Easy South #02 2015

Kultur, mat, konst, bar, musik, shopping, bostad, hälsa + total lokal karta!

DINEGENGUIDETILLSÖDER

Birro beskådar Bajens barn; en föralla, alla för en #08 Elensky åker till

London för att leta lägen-heter på Söder #32 Göndör drickerstarkt kaffe, sjunger Högalids Höga

Visa #16 Bostadsmarknaden: många köpare,få säljare, hårt slitande mäklare #21 Schenlærgrubblar över Ernst Brunner: skriver han kan-ske fortfarande dikter? #34 Farberfängslar fantasin #46 Redaktions-

chefen inleder sin späkning:så ska 20 kilo försvinna #48 Sanchezgår ner i modets skyttegrav, kommer

upp mer välklädd än någonsin #42 Benulicstoppar korv och läser Chandler i sinfortsatta jakt på hipstern #52 Kartanför att hitta allt det du behöver #27

# 2 | 2015

06 TILLBAKALUTAD MEN I RÖRELSE FRAMÅT Chefredaktören konstaterar att Söder är bra för att de som bor där har så mycket att göra att de inte hinner skryta om sin stadsdel

08 BAJEN ÄLSKAR ALLA BARNEN Birro minns sina egna drömmer, fängslas av andras en tidig söndagsmorgon

16 HÖGST UPPE PÅ BERGET När kyrkan inte kommer till Eli kommer Eli till kyrkan

21 DE TIO BUDGIVNINGARNA Pia-Lotta har fullt upp på bostadsmarknaden

27 DEN TOTALA GUIDEN TILL GALAXEN Jodå, vår stadsdel är en alldeles egen anhopning av solmassor – och med vår karta upptäcker du lättare alla de möjligheter och upplevelser som väntar dig

32 LÄGENHET PÅ LAGRET? Torbjörn inspireras av fiffiga Londonbors lösning på bostadskrisen

34 DEN ANDRE ERNST Boel påminner oss om den tid då det var fler som kände till Brunner än Kirschsteiger

38 KULTURTUR Anders vandrar bland gallerier och utställningar, men fastnar för gatukonsten.

42 SLAGFÄLTSMODE Alexander berättar om ett plagg som utvecklats från att klä män som gick i takt till att bli ett favoritplagg bland män som aldrig går i takt med andra

46 PSYKEDELISK SEX NÅGON? Larry berättar om kulturupplevelser som kanske inte gör att du finner dig själv utan i stället förlorar dig själv … lite oklart dock i vad … men pretty färger blir det

48 HULL OCH HÅRD Lars ska med Pawels hjälp genomgå en transformation – ett femtiondels ton ska bort

52 VEM BEHÖVER EGENTLIGEN VARA AUTENTISK? Boris hackar sönder kött och myter om hipstern

I detta nummer …

L E D A R E

6 | E A S Y S O U T H | # 2 , 2 0 1 5

Nej, förresten. Inte en del av det. Vi vill bli självaförutsättningen för ett riktigt offentligt samtal påSöder. Ett samtal där vi talar om hur vi lever, vad vivill och vad vi drömmer om. Hur vi bygger och vi-dareutvecklar företag. Rätt och fel. Gott och ont.Men också om hur vi klär oss, om vad vi äter ochhur vi tar hand om våra kroppar. Och hur vi bor.

För oss finns ingenmotsättning mellankommers och kultur.

Tvärtom.Vi är ett magasin för

både kommers ochkultur.

Och för att vimuntert och till-bakalutatslänger käftmed varann – och ger varandra bra affärsidéer eller uppslag till en ny bok eller ett film-manus. #

Boris BenulicChefredaktör

– – –

En del har frågat om vårhemsida.

Den är på väg upp ochkommer att vara klarinnan nummer tre avEasy South utkommer.

Vi har väntat på att fåtill stånd en hemsidasom erbjuder dig mer änen digital upplaga avpappersmagasinet. Vi ärpå väg dit nu.

Från och med nummertre blir det också möjligtatt prenumerera på vårtmagasin. Skönt, eller hur?

Jag gillar Söder inte för vad det är.Jag gillar Söder för att det är ganska självklart att

man med dem som bor här kan diskutera vad Söderborde vara.

Man kan prata om Söders själ … och ibland omdess frånvaro av själ … här och där i alla fall. Härkan man till och med tala om sin egen själ.

Eller kropp.Och man kan göra det med en viss självdistans.

Litet tillbakalutat.Det är därför vi heter ”Easy South”.De andra stadsdelarna har magasin som heter så-

dant som ”Älskade Östermalm” eller ”UnderbaraKungsholmen”. Inte så tillbakalutat kanske. Inte sådär värst mycket självdistans.

Det är som med de där städerna man kör igenomnär man åker norr- eller söderöver. De som välkom-nar dig med budskap som ”Norrlands Hawaii”,”Den nära kommunen”, ”Mitt i det goda livet”,”Den vackra kommunen” … budskapet på plåtskyl-tar och banderoller får dig inte att omgående stannatill på orten och uppleva det som utlovas. För du vetatt om man måste tjata om hur bra en plats är, så ärdet knappast en plats med stor dragningskraft – fördå skulle problemet vara att de som bodde där inteville ha dit fler besökare eller invånare.

En stad eller en stadsdel som mår bra är befolkadav människor som har fullt upp med att göra saker.Möjligen är de fullt upptagna med att berätta hur brade själva är för en framtida arbetsgivare, eller medatt tala om fördelarna hos de produkter och tjänsterde erbjuder – men de har inte riktigt tid att öda påatt skryta med platsen där de bor.

Och den som är fullt upptagen med att göra sakerhar självförtroende och gillar att diskutera – även detegna beteendet och de egna ståndpunkterna.

Sådana är vi här på ”Easy South” också.Annars skulle vi ha döpt magasinet till ”Fantas-

tiska fantasifulla Söder” eller ”Trendiga Söder” eller”Eko-rättvise-hippa-Söder”.

… och eftersom vi inte gjort det, och eftersom viär vad vi heter, så kan du räkna med att vi är en delav det offentliga samtalet i stadsdelen.

Det muntramunhuggandet

SE FOTBOLLSSPELAREN STEFAN BATAN OCH RAPPAREN ROSH

I EN FILM OM MOD, MOTIVATION OCH NYA PERSPEKTIV

HAR DU OCKSÅ EGENSKAPER FÖR ATT VARA LÄRARE?

DU BEHÖVS! LÄS MER OCH SÖK PÅ

VI GÖR DIG TILL LÄRARE FÖR VERKLIGHETEN

8 | E A S Y S O U T H | # 2 , 2 0 1 5

när. Det var när jag hade med en diktsamling medden hiskeligt högstämda titeln Hjärtats Tårar till trä-ningen med Gais pojkar födda 1972. Ingen annan änmålvakten Goran Velkovski var intresserad.

Tydligare än så kan ett drömbyte knappast upplevas.Men det är inte lika smärtfritt för alla.

Jag träffade Anton Glanzelius på TV4 en söndag förnågot år sedan. Jag var där för att sända Club Calcio, etttevemagasin om italiensk fotboll, som rullade undernågra säsonger. Vi tränade ihop några gånger i början avnittiotalet, jag har glömt namnet på laget nu, men jagminns att han var fruktansvärt bra, och trots att vi vissteatt han var en hyllad skådespelare och att MichaelJackson hyrt Liseberg en hel dag för att kunna åkaFlumride med honom där, så trodde jag och mångamed mig att han skulle bli en erkänd fotbollsspelareen vacker dag. Så bra var han. Han blev aldrig detoch nu stod vi utanför sminket på tv och jag vet intevarifrån frågan kom men jag ställde den ändå: ”Ärdu sorgsen över att du aldrig blev fotbollsproffs?”

De flesta hade nog garvat lite för högt åt den frå-gan och i Antons fall börjat snacka om de chefsposi-tioner de uppnått men det var som om något bådetändes och slocknade i hans ögon på samma gångoch han erkände att det visst var en sorg, att det varnågot han ofta återkom till och tänkte på. Det hed-rade honom att han vågade erkänna det. De flesta avoss är allt för ängsliga för att våga visa något av detvi drömde om men aldrig blev.

För två år sedan gav jag ut en ungdomsroman omfotboll, Calcio Amore.

Den handlar om en ung kille, Daniel, som får chan-sen att bli ungdomsproffs i Roma, trots att han egent-ligen inte är en superstjärna, eller ett heligt löfte.

Han är mer Gattuso än Pirlo om man säger så.Men det finns alltid plats för en Gattuso i varje lag.Boken gick lekande lätt att skriva. Jag knackade barapå hos den 14-årige tanige och medelmåttige fot-bollsspelaren som bor här inne. Killen som var me-dioker högerback i Gais, i Marieholms BOIK och iGuldheden. En del författare brukar skryta om hurderas böcker ”skriver sig själva” och för det mesta ärdet en författare säger om sitt eget skrivande skits-nack, men Calcio Amore skrev verkligen sig själv.

Drömmar är det som binder den här världen sam-man. Aldrig känns drömmarna både verkligare ochmer avlägsna än när vi är unga. Vi har ännu inte upp-täckt att den här världen är en rätt skoningslösbrottsplats, att den här världen älskar att plockadrömmarna ur oss, och att många av oss kommer fålära oss att leva med ärren efter drömmar som aldriggick i uppfyllelse.

Jag blev aldrig mer än en rastlös avbytare, en vat-tenbärare, en medelmåtta. Så jag började skriva omfotboll istället och där gick det bättre. Till slut hadesåret slutits och jag hade förlikat mig med ödet. Minadrömmar skiftade dessutom form. Jag minns exakt

Hammarbys ungdomsverksamhet sak-nar planer att spela på. Men det mandefinitivt inte saknar är entusiasm, viljaoch offervillighet bland alla de vuxnasom leder verksamheten.

Och så har man det viktigaste av allt– drömmarna hos alla de barn och unga

som en dag vill springa ut inför en publikpå 100 000 personer.

Marcus Birro tog sig ut till Hammarby-höjden för att se om man kan balanseraen satsning på både bredd och elit. Hanfann svaret … och påmindes om sinaegna drömmar som pojk lagsspelare.

Här bär vifram varandra

Marcus Birro

M A R C U S B I R R O | H Ä R B Ä R V I F R A M V A R A N D R A

1 0 | E A S Y S O U T H | # 2 , 2 0 1 5

tror lite extra på. Jag inser att det är en balansgångatt vara en samlingsplats för klassisk solidarisk folk-rörelse och en elitklubb som också vill slussa spelaretill A-laget. Men om inte en av landets största klub-bar vågar satsa också på eliten, vem ska göra det då?

Hammarbys målsättning är dubbel. Dels att fostragoda samhällsmedborgare och dels att slussa in spe-lare till A-laget. Vårt samhälle går mer och mer åt attlåta just samhället fostra medborgarna. I skolansvärld sliter många lärare förtvivlat sitt hår över attde tvingas göra föräldrarnas jobb och lära barnenmedmänsklighet, solidaritet och vanligt, hederligtgammalt hyfs. I fotbollens värld är det lite annor-lunda eftersom föräldrarna är en grundläggande för-utsättning för att något överhuvudtaget ska kunnafungera. De 2 000 ungdomarna i Hammarbys tränasideellt av 400 ledare, som dessutom får träning ochutbildning av Hammarby.

Peter Kleve är full av beundran för all den tid devuxna lägger ner:

”Flera av våra ledare har gått ner i arbetstid föratt kunna träna sina lag. Samtidigt ställer föräldrarväldigt mycket högre krav numera än för bara någraår sedan. Det ställer högre krav på oss som klubb ochförening också.”

Där föräldrarna när jag var ung (när Imperiet lågpå hitlistorna) körde bil till bortamatcherna (motstorheter som Hönö, Mossens BK och Quiding) ochmöjligen packade upp bollar ur nät och ställde vat-tenflaskor i sina ställ, så är föräldrarna nu ledare ochtill viss del utbildade tränare.

Medan Hammarby och andra klubbar i Stock-holm gör allt de kan för att möta intresset och onek-ligen tar sitt ansvar som institution är det snårigaremed kommun och övriga ansvariga. Det fattas planerhelt enkelt.

”Som ett exempel kan jag nämna att alla gamlagrusplaner står oanvända. Man gjorde sig av medvaktmästarna, de som skötte och tog hand om pla-nerna, och nu går det inte att spela på dem. Så viträngs på de få planer som finns här i staden och för-söker trixa med tider och utrymme så gott det går”,säger Peter Kleve.

En perfekt tempererad söndagsförmiddag tar jagmig till Hammarbyhöjdens BP för att följa Hammar-bys olika ungdomslag spela matcher. Jag vet inte rik-tig vad jag hade väntat mig. Kanske fullt medfrustande föräldrar längs sidlinjen, halvgamla tränarei kostymer som leker Mourinho och unga spelaresom är livrädda för att göra bort sig.

Folk som inte begriper sig på fotboll har svårt attförstå exakt hur viktig fotbollen är för sådana somoss. I mitt liv är Italiens VM-guld 2006 nästan avsamma betydelse som födseln av mina två barn.Lagen vi håller på blir ställföreträdande ambassadö-rer för oss. När de vinner, vinner vi. När de förlorar,förlorar vi.

De har vårt öde i sina fötter. De äger våra hjärtan.

