En studie av välgörenhetsorganisationer och …515731/FULLTEXT01.pdfav relationer och modellen är...
Transcript of En studie av välgörenhetsorganisationer och …515731/FULLTEXT01.pdfav relationer och modellen är...
Bjl
Uppsala universitet
Företagsekonomiska institutionen
Kandidatuppsats 15 hp
Vårterminen 2012
Värdet av en relation
En studie av välgörenhetsorganisationer och bidragsgivande företag - hur de
samarbetar och stärker sin relation Handledare: Ulf Olsson
Författare: Klara Broms Seving Emma Zarelius
Inlämningsdatum: 2012-03-26
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
1
Sammandag Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng Författare: Klara Broms Seving, Emma Zarelius Handledare: Ulf Olsson Nyckelord: Interaktionsmodellen, CSR, välgörenhetsorganisationer, relationer,
bidragsgivare Titel: Värdet av en relation – en studie av hur välgörenhetsorganisationer
och företag samarbetar för att stärka sin relation
Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som har lett
till att relationen mellan välgörenhetsorganisationer och
bidragsgivande företag har stärkts. Vidare studeras orsakerna bakom
ökningen av både antalet välgörenhetsorganisationer och av antalet
bidragsgivande företag under de senaste åren.
Teori: Teorin utgår från interaktionsmodellens fyra huvudgrupper;
interaktionsprocessen, parternas egenskaper, omgivningen i vilken
interaktionen äger rum och atmosfären som påverkar eller påverkas av
interaktionen.
Slutsats: Faktorer som stärkt relationen mellan välgörenhetsorganisation och
bidragsgivare är främst det ömsesidiga beroende som utvecklats
mellan parterna samt att det tidigare ensidiga utbyte ersatts av ett
gemensamt samarbete där båda parter strävar efter att uppnå samma
mål. Den ökade medvetenheten om CSR i samhället har lett till en
stärkt vilja hos företag att involvera sig i och utveckla samarbeten med
välgörenhetsorganisationer.
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
2
Abstract Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 credits Authors: Klara Broms Seving, Emma Zarelius Advisor: Ulf Olsson Key words: Interaction model, CSR, Welfare organizations, Contributors,
Relations
Title: The value of a relationship – a case study of the cooperation between
welfare organizations and their contributors in order to establish a
strong relationship.
Purpose: The purpose of this essay is to examine the elements that have
strengthened the relationship between welfare organizations and
contributing companies. We will also study the causes of the increase
in both welfare organizations and contributing companies.
Theory: The theory is based on the interaction model’s four main groups: the
interaction process, the interacting parties, the interaction environment
and the atmosphere.
Conclusions: We have in this essay reached the conclusion that an increased
awareness of CSR has made companies more willing to cooperate
with, and support welfare organizations through contributions. This
willingness has resulted in an increased number of contributors and
welfare organizations. The interdependence that now exists between
the two parties as well as the endeavor to reach the same goals has led
to stronger and deeper relations.
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
3
Förord
Att skriva denna kandidatuppsats har varit både lärorikt och spännande och vår förhoppning är att
slutresultatet också ska vara detta. Vi har fått värdefull hjälp från flera håll under tiden uppsatsen
har vuxit fram och detta är vi mycket tacksamma för. Vi vill rikta ett stort tack till Anne Bergsten
(Barncancerfonden), Anna Magnusson (Friends), Mikael Willborg (BRIS), Erik Östensson
(Smakis) och Fredrik Skärheden (PostkodLotteriet) som alla bidragit med tid för att hjälpa oss
genom att delta i intervjuer samt svara på våra frågor via e-mail. Vår handledare, Ulf Olsson, har
ställt upp under hela processen och varit till stor hjälp. Vi är även mycket glada för att vår
seminariegrupp med våra huvudopponenter Emilie Sjögren och Joel Östberg under uppsatsens
framväxt lagt ner tid på att läsa och kommentera vår uppsats.
Stort tack till er alla! Klara Broms Seving och Emma Zarelius Klara Broms Seving Emma Zarelius …………………………………… .……………………………………. Uppsala Uppsala 2012-03-26 2012-03-26
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
4
Innehållsförteckning
Sammandag .............................................................................................................................................1 Abstract.....................................................................................................................................................2 Förord........................................................................................................................................................3 1. Inledning..............................................................................................................................................6
1.1 Studiens bakgrund och problemområde ................................................................................................6 1.2 Återkommande begrepp ........................................................................................................................8 1.3 Syfte ...............................................................................................................................................................8 1.4 Avgränsning:...............................................................................................................................................8
2. Teoretisk genomgång ......................................................................................................................9 2.1 Vad är en relation .....................................................................................................................................9 2.2 Interaktionsmodellen..............................................................................................................................9 2.2.1 Interaktionsprocessen .....................................................................................................................................11 2.2.2 Parternas egenskaper.......................................................................................................................................12 2.2.3 Omgivningen i vilken interaktionen äger rum.......................................................................................12 2.2.4 Atmosfären som påverkar eller påverkas av interaktionen ............................................................13
2.3 Corporate Social Responsibility........................................................................................................ 13 2.3.1 Motiv och fördelar för företag att implementera CSR ........................................................................14
3. Metod ................................................................................................................................................. 17 3.1 Undersökningsmetod ........................................................................................................................... 17 3.2 Insamling av empiriska data.............................................................................................................. 17 3.2.1 Semistrukturerade intervjuer.......................................................................................................................17 3.2.2 Operationalisering .............................................................................................................................................18 3.2.3 Val av organisationer ........................................................................................................................................19 3.2.4 Val av intervjuobjekt .........................................................................................................................................19
3.3 Undersökningens tillförlitlighet ....................................................................................................... 19 4. Empirisk genomgång .................................................................................................................... 21 4.1 Vad är en välgörenhetsorganisation? ............................................................................................. 21 4.2 Välgörenhetsorganisationer och bidragsgivare.......................................................................... 22 4.2.1 Barncancerfonden..............................................................................................................................................22 4.2.2 BRIS ..........................................................................................................................................................................22 4.2.3 Friends ....................................................................................................................................................................23 4.2.4 PostkodLotteriet .................................................................................................................................................23 4.2.5 Smakis .....................................................................................................................................................................23
4.3 Relationen i interaktionsmodellen.................................................................................................. 24 4.3.1 Interaktionsprocessen .....................................................................................................................................24 4.3.2 Parternas egenskaper.......................................................................................................................................24 4.3.3 Omgivningen i vilken interaktionen äger rum.......................................................................................26 4.3.4 Atmosfären som påverkar eller påverkas av interaktionen ............................................................26 4.3.5 Corporate Social Responsibility ...................................................................................................................27
5. Analys................................................................................................................................................. 28 5.1 Interaktionsprocessen ......................................................................................................................... 28 5.2 Parternas egenskaper .......................................................................................................................... 28 5.3 Omgivningen i vilken interaktionen äger rum ............................................................................ 29 5.4 Atmosfären som påverkar eller påverkas av interaktionen................................................... 30
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
5
5.5 Corporate Social Responsibility........................................................................................................ 30 6. Slutsatser och diskussion............................................................................................................ 31 6.1 Vidare forskning..................................................................................................................................... 33
7. Referenser ........................................................................................................................................ 34 7.1 Litterära källor ....................................................................................................................................... 34 7.2 Internetbaserade källor ...................................................................................................................... 36 7.3 Muntliga källor........................................................................................................................................ 38
8. Bilagor................................................................................................................................................ 39 8.1 Totala intäkter 90-konton 2001-2010............................................................................................ 39 8.2 Intäkter från företag 90-konton 2006-2012................................................................................. 39 8.3 Intäktsandel av totala verksamhetsintäkter år 2010 (90-konto)......................................... 40 8.4 Sammanställning 2010 - Statistik för 90-konto organisationer ............................................ 40 8.5 Insamlade medel från allmänheten................................................................................................. 41 8.6 Intervjuguide........................................................................................................................................... 41 8.6.1 Intervjuobjekt ......................................................................................................................................................41 8.6.2 Frågor till välgörenhetsorganisationer.....................................................................................................42 8.6.3 Frågor till företag................................................................................................................................................43
8.7 Välgörenhetsorganisationernas nyckeltal .................................................................................... 44
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
6
1. Inledning
I detta inledande avsnitt presenteras uppsatsens bakgrund och problemområde, syfte och
frågeställning samt avgränsningar. För att underlätta för läsaren presenteras även i detta avsnitt
återkommande begrepp som är centrala uppsatsen igenom.
1.1 Studiens bakgrund och problemområde
Välgörenhetsorganisationer har under de senaste åren haft en enorm uppgång och under endast
tio år har organisationernas totala insamlade medel i Sverige fördubblats, från sju miljarder
kronor år 2001 till hela 14 miljarder kronor år 2010 (Se bilaga 8.1). Denna vilja att skänka mer
pengar har med tiden lett till att antalet välgörenhetsorganisationer ökat. Det finns idag ett stort
utbud av olika sorters organisationer med motiv att hjälpa allt från cancersjuka patienter till
hemlösa hundar. Välgörenhetsorganisationernas ökade utrymme i dagens samhälle har lett till en
förstärkt medvetenhet om deras möjlighet att förbättra samhället samt en ökad känsla för ansvar
att hjälpa behövande (Svensk insamlingskontroll, 2012). Vi ställde oss frågan hur detta kommer
sig, har vi helt enkelt blivit mer generösa eller finns det någon bakomliggande orsak till denna
ökning?
Under ett antal år har ett finansiellt instabilt läge präglat stora delar av världsmarknaden och den
svenska är inget undantag. Många svenska företag har uppvisat negativa resultat men trots detta
väljer ändå många att ge bidrag till organisationer med välgörenhet som ändamål (Europeiska
kommissionen, 2011). Statistik visar att bidrag från företag har ökat kraftigt mellan åren 2006
och 2010 (Se bilaga 8.2). Det finns idag ett större utbyte av tjänster och en ökad interaktion
mellan välgörenhetsorganisationer och bidragsgivande företag och mer än någonsin tidigare
skrivs avtal mellan parterna för att säkerställa samarbeten (Insamlingskontroll, 2012).
