DialogDialog

SVL

SVL

forum för vuxnas lärande i Norden

forum för vuxnas lärande i Norden

12004

tema: nya och gamla nätverk

2

dialog 1/2004

D12004SVL

NR 1/2004 utgiven i juni 2004Upplaga: 4.000 ex.Dialog utges av Styrningsgruppenför Vuxnas Lärande vid Nordiskaministerrådet

REDAKTIONSKOMMITTÉ

Christel SchaldemoseDansk folkeoplysnings samråd (DK)tel. +45 33 15 14 66cs@dfs.dk

Jyrki IjäsFinlands Folkhögskolförening (FI)tel. +358 9 45 42 33 25jyrki.ijas@folkhogskolor.fi

Guðrún HalldórsdóttirKommunala Vuxenutbildningen,Reykjavik (IS)tel. +354 55 14 862gudrunha@rvk.is

Vigdis HaugerudVox, Voxenopplæringsinstituttet (NO)tel. +47 23 38 13 34Vigdis Haugerud@vox.no

Nils FribergKomvux, Kristianstad (SE)tel. +46 44 13 67 40nils.friberg@kristianstad.se

Nordisk ministerråd / SVLStore Strandstræde 18DK-1255 København Ktel. +45 33 96 02 00

REDAKTION:Finlands FolkhögskolföreningAnnegatan 12 A 18FIN-00120 Helsingforsjyrki.ijas@folkhogskolor.filarry.karkkainen@folkhogskolor.fisari.virtanen@folkhogskolor.fiÖversättningar till finska:Sari VirtanenFoton (om inte annat nämns):Anne Nisula

GRAFIK: General Media CarnacLAYOUT: Larry KärkkäinenTRYCK: Oriveden Kirjapaino,Orivesi, Finland 2004ISSN: 1404-7314

INNEHÅLL

Kjære leser........................................................................

Det framtidige nordiske samarbeidet om voksneslæring – forslag om etablering av et nordiskNettverk for Voksnes Læring (NVL)................................

Voksenopplæring:Et felt i endring - og noen stabile trekk..........................

Från FOVU till SVL.........................................................

Nordplus Voksen skal skabe udvikling og fornyelse...

Nettverk – forutsetninger og hindringer......................

Nettverk med eller uten spindel....................................

Nordisk Folkehøjskoleråd – et gammelt stærktnetværk...........................................................................

Nytt från undervisningsministerierna...........................

Hvilke krav stilles fra arbejdslivet tilvoksenuddannelsessystemet?.......................................

Lokala lärcentra – en ny modell för utbildning ochtillväxt i Sverige..............................................................

LYFT genom regionalt samarbete..................................

Utvecklingen av påbyggnadsutbildningar...................

Networks in the Baltic Sea Area – Arena forLifelong Learning...........................................................

BaltNet – fortsatt samarbete inom vuxenutbildningen..

Folkeoplysning og Voksenoplæring i Island................

Værdien af livslang læring............................................

E-learning; det globala klassrummet............................

På distansgymnasiet studerar man på eget ansvarmen inte ensam..............................................................

English summary............................................................

3

4

6

9

10

12

13

15

16

18

20

21

22

23

24

25

27

28

29

31

3

dialog 1/2004

Det du nå holder mellom hendene, er siste ordinærenummer av det tidsskriftet som tidligere het FOVUDialog. Fra høsten 2004 vil dette tidsskriftet som papir-

versjon gå over i historien. En ny tid, hvor tidsskriftets målsettingintegreres i den elektroniske plattformen Dialogweb.net, vil taform. Vi i redaksjonsrådet har store forventninger til denneomleggingen, som vi håper blir til nytte og glede for vårenordiske kollegaer som arbeider innenfor feltet voksnes læring.

Det var i 1991 det startet

FOVU Dialog har kommet ut siden 1991, stort sett med trenummer i året, i en skandinavisk og en finsk utgave. Opplags-tallet har vært rundt 4 000. Tatt i betraktning at tidsskriftetspotensielle lesere er hele Norden, burde kanskje opplaget havært minst det dobbelte? Graden av aktualitet, evnen til fagligfornying, kombinert med størrelsen på opplaget er et hverttidsskrifts utfordring og hodepine. Dessuten må både eier, idette tilfelle Nordisk Ministerråd, og brukerne ha en felles opp-fatning av at utgiftene står i forhold til nytten, og at gleden av åutgi og av å lese er gjensidig hos partene. Særlig kravet til aktu-alitet og evnen til å nå ut til målgruppene har kanskje vært detøffeste utfordringene for FOVU Dialog de siste årene. En om-legging nå kommer som et ektefølt behov for å nå ut til flerebrukere og miljøer.

