DISSIDENTENJuridiska Föreningen i Lund

Nummer 1, 2011

“Jag fann kärleken i rätten”Karin Adlercreutz om festivalminnen, Lundalivet och Mr. Avtalsrätt

Odile FalleniusSveriges yngsta kvinnliga delägare

LEGAL BUZZ - WHAT’S THE FUSS?

VÅRBALENS DO’s and DONT’s

FANTASTISKADOLUSSPEXET

www.mannheimerswartling.se

Bästa tänkbara startSom affärsjurist på Mannheimer Swartling har du alla möj-ligheter. Hos oss får du växa i en stark, djupt rotad företags-kultur som bygger på byråns kärnvärden – kvalitet, affärs-fokus och laganda. För oss är du som person lika viktig som dina meriter. Att du delar våra grundläggande värderingar är viktigt för oss, liksom ditt intresse och din fallenhet för affärsjuridik och konsultrollen. Redan från start antar du tillsammans med oss utmaningen att arbeta med komplexa och internationella

uppdrag i näringslivets centrum. Vår marknadsledande posit-ion gör att vi kan satsa avsevärda resurser på såväl utbildning – exempelvis vad gäller affärsmannaskap, projektledning och för handlingsteknik – som introduktion och vidare special-isering inom byråns affärsjuridiska områden. Just nu rekryterar vi ett flertal nyexade jurister till våra Öre- sundskontor. Läs mer på www.mannheimerswartling.se/karriar eller kontakta kontakta Linda Wickman 040-698 59 23 för att få veta mer.

välkommen till möjligheternas byrå!

DISSIDENTEN

3innehåll

0506

08

09

20

23

15

25

2826

30

31

10

12

16

18

Senaste nytt om din utbildningJuridiska Föreningen påverkar din utbildning

Så funkar detJuridiska fakulteten eller Juridiska institutionen?

APU i SudanAlexandra Brundin Urisman om en annorlunda fördjupningskurs

Do’s and dont’s - VårbalenSå överlever du vårens bästa bal

Fakultetens starka kvinnaLärarintervju med Eva Lindell-Frantz

På jakt efter en dubbel-examenEn krönika om alternativa vägar till succé

Odile FalleniusDissidenten träffar Sveriges yngsta delägare

Karin AdlercreutzDissidenten möter en av Studentlunds legendarer

How hard could it be?Lars Göran Malmberg om vikten av att ställa upp även utanför arbetstidNovischDissidenten blickar tillbaka på nollningen

Älskade DolusSpexmästare emeritus om ett spex i världsklass

Ski Week ÅreDissidenten om en fantastisk resa till norr

Din generalklausul i vardagenEn krönika om skapandet av ett Idrottsutskott

Ledare

JF:s ordförande och inspector har ordetLovisa Lindholm och Boel Flodgren

Var fan ligger studievägledarkorridoren?Och alla andra frågor en juriststudent hinner ställa sig...

Upphovsrätten till innehållet tillhör DISSIDENTEN och upphovsmannen. All kopiering är förbjuden enligt lag.

DISSIDENTEN är Juridiska Föreningens kårtidning och utkommer med 4 nr om året. Tidnin-gen delas ut gratis till alla studenter och anställda vid Juridiska fakulteten i Lund.DISSIDENTEN presenterar Juridiska Föreningens åsikter. När avvikande åsikter publiceras, anges detta. Magasinet är partipolitiskt och religiöst obundet.

ISBN: 14030128E-mail: dissidenten@jf.seAnnonsera i Dissidenten: kontakta pr@jf.seTelefon: 046-188812Ansvarig utgivare: Vilhelm PerssonTryck: AM-tryck och reklam

redaktion

Medverkande i detta nummer: Emilie Dafgård (emilie@emiliedafgard.com www.emiliedafgard.com), Christina Söderbäck, Filip Redin, Mia Petersén, Sofia Zitouni, Karolina Lindén och Sami IdrisFramsida: Dolusspexets Miran Crnalic in action Fotografi: Richard Croneberg

Dissidentens vinskolaPub och club guidar dig i vin-djungeln

Legal buzz - what’s the fuss?Dissidenten om vårens stora snackis

32

35

36 Torsken inför rättaEn paneldiskussion om sexualitet, juridik och sexköp

Smått och gottCitat, Månadens arga lapp och en dom på rim38

www.mannheimerswartling.se

Bästa tänkbara startSom affärsjurist på Mannheimer Swartling har du alla möj-ligheter. Hos oss får du växa i en stark, djupt rotad företags-kultur som bygger på byråns kärnvärden – kvalitet, affärs-fokus och laganda. För oss är du som person lika viktig som dina meriter. Att du delar våra grundläggande värderingar är viktigt för oss, liksom ditt intresse och din fallenhet för affärsjuridik och konsultrollen. Redan från start antar du tillsammans med oss utmaningen att arbeta med komplexa och internationella

uppdrag i näringslivets centrum. Vår marknadsledande posit-ion gör att vi kan satsa avsevärda resurser på såväl utbildning – exempelvis vad gäller affärsmannaskap, projektledning och för handlingsteknik – som introduktion och vidare special-isering inom byråns affärsjuridiska områden. Just nu rekryterar vi ett flertal nyexade jurister till våra Öre- sundskontor. Läs mer på www.mannheimerswartling.se/karriar eller kontakta kontakta Linda Wickman 040-698 59 23 för att få veta mer.

välkommen till möjligheternas byrå!

ChefredaktörCharlotte Akej

SkribenterMartin AndersenAlexandra Brundin UrismanMiran CrnalicOscar HillmannErik LindbergLena LundahlKajsa NilssonAnna RedinJacob RosellJoakim Winnerljung

FotograferRichard CronebergMartina VivlundAnna Överby

sid 38

sid 13

sid 28sid 20

STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG BRYSSEL HONG KONG SHANGHAI

EN BRAAFFÄRSJURIST

SER LÄNGRE ÄNJURIDIKEN

Vinge har specialistkompetens inom aff ärs-juridikens samtliga områden – en förutsätt-ning för att vi ska fortsätta att vara den mest framgångsrika transaktionsbyrån i Sverige. Våra uppdrag är till stor del internationella och vi har ett stort kontaktnät med byråer över hela världen.

www.vinge.se

5

LEDARE

DBP - eller konsten att aldrig lämna ett rakt svar

STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG BRYSSEL HONG KONG SHANGHAI

EN BRAAFFÄRSJURIST

SER LÄNGRE ÄNJURIDIKEN

Vinge har specialistkompetens inom aff ärs-juridikens samtliga områden – en förutsätt-ning för att vi ska fortsätta att vara den mest framgångsrika transaktionsbyrån i Sverige. Våra uppdrag är till stor del internationella och vi har ett stort kontaktnät med byråer över hela världen.

www.vinge.se

Mitt beslut att börja plugga juridik togs emot av en av mina bekanta med ett överlägset skratt. ”Juridik? Verkar ju rätt överskattat. Hur

kan man behöva 4,5 år för att lära sig att hitta i en lagbok?”.

Resten av min vänskapskrets var lite trevligare; de gjorde mig omedelbart till sitt juridiska ombud. Några veckor in i utbildningen fick jag ett sms från en vän. ”Vad händer om man mördar någon ombord på en båt som befinner sig på internationellt vatten?”. Ett syn-nerligen minnesvärt – och något oroväckande, sms att motta vid tretiden en lördagsmorgon. Lyckligtvis för min vän hade vi just den veckan gått igenom mord- och dråp-paragraferna i Brottsbalkens tredje kapitel och även talat lite om skillnaden mellan culpa och dolus. Jag ringde upp min vän på morgonen för att förklara läget (samt för att försäkra mig om att han inte befann sig på en båt på internationellt vatten i färd med att kasta ett lik överbord).

Mina vänner minns nostalgiskt min första termin på juristutbildningen. Man skulle kunna säga att jag då var i mitt esse när det gäller juridisk rådgivning. Med för-trolig stämma delade jag med mig av mina nyvunna kunskaper, särskilt uppskattades mitt tips om att man alltid har rätt till åtminstone bytesrätt när man köper något. Jag minns känslan av att ha klarat Grunken; jag var oövervinnerlig! Jag hade full koll på både konsu-menträtt och mord. Vad fanns det egentligen kvar att lära sig de följande fyra åren och fem månaderna?

Mycket, skulle jag snart bli varse om. Mina vänner, som inledningsvis varit så imponerade av mina ”enorma” juridiska kunskaper, insåg snabbt (troligtvis snabbare än jag själv) att det fanns vissa fundamentala luckor i min kunskapsbank. Deras missnöje växte allteftersom de insåg att jag varken kunde svara på frågor om skat-terätt, skadeståndsrätt eller för den delen klassificera något brott som inte var mord eller misshandel. Emel-

lertid hade de en viss förståelse för mina bristande kunskaper; jag kunde ju alltid dra till med att ”ja, men det har vi ju inte lärt oss än!”.

Värre är det idag. Tre år senare har jag fortfarande stora svårigheter med att besvara mina vänners frågor. Jag kan inte påstå att deras förståelse är lika stor när jag nu slänger ur mig ”ja, men det var ju jättelänge sedan jag läste det där!”. När jag väl kan svara på frågan kan jag ändå aldrig leverera ett rakt svar. Likt en boaorm slingrar jag mig och förvandlar mina vänners ja- eller nej-frågor till en mindre rättsutredning där slutsatsen varierar beroende på vilken väg de väljer att gå i mitt imaginära lösningsschema. Min förkärlek till DBP-svaret (Det Beror På) har lett till att mina vänner så smått slutat fråga. De använder Google istället.

Dock finns det fortfarande en situation då mina vän-ner alltjämt vänder sig till mig i första hand. Nämligen när de lyckats med en juridisk bedrift. I helgen ringde en väninna till mig för att berätta om hur hon lyck-ats nästla sig ur ett anställningskontrakt. Min väninna bestämde sig hastigt för att hon ville åka till Thailand. Problemet var bara att hennes chef inte lät henne åka förrän hon avslutat sin månadslånga uppsägningstid. Min väninna lät sig emellertid inte nedslås av detta. ”Eh, vadå? Jag är ju bara provanställd, enligt LAS får jag gå efter två veckor”. Mitt hjärta ömmar fortfarande av stolthet.

Fotnot: Min bekant skriver i dagarna sin sjätte jiken-omtenta. Kharma is such a bitch.

Charlotte Akej, chefredaktör

6

Lovisa Boel

JF:s ordförande och inspector har ordet

”In my part of the world, law has been separated from justice”, konstater-ade en juristkollega från ett land i Sydostasien (där han var professor) vid en konferens om rättens globalisering för en tid sedan. Att ha lagar men inte ha rättvisa är djupt tragiskt för ett samhälle och något som är mycket svårt att rå på, eftersom korruption och maktövergrepp i lagens namn är en integrerad del av ett sådant samhälles sätt att fungera. Det som nu (febr 2011) händer i Nordafrika har historiska dimensioner också utifrån detta perspektiv. Kan man ”rensa” rättssystem från korruption genom revolu-tion? När folket reser sig mot förtrycket och kastar ut korrupta makthava-re (och polis och militär ansluter sig till revolutionen) rasar staten samman och ur ruinerna föds nya samhällsformer. Även om själva drivkraften ba-kom varje revolution säkert främst står att finna i den enskilda människans längtan efter frihet och möjligheter att skapa ett bättre liv för sig och de sina är också kollektiva krav på demokrati och mänskliga rättigheter och på att komma tillrätta med korruption och maktmissbruk starka motiv för de proteströrelser som nu omvandlar Nordafrika och Mellanöstern.

När nya samhällsformer ska byggas blir det tydligt vilken viktig roll rät-ten och föreställningar om rätten spelar. I Tunisien och Egypten är det första man gör, när någorlunda lugn infunnit sig, att sätta sig ner och skriva en ny konstitution. Regler som medborgarna antar i demokratisk ordning får legitimitet och ses därmed som instrument för att skapa ord-ning, rättsäkerhet och skydd för minoriteter m.m. Idealet är The Rule of Law, rättsstaten, som i vår mångkulturella värld förvisso inte är något entydigt begrepp, men som fokuserar just på rättsordningen och i stort betyder att de styrande kan hållas ansvariga under lagarna, att lagarna är klara, publicerade, rättvisa och ger skydd åt grundläggande rättigheter, att lagstiftningsprocessen är demokratisk och effektiv och att den enskilda människan har tillgång till rättvisa rättsprocesser, som sköts av kompe-tenta, oberoende, etiskt högtstående jurister. Rätten i sig själv garanterar inte medborgarna skydd. Tvärtom visar historien att konstitutioner och regler kan brukas till förtryck och förföljelse. Men om reglerna skapas i demokratisk ordning och tillämpas så att ”law is not separated from justice” kan det bli bättre och utan tvekan har här juristerna en viktig up-pgift som samhällsbyggare. Att medborgarna har förtroende för att rätten fungerar och tillämpas rättvist är något oerhört värdefullt för ett samhälle. Det är inte något som kommer av sig själv, det måste vinnas och förtjänas på nytt och på nytt. Fråga är hur man åstadkommer detta i länder där statsapparaten och de högsta makthavarna visserligen är kastade överbord men där för vanliga människor korruptionen utgör en del av vardagen.

För oss i Sverige framstår inte fristående domstolar och jurister som inte låter sig mutas eller korrumperas som någonting främmande. Sverige hamnar också mycket riktigt i topp i den nyligen publicerade Rule of Law Index 2010 från The World Justice Project där man rankar olika länders rättssystem ifråga om frihet från korruption. Att arbeta med att skapa fungerande rätts-system i länder som har detta behov, se där kanske ett växande yrke för svenska jurister. Bör mer av dessa perspektiv och denna slags kunskap ingå i juristutbildningen i det tju-goförsta århundradet när nu världen ser ut som den gör? Jag tycker kanske det.

Som studentrepresentanter är våra största svårigheter vårt kor-ta tidsperspektiv och vår bristande kontinuitet i förhållande till fakulteten. Man säger att nationerna bygger om sina barer vart fjärde år, eftersom det inte då längre finns någon student kvar som minns den senaste renoveringen. Detsamma gäller i mångt och mycket för kårverksamheten och detta blir extra tydligt i utbild-ningsbevakningen.

Våra argument för en bättre utbildning möts inte sällan av kom-mentaren att – förslaget redan har prövats, eller att – vi ändrade på det, för studenterna ville ha det så. Dessa typer av argument framfördes i samband med det panelsamtal med lärarna som ut-bildningsutskottet arrangerade i februari. Vi vill naturligtvis inte genomdriva förändringar som redan har prövats och visat sig inte fungera, framförallt inte om det skett i enlighet med studenternas önskemål. Och detta gör att vi som studentrepresentanter, allt som oftast befinner oss i något av ett dilemma.

