Helkroppsvibrationer vid färd på ojämna vägar - En skakande studie
En virtuell färd genom Asien i Sven Hedins spår · såsom Adobe Photoshop. ... rutten måste...
Transcript of En virtuell färd genom Asien i Sven Hedins spår · såsom Adobe Photoshop. ... rutten måste...
En virtuell fa rd genom Asien
i Sven Hedins spa r
Lars Larsson
Internetfonden Slutrapport, 2014-07-30
Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE)
Innehåll
1. Inledning ......................................................................................................................................... 2
2. Mål och syfte .................................................................................................................................. 3
3. Projektbeskrivning .......................................................................................................................... 3
3.1 Georeferering och rektifiering av kartor ......................................................................................... 3
3.1.a Förberedande bildbehandling av kartor ................................................................................. 4
3.1.b Rektifiering utifrån koordinatsystem ...................................................................................... 5
3.1.c Rektifiering utifrån geografiska objekt .................................................................................... 6
3.2 Digitalisering av rutter och lägerplatser ......................................................................................... 7
3.3 Georeferering av texter .................................................................................................................. 7
3.4 Georeferering av fotografier ........................................................................................................... 9
3.4.a Fotografier knutna till lägerplatser ....................................................................................... 10
3.4.b Exakta återfotograferingar.................................................................................................... 11
3.5 Georeferering av panoraman ....................................................................................................... 12
3.6 I Sven Hedins spår ......................................................................................................................... 14
3.7 Guidade turer ................................................................................................................................ 14
4. Leverabler ..................................................................................................................................... 15
5. Resultat ......................................................................................................................................... 16
6. Utvärdering och analys ................................................................................................................. 17
6.1 Utvärdering av resultat ................................................................................................................. 17
6.2 Förslag på förbättringar ............................................................................................................... 18
7. Framtida arbeten .......................................................................................................................... 19
8. Referenser .................................................................................................................................... 21
Appendix A – Projektkostnader ........................................................................................................ 22
1
1. Inledning Sven Hedin (1865 – 1952) var en
världsberömd svensk geograf, äventyrare och
upptäcktsresande som ägnade sitt liv åt att
kartlägga Centralasien. Han tillbringade nästan
20 år i fält och utforskade ensam större ”vita
fläckar” på kartan än vad någon annan
människa gjort, vare sig före eller efter honom.
Sven Hedin lämnade efter sig ett enormt arkiv
som bland annat innehåller hela hans
omfattande vetenskapliga arbete, uppåt 15 000
fotografier, tiotusentals brev, dagböcker, kartor
och teckningar.
Hedinarkivet utgör en formidabel
guldgruva för forskare och den geografi- och
historieintresserade allmänheten, men enda
sättet att ta del av informationen är att rent
fysiskt besöka arkiven i Stockholm. Sedan
2010 har ett digitaliseringsprojekt pågått vid
Figur 1. Resa i Sven Hedins spår genom Iran.
Sven Hedins stiftelse med syfte att skanna in hela Hedins fotografiska arkiv, där många bilder
endast finns bevarade på över 100 år gamla glasplåtar. Detta är en mycket positiv utveckling
eftersom det säkerställer att detta kulturarv bevaras för framtida generationer. Samtidigt
kvarstår problemet med att den enorma datamängden gör att även digitala samlingar förblir
oöverskådliga för gemene man. Hur kan man göra historien om Sven Hedins expeditioner och
utforskningen av Centralasien tillgänglig för den kunskapstörstande allmänheten?
2
2. Mål och syfte Syftet med projektet är att med hjälp av internet och den senaste geografiska
informationstekniken skapa en interaktiv tredimensionell multimediaupplevelse av Sven
Hedins expeditioner. Genom att digitalisera och georeferera Hedins kartor kan de läggas
ovanpå moderna satellitbilder och därigenom jämföras mot den verkliga och underliggande
geografin eller andra historiska kartor. All annan data ur arkiven som har en geografisk
koppling kan integreras och visualiseras i systemet. Genom att integrera Hedins rutter,
lägerplatser, fotografier, panoraman, teckningar och dagboksanteckningar tillåts användaren
följa expeditionerna i detalj från dag till dag. Detta gör att frukterna av digitaliseringen kan
skördas genom att forskningsresultat inom bland annat geografi och historia kan presenteras
på ett sätt som gör dem attraktiva och fantasieggande. Detta kommer att främja
internetanvändningen inom utbildning och underhållning, samt driva på utvecklingen av en ny
form av interaktiv och geografiskt driven multimedia levererad via nätet.
