ELEKTRONIK TIDNINGENen ”tutorial day” som hölls hos Swerea Kimab i Kista. Därefter följde en...

EU-dirEktiv:

Du måste spåra konfliktmineralerna/10–11

MichaEl UnnEbäck:

Han skapade snabbaste Bitcoinburken /6

MAG A SIN – WEBB – NYHETSBREV

ELEKTRONIKNR 6juNi

2015

SVERiGES ENDA ELEKTRONiK-mAGASiN FÖR PROFFSTIDNINGEN

Prenumerera kostnadsfritt! etn.se/pren

0

300

600

900

1200

1500

KOmPONENTTOPPEN2014 blev ett klart godkänt år för komponentdistributionen i Sverige. tillväxten för de 30 största var knappt 12 procent. /12–21

tema: DIsTrIbuTIoN & koNsulTEr

150522_SUPG_ELEKTID_SE.indd 1 5/19/15 4:27 PM

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/15

amerikansk megasatsning på stora bandgapMed sina 1,2 miljarder kronor ska det amerikanska projektet Power America göra USA till en stormakt när det gäller tillverkning av komponenter i kiselkarbid och galliumnitrid.

Så byggdes världens snabbaste bitcoinburkKonkurrenterna var duktiga på att göra asicar men de var inte lika duktiga på strömförsörjning. Det berättade svenska KNC Miners chefs konstruktör Michael Unnebäck på Elektrikexpo i Västerås.

konfliktmineraler & kemikalieskattSnart måste du veta om dina produkter innehåller någon av de fyra konfliktmineralerna och i så fall också ha spårbarhet ända till gruvan. Dessutom vill svenska politiker införa en miljöskatt på all elektronik eftersom den anses innehålla farliga kemikalier. KOMPONENTTOPPEN 2014: Godkänt med mersmakHela 24 av företagen på 30itopplistan hade en positiv tillväxt under fjolåret. Därmed ökade Sveriges 30 största komponentdistributörer sin gemensamma omsättning med nära 12 procent.

Fem distributörer blickar bakåtGlobalisering, lagerhållning, logistiktjänster och designhjälp. Distributörerna måste ständigt anpassa sig för att hantera kraven från kunderna och förändringar hos komponenttillverkarna.

EXPERTARTIKEL: Effektivare frekvensomriktare med kiselkarbid Med ökade krav på energieffektivitet är det dags för svensk industri att ta till sig kiselkarbidtekniken, skriver Vidar Wernöe och Tommy Kjellqvist på Elektronikkonsult.

EXPERTARTIKEL: Sensorer för en uppkopplad världTryck, ljus, lutning, närhet, grumlighet och fuktighet – det finns många typer av sensorer för industrin, skriver Angelo Bosoni på Avnet Abacus Italien.

EXPERTARTIKEL: Sensorsystem ger dig tio frihetsgraderSensorsystem med accelerometrar, gyron, magnetometrar och en styrkrets i samma kapsel ger även under svåra förhållanden exaktare och robustare sensordata än individuella sensorer, skriver Martin Grimmer på Rutronik.

innehåll ETN 6/15

© Elektroniktidningen 2015

Upplaga: 13 500 ex (exkl. emagasin)

Allt material lagras elektroniskt.

ISSN 11027495

Organ för SER, Svenska Elektro och Dataingen jörers Riksförening, www.ser.se

Tidningen trycks på miljövänligt papper hos Sörmlands Grafiska AB.

PRENUMERATION: Webb: etn.se/pren E-post: [email protected] Telefon: 08-644 51 20

ANNONSER: Anne-Charlotte Sparrvik, 0734-17 10 99 E-post: [email protected]

INTERNATIONAL ADVERTISING: Huson International Media +1 408 879 6666 (USA)Pacific Business Inc. +81 336616138 (Japan)

anna Wennberg bevakar analogt, opto och kommunikation, kraft, sensorer, distribution, medicinsk elektronik och minnen.

[email protected] 13 11

Per henricsson bevakar test & mät, rf och kommunikation, produktion, FPGA, EDA och passiva komponenter.


Jan tångring bevakar inbyggda system, mjukvara, processorer, kort och skärmar.


anne-charlotte Sparrviksäljer annonser.


Tidningshuvud 05-12-12 14.29 Sida 1

Utges av Elektroniktidningen Sverige ab Adress: Folkungagatan 122, 4 tr, 116 30 Stockholm. Telefon: 08-644 51 20 www.etn.seBankgiro: 5456-3127 (annons) Bankgiro: 5589-8928 (prenumeration)

4

REDAKTION: Anna Wennberg (ansv. utg.), Per Henricsson, Jan Tångring.Form & layout: Joakim Flink, [email protected]: DigiKey

101216222427

Man k an t yck a att den som är miljöminister ska föregå med gott exempel genom att sortera sina sopor, resa miljösmart och inte använda giftiga kemikalier. Men verkligheten krockar som bekant ofta med idealen.

Att en träskuta som ligger i vattnet året runt målas med bottenfärg avsedd för kommersiella fartyg är normalt om än inte politiskt korrekt. När miljöministern blir påkom-men med tilltaget försvarar hon sig med att hänvisa till att skutan är byggd före fritidsbåtsdirektivets tillkomst 1996, och att det inte går att ta bort den giftiga färgen.

ÅSa roMSonS FörEträdarE, Lena Ek, beställde en utredning om att beskatta PVC-mattor och elektronik. Ambitionen att minska användningen av brom, klor och fosfor är det inget fel på men att straffbeskatta all elek-tronik – även den som inte innehåller de tre miljöfarliga ämnena – känns märklig.

Särskilt på fordonssidan sker en snabb utveckling av elektroniken som medverkar till att visionen om noll döda i trafiken faktiskt skulle kunna bli verklighet. Och elektroniken bidrar på en mängd sätt till att minska energiförbrukningen, som varvtalsreglering av motorer eller lysdioder.

dEt kännS dE SSUtoM extremt naivt att tro att en svensk punktskatt skulle påverka den globala elektronikindu-strin. Inte ens EU förmådde skärpa RoHS-direktivet med nya ämnen när det reviderades år 2011.

Intressant att notera är att utredaren inte tror att vi svenskar i någon högre utsträckning skulle öka våra Internetköp från utlandet om skatten blev verklighet. Inte heller inser utredaren att skatten drabbar inte bara konsumentelektronik eftersom det är tullkoderna som definierar de skattskyldiga produkterna. Därmed omfattas även den elektronik som används för att öka säkerheten i fordon, effektivisera uppvärmningen eller styra verkstadsmaskinerna.

EnliGt UtrEdninGEn ska det räcka med tre stickprover per år för större tillverkare och ett stickprov vart tredje år för mindre tillverkare. Varje prov bedöms kosta 10 000 kronor.

Den totala kostnaden inklusive månadsvis inbetalning av skatten beräknas landa på 15 100 kronor för ett mindre företag och 73 400 kronor för ett större företag. Kostna-derna förvänta sjunka i takt med att rutinerna sätter sig.

Det senare är självklart men att tro att kostnaderna för att ta reda på om de tre ämnena ingår i någon av de ingå-ende delarna blir så låga känns som en ren gissning.

FörhoPPninGSviS inSEr tjänstemännen på finans-departementet det orimliga i förslaget och förpassar det till papperskorgen när de går igenom remissvaren. Ska Åsa Romson ha kvar sin trovärdighet som miljöminister får hon och sambon skrapa eller slipa bort bottenfärgen i vinter och sedan lämna in färgresterna på närmaste miljöstation.

PER [email protected]

Huvudlösa miljöministrar

inlEdarEn 6


startblockET

det var i början av året som Obama-administrationen satte ned foten kring Po-wer America – ett nytt institut för tillverkning av innovativ kraft-elektronik lett av North Carolina State University. Uppdraget är i stort att utveckla avancerade tillverkningsprocesser som ska bana väg för storskalig produk-tion av halvledare med brett bandgap (WBG, wide bandgap).

− När vi nu bygger upp detta har vi förebilder från både Europa och Asien. Tyska Fraunhofer och belgiska Imec är två. De har stat-ligt stöd och ett starkt engagemang från både akademi och industrin, säger John Muth på North Caroli-na State University och biträdande chef för Power America.

P oW Er a MEri c a är en del i en större amerikanska nationell satsning, där visionen är att på sikt skapa ett nätverk av upp till 45 liknande institut utspridda över landet och med fokus på konkurrenskraftig tillverkning. Syftet är att säkerställa jobb inom teknikområden som anses höra framtiden till liksom att trygga utbildningen i landet.

I startkapital har Power Ame-rica attraherat 146 miljoner dollar, alltså cirka 1,2 miljarder

kronor – en summa som ska spenderas under de närmaste fem åren. Landets Energimyndighet (Energy Department) står för 70 miljoner dollar av detta, medan ett antal industripartner exem-pelvis Cree, X-fab, Transphorm, ABB och Toshiba gemensamt står för 60 miljoner. Resterande 16 miljoner dollar kommer från staten North Carolina.

− Vårt långsiktiga mål är att få ned priset på kraftelektronik tillverkad i WBG-material. Vi ställer alltså inte kiselkarbid och galliumnitrid mot varandra, utan

WBG-kretsar mot kisel, förkla-rar John Muth.

h a n PEk a r PÅ två ytterst viktiga delmål i den kampen. Dels mås-te det till ett större förtroende för kraftelektronik tillverkade i WBG-material – här krävs det att demonstratorer tas fram liksom bättre kunskap om hur system kring dessa komponenter kon-strueras. Dels måste ett found-rykoncept utvecklas med högre yield och tillverkning på större wafers än idag för att priset på halvledare med brett bandgap

ska gå ned i takt med att voly-merna skjuter i höjden.

− Hur foundymodellen kom-mer att se ut är däremot osäkert. Idag vet vi inte om det kommer att vara dagens stora foundryn som tillverkar kiselkretsar som tar affärerna eller om det kom-mer att dyka upp helt nya spelare, påpekar John Muth.

Kiselkarbidveteranen Cree är ett av de företag som är engagerat i Power America. Företaget utveck-lar både wafers ock kretsar i SiC. Det har tillverkat dioder i materia-let sedan 2002, en första genera-tion MOSFET:ar i SiC sedan 2011 och moduler med SiC-kretsar se-dan 2012. När det gäller moduler arbetar Cree både med partners samt tar fram egna alternativ.

idaG S ä l JEr Cree SiC MOSFET:ar från sin andra kretsgeneration, med helt ny design som hanterar ända upp till 1,7 kV.

− För bara några veckor sedan släppte vi de första produkterna från vår tredje kretsgeneration. Först ut var 900 V MOSFET:ar, men i labbet arbetar vi med ännu högre spänningar, avslöjar Jeff Casady på Cree under sitt anfö-rande på ISiCPEAW.

