”Aldrig har såmångakänt sig kallade attkonkurrera omdet ’finaste jobben arbetargrabbkan få’.”

ElektrikernNUMMER 1, 2012 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 105 POSTTIDNING B

SEF första förbundet med advokatförsäkring SIDORNA 32–33

”Stora önskemål finns om förkortad arbetstid” SIDORNA 16–17

Medlemmarnas

Tema: Avtal 2012

Krönika Tommy Öberg SIDAN 19Ung kraft SIDORNA 30–31Porträttet SIDORNA 14–15

29-årigeKalleLöfvenberg frånStockholmärnyklubbordförandepåMidrocElectroEntreprenad. Elektrikern Sara Olsson jobbar i Kenya

FOTO

:TOM

AS

NY

BER

G

”Jag sökte för att jag vill ha en praktisk utbildning.” SIDORNA 10–11

Elektrikern Anders Olsson räddade livet på kollega SIDAN 20

Reportage

Nyheter

2

FOTO

:JO

HAN

ASP.

BIL

DA

IDÉ

Du som arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal har ett försäkringsskydd som gäller vid många situationer i livet. Ett bra tips är att själv kolla upp vad som gäller för dig. För livet är ju händelserikt. Ta reda på vad som händer med ditt skydd ifall du byter jobb, skaffar barn, blir sjuk eller går i pension. Lev livet och fråga oss.

Fråga försäkringsrådgivaren på din arbets plats eller ring din avdelning

Fråga och diskuterawww.lo.se

För dig och dina nära

Ingång 3

Elektrikern är Svenska Elektrikerförbundets(SEF) tidning.

Grundad juli 1907.Utgivningsbevis nr 679.

Årgång 105.TS-kontrollerad direktdistribution.

Elektrikern utkommer tio gånger per år.

Webbplats: www.tidningenelektrikern.se

Elektrikern

Ansvarig utgivareThomas SandgrenSvenska ElektrikerförbundetE-post: thomas.sandgren@sef.se

Elektrikern ges ut i samarbete med

Redaktör och reporterPer EklundTel: 023 – 475 92, 070 – 517 28 10E-post: elektrikern@daladem.se

Fotograf och redigerareTomas NybergTel: 023 – 475 00E-post: elektrikern@daladem.se

Övriga medverkande i detta nummerJan-Erik JohanssonTeknikfronten

Leif Göbel (text/bild) & Lars Nilsson (redigering)Ung kraft

Ingemar E.L. GöranssonReportage

Grafisk formMalin RosenströmTel: 023 – 475 00

Tryckupplaga31 500 ex

TryckeriVF Tryck, Karlstad

Tekniska frågorBirgitta ThorénE-post: birgitta.thoren@vf.seE-post 2: prepress@vf.seTel: 054 – 17 55 50

Digitalt annonsmaterialMedia Promotion ABE-post: info@mediapromotion.se

AnnonsbokningarMedia Promotion ABTel: 08 – 109 585

Prenumerationpostbox.fk@sef.sePris: 510 kronor/helår inom Sverige

AdressändringGör du via ditt administrativa centraKontaktuppgifter finns på sidan 4

Skriver och fotograferar du? Skicka in ditt material till oss!Hjälp oss att göra Elektrikern merläsvärd och relevant genom attskicka in text och bilder till oss!

Elektrikerns avdelning ”Upplysningen”flyttar nu in i tidningen under vinjetten”Insänt”. Där samlas artiklar ochreportage från lokalavdelningarna.

Varje skribent presenterar sina egnaåsikter och svarar för sina publiceradebidrag. I princip publiceras ej artiklarmed förbehåll mot digital lagring.Insänt, icke beställt material retur-

neras ej.

Elektrikerns redaktion förbehåller sigrätten att redigera texter och bilderinnan publicering.

Skicka dina texter och bilder till:elektrikern@daladem.se

Skrivtips� skriv rakt, enkelt och undvik upp-repningar� skriv alltid bildtexter till dina fotondär du namnger personerna på bilden� insändare och debattinlägg publice-ras på ”Medlemmarnas sidor”. På ”In-sänt” försöker vi hålla oss objektiva.

Fototips� använd kamerans högsta upplös-ning när du fotograferar� skicka in dina bilder oredigeradebåde vad gäller färg, upplösning ochbildstorlek� prova olika vinklar genom att gåriktigt nära, backa, sätt dig på hukeller stå på en stol� när du fotograferar människor sombär reflexväst – stäng av blixten påkameran för bättre resultat

Har du frågor? Hör av dig till:elektrikern@daladem.se

Webbredaktör och skribentEric SalomonssonTel: 023 – 475 10, 070 – 851 19 00E-post: elektrikern@daladem.se

Förbundsinfo 4

Ledare 5

Intervjun 6

Reportage 7

Krönika: Lawén 12

Porträttet 14

Avtal 2012 16

Nyheter 18

Krönika: Öberg 19

Teknikfronten 22

Koll på jobbet 24

Insänt 25

Ung kraft 30

Medlemmarnas 32

Susannes leksida 34

Korsord 35

I nästa nummer 36

Innehåll

4 Förbundsinfo

Svenska Elektrikerförbundet, SEFBox 1123111 81 StockholmUpplandsgatan 14

www.sef.seTele: 08–412 82 82Fax: 08–412 82 01

Elektrikernas ArbetslöshetskassaBox 451 04, 104 30 Stockholm0771–469 100www.elektrikernasakassa.se

Administrativa Verksamhetskretsar, vkcentra 2012

SYDSvenska Elektrikerförbundetverksamhetskrets 8 och 26Postadress: Amiralsgatan 81 A214 37 MalmöFax: 040–696 22 23

VÄSTSvenska Elektrikerförbundetverksamhetskrets 2 och 16Postadress: Olof Palmes plats 1413 04 GöteborgFax: 031–766 65 03

MITTSvenska Elektrikerförbundetverksamhetskrets 1, 9, 21 och 31Postadress: Box 1319171 25 SolnaFax: 08–507 373 36

NORDSvenska Elektrikerförbundetverksamhetskrets 15 och 28Postadress: Ö. Långgatan 13 B852 36 SundsvallFax: 060–747 15 06

Adressändringgör du till dittadministrativacentra!

VK1 El-EttanE-post: postbox.1@sef.seTel: 08–507 37 301

VK2 El-Tvåan-VästE-post: postbox.2@sef.seTel: 031–766 65 02

VK8 Region SydE-post: postbox.8@sef.seTel: 040–696 22 08

VK9 MälardalenE-post: postbox.9@sef.seTel: 016–15 96 97

VK15 MellannorrlandE-post: postbox.15@sef.seTel: 060–747 15 15

VK16E-post: postbox.16@sef.seTel: 054–773 16 16

VK21E-post: postbox.21@sef.seTel: 0243–79 81 21

VK26 Jönköping, Kronobergoch Kalmar länE-post: postbox.26@sef.seTel: 040–696 22 08

VK28 NordE-post: postbox.28@sef.seTel: 0910–74 78 28

VK31 ÖstergötlandE-post: postbox.31@sef.seTel: 013–461 31 31

DanmarkDanska El-forbundVodroffsvej 261900 Fredriksberg C, DanmarkTel: 0045–33–29 70 00Fax: 0045–33–29 70 70Webbplats: www.def.dk

E-post: def@def.dk

IslandRafidnadarsamband IslandsStorhöfdi 31110 Reykjavik, IslandTel: 00354–850 52 00Fax: 00354–580 52 20Webbplats: www.rafis.is

E-post: rafis@rafis.is

NorgeEL & IT ForbundetFH, Youngsgaten 11, 8 etg.0181 Oslo, NorgeTel: 0047–230 634 00Fax: 0047–230 634 01Webbplats: www.elogit.no

E-post: firmapost@elogit.no

FinlandSähköalojen Ammattiliitto r.y.PL 747331 01 Tampere, FinlandTel: 00358–3252 01 11Fax: 00358– 3252 01 10Webbplats: www.sahkoliitto.fiE-post: webmaster@sahkoliitto.fi

Ledare 5

Mina tionyårslöften� Välkommen till ”nya” Elektri-kern, vi tror att du uppskattar ny-ordningen. Du som medlem haralla möjligheter att komma till talsoch kritisera mig, ledningen ellerförbundsstyrelsen.

Det är din tidning och där bliringen censur om inte innehålletstrider mot pressetiska regler typrasism, förtal och liknande. Elekt-rikern ska mera skildra den verk-lighet du sommedlem arbetar i.Den ska bevaka de branscher vi ar-betar inom. Vilka är koncernernasom ger dig ditt dagliga bröd?Vilka äger dem? Gör de rätt försig? Vad tjänar de? Vår tidning skagräva och granska.

Jag hoppas du haft bra underhelgerna. Jag har faktiskt avgivitnågra nyårslöften. Skriv/maila omdu inte tycker jag levt upp till dem.

ELEKTRIKERNA SKA:

1. Ta fajten i avtalsrörelsen utifrånlöftet att du ska få en real-löneökning och att vi inte säljerbort några principiella arbetsvill-kor.2. Ta fajten för ett ackordslöne-system som garanterar dig infly-

tande och rätt betalt för vad duutfört – vi går aldrig med på ettföretagsstyrt prestationslöne-system.3. Ta fajten kring behörighets-regler. Ingen möda ska sparas föratt motverka de tokiga idéer somElsäkerhetsverket presenterat.4. Ge 100 procent i samarbetetinom 6 F då vi tror att det gör ossstarkare att slåss för de frågor duprioriterar.5. Satsa mer på arbetsmiljönparallellt som vi satsar på studieroch att stärka skyddsombudensarbete. Det företag som jävlas medett av våra skyddsombud får helaförbundet på sig.6. Se till att ombudsmän och för-troendevalda mer besöker er påarbetsplatserna. Är du missnöjdöver att du inte får snacka mednågon – hör av dig.7. Se till att det lönar sig mera attvara medlem. Förra året tog vi be-slut om nya medlemskortet ochAdvokathjälp. Vi fortsätter attnyttja kollektiv styrka för att gedig som individ bättre villkor änden som ställer sig utanför gemen-skapen.

8. Arbeta för att ungdomarna ska fåvärldens bästa yrkesutbildningi skolan. Det innebär också att visjälva måste bli bättre på skol-information och att ta hand omlärlingarna. Varje verksamhets-krets och region måste ha en planför det.9. Fortsätta att utveckla det elek-troniska förbundet. Vi är proffsi en teknikorienteradbransch och då ska visom organisation visadet. Den som inte fattardet får kliva åt sidan,för 2012 så kör vi.10. Jobba hårt inom6 F och LO för attstärka löntagarnasoch elektrikernasintressen samtagera mot höger-regeringen närden förstör för lön-tagarna.

God fortsättning på2012!

”Är dumissnöjdöver att duinte fårsnacka mednågon – hörav dig.”

Ansvarig utgivare – en nygammal roll� Nostalgi kan ibland vara en saksom roar mig. Speciellt när jag självuppfylls av känslan av att minnas.

– Kan du vara ansvarig utgivareför Elektrikern?

Någon gång under 2011 fickjag den frågan av Jonas, vår ord-förande. Det var då nostalgin ”över-föll” mig med full kraft.

Under ett antal år har jag tidi-gare varit ansvarig utgivare för dentidning, kallad El-Tvåan, som dåva-rande avdelning 2 gav ut. Det varalltså lätt att svara ja på Jonasfråga. Att återigen få möjlighetenatt arbeta med en sak som både ärrolig och viktig är en förmån. I detnu aktuella fallet har vi dessutomDala-Demokratens professionellaorganisation med oss. Det är derasorganisation som gör det stora job-bet med att vi får en alldeles…

… ny tidning!

JUST NU LÄSER DU det allra första num-ret av det som är resultatet av denomdaning tidningen genomgått.

Från och med nu kan vi, medlem-mar i Elektrikerförbundet, tillsam-mans med Dala-Demokraten göraen bättre tidning.

Jag när tanken att tidningen blirbättre om den innehåller ett flertalbidrag som har sin grundi din verklighet. Med det menar jagartiklar som beskriver en medlemsverklighet, som yrkeskvinna/ man.Även i din vardag sommedlem iförbundet händer det saker somandra ser som intressanta. Låt demfå veta det. Adressen ärinsant@sef.se

JOBBET FORTSÄTTER…

Vi är mitt i inledningen av en spän-nande avtalsrörelse. Sista veckan ijanuari byter vi avtalsförslag medvåra motparter. Strax därefter star-tar de reella förhandlingarna.

Det är då det gäller. Det gäller attvi står upp för varandra. Det är såvi har fått, får och kommer att fåtill stånd bra kollektivavtal.

Har du tankar om det vi kommer

fram till i avtalsrörelsen är det all-deles utmärkt om du skriver in-sändare till tidningen och sägerdin mening.

… OCH FORTSÄTTER …

Även internt inom förbundetrullar jobbet på. Den organisationsom vi formellt sjösatte den 1 ja-nuari 2010 har en bit kvar innanden helt och hållet har ”kommiti vattnet”. För att uttrycka sig somen insiktsfull person gjort: ”Orga-nisationen är ny, men tankarna äri flera fall de samma som tidi-gare.”

Insiktsfulla uttalanden är detviktigt att förhålla sig till och re-flektera över. Min reflektion kringdet här uttalandet har blivit:gamla tankar i en ny organisation,hur fungerar det egentligen? Jaghar kommit fram till att det gälleratt fortsätta att så och återigen så.Vi kommer att kunna skörda. Detgäller bara att gödsla på rätt sätt.

Har du tankar om det här? Hör

av dig till mig! Adressen är tho-mas.sandgren@sef.se

Att få veta mer om hur du serpå saker och ting berikar både migoch organisationen. Jag kommeratt fortsätta att påminna om hurviktig din medverkan i tidningenär. Vi syns!

Tack för nu!”Det gälleratt vi stårupp för var-andra. Detär så vi harfått, får ochkommer attfå till ståndbra kollek-tivavtal.”

Jonas Wallin Förbundsordförande

Thomas Sandgren1:a vice ordförande

utbildning

behörighetsregler

ackordslönesystem

6 F

reallöneökning

medlemskort

arbetsmiljö

fler besök

elektronik

stärka intressen

6 Krönika/Intervju

”Yrkesidentitetenviktigast för oss”� Thomas Sandgren,1:e vice ordförande ochansvarig utgivare.Yrkesidentiteten är vik-

tig för Elektrikerförbun-dets medlemmar, menarTomas Sandgren 1:e viceordförande och ansvarigutgivare för Elektrikern. Ioch med det här numretproduceras Elektrikeernvid Dala-Demokratens re-daktion i Falun.

Varför gör ni den här för-ändringen? Ändrad utgiv-ning, ändrat format och iviss mån ändrat innehåll?– Vi vill ha en nystart.

Vi har körtmed det här for-matet i 16 år nu, sen 1995.Sen 2005 har den tidigareredaktören gjort den i egetföretag. Det har varit enkedja med händelser somgör att vi är där vi är nu.

Men är det bra att Elekt-rikern lever vidare somegen tidning. Hur sersamarbetet ut med 6F iframtiden vad gällermedlemstidning?– Det viktigaste med att

ha en egen tidning är att vihar en egen yrkesidentitet.Det finns inga konkretaplaner på en gemensammedlemstidning inom 6F.

Hur ser du på fackför-eningsrörelsens media-politik?– Jag har svårt att svara

på det. Det har dock blivitstarka reaktioner på denutredning LO gjort. Natur-ligtvis skulle det vara in-

tressant med ett stort me-diehus. Men risken är attidentiteten slätas ut.

De finns de som förordaren sammanslagning avtidningar. Skulle det inteförbättra resurserna?– Det skulle vara tufft

med många reportrar somkunde jobba ihop. Menidentitetsfrågan vägeröver.

Vilken funktion ska enmedlemstidning ha?– Dels att jag som elek-

triker och mina kompisarkan se vår vardag speglad itidningen. Det är viktigt attta upp både problem ochljuspunkter i vardagen. Detär också viktigt för tid-ningen att ifrågasätta vadförbundsledningen gör. Endirektkommunikationmel-lan ledning och medlem-mar. Men det viktigaste är

att få information nerifrånoch upp i förbundet. Natur-ligtvis kommer det att blisidormed information frånförbundet. Men de som ar-betar med tidningen skakunna kolla upp sakermedett kritiskt öga.

Om du ser tio år framåt.Hur ser fackföreningar-nas tidningar ut då?– Jag skulle tro att vi

satsar mer utvecklingsre-surser på webben.

Utvecklingen med webboch hemsidor. Finns detnågon framtid för en pap-perstidning?– Webben är ett snab-

baremedium. I papperstid-ningen kan man vara merfördjupad. Jag själv villhellre sätta mig med pap-perstidningen än att läsapå webben. Jag har elva årkvar, och det lär finnas enpapperstidning kvar ävendå. Det tar nog en hel gene-ration till innan utveck-lingen går över frånpapperstidningen. De fyl-ler olika funktioner Detkan vara en snabb flash omnåt på webben, som mankan läsa ommer i pappers-tidningen.

Du är från och med nubåde 1:e vice ordförandeoch ansvarig utgivare förtidningen. Du ser ingaproblem i detta? Omtill exempel tidningenplanerar publicerakritiska inlägg motförbundsledningen?

– Jag är medveten omvarför frågan ställs. Jag harfått den tidigare. Jag, ochden övriga ledningen, väl-komnar faktiskt att seriösajournalister kommer attgranska förbundets verk-samhet. Det gäller både påcentral och lokal nivå. Vihar haft alldeles för lite avsådan journalistik i vår tid-ning de senaste åren. Omtidningen ”planerar publi-cera kritiska inlägg motförbundsledningen” såkommer jag att medverkatill att så verkligen sker. Detär väl så att det är exaktnoll människor i världensom är felfria. Det gälleräven inom vårt förbund.Tack och lov, är det lätt atttillägga.

Per Eklundper.eklund@elektrikern.se

Thomas Sandgren är ny ansvarig utgivare för Elektrikern. Han ser en stark framtid för tidningen. FOTO:LEIF GÖBEL

�Ålder: 49 år�Yrke: Installationselektriker.Slutade april 1997, när jag blev upp-sagd från Bravida.�Fackligt uppdrag: 1:e vice ord-förande�Bostadsort: Hisings Kärra,Hisingen, Göteborg.�Familj: Fru Helen och två barn,20 och 17 år.�Det roligaste med uppdraget:Att se hur andra människor växer,och få feedback när de talar om det.

Thomas Sandgren

”Det är viktigtatt ta upp bådeproblem ochljuspunkteri vardagen”

Nystart förElektrikern� Hej kära läsare!Många av er blev kanske lite förvånade när ni tömdepostlådan. Tidningen Elektrikern ser lite annorlundaut mot vad den gjort under många år.