Noe gammelt – men mest nytt

Overgangen fra papir til web blir total. Det betyr selvsagt ikke atviktige og interessante innholdselementer fra papirversjonen ikkeskal videreføres, men formen blir ny. En elektronisk plattform eret helt annet medium enn et trykt tidsskrift, men dermed ogsåmed sine styrker og svakheter. Styrken ligger først og fremst imuligheten til å være aktuell og dialogbasert. Aktuelt fra lande-ne, informasjon om konferanser, kommentatorstoff og debattkan få en helt annen plass i den nye elektroniske plattformen.Disse elementene er det mange som har savnet med dagenstidsskrift som bare kommer ut tre ganger i året. Svakheten vedden nye ordningen er at fagstoffet lett kan få et tabloidpreg, ogdermed miste noe av sin seriøsitet. Å finne fram til en godbalansegang mellom disse elementene vil være en av de mangeutfordringene den fremtidige redaktøren vil stå over for.

Struktur og innhold

I grove trekk vil den nye plattformen ha to hovedfokus, nemligsom informasjonsbærer overfor aktuelle målgrupper og somforum for tematisk og reflekterende debatt og dialog relatert tildet politiske arbeidet i SVL (Styringsgruppen for Voksnes Læring)(tidligere Nordiska Ministerrådets styrgrupp för nordisk

folkbildning och vuxenutbildning FOVU), samt det nyenettverket NVL (Nettverk for Voksnes Læring) og ulikeprosjekter. Dialogweb.net blir dermed mer å betrakte som enservice-plattform enn et tidsskrift. I praksis betyr dette at skilletmellom det vi i dag omtaler som tidsskrift (inklusive aktuellinformasjon, bokomtaler) og et nytt forum for debatt, dialog ogerfaringsoverføring bygges ned. Dette vil forhåpentligvis betyen mer helhetlig og aktuell tilnærming til så vel fagstoffet somtil politikkområdet, og representerer dermed en nyskaping i detnordiske nettverkssamarbeidet.

Utfordringer i kø

Det finnes ingen lettvindt vei til en levende, relevant og dialog-basert plattform. Her gjenstår det mye arbeid, både når detgjelder oppbygging, markedsføring og drifting. Forutsetningenfor at denne nye kommunikasjons- og informasjonskanalen skalfungere godt, påhviler like mye oss som brukere, som redak-tøren. Selvsagt er det et viktig vilkår at SVL bevilger de nød-vendige økonomiske midler og gir gode rammevilkår for å byggeopp og drive arbeidet framover. En webløsning er ikke et valgsom tas for å spare penger, men en måte å målrette bruken avde samme midlene bedre på. Det er imidlertid opp til deg ogmeg som brukere, som debattanter, informasjonsspredere,skribenter av innlegg, bokanmeldelser og artikkelstoff å væremed på å sette vårt preg på innholdet, slik at det nye nett-stedet fungerer som forum for kunnskapsdeling og formidling averfaring. Mer enn noen gang tidligere vil det å møtes på nettet,på vår felles plattform, få en ny mening og bidra til at dette bliren spennende nordisk møteplass. Redaksjonsrådet ønsker allevel møtt!

Vigdis Haugerudfagsjef

Vox - nasjonalt senter for voksnes læring, Norge

Kjære leser

Dialog -lehden teema on ’Uudet ja vanhat verkostot’, ja sen tarkoi-tus on eri näkökulmista kuvata pohjoismaisen yhteistyön uusia javanhoja yhteistyöverkostoja aikuisten oppimisen alueella. Samallaesitellään alan uudistuvaa pohjoismaista yhteistyötä, ja selityksensaavat useat uudet – ja vanhemmatkin – kirjainlyhenteet.

Toimitusneuvoston norjalaisjäsen Vigdis Haugerud toteaapääkirjoituksessaan, että käsissäsi on Dialogi -lehden viimeinen,painettu numero. Pohjoismaiden ministerineuvoston FOVU Dialog -lehti on ilmestynyt vuodesta 1991 kolme kertaa vuodessa sekäsuomeksi että skandinaavisilla kielillä. Nyt alkaa uusi aika ja lehtiyhdistetään sähköiseen foorumiin Dialogweb.netiin, jonka taustallaon myös Pohjoismaiden ministerineuvosto. Pääkirjoittaja toteaa,että sähköinen portaali on täysin erilainen väline kuin painettu aika-kauslehti, ja sillä on myös omat vahvuutensa ja heikkoutensa. Ajan-kohtaisuus ja keskustelevuus ovat sen vahvuuksia. Vaikeutena kir-joittaja näkee sen, että ammatillinen aines saattaa tässä muodossahelposti menettää uskottavuuttaan, vakavuuttaan. Uudella foorumil-la on kaksi päätehtävää: se toimii tiedonvälittäjänä ja temaattisenja reflektoivan keskustelun foorumina.

ledare

4

dialog 1/2004

Med bakgrunn i oppdrag fra Ministerrådet forutdanning og forskning (MR-U) besluttetStyringsgruppen for Voksnes Læring (SVL) i sittmøte 1. april 2004 å legge fram forslag tilEmbetsmannskomiteen for utdanning ogforskning (EK-U) om å etablere et nordiskNettverk for Voksnes Læring (NVL).

