Medlemsbladet2–––16

EN TIDSKRIFT FÖR SAMHÄLLSBYGGARNAS MEDLEMMAR

Tomas Alsmarker ”Samhällsbyggnad är mer än bara pelare och balkar”

Årsmöte Region västTorsdag 17 mars

Cykelseminarium Cyklisten – Härlig eller besvärlig?

UtgivareSamhällsbyggarna

Box 16132103 23 StockholmDrottninggatan 3308-545 217 50info@samhallsbyggarna.orgwww.samhällsbyggarna.org

Ansvarig utgivareSara Haasmark

RedaktörIna Wickström

Grafisk formJohan StrömRickard Gunnarssonwww.hover.se

Omslagsfotowww.nyrens.se

AnnonsförsäljningHans Simons070-928 58 41hans.simons@annonssaljarna.se

TryckLjungbergs Tryckeri AB

Medlemsbladet utkommer 201621 januari23 februari22 mars22 april23 maj23 augusti21 september21 oktober22 november15 december

ISSN 2001-578X

Nästa manusstoppNr 03, 2016 – 10 marsNr 04, 2016 – 11 aprilNr 05, 2016 – 9 majNr 06, 2016 – 11 augustiNr 07, 2016 – 8 septemberNr 08, 2016 – 10 oktoberNr 09, 2016 – 9 novemberNr 10, 2016 – 1 december

www.samhällsbyggarna.org

Att föreslå förändringar, förnyelse och utveckling, att ifrå­gasätta invanda mönster och tankesätt, att tro att det går att göra saker annorlunda och bättre. Är inte alltid populärt. Eller låt mig omformulera mig. Förändring

tycks många gånger alltid vara fel sak att föreslå.

Nya förslag möts ofta av kommentarer om att det var bättre förr. Och det kan många gånger vara sant. Det kan mycket väl vara så att det nya blir sämre. Och att det faktiskt var bättre förr.

Men jag menar att vi ändå måste förändra, förnya, tänka om och tänka nytt. Trots risken att det blir sämre efter en förändring. Vi be­höver Ifrågasätta invanda sätt att lösa problem. När vi ifrågasätter det konventionella kommer vi på nya uppfinningar, får till nya inno­vativa lösningar. Just för att vi tänker om och tänker nytt.

Många vore de lösningar och uppfinningar som inte funnits om vi inte hade haft modet att göra fel otaliga gånger i vår strävan efter nya och bättre lösningar.

Men detta synsätt tycker jag inte enbart ska appliceras av forskare och uppfinnare. Nej för att nå det hållbara och smarta samhället be­höver vi tänka om och nytt i vår vardag. Idag sker förändringar i vår omvärld i en allt snabbare takt, vi har flera nya utmaningar att han­tera. Vi kan inte längre tänka som vi gjort tidigare och vi kan inte göra som vi gjort tidigare.

Själv tänker jag att förändring aldrig kan vara fel. Att förän­dring är bra även när det initialt blir sämre. För jag tror att det är bra att förändra hela tiden, hålla vanan uppe, inte fastna i gamla hjulspår. För att sedan när det verkligen behövs. När det är ett oerhört kritiskt läge och vi behöver vara snabba och anpassningsbara och tänka nytt. Att vi då också är förberedda på ett nytt sätt att agera, att vi är snabbfotade och lösningsorien­terade. För jag tror att det är all­deles nödvändigt att förändras i takt med vår föränderliga värld.

Sara Haasmark, Vd, Samhällsbyggarna

I takt med vår föränderliga värld Kalender

7 mars Ny vårdbyggnad vid USÖ Örebro Sweco, Fredsgatan 14, kl 17.00

Nu behöver vi en förrätningslantmätare på kom-munala lantmätarmyndigheten

Just nu söker vi förrättningslantmätareStockholm växer snabbare än någonsin och våra ambitioner är höga. Därför behövs förstärkning med en förrättningslantmätare på kommunala lantmäterimyndigheten. Som förrättningslantmä-tare har du en viktig roll vid planering och byggande i staden. Läs mer på stockholm.se/jobb

9–10 mars Arbeta smart inom planering och byggande Stockholm Konferens Kobran, Telefonplan

17 mars Årsmöte Region västGöteborg Sveriges Byggindustrier, Ekmansgatan 1, kl 17.00

7 april Cyklisten – Härlig eller besvärlig?Stockholm Drottninggatan 33, kl 14.00

2–6 maj Internationell konferens på Nya Zeeland i maj 2016Nya Zeeland Christchurch, Nya Zeeland

13–15 juni Offentliga spelregler och fastighetsutvecklingStockholm

12–13 oktober SB-dagarna 2016Stockholm

21-25 november Fastighetsvärdering och analysStockholm

Annons

Medlemsbladet 3

Tomas har en bred bakgrund som kon­struktör och forskare samt har haft en adjungerad professur i träbyggnads­konst. Han har alltid varit intresserad av

arkitektur och teknik.Tomas funderade på att starta sin utbildning

med att läsa arkitektur men det blev Väg och Vatten. Under sin tid på Tyréns var han bland annat ansvarig för konstruktörerna och försökte där lära ingenjören att förstå att samhällsbyggan­de handlar om mer än bara pelare och balkar.

– Jag sa till 100 konstruktörer, att tekniken är inte vår huvuduppgift, det handlar om att förstå vad det är som exempelvis gör en bra bostad. Vad får det kosta och hur ska det gestaltas? Hur kan vi utifrån det använda vår tekniska förmåga för att åstadkomma detta? Jag hade sagt i princip samma sak på ett arkitektkontor.

Tomas berättar att det handlar om helheten. Att ingenjörskonsten och arkitekturen går hand i hand.