I den nya generationen har Cree bland annat lyckats reducera

•  Small & Medium Enterprises •  Startups •  Large Corporations

•  Research Universities •  Regional Colleges •  Community Colleges •  High Schools

•  Federal Government •  State & Local Government •  Economic Developers

Institute for Manufacturing

Innovation

National Network for Manufacturing Innovation

Each institute has unique Technology Focus

PowerAmerica $70 M Department of Energy

$60 M Industry and Universi?es $16 M NC State and State Gov.

USA på stark offensiv Den årliga konferensen ISiCPEAW är ett samarbete med Acreo Swedish ICT, Swerea Kimab, KTH, yole Développement och Enterprise Europe Network (EPE). Årets upplaga startade som i fjol med en ”tutorial day” som hölls hos Swerea Kimab i Kista. Därefter följde en två dagars ”workshop” som i år hölls på The Radisson Blue Royal Park Hotel strax norr om Stockholm. I år hade 135 personer anmält sig till eventet.

FAKTA:

Svensk kisel-karbidkonferens

n Stora bandGaPI slutet av maj var det åter dags för den årliga internationella kiselkarbidkonferensen ISiCPEAW här i Stockholm. Under två dagar talades det kiselkarbid på längden och tvären. Fast mest storslaget var ändå den amerikanska satsningen Power America – initiativet ska skapa jobb och exportintäkter till USA genom en massiv satsning på tillverkning av halvledare med brett bandgap som kiselkarbid och galliumnitrid.

inom kiselkarbid

PO

WE

R A

ME

RIC

A

Power America är en del i en nationell satsning på ett nätverk av institut med fokus på tillverkning.


startblockET

Rds(on) ytterligare, vilket borgar för än lägre switchförluster och därmed mindre värmeutveckling.

− Våra kommande 3,3 kV MOSFET:ar kommer att ha mel-lan 10 och 15 gånger lägre switch-förluster än jämförbara transisto-rer i kisel. Dessa chips planerar vi att kvalificera genom Power Ame-rica-programmet. Då kommer vi att fördjupa oss i tillförlitlighet ur många aspekter, exempelvis tem-peraturtålighet och tålighet mot kosmisk strålning, avslöjar Jeff Casady och han fortsätter:

− Vi tittar även på en 10 kV SiC MOSFET inom Power America, men den ligger längre fram i tiden.

äv En PE t Er S a nd v ik på General Electric tar stolt upp företagets långa meritlista inom kiselkar-bid, som enligt honom går mer än 20 år tillbaka i tiden.

− I vårt labb tog forskare fram den första monolitiska op-för-stärkaren i SiC redan år 1994, säger han.

Idag har företaget en 4-tums demonstrationslina där det pro-

cessar några hundra wafers per år.

− Vårt mål är att få upp volymen och få ut SiC-kretsar på marknaden. Fast ribban ligger högt. De måste vara minst lika bra som kiselal-ternativen, annars är det ointressant, säger Peter Sandvik.

I nuläget har General Electric 1,2 kV MOSFET:ar som är redo för marknaden. Samtidigt ar-betar företaget med att ta fram transistorer som hanterar 1,7 V och 2,7 V.

− Utmaningen när vi går upp i spänning är att hitta marknads-möjligheter så att det går att fylla fabben.

G EnEr a l El Ec t ri c leder dessutom New York Power Electronics Ma-nufacturing Consortium, som tog form för knappt ett år sedan. Konsortiet finansieras av staten New York och över 100 företag, som tillsammans ska investera

över 100 miljoner dollar för att ut-veckla nästa gene-ration material och processer för halv-ledare med brett bandgap.

I konceptet ingår en fabb där man ska utveckla och till-verka billiga 6-tums SiC-skivor av bra

kvalitet. Fabben är inlemmad i SUNY (the State University of New York) och ska på sikt bli ett SiC-foundry.

− Vi har levererat process och verktyg till detta foundry och år 2017 hoppas vi att det är redo för att leverera SiC-tjänster. Till en början kommer kapaciteten att ligga på mellan 10 000 och 20 000 skivor, säger Peter Sandvik och han fortsätter:

− Detta foundry ska kunna ta SiC till den kostnad att dessa komponenter kan konkurrera med IGBT:er i kisel.

New York-satsning är precis som Power America inrikta på

att i första hand skapa jobb inom ett teknikområde som man åt-minstone i USA ser som oerhört viktigt för att minska energiför-brukningen i framtida elektro-nikprodukter.

PÅ d En a MErik a nSk a Energi-myndighetens hemsida kan man läsa att halvledare i WBG-material kan minska storleken på nätadaptrar till bärbara dato-rer till en femtedel och samtidigt minska energiförbrukningen med minst 20 procent. Likaså påstås dessa halvledare kunna minska storleken på kylsystemet i elbilar med cirka 60 procent.

− År 2030 tror jag att 80 pro-cent av system som styr och omvandlar energi till använd-bar form kommer att använda WBG-halvledare. Det betyder att marknaden för dessa halvle-dare mycket väl kan komma att växa cirka 22 procent per år, så det handlar om en mycket snabbt växande industri, säger John Muth. ANNA WENNBERG

[email protected]

Sök i vårt lager på:www.tmsnet.eu

GO

MAX603CSA

For sales inside EU only

► IC-kretsar, Halvledare, Minnen, Processorer, Diskreta, Passiva, Moduler, etc.► Prisreducering av kostnadskrävande komponenter

► Årsavrop och långtidsförvaring► Full spårbarhet och minst 1 års garanti

Bristhantering ● Överskottshantering ● Kitting ● Tape&reel service ● BakningVi erbjuder även:

I egenskap av oberoende distributör är TMSNET inte direkt ansluten till någon tillverkare av de produkter vi säljer

Nybyggt esd -anpassat höglager

1340kvm

Tel. 0200 - 171000 [email protected]

Större skivor måste till för att sänka priset på SiC.

PO

WE

R A

ME

RIC

A


startblockET

n diGital valUtaÄven konkurrenterna var duktiga på att göra asicar. Men de var inte lika duktiga på strömförsörjning. Det berättar svenska KNC Miners chefs-konstruktör Michael Unne-bäck i ett fullsatt seminarium på mässan Elektrikexpo i Västerås.

Det svindlar när kameran zoo-mar sig igenom till synes ändlösa rader av bitcoinmaskiner i KNC Miners ombyggda helikopter-hangar i Boden.

– Hyllorna är 70 grader varma. Det betyder att om du lägger han-den på dem så känns det som att du bränner dig, men du gör det inte, berättar Michael Unnebäck, chefskonstruktör på KNC Miner.

Maskinerna på hyllorna myn-tar en stor del av världens bit-coins. Om man inkluderar de maskiner som står hemma hos KNC:s kunder, vilket är de flesta, gissar Michael Unnerbäck att KNC:s maskiner tillverkar 30 procent av alla bitcoins just nu.

På mässan Elektronikexpo berättade Michael Unnebäck his-torien om hur det kom sig att en liten svensk konsult på bara ett år kunde ta sig från ingenting till världsledande producent av asi-car för bitcoins.

d E t h a r b a r a gått lite drygt två år sedan två herrar klev in på kon-sultfirman Orsocs kontor och undrade om inte Orsoc kunde bygga bitcoin-maskiner – mot-svarigheten till fysiska valutors sedelpressar.

Maskinerna används för att ve-rifiera bitcointransaktioner, för att upprätthålla den gigantiska logg-bok som avgör vem som för till-fället är den rättmätige ägaren till varje virtuellt bitcoinmynt.

Som sidoeffekt och som belö-ning genererar maskinerna bit-coins med en sannolikhet som beror av vilken beräkningskraft som maskinen bidrar med till det distribuerade nätverket. Mynten tillfaller maskinens ägare.

o r S o c satte ihop en prototyp till en bitcoinmaskin av 32 stycken Cyclone 4-FPGA:er.

– Folk kom från hela världen och tittade på demonstrationer.

Intresset var enormt, berättar Michael Unnebäck.

TSMC valdes ut som tillverkare.– De hade 28 nm processlinje

som vi fick använda.Efter att ha diskuterat med

TSMC om processer och pre-standa, gjorde KNC en specifika-tion på en produkt. Och sedan lade man ut den i sin webbshop och började sälja – innan pro-dukten fanns.

Man lovade att leverera i sep-tember eller november.

– Ganska snart började det trilla in pengar, så det var bara att köra vidare.

Samma finansieringsmodell används av deras konkurren-ter, att kunden förskottsbetalar produkten. Biotcointillverkning är ett högriskprojekt. Valutan har en osäker framtid, dess kurs svänger våldsamt, den är utsatt för spekulation, och en konkur-rent som lyckas släppa sin asic före dig, kan döda hela din pro-dukt. Tidsfaktorn är avgörande – den som har för den tillfället bästa asicen är den som tar hem majoriteten av alla bitcoin.

FPGA-prototypen fungerade, så det var den man utgick från i kon-struktionen av asicen. Den skalades upp till betydligt fler element.

d En Fö r S ta funktionella model-len itererades några varv med TSMC för att bestämma hur många kärnor den kunde inne-hålla, och för att bestämma en lämplig effektförbrukning.

Det hade då bara gått tre må-nader sedan de två herrarna ste-gade in på Orsocs kontor. Fokus lades nu på konstruktion av

kretskort.– De togs fram i expressfart. Vi

gjorde några prototyper för att se hur mycket ström de kunde dra.

Eskilstuna Elektronikpartner hjälpte till att bygga kort som kla-rade höga strömmar. Innerlagren har 0,21 mm koppar.

Med korten klara väntade burkarna bara på sina asic för att kunna tas i bruk. Den 29 septem-ber levererades de första.

– En kille från oss flög till Ko-rea – där de kapslades – och hämtade hem så många asicar han orkade bära. Dessutom skickade vi en kille från DHL. Han var snabbare genom tullen och var den som kom först fram, på söndag efter lunch.

nU va r d E t nEr vö S t – skulle asi-carna fungera? En första miss-lyckad chipversion är en inte alls ovanlig händelse.

– Vi testade och satte spän-ningar och konstaterade att man kunde läsa ut deras ut serienum-mer. Det verkade finnas hopp!

På tisdagen hade man till al-las glädje ett första kort uppe som snurrade och genererade bitcoins.

– Hade asicen inte funkat – då hade det blivit lite jobbigt.

Under onsdagen och torsda-gen jobbade ett 20-tal personer med att sätta asicar och sladdar på plats, bocka plåt, packa i lådor och skicka till kund.

Varje sekund var bokstav-ligen dyrbar. Kundernas egna bitcoinplånböckers id-nummer var inprogrammerade i asicarna. Det betydde att burkarna kunde börja generera bitcoins så fort de pluggades in i el- och nätuttag.

Lyckan log mot KNC och dess kunder – bitcoinkursen steg kraftigt.

d En Fö r S ta a Si c En hette Jupiter och tillverkades i 28 nm. Strax därefter öppnade TSMC en ny processlina på 20 nm.

– Vi porterade genast vår kon-struktion dit. Vi blev i princip deras första kund. De ville gärna som första kund ha någon med relativt måttliga volymer, och det hade vi.