SVL har tidligere i utredningsprosessen lagt fram notater til EK-U/MR-U og gjennomført to større møter med interessemiljøenefor voksnes læring i november 2003 og mars 2004, for å mottasynspunkter på organisering av det framtidige nordiske samar-beidet på området. Til møtet i mars forelå forslag til konkretise-ring av et nordisk nettverk (NVL) med samordnende enhet somVox (nasjonalt senter for voksnes læring), Norge, har utarbeidetpå oppdrag fra SVL.

Nordisk Nettverk for Voksnes Læring (NVL)

Hensikten med et nordisk Nettverk for Voksnes Læring med ensamordnende enhet/knutepunkt er å styrke det strategiske nor-diske samarbeidet om bredden i voksens læring. Dette gjennomat NVL skal støtte opp om brukermiljøene, fange opp nasjonaleideer og initiere nye tiltak som det er naturlig å samarbeide ompå nordisk nivå. En oppgave for NVL vil også være å ivaretamer bestående aktiviteter slik som informasjon og kommunika-sjon om nordisk samarbeid om voksnes læring. Dette vil ogsåøke muligheten til synergieffekter med samarbeidsprosjektersom er initiert fra brukermiljøene og som mottar støtte framobilitets- og nettverksprogrammet Nordplus Voksen. Innenfordet nordiske samarbeidet om voksnes læring vil en derfor ha toverktøy som kompletterer hverandre, Nordplus Voksen som girstøtte til samarbeidsprosjekt, nettverk og mobilitet initiert avbrukermiljøene, og nordisk Nettverk for Voksnes Læring (NVL)som støtter opp om det strategiske nordiske samarbeidet ombredden i voksnes læring.

Mandat og oppgaver NVL

SVL tar utgangspunkt i at de overordnende prioriteringer forNVLs arbeid baseres på Nordisk Ministerråds treårig Strategiplanfor utdannings- og forskningsområdet som vedtas av MR-Usamt SVLs/formannskapslandets årlige rullerende Handlingsplan.Utover dette avgrenses arbeidsoppgavene av vedtektene forSVLs innsatsområde som er besluttet av MR-U.

SVL foreslår at NVL skal bidra til å· støtte opp om og initiere til samarbeid mellom nordiske miljøerengasjert i voksnes læring, særlig innen områder der detnordiske samarbeidet er lite utviklet· støtte opp om eksisterende nordiske nettverk og initiere nyeinnen ulike tema- og samarbeidsområder· stimulere til dialog og informasjon om voksnes læring, bl.a.gjennom nettbaserte møteplasser· arbeide for spredning av resultater og erfaringer fra nordisksamarbeid om voksnes læring· følge utviklingen av voksnes læring i hvert av de nordiske landene· initiere aktiviteter, fysiske møteplasser og utredningsoppgaver· utføre konkrete oppdrag på initiativ fra SVL, bl.a. drift av web-basert kommunikasjons-/informasjonsplattform for nordisksamarbeid om voksnes læring og oppfølging av prosjekt initiertav SVL i Baltikum/Nordvest Russland· bidra med underlag til SVLs beslutninger

NVL skal i sin virksomhet ta spesielt hensyn til folkeopplys-ningens tradisjonelle miljøer.

Struktur og organisering

SVL mener at det er viktig at organiseringen av det fagligesamarbeidet både har stabilitet (faglig minne) og fleksibilitet somgir mulighet til å knytte til seg den fremste ekspertisen innen forulike områder av voksnes læring i Norden når dette er aktuelt.Voksnes læring er et bredt område samtidig som det er et om-råde i stadig utvikling. Det er derfor viktig at en finner fram til en

Det framtidige nordiske samarbeidetom voksnes læring– forslag om etablering av et nordiskNettverk for Voksnes Læring (NVL)

Margrethe Steen HernesrådgivareNordiska ministerrådet

aktuelt fra styringsgruppen for voksnes læring (svl)

5

dialog 1/2004

organiseringsform som ikke stivner, men som til enhver tidmakter å ta opp i seg de aktuelle utfordringer som de nordiskelandene ønsker å samarbeide om.

SVL foreslår at det legges opp til en desentralisert modell slikat NVL vil bestå av en samordnende enhet/knutepunkt medstillingsressurser til 1 leder, 0.5 kontortjenester og 0.5 redak-sjonssekretær til drift av en web-basert kommunikasjons-/informasjonsplattform. Redaksjonssekretærressursen kaneventuelt også legges utenom knutepunktet. I tillegg kommerkoordinatorer fordelt med 0.5 stillingsressurs per land og midlertilsvarende 0.5 stillingsressurs fordelt på de tre selvstyrendeområdene. Til sammen utgjør dette 5 stillingsressurser og til-svarer omlag omfanget av pedagogiske ressurser tidligereknyttet til Nordens folkliga akademi (NFA).