Så vad är det vi vill? Tycker vi att alla hjälpmedel ska vara tillåtna på samtliga skriftliga tentamen? Vill vi ha ett mer utbrett genuspers-pektiv? Vill vi få bort samtliga 30p-tentor och ha mer än en veckas praktik på utbildningen? Detta är några exempel på frågor som stu-dentrepresentanter har drivit hårt genom åren.

En enligt mig viktigare fråga att ställa sig är om juristutbildningen motsvarar våra förväntningar?

För egen del levde Juridicum till ytan upp till min föreställning om en juridikens högborg, med läderfåtöljer och gröna läslampor. Men klimatet i övrigt motsvarade inte vad jag hade tänkt mig.

Jag hade förväntat mig intellektuella debatter, om rätten ur ett sam-hällsperspektiv, om varför vår lagstiftning ser ut som den gör, och om hur vi vill förändra – och förbättra den i framtiden. Jag hade förväntat mig att lämna utbildningen med kritiska perspektiv och en större förståelse – inte bara om rätten som system, utan om rätten i ett sammanhang. Jag hade velat veta varför Aktiebolagsla-gen kom till, vem som skrev den, vilken funktion den fyller i verk-ligheten, och vad en aktie är för något, innan jag kastades in i lagens första paragraf.

Det är klart att jag har lärt mig mycket under de här åren och mitt tankesätt har förändrats och utvecklats. Jag har fått en förståelse för de system på vilka samhället är uppbyggt och ser numera världen med andra ögon.

Avsaknaden av kritiska perspektiv utöver genus, en politisk dimension och andra viktiga infallsvinklar på rät-ten, gör att jag såhär i slutet av min utbildning tyvärr inte kan hjälpa att känna mig lite besviken.

Boel Flodgren, InspectorLovisa Lindholm, Ordförande

- en av Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyråer

Gernandt & Danielsson är en av de högst rankade advokatbyråerna enligt branschmätningarna Commercial Law, International Law Office, Affärsvärlden, Chambers, Merger Market och Legal 500. Genomgående lovprisas byråns skickliga jurister och deras förmåga att hantera komplexa transaktioner, tvister och utredningar.

Gernandt & Danielssons vision är att vara den högst ansedda och mest eftertraktade rådgivaren respektive arbetsplatsen bland svenska affärsjuridiska advokatbyråer.

Hos oss får duktiga jurister ett spännande och engagerande arbete, där många uppdrag utförs i en internationell miljö. Vi erbjuder utbildning och mycket konkurrenskraftiga anställningsvillkor. Byrån sysselsätter idag ca 100 anställda.

Vill du veta mer? Besök gärna vår hemsida www.gda.se.

8

DISSIDENTENSå funkar det

JURIDISKA FAKULTETEN ellerINSTITUTIONEN?

Juridiska fakulteten eller Juridiska insti-tutionen? Vi är nog många som är lite smått förvirrade över vad det ena och det andra är. Dissidenten har pratat med Juridiska fakultetens kanslichef, Thom-as Achen, för att försöka reda ut vad som faktiskt är skillnaden mellan en fakultet och en institution.

Lunds Universitet har åtta fakulteter, vilka styr sin egen verksamhet vad gäller utbild-ning, forskning och ekonomi inom res-pektive område. Dekanen är ordförande i fakultetsstyrelsen och leder fakulteten. Dekanen har ett övergripande ansvar för fakultetens samlade verksamhet. Han eller hon ska alltså inte gå ner i detaljfrågor på institutionsnivå och reglera exempelvis hur många timmar någon ska undervisa. Sna-rare är dekanens arbetsuppgifter fokuse-rade på att lägga upp strategiska riktlinjer för utbildningen, forskning och rekryter-ing. Till sin hjälp har dekanen en prodekan som på Juridiska fakulteten har ett särskilt ansvar för forskningsfrågor. I varje enskilt fall kan dock dekanen i samarbete med sin prodekan eller prodekaner komma överens sinsemellan om hur de vill lägga upp arbets-fördelningen mellan sig.

Inom varje fakultet finns ett antal institu-tioner, som ansvarar för ett eller flera ämnen. Exempelvis ligger, bland andra, Statsvet-enskapliga institutionen och Institutionen för psykologi under Samhällsvetenskapliga fakulteten. En institution kan i sin tur rymma flera olika utbildningsprogram, institutionen bestämmer själv hur strukturen ser ut. För varje institution finns en institutionsstyrelse och i denna är prefekten ordförande. Prefek-ten ansvarar för det dagliga arbetet på institu-tionerna och jobbar med frågor som rör till exempel personal, ekonomi och arbetsmiljö. Prefekten har även en biträdande prefekt, som på Juridiska institutionen har ett särskilt ansvar för utbildningsfrågor.

När det gäller den Juridiska fakulteten finns det bara en institution, vilken omfattar Ju-ristprogrammet samt de tre mastersprogram-men och nätkurserna. I och med att vi bara har en institution går det inte att upprätthålla distinktionen mellan dekan och prefekt på samma sätt som på fakulteter med flera insti-tutioner. På den Juridiska fakulteten fungerar istället dekan och prefekt som ett ledning-steam när det gäller det dagliga arbetet. Det finns ingen särskild institutionsstyrelse, utan istället är det fakultetsstyrelsen som agerar

institutionsstyrelse och begreppet institu-tionsstyrelse används inte.

På en ”vanlig” fakultet är det prefekten som är lönesättande chef och sätter löner för de flesta anställda. Så är fallet även på Juridiska fakulteten, men i och med att or-ganisationen ser ut som den gör, jobbar prefekten och dekanen som ett team även i dessa frågor.

På fakulteter med flera institutioner finns det ett fakultetskansli, som sysslar med fakultetsärenden, och sedan särskilda kanslier ute på varje institution. Här skiljer vi däremot inte mellan institutions- och fakultetsärenden – ärendena hanteras ober-oende av om de i formell mening gäller ett fakultets- eller ett institutionsärende.

Dekaner och prefekter sitter under en man-dattid på tre år. När dessa ska väljas måste först en valberedning utses, vilken sedan ska plocka fram förslag innan röstnings-förfarandet kan genomföras. Det är lärarna som har rösträtt i valen. Nuvarande man-dattid går ut den 31 december i år, så just nu ligger alla fakulteter och institutioner i startgroparna för att dra igång dekan- och prefektval.

Christina MöellDekan

Gregor NollProdekan

Mats TjernbergPrefekt

Annika NilssonBiträdande prefekt

På Juridicum:

Text: Lena Lundahl

DISSIDENTEN

9

Senaste nytt...... om din utbildningNy straffrättskurs på termin 5 redan i vårEftersom JF:s prioriterade frågor är varierade examinationsformer och feedback är vi extra glada över att se det initiativ till en ny straffrättskurs som tagits av Helén Örnemark-Hansen och Christoffer Wong på T5. Den nya kursen som drar i gång redan i mars är uppbyggd kring en gruppredovisning, en hemtenta samt en salstenta. Kursen är väl genomtänkt med utrymme för såväl övning som feedback på momenten innan examinationstillfällena. Salstentan i slutet av kursen kommer att utgöra 50 % av betygsunderlaget och skrivas utan hjälpmedel. För att lösa problematiken kring vad studenterna får skriva i lagboken och inte, kommer inget eget material att tillåtas. I stället kommer studenterna att få ett kompendium med relevant lagtext vid tentatillfället, och frågorna kommer att anpassas därefter.

Examensarbeten- separation av handledare och examinatorUnder höstterminen 2011 kommer det att råda nya regler kring examensarbetena. I nuläget är det handledaren för examensarbetena som examinerar, dvs. sätter betyg på arbetet. Detta är en ordning som är främmande för de flesta andra universitetsutbildningar i landet, varför juristutbildningarna nu fått instruktioner om att separera de två funktionerna. I samband med detta ser man även över de förberedande seminarierna och hur man i övrigt kan förbättra strukturen kring examensarbetena. Förslaget har varit ute på remiss hos berörda parter och fakulteten diskuterar nu hur man på bästa sätt kan genomföra förändringen till hösten.

EQ11JF och fakulteten har under februari-mars arbetat med universitetets självreflektion EQ11. Syftet med reflektionen är identifiera vad som fungerar bra och mindre bra på utbildningen, från grund - till doktorandnivå. Detta för att sedan kunna lyfta upp exempel på central nivå och kunna lära sig av varandras goda exempel. Arbetet har på grund av underlagets utformning, visat sig vara minst sagt komplicerat men vi hoppas ändå att det kan komma något gott ur det –och ser fram emot resultatet i maj.

Rutiner kring tentavakter och fuskTentavakterna brister i både rutin och kunskap gällande alltifrån praktisk logistik kring tentatillfällena till vilka åtgärder som ska vidtas vid påstått fusk. Problematiken grundar sig till stor del i en bristande insikt om vad som är tillåtna hjälpmedel vid olika tentatillfällen. JF har adresserat problemet på fakulteten och en grupp har tillsats för att arbeta vidare för att till stånd en bra lösning.

... på JFNovischutskottetDet kan knappast ha undgått någon att JF än en gång har fått det stora nöjet att välkomna en ny kull novischer till Lund och Juristprogrammet. Med sällan skådat engagemang och stor kämparglöd tävlade de olika faddergrupperna om den prestigefyllda titeln ”Årets Småjur”. Faddergrupp 7 gick till sist segrande ur striden och under den sprakande Novischfesten blev Clara Vallmark krönt till Årets novisch – Grattis Clara!

UtbildningsutskottetJämställdhet- och likabehandlingsgruppen har arrangerat den mycket uppskattade debatten ”Torsken inför rätta – en diskussion om sexualitet, juridiken och sexköp”, och gruppen har även nominerats av Juridiska fakulteten och utsetts av Lunds universitet som sin kandidat till Franke-stipendiet 2011. Sjukt roligt att gruppens engagemang har gett eko ut i hela universitetet. Stort grattis!

Utbildningsutskottet har också anordnat ett panelsamtal om hur vi studenter ska examineras och hur vi bäst får träna på det vi behöver i livet efter examen. Det blev ett mycket intressant samtal mellan lärare och studenter.

NäringslivsutskottetMannheimer och Swartling bjöd på Miljörättskväll på sitt kontor i Malmö där deras miljörättsgrupp fick prata om hur det är att jobba med miljörätten ur ett affärsjuridiskt perspektiv. De flesta studenter som närvarade gick därifrån med en helt ny respekt och ett kraftigt ökat intresse för detta rättsområde.

Dolu§pexetEfter fem strålande föreställningar där applåderna aldrig ville ta slut och skratten aldrig sinade så är Dolusspexet nu över för denna gång. Tjänstemännen och de aktiva har visat ett enormt engagemang och lagt ner otaliga timmars arbete för att bli färdiga med allt från dekor och smink till sånger och manus. Kvar hos de aktiva är förhoppningsvis en känsla av stolthet, glädje och lite saknad.

FestmästerietÄntligen! After School är tillbaka med alla möjliga gastronomiska underverk. Premiären för vårterminen blev mycket välbesökt och vi ser fram emot många trevliga After School-kvällar framöver.

Tack!JF vill tacka Advokatfirman Lindahl som gav bort ett stort antal lagböcker till lyckligt lottade studenter i Juridicums cafeteria. Fina presenter som värmde i Lundakylan!

10

LÄRARINTERVJU

Fakultetens starka kvinna

Jag och fotografen Martina rör oss uppe i Ju-ridicums mer outforskade kontorskorridor-er, vi knackar och kliver – aningen nervöst – in genom dörren. Anslagstavlan är välfylld och på väggen mitt emot bokhyllan hänger ett inramat diplom, Lunds Universitets Peda-gogiska pris, tilldelat Eva Lindell-Frantz. Eva ler glatt mot oss, och trots att det var snart ett år sedan jag var en av över 150 studenter i Evas föreläsningssal hälsar hon mig fortfar-ande vid namn.

Eva, du är förmodligen den enda på fakulteten som – åtminstone på grund-terminerna- lär sig namnen på de flitiga frågeställarna. Hur gör du?- Ja där har jag inget speciellt knep. Jag bara försöker att tänka ”jaha här är en typisk Joakim”! Lite hjälp har man genom att stu-denter precis som vi lärare har en tendens att alltid sätta sig på samma ställe i salen, det underlättar! Att jag gör det beror på att Bertil Bengtsson, som är en av mina mentorer och som jag beundrar, lär sig namn på folk. För mig är ni studenter individer, ni är inte en skock, jag tycker det är mycket roligare när man får lära känna er mer på det sättet – det blir en trevligare stämning!

Ditt lärarlag har en mitterminspub under termin två, hur kom ni på idéen? - Det var faktiskt Patrik Lindskoug som kom med idén, vi märkte att studenterna på ter-min två var lite nyfikna på att prata med oss lite mer ”off the record” så att säga, då bjud-er vi självklart på det! Jag tror det har varit uppskattat och det är rätt många som kom-mer på de här pubarna. Sen får man ju ha full respekt för att det inte är alla som gillar den typen av arrangemang. Men vi har planer

på att fortsätta med det så länge studenterna tycker att det är kul!

Hur kommer det sig att de blev den ju-ridiska banan? Och varför skadestånd-srätt och ersättningsrätt?Jag kom från ett naturvetenskapligt gym-nasieprogram och där hörde jag ju egentli-gen inte alls hemma. Jag hade en jätterolig gymnasieklass så jag härdade ut men insåg fort att det inte var något jag skulle ägna mig åt. Jag skulle göra någonting som hade med samhällsvetenskap och det blev jurist-programmet. Jag var så himla övertygad att jag endast sökte en sak: Juristprogrammet i Lund. Min studievägledare frågade mig om jag inte skulle gardera med någonting, kan-ske juristprogrammet någon annanstans? Nej, jag ska in där! Sa jag. När jag väl var här så insåg jag snabbt att detta var min grej, jag tyckte det var roligt och det kändes rätt.

Jag tyckte att skadeståndsrätt och ersättnings-rätt var de absolut roligaste ämnena när jag pluggade till min examen. Sen är det väl lite slumpen också, vi hade en professor som hette Carl Martin Roos som höll på med försäkringsrätt och när jag var i slutet på min utbildning hade han ett forskningsprojekt i försäkringsrätt som han drog in mig i. Där fick jag göra lite grundarbete och det var väldigt kul. Han tyckte sedan att jag skulle fortsätta skriva om ämnet och då blev det till en avhandling i försäkringsrätt.

