STOCKHOLMS UNIVERSITETHistoriska institutionen

!!!!!Digitalt lärande i svenska på gymnasietEN RAPPORT UR FÖRLAGSPERSPEKTIV!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!

Karolina Moe, mars 2016!Förlagskunskap, 10 hp.Handledare: Pamela Schultz Nybacka!!!!!

Sammanfattning __________________________________________________________________________

!Digitalt lärande i svenska på gymnasietEN RAPPORT UR FÖRLAGSPERSPEKTIV!Denna rapport undersöker hur svensklärare på gymnasiet arbetar med digitala läromedel idag, varför man gör som man gör, hur man skulle vilja arbeta, och hur man ser på framtiden. Primärdata har utvunnits ur semistandardiserade telefonintervjuer med tio gymnasielärare i svenska.

Syftet har varit att skapa kunskap som kan vara till nytta för seriösa läromedelsförlag, så att de kan utveckla sitt produktutbud med kvalitativa digitala lärverktyg som lärare efterfrågar och som påvisat kan höja elevers ämneskunskaper.

Antalet aktörer som producerar digitala lärverktyg har vuxit, och utbudet är idag enormt. En mycket stor del av det som erbjuds är i själva verket undermåligt, men billigt eller gratis, vilket gör att det ändå används i skolorna. Konsekvenserna kan bli allvarliga för förlagen, för eleverna och därmed för samhället.

Lärarna som ingår i studien ville, eller hade ingenting emot att arbeta med digitala läromedel, men med få undantag sa de sig generellt sakna både tid och kompetens att sålla i utbudet, prova ut och implementera nya digitala verktyg inom ramen för sin ordinarie arbetstid. Studien pekar också på en låg medvetenheten om vad digitala interaktiva lösningar kan innebära för undervisning och kunskapsutveckling. Verktygen som oftast efterfrågades handlar om mindre avancerade övningsuppgifter, filmer, bilder, och annat som kan hjälpa lärarna att spara tid, och mer sällan om kraftfulla interaktiva program med potential att höja elevernas faktiska ämneskunskaper.

Slutsatsen är att de förlag som verkligen vill bidra till en positiv utveckling i skolan bör ta fram ett smalt forskningsbaserat utbud av lärverktyg, och bidra till rektorers och lärares kompetenshöjning inom området. Aldrig så väl utvecklade digitala verktyg kommer inte att sälja om inte kunden förstår storheten och vet hur de används. För detta krävs omfattande investeringar och nytänkande.

Man kan konstatera att många av de åtgärder som krävs för en framgångsrik implementering av digitala lärverktyg i den svenska skolan borde vidtas samordnat av myndigheter. Rapporten kan därför även vara av intresse för andra som är engagerade i skolutvecklingsfrågor.

!2

Innehåll !

Inledning 4

Problembeskrivning 4

Syfte 6

Nuläge 6 Fri institutionell marknad 6 Digitaliseringen driver 6 Läroplanen styr 7 Införsäljning 8 Hög autonomi vid inköp 8 Ekonomi 9 Producenter 9 Bra digitala läromedel 9

Teoretisk grundsyn 11 Den direkta institutionella omvärlden 11 Den indirekta institutionella omvärlden 11 Omvärldsprodukter 12 Spridning genom de- och rekontextualisering 13

Att följa kraven ! auktorisera idéer 13

Metod 14 Datainsamling 14 Utformning av intervjufrågor 14 Avgränsning och urval 14 Citat och anonymitet 15

Genomförande av intervjuer 15 Bakgrundsfakta respondenter 16 Tolkning och analys 16

Slutsatser och rekommendationer 20 Utmaningar 21 Risker 21 Åtgärder 21 Variabler utanför förlagssfären 23 Till sist 23

Bilaga ! intervjuer 24

Källor 48 Elektroniska resurser 48

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

!!Digitalt lärande i svenska på gymnasietEN RAPPORT UR FÖRLAGSPERSPEKTIV!InledningEtt digitalt lärverktyg (educational tools, läromedel, lärresurser) är ”ämnesdedikerade, interaktiva datorprogram (på vanliga elevdatorer eller pekplattor) som ger feedback för att uppnå ett visst kunskapsmål .” Det är ingen tvekan om att digitaliseringen erbjuder möjligheter att utveckla läromedel som 1

effektiviserar både undervisning och lärande, och som är motiverande och spännande att arbeta med. Det finns också en allmän förväntan hos de flesta som berörs av skolan att digitaliseringen ska slå igenom även här, så som skett inom de flesta områden i samhället. Skolan befinner sig med andra ord i ett skifte, där pappersboken alltjämt är det vanligaste läromedlet, men där digitala verktyg används allt mer.

Många kommuner och gymnasiefriskolor har investerat i elevdatorer , men fortfarande saknas ofta de 2

digitala läromedlen, mjukvaran. Att utveckla dessa på ett sätt som stöds av forskning om digitalt lärande, som fungerar tekniskt med skolornas utrustning och som tilltalar lärare och elever, är svårt och kostsamt. Samtidigt lägger skolan idag en mycket liten del av sin budget på läromedelsinköp . 3

!ProblembeskrivningDe traditionella printförlagen inom läromedel behöver stärka sin konkurrenskraft inom det digitala utbudet

för att inte tappa marknadsandelar ! konkurrensen är hård och utvecklingen går snabbt, och allt sker på en

mycket priskänslig skolmarknad. Samtidigt rapporteras med jämna mellanrum att svenska elevers skolresultat sjunker för varje år i internationella jämförelser . Det finns även oro kring lärarprofessionen; 4

fram till år 2020 behöver cirka 10 000 gymnasielärare rekryteras , det är få sökande till lärarutbildningarna 5

och yrket anses bland lärare själva ha låg status . 6

!4

Forskare Björn Sjödéns definition, http://skolvarlden.se/artiklar/forskare-underkanner-digitala-larverktyg1

2014 angav skolhuvudmän i 254 kommuner att större eller mindre en till en-projekt pågick, http://2

www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2014/03/18/satsning-okar-arbetsbelastning. Effekterna av en till en har undersökts av forskare vid Örebor universitet i projektet Unos uno, http://skl.se/download/18.492990951464200d7148530b/1402989559322/Unos_uno_arsrapport_2013_SKL.pdf

Skolverket saknar renodlad statistik om kostnader för läromedel på gymnasiet. Rickard Vinde, vd på 3

läromedelsföretagens branschorganisation Svenska Läromedel, uppskattar den årliga läromedelskostnaden per grundskoleelev till 568 kr år 2014, varav knappt 5 procent var digitala läromedel. Uppgiften är baserad på Svenska Läromedels medlemsföretags försäljning. Den totala kostnaden per grundskoleelev samma år var 94 600 kr enligt Skolverket: http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/grundskola/kostnader/kostnader-for-grundskolan-ar-2014-1.238226

2012 års PISA-undersökning som mäter kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap, visar att svenska 15-4

åringar nu ligger under OECD-snittet, http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa/pisa-2012-1.167616

Kornhall, Per. Barnexperimentet. Svensk skola i fritt fall, sid. 1235

95 procent av svenska lärare anser att yrket har låg status, enligt TALIS 2013, där 3300 lärare och rektorer för årskurs 6

7–9 deltog, http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/talis/talis-2013-1.176701

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

Marknadens nya aktörer erbjuder endast digitala produkter och driver på så sätt förflyttningen bort från de traditionella förlagens stabila inkomstkälla och antalet aktörer växer . På nätet finns programvara 7 8

att köpa och programvara att ladda ner gratis, men 90 procent av dessa är bara testverktyg och bidrar inte till någon ny kunskap och långt ifrån allt är forskningsbaserat och vetenskapligt utvärderat , eftersom Sverige 9 10

saknar krav på kvalitetsgranskning av läromedel . Det innebär att enskilda lärare, lärargrupper eller rektorer 11

ska avgöra vilket läromedel som fungerar bäst. Hos Natur & Kultur är uppfattningen att lärarna ofta väljer att inte använda de traditionella läromedlen i den utsträckning eller på det sätt som läromedelsförfattare och förlag avsett, utan istället tar fram eget material i form av kompendier och liknande . Den nya tekniken, 12

parat med en önskan om nytt material och erfarenhetsutbyte inom professionen, har också gjort att många lärare tar fram egna digitala resurser som läggs på nätet, och ersätter inköp . I Storbritannien syns tecken på 13

att företag som säljer annat till utbildningsmarknaden; möbler, säkerhetssystem, kompetensutveckling för lärare, även har börjat producera digitala utbildningsprodukter , kanske är det en möjlig utveckling även i 14

Sverige. Utöver detta går även den digitala utvecklingen snabbt, så snabbt att forskningen om digitalt lärande

inte riktigt hänger med , vilket givetvis också påverkar vad som används i skolorna. Sveriges gymnasieskolor 15

är tekniskt rustade med god tillgång till datorer , lärplattformar och smarta vita tavlor , men försäljningen 16 17

av digitala läromedel antyder att utrustningen inte används på ett ändamålsenligt sätt, det vill säga att digitaliseringens möjligheter inte tas till vara .Den senaste PISA-rapporten visar till exempel att Sverige i 18

lägre grad än andra OECD-länder har uppnått de positiva effekterna av det digitala lärandet . 19

Lärarna själva utgör läromedelsförlagens viktigaste målgrupp, då de både har inflytande över inköp, och avgör om och hur läromedlen ska användas. Kunskap om kunden, dess behov, önskemål och förutsättningar finns till viss del genom läroplanen Gy 11, forskning och utredningar, men förlagens direkta kontakter med lärarna är sporadiska; lärare har helt enkelt ingen tid över . 20

För förlagen utgör det en verklig utmaning att producera forskningsbaserade, tilltalande och verkligt interaktiva produkter och skapa en balans i kopplingen mellan traditionella och digitala läromedel.

!5

Hall, Frania, The Business of Digital Publishing, sid. 1077

http://skolvarlden.se/artiklar/forskare-underkanner-digitala-larverktyg8

Ibid9

http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/kallkritik/amne/ovrigt/10

amnesovergripande-1.238064/diglar-1.169496

Kornhall, Per. Barnexperimentet. Svensk skola i fritt fall, sid. 22511

Samtal med projektledare Martina Mellin, Natur & Kultur.12

http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/kallkritik/amne/ovrigt/13

amnesovergripande-1.238064/diglar-1.169496

Baverstock, Alison. How to market books, sid 39714

Persson, Anders, Johansson, Roger. Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika 15

institutionella sammanhang, sid. 79

2013 hade 54 procent av gymnasieeleverna tillgång till egen dator enligt en studie av Jan Hylén. http://skl.se/16

download/18.47f265d5147af9ff1781d679/1407852131116/Lagesrapport_om_it_i_skolan_SKL_2013.pdf.

Samtliga skolor i denna studie hade tillgång till lärplattformar och smarta vita tavlor, alla utom en hade datorer till alla 17

skolans elever.

Se not 1.18

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F19

%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3504.pdf%3Fk%3D3504

Rapport Lärarförbundet Vem hinner vara lärare i gymnasieskolan? http://www.slideshare.net/lararforbundet/20

presentation-gymnasierapport-141126

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

Övergången från huvudsaklig produktion och användande av traditionella läromedel till digitala lärverktyg är svår för både förlag och kunder, det vill säga lärare. Utveckling av digitala läromedel är kostsam och 21

marknaden priskänslig. !SyfteSyftet med denna rapport är att bidra med ny kunskap om läromedelsförlagens kunder, nämligen lärarna, och den digitala undervisningens utveckling. Vilka förutsättningar har lärarna att utveckla sin digitala undervisning? Använder de digitala lösningar? Hur och varför, varför inte? Vad efterfrågar de? Vilka svårigheter och utmaningar ser de idag och i framtiden?

Med hjälp av primär- och sekundärdata, det vill säga egna intervjuer samt forskning och annan information, drar jag slutsatser om vilka implikationer detta har för läromedelsförlagens fortsatta arbete. Undersökningen baseras på tio intervjuer med svensklärare på gymnasiet om hur de ser på läromedel i allmänhet och digitala dito i synnerhet. Förlaget Natur & Kultur har bidragit med tre av intervjufrågorna, de har även bidragit med ett bokpaket till varje respondent. !NulägeFri institutionell marknadFör att förstå den svenska bokmarknaden och de olika förlagens drivkrafter och marknadsvillkor, är det användbart att titta på Bo Petersons diagram där han delar in marknaden i fyra delmarknader: 22

beställnings-, fack- och massmarknad samt den institutionella marknaden. Läromedelsutgivningen är en del

av den sistnämnda, som är reglerad ! budgetramar och inköpsramar sätter gränser för inköp ! och

kännetecknas av hård konkurrens och svag köptrohet. Här har titlar lång utvecklingstid, kräver stora investeringar och upplagorna har lång livstid. Sedan 1990-talet när en rad reformer på skolområdet genomfördes, har konkurrensen ökat och köptroheten minskat på den institutionella läromedelsmarknaden. Sett i ett historiskt perspektiv har också läromedelsbegreppet försvagats; dagens skola har färre och äldre/sämre läromedel än i mitten/slutet på förra århundradet . 23

!Digitaliseringen driverSedan utgivningen av ovan nämnda bok för mer än ett decennium sedan har digitaliseringen kommit att spela en allt viktigare roll i skolan, dock inte i samma utsträckning som man skulle kunna tro, med tanke på att Sverige är ett av världens mest uppkopplade och digitaliserade länder . Hall beskriver situationen i 24

Storbritannien där flera stora statliga satsningar gjordes från mitten av 1990-talet till början av 2000-talet för att få igång och stödja skolans digitala utveckling, och där läroplanen 2013 innehöll flera digitala krav, vilket hon menar sammantaget har lett till att digitalt stöd är en mer integrerad del av undervisningen . 25

I dag är det stora flertalet av svenska gymnasieelever försedda med en personlig dator, så kallad en-till-en-undervisning. Interaktiva vita tavlor är vanliga, lärare kommunicerar med elever och föräldrar via

!6

Hall, Frania, The Business of Digital Publishing, sid. 8421

Peterson, Bo. Välja och sälja, sid 23722

Rickard Vinde, vd Svenska Läromedel23

93 procent av befolkningen har tillgång till internet, 91 procent använder internet, 92 procent har en dator, http://24

www.soi2015.se/sammanfattning/.

Hall, Frania, The Business of Digital Publishing, sid. 90-9125

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

lärplattformar, där också elevmaterial hanteras. Allt detta är tekniska och administrativa verktyg. Innehållet och en plan för hur tekniken ska bidra till ett effektivt och lustfyllt lärande, saknas fortfarande. Skolledningar och kommunpolitiker vill gärna visa att deras skolor använder den senaste tekniken , det kan även finnas en 26

förväntan om detta hos föräldrar och elever. En del lärare anammar den nya tekniken medan andra kanske känner sig pressade att använda den utan att de ser ett reellt behov, de får stöd av forskning som säger att tryckta läromedel ger bättre studieresultat än digitala . 27

När regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting i oktober 2015 lanserade ”Digitalt först”, med avsikten att digitalisera det offentliga Sverige för att bli världens ledande IT-nation , nämndes skolan 28

knappt. Förklaringen kanske är att den allmänna uppfattningen är att skolan behöver lugn och ro efter många, täta och stora förändringar. En möjlig slutsats kring detta är därför att läromedelsförlagen och skolan inte kan vänta sig något statligt stöd avseende skolans digitala utveckling, det är fortsatt en fråga för rektorer, lärare, förlag och läromedelsproducenter. Hall menar att de digitala produkterna kommer att bli allt mer sofistikerade allteftersom blandningen av undervisningsformer ökar . 29

!Läroplanen styrLäroplanen, beslutad av regeringen, är jämte digitaliseringen det som styr marknaden, både den tryckta och digitala. Ändringar i läroplanen för gymnasiet har skett 1970, 1994 och senast 2011.Gällande läroplan för gymnasiet stipulerar inte användandet av digitala läromedel, mer än skrivningen att rektorn ansvarar för att eleverna får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel och att hen också ska se till att lärarna får nödvändig kompetensutveckling . De seriösa förlagens bevakning av utbildningspolitiken, och deras 30

anpassning av läromedlen därefter, kan sägas ge skolorna en ”auktoriserad översättning” av den aktuella läroplanen. Förändringar i politiken kan slå hårt mot förlagen, vars titlar har lång produktionstid, men kan också medföra ett välbehövligt pengaflöde in i branschen när skolor måste uppdatera sina läromedelslager, skriver Hall . 31

