Estetiska lärprocesser RUC 2012-13

En kreativ arbetsproce ss

Lärgruppsarbete

Mia-Marie Sternudd Groth

2012-06-19

En kreativ arbetsprocess Detta är en översikt av den kreativa process som deltagarna i kompetensutvecklingen Estetiska

lärprocesser kommer att delta i under året. Det ska vara ett stöd för att förstå de olika uppgifter

som kommer att läggas ut under året. Lärare och lärgrupper har olika förförståelse för vad

estetiska lärprocesser är och kommer att behöva olika utmaningar. Denna översikt gör det möjligt

att pröva på i olika takt.

Att klargöra sin syn på estetiska lärprocesser Syftet med den första uppgiften är att klarlägga hur ALLA deltagare i gruppen tänker om estetiska

lärprocesser. Det skapar en förståelse för den gemensamma värde- och kunskapsgrunden samt

vilket tema som kan vara intressant för lärgruppen.

Lärarna/kulturarbetarna genomför intervjuer med stöd av föreställningskartor med syfte att

klargöra sin egen syn på estetiskt lärande i den egna verksamheten. Därefter analyseras

gruppens uppfattningar i förhållande till Lindströms modell om estetiskt lärande. Det är en

teoretisk modell som är intressant att diskutera eftersom människor med erfarenhet från olika

ämnen ser på modellen på olika sätt. Denna teoretisk modell inte är huggen i sten, utan

förändras utifrån synsätt och när människor prövar den mot sina egna erfarenheter och sin egen

praktik. Det är en modell som kan växa och förändras.

Fyra estetiska lärandeformerLars Lindström

I

MED GENOM

OM

Fyra olika lärandeformer

Figur 1: Fyra estetiska lärandeformer – Lärande om, i, med och igenom (Lindström, 2010, s. 35)

1

Att hitta ett gemensamt fokus

Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika

uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande

och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk

utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och

gestalta olika kunskaper och färdigheter. Förmågan till eget skapande hör till det som

eleverna ska tillägna sig. (Lgr 11 s 7) När de olika synsätten är klarlagda är det dags att hitta ett gemensamt fokus för vad

lärgruppsdeltagarna ska utforska under året inom ramen för estetiska lärprocesser. Det är

estetiska lärprocesser som ska utforskas och det är viktigt att tänka sig att utgå från något litet,

begränsat och hanterbart.

Hur är lärgruppen sammansatt? Är det en grupp med lärare som arbetar från förskolan till

högstadiet/gymnasiet så kan det vara spännande att utgå från ett begrepp eller bild, som är

öppet och mångtolkat. Jobbar alla i lärgruppen på samma skola, så kanske det finns ett

gemensamt tema för året. Att utgå från en film, skönlitterär bok eller litterär värld kan också

rekommenderas. Är det konstnärer med olika konstnärliga uttryck kan det vara intressant att

arbeta utifrån någon övergripande kunskapsformulering från läroplanen eller någon specifik

målformulering i något ämne. Alla dessa förslag fungerar naturligtvis bra för alla grupper. Av

erfarenhet vet vi att det är mer stimulerande när gruppen har hittat ett gemensamt fokus

eftersom lärgruppsträffarna blir ett ömsesidigt utbyte av idéer, som ger en kick att pröva något

nytt till nästa gång. Det är viktigt att det fokus man väljer ska vara begränsat, öppet och

mångbottnat. En litterär text/bild/film som har dessa kvaliteter skapar nyfikenhet och ger

förutsättningar för alla oavsett ålder att delta.

Jämför dessa bilder. ”Barnbilden” kan av barnen uppfattas som stum och sluten till skillnad från

den konstnärliga bilden av Christan Krogh, med pojken som tittar på något som vi inte vet, men vi

kan skapa berättelser och gestaltningar om eller hamnbilden av Anders Zorn som väcker intresse

och olika berättelser kan växa fram, skapas och utforskas liksom hur man kan arbeta med olika

material för att måla vatten.