Interaktionsmodellen är en modell som är utvecklad främst för att undersöka och analysera
relationen mellan köpande och säljande företag. Tidigare studier har gjorts gällande den här typen
av relationer och modellen är idag en erkänd teori. Till skillnad från dessa studier anpassar vi i
vår uppsats modellen till att analysera relationen mellan välgörenhetsorganisation och
bidragsgivande företag. I denna relation finns inte en utmärkande köparroll och säljarroll utan
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
7
relationen är baserad på ett dubbelsidigt utbyte och beroende. Undersökningen anser vi relevant
då dessa typer av relationer blir allt fler, samtidigt som studier inom området lyser med sin
frånvaro. Teorin är relevant då den är effektiv för att analysera olika sorters relationer och kan
anpassas för uppsatsens syfte.
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
8
1.2 Återkommande begrepp
Välgörenhetsorganisation: Välgörenhetsorganisationers syfte är att samla in bidrag till
behövande ändamål. Bidragen kan vara både finansiella och icke-finansiella.
Corporate Social Responsibility: Corporate Social Responsibility (hädanefter benämnt CSR) är
ett uttryck som på svenska översätts till företags sociala ansvar. CSR är frivilligt arbete från
företags sida som bidrar till att skapa ett bättre samhälle.
Bidragsgivare: De företag som skänker finansiella eller icke-finansiella medel till
välgörenhetsorganisationer.
1.3 Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som har lett till att relationen
mellan välgörenhetsorganisationer och bidragsgivande företag har stärkts. Vidare studeras
orsakerna bakom ökningen av både antalet välgörenhetsorganisationer och av antalet
bidragsgivande företag under de senaste åren. Detta syfte mynnar ut i följande frågeställning:
Vilka faktorer har lett till att relationen mellan välgörenhetsorganisationer och bidragsgivare
har stärkts och vilka är de bakomliggande orsakerna till ökningen av både antalet
välgörenhetsorganisationer och antalet bidragsgivare?
1.4 Avgränsning:
Uppsatsen utgår från ett företagsperspektiv och behandlar välgörenhetsorganisationer och
bidragsgivande företag – bidrag från privatpersoner ges därför inget utrymme. Författarna
avgränsar sig till att enbart behandla välgörenhetsorganisationer som kontrolleras av Svensk
insamlingskontroll och därför utelämnas alla organisationer som inte har 90-konto1. I avsnittet
som berör CSR kommer endast externa motiv behandlas, de interna motiven behandlas således
inte.
1 90-konto är ett konto som vissa välgörenhetsorganisationer får ha om de uppfyller specifika krav. Välgörenhetsorganisationer med 90-konto kontrolleras regelbudet av Svensk insamlingskontroll och kan därmed ses som en kvalitetsstämpel för bidragsgivare. (Svensk insamlingskontroll, 2012)
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
9
2. Teoretisk genomgång
I den teoretiska genomgången presenteras relevanta aspekter av litteraturen. Denna del
syftar till att ge förståelse och bidra till studiens syfte. Inledningsvis förklaras uttrycket
relation som sedan följs av uppsatsens utgångspunkt – interaktionsmodellen. Även begreppet
Corporate Social Responsibility som är av betydelse för relationen mellan
välgörenhetsorganisation och bidragsgivare behandlas i detta avsnitt.
2.1 Vad är en relation
Enligt Egan (2004) uppstår en relation mellan två parter då de är ömsesidigt beroende av
varandra samt har ett gemensamt intresse och strävar efter att uppnå samma mål. En relation
innebär att det existerar något mer än enbart enstaka utbyten mellan de inblandade parterna,
exempelvis ett gemensamt engagemang och lika värderingar.
Relationer skapas av individuella interaktioner och handlingar och sträcker sig vanligtvis över en
lång tid. De uppstår vanligtvis då två parter arbetar tillsammans för att nå ett gemenensamt
resultat som är fördelaktigt för båda parterna. Ett resultat som inte någon av parterna skulle kunna
uppnå enskilt och som inte kan återskapas av andra. Detta resultat skapar ett ömsesidigt beroende
mellan parterna och är vad som brukar ses som kärnan till att relationer mellan företag
uppkommer (Håkansson & Snehota, 1995, s. 25-26).
2.2 Interaktionsmodellen
Interaktionsmodellen är en modell som fokuserar på hur relationen mellan två parter ser ut.
Denna modell utvecklades år 1982 av IMP Group, en grupp som bildades under 1970-talet av en
samling forskare representerade av fem europeiska länder och universitet – Uppsala universitet,
UMIST (Manchester), University of Bath, Ludwig Maximilians Universitet (München) och ESC
Lyon. Gruppens syfte är att forska inom marknadsföring, inköp och teknisk utveckling ur ett
interaktivt business to business2-perspektiv. De har gjort ett flertal studier gällande hur företag
gör affärer och resultaten som uppstår när företag samverkar. Modellen baseras på den relation
2 En marknadsstrategi som beskriver interaktion och handel av varor och tjänster mellan företag
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
10
som uppstår mellan två parter och det är denna relation som utgör den centrala utbytesprocessen.
En undersökning gjord av Håkansson och Snehota (1995) visar att relation mellan två parter ofta
blir stark och består under en längre tid, samt att den gemensamma relationen som uppstår ofta
leder till fortsatta samarbeten där följden vanligtvis blir att parterna anpassar sig till varandra.
Dessa faktorer skapar ett beroende som i sin tur blir den centrala delen i det som sammankopplar
parternas vidare samarbete (Sutton-Brandy, 2000, s. 2-3).
Interaktionsmodellen består av fyra huvudgrupper:
1. Interaktionsprocessen
2. Parternas egenskaper
3. Omgivningen i vilken interaktionen äger rum
4. Atmosfären som påverkar eller påverkas av interaktionen
Figur 1. (Källa: Ljung, Nilsson, Olsson et al., 1998 s. 95)
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
11
I figur 1 visas interaktionsmodellen med sina fyra huvudgrupper samt de faktorer som grupperna
består av. Ett stort antal faktorer kan användas för att undersöka och analysera relationer, i vår
uppsats har vi behandlat de som är av betydelse för relationen mellan välgörenhetsorganisation
och bidragsgivare. I innersta rutan finns interaktionsprocesser vilka kan ske på både kort och lång
sikt. Vår undersökning koncentrerar sig på de långsiktiga processerna och främst på de
anpassningar som båda parter gör. Inom denna grupp finns även det sociala utbytet som kommer
från båda sidor. På varsin sida av interaktionsprocessen finns organisationerna mellan vilka det
finns en relation. Organisationerna, i uppsatsens fall välgörenhetsorganisation och bidragsgivare,
består av ett flertal egenskaper, teknologi har en viktig roll i denna typ av relationer men här
påverkar även individuella egenskaper. En involverad persons mål och erfarenheter påverkar hur
relationen utvecklas. Interaktionsprocesser och parternas egenskaper omges av atmosfären som
bestäms av det makt/beroende förhållande som finns mellan parterna, hur väl samarbetet
fungerar, om det finns en öppenhet samt parternas förväntningar på varandra. Dessa tre grupper
omsluts av omgivningen vilken karaktäriseras av hur marknadsstrukturen ser ut på den marknad
där parterna agerar och av vilka förväntningar som ställs på organisationerna från samhället och
från deras intressenter.
Nedan förklaras interaktionsprocessens fyra huvudgrupper närmare:
2.2.1 Interaktionsprocessen
Det samspel som uppstår mellan de två parterna kallas för interaktionsprocessen och delas i
denna modell upp i den utvecklande och långsiktiga relationen samt i de transaktioner som äger
rum i form av enskilda utbyten vilket kan vara i form av produkter och information. Med tiden
uppstår ofta en långsiktig relation mellan parterna och denna skildras av bland annat
institutionalisering där parterna utvecklar rutiner för samarbetet och skapar förväntningar samt
ställer krav på varandra och tar ansvar för olika områden. De karaktäriseras även av anpassningar
vilka kan ske både medvetet och omedvetet. Dessa uppkommer vanligtvis i kommunikationen, i
rutiner vad gäller informationsutbyte samt i finansiella situationer. Genom anpassningar kan
parterna uppnå fördelar som ökad vinst och minskade kostnader. Det sociala utbytet är en viktig
del av interaktionsprocessen som minskar risker och osäkerhet som lätt kan uppstå vid bristfällig
kommunikation. Genom ett socialt utbyte är det lättare för parterna att upprätthålla en god
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
12
relation även i perioder där det inte sker något utbyte eller någon transaktion eftersom den sociala
delen är konstant. Den viktigaste funktionen som socialt utbyte erbjuder är att parterna skapar ett
ömsesidigt beroende av varandra, vilket säkrar framtida samarbeten (IMP Group, 1982, s. 16).
2.2.2 Parternas egenskaper
Enligt Ljung et al. (1998) karakteriseras relationen mellan de två parterna av vilka egenskaper de
har. En organisations egenskaper består av faktorer såsom organisationens struktur och strategi,
dess erfarenheter samt dess teknologi. Företagens storlek och maktposition har en avgörande roll
för vilken position de kommer anta i relationen - en stor organisation har en större chans att bli
den dominerande parten. Erfarenhet från tidigare samarbeten kan ha gett betydande kunskap om
hur relationer bäst sköts, vilket kan underlätta utvecklandet av en bra relation. Relationen
påverkas av de involverade individerna, främst av dem som sköter kommunikationen och vårdar
den. Relationen kommer att utformas efter hur dessa personers motiv och värderingar ser ut, även
beslutsfattande och långvarighet av samarbetet påverkas till stor del av dessa individer.