I Storbritannien utformas läromedel efter hur de motsvarande nationella proven (exam boards) ser ut. Ur skolans synvinkel är det en fördel, skriver Hall, eftersom skolan på så sätt får maximal valuta för pengarna i det att man inte betalar för något utöver det eleven behöver kunna för att klara provet . 2014 fick 32

dock både förlag och skolväsende kritik av landets utbildningsminster Nick Gibb som hänvisade till studier gjorda av Tim Oates på uppdrag av Cambride Assessment . Gibb menade att de traditionella läromedlen var 33

av dålig kvalitet och alltför snävt inriktade på de nationella proven . Han talade också om ett ”anti-textbook” 34

ethos sedan 1970-talet, och menade att skolorna i stor utsträckning ersatt böcker med löspapperssystem, till förfång för en effektiv och kvalitativ undervisning, vilket bidragit till Storbritanniens dåliga resultat i

!7

Baverstock, Alison. How to market books, sid 39726

Ibid, sid 39727

Svenska Dagbladet, 2015.10.28. http://www.svd.se/vi-digitaliserar-det-offentliga-sverige28

Hall, Frania, The Business of Digital Publishing, sid. 9029

Läroplanen, sid 15-16. http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http30

%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2705

Hall, Frania, The Business of Digital Publishing, sid 9031

Ibid, sid. 8932

Cambride Assessment. http://www.cambridgeassessment.org.uk/news/new-research-shows-why-textbooks-count-33

tim-oates/

https://www.gov.uk/government/speeches/nick-gibb-speaks-to-education-publishers-about-quality-textbooks34

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

internationella jämförelser. Han hänvisade bland annat till Singapore där lärare i hög grad följer forskningsbaserade pappersböcker och där studieresultaten är höga. Även digitala resurser utvecklas i nämnda land, men endast det som utvärderats med lika gott resultat som pappersböckerna tas i bruk. !InförsäljningFörlagsverksamhet karaktäriseras av risktagande, och i USA tar läromedelsföretag ännu högre risker än här. Visserligen måste läromedlen godkännas före lansering, men de köps ofta in på delstatsnivå, pappersböcker

är också betydligt dyrare än här ! insatsen är helt enkelt högre. Av denna anledning är också införsäljningen

mer formaliserad än i Sverige. Här är förlagens möjligheter till införsäljning mer begränsade. Beslut om inköp sker vid bestämda

tider på året. Införsäljning äger också rum på mässor som Bok & Bibliotek, Skolforum med flera. Förlagen skickar även representanter till skolorna för produktpresentation, skolorna får regelbundet nyhetsbrev, ibland referensexemplar eller inloggning för att bedöma läromedelsnyheter på nätet. Lärarprofessionens tidsbrist påverkar dock förlagens möjligheter till införsäljning negativt. Förhållandena är likartade i Storbritannien, där ser man också en trend mot att förlagen skapar närmare kontakter till nyckelpersoner inom skolorna. 35

Pappersböcker är fortfarande det gängse läromedlet och därför relativt lätt att sälja in, medan digitala produkter utgör en större utmaning för förlagen.Enligt Hall väljer Storbritanniens lärare läromedel tillsammans, och köper ofta böcker som kan användas av olika klasser, på olika nivåer av olika lärare för att försäkra sig om en enhetlig undervisningsstrategi. Eftersom priserna inte är så höga (som exempelvis i USA) väljer man också att blanda flera läromedel, detta är tydligast i de lägre årskurserna. Utbildningspaket med komponenter i form av lektions- och bedömningsstöd för läraren är en annan viktig aspekt. Hur detta ser 36

ut i Sverige är oklart, dock framför förlagsrepresentanter att lärare generellt sett verkar vara måna om att skapa eget undervisningsmaterial som de blandar med förlagens läromedel.

!Hög autonomi vid inköpSedan 1990-talet är kommunerna skolans huvudman, det var också vid denna tid som Skolöverstyrelsen lades ner, vilket innebär att den svenska läromedelsmarknaden är fri. Produkterna utsätts därmed inte för någon institutionell granskning före lansering, vilket de däremot gör i exempel USA. Den gängse bilden av hur läromedel väljs i Sverige är att lärare själva väljer läromedlen, vilket även bekräftas av denna studie. Detta förhållande stöds inte till fullo av lärarutbildningarna, där läromedelsanalys endast ingår som delmoment i delkursen ”Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömningkurser”, 7,5 hp. Lärarens kunskaper om och användande av digitala verktyg avgörs troligen i mångt och mycket av eget intresse samt av när man gick lärarutbildningen.

När det gäller digitala verktyg är valmöjligheterna för den enskilde läraren troligen mindre. Dels kan det handla om abonnemang som skolan köper in centralt, dels kan det digitala läromedlet vara knutet till läroboken, som än så länge är det skolan och lärarna utgår från i första hand. !

!8

Hall, Frania, sid 9635

Ibid, sid. 87 f36

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

EkonomiLäromedel ingår i Skolverkets post ”lärverktyg, utrustning och skolbibliotek” som alltså även innefattar teknisk utrustning och möbler. Enligt denna statistik kostade en gymnasieelev 2014 i snitt 9 400 kronor. Enligt läromedelsföretagens branschorganisation Svenska Läromedel fick en grundskole-elev nya läromedel för cirka 568 kr år 2014. Av dessa var knappt 5 procent digitala läromedel . Färska siffror från samma 37

organisation antyder att skolornas användande av kopierade läromedel har ökat de senaste tio åren. Ju mer ansträngd ekonomi skolans huvudman har, desto mindre budget kan dess skolor räkna med, vilket givetvis inverkar på läromedelsinköpen. Dagens situation med ett stort antal nyanlända ungdomar i många kommuner lär sätta än press på många skolor. Samtidigt får en skola mer pengar ju fler elever som går på skolan; skolpengen följer eleven. !ProducenterPå den svenska marknaden finns två typer av läromedelsproducenter; de traditionella printförlagen och de nyare ”heldigitala” företagen. Läromedelsförlagen Natur & Kultur, Gleerups, Liber, Sanoma och Studentlitteratur producerar både pappers- och digitala läromedel. De i sammanhanget nya aktörer som enbart erbjuder digitala lösningar, exemplifieras av digilär.se. På nätet finns också mängder av gratisprogram. !Bra digitala läromedelForskning slår fast att det finns ett mervärde i digitala läromedel, vilket beskrivs av Björn Sjödén, 38

doktorand i kognitionsvetenskap. Nedan följer en kategorisering av olika digitala läromedels huvudfunktioner och vilka mervärden digitala läromedel kan ge. !Funktioner i digitala läromedel Här ser vi hur digitala läromedel kan kombinera innehåll (till exempel frågesport) med arbetssätt (till exempel att svara snabbt) och olika sätt att framställa kunskapsmaterialet (till exempel muntliga instruktioner eller övningar). !Drillning- och övningsfunktioner används för att nöta in färdigheter, de är ofta utformade som frågesporter, fylla i- och klicka rätt-uppgifter. Kunskapsmål kan till exempel vara att lära sig ordklasser eller verbböjningar. Återkopplingen består av rätt eller fel, eleven får inte tips på hur hen kan förbättra sig. Här finns ett stort gratisutbud. Vägledningsfunktioner ger en för eleven självständig genomgång av ett område. Eleven kan utan lärarstöd använda sig av instruktioner, svara på kontrollfrågor och utföra enklare uppgifter. Vägledningen kan antingen följa en linjär bana där alla elever går igenom samma saker, eller en förgrenad bana, där elevernas banor tar olika vägar beroende på vad de svarat. Programmet kan ge utförliga beskrivningar på det eleven inte klarat. Simuleringar visar dynamiskt hur något ska utföras, (till exempel att göra ett radioinslag) eller hur något fungerar (till exempel hur radiovågor sänds). Man kan även simulera ”omöjliga” situationer, till exempel hur det är för en blind person att ta sig över en väg. Dessa simuleringar kan ge konsekvensfeedback, att man ser

!9

Statistiken avser försäljning från medlemsföretag i Svenska Läromedel: http://svenskalaromedel.se/medlemsforlag37

Sjödén, Björn. Vad är ett bra digitalt läromedel? I Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning 38

i olika institutionella sammanhang, Persson, Anders och Johansson, Roger (red.), sid. 79!92

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

vad som händer när man gör på ett visst sätt, och att man kan ändra skeendet.Lärspel eller spelfunktioner, tidigare kallat edutainment, med målet att göra lärandet underhållande. Det består av kunskapsspel i olika ämnen, ofta med tävlingsfunktioner, och utbudet är stort, också av gratismaterial. Lärspel är enligt Sjödén omdebatterade som läromedel, då de inte främjar elevens förståelse eller reflektion, utan främst verkar genom att hålla kvar spelaren, ungefär som många konventionella digitala spel gör. Problemlösningsfunktioner är mer komplexa och hjälper eleven att träna systematisk analys. Programmen kännetecknas av att man ska utföra en serie handlingar (process) för att lösa ett problem (nå ett mål). För att lyckas krävs det att man reflekterar över lärprocessen (metakognition). !Mervärden för digitala läromedel Datorn är i grunden en maskin för beräkningar. Den kan utifrån olika variabler beräkna när, hur och vad som ska visas för en elev. Med detta synsätt blir läromedlet ett underliggande styr- och kontrollsystem som strukturerar lärprocessen. Jämför med en traditionell textbok som också styr eleven genom kunskapsnivåer (förutsatt att man bläddrar från sida till sida) och kontrollerar att eleven tillgodogjort sig kunskapen genom övningsfrågor. (Om boken skulle fungera digitalt skulle det vara omöjligt att bläddra vidare innan man svarat rätt på senaste frågan, som dessutom skulle omformuleras vid varje fel svar!)

Utifrån denna syn på datorn pekar Sjödén på tre kontexter för digitala mervärden som alla skiljer sig från traditionella läromedel; representation, interaktion och social positionering. Digitalt mervärde skapas

när de tre kontexterna samverkar medan eleven använder sig av läromedlet ! ju tydligare styrning och

kontroll, desto högre påverkan på lärandet. !Representation ! vad datorn gör Om en elev presenteras för ny kunskap på flera olika sätt, exempelvis

verbala instruktioner kombinerat med att få prova på själv, ökar chanserna att den lär sig snabbare. Ett digitalt läromedel ska alltså kombinera, representera, information på flera olika sätt, några exempel är instruktioner, demonstrationer, metaforer, resonemang, positiv och negativ återkoppling.

Sjödén tar upp två i sammanhanget vanliga missuppfattningar: Att ett visuellt tilltalande läromedel per definition fungerar bättre på inlärningen än ett icke tilltalande dito, och att om en person säger att den föredrar ett visst presentationssätt är det också det som fungerar bäst. Istället är det läromedlets förmåga att motivera som är avgörande, liksom multimodal presentation, kombinationen av ljud och bild.

Interaktion ! vad eleven gör med datorn När eleven interagerar med läromedlet och får tydlig och

omedelbar återkoppling främjas inlärningen. Återkopplingen ska anpassas efter elevens svar så att den rättar sitt beteende, och svårighetsgraden ska anpassas efter individen, ungefär som kända datorspel gör.

Social positionering ! hur eleven förhåller sig till lärandet Med social positionering kan eleven lära sig att

tänka och agera på nya sätt genom att ta en ny social roll som avatar. Målet är att försätta eleven i en simulerad maktsituation, där den ser sin egen påverkan på omgivningen och därmed får kontroll över sitt eget lärande. Även här går det att jämföra med populära datorspel som Minecraft eller SimCity. I ett lärandesammanhang skulle det kunna handla om att sätta samman Sveriges riksdag, lägga lagförslag och se dess följder.

Dessa digitala mervärden frigör lärarens resurser och förändrar därmed undervisningen. Men för att

så ska ske krävs förändringar både avseende utbudet och användningen i undervisningen ! kostsamma och

svåra omställningar för såväl förlag som lärare. !!10

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

Teoretisk grundsynBegreppet institutionell omvärld kommer från den nyinstitutionella organisationsanalysen som handlar om hur organisationer och dess aktörer påverkas av idéer, regler, moden, kunskap, ideologier och normer, och

hur förändrade praktiker kommer till stånd. Teorin är intressant att applicera på vårt problem ! skolans

digitalisering ! då skolans institutionella omvärld är komplex och digitaliseringen i sig är ett pågående

globalt skeende. Staffan Furusten, docent i företagsekonomi, aktiv vid Handelshögskolan och föreståndare för SCORE,

Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor, beskriver i sin bok Den institutionella omvärlden, vilka krafter bortom marknaden som styr företag och organisationer. Hans grundtanke är att organisationer och dess aktörer, inklusive chefer och ledare, bara kan fatta beslut som är möjliga utifrån sin organisations institutionella ramar. Anpassningen till omvärlden är nödvändig för att de ska betraktas som legitima inom sitt verksamhetsområde, det kan ske medvetet eller omedvetet, frivilligt eller ej. Att använda digitala 39

läromedel i gymnasiets svenskundervisning håller möjligen på att bli ett sådant outtalat institutionellt omvärldskrav på lärarna; tecken på detta finns i rapportens bilagda intervjuutskrifter.

Krav från omvärlden som alltså begränsar handlingsutrymmet har blivit förgivet tagna, institutionaliserade, och är relativt beständiga över tid. Om kraven är lagstadgade, som läroplanen, lever de kvar länge, och organisationen måste anamma idéerna. Men kraven kan även vara en del av en organisations osynliga strukturer, något som ”bara finns” och som lever kvar av tradition och hävd, i vilket fall de kan vara uttalade eller outtalade. Ett exempel på detta är att lärare sätter ihop eget utbildningsmaterial trots tillgång till kvalitativa läromedel och trots tidsåtgången i en pressad vardag.

De osynliga strukturerna som leder till ett visst sätt att arbeta, praktiker, existerar enbart på grund av att organisationens aktörer producerar och sprider dem, vilket betyder att de kan förändras, även om icke-strukturen gör att förändring kan vara svårt. Ju tydligare formell styrning, desto större möjligheter att förändra praktikerna, och omvänt; ju mindre formell styrning ovanifrån, desto svårare att förändra normer och praktiker. !Den direkta institutionella omvärldenFurustens argumentation går alltså ut på att enskilda företeelser inte kan förklara hur organisationer utvecklas, istället beror detta på den direkta och indirekta institutionella omvärlden.

Skolan och lärarna har till vardags utbyten med elever, föräldrar, rektor och skolledning; det handlar om kunskap, betyg, föräldrakommunikation, styrning och ledning, administration etc. Strax utanför dessa direkta utbyten finns de institutionella omvärldsaktörerna och omvärldsprodukter: Läromedelsproducenter och läromedel, OECD och dess PISA-undersökning, riksdag och regering och läroplanen, Skolverket och dess inspektioner, kommunpolitiker och deras skolbudget och mål, intresseorganisationer som Dyslexiförbundet och deras rapporter, fackförbund med dess förhandlingar och agitation och så vidare. !Den indirekta institutionella omvärldenPå större avstånd finns den indirekta omvärlden som består av rörelser och samhällstrender. En rörelse skapas när många individer, organisationer eller länder ungefär samtidigt och på många olika platser gör samma sak, digitaliseringen är ett sådant exempel. Ofta väljer en organisation att i något hänseende ta efter

!11 Furusten, Staffan. Den institutionella omvärlden, sid. 1039

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

en annan organisation som tycks framgångsrik. 2015 var Finland bästa skolnation i västvärlden på plats nummer sex, enligt OECD:s rankning. Landet har påbörjat en samordnad digitalisering av sina gymnasieskolor , och ligger sannolikt före Sverige i skolans digitala rörelse. Om arbetet faller väl ut i 40

forskningen kan Sverige komma att vilja ”kopiera” metoden i framtiden. Dock lyder den svenska skolan i högre utsträckning under marknadsmekanismer (ett resultat av rörelsen marknadisering: fritt skolval och

friskolor) än under hierarki och byråkrati ! som krävs för att samordna ett lands alla gymnasieskolor ! vilket

troligen skulle sinka skolans digitala rörelse. Furusten pekar på att även om en organisation anammar en annan aktörs metoder, så kan organisationens praktiker fortsatt ändå skilja sig mycket åt . 41

En rörelse möjliggörs genom att starka aktörer propagerar för dem under en längre tid. Vilka dessa starka aktörer är i fallet med skolans digitalisering är mer oklart. Är det läromedelsförlag och läromedelsproducenter, föräldrar, skolledning, kommunpolitiker, lärare själva eller elever? Gällande läroplan, det vill säga riksdag och regering, säger inte att undervisningen ska bedrivas digitalt, men röster börjar höjas för att digitalisera åtminstone delar av skolan, till exempel har det kommit ett förslag om att digitalisera de nationella proven, detta för att hushålla med lärarnas tid . 42

Bortanför rörelser finns samhällstrender som är den mest basala delen av den indirekta omvärlden. Furusten exemplifierar med västvärldens modernitet, där framsteg och tillväxt per definition är av godo, där vi mäter och jämför och där rationalitet och analysförmåga beundras. Motsatsen är samhällen där religionen präglar ordningen. Digitaliseringen är en del av moderniteten; med dess hjälp kan vi med lätthet kommunicera världen över och snabbt göra alla slags ärenden med hjälp av smarta telefoner, en utveckling som även nått delar av tredje världen. !OmvärldsprodukterDet som organisationerna varje dag ser, hör och möter på olika sätt, kallar Furusten för institutionella omvärldsprodukter . Det kan vara varor eller tjänster, kommersiellt framtagna eller av allmän karaktär. 43

Den gemensamma nämnaren är att de är framtagna av några aktörer och riktade mot andra. Furusten delar in produkterna i materiella omvärldsprodukter; till exempel information och regler,

och sociala omvärldsprodukter; tjänster inom exempelvis utbildning, konsultation och utredning. Dessa materiella och sociala produkter förpackas antingen i fysiska produkter, som den här rapporten, eller i prat; föredrag och diskussioner. Produkter som materialiseras i form av text på olika sätt, till exempel en idé i ett debattinlägg av utbildningsministern på DN Debatt, har större möjlighet att påverka, spridas och anammas av ett stort antal organisationer och individer. När så väl har skett efter en tid, kan produktens innehåll bli underordnat det faktum att produkten utgör referensram för så många. Psykologin bakom många bästsäljande böcker kan liknas vid detta: En ny bok, kanske medioker eller i varje fall inte bättre än många andra på marknaden, blir av någon anledning en ”snackis” runt fikabordet, på sociala medier, i tv-soffan. Som social individ vill många vara med i gemenskapen, och kunna referera till den nu rikskända boken. Hen köper boken, som blir än mer populär och blir tagen för en ”bra bok” trots att bättre troligen finns i genren.

