ägaren och miljön.
Med förutsättning att de får besparingsförslag som sparar mer pengar än vad de kostar att
genomföra.
44
7. EGNA REFLEKTIONER
I detta kapitel beskriver författaren de reflektioner som framkommit under arbetets gång.
Energideklarationer är ett väldigt aktuellt ämne. Det skrivs väldigt mycket om deklarationer i
fastighetsbranschen. De ägare som är skyldiga ett energideklarera sina byggnader har kort tid
på sig att färdigställa deklarationerna då det ska vara klart innan årsskiftet 31 december 2008.
Den kvarstående tiden som ägarna har på sig är endast sju månader. Inga av de respondenter
som har medverkat i uppsatsen tror att det är möjligt för byggnadens ägare att hinna
energideklarera sina byggnader. Något som väckte reaktioner, är vad detta sänder för budskap
till byggnadernas ägare. Det enda som sägs i tidningar och artiklar är att ägarna inte kommer
att hinna energideklarera sina byggnader. Resultatet av detta kan vara att ägarna lägger
energideklarationen åt sidan och avvaktar.
Syftet med införandet av energideklarationer är att EU vill minska sitt beroende av importerad
energi samt utsläppen av växthusgaser. Förhoppningsvis får ägaren till byggnaden förslag på
så bra kostnadseffektiva åtgärder att man både når EU:s mål samt får besparingar som
motiverar ägarna att fortsätta engagera sig i frågan.
En anmärkningsvärd aspekt som har dykt upp är hur otydlig informationen har varit. Ägarna
till byggnaderna vet inte om de råkar ut för vitesföreläggande och i sådana fall hur stor denna
kostnad kommer att bli.
En intressant fundering uppstod när det märktes att även vid full arbetskapacitet kommer ändå
inte de berörda byggnaderna hinna energideklareras. En lösning på detta hade varit om
Boverket hade gått ut med att energiexperterna skulle ta de sämsta byggnaderna först och låtit
de andra vänta. Boverket hade kunnat gå ut med någon information för att klargöra vad som
kommer att hända med ägare som är skyldiga att energideklarera sina byggnader. Thomas
Johansson som arbetar på Boverket och som är ansvarig för hur energideklarationerna
genomförs, tror inte att ägarna hinner energideklarera sina byggnader.
45
Något som hade varit intressant att fördjupa sig i är hur ägarna till byggnaderna upplever
lagstiftningen, samt hur de har förberett sig inför energideklarationerna.
Det är spännande och intressant att utforska ett så aktuellt ämne som energideklarationer.
Förhoppningen är att uppsatsen kan komma till användning inom den fortsatta debatten
angående energideklarationerna.
46
KÄLLFÖRTECKNING
Tryckta källor
Backman, J (1998), Rapporter och uppsatser. Lund. Studentlitteratur.
Eriksson, L T, Wiedersheim-Paul, F (2001), Att utreda forska och rapporta. Karlshamn. Liber
ekonomi.
Hartman, J (2004), Vetenskapligt tänkande. Lund. Studentlitteratur.
Patel, R, Davidson, B (2003), Forskningsmetodikens grunder. Lund. Studentlitteratur.
Internetkällor
http://www.energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivisering-i-
foretag/Branschspecifika-atgarder/Lokaler-och-flerbostadshus/Lag-om-energideklarationer-
av-byggnader/ (08-04-04)
Lag om energideklarationer av byggnader
http://www.boverket.se/templates/Page.aspx?id=2930&epslanguage=SV (08-04-04)
Vad är en energideklaration?
http://www.regeringen.se/sb/d/2448/a/66729 (08-04-04)
Energideklarationer för byggnader
http://www.boverket.se/templates/Page.aspx?id=2929&epslanguage=SV (08-04-04)
Vem gör energideklarationen?