2.2.3 Omgivningen i vilken interaktionen äger rum
De omgivningsfaktorer som har betydelse i denna modell är dels den form av marknadsstruktur
som präglar marknaden parterna agerar på, dels dynamiken som existerar på marknaden och
påverkar en relation. De förväntningar och värderingar som finns på marknaden spelar en viktig
roll i denna huvudgrupp. Det är viktigt att ha det omgivande samhället i åtanke vid utvecklingen
av en relation, parterna måste vara medvetna om vilka de generella värderingarna, kraven och
åsikterna är samt veta vad de har för förväntningar på sig från samhället. Anpassar sig inte
parterna till omgivningen kan svårigheter och hinder uppstå (IMP Group, 1982 s. 20-21). Enligt
Lattemann et al. (2009) räcker de inte att ha människorna i omgivningen i åtanke utan de måste
även vara medvetna om hur kultur och sociala normer påverkar relationer. Ingen organisation kan
arbeta alldeles självständigt. Alla aktörer på en marknad påverkar och påverkas av ett flertal olika
enheter. Dessa influenser uppstår både internt inom företaget, från kollegor och anställda och
externt från exempelvis konsumenter och konkurrenter. Varje aktör påverkar både medvetet och
omedvetet andra aktörer med deras handlingar, attityd och kunskap samtidigt som de konstant
påverkas av andra aktörer i sin omgivning. Alltså är de handlingar, attityder och kunskaper som
existerar på marknaden under konstant förändring, och omgivningens krav och förväntningar
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
13
ändras snabbt då aktörer påverkas av varandra (Håkansson, Harrison, Waluszewski, 2004, s.
100).
2.2.4 Atmosfären som påverkar eller påverkas av interaktionen
Relationen som utvecklas mellan parterna påverkas av atmosfären som omger den. Atmosfären
kan beskrivas i form av ett antal olika variabler. Dessa är ett makt/beroende förhållande som
finns mellan de två företagen, ett slutenhet/öppenhet förhållande som visar hur väl samarbetet
fungerar i praktiken eller om konflikter förekommer och närheten/avståndstagandet mellan
parterna. Förväntningarna som parterna har gentemot relationen har även en avgörande roll.
Dessa variabler skapar tillsammans med parternas mål och visioner en atmosfär, vilken kan ses
som en produkt av relationen som helhet (IMP Group, 1982, s. 23-24).
Enligt Ljung et al. (1998) skapar denna modell möjligheter för att lättare kunna förstå samt
analysera relationer. Analysen av relationen som möjliggörs med interaktionsmodellen sträcker
sig längre än till att endast fastställa att den relation som skapas mellan två parter är betydelsefull.
2.3 Corporate Social Responsibility
Corporate Social Responsibility (CSR) är frivilligt arbete från företags sida som syftar till att
skapa ett bättre samhälle. Det är ett åtagande som visar att företag inte enbart tänker på sitt
finansiella resultat utan även tar ansvar för och engagerar sig i att förbättra samhället. Detta kan
göras både internt och externt inom ett företag. Internt utförs det gentemot eller tillsammans med
personalen, som exempelvis att ha bra arbetsförhållanden. Externt arbete riktas mot utomstående
parter, som exempelvis sponsring av föreningar och organisationer (Grafström, Göthberg &
Windell, 2008, s. 28).
Enligt Moir (2001) är det svårt att precisera vad CSR innebär och att definiera vilken typ av
ansvar företag måste ta för att kunna uttala sig om att de tar socialt ansvar. Det är ett
svårdefinierat begrepp då det kan innebära en rad olika slags arbeten och engagemang beroende
på vad företag är intresserade av, det är även svårt att mäta eller se resultat från arbetet. En
institution som förklarat begreppet är EU-kommissionen:
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
14
”De flesta definitioner av företagens sociala ansvar beskriver det som innebär att företagen på
frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan
med intressenterna” (EU-kommissionen, 2001, s. 5 från Grafström et al., 2008, s. 79).
Grafström et al. (2008) menar att CSR har fått allt större betydelse bland företag de senaste åren
och att allt fler företag engagerar sig i olika typer av CSR-arbete idag. År 2005 var 56 procent av
Sveriges största börsbolag involverade i någon form av CSR-arbete enligt uppgifter på respektive
företags hemsidor. Det ökade intresset märks även på att flera metoder för att mäta och arbeta
med CSR har tagits fram, som exempelvis Dow Jones Sustainability index. Även antalet etiska
fonder har ökat och fler standarder och riktlinjer för rapportering av CSR har skapats.
Omfattningen av ett företags CSR-arbete avgörs av vilka intressenter företaget har ett ansvar mot
och hur stort socialt ansvar de tar definieras och utvecklas för att göra intressenterna så nöjda som
möjligt. Det finns ett stort antal intressenter för företag att ha i åtanke förutom deras konsumenter
och ägare som exempelvis media, välgörenhetsorganisationer och statliga institutioner.
2.3.1 Motiv och fördelar för företag att implementera CSR
Motiven till att företag vill involvera sig i CSR-arbete är många, det påverkar både uppfattningen
om företaget från omgivningen och arbetsmoralen hos personalen inom företaget. Enligt den
Hond, de Bakker och Neergaard (2007) är motiven till att inleda ett CSR-arbete indelade i interna
och externa motiv. Externa motiv är de som innefattar relationer med andra företag och
organisationer, samt de gensvar som ges på krav från samhället och dess konsumenter. De interna
är främst att öka det personliga engagemanget till att skapa social och miljömässig förbättring
bland personalen.
Enligt Babiak och Trendafilova (2011) är ett vanligt motiv till att företag involverar sig i CSR-
arbete önskan att uppnå legitimitet. Legitima organisationer bedöms som mer pålitliga, vilket
skapar mer förtroende hos konsumenterna och blir därför mer konkurrenskraftiga.
De externa motiven är de som påverkar konsumenter och andra företag. CSR-arbete kan inledas
för att möta förändrade kundkrav, öka kundlojaliteten, förbättra förtroendet hos potentiella eller
redan existerande kunder och investerare. Även för att vinna tillgång till nya marknader och
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
15
områden, förbättra bilden av företaget och hur det uppfattas av omgivningen, vilket i sin tur även
lockar ny arbetskraft (Sahlin-Andersson, 2006).
Fördelarna med CSR är liksom motiven många, de som utmärker sig mest är förbättring av
personalens moraliska värderingar, tillgång till marknader som kräver att företag arbetar med
CSR, legitimitet i samhället, ökad konkurrenskraft, ökat varumärkesvärde samt att det underlättar
möjligheten för ett företag att upprätthålla ett gott rykte. De senaste åren har kännedomen om
CSR ökat kraftigt och detta har lett till att samhället ställer större krav på företag att ta ett socialt
ansvar. Om företagen inte anpassar sig efter dessa krav riskerar de offentlig kritik vilket leder till
en rad negativa konsekvenser som ryktesspridning, minskad försäljning, försvagning av
varumärkets värde och att marknadsandelarna blir färre (den Hood et al., 2007, s. 81-83).
KPMG International (2011) har i en undersökning fastställt att CSR har utvecklats från något
som tidigare sågs som en handling företag gjorde för att uppfylla en moralisk skyldighet till
samhället men har idag blivit en nödvändighet och självklarhet bland många företag. Idag
stoltserar företag med sitt CSR-arbete och visar i större utsträckning att denna typ av arbete har
ett ekonomiskt värde.
Figur 2 (utvecklad av författarna) visar de avgörande faktorer som bygger upp en långsiktig
relation mellan välgörenhetsorganisation och bidragsgivare.
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
16
Figur 2 (Källa: Broms Seving & Zarelius, 2012)
Denna figur visar vilka faktorer som bidrar till en långsiktig relation mellan en
välgörenhetsorganisation och en bidragsgivare. CSR har en stor inverkan på företags vilja att
inleda samarbeten med välgörenhetsorganisationer och utan det ökade kravet att engagera sig i
CSR-arbete skulle inte relationerna idag vara lika många då relationerna ger företag en legitimitet
som är svår att annars uppnå. Många företag inleder CSR-arbete för att möta förändrade
kundkrav samt att öka ansvarstagandet i samhället. Interaktionsmodellens fyra huvudgrupper
påverkar båda parterna. De fyra grupperna har varsin utmärkande egenskap som går åt båda
hållen. Anpassningar krävs av båda sidor för att ett långsiktigt samarbete ska vara möjligt. Mål
och visioner måste vara lika för att ett samarbete överhuvudtaget saka inledas. Förväntningar,
både de som parterna ställer på varandra och de som kommer från omgivningen har en stor
inverkan på hur relationen kommer att se ut. Ett ömsesidigt beroende karaktäriserar relationerna
mellan välgörenhetsorganisation och bidragsgivare snarare än det makt/beroende förhållande som
är vanligt i relationer hos köpare och säljare.
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
17
3. Metod
I detta avsnitt följer ett klargörande av vilka tillvägagångssätt författarna använt för att
genomföra undersökningen. Här motiveras valet av undersökningsmetoder samt berättas hur
intervjuerna har utförts. Även val av intervjuobjekt och organisationer klarläggs samt
underökningens tillförlitlighet. Ambitionen är att dessa metoder skall ge ett djupgående underlag
för analysen.
3.1 Undersökningsmetod
Författarna har använt en kvalitativ undersökningsmetod. Denna typ av metod är fördelaktig då
en djupare inblick ges inom det valda undersökningsområdet genom de intervjuer som
genomförts (Denscombe, 2003, s. 115).
3.2 Insamling av empiriska data
För att besvara syftet med denna uppsats har både primärdata och sekundärdata använts.
Författarnas vision är att genom studier av enskilda fall belysa den aktuella situationen (Merriam,
1994, s. 107). De sekundärdata som används består av information från internet, vetenskapliga
artiklar och litteratur. Den teori och de fakta som använts anser författarna relevant då de
behandlar det som denna uppsats ämnar besvara. Primärdata som använts utgörs av intervjuer.
Dessa i form av två semistrukturerade intervjuer, som utförts på respektive
välgörenhetsorganisations kontor i Stockholm samt tre intervjuer som utförts via e-mail.
3.2.1 Semistrukturerade intervjuer
Frågeställningen har författarna för avsikt att besvara med hjälp av semistrukturerade intervjuer.