Man hör aldrig någon blåhårig sobert onykterÖstermalms-tant stå i pausen på Dramaten och överglaset med bubbel mumla något om hur löjligt detegentligen är att betala flera hundra spänn för att seöverspända människor stå på ett knarrigt trägolv ochskrika åt varandra fast de står två meter ifrån va-randra. Eftersom teater är konst så är det ingen somskäms över att de tar det på största allvar. Det är an-norlunda med fotboll. Fortfarande finns det männi-skor, och dessutom människor med makt och röst ikulturvärlden, som hävdar att våra känslor, våradrömmar, inte är lika mycket värda och att fotbollinte är något man kan ta på allvar.

När jag spelade i Gothia Cup med Gais 1987 varBrommapojkarna laget att undvika. Alla visste hurförtvivlat bra de var. När vi stod och såg dem värmaupp eller spela match i myllret av grusplaner påHeden var det svårt att ens föreställa sig att vi kundevara i samma ålder som dem. Även om de andraStockholmslagen hade större glans runt sina namn,tröjor och klubbmärken var det alltid BP vi fruktademest. Detta var innan BP på allvar hade lyckats medA-laget så deras ungdomssatsning var som en heltegen planet. BP existerade endast genom de olikaungdomslagen.

Nu har de andra toppklubbarna i huvudstadenkommit ikapp. Hammarby är nu en av landets stör-sta klubbar på ungdomssidan med 2 000 barn i åld-rarna 5–18 år.

Sverige är ett land som är uppbyggt på och av sinafolkrörelser. Det är lätt att glömma bort det när viser hur det här landet har utvecklats de senaste tjugo,tjugofem åren med en allt mer individuell samhälls-syn. Idrottsrörelsen försöker balansera längs den därgränsen, att vara en plats för alla att samlas, och sam-tidigt försöka få fram undantagen, löftena, toppspe-larna. Går det då att vara en förening för både breddoch elit?

Hammarbys föreningschef Peter Kleve tror det:

”Bredden är en förutsättning för eliten. Utan denskulle vi inte få fram några elitspelare alls.”

Hammarby fick för några år sedan kritik för attman driver en akademi med unga spelare som man

M A R C U S B I R R O | H Ä R B Ä R V I F R A M V A R A N D R A

Men allting som byggs, byggs från grunden. Bådestabila fotbollslag och klubbars identitet. Jag trorHammarbys varumärke står stadigt på en bred basav inkluderande solidaritet och breddverksamhet.

Svensk fotbolls bärs inte upp av Zlatan eller JohnGuidetti. Svensk fotboll bärs upp av personer somAnnika Vikander, av alla de tusentals vuxna som medglatt hjärta väljer att investera sin tid och sitt enga-gemang i ungdomsfotbollen. På flera sätt är de hjältari den här märkliga tiden vi lever i.

Det slår mig att jag står och ser Sveriges framtidspela fotboll, och detta alldeles oavsett om de blirduktiga fotbollsspelare eller inte. Framtiden samar-betar på den lilla fotbollsplanen framför mig och påflera sätt är det extremt hoppfullt.

När matchen är slut råder viss förvirring runt re-sultatet.

”Blev det 3–3?” frågar en kille.Även Annika Vikander tvekar en aning. ”Nej, jag

tror att vi vann. Blev det inte 4–3?”Pojken i den grönvita dräkten rycker på axlarna,

och ler litet. #

Det kryllar av sju- och åttaåringar i perfekta Bajen-dräkter som spelar matcher på den av koner avgrän-sade planen.

Det är en ren glädje att stå där vid sidlinjen och sesamarbetet mellan de unga spelarna. Inte en endagång hör jag någon bli arg över en missad passningeller ett insläppt mål.

Längs en sidlinje träffar jag Annika Vikander somarbetat som ledare för ett lag med pojkar födda2007.

Jag berättar för henne att jag hade förväntat migen mer hätsk stämning. Hon ler vänligt mot mig.

”Det är alltid en fin ton, spelarna byter av så attalla får spela lika mycket. De flesta föräldrar tar detlugnt och i den här åldern finns det inte ens tabeller.”

Fotbollsvärlden är ju hiskeligt hierarkisk. Fans blirutmålade som huliganer medan fifflare i kostym all-tid kommer undan. De stora stjärnorna snor allt ljusoch miljarderna rullar i en allt flottigare dans juhögre upp man kommer.

V r

kr

idebrara abllåhh coa llneoitkt

enrtr oksinnämr äder s vs ir

nammKo

Ö

519/27GADSÖN

:rr:ehchttcamammehe dde n

AIK– NEJAB00:5

moc.sxxsaax

MÖ FF

SINGBORGS IF

raVVaahhaå pt ållåpn iddia rra kSä

5110/255/GADNÖS

7110/188/GADSÖN

!nn!emmokllkävvät mraer ller lllee .sse ll.solllbttboffoyyfbbyramma

MALM – NEJAB00:5

HELS – NEJAB30:7

1 6 | E A S Y S O U T H | # 2 , 2 0 1 5

bakom den intensiva kaffesmaken döljer sig ett stråkav kardemumma. På andra sidan gatan går välkläddamänniskor upp för Högalidsberget för att komma tillHögalidskyrkan. Kanske är det en av Stockholmsmest dominanta kyrkor till sin arkitektur. Det två åt-takantiga tornen syns nästan överallt. Högalidskyr-kan har blivit något av ett landmärke.

När jag kliver in har det precis börjat serveraskaffe. Men eftersom jag fortfarande är hög på Liba-nesens bryggd tackar jag nej. Denna söndag berättarvaktmästaren att det var få besökare. Han är dockövertygad om att de blir fler nästa vecka, och hangläds över att de som kommer blir allt yngre.

Kyrkan, som är byggd i nationalromantisk stil avmörkrött tegel, invigdes av Nathan Söderblom 1923.Han var Svenska kyrkans ärkebiskop 1914–1931.Med tanke på den senaste debatten om vad Söderb-lom ska ha menat eller tänkt kring mötet med andrareligioner är det kanske inte konstigt att just han in-vigde en kyrka med symboler som av en renlärigt tra-ditionell protestant sannolikt skulle upplevas somkätteri.

Utanför kyrkan kröns långsmala fönster av skulp-terade stjärntecken. Inne i kyrkan, på en pelare längstfram till vänster, håller Veronika upp den duk på vil-ken Jesus ansikte ska ha avbildats när hon torkadeav blodet från hans sargade anlete på väg till Gol-gata. Berättelsen är en legend, och finns därför inteomnämnd i evangelierna. Torts detta är Veronikaupphöjd till helgon i katolska kyrkan. Över det böringen förvånas som insett den svaghet katolska kyr-kans män tycks ha för just judiska kvinnor som dekan föreställa sig är oskulder livet ut. Med tanke påatt Marias status inom katolska kyrkan var ett avLuthers stora problem borde det inte upplevas somett långsökt antagande att Luther i just det avseendetinte var lika entusiastisk.

”Ja, men så är det i den här kyrkan”, säger en prästglatt, när jag ifrågasätter om både Veronika ochstjärntecken är en luthersk kyrkas lämpligaste pryd-nad.

Vår religionskrönikör besöker vad som kan-ske är Stockholms mest dominanta kyrka,och grubblar på katolska kyrkans svaghet förjudiska oskulder.

Högalids höga visaEli Göndör

Det är söndag ochsolen skiner som

vanligt över detdjupt religiösaSödermalm. Påväg till mitt mor-gonkaffe hos Li-banesen påHöga lidsgatankonstaterar jagatt ett körfält äravstängt både på

Långholmsgatanoch på Västerbron.

Det är någon form avcykeltävling som tas på

tillräckligt stort allvarför att begränsa den öv-riga befolkningens fri-het. Iklädda tajts i ytterstmärkliga färgkombina-

tioner och hjälmar, förmod-ligen designade av någon helt utan

stilistisk känsla, sveper vuxna män fram med någothårt i blicken. En stackars tant som råkat hamna feloch står i vägen får en salva glåpord efter sig somönskar henne allt annat än frid i himmelriket. Det ärcyklisternas dag i dag. Och fan ta den som råkar varai vägen. Jag föreställer mig dock att några av dessabisarra uppenbarelser sannolikt beter sig mer städatpå måndag morgon när de dyker upp på jobbet väl-kammade, i kostym och hövligt hälsar på sina kvinn-liga chefer. Men samtidigt vore det kul att se derasreaktioner om någon fick för sig att spärra av någongatstump i Stockholm för att några muslimer medlångt skägg och långa skjortor skulle behöva extrautrymme för en speciell bön.

Libanesens kaffe kan få liv i vem som helst ävenen söndagsmorgon. Det är varmt och starkt och

En ung dam lägger sig i samtalet, och hon berättargärna att hon ska bli präst. Jag frågar naturligtvisvarför. ”Hur lång tid har du på dig?” svarar hon medett leende. I hennes intensiva blick ser jag att det kanbli ett långt samtal med någon som dessutom tyckeratt systematisk teologi är jättespännande. Min nyfik-enhet tar dock över, och jag får en personlig presen-t a t i o n av en glad män-niska i 30-årsåldern soms t ä n d i g t upplever sig verka iGuds ska- pelse och i Guds när-varo. Som präst tänker hon dockinte tvinga på folk uppfattningen attJesus är upp- stånden. Men skullenågon av en händelse hitta bevisför att Jesus är död och begravenskulle hon fortfarande tro påuppståndel- sen. Jag inser att reli-gion har sin egen logik, och att den

just därför passar den mänskligakomplexiteten så bra.

Medan jag får en ny kopp kaffeav libanesen, som förvånat undrar

vad jag hade i en kyrka att göra,konstaterar jag att det finns

hopp om Hornstull, och attom en kyrka med Veronikapå insidan och stjärnteckenpå utsidan skulle invigasav någon, så var det avNathan Söderblom.Och ska den ligga nå-gonstans på jorden såär det just vid Horns-tull, där solen skinermer än någon annan-stans i Stockholm. #

F

För d F d F

dig som d

bryr d Ä

b d

di dig

O M V O

V A D D U

Ä T E R .

V

MMEN!OÄLKV

EN!

V

MMEN!OÄLKV

EN!

L A N PV R EÖ

SK U R V AS E NGK U N I N

E N T E RG CN S H O P P I

9 4 1 0 6 9- 0 7 2 1 LET

ESB Y . I4 1 0 6 9

Vår PLUS-serie, där luckor och lådfronter ligger i linje med det vackra ramverket, ger köket ett exklusivt uttryck och en känsla av hantverk, lite som en vacker möbel. För att ytterligare förstärka den gedigna kvalitet vår PLUS-serie står för har vi tagit fram en exklusiv träinredning som tillsammans med ditt PLUS-kök ger den rätta hantverkskänslan!

MarbodalN Ä R P R O D U C E R A D E K Ö K S E D A N 1 9 2 4 .

Välkommen att boka ett personligt möte med någon av våra köksinredare!

med plats för livet

Marbodal Bromma Archimedesv 1-3Telefon 08–515 114 10www.marbodal.se/brommaÖppet: Vard 10–18, Lörd och Sönd 11–15

Marbodal NackaWinborgs väg 15Telefon 08-716 22 00www.marbodal.se/nackaÖppet: Vard 10-18, Lörd 11-15

Marbodal BarkarbyHerrestav 22Telefon 08-12 13 91 21www.marbodal.se/barkarbyÖppet:Vard 10-19, Lörd 11-17, Sönd 11-16

M A R B O D A L

H E M L I G H E T E NL I G G E R I R A M E N .

Förr pratade vi alltid om vädret.Men det var förr.I Stockholm pratar vi numera alltid om kvadratmeter,

och vad den där kvadratmetern kostar.Allra mest gör vi det kanske på Söder.Vad händer egentligen på bostadsmarknaden?

Hur är det? Hur kommer det att bli?Den som är bäst lämpad att svara på det är

förstås en bostadsmäklare. Därför kommervi i varje nummer att följa en av områdetsmest kända försäljare av bostäder, Pia-Lotta som arbetar på Fastighetsbyrånpå Hornsgatan.

MäklarlivDEL TVÅ

2 2 | E A S Y S O U T H | # 2 , 2 0 1 5

När man varit på ett antal visningar av bostads-rätter som är till salu lär man sig snabbt att de somkommer på visningarna kan delas in i olika myckettydliga grupper. Det gäller även under visningen avden här vackra tvårumslägenheten på Långholmsga-tan som lockat väldigt många.

Där finns de som bara kliver in och efter en myc-ket, mycket snabb rundtur sätter sig någonstans i lä-genheten; i en soffa, fåtölj eller på en stol och så sitterde bara där en stund och ser sig om och liksom kän-ner in lägenheten. Lugnt tittar de ut genom fönstreneller betraktar de andra köparna. Så reser de på sig,säger ”hej” och går.

En annan grupp utgörs av de oroliga själarna, desom fruktar för stambyten, dålig ekonomi i för-eningen, mögel, fuktskador och som betraktar varjegjord ombyggnad i lägenheten med misstänksamhet.Man får förstå dem – en lägenhetsaffär är en investe-ring som för de flesta blir den dominerande faktorn

Det är Pia-Lotta Svenssons andra visning denhär mycket vackra septembersöndagen.

Och hon har två kvar att avverka. Möjligenskulle hon hellre sitta på en uteservering härvid Hornstull och njuta av höstsolen.

Det märks i så fall inte. Det verkar inte fin-nas en enda fråga från de frågvisa spekulan-terna som hon inte har svar på, och honverkar dessutom tycka att det är kul att svarapå frågorna – även när de ställs för 34:egången.

Men det är väl helt enkelt så att det är somhon säger; hon gillar att sälja, och hon gillarmänniskor.

Knivskarp kamp omlägenheter på föredetta Knivsöder

Boris Benulic

i den privata ekonomin. Bäst att vara på sin vakt ochförsiktig.

Tvårummaren vi är i har två tydliga ombyggnader.Ett sänkt tak och ett förhöjt golv.