– Det är slutprodukten som vi alla måste ha i fokus. Lite som Apple. Det är detta jag brinner för. I rollen som VD har du möjlighet att påverka och har det yttersta ansvaret om det inte fungerar. Jag har passion för utveckling.

För ca 15 år sedan var Tomas med och konstrue­rade Flyinge Ridhus vilket för honom var ett bra exempel på ett bra samarbete mellan arkitekt och konstruktör. Projektet innebar ett ridhus i trä och det hela var en tävling. Arkitekten ringde till Tomas och Tomas minns att han på en parkeringsplats utanför Kivik åt honom tog fram de preliminära dimensionerna, och att det var ganska precis dessa dimensioner som det också slutligen blev.

– Det blev ett utomordentligt bra samarbete. Vi jobbade intimt ihop, arkitekt och konstruktör. Det är inte så ofta det blir ett så bra samarbete. Ett integrerat samarbete syns i arkitekturen, i upplevelsen.

På Nyréns Arkitektkontor har Tomas jobbat i snart tre år. Innan jobbade han på Tyréns.

På Tyréns jobbade Tomas i 12 år och var vice VD där.

– Jag trivdes väldigt bra, men ville pröva nånting nytt. Det behövs fler som går på tvärs mellan olika discipliner. Mycket är sig likt mellan arkitekt­ och ingenjörskontoret. Båda företagen är konsultföretag och det är människor det handlar om.

Tomas Alsmarker, VD på Nyréns arkitektkontorTomas Alsmarker har varit starkt engagerad i det nya moderna trä-byggandet. Han såg tidigt en stor potential i trä och valde att jobba vidare med det. Han brinner för samarbeten över gränserna mellan olika discipliner. Inom sina arbeten har han haft stor nytta av sin akademiska bakgrund, inte minst nyttan av att ha undervisat. Nu jobbar Tomas som VD för Nyréns Arkitektkontor, ett kontor som vilar på en stolt historia, med en strävan att skapa arkitektur som håller över tid.

Tomas Alsmarker Ålder: 53Bor: StockholmFamilj: Hustru Katarina och barnen David, Erik och IdaAktuell som: VD på Nyréns Arkitektkontor Intressen: Arkitektur, Musik, Utveckling, Mat, Vin, Resa

Medlemsbladet 54 Medlemsbladet

mycket så det gäller för oss att inte bara vara med utan att vara före utvecklingen. Ingen har erfa­renhet av framtiden. Det kräver en stor grad av nyfikenhet om framtiden, en förmåga att lära nytt och inte minst att ta ansats i människors framtida behov och drömmar.

Tomas berättar om hur viktigt det är att förstå vart samhället är på väg och hur vi kan bidra med att skapa framtidens miljöer.

– Det är viktigt att effektivisera byggandet och på så sätt minimera jordens resurser i form av energi och material. Det är en jättestor fråga som måste kokas ned och funderas över hur vi gör när vi väljer. Vad innebär det för oss och hur skapar vi 700 000 nya bostäder. Hur bygger vi så vi skapar en hållbar miljö så att folk vill bo där i framtiden. Det är jättesvåra utmaningar. Det vi gör nu kom­mer stå i 100–150 år och samhällsbyggnadssek­torn är helt avgörande i detta.

För Tomas var det ingen slump att han började jobba på Nyréns.

– Nyréns gör arkitektur som håller över tid. En arkitektur som är svår att datera. Nyréns varumärke kan kännetecknas i det självklart enkelt, det lätt fattbara och det magiskt vackra.

Det självklart enkla innebär inte minst att hus­hålla med jordens resurser, ekonomi och natur. Det lätt fattbara innebär att vi förstått och kunnat leva oss in i människors vardag och framtida drömmar. Det magiskt vackra handlar om en upp­levelse som tar tag i våra sinnen. Vi måste våga tala om det vackra. Det vackra i ljuset, i materia­len, i detaljerna. Det vackra som vi uppskattar i stadskvarteren såväl som i detaljerna.

Vi ska ha med oss vad vårt varumärke står för i nutid och i framtid.

TEXT: JOANNA MESSMER

Tomas har även haft en fot i den akademiska värl­den. Han har varit konsult och forskare inom det moderna träbyggandet. Han har undervisat inom bärande konstruktioner framför allt i Lund och har undervisat en del på Arkitekturutbildningen också. Tomas intresse för träbyggandet fångades via en lärare i betong och stål. Undervisningen hade stor fokus på stål och betong i avancerade sammanhang och det var där Tomas insåg att det behöver göras något som lyfter trä mot nya höjder.

Tomas läste på Väg och Vatten i Lund. Där tog han även en Licentiatexamen och hade ambitio­nen att fortsätta, men trä tog över intresset och ledde bland annat till en adjungerad professur i träbyggnadskonst. Inom sina arbeten har Tomas haft stor användning för sina akademiska erfaren­heter.

– Det är splittrat men en otrolig förmån att få med sig forskning och tillämpa i praktiken.

Stor användning har jag också haft efter att ha undervisat. Man möter studenter och deras frågor och tankar som får en själv att tänka i andra banor.

Hur kan en dag på jobbet se ut?– Det innebär olika former av möten med medar­betare och omvärlden.

Jag hade en ambition om att få använda mina konstruktiva kunskaper i projekt men arbetet handlar i huvudsak om strategiska och operativa frågor om vår arkitektur, vårt arbetssätt och vår affär.

Vad är det roligaste med ditt jobb? – Att se människor växa, att se dem ta initiativ och pröva saker. Att få möta den typen av människor. Man får vara en del i utvecklingen och kan se hur människor utvecklas och prövar sina vingar.