(Se bilaga 8.6) Denna form av intervju ger utrymme för att anpassa frågorna allteftersom
intervjun fortskrider. Detta är lämpligt när öppna och komplexa frågor används vid
intervjutillfället. Kvalitativa analyser passar bäst då data som framkommit under intervjutillfället
ska analyseras (Saunders, Lewis, Thornhill, 2009, s. 320-321). Möjligheten att ställa följdfrågor
utnyttjades för att svaren skulle bli så djupgående som möjligt samt ge garanti för att svaren var
av relevans.
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
18
Sannolikheten att en högt uppsatt person inom en organisation eller inom ett företag ställer upp
för en intervju är oftast större än att personen exempelvis genomför en enkätundersökning.
(Saunders et al., 2009, s. 324) Därför har detta tillvägagångssätt föredragits av författarna.
Intervjuerna ägde rum på respektive organisations kontor i Stockholmsområdet. Enligt Saunders
et al. (2009) är det en fördel om en intervju hålls på en plats där personen som intervjuvas känner
sig trygg och bekväm. Innan intervjun började fick samtliga deltagare godkänna att intervjuerna
spelades in samt avgöra om personerna i fråga ville vara anonyma eller inte.
Författarnas mål var att utföra alla intervjuer ansikte mot ansikte men på grund av
intervjuobjektens hektiska scheman och andra förhinder var det här dock inte möjligt. Som följd
av detta utfördes fyra intervjuer via e-mailkontakt. Enligt Repstad (2007) är intervjuer via e-mail
inte typiskt kvalitativt och sådan intervjuteknik kan leda till att väsentlig information går förlorad.
Författarna har undvikit det här genom att de frågor som skickades ut var noga utformade, detta
för att minimera risken för missförstånd, samt att de fanns möjlighet till vidare e-mailkontakt om
oklarheter uppstod. Intervjuguide med de frågor som skickades ut via e-mail till
välgörenhetsorganisationer finns bifogade i bilaga 8.6.2 och i bilaga 8.6.3 finns de frågor som
skickades ut till företagen.
3.2.2 Operationalisering
De frågor som författarna har ställt under intervjuerna har tagits fram med hjälp av de teorier som
tas upp i uppsatsens teoridel. I bilaga 8.6.2 Frågor till välgörenhetsorganisationer finns de frågor
som ställdes till intervjuobjekten på välgörenhetsorganisationerna. Fråga ett till sex är de frågor
som är kopplade till den del i teorin som behandlas i avsnitt 2.1 och 2.2. Dessa frågor har som
avsikt att besvara hur välgörenhetsorganisationerna ser på relationen med de bidragsgivande
företagen. Fråga sju till 20 hanterar hur välgörenhetsorganisationers ser på de samarbeten som
bildas och byggs upp med företagen, samt hur dessa samarbeten bibehålls. I bilaga 8.6.3 Frågor
till företag framställs de frågor som ställdes till de företag som intervjuades. Här behandlar de
första sex frågorna, vilka tagits fram med hjälp av teoridel 2.1 och 2.2, hur företagen ser på sina
samarbeten med välgörenhetsorganisationer, och de tolv följande frågorna hanterar företagens
samarbeten med välgörenhetsorganisationer. Fråga ett till tre riktade mot
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
19
välgörenhetsorganisationer samt fråga 15 till 18 riktade mot bidragsgivare behandlar teoridel 2.3
om CSR.
3.2.3 Val av organisationer
För att besvara uppsatsens frågeställning har författarna valt att göra en fallstudie genom att
intervjua anställda på tre välgörenhetsorganisationer och två bidragsgivande företag. Då
välgörenhetsorganisationer valdes ut var målet att undersöka tre stycken med
liknande målgrupper. Valet föll på Barncancerfonden, BRIS och Friends, vilka alla tre riktar sitt
arbete mot att förbättra situationen för sjuka eller utsatta barn och ungdomar. Kravet för de
bidragsgivande företagen var att de skulle sponsra någon av dessa tre välgörenhetsorganisationer.
Passande för detta ändamål blev PostkodLotteriet, som är huvudsponsor till alla tre och Smakis
som har ett samarbete med Friends.
3.2.4 Val av intervjuobjekt
• Anne Bergsten, Ansvarig för insamling och marknad på Barncancerfonden, intervjun
ägde rum på Barncancerfondens huvudkontor i Stockholm den 3 februari 2012.
• Anna Magnusson, Projektledare för insamling på Friends, intervjun utfördes via e-mail
under tidsperioden 26 januari - 15 februari 2012
• Fredrik Skärheden, Kommunikationsansvaring PostkodLotteriet, intervjun utfördes via
e-mail under tidsperioden 15 februari - 12 mars 2012.
• Mikael Willborg, Chef för insamling och sponsring på BRIS, intervjun ägde rum på
BRIS huvudkontor i Stockholm den 6 februari 2012.
• Erik Östensson, VD för Smakis, intervjun utfördes via e-mail under tidsperioden 15
februari - 28 februari 2012.
3.3 Undersökningens tillförlitlighet
Enligt Saunders et al. (2009) är det viktigt att beakta att det kan finnas vissa osäkerheter gällande
intervjuobjektens svar då en undersökning bygger på intervjuer. Det är viktigt att författarna hela
tiden tar hänsyn till dessa osäkerheter. Det finns till exempel alltid en risk att intervjuobjektet inte
svarar helt uppriktigt på de frågor som ställs. Detta kan bero på flera aspekter, bland annat kan
det bero på att denne har en vilja samt känner en skyldighet att framställa sin organisation på ett
så positivt sätt som möjligt. Detta kan göra att undersökningen skapar en missvisande bild över
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
20
hur situationen egentligen ser ut. Detta har författarna under hela processens gång haft i åtanke,
och förhoppningen är att vi helt lyckats undvika detta. Innan intervjufrågorna ställdes till
intervjuobjekten testades de på utomstående personer, detta för att undvika att frågorna
misstolkades. (Saunders et al., 2009, s. 324) Tanken med denna undersökning var ursprungligen
att undersöka tre välgörenhetsorganisationer och tre bidragsgivare. Detta antal kändes rimligt
med tanke på uppsatsens tidsram. Dock har författarna haft komplikationer med vissa kontakter
vilket har lett till att endast två bidragsgivare har intervjuats. Då dessa bidragsgivare anses
trovärdiga och pålitliga ser inte författarna det som ett problem och tror inte det påverkar
undersökningens resultat.
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
21
4. Empirisk genomgång
Nedan presenteras de välgörenhetsorganisationer och bidragsgivare som uppsatsen baseras på
samt de resultat som framkommit av intervjuerna. Allmänna fakta hänvisas till intervjuerna.
4.1 Vad är en välgörenhetsorganisation?
Svensk insamlingskontroll (2012) definierar en välgörenhetsorganisation som en organisation
vilken aktivt arbetar för att samla in och skänka bidrag till välgörande ändamål. De har en strävan
att skapa social förändring och för att lyckas med det använder de både finansiella och icke-
finansiella insamlade medel (Knox & Gruar, 2007). Allmänheten vill ofta veta vad de pengar de
skänker går till och vill vara säker på att pengarna går till det ändamål
välgörenhetsorganisationen utlovat. 90-konton kan beskrivas som en kvalitetsstämpel som enbart
ges till de välgörenhetsorganisationer som uppfyller specifika krav (Se bilaga 8.3 för intäktsandel
för totala verksamhetsintäkter för 90-konton 2010). Dessa 90-konton har bildats för att givaren
ska känna en trygghet gentemot de välgörenhetsorganisationer de väljer att skänka pengar till,
detta eftersom 90-kontot ger givaren en garanti för att den välgörenhetsorganisation som man
skänker pengar till är en seriös organisation, samt att pengarna går till det som utlovats. För att en
välgörenhetsorganisation ska få ett 90-konto får högst 25 procent av de insamlade pengarna gå
till administration, medan minst 75 procent ska gå till det behövande ändamålet. Svensk
insamlingskontroll granskar årligen alla välgörenhetsorganisationer med 90-konto, och om
kraven inte uppföljs tas organisationens 90-konto bort. En sammanställning av statistik för
organisationer med 90-konton för år 2010 finns presenterat i bilaga 8.4. I nuläget finns det 385
stycken 90-konton registrerade på Svensk insamlingskontroll, vilket kan jämföras med 370 år
2010 och 357 organisationer år 2009. Varje år skickas ansökningar från organisationer in med
förfrågningar om att få använda sig av 90-konton till Svensk insamlingskontroll. Dessa
ansökningar granskas noga och långt ifrån alla ansökningar beviljas. Kraven är hårda och det är
viktigt att välgörenhetsorganisationerna med 90-konto uppfyller dessa krav samt att de redovisar
sin verksamhet noggrant. Som nämndes i inledningen har svenska folkets bidragsgivande ökat
sedan 2001 (se bilaga 8.5). Denna vilja att skänka mer pengar har med tiden lett till att antalet
välgörenhetsorganisationer har ökat.
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
22
4.2 Välgörenhetsorganisationer och bidragsgivare
4.2.1 Barncancerfonden
Barncancerfonden grundades år 1979 av föräldrar till cancersjuka barn tillsammans med
vårdpersonal på Karolinska sjukhuset i Stockholm. Enligt Bergsten (2012) är Barncancerfonden
en välgörenhetsorganisation som drivs uteslutande av gåvor och bidrag från företag och
privatpersoner, organisationen får alltså inga bidrag från vare sig landsting, kommun eller stat.
Barncancerfonden har sex regionala kontor runt om i landet och det är från dessa som den direkta
kontakten med cancerdrabbade barn sker. Dessa barncancerföreningar kan tillsammans med
Barncancerfonden utföra ett aktivt, rikstäckande arbete inom vård, forskning och utbildning.
Organisationens vision är ”en värld där barncancer inte är något att oroa sig för”.