Den andra asicen Neptune ligger i ungefär samma BGA-kapsel som Jupiter, men klarar en högre effekt. Neptunekortet drar 420 watt mot 300 watt för Jupiterkortet.

De första Neptune-asicarna levererades i juni 2014. Maski-nerna i sig bytte mekanik till en smidigare mindre låda. Till en början flöt leveranserna bra. När Apple började tillverka Iphone6 i samma lina blev det lite trögare.

Efterföljaren till Neptune ska levereras snart, i juni. Återigen är KNC först med en ny TSMC-process, den här gången i 16 nm.

Att en liten svensk konsult har blivit världsledande på bitcoin-asicar – det hänvisar Michael Unnebäck till erfarenhet.

– Vi har jobbat mycket med elektronik. De andra var ganska dåliga på att få sina grejor att fungera.

Det var inte asicen i sig som var den avgörande faktorn. Där var även konkurrenterna skick-liga. Utan det var resten av kon-struktionen.

– De var inte lika duktiga på strömmatning och kretskort. Vi kunde täcka in allt det som finns omkring asicen.

KNC:s första affärsmodell var att leverera bitcoinmaskiner till privatpersoner. Idag har man börjat bygga egna datahallar som kunderna hyr in sig på.

Michael Unnebäck visar en film av företagets gigantiska om-byggda helikopterhangar i Bo-den. Portarna står öppna för att släppa ut värme, och personalen tar sig runt med sparkcyklar.

Wall Street Journal placerade i februari KNC i den absoluta top-pen bland Europas mest intres-santa startupbolag.

JAN Tå[email protected]

Så byggdes världens snabbaste bitcoinburk

Linear’s Nordic Sales Office: 08-623 16 00

Agents: Sweden: Arrow 08-562 655 00, Digi-Key Corp. 020-798 088, Norway: Arrow +47-52 76 30 00, Digi-Key Corp. +47-80 01 52 86, Denmark: Arrow +45-7010 2211, Digi-Key Corp. +45-8088 1367, Finland: Fintronic +358-9-2512 7770, Digi-Key Corp. +358-800 115 281

LTC3128VIN

Long Cycle Life

High Current

1.7V to 5.5VInput Range

Input Current Limit

400F

400F

VOUTBuck-BoostConverter

3A Charging,Active Balancing,Small Size

3A Buck-Boost Supercap Charger

Take Advantage of Supercaps

Info & Free Samples

The LTC®3128 brings a new level of performance to supercap charging with its high level of integration and unique buck-boost

topology. It charges capacitors at up to 3A, from ground to voltages above VIN – up to 5.5V. Accurate programmable average input current limit, active charge balancing and programmable maximum capacitor voltage ensure the life and health of the supercaps. Other features include low quiescent current, accurate power good, power failure indicators and thermal overload protection.

www.linear.com/product/LTC3128

Tel: 08-623 16 00

Related Parts

Reliable Supercap Management for High Power Systems

, LT, LTC, LTM, Linear Technology, and the Linear logo are registered trademarks and PowerPath is a trademark of Linear Technology Corporation. All other trademarks are the property of their respective owners.

www.linear.com/products/supercap_chrgs

LTC3128 Demo BoardActive Area

LTC3225/-1

LTC3226

LTC3625

LTC4425

Part No. Description

150mA 2-Series SupercapacitorCharger, Selectable 2.4V or2.65V per Cell

150mA 2-Series SupercapacitorCharger with BackupPowerPathTM Controller

1A High Efficiency 2-SeriesSupercapacitor Charger withAutomatic Cell Balancing

Linear Supercap Charger withCurrent-Limited Ideal Diode andV/I Monitor

Footprint Actual Size:14mm x 12mm


startblockET

SUb S ta nt i v E t ” ryMd ” ä r enligt svensk etymologisk ordbok från 1922, en nybildning från 1600talet av substantivet ”rum”. Rymden kan med andra ord skrivas som ”rummet” dvs där allting händer och har hänt.

J aG S oM d E Fl E S ta a nd r a har då och då grunnat på vad vi ser när vi tittat upp mot natthimlen en becksvart augustikväll? Vad är rummet egentligen och vilka egenskaper har det? Den rådande uppfattningen är att rummet utvidgar sig, dessutom i en accelererande takt och i genomsnitt betydligt snabbare än ljushastigheten. Men borde då inte bakgrunden vara absolut kolsvart?

Så här går istället mina funderingar! Rummet som vi människor uppfattar, synliggjordes genom en invertering, dvs från en singularitet (= nästan 0 i utbredning) till en annan singularitet eller inversen (= ∞ i utbredning) för ca 13,8 miljarder år seden. När man tittar upp på natthimmeln från alla vrår och i alla vinklar av rummet ser man detta förlopp som i en tidsmaskin.

Allra längs bort ser man något som vanligtvis kallas för ”bakgrundsstrålning”. Mina funderingar säger att man ser singulariteten nästan ”0” men att man gärna gör tolkningen att man ser ut i oändligheten.

rö d Fö r Sk JUt nin G En b Ero r enligt mina funderingar på rummets krökning (enligt Einstein ska man säga rumtidens krökning). Ju längre bort i tiden man tittar, desto större sammanlagd krökning. De små variationerna i bakgrundsstrålningen man observerar, beror på att massfördelningen inte är helt symmetrisk vilket ger att krökningen inte är helt identisk över hela himlavalvet.

En a nn a n b il d av rödförskjutningen är att fotonerna tappar energi när de passerar genom krökningar av rummet. Ju större krökning desto större tapp dvs större rödförskjutning. En accelererad rödförskjutning kommer sig av att rummet kröker sig olinjärt när vi närmar oss singulariteten nästan ”0”. Frågan: bidrar masslösa fotoner till rummets krökning? måste jag därför besvara jakande.

va d S äG Er ova nS tÅ End E om vad en tänkt betraktare, en betraktare som befinner sig långt, långt, långt bort från oss ser, när hen tittar ut på sin natthimmel? Tänker mig att det enkla svaret är att hen ser sin bakgrundsstrålning, vilken beror på massfördelningen i rummet och när hen råkar titta.

Några tillkommande intressanta frågeställningar:• Var det en oändligt het urkvark som skapade rummet tillsam

mans med all energi och all materia? Bidrar neutrinos till och påverkas neutrinos av rummets krökning? Varför är människan ensam som intelligent art på jorden?

Överlåter med varm hand frågorna till den som vill spekulera vidare.

SErkrönika

Rymden – en personlig betraktelse

ANDERS CLASSONStyrelseledamot i SER

[email protected]

luleå får renrum för byggsätt 5 junin byGGSätt Lägre produktionskostnad, minskad energiförbrukning och snabbare elektronik. Det är målet för de byggsätt med okapslade komponenter som ska utvecklas i det nya renrummet vid Luleå tekniska universitet.

Rummet har renhetsklass ISO 5 (klass 100 på den amerikanska skalan) och är på 20 kvadratmeter. Dessutom finns 25 kvadratmeter med lägre klass.

Saab och Ericsson i forsknings samarbete 4 junin tEknik Försvarskoncernen Saab och telekombolaget Ericsson ska samarbeta och byta erfarenheter inom områden som 5G, mikrovågs och antennteknik, metodik och industrialisering. Avtalet är treårigt men kan komma att förlängas.

Som en del i samarbetet går Saab med i projektet ”5G för Sverige”, som Ericsson startade i mars 2015.

intel köper altera ...1 junin ProGraMMErbart Ända sedan Intel och Altera inledde en samarbete för fem år sedan har det av och till dykt upp rykten om en affär. I mars fick det ny aktualitet men slocknade snabbt. Efter nya förhandlingar lägger Intel ett kontantbud på Altera värt 16,7 miljarder dollar.

... och avago köper broadcom 29 majn koMMUnikation Avago köper Broadcom för 17 miljarder dollar i kontanter och 20 miljarder dollar i aktier. Bägge företagens styrelser ställer sig bakom affären som skapar en jätte på olika typer av kretsar för både trådlös och trådbunden kommunikation.

Det nya företaget, som kommer att heta Broadcom, får en omsättning på ungefär 15 miljarder dollar och ett värde på 77 miljarder dollar.

autonoma system får 1,8 miljarder28 majn robotar Under de närmsta elva åren ska KTH, Chalmers, Lund och Linköping sätta sprätt på 1,8 miljarder kronor i forskning kring autonoma system. Pengarna kommer från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, universitet och industri.

Scanfil vill köpa Partnertech25 maj n ProdUktion Den finska kontraktstillverkaren Scanfil har lagt ett kontantbud på Partnetech värt 443 miljoner kronor. Två ägare med 65,9 procent av aktierna har accepterat budet och styrelsen rekommenderar övriga ägare att göra detsamma.

häntSEn SiSt

Senaste nytt alltid på etn.se

© Keysight Technologies, Inc. 2015

Telefon 0200 88 22 55 Fax 0201 20 22 66

Download our white paper Implementing a Flexible Testbed for 5G Waveform Generation and Analysis at www.keysight.com/find/5G-Insight

Keysight TechnologiesImplementing a Flexible Testbedfor 5G Waveform Generationand Analysis

White Paper

Keysight Authors: Greg Jue, Applications Development Engineer/Scientist Sangkyo Shin, Product Marketing/App Development

HARDWARE + SOFTWARE + PEOPLE = 5G INSIGHTS

In just a few years, the fifth generation of wireless communications will be a reality. It will allow data to be transmitted up to 100 times faster than today’s 4G networks. But getting to that speed won’t be easy. You’ll need genuine insights to overcome enormous technical challenges. We can help. We have the industry’s first and most comprehensive 5G software library. It can significantly streamline design feasibility because it incorporates an iterative design sequence with every piece of Keysight 5G test equipment.

There’s a 5G moment of discovery out there.We’re here to help you find it.

Designed for testing 5G simulation to verification

Software platforms and applications that work seamlessly across our 5G instruments

Incorporate iterative design and rapidly move between stages of your 5G development flow

Industry’s first and largest 5G library

Keysight N9040B UXA signal analyzerwith 89600 VSA software and M1971E smart mixer

Keysight 89600 VSA software

Keysight N5247A PNA-X microwavenetwork analyzer, 67 GHz

Keysight MIMO PXI test solutionM9381A PXI VSG and M9391A PXI VSA - Up to 8x8 phase-coherent MIMO measurements

Keysight DSOZ634A Infiniium oscilloscopewith 89600 VSA software

Keysight N5152A 5-GHz/60-GHz upconverter Keysight N1999A 60-GHz/5-GHz downconverter

Keysight M8190A arbitrary waveform generator

Keysight M9703A high-speed digitizer/wideband digital receiver

Keysight N7608B Signal Studio for custom modulation

Keysight 5G Baseband Exploration Library for SystemVueIndustry’s first 5G Exploration Library for researchers

Keysight E8267D PSG vector signal generator

Keysight_5G_Product_SWE_ELT.indd 1 08/05/2015 12:35

direktivsDaGEN


tenn, tantal, volfram och guld utvinns bland an-nat i länder där det pågår blodiga konflikter. Mest känt är kanske östra delarna av Kongo. Runt fem miljoner män-niskor beräknats ha mist livet i någon av de 27 kon-flikter som pågår i regionen och som till stora delar fi-nansieras genom brytning av dessa mineraler.