!12

Skolverket, Omvärldsbloggen, Stefan Pålsson. http://omvarld.blogg.skolverket.se/2016/02/16/digital-studentexamen-40

i-finland/

Furusten, Staffan. Den institutionella omvärlden, sid. 941

http://www.dn.se/debatt/lararassistenter-ger-lararna-mer-tid-for-undervisning/42

Furusten, Staffan. Den institutionella omvärlden, sid. 2843

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

När författaren ger ut nästa bok, går fler och köper den omedelbart ! författaren har fått auktoritet och

skapat ett kulturellt kapital . 44

Som etablerad auktoritet har hen även större möjlighet att påverka med sociala produkter, prat. Furusten exemplifierar här med välkända konsulter och rådgivare, som förpackar sina sociala tjänster i form av muntliga råd, och på så sätt påverkar vad som sker i organisationer. !Spridning genom de- och rekontextualiseringFör att information, omvärldsprodukter, text eller ”prat”, ska spridas krävs att den lösgörs från sitt sammanhang och förpackas i en form som möjliggör spridning, Furusten kallar detta de-kontextualisering. Därefter går informationen in i ett nytt sammanhang, en ny organisation, den re-kontextualiseras.

I den bästa av världar skulle information eller produkter som byggde på forskning ha tyngd i sig själv och spridas effektivt genom säg utgivningen av en bok, men i verkligheten sprids idéer genom en mängd kanaler. Furusten berör en aspekt som är relevant för vår problembeskrivning, nämligen att det inom samhällsvetenskaperna, det vill säga utbildning, inte finns samma koppling mellan vetenskapliga resultat och allmän praktik som det finns inom naturvetenskaperna . Inom till exempel fysik och medicin påverkar 45

forskningsresultaten i högre grad produkterna och praktikerna som tas fram, så är inte alltid fallet inom vårt område. Ett exempel är lärarstyrd undervisning versus elevstyrd dito. I det senare fallet förväntas eleverna ta ett större eget ansvar och söka egen kunskap. Denna pedagogik har gällt under många år, trots att forskning visar att resultaten blir högre när läraren styr vad eleven ska lära sig samt förmedlar kunskaperna . Ett nytt 46

läkemedel måste prövas och godkännas av Läkemedelsverket, men ett läromedel behöver vare sig prövas eller godkännas. Istället produceras läromedelsmaterial som efterfrågas, som det finns ett upplevt behov av, precis som inom managementteorier, vilket Furusten exemplifierar med. Fördelen är att kunden faktiskt kan få hjälp med sitt problem, nackdelen är att hen kanske bara efterfrågar det som den redan känner till, och att ny kunskap därför aldrig förs in i sammanhanget, någon re-kontextualisering sker inte. Undersökningen nedan visar just detta; många av de intervjuade uttryckte efterfrågan av sådant de kände till och utelämnade de mer avancerade funktionerna av digitala läromedel. !Att följa kraven ! auktorisera idéerDet är tydligt att skolledare och kommunpolitiker har haft för avsikt att följa (de informella) kraven på att digitalisera skolan. Idag tas det nästan för givet att alla elever ska ha varsin dator och att kommunikation med elever och vårdnadshavare sker via så kallade lärplattformar; kanaler och administration har digitaliserats.

Furusten menar att icke lagstadgade krav och idéer som når en större spridning har det gemensamt att de är förankrade i modernismen (samhällstrend) och att de passar med rörelser i modernismen, som

marknadisering, företagisering och expertisering. Ett av digitaliseringens främsta syften är att effektivisera !

vilket rimmar väl med Furustens tes om att modernismen ligger till grund för omvälvande rörelser. En idé som omvandlas till ett institutionellt omvärldskrav utgör först ett samtalsämne, en diskurs, som sprider sig globalt, vilket idag med sociala medier i teorin kan ske på ett dygn. När flera aktörer samtidigt gör samma sak blir diskursen, samtalsämnet, ett mode, en fluga, som organisationer kan välja att följa eller inte.

!13

Steiner, Ann. Litteraturen i mediesamhället, sid 18844

Furusten, Staffan. Den institutionella omvärlden, sid. 8745

Hansson, Åsa. Ansvar för matematiklärande. Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet. 46

https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/26669

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

För att ett mode ska bli en standard krävs att aktörer med symboliskt och ekonomiskt kapital formellt organiserar sig; i vårt fall elektronikföretag, elleverantörer, programutvecklare, riksdag och regering. Internet som bas för att inhämta information och förmedla sig har gått från diskurs till mode till standard till rörelse till samhällstrend. Digitaliseringen i allmänhet är idag en samhällstrend, medan skolans läromedelsdigitalisering troligen befinner sig mellan mode och standard. Som aktör i läromedelsdigitaliseringen har man enligt Furusten tre val: Följa kraven, inte följa dem och riskera att tappa i förtroende, eller förändra kraven. !MetodDatainsamlingFör framtagandet av primärdata använde jag mig av semistandardiserade telefonintervjuer. Frågebatteriet bestod av 17 frågor uppdelade i bakgrundsfrågor, allmänna frågor om läromedel, specifika frågor om digitala läromedel samt en framtidsfråga.

Valet mellan besöks- eller telefonintervju föll på det senare främst av tidsskäl, både för egen del för att hinna genomföra undersökningen, och för lärarnas del att hinna och vilja delta. Telefonintervjun gav mig också möjlighet att intervjua personer från hela landet. Eftersom jag inte behövde några visuella hjälpmedel såg jag inget hinder för metoden.

En nackdel skulle kunna vara att kontakten med respondenten kan bli sämre än vid en besöksintervju. Å andra sidan blir eventuellt intervjuareffekten mindre än vid ett besök. Fokusgrupper som metod förkastades då min bedömning är att det är svårt att få till tider då flera personer har möjlighet att delta, tidsaspekten samt att jag bedömer det svårt för mig som ensam intervjuperson att korrekt höra och fånga upp det som sägs av var och en i en sådan situation.

Som faktabas använder jag kurslitteratur, aktuell forskning och föreläsningsmaterial från Förlagskunskapen vid Stockholms universitet. !Utformning av intervjufrågorIntervjufrågorna syftar till att få en bild av lärarens nuvarande arbets- och undervisningssituation och av hur man använder läromedel idag, detta för att förstå förutsättningarna för eventuella framtida förändringar som digitaliseringen. Jag har också velat ta reda på hur långt man kommit i användandet av digitala läromedel, hur man ser på dessa samt om man saknar något i läromedelsutbudet. Natur & Kultur har bidragit med frågeställningar där avsikten är att klarlägga hur de befintliga digitala läromedlen utvecklar undervisningen, och vilka delar av svenskundervisningen som har mest att vinna på en fortsatt läromedelsdigitalisering; grovt förenklat språkdelen eller litteraturdelen. Slutligen har Natur & Kultur velat få belyst vilka utmaningar svensklärarna ser inom de närmaste åren.

Frågorna har valts utifrån relevans, praktisk genomförbarhet samt förklaringsvärde, det vill säga svaret på frågan kan förklara en större del av den totala problembilden . 47

!Avgränsning och urvalUndersökningen avser svensklärare på gymnasiet i kommunal och privat regi, och inbegriper inte vuxenutbildning, då den inte är jämförbar med gymnasieskolan. Till exempel bedrivs den ofta på distans och kurserna är tidsmässigt mer koncentrerade.

!14 Christensen, Lars. Marknadsundersökning. En handbok, sid.5547

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

Av tidsmässiga skäl var avsikten att hitta urvalet av respondenter på Facebook, främst i den offentliga gruppen Svensklärarna, med 9 331 medlemmar , och en del av Svensklärarföreningen. Där visade dock 48

ingen intresse av att delta. Efter detta avtalades det att Natur & Kultur skulle bidra med ett bokpaket innehållande en lärobok och en skönlitterär bok, till varje respondent, vilket troligen hjälpte den fortsatta intervjubokningen.

Totalt bokade jag under drygt en vecka tolv intervjuer, varav tio gick att använda, sex kommunalt anställda och fyra privat. Fyra hittade jag genom bekantas bekanta. Två hittades via skolors administratörer; vi avtalade via samtal att hen skulle vidarebefordra mejl från mig till skolans svensklärare. Tre hittade jag via sökningar på Facebook, dock föll två av dem bort då det visade sig att de undervisade vuxna. Tre bokades efter att jag kontaktat dem direkt på deras e-postadress via skolans hemsida.

Jag skickade cirka 30 mejl, nådde cirka fem skoladministratörer (gate keepers) med samtal och efterföljande mejl. Alla uppringda ville inte vidarebefordra mitt mejl utan hänvisade till rektor. Detta tolkade jag som en ängslan, möjligen kopplad till ekonomi och öppenhet avseende arbetssätt, som troligen skulle kunna visa sig hos även hos rektor. I dessa lägen valde jag därför att gå vidare med andra skolor för att snabbt komma framåt.

Den av respondenterna som visade sig arbeta mest med digitala lösningar var också den jag hittade via Facebook och hens egen blogg, vilket påverkar undersökningens validitet. Då beskrivningen utgör en stark kontrast till övriga respondenters, är den ändå värdefull för undersökningen. !Citat och anonymitetJag valde att inte erbjuda respondenterna att godkänna sina citat, då min erfarenhet är att många då väljer att justera, försköna, tillrättalägga det som de sagt spontant. Trost ger stöd för att den intervjuade inte behöver godkänna utskriften/tolkningen . Ingen respondent bad heller om att få kontrollera sina svar. Jag 49

hade på förhand bestämt att respondenterna skulle anonymiseras i undersökningen, ingen av respondenterna ställde några frågor om detta. !Genomförande av intervjuerAmbitionen var att genomföra 10-15 intervjuer beroende på resultatet av det empiriska materialet, dock kunde endast tio giltiga intervjuer göras. Eftersom empirisk mättnad i intervjusvaren uppstod redan före tio intervjuer, såg jag inte skäl att utöka antalet.

Intervjuerna genomfördes dagtid 8-16 februari, med något undantag befann sig lärarna på arbetet. De tog 25-30 minuter att genomföra, materialet renskrevs direkt efter varje intervjutillfälle. De 17 frågorna bestod av fem bakgrundsfrågor och tolv öppna frågor, se bifogat material. I vissa fall ställdes följdfrågor för utförligare svar. För att inte lägga orden i munnen på respondenten eller riskera att avbryta, undvek jag att göra sammanfattningar av det sagda . Med tanke på att lärarprofessionen relativt ofta på olika sätt 50

ifrågasätts i media, undvek jag även att ställa frågan ”varför?”, som kan uppfattas som ifrågasättande, och därför påverka respondentens vilja att svara öppet och ärligt . Istället använde jag ”hur menar du?”, ”kan du 51

berätta mer?” och liknande. !

!15

Antal den 1/1 2016. https://www.facebook.com/groups/16958880707248

Trost, Jan. Kvalitativa intervjuer, sid.11249

Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, sid.10650

Ibid, sid. 10351

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

Bakgrundsfakta respondenterGymnasieskolorna som intervjupersonerna arbetade på fördelar sig som följer: Stockholm fem, Borås två, Eskilstuna, Falun och Kristianstad en vardera. Sex av skolorna var kommunala, fyra friskolor. Åtta av respondenterna var kvinnor. Två intervjupersoner fick sin lärarexamen för högst två år sedan. Tre fick sin

examen för cirka 20 år sedan och fem stycken tog examen för mellan 7!14 år sedan. Hälften av lärarna

uppgav att deras elevers socioekonomiska bakgrund var stark, hälften uppgav att den var svag. Innevarande läsår undervisar intervjupersonerna elever från tolv olika gymnasieprogram; fem studieförberedande och sju yrkesförberedande. I Sverige finns 18 gymnasieprogram att välja bland. !Tolkning och analysNedan följer intervjufrågor exklusive bakgrundsfrågor, med sammanfattningar av det viktigaste som framkom samt egna reflektioner. Intervjusammanställningarna i sin helhet återfinns som bilaga. !Vem bestämmer vilka köpta läromedel du använder? Lärarkollegiet väljer läromedlen tillsammans, förstelärare har större möjligheter att påverka, och de som arbetar som enda svensklärare på skolan bestämmer helt själva. Ekonomiska begränsningar anges inte i någon utsträckning. I de fall läraren är ensam svensklärare på skolan avgör denne själv. Svaren belägger den bild jag tidigare fått. !Vad kännetecknar ett bra läromedel? Det är stor spridning på svaren, men det som flest anger är att läromedlet ska följa kursen och innehålla bra övningar. Några exempel på det senare: I språkhistoria borde översättningar från det aktuella språket (till exempel gammelsvenska, fornsvenska och runor) ingå, då sparar man tid. Flera nämner att debatt och diskussion uppskattas av eleverna, övningar som uppmuntrar till detta är efterfrågade. På de yrkesinriktade programmen vill man att läromedlen ska vara vinklade mot programmet och elevernas intressen för att motivera dem: ”Man skulle behöva ett läromedel för varje program för att kunna anpassa undervisningen efter programmet.” Överlag verkar det finnas en vilja att anpassa materialet på olika sätt för att öka elevernas intresse och motivation, att ”aktivera” dem.

Inom språkriktigheten är det viktigt att materialet är modernt och aktuellt. En lärare pekar på

balansgången mellan att följa med samtiden ! vara modern ! och samtidigt värna bildningen. Hen framhöll

vikten av att läromedel i litteraturhistoria innehåller en idéhistorisk bakgrund, eftersom elevernas kunskaper i historia generellt sett är låga. Här uppskattades också sammanfattningar och följdfrågor. Läromedel i litteraturhistoria verkar mer uppskattat och mindre ifrågasatt än språkriktighetsläromedel. Endast en person nämner att läromedlet ska vara forskningsbaserat och två att det ska bidra till lärarens effektivitet. ”Det ska hjälpa mig att tänka kring kurserna; jag ska slippa komma på upplägget själv.” Ändå återkommer frågan om lärarnas tidsbrist i så gott som varje intervju. Bara en person nämner att det ska förhålla sig väl till nationella proven, vilket kontrasterar till det vi tidigare läst om förhållandena i Storbritannien, där det är mycket vanligt att läromedlen följer motsvarigheten till deras nationella prov. !Händer det att du inte följer det köpta läromedlet? Om ja, hur kommer det sig? Alla svarar ja, en person förstår inte frågan, en säger: ”Jag förstår inte varför jag ska följa läromedlet, jag följer kursen”. Man vill ha ett tryckt läromedel som man använder som komplement och inspiration till det egna upplägget, vilket möjligen går på tvärs med läromedelsförlagens tanke. Många anger att läromedlen

!16

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

behöver anpassas till elevgruppen; till deras kunskapsnivå, eller för att motivera dem. Man menar också att det inte finns tid att följa läromedlet då det är för omfattande. Om en lektion är planerad utifrån boken ställer det till problem om något oförutsett händer, som att eleven har glömt sin bok. Tidspressen som nämns upprepade gånger av olika intervjupersoner, kanske skulle mildras om man valde att använda läromedlens upplägg, men nästan inga sådana reflektioner hörs. Dock säger en person att hen kanske väljer egna upplägg för att hen kan välja, en annan uttryckte: ”Det är nästan en slags populism, detta att man inte ska använda läromedlen.” !Vilka digitala lösningar arbetar du med idag? Alla använder sig i olika utsträckning av digitala administrativa verktyg. Hälften använder inga digitala läromedel i svenskundervisningen. De flesta av dem som anger att de använder digitala lösningar, ger inte konkreta svar på frågan, vilket kan tyda på en osäkerhet kring vad som räknas som digitala läromedel, och indikera på låg kunskap i frågan.