Förverkligandet av denna vision ligger inte inom någon snar framtid, men Barncancerfondens
arbete inom forskning, vård och rehabilitering har bidragit till att överlevnadssiffrorna för
cancersjuka barn ökat de senaste 30 åren. Barncancerfonden har, tack vare bidrag från företag
och privatpersoner, bidragit med drygt en miljard kronor till barncancerforskning. Organisationen
har idag ett flertal samarbeten med olika företag runt om i landet, exempelvis med
PostkodLotteriet, Swedbank och Handelsbanken Finans (Barncancerfonden, 2012).
4.2.2 BRIS BRIS, Barnens rätt i samhället, är en icke vinstdrivande välgörenhetsorganisation som startades
1971. Organisationen är ideell och går runt på bidrag från företag och privatpersoner. BRIS
följer FN:s konvention om barnens rättigheter och dess syfte är att hjälpa utsatta barn och
ungdomar vilket främst görs genom att vuxna ger råd och stöd via en telefonlinje, BRIS-mejlen
och BRIS-chatten. BRIS har sitt förbundskansli i Stockholm och ytterligare fem regionkontor
runtom i Sverige. Organisationen har ett stort antal volontärarbetare, ca 600 personer, som
frivilligt arbetar med telefonlinjen, mejlen och chatten. Willborg (2012) berättar att BRIS
huvudsponsorer är PostkodLotteriet, Skandia, Tele2, Föreningsstödet Activema och Astra
Zeneca, men organisationen får även stöd av ett stort antal andra företag, både ekonomiskt och
genom andra medel som exempelvis reklamutrymme och support till telefon och hemsida.
BRIS har ett stort antal medlemmar, 8621 stycken. Dessa betalar en årlig kostnad på 360 kronor,
vilket leder till en relativt stor inkomst för organisationen. År 2010 utgjorde insamlade medel från
privatpersoner, företag, organisationer och stiftelser cirka 73 procent av BRIS totala
verksamhetsintäkter (BRIS, 2012).
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
23
4.2.3 Friends
Friends är en ideell organisation som startades 1997 och vars syfte är att minska mobbing, våld
och diskriminering bland barn och ungdomar i Sverige. Detta gör de främst genom att sprida
kunskap och förståelse om dessa problem med hjälp av exempelvis föreläsningar i skolor och
genom att starta så kallade kompisstödjarsystem samt andra handlingsplaner för att minska
problem i så många skolor som möjligt. Hittills har organisationen samarbetat med cirka 1500
skolor. Deras vision är att alla barn och unga ska känna trygghet och jämlikhet. Finansieringen
kommer i form av bidrag från privatpersoner och företag samt från arvoden från de utbildningar
de har. Under år 2010 samlade Friends totalt in cirka 21 miljoner kronor. Utöver dessa bidrag har
organisationen under samma år fått medieutrymme beräknat till ett värde av cirka fyra miljoner
kr (Friends, 2012).
Nyckeltal (2009-2010) för dessa tre välgörenhetsorganisationer presenteras i bilaga 8.7.
4.2.4 PostkodLotteriet
Enligt Skärheden (2012) är PostkodLotteriet är en ideell förening som bedriver lotteri där
överskottet går till välgörenhetsorganisationer. Föreningens vision är att bidra till en bättre värld
för människor, djur och miljö. Lotteriet har 40 förmånstagare vilka alla är ideella organisationer,
år 2012 fördelades PostkodLotteriets överskott på 945 miljoner ut mellan dessa förmånstagare.
PostkodLotteriet är i dagsläget, tillsammans med sina systerlotterier i Holland och Storbritannien,
världens tredje största privata donator. Barncancerfonder, BRIS och Friends tillhör
PostkodLotteriets förmånstagare och år 2012 mottog vardera organisation 49 miljoner kronor, 18
miljoner kronor samt 7 miljoner kronor (PostkodLotteriet, 2012).
4.2.5 Smakis
Smakis är ett företag som säljer ekologiska drycker som tillverkas i Sverige. Östensson (2012)
inledde år 2008 ett samarbete mellan Smakis och Friends och har sedan dess skänkt en sexsiffrig
summa pengar till Friends årligen. Smakis säljer produkter som främst vänder sig till barn,
ungdomar samt familjer och företaget kände därför att det var av betydelse att ge tillbaka något
till de personer som gjort det möjligt för dem att växa som företag genom åren (Smakis, 2012).
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
24
4.3 Relationen i interaktionsmodellen
4.3.1 Interaktionsprocessen
I samarbeten mellan välgörenhetsorganisationer och bidragsgivare är det viktigt att båda parterna
är villiga att göra anpassningar för att få en så nära och god relation som möjligt. Ett exempel på
en anpassning som framkommit i fallstudien är huruvida företag får bestämma ifall deras bidrag
ska gå till specifika projekt inom välgörenhetsorganisationen. Enligt Willborg (2012) ser BRIS
helst att företag varken önskar eller har synpunkter på vart pengarna ska gå, detta eftersom BRIS
själva har störst erfarenhet om hur pengarna används bäst. Detta till trots säger de inte nej till
önskemål från företag då det är bättre att de går till något specifikt än att en konflikt uppstår.
Bergsten (2012) från Barncancerfonden menar att det på senare år blivit vanligare att företag vill
stödja ett konkret projekt med anledning av att de vill känna sig mer delaktiga och ha mer insyn i
välgörenhetsorganisationens arbete. Detta är något Barncancerfonden måste anpassa sig efter för
att främja långsiktiga samarbeten, hon menar att eftersom allt fler bidragsgivare blir intresserade
av samarbeten måste välgörenhetsorganisationerna göra anpassningar för att dessa ska få en ljus
framtid. Magnusson (2012) från Friends menar att dessa önskemål alltid är en fråga som bestäms
utifrån varje fall, men det är ingen garanti de kan ge. I samarbetet med Smakis har önskemålet
om vart bidraget ska gå uppfyllts och Smakis sponsrar i huvudsak utbildning av personal på
skolor och i idrottsföreningar (Östensson, 2012). Socialt utbyte är något som märks hos alla tre
välgörenhetsorganisationerna, de vill gärna hålla regelbunden kontakt med sina bidragsgivare.
Friends skräddarsyr sina samarbeten för att kommunikationen ska fungera på bästa möjliga sätt
med varje enskild bidragsgivare. Enligt Willborg (2012) är det viktigt att aktivera samarbetet, att
skapa ett utbyte och kommunikation mellan parterna. Han menar att även om det bidragsgivande
företaget inte är intresserade av ett socialt utbyte försöker BRIS alltid bidra med något,
exempelvis att hålla en föreläsning eller vara representativ på en företagsfest.
4.3.2 Parternas egenskaper Det har framkommit att det för att utveckla en långsiktig relation är viktigt att de inblandade
parterna strävar efter samma mål och har samma visioner. Genom intervjuerna har det
framkommit att alla parter värdesätter och kräver att egenskaperna hos sin samarbetspartner ska
likna ens egets företags egenskaper. Bergsten (2012) menar att dela värderingar är grundläggande
för att en relation ska uppstå och att Barncancerfonden inte vill bli ihopkopplade med ett företag
som inte delar deras värderingar och visioner. Willborg (2012) berättar om ett samarbete där
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
25
denna likhet tydligt utmärks, det mellan Skandia och BRIS. De två organisationerna har haft
samarbeten till och från i cirka 15 till 20 år och Skandia är från och med år 2010 huvudsponsor i
fem år framåt. En av de främsta anledningarna till detta långvariga samarbete är enligt Willborg
(2012) likheten i visioner hos BRIS och Skandia - att de båda vill skapa bättre förutsättningar för
utsatta barn och därför arbetar för ett gemensamt resultat. Skandia har i cirka 25 år engagerat sig i
frågor gällande CSR, speciellt för barn och unga och de låter även sina anställda arbeta med att
svara i telefon och på chatten som volontärarbetare på betald arbetstid. Willborg (2012) menar att
detta starka engagemang hos Skandia har lett till att det varit naturligt med ett samarbete och tror
inte att det skulle varit långvarigt om inte denna likhet funnits. Att dela visioner är viktigt även
för bidragsgivarna. Skärheden (2012) menar att sponsring aldrig ges till
välgörenhetsorganisationer som endast är intresserade av finansiella bidrag och inte vill ha ett
nära samarbete. PostkodLotteriet väljer noga ut sina förmånstagare efter vilka
välgörenhetsorganisationer som delar företagets värderingar och som de kan arbeta för att uppnå
ett gemensamt mål tillsammans med.
Strukturen och teknologin hos bidragsgivaren har en avgörande roll för hur en relation kan
utvecklas. Samarbeten behöver inte alltid vara baserade på finansiella utbyten utan ett företags
teknologi kan bestämma vad de bidrar med. Tele2 som är huvudsponsor åt BRIS sponsrar med
gratis telefoni för barn och unga som ringer och hjälper till med utveckling och rådgivning av
hemsida. Denna sponsring menar Willborg (2012) är viktig då den sparar stora utgifter för BRIS
som undkommer service och utbildningskostnader som annars skulle behöva ansvara för dessa
områden. Enligt Magnusson (2012) får även Friends icke-finansiell sponsring. Friends köper i
stort sett aldrig utrymme för marknadsföring utan all exponering fås pro-bono3. Detta gäller inte
endast exponering utan mycket arbete görs pro-bono externt av olika byråer.
Som nämndes i teorin har individerna inblandade i relationen en betydande roll för hur den
utvecklas. Enligt Östensson (2012), VD för Smakis, är det hans personliga preferenser och åsikter
som gjort att Smakis har utvecklat ett samarbete med Friends, som flerbarnsfar anser han att det
är viktigt att donera pengar som gör nytta för andra och Östensson konstaterar:
3 Pro-‐bono innebär att någon arbetar för allmänhetens bästa utan att den som hjälps blir ersättningsskyldig. (Magnusson, 2012)
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
26
“Friends stod för så många värden jag själv håller högt, som att motarbeta utanförskap.