Konstbilder för fri nyttjanderätt för skolor och undervisning kan man bl a hitta på Webb Gallery of

Art: http://www.wga.hu/index1.html eller Google Art Project:

http://www.googleartproject.com/artworks/

Christian Krogh, Nödskottet, 1879

Margaretha Ullström visar att bilderböcker och deras värld kan vara spännande att starta upp ett

arbete kring. Här lyfts medmänskliga dilemman ofta upp, t ex Elsa Beskows värld,

Grodanböckerna, Mumintrollens värld, Johan Bauers illustrationer till sagovärden med tomtar

och troll. (Se bildspelet om Estetiska lärprocesser som ligger under seminariedag 1, 10/5 på It´s

learning.)

Vid vårt första seminarium utgick vi från Peter Tillbergs dikt Om stenar kunde berätta samt

målningen Födelsen som skildrar en sten, vilket öppnade för ett utforskande på olika sätt i de

olika konstnärliga uttrycken. Det är en möjlig utgångspunkt, som både kan leda till att elever,

lärare och konstnärer vänder sig utåt i samhället och naturen för att undersöka stenar som kan

berätta, vad berättar de? eller till konstens olika uttryck för att utforska hur konstnärer i olika

genrer (film,drama,teater,musik,litteratur,dans) gestaltat temat. Vad har stenen för betydelse i

den egna bygden? (samhällskunskap och historia) Vilka kvaliteter har olika stenar (naturkunskap)

och hur kan vi använda oss av stenar? Finns det värdefulla stenar, vilka, varför? Ja det finns

oändligt många frågor att utforska.

Man kan utifrån valt tema (i detta fall stenar) göra en granskning av hur detta tema anknyter till

läroplanens målformuleringar, och brainstorma på vilka olika sätt man kan använda sig så många

olika konstnärliga uttryck som möjligt. Vad kan man använda för input i form av fakta, texter,

filmer osv, hur kan eleverna uttrycka sig konstnärligt, vad behöver de lära sig för konstnärliga

tekniker, vad ska de berätta, hur kan man möjliggöra en växling mellan enskilt arbete och

kollektivt, mellan olika uttryck och tid till skriftlig reflektion och samtal? Allt detta kan gruppen

diskutera tillsammans.

Sedan är det dags för den individuella läraren eller de lärare och konstnärer/kulturarbetare som

arbetar med samma elever att fundera över hur arbetet ska startas upp med den egna

elevgruppen. Startpunkten bör vara liten och innehålla tid till samtal och reflektion med eleverna.

Alla möjligheter finns i medvetandet, men väljs ut beroende av hur eleverna reagerar och

funderar. Samtidigt leder valet av startpunkt och pedagogens frågor in eleverna i en viss riktning.

Tänk på denna modell:

Figur 2: Modellen kopierad ur ett bildspel På jakt efter estetiska lärprocesser från Kultur i Väst, Västra

Götalandsregionen 2011

Ett exempel som vi tog upp vid vår första seminariedag var arbetet med Medborgarrättsrörelsen I

USA. Kan det exemplet vara intressant att pröva, men utifrån ett svenskt läroplansperspektiv?

Finns det någon situation i Sverige eller Världen som kan vara spännande att utforska? Vi

berättade om en lärare som utforskade begreppet makt samtidigt som eleverna fick kunskap om

Gustav Vasa. Detta årslånga arbete startade med ett besök på Nordiska museet där eleverna

fastnade för en skulptur av Gustav Vasa. I samtalet med eleverna visade det sig att det också var

maktbegreppet som eleverna var intresserade av. Där startade en lärprocess som alla ville jobba

med. Eftersom eleverna fick skriva ner sina tankar som avslutning på varje lektionspass, så kunde

lärarna planerna ett steg i taget. Efteråt kan det se imponerande ut, men i stunden kändes det

inte så stort.

Vad detta exempel liksom exemplet med Medborgarrättsrörelsen i USA visar är att det är viktigt

att hålla fast vid det kunskapsfält som man vill att eleverna ska förstå, men samtidigt granska det

från olika håll och med olika arbetssätt/konstnärliga uttryck. För varje moment djupnar elevernas

förståelse och intresse.

Den hela cirkelns pedagogik

•Introducera en text (bild) (Informativ text) I detta exempel var det ett fotografi.