http://www.swedac.se/ackinfo/swe/sld007.htm (08-04-04)
http://www.boverket.se/templates/Page.aspx?id=3210&epslanguage=SV (08-04-04)
Energideklarationer steg för steg
47
http://www.boverket.se/templates/Page.aspx?id=2928&epslanguage=SV (08-04-07)
Vem gör vad?
http://www.lindesberg.se/Leva_och_bo/Planera--Bygga/Energideklarationer/Nar-skall-en-
energideklaration-vara-genomford/ (08-04-08)
http://www.boverket.se/upload/publicerat/bifogade%20filer/2006/energideklaration.pdf
(08-04-08)
http://www.fastighetsagarna.se/web/Ny_lag_om_energideklarationer_av_byggnader.aspx
(08-04-11)
www.fastighetsagarna.se/_SV_FAQ_energideklarationer_060616.doc (08-04-11)
Tabell 1 Vad kostar det att upprätta energideklarationer?
http://www.enyckeln.se/templ/Page.aspx?id=386 (08-04-11)
http://www.boverket.se/templates/Page.aspx?id=3119&epslanguage=SV (08-04-12)
Hur mycket kostar en energideklaration
http://www.fastighetsagarna.se/web/Energideklaration.aspx (08-04-12)
Bilaga 2 visar vilket material som fastighetsägaren behöver för att fylla i
energideklarationsblanketten
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2006:985 08-04-18)
Svensk författningssamling (SFS 2006:985)
http://www.boverket.se/templates/Page.aspx?id=119&epslanguage=SV (08-04-23)
http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=62&Itemi
d=51 (08-04-24)
48
http://www.swedac.se/sdd/System.nsf/(GUIview)/index.html (08-04-24)
http://www.riksbyggen.se/RBtemplates/GeneralContent.aspx?id=2050 (08-04-24)
http://www.anticimex.se/default.asp?objectid=68 (08-04-24)
http://www.apoidea.se (08-05-02)
http://www.swedishenergyagency.se/web/biblshop.nsf/FilAtkomst/EV08_2.pdf/$FILE/EV08
_2.pdf?OpenElement (08-05-04)
http://www.swedcert.se/20023 (08-05-05)
http://www.boverket.se/templates/Page.aspx?id=190&epslanguage=SV (08-05-09)
Muntliga källor
Berndtsson, Kjell, Riksbyggensenergi- och miljöchef, Riksbyggen, telefonintervju,
2008-04-24
Carlsson, Carl-Erik, Förvaltningsingenjör, Karlskrona kommun, telefonintervju, 2008-04-28
Fredriksson, Roger, Verkställande direktör/energianalytiker, Apoidea AB, telefonintervju,
2008-05-02
Jerlmark, Magnus, tekniskt ansvarig för personcertifiering, SWEDCERT AB, telefonintervju,
2008-05-06
Johansson, Thomas, Civilingenjör, Boverket, 2008-04-22. (Intervju vid Boverkets kontor i
Karlskrona)
Olsson, Henrik, Civilingenjör, Anticimex Energicenter, telefonintervju, 2008-05-05
Rahbek, Per, Informationschef, SWEDAC, telefonintervju, 2008-04-23
49
BILAGOR
Bilaga 1 Intervjufrågor angående Energideklarationer
Boverket
1. Besiktigar den oberoende experten en fastighet eller huskropp?
2. Hur många fastigheter/huskroppar skall energideklareras?
3. Hur många fastigheter/huskroppar hinner en energiexpert med per dag/vecka?
4. Hur lång tid tar det att besiktiga en byggnad?
5. Hur många fastigheter/ huskroppar har energideklarerats före 071231?
6. Hur många har energideklarerats efter 071231?
7. Hur mycket kostar det att utföra en besiktning per fastighet/ huskropp?
8. Vad händer om alla byggnader inte hinner energideklareras innan årsskiftet?
9. Kommer fastighetsägarna att få mer tid på sig om det visar sig att tidsramarna inte kan
följas?
10. Om det inte finns tillräckligt med oberoende experter, måste fastighetsägaren betala
vitesföreläggande ändå?