Mobbning finns tyvärr inte bara i skolan utan på alla typer av arbetsplatser och ska vi kunna
stoppa detta måste problemet belysas i god tid, gärna redan i förskolan”
4.3.3 Omgivningen i vilken interaktionen äger rum
Omgivningen har stor påverkan på hur en relation mellan två parter utvecklas.
Marknadsstrukturen skapar möjligheter och hinder för samarbeten och avgör hur samarbeten
kommer se ut. Enligt Willborg (2012) har konjunkturssvängningarna 2009 till stor del påverkat
hur avtal skrivs mellan BRIS och bidragsgivare. Innan 2009 fick BRIS främst bidrag från mindre
företag och utan skrivna kontrakt och avtal, för de kontrakt som fanns gällde det främst relativt
små stödpaket. Under denna tid tog BRIS främst emot enskilda, spontana gåvor och avtalen som
fanns var inte skrivna för en längre tid än ett år. Men detta var inte någon hållbar situation då det
gjorde välgörenhetsorganisationen sårbar och efter den finansiella krisen såg det tufft ut och
BRIS valde då att utveckla en mer utpräglad strategi för sponsring. De började då binda upp sig
med företag och förhandla fram längre avtal utan att för den skull tappa stödet från små företag.
Huvudsaken har hittills varit att etablera fler huvudsponsorer för att skapa en trygghet. Även hos
Barncancerfonden har detta ökade behov av säkerhet framkallat en ökning av skrivna avtal.
Bergsten (2012) uppfattar att denna typ av relationer, avtalsbundna och långsiktiga, inte tidigare
funnits men att de idag förekommer allt mer frekvent. Detta tror hon inte endast är ett resultat
av Barncancerfondens vilja, utan hon ser även att det har blivit allt viktigare för bidragsgivare att
skriva avtal för att samarbetet ska få ett synligt resultat. Hos Friends är målsättningen att alltid
komma överens om långsiktiga avtal (Magnusson, 2012). Skärheden (2012) menar att det blivit
allt vanligare att företag tar ett större ansvar och att fler och fler aktörer engagerar sig i
samhällsfrågor. Detta till stor del på grund av att företag påverkas och inspireras av varandras
handlingar och attityder. Östensson (2012) tror att det lättillgängliga informationsflödet mellan
företag har gjort att påverkan dem sinsemellan har ökat och nu inspireras de mer av varandras
handlingar.
4.3.4 Atmosfären som påverkar eller påverkas av interaktionen
Det makt/beroende förhållande som finns inom de flesta relationer har en avgörande roll för hur
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
27
ett samarbete fungerar. Enligt Bergsten (2012) är det farligt att som välgörenhetsorganisation bli
alltför beroende av en enskild bidragsgivare. Ifall detta vore fallet och en bidragsgivare drog sig
ur samarbetet skulle detta kunna leda till förödande konsekvenser för välgörenhetsorganisationen.
Som nämns i teorin diskuteras i denna huvudgrupp slutenhet/öppenhet förhållandets påverkan på
atmosfären. Enligt Magnusson (2012) existerar en öppenhet mellan parterna då samarbeten
skräddarsys för att passa varje enskild bidragsgivare samt att alla bidragsgivare är intresserade av
att se resultat. Det finns därför initiativtagande till kommunikation och utbyte mellan båda parter
vilket utesluter en slutenhet. Willborg (2012) menar att det sällan förekommer konflikter inom
BRIS relationer då båda parter är intresserade av ett utbyte och att stärka varandra. Om ett avtal
inte kan fullföljas av någon part hittas alltid någon annan lösning än konflikt. PostkodLotteriet
arbetar mycket med att det ska finnas en öppenhet mellan dem och deras förmånstagare. De har
daglig kontakt med bidragstagarna och utöver informella kontakter anordnar de ett antal
förmånstagarforum under året (Skärheden, 2012). Östensson (2012) medger att Smakis har
regelbundna sponsorträffar där information utbyts och tycker att det är viktigt att vara uppdaterad
på det arbete som Friends utför.
4.3.5 Corporate Social Responsibility
Som Grafström et al. (2008) nämner är CSR en fråga som växt fram i en snabb takt under de
senaste åren och något som allt fler företag lägger ner arbete på. Enligt Skärheden (2012) blir det
allt vanligare att företag tar mer och mer samhällsansvar och att allt fler aktörer engagerar sig i
frågor gällande det samhälle de agerar i. En av anledningarna till dessa förändringar tror han
beror på att företag, privatpersoner och organisationer har fått en insikt i att de alla har ett ansvar
för hur tillståndet i omvärlden ser ut. Vidare menar Skärheden (2012) att medvetenheten om detta
sprids för varje dag och det finns idag knappt någon som inte är medveten om de omfattande
insatser som krävs för att ha en chans att förbättra villkoren för människor, djur och miljö. Det är
denna medvetenhet som fått ett stort antal företag att ändra attityder och skapat en vilja att
förändra och hjälpa till. Östensson (2012) menar att Smakis som ett stort företag i allra största
mån har ett socialt ansvar, både mot samhället och även mot sina konsumenter. Även på
välgörenhetsorganisationerna märks det ökade intresset för CSR av. Bergsten (2012) menar att
CSR verkligen har blommat upp under de senaste åren vilket har resulterat i ökat engagemang
och intresse från bidragsgivarnas sida.
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
28
5. Analys
I detta kapitel kopplar författarna den litteratur som tas upp i teorin till de fakta som
framkommer i empirin. I detta avsnitt besvaras uppsatsens frågeställning genom att
författarna undersöker likheter och skillnader mellan teori och empiri.
5.1 Interaktionsprocessen
Enligt Ljung et al (1998) är det i denna huvudgrupp viktigt med anpassningar mellan parterna för
att en stabil relation ska kunna utvecklas. I samarbetet mellan Friends och Smakis önskar
Östensson att bidraget ska gå till ett specifikt ändamål. Även om detta inte är något Friends går
med på i alla samarbeten gjorde organisationen i detta fall en anpassning för att skapa en så nära
relation som möjligt. En god och konfliktlös relation är av hög prioritet för alla involverade och
för att frambringa denna måste båda parter vara villiga att göra vissa uppoffringar och
anpassningar. De samarbeten som finns, skapas på initiativ från båda parter. Båda vill se ett
resultat som de endast kan frambringa genom gemensamt arbete och då parterna är så pass
involverade i att arbeta för en god sak verkar det vara naturligt att en gemytlig stämning fri från
konflikter uppstår. Då välgörenhetsorganisationer är beroende av bidrag från företag är de flesta
villiga att vika sig för sina egna principer, att på egen hand bestämma hur deras finanser ska
skötas. Genom intervjuerna har det framkommit att det sociala utbytet är betydande och att båda
parter är intresserade av och arbetar för att detta utbyte ska ske så ofta och så smidigt som
möjligt, vilket enligt IMP Group (1982) är en viktig del av interaktionsprocessen. Då en relation
inleds är både bidragsgivaren och välgörenhetsorganisationen aktiva och vill få ut så mycket som
möjligt av samarbetet. För att lyckas med detta krävs interaktion och initiativtagande från båda
parter och det har framkommit att så ofta är fallet. Då relationen är uppbyggd på ett genuint
intresse från båda parter ter det sig naturligt att relationen blir stark och långvarig. Interaktionen
utvecklas ofta på en djupare och mer personlig nivå, vilket gör det svårare för de inblandade att
vara strikt yrkesmässiga och utelämna känslor.
5.2 Parternas egenskaper
Genom intervjuerna har det framkommit att gemensamma mål och visioner är en av de viktigaste
beståndsdelarna i att skapa en långsiktig och stabil relation. Enligt Ljung et al (1998) påverkar
individers mål hur relationen utvecklas och det har framkommit att det, genom att dela dessa, är
lättare att bygga upp en relation där kommunikationen och interaktionen blir en naturlig del av
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
29
samarbetet. Då båda parterna strävar efter att nå ett gemensamt resultat och göra skillnad i
samhället förs de närmare varandra och bygger upp en starkare och mer personlig relation. Vid
ensidiga utbyten och transaktioner är det svårt att uppnå detta samarbete eftersom det inte finns
någon förståelse eller något intresse för den andra partens arbete. Då är det vanligare att företagen
endast ser till sina enskilda resultat och främjar utveckling som gynnar dem själva istället för
samarbetet. Utvecklingen från denna tidigare typ av samarbeten, då avtal inte skrevs och enskilda
transaktioner var standard, till den typ som har blivit allt vanligare idag med långsiktiga relationer
och gemensamma utbyten har förändrat parternas egenskaper. En typ av samarbeten som har haft
en stor genomslagskraft i dessa relationer är enligt Willborg (2012) de som bygger på icke-
finansiella bidrag. Välgörenhetsorganisationer behöver inte enbart finansiellt stöd utan är även i
behov av exempelvis kunskap, marknadsföring och exponering. Denna typ av sponsring är värd
mycket för välgörenhetsorganisationerna och det är lika viktigt att vårda dessa relationer som de
där finansiella medel ingår. I synnerhet då samhället är under konstant utveckling och för att få
rätt exponering och använda sig av rätt medier är det nära på ett krav för företag att ha någon
anställd som är kunnig inom dessa områden. Men med hjälp från utomstående företag behöver
inte välgörenhetsorganisationerna oroa sig inom detta område och kan spara pengar genom att
inte behöva sysselsätta personal med dessa frågor.
5.3 Omgivningen i vilken interaktionen äger rum
IMP Group (1982) menar att omgivningen i vilken interaktionen äger rum är under konstant
förändring och att alla aktörer på en marknad påverkar och påverkas av varandra.