På de återkommande frågorna om dessa svararPia–Lotta glatt att taket sänktes på 80-talet, antagli-gen för att man drog nya elledningar och ville döljadem.

När det undras om vad som finns under det fö-höjda golvet svarar hon att det har ingen någonaning om. Hon har sålt just den här lägenheten desenaste två gångerna den varit ute på marknaden ochingen av de ägarna har haft något svar på frågan. Attden ställs av så många av spekulanterna beror på attvardagsrummet har ett mycket vackert frilagt trägolvoch alla undrar förstås om det finns ett sådant underförhöjningen i hallen också.

”Om jag skulle köpa den här lägenheten, så skullejag bryta upp hallgolvet” förklarar Pia–Lotta ”… ochhar man tur finns det ett trägolv under, annars så fårman väl lägga ett nytt som påminner om det finns.”

Den tredje gruppen är de som verkar bestämt sigför att lägga ett bud och nästan får en att tro att deär på väg att flytta in, med tumstocken mäter de upptakhöjder, dörrbreddar och skåpdjup med pannanständigt rynkad av bekymrade veck.

Jag noterar också något som jag märkt på andravisningar – det händer något speciellt när besökarnaöppnar en garderob och tittar in. De blir alltid stå-

M Ä K L A R L I V | K N I V S K A R P K A M P O M L Ä G E N H E T E R P Å F Ö R E D E T T A K N I V S Ö D E R

ska bli deras första gemensamma lägenhet. Intressantnog har väldigt många hund och märkligt många avparen är en bra bit över medellängd. I SoFo har jagnoterat att invånarna i allmänhet är något under me-dellängd. Är det något i miljön runt som Hornstullsom istället attraherar långa människor?

När visningen är över plockar Pia-Lotta snabbtihop, stänger och låser för att hinna till nästa visningpå Hallandsgatan.

”Tempot är högt men det har det varit sedan se-mestern slutade”, förklarar Pia–Lotta.

Fredagarna kännetecknas av att spekulanter ringeroch frågar om de saker som ligger ute eller läggs utdå. Söndagarna är det visningar. Måndagar går åt tillatt kolla intresset hos dem som varit på visningar,budgivningar börjar och resten av veckan är det

ende där, försänkta i en slags zenbuddistisk transgrubblande på vem vet vad; kanske något så enkeltsom om alla de egna kläderna ska få plats. Eller såär det bara skönt att titta in i ett litet begränsat ut-rymme som det är lätt att få grepp om.

På den här visningen – som på alla andra – finnsdet dock vissa frågor som är gemensamma för alla;stambyten, när är badrummet renoverat, bredband,vindsförråd och så förstås föreningens ekonomi, ochså vindsutrymmena förstås – ska de bli lägenheter?

Pia–Lotta förklarar att föreningens ekonomi ärväldigt god och att förvisso pågår det diskussionerom att bygga om vinden till lägenheter – men de harpågått väldigt länge eftersom föreningen inte harnågot akut behov av att förbättra ekonomin.

De som kommer på visningen är mestadels ungapar – kanske hoppas många av dem på att det här

# 2 , 2 0 1 5 | E A S Y S O U T H | 2 5

de sälja och få loss lite pengar. Men om de gör det,så kommer de att få skatta bort en stor del av vinsten,och eftersom priserna på mindre lägenheter stigitkommer de att sitta i ungefär samma lånebild. Detenda de vinner är att de får färre kvadratmeter attstäda”.

Dessutom, påpekar hon, har flera av de stora ban-kerna redan infört olika former av amorteringskrav,så hugade köpare har redan viktat in det i sina kal-kyler.

”Jag tror heller inte utspel om att minska eller tabort skuldavdragen spelar någon större roll – som nuGörans Persson uttalanden i går – problemet är till-gången, inte efterfrågan för den finns – och den lärinte minska med den konstant höga inflyttningen iStockholm.” #

kundbesök, avtalsskrivande och marknadsföring avlägenheter.

”Ändå är det väldigt lite lägenheter ute till försälj-ning” förklarar Pia-Lotta. ”Den här helgen är det 170lägenheter ute på Södermalm, det ska jämföras medfinanskrisen 2008 då det normalt sett låg 600 lägen-heter ute på marknaden, under den oro som fanns 2011fanns det kanske 450 lägenheter till salu i veckan”.

När jag gissar på att det måste bero på oro på attdet ska komma amorteringskrav på lånen för demsom köper lägenheter och villor förklarar Pia-Lottaatt det inte är så att det är brist på köpare – det finnshelt enkelt för få säljare.

”Det finns ju många par som sitter i lägenhetersom de ser som för stora när barnen flugit ut. Då vill

Fredagsmorgon på Fastighetsbyrån på Hornsgatan. Klockan är 08.00, men redan är Pia-Lotta och hennes kollegor igång och planerarhelgens arbete. På söndag har Pia-Lotta fyra visningar.

LRÄH

TSÖT I HGIL

T

som gör ditt hem u är det skönt N

, tyst och personlig m mjukt och varmt t, tyst och personligt! Vi har mattorna att förnya hemma

. gt t. a

u N

:904. 1

-

A

NCCALsfiarG

0

:9 59u4. 1rakerlotr ses i flnnA fi

k flratstilå sr petsnöt mk

-

-:59d 8r. Om0 c02x0

.attad mvävta

N

ä vJägerhornsÖppettider: V

:9 59u

uungens K5 K1 7äg 3 14dag ör18, Ldagar 10-ar V

40 10 117el 08-a • T e urv1616, Söndag 10- 10-

e an inter och k kan intäckker och ket r räck9 så långt lagr e //9 så långt lagr77/9 – 2//9 – 2Erbjudandet gäller 10 0/

uungens K5 K1 7äg 3, 14vJägerhorns

ampanjerr.a k kampanjeras med andr ra kombinerras med andr k tt-ma

40 10 117el 08-a • T e urv

ema.set

ä vJägerhornsÖppettider: V

uungens K5 K1 7äg 3 14dag ör18, Ldagar 10-ar V

40 10 117el 08-a • T e urv1616, Söndag 10- 10-

e an inter och k kan intäckker och ket r räck9 så långt lagr e //9 så långt lagr77/9 – 2//9 – 2Erbjudandet gäller 10 0/

uungens K5 K1 7äg 3, 14vJägerhorns

ampanjerr.a k kampanjeras med andr ra kombinerras med andr k

40 10 117el 08-a • T e urv

Get your hair done, trimyour beard, and finallyget that mustache vaxed 1 Barber & Books, Östgötagatan 21 (I22) 2 Honest Al’s Barbershop,

Wollmar Yxkullsgatan 9 (G16)

Art gallerys – that specialplace to go for that specialpiece of art for your home 3 Ateljé Pålsund, Pålsundsgatan 6 (B04) 4 Coffee & Art Stockholm,

Hornsgatan 149 (E03) 5 Galleri Hantverket, Götgatan 63 (L21) 6 Seriegalleriet, S:t Paulsgatan 14 (F18) 7 The Glassery, Hornsgatan 42 (E17)

It’s always time for teatime. Or coffee. And somecookies. And icecream! 8 18 smaker Glassmakeri,

Timmermansgatan 15 (E15) 9 Bakverket, Bondegatan 59 (M28) 10 Barista Fair Trade Coffee,

Götgatan 67 (L21) 11 Bröd & Salt Bageri,

Renstiernas gata 23 (K26) 12 Chokladfabriken,

Renstiernas gata 12 (J25) 13 Coffee & Art, Hornsgatan 149 (E04) 14 Friends of Adam,

Hornstulls Strand 13 (F03) 15 Fröken Anderssons Kaffebar,

Katarina Bangata 21 (M22) 16 Kungsholmens Glassfabrik,

Bondegatan 75 (N30) 17 La Venezia Glassbar,

Västgötagatan 22 (M19) 18 Larrys Corner, Grindsgatan 35 (O16) 19 Muffinsfabriken, Götgatan 99 (Q21) 20 Naturbageriet Sattva,

Krukmakargatan 27 (F12) 21 Pom & Flora, Bondegatan 64 (M26) 22 Rinos Café & Espressobar,

Hornsgatan 45 (E14) 23 Sophies café, Bysistorget 2 (E13) 24 String, Nytorgsgatan 38 (L24) 25 Tullys Café, Götgatan 42 (I20)

26 Weindels Bageri, Varvsgatan 31 (D07)

New clothes, vintage stuff,high fashion, all natural,all you need for a new you 27 Beyond Retro,

Brännkyrkagatan 82 (D11) 28 Brodyrbutiken, Bondegatan 49 (L28) 29 Cissi och Selma, Bondegatan 7 (L22) 30 Clubs and Spades,

Östgötagatan 49 (L22) 31 Colours of Africa,

Östgötagatan 36 (L22) 32 Details, Götgatan 62 (K20) 33 Edursdotter, Hornsgatan 29 (E17) 34 Ever Blue Jeanshandel,

Swedenborgsgatan 8 (H16) 35 Fröken Söt, Götgatan 9 (F20) 36 Grandpa, Södermannagatan 21 (M24) 37 Kaos by Sthlm, Hornsgatan 29 (E17) 38 King Lily, Södermannagatan 11 (K24) 39 La Popola, Hornsgatan 63 (E12) 40 Lauras Orgánica,

Rutger Fuchsgatan 5 (R21) 41 Mangle Vintage, Götgatan 37 (I21) 42 Maskeradaffären,

Folkungagatan 88 (K24) 43 New Black, Timmermansgatan 14 (E15) 44 Nitty Gritty, Krukmakargatan 26 (E12) 45 Olars Ulla, Hornsgatan 43 (E15) 46 Parella, Ringvägen 89 (O15) 47 Piloo, Högalidsgatan 40 (B05) 48 POP Stockholm, Skånegatan 73 (M24) 49 Samira Underkläder,Götgatan 42 (H20) 50 Screen-Tees, Hornsgatan 151 (E03) 51 Sivletto, Malmgårdsvägen 16 (Q26) 52 Stank Stockholm, Folkungatan 79 (J24) 53 Stockholm Brud & Fest,

Hornsgatan 132 (E07) 54 Stutterheim, Åsögatan 132 (L22) 55 Tommika, Hornsgatan 149 (E03) 56 Tshirt Store, Götgatan 28 (G20) 57 Uniforms for the Dedicated,

Krukmakargatan 24 (F12) 58 Vamlingbolaget, Åsögatan 112 (L21)

Step away from yourusual grocery stores – getsomething new, tasty …

59 8T8 Ekomat,Swedenborgsgatan 1 (G16)

60 Androuet, Götgatan 39 (I21) 61 Cajsa Warg, Renstiernas Gata 20 (K25) 62 Chocolate & Pastry,

Heleneborgsgatan 19 (B04) 63 ExtremeFood, Östgötagatan 66 (P22) 64 Gamla Amsterdam,

Hornsgatan 39 (E15) 65 Goodstore, Hornsgatan 176 (E03) 66 Göta Fisk & Frukt,

Götgatan 96 (O20) 67 Kate’s Organic Market,

Heleneborgsgatan 42 (A05) 68 Olja & Oliv, Bondegatan 59 (M28) 69 Polska Delikatesser,

Brännkyrkagatan 88 (D09) 70 Primör Mat, Timmermansgatan 19 (F15) 71 Pärlans Konfektyr,

Nytorgsgatan 38 (L24) 72 Saltå Kvarn, Renstiernas Gata 27 (L26) 73 The Tea Centre of Stockholm,

Hornsgatan 46 (E17) 74 USA-godis, Götgatan 78 (M20)

”Do you want a guitarwith that coffee?” Befamous, make music! 75 Allegro Violinateljé, Klevgränd 2 (F21) 76 Aulos Musik, Folkungagatan 67 (J22) 77 Gitarrverkstan,

Katarina Bangata 65 (Q26) 78 Guitar People, Renstiernas gata 21 (L26) 79 Halkan’s Rock House,

Noe Arksgränden 2 (I20) 80 Hellstone Music, Götgatan 24 (G20) 81 Tip Top, Katarinavägen 22 (F22) 82 Twang, Katarina Bangata 25 (M22)

Presents galore! 83 Bookbinders Design,

Sankt Paulsgatan 1 (F20) 84 Bric A Brac,

Swedenborgsgatan 5 (G16) 85 Geoart – Mine of Gems,

Hornsgatan 29 (E17) 86 Kristallrummet, Hökens gata 6 (G21) 87 Pen Store, Hornsgatan 98 (E11) 88 STHLM Ljusstöperi,

Bondegatan 81 (N31)

Din karta till Söder: coolaste delen avStockholm, med sköna människor

Map index to Södermalm: the coolestpart of Stockholm + very nice people

01 02 03 04 04 05 06 07 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

01 02 03 04 04 05 06 07 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

A

B

C

D

E

F

G

H

I

J

K

L

M

N

O

P

Q

R

S

T

U

Ringvägen isStockholms2nd longeststreet (2,877meters long).

Södermalmbecame anisland (again)in November14th, 1929.

Westof GötgatanWestof Götgatan

What to do, what to do?Go for a walk on the easyside, and discoverSödermalm, thevery coolest partof Stockholm …

Have fun!

0 10 15

Relaxed walking distance (minutes)

2)

1)

Fun and interesting things to do:

18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36

18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36

A

B

C

D

E

F

G

H

I

J

K

L

M

N

O

P

Q

R

S

T

U

SoFo comesfrom Southof Folkunga-gatan =very hip …

Skinnarviks-berget isSödermalmshighest point:53 metres!