Målet med föreliggande pilotprojekt är att skapa ett geografiskt informationssystem
(GIS) innehållande Sven Hedins expeditioner, som kan utforskas med den gratis
nedladdningsbara programvaran Google Earth. Innehållet utvecklas i formatet KML (Keyhole
Markup Language) som är en öppen standard för att beskriva geografisk information,
förvaltad av Open Geospatial Consortium. Vem som helst ska från vardagsrumssoffan eller
klassrummet, kunna ge sig ut på en virtuell färd i Sven Hedins spår. Detta pilotprojekt är
begränsat till ett fåtal områden av stor geografisk betydelse, där detaljnivån har utvecklats
fullt ut. Förhoppningen är att detta ska leda vidare till en utbyggnad och vidareutveckling av
systemet som på sikt ska bli heltäckande.
3. Projektbeskrivning
3.1 Georeferering och rektifiering av kartor
I ett historiskt geografiskt informationssystem (GIS) är de historiska kartorna själva
grunden. Kartor har skannats in av Ann Ohlsén vid Sven Hedins stiftelse genom ett
digitaliseringsprojekt finansierat av Riksbankens jubileumsfond. För att kunna visa dessa
kartor i Google Earth måste de georefereras och rektifieras. Det innebär att de dels måste
ges ett koordinatsystem och ett läge på jordytan, men också korrigeras för felaktigheter i
3
kartans geometri. I detta fall har detta åstadkommits med hjälp av punkttransformering
med programvarorna Global mapper och QGIS. Denna metod bygger på att specifika
punkter i den historiska kartan identifieras på en referenskarta, i detta fall en satellitbild.
Sedan sker en matematisk transformering av den historiska kartan för att anpassa den så
att den stämmer överens med den underliggande satellitbilden och på så sätt kan jämföras
med verkligheten.
En linjär transformation räcker för att konvertera kartans projektion till en annan,
men för att korrigera icke-linjära geometriska fel i kartan krävs icke-linjära
transformationer, så kallad ”rubber sheeting” av olika grader. Det geometriska felet i de
identifierade punkterna blir mindre ju kraftfullare transformation som används, men
nackdelen är risken då också är större att kartan deformeras i kanterna vilket försämrar
kartans visuella estetik vid visning i Google Earth. Det finns i huvudsak två sätt att
identifiera punkter i den historiska på referenskartan, vilka redogörs i avsnitten nedan.
3.1.a Förberedande bildbehandling av kartor
Innan en karta kan rektifieras måste den förberedas med ett bildbehandlingsprogram
såsom Adobe Photoshop. Dels kan kartan exempelvis behöva roteras och färgjusteras
för att sedan beskäras från onödigt stora kanter, men det kan också handla om större
ingrepp. Om ett kartark skannats i flera delar måste dessa först sammanfogas till en
bild.
Ett annat fall är att kartan
består av ett flertal ark, som
tillsammans utgör en
sammanhängande rektangulär
kartyta. Ett exempel på detta är
Hedins ”Karte von Ost-Persien” i
skala 1:1000 000, som kommer i
åtta ark, men vars kanter har
beskurits för att alla åtta arken
ska kunna sammanfogas till ett
enda stort kartark före
rektifieringen. Det gör att den karta som visas i Google Earth egentligen är helt unik
eftersom den inte fysiskt existerar i denna sammansatta form. Sammansättningen är
Figur 2. "Karte von Ost-Persien" är sammanfogad av åtta separata kartblad.
4
också överlägsen den arkbaserade i sin överskådlighet. Den form kartan presenteras på
i detta system är alltså något mer än bara en digital version av en papperskarta.
I vissa fall har
två olika partier av en
ruttkarta placerats på
ett och samma kartark.
Egentligen är denna
rutt sammanhängande,
men för optimalt
utnyttjande av
papperets yta har den
separerats och lagts sida vid sida. Exempelvis Hedins ”A route survey through eastern
Persia” består i original av nio kartblad, men för att kunna rektifiera alla delar av
rutten måste rutterna klippas isär till separata bilder i de fall två partier presenteras på
samma ark. Den valda lösningen har varit att manipulera kartorna så att den gamla
ramen tillförts de lossklippta delarna och en ny numrering införts som gör att
kartserien i den färdiga versionen består av hela 15 kartark. Tvärtemot det föregående
fallet har den digitala versionen alltså här fler ark än den fysiska.
