Effekter av milj¶zoner i Stockholms stad December 2018 .2019-01-02  Effekter av...

download Effekter av milj¶zoner i Stockholms stad December 2018 .2019-01-02  Effekter av milj¶zoner i

of 79

  • date post

    28-May-2019
  • Category

    Documents

  • view

    213
  • download

    0

Embed Size (px)

Transcript of Effekter av milj¶zoner i Stockholms stad December 2018 .2019-01-02  Effekter av...

Effekter av miljzoner i Stockholms stad December 2018

stockholm.se

Effekter av miljzoner i Stockholms stad

December 2018

Dnr: KS 2019/7

Utgivningsdatum: 2018-12-18

Utgivare: Stadsledningskontoret, Stockholms stad

Kontaktperson: Anton Vstberg

Effekter av miljzoner i Stockholms stad

3 (79)

Sammanfattning

Bakgrund Syftet med denna utredning r att analysera effekterna av ett antal

olika mjliga utformningar av en miljzon klass 2. Utredningen har

letts av stadsledningskontoret och i projektgruppen har ven

miljfrvaltningen och trafikkontoret ingtt.

Miljzoner regleras i trafikfrordningen och regeringen har bestmt

vilka fordon som fr frdas inom respektive zon. Regeringen ger

kommuner mjlighet att infra tre olika miljzoner frn den 1

januari 2020, miljzon klass 1, 2 och 3. Det r dock kommunerna

sjlva som avgr om de vill infra miljzoner eller ej. Kommunen

beslutar om sjlva det geografiska omrdet som en miljzon ska

omfatta samt ven om dispenser och vissa undantag.

Miljzon klass 1

Miljzon klass 1 r den befintliga miljzonen fr tung trafik som

infrdes 1996 och gller strre delen av Stockholms innerstad.

Reglerna har fram till dagens datum succesivt skrpts. Miljzonen

berr enbart tung trafik och fr nrvarande fr alla tunga fordon

som klarar Euro V och VI kra i miljzonen. Frn den 1 januari

2021 skrps reglerna och endast Euro VI-klassade tunga fordon fr

kra i miljzonen. Detta fljer av redan gllande regler.

Miljzon klass 2

Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att infra nya regler om

miljzoner i trafikfrordningen. Kommuner har nu mjlighet att

inom ett visst omrde frn den 1 januari 2020 infra miljzon fr

personbilar och ltta lastbilar. Till en brjan kommer dieselbilar

som uppfyller utslppskraven fr Euro 5 (i huvudsak nyare n

september 2011) och Euro 6 (i huvudsak nyare n september 2015)

att f kra dr. Men frn och med den 1 juli 2022 kommer kraven

skrpas fr dieselbilarna s att endast sdana dieselfordon som

uppfyller utslppskraven fr Euro 6 fr kra. Samma sak gller fr

elhybrider och laddhybrider med dieselmotor. Fr bilar med

bensinmotor gller att de fr tilltrde om de klarar Euro 5. Det

gller ven fr elhybrider, laddhybrider, fordonsgasbilar och E85-

bilar. ven bilar som har bttre miljprestanda fr kra hr, till

exempel elbilar och brnslecellsbilar. De r fortfarande

kommunerna sjlva som avgr om de vill infra en miljzon samt

vilken geografisk utbredning zonen ska ha.

Effekter av miljzoner i Stockholms stad

4 (79)

Miljzon klass 3

I beslutet frn regeringen i augusti 2018 beslutades ven att ge

kommunerna mjlighet att frn den 1 januari 2020 infra miljzon

klass 3 fr personbilar, ltta lastbilar och tung trafik. I miljzon

klass 3 fr endast elbilar, brnslecellsbilar och Euro VI-gasbilar

kras. ven fr denna miljzon r det kommunerna sjlva som

avgr om de vill infra en sdan miljzon samt vilken geografisk

utbredning zonen ska ha.

Euroklassning av fordon

Euroklasser bestms genom EU-direktiv. Direktivet reglerar vilka

utslppskrav nya fordon skall klara. Dessa reglerar kolmonoxid,

klorvten, kvveoxider (NOx) och partikelhalter. Utslppskraven

har succesivt skrpts. Euro 5 har varit obligatoriskt krav fr att

registrera nya bilar frn den 1 september 2011. Det innebr att alla

bilar som tillverkats efter detta datum klarar Euro 5. Euro 6 har varit

obligatoriskt krav fr att registrera nya bilar frn den 1 september

2015. Det innebr att alla bilar som tillverkats efter detta datum

klarar Euro 6.

Utredda alternativ

I rapporten beskrivs effekten av olika utformningar av miljzon

klass 2. Fr att ha ngot att jmfra med har ett referensalternativ

utan nya miljzoner studerats, det s kallade jmfrelsealternativet

(JA) 2022. I detta alternativ frndras utslppshalterna dels genom

full efterlevnad av miljzon 1 och att den ltta fordonsflottan

omstts ver tid (nyare ltta fordon mste uppfylla strngare

utslppskrav), dels genom att tunga fordon mste uppfylla utslpps-

kraven fr Euro VI fr att f kra i den befintliga miljzonen frn

och med 2021 (vilket r en kraftig skrpning av utslppskraven).