Eastof GötgatanEastof Götgatan

4)

3)

5)

89 Svartkrutskällaren,Folkungagatan 134 (K28)

90 Tiger Lili, Långholmsgatan 7 (C04)

Been shopping all day?Time to relax with somegood food, and a drink 91 Á la Crêpe, Katarina Bangata 42 (O23) 92 Bar and Burgers, Erstagatan 21 (L28) 93 Black & Brown Inn,Hornsgatan 50 (E16) 94 Bluesbaren, Hornsgatan 55 (E13) 95 Blå Dörren, Södermalmstorg 6 (E21) 96 Bonden Bar, Bondegatan 1 (M21) 97 Borrwalls Kök, Tjärhovsgatan 5 (J21) 98 Calexico’s, Hornstulls strand 4 (E03) 99 Cantina Real, Lindvallsgatan 11 (C01)100 Danvikstulls Värdshus,

Alsnögatan 11 (O34)101 Delimundo, Ringvägen 145 (P23)102 Därmed Pasta, Långholmsgatan 5 (B04)103 EatwithJonna, Folkungagatan 95 (J25)104 El Clasico, Skånegatan 88 (M24)105 Elie’s Kök & Bar,

Katarina Bangata 71 (Q26)106 En Ful & En Gul, Erstagatan 22 (L28)107 Frapino Espresso,

Långholmsgatan 3 (B04)108 Fru Erikssons Husmanskost,

Brännkyrkagatan 90 (D09)109 Fåfängan Restaurang,

Klockstapelsbacken 3 (N33)110 Hermans Vegetariska Restaurang,

Fjällgatan 23 (I26)111 Holy Cow Söder, Ringvägen 87 (O15)112 Huset under bron,

Hammarby Slussväg 2 (T20)113 Judit & Bertil, Bergsunds Strand 38 (D03)114 Katarina Ölkafé,

Katarina Bangata 27 (N23)115 Kvarnen, Tjärhovsgatan 4 (J21)116 Lasse i Parken Krog & Kafé,

Högalidsgatan 56 (A03)117 Legumés Vegetariska Matcafé,

Bysistorget 8 (D13)118 Lemongrass, Långholmsgatan 9 (C04)119 Libanesen, Högalidsgatan 40 (B05)120 Loopen, Hornstulls strand 6 (G03)121 Marie Laveau, Hornsgatan 66 (E10)122 Matapoteket, Bondegatan 6 (M21)123 Meatballs, Nytorgsgatan 30 (K24)124 Mix Burger, Långholmsgatan 34 (E04)125 Nostrano, Timmermansgatan 13 (D15)126 Pinnar, Högalidsgatan 52 (C04)127 Prime Burger, Folkungagatan 122 (K27)128 Ringos, Ringvägen 52 (M12)129 Rost Bistro & Mekotek,

Wollmar Yxkullsgatan 52 (G11)130 Southside Pub, Hornsgatan 104 (E09)131 Stage Bar & Kök,

Långholmsgatan 24 (C04)132 Sthlm Raw, Långholmsgatan 11 (D04)133 Svartklubben, Södermannagatan 27

(N24)134 Ugglan Boule & Bar, Närkesgatan 6

(N24)135 Wiggo That’s A Wrap, Skånegatan 47

(M21)136 Zinkadus Bar & Café, Zinkens Väg 20

G07)

CDs, vinyl, old stuff,brand new records, andnew music to explore137 El Barrio Latin Music Records,

Södermannagatan 10 (K23)138 Fade Records, Skånegatan 78 (M23)139 Kollaps Records, Hökens Gata 4 (G21)140 Little Shop Of Records,

Hornsgatan 87 (E09)141 Mickes Serier, CD & Vinyl,

Långholmsgatan 20 + 13 (C04)142 Pet Sounds, Skånegatan 53 (L21)143 Record Mania Store,

Östgötagatan 2 (H21)144 Simon’s Record Shop,

Brännkyrkagatan 71 (D08)145 SkivHögen, Högbergsgatan 32 (H21)146 Söders Serie & Skivhandel,

Katarina Bangata 49 (O25)147 Söders Skivbörs,

Rosenlundsgatan 4 (F13)

Jewelry, bling-bling,gold, silver, trinkets thatmake you look gorgeous148 Cocoo, Renstiernas Gata 15 (J26)149 Herr & Fru Lohse,

Hornsgatan 43 (E14)150 Hornstulls Smycken,

Långholmsgatan 5 (C04)151 Lars Torvaldsson,

Verkstadsgatan 10 (B03)152 Silversmed Malte Ström,

Heleneborgsgatan 13 (B05)153 Smid Stockholm, Skånegatan 70 (M21)

Sport time! Get a newbike, play some pool, get areal longboard to be cool154 City Biljard, Götgatan 101 (R21)155 De Fietsfabriek,

Närkesgatan 6 (M24)156 EcoRide, Hornsgatan 79 (E11)157 Kahalani Longboards,

Östgötagatan 20 (J22)158 Söderbiljarden,

Bondegatan 18 (M22)159 Söderhallen Biljard,

Hornsgatan 61 (D12)160 Tantogårdens Bangolf,

Skarpskyttestigen 6 (G04)

Tattoos – make your ownbody art, get some steelinto that body, oh yes!161 Calm Bodymodification,

Hornsgatan 47 (E14)162 Crooked Moon Tattoo,

Malmgårdsvägen 16 (P26)163 DaVinci Tattoo Studio,

Erstagatan 22 (L28)164 Electric Tattoo, Skånegatan 88 (M23)165 Evil Eye Tattoo,

Magnus Ladulåsgatan 27 (K15)166 Finest Tattoo, Hornsgatan 158 (E04)

167 House of Pain Tattoo Sthlm,Verkstadsgatan 7 (C03)

168 Infamous Studio, Kocksgatan 19 (K22)169 Kranium Tattoo, Tjärhovsgatan 54 (J26)170 Lat’Ink Tattoo,

Maria Prästgårdsgata 27 (H14)171 Noby’s Tattoo Zone,

Folkungagatan 142 (L29)172 Platinum Ink Piercing Company,

Östgötagatan 79 (P22)173 Siamese 4 Tattoo,

Södermannagatan 53 (Q24)174 Swahili Bob’s Tattoo & Piercing,

Bondegatan 16 (L23)

The theatre will alwayswelcome you, and giveyou food for thoughts175 Orionteatern,

Katarina Bangata 77 (K27)

Dress up that home ofyours with some greatlooking textiles176 Majas Garn,

Katarina Bangata 49 (P25)177 Södersitsen á la Maison,

Erstagatan 20 (L28)178 Tygverket, Sankt Paulsgatan 19 (G18)

Need something to readwith that cup of coffee?Here’s all you need179 PaperCut, Krukmakargatan 24 (E13)180 Press Stop, Götgatan 31 (H21)

Cool stuff like art, interiordesign, furniture, luxuryitems, beautiful antiques181 125 Kvadrat, Kocksgatan 17 (K21)182 An Ideal for Living,

Södermannagatan 19 (L24)183 Brandstationen, Hornsgatan 64 (E16)184 Daisy Dapper,

Katarina Bangata 33 (N23)185 Dusty Deco, Hornstullstrand 7 (F03)186 Ergohuset, Hornsgatan 134 (E07)187 Etervåg Radio, Skånegatan 92 (M24)188 Fat Cat House & Garden,

Renstiernas Gata 24 (L25)189 Fru Lotta Diversehandel,

Södermannagatan 22 (L23)190 Grön Interiör, Renstiernas gata 19 (K25)191 In The Mood,

Renstiernas gata 14 (J25)192 Judits, Hornsgatan 75 (E11)193 Just Africa, Södermalmstorg 4 (D21)194 Manos, Renstiernas gata 22 (K25)195 Marlo Market, Kocksgatan 26 (L23)196 Rusty Rose, Skånegatan 53 (M22)197 Ruth & Roul, Hornsgatan 116 (E09)198 Söders Antikhörna,

Ringvägen 141 (Q22)199 Tambur, Folkungagatan 85 (J24)200 The Sofa Store, Hornsgatan 84 (E12)

Vi på Frank & Cordinata är mest kända för våra agenturer för tapeter och textilier från brittiska producentersom Sanderson, William Morris och Zoffany. Vi har nu skapat en helt egen tapetkollektion. Den kännetecknasav lättsamma klassiska mönster med medaljonger, sirliga blommor och kvistar, men även av grafiska mönstermed tydliga kännetecken från 1950- och 1960-talen.

Bromma Måleributiken i Alvik 08-445 95 95 Dalsjöfors Interiörhuset 033-726 99 99 Enköping Tygriket Cardanis 0171-47 95 35 Enskede Målarmästarns Färgbutik 08-659 00 80Gävle Lindbergs Färg 026-12 97 40 Göteborg Engelska Tapetmagasinet 031-711 98 50 Tapetgalleriet 031-779 07 20 Hedemora Lars Ericssons Måleri 0225-125 42 HelsingborgFärghuset i Helsingborg 042-12 60 60 Colorama Berga 042-20 43 70 Husqvarna Colorama 036-13 26 30 Jönköping Tyghuset i Taberg 036-632 76 Kalix Colorama Kalix Färg0923-101 38 Kalmar Hagbloms Färghandel 0480-44 28 00 Kungsbacka Jannes Färg 0300-745 74 Ljusdal Colorama Hillboms Färg 0651-123 60 Malmö Tapetorama 040-50 50 85 Nacka Fredells 08-723 47 26 Bygg Ole 08-601 12 00 Nässjö Colorama Nyhems Färghus 0380-181 30 Oskarshamn Colorama Färghuset 0491-102 00 Sollentuna Colorama

Norrorts Färg 08-754 12 98 Blå Huset 08-96 70 85 Spånga Tapetrummet 070-591 29 38 Stockholm Björklund & Wingqvist 08-545 515 50 Gåvan 08-662 83 03 SödertäljeMålarboden i Södertälje 08-550 844 26 Södertälje Färghandel 08-554 227 10 Upplands Väsby Happy Homes 08-590 700 01 Uppsala Färgexperten i Uppsala 018-12 10 20 Uppsala Färg 018-18 31 00 Vällingby Colorama Homestajl 08-38 11 92 Värmdö Bygg Ole 08-560 134 00 Värnamo Jehréns Färg 0370-69 56 00 Västervik Formbar 0490-103 70 Växjö Växjö Färg och Tapet 0470-73 98 00 Älvsjö Colorama Günthers Målarboden 08-647 10 21 Ängelholm Colorama Färghuset 0431-44 55 90 Örebro Krafft Måleri 019-10 57 50

Dra ut byråkratlådan som är märkt med ”Lös-ningar på bostadskrisen”, och du kommer attse att den är … tom.

En hel del lokaler står också tomma en rättstor del av dygnet.

Kanske är det där vi kan hitta en av lösning-arna på bostadskrisen?

Vår skribent besökte London och blev in-spirerad.

Torbjörn Elensky

Vad gör de på banken

efter tre? De bor där!London är en stad som präglas av extremt höga

bostadskostnader. Att köpa en lägenhet är praktiskttaget omöjligt för den som inte är miljonär, och ävenatt hyra är fruktansvärt dyrt. Samtidigt finns det ”so-cial housing”, alltså billiga bostäder för socialbi-drags- och låginkomsttagare som gör det möjligt förde allra fattigaste att bo mitt i smeten, inne i närhetenav turiststråk som Portobello Road. Det finns ocksåen rätt speciell typ av billigt boende, där man för enbillig penning kan få bo i tomma lagerlokaler, pubarsom stängt för ombyggnad, eller skolor som inte an-vänds för undervisning. Som ersättning för den lågakostnaden måste du också ställa upp på att ombe-sörja grundläggande skötsel av lokalen, se till så detinte börjar läcka eller fatta eld, och framför allt såatt inte illegala husockupanter tar sig in i byggnaden.Du får alltså bostad billigt mot att du samtidigt görett vaktbolags arbete, i princip. Och en vaktmästares,om så är nödvändigt.

Enligt en artikel i Guardian för någon månadsedan finns det i dag 28 olika företag som förmedlarden här typen av tjänster. Det är en stark tillväxt-marknad i en stad där allt färre vanliga medborgarefaktiskt har råd att bo i närheten av sina jobb ellerstudieplatser. För ett vanligt hyresrum kan du lätt fåbetala en bra bit över tiotusen kronor i månaden,men här finns plötsligt chansen att betala mindre änhundra pund i veckan, vilket såklart kan vara loc-kande. De som driver företagen anser att de gör ensocial insats, som hjälper särskilt unga människor inpå Londons bostadsmarknad. Men de har också kri-tiserats mycket hårt för att utnyttja människor sombefinner sig i en utsatt situation, där de inte harmånga andra val än att avstå från sina rättigheter,och helt enkelt acceptera den här bostadslösningendär de förväntas betala för att sköta om tommabyggnader, om man hårdrar det.

Saken blir inte enklare av att många av de lokalersom används inte är byggda som bostäder. De är säl-lan utrustade med sådant som de flesta förväntar sighemma hos sig: kök och badrum till exempel. Mensamtidigt löser de verkligen ett akut problem förmånga människor.

