I

L U N D SU N I V E R S I T E T

M E D D E L A R- - - - - - - - - - - - - - - -

N U M M E R 8S E P 2 0 0 3

Å R G Å N G 3 6

Sinnesfridbättre änpassion?

Därom tvistade lärde...Därom tvistade lärde...

II

Lunds universitets tidskrift LUM utkom förstagången 1968. Den når i dag samtliga anställda ochnästan lika många utanför universitetet. LUM har enupplaga på 12.300 ex och utkommer med 11 nr per år.LUM erhöll 1999 och 2001 hedersomnämnanden itävlingen Sveriges bästa personaltidning.

Adress: LUMInformationsenheten Lunds universitetBox 117, 221 00 LundFax: 046-222 47 11Internpost: Hs 31E-post: LUM@info.lu.se

LUM på nätet: www.lu.se/info/lum/Lum.html

Redaktion:Maria Lindh, tf redaktör och layout insidor046-222 95 24, Maria.Lindh@info.lu.seChrister Hjort, ansvarig utgivare046-222 70 08, Christer.Hjort@info.lu.se

Ingela Björck, forskningsjournalist046-222 76 46, Ingela.Bjorck@info.lu.se

Britta Collberg, journalist046-222 31 58, Britta.Collberg@info.lu.se

Petra Francke, journalist och layout färgsidor046-222 03 16, Petra.Francke@info.lu.se

Göran Frankel, forskningsjournalistnaturvetenskap046-222 94 58, Goran.Frankel@info.lu.se

Ulrika Oredsson, journalist046-222 70 28, Ulrika.Oredsson@info.lu.se

Solveig Ståhl, forskningsjournalist046-222 70 16, Solveig.Stahl@info.lu.se

Annonser:tomat annonsbyrå, tel 046-13 74 00/02www.tomat.sefax 046-5400150e-post PC: info@tomat.see-post Mac: material@tomat.se

Prenumerationer, notiser, meddelanden:Eva Mattisson: 046-222 70 10e-post: Eva.Mattisson@info.lu.se

Anställda vid LU får LUM gratis.Enskilda abonnenter – 190 kr/11 nr. Inbetalas påpostgirokonto 15650-5 med angivande av”Prenumerationsavgift för LUM” samt namn & adress.

Adressändring:Anställda anmäler ändringar till katalogansvariga vidinstitutionen (motsv). Övriga skickar ändringsuppgif-ter till LUM, gamla adressrutan bifogas.

Tryck: Wallin & Dalholm Boktryckeri AB, Lund

Nästa LUM: 26 okt. Manusstopp: 13 okt.

ISSN: 0345-7354

Omslag: Avhandlingar som väckt debatt.Foto: Kennet Ruona (även den lilla bilden).

L U N D S U N I V E R S I T E TM E D D E L A R

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

III Går sina egna vägarDet senaste året har datavetaren ErikPersson och konstvetaren LindaRampell lagt fram avhandlingar sommed nöd och näppe blivit godkända.Båda är minst sagt kontroversiellaoch har väckt stor debatt. LUM hargranskat turerna kring avhandlingar-na som rört om.

VII Bakteriernas kartläggareÅrets Crafoordpristagare Carl RWoese har på ett smart sätt kartlagtbakteriernas mångfald och evolu-tion. Det var också han som upp-täckte att det finns tre livsformer påjorden.

IX Fotograferar tankarLund är ledande i Skandinavien påmagnetresonansteknik, som användsi kameror för att visa vad som pågåri kroppen och hjärnan. Än kan maninte se vad våra tankar innehåller,men MR-kameran visar vilka ställensom aktiveras i hjärnan när vi tänker.

XII Mästernavigatörernas gåtaHavssköldpaddor i Brasilien simmarutan problem till den lilla ön Ascen-sion 220 mil ut i Atlanten, där deparar sig och lägger ägg. Men hurhittar de dit? Zooekologen SusanneÅkesson kan vara nära gåtanslösning.

XIV Pendlar till HamburgI serien ”Forskningens villkor”porträtteras doktoranden AlbertKnutsson, som håller på medexperimentell högenergifysik ochpendlar mellan Lund och Hamburg.Han är en av 400 i en internationellforskargrupp, där alla delar sinaresultat med varandra. Fast ännufinns inget användningsområde förderas forskning.

XVI Hallå Eva Schmitz……lundasociolog som bidragit till enutställning om kvinnorörelsen på 60-och 70-talen, som just nu visas påKulturen.

Innehåll

IX

III

AVHANDLINGARSOM RÖR OM

”Det kostar på att svära i Vetenskapens kyrka”

Han menar att naturvetenskapenblivit en religion som saknar etis-ka spärrar, trots oerhörda konse-kvenser för livet på jorden. Ochhan dömer ut Darwins utveck-lingslära. Hon hävdar att vurmen för detblonda, ljusa och rena i modernsvensk design speglar rashygien-iska tankegångar. Båda har blivit doktorer vidLunds universitet det senaste året. LUM har granskat turerna kringtvå avhandlingar som har rört om.Men vilket är allvarligast: Attkontroversiella arbeten blir god-kända på ett hår? Eller att alltfärre nya avhandlingar är genuintintressanta och nyskapande? ▲

Linda Rampell.FOTO: BEATRICE LUNDBORG/PRESSENS BILD

Erik Persson.FOTO: BRITTA COLLBERG

IV

Två–ett för godkännande. Det var röstsiff-rorna i betygsnämnderna för såväl ErikPerssons avhandling i datavetenskap somLinda Rampells i konstvetenskap. Erikslas fram i mars i år, Lindas i november 2002. Bådaär angrepp på det som brukar kallas det moder-nistiska projektet, men från skilda håll – Erik harett traditionalistiskt kristet-platonskt perspektiv,medan Lindas är postmodernistiskt. Båda har letttill frän debatt, i tidningsspalter liksom i akade-miska korridorer.

Där slutar de mer uppenbara likheterna.Erik Persson som med sina tre akademiska

grundexamina skrivit en lärd avhandling på drygt700 sidor har fått omdömet ”imponerande” ävenav kritikerna. Men de hävdar samtidigt att avhand-lingen inte fått en tillräckligt allsidig granskning.

Partisk eller pionjär?Vetenskapligheten har ifrågasatts hos Linda Ram-pells arbete, bara drygt 100 sidor långt och försttryckt som stencil. Kritikerna hävdar att hon ärpartisk och har för få exempel. Andra kallar av-handlingen ett fantastiskt debattinlägg, ett veten-skapligt pionjärarbete.

”Shadows of Cavernous Shades. Charting theChiaroscuro of Realistic Computing” heter ErikPerssons avhandling som spänner över så vittskilda ämnen som datalogi, teologi, filosofi, ve-tenskapsteori, teknikfilosofi och idéhistoria.Översatt till svenska betyder det ungefär ”Grott-skuggors skuggor. En kartläggning av den dato-

riserade verklighetens ljusdunkel”. Avhandlingenbestår av två delar: först en datavetenskaplig un-dersökning, därefter en omfattande analys av denmoderna naturvetenskapens metafysiska grund-valar och idéhistoriska bakgrund. Den utmynnari en radikal kritik av det moderna projektets bristpå andliga perspektiv och övertro på vetenskapoch politik. Vetenskapen förtränger den del avverkligheten som inte kan mätas, etik blir någotsubjektivt, marginellt och relativt. Ingenting ärsant, allt blir tillåtet, hävdar Persson.

Virtual reality oroarDet var hans egna studier av VR – virtual reality– dvs datorernas möjlighet att skapa en konst-gjord elektronisk värld – som fick honom att skri-va den sista delen. VR kan ha nyttiga tillämpning-ar, men det är exploateringen av den nya tredi-mensionella tekniken inom nöjesindustrin somoroar Persson.

– Vad händer om teve, dataspel och video er-sätts av interaktiva datorgenererade fullformats-miljöer? Om människor, inte minst barn, befriasfrån alla kroppsliga begränsningar och kan deltai miljöer präglade av vulgaritet, våld och deka-dens? Jag måste fråga mig om jag vill bidra till ensådan utveckling. Svaret är nej.

På cirka tio sidor i det omfångsrika avslutandekapitlet dömer Erik Persson ut Darwins evolutions-lära, som han anser blivit en ikon för den fram-stegstro som alltsedan upplysningstiden präglatVästerlandet; vi tror att vi kan skapa ett utopiskt

Erik Perssons arbetsrumsvämmar över av böckerfrån en mängd olikaområden, teologiska såvälsom naturvetenskapliga.Han anknyter i sin avhand-ling bl a till den katolskaantimodernistiska traditio-nen och samtidskritiker somEric Voegelin, Tage Lindbom,C.S. Lewis, Paul Virilio,Marshall McLuhan ochOswald Spengler.FOTO: BRITTA COLLBERG.

V

paradis på jorden, avskaffa Gud och omformavärlden och etiken efter vårt eget gottfinnande.

Själv ansluter han sig i sin kritik av darwinis-men till bl a intelligent design-skolan. Som data-forskare hävdar Persson att de levande orga-nismerna har så komplicerade styrsystem att detinte är troligt att de skulle kunna komma till ge-nom materiens slumpvisa självutveckling, utanistället måste tolkas som resultat av en medvetenutformning.

Rört upp känslorPerssons kritik av modernismen och dagens na-turvetenskap har förstås rört upp känslor. I nämn-den fanns datavetaren Jan Bosch, Groningen, in-formatikern Per Flensburg, Växjö, samt från Åboakademi, teologen, idéhistorikern och prästenChristian Braw. Bosch ville ensam underkännaavhandlingen, medan Flensburg till sist godkände,trots att han var tveksam till det sista kapitlet.

En av kritikerna till hanteringen av avhand-lingen är universitetslektor Thore Husfeldt, data-vetare vid LU.

– Det är en skandal att Lunds universitets na-turvetenskapliga fakultet godkänner en avhand-ling som dömer ut Darwin, och i så hätska orda-lag därtill. Många forskare är mycket upprörda,säger han.

– Det borde suttit en biolog i betygsnämnden.Fakulteten bör se över sina rutiner. Det som skettär pinsamt, och kan jämföras med om man låtittvå dataloger godkänna en avhandling i teologi.Inte ens påven tror på det Persson säger!

Samtidigt understryker Thore Husfeldt att haninte vill lägga locket på:

– Det är fint att någon kan skriva sådana härsaker. Men de måste debatteras i rätt forum.

Darwin en bisakErik Perssons handledare Eric Astor, universitets-lektor i datavetenskap, håller inte med om att enbiolog skulle gjort någon skillnad:

– Avsnittet om Darwin är en bisak, ett exem-pel i Perssons breda kritik av vår tids vetenskaps-syn. En biolog hade kunnat diskutera sig blodigoch ändå inte fått Erik att ändra sig. Det handlarom grundläggande värderingar och om tro – sominte går att avgöra vetenskapligt!

Det hade varit åsiktscensur att inte låta Pers-son få framföra sin mening, bara för att de flestavetenskapsmän inte delar hans åsikter när detgäller Darwins teorier, menar Astor. Handledarenförutsåg dock att det tvärvetenskapliga angrepps-sättet skulle bli ”besvärligt” att hantera, och fö-reslog att andra delen skulle utgå. Men Perssonvar mycket bestämd, den måste med.

– Om Thore Husfeldt hade satt sig in i denomfattande och sofistikerade antidarwinistiskalitteraturen, och försökt förstå vad jag skrivit,hade han insett att jag har rätt när jag påstår attingen tänkande programmerare kan vara darwi-nist, kommenterar Erik Persson själv kritiken.Husfeldts uttalande visar att det här är en ideo-logisk fråga i grund och botten.

