DIGITAL KULTUR OCH DIGITALA ARKIV

Historieämnet vid Åbo Akademi23.4.2015, Mikael Korhonen

http://otal.umd.edu/~mgk/tads/

DIGITALA ARKIV OCH PROFESSIONEN 23.4

Elektroniskt/DigitaltVad är digitala arkiv?

Archives 2.0

http://www.zazzle.com/be_nice_to_archivists_stickers-217305967026347798

Arkiven har maktöver det förflutna, nutid och framtid!

Arkiven är inte neutrala, fristående från det omkringliggande samhället: politiskt, ideologiskt, kulturellt. Alla arkiv är grundade för att fylla någon uppgift, ett ändamål, t.ex. SLS arkiv för den svenskspråkiga befolkningen och kulturen.

Arkiven är resultat av medvetna eller omedvetna urvalsprocesser, som styr vad som finns i arkiven. Arkiven besluter om vad som ska förvaras och göras tillgängligt; de har kontroll över vårt kollektiva minne och om makt att påverka hur minnet används och sist och slutligen hur historia skrivs.

Det sätt och de kriterier som styr vilka handlingar som väljs ut för förvaring, hur de förtecknas, görs synliga och tillgängliga påverkar den vetenskapliga forskningsprocessen.

Det som saknas i arkiven kan också vara intressantare än det som finns, t.ex. vinnarnas och förlorarnas historia.

Ställ alltid frågan varför har arkiv grundats, hur har de vuxit fram och utvecklats.

Terry Cook (The American Archivist vol. 74, 1/2011):

”The research does not begin when you open the box, rather what you put in to it!”

http://www.utu.fi/fi/yksikot/hum/yksikot/suomenhistoria/tutkimus/Sivut/Kamera.aspx

http://www.utu.fi/fi/yksikot/hum/yksikot/suomenhistoria/tutkimus/Sivut/Making-National-Pasts.aspx

Elektroniska/digitala handlingarNågra centrala termer och begrepp

Allmän definition på handling:

”Information som är lagrad på olika slags lagrinsmedia som har skapats, tagits emot och hanteras, förvaras av en myndighet, organisation eller privatperson då de utövar sina lagstadgade förpliktelser eller vid skötseln av sina ärenden.”

Arkivlag (831/94 6 §):”Ett arkiv omfattar de handlingar som inkommit till arkivbildaren

på grund av dess uppgifter eller som tillkommit genom dess verksamhet.

Med handling avses i denna lag en framställning i skrift eller bild eller en på elektronisk väg eller på annat sätt åstadkommen framställning som kan läsas, avlyssnas eller annars uppfattas med tekniska hjälpmedel.”

Enligt arkivlagen (831/94 6 §): ”Asiakirjalla tarkoitetaan tässä laissa kirjallista tai kuvallista

esitystä taikka sellaista sähköisesti tai muulla vastaavalla tavalla aikaansaatua esitystä, joka on luettavissa, kuunneltavissa tai muutoin ymmärrettävissä teknisin apuvälinein.”

Elektronisk handling:”En bestämd mängd data i digital form som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med tekniskt hjälpmedel.”

Skapas ofta med textbehandlingsprogram.

Kan också vara en skannad pappershandling, en tabell uppgjord med kalkylprogram, ritning med dataprogram, epost, digitala bilder, videoclips, ljudfiler och nätpublikationer.

Begreppet arkivhandling har förändrats då de elektroniska medierna och bevaringsmetoderna har ökat.

Att skapa och hantera elektroniska handlingar kräver alltid datateknik: datorer, program.

I elektroniska handlingar kan finnas integrerat information som dataprogram behöver och som kan vara avgörande för att ett dokument överhuvudtaget kan hanteras och förstås (t.ex. teknisk metadata)

Autenticitet är nära förknippat med trovärdighet och proveniens. Eftersom digitala objekt lätt kan kopieras och även förändras på ett ofta osynligt sätt kan det vara svårt att fastställa autenticiteten på digitala objekt. Med noggrant dokumenterad proveniens kan man tolka det digitala objektet i förhållande till ett originalobjekt och fastslå graden av autenticitet. Integritet är också viktigt för autenticiteten.

Integritet innebär att det digitala objektet inte har förändrats inom en viss tidsperiod. Det kan man försäkra sig om genom att räkna ut kontrollsummor (checksum) av ett objekt på olika tidspunkter och jämföra dem.

http://digihist.se/6-digitalbaserade-material-och-langsiktigt-bevarande/langsiktigt-digitalt-bevarande/

Metadata är information som beskriver kontext, innehåll och struktur samt hanteringen och behandlingen av elektroniska handlingar under hela deras livscykel från det att de skapats till slutförvaringen.

Metadata gör det möjligt att söka och lokalisera elektroniska handlingar och identifiera dem.

Med hjälp av metadata automatiserar man dessutom vissa faser av produktionen och behandlingen av elektroniska handlingar samt definierar hänvisningar mellan olika slags elektroniska handlingar.