Hur skulle det fungera i Stockholm om tomma lo-kaler kunde användas på detta sätt? Till att börjamed finns det knappast så många tomma lokaler mittinne i stan. Så sent som på 80-talet hade vi tommakåkar på Söder, som uteliggare sov i ibland – det vet

jag för att jag själv smög runt med minakompisar och försökte komma in i så-dana hus – men här är allt lyxrenoveratoch inbott numera. Strax utanför stankanske det kan finnas lokaler somskulle funka däremot. Faktum är att jaghade några kompisar på 90-talet sombodde i en gammal butikslokal med vit-målade fönster söder om stan, och detgick alldeles utmärkt, fast det såklartvar illegalt. En annan gammal vän tillmig bodde i en före detta tandläkar-mottagning, i två våningar undermarknivå uppe på självaste Öster-malm. Det var inte heller egentligen enlokal som var tänkt som bostad, menden var alldeles perfekt för deras behovpå den tiden – och ett drömställe förfester …

Det finns alla skäl att vara skeptiskmot de företag som försöker tjänapengar på andras olycka i dessa denskriande bostadsbristens tider, menkanske finns det också anledning attse över en del av regelverket. Hurmånga lokaler av olika slag stårtomma runt om Stockholm? Hurmånga av dem skulle kunna fungerasom acceptabla bostäder under ord-nade former, om det fanns något sättatt komma runt de strikta regelverkenoch ordna bostäder i även andra typerav lokaler? Kanske med någon formav lösning som skulle kunna liknaden som använts i London, men medstarkare skydd för de som då skullevälja att använda sig av deras tjänster.Unga personer vill så klart med tidenha det lika bra som de som redan ärvuxna och trygga i sitt boende, menrätt många kan nog också tänka siglite äventyrligare varianter under deförsta åren på egna ben, efter att haflyttat hemifrån föräldrarna. Ochvarför inte? Billiga bostäder i uddalokaler skulle även kunna bidra tillmera kreativa miljöer, något vi knap-past har längre i någon stadsdel varesig inom eller utom tullarna. #

Det är lätt att känna avund på Ernst Brunner. Hanär en framgångsrik författare och poet.

Men, skriver han poesi nuförtiden?Kanske skriver Brunner fortfarande dikter, i allra

största hemlighet.

Officiellt har han för 16 år sedan fullbordat sindiktargärning med ”Stoft av ett stoftkorn (samladedikter 1979–1999)”, vilket blev hans sista diktbok.Där återfinns den karismatiska och medryckande de-buten ”Jag ändrar ställning klockan tre” (1979) och”Söderväggar” (1980), med omslagsbilden av Cara-vaggios avhuggna Medusa-huvud. Ytterligare trediktsamlingar finns med, jämte den avslutande delen,”Stoft av ett stoftkorn” samt ”Sorgen per capita”,den av hans diktsamlingar som har påverkat mittskrivande mest. Närvaron i den boken är exceptio-nell. Livskänslan är intensiv och gränsar till dess mot-sats, det hastiga utslocknandet. Han diktar om mittSödermalm. Kvarteren där jag satt och läste, och dag-ligen promenerade. Swedenborgsgatan, Slussen,Maria Magdalena kyrkogård.

Hade Ernst Brunner avgjort att sluta skriva poesiredan då?

Hans samlade dikter skulle ges ut direkt i pocket,hade han bestämt.

Därefter skulle han aldrig mer ge ut någondiktsamling.

Aldrig mer!Han hade noga bestämt sig.Men varför? Svaren har låtit vänta på sig sedan

dess.

Det är lätt att känna avund på Ernst Brunner.Han är en framgångsrik författare och poet.

Men, skriver han poesi nuförtiden?Kanske skriver Brunner fortfarande dikter,

i allra största hemlighet.

Boel Schenlær

Prosan i hans nyutgivna självbiografi är mångagånger rena poesin, skärpedjupet är mättat och in-tensivt, och tempot växlar infallsrikt. Skuggorna fal-ler på neonupplysta människor. Boken är djuptengagerande, och stundtals chockerande läsning:Ernst Brunner har inte bara slutat som poet. Han harockså sedan hela fem år helt slutat framträda offentligt.

Han berättar ingående om varför författarrollen idet offentliga litteraturlivet har blivit omöjlig förhonom. Bland annat avhandlar han sig själv sompoet i småbeska, retoriska självmotskrivelser: ”Jag ärju inte mycket i dag. Med poesin som helhet har jagmarginaliserats och saknar betydelse. Jag har justhört mig säga att poesin på 2010-talet, poesin somett förtätat, upphöjt uttryck för känslor och stäm-ningar, nästan försvunnit ur människornas medve-tande.”

Somliga menar att de förr hörde Brunner yttra atthan helt enkelt valde bort poesin av rent ekonomiskaskäl: han skulle inte ha haft råd med poesi.

Fast var det i så fall hela sanningen?

Från Brunners sida kan uttalandet ha varit ett nöd-vändigt, officiellt svepskäl. En vit lögn. Redan då varhan väl förtrogen med hur hela förlagssverige var ifull färd med att riva sönder och totalt rasera sin då-varande struktur: ”De förläggararter som nu togöver var ekonomer, tekniker, marknadsdirektörer. Desket i kvalitet, men var tävlingsinriktade och laddadeför rangordningsstrider”, skriver han.

Det pågick redan då. Det som skulle komma attbli ett fatalt ödeläggande: ”Lyriken med sina oemot-ståndliga egendomligheter, sin förtätade upphöjdakraft, plockades bort från förlagens utgivningslistor.”

Ernst Brunners avsked från poesin är också berät-telsen om hur de stora förlagen med Bonniers i spetsen

3 4 | E A S Y S O U T H | # 2 , 2 0 1 5

Karaokekulturentog över litteraturen

MAN VAR EN GÅNG SEN INTE MER. GRAVEN ETT RUM SOMSAKNADE FÖNSTER. MAN VILADE DÄR I 5 000 ÅR. DÄR-EFTER HACKADES LJUSET IN. DET SOM ÅTERSTOD VARKÄKEN OCH EN HÖFT. EN KAM ÅTERFUNNEN, NEDLAGD IKRYPTAN SA ATT MAN VARIT AV KVINNOKÖN EN PÄRLAATT MAN VARIT FÅFÄNG. DETTA LADES BAKOM GLAS,PÄRLAN INVID HÖFTEN, KAMMEN INVID KRANIEBENET.NU STÅR TISTLAR LIKSOM SATTA I KRUKA JUST DÄRGRAVVÄGGEN ÖPPNATS MOT SOLEN SEN NATTENS BÅT.

B O E L S C H E N L Æ R | K A R A O K E K U L T U R E N T O G Ö V E R L I T T E R A T U R E N

3 6 | E A S Y S O U T H | # 2 , 2 0 1 5

måttet på kvalitet. En text berikade inte längre. Ut-märkande för en text var att den passiviserade, attden kommunicerade bara ena vägen.”

Från Ystad till Haparanda råder fullständig kon-sensus. Hela det svenska litteraturetablissemanget äröverens. Alla vet om samstämmighetens lagar. Ingenvågar röra sig. Alla låtsas spela döda. Inte så att allatycker likadant in i varje detalj, men de djupgåendemeningsskiljaktigheterna om litterär kvalitet tillåtsaldrig existera offentligt. Avgrunden ska till vilketpris som helst ignoreras. Hellre låta bli att recenseraböcker som bryter samsynen än att blotta djupasprickor.

”På den samtida svenska poesins område, alltsåunder min tid,” skriver Brunner, ”hade ett tidigareosett tänkande introducerats. Originalitet var ingenkonstnärlig kvalitet. Flera unga hade gjort sig ettnamn genom att stjäla texter från äldre förebilder,och även öppet tillstått att det var så de ’skrev’. Denskapande akten bestod i att sammanställa det stulnapå ett tidigare obekant sätt. Det var inte heller fultlängre att göra efter vad andra redan skrivit. Karao-kekulturen, när den nådde poesin, kallades ’sampling’och ’recycling’. Med datorns hjälp var det också lättatt på så sätt uppträda i andras kostymer, eller övertaandras kvaliteter.”

Kulisser och rekvisita har bytts ut några gångersedan dess. ”Språkmaterialism” avlöstes av ”kon-ceptpoesi”, och det senaste lär vara att poesin skavara ”avancerad”. Och snart har vi säkert nästa flugasurrande nära öronen. Men poesiscenen är den-samma. Poeterna desamma, där de försöker skuddastoftet av sina fötter.

Ernst Brunner använder begreppet ”bokmänni-ska” om sin tidigare förläggare. Han avser det somnågot ytterst hedervärt. Han avfärdar tanken på atte-böcker och läsplattor skulle vara nya, bättre ersät-tare av den fysiska boken. Han hotar till och med sinförläggare med att skaffa en egen gammaldagstryckpress, och lära sig boktryckarkonsten från grun-den. Allt för kunna att fortsätta ge ut sina böcker.

Endast i en bok erbjuds möjligheten att få mötasammanhållna sanningar från författare och poeter.Dagstidningen har gått förlorad. Tidskriften likaså,vad gäller litteratur. Kulturradion är inte att räknamed längre, och i teve får ingen författare framträdamed sitt patos. Allvar och väsentligheter får ingen tamed sig in i studion.

Boken har därför i vår tid blivit viktigare än tidi-gare.

”Jag var färdig med ett axiom”, framhåller Brun-ner. ”Hela meningen med litteratur var kvalitet. Manbar som människa på en insikt om skrivandets natur,

utrotat en frodig,blomstrande poesi-och förlagskulturbyggd på forna bild-ningsideal från epo-ken dåarbetarrörelsen ochen radikal borgerlig-het gick hand i hand,och framför sig ge-mensamt drev fort-satt folkbildning i debreda lagren. Boken– såväl romanen sompoesin – utgjordeden absoluta grun-den.

”Och den nya generation läsare som antogs viljaplocka fram sin Brunner ur hyllan vet inte ens vemjag är.” skriver han följaktligen.

Förmodligen har han rätt. I många stycken ärmänniskors minne kort.

Men i andra avseenden är människans minne myc-ket långt och snarare arkaiskt. Ingenting kan få migatt tro att den kapitalistiska prygel poesin nu utstårkan fortgå för evigt. Alla totalitära välden faller, förreller senare, har det visat sig. Att poesin, som vi kän-ner den sedan Catullus eller Sapfos dagar, skulle haförsvunnit ur människors medvetande är lika osan-nolikt som att drömmen om frihet skulle upphörahos den fjättrade fången.

På förlagen kallades poesin redan i början av 90-talet för ”förlustprojekt”. Nyttomaximeringskalkylerhärskade, och någon utsågs till ”förlagets litteräretestamentsexekutor, en maktpåliggande syssla somdrabbade det mesta av värde med nedskärningar ochrefuser.”

Brunner rannsakar sig, efter att han begärt skils-mässa från poesin: ”Att jag själv med början 1992hoppade ner i kloaken och lät mig hårdexponeras,var det för att jag anade att inte heller jag dög somförfattare? Skrev jag i själva verket lika uselt somdem jag gjorde mig lustig över?”

Brunner driver i denna del av sin självbiografi ge-nomgående fram ett mycket brännande och aktuellttema: ”Jag kunde till exempel inte släppa min gamlaföreställning om litterär kvalitet. Nya kritiker dökupp från överallt och sa att kvalitet såg annorlundaut nu, eller de ansåg att kvalitet var något man kundefråga efter i andra sammanhang. De var bokligt bil-dade, men sa att kvalitet inte hade med konst attgöra. Det var bara ett värdebegrepp. Dessa nya litte-rater var ju uppvuxna med den billiga masslitteratu-ren, och den var värderingsfri. Där var försäljningen

Foto: Sara Mac Key.

K A R A O K E K U L T U R E N T O G Ö V E R L I T T E R A T U R E N | B O E L S C H E N L Æ R

# 2 , 2 0 1 5 | E A S Y S O U T H | 3 7

Men det är inte den kritiken, mångårig och påflu-gen, som fått honom att numera avstå offentligheten.DN Kulturs oupphörliga sågningar av Brunner sommyt, man och människa är helt underordnade hansbeslut. Enligt honom själv blev han inte ens upprörd.

Inte heller det faktum att han själv, såväl nationelltsom internationellt, blev utknuffad ur förlagsboet avgökungen deckargenren har haft en avgörande bety-delse. ”Vid det här skedet i svensk bokutgivningomkom fler människor i mordlitteraturen än vadsom mördades i verkligheten.”

Brunner eftersökte fortfarande den större bilden medsin protest: ”Öppet och ogenerat ratades varumärketkvalitet för varumärket säljbarhet. Och det sämsta avdet dåliga såldes under namnet ’skönlitteratur’. Ävenkokböcker gick nu under den genrebeteckningen.”

Inte heller hot från nazister efter ”Carolus Rex”(2005) var som enskildhet av avgörande betydelse förBrunners reträtt: Sammantaget var det med anledningav alla dessa orsaker, sprungna ur samma rotfäste,som han fattade sitt definitiva beslut. Men hur abso-lut är det? Arbetet, skrivandet, har alltid tidigare fåtthonom att ”gå vidare bortom spektakelscenerna”.

Mot slutet av boken slår Brunner fast att ”den ska-pande anden i många uppenbara fall aldrig (har)varit mer skild från det kritiska tänkandet än just idessa dar.” I Sverige, i ett av världens mest sekulari-serade länder, har infödda poeter klippt av det tänk-bara bandet mellan sig själva och ”anden” medbultsax. Må Gud hjälpa dem.

Ett flertal, längre fotvandringar har han företagitsig, ungefär som om han lidit brist på andra fort-skaffningsmedel, liksom Heinrich Heine gjorde på sintid, eller varför inte dennes namne, den tjugo år äldreHeinrich von Kleist. Som en presentation av nästadikt kan nämnas att Ernst Brunner då befann sig påCypern, vandrade från Ajia Irini vidare landsvägentill Limniti, till en utgrävning som arkeologen EinarGjerstad utfört där tre förnäma bronsskulpturer hit-tats. På ortens enda taverna kom följande dikt till:

Man var en gångsen inte mer. Gravenett rum som saknade fönster.Man vilade där i 5 000 år.Därefter hackades ljuset in.Det som återstod var käken och en höft.En kam återfunnen, nedlagd i kryptansa att man varit av kvinnokönen pärla att man varit fåfäng.Detta lades bakom glas, pärlaninvid höften, kammen invid kraniebenet.Nu står tistlar liksom satta i krukajust där gravväggen öppnats mot solensen nattens båt. #

om dess essens. Man bar inte endast på en semantiskkunskap om den. Det var sanningen om världen attlitteratur var kvalitet.” Brunners grundsanning kommersannolikt att skaka om alla dem som mest ihärdigtförnekar den, men även detta kommer de att tillba-kavisa.