Men Persson har också fått positiva reaktionerfrån kolleger inom datavetenskapen liksom frånallmänheten. Opponenten Kristo Ivanov, profes-sor emeritus i informatik i Umeå, har kallat av-handlingen ”ett enastående intellektuellt ochemotionellt äventyr”.

Biologerna får skylla sig självaVid disputationen tog Ivanov fasta på kritiken attforskare inte tillräckligt diskuterar etiken i vad dehåller på med – detta som är Perssons huvudpo-äng, delvis skymd av debatten om utvecklingslä-ran. Till LUM säger Ivanov att biologerna fårskylla sig själva som inte fanns på plats för attförsvara Darwin:

– I dag är det många som knappt tycker sig hatid att läsa en avhandling, men när det uppdagasatt den innehåller något de ogillar så vill de ha denoskriven eller inte ens inbjuda författaren och äm-neskollegan till ett seminarium och debatt. Så blirdet korridorsnack och förtal istället. Det är ovär-digt ett universitet!

Disputationer i datavetenskap brukar ta cirkatvå timmar. Erik Perssons tog nästan sju. LindaRampells i konstvetenskap gick snabbare, menockså här var debatten stundtals het.

Avhandlingen ”En kritisk undersökning av detmodernistiska projektet för design i Sverige” harsedan dess utkommit i bokform med titeln ”De-signatlas. En resa genom designteori 1845–2002”, kompletterad med flera fördjupande ka-pitel som på handledaren Torsten Weimarcks

Ur tidningsdebattenom Erik Perssonsavhandling:

”Här har vi en fors-kare som reflekteratöver de moraliskakonsekvenserna avdet han håller påmed…”

Christian Braw i SvD

”Enligt min åsiktligger inte felet i attavhandlingen god-kändes – den är imånga avseendenden mest imponeran-de avhandling jag läst– utan att den intefått den kritiskagranskning som envetenskaplig publika-tion ska utsättas för.”

Henrik Eriksson,docent i datalogi vid KTH,

i tidskriften Folkvett

”Sällan har väl såvälGud, Satan, Kristus,Ismael, Thomas abAquino, jesuiter,protestanter somhäxprocesser ventile-rats med större glöd isamband med enavhandling i ämnetdatavetenskap.”

Anders Fagerströmrefererar Eriks Perssons

maratondisputation iSydsvenskan.

”En biolog hade kunnat diskutera sig blodig och ändå inte fåttErik att ändra sig. Det handlar om grundläggande värderingaroch om tro – som inte går att avgöra vetenskapligt!”

▲

V

VI

inrådan aldrig las fram för akademisk granskning.Linda Rampell går till våldsamt angrepp på mo-dern svensk design, svensk socialdemokrati ochFöreningen Svensk Form som hon menar bedri-vit en statsunderstödd ”smakuppfostran” av detsvenska folket. Den ”socialistiska estetik” somutvecklades i Sverige efter kriget bär många lik-heter med de designideal som samtidigt växtefram i DDR åren 1949–1989, hävdar hon.

Svensk design finns inte, den har konstrueratsför att skapa en sammanhållen bild av ”det svens-ka”, menar Rampell. Och de rena, avskalade ljusaformerna speglar ideologiska grumligheter somrasism och rashygien. Trots postmodern kritik,trots att Sverige är ett mångkulturellt samhälle,hänger de modernistiska idealen kvar, hävdar hon.

OhistoriskLinda Rampell fick hård kritik av bland andraGunnar Broberg, professor i idéhistoria i Lund,som satt i betygsnämnden. Broberg som forskatom rashygien i Sverige är därtill flitigt citerad iavhandlingen.

– Hennes ambition att ifrågasätta vedertagnasanningar är lätt att sympatisera med, men hongör sig skyldig till grova förenklingar och felcitat,menar Gunnar Broberg.

Mest kritisk är han till den ”ohistoriska ankla-gelsemodellen”:

– Propagandan för det ljusa, rena och hygienis-ka måste ses i relation till det Lortsverige somfaktiskt existerade.

Universitetslektor Lena Sperling vid Lundsuniversitets designutbildning är expert på svenskmöbeldesign från 1965 och framåt. Hon vändersig mot tolkningen av svensk design och den rollsom Föreningen Svensk Form påstås ha haft.

– Jag förnekar all koppling mellan det blonda”ariska” i politisk mening och det blonda i dennordiska designen. Förkärleken för det ljusa i in-redningen har ju gamla anor. Jag tycker det är envedervärdig koppling, ren hädelse.

Vågat utmanaAtt Gunnar Broberg till slut avgjorde till LindaRampells fördel berodde bland annat på oppo-nenten Lars Dybdahl. Han är konsthistoriker vidKöpenhamns universitet. Linda Rampell har gjortvissa förenklingar, menade han, och han deladeinte hennes åsikter i allt. Ändå tyckte han att av-handlingen hade stora kvaliteter:

– Humanistiska designstudier söker i dag en ny,interdisciplinär plattform. Linda har vågat utmanaoch bana väg för designforskning på ett sätt somskiljer sig från den äldre konsthistoriska traditionen.

Ur tidningsdebattenom Linda Rampellsavhandling:

”Linda Rampell tycksha haft sin ståndpunktklar redan från början…Om modernismen vardoktrinär, så svararhon med samma mynt.”

Peter Cornell recenserar”Designatlas” i Expressen.

”För den som misstän-ker att design kanskehandlar om något merän blond, asketiskmodernism och som ärtrött på att se sammaklick formgivarebelöna sig själva årefter år i statsfinansie-rade projekt så harLinda Rampell laddaten stenhård attack pådet etablerade form-Sverige i en ilsket rödtegelsten… En skatt-kista för oss som törstatefter en diskussion somtar design på allvar.”Sign LS i en kortrecension

av ”Designatlas” itidskriften Resumé.

”…en volym som i kraftav sin teoretiska tyngd,omfattning och kritiskaanalys lär slå ner somen bomb i form- ochdesignsverige… På ickemindre än 843 (!) sidorföretar Rampell här ensom hon anser ”nöd-vändig motorsågs-massaker på konstruk-tionen God SvenskForm”…Lars O Ericsson recenserar

”Designatlas” i DN.

Lunds universitet ska ha högt i tak, främja tvär-vetenskap och nyskapande enligt den strategiskaplanen. Men i praktiken är det ofta en risk fördoktoranden att avvika från gängse mönster. Ochär det kanske ett större problem att de flesta nyaavhandlingar är strömlinjeformade, än att det fak-tiskt kommer fram arbeten som inte godtas av alla?

Ångrar sigK G Andersson, prodekan vid Naturvetenskapli-ga fakulteten, följde rutinerna när han släpptefram Erik Perssons avhandling till disputation påinrådan från institutionen. I dag ångrar han atthan inte hade satt sig bättre in i ämnet. Det rikti-ga hade varit att ha fem personer i betygsnämn-den, däribland en biolog.

– Principiellt tycker jag annars att debatten skastimuleras. Det är en risk att mycket i forskarut-bildningen går på räls, att de projekt som kom-mer ut är ganska förutsägbara.

Det tar tid innan ett nytt område slår igenom.Det återstår att se vilken betydelse Linda Ram-pells avhandling får, påpekar hennes handledareTorsten Weimarck, som hoppas att hennes arbe-te ska befrukta designforskningen.

Kristo Ivanov tycker i samma anda att man börse en disputation som ett led i en samhällelig ve-tenskaplig process:

– Diskussionen om några år kan komma attvisa vilket värde Erik Perssons avhandling har.

Svära i kyrkanHur går det då för de två nya doktorerna?

– Jag har sökt en del tjänster, men vet inget än,säger Erik Persson. Jag var medveten om att minavhandling var ett stort risktagande – och det harkostat på att svära i den vetenskapliga kyrkan.

På frågan vad universitetet kan göra för attfrämja debatten säger han:

– Skapa skyddszoner för alternativ forskning!Den nya professuren i parapsykologi kan bli ettsteg i rätt riktning. Men varför inte också en pro-fessur i ickedarwinistisk biologi?

Linda Rampell har tackat nej till att bli inter-vjuad i LUM i det här sammanhanget. Men be-rättar att hon fortsätter skriva både skön- ochfacklitteratur. För några år sedan skrev hon denförsta svenska designromanen: ”Zoo”. Och justnu håller hon på med en ny bok om industri-design.

Är det något hon ångrar i sin avhandling?– Jag beklagar felcitaten. Men de intellektuella

slutsatserna står jag fast vid, kanske ännu mer i dag.

B R I T T A C O L L B E R G

▲

VI

VII

Hur ser en typisk representant för liv på plan-eten Jorden ut?

Tro inte att det är ett slipsbärande tvåbentdäggdjur.

Den typiske jordbon mäter en tusendels mil-limeter i strumplästen och finns nästan över-allt på planetens yta.

Det är bakterien med en historia som sträcker sigöver 3,5 miljarder år. Växter och djur har ”bara”funnits i högst två miljarder år och människan inågra futtiga miljoner år. Bakterierna är också engrundförutsättning för allt annat liv på jorden;trots det har vi vetat mycket litet om deras mång-fald och evolution. Inte förrän Carl R Woese,årets Crafoordpristagare, kom på ett smart sättatt kartlägga deras släktskap. På köpet upptäck-te han också att det finns tre livsformer på vårplanet.

Han fann bakteriernas

Ett vetenskapligt symposium anordnades tillWoeses ära i Lund den 22 september, innan handen 26 september mottog priset på 500 000 USDur kung Carl XVI Gustafs hand.

Historien om Carl R Woeses insatser börjar på60-talet strax efter det att Crick och Watson upp-täckt hur den genetiska koden är strukturerad.Själv har han beskrivit mikrobiologins dåvaran-de tillstånd på följande vis:

”Mikrobiologer kunde i allmänhet inte sägaom två bakteriella isolat var lika nära besläktadesom råttor och möss. Men det visar sig att det varännu värre ställt. Man kunde inte ens avgöra omtvå bakteriestammar var mer avlägset besläktadeän djur är med växter!”

Släktskap mellan arterWatson och Crick förutsåg att en släkttavla skullekunna konstrueras om man jämförde olika orga-nismers DNA-sekvenser. Redan dessförinnanhade man använt sekvensen av aminosyror i pro-teiner för att studera släktskap mellan organismer.Men det var en alltför komplicerad uppgift attsekvensbestämma proteiner. I tio år arbetade CarlR Woese på en annan metod att bestämma hurolika arter var besläktade med varandra. Den togfasta på rRNA, ribosomalt RNA, som utgör ettavtryck av DNA och fungerar vid framställningav cellproteiner. rRNA förekommer i alla i levan-de organismer och har en flera miljarder år långhistoria.

okända släktingar”Två så olika

organismer sommänniska ochmajsplanta är

betydligt närma-re släkt med

varandra än vadmånga bakterierär sinsemellan!”

Carl R Woese har fått åretsCrafoordpris på 500.000dollar för sina upptäckterom bakteriers släktskap.Han är knuten tillUniversity of Illinois i USA.

▲

VIII

– Poängen är att rRNA finns i alla celler ochär lätt att analysera. Och dess sekvens förändrasi mycket långsam takt genom årmiljonerna vilketgör det möjligt att jämföra de mest skilda orga-nismer, säger professor Lars Hederstedt vid Insti-tutionen för cell- och organismbiologi.