Hur påverkar ditt yrkesval dig på fritiden? Kan du se en istapp utan att tänka på det strikta fastighetsägaransvaret?- Haha, nej jag tror att man blir väldigt påverkad utav det! Särskilt märkbart var

det när jag höll på att skriva min avhandling och tvingades läsa massor med avgöranden i Allmänna Reklamationsnämnden där folk hade blivit bestulna och råkat ut för så my-cket olika tråkiga saker. Då blev jag nästan paranoid och trodde det stod tjuvar överallt!

Vad anser du om genusperspektivet på utbildningen?- Jag tycker det är ett viktigt perspektiv att ly-fta fram. Samtidigt ska man inte stoppa det i halsen på folk, för det är det många som reag-erar negativt på. Man ska inte skapa några il-lusioner, förr eller senare kommer man ut i den bistra verkligheten; yrkeslivet. Där finns det faktiskt en hel del kvar att göra. Det kan vara svårt att arbeta sig upp som kvinna och småbarnsförälder, jag vet att många tjejer blir nedslagna när man säger det. Men man be-höver inte acceptera det, tvärtom, det hand-lar ju om att göra någonting åt det! Det förs-vinner inte för att man blundar och sticker huvudet i sanden. Sen kan jag personligen tycka att det är lite tråkigt att vi har så många fler tjejer än killar på juristprogrammet, för det är ju inte hel-ler riktigt bra. Hade situationen varit omvänd hade man nog tyckt att det varit ett bekym-mer och att det behövdes rekryteras hit fler tjejer. Där är en skevhet, genusperspektivet går ju åt båda hållen. Ett genusperspektiv handlar om att ifrågasätta att vi behandlas utifrån genus, oavsett om man sedan är man eller kvinna.

Du har varit med i Nätverket för kvinnligt ledarskap, vad är det?- Ja det var ett nätverk här på universitet där

Text: Joakim Winnerljung Foto: Martina Vivlund

(forts. på s. 33)

11

LÄRARINTERVJU

När bilderna ska tas frågar Eva med glimten i ögat om hon kanske borde ha med en hantel på bilden

12

REPORTAGE

”Men vadå, är det inte bara krig och sharia-lagar där?”, frågar en god vän. Han har just fått veta att jag har blivit erbjuden en praktikplats på Sveriges ambas-sad i Sudans huvudstad Khartoum.

Efter nästan fem år i lilla Lund var det då alltså dags; jag skulle ut i världen. Sudan, (ö)känt för Darfur-konflikten och det islamistiskt präglade samhäl-let, skulle bli mitt hem i fem månader. ”Varför ger du dig in på något sådant?”, frå-gar min gode vän. ”Vilka möjligheter!”, svarar jag. En chans att få se ett land jag sällan skulle ha kommit till annars.

Ett gyllene tillfälle att få insikt i arbetet på en ambassad, liksom att träffa diplo-mater från andra länder, FN-anställda och människorättsaktivister. En erfar-

enhet för livet – jag nappade direkt!

Efter avslutade gymnasiestudier i Stockholm, flyttade jag 2005 till Lund för att läsa juridik; ett val jag aldrig kommer ångra. Studierna kom snabbt i andra hand, när jag blev engagerad i Juridiska Föreningen. Jag gick från fadder och kursombud, via pub- och clubmästare till styrelsen. Sedan satt jag som heltidsarvoderad ordförande och representerade alla Lunds jurists-tudenter. Efter ordförande-året gick jag tillbaka till mina studier och när jag i somras skrev mitt examensarbete, hade

jag femton ynka h ö g s k o l e p o ä n g kvar till min exa-men. Kursen Ar-betsplatsanknutet utredningsarbete på Juridiska fakulteten blev räddningen! Kursen ger stu-denten möjlighet att skaffa en egen praktikplats och mot en uppsatsex-amination sedan kunna tillgodor-äkna sig praktiken i sin examen. Jag ville gärna utom-

lands och sökte där-för ambassader hejvilt. Det blev Sudan.

Kompisen ringer på skype. ”Vad får du göra då?”, undrar han. ”Läsa, skriva och

prata”, blev det korta svaret. Arbetet på den politiska sidan av en svensk am-bassad handlar framför allt om rappor-tering. Min största arbetsuppgift var alltså just detta – att skriva rapporter som skickades till Utrikesdeparte-mentet och andra som kunde finna in-tresse i ämnet. Ofta hade rapporten sin grund i ett eller flera möten, inte sällan i kombination med refererade medier-apporter eller information från myndi-gheter och organisationer. Att närvara på diverse möten, i Sudan ofta på något FN-organ eller på EU-delegationen, in-gick förstås. Vid något tillfälle fann jag mig faktiskt med att representera Sver-ige alldeles själv. Plötsligt hade Lunds juriststudenter blivit svenska folket!

Ambassaden i Khartoum är relativt liten sett till antalet utsända, jag fick därför som praktikant möjlighet att prova på i princip alla delar av ambas-sadens arbete: jag fick inblick i det my-cket småskaliga konsulära arbetet, jag fick sitta med på möten med bistånd-srelaterade frågor och jag var med och planerade det stora Lucia-firandet som hölls på ambassadörens residens. Dessutom var jag, under folkomröst-ningen om Södra Sudans framtida självständighet, ackrediterad valob-servatör för ambassadens räkning.

Min till en början skeptiske vän hör av sig igen, på facebook-chatten den-na gång. Han funderar på att söka ”min” praktikplats till våren. ”Har du

APU I SUDAN; MER ÄN KRIG OCH

SHARIALAGARText: Alexandra Brundin Urisman Foto: Sofia Zitouni, Karolina Lindén och Sami Idris

Sandstorm i Khartoum

13

Detta är APUAPU står för Arbetsplatsanknutet utredningarbete och är en fördjupningskurs som kan sökas efter att man avslutat grundterminerna samt 15hp fördjupning.Ansökan ska vara Studievägledningen tillhanda senast fyra veckor före praktikens början. Det är studenten själv som ansvarar för att hitta en praktikplats.

Då kursen är studiemedelberättigad ska praktiken vara oavlönad. Allt annat än symbolisk ersättning är förbjuden. Grundprincipen för praktikplatsen är att det måste finnas tillräckligt mycket juridisk personal så att praktiken genomförs i en juridiskt präglad miljö. Det är ej studenten som ska tillföra den juridiska kompetensen på praktikplatsen.

Kursen ska som utgångspunkt genomföras på heltid och omfatta minst 8 veckor för kursen APU 15hp och minst 18 veckor för kursen APU 30hp. För examination krävs en kursuppgift, beståendes av en cirka 15 sidor lång uppsats, ett intyg från praktikplatsen att praktiken är fullgjord samt att man lämnar in en utvärdering.

REPORTAGE

haft nytta av juridiken?“ Och har JF-en-gagemanget gett dig några fördelar?”, undrar han. Redan under telefonin-tervjun inför tillsättningen, gavs jag tydliga indikationer på att mitt en-gagemang utanför studierna sågs som viktigt vid tillsättningen. När jag väl fått platsen, fick jag klart för mig att min handledare själv hade varit my-cket aktiv i studentlivet (förvisso i fel studentstad) och att han tydligt såg mervärdet med ett sådant engagemang.

Det gör jag också. Jag har i arbetet på ambassaden haft enormt stor glädje av mina lärdomar från de förtroendeup-pdrag jag haft. Förutom mötesvanan och protokollföringen har vanan att ar-rangera större och mindre tillställnin-gar kommit väl till pass, liksom repre-sentationsträningen jag fick under året som ordförande. Allra viktigast är dock

det driv studenten-gagemanget har gett mig; förmågan att ta initiativ och själv ro ett projekt i hamn. I det dagliga arbetet har jag förstås också haft stor nytta av det juridiska tankesättet som naglat sig fast under utbildningen. Då och då dök det dessutom upp rena juridiska problem att lösa och min största uppgift under praktik-perioden var att författa am-bassadens årliga rapport om de män-skliga rättigheterna i landet; där kom förstås utbildningen till stor nytta.

Jag avslutar mitt facebook-chattande och går ut i Khar-toum-hettan. På ga-tan hälsar alla med ett varmt leende. Tempot i Sudan är ett annat än i Sverige. Man stro-sar fram, gör sina arbetsuppgifter så fort värmen tillåter och man har alltid tid för att stanna upp och samtala med den man möter. Det finns en genuin medmän-sklighet här, som

jag tror ibland försvinner i den sven-ska stressen. Vi har mycket att lära av den sudanesiska vänligheten. Jag kän-ner att jag måste tillbaka till datorn för att förklara det viktigaste för min vän, som fortfarande är osäker på om han ska söka sig hit. Jag måste förklara att det är en chans han inte får missa. Väl här har jag nämligen insett att den allra viktigaste erfarenheten härifrån inte kommer att vara hur jag på snitsigast sätt ska formulera en rapport, eller hur jag bäst minglar på en mottagning. Det mest vitala jag tar med mig från Sudan är vetskapen om att det finns så många olika sätt att leva för, och förhålla sig till, varandra. Min största utveckling har kommit av att hamna mitt i en kultur som så fundamentalt skiljer sig från den jag sedan tidigare är van vid – och inse att jag trivs minst lika bra här. Det är något alla borde få uppleva.

Alexandra agerar internationell observatör under folkomröstningen om södra Sudans självständighet

Kamelrace i öknen

Nu kan du ta ett steg på vägen till en karriär som affärsjurist. Som en del av Lindahls studentpool har du chansen att jobba på en av Sveriges största och ledande affärsjuridiska advokatbyråer, redan under studietiden. Till vårt kontor i Malmö söker vi fl era drivna juriststudenter som vill jobba extra, bland annat som assistent till våra jurister, i receptionen, i biblioteket eller med Due Diligence-arbete. Du kommer att kallas in vid arbetstoppar, semestrar och sjukdom.

Är du den vi söker? I sådana fall är du välkommen att skicka in din ansökan till reception.malmo@lindahl.se. Läs mer på www.lindahl.se/rekrytering

Lindahls studentpool – en genväg till karriären

S TOCKHOL M GÖTEBORG M AL MÖ HEL SINGBORG UPP SAL A ÖREBRO www.lindahl.se

Svensk och internationell affärsjuridik

15

KRÖNIKA

När jag var liten ville jag bli spanare.

Hur tragiskt det är att jag redan som mycket ung lyssnade på Spanarna i P1 kan vi ta en annan gång, men jag har fortfar-ande inte helt lyckats överge tanken.

Kollar upp Spanarna på Wikipedia. Pro-gramidén är enkel; ”En panel med tre per-soner (spanare) försöker avläsa tendenserna i nutiden, för att sedan presen-tera sina framtidsvisioner för lyssnarna”.

En tendens i nutiden som jag har lagt märke till är att det är väldigt inne att plugga dubbelt. Jag har otaliga vänner som läser extra på fritiden (vilken fritid?). Det läses ekonomi, retorik, språk, litteratur-vetenskap, psykologi och gud vet allt. Själv har jag för länge sedan övergivit alla planer på att läsa något av dessa ämnen vid sidan av varandra. Jag är på den nivån att jag tyck-er att det är skitjobbigt att tentaplugga ar-betsrätt och familjerätt samtidigt.

Istället för att plugga dubbelt (läs: istället för att plugga över huvud taget) har jag de se-naste dagarna i läsesalen fifflat ihop en liten lista på lämpliga dubbelexamina för alla oss som inte fattade ett dyft på T4 och således inte har någon chans att ta ut en ekonomex-amen.

Här är mina favoriter:1. Jurist-präst. Starta egen ”full-service-byrå”; dop med löfte om konsultation vid framtida vårdnad-stvist; bröllop med löfte om hjälp vid fram-tida skilsmässa; hjälp att skriva testamente med löfte om att hålla i begravningen. Fir-

mans slogan kan vara något i stil med “tro, hopp och en himla massa avtal”.

2. Jurist-hårfrisörska. Klipp kundernas hår, lyssna på allt skvaller och erbjud dem hjälp med allt ifrån att sätta dit otrogna makar till avtalsskrivning om alla grejer de funderar på att sälja på blocket samt med att vinna alla arvstvister mot släkten. Salongens slogan blir självklart ”nu är det klippt!”

3. Jurist-arkitekt. Man kan ge bygglov till sig själv. Man kan anpassa sina ritningar efter kryphålen i PBL. En given succé!

4. Jurist-bonde. Man kan bli den första bonden någonsin som

förstår EU:s jordbruksregler. Man kan ge konsultation om miljöfarlig verksamhet till alla sina bondegrannar mot ersättning. Man blir mycket mer populär än jordbruksverket eftersom man talar med bönder på bönders språk.

5. Jurist-lärare (dvs lektor)Våga vägra Power Point. Vinn, som följd av din Power Point-vägran, det pedagogiska priset och få en fet löneförhöjning. Ha som-marlov istället för semester. Skriv en uppföl-jare till den klassiska tentafrågan om den pen-sionerade infanterimajoren Herman Götzes liv och äventyr.

Mitt enda problem efter att ha färdigställt denna lista är att jag omöjligt kan välja. Måste ta med den till studievägledningen och be om råd.

Framtiden är ljus!

På spaning efter en dubbelexamen

Text: Kajsa Nilsson

Tro, hopp och en himla massa avtal

“

“

16

INTERVJU

Odile Fallenius:

“Tid tar det!”För fem år sedan tog hon examen. 2010 utsågs hon till ’Årets supertalang’ av Veckans Affärer. I januari 2012 tillträder hon fullt ut som delägare på en av Sveriges största affärsjuridiska byråer. Häremellan har hon även hunnit med att bli mamma. Dissidenten fick en pratstund med Sveriges yngsta kvinn-liga delägare; Odile Fallenius.

Odile Fallenius kommer ursprungligen från Kopparberg. När det var dags att studera föll valet på juridik.– Handels var min backup–plan. När jag sedan började plugga juridik så insåg jag emellertid att juristutbildningen gav en bra bas att stå på och att det fanns en möjlighet att jobba inom många olika sektorer. – Idag sysslar jag ju lite med både och, både business och kommersiellt tänk. För att vara en bra skatterättsjurist krävs att man förstår företagens verksamhet.

Att det blev studier i Uppsala berodde främst på avståndet; Uppsala universitet låg betydligt närmre hem än den lunden-siska motsvarigheten.– Jag ville dessutom studera i en riktig stu-dentstad, därav att det blev Uppsala. Där hade man även fördelen av att det var nära till Stockholm.