Den amerikanska lagstiftningen – känt som Dodd-Frank Act – omfattar bara östra Kongo medan EU-förslaget inte pe-kar ut enskilda länder

eller områden. Förutom östra Kongo skulle därför Indonesien, Colombia och Kina kunna räk-nas som konfliktområden.

va rk En US a El l Er EU vill att värl-den ska sluta handla med kon-

fliktområdena, målet är istället att få slut på konflikterna genom

att strypa gerilla-gruppernas in-komster.

USA lag kom redan år 2012

och tvingar företag som är börsnoterade i landet att göra en årlig rapportering som visar varifrån de fyra ämnena kom-

mer. Om de kommer från östra Kongo så får de inte vara utvunna ur gruvor som kontrolleras av någon rebellgrupp.

d En a MErik a nSk a lagstiftningen påverkar mellan 150 000 och 200 000 företag inklusive under-leverantörer till de börsnoterade företagen. Även svenska Ericsson måste rapportera eftersom före-tagets aktie förutom på Stock-holmsbörsen även är lis-tad i USA.

Ericsson har valt att integrera arbetet kring konfliktmineraler med det arbete som redan be-drivs inom närliggande områden.

– Vi såg att, utöver kopplingen till mänsk-

liga rättigheter, så fanns det många interna kopp-lingar till hur man jobbar med spårbarhet av kemi-kalier i till exempel RoHS och Reach, säger Jenny Sandahl på Ericsson.

2014 var första året som Ericsson rapporterade, och företaget skickade ut ett formulär till cirka 400 av underleverantörerna.

Frågorna handlade inte om enskilda komponenter utan

om att underleverantören hade koll på sin leverantörskedja. Att gå ner på komponentnivå skulle bli ett orimligt stort arbete och dessutom göra det omöjligt att byta ut en komponent och därmed riskera att få in förbjud-na ämnen i produkten.

at t Eri c SS o n SkUl l E hitta tenn i alla lödpunkter kom inte som

någon överrakning.– Vi trodde att vi skul-

le hitta tantal i framför-allt kondensatorer men det visade sig, i vissa produkter, vara vanli-gast i rf-komponenter. Tungsten (volfram)

Stoppa användningen av de hälsovådliga ämnena brom, klor eller fosfor i hemelektro-nik och vitvaror. Det är för-slaget i en statlig utredning som just nu är på remiss. Styr-medlet är en punktskatt som kommer att drabba i princip all elektronik oavsett bransch.

Mobiltelefoner, tv-apparater, skärmar, datorer, surfplat-tor, routrar, trådlösa nätverk samt vitvaror är några av de pro-dukter som nämns i den statliga utredningen SOU 2015:30. Av utredningen framgår också att skatten är tänkt att göra elek-

tronikprodukter som används i hemmen och på kontor miljö-vänligare. De tullkoder som av-gör vilka produkter som omfat-tas har dock ingen koppling till var produkterna används.

– Det känns som förslaget går tvärt emot de visioner vi ser om hur vi ska få bättre konkurrens-kraft och innovationer i Sverige. Det kommer inte heller att leda till miljövänligare produkter. Man kan att jämföra förslaget med skatt på alkohol och tobak som syftar till att minska använd-ningen, säger Maria Månsson som är ordförande i branschor-ganisationen Svensk Elektronik.

Skatten föreslås blir 8 kronor per kilo för vitvaror och 120 kro-nor per kilo för annan elektronik. I bägge fallen finns ett tak på 320 kronor per vara.

oM va ro rn a int E har några ad-ditiva former av brom, klor el-ler fosfor får man dra av halva skatten. Om produkten inte hel-ler har reaktivt tillsatta brom- eller klorfören-ingar får man dra av 75 procent. I dessa fall blir maxbeloppet 160 res-pektive 80 kronor.

Att man inte får dra av 100 procent beror på att

utredaren menar att all elektro-nik innehåller mer eller mindre farliga kemikalier.

– Ingen skulle vara gladare än jag om vi fick tillgång till flam-skyddsmedel som var lika bra som dagens och inte giftiga. Det vi skulle vilja se, om vi ska gå före, är att det initieras forsk-ningsprogram för att få fram

ersättningsämnen som inte försämrar tillförlit-ligheten. Det finns abso-lut inte en enda antydan till det i förslaget, säger Maria Månsson.

Utredningen före slår också skatt på golv- vägg-

Snart måste du spåra tenn, tantal, volfram och guld

branschen rasar mot ny kemikalieskatt

Maria Månsson

Jenny Sandahl

Till mångas förvåning skärpte EU-parlamentet kommissionens förslag om konfliktmineraler vid omröstningen i Strasbourg den 20 maj. Istället för en frivillig certifiering för smältverk och im-portörer åläggs hela försörjningskedjan – från gruvor till elektro-niktillverkare, uppåt 900 000 företag – att försäkra sig om att det inte ingår konfliktmineraler i produkterna. Men än är sista ordet inte sagt. Majoriteten i parlamentet var för liten för vissa delar av skärpningen och det återstår ett antal förhandlings omgångar innan förslaget kan implementeras i nationell lagstiftning.

tEnn

coltan

direktivsDaGEN


finns i några få komponenter som oscillatorer medan guld finns i pläteringen på vissa krets-kort och i vissa halvledarkompo-nenter, säger Jenny Sandahl.

I Europa såg det länge ut att bli ett helt annat angreppssätt.

– Här ville man lägga sig på timglasets smalaste punkt. Det finns många gruvor och många tillverkare, men få smältverk, säger Jennie Cato på Teknikföre-tagen.

Enligt uppskattningar skulle det ursprungliga EU-förslaget påverka 420 importörer och smältverk.

äv En oM ta nk En var att certifieringen skulle vara frivillig hade kommis-sionen tänkt sig som krav på företag som deltar i offentliga upphandlingar att de måste kunna visa att de enbart använder konfliktmineraler som kommer från certifierade gruvor och är anskaffade på ett ansvarsfullt sätt.

Oberoende av kontrollstrategi är det omöjligt att veta vari-

från råvaran kommit när den väl passerat smältverket. Det finns helt enkelt inga analysmetoder som kan ta reda på det. Och vä-

gen från gruvorna till smält-verken är lång. De flesta

smältverk finns i Asien medan Europa och

USA bara har ett fåtal smältverk för den här typen av mine raler.

En ME to d för att för-säkra sig om att det

inte ingår mineraler som utvunnits i geril-

lakontrollerade gruvor är att bara nyttja smält-verk som är certifierade av någon lämplig organi-sation, till exempel Con-

flict Free Sourcing Initia-tive (CFSI).

Samtidigt är det bara en liten del av världspro-duktionen som kommer från konfliktområdet i Kongo. Siffror som vis-serligen är några år gam-la och dessutom osäkra ger 13 procent för tantal, 4 procent för tenn och mindre än 1 procent av de två övriga.

va d S oM nU händer i Europa är oklart. Parlamentets beslut går tillbaka till rådet och kommis-sionen för en ny förhandlings-runda.

– Luxemburg tar över ordfö-randeskapet vid halvårsskiftet och som jag tolkar det är de in-

tresserade att driva frå-gan. Detsamma gäller Nederländerna, som tar över vid årsskiftet, säger Jennie Cato.

S a Mt id i G t v iS a r parla-mentets oväntade beslut

att det står långt ifrån vad som kan beskrivas rådets utvattnade beslut. Det finns därför en risk att frågan inte kommer vidare. Sam-tidigt finns också möjligheten för kommissionen att dra tillbaka sitt förslag och starta om arbetet.

Mycket kan alltså hända innan det är dags att omvandla ett EU-beslut till svensk lag.


De så kallade konfliktmineralerna är tenn, tantal, volfram och guld vilket på engelska blir 3TG eftersom volfram – grundämne 74, kemisk symbol W – heter tungsten på engelska. Ofta nämns också coltan i samband med konfliktmineraler vilket är korrekt eftersom lagstiftningen även omfattar själva mineralerna och coltan innehåller både niob och tantal.

FAKTA:

3tG

Snart måste du spåra tenn, tantal, volfram och guld

och takbeklädnad av PVC-mat-tor. Inklusive den delen räknar utredaren med att skatterna ska ge 2,4 miljarder kronor per år. En konsekvens blir att priserna ökar och därmed spås vi minska våra inköp av elektronik med 4,5 pro-cent per år. Däremot verkar utre-daren inte tro att vi kommer att styra om vår inköp från svenska butiker till utländska internetbu-tiker – som inte omfattas av skat-ten – i någon större utsträckning. Handeln från internationella sajter spås bara öka med 0,4 pro-centenheter.

– Utredaren har i varje fall förstått att det är olämpligt att beskatta varor på export, varor avsedda för andra länder är inte skattskyldiga, säger Elinor Kruse på Teknikföretagen.

t rE G rUPPEr av produkter som omfattas av förslaget är:• 851711, 851712, 851718 och

8517 62: mobiltelefoner, vanli-ga telefoner, trådlösa telefoner, routrar och trådlösa nätverk. Kanske också ditt IoT-system?

• 852851 och 852859: data-skärmar.

• 847130, 847141 och 847149 datorer, bärbara datorer och läsplattor.

i Ut rEd nin G En gör man antagan-det att enbart 130 tillverkande företag i Sverige berörs medan antalet importörer är drygt 3 000.

– Alla som har elektronik i sina produkter måste fundera på om de omfattas. Det framgår inte heller hur företagen ska bedöma om de betalar rätt skatt och hur

skatteverket ska kontrol-lera om rätt skatt betalas, säger Elinor Kruse.

De berörda företa-gen kommer att behöva ställa frågor till sina leverantörer om de in-gående ämnena och i förekommande fall även utföra tester för att förvissa sin om hu-ruvida det finns skattskyldiga ämnen i varorna eller inte. Enligt utredningen ska det räcka med tre stickprover per år för större tillverkare och ett stickprov vart tredje år för mindre tillverkare. Varje prov bedöms kosta 10 000 kronor.

Den totala kostnaden inklu-sive månadsvis inbetalning av skatten beräknas landa på 15 100 kronor för ett mindre företag

och 73 400 kronor för ett större företag. Kost-naderna förvänta sjunka i takt med att rutinerna sätter sig.

Remisstiden för för-slaget gick ut den 29 maj och nu ska närings-

departementet bereda frågan. Hur lång tid det tar innan det kan komma ett lagförslag är inte klart.

– Man får inte underskatta elektronikens betydelse för all utveckling samtidigt som det är viktigt att hitta bättre mate-rial. Min förhoppning är att man förstår att det inte blev rätt, att regeringen ska tänka om, säger Maria Månsson.