Vilka utmaningar ställs du inför?– Det är detta med förändring och utveckling. Omvärlden förändras så snabbt, det sker så

”Omvärlden förändras så snabbt, det sker så mycket så det gäller för oss att inte bara vara med utan att vara före utvecklingen”

Att leda och genomföra hållbar förändringBakgrundDen vanligaste orsaken till att förändringsprojekt blir en besvikelse är att man inte fokuserar tillräckligt på människor och att fokus ligger på planering.

Vårt samhälle står inför stora och svåra utmaningar som kräver ett dynamiskt och kom-plext förhållningsätt för att hanteras. Ambitionen att driva hållbar förändring finns hos mån-ga organisationer. På den här kursen får du lära dig mer om hur du kan arbeta konkret med förändringsledning för att göra en hållbar förändring möjlig.

Kursen ger kunskaper om hur du kan lägga upp ett förändringsprojekt och den ger dig verktyg att undvika några vanliga fallgropar i rollen som förändringsledare. Kursen lyfter dina ledare-genskaper och kommunikativa förmågor. Att bli en skicklig förändringsledare är nyckeln till att driva utveckling mot en hållbar framtid.

UppläggÖkad hållbarhet innebär att förflytta ett system, företag eller en organisation från ett ”säkert” nuläge, till en framtida ”okänd” position.

Baserat på två beprövade verktyg får du lära dig att(1) avgöra en frågeställnings komplexitet samt (2) arbeta med ett verktyg som hjälper dig att definiera ett förändringsinitiativ på ett sådant sätt att det maximerar möjligheten för framgång genom att involvera de viktigaste intressenterna på djupet utan att stjäla för mycket av deras tid och uppmärksamhet. Det handlar både om vad som ska göras och hur det behöver genomföras för att bli framgångsrikt. Under kursen får du lära dig en metod och ett förhållningssätt att engagera och närma dig intressenter för ett konkret förändringsinitiativ.

Inför kursstart får du i uppgift att formulera, vidareutveckla eller vitalisera ett verkligt förändrings projekt i din organisation. Du får vägledning och stöd för hur du lägger upp genom-förandet men också stöd att hantera några vanliga fallgropar och hinder som förändringsledare ofta möter. Att bli en skicklig förändringsledare är nyckeln till att driva utveckling mot en hållbar framtid.

Innehåll• Vilka är mina styrkor och svagheter som förändringsledare?• Vilka intressenter är viktigast att få med sig för att lyckas?• Hur analyserar och engagerar jag olika intressenter?• Hur får jag med mig skeptikerna?• Bygga vidare på egna styrkor• Framgångsrik implementering• Hur kan du sälja din idé utan att ”Sälja!”• Inspiration från framgångsrika förändringsledare• Coaching i grupp på ditt förändringsprojekt• Feedback från andra engagerade kursdeltagare

Omfattning2 dagar. Fördelade på 1 heldag och två halvdagar i centrala Stockholm.

6 Medlemsbladet Medlemsbladet 7

Onsdag 14 september, heldagOnsdag 19 oktober, halvdag

Onsdag 16 november, halvdagKursavgift: 19 000 kr (22 000 kr för icke medlemmar). Max antal deltagare är 24 st.

Anmälan och mer info: www.samhallsbyggarna.org/utbildningar

14SEP

Fredrik Warnquist Ordförande i Samhälls­byggarnas sektion Juridik för Samhällsbyggnad

Kan du beskriva dig själv och din bakgrund och vad du jobbar med?– Jag visste nog inte var fastighetsrätt var innan jag började läsa på LTH hösten 2001. Utbildningen till civilingenjör i lantmäteri inleddes då som nu med hälften matte och hälften juridik. Matten gick väl ok men det var juridiken med professor Ulf Jensen som verkligen var intressant. Under studietiden fick jag frågan om jag ville vara studierepresentant i den sektion jag nu är ordförande för. Jag var nog en ganska passiv medlem i gruppen men det var verkligen spännande att lyssna på Björn Hedlund, Eije Sjödin, Thomas Kalbro m fl när vi hade tele­fonmöte. När studierna närmade sig slutet läm­nade jag över platsen till en yngre teknolog. Jag visste förstås inte då att jag snart skulle komma tillbaka till både LTH och juridiksektionen.

Under två år jobbade jag som förrättningslantmä­tare på Lantmäteriets kontor i Ystad. Vi var två som började samtidigt vilket var bra. Lantmäte­riet hade precis börjat med generationsväxlingen vilket innebar att det fanns många erfarna förrätt­ningslantmätare på kontoret, men inte så många yngre. Alla var hjälpsamma mot oss som var nya, jag lärde mig mycket. Jag gillade att träffa sakägare i fält, mäta, knäcka juridiska frågor och ta beslut. Ulf Jensen ringde en dag och frågade mig om jag ville prova på att undervisa. I egenskap av lärare på LTH sökte jag kontakt med juridiksektionen och blev återigen medlem. Det var kul att vara till­baka. Sektionen var under en tid utan ordförande, jag tog då på mig att bli tillfällig ordförande. På den vägen är det.

Sedan några år tillbaka är jag även doktorand. Forskningen handlar om fastighetssamverkan. Jag tar upp fastighetssamverkan i bred bemärkelse. En reflektion är att lagstiftningen är utspridd på många lagar, finns det en röd tråd? Jag är även sär­skild ledamot i Mark­ och Miljödomstolen. Det är inte många gånger jag blir inkallad för tjänstgöring men det är intressant varje gång. En arbetsdag kan vara allt från att sitta och skriva på avhandlingen och läsa doktorandkurser till att föreläsa, leda se­minarium och rätta tentor. Jag tycker att det är både roligt och utvecklande att undervisa samti­digt som jobbet ger mig en möjlighet att borra ner mig i frågeställningar.