Formatet, utseendet och en del av innehållet är för-ändrat. Men vi hoppas ändå att ni ska känna igen er.Från och med det här numret, så trycks tidningen

i så kallat tabloidformat. Redaktionen är ny ochfinns nu i Falun. Det är tidningen Dala-Demokratensom producerar Elektrikern från och med det härnumret.Jag som är ny redaktör heter Per Eklund och har

tidigare arbetat med nyhetsrapportering på Dala-De-mokraten.Ett 20-tal år har jag jobbat

som journalist, med arbetsliv,kommunal granskning ochannan lokal journalistik. Denlängsta tiden har jag arbetat påDala-Demokratens redaktion iBorlänge. Ett arbete jag trivtsväldigt bra med. Mitt intresseför lokal historia har också re-sulterat i en bok om Borlängesframväxt som industrisam-hälle. På Dala-Demokratenhar jag också arbetat facklig,och är i dag klubbordförande.Men jag har också hunnit

med annat. Under 15 år arbe-tade jag som järnbruksarbe-tare på SSAB i Borlänge, därjag också hann med fem årsfackligt heltidsarbete inomMetall.

VI SOM GÖR TIDNINGEN i dag harhöga ambitioner. Att skildra vardagen för er som ärmedlemmar i Svenska Elektrikerförbundet ståröverst på listan, liksom att skildra debatt och syn-punkter om Elektrikerförbundets beslut, avtal ochförmåner. Naturligtvis också alla nyheter och infor-mation som berör er. Med tabloidformen får natur-ligtvis också bilden en viktig betydelse.I det här numret av tidningen har vi besökt byg-

get av Nationalarenan för fotboll i Solna. Naturligt-vis finns det också material om den tragiska olyckani Koppom där en elektriker omkom. Det här numretoch också de närmaste får avtalsrörelsen en framträ-dande plats. Vi försöker också få till en bra bland-ning av allt från viktiga fackliga frågor tillnyhetsmaterial, teknikutveckling och korsord.För att klara våra ambitioner, måste vi ha hjälp

av er sommedlemmar och er som förtroendevalda.Tips om saker som är väsentliga, inlägg i en levandedebatt, reaktioner på något aktuellt i tidningen ochsynpunkter från norr till söder.

RING, MAILA, SKRIV BREV ELLER SMS:A oss så fort ni har någoti tankarna. Vi kan inte lova att vi kan ta oss an allt,men det vi inte vet något om, lär vi definitivt inteskriva om.Till ”Insänt”-sidorna, kan ni skicka in texter och

bilder om aktiviteter i Elektrikerförbundet. På sidan3 finns lite råd hur ni tar bilder.Förutommig som redaktör för Elektrikern, så

finns också Eric Salomonsson som blir ansvarig förtidningens hemsida. Än så länge ligger den nere,men även den får en lite förändrad utformning.Hemsidan öppnas troligenunder februari. Precis somjag har Eric tidigare arbetatsom nyhetsreporter på Dala-Demokraten. Han har ocksåarbetat med DD:s hemsida.För redigeringen av det

här numret har Malin Rosen-ström och Tomas Nyberg an-svarat. Malin är ocksåansvarig för layouten ochTomas möter ni somfotograf.

Hör av er!

”Att skildravardagen förer som ärmedlemmari SvenskaElektriker-förbundetstår överstpå listan”

Per Eklundelektrikern@daladem.se

Reportage 7

30 mil kabelför att se bollen

FOTO

:TOM

AS

NY

BER

G

I november är det premiärmatch. Sverigemot England. På läktaren sitter det 50 000åskådare.Det är nya tider. I Solna bygger Svenska

fotbollförbundet, Solna stad och tre företagSveriges nya nationalarena för fotboll. Ettgigantiskt bygge för upp emot tre miljarder.

Elektrikern tog sig in i det som i dag är enstor byggarbetsplats. Vi träffade elektrikersom drar upp emot 30 mil kabel, och som sät-ter upp 1 300 armaturer och 375 elcentraler.Erik Hagsäter från Halmstad är en av ett

60-tal elektriker som jobbar på bygget. Häri en av elcentralerna på sjätte våningen.��

8 Reportage

”Det är ett spännande jobb, även om det är mycket blod svett och tårar. Men ta inga bilder på mig med arbetskläder här inne. Jag har aldrig dem på mig här. Duschar alltid där uppe innan jag går hit.”jobbet vid Swedbank Arena. I hans krypin härskar Helsingborgs IF, hälsingborgare som han är.

� – Det är det största job-bet man kommer vara medom som elektriker.

Johan Gustafsson ärelektriker från Helsingborgoch ledande montör hosPrenad, som ansvarar förinstallationen av kraft ochbelysning på den nyanationalarenan i Solna.I snart ett år har han

pendlat varje vecka för job-bet på fotbollsarenan, ochman kan känna en vissstolthet hos honom.Johans kollega Anders

”Bullen” Karlsson var förstpå plats för ett och ett halvtår sedan. Då hade byggetredan varit igång en tid,sedan starten i maj 2009.Nu är det totalt ett 50-tal

från Bravida och deras dot-terbolag Prenad som job-

bar med belysningen ochkraftinstallationen. För-utom från Prenad i Hel-singborg och Bravidai Halmstad är det ett gänginlånade från Bravida iSolna och Upplands Väsby.

MODERNA FOTBOLLSARENOR,

som ska kunna arrangeraChampions leage-matcher,har rejält med belysnings-resurser.– Vi har nog dragit 20–30

mil kabel, säger ”Bullen”.De vi pratar med är

ganska nöjda med sitt ar-bete.– Intressant projekt. Jag

har aldrig varit på ett jobbså här länge. Bra uppläggmed eget krypin. Det ärinte pengarna utan självajobbet som gör att man är

intresserad, säger Lars Hå-kansson från Halmstad.Totalt är det runt 500

personer som är inblan-dade i bygget just nu. I höstska det vara klart. Det för-sta större officiella fot-bollsarrangemanget är det14 november, då Sverige taremot England i en trä-ningslandskamp.Nationalarenan i Solna,

som också heter Swedbankarena, har flera ägare.Svenska Fotbollförbundet,Solna Stad, Fabege,Jernhusen och Peab.

VI BESÖKER BYGGET veckanföre jul 2011 och de elektri-ker vi möter talar om attdet bygget inte riktigt hål-ler tidsschemat.– Det är väldigt sent och

knöligt. Det är lite krångligbyggteknik. Ingen jobbarefter tidplanen längre. Vårtidplan är vårt viktigasteredskap. Förhoppningsvisska vi vara klara med vårdel till den sista mars,säger Mikael Rainergren,ledande montör hos Mid-roc Electro.Mikael Nydahl är instal-

lationsansvarig på Peab,och hanmenar attman kla-rat tidplanerna bra.– Det är klart att det

finns enskilda delar somhaft stora problem, och därvi fått arbeta om planerna.Det händer alltid saker påbyggen. Men i det storahela ser det riktigt bra ut,planerna hålls, säger Mi-kael Nydahl.Ett tiotal killar från

Midroc jobbar med instal-lationen av tele och data.Mikael leder arbetet.

Han har sju års erfarenhetsom ledandemontör. Andreman är Lars Sjögren.– Lars är min läromäs-

tare. Han har lämnat övermer och mer till mig. Jaghar jobbat med honom sen

jag började för 23 år sedan.Gänget från Midroc för-

söker jobba tillsammansom det går.– Vi har ett gäng som är

en grundstomme, som gil-lar att jobba tillsammans.Det är ett fungerande gäng.Alla vet hur de andra job-bar. Det är äldre och yngre.Det är tryggt. Därför vågarvi gå på de här jobben. Viär duktiga på tele, fast vi ärstarkströmskillar egentli-gen. Vi såg det som en ut-maning att våga oss på det,säger Mikael.Janne Askling och Jim-

mie Nilsson är två i Mid-rocgänget, som vi träffarpå sjätte våningen i detstora byggkomplexet.Janne är 55 år och har job-bat som elektriker sen 1974,

”Vi såg det somen utmaning.”

Sprucken tidplan, långa arbetsdagar

Reportage 9

Anders ”Bullen” Karlsson har nära från boendet i baracken tillFOTO:TOMAS NYBERG

Swedbank Arena i Solna från ovan. När bygget är klart blir arenan hemmaplan för AIKs fotbollslag. Här ska också SM-finalen i bandyspelas, och i framtiden hoppas man på att arrangera speedwaytävlingar. FOTO: PEAB

”Det här är bästa stället”, säger Suman Hossain, som kommercyklande. Han jobbar på Bravida och bor i Skogås, söder omStockholm. Många har egen cykel inne i arenan för att ta sig fram.

Janne Askling har snart 40 år i jobbet och har upplevt det mesta.Han tycker att man släppt lite på kollen av byggdamm numera.”Det är ett stort problem”.

Jimmie är 23 och har femårs erfarenhet. Han harvarit på arenan en månad.

– Vi har dragit kabel fördata och passage sedan imaj, säger Janne.

Han har hela sitt yrkes-liv i Stockholmsområdet.Arlanda och Järna är delängsta pendlingarna hanhar haft. Nu reagerar hanöver att det är mycket ma-terial i gångarna. Men hanhar varit med om värre.

– Här ligger det ändå endel utomhus. Ett bygge påstan där det inte finnsnågot utrymme, kan detvara betydligt värre. Alltmåste ligga inomhus.

Han har också en delsynpunkter på byggdamm.

– På 70- och 80-talet togman tag i det. Nu har man

släppt det mer och mer.Men det är ändå bra attjobba på ett nybygge, sägerJanne Askling.

– Vi har lagt ner åtskil-liga miljoner på städ-ningen, säger MikaelNydahl på Peab.

Janne Askling är en tro-gen AIK-supporter och lärfå besöka Swedbank arenaofta.

HAMMARBYANHÄNGAREN Jim-mie drar sig mer till denandra stora fotbollsarenansom byggs i Stockholms-området. Vid Globen byggsockså en stor arena medtak, Stockholmsarenan.

När jag frågar MikaelReinergren om han ocksåär AIK-are, som jobbar-kompisen Janne, så är det

nära på att han avslutarrundvandringen. Det ärbara Hammarby som gäl-ler för honom.

För Bullen är det baraHelsingborg som gäller.Han har affischer och de-kaler överallt. Han har enhel del kollegor från Hel-singborg på plats förstås.

Han tar med oss till sittkrypin som ligger i direktanslutning till bygget. Ett30-tal baracker står upp-ställda utanför inpassagen.Var och en i gänget frånHelsingborg och Halmstadhar ett rum med pentryoch toalett.

Även i Bullens lillakrypin härskar Helsing-borgs IF på väggen, vidsidan om fotografiet pådottern, och en del tavlor

han hittat i sopcontainern.På sängbordet ligger ett

halvlöst korsord och enbok av Arto Paasilinna,som han läst ut.

Anders ”Bulllen” Karls-son, Johan Gustafsson ochderas arbetskamrater frånHelsingborg och Halmstadjobbar fyra dar i veckan påarenabygget. På torsdagarflyger de hem, för tre dagarmed familjen.

Det kan bli långa ar-betsdagar för att göra sina40 timmar i veckan. Mende försöker ha lite gemen-samma aktiviteter på ons-dagarna.

– Det har varit bandyoch fotboll. Vi har gjortcykelturer till centrum, vihar varit på konserter iGloben, säger Bullen.

–Ochvispelar innebandypå tisdagar, säger Johan.

– I somras grillade vi tredagar i veckan utanför bo-endet, säger Bullen.

MED PÅ RUNDVANDRINGEN ärElettans ombudsmanTomas Jansson. Han hejarpå folk hela tiden och dis-kuterar arbetsmiljöfrågoroch lönefrågor.

– Nöjd blir man aldrig.Men det beror på vad manjämför med. Vi får inte me-tallarnas löneglidning,säger Bullen när Tomas tarupp avtalet.

Tomas Jansson ochJohan Gustafsson tyckeratt det skulle vara merpengar på penningfaktorn.

Vi lämnar bygget somblir en del i Arenastaden.

I direkt anslutning till Fot-bollsarenan byggs 2 000lägenheter. Stora kontors-komplex växer också upp.

– Det har varit ett stortprojekt att driva det effek-tivt. Men det fungerarbra, säger Bullen.

Per Eklundelektrikern@daladem.se

� Publikkapacitet: Tar in 50 000på fotboll. 65 000 på konserter.�Invigningsmatch: Sverige-England den 14 november 2012.� Hemmaarena för AIK.� 55 meter i takhöjd. Taket kanslutas till.� Här ska bandyfinalerna gå denärmaste åren. Inomhusarenan hardragit det längsta strået, Studenter-nas i Uppsala fick ge sig.

Swedbank Arena

– men gott humör vid arenabygget

I en stor arbetscentral i Nationalarenans inre hittar vi JohanGustafsson, som är en av många som pendlar från Helsingborg.

Jimmie Nilsson är upptagen med att dra ledningen i en av deotaliga ”kioskerna” som ligger på varje läktarplan.

10 Reportage

Elektrikerprogrammet

För att ta det från början:EUU betyder ElbranschensUtvecklings och Utbild-ningscenter och ETG ärförkortningen för Eltek-nikbranschens Gymna-sium. Det sistnämna är enfriskola, ett gymnasiumsom drivs av elbranschensparter tillsammans medNyköpings kommun.

Konceptchef Pontus Bo-ström som är utlånad avSef till det bolag som äger

det utbildningskonceptsom Nyköpings eltekniskagymnasium följer.

BOSTRÖM BERÄTTAR livfulltom den överenskommelsesom funnits i ungefär 50 årmellan parterna i elbran-schen om utbildning ochlärlingsavtalet.

Men han säger också attpåmitten av 2000-talets för-sta årtionde såg både fackoch arbetsgivare att det

fanns kvalitetsbrister i el-programmet på gymnasie-nivån. En del skolor varduktiga och andra dessvärre direkt undermåliga.En del skolor hade bra för-hållande till arbetsgivarnapå sin ort och där fickockså eleverna en bra lär-lingstid.

Kort sagt bestämdemansig för att pröva om det inteskulle gå att utveckla elekt-rikerutbildningen ochframförallt få in lärlingsti-den i utbildningen iställetför de tre åren efter utbild-ningen som den ”vanliga”elprogrammet förutsatte.

Därför startades 2007 enfriskola i Nyköping, ETG,för att utveckla ett nyttkoncept för elektrikerut-bildningen. I dag är det 13

skolor runt om i landetsom använder ETG:s kon-cept och till hösten 2012kommer det vara cirka 20från Malmö till Örnskölds-vik.

PONTUS BOSTRÖMmenar trotsdet att det inte var ett un-derkännande av det van-liga elektrikerprogram-met som friskolan i Nykö-ping startades:

– Nej, det tycker jag inte,säger Boström. Men påpe-kar samtidigt att parternainte valde att ”sitta på läk-taren” när de såg bristernai den existerande elektri-kerutbildningen.

Hur har det gått då?Rektor Göran Svarén ärganska nöjd även om det ärett lite smalt underlag att

göra bedömning från. Sva-rén har en lång och gedi-gen erfarenhet som bådeelektriker och sedan yrkes-lärare innan han fick er-bjudandet att bli rektor.

– När första omgångengick ut var det lågkonjunk-tur, men 90 procent fickjobb inom elbranschen denandra kullen som gick utförra året var det fler somfick jobb direkt, berättarSvarén. Trots hans försik-tighet anar man att rektorSvarén är ganska nöjdmedresultatet och på en utom-stående verkar det bra re-sultat att såmånga får jobbefter sin utbildning.

Hur ser det då ut medavhoppen från utbild-ningen ett vanligt problemi gymnasieskolan.

– Vi har haft väldigt fåavhopp, fortsätter Svarén.Han berättar att avhoppenär räknade på ena handensfingrar.

Just nu går det 71 eleverpå skolan i de tre årskul-larna. Hur ser de då på sinutbildning.

ETT GÄNG från årskurs ettsitter i en soffa i matsalennär jag träffar dom. Vadhar de att säga efter sin för-sta termin? En sak har degemensamt: de sökte ETGsom ett medvetet val.

– Jag hörde det var enbra skola , säger AlexanderGrip.

– Det är bra att lärlings-tiden ligger i utbildningen,menar Andreas Åhlander.Det har varit bra hittills

Rektor Göran Svarén visar upp det som alla elever på skolan ser fram emot: sin certifiering som elektriker.

� När du kör på E4:an förbi Nyköping mot Stockholmfinns efter avfarten mot Scandic och McDonald's enstor skylt ut med din resväg ”Utbildning och utvecklingför elbranschen”.Skylten på den lilla kullen har i varje fall fått under-

tecknad att fundera på rymmer sig bakom detta bud-skap. Straxt före jul på uppdrag av Elektrikern var detdags att stilla denna nyfikenhet. Vad är ETG och EUUsom är avsändare på den stora skylten?

Reportage 11

de unga är nöjda med

Förstaårseleverna Charlie Ljungkvist, Alexander Grip, Alexander Jodstam, Andreas Åhlander, Fredrik Myrhem och Rickar Hedström.

Konceptchef Pontus Boström. Sistaårseleverna Alex Hellberg, Ludwig Fleetwood, Jonas Sund och Anton Bäckström.

Tre nöjda tjejer på ETG Natalie Löfvendahl, Wiktoria Engström och Catrin Fransson-Karlsson.

FOTO: INGEMAR E.L. GÖRANSSON

och ett lagom tempo, berät-tar han.

De beskriver hur de hartvå dagar i veckan medrent praktiskt arbete ochtre med teori och kärnäm-nen.

TREORNA SOM NU inne på sinsista termin bekräftar et-tornas bild av ETG. Jagträffar ett gäng treor somjust denna dag har frilufts-dag men kommer in för attäta på sin lunchrast. Vi sät-ter oss och jag frågar hurde ser på sin utbildningoch deras framtidsplaner.

– Jag sökte mig hit, be-rättar Alex Hellberg, förjag ville ha en praktisk ut-bildning. Han trivs bra. Deövriga instämmer.

Intrycket är att eleverna

på ETG är nöjda med sinutbildning.

– Jag har trivts och vihar haft kul, ler AntonBäcksholm och AntonSund instämmer liksom deövriga.

Det är som ett gäng somär optimistiska och somLudvig Fleetwood säger:

– Elektrikerjobbet är såbrett. Flera säger att deeventuellt kommer att stu-dera vidare och hur somhelst var det en viktigt fördem att de fick högskole-behörighet i sin gymna-siala utbildning. Ettkonstaterande som motsä-ger utbildningsministerBjörklunds uppfattning attelever på praktiska pro-gram inte vill ha teoretiskastudier.