Det gamla ryktet om att det, sett till framti-da karriärmöjligheter, enbart är Lund eller Uppsala som räknas när man läser juridik var något som även Odile hörde under ut-bildningen. Emellertid säger hon sig inte ha upplevt att detta skulle stämma, vare sig på sin gamla arbetsplats Linklaters eller på sitt nya jobb på Vinge.– Det är nog en överdrift. Kanske är det en

fördom som ligger kvar sedan förr då det var mer traditionsbundet, man studerade juridik i antingen Lund eller Uppsala. Idag tror jag inte att det har någon stor be-tydelse alls faktiskt.

Odile gick direkt från gymnasiet till ju-ridikstudierna och fick även hon höra ryk-ten om nackdelarna med att börja studera direkt.– Det var något som jag tänkte på väldigt mycket. Att börja läsa direkt blev emeller-tid ett naturligt steg då jag samtidigt flytta-de hemifrån. Första tiden på utbildningen tänkte jag inte så mycket på mina studier. Istället koncentrerade jag mig på känslan av att plugga på ett universitet, hur det var att bo i en studentstad. Därför fungerade det bra för mig att börja plugga direkt. – Jag valde att istället ta ett studieuppehåll lite senare och var bland annat några vän-dor i Asien. Jag tror det är viktigt att man gör något förutom att bara studera, för mig passade det dock bättre att göra detta när jag kommit in en bit i utbildningen Vårt samtal glider in på hur pass viktigt det är att vara aktiv och ha intressen vid sidan av studierna. Odile var själv ej aktiv i vark-en kår eller nation under studenttiden utan prioriterade andra intressen. Fördelen med att vara engagerad tror hon är att det visar att man klarar av någonting förutom att studera, att man är socialt engagerad och att man tar sig fram.– Emellertid tror jag inte att ett kårengage-mang är avgörande vid en arbetsintervju, där tittar man istället på personen i sin helhet, hur bra denne passar in i gruppen samt vad personen har för driv.– Ett ideellt engagemang är i sig bevis på

att man har ett driv men jag tror inte att det ensamt är avgörande.

Att det var skatterätt som skulle bli det sto-ra intresset stod klart redan under grundu-tbildningen. Odile pekar även på betydels-en av att under fördjupningskurserna ha tillgång till duktiga och inspirerande lärare, vilket gjorde ämnet ännu roligare. På tal om vikten av val av fördjupningskurser menar Odile att det absolut viktigaste är att man väljer det man tycker är kul och har ett intresse av.– Fast det är klart att valet av fördjupning-skurser är en indikation på att det finns ett intresse för ämnet vilket kan vara fördelak-tigt vid en arbetsintervju. Kan man emel-lertid visa på annat sätt att det intresset finns är det emellertid klart att inga dörrar är stängda.

Efter examen fick Odile erbjudande om en sex månader lång trainee–tjänst på Linklat-ers.– När jag tog examen så var det ganska svårt att få jobb och jag skickade iväg en massa ansökningar. Linklaters erbjudande kom därför väldigt lämpligt. Jag hade egen-tligen tänkt sitta ting efter min trainee–tjänst men då det var oväntat bra på Lin-klaters så valde jag att stanna kvar. Hur meriterande det faktiskt är att ha tings-meritering i sitt cv är Odile kluven inför. – Vikten av tingsmeritering beror lite på vilket område inom juridiken man jobbar inom. Inom det område som jag arbetar är fördelen lika stor som för en person som arbetar med processrätt på en affärsjurid-isk byrå.

Text: Charlotte Akej

17

INTERVJU

Skillnaderna mellan universitetsvärlden och arbetslivet var stor. Hon minns främst det nödvändiga i att lära sig att se sitt råd i ett större sammanhang än bara skatteju-ridiken.– I början kunde man komma med ett förslag som visserligen fungerade bra skattemässigt men som sagt så finns det många andra aspekter som måste vägas in tillsammans med skatterådet innan man kan ge råd som är användbara för klient-en.– En annan stor skillnad var även det tea-marbete som det faktiskt innebar att arbe-ta på en stor affärsjuridisk byrå. Det hade jag inte förväntat mig! Man satt inte själv med sina uppgifter utan tar fram gemen-samma idéer och bollar dem mellan sig.

Ryktet att det inom affärsjuridiken skulle vara svårt att som ung kvinna ta sig fram är inget som Odile upplevt.– Personligen har jag inte blivit förförde-lad för att jag är kvinna. Jag har fått möjli-ghet att delta i ärenden på samma sätt och i samma utsträckning som mina manliga kollegor. Det har givit mig förutsättningar att växa i min yrkesroll och därmed även anförtros större arbetsuppgifter.– Trots allt så upplever jag att det finns en modernitet såväl inom juristsfären som hos klienterna. Kanske har det skett en förändring gentemot hur det var tidigare. I slutändan är det så att om man kan sitt område och kan beskriva det på ett bra sätt så får man respekt – oavsett om man är ung eller kvinna.

Efter några år på Linklaters valde Odile i vintras att lämna byrån till förmån för en roll som delägare på Vinge. Steget från biträdande jurist på Linklaters till delägare på Vinge var dock långt ifrån självklart.– Jag tvekade väldigt mycket och var inte alls säker. Efter dialog och positivt bemötande samt stöd från min nya ar-betsgivare så kände jag till slut att det dock blev helt rätt.

Då Odile varit mammaledig fram tills början av februari har hon ännu inte helt hunnit acklimatisera sig, emellertid tycker hon att det ska bli spännande att få chans

att ingå i ett större team.– Vinge är en större byrå nationellt, Lin-klaters är större internationellt. Det ska därför bli kul att komma in i en organisa-tion som styrs från det kontor man jobbar på.

Historierna om den enorma arbetsbörda som det innebär att arbeta på en byrå är till viss del sanna, menar Odile. – Tid tar det. Det går inte att sticka under stol med att vi arbetar för våra klienter och försöker uppfylla deras önskemål och be-hov vid en transaktion. När det är en stor transaktion på gång så måste man vara be-redd på att lägga ner mycket tid. Därför är det så viktigt att tycka att det man jobbar med är kul. Väljer man strategiskt när man bestämmer sina karriärmål blir det nog väldigt jobbigt, det måste kännas roligt att lägga ner tiden; man måste trivas med sina kollegor och omgivningen i övrigt. Det krävs en del men man har samtidigt väldigt trevligt på jobbet.– Sedan finns det såklart perioder som inte är lika transaktionsintensiva. Då får man se

till att gå hem i tid och göra något annat.

På frågan om Odile någonsin upplevt att hon fått offra något till förmån för sin karriär svarar hon nekande. Hon menar att det istället handlar om omprioriteringar. – Självklart gör man vissa val men jag ser det inte som att jag offrar något. Det är val jag gör utifrån vad jag vill göra. Allt handlar om att prioritera.

Avslutningsvis ber Dissidenten Odile om några avslutande tips till studenter som i framtiden vill arbeta med affärsjuridik. 1. Tro på dig själv – våga prova på nya saker2. Ge det en chans - Det går mycket fun-deringar kring det hårda arbetet och kan-ske skrämmer det bort vissa. Du kommer att bli förvånad över hur kul det är och vilken gemenskap det innebär att jobba i större projekt där alla strävar mot gemen-samma mål.3. Ha kul – Gör inga strategiska val av om-råde. Välj ett område som du tycker om och som engagerar dig.

18

GUIDE

Vårbalens DO’s and DONT’s

Med Juridiska Föreningens Vårbal bara några veckor bort passar Dissidenten på att ge er de ultimata tipsen för hur man klarar av denna kväll på bästa sätt. Följ våra

tips och vi kan nästintill garantera dig en fantastisk kväll.

Veckan innan balenDO: I senaste laget visserligen, men har du ännu inte kontrollerat att frack och klänning passar så är det nu dags. Kanske sitter spåren efter mammas julmat fort-farande kvar. Då är det hög tid att agera. DO: Kontrollera längden på din klänning. Dissidenten vill påminna förvirrade läsare om att hellång = HELT LÅNG. En klänning som slutar under rumpan är ej hellång. Inte heller klassas en ankellång klänning som hellång.

DON’T: Få panik om klänningen eller fracken inte passar. Än finns det tid kvar att göra något. Dissidenten rekommenderar en veckas diet. En googlesökning på ”fast diets” resulterar i över nio miljoner träffar – det finns alltså något för alla. DON’T: Drick rödvin när du provar din frackskjorta eller för all del klänning.

Dagen innan VårbalenDO: Börja ladda mentalt för en helt galen morgondag!DO: Ta en tur förbi Systembolaget och inhan-dla en flaska champagne till morgondagens fördrink.

DON’T: Sitt uppe och spela CS hela natten. Du behöver din nattsömn, tro oss!DON’T: En spraytanning kan visserligen framstå som en bra sista minuten uppiffn-ing, men risken är att det slutar i en spräcklig katastrof. DON’T: Färga håret i en ny färg/klipp dig i en ny spännande frisyr.På fördrinken innan Vår-

balenDO: Skåla och minglaDO: Se till att ta en massa fina bilder i början av kvällen. Här är förhoppningsvis såväl hår, smink och outfit fortfarande intakt. DO: Se till att komma iväg från fördrinken i tid. Risken finns att du annars missar såväl fördrinken på AF-borgen som Culpakörens underbara sång.

DON’T: Spela vattenfall eller andra dry-ckesspel på förfesten. Kan resultera i punkt 5 på don’t-listan under middagenDON’T: Förfesta som om du ska till Malmö Nations torsdagsklubb. Kvällen är lång. DON’T: Ignorera dina fötters signaler om skoskav. Åtgärda – genast! Annars kommer det bli en mycket, mycket plågsam kväll

Under middagenDO: Lös in de snapsbiljetter som du köpt innan middagen DO: Konversera artigt med dina bordsgrannar. Bjud på dig själv!DO: Lägg ner besticken när någon talar.

DON’T: Köp bordsdamspresentDON’T: Skryt om dina betyg/din pappa som är delägare för att impon-era på din bordsgranne.DON’T: Ljug ihop en historia för att imponera på dina bordsgrannar. Att du är en dansk utbytesstudent kan visserligen vara kul för stunden, men betänk att du sedan måste hålla fast vid den här historian (och det förfärliga språket) hela kvällen. Ovärt. DON’T: Håll ett spontantal. Kanske verkar det som en bra idé just då, men det är det inte. DON’T: Kräk på din bordsdams klänning när hon håller tal. Kräk inte överhuvudtaget för den delen. DON’T: Ta spontanpauser. Vänta tills det faktiskt är paus. Risken finns att du missar talet som alla i efterhand kommer att tala om. Bummer.

19

GUIDE

Vårbalens DO’s and DONT’s

Efter middagenDO: Dansa vals!DO: Om du är av manligt kön; för! DO: Bli bjuden på drinkarDO: Gå på sexan - dansa på borden

DON’T: Jämlikhet i all ära, i vals är det faktiskt mannen som för. Som kvinna; låt dig föras (för-föras?)DON’T: Häng efter den där läraren som vägrade rätta upp din tenta. Det hjälper inte.

8 frågor till...

Jimmy Persson, balprins.

1. Hur många baler har du varit på?Tolv med denna terminens baler. Samt minst lika många balsläpp.

2. Bästa balminne?Det finns många, här kommer ett par stycken: Filmen om dolusspexets återkomst under JF:s vårbal 2009.Installationen av Per Hellsvik som hedersledamot på vår-balen 2010.Uppträdande av Kristoffer ”Kringlan” Svensson (P3) på Wermlands installationsbal 2010.

3. Sämsta balminne? De roliga baler man missat. Ett dåligt balminne är ett där man sitter hemma istället för att gå på bal.

4. Hur många snapsar är det ultimata antalet?Två till dig och en att ge till din bordsdam. Om du är dam så behöver du inte köpa en till din bordsherre, men jag lovar att det är uppskattat om du gör det ändå. (bäsk tack!)

5. Vad bör man tänka på om man ska klara av en hel bal, från början till slutÄt ordentligt innan, man får aldrig tillräckligt med mat. Om du inte vill eller kan dansa i finskorna så ta med ett par som är mer dansvänliga.

6. Vilka tre saker går du inte utan till en bal? 1. Fickpluntan! Skippa starkspriten och fyll den med något annat gott att bjuda bordsdamen på istället (eller ta med två!).2. Ett icke fungerande fickur. På bal spelar tid ändå ingen roll.3. Överrock, hög hatt och paraply. Skall man beställa fyl-lemat på väg hem från balen, skall man göra det med stil.

7. Vilken är den ultimata ballåten?Come away with me – Nora Jones, lugn och långsam vals som är lätt att dansa till!Something stupid – Nancy och Frank Sinatra, kasedans!

8. Har du några tips på vad man som herre ska tänka på när det kommer till att dansa vals? Öva! Att lära sig grundstegen i Vals tar ca en timme, har du ingen kompis som kan visa dig så fråga dina föräldrar. Öva en timme innan balen, så kommer du absolut att dansa bättre vals än merparten av baldeltagarna. Tilläg-gas kan att tipsen ovan även gäller damerna. Att inse att bordsdamen man plikttroget viger första valsen åt bara kan dansa ”disco-dans” till Skakarumpamusik, gör ingen glad bordsherre.

Dagen efterDO: Terrorisera alla dina töntiga vänner som inte var på balen genom att publicera Facebook-statusar och lägga upp bilder som visar hur fantastiskt kul du hade detDO: Undersök frack/klänning efter eventuella hål samt fläckar. Kanske inte det roligaste men tro oss; att spara detta nöje till nästa gång du ska på bal kan lätt slå tillbaka på dig själv och din framtida ekonomi.

DON’T: Lägg upp bilder tagna efter klockan 02.00. En gång ska du också söka jobb, tänk på det!DON’T: Gå igenom din sms-inkorg. Kan orsaka pan-ikångest och kraftig hjärtklappning.

På efterfestenDO: Drick obscena mängder vatten. I förebyg-gande syfte.DO: Ta med dig resterna från middagen och er-bjud dem som frukost i utbyte mot övernattning

DON’T: Ta den sista shottenDON’T: Skicka det där flirtiga sms:et. Kanske framstår som en bra idé just då, men… nej. DON’T: Cykla hem från efterfesten. Åtmin-stone inte om du har balklänning.

20

INTERVJU

Sedan början av 1950-talet är hon en aktiv del av studentlivet i Lund, och hon är fortfarande lika engagerad och engag-erande. Dissidenten träffar Ka-rin Adlercreutz för att äta bul-lar, prata utbildningsbevakning och få reda på vilken årgång av alla de Lundakarnevaler hon besökt som varit roligast.