Produkter från de traditionella läromedelsförlagen används i mycket liten utsträckning, någon angav även att det var för dyrt. Istället nämner man oftare egna och andras filmade genomgångar och instruktioner som både används för det flippade klassrummet och på andra sätt. Man tittar på UR och andra SVT-program, hämtar gratismaterial som Sokrative och Padlet, även Litteraturbanken nämns. En person bedriver sin undervisning från den egna bloggen, och är i stort sett helt digitaliserad i sin undervisning. Hen framhöll multimodala texter och uppgav att elevernas engagemang ökar när uppgifterna framstår som om de är ”på riktigt”, vilket också stöds av forskning . Samtidigt skriver Anna-Lena Godhe i sin avhandling att 52

svensklärare på gymnasiet ger elever multimodala uppgifter, trots att de enligt kursplaner inte ska bedöma på sådana uppgifter, vilket de inte heller gör. Eleverna ägnar då tid åt andra uppgifter än de som läroplanen anger, det vill säga talad och skriven text. Fler lärare antydde att multimodala texter eller andra metoder, 53

oklart vilka, kan vara möjliga vägar att gå i framtiden. !Varför arbetar du /inte/med digitala lösningar? De skäl som främst nämndes var att man kan komma åt fusk och plagiat, spara tid, göra undervisningen mer aktuell, ge snabb elev- och kamratrespons, främja interaktion och delning samt följa elevens arbetsprocess. Dessa skäl hör dock mer till administrativt digitalt stöd, och inte till läromedel, vilket rimmar väl med vår utgångspunkt att gymnasieskolorna tekniskt sett har kommit långt men att digitaliseringens möjligheter inte tas till vara.

Flera tycks tro/anse att digitala läromedel i stort sett utgörs av e-böcker, och ser därför inte något större behov av det. Man har uppfattningen att eleverna föredrar att läsa pappersböcker framför på skärm, och att pappersboken troligen också är bättre för lärandet.

Samtidigt ser man fördelar med digitala läromedel: de är lättillgängliga, övningar med exempelvis tävlingsmoment motiverar eleverna (för att de ”är i sina mobiler”), de lär eleverna att navigera i 54

informationssamhället och därmed utöva sina demokratiska rättigheter. En av dem som frekvent använder

!17

Åkerlund, Dan. Elever syns på nätet - multimodala texter och autentiska mottagare, http://www.skolverket.se/52

skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/undervisning/skolarbetet-blir-pa-riktigt-nar-fler-laser-elevernas-bloggar-1.220861

Godhe, Anna-Lena. Creating and Assessing Multimodal Texts. Negations at the Boundry, http://www.skolverket.se/53

skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/undervisning/multimodala-delar-missas-i-bedomning-av-text-1.223447

Denna uppgift lämnades av en lärare på Komvux, övriga svar från denne ingår inte i studien. 54

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

digitala lösningar säger: ”Jag måste se en pedagogisk vinst med att använda det; varje nytt digitalt verktyg motiveras av att det är bättre än det analoga”. !Då många hade dåliga kunskaper om vad digitala verktyg är och kan vara, och inte heller använde det i stor utsträckning hade de svårt att svara på frågan. Jag upplever ingen ovilja att använda sig av digitala läromedel. Ickeanvändningen verkar bero på att man dels inte ser något riktigt behov av det, dels på att man inte hinner sätta sig in i tekniken och utbudet. Kunskaperna om vad digitala läromedel är och kan vara i svenskämnet är låg, vilket avspeglar sig i svar som: ”Mobilerna tar bort fokus.”, ”Det är bättre att läsa i en bok än på skärm.” Man svarar också att tekniken gör mer skada än nytta, i det att det är frestande för eleverna att leka istället för att arbeta med tekniken, vilket även har stöd i forskningen. För dem som var 55

sin skolas enda svensklärare framstod hindren för att komma igång som ännu högre. De som kommit längre i användandet angav att arbete i digital miljö ger eleverna nödvändiga framtida

redskap i informationssamhället, att det är en demokrati- och likvärdighetsfråga. En annan motiverade användandet med att eleverna redan i så stor utsträckning använder sig av digitala enheter och att det erbjuder större variation. !Hur kan man utveckla svenskämnet med hjälp av de digitala lösningar som finns i verksamheten idag? De flesta anger att språkdelen skulle vara betjänt av en mer frekvent användning av digitala läromedel; grammatikövningar och frågesporter, men även att ett mycket större antal övningar skulle vara en fördel, särkilt i förhållande till det stora antalet nyanlända elever. Detta resultat rörande övningar rimmar väl med det som tidigare sagts i fråga om traditionella läromedel, där bra övningar uppskattas. Som vi läst i en tidigare del av rapporten består lejonparten av lärverktyg på nätet av testverktyg, det vill säga övningar.

Bara en person nämner användandet av digitala resurser som ett sätt att utveckla elevens faktiska kunskaper i ämnen som språksociologi, minoritetsspråk, källkritik och informationssökning, det vill säga ett användande utöver utvecklingen av färdigheter (läsa och skriva).

Många anser att även litteraturen skulle tjäna på digitala lösningar. Ett par nämner möjligheten att kunna förmedla litteraturhistoria inte bara genom text utan även med film och bild. ”Det gäller att inte fastna i ett för snävt synsätt om vad litteratur är, utan även ta med bild, musik, till och med dataspel”. Att läraren ständigt behöver anpassa läromedel och undervisning till individuella elevers nivå återkommer i intervjuerna, liksom elevernas vikande läsförståelse. Det ligger därför nära till hands att tänka sig att lärarna ser utvecklingen av multimodala texter som ett sätt att kunna bedriva en fungerande klassundervisning där alla hänger med. Denna eventuella glidning från text till rörlig bild kan vara av intresse för makthavare både inom utbildningsväsendet och förlagsbranschen.

Inom litteraturhistoria ses det inlästa litteraturutbudet som en fördel, liksom det stora utbudet på Litteraturbanken. Det sistnämnda emotsäger vad andra tidigare sagt om de traditionella läromedlen i litteraturhistoria, nämligen att de är mycket positiva till de urval i världslitteraturen som ”redan gjorts” av läromedelsförfattarna. Läromedlet fungerar i dessa fall som avsett, att stödja och effektivisera undervisning och lärande. !I vilka delar av svenskan kan man utveckla nya arbetssätt med hjälp av digitala lösningar?I gymnasiet ställs höga krav på att kunna skriva olika slags texter, och med digitala verktyg ges nya

!18

Nordmark, Marie. Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning. En ämnesdidaktisk studie av 55

skrivprocessen, http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/undervisning/anvandning-av-datorer-utmanar-skrivandet-1.218292

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

möjligheter för läraren att följa elevens skrivprocess. Det är också detta som nämns av flest, jämte möjligheten att kunna ge snabb respons på elevens arbete, inkluderat kamratrespons och delning av material. Även inom forskningen uppmärksammas elevernas förändrade sätt att skapa text med hjälp av dator. En studie visar att gymnasieelever numera skriver, planerar och bearbetar sin text i detalj samtidigt, vilket skulle vara mer ansträngande än att göra som förr med disposition, skrivande och bearbetning i flera utkast. I kombination med distraherande sociala medier och det faktum att elever överlag läser mindre 56

litteratur än förr, lär detta påverka textproduktionen negativt. En person menar att med elevernas sjunkande ord- och läsförståelse skulle läsningen underlättas om

de kunde klicka på ord de inte förstår direkt i texten för att få en förklaring, vilket även skulle gynna elever med annat modersmål än svenska. Ett annat förändrat arbetssätt var nya sätt för eleverna att presentera sina arbeten för klassen. !Vad skulle få dig att arbeta mer med digitala lösningar? Svaren är tämligen samstämmiga. Majoriteten anger att de skulle använda digitala lösningar om de kände till något bra och om det fanns på deras skola, men också att de saknar kunskaper om både det digitala området som sådant, och om utbudet. Skälet till att de inte satt sig in i det är tidsbrist. Två uppger att de skulle använda digitala läromedel om det skulle bidra till att de kunde ”spara tid”, en säger att de digitala läromedlen måste stämma med lärarens syn på undervisning och med forskning. En person pratar om att läromedlen, både traditionella och digitala, borde vara inriktade på gymnasieskolans olika [yrkesförberedande ] program. En anger kostnaden som skäl och vill ha ett paket med både tryckt och 57

digitalt läromedel till det pris man betalar, annars har skolan inte råd. Jag tolkar svaren som att det finns en mer eller mindre stark vilja både hos lärare och skolledning, men att förutsättningarna inte är på plats. Bilden stämmer med forskare Björn Sjödén, vars beskrivning är att lärarna vill använda digitala resurser, men att de är hänvisade till att utveckla detta på fritiden . 58

!Vilken är svensklärarens största utmaning i ett treårsperspektiv? Även här är svaren samstämmiga; elevernas läsning nämns av alla utom två. Med läsning avses både elevernas läsförståelse och viljan att läsa, att se litteraturens relevans i samtiden och att bevara ett bildningsideal. Flera ger exempel på tillfällen då det framkommit att deras elever aldrig läser böcker, även att man aldrig har läst en bok utanför skoltid. En berättade om hur hens elever hade förundrat sig över att läraren själv hade läst alla de tre romaner hen tagit med sig till klassrummet vid ett tillfälle. Dessa lärarerfarenheter var inte begränsade till elever på yrkesförberedande program, vilket illustreras av citatet från en välrenommerad studieförberedande skola: ”Jag ser att vi har dålig läsförståelse trots att vi har toppelever.”

Elevernas svårigheter med textproduktion och skrivutveckling nämns också, och sätts i samband med att de inte läser tillräckligt mycket litteratur. Även kunskap om källkritik på nätet och de nyanländas svenskundervisning nämns, liksom svensklärarnas egna förmåga att undervisa digitalt.

Sammantaget ger intervjuerna en bild av att det finns funderingar kring hur undervisningen kan anpassas till eleverna. I frågan om läsförståelse sägs exempelvis: ”Det funkar inte att ändra läsvanorna. De

!19

Nordmark, Marie. Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning. En ämnesdidaktisk studie av 56

skrivprocessen, http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/undervisning/anvandning-av-datorer-utmanar-skrivandet-1.218292

Intervjupersonen undervisade elever på yrkesförberedande program.57

http://skolvarlden.se/artiklar/forskare-underkanner-digitala-larverktyg58

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

spelar spel och chattar istället. Jag tror att vi måste komma på ett sätt att mäta deras värld”. Intervjupersonen menar just mäta, det vill säga hitta ett annat sätt än att mäta traditionell textförståelse och textproduktion, ett digitalt sätt som fungerar för eleverna. Det ligger nära till hands att koppla en sådan tanke till PISA-rapportens resultat om att Sverige har högst andel ”extrema intenetanvändare” och att kopplingen till de låga kunskaperna var tydlig . Frågan är vad det skulle ha för implikationer för 59

förlagsbranschen som sådan och för riket, om skolan anpassar läromedel, undervisning och bedömning (neråt) efter den minskande läsförståelsen, istället för att åtgärda den. !Saknar du något i utbudet av köpta läromedel? Svaren visar på den brist på kunskap kring det digitala utbudet som nämnts tidigare i texten. Några svarar att de saknar digitala läromedel överhuvud taget. Det som nämns flest gånger är övningar; skrivövningar, temapaket med övningar samt övningar som anpassar sig till individens kunskapsnivå; exempel som finns på marknaden, men som av olika anledningar inte är tillgängliga för de tillfrågade. Det framkommer även i tidigare frågor att ”bra övningar” är viktiga i ett uppskattat läromedel. En intervjuperson med mångårig erfarenhet saknade en professionell ersättning för det material som försvann med overhead-apparaterna och diabildsprojektorerna, med andra ord bildpresentationsmaterial. ”Vi lärare lägger hundratals timmar på powerpointpresentationer. [...] Det är jättekonstigt att det inte finns. Alla lärare sitter med det.” Hen ger som exempel korta introduktioner till en epok (antiken, renässansen) eller till Nordens språksituation; text och bild som läraren kan presentera för att åstadkomma en föreläsning kombinerad med samtal. Alternativet är att sammanställa en egen powerpoint under flera timmar, eller att under lektionen samtidigt leta bilder, skriva på tavlan och berätta. Denna bild av hur lärare av idag presenterar fakta för elever stöds av Baverstock som skriver att lärare uppmuntras att använda sig av powerpoint eller andra presentationsverktyg, istället för att använda fakta direkt från textboken. En av fördelarna med tillvägagångssättet är att materialet enkelt kan delas lärare emellan . 60

En efterfrågar uttryckligen professionellt producerade filmer för det flippade klassrummet. ”Då hade lärare sluppit göra egna filmer, leta filmer och kolla kvaliteten. När det kommer från läromedelsföretag så litar man på kvaliteten.” !Slutsatser och rekommendationer!Bilden som de tio intervjuerna ger stämmer med vad myndigheter och forskare kommunicerar om den svenska skolan, nämligen att digitaliseringens möjligheter inte tas till vara i undervisningen. Inte heller de lärare som enligt min tolkning anser sig hänga med i utvecklingen, uppger i intervjuerna att de använder sådana interaktiva digitala verktyg som bidrar till utvecklade ämneskunskaper, troligen för att sådana är svåra att hitta och/eller är för kostsamma. Huvudfokus tycks ligga på rörlig bild, övningsprogram samt administrativa verktyg inklusive delning.

För lärare som vill använda digitala lärverktyg finns det med andra ord en mycket stor förbättringspotential, också förlagen har mycket att vinna, en forskare säger: ”Den läromedelsutvecklare som gör det första riktiga digitala läromedlet skulle få 100 procent av marknaden” . 61

!20

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F59

%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3504.pdf%3Fk%3D3504, sid 1

Baverstock, Alison. How to market books, sid 39860

http://skolvarlden.se/artiklar/forskare-underkanner-digitala-larverktyg61

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

!UtmaningarUtmaningarna mot användning av interaktiva, dynamiska lärverktyg som bidrar till nya ämneskunskaper är många både för förlag och lärare. Lärarna drunknar i det stora men ensidiga utbudet som till stor del är av låg kvalitet, och saknar tid och kunskap att sovra och prova ut verktyg, kvalitativa läromedel försvinner lätt i mängden. Läromedel i sig är dessutom lågt prioriterat på skolorna, ytterligare kostnader för digitala verktyg blir ännu en börda.

Rationellt sett borde ett starkt och påvisat samband mellan digitala lärverktyg och elevers höjda ämneskunskaper vara det som motiverar skolledare och lärare att satsa på digitala lärverktyg. Istället är det troligen en allmän tro på digitaliseringen, och en strävan att framstå som modern, som idag driver läromedelsinköp av digital art.

