http://issuu.com/mariahazelius/docs/extra_tidning_2_

Varje sjumilafärd börjar med ett steg

Varje sjumilafärd börjar med ett steg

Ledare 3-4

Inledning 5-6

Bakgrund 7-14

Metod 15-16

Diskussion 17-20

Slutsatts 21-22

Leda

re

et har tagit mig ca fyra år av studier för att bli bild-

lärare. Det har varit en rolig resa, med många motgångar och glädje rus. I denna lilla tidning har jag ut-gått från en C-uppsats jag skrivit för kursen bild och media på Uppsala universitet 2014. Uppsats låter alltid förfärligt tråkigt, men genom bil-den och digital teknikens fantastiska möjligheter har jag försökt göra det till en annan resa, en roligare resa!

Fokus är på elevkommunikation utifrån digitala och traditionella verktyg i bildämnet. Det är inte helt oproblematiskt. I denna tidning för-söker jag att blanda digitala som tra-ditionella verktyg och leka med dess innehåll och kontext. Jag kommer att hålla mig kort fattad i text. För den som fastnat på min krok finns det möjligheter att fortsätta att läsa hela min uppsats genom att bli län-kad till en tidning, där alla texter finns att läsa. Du kan därför fördju-pa dig om du så vill, eller bara följa med på denna lilla resa här och nu. Jag vill dock lägga till att det finns andra ställen i tidningen där du kan göra en djupdykningar av olika slag.

Simma lugnt!

D

5

Inle

dnin

g

7

Vad som framkommer är att elevkommunikationen utgör en viktig del både för process och produktion inom bildämnet. Analoga verktyg gör både pro-cess och produktion, synlig och djup enligt bildlärarna och de digitala verktygen gör både pro-cess och produktion, dold och ytlig. Detta betyder, anser jag att det ställer högre krav på bildlä-rarens yrkesroll inför kurspla-nens fokus på kommunikativa dimensionen tillsammans med digitala mediers ökade använd-ning i bildämnet.

äraryrket är i ständig för-ändring och detta utifrån

olika faktorer såsom samhällets utveckling och läroplaner som utmejslas för att passa framtidens krav på arbetskraft. Föreliggande studie fokuserar således på hur lärarrollen påverkas av dessa för-ändringar utifrån tre bildlärares erfarenheter och uppfattningar. Undersökningens metod har varit samtalsintervju. Under bearbet-ning och analys har jag inspirerats av fenomenografin utifrån Uljens som ett analytiskt verktyg. Det vill säga, att jag utgår från lärares er-farenheter och uppfattningar. Jag försöker därför frigöra mig från min egen förståelse och titta på uppfattningar utifrån bildlärarens medvetande om fenomenet.

L

Den heligaB

akgr

und

Marner och Örtegren pekar på intressanta aspekter av im-plementeringen av digitala medier i bildämnet.

bilden

Marner och Örtegren pekar på intressanta aspekter av im-plementeringen av digitala medier i bildämnet.

bilden motstånd, addering, inbäddning samt digitala mediers dominans. Motstånd visar på lärares ovilja till mediet och/eller okunnig-het, men även elevers ovilja att se digitala mediers relevans för bildämnet. I motstånd ses även resurser och ramfaktorer utgöra en viktig del. Addering är när ytterligare moment läggs till i ämnet, som även det kan leda till att irritera redan hårt belastade lärare och som i sin tur leder till stoffträngsel (jfr Petterson och Åsén). Stoffträngsel betyder att ämnet får mera stoff att tillhan-dahålla. Inbäddning betyder när digitala medier ses som en natur-lig del i ämnet. Digitala mediers dominans är när bildämnet har förändrats och dess kärna eller paradigm har blivit till ett nytt ämne. Författarna jämför med fotografiets intåg i konstvärl-den under 18- och 1900-talen. Fotografiet sågs med stor skep-ticism av konstnärer, för det som uppfattades som en ”själlös kopiering”. Detta kan ses som en likartad diskussion angående dagens digitala verktyg inom bildämnet i motstånd. Fotografi-ets intåg visar på de spänningar som kan uppstånär äldre bildtek-nologi möter ny.

Författarna använder begrep-pet paradigm och menar med det, det heliga i ämnet, det vill säga det som inte kan tas bort, ämnets kärna. Ämnesparadig-met uttrycks i kursplaner och i lärares undervisningspraktiker, och förändringar är oftast lång-samma och svåra att genomföra. När den digitala tekniken i form av digitala medier blir en del av bildämnet (via kursplaner) och då ska implementeras konkret i bildundervisning, så möter den kursplanens mål, innehåll och lärare som arbetat kortare eller längre tid, inom ett ämnespa-radigm där digitala medier inte varit en del av ämnets heliga kärna. Författarna formulerar fyra typer av hur detta möte kan te sig när digitala medier imple-menteras i bildundervisningen:

8

Digital vstradi

Det var en ögonöppnare, när jag för två år sedan genom-förde en undersökning av hur interaktionen utifrån digital vs analog verktygsanvändning förändrar lärosituationen. Under två lektioner observe-rade jag två olika elevgrupper

som skulle genomföra var sitt hus med omnejd. Detta skulle utföras med digitala verktyg, med spelet mine craft och med analoga verktyg, som papper, penna och tejp. Re-sultatet från undersökningen visade att eleverna som an-

Verktyg genererar och utvecklar inte samma färdigheter och förändrar även lä-rosituationen, vilket kan tyckas uppenbart.