3.1.b Rektifiering utifrån koordinatsystem
Vissa av Hedins kartor har ett utritat koordinatsystem med latituder och longituder. I
detta fall kan en exakt koordinat enkelt identifieras på varje punkt där longituderna
och latituderna i kartans rutnät korsar varandra och någon referenskarta behövs alltså
inte. I detta fall blir punkttransformeringen ett sätt att transformera kartans
projektionssystem. Den stora fördelen med detta sätt att rektifiera en karta är
enkelheten, men en annan intressant effekt är att kartans överensstämmande med
verkligheten inte förbättras på något sätt av transformationen. Det gör att när kartan
betraktas i Google Earth så avslöjar den graden av överensstämmelse med
verkligheten. En vanlig karaktäristik i detta fall är att de geometriska relationerna
mellan geografiska objekt i kartan är god, men att själva inplaceringen av kartan på
jordytan ofta har ett fel som gör att allting har en förskjutning i sidled. Exempelvis har
Hedins (1918) översiktskarta över Persien i skala 1: 1 000 000 rektifierats på detta sätt
och har således på många håll en förskjutning på över åtta kilometer jämfört med
Figur 3. ”Plate 5b” existerar inte som ett separat kartblad i fysisk form, utan har skapats i ett bildredigeringsprogram.
5
satellitbilderna i Google Earth. Detta kan dock vara intressant för den som är
intresserad av just kartornas noggrannhet.
3.1.c Rektifiering utifrån geografiska objekt
När det gäller detaljerade kartor i stor skala, som endast täcker det som är synligt längs
med Hedins rutt saknas oftast koordinatsystem på kartan. I detta fall måste specifika
geografiska objekt användas som med exakthet kan identifieras både i den historiska
kartan och på en referenskarta, i detta fall en satellitbild. Detta är en mycket svår och
tidskrävande process, som kan underlättas av att i verkligheten besöka platsen kartan
beskriver för att där kunna säkra och mäta in exakta punkter som kan vara svåra att
säkerställa utifrån enbart ett satellitfoto. Fördelen med denna metod är att felet i den
transformerade kartan i de identifierade punkterna blir noll med den mest kraftfulla
transformeringen. Det är idealet om kartan ska användas i verkligheten för att
lokalisera till exempel lämningar efter boplatser markerade på en karta. Som tidigare
nämnts kan detta dock ge upphov till oönskade deformationer i kartans kanter vilket
minskar hur estetiskt tilltalande kartan är att titta på i Google Earth. Hedins kartserie
”A route survey through eastern Persia” i nio originalblad har i många fall rektifierats
med affin transformation för att bibehålla formen på kartan trots att det ger upphov till
större fel som med kraftfullare transformation skulle ha kunnat elimineras. Kartans
precision har bedömts vara tillräcklig för det stora flertalet som i första hand bara är
ute efter att få en grov uppfattning om Hedins rutt.
6
3.2 Digitalisering av rutter och lägerplatser När en historisk karta väl är rektifierad kan ytterligare information digitaliseras och
extraheras ur kartan. Det som i detta fall är av största värde är Hedins rutter och
lägerplatser som oftast finns utmarkerade på hans mer detaljerade kartor. Rutterna har
vektoriserats direkt i Google Earth och lägerplatserna har markerats som punktobjekt.
När kartan är utzoomad visas alla rutter färgkodade utifrån vilken expedition eller
resa de tillhör, för att det på ett enkelt sätt ska gå att få en överblick över de olika
expeditionernas färdvägar. När kartan zoomas in på ett område där det finns en aktiv
detaljkarta byter ruttmarkeringen färg till rött i samtliga fall för att överensstämma med
den underliggande historiska kartan som i samtliga fall använder just rött för att markera
Hedins rutter. När kartan zoomas ut igen återställs den ursprungliga färgkodningen för att
det ska vara lättare att särskilja rutterna.
3.3 Georeferering av texter
Sven Hedin gav ut populära reseberättelser i bokform från samtliga av sina större resor
och expeditioner. Dessa böcker bygger till stor del på innehållet i hans dagböcker och de
Figur 4. "A route survey through eastern Persia" med digitaliserade lägerplatser och rutt. De mindre kartbladen existerar inte fysiskt utan har skapats för att göra rektifieringen möjlig.
7
brev han sände hem till sina föräldrar. Hans resa genom Persien finns beskriven i boken
Öfver land till Indien (Hedin 1910a). Bokens engelska översättning Overland to India
finns inskannad och digitaliserad med hjälp av optisk teckenigenkänning (Hedin 1910b).