ETG och elektriker-yrket är ett mansdomine-rat yrke.

I tredje årskursen gårdock skolans tre tjejer. Deär de enda tjejerna på sko-

lan, men det har inte varitnågot problem menar Na-talie Löfvendahl.

– Jag började här för detverkade bra, säger hon. Detvar lite tillfälligheter menjag kände för det. Det harvarit roligt.

Hon och hennes kompi-sar berättar att det varitmycket jobb.

– Det är roligt med elekt-rikerjobbet, säger CatrinFransson-Karlsson sominte har bestämt sig omhon ska börja jobba direkteller plugga vidare.

DET HAR DÄREMOT WiktoriaEngström gjort:

– Jag ville jobba merpraktiskt och ETG var mittförstahandsval, säger hon.Jag såg inte sjukvården

som något jag ville sysslamed.

Hon säger också att honblev förvånad av att det varen så bred utbildning.

Framtiden då?–Serviceelektriker, kom-

mer det blixtsnabbt frånWiktoria medan Natalieinte riktigt bestämt sigännu.

Treorna har nu framfördet stora avslutningspro-vet. En veckas jobb somska kontrollera hela tre årsutbildning.

– Jag tror, säger PontusBoström, att många avelektrikerna ute på skulleha problem att klara det ef-tersom eleverna på ETGfår lära sig det senaste avtekniken och nivån på tes-tet är i nivå med Yrkes-VM.

Men som Ludvig säger:– Det fixar sig bara man

förbereder sig rätt!Det är många som kla-

gar på dagens gymnasie-skola. Eleverna får lära sigfel saker, betygen sjunker.Vi har alla hört den evigavisan. Känslan efter att be-sökt ETG i Nyköping ärtvärtom – en skola sombrinner av framtidstro ochsom har positiva lärare ochelever. Det kanske inte ärså dumt att lyssna på vadarbetsmarknadens partersäger och tycker. Kanskenågot för Björklund ochandra skolpolitiker att tatill sig.

Ingemar E.L. Göransson

Fotnot: Skolan kan hittas på webb-adressen partner.etg.nu

”Det är bra attlärlingstidenligger i utbild-ningen.”

12 Krönika

Beställ nya utgåvan av SEK Handbok 427Elinstallationer i explosionsfarliga områdendirekt från SEK Svensk Elstandard.

På shop.elstandard.se kan du läsa mer om SEK Handbok 427som nu behandlar elinstallationer i både gas- och dammiljö.

Besök oss i monter C:10 på ElmässaÖresund på nya Malmömässan 8-9 feb

www.elstandard.se

shop.elstandard.se

NYTTFRÅN SEK

Elinstallationsreglerna

SS 436 40 00, utg 2,

med kommentarer

Klassning avexplosionsfarligaområdenOmråden med explosiv gasatmosfär

SEKHandbok 426

Utgåva 4

Elinstallationer iexplosionsfarliga

områden

SEKHandbok 427Utgåva 3

ElbasenVägledning för

elinstallationer

Utgåva 2

MÄSS -ERBJUD ANDE!

Cynisk omfördelning– från fattiga till rika� Fredrik, Anders & Calle är hög-inkomstagare och bor i vår lillahuvudstad.

Via jobbskatteavdragen har devar och en fått en ökad disponibelinkomst på 8 000 kronor i månaden.De bor i högklassiga nyinköpta bo-stadsrätter med Mälarutsikt, då all-männyttans bostäder sålts utmycket förmånligt.

Deras hem städas billigt av frö-ken Rut och nu efter årsskiftet kande också luncha på något av Sture-plans mysiga caféer, till en lägrerestaurangmoms.

Livet leker…Vårt samhälle har präglats av

att vi solidariskt tagit hand om var-andra. En stor majoritet anser attvi ska jämna ut de ekonomiska klyf-torna mellan fattig och rik. De somtycker detta vet nämligen att ojäm-likhet spittrar vårt samhälle ochskapar social oro med låg tilltromellan människor, vilket är föröd-ande.

Vi har tillsammans skapat olikaformer av trygghetssystem ochfinansierat dem genom att betalaskatt. Detta har starkt bidragit tillen mängd framgångar, inte minstinom välfärdsområdet och Sverigehar kunnat utvecklas till ett bra

land att leva i. Nu knakar dock vårtsamhälle i fogarna.

Kalla fakta är att den tiondelsom har de högsta disponibla in-komsterna under de senaste årenökat sin inkomst med 15 000 kronori månaden.

Detta skall jämföras med dentiondel som har de lägsta inkoms-terna som istället fått en ökningpå endast 100 kronor i månaden.

De senaste fem åren har inkoms-ten till och med sjunkit med 500kronor.

BUDSKAPET FRÅN REGERINGEN är därför:Skyll dig själv – det är ditt eget felatt du är svag – och vi vill intehjälpa dig!

De som fått betala den rikastetiondelens skattesänkningar, rut-bidrag och övriga förmåner är vårasjuka, barn, arbetslösa och gamla.Genom försämrade trygghetssys-tem och lägre ersättningsnivåer,genom övervältrande av ökade kost-nader på en mängd områden harflertalet fått betala sina egna skatte-sänkningar. Men de som förloratmest är de som står utanför.

Utanför arbetsmarknaden ellerutanför den sociala gemenskapen.

I sanning ett cyniskt sätt att om-

fördela våra resurser från de fat-tiga och de som bäst behöver fåmer i plånboken, till samhälletsekonomiska elitliga.

De fattigaste får också se på närderas skattepengar hamnar i skat-teparadisen där riskkapitalisternainom vård, skola och omsorg pla-cerar sina övervinster.

Att skapa ett jämlikt samhällemed mindre inkomstskillnader ärviktigt.

De ökade klyftorna mellan rikoch fattig ger ett orättvist och kalltsamhälle, där oroliga, rädda ochegoistiska människor, desperat för-söker ha den vackra fasaden uppe,ingen vill ju vara en för-lorare.

KLYFTORNA VÄXER och det är väl pre-cis det som den övre tiondelen vill.Det som är det sorgeliga är att öv-riga tiondelar accepterar att dettasker på den lägsta tiondelens be-kostnad.

Bland de som har det sämståterfinns långtidsarbetslöshet ochdär ökar också psykiska problem,sjukdomar och missbruk.

Sanningen är den att vi inte blirlyckligare med ytterligare en platt-TV i varje rum. Pengar och prylar

ger i sig inte välbefinnande. Densom verkligen är värt något i livet– är just livet.

Rikedom finns istället i att varabehövd och i trygghet, kunskapoch solidaritet.

Att ge alla förutsättningar attlyckas och att människor är nöjdaär målet för politiken. Sverige ärett litet land och vi behöver var-andra.

Vi måste kunna lita på att vi fårhjälp när vi behöver det, och att viinte blir orättvist behandlade.

Låt därför inte någon stå utan-för.

”Sanningenär den attvi inte blirlyckligaremed ytter-ligare enplatt-TVi varje rum.”

Per LawénOmbudsman SEF

13

14 Porträttet

� – Det kändes lite kons-tigt att jag blev nomineradtill klubbordförande. Mantycker ju att det ska varanån gråhårig gubbe medlång erfarenhet. Men jagär väldigt intresserad ochgör vad jag klarar av. För-söker lära mig så mycketsom möjligt.

Trots att han är förhål-landevis ung, så har Kallelyckats starta upp klubbar-bete på två tidigare företag.

– Det ena företaget gick ikonkurs, men på det andralever klubben vidare, efteratt jag blev uppsagd.

I APRIL BÖRJADE HAN det nyajobbet på Midroc ElctroEntreprenad i Stockholm. Iseptember var det extravaltill posten som klubbordfö-rande efter att den tidigare

ordföranden hoppat av.Kalle blev nominerad ochvald.

– Jag har just satt mig ini det hela och börjat planeraför framtiden. En nystartkan man säga. Det fackligaarbetet tar upp emot halv-tid just nu. Det är runt 100medlemmar, men jag kän-ner långt i från alla. Just nugår vi igenom uppdragen istyrelsen. Ansvarigheterför studier, försäkringar,skyddsfrågor och ackord-sansvarig. Nu ska alla i sty-relsen försöka utbilda sig.

HAN SÄGER SJÄLV att han harett ganska bra förhållandetill sin chef, och att det fun-gerar bra med att jobbafackligt. Under avtalsrörel-sen ska han dessutomjobba med att förmedla in-

formation från förbundetsförhandlingsdelegation tillmedlemmar i regionen.

Sambon Jenny träffadehan i en gospelkör.

– Det var en kompis somdrog med mig i kören. Jagträffade Jenny där. Nu äringen av oss med i körenlängre. Jenny sjunger endel fortfarande och jag spe-lar lite gitarr nån gång.Kanske mest till fest.

KÖRSJUNGANDET ledde till enkörresa till Ukraina.

– Jag fick en aha-upple-velse när kören var iUkraina. De klarade inteallt lika bra som vi gör.

Då fick han och Jennyockså lust at resa. Innan defick barnen reste demycket. Till sol och andrakulturer. Mexico Vietnam.

FÖR TRE ÅR SEN kom förstabarnet. Då flyttade famil-jen också till en villa på Fä-ringsö i Ekerö kommun.Bara 200 meter från vattnettrivs han bra, trots litependlingstid.

– Det tar en kvart extramed bil. Men det är ensorts mittpunkt man harråd med.

Den senaste tiden harhan jobbat i Beckombergaoch det har varit ganskanära.

– Här får man ju räknamed en timmes restid. Påmindre orter kan detkanske räcka med 5-10 mi-nuter. Eller till och medkanske kunna gå till jobbet.

Mycket av fritiden gårtill barnen och hemmet.Kalle hinner inte med såmycket andra fritidssyss-

lor. Sambon jobbar iblandmorgon och ibland kväll,och därför varierar detvem som hämta och läm-nar barn.

– Sambon fixar nogmest med maten.

Varför ett fackligt enga-gemang?– Jag har varit med om

arbetsgivare som varit stö-kiga. Det måste finnas enmotpart. Man ser det härmed kontrollavgifterna. Devill försvaga facket. Jagtycker arbetet är kul ochjag trivs med det. Lär mignåt nytt varje dag. Jag be-höver nog några år somordförande.

Klubbordförande i facket,är kanske inte det lät-taste uppdrag att rekry-tera personer till. Hur serdu på ditt uppdrag?– Vad jag själv tycker är

ganska ointressant. Detkan ju bli att man blirganska fyrkantig. Men vimåste utgå från avtalet.

”Man tycker juatt det ska varanån gråhåriggubbe med långerfarenhet”

”Detmåstefinnas enmotpart”

– Jag har varit med om arbetsgivare som är stökiga. Det måste finnas en motpart. Jag tycker det ärhan nu placerad på bygget av Swedbank Arena i Solna.

– Det var ganska självklart att jag skulle bli elekt-riker. Pappa har jobbat som elektriker i alla år, ochjag följde ofta med. Efter elprogrammet i gymna-siet har jag jobbat.Kalle Löfvenberg är 29 år och ny klubbordfö-

rande på Midroc Electro Entreprenad.Ett inte helt lätt uppdrag att sätta sig på. Efter

bara några månader på jobbet.

– Kalle, 29 år och klubbordförande

Det gäller att hantera detsom står i avtalet. Man kanju inte hitta på något eget.Det är viktigt att man be-vakar att minimikravenuppfylls.

Han ser det också somviktigt att alla är utbildadei ackordssystemet.

– Både vad man harrätt till och vilka skyldig-heter man har. Det är vik-tigt alla har kunskap, mankan inte dra hela lassetsjälv.

Vad ser du som viktigt idet fackliga arbetet ochavtalsrörelsen just nu?– Avtalsrörelsen blir sä-

kert besvärligt. Remissenfrån Elsäkerhetsmyndig-heten kommer mitt i av-talsrörelsen. Det ska juinte påverka, men det blirju ett orosmoment.

Frågan om behörighetsom rör Elsäkerhetsmyn-dighetens remiss disku-teras ju ordentlig nu. Hurser du på det?– Min far har jobbat som

elektriker i 40 år. Det ärinte säkert han skulleklara det och få en behörig-het. Men en som aldrig ar-betat som elektriker kanläsa in det och få behörig-heten.

Porträttet 15

�Ålder: 29�Arbete: Jobbat på Midroc Electro Entreprenad sen i april. I yrket sen hanslutade skolan på 3-årigt elprogrammet. Varit på ett bygge i Beckombergadär man byggt ett äldreboende åt Carema Care. Började på Nationalarenanvid nyår.�Bor: I villa i bostadsområdet Mörby på Färingsö i Ekerö kommun. Flyttadedit för tre år sedan. Uppväxt i Älvsjö i södra Stockholm.�Familj: Sambo Jenny och döttrarna Maya 3 år och Kajsa 1 år.�Fritid: Familjen, barnen och så blir lite renovering på huset. Har sjungit i köroch spelar gitarr.

Fakta – Kalle Löfvenberg

kul med fackligt arbete, säger Kalle Löfvenberg, 29 år och klubbordförande på Midroc Electro sen i höstas. Mycket av hans tid går åt till fackligt arbete, men efter ett äldreboendebygge i Beckomberga, ärFOTO: TOMAS NYBERG

Jimmie Nilsson,klubbmedlem:– Han verkar ha in-

tresse för uppdraget.

Janne Askling,klubbmedlem:– En bra kille. Inte ett

lätt jobb.

Tomas Jansson, ombudsman Elettan:– Det är en bra kille. Stabil och ideologiskt förankrad.

Mikael Rainergren, ledande montör på Midroc Electro:– Han brinner verkligen för fackliga frågor.

�Andra röster om... Kalle Löfvenberg

04.40 Ringklockan ringer.06.15 Åker hemifrån.06.45 Framme vid jobbet.07.00 Börjar jobba efter ombyte.09.30-10 Rast.13-13.30 Rast.16.00 Stutar. Byter om och åker hem.16.45 Hemma. Äter middag och är med barnen.19.00 Barnen bör vara i säng.22.00 Till sängs.

...och en vanlig dag

Text: PerEklundelektrikern@daladem.se

Foto: TomasNybergelektrikern@daladem.se

16 Tema: Avtal 2012

Marcus Eklund, YIT SkövdeVK 10– Om man ser till av-

talsrörelsen på hela ar-betsmarknaden så ärrättvis lönebildning enstor förhoppning.Inte bara rättvisa och

jämställdhet mellan kön,utan också att man fåren rättvis lön för det ar-bete man utför.

Vad har du förförhoppningarinför avtals-

rörelsen 2012?Johan Torstensson, Elajo Elteknik ABi Kalmar, VK 26– Att löneökningen läggs ut generellt.

Övertidsersättningen C från första tim-men. Mer arbetstidsförkortning. För-stärkt LAS. Rätt att neka traktamentesjobb.

Svante Persson, NEA Installation i Oskarshamn, VK 26– Höjt ledand montörstillägg och att det kopplas till ackordsedeln. Ersättning för

el-och kontrollansvaret höjs, så ansvarsfrågan tydliggörs. Restidsbegreppet vid kör-ning med företags bil. Höjt traktamenteersättning. Krav att arbetsledning ska haELBAM-utbildning.

Hampus Nyborg, GC-gruppen– Mina förhoppningar inför avtalsrörelsen är att jag

får högre månadslön och att penningfaktorerna höjskraftigt i avtalet.

Benny Andersson Goodtech Karlstad VK 16– Hoppas att det blir något när det gäller resor, nu

när bränslepriserna rusar i höjden. Ett alternativ tillenklare ATL. Det är för mycket små detaljer i listan.Det är bra att kunna påverka sin lön. Att man bibehål-ler det arbetsmiljöavtal vi har i dag.

Daniel Hermansson, Skyddsombud, Vallacom AB i Linköping– Jag hoppas och förutsätter rimliga löneökningar på minst 3 procent och en dags

utökad arbetstidsförkortning. Jag är anställd som svagströmselektriker och vi liggerbetydligt lägre i lön än starkströmmarna på firman och det skulle jag vilja att detjämnas ut.

Kjelle Lindberg, K4 EL, VK El-ettan– Förhoppningarna är väl stora, jag är

dock realist och tror därmed att avtals-rörelsen blir struligare än vanligt motbakgrund av motpartens diverse utspeli media.

Frågan

Under de sista dagarna i januari träffas Elektriker-förbundet och arbetsgivarna för att lämna översina förslag till avtal.

Tema: Avtal 2012 17

LED 500mA LED 7W 500mA. Chip on board. Färg mattvit.

E-nr: 74 641 79 P-113 2700K E-nr: 74 641 80 P-114 3000K

LED Driver 500 mAE-nr: 79 843 97 D-MA518D 6-18W. Dimbar på primärsidan.

Årets stora

nyhet!Designlight söker

Utesäljare i Stockholmsregionen.

Vill du jobba i ett nytänkande och framgångsrikt team?

Är du intresserad kontakta Björn, telefon 0472-716 88. Maila intresseansökan till: info@designlight.nu

För mer information www.designlight.nu

framgångsrikt teill du jobba i ett nytänkande och V

egi Stockholmsr

UtesäDesignlight söker

LED 500mAeam?tt nytänkande och

gionen.

eäljaröker

D 500mA

eÅrnyhet!

ets storae!

info@designlight.nuesseanMaila intr

telefon 0472-716 88.esseraÄr du intr

g g

För mer information www

E-nr: 74 641 80 P-114 3E-nr: 74 641 79 P-113 2

LED 7W 500mA. Chip on boar

ht.nunsökan till: 16 88.

n,ad kontakta Björ

Dimbar på primärsidan.E-nr: 79 843 97 D-MA518D 6-18WLED Driver 500 mA

.designlight.nution www

K000nr: 74 641 80 P-114 3K007nr: 74 641 79 P-113 2

g mattvit.d. FärD 7W 500mA. Chip on boar

mbar på primärsidan..nr: 79 843 97 D-MA518D 6-18W

D Driver 500 mA

ttvit.

Kritiskt motny lönenivå� ElektrikerförbundetsförhandlingsansvarigeRonny Wenngren ärkritisk till avtalet förindustrin.

Han tycker nivån ärför låg och att det sak-nas förbättringar av all-männa villkoren.– Det är dåligt. Det är

för låg nivå med en års-takt på 2,57 procent. Dess-utom är det ingavillkorsförbättringaralls. Ska vi ha förtroendefrån våra medlemmarmåste vi göra bättreifrån oss, säger RonnyWenngren.Parterna för indust-

rins avtal la ganska tidigtundan de allmänna vill-korer i förhandlingarna.– Står de allmänna

villkoren still, så står vikvar där vi är. Vi måstekunna överleva arbetsda-gen, säger Wennberg.