Mest använd metadatamodell Dublin Core.

http://seobabes.blog.com/page/6/

Digital och digitalisera

Digitalisera är en process där information i analogt format konverteras till digitalt format. Informationen lagras i serier av 1:or och 0:or, s.k. bit.

Binärfil, en fil som innehåller data i ett format avsett att läsas av specifika datorprogram.

Digital:Material som har skannats eller som tillkommit enbart i digital format (born digital)

Digitalisera:Skanna eller att överföra handlingar (text, foton osv) till digitalt format.

Bevara och hantera material som uppkommer enbart som born digital.

I den digitala processen är det centralt att behandla informationen på rätt sätt allt från att den skapats, under hanteringsfasen till långtidsbevaringen.

Krävs utvecklad it-teknik, datorer och program samt kunskap om innehållet.

Hur fungerar ett digitalarkiv?

Arkivets huvuduppgifter (alla arkiv):-ta emot, samla in material,- hantera och bevara material,- göra materialet tillgängligt för användarna.

Det digitala materialet skiljer sig från det pappersbaserade att autenticiteten, integriteten och trovärdigheten hos det digitala måste garanteras från processens början genom hela livscykeln.

Hanteringen av det digitala materialet är alltid en helhetsprocess!

Teoretiska mallar, verktyg

För att förstå och hantera digitala privatarkiv behövs verktyg, teoretiska mallar och definitioner.

OAIS = Open Archival Information System

OAISOpen Archival Information System

Fördelar med OAIS

En modell som stöd i planerings- och utvecklingsarbetet.

Strukturerar tänkandet kring långtidsförvaring och definierar termer som man kan enas om.

Ger en gemensam begreppsapparat och en ”checklista”, som innehåller alla grundläggande saker som bör vara med.

Anpassas till egna behov och den egna verkligheten, verksamheten.

Centralt i OAIS är METADATA!

”Furthermore, digital archives are always in a state of becoming, being created and recreated by techonogies of migration and reconstruction.”

Eric Ketelaar, ”Cultivating archives: meanings and identities”, Arhcival Science 2012, s. 19

Vad är digitala privatarkiv?Hur skiljer sig digitala privatarkiv från

pappersarkiv?

Hur skiljer sig digitala privatarkiv från pappersarkiv:

Behövs hjälpmedel att tolka digitala data (hård- och mjukvara)

Informationen utspridd på olika plattformar och enheter (hårdskivor, CD, USB-minne, även Flickr eller Facebook).

Ofta mycket omfångsrika, olika varianter av samma fil: kopiera är lätt, skapa olika filformat av samma filer etc.

Svårt att skapa en överskådlig struktur av materialet, svårt att söka och hitta information.

Digitala privatarkiv som p.g.a. glömska eller okunskap blivit ”liggande” = ofta oläsbara

ProaktivitetSamarbete mellan arkivarier och privatpersoner avgörande. Det är svårt och mycket komplicerat att hantera digitala arkiv;

krävs kunskap och resurser. Privatpersonerna ansvarar själva för att deras digitala

privatarkiv bevaras. Arkivariernas framtida roll: rådgivande konsulter åt

privatpersoner, facilitatorer. Arkivarierna ska arbeta proaktivt för att kunna påverka

handlingarnas öde redan innan de kommit till, skapats. Privatpersoner kan ge teknisk och deskriptiva upplysningar om

arkivets tillkomst, struktur, sökvägar etc. vilket kan vara avgörande vid senare användning av materialet.

Erfarenheter och färdiga modeller

1. PARADIGM = Personal Archives Accessible in Digital Media Bodleian Library, Oxford samarbete med Manchester Library, politikers privata arkiv

2. SABA = Statens Arkivers Basale Arkivprogrammer Riksarkivet, Köpenhamn, digitala privata arkiv

3. EMORY UNIVERSITY, MARBL LIBRARY Salman Rushdies arkiv

http://www.paradigm.ac.uk/

http://www.sa.dk/content/dk/aflevering_til_arkiverne/aflevering_af_digitale_private_arkivalier/andre_saba-programmer

http://marbl.library.emory.edu/

http://news.emory.edu/tags/topic/salman_rushdie/index.html

http://findingaids.library.emory.edu/documents/rushdie1000/

http://www.youtube.com/watch?v=nqvQKiV-XWA&feature=youtu.be

Projekt Digitala privatarkiv vid SLS

Hur ska vi ta tillvara, förvara och tillgängliggöra digitalt privat arkivmaterial?

Vilka datatekniska lösningar krävs: program, apparatur m.m. Finns det teoretiska modeller och ramar för verksamheten, praktiska

erfarenheter från tidigare? ”Piikki-auki” system? Ägande- och upphovsrätter vid donation av digitalt material, samma som

för pappersmaterial? Andra juridiska och etiska frågor? Autencititet, hur garantera elektroniska handlingars äkthet, vad är

originalet? Övergripande fråga: Vad samlas in eller Varför samla in, t.ex. författararkiv? Digitala privatarkiv tas tillvara i ett skede då de skapas. Är det rätt material

för framtida forskningen? Ekonomiska aspekter.