Vad händer i din sektion under 2016?Sektion juridik för samhällsbyggnads huvudsyfte är att bevaka, utveckla och förmedla de juridiska frågorna kopplade till samhällsbyggnad. Sektio­nen anordnar varje år frukostseminarium, bidrar med artiklar till tidningen Samhällsbyggaren, fungerar som bollplank till det juridiska spåret på Samhällsbyggnadsdagarna samt svarar på remis­ser. Sektionen sammanträder en gång i månaden via telefon och ledamöterna representerar olika delar av Samhällsbyggnadssektorn och finns i oli­ka delar av landet.

Jag är född och uppvuxen i Karlstad men flyttade sen till Lund där jag träffade Nina. Vi bor i radhus i Lund och har tre barn. Radhusområdet har i prin­cip allt gemensamt genom en gemensamhetsan­läggning, men jag försöker hålla mig utanför för­valtningen så mycket jag bara kan.

Ny vårdbyggnad vid USÖ – vilka förutsättningar ger staden och vilket avtryck ger H­huset?

Arbeta smart inom planering och byggande

7MAR

9–10MAR

Universitetssjukhuset i Örebro, USÖ, har genom det dåvarande landstingets offensiva sats ningar länge legat i framkant när det gäller modern sjukvård av högsta kvalitet. Det har bland annat resulterat i att sjukhuset i dag kan erbjuda en vård som tillhör landets främsta; exempelvis hjärt-, cancer- och ögonsjukvård på en avancerad nivå. Satsningen på nya H-huset (Högspecialitets-sjukhuset)ska skapa de bästa resurserna för fortsatt vid-areutveckling och framtidssäkring av den högspecialiserade sjukvården på USÖ.

Föreläsare: Anders Melin, uppdragsansvarig arkitekt

Branschorganisationen ULI Geoforum bjuder in till sin 16:e konferens om smarta metoder och lösningar inom stadsplanering, regionutveckling och byggande, den 9–10 mars i Stockholm.Här får du möjlighet att träffa branschkollegor, diskutera och lyssna till presentationer på tema:

• Digitalt obrutet informationsflöde i plan- och byggprocessen• Visualisering av stadsbyggnadsprojekt i 3D• Smart och effektiv medborgardialog• Hållbara och smarta städer

Medlemmar i Samhällsbyggarna får 1000 kr rabatt på deltagaravgiften. Ange rabattkod: Shb

Måndag 7 mars kl 17.00–18.00Plats: Sweco, Fredsgatan 14, Örebro

Anmälan: Senast 2 mars till info@samhallsbyggarna.org

Onsdag & torsdag 9–10 marsPlats: Konferens Kobran, Telefonplan, Stockholm

Anmälan: www. uli-geoforum.se/arbetasmart2016

8 Medlemsbladet Medlemsbladet 9

SAMHÄLLSBYGGAREN

Program:

17.00 Registrering, mingel och macka17.30 Patrik Höstmad: Yimby Göteborg – Från teknokrati till medborgarinitiativ18.30 Årsmöte Samhällsbyggarna

Välkommen på Årsmöte 2016 Samhällsbyggarna Region Väst

Torsdag 17 mars kl 17.00Plats: Sveriges Byggindustrier, Ekmansgatan 1

Anmälan: Senast 8 mars till info@samhallsbyggarna.org

”Smidigt, smart och säkert!” Så ska det vara att cykla i Stockholm, enligt ledorden för den regio nala cykelplanen. Cykeltrafiken utgör bara fem procent av resorna i Stockholms län, även om cyklandet ökar stadigt. Sektionen för hållbar utveckling bjuder in till en eftermiddag om cykeltrafikens roll i samhällsbyggandet.

Cyklisten – Härlig eller besvärlig? 7APR

Program:

14.00 Samling med fika14.30 Tre inlägg från staten, kommunen och intresseorganisationen: Designa cykelkultur – Så formar cykeln framtidens städer Lars Strömgren, ordförande för Cykelfrämjandets riksorganisation och mottagare av Samhällsbyggarnas Clarence Morberg-pris 2015 Cykeln i nytt ljus Kristian Gedal, projektledare, Stockholms stad Nationell cykelstrategi – Vad? Hur? Varför? Sofia Wieselfors, departements- sekreterare, Näringsdepartementet15.45 Diskussion med möjlighet att ställa frågor. Moderator: Olle Hansson, Samhällsbyggarna16.30 Seminariet avslutas

Torsdag 7 april kl 14.00Plats: Drottninggatan 33, 1tr, Stockholm

Anmälan: Senast 4 april till info@samhallsbyggarna.org

17MAR

Stärk dina yrkeskunskaper med hjälp av KTH’s experterFastighetsvärdering och analys 7.5hp Arbetar du på bank eller i ett fastighetsbolag? Kommer du ofta i kontakt med fastighets-värderingar? Kanske har du som mål att själv kunna utföra eller granska värderingar av fastigheter? Då är Fastighetsvärdering och analys en kurs för dig! Passa på att redan nu boka in dig på Fastighetsvärdering i höst!

Tid: 21–25 november 2016 & 19–20 januari 2017.Plats: Stockholm Kursledare: Fredrik Brunes Pris: 31 000 kr för medlemmar i Samhälls-byggarna, 34 000kr för icke medlemmar.