Via den smälek Ernst Brunner tvingats utstå i lit-teraturoffentligheten vill han nu kunna nå bortomdet personliga. Med eftertryck gestaltar han någotstörre och allmängiltigt: vår tids visionslösa villkorför svensk litteratur.

Han vill ådagalägga marknadskrafternas besvä-rande skambud åt kvalitetslitteraturen.

Genom åren har han bevarat sin slitstarka solida-ritet med mindre lyckligt lottade poeter och förfat-tare, ofta äldre än han – de som refuserades helt ochutrangerades från förlagen. Denna stöddiga utgall-ring av poeter och prosaister från de stora förlagenskedde i omfattande skala, men i enrum och utantydliga besked om vad det gällde. Redaktörer ochförläggare sa oftast ingenting. Refusen skylldes pålektören. Avsikten var att författaren skulle kännaskam över sin oduglighet, tiga om den prekära situa-tionen inför kollegor, och småningom självmantlämna förlaget krypande.

Brunner har inte enbart blivit firad och ärad, utanockså hårt kritiserad, mindre för vad han skrivit, änför sin persona som inflytelserika akademiker och fe-minister ansåg sig särskilt avsky och hata. ”Jag återk-nyter alltså här till det jag tidigare sa om kvalitet.Beckman tillhörde den nya generation kritiker sominte såg någon sådan där jag gjorde det.”

Återigen för han samma ämne på tal: litterär kva-litet. ”Sveriges mäktigaste syskonpar”, har försåvittEva och Åsa Beckman kallats, såsom kulturchef påSVT respektive biträdande kulturchef på DN. Deraslitterära smak dominerar.

Brunner fullföljer sitt resonemang: ”Till Beckmansanhängare sällade sig Elam, Ulrika Knutson, och LarsNygren. Utom protokollet enades man om att Brun-ner skulle ’hållas kort’. Vissa av redaktionens kritikerutsågs att bevaka mig, och när nya böcker av ErnstBrunner sändes från förlaget för bedömning skullede tas om hand av just dessa kritiker. ’Det är för faninte klokt’, är de ord Ragnar Strömberg avslutade sittbrev med.” Vad som äger rum på kulturredaktionersker ofta bakom lyckta dörrar.

Likt i en förväxlingskomedi som pågått under fleradecennier har Brunners litteratur tagits för hans per-sona. Vissa har inte kritiserat hans böcker, utan den”roll” och det beteende de ansett och tolkat att hanspelat i media.

3 8 | E A S Y S O U T H | # 2 , 2 0 1 5

Fotografiska har snabbt blivit Stockholms arenaför fotokonst. Det är ett intressant förvandlingsnum-mer som har skett i det gamla tullhuset. Dit ström-mar idag konstintresserade från hela världen för attse verk av svenska och internationella fotografer.Platsen är väl vald med tanke på att den fotografiskakonsten länge varit högst levande på Söder. Här ar-rangerades första Planket-utställningen 1982 av engrupp fotografer i Lilla Mejtens gränd vid Vita ber-gen; en fotoutställning över dagen som ännu hålls vidliv. Och det var här Gunnar Smoliansky under en tidtog sina svartvita bilder på väg till det egna labbet.På söder finns också Galleri Kontrast, Centrum förfotografi (CFF), och fotografernas favorit GalleriAxel, som visar samtida foto i en pytteliten fyrkantiglokal på Södermannagatan. På söder finns ocksåStockholms Fotoantikvariat, och Stadsmuseetsbortglömda arkiv med bilder från Södermalm ochövriga Stockholm. Under renoveringen av museetförvaras denna bildskatt på Riksarkivet på Kungs-holmen.

Men det är inte bara i utställningsrummen vi hittarkonsten på söder, utan också på gatorna och i par-kerna. Utanför mitt fönster några stenkast från Slus-sen, som sakta faller isär till toner av färgstarkagrafittikaskader, står en häst. Det är inte vilken hästsom helst. Det är en svensk ardenner, som just blivitav med sin arbetssele, och blivit en länk mellan nuetoch det förflutna. Skulpturen i brons, ”Avseladkamp”, är utförd 1992 av Marylyn Hamilton Gie-row. Det händer att små barn rider på hästen, ochkonstupplevelsen får då en fysisk påtagbarhet.Många av dem som passerar den öppna lilla gårdenlägger märke till skulpturen, och möter på det sättetkonsten i vardagen. Så fungerar levande offentlig

Det är en ny tanke för mig att fundera över kon-sten på söder. Det är sällan platsen som definierarkonsten, som liksom konstnären snarare har till upp-gift att vara gränsöverskridande och fri i tanke, tidoch rum. Konsten finns här. Det vet jag efter att habesökt gallerier, mött konstnärer, och varit med påhappenings av olika slag i många år. Förr fanns detfler tongivande gallerier på Hornsgatspuckeln, blandannat Galleri Händer, som öppnade med en separat-utställning med Peter Dahl 1975. I dag är den någrahundra meter långa sträckan fylld av konsthant-verksbutiker, kaféer och gallerier, som brukar ha ge-mensam vernissagedag på lördagar. För fem år sedanöppnade Fotografiska glasdörrarna på Stadsgårds-kajen. Det privatägda museet fyllde ett hål i Stock-holms konstliv, och blev på en gång en storpublikframgång.

Det är det jag tror de flesta ser av konsten på söder.

Är det allt som finns här? Givetvis inte. Det finnsmycket mer att uppleva. Men det är märkligt hurosynlig konst kan vara på en plats där kreativitet sägsstå högre i kurs än på Stureplan. Inte ens jag, som ar-betat med konst och skriver om konst och konstnä-rer, kommer genast på vad som finns mer. Den vitafläcken på min konstkarta är en bra utgångspunktför den upptäcktsresa jag vill ta dig med på i person-liga möten med konstnärer, gallerister, performance-konstnärer och andra konstaktörer som bor och/ellerverkar på Södermalm.

I varje nummer kommer vi att skildra konst -livet i stadsdelen. Den här gången hjälper vidig bland annat att upptäcka allt det vackrasom finns där – men som kan vara svårt att se.Varför inte grensla en bronsardenner, och fåen fysisk upplevelse av konsten som finns påvåra gator och torg?

Upp i sadeln –dags för konstrond

Anders Ström

# 2 , 2 0 1 5 | E A S Y S O U T H | 3 9

närskollektivet Kapsylen inrymt i den gamla kapsyl-fabriken på Tjärhovsgatan. I konstkretsar är dekända för sin stora vårfest för särskilt inbjudna, meden spännande blandning av konst, musik och perfor-mances. På tal om fest ska den förberedande konst-skolan Basis, som ligger i ett 1700-talshus längst bortpå Folkungagatan, arrangera en återkommandemusik- och konstfestival i sin trädgård, där även ele-vers filmer och installationer presenteras.

På Bondegatan har konst- och performancegrup-pen Zirkus Loko-motiv sin hemvist. Konstnärernaarbetar i offentliga miljöer i samspel med publiken,och är omtalade för sina gigantiska eldföreställ-ningar. I början på samma gata har jag haft en avmina skönaste konstupplevelser. Jag lade in mig påAkutsjukbuset för några år sedan. Där blev jag väl

konst. Först som idé och konstnärligt uttryck, sedansom personliga möten i verkligheten. Det är lätt attvänja sig vid skulpturer i den offentliga miljön, såpass mycket att de efter en tids promenader på sta-dens gator blir osynliga. Men ”Lilla elefanten dröm-mer” syns alltid, trots sin poetiska lågmäldhet.Torsten Renqvists skulpturgrupp i betong från 1978är min personliga favorit på söder. Den är placeradpå Greta Garbos Torg, och är en del av skulpturstrå-ket på Katarina Bangata.

I kvarteren på östra Södermalm hittar vi ocksåkonstnärernas utställningsrum. Det är inte så kons-tigt att det är just på Söder vi möter den oberoendesamtidskonsten, den som går sina egna vägar. Härfinns de konstnärsdrivna gallerierna Studio 44, Can-dyland, Galleri Id:i, och Tegen 2. Här ligger konst-

Skulptören Marylyn Hamilton Gierow om sitt konstverk Avselad kamp: ”Under många århundraden har hästen burit och dragit i människans tjänst – nu är det istort sett slut med det. Vi har under 1900-talet kunnat bevittna hur det trogna dragdjuret ställts åt sidan, och andra hästkrafter tagit över. Skulpturen föreställeren avselad häst. Avselad från vad? Från en vagn lastad med fisklådor, ölbackar, latrintunnor? Eller en naturlig tanke här intill Hornsgatans sträckning – en häst-spårvagn? Djuret vänder sig halvt om – mot en svunnen tid, själv en levande länk mellan nuet och det förflutna.”

A N D E R S S T R Ö M | U P P I S A D E L N – D A G S F Ö R K O N S T R O N D

4 0 | E A S Y S O U T H | # 2 , 2 0 1 5

ateljéhus som bjuder in publiken till öppna ateljéda-gar på våren. Det finns också ett vackert hus medhöga ateljéfönster vid Nytorget. Det är i ateljéernakonsten kommer till. I slutna rum avsedda för dethårda arbete som också är konst.

Om jag vant mig vid den offentliga konsten, så måstejag erkänna att jag efter fem decenniers tunnelbane-åkande på gröna linjen knappt längre ser de konst-

närliga utsmyckningarna påstationerna. Jag har mestlagt märke till det tillfäl-liga, till exempel konstfil-merna utanför spärrarnavid Skanstull, de svartvitateckningarna bland osåldreklamplats på Slussen,och samtidsfotografiernapå Zinkensdam som jagsett på väg hem från denyngste sonens fotbollsträ-ningar på Zinken.

Men med nya ögon påkonsten på Södermalminser jag att jag efter varjetunnelbanefärd i slutet avden långa rulltrappan motGötgatsbacken och Hö-kens gata mött ett konst-verk som jag tycker omutan att känna till någotom det. Nu vet jag att detär en djuprelief i vit mar-morbetong med titeln”Entre 70 öre” från 1965av Astor och Birger Fors-berg. Det får mig att tänkapå att konst inte barahandlar om det som syns,utan också om det manser, och det man vill och

inte vill se. Och att ha en öppenhet för konstupple-velser, även när de kommer som överraskningar. #

omhändertagen i sjukhusmiljö iscensatt av BUS –Barnens Underjordiska Scen, som kombinerar scen,teater och performance med humorisktiskt allvar.Mig veterligen kan man fortfarande beställa tid därför en behandling. I de här kvarten ligger också bok-handeln Konst-ig.

Södermalm är fortfarande i mycket konstnärernasplats, trots att bostadspriser och gallerihyror rusat i

höjden vilket har fått många konstnärer att flyttautanför tullarna. På Söder bor och verkar konstnärersom K. G. Nilson, konstprofessor och bildkonstnärsom övertagit Evert Taubes bostad och ateljé vidSlussen, och Mikael Kihlman, självlärd skildrare avurbana miljöer i måleri och grafik, och några av sam-tidskonstens mest tongivande konstnärer, blandandra Maria Miesenberger, Karin Mamma Anders-son, och Jockum Nordström. Några av dessa konst-närer lär vi få möta i Easy South framöver.

Det finns också flera ateljéhus på söder, till exem-pel på Hornsgatan, Glasbruksgatan och intill Mose-backe torg på Fiskargatan; Stockholms första

Saknas på söder

• Samtalsforum om konst• Information om performances och happenings• Ett tongivande galleri med internationell utblick• En konsthall i klass med Magasin 3, förslagsvis i nya Slussenområdet• Ett gigantiskt utställningsrum för videokonst och installationer

• Nergrävd biltrafik och ny skulpturpark på bortglömda Söder Mälarstrand• Hötorgskonst av hög kvalitet med stadsmiljöer från Södermalm• Nyskapande verk som tar för sig i den offentliga miljön• En egen Banksy• Överraskningar

höst 2015extilHemt

SE

SE

g

g

8

8 01 1 .i id dd d

Al

ll P

P

Pag

es

er tashion - höst/vin

F

20

4 2 | E A S Y S O U T H | # 2 , 2 0 1 5

Under det våldsamma skyttegravskriget som följdevar dock inte alla lika imponerade av hur vattentättmaterialet egentligen var i de våldsamma förhållan-den som både officerare och manskap levde under.

Dubbelknäppt eller enkelknäppt är en smaksak,men något som bör vara med är ett bälte. Förutomaxelklaffar ska en riktig trenchcoat ha ett bälte medD-ringar. Det har påståtts att D-ringarna var till föratt att fästa handgranater i – men de var till för dåti-dens svärd, oftast sabel, och andra tillbehör somkarthållare, något som i dag kanske inte är lika van-ligt för privatpersoner.

Att rocken efter första världskriget blev något aven synonym med den moderna detektiven beror påatt den många gånger är visuellt intressant att visaupp hjälten i. Att det ofta regnar i filmerna gör intesaken sämre. Humphrey Bogart kom att cementerabilden av den ensamma rättskiparen med en cyniskhumor iklädd trenchcoat.