Förlagen verkar på en stenhård marknad där nya typer av konkurrenter uppstår, till och med egenproducerande lärare kan sägas bli till konkurrenter, och den tekniska utvecklingen går i rasande fart, att följa teknikutvecklingen kostar pengar. !RiskerOm det dröjer alltför länge innan kvalitativa professionellt framtagna digitala läromedel på allvar integreras i

(delar av) undervisningen är risken att dagens mindre avancerade ! i vissa fall undermåliga ! billiga eller

gratis verktyg för gott anammas som det bästa alternativet. Lärarnas vana att sätta samman eget tryckt material (och som vissa menar har negativa effekter på undervisning och lärande ) riskerar att etableras 62

också på den digitala sidan. !ÅtgärderFörlagen behöver arbeta både kort- och långsiktigt för att ta fram verksamma digitala lärverktyg som når marknaden och används på avsett vis. Det kräver investeringar i tid, personal och verktyg. !• Genomför kundundersökningar

• Satsa smalt men kvalitativt

• Ta ”de lågt hängande frukterna”

• Train the trainers

• Samverka med forskning och universitet

• Bygg datalager

• Tänk på tekniken

• Utveckla nya affärsområden !Genomför kundundersökningar för att få mer underlag kring vad ämneslärarna efterfrågar i form av funktioner som analoga läromedel inte kan erbjuda. Satsa på ett smalt utbud. I en artikel i Skolvärlden rekommenderar forskare Björn Sjödén förlag att satsa på

!21 https://www.gov.uk/government/speeches/nick-gibb-speaks-to-education-publishers-about-quality-textbooks62

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

ett smalt utbud med hög kvalitet . Sjödéns forskargrupp valde 2015 att fokusera på att ta fram lärverktyg 63

inom matematik och historia. !Ta ”de lågt hängande frukterna”. Hjälp lärarna att spara tid och effektivisera genom att ta fram de tekniskt sett relativt enkla material och verktyg som efterfrågas av många idag: Instruktionsfilmer till det flippade klassrummet, bildpresentationsmaterial liknande det som brukade finnas på overhead-apparaternas och diabildsprojektorernas tid, självrättande övningsuppgifter och annat som kan kopplas till befintliga textböcker. Erbjud kvalitativa bilder taggade efter ämne och kurs, som lärarna kan välja bland när de sätter ihop eget material. Annat som efterfrågas inom svenskämnet är filmer som presenterar litterära epoker. !Train the trainers, eller teach the teachers. Lärare behöver förses med utbildning och utvalda, beprövade lärverktyg. Förlagen skulle kunna bistå med båda delarna , den trånga sektorn är lärarnas tid och självklart 64

förlagens finansiering. I en av studiens intervjuer framkom att ett av de större läromedelsförlagen närmat sig marknaden genom att bjuda på kvalitetsbio och lärarmingel med efterföljande marknadsföring av sina senaste produkter. Jag menar att ett mer långsiktigt och strikt professionellt engagemang i en eller ett par skolor, till exempel i en socioekonomiskt svag och en socioekonomiskt stark skola, fokuserat på den digitala utvecklingen i ett eller några ämnen, skulle ge långvarig effekt för alla parter: Kompetenshöjning för lärarna, effektivt digitalt lärande för eleverna, ökad försäljning, stärkt varumärke och marknadsposition för förlagen. Läsårets studiedagar skulle vara givna tidpunkter för introduktion, fördjupning och återkoppling i arbetet, med täta kontakter däremellan, inledningsvis med personliga möten, efterhand ersatta av digitala. Antingen koncentrerar man sig på rektorerna, skolornas pedagogiska ledare, som sedan för kunskapen vidare till lärarna, eller satsar man på att närma sig lärarna direkt, alternativt rektorer och förstelärare. Föreläsningar och genomgångar kan filmas och användas mot en större publik i olika gemenskaper, tänk TED-talk. !Samverka med forskare och universitet. Med de skickligaste forskarna på området knutna till sig ökar förlagens trovärdighet ytterligare och man kan vara trygg med att man gör rätt saker. När produkterna är utvecklade hör forskaren till USP:en (unique selling point). Välj ett universitet med lärarutbildning och bygg relationer till framtidens lärare. !Bygg datalager. Frania Hall ser en tydlig generell trend mot visuellt material av högre kvalitet, inklusive foto , vilket även stämmer med våra intervjuer. Då marknaden mycket väl kan ha en förväntan om att 65

kartor, foton, diagram och andra illustrationer ska ingå i en digital produkt, bör förlagen se till att många sådana element följer med köpet, så att kunden känner att köpet är berättigat. För att möjliggöra detta finansiellt rekommenderar Hall förlag att sätta upp datalager för smidig lagring, redigering och återanvändning av sina digitala tillgångar. Detta förutsätter att förlagen äger rättigheterna till det som sparas, resurserna måste också standardiseras med hjälp av metadata, även texters design behöver standardiseras och begränsas till ett fåtal mallar för att begränsa kostnaderna. För att säkerställa effektivt användande av resurserna måste lagringssystemen för de digitala tillgångarna struktureras väl, även denna gång med metadata. !

!22

http://skolvarlden.se/artiklar/forskare-underkanner-digitala-larverktyg63

Även Baverstock nämner lärarstöd som ett sätt att nå marknaden, Baverstock, Alison. How to market books, sid 40364

Hall, Frania. Digital publishing, sid 103-10465

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

Tänk på tekniken. För att förlagens digitala produkter ska vara tillgängliga för så många som möjligt på marknaden är det viktigt att råmaterialet är flexibelt. I den mån det är möjligt bör förlagen också vara uppmärksamma på var skolorna spenderar sin IT-budget, och i vilka system och program de egna produkterna fungerar och inte fungerar . 66

!Utveckla nya affärsområden. Med en föränderlig bransch och marknad menar Hall att även förlagen måste förändras, och förespråkar nya affärsområden utanför den traditionella förlagsverksamheten . 67

Läromedelsförlaget Pearson Education har till exempel byggt upp ett affärsområde kring bedömning (assessment). Den svenska skolmarknaden är en av de mest avreglerade i världen, ett förlag med muskler och bildningsanseende skulle kunna starta en skola i liten skala där användningen av högkvalitativa digitala och analoga läromedel får en framträdande plats och där elevers goda studieresultat fungerar som marknadsföring av förlagets produkter. !Hall menar att nästa steg i utvecklingen troligen är individuell användning av e-böcker. Trots att lärarna i mina intervjuer många gånger tycktes likställa digitala läromedel med e-böcker, syntes man inte särskilt intresserad av dessa, vilket stämmer med försäljningen av svenska e-böcker generellt. !Variabler utanför förlagssfärenNågra av de viktigaste parametrarna för att slutmålet ska nås ! elevers förbättrade kunskapsutveckling !

ligger dock bortanför marknadens mekanismer, nämligen lärarfortbildning, neutral kvalitetskontroll av lärverktyg och ett minskat intresse för litteratur och läsning bland unga.

Fortsatt påverkan av makthavare i och utanför den direkta skolvärlden är nödvändig för att förbättra skolans och därmed förlagens förutsättningar. Här är branschorganisationen Svenska Läromedel en viktig part. Viktiga frågor att rikta till politiker på alla nivåer är: Digital lärarkompetens. Dagens ordning att ekonomiskt trängda skolor och enskilda lärare utan stöd ansvarar för att implementera ett helt nytt sätt att undervisa är ohållbart. Stöd och samordnade insatser behövs. Godkännande av läromedel. Inrätta ett råd för kvalitetssäkring av läromedlen, det skulle förhoppningsvis höja läromedlens status och få bort oseriösa aktörer. Läsförståelse. Informationskampanjer riktade till föräldrar med barn från tre år och uppåt om läsningens betydelse och om vikten av att begränsa spel och surf som annars ersätter tid till läsutveckling . 68

!Till sistDenna rapport utgör ett litet bidrag i samtalen om läromedelsförlagens framtida roll och skolans fortsatta utveckling. Förlagen och Sveriges utbildningsväsende har inte bara utmaningar, utan också goda förutsättningar att lyckas. Det finns bred medvetenhet, stort engagemang och djup kunskap i stora delar av samhället, vi besitter de tekniska förutsättningarna och har en värdefull historia av bildning och upplysning. !

!23

Ibid, sid 105-10666

Ibid, sid 106-10767

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F68

%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3504.pdf%3Fk%3D3504

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

Bilaga ! intervjuerIntervju 1 !Privat eller kommunal skola: Kommunal

När gick du lärarutbildningen? 1991!1992

På vilka program går dina elever? Naturvetenskapliga programmet, ekonomprogrammet Kommer eleverna huvudsakligen från socioekonomiskt svag eller stark bakgrund? Mycket stark socioekonomisk bakgrund, högpresterande elever.

____________________________________________________________________ Vem eller vad bestämmer vilka köpta läromedel du använder? Vi bestämmer det tillsammans i svensklärargruppen. Det blir ofta kompromisser, det får inte bli för mycket eller för litet av något. Vi har en viss bok i lager som vi haft i många år. Vissa använder läromedlen, andra inte. Det finns lärare som väljer att inte använda läromedlen, de kopierar då istället upp material. Jag är förespråkare av läromedel, jag tycker det är jätteviktigt. Det är nästan ett slags populism, detta att man inte ska använda läromedlen. Jag anser att de fyller många funktioner och skulle absolut inte vilja vara utan dem! Jag tror att det beror på frustration att man inte använder dem; svenskämnet är så mångfacetterat, och man har sådan tidsbrist, att det är svårt att hinna med alla partier i boken, det blir ett stressmoment. Andra

argument jag hört är att det står för mycket i böckerna ! boken förekommer så att säga läraren. Just nu

använder vi Jansson & Levander: Epoker och Diktare i litteraturhistoria och i språket har vi ett nytt läromedel som heter Svenska impulser 1,2,3. !Vad kännetecknar bra läromedel?

Har man ett bra läromedel i litteraturhistoria behöver man inte byta det. Man har ofta ont om tid, för att undervisningen ska vara meningsfull vill man att eleverna ska uppfatta den kulturhistoriska utvecklingen. Det är viktigt med en idéhistorisk bakgrund, för eleverna har ofta bristande historiska kunskaper. Det handlar om att få dem att se litteraturens uppgift och roll i historien och i vår tid. Litteraturen är en dialog med det omgivande samhället. När det gäller det språkliga är det otroligt viktigt att det känns modernt, att man har hittat rätt utgångspunkter i materialet. Det ska kännas aktuellt annars blir det ointressant. Det ska utgå från samtiden. Om vi till exempel ska läsa om språksituationen i Norden, och boken tar upp danskan och norskan, så blir det ointressant för eleverna. Då vill man istället koppla till situationen för romerna idag, eller judarnas historia i Sverige, börja i samtiden. Det leder tillbaka och förklarar. Det bygger på diskussionsfrågor, det är bra, eleverna går igång på att debattera och diskutera. !Händer det att du inte följer det köpta läromedlet? Om ja: Hur kommer det sig?

Jätteofta, man anpassar sig efter verkligheten. Man har kanske mindre tid än det som är angivet i läromedlet. Eller man har duktigare elever som behöver större utmaningar. Inom litteraturhistoria fungerar läromedlen mer som en röd tråd. Man uppskattar exempel på roliga uppgifter. Det är sällan man följer ett helt upplägg. !Vilka digitala lösningar arbetar du med idag? (Kunde inte svara.)

!24

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

!Varför arbetar du /inte/ med digitala lösningar?

Jag arbetar väldigt lite med digitala lösningar. Eleverna samlar sina texter digitalt. Vi ser på UR:s filmer, de har språk- och litteraturserier. Det händer att vi tittar på en film som fångar en epok. Internet används hela tiden när eleverna skriver texter, de har datorn med sig i klassrummet hela tiden. Eleverna är väldigt teknikintresserade i sig, ibland upplever jag att användandet av teknik stjälper mer än det hjälper. De läser på ett annat sätt när de läser i en bok än när de läser på skärm. Det blir mer strukturerat i en bok, läsningen har en början och ett slut. Mina elever läser två klassiker per termin. I ettan får de läsa en bok på skärm. 99 procent tycker att det är trevligare att läsa en vanlig bok. Vi läser med kroppen också; vi ser när vi närmar oss slutet, det är lättare att minnas vad vi läst, lättare att återge vad som händer i boken. Jag använder det här att de får läsa en bok på skärm, som experiment. De säger själva att de föredrar boken. Någon enstaka kanske tycker att det är bättre med skärm för att det ger bättre ljus när man läser. !Hur kan man utveckla svenskämnet med hjälp av de digitala lösningar som finns i verksamheten i dag?

Det är stora fördelar med att de samlar sina texter digitalt. Förr hade man portfolios, man tappade bort papper, det var administration kring det hela. Nu har man inlämningsmappar, de samlar sitt material, skriver i process, man har använt digiexam och Google drive. Jag som lärare kan se när de senast ändrat, det är jättebra. En fråga har varit om de ska skriva sina texter på plats i skolan eller hemma. Hemma får många hjälp av sina föräldrar, man vet inte om det är eleven eller föräldern som skrivit, det blir orättvist. Nu kan jag däremot se när de skriver; att de skrivit i skolan och inte hemma, det vill säga på skoltid, inte fritid. !I vilka delar av svenskan kan man utveckla nya arbetssätt med hjälp av digitala lösningar?

Språket tänker jag: Eleverna kan skriva till språknämnden, skriva till olika organisationer. Man har en annan tillgänglighet än förr, man kommer till exempel åt dialektarkivet. Tillgängligheten gör det roligare. !Vad skulle få dig att arbeta mer med digitala lösningar?

Jag skulle göra det om jag såg något bra. Jag saknar en digital variant av bildpresentationsmaterial, powerpoint med möjlighet att vara interaktiv. Förr fanns det diabilder och overheadapparater, man visade bilder och berättade till. Ett sådant program skulle jag köpa på en gång om det fanns. Vi lärare lägger hundratals timmar på powerpointpresentationer! Man skulle vilja ha en kort introduktion till till exempel en epok (antiken, renässansen) eller språksituationen i Norden, med text och bild till som man kan presentera för eleverna, så att man kan få en kombination av föreläsning och samtal. Jag saknar snygga bilder av hög kvalitet. Det kan bli väldigt rörigt om man på lektionen ska skriva på vita tavlan, leta upp en bild på nätet och samtidigt berätta. Att sätta ihop bra presentationer tar ofantligt mycket tid. !Vilken är svensklärarens största utmaning i ett treårsperspektiv?

Att få eleverna att läsa, att hålla bildningsperspektivet levande i samhället. Å ena sidan ska skolan hänga med i samhället, i det som sker runt omkring. Å andra sidan ska skolan stå för något annat, som är värt att

!25

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

framhålla, men utan att uppfattas som bakåtsträvande: de eviga värdena, att förstå sin omvärld, det är det litteraturen handlar om. Jag ser att vi har dålig läsförståelse trots att vi har toppelever. De behöver läsa sammanhängande texter och förstå hur det hänger ihop. !Saknar du något i utbudet av köpta läromedel?

Powerpointpresentationer, det är jättekonstigt att det inte finns. Alla lärare sitter med det. !

!26

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

Intervju 2 !Privat eller kommunal skola: Privat

När gick du lärarutbildningen? 2000!2005

På vilka program går dina elever? Ekonomiprogrammet, ekonomi-juridikprogrammet, naturvetenskapliga programmet Kommer eleverna huvudsakligen från socioekonomiskt svag eller stark bakgrund? Blandat: svagare på naturvetenskapliga programmet, medelklass på övriga __________________________________________________________________________ Vem eller vad bestämmer vilka köpta läromedel du använder?

Det fanns mycket läromedel när jag började. Lärarna i arbetslaget bestämmer tillsammans, ytterst beslutar rektor utifrån budget, hittills har vi kunnat köpa in det vi velat. Vi väljer utifrån behov: Behöver vi noveller väljer vi en antologi, eller så behöver vi uppdatera materialet för språkriktighet. Man håller sig uppdaterad på nytt material; man får nyhetsbrev från förlagen. Förlagen skickar också cirkulationsex, förr var det hela böcker, nu är det utdrag, eller inloggning så att man får läsa på skärmen. Sanoma har lärarkvällar där de bjuder på bio med kulturellt värde och presenterar sina nya läromedel; lärarmingel. !Vad kännetecknar bra läromedel?

Jag vill ha bra blandning i läromedlet,gillar till exempel antologier. Jag vill att litteraturhistoria hålls i en egen bok och språkvetenskap i en egen. Nu använder vi Svenska impulser 1,2,3 ganska mycket, det är inriktat på det språkliga. De är jättebra; de har kortfattade beskrivningar, bra övningar, diskussionsfrågor blandat med förklaringarna. Övningarna till exempel: Vi har klassuppsättningar i språkhistoria. Då fanns det exempel på texter från gammelsvenska, fornsvenska och runor med översättning. Detta saknas annars ofta. Det sparade tid. De har också förslag på extramaterial. !Händer det att du inte följer det köpta läromedlet? Om ja: Hur kommer det sig?

Ja, eller att jag hoppar över. Jag jobbar inte slaviskt efter boken, jag tar det som behövs i olika moment. Det är svårt att följa en bok i en hel kurs. Jag vet inte, jag är inte sån. Vi kanske läser i boken, sedan en roman, sedan något annat moment. Det blir annars lätt så fyrkantigt. Ibland har eleven inte med sig boken, så kan man inte göra det man tänkt. När de får uppgifter hem är det oftast inte kopplat till boken, utan då ska de till exempel söka upp något på nätet. Jag har ingen kollega som jobbar med en bok genom hela kursen. !Vilka digitala lösningar arbetar du med idag?

Menar du ifall alla har en dator? Alla har varsin Chrome book och använder Google och sparar på Googleprogrammet. Vi har avtal med Gleerups för digitala läromedel, men jag har inte det i svenskan. Det finns inget som har funkat, dessutom har vi så mycket böcker. Men om boken kommer från ett förlag och det digitala läromedlet från ett annat så funkar de inte ihop. Eleverna kan via skolan ladda ner en gratis app, för dem som har dyslexi, vad heter den nu ... Legimus.Då har de boken att läsa i och appen för att få det uppläst under tiden som de läser. Men i övrigt har vi inga e-böcker. Vi använder Powerpoint och eleverna skriver i dokument som delas, vi har knappt några papperskopior alls längre. Vi använder ett program som heter

!27

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

Campus. När de får en ny uppgift får de arbetsdokumentet via Campus, och dokumentet låses vid inlämningsdatum. !Varför arbetar du /inte/ med digitala lösningar?

Jag kan se historiken; när de började arbeta på det. På det här sättet kan jag komma åt fusk; om någon plötsligt har en stor textmassa kan jag surfa runt för att se om det är plagiat. Det tar inte mycket tid, det är smidigt att jobba med Campus. Jag kan lämna kommentarer till eleverna på lektionstid, under arbetets gång. !Hur kan man utveckla svenskämnet med hjälp av de digitala lösningar som finns i verksamheten i dag?