Offentliga spelregler och fastighet s-utveckling 6.0hpDen populära kursen Offentliga spelregler är nu tillbaka igen. Bli en fena på hur du nyt-tjar de offentliga spelreglerna till att skapa affärsnytta samt stärk dina kunskaper inom området. Utbildningen utgår i stor utsträckn-ing från caselösningar där du får möjlighet att lyfta fram exempel ur den egna organisa-tionen. Antal platser är begränsat till max 15 st vilket skapar bra dynamik och diskussioner samt ger dig mycket utrymme till personlig experthjälp. Först till kvarn!

Tid: 13–15 juni & 22 augustiPlats: KTH, Stockholm Kursledare: Thomas Kalbro och Eidar Lindgren Pris: 23 000 kr för medlemmar i Samhälls-byggarna, 25 000kr för icke medlemmar.

Läs mer och anmäl dig på:

www.samhallsbyggarna.org

10 Medlemsbladet Medlemsbladet 11

Studieresa till Hong Kong och Australien 11–26 november

PRELIMINÄRT PROGRAM

Fredag 11 november Flyg med Finnair från Stockholm 20.00, Göteborg 17.10 och Köpen-hamn 20.10 via Helsingfors.

Lördag 12 november Ankomst till Hong Kong 15.30. Vår guide möter på flygplatsen och vi åker med vår buss till hotellet som ligger på Kowloon sidan för incheckning. I närheten finns den stora shoppinggatan Nathan Road, med tusentals affärer och restauranger. På kort promenadavstånd finns hamnen varifrån Star Ferry regelbundet avgår till Hongkong Island. Middag med kantonesiska smaker och sedan är kvällen fri för egna aktiviteter.

Söndag 13 november Frukost. Hong Kong är en stad i ständig förändring. Förra året förlängdes tunnelbanan till Kennedy Town som tidigare varit ett slumrande stadsdel men har nu lockat till sig nya projekt med lyxiga bostäder, affärer och restauranger. Detta blir dagens första besök och under lunchen bjuder vi en person som deltar i planeringen av området och vi får höra om utvecklingen av en ny stadsdel. Under eftermiddagens rund-tur kommer vi att se en blandning av gammal charmig bebyggelse och mycket spektakulära och moderna skyskrapor på Hong Kong Island. I hamnen i Aberdeen, ligger många fiskebåtar

när de inte är ute till havs. Vidare till stadens högsta punkt, Victoria Peak. Vi äter middag med vy över Victoria Harbour och återvänder till vårt hotell med färja.

Måndag 14 november Frukost. Ovanpå tåg-stationen Nam Cheong, pågår ett projekt att bygga ett stort shoppingcentrum och 3,300 lä-genheter. En av projektledarna för detta bygge tar emot oss och ger oss en inblick i projektet. I närheten ligger West Kowloon Cultural District som kommer bli ett levande kulturkvarter i cen-trala Hong Kong med bästa läge vid vattnet. En del av parken öppnades nyligen medan många av byggnationerna bl. a. det nya moderna mu-seet M+ precis påbörjats. Lunch med Dim Sum och därefter egen tid.

Tisdag 15 november Efter frukost gör vi en dagsutflykt till den tidigare portugisiska kolonin, ön Macau. Båtresan tar ca 1 timme. Vi skymtar delar av den nya långa bron, Hong Kong – Zhuhai – Macau Brigde som är under uppförande. Väl framme blir det en sightsee-ingtur som visar oss det bästa av den f d portu-gisiska kolonin. Vi promenerar längs de trånga gatorna och besöker det berömda kasinot i Ho-tel Lisboa, St Pauls ruinkyrka och Monte Fort. Under rundvandring äter vi en god lunch och

på eftermiddagen får vi lite egen tid att vandra runt eller prova spellyckan på något av Macaos många casinon. Buffémiddag innan återfärd till Hongkong dit vi beräknas ankomma runt 21.00.

Onsdag 16 november Frukost och dag med tid för egna aktiviteter, vår guide delar gärna med sig med tips. Vi checkar ut från vårt hotell och beger oss vid 16-tiden med vår buss mot flyg-platsen. Avresa 19.30 med det australienska flygbolaget Qantas från Hong Kong.

Torsdag 17 november Ankomst till Melbourne på morgonen. Melbourne är näst största stad men har behållit sin småskalighet i centrum med smala gränder som kantas av mindre butiker, restauranger och caféer. Innan incheckning på vårt hotell bekantar vi oss med stadens olika delar. Dessutom hinner vi med ett besök på Mel-bourne Convention and Exhibition Centre.

Fredag 18 november Frukost. Melbourne är både landets kulturella medelpunkt som dess idrottsliga centrum; här hölls Olympiska Spelen 1956 och här spelas Australien Open i tennis. Vi besöker några idrottsarenor innan vi styr vidare mot lunch i vindistriktet Yarra Valley. Vi får en inblick i vintillverkningen och avsmakar några av distriktets viner.

Lördag 19 november Dagen ägnas åt några av de senast uppförda byggnaderna i Melbourne med intressant arkitektur och modern teknik som t ex Melbourne School of Design och Arkitekturinstitutets byggnad. Eftermiddag på egen hand. Gemensam middag på kvällen.

Söndag 20 november Efter frukost beger vi oss till flygplatsen och reser till Sydney. Under vår färd in mot staden ser vi några exempel på stadsförnyelse. Vårt hotell ligger centralt vid Darling Harbour med ett utmärkt läge för en kvälls promenad längs vattnet eller i centrum av Sydney efter vår gemensamma middag.

Må 21 november Frukost. Vi fortsätter utforska Sydney som genomgår stora förändringar; till-gängligheten till vattnet ökar, ny promenadytor tas i anspråk och det är gott byggkranar i staden.