Bak

grun

d

Digital vstraditionnell

10

vände datorer var fixerade vid skärmen, varpå eleverna näst intill aldrig hade sina kamrater i synfältet. Den verbala interaktionen, var uppbyggd på att vara så ef-fektiv som möjligt. Frågor i denna grupp slängdes ut för att sedan besvaras av någon av mottagarna, utan diskus-sion och frågeställningar. Varje elev hade sin egen del av skapelsen att utveckla. När eleverna ur den digitala gruppen presenterade sin skapelse, var det läraren som satt framför dataskärmen och guidade sig genom ska-pelsen och pratade utifrån vad denne såg på skärmen. Den andra gruppen elever jobbade utifrån analoga verktyg, som jag nu hellre skulle kalla traditionella verktyg för att inte hamna i en diskussion om vad som innefattar digitala- och ana-loga verktyg i bildämnet. Denna grupp formade alltid

en cirkel även om borden var rektangulära, ansiktsut-tryck var ständigt återkom-mande även gester genom klapp på axel och hifive. I denna grupp konvergeras blickarna mot en central punkt, objektet, och sam-tidigt såg de på varandra. Kommunikationen följde en ordning i gruppen, där frågor, svar, problemformu-leringar och diskussion var hela tiden återkommande med alla i gruppen. Under slutfasen av uppgiften blev det kortare direktiv mellan gruppmedlemmarna. Under presentationen av huset var det gruppmedlemmarna/eleverna som beskrev ska-pelsen inför klassen och lä-raren och eleverna lyssnade. Mitt främsta fokus i denna studie var att observera eleverna och interaktionens betydelse för arbetet i klass-rummet tillsammans med de olika verktygen.

Bak

grun

d

12

TRYCKså kan du läsa mera om detta

10

Bak

grun

d HandUtifrån denna bakgrund kan vi se förskjutningen i bildämnets kärna, från bildproduktion till bildkommunikation. I denna förändring, pas-sar digitala medier som handen i handsken, kan man tycka och den ska implementeras anser politiker, skolledning med flera. Imple-mentering möter således bildlärare som arbetar i ett eller flera bildämnesparadigm. Det betyder även att dessa paradigm ålägger olik-artade lärar- och elevroller som kommer att påverkas på olika sätt om digitala medier införs i undervisningen. Som tidigare nämnts har jag undersökt hur elevrollen påverkades i arbetet med en gruppuppgift utifrån digitala vs traditionella verktyg. Denna gång ligger mitt fokus på elevkommunikationen och hur den påverkas utifrån bildlärares uppfattar.

i handske

Utifrån denna bakgrund kan vi se förskjutningen i bildämnets kärna, från bildproduktion till bildkommunikation. I denna förändring, pas-sar digitala medier som handen i handsken, kan man tycka och den ska implementeras anser politiker, skolledning med flera. Imple-mentering möter således bildlärare som arbetar i ett eller flera bildämnesparadigm. Det betyder även att dessa paradigm ålägger olik-artade lärar- och elevroller som kommer att påverkas på olika sätt om digitala medier införs i undervisningen. Som tidigare nämnts har jag undersökt hur elevrollen påverkades i arbetet med en gruppuppgift utifrån digitala vs traditionella verktyg. Denna gång ligger mitt fokus på elevkommunikationen och hur den påverkas utifrån bildlärares uppfattar.

handske

14

görsEn undersökning som denna utgår från detintervjuade materialet och därför är detviktigt att genomför intervjun på bästa sätt. Det finns ett antal förberedelser som måste göras; veta något eller vara kunnig i ämnet för att fråga de rätta frågorna och ha bra följd frågor. En bred intervjuguide med korta öppna frågor, inbjuda till långa svar. Andra viktiga förberedelser är att veta

Intervju

15

i engörs rum Met

od

hur inspelningsutrustningen fungerar och att intervjuen görs i enrum.Detta både för att inte bli störd men även för inspelningens kvalitet. Jag har intervjuat två lärare med inriktning mot grundskolans högre åldrar och en folkhögskol-lärare på förberedande konstskola som har va-rierande åldrar. Samtalsintervju som metod be-tyder att forskningsetik är av betydelse. Således har studien utgått ifrån vetenskapsrådets (2002) riktlinjer och det fyra grundläggande individ-skyddskrav som bör följas vid forskning. Alla intervjuer har transkriberats ordagrant med vis-sa förändringar i talspråk till skriftspråk. Med fenomenografin som verktyg anser jag att det givit mig en möjlighet att försöka frigöra mig från min egen förförståelse och titta på upp-fattningar utifrån bildlärarens medvetande om fenomenet.