•Skapa en situation där eleverna kan bli känslomässigt medveten om Textens

innehåll, där de kan reagera och reflektera. (Att ta ett steg in i texten) I detta

exempel använde de sig av dokumentära texter

•Engagera eleverna att använda dramatisk aktivitet och fiktiva karaktärer för att

observera och undersöka konflikter i berättelser (Att positionera sig i texten) I

detta fall använde de sig av att sceniskt gestalta en skönlitterärt beskriven

situation

•Låt eleverna återvända till ursprungsbilden och analysera vad de lärt sig. (Vilken

transformation upptäcker de?)

Kan det vara spännande för lärgruppen som har elever i samma ålder att välja samma

kunskapsinnehåll (tema) men pröva olika arbetssätt? Vi berättade om ett forskningsprojekt där

eleverna fick i uppdrag att agera som forskare på ett universitet, för att undersöka vad man

behöver veta för att sköta om sniglar. Den ena gruppen elever fick gå i roll som forskare och den

andra ombads arbeta som forskare. Arbetssätten var olika och därmed också hur eleverna

upplevde situationen och vad de lärde sig. Kan det vara intressant att börja ett gemensamt tema

där de olika elevgrupperna får starta processen med olika konstnärliga uttryck. Kan det vara

spännande att undersöka vad som händer i de olika lärprocesserna?

Den kreativa processen ska öppna för

individuella och kollektiva handlingar, intryck,

uttryck och reflektion (Paulsson s 136)

Intryck bearbetning uttryck kommunikation utvärdering

Förnimmelse, Inre struktur inpuls Hypotes-Medium Form

Möte med

omgivningen

Den kreativa processens förlopp enligt Malcolm

Ross (Paulsson s 122)

Figur 3. Den kreativa processens förlopp Figur 4. Malcolm Ross modell om förutsättningar för en kreativ process

Förankra i läroplanen

Det tema lärgrupperna valt att utforska ska också förankras i läroplanen. Estetiska lärprocesser är

inte något som ska ligga utanför eller vid sidan av det ordinarie arbetet, utan är ett uppdrag som

finns formulerat i läroplanens olika delar. Här är några exempel:

Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som

lärande och skapande individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att

tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom

intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska.

Lpfö 98, Förskolans uppdrag

Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska

de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna

uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas.”

Lgr 2011 Kap 1 – Skolans uppdrag

”kan använda kunskaper från de naturveten-skapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga,

humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och

vardagsliv.”

Lgr 2011 Kap 2 Övergripande riktlinjer, Kunskaper/Mål

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom

undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar

egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska

även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och

tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika

estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar

kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

Ur Lgr11 kursplan Svenska

”Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om

matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin

förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna

möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och

samband” Ur Lgr11, kursplan Matematik

”Den nya skollagen talar om att främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till

aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.”

”Lgr 2011 betonar vikten av att stimulera färdigheter och förmågor som lägger grunden

för entreprenörskap. Där sägs att eleverna ska stimuleras att med kreativitet och

nyfikenhet lösa problem och omsätta idéer i handling.”

Ur Skolverkets Entreprenörskap i skolan

Dessa lärplanstexter behöver konkretiseras och formuleras i förhållande till det tema

lärgruppsdeltagarna valt. Estetiska lärprocesser omfattar både estetiska mål, sociala mål och

tematiska mål, vilket innebär att lärgruppsdeltagarna även behöver diskutera och formulera hur

temats mål anknyter till de formulerade mål som finns i läroplanens övergripande kunskapsmål

samt läroplanens ämnesbeskrivningar? Läs och begrunda Lgr 11 och Gy 11, det finns även i urval

under länkar på its.

Denna matris är utformade som stöd för deltagarnas diskussion.

Figur 5: Mål knutna till estetiska, tematiska och sociala mål

Dokumentation Att dokumentera vad som sker i arbetet med eleverna samt i lärgruppsträffarna är en viktig och

nödvändig del i kompetensutvecklingen. Samtalen inom lärgrupperna är ett givet stöd för att

reflektera över vad som händer, analysera och jämföra de olika estetiska lärprocesser som sker,

men även för att få inspiration och idéer. Inför lärgruppsträffarna uppmanas deltagarna att ta

med bilder och annan dokumentation som underlag för den gemensamma förståelsen och

analysen. Eftersom den egna berättelsen alltid ger en tolkning av situationen, som inte ska

ifrågasättas är dokumentationen en förutsättning för att de andra pedagogerna och konstnärerna

ska kunna bidra med egna analyser av det inträffade.