Tisdag 22 november Efter frukost lämnar vi den brusande staden och beger oss in i det im-ponerande naturreservatet Blue Mountains där vi möter naturformationer som Three Sisters och Grose Valley med tät regnskog, dånande vattenfall och höga klippor. Lunch intar vi i ett av de små samhällen som finns inom reserva-tet. Återkomst till hotellet sen eftermiddag.

Onsdag 23 november Sydney Opera House har blivit en symbol inte bara för Sydney utan även för hela Australien. Detta mästerverk ritades av den danske arkitekten Jörn Utzon som erhållit det förnämsta arkitekturpriset för det – Pritz-kerpriset år 2003. Vi kommer att ta en tur i det inre av byggnaden och bakom Operascenen. Vår vistelse i Australien avslutas på kvällen med en gemensam middag med vid havet.

Torsdag 24 november Frukost och avresa från Sydney. Vi ankommer till Singapore under efter middagen och checkar in på vårt hotell.

Fredag 25 november Efter frukost får vi en guidad stadsrundtur i Singapore med de viktigaste sevärdheterna i staden. Vi ser också bostadskomplexet The Interlace av Rem Koolhaas och Ole Scheeren som är en sinnrik och komplex konstruktion och helt nyligen fick World Architecture Festaval s arkitekturpris för bästa byggnaden i världen 2015. Senare under eftermiddagen tid för shopping eller bara avkoppling vid poolen kanske med en Singa-pore Sling. Vi behåller våra rum under kväl-len fram till avresan från hotellet. Avresa med Finnair från Singapore 23.55 mot Helsingfors.

Lördag 26 november Hemkomst till Stockholm 08.00, Göteborg 08.55 och Köpenhamn 09.10.

Preliminärt pris per person i dubbelrum: 67 985 kr. I priset ingår ovan nämnda program och mål tider exklusive mål tidsdryck samt klimatkompensation för flygresan. Önskas enkelrum är det ett tillägg på 1 300 kr per natt.

Mer information och anmälan: www.style.se/samhallsbyggarna

12 Medlemsbladet Medlemsbladet 13

Bättre stadsdel börjar med trygghet

Under senaste veckorna har en mörk bild målats upp av våra förorter. En artikel på KIT menar att våldet där är det enda som samhället pratar om. Skottloss­

ningar på Hisingen och mord i Akalla är tyvärr några av flera exempel som bidrar till en negativ bild. Brottsligheten måste bekämpas. På DN­debatt i förra veckan presenterade Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, ett antal förklaringar på den höga brottsligheten i socialekonomiskt svaga områden (SSO), bland annat inlärning genom relationer till andra, social desorganisation och brist på social kontroll. Paul Alarcon, som leder Stockholms stads sociala hållbarhetskommis­sion, säger att segregation är ett stort problem i Stockholms förorter. Han håller på med att tillsammans med forskare och utredare kartlägga problemen så att de kan bekämpas. Polis, kom­mun och civilsamhälle måste göra sitt. Men även fastighetsägare kan göra skillnad. Enskilda fastighetsägare kan hålla efter sina fastig heter, arbeta med belysning och andra förebyggande insatser för att skapa trygga miljöer. Men det räcker inte. För den som ska ta sig till sitt hem från busshållplatsen eller tunnelbane­stationen passerar ofta flera fastighetsägares hus. Ett eftersatt kvarter får negativa effekter

för grannkvarteret. Därför är samverkan mellan fastighetsägare centralt för att göra skillnad för hela grannskapet.

En form för samarbete är så kallade BIDs (Business Improvement Districts) som finns i flera länder. Där går fastighetsägare inom ett geo­grafiskt begränsat område samman och arbetar tillsammans med förbättringsarbete i sitt område. Till stor del handlar det om renhållning och säkerhetsarbete, men också strategiska frågor för området, såsom utveckling av affärsliv, grönom­råden, boende och besöksnäring. Finansieringen har stöd av en särskild lagstiftning som innebär att medlen tas in av staden och distribueras sedan ut till respektive BID. Hur stora avgifterna skall vara och vem som skall betala dem beslutas av BID'sen själva. I BID'sen finns en person som ansvarar för det konkreta arbetet och ett antal anställda med olika uppgifter. Dessa områden behöver inte nödvändigtvis vara i ytterstaden. I slutet av 1980­talet var Bryant Park, en park mitt på Manhattan, ett hem för kriminell verksamhet och narkotikamissbruk. 1992 forma­des ett BID där fastighetsägare och näringsliv i området betalade extra skatt för att rusta upp parken. Vid slutet av 1990­talet hade Bryant Park

blivit välkänd för en annan anledning: ett trevligt och rent ställe där folk kunde äta lunch utomhus, gå på tillfälliga utställningar och konserter och bidra till tillväxt i området. Inspirerat av BIDs har tre fastighetsägarföre­ningar bildats: Järva (2007), Skärholmen (2008) och Rågsved (2012) med syftet att arbeta för tryggare och bättre stadsdelar. Andra exempel är Gamlestaden i Göteborg och Sofielund i Malmö. Till skillnad från länder med riktig BIDslagstift­ning bygger dessa fastighetsägarföreningar här hemma på frivilligt medlemskap och finansieras med medlemsavgift. Investeringar som skapar trygga och attraktiva miljöer för Stockholms invånare leder till fler möjligheter för hela staden att växa och förstärker dess varumärke. Denna form av BIDsinspirerade lokala fastighetsägarföreningar borde finnas som ett lapptäcke över hela stan. Fastighetsägare vill och kan dra sitt strå till stacken för en bättre stad.