Trenchcoaten kom att fortsätta att dels vara denbrittiska överklassens regnrock jämte oljerocken, ochdels få en blandad status i teveserier och filmer medbrott som tema. För det är i filmhistorien som dengör sitt stora genombrott i och med en rad andra fil-mer än de klassiska noir-filmerna.

Michael Caine, som under 60- och 70-talet var en avde brittiska skådespelare som var mycket känd för sinklädstil under ”Swinging Londons” storhetstid, bröti filmen ”Get Carter” (1971) ny mark med den svartatrenchcoaten i och med skildringen av brottslingenCarter som hämnas på sin brors mördare. Förutomen av filmhistoriens bästa soundtrack av Roy Buddblev den svarta Burberryn något av en stilbildare. Att

Trenchcoaten har varit med oss i och utanför gar-deroben länge nu, och det är ett förvånansvärt an-vändbart plagg. Under historien har det varit någotav en strid om vem skapade plagget: var det kläd-handlaren Thomas Burberry eller någon annan? Attde var först hävdar åtminstone företaget, för känna-ren finns alltid lyxmärket Aquascutum. I mitten av1800-talet öppnade Thomas Burberry en butik somsnabbt gav honom framgång. 1901 fick företaget iuppdrag att skapa ett riktigt vattentätt tyg som ficknamnet gabardin. Gabardin är en kypert av ull ellerbomull som impregneras två gånger med gummilös-ning, och patenterades 1902.

Att det var ett praktiskt tyg upptäckte flera rese-närer när de åkte på expeditioner, både Robert Scottoch Roald Amundsen kom att bruka den nya upp-finningen under sina polarexpeditioner.

Den civila regnrocken kom 1909. Med raglanskär-ning och dold knäppning är det en klassiker somfinns med oss även idag. 1924 försågs regnrockenmed den numera distinkta rutan i fodret, en annandetalj som har hängt med. Att originalet till färgen ärbeige eller khaki har senare blivit något av ett sig-num, och är ett arv från då plagget var ett militär -plagg. Damer som väljer att bära plagget har ett antalandra färger än just sandfärgat att välja mellan; denröda trenchcoaten är något av en damklassiker i dag.

När första världskriget rasade som värst i Västeu-ropa hade redan trenchcoaten erhållit status som of-ficersplagg, då den brittiska armén tillät att den bars.Lägre grader fick nöja sig med yllerocken ett tag till.

Sommaren är ju kort, sa en gång skalden, ochnog är den kort, speciellt i storstaden. Nu närhösten blev litet väl tidig i år, och med det detofrånkomliga regnet, vad är då inte mer an-vändbart än en trenchcoat?

Trendcoat – plaggetsom alltid är rätt

Alexander Sanchez

A L E X A N D E R S A N C H E Z | T R E N D C O A T – P L A G G E T S O M A L L T I D Ä R R Ä T T

den svarta rocken symboliserar Carters eget sinnes-tillstånd är inte enbart en slump.

En annan brittisk hjälte är seriemagikern John Con-stantine som ursprungligen skapades av Alan Moore.Denkedjerökande ockulta detektiven som man helst inteskall vara vän med, med tanke på att Constantine bär påen förbannelse. Utmärkt spelad i den nya teveserien medsamma namn. Denne Vertigo-/DC-antihjälte har alltsom en riktig magiker bör ha: Han är en före dettabrittisk punkare, röker och har en svart humor somfår tidigare seriemagiker att verka vara skolgossar.

När vi ändå är inne på ockulta detektiver med trench-coats så finns det en furste. En furste som råkar varademonprins från helvetet; den röde demonen Hellboy.Inte alla demonprinsar är så pass godhjärtade som Hell-boy, vars förkärlek för katter, pannkakor och trenchcoatshar gjort honom till den ockulta hjälte han är. Ota-liga gånger räddar han världen från kosmisk ondska.

Trenchcoaten kommer även att finnas med i fram-tiden. I ”Blade Runner” (1982) bär den tidigare po-

lisen Rick Deckard en moderniserad variant; det ärtrots allt år 2019.

Åttiotalet var annars ett rätt sorgligt kapitel när detgäller filmen och trenchcoaten. Sylvester Stallone barinte upp trenchcoats vidare bra i ett antal filmer. Rockenförekom även i rockmusikalen ”Streets of Fire” (1984),där Jim Steinmans fullmatade musik fann sin publik.

Även i svensk film har vi några trenchcoatbärare,och den främste av dem är Gösta Ekman i sina rollsom Martin Beck. I Ekmans gestaltning av en tröttkommissarie får man en känsla av att trenchcoatenär nödvändig för att hålla ihop en mycket sliten man.

Hela tiden stöter vi alltså på trenchcoaten – underhela vår moderna tid och dess kultur; från världskri-gens skyttegravar, via filmens detektiver och despe-rados i seriernas värld, till dagens något spretigatrendvärld. Trenchcoaten har uppenbarligen en givenplats i en vanlig garderob. Starkt marscherat av ettmilitärt plagg. #

Slejfen gör det enkelt att stänga ute regn och blåst, och epåletterna hållerofficershandskar och -mössor på plats. I dag är det mest en detalj, men hållmed om att det ser snyggt ut!

Skärpet har pågrund av sitt mi-litära ursprungsmå ”D-ringar”.Det har på-ståtts att de vartill för att attfästa handgra-nater i – men devar till för dåti-dens svärd, of-tast sabel, ochandra tillbehörsom karthållare.I brist på hand -granater ochsablar kan dualltid parkerahundkopplet iD-ringen, sam-tidigt som dudricker kaffelatte och tarsnygga selfies.

Ingen trench-coat utan hakaroch öglor!Detta ikoniskaplagg användsav såväl PeterSellers som in-spektör Clou-seau, HeinzRühmann somk o m m i s s a r i eMaigret, ochPeter Falk somden något på-trängande ochcigarrökandek o m m i s s a r i eColumbo. Ochinte att för-glömma HergésTintin som denkände journalis-ten och äventy-raren Tintin.

Anspråkslös, opretentiös, pragmatisk: det är knappast förvånande atttrenchcoaten en gång började sin karriär i leran mellan frontlinjerna i Förstavärldskriget.

4 4 | E A S Y S O U T H | # 2 , 2 0 1 5

Handla vin direkt från din vinhandlare iParis, smidigt och enkelt med hemleverans!

Vi är nära vinbönderna och vin gårdarna i Bordeaux, Bourgogne, och Rhône,men vårt hjärta är djupt förankrat i Champagne. Viner med kvalitet – föratt du alltid ska ha ett bra vin att servera, både till vardags och fest!

Frihet, jämlikhet & gott vinwww.franskavinlistan.com

4 6 | E A S Y S O U T H | # 2 , 2 0 1 5

this docu-mentrary isall about hisjakt. Specialas hell.

Om duhar 2 tim-mar attkasta bortand man ohman do imean kastabort – kollaDJ:Röv –The movie.S a m l a d estolpiller avDavid Lilje-mark, CalleThörn ochSimon Gär-denfors. Vihade release-fest för dennär densläppts förett par må-nader senoch jag får fortfaranderysningar i vissakroppsdelar efter attha överlevt den.Simon bor på söderoch har gjort logon tillaffären så we got us alittle anknytning here.This is as sick as anythree Swedes haveever been and I love it.

MUSIK So this really nice blyg kille kommer in i af-fären och ber mig sälja hans nya LP 1900. Jag tyckerhan verkar mysig och ger han lite råd, skivan är fördyr och ingen kommer köpa en LP av en helt okändkille från Stockholm. Han lämnar affären. Jag lyssnarpå skivan och ramlar på golvet. Afuckingmazing.Kollar upp hans namn … Christian Gabel är en avde bästa musiker around och spelar trummor i Bobhund and man did I feel like a shmuck. 1900 is as

FILM So när was the last time you saw en fransk 70-tals anarkistisk stumfilmskomedi om en man som villleva som en grottmänniska i mitten av Paris? Whenwas the first time? Make it soon. Themroc is one of

the uddaste weirdsestcoolest films you havenever seen and there-fore should see.Ibland lite sjuk, iblandväldigt sjuk, iblandweirder than your we-irdest uncle men alltidfängslande. Themrocis one of theose filmssom ska ses tre, fyragånger. Vet inte allsvarför men trust me.

Jag brukar kalla migför the Indiana Jonesof weird and quirkystuff, and I pull it offmed råge. You can seRelics: Einstein’s Brainon Youtube eller såkan du komma till migin the affär and I canmaybe help you find acopy. Relics: Einstein’sBrain är utan tvivel enav de uddaste och fi-naste documentärer you will ever see. Obducentensom tog hand om Albert Einstein … the guy was adrunk and got fired from being Einsteins obducent.Han blev inte glad. Han blev sååå inte glad så att hanhelt enkelt stal Einsteins hjärna och gömde den i enmajonnäs- eller gurkburk (förresten jag tycker attgurkburk is one of the coolest swedish words thereis) i sin källare i många år. En japanese professor be-stämmer sig för att leta rätt på Einsteins brain and

I varje nummer kommer Larry Farber att bota-nisera i sitt utbud av märklig kultur och ge digtips på sådant du säkert har missat men somdu nu får chansen att upptäcka.

Larry Farber

Larry kulturerar

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adi-piscing elit, sed do eiusmod tempor incididuntut labore et dolore magna aliqua. Ut enim adminim veniam.

L A R R Y K U L T U R E R A R | L A R R Y F A R B E R

# 2 , 2 0 1 5 | E A S Y S O U T H | 4 7

stämmningfull as the1900’s were.

En av minastörsta inspira-tionsmänniskoris a man named

Cary Loren i Det-roit, min hem stad.

Cary äger en bokaffärsom ändrat mitt liv for the better. Jag hade känt Cary iflera år och köpt hundratals böcker av han innan jagfick reda på att Cary var en av de som startade konst-noisegruppen Destroy All Monsters. Not the bestmusic for a date or to put the kids to sleep but theyinspired pretty much everyone doing noise or industrialor art music from the 70’s and on. Mike Kelly, Jim Shawoch Niagara har blivit store namn i USA:s popkonst-

kultur, och vissamedlemmar från

The Stoogesoch MC5 harvarit med igruppen. Enstor anthol-ogybox har

nyligen släpptsand woweeeee!

Eftersom jag är bibliotekarie till yrket tyckte jag viborde ta in en bok ibland. Och vi tar in en bok somjag tror jag kan lova inget bibliotek i Sverige kommeratt ha. The Taschen book Psychedelic Sex is one won-derful groovy trip genom 60- och 70-talet med loveand drugs and drugs and love and oooo so pretty fär-ger.

Maybe not the type of book to have out when theinlaws kommer … sen igen jag känner inte dina in-laws … men en helt underbar book att bläddra i ochse allt du har missat … eller inte missat. #

Annons

4 8 | E A S Y S O U T H | # 2 , 2 0 1 5

Pawel Boronski låter blicken snabbt glida ner överLars, från hjässan till fotabjället och säger sedan baralugnt: ”20 kilo på sex månader? Inga problem.”

Pavel, som sedan sex år är PT (Personal Trainer)på House of Shapes på Hornsgatan, kan lugnt görasådana uttalanden inser jag när han berättar om sinbakgrund. Det är inte så mycket det att han tränatfotboll i elva år, innebandy i fem år, och dessutomtränat på gym i fem år … eller att han varit amfibie-soldat. Vältränade kan många vara – men utma-ningen är ju att se till att andra blir vältränade ochkommer i bättre form; och det är en helt annan sak.Men Pawels meriter på det området verkar gedigna.

”Tommy gick ner från 106,5 kilo till 84,5 kilo på26 veckor, Bianca tappade tio kilo på tolv veckor,Olle trimmade vi bort 20 kilo från på 28 veckor.”

Pawels kundkrets är väldigt blandad om man sertill bakgrunden; där finns snickare, dansare, äldre

Från sältill SEALUnder några månader har jag sett vår art di-rector Lars Winterstrand livnära sig på RedBull, hamburgare och oxfilépizza med bear-naisesås. De formmässigt eleganta magasi-nen han levererat har stadigt växt i omfång.Problemet är kanske dock att Lars själv växten del i omfång under den här perioden.

Men han är inte en man som småduttar närhan ställs inför ett problem. Han bestämde signyligen för att gå ner 20 kilo på sex månader.

Vi kommer att i varje nummer följa hans vägmot en ny slimmad version av sig själv, ochberätta om dem som blir hans vägvisare påHornsgatans House of Shapes.

Boris Benulic

B O R I S B E N U L I C | F R Å N S Ä L T I L L S E A L

”Shit så gott det blev”, eller intresserat sig för vege-tarisk kost och raw food, så lyser Pawel upp:

”Det är bra. 85 procent av förändringen grund-läggs i köket och beror på vad man äter.”

De bestämmer sig för att träffas om en vecka föratt mycket ordentligt väga och mäta Lars, och gå ige-nom de kommande månadernas program.

Pawel verkar heller inte bekymra sig för Lars ar-betstider som innebär långa dagar, och ofta mycketsena kvällar. Han har dansare och musiker bland sinaklienter, och vet hur man lägger program för den somvill leva sunt under sådana villkor.

När vi visas runt av Pawel på House of Shapespågår en träningsklass för dansare vilket inte är såkonstigt. Den här platsen som startades av Jennie Wi-degren och Fredrik ”Benke” Rydman från danstrup-pen Bounce tillsammans Ulf Bengtsson,kroppsbyggare och grundare av gymkedjan WorldClass – det verkar närmast vara en kombination avdansakademi och gym. Utanför danssalen övar tvåmän sparkar mot en sandsäck, och en bit bort kör entjej marklyft med rätt mycket på stången.