Boken återberättar i stort sett Hedins resa genom Persien dag för dag, men är inte
strukturerad som en dagbok utan kapitelindelningen kan bryta av mitt under en dag och
övergången till ny dag kan ibland vara otydlig.
Eftersom Hedin var geograf består hans texter till stor del av beskrivningar av den
miljö han färdas igenom. Det gör att det blir mycket lättare att tillgodgöra sig texten med
en god förståelse för den geografiska kontexten. Genom att georeferera varje dags
textavsnitt till den punkt där Hedin slår nattläger möjliggörs ett nytt sätt att läsa Hedins
bok utifrån geografi istället för kapitelrubriker och sidnummer. Den över 800 sidor tjocka
boken har därför rättats, redigerats manuellt och delats upp i textavsnitt som motsvarar
vart och ett av hans 73 lägerplatser genom Iran. Dessa dagbokstexter har sedan kopplats
ihop med respektive punktobjekt, så att ett fönster med texten öppnas när användaren
klickar på en lägerplats på kartan. Varje textavsnitt har också försetts med en referens som
pekar ut exakt från vilken volym och vilka sidnummer den innefattar. Det gör det möjligt
för den som använder det geografiska gränssnittet till boken via Google Earth att enkelt
hitta samma avsnitt i det fysiska originalet.
Figur 5.Berget Mustagata i Pamir där Hedins text har georefererats med extra stor detaljrikedom. Alla röda punkter innehåller georefererad text som beskriver just den platsen.
8
Förutom Persien så har extra fokus lagts på Pamir i Centralasien och i synnerhet
berget Mustagata. Här genomförde Hedin en mycket ambitiös glaciärstudie samtidigt som
han också gjorde fyra försök att bestiga berget. Här har texter på samma sätt som för
Persien redigerats och delats upp i dagboksform ur Hedins (1898) bok Through Asia.
Skillnaden mot expeditionen i Persien är dock att här uppehåller sig Hedin på ett mycket
begränsat område kring berget Mustagata under flera månader. Det innebär att han
beskriver just detta område mycket mera detaljerat och omfångsrikt än trakter där han bara
genompasserade. Detta har lösts genom att införa ytterligare en typ av punktobjekt vid
sidan av lägerplatserna som möjliggör en mer detaljerad georeferering av texten än att
bara använda en punkt per dagboksinlägg. Det förhöjer läsförståelsen enormt mycket
eftersom det annars är mycket svårt att skapa sig en bild av hur alla glaciärer som nämns
förhåller sig till den fysiska geografin.
Dessa punkter är självfallet mycket svårare att georeferera än de lägerplatser som
redan finns utmärkta på kartorna. Enda sättet att lokalisera dem är genom noggrann
läsning av Hedins texter och jämförelser med satellitbilder och kartor. Med hjälp av
kvalificerade gissningar går det att sluta sig till var de specifika platser Hedin beskriver
bör placeras. Denna metodik har också använts för till exempel Hedins lägerplatser från
hans första resa till Persien, då det i detta fall saknas detaljerade kartor som exakt märker
ut dem.
3.4 Georeferering av fotografier
Något av det mest intressanta Sven Hedin lämnat efter sig är hans fotografiska samlingar.
Dessa förvaras på Etnografiska museet i Stockholm och består av uppskattningsvis 15 000
fotografier, varav många endast finns bevarade på över 100 år gamla glasplåtar.
Fotografierna kan vara mycket svåra att georeferera eftersom det i många fall saknas
annan information kring bilden än möjligtvis under vilken expedition den togs. Ibland har
dock platsens namn ristats in på glasplåten och då kan detta ofta återfinnas på Hedins
kartor. Det föreliggande systemet använder två sätt att presentera Hedins fotografier, vilka
redogörs nedan.
9
3.4.a Fotografier knutna till lägerplatser
Ambitionen har varit att försöka illustrera dagboksutdraget som kopplats till var och
en av Hedins lägerplatser med ett fotografi. Detta fotografi har valts utefter en
prioriteringsordning enligt följande. I första hand har ett historiskt fotografi som med
säkerhet kan lokaliseras, helst till närområdet eller åtminstone den sträcka som färdats
den aktuella dagen, valts. Om ett sådant foto saknas, har ett passande alternativ valts
ur den mängd av foton som ej kunnat lägesbestämmas exakt. I tredje och sista hand
har moderna foton från den av National Geographic Society finansierade expeditionen
till Iran i maj 2013 använts i brist på existerande historiskt material.