Elinor Kruse

Jennie Cato

GUld

volFraM



0

300

600

900

1200

1500

avnetAvnet Silica Avnet Embedded Avnet Abacus Avnet Memec Avnet SCS EBV 218 Mkr

avne

tEG

Ele

ctro

nics

Futu

re E

lect

roni

cs

tti E

lect

roni

cs

Elfa

dis

trel

ec

acal

bfi

nor

dic

broa

dban

d

oEM

Ele

ctro

nics

digi

-key

Wes

tcom

p

Farn

ell e

lem

ent1

4

rota

korn

Mod

ern

Elte

knik

bejo

ken

arro

w*

Förs

äljn

ing

av e

lekt

roni

kkom

pone

nter

i S

veri

ge 2

014

, milj

oner

kro

nor

1 373*

1 061

525

255233

176

131 126108 104 102 92 92 89

77

Förra året var ett bra år för de svenska kom-ponentdistributörerna. Det kan man utläsa i årets topplista över de 30 största distributö-rerna i landet. Tillsammans sålde de kompo-nenter till ett värde av drygt 5,2 miljarder kronor. Det kan jämföras med knappa 4,7 miljarder året innan.

Visserligen måste vi i nuläget ta toppettan Arrows siffror med en nypa salt, eftersom företaget likt i fjol vägrat att kommunicera sin omsättning annat än på Europanivå.

UPP Sk at t nin G En v i GJ o r t denna gång är att Arrows omsättningsförändring i Sverige följt den euro-peiska under 2014. I Europa ökade företaget sin försäljning med 4,1 procent under fjolåret, vilket i så fall skulle innebära att omsättning i Sverige ökade med drygt 50 miljoner kronor under samma period.

Godkänt med positiv tongångKlart godkänt – så kan

man sammanfatta den svenska komponent distributionen under år 2014. Hela 24 av

företagen på 30-i-topplistan hade en positiv tillväxt. Därmed ökade Sveriges 30 största komponent-

distributörer sin gemensamma omsättning med nära 12 procent. Samtidigt

upplever en klar majoritet av distri butörerna att

konjunkturen är fortsatt upp även i år – om än försiktigt.

komponenttoppen är Elektroniktidningens årliga rankning av de 30 största komponentdistributörerna och representanterna i Sverige.

Diagrammet visar omsättningen på elektronikkomponenter som företagen hade i Sverige under 2014. I undantagsfall gäller uppgifterna inte kalenderår utan företagets närmast liggande räkenskapsår.

Som elektronikkomponent räknas aktiva och passiva komponenter, optokomponenter, minnesmoduler, displayer för inbyggnad, utvecklingskort tex Raspberry Pi, Arduino och Beaglebone samt elektromekaniska komponenter som kontaktdon och reläer för montering på mönsterkort. Däremot ingår inte mönsterkort, apparatlådor, batterier, motorer eller kabel.

För flera företag avviker omsättningssiffran för 2013 från den som rapporterats i fjolårets Komponenttoppen. Det beror på att årets topplista är baserad på färska uppgifter för såväl 2013 som 2014. Arrow har som enda företag valt att inte delge sin omsättning. Istället har Elektroniktidningen uppskattat företagets resultat.

FAKTA:

* Arrows siffror är uppskattade av Elektroniktidningen

24

12

3

1

1 Stor-Stockholm

Göteborg

Sundsvall

Norrköping

Åtvidaberg

Karlskoga

Tranås

Kungsbacka

Borås

Jönköping

UppsalaTorsby

Karlstad

Malmö

1

1

1

1

1

1

3

3

1 1

Umeå

0

300

600

900

1200

1500

EvestorComptrade 17 MkrMulticomponent 25 Mkr

com

pom

illva

npee

(fd A

cte

supp

ly)

rutr

onik

Flex

itro

n

kva

rtse

lekt

roni

k

Eves

tor

tMS

Elec

tron

ics

rS c

ompo

nent

s

Mar

tins

son

Mou

ser

adco

ntac

tSv

ensk

a h

elag

Scan

craf

t dis

play

aaaa

a n

ordi

c

acte

Sol

utio

ns

71 68 66 65 61 47 44 42 40 39 39 36 3521 19

Här bör man dessutom observera att Richardson RFPD marknadsförs under Arrow RF & Power sedan maj förra året. Det är en förändring som bör ha adderat uppåt 20 miljoner kronor till Arrows omsättning i landet. Hur företagets omsättning i Sverige verkligen var under förra året får vi dock bekräftat först i augusti, då Bolagsverket redovisar de korrekta siffrorna.

En Fö r ä nd rin G i årets Komponenttoppen är att vi återgått till att redovisa värdet av de elektronikkomponenter som ett företag fak-turerar för i Sverige. Under de senaste åren har vi bett företagen att både redovisa hur stor del av det svenska kontorets fakturerade belopp som är elektronikkomponenter samt hur stor del av dessa som verkligen levererats in i landet. Den tre senaste åren är det också

den senare uppgiften som staplarna baserats på.

En orsak till att förändringen infördes var att exempelvis Arrow år 2011 levererade två tredjedelar av det som såldes genom det svenska kontoret till utlandet. Året därpå var den siffran uppe i nästan 80 procent. Under en kort period utgjorde således den starka tillväxten i Baltikum ett kraftigt avtryck i företagets svenska bokföring, liksom på Komponenttoppen.

SEda n t vÅ Å r har Arrow emellertid ändrat sina faktureringsvägar. Istället har det vi-sat sig att den förändring som infördes för några år sedan börjat slå hårt mot några av de mind re distributörerna på topplistan. Scan-craft Display är ett tydligt exempel på drabbat företag.

Godkänt med positiv tongång

Januari 2014• Rotakorn Electronics AB byter namn

till Rotakorn Electronics Holding AB. Samtidigt bildas två nya dotterbolag: Rotakorn Distribution AB, som fokuserar på distribution av elektronikkomponenter i Norden, och nya Rotakorn Electronics AB, som jobbar med hybriddistribution och överskottshantering.

• Bejoken tar över verksamheten i Gjertz Trading, med ett brett utbud av kontakter för kretskort. Förvärvet är en inkråmsaffär där Bejoken tar över lager, utrustning och immateriella tillgångar som varumärken, kund och leverantörsavtal.

• Patrik Hahne tar över vdposten på Gycom Group efter Lars Sunemo som går i pension men blir kvar i företagsstyrelsen.

Mars 2014 • TMS börjar bygga ett höglager på 1340

kvm. Det ligger i anslutning till företagets tidigare höglager på 1000 kvm i Växjö.

Maj 2014• Arrow Electronics köpte Richardson

RFPD. För svensk del innebär det att Richardson RFPD marknadsförs under Arrow RF&Power från maj 2014.

Juni 2014• Rutronik adderar Danmark till sin

nordiska säljorganisation, som tidigare endast inkluderat försäljningen i Sverige, Norge och Finland.

September 2014• Magnus Doll blir vd på Multicomponent.

april 2015• Elisabet Österlund blir chef för EG Electro

nics.

april 2015• Katalogdistributören Elfa Distrelec firar

70 år, trots att 70årsdagen infaller först i september.

DETTA HAR HÄNT:

▲

Här har företagen kontor i Sverige

AAAAA 12ACAL Bfi Nordic AB 20Acte Solutions 24Adcontact 10Arrow 50–100Avnet 58Bejoken 26Broadband 6Compomill 8Comptrade 7DigiKey 2EBV 12EG Electronic 50Elfa Distrelec 200Farnell NAFlexitron 11

Future 29Kvartselektronik 7Martinsson 26Modern Elektronik 31Mouser 4Multicomponent 6OEM 43Rotakorn 15RS 9Rutronik 12Scancraft Display 5Svenska Helag 11TMS 6TTI 24Vanpee 21Westcomp 22

Antal anställda bosatta i Sverige




Förra året åkte Scancraft Display ut från Komponenttoppen. Anledningen var att företagets rakt igenom svenska kunder i allt högre grad börjat lägga produktionen i Bal-tikum. Hela 54 procent av den design-in som Scancraft Display varit med och stöttat producerades i våra baltiska grannländer. Samma tendens ser man hos flera distribu-törer, därav beslutet att återgå till att redovisa värdet av elektronikkomponenter som ett företag fakturerar för i Sverige.

ko nSEk v EnSEn ä r at t vissa företag på topp-listan fått en ordentlig skjuts uppåt. EG Elec-tronics är ett tydligt exempel. Företaget har klivit från en 6:e plats i fjol till en 3:e plats i år – detta eftersom mer än 75 procent av elek-tronikkomponenterna som företaget faktu-rera för i Sverige skeppas till utlandet. Broad-

band och Compomill är två andra exempel. Broadband har i år klättrat 11 placeringar, till 7:e plats, medan Compomill klättrat hela 13 placeringar från fjolårets sistaplats.

Alla siffror som staplarna i Komponent-toppen bygger på kommer från företagen själva – med undantaget Arrow. Parallellt med insamlingen av dessa uppgifter ställer vi även några frågor kring konjunkturen och ledtider.

i Å rE t S MiniEnk ät framgår det med all tydlig-het att de allra flesta upplever att konjunktu-ren i den svenska komponentbranschen är på väg upp. Hela 21 av 30 företag anser att kon-junkturen är svagt ökande; ett fåtal svarar till och med att den är starkt ökande.

Det leder i sin tur till att övervägande delen av deltagarna på årets topplista anser att den

svenska komponentmarknaden kommer att öka med upp till 10 procent i år jämfört med i fjol.

vä r t at t n o t Er a är att Svenska Helag tagit sig in på topplistan för första gången. Likaså har Scancraft Display återigen tagit sig in, efter att ha halkat ur i fjol.

Självklart innebär två nykomlingar att två också trillat bort. En av dessa är Richardson RFPD, vars försäljning numera leds genom Arrows. Den andra distributören som för-svunnit är Gycom. Företaget var en hårsmån från att hänga kvar, men det blev Svenska Helag som knep åt sig den sista platsen på årets topplista.