Karin, jag och vår fotograf Anna installerar oss i ett hörn i galle-rian på Juridicums fjärde våning. Här kan vi prata lite mer ostört än på JF (och sofforna är skönare). Medan Anna sätter på kaffe börjar Karin berätta delar av sin otroligt spännande livshistoria för mig.

Ville inte bli lärareFödd och uppvuxen i Lund var det inte konstigt att hon valde att studera här,

– Att jag skulle studera juridik

var dock ingen självklarhet, berät-tar Karin.

Det var hennes bror som först började prata om att studera ju-ridik.

– Egentligen var jag mest in-tresserad av litteraturvetenskap men jag tänkte att juridiken var ett säkert kort om man inte ville sluta som lärare, och det var det enda jag var alldeles säker på att jag inte ville bli, skrattar Karin.

Det år som Karin tog student-en var det ca 100 personer som tog studenten i hela Lund.

Höstterminen 1950 började hon plugga juridik på Juridicum. De var runt 100 novischer varav 10 tjejer. På den tiden fanns det inte en enda kvinnlig lärare på hela fakulteten. Karin berättar att mån-ga tjejer hoppade av ganska kort tid efter att de börjat.

– Mischa Markendal , som tog emot oss nya, var inte helt lätt att

ha att göra med. Ofta var frågorna han ställde till oss flickor svårare än de som pojkarna fick svara på, och om man svarade fel kunde det hända att han frågade om man verkligen var säker på att man plat-sade på utbildningen, berättar Ka-rin. Själv blev hon mest sporrad att plugga ännu mer för att kunna svara även på de svåra frågorna.

Gemensam bal på AFDå Karin började studera fanns det ingen novischperiod på utbild-ningen. Den biten var det nation-erna som skötte om. Man kunde inte välja vilken nation man ville vara med i, utan alla gick med i sin hemnation.

– Eftersom jag kom från Lund fick jag gå med i Lunds nation, berättar Karin.

Malmö nation och Helsingc-rona är de nationer hon kommer ihåg som riktigt häftiga.

– Då fick man se till att skaffa sig kompisar som var med där så man kunde gå på deras fester!

Varje vår hade alla nationer en gemensam vårbal på AF. Det var en riktig pangfest, minns Ka-rin, men tror att det skulle vara omöjligt att ordna något liknande idag

– Nej, idag är nationerna all-deles för stora, ni skulle aldrig få plats!

På den tiden hade nationerna inga egna hus, utan fick varsitt na-tionsrum i AF-borgen, varifrån de bedrev sin verksamhet. Qurator, pro qurator och notarie fanns, lik-som novischförmän, annars fanns det inte speciellt många tjänstemän eller aktiva.

Kassör i JFJuridiska Föreningen var sig inte särskilt lik under Karins student-tid; ordförande var en professor

Karin Adlercreutz:

“Som inspector är man mer som ett bollplank”Text: Kajsa Nilsson Foto: Anna Överby

TRE RÖSTER OM KARIN:“Karin är jordnära och har en nära relation till nationen och dess aktiva. Karin som person är mycket glad och alltid på språng. Hon är mycket plikttrogen och säger vad hon tycker, men på ett konstruktivt sätt Hon kommer med jämna mellanrum in på expe-ditionen och talas vid vilket alltid uppskattas av oss i Quratelet. Karin Adlercreutz är nationens adopterade mormor.”

“När jag blir stor ska jag bli som Karin! En varmare och mer glädjespridande person än allas vår Karin Adlercreutz är svår att finna. Under många år har Karin varit Lunds juriststudenters allra mest förtrogna och alltid – alltid! – har hon studenternas bästa för ögonen. Med en aldrig sviktande entusiasm och ett ack så skarpt intellekt är Karin helt klart en av de coolaste människorna jag vet!”

“Under ett antal år har jag haft det stora privilegiet att få arbeta tillsammans med Karin. Hon har härigenom kommit att fungera som en förebild och en mentor för mig. Det heter ju att om man vill nå skogsbrynet ska man sikta på stjärnor-na. För mig är Karin en sådan där stjär-na. Det lär vara näst intill omöjligt att nå hennes passionerat pedagogiska höjder, men det skadar naturligtvis inte att försöka. Att man sedan får nöja sig med att emellanåt nudda trädtopparna är väl bara något man får leva med, det kan ju trots allt bara finnas en enda Karin!”

Simon BergQurator, Östgöta Nation

Alexandra Brundin UrismanJF:s ordf. 2008/09

Eva Lindell FrantzJr.dr. och univer-sitetslektor

21

INTERVJU

tar Karin. Karins favoritämne var straf-

frätt, som hon läste för professor Thornstedt. Civilrätt var inte lika kul, för där fanns inga roliga lärare.

Träffade kärleken i rätten– På min tid kunde man vara som-marnotarie i det som då hette häradsrätt och rådhusrätt. Jag hade studerat juridik i cirka två år när jag tog kontakt med häradshövdingen och frågade om jag inte kunde få vara sommarnotarie och det gick bra. Jag var sommarnotarie i Torna Bara häradsrätt och där satt Axel ting, berättar Karin. Det var så de träffades.

Efter avslutad utbildning satt Karin ting i Malmö, sedan var hon mammaledig i några år. I mitten av 60-talet ökade anströmningen av studenter till juristutbildningen markant.

Detta ledde till att Mischa Mark-endal tog kontakt med sin kollega Axel, som då blivit professor, och frågade Axel om inte Karin kunde tänka sig att hjälpa honom att un-dervisa på Proppen. Karin tyckte

att det lät som ett bra förslag eftersom hon kände att hon behövde fräscha upp sina juridiska kunskaper lite efter mammaledigheten. Hon bad Axel att hälsa Mischa att hon var intresserad av tjänsten och väntade sedan på att Mis-cha skulle ta kontakt med henne.

– Det gjorde han aldrig, säger Ka-rin med ett skratt, Mischa tyckte att allt var bestämt och klart i och med att han pratat med Axel!

Utsedd till studierektorKarin har, förutom att undervisa på Proppen, även hunnit undervisa i Jik-en på socialhögskolan under flera år, parallellt med den undervisning hon bedrev på Juridicum.

Höstterminen 1974 blev hon kon-taktad av prefekt Ulf Cervin som un-drade om hon inte var intresserad av att bli studierektor på Juridicum.

– Han hade väl märkt att jag levde rövare i olika sammanhang, säger Ka-rin med ett skratt och berättar att hon inte var rädd att säga ifrån när det var något hon tyckte fungerade dåligt. Hennes krav för att bli studierektor var att hon skulle få jobba heltid på Juridi-cum, vilket hon fick. Hon var studiere-

ktor vid sidan av sin undervisn-ing, och var en av de första som började bedriva utbildningsbev-akning på fakulteten, något som hon beskriver som mycket svårt.

Samma problem då som nuProblemen hon beskriver att man jobbade med då är mycket lika de som kursombuden job-bar med än idag.

– Ja, här är det inte mycket nytt under solen, frågorna är eviga men svaren varierar, säger Karin.

Karin har kvar ett kontor på Juridicum, som hon delar med Hans Heinrich Vogel och Rein-hold Fahlbeck. Hon tycker om att följa vad som händer på ut-bildningen och brukar komma till Juridicum någon gång varje vecka.

– Jag är utsedd till evig leda-mot av lärarlaget inom allmän förmögenhetsrätt, berättar Karin stolt. Ofta kommer de under-visande lärarna på terminen till Karin och ber om råd.

– Det är så trevliga allihopa! Eva och Patrik och Ulf och allas vår avtalsrättare Ola.

Jag skrattar och påpekar det an-ingen lustiga i att Karin omnäm-ner Ola Svensson, och inte sin make Axel Adlercreutz som ”allas vår avtalsrättare”. Karin håller inte med.

– Lilla vän, Ola är rörande, han kan Axels böcker utan och innan! Utbrister Karin.

Omtyckt inspector1979-2001 var Karin inspector på Östgöta Nation. När jag frågar vad hon har för anknytning till Östergötland får jag ett glatt ”in-genting” till svar.

– När jag blev vald till inspec-tor var det ont om Östgötar vid universitetet och gott om jurists-

som hette Per Stjernqvist, vice ordförande var en do-cent vid fakulteten. Pos-terna som sekreterare och kassör var däremot vikta för studenter, och kassören var ingen mindre än Karin.

– Det var roligt att vara med i Juridiska Förenin-gen. Vi hade inte möten särskilt ofta, kanske två till tre gånger per termin men vi brukade bjuda in olika föreläsare att prata, till ex-empel justitieråd och eft-eråt hade vi alltid eftersits på AF, minns Karin.

- Några gånger åkte vi också iväg till studentgård-arna i Skanör och Lillsjödal, men det blev ingen fest el-ler så, för det var ju profes-sorer med! Juridiska Före-ningen styrdes helt från lärarhåll.

Muntliga tentorÄven juristutbildningen har förändrats en hel del.

– Det var Mischa Marken-dal som ansvarade för Prop-pen, som sedan blev Grunken (som nu är helt borta från ter-min ett), fast på min tid varade Proppen en hel termin och var en snabbgenomgång av precis allt på hela utbildnin-gen, beskriver Karin.

Undervisningen bedrevs enbart i storföreläsningsform, seminarier och grupparbeten kom först på 1970-talet. Runt 1965 tror Karin att lärarna började använda sig av prak-tiska exempel i sin undervisn-ing.

– Vi hade muntliga tenta-men, i grupper om fyra, men det var inte lätt, Mischa var inte så snäll vid examinationen så jag såg alltid till att hamna i en grupp med tre killar för att förbättra mina chanser, berät- (Forts. nästa sida)

INTERVJU

och börjar sjunga för Anna och mig.”Nu skall vi ut och härja, supa och slåss

och svärja, bränna röda stugor, slå små barn och säga fula ord!”

Karin har bra sångröst och Anna och jag kan inte låta bli att sjunga med. Så sitter vi där i lärarrummet på Ju-ridicums fjärde våning och sjunger vad som idag används som snapsvisa. Pro-fessorer och datalärare som går förbi tittar lite undrande på oss, men det be-kommer oss inte. Vi trallar vidare.

Karin svårt att komma på, hon har en del att välja mellan. Till slut kommer hon fram till att båda gångerna hon blivit installerad som inspector varit extra speciella.

- Då kände man sig riktigt favorise-rad, alla applåderade och det var väldigt positiv stämning, berättar Karin.

Bästa karnevalenDiskussionen om fester glider så smått över till diskussion om Karnevaler.

Karin gick på sin första karneval samma år som hon tog studenten, och sedan dess har hon besökt i stort sett varje karneval.

– Jag har i princip festat sedan slutet av 1950-talet, utbrister hon glatt.

Den bästa karnevalen var 1954. Det var då succé-spexet Djingis Khan sattes upp för första gången och nästan ingen kunde karnevalsmelodin för alla gick runt och sjöng Härjarevisan da-garna i ända.

– Har ni hört den? Undrar Karin

tudenter på nationen. På JF är Karin hedersledamot sedan

1984. 2003-2006 var Karin inspector i föreningen. Som inspector är man ord-förande i det beslutande organet men framförallt skall inspectorn fungera som ett bollplank.

– Jag har tycker att man som inspec-tor skall ha rollen som den folk alltid kan ringa till, menar Karin.

Inspectorn ansvarar också för att försöka styra upp verksamheten, vilket hon upplever har behövts mer vid na-tionen än vid kåren.

– Ja, nationerna kan ju lätt flippa ur lite ibland, skrattar Karin.

Rutinerad festbesökare.Idag har Karin titeln inspector emerita vid såväl JF som Östgöta nation. Som inspector emerita blir hon bjuden på alla större tillställningar, och hon tar ofta på sig sin folkdräkt och går med studenterna på bal.

Den bästa festen hon varit på har

0 kr

Värdepaket Student kostar ingenting och innehåller Internetbanken,Mobilbanken, Telefonbanken, BankID, Bankkort VISA, Betal- & KreditkortMasterCard och Näthandelsdepå. Allt du behöver för att förenkla dinvardagsekonomi. Men allt handlar ju inte bara om pengar.

Sparbanken Öresund är inte som andra banker. Att ge tillbaka tillsamhället ligger i vår grundidé. Det innebär att en del av vår vinstgår till projekt för barn och ungdomar, utbildning och forskning, kultur, idrott samt företagsamhet i västra Skåne.

Skaffa ditt Värdepaket redan idag så bjuder vi dig dessutom på bio.

DU VAR KUND I EN BANKSOM INTE BARA BRYDDE SIGOM PENGAR

TÄNK OM

www.sparbankenoresund.se

23

SÄLLSKAPET LUNDAJURISTER

Frågan ställs ofta i BBC:s kas-sako ”Top Gear” av program-ledarna, Clarkson, May och Hammond och inte sällan får

de äta upp uttalandet. Det finns vissa risker med att vara kaxig. Samtidigt kan det finnas skäl att vara kaxig ibland, att helt enkelt våga sticka ut hakan även om man kan anta att man får igen. Ungefär samma sak sa jag när jag an-tog erbjudandet att bli ordförande i fakultetens Alumniförening Sällska-pet Lundajurister; How hard could it be? När jag blev tillfrågad så blev jag lite överrumplad, inte helt beredd på frågan, men att svara ja krävde ett par överväganden. Men tanken som ledde fram till att acceptera var enkel; Alla kan ju inte säga nej! Men det är ju ty-värr det som är det vanliga - att säga nej - och att helst vårda sin egen tid, att sätta sina egna intressen först istäl-let för att ibland tänka på kollektivet, vilket i det här fallet är fakulteten, studenterna och de som tidigare varit studenter. Detta synsätt är mycket van-ligt på fakulteten när det gäller aktiv-iteter som går utanför ett 9-5 schema.

Krönikans centrala fråga är; Behöver vi en alumniförening på fakulteten? Frågan är berättigad. När jag tillträdde som ordförande fanns ingen av uni-versitetet styrd verksamhet när det gällde våra alumner. Personligen hade jag känslan av att detta var ett Ameri-kanskt fenomen man ville kopiera. Det går inte att komma ifrån att kopplin-gen mellan tidigare studenter och de-ras Alma Mater är tätare och hårdare i

USA än i Sverige. Där betalar man för sin utbildning och här är den gratis, jaja jag känner till studielånen. Men viljan att betala tillbaka genom donationer till lärosätet genom det alumninät som finns vid universitet, ett nätverk som kanske betytt mycket för karriären, är typiskt sett amerikanskt. Lunds univer-sitet följde dock upp den amerikanska trenden genom att inrätta ett Alumin-net för ett par år sedan, ett centralt nätverk för att komma i kontakt med tidigare studenter, via ”nätet”. Jag kän-ner personligen en tveksamhet till den centrala ansatsen i Alumninet särskilt i förhållandet till Sällskapets verksamhet. Vilka olika roller i alumnipjäsen spelar vi egentligen? Det går heller inte att komma ifrån att de som ansluter sig till det centrala nätverket uppfattar detta som Sällskapet Lundajurister, vilket det inte är och i slutändan kommer att fråga sig varför ska vi vara med på två stäl-len? Räcker det inte med Alumninet?