Jag vet inte riktigt. Arbetet med Campus, att man ser när eleverna jobbar ... Det skulle vara bra om inte skolan skrev avtal med förlag om digitala lösningar, utan att läraren fick bestämma vilka digitala läromedel man ska använda. Nu har vi Gleerup, jag tycker inte att det materialet är bra. !I vilka delar av svenskan kan man utveckla nya arbetssätt med hjälp av digitala lösningar?

Jag tror man skulle kunna utveckla mest inom litteraturen, det är så mycket litteratur, man kan inte hitta allt i böckerna. Det digitala hade varit bra för att hitta i böckerna. Jag tycker att vi gör så mycket digitalt sedan vi fick datorerna de senaste året. Learnify tror jag har en textbank. Och på Litteraturbanken finns det väldigt mycket, det gäller att hitta. Jag tror att de har böcker inläst. Learnify har också romaner, noveller och dikter ... !Vad skulle få dig att arbeta mer med digitala lösningar?

Mer tid att kolla utbudet! Det är alltid kort om tid. !Vilken är svensklärarens största utmaning i ett treårsperspektiv?

Att få eleverna att läsa! Att läsa litteratur. Noveller går an, men så fort man tar fram en roman så blir det suck och stön. En hel bok ..! Det är så till och med i årskurs tre. !Saknar du något i utbudet av köpta läromedel?

Nej. Olika förlag fokuserar på olika saker, man plockar här och där. Några av våra böcker har några år på nacken, men de funkar ändå. Det är det språkliga som vi uppdaterar, och moderna noveller, gärna från andra delar av världen, när det gäller litteratur. !

!28

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

Intervju 3 !Privat eller kommunal skola: Kommunal

När gick du lärarutbildningen? 1994!1999

På vilka program går dina elever? Bygg- och anläggningsprogrammet (fordon- och transportprogrammet andra år) Kommer eleverna huvudsakligen från socioekonomiskt svag eller stark bakgrund? Svag jämfört med övriga landet, på bygg- och anläggning något starkare jämfört med övriga skolan. __________________________________________________________________________ Vem eller vad bestämmer vilka köpta läromedel du använder?

Sedan jag började på skolan för två år sedan har vi inte gjort några nyinköp i svenskan, utan vi använder det som finns på skolan. Skolan har inte ekonomi till att köpa in nytt varje år, utan det sker vart tredje till femte år. Men vi har en ämnesgrupp för alla svensklärare och jag vet att när det ska köpas in så diskuterar man vad som ska köpas in, utifrån vilket program som behöver nya läromedel. Sedan jag började har vi satsat på skönlitteratur istället för läromedel. !Vad kännetecknar bra läromedel?

Först och främst ska det behandla de delar som kursen behandlar, det ska vara ett komplett läromedel på det sättet. Jag är ingen bra ambassadör för läromedel, eftersom jag gör rätt så mycket själv. Jag använder delar av läromedlet och bygger ut det så att det passar min elevgrupp i Bygg och anläggning. När kontexten är vinklad mot eleverna kan det motivera vissa elever lite mer. Det är också en fördel om det är vinklat mot programmet. !Händer det att du inte följer det köpta läromedlet? Om ja: Hur kommer det sig?

Ja. Jag väntar med att planera för läsåret tills jag vet vilka elevgrupper jag ska få. När jag vet vilka de är vet jag mer om vad de behöver, och lägger upp planeringen utefter det. Vissa läromedel funkar bra men ibland har jag svårmotiverade grupper. Då fungerar det bättre med uppgifter som ”är på riktigt”. Till exempel har vi använt något som heter Unga reportrar som vi fått från Håll Sverige Rent. Där får de spela in podcast, göra filmer och bilder som andra får se. Det kan stimulera och motivera extra. Med läroböcker är det inte alltid så. !Vilka digitala lösningar arbetar du med idag?

Jag har en egen blogg, och har all undervisning på bloggen. Där har jag menyer där mina klasser klickar sig in, allt finns där. Jag har alltså en digital grund som jag utgår ifrån. Jag gör också egna filmer och genomgångar. Jag lägger instruktioner på Google drive som jag delar med eleverna. Jag använder fria läromedel till exempel från AV Media Skåne som lanserat en tjänst för skönlitteratur med 10 000 titlar, en del inlästa. Och så gör jag frågor till de texterna. UR:s material använder jag också. Öppna arkivet på SVT är en annan sak jag använder; program och filmer. Det kan också vara så att jag ser ett vanligt program på SVT som jag tycker passar i min klass, då försöker jag använda det när det ligger fritt, det är ju inte säkert att man få tillgång till det senare. En del gör saker på Youtube som jag använder mig av. Det finns också digitala,

!29

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

gratis verktyg som Padlet, det fungerar som en digital anslagstavla där grupper kan lämna in sina svar, alla ser allas. Vi har inte köpt in några digitala läromedel, det vi har köpt är pappersböcker. !Varför arbetar du/inte/ med digitala lösningar?

Som lärare ser jag det som en av mina huvuduppgifter att ge eleverna redskap att möta det framtida samhället. Den digitala tekniken måste lyftas in i undervisningen. Man kan säga att det handlar om likvärdighet och demokrati också. De behöver redskap för att möta olika texttyper i framtiden; bilder, ljud, inte bara vanlig text. Även om de tillbringar sin fritid på nätet vet de inte alltid var de ska börja eller hur de ska hitta. !Hur kan man utveckla svenskämnet med hjälp av de digitala lösningar som finns i verksamheten i dag? (Kunde inte svara.) !I vilka delar av svenskan kan man utveckla nya arbetssätt med hjälp av digitala lösningar?

På sikt tror jag det skulle vara bra att arbeta närmare bibliotekarierna. De är duktiga på källkritik och informationssökning, som jag tror blir viktigt i det framtida samhället. Själv väver jag mestadels ihop språkriktigheten med litteraturdelen, men det finns ju de som delar upp det och då kan man förstås arbeta mycket digitalt med språkriktigheten, till exempel med ordklasser; quiz, digitala dominobrickor, det finns väldigt många digitala hjälpmedel som är gratis. Och när det gäller de nyanlända så behöver de mycket stöd i språkriktighet, de kan verkligen använda sig av det digitala. Inom litteraturhistoria tänker jag att det kan vara användbart inom det vidgade textbegreppet; multimodala texter med ljud, film och bild. !Vad skulle få dig att arbeta mer med digitala lösningar?

(Arbetar redan maximalt med digitala lösningar, kunde inte svara/hade redan svarat.) !Vilken är svensklärarens största utmaning i ett treårsperspektiv?

Vi har ett större textbegrepp idag än förr. Det handlar mycket om hur lärare kan ta till sig detta och undervisa i andra texttyper än de traditionella; att våga använda sig av digital teknik, det finns stora möjligheter om man vet hur man ska bemöta det. Det är till exempel lätt att läsa en artikel i tryck, men på nätet får man ingen överblick och det finns hyperlänkar. Det behövs kunskap om hur man läser på skärmen. Men alla vill inte och traditioner sitter i väggarna. Och så har vi de nyanlända och svenska språket. !Saknar du något i utbudet av köpta läromedel?

Inte direkt. Det jag har saknat men som jag upplever börjar komma är konkreta pedagogiska böcker med tips och idéer om hur man ska jobba med lässtrategier i undervisningen. Eventuellt är det en brist att läromedlen inte utnyttjar digitaliseringens möjligheter. !

!30

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

Intervju 4 !Privat eller kommunal skola: Kommunal

När gick du lärarutbildningen? 2003!2008

På vilka program går dina elever? Humanistiskt program, samhällsprogrammet Kommer eleverna huvudsakligen från socioekonomiskt svag eller stark bakgrund?Huvudsakligen ganska stark __________________________________________________________________________ Vem eller vad bestämmer vilka köpta läromedel du använder? Det är jag helt och hållet, vi har inga ekonomiska hinder på skolan. Det är läromedlets innehåll och utformning som avgör, och tiden jag har att undersöka vad som finns. !Vad kännetecknar bra läromedel?

För det första att det stämmer överens med kursplanerna. Det var lite problem i början när det kom en ny kursplan, då hängde inte läromedlet med i början. Sedan är det nivåanpassningen: Ibland känns de för ytliga, för kortfattade och förenklade, men samtidigt får de ju inte vara för svårtillgängliga. Det ska också vara tilltalande visuellt samtidigt som innehållet är rejält. Det är svårt med läromedel. Nu har vi till exempel en som heter Fixa genren, det är fyra olika böcker: för litteraturen, språket, grammatiken och text/skrivande. På ett sätt är det en bra lösning, det är ett rejält innehåll om varje del, men det är inte rimligt att köpa in fyra böcker till varje elev. Det behöver vara en balans; det ska vara praktiskt, smidigt, ha bra innehåll, vara aktuellt tilltalande och finnas bra uppgifter, handböcker som är aktiverande för eleven. En bra uppgift kan vara utdrag ur texter med innehållsfrågor och diskussionsunderlag, det finns oftast. Inom litteraturen är läromedlen till stor nytta; urvalet av texter redan är gjort, det är jättebra. !Händer det att du inte följer det köpta läromedlet? Om ja: Hur kommer det sig?

Absolut, i ganska stor utsträckning. Jag vet inte om det beror på att vi är fria att välja, eller på att man inte har hittat ett bättre läromedel. Oftast utgår jag ifrån en bok, till exempel litteraturhistoria och en handbok till den, då går jag mest till handboken. När det gäller det språkliga finns det till viss del mer i handboken. Det blir mer att jag sätter ihop kompendier. När vi till exempel jobbar med nordiska språk sätter jag ihop kompendier, och eleverna får fördjupningsuppgifter där de ska söka egen information. Det är nödvändigt att ha läromedel, men övervägande delen av kursen utgår jag från mig, och läromedlet finns där som komplement. !Vilka digitala lösningar arbetar du med idag?

Inga alls. Vi har Fronter som plattform på skolan och One drive som är Microsofts motsvarighet till Google drive. Jag har en portfölj med dokument som jag delar. Eleverna skriver läsloggar som de sparar där. När vi tittar på något tillsammans i klassrummet använder vi projektor, vi har ingen smartboard. I spanskan som jag också undervisar i använder jag pedagogiska digitala verktyg men inte i svenskan. Vi tittar på UR:s filmer ibland. !

!31

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

Varför arbetar du /inte/med digitala lösningar?

Skolan köpte in läromedel en gång med en digital tjänst som hänvisade till boken. Jag blev nyfiken, det verkade intressant, men det blev fel med lösenordet eller om det var webbläsaren som inte funkade med våra datorer. Så det blev inget och sedan dess har jag inte känt behovet. Jag är inte tillräckligt nyfiken, det är inte så att jag har något motstånd och det finns inga hinder tekniskt sett. !Hur kan man utveckla svenskämnet med hjälp av de digitala lösningar som finns i verksamheten i dag?

Eleverna har varsin dator ... Det skulle vara om man använde verktyg för att aktivera dem mer, eller övningar som underlättar. !I vilka delar av svenskan kan man utveckla nya arbetssätt med hjälp av digitala lösningar?

Det jag tänker på spontant är inom textproduktion och skrivfärdighet; att underlätta att dela texter med varandra och ge respons på varandras material, typ som One drive eller bloggar, eller att dela och synliggöra skrivprocessen. Det skulle underlätta för mig och för kamratresponsen. Och inom presentationstekniska hjälpmedel; att bearbeta litteraturen genom att filma, digitalt berättande. I moderna språk finns det väldigt bra digitala verktyg, det skulle vi kunna använda i svenskans grammatik också. Då skulle eleverna kunna göra övningar och får snabb återkoppling på om man gör rätt eller fel. !Vad skulle få dig att arbeta mer med digitala lösningar?

Jag har inte saknat något i det hänseendet, men jag har inget motstånd heller. Om det fanns något lättillgängligt och relevant så skulle jag vara intresserad. !Vilken är svensklärarens största utmaning i ett treårsperspektiv?

Att hjälpa eleven att producera texter och ge feedback på de saker som är avgörande i elevens skrivutveckling är en stor utmaning. Där kan man också få stor hjälp av ett läromedel. Jag tror att det till stor del är en fråga för professionen, det är inte en läromedelsfråga ... När det gäller litteraturen är det att visa för eleverna hur den är aktuell och relevant för dem idag. !Saknar du något i utbudet av köpta läromedel?

Bra större övningar, till exempel uppsatsuppgifter, de får man sätta ihop själv. Och större paket med uppgifter baserade på teman, även hjälp med bedömning. Jag saknar också exempeltexter, mönstertexter med instruktioner och förklarande exempel för till exempel en krönika, nyhetstext och så vidare. Olika läromedel har fokus på olika saker, jag saknar inget generellt sett. Det kanske kunde finnas mer om skrivprocessen, om ”den retoriska arbetsprocessen” som finns i kursplanen. Det finns en del och det är nog rätt bra, men det blir svårt ... Det är inte så kul för eleverna att läsa om hur man ska göra, man vill bara göra det liksom. Det finns avsnitt om studieteknik som är rätt bra, men det hinns inte med. Jag tar tillbaka; det materialet finns, men det saknas tid för mig!

!32

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

Intervju 5 !Privat eller kommunal skola: Kommunal

När gick du lärarutbildningen? 2010!2015

På vilka program går dina elever? Humanistiska programmet, samhällsprogrammet Kommer eleverna huvudsakligen från socioekonomiskt svag eller stark bakgrund? Stark __________________________________________________________________________ Vem eller vad bestämmer vilka köpta läromedel du använder?

Ämneslärarna bestämmer gemensamt. Vi har redan en del material på skolan, så vi utgår från det och ser om det är något vi behöver komplettera med, vill man så får man köpa. Och så måste det förstås stämma med budget. !Vad kännetecknar bra läromedel?

Vi tittar på många olika aspekter: Vad det finns för uppgifter, textexempel, förhållandet till kursplanen, så att det stämmer, vi tittar så att olika genrer inom litteraturen täcks in. Vi tittar så att lässtrategier finns inkluderat och förhållandet till nationella proven, vi tittar även på genusfrågan, både vad gäller manliga och kvinnliga författare och att huvudpersoner i litteraturen både är manliga och kvinnliga. Textvalet och att det finns bra övningar, den språkliga stilen är också viktigt. !Händer det att du inte följer det köpta läromedlet? Om ja: Hur kommer det sig?

Den utdelade boken är huvudspåret, men sedan har jag många andra vid sidan av som jag använder, just nu använder jag några olika till exempel. Det hade säkert räckt med huvudboken, man man får tips från kollegor, man ser saker själv som man vill komplettera med. Man vill få så bra lektioner som möjligt. !Vilka digitala lösningar arbetar du med idag?

Vi har Digilär på skolan, och det finns en lärare som utvecklar det i sociologi, det verkar utvecklas hela tiden. Det ska bli en slags bank, vi har licens för hela skolan. I Svenska 1 finns det delar för tala, läsa, skriva, jag använder det lite grann. Vi har en lärplattform som heter Pingpong där man kan dela lektionsupplägg lärare emellan. Där lägger jag upp uppgifter, eleverna skriver loggbok, jag kan plagiatkontrollera. Det behövs verkligen. !Varför arbetar du /inte/ med digitala lösningar?

För att tillgången finns. Jag tror det är bra med ett läromedel i handen, det är bra att det finns både och. När man använder digitala lösningar har man det alltid med sig, det finns säkert många fördelar med det, men jag tycker det är bra att ha boken. !Hur kan man utveckla svenskämnet med hjälp av de digitala lösningar som finns i verksamheten i dag?

!33

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

De uppdateras hela tiden. ”Svenska 1 helt enkelt” kom med en nyutgåva med nya lässtrategier i förhållande till forskningen. Det utvecklas hela tiden och hänger ihop med lärarnas fortbildning. Om verktygen stämmer med lärarens syn på ämnet är det större chans att de funkar. !I vilka delar av svenskan kan man utveckla nya arbetssätt med hjälp av digitala lösningar? (Kunde inte svara.) !Vad skulle få dig att arbeta mer med digitala lösningar?

Jag hade kunnat ha våra läromedel digitalt; alla elever har ju datorer. Det är det här med att läsa på skärm, man vet inte riktigt hur man ska förhålla sig till det. Jag tror att man mer och mer kommer att gå över till digitala läromedel, om dagens pappersböcker bara hade funnits digitalt hade det funkat, med det gamla hänger kvar. Personligen föredrar jag att läsa en vanlig bok. Delvis är det miljömässigt bra med digitala läromedel, men det finns också fördelar med att läsa och använda läroboken, det är väl därför båda delarna finns. Det finns andra saker som lockar på datorn. !Vilken är svensklärarens största utmaning i ett treårsperspektiv?