ANNA [email protected]

Svenska kontorets fakturerade belopp på Placering Placering elektronikkomponenter ändring 2014 2013 distributör i Mkr (2014) 2013–2014 ägare

1 1 Arrow Components Sweden* 1 373 4,00% k Arrow Electronics Inc, USA 2 2 Avnet Nortec 1 061 28,61% kAvnet Germany Holding GmbH 3 6 EG Electronics 525 19,86% k Kamic Group AB 4 3 TTI Electronics 255 8,51% k Berkshire Hathaway Inc, USA 5 4 Future Elecronics 233 2,19% k Robert Miller, Kanada 6 5 Elfa Distrelec 176 –2,76% m Dätwyler, Schweiz 7 18 Broadband 131 15,93% k Privatägt 8 10 Acal Bfi Nordic 126 8,62% k Acal Plc, UK 9 8 OEM Electronics 108 5,88% k OEM International AB 10 13 DigiKey 104 26,83% k Privatägt 11 7 Farnell element14* 102 3,03% k Premier Farnell Plc, UK 12 9 Westcomp 92 6,98% k Privatägt 13 12 Bejoken 92 8,24% k Privatägt 14 11 Modern Elteknik 89 4,71% k Privatägt 15 22 Rotakorn 77 67,39% k Privatägt 16 16 Rutronik 71 12,70% k Rutronic Elektronische Bauelemente GmbH 17 30 Compomill Nordic Components 68 94,29% k Crossnordic AB 18 17 Vanpee (fd Acte Supply) 66 1,54% k Lagercrantz Group AB 19 14 AAAAA Nordic 65 0% g Privatägt 20 15 Martinsson 61 –35,79% m Privatägt 21 20 Mouser 47 17,50% k Berkshire Hathaway Inc, USA 22 26 Kvartselektronik 44 18,92% k Privatägt 23 24 Evestor 42 23,53% k Privatägt 24 23 TMS Electronics 40 5,26% k Privatägt 25 19 Acte Solutions 39 5,41% k Lagercrantz Group AB 26 21 RS Components 39 21,88% k Electrocomponents Plc, UK 27 25 Flexitron 36 –10,00% m OEM International AB 28 Scancraft Display 35 45,83% k Privatägt 29 29 Adcontact 21 –8,70% m Spirula AB 30 Svenska Helag 19 0% g OEM International AB

(*) Elektroniktidningen uppskattar Belopp beräknade med växelkurser: 1 euro = 9,10 SEK. 1 dollar = 6,86 SEK.

▲

The Microchip name and logo and the Microchip logo are registered trademarks of Microchip Technology Incorporated in the U.S.A. and other countries. All other trademarks are the property of their registered owners. © 2015 Microchip Technology Inc. All rights reserved. DS00001746B. MEC2006Eng04/15

Low Sleep Currents with Flexible

Wake-up Sources

Sleep current down to 9 nA

Brown-Out Reset down to 45 nA

Real-Time Clock down to 400 nA

Low Dynamic Currents

As low as 30 µA/MHz

Power-effi cient execution

Large Portfolio of XLP MCUs

8–100 pins, 4–128 KB Flash

Wide selection of packages, including

chip scale packages

Battery-Friendly Features

Enable battery lifetime > 20 years

Operate down to 1.8V with self write

and analog functions

Low-power supervisors for safe

operation (BOR, WDT)

Flexible Peripheral Set

Integrated USB, LCD, RTC and touch

sensing

Eliminates costly external components

eXtreme Low Power MCUs Extend Battery Life

www.microchip.com/xlp



Arrow har varit etta på den svenska distributionstoppen sedan 1999 men på senare år har försprånget krympt i snabb takt. Från att ha omsatt tre gånger så mycket som tvåan Avnet är de två ameri-kanska bjässarna idag jäm-bördiga. I varje fall vad gäller komponentdistribution till svenska kunder via företagens svenska kontor.

En förklaring till nedgången är globaliseringen – att kun-derna flyttar sin produktion från Sverige till andra länder, då faktureras de inte längre via det svenska kontoret.

Huruvida stängningen av lag-ret i Lunda påverkat siffrorna el-ler inte är svårt att veta, den offi-ciella linjen från Arrow är i varje fall att det inte haft någon bety-delse. Företaget vägrar sedan två år att ge några uppgifter för Sve-rige utan lämnar bara siffror på Europanivå (egentligen Europa, Mellanöstern och Afrika). Där omsätter Arrow strax över 5,6 miljarder euro och förändring-arna har varit små de senaste tre åren. Den svenska komponent-distributionen bidrog med 1,3 miljarder kronor år 2013, som är den senast redovisade siffran en-ligt Bolagsverket.

– Jag började i elek-tronikindustrin 1987, det har alltid varit en bransch som utvecklats och förändrats snabbt. Behovet av att ständigt utvecklas för att ligga steget före har ökat de senaste tio åren och jag

tror inte att det kommer att gå långsammare i framtiden, skri-ver Janne Dahlén på Arrow Elec-tronics svenska kontor.

Elektroniktidningen får bara intervjua honom via epost och svaren – som översatts till eng-elska för att kunna godkännas av de amerikanska huvudkontoret – har sedan översatt tillbaka till svenska.

Precis som de andra distribu-törerna vi pratat med påpekar Janne Dahlén att många av de svenska kunderna under de se-naste tio, femton åren gått från att vara lokala till att bli globala. En konsekvens av det är att Ar-row anpassat sig på olika sätt:

– Vi har gjort många förändringar under det senaste decenniet. Det har varit en resa med ett tydligt mål: att få ett gemensamt system med ett enda lager och att dra nytta av centrala resur-ser.

Ett exempel på förändringen är att komponentlagret i Lunda strax norr om Stockholm av-vecklades år 2012. Numera kom-mer komponenterna från Venlo i Nederländerna. Även Elfa Dist-relec har valt Nederländerna för sitt nya lager som bland annat ska ersätta lagret i Järfälla som avvecklas under hösten.

– Vi har också genomfört ett

antal strategiska förvärv som har utökat de tjänster vi kan erbjuda våra kunder.

Två exempel är Converge och Verticle. Det förstnämnda före-taget sysslar med att ta hand om bland annat överblivna komponenter och uttjänta pro-dukter som tillverkaren tar till-baka medan den senare skapat en elektronisk handelsplats för komponenter som inte längre tillverkas eller som är svåra att få tag på. Det senaste förvärvet är ATM Electronic, en taiwanesisk distributör med stor del av verk-samheten i Kina.

är kunderna lika lojala som förr i tiden eller byter de oftare leverantör?

– Jag tycker att samarbetet med kunderna har nått en ny nivå. Idag pratar kunderna om vad de vill åstadkomma och sedan före-slår vi en lösning, inte bara en komponent som förr i världen.

har de anställda samma kompetenser som för tio år sedan?

– Tidigare var det huvudsakligen folk i samma land som pratade med varandra nu handlar det mer om en dialog mellan företag. En viss funktion hos en kund-företag kan ligga var som helst i världen och kommunicerar med en expert på området hos Arrow. Alla har bredare kontaktytor, både externt och internt. Vi har också en bredare kunskapsmassa i vår globala organisation samti-digt som individerna är mer av experter inom ett visst område.


Globaliseringen präglar Arrow

Janne Dahlén

TTI öppnade kontor i Sverige år 2001. Lars Dahlström har varit med från starten och leder idag en nischdistributör vars svenska kontor har 26 anställda och en omsättning på 260 miljoner kronor.

– Det har gått över förväntan. Vi startade i princip på noll och har växt varje år förutom 2009, säger Lars Dahlström.

Snittet har legat på 18 procent per år mycket beroende på att TTI har en enkel, och som det visat sig, framgångsrik filosofi: företaget säljer enbart passivt, kontaktdon och elektromekanik från lite drygt 30 leverantörer. Det ska dock tilläggas att TTI har ett systerbolag i form av katalog-distributören Mouser som har alla typer av komponenter. Bägge företaget ägs av Berkshire Hatha-

way – Warren Buffets investmentbolag – och delar lokaler i Upplands Väsby, strax norr om Stockholm.

– Vi har varit kon-sekventa, inte gjort nedskärningar i låg-konjunktur, inte flyttat lagret och inte stängt några kon-tor. Den stora skillnaden mot när vi startade är att vi idag är mycket

mer fokuserade på nya produkter och teknisk support eftersom det till stor del försvunnit från leverantörerna.

En del företagets tek-niska kompetens finns i Sverige men kontoret tar också hjälp av FAE:er

runt om i Europa för att hjälpa kunderna. Organisationen har byggts upp under de senaste fem,

TTI: Från noll till 260 miljoner på 15 år

Lars Dahlström

▲

AR

RO

WA

RR

OW

Arrows europeiska lager finns i nederländska Venlo.

[email protected]

www.pcb-pool.com

PCB-

POOL®

is a

reg

iste

red

trad

emar

k of

Bet

a LA

YOUT

Gm

bHPC

B-PO

OL®

is a

reg

iste

red

trad

emar

k of

Bet

a LA

YOUT

Gm

bH

PCB Prototypes & Small Series

FREE SMT stencil with EVERY Prototype order!

PCB Manufacturing from 8 hours

PCB Assembly from 4 working days



sex åren och tillsammans med le-verantörerna gör företaget bland annat seminarier där man pre-senterar olika lösningar och vad som kommer framöver.

– Istället för att en teknikav-delning ska sitta och surfa på nätet en eller två dagar kan vi komma in och tillföra vår kom-petens inom de olika områdena, säger Lars Dahlström.

Det kan vara logistiksemina-rier där TTI går igenom hela le-verantörskedjan. För även om all information finns på nätet tar det tid att hitta den och det är inte all-tid enkelt att begripa vad det står.

En faktor som man måste ta hänsyn till är att industrielektro-nik har betydligt längre livstid än konsumentprodukter. Samtidigt så krymper cyklerna även där. Utvecklingen drivs på av att in-

dustriprodukter kopplas upp till nätet och att kommunikations-protokollen hela tiden förändras.

– Det går också mot moduler och mer integrerade lösningar.

Går det fortfarande att tjäna pengar på själva distributionen?

– Alla kan ge att bra pris på kom-ponenterna. Vår styrka är att vi kan göra lågvärdesproduk-ter lönsamma, att vi är duktiga på logistik och att vi kan ta bort hanteringskostnaderna.

För TTI handlar det om att lägga stora resurser på logistiken för att kunna hjälpa kunderna att analysera deras risker och sedan garantera att rätt komponent kom-mer vid rätt tillfälle och i rätt antal.

En av hörnstenarna är det eu-ropeiska lagret i München som är väl tilltaget.

– Omsättningshastigheten är bara tre gånger på ett år.

Det borgar för att en viss kom-ponent med förhållandevis stor säkerhet kan skeppas direkt efter order.

– Det finns ingen som kan matcha vårt lager. Tittar man på Murata så står vi för ungefär 60 procent av alla deras komponen-ter som finns på lager i Europa, säger Lars Dahlström.

arbetar ni på samma sätt idag som som 2001?

– Man kan säga att vi i stort sett gör samma jobb, samtidigt går trenden mot allt mer teknisk försäljning. Vi får mycket frågor om det som finns tillgängligt på webben.

Distributörerna får också ta över en del av det arbete som till-

verkarna tidigare skötte själva, som lansering av nya produkter. Huvudmännen betjänar i första hand de stora kunderna, distri-butörerna tar hand om resten.

Jaga ni samma typ av affärer som för tio år sedan?

– Vi jobbar mycket mer med NPI:er och mer vertikalt med leverantörerna. Vi har förändrat organisation efter det.

TTI har också satsat på att stärka områden som power och fordon genom att ta in några nya leverantörer men också genom att anställa specialister inom re-spektive område.

– Utmaningen framöver är globaliseringen, att kunna följa med kunderna ut i världen.


I en intervju i Elektroniktid-ningen för tio år sedan kallade vi Westcomp för ”Inköpsavdel-ningens förlängda arm”. Före-taget jobbar fortfarande med samma upplägg. Det kallas ”kitting”, men företagets vd Ralf Haglund gillar egentligen inte beteckningen.