Organisering av samarbeidet med nasjonale fagmiljø tilpassesnasjonale behov slik at det fra nordisk side ikke legges opp tildetaljert organisering av de nasjonale samarbeidsnettverkeneeller forutsetning om nasjonal medfinansiering. Bruk av ny tek-nologi og web-basert kommunikasjons-/informasjonsplattform vili denne sammenheng bl.a. være et kraftfullt instrument forNVLs arbeid og miljøene rundt om i landene. I henhold til NVLsmandat er det også en viktig oppgave for NVL å se til at møte-plasser er tilgjengelige for fysiske møter mellom mennesker somarbeider med voksnes læring.

Koordinatorene i de enkelte land skal danne et nettverk aveksperter. Rollen til koordinatorene skal først og fremst knyttestil det nordiske, men samtidig må koordinatorene ha oversiktover et bredt nettverk for voksnes læring innenfor eget land.Det forutsettes at koordinatorene i landene arbeider nært opp tilnasjonale fagmiljøer engasjert i voksnes læring, samt holder godkontakt med de nasjonale Nordplus Voksen administratorene. Itillegg kan det i perioder være aktuelt at koordinatorene er loka-lisert ved samordningsenheten/knutepunktet.

SVL utser institusjoner/personer til NVL. Disse utses for entidsbegrenset periode og det bør overveies om det i de førstemandatperiodene skal avpasses slik at ikke hele nettverket måfornyes samtidig. Ved valg av institusjoner/personer er det viktigå legge vekt på at hele området voksnes læring – så langt det

er praktisk mulig – dekkes av nettverket. Det skal tas spesielthensyn til folkeopplysningens tradisjonelle miljøer.

SVL foreslår at samordnende enhet/knutepunkt legges foren fireårsperiode (2005 – 2008) til Nationellt Centrum förflexibelt färande (CFL) Hässleholm i Skåne, Sverige.Organisering av NVL etter 2008 besluttes av MR-U på bakgrunnav prosessevaluering av NVL.

Finansieringsplan

Midlene som er beregnet til finansiering av NVL er midler somtidligere er knyttet til NFA.SVL kalkuler med at ca halvparten avmidlene bør knyttes opp til stillingsressurser i omtrent sammeomfang som tidligere pedagogisk personal ved NFA, mens denandre halvdelen øremerkes til aktiviteter og strategiske formålinnen voksnes læring. Øremerkede midler til strategiske formåladministreres teknisk av samme institusjon som administrererNordplus Voksen (2004 – 2006: Cirius, DK). I gjennomføring avprosjekter og aktiviteter skal NVL i størst mulig grad involveremiljøer/institusjoner/personer utenom NVL.

Framdriftsplan

Det tas sikte på at NVL skal være operativt fra 01.01.05. Detteinnebærer at det allerede høsten 2004 bør i gang settes noenaktiviteter, bl.a. kontrakt med Center för Flexibelt Lärande(CFL), oppnevning av institusjoner/personer, oppbygging avweb-basert informasjons- og kommunikasjonsplattform, samtoppfølging av nettverk/prosjekter tidligere igangsatt av NFA/SVL. SVL foreslår at en person engasjeres fra høsten 2004 forå forberede oppstart av NVL.

Evaluering

Det legges opp til prosessevaluering av NVL. Evalueringen av-sluttes ved utgangen av 2007 og danner grunnlag for NordiskMinisterråds beslutning om videre organisering av NVL fra 2009.SVL er ansvarlig for at evaluering blir igangsatt og gjennomført.

Margrethe Steen Hernes, Pohjoismaiden ministerineuvoston kou-lutus-, tutkimus- ja tieto- ja viestintäpolitiikan osaston neuvonantaja,kuvaa syntymässä olevaa pohjoismaisen yhteistyön verkostoa, jostakäytetään kirjainlyhennettä NVL (Nätverk för Vuxnas Lärande). Esityk-sen verkostosta on tehnyt ministerineuvoston alainen Aikuiskoulutuk-sen johtoryhmä, SVL (Stryrningsgruppen för Vuxnas Lärande eli enti-nen FOVU). Verkoston tarkoituksena on vahvistaa ja laajentaa strate-gista pohjoismaista yhteistyötä aikuisopiskelun alueella. Käytännössätämä tarkoittaa muun muassa sitä, että verkosto tukee kentän toimi-joita, kokoaa kansallisia ideoita ja on aloitteellinen uusien pohjois-maisten yhteistyötoimien suhteen. Sen yhtenä tehtävänä on huolehtiaalan pohjoismaisen yhteistyön tiedotuksesta. Tämä lisää uuden liikku-vuus- ja verkosto-ohjelman Nordplus Voksenin piirissä syntyneidenyhteistyöprojektien synergiaetuja. Käytännössä verkosto rakentuuhajautetulle mallille, jossa on yksi koordinoiva yksikkö. Sillä onkokopäivätoiminen johtaja ja kaksi puolipäiväistä toimihenkilöä. Esi-tyksen mukaan tämä yksikkö on Ruotsissa Hässleholmissa sijaitsevaNationellt Centrum för Flexibelt Lärande (CFL), joka toimii tässä teh-tävässä vuosina 2005 – 2008. Muissa Pohjoismaissa ja itsehallinto-alueilla verkostossa työskentelee puolipäiväinen toimihenkilö, joka onalan asiantuntija. Aikuiskoulutuksen johtoryhmä nimeää nämä henki-löt/organisaatiot myöhemmin.