TEXT: HELENA OLSSON, CHEF STADSUTVECKLING OCH SAMHÄLLE

PÅ FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM

Den som vill göra anspråk på att vara samhällbyggare kan inte vända bort huvudet inför trasig belysning, skadegörelse eller brottslighet som sker i och mellan husen. Det går till exempel inte att bygga finaste lek-platsen om inte familjer känner sig trygga att gå dit. Trygghet i boen-demiljön är kanske den allra viktigaste parametern för att bra boende.

Medlemsbladet 1514 Medlemsbladet

SAMHÄLLSBYGGARBLOGGEN

Annons

Norrköpings kommun söker medarbetareLantmäterichef

Din ansökan vill vi ha senast 14 mars

Annons

Före detta ordförande för Sektionen För Fastighetsvärdering (SFF) har avlidit vid 83 års ålder. Åke har varit en eldsjäl i SFF så länge de flesta av oss kan minnas. Först

i form av Samfundet för Fastighetsekonomi och sedan via sammanslagningen med SLF till Aspect och sedan med SVR till Samhällsbyggarna i form av Sektionen För Fastighetsvärdering.

Åke har varit en del av styrelsen sedan 1972 och dessförinnan var han sekreterare i styrelsen under 5 års tid. Åke var ordförande för SFF mellan 1995 och 2015.

Vi som har fått förmånen att arbeta tillsam­mans med Åke kan intyga om hans starka engage­mang, hans förmåga att nå resultat i samförstånd

och obevekliga opartiskhet. Detta i kombination med humor och omtänksamhet har skapat starka band och långa relationer.

Åke var in i det sista aktiv inom Samhällsbyggar­na, bl a som ansvarig för det fastighetsekonomiska spåret på senast genomförda Samhällsbyggnads­dagarna, i utnämningen av årets examensarbete mm. Åke lämnar ett stort tomrum efter sig men Åkes bidrag till värderingssektionen, Samhälls­byggarna och värderingsbranschens utveckling i stort kommer alltid att kommas ihåg.

FÖR SFFS STYRELSE: GUSTAV KÄLLÉN, ORDFÖRANDE

Tisdag 12 april, 10 – 16.30, Scandic Continental, Vasagatan 22, Stockholm

Digitaliseringen är den enskilt största förändrings- faktorn i vår tid. På BIM Alliance konferens får vi lyssna till talare som är experter på vilka utmaningar och möjligheter som digitaliseringen innebär – inte minst för samhällsbyggnadssektorn. I programmet hittar vi bland annat Mehmet Kaplan, bostads-, stadsutvecklings- och it-minister, Anna Felländer, digitaliserings- och framtidsekonom, Swedbank och Ulrika Francke, vd, Tyréns. Anmäl dig på www.bimalliance.se

Digitaliseringen och BIM – ny tid med nya aktörer

Åke Ekwall * 13 september 1932 � 19 januari 2016

Kompisen Åke Ekwall. Vi är många som har personliga minnen av Åke, som ju på många sätt var ett nav i föreningen under många år. Och som Peter Ljung sa

till nytillträdde ordförande Gustav Källén vid se­naste årsmötet: ska du vara ordförande lika länge så uppmärksammar vi din avgång 2055.

Jag arbetade i sju år tillsammans med Åke i SFF styrelse och här är några av mina många minnen av Åke.

Nog trivdes Åke bäst, och var i sitt esse, som mötesordförande. Där han ledde mötet med säker hand och föredömligt såg till att alla fick komma till tals; gärna med en kort presentation, till mig kunde han säga:

– Fredrik, vad har KTH och forskningen för åsikt om värderarnas framtid? Detta sagt med ett leende, han gillade att utmana mötesdeltagarna. Inte sällan fick han dessutom medla bland heta viljor, ett knep för att lugna hetsporrarna var med orden: ”Vi kan väl få undersöka saken”. Åke lärde mig också strategin att vid känsla av osämja med någon, ta en lunch tillsammans och reda ut frågan.

Åke var en av få äldre herrar, ja ni får ursäkta, som hade kombinationen att vara ordentlig men samtidigt ödmjuk och rolig. Ordentligheten ut­

trycktes ofta i hur noggrant han utförde de upp­gifter han tog på sig an på SFF styrelsemöten, och det var säkert minst 150 % av samtliga uppdrag. Ödmjukheten i sitt sätt att kunna erkänna brister: ”Okej, men hur ska vi göra här då?” Här fanns inte en tillstymmelse till att behöva påtala mängder av erfarenhet och kunskap. I somras, efter avgång­en som ordförande, frågade han mig, nästan lite blygsamt, om jag ville ha hans hjälp i arbetet med Samhällsbyggnadsdagarn? Han var noggrann att inte stå i vägen för en yngre generation. Jag kunde inte tänka mig en bättre kompis att arbeta med än Åke, oavsett ålder. Jag tänkte att det här kör vi på i minst 10 år till. Någon gång försökte Åke, försik­tigt, påminna mig: ”Du vet att jag är över 80”.

Humorn fanns alltid med på samtliga möten och träffar, glimten i ögat, och önskan att få dra sin punch (skämt) när läge fanns var påtaglig. Jag tror att i de ögonblicken såg jag barnet eller unge mannen Åke. Jag lärde ju känna Åke först när han var 75 bast – världens yngsta pensionär. Åke – jag kommer att sakna våra luncher och planer!