Läsförmåga, det är det vi jobbar mest med. Det finns elever som inte utvecklar läsförmågan, det finns elever som inte läst något hemma, som bara läser i skolan. Resultaten i läsförmåga går ner hela tiden, det behöver vändas. Jag vet inte vad man ska testa, kanske ska man arbeta mer med multimodala texter istället, det är ju det eleverna själva läser, det ligger i gränslandet till vanlig läsning. Frågan är hur man ska få tillbaka intresset för litteratur. !Saknar du något i utbudet av köpta läromedel?

Nej, skolan har stort urval, jag kan alltid hitta något om jag tycker att det behövs. !

!34

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

Intervju 6 !Privat eller kommunal skola: Privat

När gick du lärarutbildningen? 2008!2014

På vilka program går dina elever? El- och energiprogrammet, estetprogrammet och teknikprogrammet Kommer eleverna huvudsakligen från socioekonomiskt svag eller stark bakgrund? Ganska svag __________________________________________________________________________ Vem eller vad bestämmer vilka köpta läromedel du använder?

Det är jag i samråd med eleverna. De är med och väljer till exempel vilka texter vi ska arbeta med. Gy 11 kom precis innan jag började, så jag har fått köpa in själv, jag är ensam svensklärare på skolan. !Vad kännetecknar bra läromedel?

Oj! Det beror på elevgruppen, jag har en väldigt spretig elevgrupp. Jag använder mest handboken nu och faktatexter, inte texter och uppgifter från något läromedel. Jag har valt materialet och uppgifterna för att kunna anpassa det till elevgruppen eller till den individuella eleven. Det finns få läromedel som är anpassade efter alla elever. Jag föredrar faktatexter med instruktioner kring det språkliga, jag vill inte ha färdiga texter som noveller, eller uppgifter. Gy 11 har stort fokus på att anpassa undervisningen efter programmet. Man skulle behöva ett läromedel för varje program för att kunna anpassa undervisningen efter programmet. I det fallet är det lättare med digitala läromedel, då skulle man inte behöva köpa in så många olika böcker. !Händer det att du inte följer det köpta läromedlet? Om ja: Hur kommer det sig?

Jag använder mest handboken och den följer jag. Den är i och för sig ganska tunn och vänder sig till alla årskurser, den är gjord för att man ska komplettera med annat. Men visst händer det ibland att jag frångår handboken. !Vilka digitala lösningar arbetar du med idag?

Jag använder det för lite trots att vi är ett IT-gymnasium. Jag gör mycket själv; frågeformulär och texter på nätet. Vi har ett digitalt responssystem som eleverna kan logga in i från mobilen när de sitter i klassrummet. Vi använder Googlelösningar för att eleverna ska testa sig själva, till exempel inför ett prov. Jag har också haft diskussioner med NE, de ska utveckla något som verkade intressant, men jag letar fortfarande. Vi använder också Schoolsoft. !Varför arbetar du /inte/ med digitala lösningar?

Vi är ett IT-gymnasium, så vi har direktiv om att det ska vara nätbaserat, men när jag väljer själv att använda digitala lösningar baserar jag det på vad som passar elevgruppen eller individen. När jag har klasser i svenska som andraspråk får de spela språkspel på nätet där man samlar poäng. Sedan finns det de som vill ha papper och penna, då får de det! Att jag inte använder digitala lösningar mer beror på att de läromedel som förlagen erbjuder inte är programanpassade.!

!35

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

Hur kan man utveckla svenskämnet med hjälp av de digitala lösningar som finns i verksamheten i dag?

Det kan man säkert, jag har inte så stor erfarenhet av det. Man måste gå mot programlösningar. Oftast får man både en bok och digitala verktyg när man köper. !I vilka delar av svenskan kan man utveckla nya arbetssätt med hjälp av digitala lösningar?

Inom det språkliga, men även i litteraturen. Det gäller att inte fastna i ett för snävt synsätt om vad litteratur är, utan även ta med bild, musik, till och med dataspel. Då tror jag man skulle vinna en del på att gå över till digitala lösningar. Det blir lätt att man fastnar i böcker i litteraturen. !Vad skulle få dig att arbeta mer med digitala lösningar?

Antingen om det fanns heltäckande lösningar som var inriktade mot de olika programmen. Eller om det fanns lösningar för specifika problem, till exempel grammatikfrågor med svårighetsgrad som anpassar sig efter individens nivå. Det är ganska lätt att tänka sig att använda det mer i den typen av övningar. Det finns säkert redan, men jag har inget sådant program. !Vilken är svensklärarens största utmaning i ett treårsperspektiv?

Min egen största utmaning är de elever som har svenska som andraspråk. Det går inte att få tag i lärare till dem och då får vi som inte har utbildning för det, gå in istället. !Saknar du något i utbudet av köpta läromedel?

Jag skulle vilja ha en digital motsvarighet till handboken som jag använder. !!

!36

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

Intervju 7 !Privat eller kommunal skola: Privat När gick du lärarutbildningen? 2009 På vilka program går dina elever? Tekniska programmet, estetiska programmet och el- och energiprogrammet Kommer eleverna huvudsakligen från socioekonomiskt svag eller stark bakgrund? Svag __________________________________________________________________________ Vem eller vad bestämmer vilka köpta läromedel du använder?

Jag, jag är ensam svensklärare på skolan. Utvärdering av materialet sker löpande, men det är oftast i slutet av läsåret, före sommaren, som jag utvärderar materialet: Vad har jag använt, vad ser jag för behov till nästa år och så vidare. !Vad kännetecknar bra läromedel?

Det ska upplevas som aktuellt och det ska ha en tydlig koppling till kursplanerna. Kopplingen ska vara tydligt uttalad. !Händer det att du inte följer det köpta läromedlet? Om ja: Hur kommer det sig?

Ja, det är mer regel än undantag, jag använder inget läromedel fullt ut. Jag använder läromedel vid vissa avsnitt, till exempel i litteraturmomentet för att läsa och göra övningar. Sedan gör jag något annat och kommer tillbaka till boken vid ett annat tillfälle. Jobbet handlar om att anpassa innehållet efter gruppen och dess förutsättningar. Det är svårt att med ett läromedel anpassa efter alla grupper, det måste jag göra genom att plocka ihop eget material som vi tittar på eller läser, då tar jag också från boken. Det är skönt att ha ett läromedel som stöd, jag använder det för att få stöd och idéer. Ofta när jag gör eget gäller det texter som inte får bli för gamla och inaktuella, det gäller främst diskussionsunderlag. Texter som fungerar som exempeltexter för olika skrivövningar som till exempel referat, behöver inte vara aktuella på samma sätt. !Vilka digitala lösningar arbetar du med idag?

Jag använder nästan inget digitalt läromedel, bara inläsningstjänst för dyslektiker. Vi har en plattform på skolan men den är inte anpassad för att eleverna ska spara sina arbeten där, utan där har vi information, planering, länkar och bedömningar. !Varför arbetar du /inte/med digitala lösningar?

Det handlar nog om min egen okunskap, jag har inte koll på vad som finns, och jag har inte tiden till att sätta mig in i det. !Hur kan man utveckla svenskämnet med hjälp av de digitala lösningar som finns i verksamheten i dag?

!37

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

(Se nedan.) !I vilka delar av svenskan kan man utveckla nya arbetssätt med hjälp av digitala lösningar?

Jag tror att jag skulle vara hjälpt av språkriktighet och språkövningar, men jag vet inte hur jag ska hitta dit. Digitala verktyg för att öva grammatik och ordkunskap och liknande. Eleverna har ju varsin dator. Eleverna kanske behöver öva på en och samma sak 20, 30, 40 gånger, det skulle de lätt kunna göra då. Det tar tid när jag ska sätta ihop de övningarna själv. I boken finns det kanske fem till tio övningar. !Vad skulle få dig att arbeta mer med digitala lösningar?

Jag skulle behöva veta vad som finns och hur det funkar, tanken bakom. Det är mycket jobb att sätta sig in i det. När man köper en bok får man det oftast också digitalt. Det skulle vara bra om någon kom och visade. Webbinarium skulle väl också kunna funka ... Det måste också kännas relevant, så att man verkligen har nytta av det. Digitala språkövningar skulle både spara tid för mig och vara bra för eleverna. !Vilken är svensklärarens största utmaning i ett treårsperspektiv?

Grundsvaret är min standardutmaning som lärare; att möta eleven där den är och få den att utvecklas och lära sig. Den stora utmaningen är språket, att få elever att läsa. Intresset är ganska litet och många har inte läst. I trean är det ganska höga krav på att de ska kunna anpassa sitt språk efter olika situationer, det är svårt att utveckla den färdigheten när man inte har läst mycket texter. Vetenskapligt och formellt skrivande är viktigt, om man har ett väldigt enkelt språk när man kommer hit i ettan är det ett stort steg att ta. Jag tror det beror på läsningen. !Saknar du något i utbudet av köpta läromedel?

Jag vet inte, eftersom jag också plockar från olika läromedel. Det funkar bra. !

!38

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

Intervju 8 !Privat eller kommunal skola: Kommunal

När gick du lärarutbildningen? 2001!2002

På vilka program går dina elever? Måleriprogrammet, frisörprogrammet, textil- och designprogrammet, fordonsprogrammet Kommer eleverna huvudsakligen från socioekonomiskt svag eller stark bakgrund? Svårt att svara på, men mot det svagare __________________________________________________________________________ Vem eller vad bestämmer vilka köpta läromedel du använder?

Jag har stor påverkan på det vi bestämmer tillsammans i ämneskollegiet.

Vad kännetecknar bra läromedel?

Det ska ligga nära aktuell forskning. Det ska vara fräscht och tilltalande, när det är eleverna som använder det. Det ska hjälpa mig att tänka kring kurserna; jag ska slippa komma på upplägget själv. !Händer det att du inte följer det köpta läromedlet? Om ja: Hur kommer det sig? Hur menar du? Jag följer aldrig ett läromedel helt, det är bara som inspiration. Det kan vara för omfattande, man hinner inte. Eller så tycker man inte att alla delar är bra. Jag förstår inte varför jag skulle följa läromedlet, jag följer kursen. !Vilka digitala lösningar arbetar du med idag?

Vi använder inte precis appar, men det är små digitala plattformar som Padlet och Answergarden. Youtube använder jag väldigt frekvent, länkar, massmedier på nätet. Eleverna har inte varsin dator, bara på ett av programmen har de egen Ipad. Smartboard använder vi alltid. Jag flippar inte själv, eftersom jag inte kan vara säker på att alla har dator, men jag använder filmer som andra har lagt upp. Jag flippar inte i klassisk bemärkelse, det är ju som en läxa, att förbereda sig, utan jag använder det ofta om någon missat en lektion. Då kan jag be dem kolla på en flipp för att ta ikapp vad de missat. Jag visar också flippar i klassrummet. !Varför arbetar du /inte/ med digitala lösningar?

Det ger variation, det ligger nära eleven, de är ju i sina telefoner hela tiden, de lever digitalt. Jag måste se en pedagogisk vinst med att använda det; varje nytt digitalt verktyg motiveras av att jag tycker det är bättre än det analoga. Till exempel med Padlet: Då skriver de i sina telefoner i klassrummet och det kommer upp på tavlan med detsamma. Det gör att alla får ta plats, inte bara de som hörs mest. !Hur kan man utveckla svenskämnet med hjälp av de digitala lösningar som finns i verksamheten i dag? (Kunde inte svara.) !

!39

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

I vilka delar av svenskan kan man utveckla nya arbetssätt med hjälp av digitala lösningar?

Alla delar kan utvecklas. Faktainnehåll inom till exempel språkhistoria och litteraturhistoria, där skulle det vara jättebra med digitalt innehåll, kanske även inom språksociologi och minoritetsspråk. Alla delar som inte är färdigheter, utan som handlar om att lära sig ny kunskap skulle kunna utvecklas. !Vad skulle få dig att arbeta mer med digitala lösningar?

Tidsaspekten och tillgängligheten. Vi har inga digitala läromedel i svenskan idag, om vi hade haft det skulle jag ha använt dem, som e-böcker. Verktyg finns, men jag måste hela tiden sätta mig in i det själv, och det har jag inte tid till. Jag skulle behöva tid att tänka och tid att vara kreativ. Jag skulle också vilja jobba med delade dokument mellan mig och elverna, den tekniska utrustningen har inte vi idag. !Vilken är svensklärarens största utmaning i ett treårsperspektiv?

Läsförståelsen. !Saknar du något i utbudet av köpta läromedel?

Jag vet inte vad som finns just nu, men de läromedel jag sett tidigare var inte interaktiva, de var bara digitala. Det hade varit bra med interaktiva läromedel där eleverna kan göra övningar. !

!40

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

Intervju 9 !Privat eller kommunal skola: Kommunal När gick du lärarutbildningen? 2004 På vilka program går dina elever? Samhällsprogrammet, Humanistiska programmet Kommer eleverna huvudsakligen från socioekonomiskt svag eller stark bakgrund? Blandat __________________________________________________________________________ Vem eller vad bestämmer vilka köpta läromedel du använder?

Jag är ämnesansvarig på min skola och har därför lite mer att säga till om, men vi bestämmer tillsammans i kollegiet. Vi brukar få automatiska referensex av nya läromedel, annars ringer vi förlaget och ber att få det. Vi jämför sedan de nya med de vi just använt. Vid Gy 11 var förlagen sena med nya läromedel, men det berodde ju på att Skolverket var sent, så småningom kom det nya läromedel. Vi kanske behöver olika läromedel beroende på de olika programmen. Vissa läromedel har vi i 35 ex, dem använder vi periodvis i cirka åtta veckor och varvar dem med basläromedlet. Det är alltså inte alltid som vi bara använder basläromedlet. !Vad kännetecknar bra läromedel?

Att det finns en tydlig koppling till styrdokumentet. Jag kan själv plocka in aktualiteter som till exempel nobelpristagare. Det är också viktigt att eleverna kan använda materialet självständigt, att det är lätt greppbart, att man ser hur det hänger ihop, vad man ska kunna, hur man ska göra det. Tanken med till exempel tematiska läromedel är god, att entusiasmera, men det blir lätt rörigt när eleverna behöver använda läromedlet som uppslagsverk. Då måste de gå igenom varenda kapitel för att få en röd tråd. Fördelen med tematiska läromedel är att läraren slipper tänka ut teman själv, men det blir alltså lätt rörigt för eleven. Det kan avhjälpas med att ha en uppslagsdel i slutet med hårdfakta, ”det torra och tråkiga”. Det bästa hade kanske varit en gyllene medelväg. !Händer det att du inte följer det köpta läromedlet? Om ja: Hur kommer det sig?

Ja. Vi måste individualisera och anpassa materialet efter elevgruppen; deras önskemål, intressen och kunskaper. Då måste vi gå utanför boken, det kan också fattas bra exempel, exempeltexten kan vara för tråkig. Vi vill ofta koppla till vad som händer i omvärlden, göra saker mer aktuella. !Vilka digitala lösningar arbetar du med idag?

Inte med några, vi har inte varit nöjda med något av det vi sett hittills. Vi har fått ett refex av Studentlitteratur med digitalt material, men vi har inte hunnit sätta oss in i det. Vi använder en del gratis verktyg; länksamlingar, uppslagsverk, ordböcker, litteraturbanken på Göteborgs universitet, dagstidningar. Vi jobbar lite flippat. Vi svensklärare försöker ta fram gemensamt material som de tittar på före eller under lektionen. Alla har datorer och vi använder kanoner i klassrummet, men inte smartboard, vi har också en lärplattform. !!Varför arbetar du /inte/ med digitala lösningar?

!41

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

Det gör undervisningen mer aktuell, vi kan få med sådant om hänt idag eller i förra veckan. Det är också bra för att eleverna ska interagera; skriva egna blogginlägg, läsa andras, titta på poetry slam, sådant som inte går att läsa i en bok. Det är också bra när eleverna ska söka information i ordböcker, uppslagsverk, artikelsök, eller i bibliotekets katalog. Det spar tid. !Hur kan man utveckla svenskämnet med hjälp av de digitala lösningar som finns i verksamheten i dag?

Vi försöker utveckla hela tiden. En sak som vi skulle kunna göra men som vi inte börjat använda, är att ge digital feed back när elever hållit ett föredrag. Då spelar man in föredraget och som lärare ger man sina kommentarer som kommer upp i rätt sekvens i filmen, som eleven kan titta på i efterhand. Men det tar tid att gå över från ett arbetssätt till ett annat, vi funderar också på rättigheterna till filmen när man laddar upp den i någon molntjänst. Vi vill både ha traditionella läromedel och andra lärresurser kopplat till det. !I vilka delar av svenskan kan man utveckla nya arbetssätt med hjälp av digitala lösningar?

Jag tror att alla delar av svenskan kan tjäna på det. Litteraturhistoria förändras ju inte men vi jämför ju till exempel gamla texter med nya, också låttexter. De behandlar de eviga frågorna. !Vad skulle få dig att arbeta mer med digitala lösningar?