Svaret på den sista frågan är nej. Det räcker inte med Alumninet. Det är på fakultetens plan som det försiggår ak-tiviteter till förmån för medlemmarna i Sällskapet. Eller åtminstone skall för-siggå aktiviteter för medlemmarna. Dil-emmat är dels det som jag lyfte fram i de första raderna den egna fakultetens engagemang, dels att skapa och hinna med att utföra aktiviteter riktade till Sällskapets medlemmar. Inom jurist-sfären finns redan idag ett stort antal aktiviteter för att kompetensutveckla dagens jurister, domarakademin bland annat, så här finns ingen anledning att öka på utbudet. För ett par år sedan

försökte Sällskapet starta en årligen återkommande ”Homecoming day”, förlagd till den lördag då JF håller vår-bal. Detta för att ytterligare förstärka feststämningen. De fyra år som gått har attraherat en hel del av våra tidig-are studenter. Det har kommit mellan 70-90 personer varje år. Majoriteten av dessa är naturligtvis våra tidigare studenter. Däremot saknas fakulteten nästan helt! När man kommer till en ”homecoming day” vill man träffa sina gamla studiekompisar, förståss, men kanske också de lärare som man så högt uppskattade. Men de är inte där. De är hemma och vårdar sin tid.

Vi, som fakultet, behöver kontakten med våra studenter som lämnat oss. Vi behöver tillgång till det kontak-tnät som de äldre har för att hjälpa våra nuvarande studenter in i dessa nätverk för deras egen framtid. Vi behöver visa våra studenter både de som läser nu och de som har läst hos oss att vi bryr oss om dem. Det krävs med andra ord aktivitet och det främst från oss som är på fakulteten, det behövs idéer och visioner om fram-tiden och engagemang. Sällskapets styrelse har aktiva och mycket engag-erade medlemmar från yrkeslivet men knappast någon från fakulteten. Det är dags att det blir ändring på det nu. How hard could it be?

How hard could it be?

Text: Lars-Göran Malmberg

Stiftelsen Juristförlaget i Lund- Höga ambitioner och låga priser för goda resultat -

DISSIDENTEN

25

En novischs betraktelser

Pufendorfsalen snurrade runt mig, rummet krympte. Studierektorns röst ekade inuti mitt huvud likt ett gammalt kassettband som spelas

upp i slowmotion; NIII-HAAR-BLIVIT-ANTAAAAGNA-TIIILL-SVEEEER-IGES-MEEEEST-EFTERTRAKTA-DE-JUUUUURIIIST-UTBILDNIIIING-GRAAAAAATTTTTIS! I samma stund som studierektorn betonade meningens sista ord, steg temperaturen kraftigt inom mig och

jag kände ett behov av att svälja en kväljning á la maximerad prestationsångest. Kanske hade jag tagit mig vatten över huvudet då jag flyt-tade hit i tron om att jag skulle bli en sådan där jurist? När allt kom om-kring visste jag ju förhål-landevis lite om Sveriges rikes lag. Vad jag däremot visste var att min lagbok skulle bli stulen redan in-nan jag hade köpt den, samt att alla böcker jag någonsin skulle efterfrå-ga i Juridicums bibliotek

skulle lysa med sin frånvaro. Jag hade förberett mig på det värsta! Juridicum- en laglös tillvaro på en annars så lagcentre-rad plats, likt Thomas Hobbes teori om naturtillståndet, där ”allas krig mot alla” råder. Jag svalde tungt, slöt mina ögon och försökte lugnt intala mig själv; det här ska nog bli bra ändå.

Så här i efterhand kan jag inte annat än att konstatera hur fort tiden har gått och

hur roligt jag har haft sedan den dagen då jag förfärat satt och hy-perventilerade i Pufen-dorfsalens bakre rad. Novischperioden – en galet händelserik tid som i återblickandets stund värmer skönt i bröstet, ungefär lika in-nerligt som en ärtsop-peavrundande punsch. Faktum är att jag, in-nan jag ens hade hunnit

smaka på begreppet jur-stud (eller i mitt fall; små-[d]jur), hade försatts i något slags

hypnotiserat tillstånd; ett slags novisch-trans. Det var följaktligen i dennaa trans som jag, till min uppriktiga förvåning, lyckades en-gagera mig i de allra mest förundransvärda aktiviteter. Jag vill bestämt hävda att höger och vänster hjärnhalva aldrig tidigare har sa-marbetat så intensivt som under de inledande veckorna på juristutbildningens första termin. Kreativiteten flödade. Sånger komponerades, utstyrslar kokades samman och det ena spexet avlöste det andra. Uppriktigt sagt; det skulle inte förvåna mig nämnvärt om en eller en an-nan fadder-hyllande-melodi dyker upp i nästa års upplaga av Melodifestivalen, eller ännu bättre, i Talang 2011. Många mästerlika verk har åstadkommits under novischperiodens blomstrande dagar och jag är mäkta impon-erad över mina medstuderandes oanade fär-digheter.

Kanske var det någon gång under dansen till andra refrängen i låten Vamos a la playa som jag insåg att det här med juridik nog inte är så tokigt ändå. Inte så tokigt alls faktiskt. Kop-plingen är kanske, för den utomstående, inte är helt självklar. Dock vore det alldeles för tidskrävande att i ord försöka vidareutveckla resonemanget. Som novisch kan man nämli-gen inte alltid förklara hur saker sker, när de skedde eller varför de ens ägde rum… i alla fall inte uppställt i logiskt hållbara argument vars premisser är sunda i materiell mening. Vart vill jag nu komma med hela den här ut-läggningen, vad är summan av kardemum-man, undrar ni? Slutsatsen är givetvis att jag även i fortsättningen kommer att passera genom Juridicums svängdörrar. Förmodligen ett oräkneligt antal gånger. Min tidigare obe-fogade rädsla har ersatts av en övertygelse om att jag har hamnat rätt och det är en tillfred-ställande känsla.

Text: Anna Redin. Foto: Mia Petersén

Uppträdande under Temasittning 2

Uppdragslekar i ett snöigt Lund

26

DISSIDENTEN

Var fan ligger studie-vägledarkorridoren1?

Har du också tröttnat på att stirra dig blind på ett CV, som hur mycket tid du än lägger på att ändra typsnitt och sidhuvud ändå inte ser riktigt så flashigt ut som du önskar att det gjorde? Känner du att du gärna skulle vilja glänsa lite mer när det är din tur att redovisa på seminarierna? Undrar du också över hur det gick till när alla kursare helt plötsligt fick ett jobb vid sidan av studierna? Då är karriärservice stället för dig!

Karriärservice är en del av studievägled-ningen och fakultetens service till studen-terna när det kommer till svar på frågor om praktikplatser, examensarbete och hur man ska göra för att få ett extrajobb. Likaså erbjuds föreläsningar som sät-

ter ljuset på juristyrkets alla sidor – just nu planeras en serie föredrag/workshops där studenterna erbjuds kunskaper och praktiska övningar i retorik, akademiskt skrivande, etik, konflikt- och krishantering samt samtalsmetodik. Det finns även möj-lighet för oss studenter att påverka kom-mande föreläsningsämnen.

Om man vill få reda på vilka praktikplat-ser som är lediga eller förslag på ämnen till sitt examensarbete kan man registrera sig på www.cv.lu.se. På denna databas, som är gemensam för hela universitetet, lägger många arbetsgivare ut annonser när de ska nyanställa studenter och nyutexamin-erade. Här kommer också karriärservice att lägga ut de annonser om lediga prak-tikplatser som kommer in till fakulteten.

Sidan är kort sagt den bästa platsen att finna annonser som riktar sig specifikt till studenter!

Karriärservice ansvarar också för hem-sidan AlumniNet, portalen för den som vill behålla kontakten med sitt Alma Mater (sitt gamla lärosäte) efter sin examen.

Om du vill veta mer om Karriärservice och vilka studentaktiviteter de har på gång kan du gå in och ”likea” Karriärservice på Fa-cebook! Sök på Karriärservice|Juridiska fakulteten i Lund, så får du fortlöpande tips om användbara länkar och inbjudnin-gar till vårens arrangemang.

I framtiden blir det du som slår dina kur-sare med häpnad!

Vem som är vem av studievägledarna är inte lätt att veta – Dissi-denten kan åtminstone lära dig vad de olika vägledarna kan tänkas heta…

Karin Berter – Ansvarar för exjobb och karriär, det är Karin som räddar oss från en framtid i misär.

Louise Hultquist – är koordinator för allt internationellt, vill du åka på utbyte är det Louise du ska fjäska för tills hennes hjärta har smält.

Michael Mattisson – jobbar som studievägledningens informatör, svarar på frågor om fördjupningskurserna är det Michael som gör.

Lena Swärd – ansvarar för utbildningens grundläggande nivå, och har du särskilda behov är det Lenas dörr du ska knacka på.

Amanuenser – kallas studenterna som hjälper till med en massa olika grejer. Alexan-dra Brundin Urisman, Christina Englén, Mirjam Katzin och Madelene Nilsson heter dessa hjälpredor till tjejer.

Så kontaktar du studie-vägledningen:

Mottagningstider:Måndag 13-15, tisdag 10-12, torsdag 13-15

Telefontider (046 – 222 11 00)Måndag 10-12, tisdag 13-15, torsdag 10-12

1 Tag vänster innanför svängdörrarna, gå genom cafeterian, ut genom glasdörrarna till andra entréhallen, genom nästa par glasdörrar tills du kommer till Sessionsrummet. Studievä-gledarkorridoren börjar med dörren på din vän-stra sida.

Och alla andra frågor en juriststudent hinner ställa sig på fyra och ett halvt år

Text: Kajsa Nilsson

• Villduläsajuridikisommar?• VillduvarastudentpåSuffolkUniversityLawSchoolutanattbehövalämna

Lund?• Villduknytaviktigakontakterinförframtiden?

Under 12 års tid har Suffolk Law Summer Program givit amerikanska och sven-ska juridikstudenter möjligheten att studera tillsammans. Den 21 juni är det återigen dags att välkomna professorer och studenter från Boston till Lund. Under Suffolk Law Summer Program räknas alla medverkande som studenter vid Suffolk University Law School och förutom en oförglömlig sommar får du:

• 4 amerikanska credits • Intyg från Suffolk University Law School• 15 svenska högskolepoäng • CSN • 2 intressanta föreläsningar per dag• Studiebesök, gästföreläsningar samt sociala aktiviteter• Möjlighet att knyta kontakt med studenter och professorer från USA

Ansökan sker senast den 29 april 2011. För mer information vänligen besök re-ceptionen på Juridicum eller www.jur.lu.se/SuffolkLawSummerProgram

Visesisommar!

28

DISSIDENTEN

Älskade DolusKlockan 23.03 och jag är precis hem-kommen från premiären av Dolu§pexet Alexander Graham Bell eller Skotten i Sar-jevo. Mina handflator hade inte kunnat ömma mer om jag så hade spenderat en förmiddag med J.D, Turk och Mr Barney Stinson i ett ändlöst inferno av high fives.

Ändlöst likt ett hamsterhjul kan också vår juristutbildning kännas. Nio ter-miner lång är den. Därför slår blod-pumpen ett extra slag när man får se en uppsjö juriststudenter dedicera en hel termin för att förbereda ett fyrverkeri som bränns av fem gånger på tre dagar. Studietiden är till 95% minnen, mina bästa kommer från Dolu§pexet och jag tror att jag blir allt mindre ensam om det.

I historien kastas vi direkt in i en högländsk bar med en så fantastisk de-kor att den ser ut att dofta whiskey (för nog är det väl äpplejuice som serveras i de gigantiska skålarna?). In kliver tre flickor från terrororganisationen Svarta handen. De har precis stulit Bells opat-enterade telefon och ämnar avlyssna Prins Franz Ferdinand av Österrike-Ungern. Bell stormar sedan in på baren, beställer en quarterdouble whis-key, samtalar med William Wallace om Glen McEnroe (vars nakenbad i Loch Ness tydligen gav upphov till myten om Nessi) samt stöter på en österrikisk konststuderande vid namn Adolf. Ad-olf och Bell gör följe till Sarajevo för att återta Bells telefon.

Ordvitsarna om (tele)fåntrattar, nutidsskämten om patent värda 400 000 € och sångtexter om Adolf ”som

är vild som ett djur” överskuggas en-dast av skådespelarnas sångprestation-er.

Årets skådespelargarde har tillsam-mans med Hampus Wikerståls manus-grupp tagit spexet till en helt ny nivå. De spexare som lider brist på sångröst kompenserar detta med en rolig roll-

tolkning. Vissa sånger får en att sk-ratta hejdlöst och andras sångröster får ögonen att vattnas. Spexet lämnar ingen oberörd.

Som medlem av Juridiska Föreningen är spexet, liksom många av JF:s övriga utskott, en fröjd att skåda. Utskottet sväljer oerhörda mängder aktiva och Ordförande Nenne Gavin har sett till att allehanda juristtalanger fått utlopp för sina intressen i någon av spexets sektioner. Sminket och kostymeriet

förvandlade Lovisa Lundgren till den skäggige Alexander Graham Bell, de-koren totalrenoverade scenen till Franz Ferdinands palats och jag kan bara föreställa mig hur bra Sexmästeriets premiärsittning var. Husbandet lyfte ta-ket på AF-borgen och det tåls att fun-dera på om det inte är dags att adoptera Dolus husband till hela JF!

Det är också viktigt att poängtera att spexet inte hade kunnat bli av utan Gustav Thorslunds arbete med spon-sring-och marknadsföringsgruppen. Det var i grevens tid att jag hann få tag på premiärbiljett till mig och de mina, vilket tyder på ett bra jobb.

Slutligen måste det lyftas fram att trots att ledningsgruppens kämpande med att höja nivån på spexet, hålla ihop or-ganisationen och genomföra föreställ-ningarna så hade de ändå tid att få f.d. justitierådet Torgny Håstad att skriva ett tillägg till förordet i programbladet.