aktuelt fra styringsgruppen for voksnes læring (svl)

6

dialog 1/2004

Voksenopplæring er et felt iendring fordi samfunnet om-kring har endret seg. Merriamog Caffarella legger hovedvek-ten på tre strukturelle faktorer;de demografiske endringene,framveksten av en globaløkonomi, og den teknologiskeutviklingen. Jeg vil legge til enfjerde faktor; de ideologisk-politiske endringene. De eralle internasjonale, og i Nor-den kan vi snakke om ei utvik-ling fra en sosialdemokratiskorden til et nyliberalt ideolo-gisk hegemoni.

”Marknadsanpassningens politikk”, kallerTorsten Svensson det som har skjedd iSverige. Resultatene kjenner vi som øktprivatisering, konkurranseutsetting avoffentlige tjenester og brukerbetaling avoffentlig service og velferdsgoder i stedetfor å kollektiv dekning gjennom tvungenskatt. Vi merker også en skjerpet kon-kurransesituasjon for individer og bed-rifter styrt av ”kompetanseutviklingensjernlov”. Som konsekvens har det økono-miske motivet fått økt vekt i utdannings-politikken. Den ideologiske siden er en nysosial kon-trakt som rett nok gir individetrettigheter og friheter, men også plas-serer ansvaret på individet selv og gjørlivslang læring til et individuelt prosjekt.

Begrepene

Virkeligheten avspeiles i de begrepene vibruker. De strukturelle faktorene under-støttet i 1960-åra et begrepsskifte iNorge fra folkeopplysning til voksenopp-læring. Feltet ble flyttet fra det kulturelleområdet til utdanningssektoren ogarbeidslivet og fikk to betydninger;1) som tilbakevendende (”recurrent”)utdanning for de som hadde vært ute iarbeidslivet ei tid, og 2) et fritids- oghobbyorientert studiearbeid som ivaretokallmenndannelsen og den personligeutviklingen. En tenkte seg voksenopp-læring som et eget felt, sidestilt medannen utdanning. Men denne tankegan-gen ble snart forlatt. I stedet ble feltetintegrert i tenkningen og politikken om-kring livslang læring. Men som JarlBengtsson sier; livslang læring forble envisjon uten ”real strategy for its implica-tion”. Idealet tørnet både mot økendeøkonomiske problemer med høy arbeids-løshet som krevde store uttellinger tilArbeidsmarkedsopplæring (AMO), ogmot høyresidens prioritering av dentradisjonelle ”front-end model”, dvs.førstegangsutdanning. Venstresiden lamer vekt på etter- og videreutdanning,og satset på nye utdanningsreformer forå få ”nok kompetanse ut av befolkningenstalent” til å sikre fortsatt økonomisk vekst,sysselsetting og konkurranseevne. I1990-åra ble voksenopplæring, kompe-tanseutvikling, etter- og videreutdanningbrukt om hverandre som likeverdige be-grep med omtrent samme meningsinn-hold. Begrepene fløt ut og inn ihverandre og gjennomsyret det

pedagogiske feltet. Voksenopplæring blei økende grad et sektorovergripende felt,og i utredningen av den norskekompetansereformen deltok byråkraterfra fire departementer.

Målsettingene

De offentlige målene for voksenopplæ-ringen har naturligvis endret seg medhistorisk kontekst. Hovedtrekkene kanbeskrives slik: En ledetråd i den sosial-demokratiske politikken har vært å gjørekulturgodene tilgjengelige for alle. Folke-opplysning ble oppfattet som et folkeligkulturarbeid med personlighetsutviklingsom mål. Men fra 1960-åra kom ensterkere økonomisk motivering for å kva-lifisere og omskolere voksne og gi de enandre sjanse til utdanning. Målet ble åøke den humane kapitalen som nå bleoppdaget som en viktig faktor for økono-misk vekst. 1970-åra med ny kulturpoli-tikk både i Norge og Sverige brakte til-bake de kulturelle motivene. Det nye varå stimulere alle (amatør)kulturelle aktivi-teter som skapte identitet, aktivitet ogengasjement, og ikke bare spre finkultur.Men i særlig grad ble offentlig støtte tilvoksenopplæring satt inn for å fremmelikestilling og utjamning og minskeutdanningskløftene i samfunnet. Måletvar sosial endring, het det, og tiltak skullesettes inn mot de svake i samfunnet.Politikken ble dermed både individorientert– frigjøring og myndiggjøring av individet- og preget av kollektivt ansvar. Men detble raskt dokumentert at utdanning re-produserte og fremmet ulikhet, og der-med forsvant også ideen om å endre

Voksenopplæring:Et felt i endring -og noen stabile trekkSigvart Tøsse

forskareVox, Trondheim

forskning

7

dialog 1/2004

samfunnet gjennom voksenopplæring.Målene ble i 1980-åra knyttet tilbake tilkompetanseutvikling for arbeidslivets be-hov. I økende grad argumenterte politi-kerne for å satse på kunnskapsutviklingfor å møte den globale konkurransen.