HAN MENAR NU att indust-rins avtal gör det svårareatt få till stånd bra avtal.– På nåt vis finns det

en ribba vimåste kommaöver.Han resonerar om att

det kan vara möjligt förkonflikt.– Vi måste visa oss be-

redda att inte levereravaran vi säljer. Så är det ifråga om affärer. Vi säljervår arbetskraft. Får maninte den betalning manvill ha, är man inte be-redd att leverera varan.Det räcker inte bara attbe snällt, säger Wenn-berg.

Per Eklund

Ronny Wennberg, förhand-lingsansvarig för elektri-kerna, menar att avtaletför industrin blev på för lågnivå, och nu blir det svårt attkomma över ”ribban”.

� Under de sista da-garna i januari träffasElektrikerförbundet ocharbetsgivarna för attlämna över sinaförslag tillavtal.Sen sät-

ter sig par-terna på sitthåll för at rea-gera. Vill du följa infor-mationen och rappor-teringen om avtalsförsla-

gen och reaktionerna,kan du läsa på Elektri-kerförbundets hemsida –www.sef.se. Även annan

nyhetsmedia kom-mer att rappor-tera omavtalsförsla-gen.I nästa num-

mer av nya Elektri-kern kommer fakta ochreaktioner om avtalsför-slagen.

Läs om elavtaletpå webbplatsen

�Arbetstidsförkortning vardet vanligaste kravet, närElektrikerförbundets med-lemmar lämnade in sinaförslag och krav inför av-talsrörelsen.

Sen 2003 finns det en ar-betstidsförkortning i elekt-rikernas avtal. Det börjademed åtta timmar och harsen utökats.I dag är det 19 timmar i

installationsavtalet och 24timmar i kraftavtalet.

NU VILL MÅNGA av Elektriker-förbundets medlemmar attarbetstidsförkortningen

ska utvecklas vidare.– Det är ett stort önske-

mål om mer arbetstidsför-kortning, säger RonnyWenngren, förhandlings-ansvarig.

Kortare arbetstid vanligaste kravet

�Redan till Lucia var detförsta avtalet i årets av-talsrörelse klart.

Det var avtalet förstora delar av industrin,som gav totalt 3 procentunder 14 månader.Det var inte helt förvå-

nande att det var indust-rin som var förstute i avtalsrö-relsen.Deras ti-

digare avtalgick ut redanden 1 februari i år.300 000 anställda be-

rörs av det nya avtalet.Fackliga organisatio-

ner som skrev under av-talet var IF Metall,GS-facket, Livs, Unionen

och Sveriges ingenjörer.Det betyder teknikavta-let, stål och metall, gruvsamt industri- och kemi-gruppen.

DET GER TOTALT 3 procentunder 14 månader, vilketbetyder ungefär 2,6 pro-

cent på årsbasis.Det börjar attgälla den 1februari 2012och gäller till

31 mars 2013.I snitt får en

verkstadsarbetare 730kronor under perioden.Alla är garanterade 395kronormer senast 1 okto-ber.

Per Eklund

Industriavtalblev klart först

� Kommunal och EIO harträffat ett kollektivavtal,som gäller för företag somdriver fastighetsdrift,underhåll och service vidlandstingsägda och kom-munala fastigheter.Avtalet som gäller från 1

december 2011, innehållerregler om individuell må-nadslön, arbetsmiljö, kom-petensutveckling samt enflexibel arbetstid som bådeföretag och anställda kanhänvisa till.Avtalsparter är Svenska

kommunalarbetareförbun-det och Elektriska installa-törsorganisationen, EIO.

ENLIGT AVTALET kanman göralokala uppgörelser om flex-tid. Det har sin grund i attkommunalmedlemmari Sundsvall ville ha kvarsin möjlighet att flexa närde ska börja på morgonen.I dag kan de flexamellan 06och 08 på morgonen.Men även arbetsgivaren

har flexmöjligheter enligtavtalet.De har möjligheter att

tillfälligt ensidigt beordraandra arbetstider än vadsom gäller enligt avtal.Orsaken till att avtalet

kom till grundade sig i attBravida TSM vann en upp-handling om teknisk driftvid Västernorrlands länslandsting.– Vi tog kontakt med

Bravida, i och med att viinte har något avtal meddem. Tanken från börjanvar att skapa ett företags-avtal. Men så om EIO in i

bilden som Bravidas ar-betsgivarorganisation. Vadjag förstår så såg väl de attdet kunde gälla andra avderas medlemsföretag. Vihar haft kontakt medElektrikerförbundet underhela processen, säger LarsFischer, ombudsman påKommunal till Elektri-kern.

FRÅN BÅDE EIO och Kommu-nal talar man om ett ”mo-dernt” avtal. Med”modernt”, menar de indi-viduella löner, som intefinns i avtalen mellan EIOoch Elektrikerna.– Med detta avtal klam-

par vi in på Elektrikerför-bundets område. Menavtalet ska inte gälla för ett

elföretag på stan hur somhelst. EIO tar på sig att setill att det inte blir så. Kom-munal slipper ta en kon-flikt med Elektriker-förbundet om vilket avtalsom ska tillämpas, sa LarsFischer till tidningen Kom-munalarbetaren, straxefter att avtalet slutits.

FÖR NÄRVARANDE är det ett 50-tal kommunalare anställdavid Bravida TSM i Väster-norrland, som är berördaav avtalet. Kommunal harredan sagt upp avtalet föratt inlemmas med övrigaavtal som Kommunal för-handlar om.Det avtal som ligger gäl-

ler till sista mars.Enligt avtalet betalas

vuxenlön från 18 år. Lägstalön första året är 16 600 kro-nor i månaden.Andra året är lägstalön

18 000 kronor.

DET NYA kollektivavtalet om-fattar inte installationsen-treprenader inom el ochvvs och avtalet ska inte an-vändas där Elektrikerför-bundets installationsavtalär tillämpbart.– Det gäller inte omBra-

vidas folk gör jobb ute påstan, och om man plockarin expertfolk på arbetsplat-sen, så gäller naturligtvisElektr iker förbundetsavtal, säger ombudsmanLars Fischer.

Per Eklundelektrikern@daladem.se

EIO och Kommunalsluter kollektivavtal

”Med detta avtalklampar vi in påElektrikerförbun-dets område.Men avtalet skainte gälla för ettelföretag på stanhur som helst.”

18 Nyheter

Elektriker omkomvid arbete i elskåp� En elektriker i 60-års-åldern omkom vid arbete iett elskåp i Koppom undermellandagarna.

Fortfarande är det ok-lart om orsaken tillolyckan.När mannen hittades

låg han i transformator-kiosken och hade förmod-ligen på något sätt kommiti kontakt med spännings-förande delar, då hanskulle sätta klämman påjordpunkten för att kunnaringa ut kabel vid en an-visning.Mannen som kom från

Årjäng, förberedde ettschaktningsarbete vid For-tums elstation i Näved iKoppom och skulle fästa enklämma över en kabel i els-kåpet.

VID 12-TIDEN på onsdagenmellan jul och nyår upp-täcktes han livlös vidtransformatorn. Man troratt han omkommit omedel-bart efter att ha fått mellan10 000 och 60 000 voltgenom kroppen.– Myndigheterna har

påbörjat undersökningen.Det är polisen lokalt, Ar-betsmiljöverket och Elsä-kerhetsverket somsamarbetar i den under-sökningen. Vi bistår i un-dersökningen. Jag vet intei dag när det blir klart,men så fort det kommernågot, så får vi anpassa osstill det de kommer framtill, säger Lotta Lindgren,kommunikationschef hosföretaget Relacom, där denomkomne mannen var an-ställd.Relacom har nu stoppat

den typ av underhållsar-bete som den drabbade tek-nikern utförde, tillsutredningen sagt sitt.– Vi är mycket ange-

lägna om att högsta säker-het ska råda i branschen,säger Lotta Lindgren.– Det hela ärmycket tra-

giskt och olyckan visar vil-ket farligt yrke som vi haroch vilka konsekvenser detkan bli, säger Sonny Eriks-son facklig förtroendemanpå Relacom.Han säger också att

montören var mycket erfa-

ren och kunnig och säkertutfört den här typen av ar-betsmoment över tusengånger.– Arbetskamraternas

tankar går nu till den om-komnes familj och vänner.Per Lawén ombudsman

för elektrikerna i Värm-

land säger att det blandkraftverkarna i Värmlandkänns tomt, framföralltbland de som kände denomkomne.– Många är det nu som

söker svar på hur detkunde hända och det hop-pas vi nu att de utred-ningar som nu är igångkan visa, säger Per Lawén.

UTREDARNA KOMMER nu atttitta på konstruktionen avtransformatorkiosken,som innehåller en 20kVhögspänningsanläggningoch det kabelsökarinstru-ment som användes i detaktuella arbetet. Arbetsru-tiner och organisationkommer också att grans-kas.Elsäkerhetsverket, Ar-

betsmiljöverket och Poli-sen är inkopplade för attklargöra omständighe-terna kring olyckan. Vidpressläggningen av tid-ningen var utredningen avolyckan fortfarande inteklar.

Per Eklundelektriker@daladem.se

Vid arbete i den här transformatorkiosken i Koppom, omkom en 60-årig elektriker i mellandagarna. Utredningen om vad som orsakatolyckan är fortfarande inte avslutad.

30 nya gränsvärdenför kemikalier� I Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om hygie-niska gränsvärden har bortåt 30 ämnen fått nyagränsvärden. Litium, klorbensen, nikotin, penicilli-ner och tenn är nya ämnen på listan.Gränsvärdet för kvarts har varit omdiskuterat.

Forskare har hävdat att gränsvärdet ska sänkas, i ochmed att man med nuvarande nivå riskerar både sili-kos och cancer. Men Arbetsmiljöverket har inte änd-rat gränsvärdet för kvarts. Den nya föreskriften heterAFS 2011:18 och gäller från halvårsskiftet 2012.

Luften måstekollas i förväg� Innan man går in i ett arbete i slutna utrymmenmåste luften kontrolleras. Det regleras i nya krav iArbetsmiljöverkets föreskrifter. Skälet till den nya re-geln är att flera personer dött av syrebrist i till exem-pel slutna utrymmen på lastbåtar.

Astmatiker tvingasbyta jobb� Upp emot var fjärde astmatiker tvingas byta ar-bete på grund av sina besvär. Många har också fåttsin astma i yrket. Allergier och överkänslighet stårför 8 procent av alla anmälda arbetsskador. Det vanli-gaste besväret ligger i luftvägarna. Exakt hur mångasom drabbas av astma och allergier i arbetet är ok-lart. Någonstans mellan 190 och 1200 nya fall per år.Men man kan se en viss minskning, både vad gällereksem och luftbesvär.

Mycket bråk inommedia och på byggen� Inommedia och kultursektorn bråkas det mest påjobbet. Därefter kommer bygg och anläggning.Det konstateras i en undersökning som gjorts av

Manpower och Kairos future, den så kallade Work-life-undersökningen.Enligt undersökningen pratar var tredje medarbe-

tare där illa om chefen och var var fjärde har varitmed om att chefen skrikit åt medarbetare.

”Det hela ärmycket tragisktoch olyckanvisar vilket far-ligt yrke som vihar och vilkakonsekvenserdet kan bli”

Föreslår slopade reglerpå småföretag� I en rapport från EU ligger det nu förslag om attsmåföretag ska slippa krav som gäller arbetsmiljö.Enligt förslaget ska de nya reglerna gälla företag

som har färre än 50 anställda. Anledningen till försla-get om enklare regler, ska bero på att de nu är admi-nistrativt en börda.Men förslaget har fått hård kritik från LO, TCO

och Saco. Bland annat har Wanja Lundby-Wedin, ord-förande LO, Eva Nordmark , ordförande TCO ochGöran Arrius, ordförande för Saco, uppmanat densvenska regeringen att stoppa förändringen.

Kort om arbetsmiljö

Ny webbplats förarbetsskador� Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan haröppnat en ny hemsida på nätet där man kan anmälaarbetsskador.– Det här förenklar inte bara arbetsgivarnas kon-

takter med våra respektive myndigheter utan mins-kar också deras administrativa kostnader, säger DanEliasson, generaldirektör på Försäkringskassan.Det finns i dag ett mörkertal, både över arbetsska-

dor och tillbud. Det försvårar också Arbetsmiljöver-kets möjligheter att planera sin tillsyn.– Med det här nya enkla sättet att anmäla räknar

vi med att minska mörkertalet, säger Arbetsmiljöver-kets generaldirektör Mikael Sjöberg.

Krönika 19

www.vbu.se

skiften har varit väl förberedda ochkandidaten/erna utpekade i förväg.Ja, de kan till och med sägas ha sko-lats in i sina uppdrag.

Nomineringarna den här gångenkan självklart vara ett uttryck för enambition att stärka det gemen-samma, det som faktiskt är federa-tionen. Men det kan lika gärna varaen spegling av den oenighet sompräglar organisationen i dag. Dehårda orden mellan förbundenunder avtalsrörelsens upptakt ochden splittring som därefter uppståttinom LO kastar tveklöst sin skuggaöver det kommande ordförandevalet.

HUR OENIGHETEN SKA överbryggas och för-vandlas till omsorg om federationen äri dag svårt att se. Men för en fackför-eningsrörelse som under mer än 100 årvärnat det gemensamma och överkom-mit svåra motsättningar mer än engång är fortsatt oenighet ovärdigt.

Än finns dock tid att besinna sigoch ta ansvar för den centralorgani-sation som tjänat och tjänar förbun-den och dess medlemmar väl. Allasom talar vackert om federationensbetydelse, och de är många, har där-för ett särskilt ansvar för att inte låtavalprocessen försvaga federationen.

I HÖGTIDSTALEN understryks alltidbetydelsen av en väl fungerandegemensam arena för samtliga LO-förbund. Och hur viktigt det är attanvända den gemensamma platt-for-men för att ge just arbetarna en rösti offentligheten. Nu gäller det att gåfrån ord till handling.

Den avgörande frågan är ellerborde vara om det är eller blir rättordförande som utses på kongressen– inte vem som nominerat eller var-ifrån kandidaten kommer.

Uppgiften som väntar är stor,mycket stor. Det gäller att samla och

ena förbunden, forma en gemensamfacklig politik som är vass och fram-åtriktad och att företräda förbundenmed den självklarhet som alla sägersig längta efter.

Att många känner sig kallade tillposter där få slutligen blir utvaldakan vara ett styrkebesked. Men förstnär LO-kongressen på ett enat ochtydligt sätt ställer sig bakom sin nyaledning är det möjligt att värderaden nomine-ring somjust nupågår.

Tommy Öberg har under flera decennier varit en av lan-dets ledande arbetsmarknadsreportrar för Arbetet, Metall-arbetaren och Svenska Dagbladet. 2005–2010 var hanchefredaktör för LO-Tidningen, där han numera är kröni-kör och kommentator.

� På förhand förefaller valet av nyLO-ordförande efter Wanja Lundby-Wedin vara den hetaste fråganunder LO-kongressen i maj 2012.

Aldrig tidigare har så mångakänt sig kallade att konkurrera omdet ”finaste jobb en arbetargrabbkan få”, för att citera Arne Geijer.

Men frågan är om det breda in-tresset för att ikläda sig rollen somLO:s ordförande endast eller främstär ett styrkebevis för federationeneller om det är en spegling av ex-isterande motsättningar. Svaret påden frågan är inte alldeles givet.

En sak är dock säker – valbe-redningens arbete har inte blivitlättare av att processen sker bådei offentlighet och i kontakter di-rekt mellan valberedning och för-bund. Agerandet bryter medtraditionen och tidigare etable-rade mönster för hur LO utsersina högsta företrädare. Tidigare

”Hur oenig-heten skaöverbryggasoch för-vandlastill omsorgom federa-tionen äri dag svårtatt se.”

Tommy ÖbergKommentator på LO-Tidningen

Rusning till högsta LO-posten

20 Nyheter

Anders räddade livetpå sin arbetskamrat� Med kunskap om hjärt-och lungräddning lyckadeselektrikern Anders Olssonrädda snickaren TomasKarlssons liv i mitten avnovember.

– Det är ju en skönkänsla nu när vi träffas idag, säger Anders Olsson.

Nu ska Anders och hansarbetskamrater gå utbild-ning om livräddning regel-bundet.Det var den 15 novem-

ber på ett husbygge därman bygger lägenheter vidVågmästaren i Karlstad.Anders Olsson, som är

anställd av Elcenter AB iMunkfors, har jobbat påbygget en tid, likaså snick-aren Tomas Karlsson.

PLÖTSLIGT så ropar Tomasarbetskamrat efter hjälp,och larmet gick att ringaefter ambulans. Som detlätt blir i sådana där situa-tioner så sprider det sigpanik. Anders Olssonsprang då fram till Tomas

för att se vad han kundegöra.– Jag kastademig ner på

knä och han var ju alldelesspränglila i ansiktet. Dåöppnade jag munnen ochsåg att tungan var på vägbakåt. Jag fick tag i tunganganska långt ner och drogup den.

TOMAS FICK LUFT IGEN och bör-jade andas. Anders stan-nade kvar för att hauppsikt.– Efter en halv minut

vaknade han upp igen. Detvar en skön känsla, sägerAnders Olsson.Vad som hade hänt var

att Tomas hade fått en hjär-tinfarkt på grund av ettstopp i ett kranskärl ochdärav blivit medvetslös.– Jag gick utbildning i

hjärt- och lungräddningnärjag gick i gymnasiet för 10-12 år sen, berättar Anders.Lite ringrostig kunskap,

som han inte behövt an-vända tidigare. Men när

olycka var där, så fannsändå kunskapen.Efter olyckan planerar

man för utbildning på ar-betsplatsen efter den tuffaolyckan.

– NU SKA ALLA GÅ utbildningoch också få uppföljning,säger Anders.Samma syn har Tomas

så här efter händelsen.

– Det vore önskvärt medutbildning i hjärt-och lung-räddning betydligt oftareän nu. Lämpligen varje åreller på varje större arbets-plats, säger Tomas Karls-son.

NATURLIGTVIS har händelsenuppmärksammats. VidLucia samlade NCC sam-man alla snickare, elektri-ker och rörmokare påarbetsplatsen och Andershylldes för sin insats.– Jag fick en stor frukt-

korg och choklad. Jag träf-far Tomas varje dag ochdet är en skön känsla,säger Anders.Även från Elektrikerför-

bundet har man uppvaktatAnders för hans insats.– Här ser man hur vik-

tigt det ärmed kunskap omhjärtlungräddning, sägerStanley Nilsson, verksam-hetsledare i VK 16.