11. Hur stort belopp ligger vitet på?
50
Certifierade energiexperter
1. Hur många certifierade energiexperter har ni?
2. Hur många byggnader hinner en energiexpert med per dag/vecka?
3. Hur lång tid tar det att besiktiga en byggnad?
4. Hur mycket kostar det att utföra en besiktning per byggnad?
5. Tar ni hänsyn till byggnadens skick?
Kommunen
1. Vad händer om alla byggnader inte hinner energideklareras innan årsskiftet?
2. Hur tänker ni kontrollera att alla byggnader blir besiktigade?
3. Om det inte finns tillräckligt med energiexperter, måste fastighetsägaren betala
vitesföreläggande ändå?
4. Hur stort belopp ligger vitet på?
SWEDAC
1. Hur många ackrediterade företag finns det?
2. Hur ser prognosen ut för ackrediterade energiexperter? Kommer det att tillkomma fler
certifierade energiexperter under året och i sådana fall hur många?
3. Kommer fastighetsägarna att få mer tid på sig om det visar sig att tidsramarna inte kan
följas?
51
Bilaga 2 Blankett - energideklaration
52
53
Bilaga 3 Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader
SFS nr: 2006:985
Departement/myndighet: Näringsdepartementet
Utfärdad: 2006-06-21
Registeruppgifter (regeringen)
Lagens syfte och tillämpningsområde
1 § Lagens syfte är att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i
byggnader.
2 § Lagen skall tillämpas på byggnader för vilka energi används i syfte att påverka
byggnadernas inomhusklimat.
Definitioner
3 § I denna lag avses med
energiprestanda: den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de
behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden under ett år,
oberoende expert: en person som enligt denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av
lagen är oberoende i förhållande till sin uppdragsgivare och har särskild sakkunskap om
energianvändning och inomhusmiljö i byggnader, och
tillsynsmyndighet: den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom
plan- och byggväsendet.
Skyldighet att energideklarera byggnader
4 § Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad skall se till att det finns
en energideklaration för byggnaden.
5 § Den som äger en byggnad skall se till att det för byggnaden alltid finns en
energideklaration som inte är äldre än tio år
1. om byggnaden är indelad som specialbyggnad enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) och har en total användbar golvarea som är större än 1 000 kvadratmeter, eller
2. om byggnaden eller en del av byggnaden upplåts med nyttjanderätt.
54
6 § När en byggnad eller en andel i en byggnad säljs, skall den som äger byggnaden se till att
det för byggnaden finns en energideklaration som vid försäljningstidpunkten inte är äldre än
tio år.
Undantag från skyldigheten att energideklarera byggnader
7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
undantag från skyldigheterna i 4-6 §§.
Besiktning av en befintlig byggnad
8 § Innan en energideklaration upprättas för en befintlig byggnad skall byggnadens ägare se
till att byggnaden besiktigas, om det behövs för att en deklaration skall kunna upprättas.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
besiktning.
Energideklarationens innehåll
9 § I en energideklaration skall det anges
1. en uppgift om byggnadens energiprestanda,
2. om obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts i byggnaden,
3. om radonmätning har utförts i byggnaden,
4. om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö
och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra
byggnadens energiprestanda, och
5. referensvärden, som gör det möjligt för konsumenter att bedöma byggnadens
energiprestanda och att jämföra byggnadens energiprestanda med andra byggnaders.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur
en byggnads energiprestanda enligt första stycket 1 skall fastställas, vilka referensvärden som
skall användas enligt första stycket 5 och vilka uppgifter som utöver första stycket 1-5 skall
lämnas i en deklaration.
55
10 § Om det i en byggnad finns ett luftkonditioneringssystem med en effekt som är högre än
12 kilowatt, som huvudsakligen drivs med elektricitet, skall det i en energideklaration anges
1. uppgifter om systemets energieffektivitet och systemets storlek i förhållande till behovet av
kyla i byggnaden, och
2. om en effektivare energianvändning kan uppnås i det befintliga systemet eller genom att
systemet ersätts med ett annat system eller en annan metod att kyla byggnaden.