– Woese koncentrerade sig på en typ av ribo-somalt RNA som kallas 16 S rRNA. Drar man utdenna molekyl till en tråd får man en sekvens pådrygt tusen baser att jämföra. Det är tillräckligtmycket information för att man med datorershjälp objektivt ska kunna kvantifiera skillnader-na mellan RNA molekyler. Man kan rita kartorsom åskådliggör hur stora dessa skillnader är.

Mer släkt med majsTill skillnad från vanliga släktträd säger dessakartor inget om vad som var ursprunget. Men deillustrerar en anmärkningsvärd sak om bakterierkontra växter och djur. Två så olika organismersom människa och majsplanta är betydligt när-mare släkt med varandra än vad många bakterierär sinsemellan! En anledning till att bakteriernastår så långt från varandra är att de haft längre tidpå sig att utvecklas. Tack vare det har de ocksåkunnat kolonisera ännu fler och ännu mer väsens-skilda miljöer än djur och växter klarat av.

– Mångfalden i den natur som vi människor sermed blotta ögat är blygsam jämfört med den enor-ma variationsrikedomen i bakteriernas värld, sä-ger Lars Hederstedt. När man undersöker bakte-rier i deras normala miljöer visar det sig att deflesta fortfarande är okända för oss. Somliga me-nar att 90 procent fortfarande är oupptäckta –andra säger 99 procent!

Livsformerna på jorden indelas i eukaryoteroch prokaryoter. Växter och djur är eukaryoter,

dvs deras celler innehåller en cellkärna som om-ges av specialiserat cellmembran.

Bakteriecellen är en prokaryot, dvs saknarkärnmembran. När Woese och hans medarbeta-re började tillämpa sin metod på bakterier utkris-talliserade sig en ny prokaryot grupp skild frånbakterierna. Det är arkéerna, tidigare felaktigtkallade ”arkébakterier”. Woeses forskning harockså visat att arkéerna troligen är närmare släktmed eukaryoterna än vad bakterierna är.

– Bland arkéerna finns det organismer somproducerar metan och sådana som lever i extre-ma miljöer, t ex i kokheta källor eller under högttryck, säger Lars Hederstedt och tillägger:

– Just därför har många trott att arkéerna ärmycket gamla och inte har förändrats mycketsedan livets uppkomst på jorden. Det speglas ock-så i namnet som ju betyder ”gammal”. Men detfinns egentligen inte mycket som talar för det;arkéerna är lika ”moderna” som bakterierna. Dehar bara anpassat sig till mycket speciella nischer.

Intresse från industrinDe växande kunskaperna om mikroorganismer-na – inte minst arkéerna – rör mer än grundforsk-ning. Den biotekniska industrin är intresserad avmakromolekyler med nya egenskaper eller som ärstryktåliga och klarar värme, höga halter kemika-lier eller andra påfrestningar i industriella proces-ser.

Och den 74-årige Carl R Woese fortsätter attforska. När tidskriften New Scientists reporternyligen frågade honom när han tänker dra sig till-baka svarade han:

– Bara när jag tvingas till det av sjukdom ellerdöd.

G Ö R A N F R A N K E L

Livet på jorden indelas efterWoeses upptäckt i trehuvudgrupper: Arkéer,prokaryoter (bakterier) ocheukaryoter (svampar, växter,djur och människor).

”Mångfalden iden natur som

vi människor sermed blotta ögat

är blygsamjämfört med denenorma varia-tionsrikedomeni bakteriernas

värld.”

ARKÉER

PROKARYOTER

EUKARYOTER

▲

I NS

I DO

RN

A •

IN

SI D

OR

NA

• I

NS

I DO

RN

A •

IN

SI D

OR

NA

• I

NS

I DO

RN

A •

IN

SI D

OR

NA

1

IN

SI D

OR

NA

LTH byteransikte...sid 11

Student-barometernifrågasättssid 13

Bell-rapportenkritiserassid 16

Känslan hjälper förnuftetHar djur känslor – kan en ko känna dödsång-est? Är känsla och förnuft två helt skilda sa-ker? Är passion alltid en eftersträvansvärdkänsla?

Kring dessa och andra känslorelaterade frågorfunderar Filip Radovic, doktorand i filosofi,både i samband med sin avhandling och iolika populärvetenskapliga sammanhang. Vidden nu pågående Bok- och Biblioteksmässani Göteborg diskuterar han känslor med pro-fessorn i molekylärbiologi Gunnar Bjurselloch en tonårig s k framtidspilot.

Frågor som de ovan kommer ofta upp i så-dana diskussioner. De tillhör filosofin, men ärvardagsnära nog för att beröra var och en.

Vad tycker då Filip Radovic själv? På denförsta frågan, om djur och känslor, svarar hanbåde ja och nej.

– Visst blir hunden glad när husse kommerhem. Men den kan nog inte se fram emot atthusse kommer hem i övermorgon, säger han.Och kon kan vara rädd, men knappast hadödsångest, eftersom det kräver att man harett begrepp om döden.

Andra frågan då, den om känsla kontra för-nuft? Dessa begrepp anges ofta som absolutamotpoler, men så vill inte Filip Radovic se sa-ken. Han anser att känslan också kan ge ensorts kunskap i lägen där man snabbt måstevärdera en situation eller en människa utantidsödande funderingar.

Känslan kan också hjälpa förnuftet, menarhan. Trots att förnuftet säger till oss att stigaupp på morgonen, så kanske vi ändå skulle blikvar i sängen om det inte var för vår plikt-känsla och vår känsla av samhörighet medarbetskamraterna.

På tredje frågan, om passionen som någotalltid eftersträvansvärt, svarar han bestämtnej. Vår västerländska kultur värderar ju

passionen högt – i såporna framstår den pas-sionerade förälskelsen som det enda sättet attnå lyckan – men många andra kulturer sättersinnesfrid högre. En stark passion kan visser-ligen vara livgivande, men kan också förstöramycket för dem som drabbas.

Filip Radovics avhandling, som han skadisputera på i vinter, handlar om den gamlafrågan om kropp och själ. Denna har fått nyaktualitet genom den moderna hjärnforsk-ningen, som ju kan beskriva mer och mer avvad som händer i hjärnan. Kommer vi en dagatt kunna analysera känslornas biomedicinskauppkomst lika detaljerat som vi idag kan be-skriva mekanismerna i t ex handens fin-motorik? Nej, det tror inte Filip.

– Jag ser det som en omöjlighet som harmed våra förklaringsmodeller att göra. Vi kaninte både ha känslor och få en verklig förstå-else för deras biologiska källa, säger han, menunderstryker att han inte är dualist:

– Det innebär inte att jag anser att käns-lorna tillhör någon separat och osynlig and-lig sfär. Jag anser att de uppkommer i hjärnan,men att förståelsen av varför det känns på ettspeciellt sätt, snarare än något annat, är utomräckhåll för våra analysmetoder.

I N G E L A B J Ö R C KKänslan hjälper förnuftet – törsten styr till vatten...FOTO: HAGBLOM FOTO

Hur känsla och förnuft hänger samman hör till sådant somFilip Radovic funderar kring. FOTO: ANNA DAHL

2

Till minne av Anna LindhFör ett år sedan besökte utrikesministerAnna Lindh Lunds universitet tillsam-mans med sin brittiske kollega JackStraw, för att tala Europafrågor medstudenter och lärare. Bakom arrang-emanget stod bl a Centrum för Europa-forskning och Utrikespolitiska fören-ingen. Edens hörsal var fylld till brist-ningsgränsen och många fick vända idörren. För dem som lyckades få enplats blev det en intressant stund medde båda utrikesministrarna, trots inten-siv övervakning av Jacks Straws säker-hetsvakter.

Efter mordet på Anna Lindh har Ut-rikespolitiska föreningen hedrat hennesminne i entrén på Eden med tre rosor,ett ljus och en bild på henne från lunda-besöket.

P F

Närmare trettio personer har sökt tjäns-ten som professor i parapsykologi. Avdessa är tre professorer vid andra uni-versitet och ett tiotal har disputerat.

Den tredje september gick ansök-ningstiden ut och nu letar institutionensakkunniga.

– Eftersom parapsykologi som uni-versitetsämne bara finns i USA, Hol-land, Storbritannien, Danmark ochTyskland är det troligt att någon sak-kunnig rekryteras därifrån, säger JitkaLindén som är prefekt vid Institutionenför psykologi.

U O

Parapsykologi lockademånga sökande

– Det känns beklämmande att tvingaskonstatera att forskarutbildningen ären utbildning ledd av män för män, på-pekade universitetskansler Sigbrit Fran-ke i samband med att resultaten frånHögskoleverkets undersökning Dokto-randspegeln presenterades. Idag ärhälften av alla doktorander kvinnormen fortfarande är 80 procent av hand-ledarna män.

Doktorandspegeln är den hittills störstaundersökning som gjorts av forskarut-bildningen ur ett studerandeperspektiv.Drygt 7000 av landets 18 400 doktoran-der har svarat på frågor om sin utbild-ning. Svaren bekräftar tidigare under-sökningar som gjorts bland annat avdoktorandernas fackliga organisationer:kvinnorna är inte lika nöjda med sin ut-bildning som männen. Nära hälften avkvinnorna uppger sig ha särbehandlatspå grund av sitt kön. De tycker i högregrad än männen att beroendesituationentill handledaren är besvärlig och de kän-ner sig sämre mottagna i forskar-

– Handledningen uppfattas olika bero-ende på var i avhandlingsarbetet dok-toranden befinner sig. Det hävdadeBarbara Grant, pedagog vid ”Universityof Auckland” på Nya Zeeland, på ett idé-seminarium vid UCLU. Efter två års fors-karutbildning brukar många doktoran-der hamna i en svacka.

Inför ett tjugotal handledare ochdoktorander gav hon goda råd för atthandledningstillfällena skulle bli så brasom möjligt. Hon uppmanade blandannat handledarna att ta god tid på sigatt tänka över om de ville ta sig an endoktorand eller inte.

– Tänk på att forskarutbildningen ärlängre än många äktenskap, sa BarbaraGrant. Många handledare tar sig andoktorander inom ämnesområden somde inte känner sig hemma i.

Handledaren måste också vara tydligmed vad han eller hon menar är en godavhandling och ge exempel på sådana så

kollektivet. De känner sig också stres-sade i högre grad.

Men även om kvinnorna inte är likasäkra som sina manliga kolleger på attde skulle påbörja forskarutbildningenom de fick välja, så är denna siffra högoch talar för att landets forskarut-bildningar trots allt fungerar bra för deflesta. Hela 80 procent av de tillfrågadeskulle göra om samma val. De flestaskulle också välja samma lärosäte.

Doktorandspegeln pekar ut delar avutbildningen som inte fungerar som deborde. Mest missnöjda är doktorander-na med introduktionen till forskarut-bildningen. Så många som tre fjärdede-lar av de tillfrågade är inte nöjda medinstitutionernas introduktion. En annanstor brist är handledningen. Hela 40procent tycker inte att de har fått till-räckligt mycket handledning och en fjär-dedel upplever att bristen på handled-ning har varit ett hinder i forskningsar-betet. Läs mer på www.hsv.se

U L R I K A O R E D S S O N

Doktorandspegeln visar på”beklämmande” ojämlikhet

att doktoranden vet vad som förväntas.Barbara Grant påpekade att man inte

fick glömma den inbyggda maktskillnadsom finns i relationen.