TEXT: FREDRIK BRUNES

NEDAN FINNER NI NÅGRA ORD FRÅN VÄNNEN OCH TIDIGARE STYRELSEKOLLEGAN FREDRIK BRUNES:

16 Medlemsbladet Medlemsbladet 17

MINNESRUNA

Gör inte om misstagen i miljonprogrammet

Behovet av nya bostäder i Sverige är extremt. Det råder ingen tvekan om behovet av att öka takten i byggandet. Men i jakten på nya bostäder får vi inte begå samma miss­tag som gjordes när miljonprogrammets bostäder bygg­

des. Vi måste lägga mycket större fokus på att bygga miljöer där människor trivs och vill vara. Miljöer som är inkluderande och håll­bara, även socialt. Parallellt med volymdiskussionen ska vi därför också arbeta med god arkitektur och attraktion i form av väl utfor­made gaturum, torg och parker. Vi ska inte bara bygga snabbt. Vi ska bygga snabbt, rätt och hållbart för att lösa krisen.

Diskussionen om bostadsbyggandet handlar idag allt mer om voly­mer. Ett gigantiskt antal bostäder ska byggas, helst billigt och fort ska det gå. Volymfokuset är lätt att fastna i när man ser dagens situa­tion. Vuxna som tvingas bo kvar hos föräldrar långt upp i åldrarna, studenter som tältar och det enorma behovet av bostäder för männ­iskor på flykt.

All statistik visar att behovet av nya bostäder är skriande. Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) räknade i våras ut att det finns ett behov av 436 000 nya bostäder till och med år 2020. Förra året tvingades över 350 000 studenter tävla om ungefär 80 000 stu­dentbostäder och Boverket uppskattar nu att behovet av bostäder för personer som beviljats uppehållstillstånd till drygt 38 000 bo­städer per år 2015 och 2016.

Detta har fått kommuner runt om i landet att snegla på modulhus, containerlösningar och paviljonger, oftast av tillfällig karaktär. Men tillfälliga boenden tenderar ofta bli permanenta när behoven av dem är just permanenta. Och då blir även ogenomtänkta, dåliga boende­miljöer permanenta. Modulhus för fler bostäder är en nödlösning. Bostadsbristen är förvisso akut, men den är också ett faktum på lång sikt. Efterfrågan är inte tillfällig, den kommer inte att gå över. Och långsiktiga problem kräver långsiktiga lösningar.

Vi har i Sverige en tradition av väl planerade städer och samhäl­len, där vatten, avlopp, uppvärmning och avfallshantering har ge­nomtänkta lösningar. Vi har miljöstadsdelar som är föredömen och inspirationskällor runt om i världen. Vi har byggregler, bul­

KRÖNIKAN

lerlagstiftning och medborgarinflytande. Uppgiften är nu att lösa bostadskrisen utan att kasta ut långsiktighet, hållbarhet och stads­kvalitet med badvattnet.

Samhällsbyggarnas medlemmar står redo att bidra till detta. Men för att ekvationen ska gå ihop måste politiker runt om i landet också kraftsamla. Det duger inte att kommuner har långa planköer. Re­sursbrist hos växande kommuner i plan­ och byggprocesserna gör ofta att projektidéer inte kommer igång, utan får köa i månader för att få tilldelat en handläggare. Politiker måste börja se planhandläg­gare mer som en resurs och mindre som ett problem. Det behövs fler tjänster för att bygga mer och yrket måste få den status det förtjänar.

Bostads­ och stadsutvecklingsminister, Mehmet Kaplans, nya lag­förslag om att ta bort möjligheten att överklaga detaljplaner till länsstyrelserna är ett viktigt steg. Ändringen kan säkert skynda på många bostadsprojekt. Men denna ändring understryker också yt­terligare behovet av god samhällsplanering i ursprungsskedet. Om projekten är dåliga kommer de bara fortsätta att överklagas – och dessutom fällas – i nästa instans och ingenting är vunnet. Fokus i bostadsdebatten får inte bara vara att göra snabbt, utan att göra snabbt och rätt. På så sätt kan vi lösa bristen utan att bygga bort attraktiviteten våra städer.

Det råder inget tvivel om att miljonprogrammet gav många nya bo­städer, däremot kan man vara kritisk mot hur programmet präglade de stadsdelar som formades. Bostadsbrist är inget skäl att strunta i god planering, kvalitet och stadsbyggnadsvärden. För det är dessa aspekter som avgör hur ett områdes framtida attraktionskraft blir, hur städer håller ihop även socialt. Otrivsamma miljöer som enbart erbjuder bostäder i stor skala leder till uppdelning och segreger­ing. Stora områdesprojekt, med stora likriktade volymer, kan där­för gå fort att bygga, men riskerar då också att bli upprepningar av 1960­talets eftermäle. Istället ska vi lära av historien och bygga framtidens bostäder genomtänkt, inkluderande och hållbart.

TEXT: SARA HAASMARK, VD SAMHÄLLSBYGGARNA

”Vi ska bygga snabbt, rätt och hållbart för att lösa krisen”

”Detta har fått kommuner runt om i landet att snegla på modul­hus, containerlös­ningar och pavil­jonger, oftast av tillfällig karaktär”

”Istället ska vi lära av historien och bygga fram­tidens bostäder genomtänkt, inkluderande och hållbart”

Tidigare publicerad i Dagens Samhälle.

18 Medlemsbladet Medlemsbladet 19

Posttidning BReturadress:Samhällsbyggarnas medlemsbladBox 16132103 23 Stockholm

kfs.se

KFS AnläggningsKonstruktörer AB har i dag ca 30 anställda. Vi arbetar i huvudsak inom områdena hamn, vattenkraft och bro med utredningar, projektering och granskning.

CertifieradISO 9001ISO 14001

ANLÄGGNINGSKONSTRUKTÖRER AB

Just n sö

ker vi

3 os

utre

r,

båd n

yexam

nerd

ch e

rfaa .

Välom

en e

dn

asöa

n

nan

den 21 mar

2016.

Skica

asö

an il

job@

f.s

Frågor

? Kot

ata J

en W

pl

,

08-470 05 67.