Besiktning av luftkonditioneringssystem i vissa fall
11 § Om en byggnad inte skall energideklareras enligt 5 eller 7 §, men det finns ett sådant
luftkonditioneringssystem i byggnaden som anges i 10 §, skall byggnadens ägare se till att
systemet regelbundet besiktigas på det sätt som behövs för de uppgifter som anges i 10 § 1
och 2 och att sådana uppgifter antecknas i ett besiktningsprotokoll.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter
om besiktningsintervall och om besiktningens omfattning.
Oberoende expert
12 § Den som enligt 4, 5, 6 eller 11 § första stycket skall se till att det finns en
energideklaration eller ett besiktningsprotokoll skall utse en oberoende expert, som gör en
besiktning enligt 8 eller 11 § och upprättar en energideklaration eller ett besiktningsprotokoll.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de
krav i fråga om sakkunskap och oberoende som skall ställas på en oberoende expert.
Tillgång till energideklarationerna
13 § Den som äger en byggnad skall se till att den energideklaration som senast har upprättats
för byggnaden är tillgänglig
1. på en för allmänheten väl synlig och framträdande plats i byggnaden, om den är en sådan
byggnad som anges i 5 § 1, eller
2. på en väl synlig plats i byggnaden, om den är en sådan byggnad som anges i 5 § 2.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att
en energideklaration får placeras på en annan plats i en byggnad eller i anslutning till en
byggnad.
56
14 § Har den som säljer en byggnad eller en andel i en byggnad, trots köparens begäran,
underlåtit att fullgöra sin skyldighet enligt 6 § får köparen, senast sex månader efter sitt
tillträde till byggnaden, låta upprätta en energideklaration på säljarens bekostnad.
Överlämnande av energideklarationer och besiktningsprotokoll
till Boverket
15 § Den som enligt 4, 5, 6 eller 11 § första stycket skall se till att det finns en
energideklaration eller ett besiktningsprotokoll eller den som enligt 14 § låter upprätta
en energideklaration skall se till att ett exemplar av deklarationen eller protokollet lämnas till
Boverket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
elektronisk överföring av energideklarationer och besiktningsprotokoll.
Energideklarationsregister
16 § Boverket skall föra ett register över de energideklarationer och besiktningsprotokoll som
lämnats till verket enligt 15 §.
17 § Boverket är personuppgiftsansvarigt för behandlingen av personuppgifter i
energideklarationsregistret.
18 § Uppgifterna i energideklarationsregistret får behandlas för
1. framtagande av statistik,
2. forskning,
3. uppföljning och utvärdering av energianvändningen och
inomhusmiljön i bebyggelsen,
4. tillsyn, och
5. annan allmän eller enskild verksamhet där information om byggnader och deras
energiprestanda och inomhusmiljö utgör underlag för bedömningar och beslut.
19 § Regeringen får meddela föreskrifter om
1. vilka uppgifter som får registreras i energideklarationsregistret,
2. urval och bearbetningar av personuppgifter,
3. utlämnande på medium för automatiserad behandling, och
4. direktåtkomst till registret.
57
20 § Om personuppgifter behandlas i strid med denna lag eller i
strid med föreskrifter som meddelats med stöd av lagen,
tillämpas bestämmelserna om rättelse i personuppgiftslagen
(1998:204).
Skadestånd
21 § Den som lider skada på grund av ett tekniskt fel i energideklarationsregistret har rätt till
ersättning av staten.
Ersättningen skall sättas ned med skäligt belopp eller helt falla bort, om den skadelidande
har medverkat till skadan genom att utan skälig anledning ha låtit bli att vidta åtgärder för att
bevara sin rätt eller om den skadelidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom
eget vållande.
I ärenden om ersättning företräds staten av den myndighet som regeringen bestämmer.