– För doktoranden är mötet medhandledaren dagens höjdpunkt, men såuppfattar inte handledaren det.

Det är inte alltid helt enkelt att bytahandledare, medgav hon, även om detär tillåtet enligt regelboken. Vad doktor-anden däremot bör försöka se till är attskaffa sig ytterli-gare fora för dis-kutera avhand-lingsarbetet.

– Låt inte dinmentala hälsa blialltför beroendeav denna endaperson, uppma-nade hon.

U O

”Handledaren måste vara tydlig”

Barbara Grant.

3

Den 6 oktober kommer tjugo kinesiskabankdirektörer från Kinas största bank,Industrial & Commercial Bank of China,till Lund och Internationella Miljöinsti-tutet. Här ska de under två veckor lärasig grunderna i miljömanagement -policy, ekonomi och strategi - i ett pro-gram som kallas ”Banking for Sustaina-ble Development”.Den ekonomiska utvecklingen i Kina innebärväxande miljöproblem.

Internationella Miljöinstitutet ska på fem årutbilda 200 kinesiska bankdirektörer. Dessa haren viktig strategisk roll och kan i samband medlån och investeringar ställa rätt krav på att fö-retagen anpassar verksamheten till vad miljöntål.

LU utbildar 200 bankmän från Kina

Förbättrad statistik, sjukkontaktperso-ner på varje institution och möjlighetatt byta ut en enstaka sjukdag mot se-mester. Det är förslag från en arbets-grupp som sett över rutinerna för sjuk-skrivningar vid Lunds universitet.

Varje år kostar sjukskrivningarna runt24 miljoner kronor. När arbetsgivarennu betalar tre istället för två sjukskriv-ningsveckor innebär det att siffran kom-mer att stiga till 30 miljoner kronor.

Som ett led i regeringens kamp motohälsan har en arbetsgrupp vid Lundsuniversitet kommit med förslag på hurrutinerna för sjukskrivnings- och rehabi-literingsfrågor ska hanteras framöver.

– Egentligen innehåller inte vårt för-slag särskilt många nyheter utan dethandlar snarare om ett samlat grepp ihanteringen, säger Jan-Evert Svenssonsom tillsammans med representanterfrån Företagshälsan, Personalenhetenoch kansli M, N och LTH har gjort ut-redningen.

Genom uppstramade rutiner och kla-rare rollfördelning hoppas universitetetkunna sätta in rehabiliteringsåtgärdertidigare än vad som görs idag, och på såsätt vill man förhindra att ett sjukärendedrar ut på tiden.

Precis som tidigare är det prefektensom ska ha ansvaret på institutionsnivå,

men nu ska han eller hon få mer hjälp idetta arbete av en så kallad sjuk-kontaktperson. Denne ska vara centraltplacerad inom institutionen och ha närakontakt med prefekten. Jan EvertSvensson påpekar att det är viktigt attdet blir en person med stor integritetoch att övrig personal har förtroendeför honom eller henne.

– I och med institutionssamman-slagningarna har det blivit allt svårare

Samlat grepp motsjukskrivningarna

för prefekterna att ha koll på persona-lens hälsa, så vårt förslag är en anpass-ning till hur universitetet ser ut idag.

Arbetsgruppen vill också att det skagå att byta en enstaka sjukdag mot se-mester eller kompledighet.

– Det handlar inte om ett nytt sätt föruniversitetet att tjäna pengar utan omatt anpassa oss till önskemål från univer-sitetets personal, säger Jan-Evert Svens-son. Om det i framtiden blir tillåtetmåste vi ändå se till att åtminstone sjuk-kontaktpersonen vet om att det rör sigom sjukdom och inte semester. En per-son som är sjuk i mer än två dagar måstesjukskriva sig enligt de vanliga rutinernaoch det nya förslaget ska inte ge möjlig-het att gå runt den lagstadgade karens-dagen, förtydligar han.

Uppstramade rutiner för hanteringenav sjukfrånvaron ska inte bara minskasjukskrivningarna, det ska också leda tillett bättre statistiskt underlag.

– Det ska vara lättare att se tenden-ser bland sjukskrivningarna och vi skagöra ett ”hälsobokslut” en gång omåret, säger Jan-Evert Svensson. Med ettbra statistiskt underlag kan man sätta inåtgärder och utvärdera effekten av dem.

Den förbättrade statistiken ska ocksåfungera som underlag till det hälsobok-slut som universitetet varje år ska lämnatill regering och riksdag.

Förslaget från arbetsgruppen ska nugå ut på en remissrunda och MBL-förhandlas innan rektorn fattar beslut.

U L R I K A O R E D S S O N

B C

Här kan man följa hur sjukskrivningarna ökat under de senaste åren, särskilt bland kvinnorna.

Utbildningen sker dels med institutets egnalärare, dels med föreläsare utifrån. Intresset ärstort från kinesiskt håll, också för att allt fler fö-retag tar på sig ett s k förlängt producentansvar.IKEA, som producerar 30 procent av sina varor iKina, skärper t ex miljökraven på sina underle-verantörer där. Internationella miljöinstitutetsatsar även på strategisk miljöutbildning av kine-sisk skolungdom.

I ett interaktivt distansprojekt har hundraungdomar introducerats i förebyggande miljö-arbete. Utbildningen utökas nu och lagom till deolympiska spelen 2008 räknar man med att50.000 ungdomar ska ha genomgått utbild-ningen, som hittills finansierats av Tetra Pak iLund.

4

Han bad om 200 kvadratmeter för onko-logernas forskning – han fick 1100 ochmöjlighet till mer! Undra på att profes-sor Dick Killander var jublande glad närKampradhuset invigdes. I huset, som ärsammanbyggt med gamla barnkliniken,har onkologerna fått två våningsplanför sina forskningslaboratorier. De pla-nerade tre våningsplanen ovan markhar blivit fem – det översta för framti-da behov.

Kampradhuset har fått namn efter BertaKamprad-stiftelsen som har donerat 15miljoner kronor till projektet. Medicin-ska fakulteten har bidragit med 20 ochRegion Skåne med 10 miljoner. Stiftel-sen, som också stöder cancerforskning iLund, har kommit till som minne efterIngvar Kamprads mor Berta som förfyrtio år sedan fick god vård för sincancersjukdom på lundakliniken.

Radioaktiva isotoperI källarplanet har en cyklotron installe-rats som ska producera radioaktivaisotoper. De används för diagnostik ochför att undersöka effekter av olika be-handlingar. En isotop sätts på en socker-molekyl som sprutas in i kroppen. Därtas den upp i tumörvävnad vilket kanavläsas med en sk PET-kamera. (PETstår för positronemissionstomografi).Metoden gör det möjligt att tidigt av-göra om en cancer har spritt sig till and-ra delar av kroppen, och därigenom kanpatienten snabbare få rätt behandling.

– Nu blir vi självförsörjande på radio-aktiva isotoper och kan även sälja tillandra sjukhus, konstaterar professorn iradiofysik, Sven-Erik Strand nöjt.

DistansutbildningTredje våningsplanet ägnas åt nät-baserad distansutbildning av bl asjukhusfysiker. De två översta planen ärännu oinredda. Ett ska bli ett dansk-svenskt sk skillcenter.

– Det ska utrustas med olika simula-torer där klinisk personal ska kunnaträna hantering av svåra och sällsyntaingrepp, förklarar chefläkare Ingemar

Ihse, som tagit initiativet. Öresunds-kommittén har anslagit 927.000 kronortill denna regionövergripande satsning.

Det översta planet består också av rågrå betong. Men sjukhusdirektör LeifGranath som invigningstalade på rimvar glad att ha ”fått en våning till – attanvända som vi vill…” Och med femvåningars höjd kände han sig mer ännöjd.

– Hälsa dem att jag känner mig somen skitstövel för att jag inte är där. Detkärva budskapet, plus engageradevälgångsönskningar, från Ingvar Kamp-rad, dagens huvudperson som lämnatåterbud i sista stund, framfördes avHans Skalin från Berta Kamprad-stiftelsen. Han lovordade också det ef-fektiva och obyråkratiska arbetet vidplaneringen av huset.

S O L V E I G S T Å H L

Nytt forskningslabbtill glada onkologer

Bengt Almgren, hedersordförande i Berta Kamp-radstiftelsen, och Hans Skalin klipper till vid invig-ningen av Kampradhuset.

Dick Killander, pro-fessor i onkologi,gläder sig åt attonkologerna fåttstörre utrymme försin forskning ochatt införa nyaanalysmetoder.

Placeringen av ESSännu en öppen fråga– Spelet om ESS är fortfarande ihögsta grad öppet. Det händermycket och projektet är absolutinte lagt i malpåse. Tvärtom skerstora satsningar på neutronkällori Europa och en källa som ESSanses nödvändig. Det säger PatrikCarlsson, vetenskaplig projektle-dare i ESS Scandinavia med anled-ning av en artikel i förra numretav LUM om den försening somESS kan drabbas av.

Under 2003 har utvecklingen i ESS-pro-jektet gått fort. Efter att ESFRI (EuropeanStrategy Forum on Research Infrastruc-tures) diskuterat behovet av nysats-ningar på neutronspridningsbaseradforskning, drog man slutsatsen att enneutronkälla som ESS behövs i Europa.I Storbritannien har man inlett utred-ningar kring värdskapet för en sådanoch ett ställningstagande väntas i mittenav 2005.

– Därför är det ytterst angeläget attregeringen i Sverige, men även regering-arna de andra skandinaviska länderna,börjar arbeta med frågan för att slå vaktom våra chanser att få ESS placerat i Lundoch inte tappa initiativet till Storbritan-nien. För närvarande för vi diskussionermed departementen om ESS och vi hargott hopp om att de ska stödja ett värd-skap för ESS, tillägger Patrik Carlsson.

Uppgradering snarastSamtidigt som man i ESFRI underströkbehovet av en nästa generationensneutronkälla i Europa framkom att detskulle bli svårt att ta beslut på kort siktoch att de bästa källorna i Europa, så-som den brittiska ISIS och den sam-europeiska ILL i Grenoble, måste upp-graderas snarast. I linje med ESFRI:s re-kommendationer avsatte man i Storbri-tannien 100 miljoner pund för en nymålstation på ISIS, och uppgraderingarav ILL är också inledda.

– I Europa arbetar vi nu med en nytidsplan för beslut om ESS konstruktion,finansiering och placering. Besluts-processen har blivit utsträckt i tiden menett beslut kan väntas om senast 2–3 år.

Det kan tilläggas att ESS Scandinavianu har fått stöd av Knut och Alice Wallen-bergs stiftelse med två miljoner kronor.

G Ö R A N F R A N K E L

5

Finns det några teman inom områdenaenergi, miljö, u-länder och hållbar ut-veckling som skulle kunna bli profilom-råden för Lunds universitet? Frågan dis-kuterades vid ett seminarium på Bis-kopshuset med representanter för fleraämnen och fakulteter.

Initiativtagare till mötet var rektor Gö-ran Bexell och vicerektor Björn Witt-enmark. De arbetar just nu med Lundsuniversitets underlag till den kommandeforskningspropositionen, där LU blandannat har i uppdrag att beskriva nuva-rande och framtida profilområden.

Att ta fram profilområden kan dess-utom vara värdefullt även i andra sam-manhang:

– Finansiärer frågar alltid efter profi-ler! förklarade Göran Bexell. Han tilladedock att sådana inte kan skapas på be-ställning, utan måste vara resultatet avett samarbetsintresse på gräsrotsnivå.