Alla historiska foton har i sin bildtext ett referensnummer som gör att
originalet kan lokaliseras i samlingarna om en forskare eller användare av systemet
vill använda bilden. Samtliga historiska fotografier och panoraman är copyright-
skyddade av Sven Hedins stiftelse och all användning av bilderna måste föregås av
överenskommelse med stiftelsen.
Figur 6. Varje lägerplats illustreras av ett av Sven Hedins historiska fotografier från den aktuella platsen.
10
3.4.b Exakta återfotograferingar
Att återfinna den exakta positionen varifrån Sven Hedin tog ett fotografi är
synnerligen svårt. Syftet med expeditionen till Iran i maj 2013 var dock just att
lokalisera dessa positioner för att kunna ta nya bilder som exakt matchar Hedins
historiska foton. På så sätt kan då och nu jämföras och ge ledtrådar till vilka
förändringar som skett i landskapet under det senaste 100 åren. Drygt 20
kamerapositioner kunde lokaliseras exakt och motiven återfotograferas. Dessa utvalda
fotografier har georefererats med hjälp av GPS med en precision på några få meter.
Återfotograferade bilder presenteras på kartan med en speciell symbol i form
av en grön cirkelsektor som visar varifrån och i vilken riktning ett fotografi är taget
(och vars ursprung beskrivs närmare i avsnittet om panoraman). Om symbolen klickas
öppnas ett fönster med det historiska fotografiet samt en miniatyr av
återfotograferingen. Genom att klicka på länken för att spela upp en animation av
dessa bilder kan de jämföras mot varandra. Denna funktion nyttjar Google Earths
förmåga till att skapa förprogrammerade flygturer. Först flyger systemet ner och visar
samma vy som fotografen ser från sin kameraposition. Därefter visas den historiska
Figur 7. Återfotografering av Sven Hedins fotografi från 1906 av byn Djaffaru i Iran.
11
bilden i större skala på skärmen och tonas över i den moderna bilden på ett sömlöst
sätt. Detta är ett pedagogiskt och effektfullt sätt att tydliggöra skillnaderna i bilderna.
3.5 Georeferering av panoraman
I Sven Hedins (1916) monumentala verk Southern Tibet användes smarta kartsymboler
för att referera till fotografier och panoraman från kartorna. Samtliga panoraman
markerades med röda cirkelsektorer vars centrum utgjorde kamerapositionen och som
därigenom avslöjade både riktningen och den visuella utbredningen hos panoramat.
Fotografier symboliserades av svarta cirkelsektorer och volym och sidnummer angavs vid
varje cirkelsektor så att det aktuella fotografiet kunde lokaliseras i böckerna. Detta sätt att
markera direkt på kartan varifrån panoraman och fotografier är tagna återfinns bara i
Southern Tibet och inte i några av Hedins tidigare utgivna kartserier.
I det föreliggande systemet har kartsymbolerna från Hedins Tibetkartor återskapats
i Google Earth och tillämpats på materialet från Persien. För bättre synlighet mot
satellitbilder som bakgrund har dock färgen svart bytts ut mot grönt för fotografier.
Eftersom ikonerna i Google Earth inte är anpassade för att betraktas ur ett
Figur 8. Panoraman och återfotograferingar markerade med röda respektive gröna cirkelsektorer som både visar bildens riktning och dess visuella utbredning.
12
tvådimensionellt perspektiv, begränsas användbarheten av symbolerna till de fall då de
betraktas ovanifrån och förlorar sin effektivitet vid andra vinklar.
När en panoramasymbol klickas öppnas först ett fönster som visar panoramat i
miniatyr. Där kan användaren klicka på att visa panoramat i full storlek som en animation.
Här nyttjas möjligheterna i Google Earth till fullo genom att systemet låter panoramat
panorera förbi på den nedre delen av skärmen samtidigt som 3D-vyn i Google Earth
panoreras i samma hastighet ovanför bilden. På detta sätt placeras Hedins panorama in i
världen precis där det är målat och specifika bergstoppar kan identifieras i Google Earth.
Detta gör att du får en väldigt god uppfattning om hur panoramat är orienterat.
Figur 9. Sven Hedins målning animeras som en panorering på nedre halvan av skärmen samtidigt som kameran i Google Earth vrider med i rörelse och visar motsvarande 3D-vy.