22 § Utöver vad som följer av 21 § gäller bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204)
om skadestånd vid behandling av personuppgifter enligt denna lag eller de föreskrifter som
har meddelats med stöd av lagen.
Alternativa energiförsörjningssystem
23 § Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad med en total användbar
golvarea som är större än 1 000 kvadratmeter skall innan byggnadsarbetena påbörjas låta
utreda alternativa energiförsörjningssystem för byggnaden och redovisa om sådana system är
tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbara för byggnaden. Redovisningen skall
lämnas till tillsynsmyndigheten.
Tillsyn
24 § Den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och
byggväsendet skall utöva tillsyn över att den som äger en byggnad fullgör de skyldigheter
som anges i 11 § första stycket och 13 §.
58
25 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att ägaren till en
byggnad skall fullgöra en sådan skyldighet som anges i 11 § första stycket eller 13 §. Ett
föreläggande får förenas med vite.
Tillsynsmyndigheten skall på begäran, i den utsträckning det behövs för tillsynen, få tillträde
till sådana byggnader som avses i 13 § samt utrymmen och områden som hör till sådana
byggnader. Denna rätt omfattar inte bostäder.
Om byggnadens ägare inte ger tillsynsmyndigheten tillträde när myndigheten har rätt till det
får Kronofogdemyndigheten, efter tillsynsmyndighetens ansökan, besluta om särskild
handräckning. Bestämmelser om sådan handräckning finns i lagen (1990:746) om
betalningsföreläggande och handräckning.
Överklagande
26 § En tillsynsmyndighets beslut om föreläggande som förenats med vite enligt 25 § första
stycket och Boverkets beslut om rättelse enligt 20 § får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
59
Övergångsbestämmelser
2006:985
1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2006.
2. Byggnader som vid lagens ikraftträdande omfattas av bestämmelsen i 5 § 1 skall vara
energideklarerade senast den 31 december 2008.
3. Byggnader som vid lagens ikraftträdande omfattas av bestämmelsen i 5 § 2 och som är
flerbostadshus skall vara energideklarerade senast den 31 december 2008.
4. I fråga om andra byggnader än flerbostadshus skall bestämmelsen i 5 § 2 tillämpas från och
med den 1 januari 2009.
5. Byggnader som avses i 4 eller 6 § skall energideklareras första gången efter den 31
december 2008.
6. Luftkonditioneringssystem som avses i 11 § första stycket skall besiktigas första gången
efter den 31 december 2008.
7. För byggnader under uppförande den 1 januari 2009 skall skyldigheten enligt 4 § inte gälla
om bygganmälan gjorts före den 1 januari 2009.
8. För byggnader under uppförande den 1 oktober 2006 skall skyldigheten enligt 23 § inte
gälla om bygganmälan gjorts före den 1 oktober 2006.
60
Bilaga 4 Förordning (2006:1592)om energideklaration för byggnad
SFS nr: 2006:1592
Utfärdad: 2006-12-21
Regeringen föreskriver följande.
Definitioner
1 § Termer och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse som i lagen
(2006:985) om energideklaration för byggnader.
Undantag från skyldigheten att energideklarera byggnader
2 § Följande typer av byggnader är undantagna från skyldigheten att energideklareras.
1. Byggnader som inte kan bli föremål för någon åtgärd enligt 9 § första
stycket 4 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader på grund av att de
a) förklarats som byggnadsminnen enligt 3 kap. 1 § lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m. eller 1 § förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen
m.m., eller
b) inte får förvanskas enligt 3 kap. 12 § plan- och bygglagen (1987:10) för att de är särskilt
värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller ingår i
ett bebyggelseområde av sådan karaktär.
2. Byggnader som huvudsakligen används för andakt eller religiös verksamhet.
3. Industrianläggningar och verkstäder.
4. Fritidshus med högst två bostäder.
5. Tillfälliga byggnader som är avsedda att användas högst två år.
6. Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk och därmed jämförlig näring.