Effekterna har ven berknats fr fyra olika geografiska

utbredningar, det vill sga fyra olika utredningsalternativ (UA1-

UA4):

UA 1: Samma geografiska utbredning som dagens miljzon,

det vill sga innerstaden undantaget ngra gator

UA 2: Hornsgatan

UA 3: Sveavgen

UA 4: S:t Eriksgatan

Samtliga utredningsalternativ inkluderar full efterlevnad av

miljzon klass 1 och miljzon klass 2.

I frslag till budget fr Stockholms stad 2019 framgr att staden ska

frbereda ett beslut att infra miljzon klass 2 p Hornsgatan frn

och med den 1 januari 2020. Ett infrande av en miljzon p

Effekter av miljzoner i Stockholms stad

5 (79)

Hornsgatan kan d fungera som ett test fr att se vilka konsekvenser

miljzon 2 fr i praktiken.

Motiv fr miljzoner

Motivet fr att miljzon klass 2 och 3 nu mjliggrs r att

luftfroreningar frn trafiken har en rad olika negativa hlso-

effekter. Mnga studier, ven studier i Stockholm, har pvisat att

bde frtida ddlighet och olika sjukdomar kan ka p grund av

exponering fr trafikrelaterade froreningar ssom kvveoxider och

sotpartiklar. Senare rs epidemiologiska studier visar ven p

statistiskt skerstllda samband mellan exponering fr NO2 och

olika sjukdomar samt hgre ddlighet i befolkningen. Mnga hlso-

experter (inklusive WHO) rekommenderar drfr att man ska rkna

med att NO2 har negativa hlsoeffekter i sig sjlv, ven vid lga

halter. Idag r det frmst dieselbilar som bidrar till utslppen av

kvveoxider och sotpartiklar.

Miljzoner med lite olika utformning har infrts i en rad Europeiska

stder, bland andra London, Berlin, Oslo, Paris, Bryssel med flera.

De utvrderingar som utfrts gller frmst stder som hade stora

mngder ldre dieselbilar och miljzonerna resulterade i att man

bytte de ldsta dieselbilarna mot nyare. Stockholms ldre bilflotta

bestr dock till nstan 90 procent av bensinbilar och ett utbyte av de

ldre fordonen ger drfr en mindre effekt hr. Miljzon r likvl en

av de kraftfullaste tgrderna fr att minska utslpp av avgas-

partiklar och kvveoxider, samtidigt som det finns en internationell

oro fr att miljzoner kan leda till kade klimatutslpp genom en

vergng till bensinbilar.

Luften i Stockholm

Luften i Stockholm har under de senaste decennierna blivit mycket

bttre med avseende p de trafikrelaterade luftfroreningarna.

Halterna av kvvedioxid i urban bakgrundsmilj har minskat med

ungefr tv tredjedelar sedan brjan av 1980-talet, se figur nedan.

Effekter av miljzoner i Stockholms stad

6 (79)

Trender fr uppmtta halter av kvvedioxid, NO2, i takniv p Sdermalm

(urban bakgrund) samt i gatuniv p Hornsgatan och Sveavgen.

EU-normen (som r rsmedelvrde om 40 g/m3) fr kvvedioxid

klarades exempelvis vid alla mtstationen, medan den svenska

miljkvalitetsnormen (MKN) (timmedelvrde 90 g/m3 mer n 175

timmar/r och dygnsmedelvrde 60 g/m3 mer n 7 dygn/r)

verskreds p Hornsgatan och intill E4/E20 p Lilla Essingen.

Under 2018 har dock dygnsmedelvrdet verskridits ven vid

Sveavgen och vid E4:an i Grndal.

Miljkvalitetsnormer r den lgsta godtagbara nivn och r en s

kallad begrnsningsnorm, fr luft enligt 5 kap 2 1 punkten

miljbalken. Den skrpta rimlighetsregeln i 2 kap 7 2 och 3

styckena miljbalken ska drfr tillmpas, vilket innebr att

kommunen i princip utan hnsyn till kostnaden ska vidta de tgrder

som r tekniskt mjliga fr att normen ska fljas.

Det svenska miljkvalitetsmlet fr frisk luft innebr att luften ska

vara s ren att mnniskors hlsa samt djur, vxter och kulturvrden

inte skadas. Fr kvvedioxid r miljmlet 20 g/m3 och klarades

inte p alla gator i Stockholm. Den urbana bakgrunden som r den

luftkvalitet det stora flertalet stockholmare (mer n 90 procent) har

vid sina bostder var dock mycket bttre n miljmlen med cirka

10 g/m3 och hade 2017 den lgsta halten i modern tid, cirka en

tredjedel jmfrt med halterna i brjan p 1980-talet. ven halterna

vid stadens skolor ser bra ut. Endast tv skolor ligger ver

miljkvalitetsmlet om det r 100 procent efterlevnad i nuvarande

miljzon klass 1 r 2022.

Effekter av miljzoner i Stockholms stad

7 (79)

Beslutad skrpning av nuvarande miljzon klass 1 ger

positiva effekter

Prognoserna visar att miljkvalitetsnormerna kommer att klaras r

2022 redan i jmfrelsealternativet (JA) p grund av att de

nuvarande miljzonskraven fr tunga fordon skrps samtidigt som

fordonsparken blir renare bland annat till fljd av skrpta

utslppskrav.

Den skrpning av dagens miljzon klass 1 som infrs r 2021 ger

stora vinster gllande frbttrad luftkvalitet. Effekterna har

berknats fr hela miljzon 1 med 100 procent efterlevnad.

Berkningarna har betydande oskerheter eftersom det bygger p

antagand