Ikväll borde jag ha nött jävsparagrafer i Rättegångsbalken, istället får jag praktisera min egen jävsproblematik genom att plita ner den här hyllning-

skrönikan. Årets Dolu§pex var episkt punkt. . Jag satt länge och väntade på det sista spexattributet i form av ett acapella nummer och det avfyrades i ett magiskt inrop. Likt en Pokémon har spexet utvecklats och är nu ett full-fjädrat spex i klass med de största. Det ska bli mycket spännande att se vem som tar över den här underbara skutan som vi kallar för Dolus.

(Jag hade tänkt avsluta med något prettocitat på latin.)

Text: Erik Lindberg stolt Spexmästare Emiritus Foto: Richard Croneberg

DISSIDENTENDISSIDENTEN

Efter en lång buss-färd vaknade ett gäng trötta och något stela jurister

en liten bit utanför Åre. Vi förutsatte att bussen skulle ta oss hela vägen till våra stugor men så var dock inte fallet. Bussen hade kört fast i snön men med hjälp av samtliga re-senärer lyckades vi gunga loss bussen à la ”Snow-roller”-style.

Väl framme vid stugorna möttes de förväntansfulla ju-risterna av duggregn och +2, att det skulle vara varmare i Åre än i Lund var inte enligt förväntningarna. Detta var inget som stoppade oss utan vi spände på oss skidor och snowboards och begav oss ut i back-arna. T2:orna tog sig med hybris upp i första bästa svarta backe och samt-liga kunde konstatera att det verkligen kändes som väggen. T5:orna tyckte däremot att backen bredvid kändes som stupet.

Viss problematik uppstod under veck-an i och med att T2:orna hade svårt nog att hålla koll på sig själva, att hålla koll på sina vänner var det inte tal om. Det-ta resulterade i att en av våra kära tjejer i T2 glömdes kvar på en av Åres många klubbar och fick i avsaknaden av be-kanta hänga med upp på en efterfest på ett närliggande hotell med tre okända grabbar. Att det var omöjligt att både prata i telefon och följa med i taxin till Bygget fick Mathias några dagar senare uppleva då han trettio sekunder efter att bilarna avgått upptäckte att han var

ensam kvar vid våra stugor.

Dagen D kom och en skicrosstävling hade arrangerats mellan Jurister och Ekonomer. Juristernas representanter bestod bland annat av Sverigerankade alpin skidåkare, gamla säsongare i Alp-erna och vår eminenta vice ordförande i JIPPO. Segern var ett faktum och Ekonomerna fick träna sig i den ädla konsten att vara goda förlorare.

Kabinbanan upp till Åreskutan var ty-värr många dagar avstängd på grund av hård vind, konstigt tyckte vi efter-som att det kändes som om det blåste som en helt vanlig dag i Lund. Den dagen skutan ändå var möjlig att åka upp på hände det otänkbara. Vår kära Ordförande för JF och vår älskade Ordförande för Dolu§pexarna gav sig ut på upptäcktsfärd i det vinterk-lädda landskapets avstängda backar.

En nära-döden-upplevelse senare tog de det mogna beslutet att plocka av sig skidorna och invänta hjälp från två snöskotrar som Vice ordförande för JF kallat in, för hur skulle det sett ut om vi kom hem med ett halvt presidium och utan en Ordförande för JF:s spex?

Vadslagningen om vem som skulle bryta första benet intresserade de flesta men vi kunde som tur var konstatera att när veckan nådde sitt slut hade inte ett enda ben gått av, så förutom en mis-shandlad gitarr, många bakfyllor och en rumpa som stämt träff med ett glöd-hett bastuaggregat, klarade sig Lunda-juristerna helskinnade och vi kunde, tittandes på en av de coolaste filmer som någonsin gjorts, återvända hem till kära Lund där avundsjuka kursare vän-tade på att få höra om våra många bra-vader i landet norr om Skånes gränser.

Text: Oscar Hillmann Foto: Joakim Winnerljung, Christina Söderbäck

SKI WEEK ÅRE

30

31

KRÖNIKA

Vardagens generalklausul

Jag hade lagt idrotten på hyllan, lag-boken på skrivbordet och med en lättare sommarbränna och en desto hårdare struken skjorta så hade jag

påbörjat mitt Lundaliv med att fråga om hur jag hittar till Pufendorf och undra över vem Carl-Erik Rosén egentligen är. När berättelsen nedan utspelar sig så var jag just i färd med att mischamingla mig igenom ett helt student-Sverige under min första kväll uppe på JF. Någon från Tjörn, en annan från Köping och jag, troligtvis den enda norrlänningen på dansgolvet den kvällen.

Och där någonstans stod han – Jocke (förvisso från Skåne, men vad gör väl det). Jag tog mod till mig och ett, två och tre steg senare var jag framme bredvid honom. Han tittade på mig och granskade mig i en millisekund. Sen tog han ett steg bakåt. Kanske var det en reflex, kanske var jag för offensiv.

Jag är från Umeå förklarade jag och ja jo, det är långt, hyr en liten lya i Lund nu och klart att du får slagga på min soffa ikväll och mm, herregud vad svårt det är med bostäder här i stan, böcker? Tyvärr inte köpt några än, förutom ett par då, såklart. Nej, ingen aning vad jag vill bli, men typ rädda världen. Eller något liknande?

Vi skakade hand, utbytte de vanliga stand-ardfraserna till en början och efter ett tag

hade jag – aningen novischberusad – insett att här, här var kanske någonting att bygga på. Jag pratade fort, mycket och lite nervöst så som det brukar vara när det är någonting för första gången. I efterhand tror jag att även Jocke insåg att här, här var någont-ing att bygga på. Så jag öppnade munnen igen och fortsatte slå knockout på myten om den tysta norrlänningen.

Ungefär i just precis denna stund så skulle vår berättelse kunnat ha tagit slut men någonstans här så valde den istället att börja. Novischstämningen hade slagit sin hand om mig och jag lade min på Jockes axel (han backade bakåt ännu ett steg därefter). Jag berättade om mitt förflutna i Björklöven-klacken och undrade om Zla-tan ofta hänger i Lund, liksom det vore ju bra att veta, tänkte jag.

Jocke backade aldrig bakåt efter det. Inte ett steg till. I efterhand är jag väldigt tack-sam för det, även om jag för den sakens skull inte skulle ha klandrat honom. Jocke förklarade att han var från Ängelholm, undrade om Björklöven möter Malmö FF snart (”i så fall kan vi ju titta på match-en”…) och förklarade artigt att Zlatan trol-igtvis inte hänger i Lund så ofta.

Om historia inte kan skriva sig själv så fick den minsann hjälp av oss den där kvällen. Jag insåg snabbt att Skåne var mer än Zlatan

och Jocke förstod snart den sanna in-nebörden av Norr-lands Guld. När jag i sällskap med Jocke under en nation-skväll långt efter vår novischtid ramlade ut på en lördagsle-vande Tornaväg så

slog det oss: Bland våra föreläsningsgran-nar finns alltifrån SM-mästarinnor till en-tusiaster i lördagskorpen (vi tillhörde den senare av de två) – och det saknades min-sann en knutpunkt för dessa två kategorier.Om den stunden som följde därefter vore en amerikansk film så skulle ömsinta fiol-er spelas och sakta, sakta skulle vi titta på varandra, undra om båda tänkte på samma sak och sedan skulle tiden stanna och båda skulle inse vad den andra tänkte på utan att egentligen behöva säga det. Fast verkli-gheten är inte en amerikansk film och tiden kan ju inte stanna. Så den fortsatte att gå med oss nerför Tornavägen, förbi Mårten-storget och upp till JF. Tillsammans bildade vi Idrottsutskottet. Det där mischaminglandet med alltifrån Björklöven till Zlatans favoritställen i Lund var kanske det som vävde oss samman och precis just där så hittar vi nog en röd tråd i hur idrotten kan sy ihop studenter från olika delar av Sverige.

Precis där hittar vi också syftet med Idrott-sutskottetet och när jag i skrivandes stund väljer mellan att stanna kvar och fortsätta sippa på mitt bryggda kaffe i cafeterian el-ler att läsa ut en av alla böcker som skulle ha varit utlästa så inser jag att man inte be-höver krångla till valet alltför mycket. En paus behövs ibland och idrotten är vår till-flykt då stämningen i tysta läsesalen kryper alltför tätt inpå, då tentahetsen flåsar en i nacken och när man verkligen inte fattar någonting på ett rättsfallsseminarium.

Hörni, det jag vill säga är att Idrottsut-skottet är vår generalklausul när vardagen blivit alltför oskälig.

Låt den bli din med.

Text: Miran Crnalic

32

KULTUR

DISSIDENTENS VINSKOLAI takt med den connoisseurvurm som medelklassen i Sverige utvecklat de se-naste åren har det blivit allt viktigare för den som vill verka ”inne” att ha koll på begrepp som bouquet samt känna till olika vindistrikt i Frankrike. Men för dem som varken har lust att läsa DN Söndag eller lyssna på B. Frithiofsson kåsera kring Alsace i halvt berusat till-stånd tänkte vi i PUB och CLUB bidra med lite hjälp vid valet av vin.

Det första man bör tänka på är vid vilket tillfälle som vinet skall drickas, gäller det en trevlig fredagsmiddag i sällskap med en bit kött, förfest eller slentriandrickande i goda vänners lag (en inte allt för ovanlig situation för Lundastudenten)?

Som de flesta vet är huv-udregeln att till kött gör sig rött vin bäst. Kraftiga kötträtter såsom oxfilé och entrecote bör matchas med tyngre röda viner. Som exempel kan här nämnas druvsorterna Cabernet Sau-vignon och Shiraz, dessa druvor ger vinet mycket smak och strävhet vilket passar bra med kötträttens aromer. För den som vill glänsa runt matbordet kan här påpekas att strävheten kommer sig av vinets rika halt av tanniner. Det är också tanninerna som gör att vinet passar sig väl för

lagring.

Tyvärr faller det sig dock så att inte alla studenter har råd med dessa kraftiga kötträtter, något vanligare och mer in-tressant blir kanske därför viner som passar bra till diverse pastarätter. Pasta med kyckling eller annat kött passar utmärkt till röda viner. Vinet bör vara lättare i smaken och inte lika strävt som de ovan nämnda druvsorterna. Ett bra tips är druvsorten Merlot som liknar Cabernet Sauvignon utan att vara var-ken lika strävt eller tungt. Ytterligare ett bra förslag är Chianti, ett distrikt i Toscana Italien och druvan Sangiovese. Vinerna härifrån är lätta men med en härlig syra som plockar upp smakerna i den milda pastarätten.

Som sanna mat- och vinentusiaster vill vi även lyfta fram det vita vinet. Det viktigaste att hålla i minnet när man väljer ett vitt vin är distinktionen mellan torrt, halvtorrt och söta viner. Eftersom torra viner knappt är drickbara så fokuser-ar vi på halvtorra och söta. Till fisk och skaldjur gör sig druvorna Chardon-nay och Sauvignon Blanc bra. De är halvtorra viner som

ofta har kraftig fruktsyra och citruss-mak. De passar även i sällskap med en trevlig sallad eller en lättare pastarätt.

Som sällskapsvin passar det utmärkt med både vitt och rött vin, särskilt lite lättare vita viner, varför inte druvan Riesling. Av Riesling, som odlas i Ty-skland och Frankrike, görs främst halvtorra och söta viner. De avnjutes väl kylda på förfesten, balkongen eller i stadsparken på Valborg. En Riesling av finare sort gör sig dessutom utmärkt för ett par års lagring. En joker i le-ken bland de vita sällskapsvinerna är Grüner Veltliner som odlas i Österrike, smaken präglas främst av äpple och grapefrukt och förtjänar helt klart en plats bland trevliga sällskapsviner.

Viktigt att tänka på när man ska servera vinet är temperaturen. De röda vinerna ska helst serveras strax under rum-stemperatur, runt 18 grader. Ställ alltså in vinet i kylskåpet någon halvtimma innan servering. De lite tyngre röda vinerna, som Cabernet Sauvignon bör dekanteras, eller luftas som det kallas, innan servering, dvs. hällas upp på kar-

Text: Martin Andersen och Jacob Rosell

33

KULTUR

aff eftersom smakerna då frigörs på ett elegant sätt. Vita viner bör serveras ky-lda, runt 10 grader.

Med dessa kunskaper hoppas vi att ni känner er manade att upptäcka och förkovra er i alla fantastiska upplevel-ser som vinmakarna och systembolaget har att erbjuda. Skål!

CLUB & PUBS FAVORITER:

Rött vin till kött: Santa Helena, cabernet Sauvignon, Chile, flaska 75:-Härligt fruktig doft med inslag av hallon, jordgubbar och kryddor som kanel, muskot och vanilj.Medelfylligt och mjukt vin med fin balans och fruktkoncentration. Visst örtigt inslag som är i balans med den söta kryddigheten av vanilj. Vinet har en lång behaglig eftersmak.

Rött vin till pasta: Baron Ricasoli Formulae 2009, Toscana Box 229:-. Kryddig doft med mörka bär, vanilj och ekfat. Fyllig, kryddig smak med inslag av fat, körsbär och örter i en ursprungstyp-isk toskansk stil med frisk syra och angenäm strävhet. Bal-anserad eftersmak.

Vitt till fisk: Gray Fox, Chardonnay, flaska USA, 59:- (98394)En fruktig doft som för tankarna till äpple, päron och mogen melon. Smak-en är medelfyllig och fruktig med lätt fetma och inslag av rostade fat.v

(Forts. från sidan 11)

man ville pusha och ge tjejer lite råg i ryggen, få dem att vilja träda fram och ta ledarroller. Jag kan väl inte direkt påstå att jag har några ambitioner på att bli en ledare av större kaliber men det kändes intressant och inspirerande att få träffa kvinnliga förebilder. Det är ju trots allt så, och det kan man inte bort-se från -apropå genusperspektivet- att det fortfarande är männen som sitter på de flesta professurer, och sitter på de flesta lektoraten. Går man utanför universitetets väggar är det likadant, men advokatkontoren börjar komma på rätt väg nu, tittar på man Mannhe-imer Swartling är det väl snart fler tjejer än killar, dock inte på delägarsidan.

Du är ordförande i Svenska Basset Hound Sällskapet, berätta lite mer om det, vad innebär det?- Det är en hobby jag har! Jag har un-der hela mitt liv varit väldigt intresse-rad av hundar och har även ställt ut mina Bassethundar! Är man då Jurist så ligger det nära till hands att väljas till

ordförande, genom ”basseriet” -som vi kallar det- har jag även fått väldigt många goda vänner, bland annat min allra bästa väninna!