Det siste motivet flyttet tyngdepunktetfra det individuelle til det nasjonale nivået.Mens målet i den norske voksenopplæ-ringslova av 1976 var å hjelpe ”den en-kelte til et mer meningsfylt liv”, ble detviktige i 1990-åra å hevde Norge i deninternasjonale og globale konkurransen.Paradoksalt nok ble det heller markedetsom frigjorde og myndiggjorde individetved å fremme en brukerstyrt, behovs-rettet og individuelt tilpasset voksenopp-læring. Det sluttet arbeiderbevegelsenseg til, og den gjorde etter- og videreut-danningsreformene til et særlig sosial-demokratisk prosjekt. VenstrepartieneDet norske Arbeiderparti (DNA) ogSosialistisk Venstre (SV) så det slik atutdanning ga arbeidstakerne ”en grense-løs mulighet” og makt, fordi arbeiderneselv kom til å eie bedriftens viktigste ka-pital, nemlig kunnskap og kompetanse.Denne tenkningen, den tredje vegsideologi, la grunnlaget for en vellykketallianse, uttrykt i begrepet partnerskap,mellom partene i arbeidslivet og mellom

de politiske partiene, dvs. at ansvar ogfinansiering er et delt ansvar mellomstat, arbeidsgiver og individ.

Deltakelsen

En naturlig følge av kompetanseutvik-lingens jernlov er økt deltakelse. I sluttenav 1990-årene deltok over halvparten avvoksne mellom 25 og 65 år i de nordiskelandene årlig i voksenopplæring. Men øk-ningen har gått mot yrkesrettet og kom-petansegivende opplæring. Mens det islutten av 1970-årene i Norge var enovervekt av deltakere på generelle,hobby- og fritidsrettede kurs, var det 20år senere minst tre ganger så mangedeltakere i yrkesrettet opplæring som påikke-yrkesrelevante kurs. I løpet av disseårene (1981-2001) mistet studieforbun-dene i Norge tredjeparten av deltakernesine. I Sverige har denne nedgangen sattinn først fra 1990-årene. Men 668.000deltakere i Norge og 2,6 millioner delta-kere i Sverige (2002) er fremdeles impo-nerende tall. Hvilke endringer ellerstabile trekk finner vi i dennedeltakermassen?

I samsvar med et stigende utdan-ningsnivå i samfunnet, er deltakerne mervelutdannede enn før. I Sverige har halv-

parten av deltakerne i studieringer i al-dersgruppa 25-64 år 3-årig gymnas ellermer utdanning bak seg. Voksenopplæringer mindre enn noen gang før ”arbeider-klasseutdanning”, og studieforbundene iNorge har også mistet noe av den rollende hadde med å gi voksne en andresjanse til allmenn utdanning. Deltakelsen ieksamensrettet undervisning på grunn-skole og videregående skoles nivå harminket.

Et stabilt og godt dokumentert trekkover flere tiår er at de som har mestutdanning tar mer. Den siste ”utvärdering”av folkbildningen i Sverige viser som førat de høgt utdannede er overrepresen-tert og at deltakelsen øker i takt med detyrkesmessige kvalifikasjonsnivået. Utdan-ning og opplæring er på en måte årsak tilat folk tar mer voksenopplæring. Vi eraltså inne i kompetansespiralen, og måresignere når det gjelder forventingeneom at voksenopplæringen skal tette igjenutdanningskløftene i samfunnet.

Men dette betyr ikke at voksenopplæ-ringen har vært et mislykket prosjekt forutjamning. En rekke studier viser atutbyggingen av desentraliserte, fleksibleog tilpassede tilbud, har gitt mange enreell sjanse til mer utdanning som deellers ikke ville ha tatt. Voksenopplæringenhar heller ikke mistet sin rolle og funksjonsom elementæropplæring. Over 40% avde kursene som norske studieforbundnivåplasserte i 2001, var på grunnivå oginkluderer mye grunnleggende opplæringfor funksjonshemmede grupper ogelementær språkopplæring for innvandre-re. Slik elementæropplæring teller stort itimetal og i budsjettsammenheng. Etter1999 har 60% av budsjettet til Utdan-nings- og forskningsdepartementet gått tilopplæring for innvandrere. Fra et økono-misk synspunkt har voksenopplæringfremdeles et sterkt element av grunn-opplæring og er knyttet til et sosialpolitiskengasjement for svakstilte eller margina-liserte grupper. Takket være statlig inter-vensjon er voksenopplæringen ikke heltkolonisert av middelklassen.