Per Eklund

”Efter en halvminut vaknadehan upp igen.Det var en skönkänsla”

Anders Olsson hade nytta av sina lite ringrostiga kunskaper i hjärt- och lungräddning. I mitten av november fick en arbetskamrathjärtinfarkt och blev medvetslös och Anders var snabbt framme och lyckades få liv i kamraten. FOTO: BO ANDERSSON

� I maj är det LO-kongress och då ska man välja enny ordförande efter Wanja Lundby-Wedin. Nu börjarkandidaterna namnges.Först ut i slutet av november var Tobias Baudin,

36 år, nu förste vice ordförande i Kommunal. Han ärKommunals kandidat och de föreslår också att LO-ledningen utökas från tre till fyra personer.Näste kandidat blev Karl-Petter Thorwaldsson.

Nu ordförande för ABF, och tidigare SSU-ordfö-rande.Därefter har Helén Pettersson föreslagits. Hon

sitter i dag i riksdagen för socialdemokraterna, menhar varit fackligt aktiv i Hotell- och Restaurang tidi-gare. Hon har också hunnit med att vara ombuds-man på LO, med uppgift stärka den ideologiskadebatten.'Jan-Henrik Sandberg, förbundsordförande i Pap-

pers sen fem år, är kandidat nummer fyra. Han haren bakgrund sommusiklärare innan han började påKorsnäs i Gävle. Per Eklund

De vill bli nyLO-ordförande

Samarbete med norskaelektrikerförbundet� Under ett par dagar efter nyåret träffades repre-sentanter för Svenska elektrikerförbundet ochNorska elektrikerförbundet El It i Oslo.Tanken var att diskutera gemensamma avtals-

krav mellan de olika förbunden. Det norska avtaletgår ut den 1 maj, medan det svenska avtalet går ut 1april.

elbilar av märket Mitsubishi i-MiEV den mest registrerade elbilen under2011. Därefter kommer Volvo C30 (48), Citroën C-Zero (31) och Peu-geot iOn (28). Autoadapts el-Fiat 500 registreras som bensinbilar.

71

Elva regioner ersätterByggnads avdelningar� Byggnads har förändrat sin organisation frånnyåret. Elva regioner ersätter de tidigare avdelning-arna. Varje region får ett kontor. De nya regionernaär: Norrbotten, Västerbotten, MellanNorrland, Gäv-leDala, Örebro-Värmland, Väst, Mälardalen, Stock-holm-Gotland, Öst, Småland-Blekinge och Skåne.Samtidigt konstaterar Byggnads att de tappar

medlemmar. Under 2011 minskade Byggnads med4 335 medlemmar. Totalt har de tappat 21 000 med-lemmar senaste fem åren. De är nu totalt 106 013medlemmar vid nyåret. Medlemstappet under 2011var starkast i början av året. Under december redo-visades ett plus i medlemskåren i nästan hälften avavdelningarna.

Män överskattarvad de gör� Ny har man hittat ytterligare ett skäl till att mänoftare än kvinnor blir chefer. De har en övertro påsig själva. Eller snarare sagt, de har mer övertro påsig själva än vad kvinnor har.I en forskningsstudie fick studenter göra en rad

matematiska tester. Män och kvinnor presterade un-gefär lika bra. Ett år senare skulle studenterna be-döma sina tester. Männen värderade då sinprestation 30 procent bättre än vad de i verklighetenhade gjort. Även kvinnorna hade en övertro på vadde presterat, men inte alls lika mycket, bara 15 pro-cent.

Nyheter 21

Osäkert närAD-dom kommer�Snart kommer Arbets-domstolens dom i frågaom kontrollavgifterna förelektriker som blivit enstridsfråga. Exakt när denkommer vet ingen.Under en vecka strax

innan jul pågick förhand-lingarna i arbetsdomsto-len.Frågan om kontrollav-

gifter har blivit en hetfråga mellan Elektriker-förbundet och arbetsgivar-organisationen EIO.”Elektrikerförbundet

bryter mot lagen, struntari mänsliga rättigheter ochpengarna används till heltandra ändamål”, skrevEIO:s chefsjurist Åsa Kjell-berg-Kahn i ett debattin-

lägg i Aftonbladet i slutetav november och fortsatte:”För Elektrikerförbun-

det handlar detta mål heltuppenbart inte om att ac-kordslönerna ska betalasut på rätt sätt, utan om attförsvara en attraktiv in-komstkälla som förbundetvant sig vid över åren. Bor-tom detta snäva egenin-tresse är frågan omkontrollavgifter dock prin-cipiellt mycket viktigt.”

RONNY WENNGREN, förhand-lingsansvarig i Elektriker-förbundet har en heltannan syn.– De bryr sig inte alls

om mänskliga rättigheter.Deras enda mål är att

sänka elektrikernas löner.Kontrollavgifterna ärnågot alla har nytta av.Alla är med och betalar so-lidariskt, säger Wennberg.Han är dessutomkritisk

till EIO:s hantering avrättstvisten vid AD:s för-handlingar.– Det är märkligt hur de

använder domstolstidenoch vår tid. Manmåste för-söka hålla ett ärende på enrimlig ekonomisk nivå. Dehar dragit tillbaka en radav sina vittnen. Först kal-lat vittnen, sen ställt invittnesförhör, säger RonnyWenngren.Under några dagar i de-

cember pågick förhandling-arna i arbetsdomstolen. Nu

ska AD komma fram till endom. Ingen vet riktigt närden kommer.

Per Eklund

� Kontrollavgifterna infördes 1977efter en överenskommelse mellanEIO och Svenska Elektrikerförbundet.�Det innebär 0,5 procent av löne-summan avsätts.�Sen 2007 har enskilda arbetsgi-vare beslutat att inte betala avgifterför de som inte jobbar på ackord ochsom inte är medlemmar.�På grund av detta blev det tviste-förhandlingar som till slut lett till attElektrikerförbundet stämt arbetsgi-varna.

Kontrollavgifter

EL-Info i Växjö ABLineborgsplan 3, 352 33 VÄXJÖ

Tel: 0470-72 40 30Mail: info@el-info.se

MaxikodKalkylprogram för alla typer av elinstallationer

Kalkylprogram för alla!

EL-Vis Kabel

EL-Vis Info

EL-Vis Mall

Sveriges mest använda kabeldimensioneringsprogram

Fullt med lagar, förordningar, föreskrifter, standarder, m.m.

Elinstallationsreglerna ingår!

Beräkna snabbt och enkelt - dokumentationen på köpet!

Färdiga dokumentmallar till el- och telebranschen

Tänk på...Vi säljer numera standarder och SEK handböcker!

www.el-vis.se

Energisparandekan ge nya jobb�EU:s energisparplan gör att branschen med energi-tjänstföretagen växer starkt. Den sparplan som EUlagt kan skapa 2 miljoner jobb och sänka utsläppet avkoldioxid med 740 miljoner ton till 2020. Sparplanengör nu att energitjänstföretagen växer så det knakar.Företagen kartlägger hur energiförbrukningen ser uti fastigheter, och hittar lösningar med energibespa-ring och genomför åtgärder. På tio år kan de fördubb-las och skulle då omsätta 25 miljarder euro.

Sylt-omgivning gerel till tyska hem�96 vindkraftverk i vattnet utanför ön Sylt i Nordsjön,ska ge el till den tyska marknaden. Det är Vattenfallsom köpt tillståndet till vindkraftparken i Nordsjön.Det finns tillstånd till 96 turbiner med en total max-imal effekt på 576 megawatt. Dessutom finns det möj-lighet att utöka parkenmed ytterligare 40 vindsnurror.En halv miljon hushåll kan få all sin el från vindkraft-parken. Redan tidigare har Vattenfall ett projekt pågång i området som 300 000 hushåll får sin el från.

40 finska elföretaggår samman�I Finland går små och medelstora elbolag samman.Det är 40 företag som bildar intresseföreningen Lo-kalkraft. Under våren 2011 gjorde

Nya byggregler från nyåret�Vid årsskiftet förändrades Boverkets byggregler(BBR). Myndigheter och byggbranschen har diskute-rat förändringarna en tid. De nya reglerna, somfrämst gäller brandskydd och energihushållning, skaunder det närmaste året finnas samtidigt med deäldre reglerna. Under 2012 kan byggherrar välja vilkaregler somman använder, de äldre eller de nya. Frånnyåret 2013 är det bara de nya reglerna som gäller.

22 Teknikfronten

Utställarmässa med tillhörande julbordär väl en liten ljusglimt i decembermör-krets vardag.Elektrikern besökte StorEl i Jönkö-

ping där ett 20-tal företag visade bådenytt, nygammalt och gammalt hederligt.Vi stannade till vid några av de mest

välbesökta utställarna för att se vadsom tilldrog sig intresse.

Exxact: Nu slussas klassiska ELJO Trend ut, apparatserien som sedan denlanserades 1987 blivit Sveriges mest sålda. Schneider electric, som numerastår bakom märket, går ut stort med ersättaren Exxact-serien i stället sombjuder på fler funktioner och variationsmöjligheter, bland annat en transpa-rent ram som kan kompletteras med olika tunna inlägg eller varför inte tape-ten? 2014 beräknas ELJO Trend vara utfasad.

Thorsmann plugg: ”Thorsman-pluggen” uppfanns 1957 av OswaldThorsman som året efter kunde grunda sitt företag. Den senaste varianten iserien av pluggar är TPH Grepi för 10 mm hål i två olika längder, 67 och 110mm. Finessen med den här är den yttersta kransen som inte expanderar ochundviker sprickor i en porös vägg.

Lite nytt från 2011

� LED-tekniken anses avbranschfolk vara det stör-sta som hänt på belys-ningssidan sedan lysröretkom på 1940-talet. I taktmed att produkten blirvanligare så ställer det nyakunskapskrav på elinstal-latören.

– Det är väl bara ugns-lampan vi inte klarar i dag,brukar vi säga, annars harvi lösningar för hela huset,säger Marcus Landin, pro-duktchef hidealite.

Företaget, som har sitthuvudkontor i Små-ländska Bankeryd är ettav de ledande i Sverige påjust LED-sidan. I dag finnslösningar på allt, menarhan, och de kalla eller fär-gade speciallamporna hari dag kompletteratsmed ettbrett sortiment av varm-vita ljuskällor.

– I dag jobbar vi med attge kunderna (installatörs-företagen såväl som privat-kunder, red.anm.) ett heltfärdigt upplägg med både

effekt- och basbelysningför exempelvis hela villan,säger Marcus Landin.

HAN VÄLKOMNARElsäkerhets-verkets tester (se artikel pånästa sida) på en marknadsom exploderat av leveran-törer.

– Det är jättebra att mansätter kraven och städarbort de mindre seriösa fö-retagen, säger han.

Men ny teknik kräverockså mer kunskap och detfinns en del fällor att gå iinteminst för installatören.

– TRADITIONELLT SETT så tittarman ju på effekten på ar-maturen, men när det gäl-ler LED så är detLUMEN-talet som gällervid jämförelser. Och då skadu titta på armaturensLUMEN-tal och inte dio-dens eftersom det blir detverkliga talet. Där kanman lätt gå bort sig.

En diod mätt i laborato-riemiljö har som regel

högre värde än vad somkommer ut ur armaturenefter att ha passerat glaseller raster, menar han. Ärman osäker så är tipset attom möjligt provlysa lam-por ihop med kunden.

En annan problematikär hur livslängden på lam-porna mäts. LED-lampor-

nas dioder slocknar intenär de blir gamla, men deförsämras och lyser alltsvagare.

– Det finns produktersom lovar 60 000 timmarslivslängd men säger intehur mycket de lyser då,eller efter 50 000 timmar.

ETT ALLT VANLIGARE mått somanvänds i branschen ärL70.

– Det betyder att 35 000timmar L70 lovar 70 pro-cent av ursprungsstyrkanunder 35 000 timmar ochdet ger ju något att refereratill, säger Marcus Landin.

En LED-armatur skainte kunna ge störningarpå elnätet normalt sett,utan det är när de ska re-gleras/ dimras som pro-blem uppstått på vissafabrikat. Det gäller uteslu-tande lågspänningsarma-turer och rådet är att följafabrikens bruksanvis-ningar noga. Partvinnad,skärmad kabel och om

möjligt hålla ned kabel-längden är andra stalltips.

Med LED-teknik kanman, enligt branschensjälva, göra energibespa-ringar i storleksordningen75-90 procent jämfört medtraditionell belysning. Ochutvecklingen går mot atthela tiden öka ljusmäng-den per watt som förbru-kas, alltså mer ljus förbilligare peng.

HIDEALITE är ett av de företagsom håller i seminarieroch kurser för installatö-rer hos grossisterna omLED-tekniken och MarcusLandins råd är att hållaögonen öppna hos grossis-ten.

– Det är ju lite av endjungel så de här kursernakan jag rekommendera.

Det finns en rad hemsi-dor att lära sig mer omLED-teknik, en av de bättreär www.ljuskultur.se.

Jan-Erik Johansson

Marcus Landin, produktchef pådelar han med sig av här.

Problemen med LED-lampan� Mer än varannan dim-ningsbar LED-lampa somtestades fick försäljnings-förbud av Elsäkerhetsver-ket efter att stört elnät,radio och telefoni. Myndig-hetens facit av detsvenska utbudet gav ovan-ligt negativt resultat.

– Vi får hoppas markna-den nu tar sitt ansvar ochinte släpper ut fler produk-ter som inte håller måttet.

Det säger Ulf Johans-son, inspektör Elsäker-hetsverket. Under 2011genomfördes en grundligkoll på den svenska mark-nadens LED-lampor efteratt problemet med stör-ningar uppmärksammatsallt mer. Ulf Johanssonmenar att de 30-tal produk-ter som testades var ett bra

urval av hur lamporna påmarknaden faktiskt ser ut.Alltså en risk även för elin-stallatören att få dåligt ma-terial från sin grossist.

– Ja, tanken är ju att viska få en bred och bra bildav den svenska markna-den, så vi täcker in bådevanliga affärer och gros-sister med hjälp av ett ge-nomtänkt urval. Allt ärinköpt i Sverige.

LED-LAMPORNA innehåller ennätdel med elektronik isockeldelen. De flesta pro-dukternamed problem varde dimbara lågspännings-lamporna som innehållerinbyggd ljusreglering, detvill säga ännumer elektro-nik. Det handlar om attelektroniken ska klara av

kraven för så kallad elek-tromagnetisk kompabili-tet, EMC, och det har denalltså inte gjort i flertaletav de testade produkterna.

– Mestadels handlar detom ledningsbundna stör-ningar, det vill säga att det

ger störningar på elnätetsolika frekvensområden,säger Ulf Johansson.

Bland annat kan det geupphov till radiostör-ningar då kablar och led-ningar blir lite av ensändarantenn som strålarut frekvenser. Därmed kandet också störa annan elek-tronik som inte är anslutettill just den gruppsäk-ringen. Störningar harockså påvisats på kommu-nikation som trådlöst bred-band och telefoni.

PRODUKTERNA som inte hållitmåttet ska vara borta ursortimentet, men den somvill vetamer om vilkamär-ken det handlar om kantitta på Elsäkerhetsverketshemsida www.elsakerhets-

verket.se. Mer informationska komma på vårkantendå den svenska undersök-ningen av LED-lampor ären del av en större somgjorts inom EU och just nuhåller på att sammanstäl-las.

– Det här problemetidentifierades tidigt i Sve-rige, och tillsammans medandra EU-länder tittar vinu på hur pass ”besvär-ligt” problemet är.

– Det är inte så att vitycker någon ska låta bliatt köpa LED-lampor, menvi vill ”stämma i bäcken”för produkter som inte hål-ler måttet, säger Ulf Jo-hansson.

Jan-Erik Johansson

De här CE-märkta lamporna ärhelt ok, men när Elsäkerhet-verket tittat närmare på utbu-det in Sverige så hittade mangott om felaktiga produkter.

FOTO: JAN-ERIK JOHANSSON

”Idag finns detlösningar på allt”

”Det är jättebraatt man sätterkraven och stä-dar bort demindre seriösaföretagen”

Teknikfronten 23

Novum klammer: C-fix klammer från Novum. En rörklammer som kanspikas direkt i gips med sina ”spretande” fästen. Lämplig för innerväggar ochska klara att hålla röret på plats vid FK/ kabeldragning eller vibrationer. Fram-tagen för 16, 20 och 25 mm dimension. I serien ingår också klammer för trätill 16 och 20 mm rör.

ABB petsäkert vu: ABB puffar för sina vägguttag som behåller pet-skyddet även om locket går sönder. Lämplig i tuffa miljöer med höga skydds-krav som skolor och vissa offentliga platser. Denna ingår i ImpressivoKomplett, Serie Jussi.

Wibe gängstångsskarv: En nygammal variant från WIBE hjälper digskarva gängstänger i storlekarna M 6, 8 och 10. Den ena stången går i bottenpå skarven medan den andra kan regleras och slipper kapas. Tyngden gör attgängorna bär och skarven klarar från 100 (M6) till 260 (M10) kilos tyngd.

Månadenstips?� Vad gör du? Vad ärdet där och varför då???Elinstallationer i sko-lor och förskolor bru-kar ge frågor i mängdnär telningarna får seen spännande gubbeeller tant med stegeoch verktyg. Nu har El-säkerhetsverket tagitfram en ny planschmed information omfaran med el i olikavardagssituationer.

Målgruppen är barni alla åldrar, ävenmycket små barn, ochplanschen kan beställasgratis från www.elsa-kerhetsverket.se. Varförinte ha ett par plan-scher liggande i bilenatt dela ut?

Jan-Erik Johansson

Störst ochminst� I Kina har världensstörsta batteri kon-struerats. En anlägg-ning ”större än enfotbollsplan” klarar nuatt lagra 36 MWhenergi som producerasdit från ett kombineratvind- och solkraftverk.Kinesiska företagetBYD har tillsammansmed ett statligt bolag,SGCC, byggt batterietsom kan förse 12 000hushåll med el underen timma, skriver ny-teknik.se.

I andra ändan av tek-nikutvecklingen har ettjapanskt företag ytterli-gare krympt storlekenoch skapat världensminsta motstånd. Rohmheter företaget som medny tillverkningsmetodgör motstånd i storle-ken 0,3x0,15 mm. Nästastorlek nedåt, 0,2x0,1mm räknar företagetsnart kunna presentera.Om nu motstånden ärsmå kan man funderapå anslutningarna somRohm hävdar har bralödbarhet då de är guld-pläterade, skriver Elek-troniktidningen.

Jan-Erik Johansson

belysningsföretaget hidealite, tror på LED-teknikens uppåtgående och lysande framtid. Men det ställer också en del nya kunskapskrav på installatören. Några tipsFOTO: JAN-ERIK JOHANSSON

24 Koll på jobbet

Martin lär ut hurackord fungerar�Många elektriker i Göte-borgsområdet kanske träf-far på Martin Bengtssonden närmaste tiden.