När vi går därifrån frågar Lars lite försynt med enblick mot dem som dansar:

”Men det där behöver jag väl inte …”

Pawels breda leende och jakande nick får oss attinse att de inte bara är skivstänger och hantlar somväntar på Lars. #

kvinnor, domare, de som tränat en hel del innan ochde som inte tränat alls. En del vill som Lars lägga omsin livshållning helt, andra vill ha en ”quick fix”innan solsemestern, åter andra vill lägga på sig någrakilo muskler. När man studerar ”före och efter”-bil-der på Pawels klienter är det svårt att inte bli förund-rad över hur mycket man kan förändra sin kropp –och dessutom göra det relativt snabbt.

Pawel själv har varit inriktad på kondition och ut-hållighet när det gäller den egna träningen, men hanhar mer och mer kommit att satsa på att också blistarkare. Målet är att de närmaste fem åren lägga påsig tio kilo muskler.

Och som om det inte räckte med arbetet som PTgår han nu också en massageutbildning. För Pawelser till helheten – det räcker inte med att röra på sigoch lyfta vikter eller springa några gånger i veckan –man måste också tänka på vad man äter och hur manlever.

”Jag vill inte bara gå ner i vikt”, förklarar Lars närhan ska berätta om sina mål för Pawel. ”Mitt målmed träningen är att jag ska bli mer disciplinerad.Inte slösa bort tid med att ligga kvar i sängen påmorgnar och dagdrömma. Uthållighet är viktigt. Jagpåbörjar en massa saker, och går in i dem djupt någraveckor och månader – sedan så släpper jag dem.”

Pawels erfarenhet är att hans klienter får mer ord-ning på sig själva och sin tillvaro när de kommit iform – det är lättare att planera sitt liv när man ärstarkare, piggare och mer uthållig.

När Lars berättar att han är intresserad av mat ochtidigare under olika perioder bakat sitt eget bröd –

”Att vara eller inte vara i form?” Lars Winterstrandbegrundar frågan och en kettlebell.

Pawel Boronski begrundar i sin tur sin nya klient.

Format Publishing är ett mediebolagsom producerar och ger ut egna ochandras tidningar. Vi skapar attraktivamötesplatser, med ett kvalitativt pu-blicistiskt innehåll till tydliga mål-

grupper. Fokus ligger på innehåll, kundnytta ochsjälvständig journalistik.

Kontakta Christer Carlson:076-555 79 53, [email protected]

http://issuu.com/formatpublishing

Format Publishing – a media com-pany that produces and publishesour own magazines, as well as pro-ducts for others. We create attractivecommunities with a quality journa-

listic content into well defined target groups. The focus ison content, customer value and independent journalism.

Contact Christer Carlson:076-555 79 53, [email protected]

http://issuu.com/formatpublishing

5 2 | E A S Y S O U T H | # 2 , 2 0 1 5

VII. Att jag ägnade mig åt detta hade flera orsaker.Dels mitt intresse för amerikansk historia. Vill manförstå det som skedde i exempelvis sydstaterna underandra halvan av 1800-talet finns det få saker som ärså givande som att studera gamla recept från dentiden och laga mat som de gjorde i Georgia, Texaseller Louisiana.

Dels tror jag att vi människor behöver ägna oss åtgenuint, gediget hantverk i någon form – det är ettsätt att få kontroll och att skapa kontakt mellan sinkropp och sin hjärna. Jag vill inte gå så långt somatt säga att människor som inte ägnar en del avsintid åt detta blir dummare, jag kan väl nöjamig med att säga att jag vet att åtminstonejag själv blir mindre begåvad om jag inte gör det.

… och plötsligt mitt i allt detta hackande, styc-kande, skärande och rökande upptäcker jag att väl-digt många andra på Söder börjat göra sin egen korveller sitt eget öl eller sitt eget surdegsbröd.

Givetvis ser jag ner på dem därför att de inte ägnarsig åt tillagningen lika metodiskt och grundligt som jag.

En period i mitt liv ägnade jag mig frenetisktåt att tillaga mat som serverades på Twang iSoFo. Men det var inte vilken mat som helst.Köttet röktes i importerade barbecuesmokersfrån Texas. Ibland i upp till 16 timmar. Korvarnagjordes helt och hållet för hand. Vi malde inteköttet till korven, vi finhackade det. Korvenstoppades sedan för hand.

Text: Boris BenulicIllustrationer: Hilda Tenow Benulic

Hipsterjakten, del 2:Allting har en ände,korven den har två,hipsterkorven ingen alls

Piprökande hipster #1 =Raymond Chandler.

H I P S T E R J A K T E N , D E L 2 | B O R I S B E N U L I C

# 2 , 2 0 1 5 | E A S Y S O U T H | 5 3

En vän sa till mig: ”Nu har du gått i hipsterfällan.Varje gång du ställer dig och styckar kan man hörahur den fällan slår igen om dig så fönsterrutorna ska-kar till mellan Hornstull och Danvikstull.

Men så var det nog inte riktigt. Förvisso hackade jag och malde i en hipsterfälla.Men inte den fälla han talade om.Tror jag.

VIII. Hipsterkulturen i Sverige i dag präglas av attman söker sig till det genuina, folkliga och autentiskaoch bort från det tillgjorda och ”förfinade”. Man ta-tuerar sig som om man var ostronfiskare på den ame-rikanska östkusten år 1932 och att baka surdegsbrödär förvisso att ägna sig åt ”autentisk” matlagning …men som hipstern Raymond Chandler konstateradei ett brev: ”Authenticity is boring, credibility is im-portant”.

Frågan är alltså inte vilken sorts mat manlagar. Utan varför man gör det.

Det kan låta vrickat att jag lagarmat för att bli klokare, men det lig-ger i hipstertraditionen att görasaker för att man tror att man blirklokare, bättre och mer upplyst.

Man gör det för att få veta vadman kan bli. Testa sina gränseroch möjligheter.

Det är något helt annat änatt söka det ”autentiska”, attleta efter sig själv. Vad man”var” eller vem man ”är” ärointressant. Det är vad mankan bli som är intressant.

Att jag gör korv som i varjemoment är handgjord är inte föratt jag tror att det autentiskaär bättre. Jag vill se om jagkan, och vad som händermed mig självunder dennamödo-sammaprocess. Och isinom tid spränga fjälstren och göra enkorv som ingen annan gjort.

När hipstern Charlie Parker lämnar den traditio-nella jazzen för bebop gör han det inte för att förståvem han är. Utan för att förstå vad han kan bli …eller vad jazzen kan bli. Eller bara för att han vill vetavad som ligger om hörnet …

Att gå på korvmakarkurs för 5 000 spänn på söder ärdäremot ungefär lika hipster som att gå i husmorsskola.

IX. Hipsterkulturen har aldrig egentligen formatsav människor som tillhör olika kulturer, den har sna-rare formats av människor som lämnat de kulturerde fötts in i. Hipsterkulturen föds, växer och utveck-las i de där fria, stökiga zonerna där människor avolika nationalitet, tro, klass och övertygelse mötsdärför att de inte riktigt får plats i samhället omkringdem eller vantrivs i det.

Stora hamnstäder …Det är inte av en händelse som den som intresserar

sig för hipsterns historia hamnar i New York, SanFrancisco, New Orleans, Chicago.

Jag är högst osäker på att färjan som avgår frånBarnängsbryggan ska räcka för att Södermalm skakunna klassificeras som hamnstad eller det är nog attFinlandsbåtarna lägger till vid Stadsgårdskajen.

X. Pfaffs ölhall på Broadway var ensamlingsplats för vita hipsters på 1850-

talet. Här höll urhipstern Walt Whit-man hov och lovade besjunga New

York, denna ”stora, skitiga, våld-samma, illa upplysta, onda

stad”.På ett Södermalm där allt

fler krogägare tvingas fun-dera på att stänga därföratt grannarna klagar påatt människor står påtrottoaren och pratar ochröker efter klockan 22.00är det högst tveksamt omWhitman kommit förbidörrvakterna. Egentligenär det väl tveksamt om han

hade velat sätta sig på restau-rang på Söder eftersom han inte

fått tända sin snugga inom-hus.

XI. Men alltdetta gör pa-

r a d o x a l tnog att

Södermalm är den perfekta platsen för hipsters – på platser där

väldigt många gör samma saker,tycker likadant och strävar efter att se likadana ut …blir det så mycket lättare att hitta sin egen väg.

… och som vi konstaterade i förra avsnittet …Söder är fyllt av riktiga hipsters – men de är inte hips-ters därför att de är klädda på ett visst sätt, utan för attde valt att tro på sig själva och starta ett företag. #

Piprökande hipster #2 =Walt Whitman, dock för engångs skull utan snugga.

5 4 | E A S Y S O U T H | # 2 , 2 0 1 5

MEDVERKANDE I DETTA NUMMER

Torbjörn Elensky debuterade 1998 medromanen ”På stället”. I sina verk har hanskildrat och diskuterat allt från Kuba tillItalo Calvino och tjetjenska pojksolda-ter. I hans produktion finns även drama-tik och hörspel och han medverkarregelbundet i ibland annat SvenskaDagbladet.

Eli Göndör är Senior Fellow på Timbrodär han arbetar med religionsfrågor,också verksam på Stockholms universi-tet, institutionen för etnologi, religions-historia och genusvetenskap. Mycketflitig debattör som syns ibland annat iDagens Nyheter, SvD och Expressen iämnen som religion, politik och samhälle i Sverige och iMellanöstern. Har givit ut fem böcker. Eli kommer attvara vår religionskrönikör.

Anders Ström – Anders Ström – förfat-tare och skribent med fokus på närings-liv, ekonomi och investeringar. FörTidningen Aktiespararen, Nordens stör-sta aktie- och fondmagasin, gör hanporträtt på näringslivspersonlighetersom Cristina Stenbeck, Erik Penser ochMarie Ehrling. Han är aktuell med Investeringsboken –din guide till ekonomiskt oberoende. Läs gärna mer påwww.andersstrom.com.

Alexander Sanchez har varit medlem itankesmedjan Eudoxa och bland annatpublicerat sig i tidningen Kulturen. Skri-ver om allt från militärhistoria, fantasy,film, populärkultur och musik till modeoch medeltid. Alexander kommer attvara vår moderedaktör.

Marcus Birro debuterade 1992 meddiktsamlingen ”Det oerhörda”. Därefterhar det blivit 15 böcker till samt arbeteför radio och TV, som programledareoch som tävlande i till exempel ”På spå-ret” och ”Let’s Dance”. Brinner för ÖISoch Roma, arbetar nu med en bok omsin skilsmässa. Från och med i höst gästkrönikör i GP.

Boel Schenlaer debuterade 1992 medpoesisamlingen ”Fresk” och har föru-tom ett antal diktsamlingar också skrivitdramatik. Utkom nyligen med kortroma-nen ”Inte ett barn som du”. Översatt tillbland annat tyska, kinesiska, engelskaoch kroatiska. Skapare av SödermalmsInternationella Poesifestival och redaktör för ”Merkurius”.Boel kommer att i varje nummer presentera en poet somhar anknytning till Södermalm.

NÄSTA NUMMER

16 OKTOBER

REDAKTION

Publisher och ansvarig utgivareChrister [email protected]

076-555 79 53

ChefredaktörBoris Benulic

[email protected] 68 50

Redaktionschef och Art DirectorLars Winterstrand

FotografAndrzej Markiewicz

ANNONSERING TRYCKChrister Carlson Printfabriken i Karlskrona076-555 79 [email protected]

UTGIVAREFormat Publishing, Birger Jarlsgatan 18, 114 34 Stockholm

FILMS • CLASSICS • ANIMATION • DOCUMENTARY • UNDERGROUND CULT • BLAXPLOITATION • FILM CLUB • HOR-ROR • JAPANESE • MUSIC • SCI FI/FANTASY • FAMILY/KIDS • COMEDY • DRAMA • SHLOCKY AS HELL • ADULT • SWE-DISH • HISTORIC • ART • THRILLER • ROMANTIC • WESTERN • SILENT • BOOKS • ENGLISH FICTION • SWEDISHFICTION • PHOTOGRAPHY • FILM • MUSIC • COMICS • OTHER • ART • POETRY • BEAT • HUMOR • HORROR • PSYCHE-DELIA • KIDS • MUSIC • REGGAE • RNB & SOUL • JAZZ • POP & ROCK • STOCKHOLM FRIENDS • BLUES • WORLDMUSIC • JAPANESE POP • EASY LISTENING & LOUNGE AND BOSSA • NOVELTY • VARIOUS • CASSETTES • VINYL • CD •SPOKEN WORD • FOLK • FILM MUSIC • ELECTRONIC • DETROIT • FREAK FOLK • CLASSICAL • EXPERIMENTAL • COUNTRY• PSYCHEDELIC • 45 • AFRICA • T-SHIRTS • PLUSH DOLLS • ART AND PHOTOS • USED STUFF

Musikfilm ochbooks, +crazy stuffoch gott fika!

The first ever issue of this superb collection of famous Indian

film tunes played with steel guitars. These tracks run through

the glory years of Indian film music: 1962–1986.

It is what it is!The coolest pillow on the planet.

Weird plush doll you needI found this artist in thestates who makes some ofthe plushiest huggiest happiestplush dolls around. Each one is hand made andone of a kind and will make your life better.

Kommendörsgatan 38114 58 Stockholm

+46 (0)8 664 41 [email protected]

Följ oss på Instagram @alexanderwhitesthlm

Easy South #02 2015

Documents

Transcript of Easy South #02 2015