Välgörenhetsorganisationer och bidragsgivare påverkas av andra aktörer i deras omgivning och
deras motiv och handlingar bestäms till stor del utifrån vad andra aktörer gör och tycker. Från
intervjuerna framkommer det att det främst är bidragsgivarna som påverkas av utomstående
aktörer. Det är viktigt för dem att vara med i tiden och verkställa omgivningens förväntningar
samt uppfylla de krav som ställs från konsumenter. Då en allt större del av Sveriges företag
utvecklar samarbeten med välgörenhetsorganisationer ökar kravet på återstående företag att göra
detsamma. Även viljan att inleda ett samarbete ökar till följd av den påverkan de utsätts för, både
medvetet och omedvetet. Det är inte enbart aktörers handlingar som påverkar utan även attityder i
omgivningen har stor inverkan på hur företag agerar. Då det enligt svensk insamlingskontrolls
(2012) statistik kommer allt fler välgörenhetsorganisationer som kämpar om företagens bidrag
och uppmärksamhet har det i allt större grad blivit viktigt för organisationerna att säkerställa sina
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
30
inkomster. Av vår undersökning har det framkommit att främsta sättet att göra detta är genom
avtalsskrivning.
5.4 Atmosfären som påverkar eller påverkas av interaktionen
Till skillnad från det makt/beroende förhållande som är vanligt i relationer där det finns en köpare
och en säljare (Ljung et al., 1998) är välgörenhetsorganisationers och bidragsgivares relationer
snarare baserade på ett ömsesidigt beroende. Det finns ett utbyte mellan parterna vilket skapar en
maktbalans och vilket resulterar i att den ena parten inte kan prestera eller se ett resultat, inom
detta samarbete, utan den andra. För att uppnå ett så högt resultat som möjligt krävs alltså att
båda parter litar på varandra och detta blir svårt då det är en enskild part som innehar
maktpositionen. Detta ömsesidiga beroende har även lett till en öppenhet i organisationernas
samarbeten. Då gemensamt beslutsfattande och ständig kommunikation mellan parterna är ett
måste för att kunna utveckla de samarbeten och relationer de strävar efter, är det nästintill
ofrånkomligt att en öppenhet och närhet dem emellan uppstår. För att förhindra att en dålig
atmosfär ska uppstå väljer välgörenhetsorganisationen bort de samarbeten där det inte finns
någon tydlig koppling mellan företagets och välgörenhetsorganisationens syfte, då dessa
samarbeten oftast inte leder till något givande eller långvarigt. Bidragsgivarna arbetar även de
aktivt för att kommunikationen ska ske så ofta som möjligt och för att en öppenhet ska
genomsyra relationen.
5.5 Corporate Social Responsibility
Som Grafström et al. (2008) nämner handlar CSR om att företag inte enbart ska se till sitt
finansiella resultat utan även ta ansvar för sin omgivning. Det finns en press på företag att utföra
CSR-arbete som kommer dels från konsumenter men även internt från deras medarbetare.
Däremot framkommer det efter intervjuer med Skärheden (2012) och Östensson (2012) att
strävan efter att uppnå ett effektivt samarbete med positiva konsekvenser är genuin och företag
genomför inte endast arbetet för att tillfredsställa sina intressenter. Det finns en ökad
medvetenhet om att företag kan påverka och göra skillnad i samhället vilket har utvecklat många
djupare relationer där bidragsgivare och välgörenhetsorganisation arbetar gemensamt. Företagen
är i större mån intresserade av välgörenhetsorganisationens välbefinnande, eller främst att de kan
bidra till uppfyllandet av deras syfte.
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
31
6. Slutsatser och diskussion Relationerna mellan välgörenhetsorganisationer och bidragsgivare har under de senaste åren
stärkts och utvecklats till att bli mer långsiktiga och är numera i stor mån uppbyggda på ett
gemensamt utbyte. För att dessa relationer ska utvecklas och bestå krävs anpassningar från båda
parters sida, det krävs en vilja från båda att nå ett gemensamt resultat och en insikt i att detta
kräver engagemang från två sidor. Benägenheten att genomföra dessa anpassningar ser vi som ett
av motiven bakom de stärkta relationer som existerar idag. Ytterligare en bidragande faktor som
har haft stor påverkan på dagens relationer är det utökade sociala utbytet. Idag sker
kommunikation och interaktion på både välgörenhetsorganisations och bidragsgivares initiativ till
skillnad från det tidigare förhållande där det främst var ett ensidigt utbyte från
välgörenhetsorganisationens sida. Denna utveckling har lett till djupare relationer med hållbarhet
och stabilitet som resultat.
En faktor till att relationerna har stärkts är att bidragsgivares och välgörenhetsorganisationers mål
och visioner i allt större utsträckning överensstämmer idag jämfört med tidigare. Detta är idag ett
krav för att ett samarbete överhuvudtaget ska uppstå. Då dessa delas är det lättare att sätta upp
önskade resultat och förväntningar på det gemensamma arbetet. Med ömsesidiga värderingar
följer ofta som följd att personliga, djupa och varaktiga relationer uppstår.
Vi har i uppsatsen sett att icke-finansiella bidrag har fått en allt större betydelse för
välgörenhetsorganisationer. Möjligheten att som företag kunna bidra även om det inte finns ett
tillräckligt stort finansiellt överskott för bidragsgivning har möjliggjort flera samarbeten. Denna
typ av sponsring är en fördel för många företag som vill hjälpa en välgörenhetsorganisation men
inte har de rätta finansiella förutsättningarna för det.
Under de senaste åren har de krav och förväntningar som ställs på företag förändrats och det har
blivit av allt större vikt för företag att ta reda på hur dessa ser ut och uppfölja dem för att överleva
på marknaden. Alla aktörer på en marknad är under konstant påverkan av varandra och deras
handlingar avgörs av omgivande aktörer. Med tanke på att allt fler företag engagerar sig i
samarbeten med välgörenhetsorganisationer ökar kraven på de resterande att inleda liknande
arbeten. Det är inte enbart handlingar som påverkar utan även attityder och värderingar. Företag
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
32
utför inte endast dessa handlingar för att stilla kraven från omgivningen utan även för att deras
egna värderingar och attityder angående hur de bör agera ändras. I takt med att dessa förändras
inser alltfler företag vikten av detta engagemang och blir mer måna om relationen de utvecklar
med en välgörenhetsorganisation, vilket leder till fler och djupare relationer.
I relationer mellan köpare och säljare finns ofta ett makt/beroende förhållande som definierar
parternas roller och förhållningssätt till varandra. Relationen mellan välgörenhetsorganisation och
bidragsgivare har däremot en avsaknad av detta förhållande och istället skapas en balans i
relationen där båda parter är ömsesidigt beroende av varandra. Denna typ av förhållande kan
utvecklas då båda sidorna är intresserade av ett samarbete där det främsta resultatet inte är
finansiellt utan att göra något bra i samhället. Detta leder även till en närhet mellan parterna,
vilket ofta resulterar i en ökad omsorg för den andra parten. Det är lätt att tro att bidragsgivaren
har maktpositionen i relationen eftersom de har pengarna som välgörenhetsorganisationer är
beroende av men genom intervjuerna har det framkommit att så inte är fallet.
Välgörenhetsorganisationerna ger bidragsgivarna något de inte kan skapa på egen hand. En
legitimitet och respekt för att de gör något bra i samhället och denna kan inte uppnås genom
oengagerade enstaka transaktioner. Både Smakis och PostkodLotteriet har lagt ner tid och arbete
för att hitta rätt välgörenhetsorganisation att stödja, de ska dela visioner och arbeta för att uppnå
samma mål. De vill göra något mer än att endast ge pengar till en välgörenhetsorganisation, för
att samarbetet ska få ett märkbart resultat måste det vara långsiktigt och företagen måste vara
engagerade i välgörenhet, transaktioner är inte längre nog och ett ensidigt finansiellt utbyte ger
inte någon effekt på omgivningens uppfattning om företaget.
Som uppsatsen belyser finns det ett flertal faktorer som har bidragit till ökningen av
välgörenhetsorganisationer och bidragsgivning bland företag. Den främsta faktorn anser vi är den
tilltagande medvetenheten om CSR i samhället och den ökade viljan hos företag att involvera sig
i samt utveckla samarbeten med välgörenhetsorganisationer. Då fler företag intresserar sig för
samarbeten ter det sig naturligt att fler välgörenhetsorganisationer uppstår för att tillgodose
företagens behov. Faktorer som stärkt relationerna mellan välgörenhetsorganisation och
bidragsgivare bedömer vi främst vara det ömsesidiga beroende som utvecklats mellan parterna -
att det ensidiga utbytet ersatts av ett gemensamt samarbete där båda strävar efter att nå samma
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
33
mål samt att samarbeten inte inleds ifall visioner och värderingar inte är lika.
6.1 Vidare forskning
Då vi är medvetna om de begränsningar undersökningen har i och med att vi undersökt
endast fem organisationer och därav inte kan dra några generella slutsatser om hur
situationen ser ut för alla välgörenhetsorganisationer och bidragsgivare föreslås vidare
forskning inom området. Det vore intressant att genomföra en liknande undersökning inom
samma område men då granska fler organisationer för att kunna dra generella slutsatser.
Interaktionsmodellen innefattar många steg, vi har valt ut de som ansågs mest relevanta, och för
att undersöka alla dessa krävs mer tid och en mer omfattande undersökning.
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
34
7. Referenser
7.1 Litterära källor
Babiak, K., Trendafilova, S. (2010). CSR and environmental responsibility: motives and
pressures to adopt green management practices, Corporate Social Responsibility and
Environmental Management, Vol 18, No. 1, ss. 11-24
Denscombe, M. (2003). The good research guide: for small-scale research projects.
Maidenhead, Open University Press.
Egan, J. (2004). Relationship Marketing, exploring Relational Strategies in Marketing.
Edingburgh, Pearson Education Limited.
Grafström, M., Göthberg P. & Windell K. (2008) CSR: Företagsansvar i förändring. Malmö,
Liber AB.
den Hond, F., de Bakker, F. & Neergaard, P. (2007). Managing Corporate Social
Responsibilty in Action: Taking, Doing and Measuring. Abingdon, Ashgate Publishing
Group.
Håkansson, H., Harrisson, D., Waluszewski, A. (2004) Rethinking Marketing, Developing a
new Understanding of Markets. Chichester, John Wiley & Sons Ltd.