Han är ackordsupp-sökare och ska nu ut ochinformera om hur ackords-systemet fungerar.

– Vi är inne i en genera-tionsväxling. Det ärmångasom går i pension. Vi harinte fått så många yngreatt ta till sig kunskaperna.Det är också viktigt att be-vaka utvecklingen i ac-kordsystemet, sägerMorgan Andersson, om-budsman för elektrikerna iGöteborg, som engageratMartin Bengtsson.

Han menar att det nu ärviktigt att yngre kan ta

över stafettpinnen ochskaffa sig den viktiga kun-skapen i ackordsystemet.

MARTIN BENGTSSON åker nu utbland elektrikerna i Göte-borgsområdena för att läraut hur man planerar ochräknar ackord. Ibland kandet vara att föra över kun-skapen från de äldre till deyngre.

Han jobbar normalt påAlf Ericson sen ett tiotal årtillbaka.

– Det är sagt att jag skavara ut i nio månader sålänge, sägerMartin om sittackordsuppsökeri.

– Jag åker runt på byg-gen och hjälper de som be-höver hjälp med ackorden.

Sen när vi gått igenom nåt,så följer jag upp det helavägen. Det är inte så krång-ligt omman fått gå kursen.

Man får slå i boken ochlära sig efter hand, sägerMartin.

HAN KONSTATERAR att andelenjobb på ackord gått nerunder senare tid.

– Den firma jag jobbarpå så kör vi på ackord ochjag gillar det. Det är etträttvist system. Om jag job-bar ett år på ett ackords-jobb, så kanske jag sitter itvå veckor och räknar. Dåmåste man ha ordning påpapperen. Det största feletär att man inte planerarjobbet på rätt sätt. Då blirdet en förlust både för gub-ben och firman.

Per Eklundelektrikern@daladem.se

”Det är inte såkrångligt omman fått gåkursen”

”Jag gillar ju ackord. Tycker det är ett rättvist system. Man måste jobba för pengarna. För för att det ska bli bra måste man lära sigsystemet och hålla ordning på sina papper”, säger Martin Bengtsson, ackordsuppsökare i Göteborg, som här är ute för att möta med-lemmar i Elektrikerförbundet. FOTO: LEIF GÖBEL

� – Vi har inte klarat avprioritera fullt ut som viplanerat. Vi har inte lyck-ats engagera förtroende-valda som vi tänkt.

Det säger Urban Pet-tersson, ansvarig påElektrikerförbundet för”Koll på jobbet”.

– Det här är ingetunikt. Vi behöver kommatillbaka till grunderna,säger Pettersson.

För fyra år sedan togElektrikerförbundet be-slut om att i viss mån för-ändra sitt arbetssätt.Förtroendevalda och om-budsmän skulle lämnamötena och i högre gradvara ute på arbetsplat-serna för att möta med-lemmarna.

– Det var väl egent-ligen en beställning frånCentrala representant-skapet, som konstateradeatt det här var det vikti-gaste vi måste hålla påmed, säger Pettersson.

Uppsökare ska ha etteller flera projekt, som deska kunna följa uppunder hela arbetsproces-sen, från uppstart till attackordssedel lämnas in.

– Egentligen är det

inte så märkvärdigt. Vibehöver vara mer ute påarbetsplatserna, sägerUrban Pettersson.

Han beskriver hur detlätt blir så att man går påi gamla fotspår, och åkerut till dem som man kän-ner och har kontakter tillförtroendevalda och om-budsmän.

– Vi behöver bli bättrepå att röra oss blandmed-lemmar. Tillbaka tillgrunderna.

URBAN PETTERSSON menaratt det här fungerar brapå en del platser.

– Målsättningen med”Koll på jobbet” har varitatt få 75 uppsökare. Dethar vi inte lyckats med.Hade det varit ett enda felhade vi löst det. Men detfinns flera orsaker. Detjobbigaste i projektet harvarit hur det ska finansie-ras. Men nu har vi en ge-mensamekonomi, och detproblemet finns inte kvar.

Han beskriver detfackliga arbetet som attbära ut sopor. Det finnsalltid något nytt att tahand om.

Per Eklund

”Vi behövervara ute mera”

Nytt Konsumhusbyggs i KramforsINSÄNT� Det nya Konsumhuseti Kramfors är snart fär-digt. Detta har installe-rats av VK 15:s med-lemmar på Kempes ELi Kramfors.

Ledande montör Jan-Ivar Flodin berättar attdenna installation pågåtti cirka tio veckor och detmesta är nu klart för av-provning och drifttag-ning.

Flera i ackordslagethar gått ATL-cirkel förravintern och därmed kom-mer detta jobb att mätas(med hjälp av ackords-uppsökare från VK 15).Det finns ingen annanväg att gå om vi skallkunna öka vår lön som ärväldigt låg på denna ort.

En del störningar hardet varit pga att byggetdelvis använts sommate-rialupplag med påföl-jande ideliga flyttningarför att kunna utföra job-bet. Och det vanliga pro-blemet med saknatmaterial (fel eller ej be-ställt) med påföljandemertider för att byta ar-betsplats/ställe.

Det ackordslaget öns-kar är större engage-mang från företaget föratt få projekten att flytabättre, och därmed få ettbättre ekonomiskt utfallför företaget och ackord-slaget.

Trots detta räknar ac-kordslaget med goda för-tjänster på detta projekt.

Kenneth Nyhlén

Ledande montör Jan-Ivar Flodin, Per-Arne Jonsson, RasmusÖdling i full färd med kontroll och driftagning av nya Kon-sum butiken i Kramfors. FOTO: KENNETH NYHLÉN

� YIT i Örnsköldsvik harel-entreprenaden vid nyaskolan i Långsele, Sollef-teå.

På grund av perso-nalbrist har företaget lånatpersonal från HäggbladsEL i Sollefteå. För tillfälletär det två montörer inlå-nade.

VK 15 hjälper ledandemontör Henrik Bjurestammed etableringsförhand-lingen så att ackordslaget

får klart med vilka ersätt-ningar och förutsättningarsom finns vid detta jobb.

DETTA PROJEKT skall varaklart till semestern 2012 såantalet montörer bör snartöka, för att hinna bli fär-diga i tid.

Efter semestern 2012börjar rivning av befintligskola.

Kenneth Nyhlén

Lånat folk vid personalbrist

Medlemmen Håkan Janzon och ledande montör Henrik Bjures-tam inne i skolbygget. FOTO: KENNETH NYHLÉN

Insänt 25

Samtliga resultat

NEAvannEl-cupen� Lördagen den 26 no-vember kördes El-ettancup i innebandy på idrotts-folkhögskolan Bosön,Lidingö.

Här kommer en rapportfrån cup-generalerna.Turneringen var en av

demindre i cupens historiadå endast tio lag var an-mälda. Idrottskommitténsnye ansvarige, Roger Öf-versten från NEA Installa-tion, tyckte det var det bramed en mindre turnering.Då kunde de nya i kommit-tén starta upp med en lug-nare helhet.

VI BÖRJADE TIDIGT! Klockan07.00 på morgonen träffa-des vi över en fika. Vi gickdå igenom dagens pro-gram, vem gör vad osv.Sedan kom vi igång vid 8-tiden med bygge av fyrarinkar och fixande av allförtäring.09.00 drog grundspelet i

gång. Vi spelade det i tvåpooler. Respektive matchhöll på i 15 minuter.11.15 var grundserien

klar och vi gick till lunch.Som vanligt var det bramat på skolan. Det varockså, som vanligt, väldigttrevligt att sitta en stundoch ta det lugnt med delta-garna.

SLUTSPEL! 12.30 drog viigång igenmed kvartsfina-ler. De spelades mellanNEA och STABila killarnapå plan 1. Här slutade mat-chen 5-4.Nästa kvartsfinal gick

mellan Ohmegi lag 2 ochSTABila grabbarna påplan 2. Här slutade det 9-3.Kvartsfinal nummer 3

gick mellan ElmontörernaForsberg och Bravida Dan-deryd på plan 3. Den slu-tade 5-1.Den fjärde och sista

kvarten gick mellan Kron-strands El och Sjödalsgym-nasiet på plan 4. Här vardet extra spännande, 5-5vart ställningen vid fulltid. Matchen fick avgörasvia straffar. Här drog Kron-strands El längsta strået.De vann med 6-5.

VIDARE TILL semifinalernagick alltså följande lag.NEA, Kronstrands EL,Ohmegi lag 2 och Elmontö-rerna Forsberg. Båda semi-finalerna blev spännandeoch rätt jämna. De lag somgick segrande ur fajternavar NEA och Ohmegi lag 2.Match om 3:e pris gick

mellan Kronstrands El och

Elmontörerna Forsberg.Här stod till slut Kron-strands El som segraremed 6-5, efter en jämnmatch.

I FINALEN som avgjordesmel-lan dagens två bästa lagvar spänningen stor ändain i det sista. När slutsig-nalen ljöd var det laget

från NEA somhade vunnitEl-ettan cup för år 2011.Organisatinsgruppen

tackar alla som deltog fören trevlig lördagmed El-et-tans medlemmar ute påBosön.

Ohmegi lag 2 - silver blev ut-delningen i cupen 2011.

Gänget som organiserade årets turnering var domare Håkan Landin, Kaj Lundström, Hans Nirstedtoch Roger Öfversten. Fixaren och allt-i-allon Sture Nilsson klubb 67 och maskoten MelvinLindblom.

Mattias bygger26 lägenheter� För Mattias Rosén, 24,har jobbet med nybygg-nation av 26 lägenheterHelgeansgatan i Lundvarit en erfarenhet medde klassiska problemen.Men Mattias tycker ändåjobbet rullat på bra.Mathias Rosen är an-

ställd på Åhlandersi Lund. Förutom förstaplattan har Mattiasvarit ensam elektrikerunder hela byggtiden,cirka 1 100 timmar så härlångt och tre veckor kvartill besiktning.I bygget ingår källare,

förrådsutrymme, miljö-rum och cykelförråd.NCC är byggare.

DET HAR VARIT ett byggemedde klassiska problemen.Inga fungerande skydds-ronder, dammigt, mycketgrejer överallt, prefabmedfelplacerade dosor, fel påritningsunderlagen ochsena leveranser av arma-turer/ centraler. Huset är

en blandning av prefab,platsgjutet och mjukväg-gar.Mattias tycker ända

att det gått bra och sägeratt jobbet trots en del be-kymmer löpt på som hanhar velat. Lite tråkigt vardet dock när det upptäck-tes efter att alla stigarnavar dragna och skullekopplas in att det var felpå isoleringen på nolleda-ren, isoleringen sprack...Fabrikationsfel!Samtliga kablar fick

dras om, men Mattias ären positiv kille så det varbara att fixa till. Kan kon-statera att det är en rik-tigt snygg installation ikällaren med synligakablar.Mattias har mätt job-

bet löpande och har kollpå hur han ligger ”till”förtjänstmässigt ochsäger att det ser bra utmed ett leende på läp-parna.

Peter Jönsson

Mattias Rosén är ensam elektriker på ett bygge av nya lä-genheter i Lund. Trots en hel del problem, så tygger han attarbetet fungerat bra. FOTO: PETER JÖNSSON

NEA Installation – Guldvinnare av cupen i innebandy 2011.

Grupp 1� Ohmegi 1 – Elmon-törerna Forsberg 1-10�Sjödalsgymnasiet –NEA Installation 1-5�STABila grabbarna –Ohmegi 1 6-5�Elmontörerna Fors-berg – Sjödalsgymna-siet 2-2�NEA Installation –

STABila grabbarna 5-4�Ohmegi 1 – Sjödals-gymnasiet 5-9�STABila grabbarna –Elmontörerna Forsberg1-2�NEA Installation –Ohmegi 1 7-4�Sjödalsgymnasiet –STABila grabbarna 5-5�Elmontörerna Fors-

berg – NEA Installation1-9Grupp 2�Ohmegi 2 – Kron-strand 4-2�Bravida Danderyd –STABila killarna 4-4�SBB El – Ohmegi 2 3-3�Kronstrand – BravidaDanderyd 11-2�STABila killarna –

SBB El 5-5�Ohmegi 2 – BravidaDanderyd 8-0�SBB El – Kronstrand1-8�STABila killarna –Ohmegi 2 3-5�Bravida Danderyd –SBB El 5-3�Kronstrand – STABilakillarna 6-4

Kvartsfinaler�NEA Installation –STABila killarna 5-4�Ohmegi 2 – STABilagrabbarna 9-3�Elmontörerna Fors-berg – Bravida Dande-ryd 5-1�Kronstrand –Sjödalsgymnasiet 6-5(5-5)

Semifinaler�NEA Installation –Kronstrand 3-1�Ohmegi 2 – Elmontö-rerna Forsberg 6-5 (3-3)Match om brons�Kronstrand – Elmon-törerna Forsberg 6-5Final�Ohmegi 2 – NEA In-stallation 4-5

� Nu i höst startar verk-samhetskrets 8 upp ATL-cirklar och Ledandemontörsutbildning påolika orter.ATL-cirkeln omfattar

6-7 kvällar. Deltagarnakommer att följa ettprojekt från början tillslut och lära sig skrivaÖK-sedlar, hantera ex-trabeställningar och för-delningstidens innehåll.

Sista kvällen sam-manställs projektet medackordsprog rammetAckcént.Ledande montörsut-

bildning omfattar trekvällar där deltagarnafördjupar sig i ledande

montörens uppgifter, för-delnings-tiden, etable-ringsförhandling, ersätt-ningar, rutiner och pla-nering.Du väljer den ort som

passar dig bäst och an-mäler ditt intresse an-tingen via hemsidanwww.sef.se, klicka in påV-krets/verksamhets-krets 8/ATL-utbildningeller till Regions kontorettelefon 040-696 22 08(växel). Sista anmäl-ningsdag är 1 veckainnan utsatt datum.Separat kallelse eller

SMS kommer att skickasut till kursdeltagarnainnan kursstart.

Utbildning förledande montör

Unga fackliga� I år var det dags attåterigen samla ungdomarfrån hela Skandinavien tillatt delta i NBTFs (Nordiskabygg- och träfederationen)ungdomskonferens.

En konferens som höllpå i fyra dagar i septem-ber på kursgården Sör-marka utanför Oslo.

Deltagarna på konfe-rensen var ungdomar frånNorge, Sverige, Island,Finland och Danmark somjobbar inom bygg- ochträbranschfacken.Från Sverige hade vi re-

presentanter från SEKO,GS, Byggnads, Elektri-kerna och Målarna.

Per Jansson från Bygg-nads börjademed att se tillatt vi från Sverige samla-des på ett hotell på Arlandakvällen innan resan tillNorge, för att prata ihoposs om veckan och om våraförväntningar med mera.

FÖRSTA DAGEN innebar mestresa och väl på plats vidSörmarka fick vi träffa deandra deltagarna och ficken introduktion om vadhelgen skulle gå ut på.Per Skau som är NBTFs

generalsekreterare berät-tade om vad NBTF är ochvad de jobbar med.Denandradagenbörjade

med att vi presenteradevåra förbund och berättadeom ungdomsverksamhe-ten. Generellt sett haralla förbund runt om iSkandinaven en god ung-domsverksamhet, och detvar intressant att höraom hur de andra elektri-kerförbunden jobbar.

VIDARE PÅ dagen fick vilyssna på föreläsning om”globaliseringen och mul-tinationella företag” medDiis Böhn från Norska LOoch om ”EU, EBTF – utma-ningar idag” med GundeOdsgaard från BAT-kartel-let (EU-lobbing).

Dag tre var mer av engrupparbetesdag. Per Skaubörjademed att hålla ett fö-redrag om social dumpningsom vi sen fick sitta ner igrupper och diskuterakring. Vi berättade hur vigör i respektive förbund föratt motverka social dump-ning Vi fick ta fram förslagpå hur man kan motverkaoch vad som verkligen ärsocial dumpning.

NÄSTA FÖRELÄSNING var medSteinarKarlsen frånNorskaFellesförbundet. Hans för-draghandladeom”ikölvatt-net av finanskrisen”.Nästa grupparbete

Hela gänget från konferensen på Sörmarka.

26 Insänt

� – Så fort du som arbe-tare korsar en landsgränsblir du utnyttjad.

Så uttrycker general-sekreteraren för Nordiskabygg- och träfederationen,NBTF, Per Skau, läget förarbetarna i Norden.

David Fernhed och Hen-ric Andersson från UngaElektriker, berättar omNordiska bygg- och träfe-derationen.Per Skau är nytillträden

generalsekreterare för detnordiska samarbetsorga-net NBTF. Han är norr-man. Han är lång som enbasketspelare och pratarså att till och med ensvensk förstår - vilket ärovanlighet bland våra nor-diska grannar.Vad Skau menar är att

fackligt samarbete överlandgränserna är viktigtoch att byggarbetare, elekt-riker, rörmokare och arbe-

tare i norden ständigtmåste hålla ett vakandeöga på arbetsgivarna föratt de inte ska utnyttja ossnär vi reser till ett annatland för att arbeta. Därförhar NBTF en viktig roll förvåra fackföreningar i nor-den.

NBTF STARTADES 1952 och varen nordisk strejkkassa förde medlemsförbund inombygg och träarbete som är

medlemmar i paraplyorga-nisationen NBTF. Genomhistoriens gång har strejk-kassan slopats för en meridéeutbytande organisa-tion som sedan blivit tillvad NBTF är idag; en sam-ordnande organisation förfackliga frågor i nordenmed mål att påverka EU.Genom att utbyta erfar-

enheter mellan ländernasolika fackföreningar ochgemensamt driva frågor

Vad är då NBTF – Nordiska

Plötsligt händerdet .....!!!!!!!!� – Vid frukosten satte en Elektriker maten i halsenoch fick inte luft. Jag sprang fram och tog tag i midjanbakifrån och med ett ryck/tryck strax under revbenenoch uppåt klämde jag till. Det lyckades direkt, hanhostade upp maten. Puuuhhh, skönt att det funkadedirekt.Tillbaka på jobbet efter helgerna och 20 man på

frukost och då hände detta.Elektrikern var naturligtvis tacksam över insat-

sen.– Det gick så snabbt över. Var har du lärt dig det

där Pehr.Jo, Pehr hade en tidigare sambo som jobbade på

äldreboende och där skedde just detta och han fickgenom henne höra hur personalen gjorde där.– Och sedan har vi på Nea gått en HLR utbildning

för inte så länge sedan. Så det var bara att handla dådet gällde sekunder, berättar Pehr.Hoppas att det finns flera starka ingripanden där-

ute i Elektrikernas vardag, säger Pehr Sjöblom i Es-kilstuna.

Pehr Sjöblom tog ett rejält tag över bröstet på arbetskamratenoch tryckte till när kamraten satte frukosten i halsen.