13
3.6 I Sven Hedins spår
För att komplettera Hedins historiska bild av det gamla Persien han reste igenom har
systemet utrustats med material från den National Geographic Society-finansierade
expeditionen i Hedins fotspår som genomfördes i maj 2013. Den text, inklusive bilder,
som publicerades i National Geographic Nordics Novemberutgåva 2013 har georefererats
och markeras med gula rektanglar på kartan (Larsson 2013). Även expeditionens rutt och
lägerplatser finns markerade, vilka registrerades i fält med en GPS av modellen Garmin
Montana.
3.7 Guidade turer
Systemet innehåller ett flertal guidade turer, det vill säga förprogrammerade flygningar i
den tredimensionella världen kombinerade med multimedia i form av bilder, ljud och
animeringar. Detta är ett utmärkt sätt att berätta en historia för ovana användare som vill
få informationen presenterad på ett mera pedagogiskt vis.
Figur 10. Reportaget från Iran i Sven Hedins spår från Novemberutgåvan av National Geographic Nordic har georefererats och markerats med gula rektanglar på kartan.
14
4. Leverabler
Figur 11. Det föreliggande informationssystemet, baserat på Google Earth, visar en översiktsbild av Sven Hedins expeditioner till Asien.
Allt innehåll i det geografiska informationssystemet har utvecklas i formatet KML (Keyhole
Markup Language) som är en öppen standard för att beskriva geografisk information som
förvaltas av Open Geospatial Consortium. Projektet har egentligen bara en viktig leverabel
och det är den KML-fil som innehåller hela systemet och kan laddas ner via nätet och öppnas
i applikationen Google Earth. Därigenom har användaren full tillgång till all information. En
trädstruktur öppnas i Google Earths vänstra panel där olika informationslager kan visas eller
döljas i kartfönstret.
Systemets innehåll utgörs av över 44 000 rader kod i KML-format. Denna kod blir
genom nedladdningen fritt tillgänglig för allmänheten under Creative Commons-licensen
”Attribution-ShareAlike 3.0 Unported (CC BY-SA 3.0)”. Denna innebär att du fritt får
kopiera, sprida och bearbeta den i både icke-kommersiella och kommersiella sammanhang,
men erkännande av upphovsmannen måste ges samt att verket måste släppas under samma
licens.
Systemet innehåller ett stort antal upphovsrättsskyddade bilder, texter och filmer varav
de flesta ägs av Sven Hedins stiftelse med nuvarande copyright giltig till 2022. Denna externa
15
media omfattas inte av den fria licensieringen utan där måste tillstånd sökas hos respektive
rättighetsinnehavare.
Systemets KML-fil är färdigutvecklad och redo att göras enkelt tillgänglig under en
egen avdelning på Sven Hedins stiftelses nya hemsida: svenhedinfoundation.se. Tyvärr är
dock andra delar av hemsidan ännu inte helt klara för lansering. Av den anledningen vill
stiftelsen skjuta upp lanseringen av projektresultatet tills i oktober 2014 då övriga delar av
hemsidan förväntas vara klara och lanseringen kan samordnas med avslutet på det
digitaliseringsprojekt som också drivits av stiftelsen.
5. Resultat Det färdiga informationssystemet visar på en översiktlig nivå rutterna från samtliga av
Hedins fyra stora Centralasienexpeditioner och två Persienresor. Primärt är målgruppen för
detta pilotprojekt den geografi- och historieintresserade allmänheten, men allt innehåll som
systemet består av innehåller noggranna vetenskapligt utformade referenser, vilket gör att
även forskare kommer att ha stor nytta av materialet. Innehållet i systemet har fokuserats mot
fyra områden som var av stort intresse för Sven Hedin – Östra Persiens (Irans) öknar, berget
Mustagata i Pamir, Taklamakanöknen i Xinjiang samt Kailash och Manasarovar i Tibet.
Störst fokus har lagts på Östra Persiens öknar varifrån projektet inte bara haft tillgång till det
historiska materialet ur Hedinarkivet utan även modern digital media insamlad via ett
samarbetsprojekt finansierat av National Geographic Society.
Projektets resultat svarar i stort upp mot det som initialt avsågs och är i stora delar
unikt både till sitt innehåll och genom det innovativa sätt som det presenteras. Vare sig de
kartor, fotografier eller panoraman som systemet innehåller har tidigare funnits tillgängliga
för allmänheten och inte ens forskare har haft tillgång till dem digitalt. Att sedan presentera
all denna information integrerad i ett tredimensionellt geografiskt informationssystem på ett
genomarbetat sätt är något som till vår kännedom saknar motstycke när det gäller historiska
expeditioner av liknande slag. All denna information kan nu levereras till vilken
Internetansluten dator som helst i världen genom en enkel nedladdning av en enda fil.