Vad gör du när du har semester?Då är jag med mina två hundar, min man och mina vänner, jag tycker också om att resa. Vi har ett gammalt hus i Råå som vi håller på att renovera, vi tycker det är kul att göra lite hand-fasta saker. Huset är från 1890-talet, vi har renoverat det ganska mycket men försöker samtidigt hålla kvar den gamla fina stilen. Sen så sjunger jag i kör, en gospelkör där jag är alt-stämma. Gos-pel svänger lite så det är jättekul, lite fart och fläkt!

Jag har hört ett rykte om att du i yngre dagar sysslade med body-building, stämmer detta?Haha, ja jag vet inte var det ryktet har kommit ifrån! Nej det stämmer inte, det har jag aldrig gjort! Bra biceps har jag visserligen men det kommer inte

utav träning, det är nog snarare hun-darna som drar. Jag har fått det berät-tat för mig förr, ibland undrar man var ni studenter får allt ifrån och hur alla rykten uppstår, men man vill kanske inte veta,. Vilket fall som helst så har jag inte gjort det, nej! Det vill jag ha dementerat, så kan vi en gång för alla ta död på det här ryktet!

Tack för att du ställde upp på en intervju, hoppas du blir nöjd med artikeln.- Ja, haha, annars stämmer jag er! Hej då!

Jag är i skrivande stund fortfarande osäker på graden av allvar i Evas sista kommentar.

It takes two to TANDEM

Håll utkik efter biljettsläpp!

DISSIDENTEN

35

- what’s the fuss?

Legalbuzz lanserades i december 2010 och blev snabbt en snackis inom den juridiska världen. Dissidenten fick en pratstund med en av de tre grundarna, juriststudenten Filip Solsjö.

Inspirationen till Legalbuzz har grundarna hämtat från den engel-ska hemsidan Roll on Friday samt den amerikanska varianten About the law. Dessa hemsidor publicerar och offen-tliggör lönesättning och lönestrukturer på juridiska byråer i sina respektive länder. – Vi upplevde att det saknades en sådan sida i Sverige och ville därför skapa något liknande. Tidigare har vi uppgett att vi gjorde det för att höja lönenivån, detta var emellertid sekundärt. I första hand handlade det om att göra informationen till-gänglig för både studenter och praktiserande studenter, så att de kan göra bättre informerade val av karriär samt arbetsplats.

Filip berättar att den stora överraskningen vid lanserin-gen av Legalbuzz varken var de svenska lönenivåerna eller byråer-nas bonussystem, utan istället det stora gensvaret – från såväl studenter och praktiserande jurister som de affärsju-ridiska byråerna själva. – Vi hade verkligen inte räknat med det positiva gensvar vi fick från byråerna utan trodde att det skulle vara mer sura

miner. De har dock verkligen hjälpt till med att förbättra sidan, vilket gör den mycket bättre!

Legalbuzz är i dagsläget ett ideellt projekt. Planen är att så småningom utveckla det till mer av en affärsverk-samhet, detta kommer dock att ske varsamt. Det redaktionella innehållet ansvarar främst Filip för, tillsammans med två andra personer. En av dessa arbetar själv på en affärsjuridisk byrå och vill därför ej vara offentlig. I övrigt består redaktionen av juriststudenter.

I framtiden funderar Le-galbuzz på att utöka sin granskande verksamhet.– Vi vill såklart främst fokusera på juristtäta branscher, därför ligger domstolar och myndi-gheter närmast till hands. Det finns en viss begrän-sning i att börja närma sig mindre byråer, här

kan informationen vara mer känslig. Därför har vi valt att inledningsvis inrikta oss på granskn-

ing av de stora affärsjuridiska byråerna varpå följer större myndigheter.– Att granska kvaliteten på de svenska juristutbildningarna är också en idé vi har. Frågan är dock hur mycket mate-rial man kan få fram. Ett sätt är såklart att ta kontakt med byråer och att titta på deras anställningsstatistik. Frågan är

ju också om vi på Legalbuzz är de bästa att göra just dessa utvärderingar.Någon risk för att informationen skulle stagnera tror han inte finns.– Informationen och därmed hem-sidan kan bli hur omfattande som helst! Bland andra juristtäta branscher märks bland annat revisionsbyråerna, därefter har vi alla de stora bolagen som anlitar affärsjurister.

På den avslutande frågan om varför det tidigare varit så tabubelagt att tala om vad man tjänar som affärsjurist har Filip två förklaringar.– Spekulerar man på ett större plan så är det nog den svenska mentaliteten som spelar in – man talar ej om vad man tjänar utan detta är någonting som man håller för sig själv. – Emellertid tror jag att ett av de störs-ta skälen till att många byråer väljer att ej tala öppet om sina löner är för att de ej vill att lönen ska vara ett motiv till varför man väljer att arbeta på en byrå. Jag kan sympatisera med detta. Trots allt så är det ju så att om man inte har något driv för affärsjuridik så ska man inte ägna sig åt det – oavsett hur my-cket man tjänar.

Fotnot: Legalbuzz söker ständigt efter nya medlemmar till redaktionen. In-tresserade uppmanas att höra av sig till info@legalbuzz.se.

Text: Charlotte Akej

Har man in-get driv för af-

färsjuridik så ska man inte ägna sig åt det - oav-

sett vad man tjänar

36

DISSIDENTEN

TORSKEN INFÖR RÄTTA

Det är främst män som köper sex. Men vem är egentligen köparen? Vad fyller kriminaliseringen av sexkö-paren för funktion – ska den sky-dda den enskilda kvinnan, kvinnor i allmänhet eller är det en ordningslag? Med utgångspunkt i dessa frågor bjöd Juridiska Föreningens jämställ-dhets- och likabehandlingsutskott i början av februari in till en diskus-sionskväll om sexualitet, juridik och sexköp.

Att ämnet berör och lockar folk råder det ingen tvekan om, Pufendorfsalen är fylld till sista platsen när kvällens moderator, Juridiska fakultetens dok-torand Niklas Selberg, drar igång diskus-sionen genom att be paneldeltagarna berät-ta om hur de själva ser på sexköpslagen.

Kajsa Ekis Ekman, journalist och författare till bland annat boken ”Varat och varan. Prostitution, sur-rogatmödraskap och den delade människan” menar att sexköpslagen är en otroligt framsynt och genial lag – samt att den verkligen funger-ar. Även f.d. överåklagaren, numera samhällsdebattören, Sven-Erik Al-hem, instämmer i att sexköpslagen är en bra lag. Alhem menar att det är bra att lagstiftaren tydliggör att det inte är fritt fram att köpa en del av en kvinna. Inte desto min-dre menar Alhem att sexköpslagen är en klasslag och att en rik person som vill köpa sex fortfarande kan göra detta utan minsta risk för inblandning från polis eller åklagarsida.

Panelens tredje deltagare, forskaren och

debattören Jenny Westerstrand inflikar att sexköpslagen innebär ett stort historiskt trendbrott, en vridning av fokus från kvin-nan i prostitutionen till köparen. Wester-strand pekar även på det motsägelsefulla i att grupperingar som aldrig annars talar om

kvinnors rättigheter gör detta just när det kommer till rätten att sälja sex. Varför är det så viktigt att kvinnor får just denna rätt?

På frågan om vad lagstiftningens skyddsin-

tressen är och vilka som ska dra ny-tta av lagen tycker Westerstrand att sexköpslagen gagnar alla på längre sikt och därför samhället i stort. Al-hem håller med om att lagstiftnin-gen gagnar hela samhället, med res-ervation för att lagen aldrig når de sofistikerade männen – även i detta perspektiv är lagen en klasslag.

Att rikta ett straff även mot den prostituerade är enligt samtliga delt-agare fel väg att gå. Westerstrand anser att det är socialt missriktat och helt fel att straffa kvinnorna. Ekis Ekman drar parallellen till ett rån – ska detta leda till fängelse för

både rånaren och den rånade? Ekis Ekman berättar vidare om synen på prostitution i Spanien, där prostitution ses mer som ett ordningsbrott och den prostituerade bötfälls

– något som enligt Ekis Ekman är både grymt och cyniskt då det leder till att den prostituerade för att betala sina skulder måste gå på gatan ännu mer.

Till den avslutande delen av diskus-sionen inbjuds publiken att delta. Man diskuterar bland annat det felaktiga i att likställa ett köp av sex-uella tjänster med ett köp av en bil och samtalar även en stund om hu-ruvida sexualköplagen befäster synen att kvinnor är underordnade. Att sexualköplagen är ett positivt påhitt verkar samtliga i publiken vara öve-

rens om, möjligtvis med undantag för en äldre och mycket upprörd herre som ansåg det vara både orimligt och orättvist med en lag där köparen och inte säljaren straffas. En åsikt som emellertid snabbt lämnas därhän.

Text: Charlotte Akej Foto: Filip Redin

Panelen, från vänster: Kajsa Ekis Ekman, moderator Niklas Selberg, Jenny Westerstrand samt Sven-Erik Alhem

Varje lektors dröm; ett fullsatt Pufendorf

37

38

DISSIDENTEN

Inte bara pensionerade justi-tierådet Torgny Håstad kan konsten att sticka ut när det kommer till att skriva domskäl. Följande domskäl härstammar från en dom i Eskilstuna TR i mitten av 1980-talet. Författare är dåvarande tingsrättsfiskal Per-Erik Andersson:

Hellman har bestritt ansvarEftersom det inte varMeningen att sparka glasSå att rutan gick i kras.

Bröllop hade han ju haftFirat med en starker sagt.Hemåt gick de unga tuOsams blev han med sin fru.

Arg han blev — ja som ett biSlå sin maka var ju tji.Något måste ändå fåSmaka på hans arga tå.

Hastigt vände han sig omSparkade mot något somTrodde han var husets murMed en glasruta — sån otur.

DOM PÅ RIM

“Jurister (...) ser ner på ekono-mer för att de inte kom in på juridik, de ser ner på civ. ing/

natur (inte för att en jurist kan skillnaden) för att de är nördar.

De ser upp till läkare som de gärna vill umgås med då de inser att det är ett yrke med mer status

än jurist, något som läkare ofta tycker kan vara lite lätt irrit-

erande då juristerna gärna vill försöka jämställa de två progra-

men.”

Aldrig skulle han gjort såOm han anat hur det skulle gå.Nej han skulle inte kickatKanske mot sin duva nickat.

Hiskeligt var han humör.Inte nog att dömas för.Olyckor kan drabba alla.Åtalet skall därmed falla.

Slutligen kan sägas såHellman har gått med uppåAtt för skadeståndet stå.

CITERAT

DISSIDENTENSmått&Gott

“Om jag köper 100 kopior nu, tror du att de hinner ta slut innan jag tar min

examen?”Orolig novisch funderar på om det verkligen är värt att

spendera 75 kronor för 100 datorutskrifter på Juridicum

Ur en diskussion om ‘fördomar om studenter som pluggar’ på internetforumet Flashback. Publicerad

13/2 2011. ”Om det skulle vara så att du som läser här befinner dig i Åretrakten: Besök Tegetornsrestaurangen och hälsa från

mig - jag lovar att du blir bjuden på mat!Sture Bergwall (f.d Tomas Quick) ger restaurangtips i sin blogg ,

http://sturebergwall.wordpress.com. Publicerad 5/2 2011

MÅNADENS ARGA LAPP

Månadens argaste lapp avlämnades anonymt till en tjej med pälsmössa i Tysta Läsesalen.

Dissidenten kan dock meddela den arga djurvän-nen att mössan i själva verket var gjord av fusk-päls.

”linklaters.com/joinus

Vill du göra karriär på den ledande globala advokatbyrån i Norden? Såväl globalt som på den nordiska marknaden är vi regelbundet involverade i de största och mest komplexa juridiska uppdragen. En förutsättning för detta är vårt sätt att arbeta integrerat i gränsöverskridande team.

Linklaters Stockholmskontor rekryterar just nu biträdande jurister inom ramen för vårt Junior Associate Program. Vi söker dig med mycket goda akademiska meriter. Notarietjänstgöring eller annan relevant arbetslivserfarenhet är meriterande men inte ett krav. Du har även ett genuint intresse för affärsjuridik tillsammans med ett utpräglat kommersiellt tänkande och klientfokus.

Vi kan erbjuda dig mycket goda utvecklingsmöjligheter i en internationell och utmanande arbetsmiljö där du får arbeta tillsammans med skickliga och engagerade kollegor. Sista ansökningsdag är den 31 mars, läs mer om tjänsterna på vår hemsida www.linklaters.com/joinus

Globally minded.

Linklaters lämnar juridiska råd till världens ledande företag, finansiella institutioner och organisationer i deras mest komplexa transaktioner och affärer. Med 26 kontor i alla stora affärs- och finanscentra levererar Linklaters en unik service till klienter i Norden och över hela världen.

linklaters.com/joinus

Vill du göra karriär på den ledande globala advokatbyrån i Norden? Såväl globalt som på den nordiska marknaden är vi regelbundet involverade i de största och mest komplexa juridiska uppdragen. En förutsättning för detta är vårt sätt att arbeta integrerat i gränsöverskridande team.

Linklaters Stockholmskontor rekryterar just nu biträdande jurister inom ramen för vårt Junior Associate Program. Vi söker dig med mycket goda akademiska meriter. Notarietjänstgöring eller annan relevant arbetslivserfarenhet är meriterande men inte ett krav. Du har även ett genuint intresse för affärsjuridik tillsammans med ett utpräglat kommersiellt tänkande och klientfokus.

Vi kan erbjuda dig mycket goda utvecklingsmöjligheter i en internationell och utmanande arbetsmiljö där du får arbeta tillsammans med skickliga och engagerade kollegor. Sista ansökningsdag är den 31 mars, läs mer om tjänsterna på vår hemsida www.linklaters.com/joinus

Globally minded.

Linklaters lämnar juridiska råd till världens ledande företag, finansiella institutioner och organisationer i deras mest komplexa transaktioner och affärer. Med 26 kontor i alla stora affärs- och finanscentra levererar Linklaters en unik service till klienter i Norden och över hela världen.

Room for individuality, space for successThe business law market is dynamic and ever-changing, which calls for fl exibility and diversity. That is why we are looking for individuals with different backgrounds and personalities to be part of our team. If you possess fl exibility, imagination and ambition, we can offer you opportunities within Swedish and international business law. Our unique cross-border approach has taken us out into the world, with offi ces in more than 40 countries, and it could also be your path to an exciting and successful career in international business law.

Take your rst step by visiting us at:

www.dlanordic.se