Formulera reflektioner Tankar och reflektioner under arbetets gång behöver formuleras. Med foto och film kan

ögonblick registreras, material och produkter dokumenteras. Tankar och slutsatser kan skrivas

ner. Lärgruppsträffarna kan dokumenteras och struktureras, tex med hjälp av följande matris:

Att dokumentera lärgruppsträffarna är ett sätt att bygga upp ett kollektivt minne

Lärområde

Hur kan vi arbeta med estetiska lärprocesser

Datum Syftet med träffen är…

Vi visade…

Vi pratade om…

Reflektioner under träffen

Slutsatser/ lärdomar under träffen

Inför nästa träff tänker vi

Svårigheter i processen

Deltagare

Dokumentatör

Figur 6: Att dokumentera lärgruppsträffar

Att fortsätta den kreativa processen Efter den första gestaltande uppgift som eleverna/ gruppen genomfört, är det dags att summera

vad som hänt, för att bestämma nästa steg. Hur man fortsätter den kreativa processen beror på

vad eleverna skapade och uttryckte med ord eller i gestaltning under det första momentet. Vad

var det som fångade elevernas intresse, vad lärde de sig? Behöver de upprepa det första

momentet för att de ska hinna lära sig det innan man går vidare till nästa moment? Vad behöver

de för input för uppnå de mål ni bestämt? Har det uppstått något dilemma som eleverna

behöver ta ställning till? Hur kan arbetet fortsätta? I exemplet med Påfågeln kan deltagarna få en

beskrivning av hur ett arbete utifrån temat utanförskap kan se ut. Inom arbetssätt som i sig

integrerar olika estetiska uttryck som tex . storyline och storydrama arbetar arbetslag eller

pedagoger fram en ramstruktur för arbetet utifrån uttalade mål ( www.storyline.se ),

men inom dessa arbetssätt lämnas utrymme för elevernas tankar, erfarenheter och personliga

konstnärliga uttryck.

Kreativ lärprocess

Vad vi ska utforska ?

Vad händer om vi väljer ett annat material?

Start med en kreativ uppgift

Vad händer om vi väljer ett annat uttryckssätt?

Vad händer om vi väljer en text om temat?

Vad händer om vi går in i den berättelse som barnen skapat och frågar…..

Hur reagerar barnen?

Vad och Hur skapar barnen?

Hur kommenterar barnen sitt lärande?

Figur: 7 . Med inspiration av Malcom Ross syn på en kreativ lärprocess.

En avslutande respons - ”Det är bättre att fördjupa något som påbörjats, än att hoppa från tuva till tuva”.

När kompetensutvecklingen börjar närma sig sitt slut är det dags att få respons från andra

personer och yrkesgrupper inom projektet. Det är dags för idéutbyte. Vid den första omgången

Estetiska lärprocesser som genomfördes i RUCs regi fick konstnärerna kommentera lärarnas

arbeten och vise versa. Syftet var att konstnärer och pedagoger skulle få ännu en idé om hur de

kan samarbeta.

Ett led i att utveckla kultursamarbete mellan kulturarbetare och skolor är att förstå hur den andre

parten tänker och hur man praktiskt skulle kunna arbeta samman utifrån ett formulerat mål. ( se

Handbok för planering av kulturprojekt i skolan och en arbetsmodell).

I lärgruppernas rapporter sammanställs vad som skett under året. En beskrivning som åtföljs av

reflektioner och frågor som gruppen ville ha kommentarer på. Ett steg till

I responsen ska lärgruppen pröva att gå in i något arbete som redan har påbörjats, utifrån tanken

om den kreativa processens spiral. ”Det är bättre att fördjupa något som påbörjats, än att hoppa

från tuva till tuva”. Syftet är att lärgruppen ska utveckla det beskrivna arbetet utifrån sina egna

erfarenheter och kunskapsområden. Det ska även utgöra grunden för ett samarbete i framtiden.

1 Lindström. Lars. Fyra estetiska lärandeformer, Lärande om, i , med och genom s 34-39 i Handbok för planering av kulturprojekt i skolan. Paulsen, Brit. 2006. Estetik i förskolan. Lund. Studentlitteratur