Tycka vad man vill om saken, men”branding” är något som alla universi-tet håller på med numera, menade rek-tor vidare.

– Medicon Valley t ex var inte någotinnehållsmässigt nytt, utan mest ett nytt”varumärke” för något som redanfanns. Men genom marknadsföringenunder ett gemensamt namn har det dra-git till sig mer uppmärksamhet – ochpengar – än tidigare.

KlimatförändringarVad finns då inom området ”globalthållbar samhällsutveckling” i Lund? Enhel del. Några exempel gavs av profes-sorerna Alf Hornborg, humanekologi,Thomas B Johansson, internationellamiljöinstitutet, och Christer Jönsson,statsvetenskap. De berättade om tvärve-tenskapliga samarbeten inom en nystar-tad magisterutbildning, respektive omklimatförändringar och om begreppet”governance” (styrning). Även represen-tanter för Raoul Wallenberginstitutetoch för det LTH-baserade forsknings-programmet Greenchem berättade omsina verksamheter.

– Skicka in korta beskrivningar av

Globala och hållbaraprofiler efterlyses

Lagom till invigningen av Geo-centrum den 12 september ut-kom en bok tillägnad ”alla devarelser som genom årmiljonerstrevande har banat vägen för vårexistens”. Boken heter Vibre-rande urtid och har skrivits avvetenskapsjournalisten LenaBjörk. Det är en inspirerandeskildring av den geologiska ut-vecklingen i Skåne under en halvmiljard år. Materialet har LenaBjörk samlat in bland experternapå Geologiska institutionen.

Skåne är unikt. Till skillnadfrån riket i övrigt finns spår beva-rade från en rad geologiska epo-ker från kambrium till nutid.Lena Björk har respekt för desvindlande tidsperspektiven ochvill förmedla en känsla för dessatill läsaren.

Boken uppmuntrar också tillsjälvstudier. Läsaren kan göraegna exkursioner till de platsersom beskrivs med hjälp av detal-jerade kartor och vägbeskriv-ningar.

G F

SvindlandeSkåne-perspektiv

alla projekt ni känner till, manadesamhällsvetaarnas dekanus, professorGöte Hansson mötesdeltagarna.

– Men vi ska inte försöka få in alltunder en hatt – den hatten skulle bli all-deles för stor! I stället kan vi utifrån densammanlagda inventeringen välja ut tre-fyra teman att gå vidare med.

Ja, det låter väl bra... men vem taransvar för detta vidare arbete? undradeflera deltagare. Även ett löst nätverk el-ler ett diskussionsarena kräver ju bådenågon som håller i nätverket och någrasom kan delta i diskussionerna.

– Och vem hinner göra det, när manredan arbetar 50-60 timmar i veckan?Att ”göra det på fritiden” är inget alter-nativ – universitetets forskare och lärarehar ingen fritid! förklarade sociologi-professorn Göran Djurfeldt.

Möjliga utvecklingspengarRektor Göran Bexell ställde dock möj-liga utvecklingspengar i utsikt för deområden som kan utkristallisera sig somprofiler. Några förslag från mötet varklimatfrågor, vatten och aids, som allagår att angripa från olika discipliner.Fler förslag, och projektredovisningar,kan skickas in till Göte Hansson,Gote.Hansson@nek.lu.se.

I N G E L A B J Ö R C K

Ekonomihögskolanvill bli egen fakultetEkonomihögskolans styrelse har enats om ettförslag till universitetsstyrelsen, som går ut påatt de blir ett eget område inom Lunds univer-sitet. Det innebär att Ekonomihögskolan skiljsfrån resten av institutionerna inom den sam-hällsvetenskapliga fakulteten, och istället för enfakultet blir det två realtivt jämnstora enhetermed över 4.000 studerande vardera. FörEkonomihögskolans del skulle den nyaorgansiationen innebära en önskvärd tydlighetsåväl mot omvärlden som internt inom univer-sitetet, motiverar man förslaget.

Universitetsstyrelsen ska diskutera förslagetpå sitt sammanträde den 26 september.

Byråkratin minskar förutländska gästforskare Nu kan bl.a. doktorander och gästfors-kare förlänga sina tillstånd i Sverige ochbetala avgifter via Internet. Den 1 sep-tember inleder nämligen Migrations-verket ett försök med elektroniska an-sökningar.Se vidare: www.migrationsverket.se

6

På 20 år har Ideon haft runt 500företag som hyresgäster. Av deutflyttade företagen har 40 pro-cent lagts ned eller gått i kon-kurs. Denna siffra ska dock jäm-föras med andra nystartade före-tag som har en ännu högre ned-läggningsfrekvens.

I samband med Ideons 20-års-jubileum har docent Lars Bengts-son vid Ekonomihögskolanutvärderat forskningsbyns verk-samhet. Utvärderingen har finan-sierats av Vinnova.

Ideonföretagen, såväl nuva-rande som utflyttade, sysselsätteridag 6000 personer och omsättervarje år runt 15 miljarder kronor.Dessutom ger de 200 nuvarandehyresgästerna arbete åt ungefär3000 underleverantörer.

Av Ideons sammanlagt 500företag har ungefär 65 procentvarit teknik- och forsknings-baserade. Personalen rekryteras ihuvudsak från forskare, lärareoch studenter vid Lunds univer-sitet, särskilt LTH. Bara 13 pro-cent av grundarna är kvinnor vil-ket är normalt för teknikba-serade företag, men mycket lägreän för annat nyföretagande.

Några av de mest kändaIdeonföretagen är Axis, Framfab,Anoto, BioInvent och Opsis.Dessutom har några av Ericssonsenheter som exempelvis Sony-Ericsson Mobile Communica-tions, varit lokaliserade till Ideon.Sammanlagt har 23 företag vuxittill en storlek av minst 25 miljo-ner kronor i omsättning, eller 25anställda, eller fått in minst 25miljoner i riskkapital.

De flesta Ideonföretagen upp-ger den goda imagen som detmest positiva med placeringen iforskarbyn. Placeringen gerframförallt små och nystartadeföretag en ökad legitimitet i kon-takt med kunder och riskka-pitalister. Den största nackdelenär de höga hyrorna och oflexiblahyresavtalen.

Ideon-företagenlever längre...

Lunds universitet har byggt upp en sam-lad innovationsverksamhet som gårunder namnet LU Innovation. Under sexårs tid kommer universitetet tillsam-mans med Vinnova att satsa samman-lagt 150 miljoner kronor på att upptäckaoch kommersialisera goda idéer.

Med LU Innovation vill universitetet taett samlat grepp om universitetets inno-vationsverksamhet: från grundutbild-ning till forskning och kommersialise-ring av forskningsresultat.

Redan på institutionsnivå ska in-novationsagenter nosa upp fruktbaraidéer bland studenter, i forskargrupperoch på laboratorier. På fakultetsnivå skainnovationsmäklare ha en ämnesöver-skridande uppgift. På central nivå skanäringslivsenheten hjälpa till med idé-sökning och ha en spindel-i-nätet-funk-tion med kontakter bland universitetetsinterna strukturer som UNIVA, LUEducation, Juridiska enheten, Forsk-ningsservice, Arbetslivscenter, Venturelab m fl.

Technology Transfer OfficeInom ramen för Näringslivsenheten hål-ler man nu på att bygga upp en avdel-ning med vad som internationellt kallasett ”Technology Transfer Office”. Inomdenna avdelning ska åtta personer ägnasig åt att få ut projektidéerna till kom-mersiell verksamhet.

Tillväxten av nya idéer ska ocksågynnas av så kallade inkubatorer.Inkubatorerna är fysiska platser som ex-empelvis Venture lab och Växthuset vidIdeon där nya företag får starthjälp tillsde kommit på fötter.

Finansieringen av de nya företagenkommer delvis att ske genom att LUAB,universitetets eget holdingbolag, går insom delägare.

På forskningssidan består universite-tets nya innovationssatsning bland an-nat av ett nytt centrum för forskning ochutbildning om innovationer. Det nyacentret går under namnet CIRCLE, Cen-tre for Innovation, Research and Com-petence in Learning Economy. Centretsforskning och utbildning ska fokusera på

hur kunskap blir till välfärd genom inno-vationer och entreprenörskap.

CIRCLEs verksamhet är universitets-övergripande och finansieras av Vin-nova, LTH, Ekonomihögskolan, Sam-hällsvetenskapliga fakulteten samt Ble-kinge Tekniska Högskola. FörutomCIRCLE har universitetet sedan tidigaregjort en satsning genom en professur ientreprenörskap vid Ekonomihögskolanoch en professur i innovation vid LTH.

InnovationsForumÄven på grund- och forskarutbild-ningsnivå engagerar sig universitetet föratt få fram de goda idéerna. I höst görsen total genomsyn av universitetetsutbildningar och i november ska enhandlingsplan presenteras.

Arbetet med LU Innovation sker inära samarbete med det nybildade Inno-vationsForum som är en samarbets-plattform mellan Lunds universitet,Teknikbrostiftelsen, Ideon och RegionSkåne.

– Detta är en stor satsning på attstärka innovationssystemet i Lund ochi regionen, säger universitets rektor Gö-ran Bexell och betonar hur viktigt det ärför Sveriges fortsatta välstånd med sats-ningar på forskning och utbildning.

Innovationssatsningvid LU på 150 miljoner

Under Ideon-dagarna delade Ideon-societetenut två stipendier på 25.000 kronor vardera. Detena gick till Henrik Jönsson, toraxkirurg vidLunds universitetssjukhus. Han ligger bakom enmetod som underlättar vid hjärtoperationeroch metoden exploateras inom ldeon-företagetErysave AB. Det andra stipendiet gick till JonasSandsten från Avdelningen för atomfysik vidLTH. Han har varit med och tagit fram en me-tod som gör det möjligt att mäta s k spektra-data. Metoden har resulterat i Ideon-företagetGasoptics AB.

Vidare korades vinnarna i den av Ideon Cen-ter AB utlysta designtävlingen ”Det kreativarummet på Ideon”. Vinnare är Anders Rot-stein och de tre designstudenterna vid LTH: So-fie Collin, Kajsa Bobjer och Kajsa Westman.

Ideonpristagare utsågsoch designvinnare korades

7

De nordiska länderna har hanterat sinaEU-ordförandeskap på ungefär sammasätt, dvs som goda medlare och admi-nistratörer. Danskarna utmärker sigdock genom att ha fört upp flest egnafrågor på dagordningen, vilket troligenberor på att de har varit med längst ochkänner sig varmare i kläderna. Det menar Ole Elgström, professor istatsvetenskap vid LU, som är redaktörför den nyutkomna boken ”EuropeanUnion Council Presidencies”.

EU-boken, som ingår i projektet Com-paring Council Presidencies, jämför ochanalyserar sju ordförandeländers insatser.

Boken kommer just då Sverige sagtnej till euron och än en gång visat attsvenskarna är motspänstiga européer.Hur fungerar det att vara ordförandesamtidigt som man är EU-skeptisk?

– Våra möjligheter att påverka mins-kar genom att vi inte är med i EMU.Däremot tror jag inte att vårt ordföran-deskap år 2001 påverkades av att vi räk-nas som EU-skeptiker. Snarare var dettypiskt för en ny och relativt liten medlem.

Megafoner och ljuddämpareOle Elgström delar in de olika ordfö-randeländerna i två kategorier: mega-foner och ljuddämpare. Megafon-länderna tillhör den ena ytterligheten.De är de minst politiskt korrekta ochanvänder sitt ordförandeskap till attdriva egna frågor. Det är framför allt destora och mäktiga EU-länderna medFrankrike i spetsen som brukar användasig av ordförandeskapet för att få uppsina frågor på dagordningen.