FOTO: PRIVAT

Valmöte i Verksamhetskrets 8� I början av november hade Verksamhetskrets 8valmöte på Backagården i Höör. Då träffades de 30ombuden, VU samt ombudsmän som utgör valmöte iVK 8.Till mötet kom förbundsordföranden Jonas Walin.

Han pratade en hel del om avtalsrörelsen och EIO:spåhopp på oss i alla frågor och hur dåliga de är på attta ansvar för det avtal de tecknat med oss. Jonas in-formerade också om Help advokat försäkring.Verksamhetsledaren Jonas Lindgren informerade

om LOmervärde och det nya medlemskortet. Om-budsmän i region syd lämnade en rapport från sittansvars område.På mötet nominerades Per Ola Nilsson som sup-

pleant till förbundsstyrelsen och Sebastian Brandtsommötesordförande på CR och förbundsmöte.Under mötet gjordes även nomineringar till LO iSkåne och Sydost (Blekinge).

Jonas Lindgren

Från valmötet i VK 8. FOTO: PRIVAT

En liten dikt inför avtalsrörelsenDirektörerna för vattenfallenuti detta avlånga landville arbetslönen sättauppå fri och egen handmen han mötte i konfliktenallt för många killowatt -och när höstens storm begynteblåsa kände han sig matt

HÄMTAD UR: ELEKTRIKERNAS JUBILEMSSKRIFT FRÅN 1931-ELEKTRIKERNA 25 ÅR

Insänt/Krönika 27

möttes i NorgeFOTO: PRIVAT

Nyårslöften somman inte håller� Den 31:a december klockan 23:59.Stämningen är laddad och det är bara några sekun-

der kvar på 2011. Vissa har fullt upp med att avfyraraketer, medan andra korkar upp champagne för attskåla med vännerna. Några står på en balkong någon-stans i Sverige för att se hur himlen sprakar vackert ien mängd olika färger. En annan stackare ligger sjukunder täcket och muttrar buttert att ''det här är denvärsta nyårsaftonen någonsin''.

Oavsett vad man gör, eller med vilka är faktumetdetsamma, nu är 2011 slut och ett nytt år ska precisbörja.

Ett år fullt med nya spännande upplevelser ochmöj-ligheter – förhoppningsvis det bästa året någonsin.

I skrivande stund har det gått 9 dagar sedan ny-årsafton och den härliga ledigheten är över för deallra flesta.

FOLK ÅTERGÅR till sina vanligasysslor, och det gäller även migsom idag började skolan.

Efter 2 och en halv veckasunderbar och välbehövlig ledig-het är det slut på det roliga. Nubörjar allvaret igen, och inteblir det bättre för att det ärkallt och grått utomhus.

Ett nytt år innebär alltid attman måste ta sig igenom ja-nuari och februari som för migär de allra tråkigaste månaderna.

Det känns som att världen har stannat av och alltbara går på autopilot. Våren är långt borta och detfinns inte mycket att se fram emot.

Men någonting som är positivt med det är att manhar tid för att fokusera på sig själv, skolan och even-tuella nyårslöften eftersom det inte finns någontingspeciellt i vägen som distraherar.

DET HÄR MED NYÅRSLÖFTEN är ju lite roligt, eftersom att denästan aldrig håller mer än några veckor på sin höjd.

Man lovar och intalar sig själv att man minsannska gå ner några kilo, börja träna och ta tag i sinastudier eller kanske lära sig ta bättre hand om sinekonomi.

Varför skapar man löften omman inte kan hålladem undrar jag? Jo troligtvis beror det på att folkinte riktigt har viljan till det de faktiskt lovar utanhar ett löfte bara för att ha ett löfte.

Eller så kan det handla om att folk går ut alldelesför hårt i början och gör slut på alla sina krafter ochdet blir en för stor omställning mot vad man är vanvid, vilket troligtvis inte håller i längden.

Det handlar om att sätta rimliga mål omman villatt någonting ska vara hållbart.

FRÅN ATT INTE TRÄNA alls till att träna 5 gånger i veckanoch aldrig äta någonting onyttigt är ju inte ett speci-ellt realistiskt mål omman tänker efter.

Istället kan man intala sig själv att man vill bli”hälsosammare” och minska på sötsakerna succes-sivt och börja träna 1-2 gånger i veckan till en bör-jan... Sen när man känner att man gjort det till enrutin kan man öka träningen lite grann osv...

Det här gäller inte bara omman vill vara nyttig,utan alla löften.

Ett knep är att tänka i ”trappsteg”, ett steg i tagetför att slutligen kunna nå sitt mål.

För övrigt tycker jag att mitt år 2011 har varitganska bra, dock har jag haft bättre år... Men det harfungerat.

Tänkte göra en kort ”årsresumé”:

ÅRET BÖRJADE med en resa till Polen med min gamlaskola där vi bland annat besökte ett koncentrationslä-ger. Tiden därpå var fylld med massor av plugg ochbesök på öppna hus inför gymnasievalet. Hade skol-avslutning och därefter följde en härlig sommar därjag bland annat reste till Norge.

På hösten började jag i gymnasiet och det verkadebra till en början, men efter ett tag bytte jag skolap.g.a. några anledningar.

Nu går jag i en skola där jag inte alls hör hemma(undervisningen är på en för lätt nivå och linjenkänns inte rätt) så därför har jag bestämt mig för attbyta skola... Igen!

Året avrundades med en mysig jul tillsammansmed familjen samt ett skönt jullov.

”Ett knep äratt tänka itrappsteg”

bygg- och träfederationen?mot de folkvalda i EU harNBTF en viktig roll försåväl den lokala fackklub-ben som för hela den fack-liga organisationen. Om viinte hade NBTF skulle denordiska fackföreningarnaha svårt att samarbeta ochpå sikt också förlora änmer mark i EU än vad somär fallet idag.

VI KAN LIKNA NBTF som far-far. Vi som barnbarn till

farfar träffar honom inteså mycket och som barnstrider vi oftamot våra för-äldrar - arbetsgivarna ochEU - för att få våra rättig-heter till högre månads-peng och mer frihet. Oftastmärker vi inte farfar menhan har alltid ett fingermed i spelet och lägger sigalltid i till barnbarnensfördel när kontroverseruppstår.

70 procent av alla beslut

som tas i Sverige är base-rade på EU-förordningareller direktiv. Om vi skakunna bedriva en fackligkamp för bättre avtal behö-ver vi påverka dessa 70 pro-centen.

”ENADE VI STÅ, söndrade vifalla” är ett utslitet ord-språk men gäller i högstagrad fortfarande. För om viska kunna bedriva fackligorganisering för en bättre

arbetsmarknad i Sverige,behöver vi i Sverige be-driva en facklig organise-ring för bättrearbetsmarknad i norden.Därför är NBTF en hörn-pelare i en fortsatt globalkamp för facket och elekt-rikers rättigheter.

David FernhedHenric Andersson

Unga Elektriker

handlade om utmaning-arna för en nordisk fack-föreningsrörelse, där viskulle diskutera hur vi kanarbeta över gränserna ochhur vi ska göra för att nå uttill medlemmarna och hurvi kan få fler att gå med ifacket.

FJÄRDE DAGEN innebar en ut-flykt till Oslo och vi fick ettstudiebesök på en byggar-betsplats och en del tid attsjälva få gå runt och kikapå den norska huvudsta-den. Vi besökte min-nesplatsen för offren påUtøya samt området därbomben sprängdes.

Till slut åkte vi tillbakaför att sova och för attladda inför sista dagen.Den dagen utvärderade viseminariet och pratade omvägen vidare i NBTFs ung-domsverksamhet.

VI SOM VAR MED på detta se-minariet var Henric An-dersson ochDavid Fernhedfrån Unga Elektriker.

NBTFs ungdomssemi-narium är ett utmärkt sättatt knyta kontakter övergränserna. Att sitta neroch prata om hur vi hardet, hur ni har det och hurvi skulle kunna ha det ärviktigt i kampen för att

skapa en bättre arbetsplatsoch för att göra Skandina-vien till världen bästa platsför en arbetare att jobba i.

ETT GEMENSAMT, stort, pro-blem är den social dump-ningen. Arbetskraft frånbilligare länder kommertill våra länder och arbetarför dåliga villkor, dålig lön,bor i dåliga boenden ochutsätter sig för risker påjobbet är ett problem ochbestyrker en människosynsom är fruktansvärd ochstrider helt emot den fack-liga kampen.

Det nordiska samarbe-tet är också en helt avgö-

rande länk i arbetet för attmotverka och motarbetafrämlingsfientlighetensom sprider sig i Europa.

OM TVÅ ÅR är det Danmarksom är värdland för NBTFungdomskonferens och dåhoppas vi på fler bra dis-kussioner och att fler kon-takter knyts och att vi tarytterligare ett steg fram ikampen för demokrati,facket och arbetarna!

Henric AnderssonDavid Fernhed

Unga Elektriker

Oliviaolivia.el@hotmail.com

28 Insänt

”Två braträffar”� – Det var två braträffar, där vi träffademånga medlemmar.

Det konstaterar Jan-Erik Arvidsson, verk-samhetsledare ochregionalt skyddsombudi VK 26, efter två träfarmed medlemmar påElektroskandia i Os-karshamn och Kalmar.

Jan-Erik Arvidssonoch ombudsmannenClaes Thörn tog en fika-korg med sig och åktetill Elektroskandia iKalmar på självaste Lu-ciadagen.

Den 21 decembergjorde de en liknanderesa till Elektroskandiai Oskarshamn.

– Då många montöretar sin frukost ochlunch på Elektroskan-dia-filialerna så passadedet utmärkt.

På träffarna diskute-rades avtalsfrågor ochadvokatförsäkringenoch en del andra frågor.

Ett urval av informations-materialet vid träffarna.

FOTO: JAN-ERIK ARVIDSSON

Förbudsstyrelsen påbesök i Helsingborg� Den 25 och 26 augustiså hade förbundsstyrelsenlagt sitt möte till sundetspärla Helsingborg.Förbundsstyrelsen bru-

kar lägga ut två möten omåret, det i januari och det iaugusti.

På mötet hade manbesök av Krister Ram-ström, rektor på Albinsfolkhögskola, som infor-merade vad som hänt medskolan sen man tog överfrån LO 2008. Albins hettetidigare Örenäs folkhög-skola.

Årskiftet 2007-2008 så togde lokala facken, ABF samtLO-distriktet över skolan.Sammanlagt är det ett 25-tal olika organisationer ochman tog namnet Albinsfrån Per Albin Hanssonoch hans engagemang ifolkbildning och att hanhar anknytning till Skåne.

KRISTER REDOVISADE hur ar-betet fortskrider och för-delningen mellan fackligautbildningar och allmänakurser.

Albin har också startaten utbildning för förtron-devalda, som vill använda

sociala medier i sitt arbeteatt nå ut och hjälpa med-lemmar och skapa opinioni frågor.

DAG TVÅ var vi på arbets-platsbesök på Lasarettet i

Helsingborg hos ChristianGustafsson på GC grup-pen, som är ledande mon-tör på bygget och vi fick enguidning av honom.

Ombyggnaden av aku-tintaget i Helsingborg är

ett jobb som pågår underett antal år och är uppdelati ett antal ettaper. Just närvi var på besök var manmitt uppe i provning av enetapp, där det skulle varabesiktning några veckor

senare. Jobbet mäts enligtATL .

Efter arbetsplats besö-ket så fick förbundsstyrel-sen en guidning avHelsingborg.

Jonas Lindgren

Elektrikernas förbundsstyrelse var på besök i Helsingborg och fick sig då en rundvandring på ett bygge på lasarettet. FOTO: PRIVAT

EN

ES

TE

DT

.SE

Ladda ner appen redan idag!Kostnadsfritt!

El & elektriker

Din lokala elektriker Adressgatan 123, Orten

Insänt 29

Utbildning för ledandemontörer i Helsingborg� Under fyra kvällar i december genomförde sek-tion 4 i VK 8 en ledande montörs-utbildning för ettantal medlemmar från olika företag i nordväst Skåne.Cirkelledare var Lars Jönsson och Mikael Olsson.

I cirkeln så fördjupar vi oss i ledande montörensuppgifter som rutiner, planering att använda fördel-ningstiden rätt och olika ersättningar bland annat.

Etableringsförhandling gicks igenom, för att av-sluta sista gången med ett rollspel där ombudsmanPeter Jönsson deltog och genomförde en etablerings-genomgång med deltagarna.

Passa på och anmäla er till vårens cirklar i bådeATL och LM utbildningen i VK 8, anmälan kan göraspå hemsidan och på telefon 040-696 22 08.

Mikael Olsson

En grupp från nordvästra Skåne fick utbildning för ledandemontörer. FOTO: MIKAEL OLSSON

Lärlingar fick information� I november hade VK 26 lärlingsträffar i Kalmaroch Jönköping. Ombudsman Piero Palusa informe-rade om yrkesutbildningsavtalet för Elektrikerna.Jan-Erik Arvidsson, verksamhetsledare och regio-nalt skyddsombud, deltog också vid informations-träffarna. När det gäller försäkringsfrågor varFolksammed och informerade.

Totalt deltog 14 lärlingar vid träffarna den 14 no-vember i Kalmar och den 21 november i Jönköping.

Lärlingar som deltog i informationsträffen i Jönköping.FOTO: JAN-ERIK ARVIDSSONUppskattad facklig kurs

Thomas Hernandez Carballo och Janette Roos förbereder sig för en förhandling. FOTO: PRIVAT

� Det har ännu en gånggenomförts en uppskattadAllmänfacklig Ledarutbild-ning, AL1, i samarbetemellan Avdelning 2 och 16samt Viskadalens Folkhög-skola.

Nu har 25 medlemmarfått sin roll som förtroen-devald tydliggjord, ochkommer efter denna ut-bildning ta ett större an-svar på det egnaföretaget.

En utgångspunkt för attkunna utveckla organisa-tionen är att vi har väl fun-gerande klubbar. Dennautbildning skapar bra för-utsättningar för att lyckasmed det.

Det som brukar vara detpopuläraste inslaget på

AL1:an är förhandlings-spelet vid sista tillfället,där man har fått en intro-duktion och utbildning ibåde avtal, lagar och för-handlingsteknink.

DÄREFTER får man i grupperplanera, lägga strategieroch genomföra en förhand-ling mot en bråkig arbets-givare som är expert påavtal och lagar. Det ärmycket surrande i grup-perna om hur man skalägga upp det. Vilka in-gångar man ska ha utifråndom förutsättningar manhar och vilket målet medförhandlingen är.

Det blir sällan sommantänkt sig...

Det är skönt att se att

det varje år kommer hung-riga medlemmar som haråsikter om det mesta iFacket och samhället. Somfår svar på sina frågor ochlär dom andra kursdelta-garnamed hjälp av sina er-farenheter. Jag är

övertygad om att dessa kil-lar och tjejer kommer attvisa upp det i fackliga sam-manhang, även i framti-den.

Johan FredrikssonVerksamhetskrets 2

Claes Berggren, Mattias Garpebring, Carl Dock, Markus Hannilaoch John Cardesjö i en tuff förhandling mellan en bråkig arbets-givare och facket.

Daniel Torbjörnsson och Daniel Nyberg försöker förklara förgruppen vad det egentligen står i avtalet.

Ackordslaget vid Midroc Sundsvall är nu klar medinstallationerna i nya Sörbergeskolan etapp 1.

Ledande montör Magnus Svensson har tidigarejobbat mot företagets kalkyl, men detta bygge mätsenligt ATL-listan med hjälp från VK15.

Ackordslaget som bestått av fyra montörer räknarmed mycket goda förtjänster på detta bygge som haftgod ordning och renstädat på bygget av alla entrepre-nörer.

Detta tillsammans med ett bra driv i ackords-gänget gagnar för goda möjligheter till bra ackords-lön.

Kenneth Nyhlén

Klara med skola i Timrå

Ledande montör Magnus Svensson Midroc har fikarast vidackordsmätningen. FOTO: KENNETH NYHLÉN

Hört från deltagarna:�”Det är när man träffar andra killar och tjejer från andra klubbar somman förstår att man inte är ensam om att ha vissa problem”�”Fantastisk mat... och ofta”�”En fantastiskt bra kurs med varierat upplägg och kunniga kursle-dare”�”Bra med arbeten där diskussion och gemenskap bygger sammangruppen”�”Nu vet jag vad jag ska ha och använda mitt fackliga uppdrag till...”�”När går nästa fackliga kurs? ”

30 Ung kraft

Ung kraft 31

32 Medlemmarnas sidor

Advokatförsäkringförst för elektriker� Elektrikerna blir nu för-sta fackförbund i landet påatt teckna en advokatför-säkring.

I dagarna får alla med-lemmar ut material omadvokatförsäkringen. För60 kronor i månaden kanmedlemmar får juridiskhjälp i en rad rättsliga frå-gor, och även hjälp i enrättegång.

Fört att inte ha försäk-ringen måste medlemmenreservera sig.Redan när Elektriker-

förbundet slöt avtal om kol-lektiv hemförsäkring 1983,fördes en diskussion om attkunna ha en försäkringsom täcker vidare frågorför medlemmar i privatli-vet.

– Det är viktigt attkunna ta tillvara på vårarättigheter, säger RonnyWenngren, ansvarig inomElektrikerförbundet.

Avtalet som Elektri-kerna har slutit med detnorska försäkringsbolagetHelp, innebär att man fören månadsavgift på 60 kro-nor får hjälp för rådgiv-ning från advokat i en radfrågor. Försäkringen skabörja gälla den 1 maj. Den

bygger på liknande försäk-ringar som norska fackför-eningar haft några år.

MED ELEKTRIKERNAS avtalmed Help, så är man förstbland svenska fackför-eningar att införa advokat-försäkringen.Avtalet är så konstrue-

rat att försäkringen gäller

alla, såvida man intetackar nej. Just nu harElektrikerförbundets med-lemmar fått informationvad som gäller och de harnu en tid kvar till innansista dag för beslut.– Man måste reservera

sig omman inte vill ha för-säkringen, säger RonnyWenngren.

Med försäkringen kanman få hjälp med arvstvis-ter, äktenskapsskillnader,när man vill reklamera envara, juridiskt bistånd vidköpekontrakt.Dock inte vid husaffä-

rer.I advokatförsäkringen

ingår 15 timmars rådgiv-ning hos advokat och juristper år, och juridisk assis-tans motsvarande två mil-joner om det blir endomstolsärende.