Håkansson, H. & Snehota, I. (1995). Developing Relationships in Business Networks.
London: Routledge.
IMP Project Group, edited by Håkansson, H. (1982) International Marketing and Purchasing
of Industrial Goods. Chichester, Wiley.
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
35
Knox, S. & Gruar, C. (2007). The application of stakeholder theory to relationship marketing
strategy development in a non-profit organization. Journal of Business Ethics, vol. 75, No. 2,
ss. 115-135.
Lattemann, C., Fetscherin, M., Alon, I., Li, S., Schneider, A., (2009). CSR Communication
Intensity in Chinese and Indian Multinational Companies, Corporate Governance: An
International Review, Vol. 17, No 4, ss. 426-444.
Ljung, J., Nilsson, P., Olsson, U., et al.(1998). Företag och Marknad, samarbete och
konkurrens. Lund, Studentlitteratur.
Merriam, S., (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund, Studentlitteratur.
Moir, L, (2001). What do we mean by corporate social responsibility, Corporate
Governance: The International Journal of Effective Board Performance, Vol. 1, No. 2, ss.16-
22.
Repstad, P., (2007). Närhet och distans - Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Sahlin-Andersson, K. (2006). Corporate social responsibility: A trend and a movement,
but of what and for what? Corporate Governance, Vol. 6, No. 5, ss. 595-608.
Saunders, M., Lewis, P., Thornhill, A. (2009) Research methods for business students.
Harlow, Pearson Education Limited.
Sutton-Brandy, C. (2000). Towards Developing a construct of Relationship atmosphere.
Bath, IMP Group.
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
36
7.2 Internetbaserade källor
Barncancerfondens hemsida, Långsiktiga samarbeten Tillgänglig [online]: http://www.barncancerfonden.se/Gavor-‐Bidrag/Foretag/Samarbeten/ Hämtad (2012-‐02-‐01, 11.00)
BRIS hemsida, Om BRIS, Tillgänglig [online]: http://bris.se/?pageID=4 Hämtad (2012-02-
15, 10.30)
BRIS hemsida, Verksamhetsberättelse, Årsredovisning 2010, Tillgänglig [online]:
http://www.bris.se/upload/Articles/BRIS_Arsredovisning_VB_2010.pdf Hämtad (2012-02-
15, 10.30)
Europa Kommissionens hemsida, Årlig tillväxtöversikt Bilaga 2 – Makroekonomisk rapport,
Tillgänglig [online]: http://ec.europa.eu/europe2020/pdf/2_sv_annexe_part1.pdf Hämtad
(2012-02-22, 08.00)
Friends hemsida, Om Friends Tillgänglig [online]: http://www.friends.se/?id=1225 Hämtad
(2012-02-13, 14.00)
KPMGs hemsida, KPMG International Survey of Corporate Responsibility Reporting 2011,
Tillgänglig [online]:
http://www.kpmg.com/Global/en/IssuesAndInsights/ArticlesPublications/corporate-
responsibility/Documents/2011-survey.pdf Hämtad (2012-02-28, 10.00)
PostkodLotteriets hemsida, Om oss: ett vanligt företag som skänker ovanligt mycket pengar,
Tillgänglig [online]: http://www.postkodlotteriet.se/Om-oss.htm Hämtad (2012-‐02-‐21,
12.00)
PostkodLotteriets hemsida, Svenska PostkodLotteriets utdelningar 2012, Tillgänglig [online]:
http://www.postkodlotteriet.se/Frmnstagare-/Utdelningar.htm Hämtad (2012-‐02-‐22, 09.00)
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
37
Smakis hemsida, Om företaget, , Tillgänglig [online]: http://www.smakis.se/om-‐
oss/organisation/ Hämtad (2012-‐02-‐29, 11.00)
Svensk Insamlingskontrolls hemsida Barncancerfonden, Tillgänglig [online]:
http://www.insamlingskontroll.se/90konto?keys=barncancerfonden Hämtad (2012-02-03,
15.00)
Svensk Insamlingskontrolls hemsida, Riksförbundet BRIS, Tillgänglig [online]:
http://www.insamlingskontroll.se/90konto?keys=bris Hämtad (2012-02-03, 15.00)
Svensk Insamlingskontrolls hemsida, Stiftelsen Friends- elever mot mobbing, Tillgänglig
[online]: http://www.insamlingskontroll.se/90konto?keys=friends Hämtad (2012-02-03,
15.00)
Svensk Insamlingskontrolls hemsida, Om oss, Tillgänglig [online]:
http://www.insamlingskontroll.se/sidor/om-oss Hämtad (2012-02-07, kl 13.00)
Svensk Insamlingskontrolls hemsida, Regler, http://www.insamlingskontroll.se/sidor/regler
Tillgänglig [online]: Hämtad (2012-02-24, 11.00)
Svensk Insamlingskontrolls hemsida, Statistik, Tillgänglig [online]:
http://www.insamlingskontroll.se/sidor/statistik Hämtad (2012-02-15, 10.00)
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
38
7.3 Muntliga källor Bergsten, A., Ansvarig för insamling och marknad på Barncancerfonden, personlig intervju,
2012-02-03.
Magnusson, A., Projektledare Insamling på Friends, intervju via e-mail, 2012-01-26 till
2012-02-15.
Skärheden, F., Kommunikationsansvaring PostkodLotteriet, intervju via e-mail, 2012-02-15
till 2012-03-12.
Willborg, M., Chef för insamling och sponsring på BRIS, personlig intervju, 2012-02-06.
Östensson, E., VD för Smakis, intervju via e-mail, 2012-02-15 till 2012-02-28.
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
39
8. Bilagor
8.1 Totala intäkter 90-‐konton 2001-‐2010
Källa: Svensk Insamlingskontroll, 2012
8.2 Intäkter från företag 90-‐konton 2006-‐2012
Källa: Svensk Insamlingskontroll, 2012
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
40
8.3 Intäktsandel av totala verksamhetsintäkter år 2010 (90-‐konto)
Källa: Svensk Insamlingskontroll, 2012
8.4 Sammanställning 2010 -‐ Statistik för 90-‐konto organisationer
Källa: Svensk Insamlingskontroll, 2012
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
41
8.5 Insamlade medel från allmänheten
Källa: Svensk Insamlingskontroll, 2012
8.6 Intervjuguide
8.6.1 Intervjuobjekt
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
42
8.6.2 Frågor till välgörenhetsorganisationer
Tema Frågor Utvecklande frågor
Inledande frågor Får intervjun spelas in?
Är det okej om vi använder ditt och organisationens namn i uppsatsen?
Relationer till företag 1. Är det mer vanligt att ni kontaktar företag för samarbeten eller blir ni kontaktade av dem?
2. Är det något utbyte mellan er och de företag som ger bidrag?
3. Får företagen något i gengäld om de bidragit med pengar eller annan form av sponsring?
4. Kan företagen bestämma vart de vill att pengarna ska gå?
5. Exempelvis specifika projekt?
6. Hur vårdar ni era relationer med bidragsgivande företag?
Samarbetet 7. Brukar samarbeten vara långvariga?
8. Eller är det mer vanligt att företag ger bidrag en gång för att sedan dra sig ur?
9. Är det vanligt att kontrakt skrivs då ni ingår i långsiktiga samarbeten?
10. Hur lätt är det för ett företag att avsluta samarbeten?
11. Ungefär hur många samarbeten har ni med företag?
12. Hur väljs dessa företag ut? Vilka är era huvudsponsorer?
13. Vilken typ av marknadsföring gör ni mot företagen?
14. Hur mycket resurser ligger bakom er marknadsföring?
15. Hur ser marknadsföringsarbetet ut?
16. Hur många arbetar med marknadsföring i er organisation?
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
43
17. Har det hänt att ni tackat nej till samarbeten?
18. I så fall, varför?
19. Vill era bidragsgivare se resultat?
20. I så fall, på vilket sett?
8.6.3 Frågor till företag
Tema Frågor Utvecklande frågor
Inledande frågor Får intervjun spelas in?
Är det okej om vi använder ditt och organisationens namn i uppsatsen?
Relationen till välgörenhetsorganisationer
1. När inledde ni ert första samarbete med en välgörenhetsorganisation?
2. Varför valde ni denna välgörenhetsorganisation?
3. Gjorde ni någon undersökning innan ni valde vilken välgörenhetsorganisation ni valt att sponsra?
4. Hur såg i så fall denna undersökning ut?
5. Hur bestämmer ni hur mycket pengar ni ska skänka?
6. Hur vårdar ni relationerna med era förmånstagare?
Samarbetet 7. I de samarbeten som ni har, är det ni som har tagit kontakt med välgörenhetsorganisationen eller är det välgörenhetsorganisationen som har kontaktat er?
8. Om det är ni som har tagit kontakt, hur såg denna process ut? 9. Om det är välgörenhetsorganisationen som tagit kontakt, hur såg denna process ut?
10. Finns det något utbyte mellan er och den/de välgörenhetsorganisationer ni sponsrar?
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
44
11. Hur ser relationen ut mellan er personal och välgörenhetsorganisationens personal?
12. Finns det någon interaktion mellan dem?
13. Har ni haft några önskemål vad era pengar ska sponsra?
14. Exempelvis specifika projekt?
15. Känner ni att det blivit mer och mer vanligt för företag och välgörenhetsorganisationer att samarbeta?
16. Om ja, vad tror ni det kan bero på?
17. Känner ni som företag att ni har ett socialt ansvar?
18. Vad är största anledningen till att ni skänker pengar till välgörenhetsorganisationer?
8.7 Välgörenhetsorganisationernas nyckeltal
Källa: Svensk Insamlingskontroll, 2012
Barncancerfondens höga egna kapital beror på deras riktlinjer gällande kapitalförvaltning.
(Barncancerfonden, 2012., Se årsredovisning 2010)
Kandidatuppsats Företagsekonomi Broms Seving & Zarelius
45
Källa: Svensk Insamlingskontroll, 2012
Källa: Svensk Insamlingskontroll, 2012