Et trekk som både kompetansespiralenog den demografiske faktoren bidrar til,er at opplæring og studiearbeid fortsetteri høg alder. Norske og svenske studierviser at de eldre er sterkere representertenn før, og hos de høgtutdannede min-ker ikke deltakelsen før etter 60-årsalderen.Gjennomsnittsalderen i folkbildningen iSverige er nå blitt 48 år. I de to størstestudieforbundene (ABF og SV) er denfaktisk oppe i 55 år, og 40% av deltaker-ne deres er i pensjonistalderen.

Ser vi på innholdet og emneforde-lingen i studieforbundenes kursvirksom-

forskning

fortsätter på nästa sida

8

dialog 1/2004

Dhet, finner vi både stabile trekk og nyemønster.· Et tradisjonelt stort emneområde somspråk har mistet deltakere både i Norgeog Sverige. Bare tre prosent av delta-kerne i Norge tar nå språkkurs. Lengreskolegang dekker tydeligvis mye av be-hovet, særlig av engelskundervisning. Menskoleverket har få tilbud på f.eks. spansk-undervisning, og spanskkursene rekrutte-rer i dag dobbelt så mange som engelsk-kursene.· I Norge har det blitt langt færre delta-kere i samfunnsfaglige emne, og i Sverigerapporteres nedgang av studiesirkler i”fackliga ämnen”. Men organisasjons- ogledelsesfag holder stand, og fremdelesspiller studieforbundene en stor rolle i åskolere tillitsvalgte og andre medarbeiderei organisasjoner og i arbeidslivet.· Både i Norge og i Sverige har musikk ogsang vært et emneområde i vekst. INorge utgjør deltakerne i slike kurser hele35% av alle (2002). Deltakelsen i andreestetiske fag, håndverksfag, dans ogsport har derimot minket drastisk. Mensfjerdeparten av deltakerne tok slike kul-turbærende kurs i slutten av 1970-tallet,gjorde bare 11% det i 2002. Det privatemarkedet (bl.a. trim- og helsestudio) harkapret noen av de tradisjonelle kundene.En annen forklaring er sviktende interessefor slikt som folkedans, tekstilkurs ogfotokurs. En tredje hovedforklaring er denmer generelle forskyvningen over til så-kalte nyttige og kompetansegivende kurs.Dette gjenspeiler seg i at kursene har blittlengre, og særlig i Sverige har det samlatimetallet økt trass i færre studiesirkler.· Likevel er organisasjonenes rolle somkulturfaktor et iøynefallende og stabilttrekk. Både i Norge og i Sverige utgjørkulturvirksomheten, dvs. kurs i musikk,sang, estetiske fag, håndverksfag o.l.mellom 40 og 50% av studiesirkler ogdeltakere. I Sverige samler de 215.000kulturprogrammene 15 millioner deltakereog én million medvirkende. Hovedmoti-vene for å delta i studiearbeid synes åvære knytt til fritid og spesialinteresse,heter det i den svenske evalueringen avfolkbildningen. Spør vi alle i voksenopplæ-ringen, vil flertalet oppgi jobb- og yrkes-relaterte grunner. Men for 20 prosent avde spurte i ei norsk undersøking i 1999var hovedgrunnen knyttet til egenutviklingog personlig interesse. Slike motiv er altsåfortsatt viktige.

Konklusjon

Voksenopplæringsfeltet har endret segfra å være sivilsamfunnets prosjekt til etstatlig prosjekt i 1970-årene, og i senere

Aikuiskoulutuksen muutoksesta kirjoit-taa norjalainen tutkija Sigvart Tøsse,joka alkuun kuvaa yhteiskunnan muu-toksia listaamalla kolme rakenteellistamuutosta: väestörakenteen muutokset,globaali talous, teknologian kehitys jalisää näihin ideologis-poliittiset muutok-set. Pohjolassa voidaan puhua kehityk-sestä, joka lähtee sosialidemokraatti-sesta järjestyksestä kohti uuslibera-listista ideologista hegemoniaa. Hän ni-meää myös käsitteissä tapahtuneitamuutoksia ja siteeraa Jarl Begntsso-nia, joka sanoo että elinikäisestä oppi-misesta on tullut visio ilman ”realstrategy for its implication”.

Sigvart Tøsse muistuttaa historialli-seen kontekstiin liittyvistä aikuiskoulu-tuksen tavoitteiden muutoksista käyttä-en esimerkkinä lähinnä norjalaista kehi-tystä: 60-luvun taloudelliset perustelutaikuisten uudelleenkoulutukselle, 70-lu-vun uudet kulttuuripoliittiset tavoitteetja julkisen vallan tuki, 80-luvun osaami-sen kehittäminen työelämän tarpeisiin,90-luvun kansainvälinen kilpailu.