7. Fristående byggnader med en total användbar golvarea som är mindre
än 50 kvadratmeter.
8. Byggnader som är avsedda för totalförsvaret och som, på grund av byggnadens
utformning eller den verksamhet som bedrivs i byggnaden, är av hemlig natur.
61
3 § Skyldigheten att energideklarera enligt 5 § 2 lagen (2006:985) om
energideklaration för byggnader gäller inte om
1. upplåtelsen är tillfällig eller avser en sådan liten del av byggnaden att upplåtelsen har en
obetydlig påverkan på byggnadens energiprestanda,
2. upplåtelsen sker mellan företag som tillhör samma koncern,
3. upplåtelsen sker genom arrende, vars huvudsakliga syfte är upplåtelse av jord och
byggnaden eller delen av byggnaden används till annat än bostad åt arrendatorn, eller
4. byggnaden är ett en- eller tvåbostadshus som upplåts
a) av byggnadens ägare på grund av dennes arbete eller studier på annan ort, utlandsvistelse,
sjukdom eller därmed jämförbara personliga förhållanden,
b) med testamentarisk nyttjanderätt, eller
c) till någon som är närstående till byggnadens ägare eller som av annat skäl redan
disponerar byggnaden när upplåtelsen sker.
4 § Skyldigheten att energideklarera enligt 6 § lagen (2006:985) om energideklaration för
byggnader gäller inte vid försäljning
1. mellan företag som tillhör samma koncern,
2. genom expropriation eller inlösen,
3. från ett konkursbo eller genom exekutivt förfarande, eller
4. till någon som är närstående till byggnadens ägare eller som av annat skäl redan
disponerar byggnaden.
5 § Boverket får meddela närmare föreskrifter om undantag enligt 2–4 §§.
Besiktning av en befintlig byggnad
6 § Om en energideklaration enligt 9 § första stycket 4 lagen (2006:985) om energideklaration
för byggnader skall innehålla rekommendationer om åtgärder för att förbättra byggnadens
energiprestanda, skall deklarationen föregås av en besiktning som gör det möjligt att bedöma
åtgärdens påverkan på inomhusmiljön och kostnadseffektivitet.
Boverket får meddela föreskrifter om hur omfattande en besiktning behöver
vara med hänsyn till byggnadens energiprestanda samt de ytterligare föreskrifter som behövs
om besiktningen av befintliga byggnader enligt 8 § lagen om energideklaration för byggnader.
62
Energideklaration
7 § När en uppgift om en byggnads energiprestanda anges i en energideklaration enligt 9 §
första stycket 1 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader skall byggnadens
uppvärmningsformer, eventuella kylsystem och annan energianvändning redovisas.
För en byggnad som är ett en- eller tvåbostadshus skall energiprestandan enligt 9 § första
stycket 1 lagen om energideklaration för byggnader dessutom fastställas med utgångspunkt i
byggnadens tekniska egenskaper och en normal användning av byggnaden.
Boverket får meddela närmare föreskrifter om hur en byggnads energipre-
standa skall anges i en energideklaration. Innan sådana föreskrifter meddelas skall Boverket
alltid ge Statens energimyndighet tillfälle att yttra sig.
8 § Boverket får meddela föreskrifter om
1. när en energideklaration enligt 4 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader
senast skall vara upprättad,
2. vilka referensvärden som skall användas enligt 9 § första stycket 5 lagen om
energideklaration för byggnader, och
3. vilka uppgifter som utöver 9 § första stycket 1–5 lagen om energideklaration för
byggnader skall anges i en energideklaration.
Innan föreskrifter enligt första stycket 2 meddelas skall Boverket alltid ge Statens
energimyndighet tillfälle att yttra sig.
Besiktning av luftkonditioneringssystem i vissa fall
9 § Boverket får meddela föreskrifter om besiktningsintervall och om besiktningens
omfattning i fråga om sådana luftkonditioneringssystem som avses i 11 § lagen (2006:985)
om energideklaration för byggnader.