– Det är vad andra kallar oss – kanske för att det inte fanns nå-gon bra översättning till materi-alsatsleverantör. Vi föredrar att bli kallad ”procurement partner” eftersom vi integreras i kunder-nas inköp och beredningsproces-ser.

Upplägget innebär att kun-derna överlåter åt Westcomp att sköta materialanskaffningen.

– De kan lägga sina resurser på att ta nya affärer. De tar affä-rer på våra offerter. Vi köper in, leveransbevakar och levererar kvalitetssäkrat material direkt till deras produktion.

Påfyllnadslagren ligger ute hos kunderna som de kan hantera som sina egna. Övrigt material anpassar West-comp mot kundens till-verkningsorder. En av vinsterna för kunden är att kapitalbindningen blir mindre.

Vad man än kall-lar konceptet tycks det

fungera. Frontside Electronics i Mölnlycke firar exempelvis i år 25 år med Westcomps koncept i grunden.

– De är framgångsrika som legotillverkare, har mycket stor kundbas och en toppmodern maskinpark.

Ett annat exempel är Aptus Elektronik i Askim.

– Genom åren har de lyckats behålla produktionen i Sverige.

Modellen med in-köpspartnerskap har fungerat i princip lika-dant sedan Westcomp började använda den.

– Även om vi givetvis förfinat våra processer

genom 5S och lean samt att vi idag har ett mer avancerat sys-temstöd.

Men behövs inköpspartners idag?

– Ja verkligen! Ingen distributör är hundraprocentig. Dessutom upplever vi att kunderna tycker att servicenivån har sjunkit hos de traditionella distributörerna.

– Man kanske som bäst kan tillgodose 60–70 procent, och de som har det bredaste utbudet håller inte prisnivån. Och ofta ligger det tidskrävande jobbet på det övriga materialet.

– De globala distributörerna och kataloghusen försöker ad-dera mer logistiktjänster för att ta större andel hos kunderna och

ser oss kanske som konkurrent.– De kan erbjuda stor del av

kundernas behov. Men det är svårt att vara bäst på allt. Det krävs alltid en mix av leverantö-rer för att lösa produktionen.

Företaget har ett antal fabri-kat som de är extra starka på. Dessutom har man kundanpas-sade tjänster som bandning, bak-ning, klippning och märkning av krympslang.

Jämfört med för tio år sedan tycker Ralf Haglund att bran-schen mognat.

– Då var arbetet mer manuellt och ett bra kontaktnät var nyck-eln till god materialförsörjning. Idag har globaliseringen lett till att tillgängligheten på material och bra priser har ökat.

En växande trend är att lägga över hela anskaffningen på dist-ributören, inklusive ritningsbun-det och kundunikt material.

– Behovet har ökat då detta ofta ställer till det för kunderna med mycket bundet kapital.

För framtiden siktar man på att ta sig utanför Sveriges gränser.

– Det finns en stor marknad som vi gärna vill ta del av. Vi ser möjlighet att med vårt koncept optimera inköp- och logistik-flödena för alla tillverkande före-tag.


Westcomp: inköpsavdelningens förlängda arm

▲

Ralf Haglund

WE

STC

OM

P



För två år sedan gick start-skottet för Digi-Keys massiva Europaerövring. Samtidigt gjorde företaget sin första anställning i Norden – Stefan Wihlgaard, bosatt i Stockholm med säljansvar för Norden och Baltikum. Sedan dess har försäljningen i regionen ökat kraftigt. Mellan 2013 och 2014 växte omsättningen enbart i Sverige med 27 procent – så i höstas anställde företaget yt-terligare en säljare i regionen.

Under lång tid levde Digi-Key på sin webbförsäljning i Eu-ropa. Filosofin var att enbart ha anställda i USA. Istället lockade företaget med ett extremt brett produktsortiment med snabb levererans direkt från sitt enda lager i Thief River Falls, Minne-sota.

− När jag började på företaget blev jag faktiskt förvånad över hur många jag träffade som köpt stora mängder komponenter från Digi-Key i tio års tid utan att ha träffat en enda person från företaget. Det är imponerande i den här branschen, säger Stefan Wihlgaard.

Men år 2013 startade en nya era för Digi-Key i Europa. Pa-rallellt med webbförsäljningen började företaget bygga upp sin försäljning mot tillverkande fö-retag.

E t t ko nto r i München med sälj-ansvar mot centraleuropeiska tillverkande företag tog form. Likaså gjordes en del lokala sats-ningar, däribland på Norden.

− För 2,5 år sedan fanns det ingen här att prata med om vår produktionsverksamhet, och ingen kände till den. Nu är vi ute och uppvaktar nya kunder varje dag, så idag ökar den delen av vår verksamhet väldigt kraftigt i hela Europa. Även här i Sverige, för-klarar Stefan Wihlgaard.

När traditionella distributörer väljer att enbart lagra kompo-nenter med hög omsättning och andra – framförallt mindre och medelstora företag – skurit ner på sina lager på grund av den höga kostnaden ser Digi-Key sitt la-ger som en guldgruva vars värde växer i takt med att framförhåll-ningen hos kunderna minskar.

Företaget har världens bre-daste komponetlager, som utgörs av en avvägd blandning från 650 leverantörer. På hyllorna i Min-nesota finns över 1,1 miljoner ar-tiklar i ett antal som åtminstone ska räcka för att hantera produk-tionsvolymer för ett medelstort företag.

i t hiEF ri v Er Fa l l S , med drygt 8 500 invånare, har den lokala flygplatsen förvandlats till en ak-tiv Digi-Key-hub. Hit har UPS, DHL och Fedex direkltlinjer från sina logistikhubbar för att dag-ligen hämta allt gods för vidare leverans till världens alla hörn. I fjol skeppades 3,3 miljoner ordrar härifrån.

− I veckan var jag och besökte kunder i Små-land. Dit får man det man vill ha inom två da-gar med gratis express-frakt om man köper för över 615 kronor.

Stefan Wihlgaard pekar på två saker i

Digi-Keys affärsmodell som gör att företaget växer snabbare än traditionella distributörer. Dels lagret varifrån företaget stöder så kallad ”high mix low volume”-produktion, vilket passar alla mycket bra; även de allra största EMS-företagen. Dels den snabba och kundanpassade leveransen.

− Alla klagar på att de måste köpa mer än de har behov av och sedan vänta många veckor på leverans. Vi levererar precis det kunden vill ha inom 72 timmar, säger Stefan Wihlgaard.

h a n ta r E t t E x EMPEl . En normal rulle för produktion innehåller 2 500 komponenter. Vanligen måste en kund köpa tre rullar, om det inte handlar om kompo-nenter som har väldigt hög om-sättning. Det kallas MOQ (mini-mum order quantity).

Hos Digi-Key går det där emot att köpa exakt det man vill ha. Vill man ha 812 ytmonterade kompo-

nenter så klipper företa-get den exakta kvantitet, svetsar på en leader och en trail så att rullen di-rekt kan användas i yt-monteringsmaskinen.

− Detta är något som växer extremt mycket. Idag skulle jag säga att

alla elektronikproducerande fö-retag i Norden och Baltikum kö-per av oss någon gång. Vissa mer, andra mindre. Vissa för produk-tion, vissa för prototyp och vissa för att det är brist hos den vanliga leverantören.

Den kraftiga tillväxten har lett till att Digi-Key nu anställt ytter-ligare en person i Sverige – Fred-rik Källmin, som närmast kom-mer från Future. Han jobbar, precis som Stefan Wihlgaard, med att stötta leverantörer och kunder i Norden och Baltikum.

Till skillnad mot de flesta stör-re distributörer ratar Digi-Key inte uppstartsföretag eller mind-re bolag utan alla får teknisk sup-port. Istället menar företaget att några av uppstartsföretag blir stora i framtiden, vilket är en fi-losofi som uppskattas av både kunder och leverantörer.

− Vi ser att det dyker upp många intressanta nya företag i Norden. I Finland finns det många, men också i Sverige. Näs-tan varje dag stöter jag på företag som jag inte tidigare kände till. Vi sträcker ut handen till alla och säger att vi finns här för dem. Det har varit framgångsrikt, säger Stefan Wihlgaard.

ANNA [email protected]

DigiKey stöttar liten som stor

Stefan Wihlgaard

DigiKeys globala omsättning förra året var 1,76 miljarder dollar. Det ger en sjunde plats på världsrankingen. Företaget har två affärsområden: webbförsäljning och leveranser till producerande kunder. På webben går det att välja mellan 4,2 miljoner artiklar, utav dessa är det 1,1 miljoner som är klassad att alltid finnas i lager.

FAKTA:

▲

Under förra året skeppade Digi-Key 3,3 miljoner ordrar från sitt lager i Thief River Falls.

DIG

IK

Ey



Låga priser på komponenter är förstås vad kunderna efterfrågar i första hand. Men därefter ska komponenterna levereras och här har tioman-naföretaget TMS med åren arbetat fram tryggande upp-lägg kring lagerhållning både för rullande produktion och långtidsförvaring. Kunderna kräver allt oftare båda.

– De efterfrågar det för att det verkar finnas ett visst glapp där. Det finns andra aktörer som princip inte vill lagerhålla, utan vill ta hem exakt i tid och skicka vidare. Så fort det blir allokering

på marknaden blir det då pro-blem att få leverans, säger TMS vd Tomas Möcander.

– Vad vi erbjuder är att i god tid ta hem och säkra upp voly-merna och sedan anpassa efter kundens produktion. Oavsett om kunden tidigarelägger eller sena-relägger kan vi alltid leverera. Vi är inte beroende av leverantören.

TMS har 3000 kvadratmeter lager varav 2500 är höglager. Allt är ESD-anpassat. Det betyder bland annat att allt är jordat, att betongen är slipad, att det finns finns avfuktningsutrustning och att luftfuktigheten kontrolleras konstant.

Flera stora tillverkare har granskat kvaliteten och hjälpt till göra anpassningar och jus-teringar. Företaget är också ISO 9000- och 14000-certifierat via Intertek.

i FJ o l b yG G d E TMS ett nytt ESD-anpassat lager på 1 340 kva-dratmeter och därmed mer än fördubblade sitt lagerutrymme. Företaget behövde mer plats och

en tomt blev ledig intill det be-fintliga lagret.

– Vi räknar nu med att vi kla-rar oss i tio år till, beroende på hur saker utvecklas på markna-den. Vi klarade oss i tio år med det andra lagret som var 1000 kvadratmeter.

En annan tjänst är omvänd lo-gistik – om kunden lägger ner en produkt eller får ett överskott, kan TMS åta sig att sälja det åt dem.

Bejoken började som en butik för radioamatörer. Idag är det tjänster som logistik och lagerhållning liksom personliga relationer som får framförallt mindre och mellan-stora tillverkare att välja den Malmöbaserade komponent-distributören.

– Jag tror att den lokala närvaron är mycket viktig. Idag pratar man mycket om webben. Men en god relation, ett ansikte – det finns det fortfarande ett värde i. Det är lättare att reda ut ett problem när man vet vem man har att göra med. Vi kan åka ut till kunden och prata.