16
6. Utvärdering och analys Eftersom systemet ännu inte lanserats offentligt är det en aning tidigt att göra en fullständig
utvärdering och analys av resultatet, men trots det finns en hel del lärdomar att dra av själva
utvecklingsarbetet. Ett stort misstag som påverkat utvecklingsarbetet negativt är ett
missförstånd kring huruvida Kungliga vetenskapsakademien som äger Sven Hedins stiftelse
kunde dra av momsen på kostnaderna i projektet eller inte. Vid projektansökan antogs
felaktigt att så var fallet, men som tur var uppdagades misstaget under våren, innan
projekttiden var slut. Eftersom momsen räknas som en kostnad för stiftelsen innebar det att
momsen måste vara inräknad inom den totala budgetramen på 200 000 kronor. Det gjorde att
den planerade totala arbetstiden fick skäras ner kraftigt. Den största effekten av detta är att
planerna på att inkludera videosekvenser fick läggas på is eftersom detta arbete inte ansågs
vara möjligt att slutföra inom den nya tidsramen. Ambitionen för de guidade turerna fick
också sänkas en aning.
6.1 Utvärdering av resultat
Trots att den totala omfattningen av projektet redan halverades då projektet endast
beviljades drygt halva det sökta beloppet och att denna andel dessutom minskats
ytterligare genom det olyckliga missförståndet kring momspliktigheten, måste resultatet
av projektet ändå ses som mycket lyckat och uppfyllande sitt syfte.
Projektet har bland annat presenterats för framstående forskare på en internationell
vetenskaplig konferens i Schweiz, samt för en av de högsta amerikanska cheferna för
National Geographic Society. Alla som tagit del av projektet har visat ett stort intresse och
det kan inte tolkas som annat än att vi är inne på rätt spår och ligger helt rätt i tiden med
denna satsning.
Historiska geografiska informationssystem är ett forskningsområde som vunnit allt
större mark det senaste decenniet, men det som skiljer vårt system från de flesta andra är
nyttjandet av den tredimensionella värld som Google Earth erbjuder. De flesta
innehållsrika system vi tagit del av bygger på tvådimensionella webbkartor av mera
traditionellt snitt, som bäddas in på traditionellt utformade webbsidor. Styrkan med
Google Earth är att användaren får en betydligt större närvarokänsla i ett tredimensionellt
system. Om sedan multimedia presenteras integrerat i detta system utan att du behöver
lämna det, så blir effekten ännu större.
17
Det finns många imponerande digitala arkiv för historiska kartor på nätet, men
nästan inga av dem erbjuder någon mer information än själva kartan. Det finns även en
forskargrupp som har rektifierat Aurel Steins, en till Hedin samtida forskningsresande,
kartor över Centralasien och publicerat dem i Google Earth. Men även i detta fall handlar
det enbart om själva kartorna utan någon som helst bakgrundsinformation. Styrkan med
vårt system som gör det unikt i sitt slag är att det integrerar information av flera olika
typer och kan på så sätt berätta hela historien och inte bara en mindre pusselbit.
Ett problem för projektet har varit att Sven Hedins stiftelses resurser för att skanna
in kartor och fotografier finansierade av Riksbankens jubileumsfond började sina innan
det föreliggande projektet fått alla sina behov uppfyllda. Det har inneburit att alla de
mätbara målen som sattes i projektansökan inte har kunnat nås. Det första målet om sex
georefererade översiktskartor har uppnåtts, men bara 33 av 48 detaljkartblad. Trots detta
kan resultatet anses vara fullt godkänt. Delvis på grund av att så många kartor inte ens har
kunnat levereras från skanningsavdelningen och delvis av den anledningen att detta mål
vid senare eftertanke borde ha reviderats kraftigt redan före projektstart då enbart halva
vår ursprungliga budget beviljades. Det var ett misstag att detta inte gjordes.
Målet om att alla rutter och lägerplatser ska vara utritade på kartan för våra
fokusområden har uppnåtts. De två sista målen rör nedladdningar och besök på hemsidan
och dessa bör utvärderats efter att systemet funnits tillgängligt i åtminstone ett år.