Ljuddämparländerna tillhör den

andra ytterligheten. För dessa handlarordförandeskapet snarare om att varagoda medlare och administratörer. Manansluter sig till den EU-norm som sägeratt ordförandeländer bör agera opar-tiskt och neutralt. Små och nya EU-län-der intar ofta en ”ljuddämparhållning”precis som Sverige gjorde, visar den nyaboken.

– Sverige ansträngde sig att få bortstämpeln som EU-skeptiker. Bara i enfråga, den så kallade öppenhetsfrågan,tyckte en del medlemsländer att Sverigeframhävde sina egna intressen förmycket. Annars la man sig vinn om attframstå som opartisk ordförande ochgod europé och ur den synvinkeln varSveriges ordförandeskap en framgång,säger Ole Elgström.

Kan man säga att ordförandeskapethanteras bättre av ett litet och nytt med-lemsland eftersom ett sådant handlarmindre i egenintresse?

– Även om små länder ofta har välfungerande ordförandeskap kan maninte säga att de är bättre överlag. Län-der som vill se ett mer federalt EU, somexempelvis Benelux-länderna, föredrarett visionärt ordförandeland. Frankrikebrukar räknas som den största EU-visionären.

När Italien med Berlusconi i spetsentog över ordförandeskapet hördes rösterför att införa en EU-president istället förett roterande ordförandeskap. Tyckerdu att det finns några argument för attlämna dagens system?

– Att en man som Berlusconi får gra-tis reklam genom att stå i rampljuset ärett argument mot det roterande ordfö-randeskapet. Men jag tycker att ineffek-

Okej att vara skeptisk Ny bok om EU:

Øresundsuniversitetet växer med ytterligare tvåmedlemmar: Kunstakademiets Arkitektskoleoch IT-universitetet i Köbenhavn. Nu omfattar detakademiska Öresundssamarbetet fjorton univer-sitet och högskolor på Själland i och Skåne medtillsammans drygt 140.000 studenter.– De nya medlemmarna har samarbetspartners

på denna sidan sundet, bland annat LTH:sarkitektsektion och de många design- och IT-utbildningarna på den skånska sidan. De kom-mer precis i rätt tid när vi nu startar projekt somDesign Øresund och ska satsa extra på samar-bete inom IT-utbildningarna, säger BengtStreijffert, vid Øresundsuniversitetet.

Två nya medlemmar i ØU

tiviteten och kortsiktigheten är starkareargument. När EU får 25 medlems-länder är ett roterande ordförandeskapdödsdömt. En del av de framtida med-lemsländerna kommer inte att klara avde kostnader och den stora administra-tion som krävs.

– Men än så länge fungerar det rote-rande ordförandeskapet bra. En av deviktigaste fördelarna är den sociali-seringseffekt som det har på länderna.Den skulle försvinna om man övergicktill en EU-president.

Vilka länder skulle vinna på att maninförde en EU-president?

– De stora länderna. Det skulle gedem större möjlighet att påverka efter-som presidentskapet troligen skulle gåtill politiker från något av dessa länder.

U L R I K A O R E D S S O N

FOTNOT: Projektet Comparing CouncilPresidencies har hittills producerat När Eu-ropa kom till Sverige, Ordförandeskapet iEU 2000 och den nu aktuella EuropeanUnion Council Presidencies. Medverkar iprojektet gör förutom Ole Elgström ävenlundastatsvetarna Bo Bjurulf (projektle-dare), Jonas Tallberg, Rikard Bengtssonoch Matilda Broman.

Ole Elgström jämför och analyserar sju länders sättatt hantera ordförandeskapet i EU. FOTO: ULRIKAOREDSSON

8

– Det gäller att smida medan järnet ärvarmt, säger Borhanedin Yassin, histo-riker vid LU och en av de drivande kraf-terna till ett självständigt irakiskt Kurdi-stan. Genom brevväxling med de kur-diska ledarna, debattartiklar i svenskaoch kurdiska tidningar och annat kam-panjarbete försöker han få till stånd enfolkomröstning om självständighet.

– Lösningen ligger i den irakiska statensupplösning, säger Borhanedin Yassin. I82 år har den irakiska staten misslyck-ats med kurdfrågan. Nu är det dags attpröva en annan lösning.

Alltsedan krigsmolnen hopade sigöver Irak för snart ett år sedan har Bor-hanedin Yassin propagerat för en folk-omröstning i sitt gamla hemland, Kurdi-stan. Han vet att tiden är knapp. NärIrak väl har en ledning som är erkänd avde omkringliggande staterna kommer enfolkomröstning om kurdernas framtidatt vara omöjlig.

– Detta är ett gyllene tillfälle att rättatill det historiska fel som begicks närEngland drog statsgränserna till Irakunder 1920-talet, säger BorhanedinYassin. USA säger sig vilja ha demokra-tiska lösningar på gamla problem i denirakiska statsbildningen. Alltså bör manfråga det kurdiska folket om de vill till-höra Irak eller inte.

Förankra idénI såväl irakiska Kurdistan som blandexilkurder i Europa växer det upp folk-omröstningskommittéer. Själv är Bor-hanedin Yassin aktiv i södra Sverigeskommitté och i försök att samordna deolika exilkommittéernas arbete.

Som ett första steg i kampanjarbetetgäller det att förankra idén hos det kur-diska folket och de ledande kurdiskapartierna PUK och KDP samt hos USAoch i FN.

Största hindret är Turkiets ovilja tillen kurdisk stat. Ett annat hinder kanvara arabländer som ogärna ser att enbit territorium av en, som araberna serdet, arabisk stat bryter sig loss.

– Men Kurdistan är inte arabiskt ocharabländernas hållning i att motarbeta

bildandet av en kurdisk stat är minstsagt ohållbar och präglad av dubbelmo-ral. Medan arabländerna i decennier harkämpat för att skapa en 23:e arabstat,det vill säga det arabiska Palestina, harde samtidigt benhårt motarbetat varjeidé om bildandet av en kurdisk stat, sä-ger Borhanedin Yassin, som menar attdet finns många sätt att bemöta grann-ländernas oro. Den nya staten skulle tillexempel kunna avstå från att skaffaegen armé under de första 10–15 åren,förutsatt att denna stat får säkerhets-garantier från exempelvis FN.

En annan stötesten kan förstås bligränsdragningen. Sedan 1991 finns enviss autonomi i kurdiska Irak. I dettaområde ingick inte oljestaden Kirkuk,trots att denna stad befolkas av kurder.

– De verkligt stora oljefyndigheternafinns i södra Irak, så det borde inte hel-ler vara ett olösligt problem, säger Bor-hanedin Yassin och fortsätter:

– Kirkuk och andra kurdiska städerhar under lång tid arabiserats av olikairakiska regimer, nu måste man rätta tilldet förflutnas orättvisor. En demokra-tisk lösning på problem får inte grundaspå historiens orättvisor.

Han stöter bestämt ifrån sig argu-mentet att en kurdisk stat skulle inne-bära större instabilitet i en redan drab-bad region:

– Kurdfrågan har skapat instabilitetsedan 1920-talet. Nu är det dags attpröva något annat.

U L R I K A O R E D S S O N

Kurd vill rätta tillden irakiska historien

Eva Kärfve, docent i sociologi vidLU, har fortfarande inte fått till-gång till den s k Göteborgsunder-sökningens forskningsdata ombarn med diagnosen damp. Dettatrots att Göteborgs tingsrätt redani februari slog fast att forskarenChristopher Gillberg är skyldig attlämna ut materialet till Kärfve ochbarnläkaren Leif Elinder, Uppsala.

Kärfve och Elinder har begärt att fågranska materialet, eftersom de ifråga-sätter de slutsatser Gillberg och hanskolleger drar, och som varit en bidra-gande orsak till att dampbarn iblandbehandlas med amfetamin.

Gillberg och hans kolleger begärdeutan resultat resning i Regeringsrätten,med hänvisning till Helsingforskonven-tionen.Trots detta har materialet intelämnats ut.

– Problemet är att datamaterialetförvaras på en barn- och ungdomspsy-kiatrisk enhet i centrala Göteborg, ochdet har varit oklart om vilken del av lo-kalerna som hör till universitetet ochvilken till sjukvården. Materialet är inlåsti ett bankvalv med halvmeterstjocka väg-gar och kan bara öppnas med spe-cialnycklar, vilka Christopher Gillberg hari sitt förvar, uppger Eva Kärfve till LUM.

– Sjukvårdspersonalen är lojal medGillberg och vägrar att samarbeta, ochtjänstemän vid Göteborgs universitethar förgäves försökt få fram materialet.

GU-tjänstemännen har anmält Gill-berg och hans kollega Peder Rasmus-sen till Statens ansvarsnämnd för att delagt hinder i vägen, s k obstruktion,enligt Kärfve. Barnläkaren Leif Elinderhar i sin tur JO-anmält Göteborgs uni-versitet för att inte tingsrättens domverkställts.

– Och det kommer jag också attgöra, säger Eva Kärfve. Jag förstår GU-tjänstemännen, men Göteborgs univer-sitet har faktiskt haft ända sedan feb-ruari på sig att få fram materialet.

B R I T T A C O L L B E R G

Borhanedin Yassin kom till Sverige1983. Sedan slu-tet av 80-talet har han arbetat vid Historiska insti-tutionen i Lund där han undervisar och forskarkring Irak, kurdfrågan och vattenproblematiken iMellanöstern. FOTO: ULRIKA OREDSSON

Kärfve JO-anmäler

9

M-husets elförbrukning är oroväckandehög. Elen flödar dag som natt, julaftonsom midsommar till ett värde av 1,8 mil-joner kronor per år. Men M-husets per-sonal är egentligen inte större el-marodörer än andra vid universitetet.Däremot ges där kurser i energi-effektivisering, och detta beslöt Bygg-nadsenheten och fastighetsägaren Aka-demiska hus att dra nytta av. Tillsam-mans finansierade de praktikplatser försex studenter som under fyra som-marveckor, dag som natt, rum för rum,apparat för apparat mätte elförbruk-ningen i M-huset.

– Den i särklass största elförbrukarenär datorerna, sa Christina Andersson,när hon tillsammans med fem studie-kamrater presenterade resultaten förpersonal från M-huset, Byggnads-enheten och Akademiska Hus.

Lika mycket el dygnet runtDatorerna, som finns i studentdator-salar och på kontor, används ungefärnio timmar om dagen, men de förbrukarlika mycket el dygnet runt. Problemet äratt datorerna inte får stängas av natte-tid eftersom uppdateringar av mjuk-varan sker då.

– Tack vare de nattliga uppdateringa-

rna så har vi inte problem med virus ochmaskar, säger Rudolf Abelin som ärsystemansvarig på M-huset. Men detfinns lösningar som inte ger avkall påvirusskyddet: automatisk av- och påsätt-ning där datorerna är avstängda helanatten utom de fem minuter det tar attuppdatera mjukvaran.

Närvarostyrd belysningNäst största elförbrukaren är belys-ningen, men inom det området är manredan ganska duktig på att spara, menarstudenterna. Energisparande lysrör ochnärvarostyrd belysning finns på mångaställen i M-huset, men inte överallt.

När studenterna gjorde en samman-räkning på hur mycket som kunde spa-ras med ett ändrat beteende och utanalltför stora investeringar kom de framtill en siffra på 250.000 kronor.