UNDER HÖSTEN genomfördesen avstämning bland med-lemmar om advokatförsäk-ringen. 2412 medlemmardeltog och av dem sa 1452,62 procent, ja, medan 960,38 procent, sa nej. Över 70procent av dem som rös-tade gjorde det genomSMS.När Centrala Represen-

tantskapet behandlade frå-gan i november, sa manenhälligt ja till att införaadvokatförsäkringen.– Vi har gjort så gott vi

kunnat för att ta reda påvad medlemmarna tycker,säger Ronny Wenngren.

Per Eklundelektrikern@daladem.se

”Ökad konkurrens i elbranschenDEBATT�Bernt Wikström, StanleyNilsson och Per Lawénskriver om personsäker-heten efter avregleringenpå elmarknaden.De tre största elnätbola-

gen Eon, Fortum och Vat-tenfall har inlett ellerredan gjort sig av med allegen personal som har attreparera, underhålla ochfelavhjälpa elnätet. Argu-menten från företagen ärenbart ekonomiska – devill ha arbetet billigare ut-fört, för att kunna ökavinsterna ännu mer.

Arbetet ska istället utfö-ras av olika inhyrda entre-prenadbolag kompletteratmed i sin tur inlejda unde-rentreprenörer. Detta harmedfört att elbranschenstradition av hög person-säkerhet har satts underprövning.

I elsäkerhetsverketsrapport om elolyckfall -07,kan vi konstatera att alltfler inom elbranschendrabbas av allvarliga el-olyckor.

Under de senaste 40åren har vi ett genomsnittpå över två döda på grundav elolyckor årligen. Det ärinte rättvist! Ingen ska be-höva dö i arbetet.

En del av svaren på var-för vi idag ser en ökning i

antalet elolycksfall finnsatt hämta i förändringarnapå elmarknaden.Avregleringen har inne-

burit en enormminskningav personal. De som finnskvar ska givetvis utföralika mycket, trots en ökadarbetsbelastning. Fler ak-

törer och underentrepre-nörer i flera led, innebärstörre risk för kommuni-kationsmissarmellan före-tag och anställda, vilketkan vara ödesdigert närman hanterar högspän-ning.Större eller ändrade ar-

betsområden och arbets-uppgifter, i kombinationmed en bristfällig kompe-tensutveckling ger störreosäkerhet i arbetet.En ökad konkurrensut-

sättning i elbranschenmedför ytterligare tids-press. Denna ger inga-

Ny förhandlings-ombudsman påförbundskontoretPer-Håkan Waern börjarden 1 februari som om-budsman på verksam-hetsenheten, förbunds-kontoret. Per-Håkan harsedan 2008 varit ansva-rig regionombudsmani Region Mitt, och dess-förinnan förste ombuds-man i avdelning 9.

Regionombuds-man i Region MittTina Nordling börjarden 1 februari somregionombudsman i re-gion Mitt. Tina efterträ-der Per-Håkan Waernsom går till andra upp-gifter. Tina har arbetatsom ombudsman sedan2001 med avtalsfrågorframförallt med in-riktning på arbetsmiljö.

Administrativchef i Region MittAnnette Dahlfors har an-ställts som administra-tiv chef på SvenskaElektrikerförbundetsadministrativa kontori Solna. Annette har ar-betat i förbundet sedan2009, och dessförinnanvid Hotell- och restau-rangfacket.

� Ja, nu har PEAB ochNCC följt Skanskas tvångatt ha hjälm, handskar,skyddsglasögon jämt,utan undantag. Lätt attfölja när man ska till ex-empel sätta på partex i encentral, montera under-skåpsarmaturer, mon-tera VU inne i kök skåposv.Själv har jag jobbat se-

naste året på ett byggeute i Stockholms skär-gård åt en av de ovannämnda. Små fina trähusmitt ute i ingenstans.Inga byggställningar,kranar eller takarbeteneller annat som ens varen risk att få något i hu-vudet. Risken kommöjli-gen från fiskmåsarna, förde var otaliga. Hjälm-tvång var det så klart.Platschef med under-

huggare var ute och de-lade ut varningar tillhöger och vänster.Jättebra, men de där

”mindre” detaljerna somrätt antal bodar, städ-ningen på bygget, trans-portleder (som var grovsprängsten, en bruten fotvart facit där) och enmassa annat som kanskevar lite mer relevant

i detta fall, det sketman i.Var har det sunda för-

nuftet tagit vägen? Miss-förstå mig inte! Klart viska ha skyddsutrustningpå oss men när det är fogför det.Dessa helt bisarra fö-

retags ramverk förstörbara förståendet förarbetsmiljörelateradefrågor ute på våra arbets-platser. Folk börjarmiss-trösta bara man nämnerordet arbetsmiljö.De tänker ”jaha, här

kommer hjälm-, handsk-och skyddsglasögonmaf-fian”.Själv tror jag att detta

är en panik åtgärd för attvi börjar dö ute på våraarbetsplatser, och demåste visa sig handlings-kraftiga. De kanskeskulle lägga ner sinenergi på annat, som t.ex.pressade byggtider. Detär den enskilt största fak-torn att det går åt hel-vete.Men vad vet jag, är

bara en knegare som intevill att det ska stå ”Handog med hjälmen på” påmin gravsten.

Daniel ErikssonRegionalt skyddsombud region mitt

Bisarra ramverkför arbetsmiljön

”Man får betala betydligt mycket mer om man vill ha en privatadvokatförsäkring”, säger Ronny Wenngren. FOTO: LEIF GÖBEL

Insändare

På nytt jobb

Tidpressen många elektriker känner är ettallvarligt problem, menar debattskribenterna.

Medlemmarnas sidor 33

lunda ett lugnt ar- bets-tempo med fastlagda ruti-ner och kvali-tetsstänkande, snararetvärtom.Tidspressen har även

till följd att förekomsten avensamarbete ökar. Arbeteni närheten av spänning bör

ej utföras som ensamar-bete överhuvudtaget. Allavet att om två håller koll påvarandra så minskar ris-ken att fel begås.Det finns också mäng-

der av elanläggningar somkunde göras säkrare i formav ljusbågsvakter ochbättre beröringsskydd.Korta tidplaner för ar-

beten gör att förberedelse-tidenminskar, och därmednedprioriteras det förebyg-gande säkerhetsarbetet.Om arbetsgivarna i

större utsträckning gjorderiskanalyser innan arbe-tena påbörjades, kundemåhända fler olyckor hakunnat undvikas.Men pengar har uppen-

barligen ett större värde änvad en elyrkesmans liv har,

åtminstone hos den sombär ansvaret.En större ekonomisk

press gör också att mate-rial, utrustning, underlagsom ritningar och beskriv-ningar, nätkartor och ar-betsorganisation ska varaså billigt som möjligt. Attbehöva vara debiterbar tillkund för varjeminut du ar-betar ger inget harmonisktarbetsliv. Det blir ocksåsvårare att säga vad mantycker.Större krav på elanlägg-

ningsägare och nätägare ärdärför nödvändigt.Vi köper inte deras reso-

nemang att de inte har an-svar för de tjänster som deköper från andra företag.Att du får vad du betalarför är i högsta grad sant.

� Nu ska även medlem-mar i Elektrikerförbundetfå tillgång till förmånersom är knutna till med-lemskortet.

Det är slut med detsladdriga medlemskortet.Ett nytt medlemskort somkan göras om till betalkortdimper ner i brevlådan hosmedlemmarna snart.Sen i fjol sommar har

GS-facket och Handels haften ny typ av medlemskort.Det är ett plastkort, och tilldet hör en rad förmåner.Det är LO som organiserardet centralt och de olikamedlemsförbunden ska nukunna anpassa detta, medolika förmåner. LO mer-värde kallas det hela.För Svenska Elektriker-

förbundet, så är det mestaklart. I dagarna får allamedlemmar ett brev meddet nyamedlemskortet. Fö-rutom Elektrikerna ärKommunal också på väg ini projektet.– Förbundet vill skapa

mervärde, säger Ulf Carls-son, som ansvar för fråganinomElektrikerförbundet.Kortet produceras till-

sammans med företagetEntercard.

FÖRUTOM ATT det ligger enrad förmåner i kortet, såska det också bli möjligt attsenare omvandla det till ettbetalkort hos Mastercard.Kortet blir specialdesignat.

Exakt vilka förmånersom ska ligga i Elektriker-

nas förmånskort är ännuinte klart, men tittar på påtill exempel Handels kort,så finns det rabatter påglasögon, cyklar, böcker,byggmaterial, teater, hotelloch mycket annat.

Det planeras en speciellhemsida för medlemskor-tet och de olika förmå-nerna.

TILL KORTET och förmånernaknyts också de semsterstu-gor som fackförbund i daghar tillgång till.Därmed ska det kunna

bli möjligt att utnyttja intebara det egna fackförbun-dets stugor, utan även frånandra fack.– Förmodligen blir det

ett system därmedlemmari det egna förbundet fårförsta tjing på stugan menatt man har möjlighet frånandra fack at hyra om stu-gan står tom, säger UlfCarlsson

Per Eklund

Det nya medlemskortet som ramlar ner i postlådan i dagarna..... .....och betalkortet som man kan byta upp sig till så småningom.

Nya medlemskortetkan bli betalkort

”Förbundet villskapa mer-värde.”

ökar tidspressen för elektriker”Debattörerna

”Under desenaste 40 årenhar vi ett genom-snitt på över tvådöda på grundav elolyckor år-ligen. Det är interättvist!”

Stanley NilssonVerksamhetsledare VK 16

Per LawénOmbudsman Elektrikerförbundet

Bernt WikströmKlubbordförande Fortum

�I ett debattartikel på SVT Debatt kräver förbunds-ordförandena i de sex fackförbund som ingår i 6F, attregeringen tar tag i barnfattigdomen.”En undersökning utförd av Novus Group visar

att 61 procent av svenska folket hellre ser en direktsatsning på välfärden för att minska barnfattigdo-men än det femte jobbskatteavdrag regeringen lovatatt genomföra under mandatperioden. Lyssna påsvenska folket, Fredrik Reinfeldt! Att bekämpabarnfattigdomen är grundläggande i ett välfärds-samhälle, skriver ordföranden för flera fackför-bund.”, skriver de i debattinlägget.”Under året har frågan om barnfattigdom seglat

upp som en av de avgörande politiska frågorna. Allapolitiska partier säger sig vilja arbeta för att minskaantalet barn som växer upp under svåra ekono-miska och sociala omständigheter.”, skriver de vi-dare och hänvisar till Novus undersökning.

DE MENAR OCKSÅ att ett nytt jobbskatteavdrag förvärrarbarnfattigdomen.”I den rådande ekonomiska krisen har rege-

ringen tillfälligt lagt planerna på det femte jobbskat-teavdraget på hyllan, men det finns ändå kvar somen av de främsta politiska prioriteringarna undermandatperioden.Solidariteten som är en av grunderna för den

svenska välfärden. Självklart är det allra viktigasteatt människor får jobb. Ett arbete är förutsättningenför den som vill resa sig ur fattigdom. Men deträcker inte. Framför allt inte i tider av ekonomiskkris och ökande arbetslöshet. ”I artikeln fortsätter de beskriva barnfattigdomen.”Rädda Barnenmäter regelbundet andelen barn

som lever i en familj som får socialbidrag och de kom-binerar det måttet med andelen som lever med så kal-lad låg inkomststandard. Båda måtten handlar omdem av oss som har det allra sämst i samhället. Siff-rorna som redovisades i januari i år visar för förstagången på många år att barnfattigdomen ökar, nu ärden 11,5 procent. Statistiken sträcker sig bara framtill 2008. De senaste årens ekonomiska kris har medstörsta sannolikhet ökat barnfattigdomen ytterligare.EU rekommenderar ett annat mått på hur många

barn som lever i fattigdom. I de flesta EU-ländermäter man hur många barn som växer upp i famil-jer som har under 60 procent av medianinkomsten ilandet. Det gör att barnfattigdomen ökar om in-komstskillnaderna och klassklyftorna ökar.Med EU:s mått har barnfattigdomen ökat i Sverige

under de senaste 20 åren. Enligt Statistiska centralby-rån har ökningen varit särskilt dramatisk under deborgerliga regeringsåren och den relativa barnfattig-domen ligger i dag på omkring 15 procent.”Debattinlägget är skrivet av: Hans Tilly, Ordfö-

rande, Byggnads, Mikael Johansson, Ordförande,Målarna, Jonas Wallin, Ordförande, Elektrikerna,Janne Rudén, Ordförande, SEKO, Hans Öhlund, Ord-förande, Fastighets och Lars Lindgren, Ordförande,Transport.

”Viktigt bekämpabarnfattigdomen”

�Svenska Elektrikerförbundets hemsida sef.se hål-ler på att flyttas över till en ny leverantör och kommerdärmed att få ett uppdaterat utseende.Dessutom ska hemsidan anpassas för mobiler.På sef.se kan du läsa vad som är klubbat och klart

hos Elektrikerförbundet. Där finns ständigt uppda-terade kontaktuppgifter till de som kan svara pådina frågor och som du kan få hjälp av. Med andraord e-postadresser och telefonnummer till förtroen-devalda, ombudsmän och administrativ personal.Vidare finns givetvis uppgifter om vad som händermed ditt kollektivavtal och alla arbetsmlijöfrågor.

Hemsidan www.sef.se fåren ny och fräschare kostym

34 Knep & knåp

Sudoku

�Lätt, medel och svår. Lösningar på nästa sida

SUSANNES LEKSIDA

�Bästa gamla banden1. Beatles2. Queen3. Simon & Garfunkel4. Ebba Grön5. Nationalteatern/Old school!!!

�Bästa låtarna1. Fest hos Mange2. Mange bjuder3. Ängeln i rummet4. All this way5. We found love/Mange!!!!!

�Godaste läsken1. Sprite2. Fruktsoda3. Trocadero4. Champis5. Coca cola/Läskigt värre!

�Topp 10 i NHL1. Nicklas Bäckström2. Henrik Zetterberg3. Claude Giroux4. Phil Kessel5. Henrik Lundqvist6. Pavel Datsiuk7. Daniel Sedin8. Henrik Sedin9. Jimmy Howard10. Erik Karlsson/HOCKEYKILLEN

�Bästa böckerna1. När jag hör din röst (New moon)2. Så länge vi båda andas (Breaking dawn)3. Om jag kunde drömma (Twilight)4. Ljudet av ditt hjärta (Eclipse)5. I taket lyser stjärnorna/Team Edward 3

�Tv-toppen1. Melodifestivalen2. Idol3. På spåret (när Martina Haag är med)4. Bonde söker fru5. Gossip girl/;;;;;;;)

Ungdomarnas heta listor

Beatles håller fortfarande!

Nicklas Bäckström är en duktigishockeyspelare.

Melodifestivalen leddes av Marie Serneholt och Rickard Ols-son förra året.

TEXT: TT SPEKTRA , FOTO: SCANPIX

Knep & knåp 35

�LÖSNINGEN PÅ KORSORDET SKICKAS IN TILL ELEKTRIKERN SENAST 9 FEBRUARI. FÖRST ÖPPNADE RÄTTA SVAR FÅR ETT LITET PRIS. I NÄSTA NUMMER REDOVISAS VINNARNA OCH DEN RÄTTA LÖSNINGEN PÅ KRYSSET. LYCKA TILL!

�Leksidan 2011Vinnare i nr. 6 -11Fem första rätta lösningar:Victor Gaete 11 år ÅhusJulia Bolgert 9 år VallåkraElliot Johansson 7 år OskarströmLinn & Nelly Falk 9 år, 4 år SundsvallIzabella & Sebastian Bauska 9 år, 7 årUppsala

�Kryssvinnare 2011Krysset nr. 6 –11Lars Risting NyköpingThommy Johansson FalunIngemar Jansson Huskvarna

LYCKLIGA VINNARE

�Korsordet skickas till:Elektrikern/Dala-DemokratenBox 825791 29 Falun

Hyr förbundets fjällstugor i vinter!

AAnnssöökkaann sskkaa sskkiicckkaass ttiillll::Svenska ElektrikerförbundetBox 1123, 11181 StockholmEller med e-post: postbox.fk@sef.se.

Stugan är tillgänglig lördag till lördag kl. 15.00. Avbokning måste ske senast14 dagar före bokad vecka. Stugorna har vi medlemmar tillsammans. För-bundet ansvarar för en översyn av stugorna åtminstone en gång om året.Men vi vill poängtera vikten av att vi hjälps åt för vår gemensamma trivsel!

Medlemspriser 2012 för både Ljusnedal och Sälen:4 100 kr vecka 1, 7, 8, 9, 10 (sportlov), 14-15 (påsklov)3 100 kr vecka 11, 12, 13, 16, 17, 522 100 kr vecka 2, 3, 4, 5, 6, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 311 100 kr vecka 18 - 24, 32 – 51

För ännu mer information, gå in på sef.se – se film och ladda ned anmälningsblankett!

SÄLENStugan är 48 kvm och är belägen 100 m från Lindvallens norra lift vidSälfjällstorget. Det finns 6 fasta bäddar fördelat i två sovrum (4+2).Det finns mikro, frys, diskmaskin, dusch och bastu. Längdskidspårengår förbi stugknuten och backarna finns på andra sidan vägen.

LJUSNEDALStugan är 58 kvm och ligger 5 km bilväg från Funäsdalen. Det finns 6 fasta bäddar fördelat i tre sovrum. För övrigt finns mikro, frys, disk-maskin, dusch och bastu. Inom en 2 mils radie når man många finafjällanläggningar både för längd- och utförsåkning. Fina fiskevattenfinns inom gångavstånd.

Det är nu dags att anmäla intresse för att få hyra Elektrikerförbundets stugor i Sälen och Ljusnedal. Vi kan erbjuda tvåfräscha stugor med det mesta man kan önska sig. Anmäl ditt intresse senast 6 veckor före önskad vecka.

Håll utkik efter hemsidan!Inom de närmaste veckorna kan du börja kika efter Tidningen Elektrikerns nya hemsida.Arbetet med att skapa sidan pågår för fullt.

• Adressen blir www.tidningenelektrikern.se• Redaktör för tidningens hemsida blir Eric Salomonsson. Honom når du på 070-8511900.

Nästa nummer av ElektrikernI vecka 8 kommer nästa nummer av Elektrikern. Då kan du bland annat läsa om:

• Arbetet i gruvan i Boliden.• Det senaste om avtalsrörelsen. Nyheter och kommentarer.• Vi besöker en teknikmässa.• Ett porträtt på en elektriker.• Aktuella nyheter om smått och stort.

Hör av er till redaktionen!Nu har du kunnat ta del av det här första numret av den ”nya” Elektrikern. Du som har idéeroch tips. Du som har synpunkter på något i tidningen.Ring eller skriv till redaktionen!

elektrikern@daladem.seRedaktör Per Eklund 070-5172810

tidningenelektrikern.seHåll utkik – snart är den nya webbplatsen här!