6.2 Förslag på förbättringar
Det finns självfallet många möjligheter till förbättringar av systemet. En är att integrera
fler typer av innehåll, framförallt rörlig bild och att utöka de guidade turerna som är ett
enklare och mer pedagogiskt sätt att ta till sig informationen för användare som saknar
tidigare kunskap om Hedin. En kombination av att resurserna för att att skanna mera
arkivmaterial sinade samt att projektarbetstiden fick skäras ned gjorde att mindre
källmaterial i form av brev och originalskisser kunde inkluderas i systemet. Detta är ett
stort förbättringsområde som kan göra systemet ännu mera attraktivt och unikt i sitt slag.
I dagsläget saknas en struktur för att ange precisionen på de data som ingår i
systemet. Detta är något som är ganska vitalt eftersom vissa data i systemet kan vara
uppmätta med GPS och ha en noggrannhet på några få meter till andra data som har
avvikelser på upp till ett tiotal kilometer, vilket kan förekomma i historiska kartor vars
koordinater överenstämmer dåligt med verkligheten.
18
Rektifiering av historiska kartor utan koordinatsystem är en svår och tidskrävande
process och möjligheterna har varit begränsade inom vår budget. I framtiden skulle det
vara intressant att rektifiera flera versioner av samma karta utifrån olika prioriteringar
mellan utseende och exakthet. Då kan användaren själv välja vilken version han vill visa.
Fler fotografier skulle kunna georefereras och placeras in på en ungefärlig plats där
de har tagits utöver de bilder som visas för varje lägerplats. På samma sätt skulle fler
händelser och avsnitt i texten kunna georefereras noggrannare än med en upplösning på en
punkt per dag och lägerplats. Samma sak som gjorts för Mustagata i Pamir skulle ha
kunnat gjorts även i Persien om större tidsresurser funnits.
7. Framtida arbeten Det finns stora möjligheter att vidareutveckla projektet och stort intresse har visats från dem
vi hittills presenterat visionerna för. Vår plan är nu att skapa fler strategiska samarbeten med
Figur 12. Projektledaren försöker lokalisera varifrån Hedin målade ett av färgpanoramana från Iran.
19
lämpliga partners och försöka få fram mer finansiering för att kunna komma vidare med
projektet. National Geographic Society är en viktig partner som vi ska försöka knyta närmare
för den framtida utvecklingen av projektet.
Under den konferens i Schweiz där projektet presenterades togs en första kontakt med
Marco Armieri som är chef för Environmental Humanities Laboratory vid Kungliga tekniska
högskolan i Stockholm. Detta skulle kunna vara en mycket lämplig partner för att utveckla
projektet i en forskningsriktning. Detta spår kommer att följas upp och vi kommer också att
titta på möjligheter till organiserad användning av systemet för utbildning i grundskolan och
gymnasiet inom ämnen som historia, geografi och samhällsvetenskap.
Den långsiktiga visionen är att samtliga av Hedins kartor ska finnas digitaliserade och
rektifierade i systemet och att den detaljnivå som nu byggts för Persien ska kunna omfatta alla
områden och expeditioner. Dessutom ska potentialen för att använda systemet för mer
avancerade och innovativa former av storytelling med kartor utforskas.
Det finns ett stort videomaterial från expeditionen till Iran 2013 som skulle kunna
redigeras och integreras i systemet, men som inte tidsramen räckte till i detta pilotprojekt. Det
skulle kunna bli en form av interaktiv film inuti ett geografiskt informationssystem som vi
aldrig sett realiseras tidigare.
Nästa år kommer en ny expedition finansierad av National Geographic Society att
genomföras med Pamir som mål. Denna expedition har liknande syften som Iranexpeditionen
2013 och kommer att försöka lokalisera Hedins kamerapositioner och samla in ny modern
media från de platser Hedin besökte. Här finns möjligheter att göra en ny vidareutveckling av
projektet som samkörs med den nya expeditionen.
20
8. Referenser Hedin, Sven. 1898. Through Asia. 2 vols. London: Methuen & Co. ———. 1910a. Öfver Land till Indien: Genom Persien, Seistan Och Belutjistan. 2 vols.
Stockholm, Sweden: Albert Bonniers. ———. 1910b. Overland to India. 2 vols. London: Macmillan and Company, limited. ———. 1916. Southern Tibet: Discoveries in Former Times Compared with My Own
Researches in 1906-1908. 12 vols. Stockholm, Sweden: Lithographic institute of the general staff of the Swedish army.
———. 1918. Eine Routenaufnahme durch Ostpersien. 2 vols. Stockholm, Sweden: Generalstabens litografiska anstalt.
Larsson, Lars. 2013. “På Jakt Efter Persien: 100 År Efter Sven Hedin.” National Geographic Sverige, November.
21