Arkivarieprofessionen idag

Arkiv 2.0

Benämning på en grupp av förändringar som påverkar arkivariens sätt att arbeta, t.ex.• användning av Web 2.0, sociala medier• nytt sätt att se på arkivverksamheten som befrämjar öppenhet och flexibilitet• arkivarien är kundcentrerad• arkivarien använder olika tekniker för att föra fram sitt material

Arkiv 2.0

• är också ett sätt att beskriva arkivarbete idag och arkivariens nya professionella roll• innehåller inte enbart nya saker, arbetssätt• många saker har diskuterats inom professionen redan länge• handlar om attityder till arkivprofessionen• hur vi förhåller oss till eller anammar nya arbetssätt, reagerar inför förändringar i vår omgivning, t.ex. web 2.0• i grunden ändrar inte på arkivariens grundläggande uppgifter hur man tar tillvara, hanterar och gör tillgängligt kulturarvet• vi använder nya verktyg, sätt att tänka, engagerar oss mera, samarbetar, synliggör och förmedlar kulturarvet• aktivt samarbete med användarna

ARKIV 2.0 ARKIV 1.0

Öppen

Transparent

Kundcentrerad

Facilitator

Söker nya kunder

Mätbarhet

Teknikintresserad

Stängd

Ogenomskinlig

Arkivcentrerad

Portvakt

Väntar på kunder

Omätbarhet

Teknikfobie

”Another factor contributing to the rise of Archives 2.0 is the gradual increase in the professionalism of archivists in the United States. Recent decades have seen increases in the number of archivists with graduate-level archival education, more opportunities for ongoing professional development, and a growing understanding on the part of employers about the need to hire qualified archival staff. It is logical that this rise in professionalism would result in archivists who are more aware of standards, best practices, and emerging trends, as well as more confident about challenging their traditional role and modes of interaction”.

Kate Theimer, What is the Meaning of Archives 2.0?, s.67

http://www.archivesnext.com/

http://www.slideshare.net/ktheimer/archives-20-an-introductionhttp://www.slideshare.net/ktheimer/theimer-participatory-archives-saa-2011http://www.slideshare.net/ktheimer/whats-next-a-preview-of-archives-30

Kate Theimer finns på webben, bl.a.

Kate Theimers blogg rekommenderas:

Kenneth Hänström, Autenticitet i en digital värld Långsiktsbevarande av allmänna handlingar, http://etjanst.hb.se/bhs/ith/1-9/kh.pdf

Kate Theimer, What is the Meaning of Archives 2.0?. The American Archivist 2011, s. 58-68Joy Palmer, Archives 2.0: If We Build It, Will They Come?. Ariadne 60, July 2009,

www.ariadne.ac.uk/issue60/palmer,Mikael Korhonen, Forskarnas röst och digitalt material, Historisk Tidskrift för Finland. 2012:2Ina-Maria Jansson, Ett förlorat Kulturarv? Digitala personarkiv – problem, lösningar och framtid, Magisteruppsats

inom arkivvetenskap. Uppsala 2012. http://www.uppsatser.se/uppsats/76af800cef/Workbook on Digital Private Papers, http://www.paradigm.ac.uk/workbook/index.htmlPeter Edelholt, ”Programmer til bevaring og indsamling af digitale private arkivalier”, Nordisk Arkivnyt 3/2011Peter Edelholt, Digitale privatarkiv–mission impossible? http://nordiskaarkivdagar2012.fi/uploads/material/Edelholt%20Digitale%20privatarkiv_Mission%20impossible_K.pdfJennifer Douglas and Heather Mancneil, ”Arranging The Self: Literary and archival perspectives on Writers´

Archives”. Archivaria nr 65/2009Rachel Donadio, ”Literary letters, Lost in Cyberspace”, The New York Times 4.9.2005Matthew G. Kirshenbaum e.t., Approches to Managing and Collecting Born-Digital Literary Materials for Scholary

Use, May 2009http://mith.umd.edu/wp-content/uploads/whitepaper_HD-50346.Kirschenbaum.WP.pdfCatherine C. Marshall, ”Rethinking Personal Digital Archiving, Part 1 and 2”, D-Lib Magazine March/April 2008http://www.dlib.org/dlib/march08/marshall/03marshall-pt1.html och http

://www.dlib.org/dlib/march08/marshall/03marshall-pt2.htmlKai Martonen, Digital Arkivering och Lagring, http://www.slideshare.net/MajorWoody/digital-arkivering-och-

lagring?qid=c7214711-22f0-401c-9e2b-3118ef8f0564&v=qf1&b=&from_search=4Jessica Parland-von Essen och Kenneth Nyberg, Historia i en digital värld,

https://digihist.files.wordpress.com/2014/05/hdv_v1_0_1.pdf

TACK