Men för att spara måste det finnas enmorot, och så länge som elen är inbakadi hyran till Akademiska Hus är det svårtatt få institutionerna att se nyttan av attminska på el–förbrukningen. Därför skael-förbrukningen brytas ur hyreskont-rakten när kontrakten omförhandlasnästa gång, berättar Lars Lavesson, chefför Byggnadsenheten.

U L R I K A O R E D S S O N

FOTNOT: Rapporten heter ”Vart tarwatten vägen?” och har skrivits av studen-terna Christina Andersson, Magnus An-dersson, Mikael Andersson, Ivan Carlsson,Johan Ivarsson och Mikael Lemmel.

Vart tar watten vägen?Hitta eltjuven i M-huset! Så löd uppdra-get som sex teknologstudenter fick avByggnadsenheten och Akademiska Hus.Studenterna inte bara hittade tjuven,de kom också med förslag på besparing-ar på upp till 250.000 kronor.

Nätverk ska hjälpainvandrad akademikerTill våren startar Lunds universi-tet en ny kommunikationsutbild-ning vid Campus Helsingborg.Den ska hjälpa invandrade aka-demiker att hitta arbeten sombättre matchar deras utbildning.

– Vi samarbetar med kommuner ochföretag i nordvästra Skåne. En positivbieffekt tror vi blir att arbetsgivarna fårupp ögonen för värdet av anställda medspecifik kulturell kompetens, sägerArne Gunnarsson, en av projekt-ledarna.

Lunds universitet har nu anslagit200.000 kronor till planering av den nyakursen som ges från våren 2004 på In-stitute of Communication i Helsingborg.

Syftet med kursen är att ge invand-rade akademiker med utländsk utbild-ning en kommunikationskompetens,som förbättrar deras chans till relevantaarbeten. De ska lära sig både de for-mella och informella reglerna på arbets-marknaden.

Nätverk av mentorerDe ska träna svenska med särskild ton-vikt på det språk som deras yrke kräver,bli medvetna om vad deras utbildningär värd i Sverige och hur den kan kom-pletteras. Sist men inte minst ska debygga upp ett nätverk av referens-personer och mentorer.

Första terminen tas tio studenteremot, och från hösten 2004 körs kur-sen fullt ut med tjugo platser.

Liknande utbildningar finns vid an-dra lärosäten, men de är oftast ett heltläsår långa medan LU-kursen löper överbara en termin.

– Den starka betoningen på nät-verksbyggande skiljer också vår kursfrån de flesta andras, säger ArneGunnarsson.

Projektledarkollegan SusannaMagnusson har senast arbetat med ettmångfaldsprojekt inom Idéforum Nord-västra Skåne, som är ett samarbete mel-lan Lunds universitet och företag, kom-muner och organisationer i regionen.

– Den nya kursen är ett av resulta-ten av den kartläggning som genomför-des inom projektet, för att ringa in dehinder som möter jobbsökande invand-rare med akademisk utbildning.

B R I T T A C O L L B E R G

Christina Andersson och Magnus Andersson visar eltjuvarna i M-huset. FOTO: ULRIKA OREDSSON

10

Gästkrönikan

ÄR PELLE EN BRA forskare? Ja – detmåste han vara – han har både storaanslag och artiklar i tidskrifter med högimpact. Är det så här vi mäter varandra– och är det så här vi värderas när visöker anslag?

I stort hittar nog forskningsmedlenrätt, men visst är det entreprenörernastidevarv och ”cash is king”. Stora resur-ser genererar ännu större medan densom tappat farten kan få svårt att kom-ma igen. Forskningsfinansiärerna kän-ner väl sig tryggare när de satsar påverksamheter som redan går bra, men ärinte en extra peng bättre investerad i enliten välfungerande grupp än i den redanstora – och skulle inte detta gynnapluralismen?

ATT ENBART SATSA PÅ de stora ärsom att köpa Ericsson när aktien stodhögt istället för att försöka hitta börs-kometerna! För att tillgodose finansiä-rernas resultatkrav ökar risken att forsk-ningen degenererar till mer av sammasak – om än på hög nivå – vilket snarareökar informationsberget än genererarkonceptuella genombrott. Är alla entre-prenörer visionära nog för att konver-tera pengar till insikt – och hur klarar sigde visionärer som saknar entrepre-nörernas framåtanda?

Det talas mycket om att skapa starkaforskningsmiljöer, vilket emellanåt för-växlas med att etablera stora toppstyrdaforskarkonstellationer. Jag vill se starka,tematiskt sammanhållna forsknings-miljöer med många autonoma grupper– inte nödvändigtvis stora sådana – därvisionärer och entreprenörer komplette-

rar varandra, där pluralism är ett hon-nörsord och där tid finns för eftertankeoch fler personliga möten. Vad gör viom utvecklingen plötsligt går i en ovän-tad riktning – och det gör den förr ellersenare – eller om en bärande vision vi-sade sig vara fel – om vi enbart satsat pånågra få vetenskapliga monokulturer?

LISA ÄR GLAD – hon har fått ett sti-pendium av en stiftelse för att arbetasom postdoc. Medlen går direkt tillLisas bankkonto – hon blir inte anställd,har en oklar försäkringssituation ochbör kanske av ekonomiska skäl väntamed att skaffa barn. Stiftelsen som stö-der Lisa tycker det är finfint – ingenroffar åt sig over-head, ingenting för-svinner till sociala avgifter och skatteroch därför räcker deras pengar längre.

Jag förstår att finansiärerna försökerundvika over-head – men inte varför endel kolleger stöder detta. Utan overheadmåste infrastruktur och motfinansie-ringar helt täckas med statliga medeloch over-head-debatten handlar egentli-gen om universitetet skall ha något litetinflytande över forskningsinriktningen –eller om vi skall acceptera att vara totaltomgivningsstyrda. Om de externa an-slagsgivarna accepterade principen omfull kostnadstäckning kunde motsva-rande medel användas till ”seeding mo-ney” för att stötta bra forskning underetablering – eller för tvärvetenskapligasatsningar där vi utnyttjar universitetsunika bredd.

FRAMTIDEN DÅ? Medicinska fakulte-ten har frågat en grupp forskare från

Oxford vad som krävs för att vi skall blien av de bästa fakulteterna i Europa. Vidpresentationen av Bell-rapporten vis-kade en kollega ”Jag tror inte jag vill –vi nöjer oss med att vara den fakultetdär man har det trevligast”. Frågan ärom vi har modet och handlingskraftenatt genomföra vad som krävs.

Förändringar drabbar sällan lika ochdet kommer att finnas vinnare och för-lorare. Skillnaden mellan att konstruk-tivt argumentera för hur verksamhetenbäst utvecklas och att bevaka det per-sonliga reviret kan vara hårfin. Flerakommer att framhålla att det är bra somdet är och att man i Oxford inte begri-per hur ”speciellt” Lund är.

LÅT ISTÄLLET BELL-rapporten stimu-lera oss till att skapa en akademisk miljövärd namnet? Skall vi ha entreprenörereller visionärer, pluralism eller få storagrupper – eller både och i en brokig mo-saik? Hur skapar vi anslagsmässig ar-betsro och förutsättningar för storakonceptuella genombrott – och hur und-viker vi mer av samma sak och förmånga satsningar på opportuna tren-der? Hur skapar vi en vettig karriär-struktur för de unga forskarna där Lisafår en anständig anställning och där deegenskaper hos Pelle som lyfter verk-samheten premieras – inte enbart hansförmåga att dra in pengar? Och – tänkom vi kunde skapa ett klimat där vi bådekan ha det trevligast och vara bland debästa!

Det talas mycket om att skapa starka forskningsmiljöer, vilket emellanåtförväxlas med att etablera stora toppstyrda forskarkonstellationer, skriverprofessor Ingemar Carlstedt. Han vill se starka, tematiskt sammanhållnaforskningsmiljöer med många autonoma grupper, där visionärer och entre-prenörer kompletterar varandra, där pluralism är ett honnörsord och där tidfinns för eftertanke och fler personliga möten.

I N G E M A R C A R L S T E D TP R O F E S S O R

C E L L - O C H M A T R I X B I O L O G I

Stort genererar ännu större

11

Välkommen i LTH! Med de orden ska LTH möta världenoch sina egna i framtiden. – De speglar visionen om en öppen,generös och gränsöverskridande tek-nisk högskola. Det är dit vi vill, sa LTH-rektorn Gunilla Jönson, när hon nyligenpresenterade LTH:s nya vision och verk-samhetsidé för medarbetarna.

”Välkommen i…” är inte samma saksom ”Välkommen till…”. Jämför barabetydelsen av ”Välkommen till HellsAngels” med ”Välkommen i HellsAngels”...

Och det är just denna skillnad mellani och till som man på LTH menar fångarin viljan till ökat samarbete, delaktighetoch solidaritet. Översatt till engelska fårdet dock bli ”Experience LTH!” – meden delvis annan, men också välkom-nande innebörd.

Arbetet med vision och verksamhets-idé startade i våras. Ett utkast arbetadesfram av prefekter, forskningsnämnd ochledningsgrupp i månadsskiftet maj–juni.Ett par veckor senare inbjöds cirka 200nyckelpersoner från institutionerna somutsetts av prefekterna att delta i endags-seminarier på Star Hotel – varje dagutmynnade i ett förslag till vision ochverksamhetsidé. Varpå prefekter ochledning strax före midsommar samladesigen för att göra ett färdigt förslag uti-från de totalt fyra utkast som kommitfram under processen.

LTHs forskningsstrategiFörslaget som nu presenterats ska liggatill grund för LTH:s forskningsstrategi,bli underlag till forskningspropositionenoch för nästa års budgetarbete.

Visionen kompletteras med fempunkter. Den första är att LTH nu läg-ger alla tankar på att lämna Lunds uni-versitet på hyllan. Den andra att LTHsom helhet ska sträva efter att ingå igruppen av internationellt ledande uni-versitet.

Den tredje att LTH ska stå för ettlångsiktigt perspektiv som tar hänsyn till

både människor och miljö. Den fjärdeatt LTH ska vara en kreativ och lustfylldstudie- och arbetsmiljö, präglad av res-pekt, frihet och humor.

Den femte punkten är att LTH ska hahögklassig forskning och utbildningmed pedagogisk mångfald. Avsikten äratt alla lärare – även de erfarna – skagenomgå en tioveckors pedagogisk ut-bildning.

Inom forskningen kommer det alltsåatt ske prioriteringar:

– LTH:s mångfald är dess styrka, urbredden växer spetsen – det är vårgrundhållning, sa Gunilla Jönson. Menvi kommer att premiera ett antal spetsar,och prioritera forskning som stöder dengrundutbildning vi erbjuder.

Aktivare rekryteringRekrytering av lärare och studenter skaockså ske mer aktivt och LTH ska ar-beta för att bli tongivande i Öresunds-regionen men ha ett globalt perspektiv.Samverkan med näringsliv och samhälleär en modell man sluter upp bakom.Målet är att ”skapa framgång och kon-kurrenskraft för individ och samhälle”.

Målen konkretiseras i ett antal pro-jekt. En grupp arbetar med forsknings-prioriteringarna som genomförs nästaår. Fakultetsanslagen blir oförändrade,men vissa områden ska alltså få extraanslag.