Oberoende experter
10 § En oberoende expert som utses för att upprätta en energideklaration eller ett
besiktningsprotokoll skall ha särskild sakkunskap om energianvändning och inomhusmiljö i
byggnader. Expertens oberoende och sakkunskap skall kunna styrkas
1. genom att
a) experten, eller den som experten är anställd eller anlitad av, är ackrediterad
som kontrollorgan enligt 14 § lagen (1992:1119) om teknisk kontroll, och
63
b) kontrollorganet, i fråga om det arbete som experten utför, har minst en person i
arbetsledande ställning som certifierats för uppgiften av ett ackrediterat certifieringsorgan,
eller
2. genom att experten uppfyller de krav på oberoende och sakkunskap som enligt
bestämmelser i ett annat land i Europeiska unionen eller i Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet tillämpas för motsvarande experter i det landet.
I fråga om byggnader som ägs av kontrollorganet, eller av någon som tillhör samma
koncern som kontrollorganet, får energideklarationer och besiktningsprotokoll inte upprättas
av den som även ansvarar för service, reparationer eller underhåll av samma byggnader.
11 § Boverket får meddela föreskrifter om
1. de krav som enligt 10 § första stycket skall ställas i fråga om särskild sakkunskap om
energianvändning och inomhusmiljö i byggnader,
2. vilken typ av ackrediterat kontrollorgan som enligt 10 § andra stycket 1 a krävs för att
säkerställa kontrollorganets oberoende ställning med hänsyn till uppdragsgivare, ägar- och
affärsmässiga förhållanden och andra omständigheter, och
3. de krav som skall ställas för certifiering enligt 10 § andra stycket 1 b samt om
certifieringsförfarandet.
Tillgång till energideklarationerna
12 § Boverket får meddela föreskrifter om att en energideklaration eller en del av en
energideklaration får placeras på en annan likvärdig plats i en byggnad än vad som anges i 13
§ första stycket lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, eller i anslutning till en
sådan byggnad som avses i 13 § första stycket lagen om energideklaration för byggnader.
Överlämnande av energideklarationer och besiktningsprotokoll
till Boverket
13 § Boverket får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av energideklarationer och
besiktningsprotokoll.
Energideklarationsregister
14 § Uppgifter som hämtats från energideklarationer och besiktningsprotokoll får registreras i
energideklarationsregistret.
64
15 § Vid urval eller bearbetningar av personuppgifter som Boverket gör för någon annans
räkning för direkt marknadsföring får uppgifter i energideklarationsregistret om
personnummer, fastighetsbeteckning, byggnadsbeteckning, adress, en byggnads
energiprestanda, referensvärden eller radonmätning inte behandlas.
16 § Sådana uppgifter som anges i 15 § får lämnas ut på medium för automatiserad
behandling endast för de ändamål som anges i 18 § 1–4 lagen (2006:985) om
energideklaration för byggnader.
17 § Boverket får i det enskilda fallet medge direktåtkomst till energideklarationsregistret för
1. den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och
byggväsendet, om det sker för det ändamål som anges i 18 § 4 lagen (2006:985) om
energideklaration för byggnader,
2. Statens energimyndighet,
3. oberoende experter för sökningar på byggnader som omfattas av deras uppdrag, och
4. byggnadsägare, för sökningar på byggnader som de äger.
65
Bilaga 5 Frågeformulär till ackrediterade företag
1. Hur många certifierade energiexperter har ni?
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………....
2. Hur många byggnader hinner en besiktningsman med per dag/vecka?
…………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………....
…………………………………………………………………………………………………
3. Hur lång tid tar det att besiktiga en byggnad?
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………....
4. Hur mycket kostar det att utföra en besiktning per byggnad? X kr/kvm
…………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………....
………………………………………………………………………………………………....
5. Tar ni hänsyn till byggnadens skick?
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………....