Det framkommer tydligt att bildlärarnas förväntningar över yrkesrollen är under för-ändring och att bildämnet är under omstrukturering

Professionoch

Yrkeomstrukturering

17

Dis

kuss

ion

Det framkommer tydligt att bildlärarnas förväntningar över yrkesrollen är under för-ändring och att bildämnet är under omstrukturering

omstrukturering

Utifrån resultatet anser jag att bildlärarna visar att det finns behov av att ha ett kommunikativt fokus i undervisning. Utifrån lärarnas erfarenheter har da-torns placering en viktig roll för elevers möjligheter till kommunikation. I ett fall står datorn i ett hörn, vilket gör att det inte är så många som går förbi och i ett annat fall står datorerna i rader, vilket gör att elev-kommunikationen är svårare än när de har en pro-dukt/ett bildarbete fram för sig. Det visar sig också att elever inte behöver ha hjälp av andra elever när de använder dator än när de arbetar med traditionella verktyg, vilket gör att feedback inte blir naturlig i si-tuationer med digitala verktyg. Feedbacken visar sig alltså utifrån lärarnas utsagor vara sämre när de ar-betar med digitala verktyg än traditionella. Eleverna anses vara snabbare nöjda och tycker att produkten ser bra ut på grund av att det blir effektfullt på skär-men i datorn, än när eleverna jobbar med traditionel-la verktyg där de ger mera feedback och respons på produkten. Lärarna nämner även problem med dato-rer som laddar ur, dålig uppkoppling och dokument som försvinner, vilket även försvårar elevkommuni-kationen.

Dis

kuss

ion

Det framkommer att alla lärare anser att elevkommuni-kation leder elever och sporrar elever till ett högre presterande. De anser även att det är av vikt att kunna kommunicera och pra-ta om sina och andras arbeten.

Det framkommer även att elevkommunikationen är stän-dig, det vill säga inte bara utifrån tydliga uppgifter utan att det är spontat på lektionstid, att elever samtalar om processen och pro-dukten. Detta fördjupar elever-nas kunskaper av begrepp och nyanserar deras sätt att prata om processen och produkten i rum-met.

Det poängteras att bild är interaktivt och att det inte bara är personer, ord utan också arbeten både färdiga och under process som gör att bildämnet är så kom-munikativt. Lärarna använder olika begrepp när de uttrycker elevkommunika-tion, såsom feedback, samspel, social samvaro och miljö.

Det framgår att feedback mel-lan elever, både skriven och ut-talad feedback, förbättrar kvalite-ten på elevernas skapade bilder, ökar gruppens positiva energi och sammanhållning. Utsagor om bildämnets interaktiva möj-ligheter på grund av processen och produktens synlighet i rum-met uppfattas gör det lättare för elevkommunikation. Lärarna ut-trycker att elevkommunikationen hämmas när eleverna sitter vid en dator på grund av datorns möj-ligheter, det vill säga den värld av möjligheter som en dator kan ha, gör även att eleverna inte behö-ver hjälp av andra elever utan bara av läraren, vilket minskar den spontana kommunikationen mellan elever.

Digital medieanvändning såsom bloggar och hemsidor var under utveckling i två av skolorna. Ef-tersom detta låg i sin linda menar jag att det är svårt att uttala sig om dess resultat. Det framkom-mer dock att en av lärarna har försökt att få elever till att an-vända bloggar som plattform för att visa processen och produkten, vilket inte ha givit något större gehör från eleverna.

Slut

satts

MÖJLIGHETERDigitala medier är en stor fö-reteelse och är inte enbart en verktygslåda. Sutherland et al menar utifrån sin studie att IKT transformerar delar av undervis-ningen och att detta inte är helt oproblematiskt, vilket vi även kan se i denna undersökning. Digitala medier är mer än en enskild arte-fakt, den är en värld, ett rum av möjligheter. Detta kan ge enor-

ma möjligheter men kan också innebära att eleven är instängd i just denna avskilda artefakt. Undervisning handlar, anser jag om kommunikation, relationer och innehåll. Där den kreativa processen är social och tar hjälp av och lånar från andra männ-iskor. Interaktionen uttrycks både verbalt och icke-verbalt mellan personer vilket ger dess fruktbar-

21

MÖJLIGHETERhet. Därför anser jag att det är av största intresse att förstå denna förändring och inte låta sig luras av flashiga plattformar för bildäm-net, utan tänka efter och vara kri-tisk. Låt oss dock inte glömma att människans utveckling är förank-rad i interaktionen med människor och i kultur(artefakter). Därför anser jag att vi befinner oss nu i en dialektisk process, som är stimu-

lerande för bildlärarrollen. In-troduktionen av digitala medier och ett fokus på kommunikation i ämnet ställer krav på lärarrol-len och sätter ämnet i ett nytt perspektiv. Konst har alltid varit ett sätt att kommunicera, kanske att vi glömt detta i klassrummet och behöver ta upp detta mer än någonsin inför paradigmskiftet som sker i dagens skolor.

Slutsatts

Stort tack till min familj, Titti, min vän Marianne, Staffan Lövgren och Finn Calander

Tack för titten