Mikael Andreasson tog an-ställning som butikssäljare direkt efter värnplikten 1985. Han gick den långa vägen i olika säljposi-tioner och blev vd 2006.

27 man arbetar på Bejokens huvudkontor i Malmö. En man i Enköping jobbar hemifrån och två sitter i Sundsvallskontoret, som grundades för tio år sedan.

Det var i slutet av 70-talet som det började finnas lika mycket re-servdelar som radio i företagets butik i Malmö. Komponenterna tog över och sedermera försvann radio helt ur sortimentet, som

idag består av cirka 65 000 aktiva artikelnummer.

Även om de personliga kon-takterna är viktiga går det inte att vara utan en webbsida. Och företaget har funnits på nätet i 12–13 år så sajten står inför en omdaning.

Den nya webben har varit ett långt projekt som företaget gjort vid sidan av sitt dagliga arbete. Sedan Bejoken slutade publicera katalog har man inte haft någon någon bra presentation av sitt sortiment.

På ett år gör företaget affärer med kanske upp till tusen kun-der. De är av alla slag – från ser-viceteknikern som köper en mul-timeter vartannat eller vart tredje år, till kontrakt där Bejoken di-rekt konkurrerar med de största distributörerna.

– Men generellt är den mindre mellanstora kontraktstillverka-ren en grupp som passar oss bra.

Företaget erbjuder mindre kunder lös-ningar de kan ha svårt att hitta hos stora glo-bala distributörer, som logistik, lagerhållning och externt lager.

Man kan hjälpa till genom att ta hem pro-

dukter utanför det egna sorti-mentet för att ge kunden färre leverantörer. Och man kan hitta billigare ersättningsfabrikat – via ett stort kontaktnät bland annat i fjärran östern.

– När det gäller kitting brukar vi slå oss på bröstet. Jag tror vi var först med det på tidigt 80-tal. Då hette det paketleverans. Det var stort under många år. Idag kallar man det snarare för logistiklös-ningar eller tredjepartslogistik.

Lagerhållning som tjänst är något som växer enligt Bejoken. Kunderna vill inte hålla lager, har inte råd eller får kanske inte ens får för ägaren.

Krympande lager är ett väx-ande problem både hos kunden och tillverkaren. Så det egna lag-ret är konkurrensfördel. Det går visserligen att frakta snabbt från Europa, så Bejoken kanske inte är snabbare.

– Men vi kan anpassa oss. Om en kund kanske vill att vi ska märka upp, el-ler packa i en viss låda, så kan vi göra det. Med lagret i eget hus är det lätt för oss att införa ru-tiner.

Privatkunderna har blivit färre under de

senaste 10–15 åren. Vissa kund-grupper har försvunnit, som lo-kala teve- och radioreparatörer.

– Och ungdomar bygger inte byggsatser längre, som vi gjorde – ljusorglar, förstärkare.

Utlandskunderna har blivit lite fler. De kan exempelvis vara någon som flyttat ut från Sverige. Eller en större svensk OEM som har tillverkande kunder. Histo-riskt har Bejoken varit ganska ak-tivt i Danmark. Ett tag hade man en dansk säljare. Även Norge var tidvis en marknad som det fort-farande finns lite rester kvar av.

vilka är era största styrkor?

– Vi har varit igång länge och vi har varit igenom tuffa perioder. Det här ger en trovärdighet hos kunder och leverantörer. De kan ha en tro på att vi finns kvar nästa år, och om tre, fyra och fem år också.

Han berättar om kunder som hamnat i situationer med ”nya” leverantörer varje år – trots att det egentligen varit samma – ef-ter hopslagningar, omorganisa-tioner och annat.

har kunderna blivit mindre trogna?

– Nu måste jag tänka på vad jag säger om några kunder läser

Webbförnyelse står för dörren för Bejoken

Mikael Andreasson

TMS: Eget lager och affärssystem bakom framgång

TMS har 3 000 kvadratmeter lager varav 2 500 är höglager.

TMS


Tomas Möcander be-tonar också spårbarhet som en viktig tjänst för framtiden.

– Kunderna kräver det, både legotillverkare och slutkunder har ofta krav på full spårbarhet. Och det jobbar vi myck-et med, säger Tomas Möcander.

Ytterligare en förklaring till framgångarna är enligt Tomas Möcander det egenutvecklade affärssystemet som man skapade för 15 år sedan, och fortsätter att utveckla.

– Vi insåg tidigt att det var ef-fektivare att bygga något eget. Det ger oss möjlighet att föränd-ra oss efter marknadens behov, som ändrar sig kontinuerligt.

Dels anpassas affärssystemet till hur företaget jobbar internt, för att minimera arbetsproces-sen. Dels används det för att sam-arbeta effektivt med kunderna, via webb och extranät.

TMS har exempelvis tagit fram en special-lösning för kitting. Om kunden beställer en bom med 200 artiklar så tar det mindre än 10 mi-nuter att beställa hem samtliga.

–Detta medför att vi kan ge kunderna en attraktiv prisbild och snabba leveranser.

Webben är en lönsam kanal numera – många kontakter kom-mer därifrån, bland annat via företagets annonsering med en sökruta som går direkt in i lager-databasen och dess kring 50 000 produkter.

Under den nära framtiden har TMS ett nytt stort samarbete på gång, avslöjar Tomas Möcander. En stor utländsk distributör med 40–50 fabrikat vars produkter TMS ska sälja i Skandinavien.


Tomas Möcander

Planera

Skriv åt oss!I varje nummer av Elektroniktidningen publicerar vi ett antal artiklar – inom ut gåvans teman – skrivna av teknikexperter, så kallade ”contributed articles”.

Kontakta gärna redaktör Anna Wennberg om du har förslag på en lämplig artikel, tel 0734-17 13 11.

Du kan också skicka ett artikelförslag direkt till [email protected]

Men var ute i god tid, gärna senast sex veckor före utgivning.

Kontakta Anne-Charlotte Sparrvik 0734-17 10 99 eller [email protected]

U t g i v n i n g S p l a n 2 0 1 5

nr Utg.dag tema

1 26 jan Opto & displayer

2 23 feb Kommunikation

3 23 mars Inbyggda system

4 20 april Medicinsk elektronik

5 18 maj Sensorer & IoT för industrin

6 15 juni Konsulter & Distribution

7–8 24 aug Test & Mät

9 21 sept Kortdatorer, processorer & FPGA:er

10 19 okt Power & energi

11 16 nov Produktion och byggsätt

12 14 dec Fordonselektronik

din annonsering för hösten!

processor:Kina-CPU vill erövra Europa/18–19

basstationer:Glöm monoliten – modulerna tar över /4

NR 3maRs2015

sVERIGEs ENDa ELEKTRONIK-maGasIN FÖR PROFFs


TIDNINGEN

ELEKTRONIK

CPU-LOgIK UNdER TRösKELsPäNNINgENDagens arm-kretsar kommer inte i närheten av strömsnålheten.

på mässan embedded World visade ambiq Micro för första gången

en processor vars logik klarar sig på läckströmmar. /10–12

Prenumerera kostnadsfritt! etn.se/pren

tema: INbyGGDa sysTEmmedicinteknik

:

Pacemakern skördar energi

från hjärtat/18–19

reportage:

Provtur med Volvos elbuss/10–11

MAG A SIN – WEBB – NYHETS

BREV

tar blodprov via radioKistaföretaget A

scilion tar fram en alternativ tekn

ik för

att mäta glukos i blodet. Diabeti

ker behöver inte längre

sticka hål utan kan via radiovågo

r mäta glukoshalten. /12

prenumerera

kostnadsfritt!

etn.se/pren

tema: medicinteknik

NR 4apRil2015

SVERiGES

ENDa ElEKTRONiK-

maGaSiN

FÖR pROFFStidninGen ElEKtroNiK

industrial internet:

Bygger sandlådor för industrin/14–16

intervjun:

Brockmann gör dig till stjärnkock/10–12


nu skingras molneninternet of things seglar upp under en perfekt storm av billiga komponenter, strömsnål kommunikation, enkla verktyg, statliga satsningar, smarta moln och vältajmad hajp. lumenradio är ett av alla svenska företag som surfar på vågen. /4–5

tema: sensorer & Iot

elekTronikNR 5maj

2015

SVERIGES ENDa ELEKTRONIK-maGaSIN FÖR PROFFStIDnInGen

PRENumERERa KOSTNaDSFRITT!

ETN.SE/PREN

detta, skrattar Mikael Andreas-son, men jag tror inte de är mer otrogna idag. Våra är i alla fall ganska trogna.

Han medger att kunderna själ-va pressas allt hårdare, och att de ibland kan tvingas hitta andra le-verantörer av olika anledningar.

– Men det skulle jag inte räkna som otrogen. Många kunder har varit med oss en enormt lång tid, och det ser just ut för framtiden också.

Bejoken arbetar med tiden upp en kunskap om sina kunder och kan hjälpa till bättre, till exempel med att göra produkten billigare. Företaget kan hjälpa till att titta på kedjan, kanske göra add-ons, kanske bryta förpackningar.

hur ska ni överleva i framtiden?

– Små lokala distributörer har ju dömts ut under ganska lång tid. Men har vi motbevisat det gans-ka bra än så länge. Så länge som vi kan tillföra något som de stora

inte kan, har vi ett existensberät-tigande.

Elektronikmarknaden fortsät-ter att förändras. Vi ber Mikael Andreasson ta en titt i spåkulan. Han pekar på att trenden med trådlöst växer, och att miljö-aspekter tar allt mer plats.

– På gott och ont. Det är bra att vi värnar miljön, men det skapar utmaningar för kunden med ut-vecklingar som RoHS och Reach.

Miljötänket kan få direkta konsekvenser för distribution – en idé är ju att minska transpor-terna för att istället skapa pro-dukter där de ska användas.

En annan framtidstrend som Mikael Andreasson följer noga är 3D-printing. Den knyter an både till transport och lagerhållning.

– Det är inte helt orimligt att anta att många produkter i fram-tiden kommer att printas på plats istället för att köpas.


Lagerhållning som tjänst växer, enligt Bejoken.

BE

JOK

EN



Energimyndigheten beräknar att elmotordrivna system står för runt 65 procent av elanvändningen inom industrin och nästan 40 procent av Sveriges totala elanvändning. Därför är produktgruppen utpekad av EU som den grupp där man kan åstadkomma störst energibesparing. Sedan juni 2011 omfattas den också av ekodesignkrav. I vissa fall då motorer utsätts för en varierande last kan mycket energi sparas om en frekvensomriktare används.

Ny teknik medför risker, men också möj

ELEKTRONIK TIDNINGENen ”tutorial day” som hölls hos Swerea Kimab i Kista. Därefter följde en...

Documents

Transcript of ELEKTRONIK TIDNINGENen ”tutorial day” som hölls hos Swerea Kimab i Kista. Därefter följde en...