Ett projekt ska arbeta med att bättreutnyttja resurserna inom grundutbild-ningen, ett med finansiell förstärkningav LTH. Det blir också en rekryterings-

”LTHs miljö ska varalustfylld och kreativ”

och en imagegrupp. LTH ska presente-ras på ett mer professionellt sätt, och förändamålet har nya produkter tagitsfram, t ex slipsar, nyckelband och kon-ferensväskor.

En grupp tar itu med arbetsklimatet,en annan utreder den interna besluts-processen.

LTH:s medarbetare välkomnas attengagera sig och komma med synpunk-ter till projektgrupperna, som alla skarapportera sina resultat till ledningen:

– Vi hoppas att så många som möjligtdeltar, sprider budskapet om Lund somstudent- och universitetsstad, och verkarför en gemenskap som präglas av öp-penhet och samverkan. LTH har mycketatt vara stolt över, men vi har en bit kvaratt gå, menade Gunilla Jönson.

Moa Haga, prefekt på A-huset, hardeltagit i hela processen med vision ochverksamhetsidé:

– Det är fantastiskt att så många,flera hundra, har engagerats. Visionenhar vuxit fram inifrån organisationen.

B R I T T A C O L L B E R GEn ny konferensväska. FOTO: MATS NYGREN

– LTHs styrka är dess mångfald – ur bredden växerspetsen, menar Gunilla Jönson. FOTO: ULLA MONTAN

12

Mindre än en fjärdedel av de nybörjaresom börjar läsa humaniora vid Lundsuniversitet fortsätter ända fram till enhumanistexamen. Det visar den nya Studentbarome-tern Humaniora för 2002. Kritik riktas mot främst Tyska institu-tionen, medan Institutionen för lingvis-tik får mycket beröm.

Totalt 1.500 lundastudenter på sam-manlagt 15 institutioner har svarat påen enkät från Utvärderingsenheten.

Generellt skiljer sig humaniststuden-terna från studenter på andra fakulteteri det att gruppen är mycket heterogen.

Genomsnittshumanisten närmar sig30-årsåldern. Hälften är pendlare, ochvar tredje läser deltid.

Humaniora är något man studerar enkortare tid och kanske återkommer tilllängre fram. Av de 1.200 nybörjarna år2000 var det bara 64 studenter som varkvar vårterminen 2003 och som alltsåvarit fakulteten trogna i sex terminer!

En stor grupp läser humaniora paral-lellt med andra studier. Den största

gruppen i den kategorin är ekonomersom ”spetsar” sin utbildning med attläsa ett språk.

Humaniststudenterna börjar läsa iförsta hand av intresse och för att bildasig. Skolningen i kritiskt tänkande, pro-blemlösning och förmåga att uttryckasig skriftligt är utbildningens styrka,tycker studenterna.

Få går vidare till forskningMen få går vidare till forskning och ef-terhand ändras förväntningarna. Stu-denterna vill ha mer träning i sådantsom krävs för ett vanligt arbete. Detbehövs fler datorer och informations-teknologin bör integreras i utbildningen.

– Studenterna börjar leta efter mat-nyttiga kurser, vilket är en förklaring tillden extrema rörligheten, säger utvärde-ringschef Karl-Axel Nilsson.

Många läser färdigt till examen inomandra fakulteter för att öka chansen tillarbete. Yrkesprofilerade utbildningarinom den humanistiska fakulteten, sombibliotekarie- och journalistutbildningen,får dock generellt goda omdömen.

Humanist avbryter ofta Studentbarometern:

Jan Svensson, dekanus för Humanistiskafakulteten:– Barometern mäter en situation sominte längre råder. De blivande språklä-rare som svarat var sista kullen somläste enligt den gamla modellen. I dennya lärarutbildningen sker all språkun-dervisning i Malmö, integrerad meddidaktiken. Om man är nöjd i dag är enannan fråga, som kräver en ny utvärde-ring.

– Det svårt att veta vilka slutsatserman ska dra av barometern. Det går inteatt få fram hur många som svarat påvarje institution. På tyska institutionenhar man haft problem. Samtidigt kanman misstänka att den tyska enkät-gruppen är totalt så liten, och att det slårigenom i resultatet på ett negativt sätt.

– Vi vet sen tidigare att studenternavill ha mer arbetslivsanknytning. Enkä-

”Svårt att veta vilka slutsatser man ska dra”

Jan Svensson är deka-nus för humanisterna.

När Högskoleverket utvärderadelatin, grekiska och nygrekiska iLund hittade man allvarliga bris-ter. Nu har LUs utvärderingsen-het gjort en egen granskning,med hjälp av externa sakkunni-ga, och funnit att Klassiska insti-tutionens utbildning håller högkvalitet när utbildningsresulta-ten kommer med i bilden.

Högskoleverket anmärkte på grund-utbildningen i latin och nygrekiska ochansåg att förutsättningarna var dåligaför att bedriva forskarutbildning. Verkethotade till och med att rekommenderaregeringen att dra in examensrätten ominte universitetet åtgärdade problemen.

Kritiken grundades på konstateradebrister i lärarresurserna. LU tog då framen plan för förstärkning och uppdrog åtUtvärderingsenheten att granska resul-taten inom grundutbildningen och där-med se på förutsättningarna för fors-karutbildning.

Bilden blir en annanStudenter som gått genom utbild-ningen på C- och D-nivå i latin och ny-grekiska anser att det krävs prestationerpå mycket hög nivå. De externa sak-kunniga håller med när de granskatexamensuppsatserna. De menar till ochmed att nivåerna i vissa vetenskapligaoch språkliga hänseenden ligger högreän vid flera jämförbara institutioner iandra länder.

– Men lärartiden är liten och studen-terna lägger ner betydligt mer tid änvad som stipuleras. Minskade utbild-ningsanslag kan leda till höga kostna-der för studenterna, påpekar utvärde-ringschefen Karl-Axel Nilsson.

– Det här visar att utbildningsresul-taten måste tas med vid en utvärdering.Bilden av Klassiska institutionen blir enannan än den i Högskoleverkets rap-port. Verket har regeringens uppdragatt granska förutsättningar, genomför-ande och resultat men redovisar intenågon granskning av utbildnings-resultatens kvalitet. Det är väl bra attveta att institutionen använder skatte-betalarnas pengar till att producerakunskap av hög kvalitet.

S O L V E I G S T Å H L

Klassiskas utbildninghåller hög kvalitet

ten stimulerar oss att anstränga oss ännumer.

– Detta att humanister är flyktiga, be-höver utforskas bättre och proble-matiseras. En del kan säkert engagerasmer genom fler undervisningstimmar.Mer undervisning blir en allmän stimu-lans som också ger sociala kontakteroch får fler att plugga mer på egen hand.Men det kräverextra pengar.

B C

K O M M E N T A R E R

13

Mindre nöjda är blivande lärare frånMalmö högskola som gör en del av sinaämnesstudier, främst i språk, i Lund. Delägger mer tid på studierna och uppleverdem som svårare än andra studenter.

Övriga humanister lägger totalt bara25 timmar i veckan på studier. Trots attde har så lite schemalagd undervisningägnar de sig inte åt studier på egen handmer än andra studentgrupper.

– Den låga undervisningsgraden ärnyckeln till problemet med att studen-terna fullföljer sina studier i så litengrad. Studenterna engageras inte ordent-ligt i studierna, de lämnas att studera påegen hand, vilket får negativa konse-kvenser, säger Karl-Axel Nilsson.

Hälften av studenterna tenterar inteav sina kurser första året, och lämnarofta utbildningen redan första terminen.

Studenterna behöver mer stöd i bör-jan fastslår barometern. Ett sätt är att gedem en tydligare roll och starkare iden-titet på institutionerna och öka derasinflytande på utbildningen. Mentors-projektet, där äldre studenter stöttaryngre, är också en insats i rätt riktning.

sina studier

”Vi ska visa att det är roligt att läsa tyska”

Nordiska ministerrådet ochLunds universitet har nyligenhaft en konferens som bland an-nat behandlade det vikande in-tresset för språkstudier. Samti-digt upplever vissa språkinstitu-tioner en anstormning utan like.Hur går detta ihop?

– Från mitten av 90-talet och har intres-set för språkstudier minskat, sägerSven Strömqvist, prodekan för Språk-vetenskapliga sektionen inom den hu-manistiska fakulteten. Att flera språk-institutioner har fyllt sina nybörjarkurseri höst är väldigt roligt och vi kan barahoppas att det är ett trendbrott.

LUM ringde runt till de tyska, engel-ska och romanska institutionerna för atthöra hur det låg till med höstens antag-ning. Vid Engelska institutionen harantalet sökande till A-kursen ökat.Samma sak gäller vid Romanska institu-tionen där man till och med talar om enanstormning t i l l höstens A- ochnybörjarkurser. Nytt för hösten är ny-börjarkurser i franska och latinamerika-kunskap. Däremot hade både Engelskaoch Romanska institutionen sett att flerstudenter valt att läsa vidare på B- ochC-nivån.

Ny ålderspuckelTyska institutionen har ett oförändratantal registrerade på A-kursen, medanantalet studenter på B- och C-nivån harökat något. Ökat har också antalet sö-kande till en kortare kurs som vändersig till teknologer, och deras IT-kurs iekonomisk tyska har mer än tre gångerså många sökande som det finns plat-ser.

Mats Johansson som är prefekt påEngelska institutionen tror att detökade intresset för deras kurser på A-nivån beror på att vi är i början av en nyålderspuckel.

– Vårt intag stämmer bra med dendemografiska kurvan, säger han. Omdetta för med sig att även fortsättnings-kurserna fylls framöver tycker han detär för tidigt att uttala sig om.

– Det kan ju också vara så att stu-denterna tycker att det räcker med 20poäng i språk.

U L R I K A O R E D S S O N

Sökande till språkenminskar och ökar

Valéria Molnár, professor, prefekt på Tyskainstitutionen:– Vi blev mycket förvånade. Barometernger inte någon helhetsbild, och dess re-sultat är ett helt annat än vad vi får frami de kursutvärderingar vi gör kontinuer-ligt. Vi är upprörda över att humanist-kåren i sin tolkning av Studentbaro-metern inte tar hänsyn till att Tyska in-stitutionen på många centrala punkterfått mycket bra ”betyg”. De ska respek-tera studenternas bedömningar!

– Det är ett problem att vi inte kun-nat få full klarhet i vilka studentgruppersom intervjuats. Någon gång får vi vetaatt de som läser tyska hos oss som del avsin yrkesutbildning – främst internatio-nella ekonomer – inte fanns med, nästagång är det tvärtom. De internationellaekonomer som fortsätter läsa hos ossdenna höst och som ska ha fått enkäten

Valéria Molnár är pre-fekt på Tyska institu-tionen.

Internet kan också användas som mö-tesplats för att stärka kamrat- ochlärarstödet. Särskilt språkinstitutio-nerna och Filosofiska institutionen böruppmärksamma problemet, anserutvärderarna.

Minskade anslagStudenternas kvalitetsbedömningar ibarometern ger högst betyg åt institutio-nen för lingvistik, medan utbildningen ityska får mycket kritik. Ett skäl till pro-blemen för tyska institutionen är mins-kande anslag till följd av färre sökandetill kurserna. Det i sin tur beror på attfärre läser tyska i skolan.

Lunds humanistkår som deltagit i ar-betet med barometern vill ha mer under-visning som ger mötesplatser för studen-terna. Det kan ske om resurserna sam-ordnas genom kontakter mellan ämnenapå alla nivåer.

Institutionerna måste också konkre-tisera vad de vill med grundutbildningenoch klargöra skillnaden mellan