För det första om vi hade digitala läromedel. Men då ska de ge något mer än boken, det ska finnas en koppling till styrdokumenten och kunskapskraven, ett tydligt syfte, inte bara ifyllnadsövningar. Och materialet ska förhålla sig till de ungas värld men samtidigt har ett pedagogiskt innehåll. !Vilken är svensklärarens största utmaning i ett treårsperspektiv?

Att förhålla sig till det digitala lärandet, att kunna navigera sig i flödet, lära sig källkritik så att det inte blir ett ytligt lärande. Bara för att man har kollat upp en sak på tre olika nätsidor betyder det inte att det är sant. !Saknar du något i utbudet av köpta läromedel?

Det vore enormt bra om det hade funnits färdiga kvalitetssäkrade filmer att använda till det flippade klassrummet. Då hade lärare sluppit att göra egna filmer, leta filmer och kolla kvaliteten. När det kommer från läromedelsföretag så litar man på kvaliteten. Den sjunkande läsförståelsen gör att eleverna måste slå upp ganska många ord när de läser. Ibland finns ord förklarade i marginalen, men de behöver oftast slå upp fler. Med ett digitalt läromedel skulle de bara kunna klicka på ordet direkt i texten. Det skulle gå snabbare och de skulle förmodligen lära sig mer genom att de slår upp fler ord. Framöver kommer vi ju att få fler elever med språkbarriärer.

Det hade varit bra med en digital resurs kopplad till varje läromedel så att det blir ett paket. Idag är det antingen eller, eller så får man betala extra, det har vi inte råd med. En viss digital grund borde ingå när vi betalar 400:- per bok. Eleverna är digitala, men ändå vill både elever och lärare ha en tryckt bok. Kopplingen mellan lärobok och digitalt material tror jag är jätteviktig, det är inte samma sak som att surfa runt själv på

!42

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

nätet. Många unga har stora problem med att navigera online, även om de lever sina liv där. Kanske kommer det ett namn på den svårigheten så småningom ...

Vi försöker använda läromedel mer än ett år, för flera årskullar. Om en digital resurs skulle följa med vill vi ju att koden som hör till ska gälla så länge vi har läromedlet. Vi har en pressad budget, vi kan inte ha en massa olika licenser.

Det skulle också vara bra med uppläsning för dem med läs- och skrivsvårigheter, självrättande fylleriövningar och läsförståelseövningar, aktuella exempel. Det kunde finnas ett slags bonusmaterial som uppdaterades ofta, som sköttes från förlagen, som flyktingfrågan idag. Aktuella exempel skulle också kunna användas som exempeltexter för debatt eller krönika.

Och kanske en yta kopplat till det digitala läromedlet där lärare och elever kunde lägga till eget material, eller koppla det till lärplattformen, så att allt skulle bli samlat på ett ställe. Eleverna kan inte ha för många ställen att samla det på. !

!43

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

Intervju 10 !Privat eller kommunal skola: Privat När gick du lärarutbildningen? 1993 På vilka program går dina elever? Ekonomprogrammet, samhällsvetenskapliga programmet Kommer eleverna huvudsakligen från socioekonomiskt svag eller stark bakgrund? Stark __________________________________________________________________________ Vem eller vad bestämmer vilka köpta läromedel du använder?

Det är lärarkollektivet. Vi har oftast ett huvudläromedel som täcker nästan en årskurs, cirka 400 böcker per årskurs. Vi har en ganska tillåtande inställning hos dem som håller i ekonomin; jag kan uttrycka önskemål till min närmaste chef om jag vill använda ett läromedel som passar särskilt väl i en grupp. !Vad kännetecknar bra läromedel?

Det ska vara en blandning av struktur och kreativitet. I den språkliga delen med grammatik och skrivövningar är det viktigt med struktur och påhittiga övningar. Inom litteraturen är det inte så kreativt, där tycker jag att det är viktigt med en bra summering, sammanfattning eller följdfrågor som är kopplade till antologiurvalet. !Händer det att du inte följer det köpta läromedlet? Om ja: Hur kommer det sig?

Nästan alltid. När man följer en annan lärares plan, eller läromedlets plan, så är det någon annan som har tänkt, inte man själv. När det då händer något oförutsett så funkar det inte alltid att följa planen. Därför brukar jag klura på det här själv, och det är roligt och kreativt också. !Vilka digitala lösningar arbetar du med idag?

Jag använder en digital lösning som heter Sokrative, det är ett sätt att föra dialog med eleverna. Jag kan ställa korta avslutande frågor och får korta svar, de använder telefonen. !Varför arbetar du /inte/ med digitala lösningar?

Sokrative är ett sätt för mig att se vad de tagit med sig från undervisningen, den korta kollen gör att man förstår om de är med eller inte. Den kan användas efter en genomgång, diskussion eller efter individuellt arbete. De är ju ändå 30 personer, på det här sättet går det snabbt att kolla. !Hur kan man utveckla svenskämnet med hjälp av de digitala lösningar som finns i verksamheten i dag?

Jag har inte koll på vilka andra lösningar som finns. !!!

!44

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

I vilka delar av svenskan kan man utveckla nya arbetssätt med hjälp av digitala lösningar?

Formen idag i skolan är att eleverna jobbar länge med ett avsnitt, sedan blir det prov på det, oftast skriftligt. Istället borde man be om korta svar mycket oftare, massor med mindre utvärderingar som ändå skulle ge en fullgod bild av kunskapsläget. Det skulle vara mindre ansträngande för eleven och mindre betungande rättning för läraren också. Det skulle aldrig funka med papper, men digitalt tror jag det skulle vara en bra lösning. Man skulle få koll på deras process istället för produkten och föra en pågående dialog. !Vad skulle få dig att arbeta mer med digitala lösningar?

Det är nog en tidsfråga. När man ska börja med något nytt har man alltid en viss startsträcka; hur ska man göra, hur funkar det, annars skulle jag nog använda det mer. Och så handlar det om tillgång också, vi är inte en en-till-en skola, vi har datasalar. De flesta har telefoner men det är lite vanskligt ... Dessutom vill man att de inte ska hålla på med mobilerna, det är klart att det är frestande att lattja med något kul, om man ombeds att jobba med mobilen. !Vilken är svensklärarens största utmaning i ett treårsperspektiv?

Det pratas mycket om läsning, att elever läser mindre nuförtiden. Så är det nog, de har en annan inställning till kunskap. Vi är lite föråldrade, vi ser det på ett sätt, de på ett annat. ”Det är tråkigt att läsa” och ” det är bra att läsa”: Det är väldigt polariserat och jag tror att jag som pedagog måste försöka få de båda polerna att närma sig varandra. Det funkar inte att ändra läsvanorna. De spelar spel och chattar istället. Jag tror att vi måste komma på ett sätt att mäta deras värld. !Saknar du något i utbudet av köpta läromedel?

Nej, fast det beror nog på att jag har dålig överblick på vad som finns. Jag kollar inte på det som kommer till skolan, eftersom jag utformar undervisningen själv. Dessutom har vi legat lågt med inköp till skolan i några år. !

!45

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

Intervju 11 Obs! Intervjupersonen arbetar på Komvux. Materialet ingår inte i rapportens sammanställning under ”Tolkning och analys”. !Privat eller kommunal skola: Kommunal, Komvux När gick du lärarutbildningen? 1996

På vilka program går dina elever? !

Kommer eleverna huvudsakligen från socioekonomiskt svag eller stark bakgrund? Svag __________________________________________________________________________ Vem eller vad bestämmer vilka köpta läromedel du använder?

Jag bestämmer vilka läromedel vi ska använda. !Vad kännetecknar bra läromedel?

Jag använder samma bok till Svenska och Svenska som andraspråk, det är viktigt att det funkar. Böckerna får inte kosta för mycket, för mina elever betalar själva. Det måste också gå att använda det mesta i boken, annars tycker eleverna att det är onödigt att köpa den. Den har också digitalt stöd och det är bra, det vill säga man kan välja att bara köpa den digitalt om man vill, det är också mycket billigare och gör att man kan lyssna på boken också. !Händer det att du inte följer det köpta läromedlet? Om ja: Hur kommer det sig?

Ja hela tiden. Jag använder läromedlet som stöd, det kommer mycket utanför läromedlet. Vi använder den som en referensbok, vi gör inte så många övningar heller. Jag planerar utefter vad jag vill att de ska lära sig. !Vilka digitala lösningar arbetar du med idag?

Vi har en lärplattform som heter It´s learning med bra funktioner. Vi kan också använda Google drive, men det gör vi inte, det blir för mycket med båda för eleverna. I lärplattformen kan vi bädda in filmer som vi gör själva eller som vi hittat på Youtube. Plattformen har en struktur som stödjer det. Vi jobbar flippat: Jag spelar in en lektion, en film, som de tittar på i förväg, och så kan de titta i boken efter det och jobba när de kommer till klassrummet, så att jag kan hjälpa dem. Vi har inte så mycket tid så vi måste vara effektiva. Eleverna uppskattar våra egna filmer som vi gör jättemycket, trots att de är rätt simpla. På plattformen samlar vi också allt till kursen, vi kan koppla det de gjort till kunskapskraven, göra bedömningar och följa deras arbetsprocesser. IPads har vi att ta in, ett tjugotal, så det räcker inte till alla, men många har egna. Vi kan inte styra appar och annat på samma sätt som på vanliga gymnasiet, men det funkar. Med Digilär kan vi titta på eleverna gruppvis eller individuellt, följa deras processer se hur det gick när någon gjorde en viss övning. !Varför arbetar du /inte/ med digitala lösningar?

Det går inte att inte göra det! Det funkar för eleverna och de förväntar sig det. Vi har gjort undersökningar, de visar att 100 procent har tillgång till dator hemma, 100 procent har tillgång till smart phone, och det är i

!46

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

en kommun med många invandrare och många lågutbildade. Inte alla har surfplattor. För några år sedan såg det inte ut så här. Alla lärare kommer att välja olika digitala läromedel tror jag. !Hur kan man utveckla svenskämnet med hjälp av de digitala lösningar som finns i verksamheten i dag? (Kunde inte svara.) !I vilka delar av svenskan kan man utveckla nya arbetssätt med hjälp av digitala lösningar?

Man kan utveckla både det språkliga och litteraturhistorien. Spontant är det kanske grammatiken med övningar; ta ut satsdelar, quiz och liknande. Men en stor del av vår undervisning handlar mer om ”öppen undervisning” som argumentation och textanalys, det kanske är svårare att utveckla med digitala lösningar. Samtidigt brottas eleverna väldigt med litteraturhistorien, det är väldigt komplicerat för många. !Vad skulle få dig att arbeta mer med digitala lösningar? (Se nedan.) !Vilken är svensklärarens största utmaning i ett treårsperspektiv?

Jag vet inte. !Saknar du något i utbudet av köpta läromedel?

Skulle vilja att det togs fram digitala läromedel på riktigt. Läroboken vi har idag, och som vi haft ganska länge, finns digitalt, det är som en pdf, man kan lyssna på den, det finns en app till som man kan läsa den i, man kan säkert göra anteckningar och liknande också, men den är fortfarande uppbyggd som en bok, det vill säga väldigt statisk. Jag saknar digitala läromedel där man inte utgår från boken. Digilär jobbar så, de utgår inte från en bok, man får mycket mer när det inte har sin grund i en bok. Det kan uppdateras, det blir levande på ett helt annat sätt. Text är bra, men mer film och rörliga bilder ger en annan upplevelse. Vi har använt Svenska impulser ganska länge. Det var den första som kom efter Gy 11. Vi skulle gärna hitta något nytt, men som funkar både för Svenska för invandrare och Svenska. Jag skulle också vilja ha engagerande filmer som presenterar till exempel litterära epoker. Till det vill man koppla på uppgifter och frågor och komplettera med text. Det får inte vara för mycket klickande, och man ska själv kunna välja hur vad som ska visas. Det är också bra för elever som behöver extra anpassningar. !Om licenser På till exempel Digilär kan man som vuxenstuderande köpa en ettårig licens för hela gymnasieutbildningen för 100 kronor, dessutom får man ett skönlitterärt paket. Jämför den kostnaden med gymnasieskolans läromedel. På Komvux läser de in ett år på ett halvår. Efter det ger eleven bort sin licens till någon annan så förlagen går miste om hälften av pengarna, de ger bort licenser. Förlagen säljer inte licenserna till privatpersoner, så om vi har elever som vill ha boken digitalt, måste vi köpa den av förlaget och sedan sälja den vidare till eleven. Det är samma med Digilär. Det skulle vara bra om förlagen kunde ordna detta på något sätt, kanske sälja licenserna via en nätbokhandel eller liknande. Som det är nu blir vi bokhandel och det är inte det vi jobbar med.

!47

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

Källor!• Baverstock, Alison. How to market books, Routledge, New York, 2015 • Christensen, Lars. Marknadsundersökning. En handbok, Studentlitteratur, Lund, 2010. • Furusten, Staffan. Den institutionella omvärlden, Liber, Malmö, 2007. • Hall, Frania. The business of digital publishing, Routhledge, Oxon, 2013. • Kornhall, Per. Barnexperimentet. Svensk skola i fritt fall, Leopard förlag, Stockholm, 2013. • Lundahl, Ulf, Skärvad, Per-Hugo. Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer,

Studentlitteratur, Lund, 1999. • Peterson, Bo. Välja och sälja, Norstedts Förlag, Stockholm, 2003. • Sjödén, Björn. Vad är ett bra digitalt läromedel? I Vetenskapliga perspektiv på lärande,

undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang, Persson, Anders och Johansson, Roger (red.), 79!94. Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds universitet, Lund, 2014.

• Steiner, Ann. Litteraturen i mediesamhället, Studentlitteratur, Lund, 2012. • Trost, Jan. Kvalitativa intervjuer, Studentlitteratur, Lund, 2010. !

Elektroniska resurser!• Anna Kinberg Batra. Lärarassistenter ger lärarna mer tid för undervisning. DN debatt. 2016.03.07.

http://www.dn.se/debatt/lararassistenter-ger-lararna-mer-tid-for-undervisning/ • Anna-Lena Godhe. Creating and Assessing Multimodal Texts. Negations at the Boundry. Diss.,

Göteborgs universitet, 2014. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/35488?locale=sv

• Dan Åkerlund. Elever syns på nätet ! multimodala texter och autentiska mottagare. Diss., Åbo

Akademi, 2013. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/94195/akerlund_dan.pdf?sequence=4

• Facebook, https://www.facebook.com/groups/169588807072

• Government UK, tal. Nick Gibb speaks to education publishers about quality textbooks. 2014.11.20. https://www.gov.uk/government/speeches/nick-gibb-speaks-to-education-publishers-about-quality-textbooks

• Göteborgs universitet, Hansson, Åsa. Ansvar för matematiklärande. Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet, https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/26669

• Jane af Sandeberg. Forskare underkänner digitala lärverktyg. Skolvärlden. 2015-09.28, http://skolvarlden.se/artiklar/forskare-underkanner-digitala-larverktyg

• Marie Nordmark. Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning. En ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen. Diss., Örebro universitet, 2014. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:689942/FULLTEXT04.pdf

• Mehmet Kaplan, Lena Micko. Vi digitaliserar det offentliga Sverige. Svenska Dagbladet debatt. 2015.10.28. http://www.svd.se/vi-digitaliserar-det-offentliga-sverige

• Olle Findahl, Pamela Davidsson. Svenskarna och internet 2015. Rapport Svenskarna och internet, 2015. http://www.soi2015.se/sammanfattning/

• Per Hagström. En-till-en-satsning ökar arbetsbelastning. Lärarnas tidning. 2014.03.18. http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2014/03/18/satsning-okar-arbetsbelastning

• Publishers Association. ”Textbooks Work” says Nick Gibb att PA/BESA Education Conference. 2015.11.17. http://www.publishers.org.uk/policy-and-news/news-releases/2015/textbooks-work-says-nick-gibb-at-pa-besa-education-conference/

• Skolverket. Hur granskar vi digitala läromedel?. http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/kallkritik/amne/ovrigt/amnesovergripande-1.238064/diglar-1.169496

!48

Förlagskunskap, Stockholms universitet Karolina Moe, mars 2016

• Skolverket. It-användning och elevresultat i PISA 2012. Sept. 2015. http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3504.pdf%3Fk%3D3504

• Skolverket. Kostnader för grundskolan år 2014. http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/grundskola/kostnader/kostnader-for-grundskolan-ar-2014-1.238226

• Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2705.pdf%3Fk%3D2705

• Skolverket. Omvärldsbloggen, Stefan Pålsson. Digital studentexamen i Finland. http://omvarld.blogg.skolverket.se/2016/02/16/digital-studentexamen-i-finland/

• Skolverket. PISA 2012. 2014.01. http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa/pisa-2012-1.167616

• Skolverket. Talis 2013. 2015.02.19. http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/talis/talis-2013-1.176701

!49