Hän käsittelee myös aikuiskoulutuk-seen osallistumista, ja toteaa miten90-luvun lopulla Pohjoismaissa yli puo-let 25-65 -vuotiaista osallistui vuosittainaikuiskoulutukseen. Lisäys 70-lukuunverrattuna on tapahtunut ammatillises-sa ja pätevöittävässä koulutuksessa.Samalla myös koulutukseen osallistuvi-en koulutustaso on lisääntynyt ja Tøssetoteaakin miten aikuiskoulutus ei enääole ”työväenluokan koulutusta”. Tämäei hänen mielestään kuitenkaan merkit-se sitä, että aikuiskoulutus olisi epäon-nistunut tasa-arvopyrkimyksissään.Tyypillinen piirre on myös demografi-sista syistä johtuva iäkkäämmän väes-tön kouluttautuminen: Ruotsissa va-paan sivistystyön koulutukseen osallis-tuvien keski-ikä on 48 vuotta, ja tietty-jen opintokeskusten toimintaan osallis-tuvista 40 % on eläkeikäisiä.

Yhteenvedossaan Tøsse toteaa, mi-ten aikuiskoulutus on 1970-luvullamuuttunut kansalaisyhteiskunnan pro-jektista valtiolliseksi projektiksi ja mitenviime vuosina markkinat ovat alkaneetohjata sitä yksilön projektiksi. Valtio onkuitenkin säilyttänyt vahvan otteensa,mikä ilmenee Ruotsin Kunskapslyftet-tai Norjan Kompetansereformen-projekteissa. Mutta kuinka vapaata javapaaehtoista aikuiskoulutus on, kunyhä suuremman osan siitä järjestää jamaksaa työnantaja.

åra har markedet overtatt mer av sty-ringen og gjort voksenopplæring til etindividuelt prosjekt. Staten har likevelbeholdt et sterkt engasjement, noe somhar vist seg i Kunskapslyftet og Kompe-tansereformen. Feltet har blitt utvidet oger mer diffust, men slik blir det når læringog hele mennesket med sine sosiale,kulturelle og økonomiske behov blir satt isentrum. Og for enkeltmennesket er detslik at fritid, arbeid, underholdning og(voksenopp)læring ikke er så separerteområder, men overlapper og flyter inn ihverandre – mer enn før.

Voksenopplæringsfeltet ligner ogsåmer enn før på et åpent marked derutdanning er en konsumvare på linje medandre varer. Der finner vi relativt færremedlemmer med identitet til organisasjon,bevegelse og sted, men flere kundersom shopper rundt og velger det sompasser deres livsstil. Men bak frihetensom de har til å velge, ligger kompetan-seutviklingens jernlov med sin skjultelæretvang og fanger mange i kompetan-sefellen. For vi må stadig streve for åfornye oss og tilpasse oss, faglig, person-lig og sosialt, til nye og flere kvalifikasjons-krav. Dermed er det også tvilsomt ihvilken grad voksenopplæringen er fri ogfrivillig, særlig når stadig mer av opplæ-ringen arrangeres og betales av arbeids-giver.

ReferanserBengtsson, J. (2004). What are wetalking about? I Adults learning, nr. 7.Meriam, S. B. & R. S. Caffarella (1999).Learning in adulthood. San Fransisco:Jossey-Bass Publisher.NOU 1988:28 Med viten og vilje.Rønning, W. (2003).Kompetanseutviklingens jernlov – enutfordring for voksenopplæringen. Trond-heim: VOX.Skaalvik, E. M., L. Finbak og O. H.Ljosland (2000). Voksenopplæring i Norgeved tusenårsskiftet. Trondheim: NVI.SOU 2004:30 Folkbildning i brytningstid.Svensson, T. (2001).Marknadsanpassningens politik. Uppsalauniversitet.Tuijnman, A. og Z. Hellström (2001).Nyfikna sinnen. Nordisk vuxenutbildning ijämförelse. Nordisk ministerråd.Tøsse, S. (2003). Vaksenopplæring:Utvikling, rekruttering og deltaking. IUtdanning 2003 – ressurser, rekrutteringog resultater. Oslo-Kongsvinger: Statistisksentralbyrå.

forskning

9

dialog 1/2004

DInom vuxenutbildningen och folkbildningen – vuxnas lärande – område i Norden sker märkbara förändringar som strävar till attförnya och mångsidigt utveckla det nordiska samarbetet inom ramen för morgondagens utmaningar och krav. FOVU (Nordiskfolkeoplysnings- og voksenundervisningssamarbejde under Nordisk Ministerråd), som varit det samarbetsorgan som ansvarat förutbildning och forskning, har nu ändrat namn till SVL (Styringsgruppen för Voksnes Læring). Till gruppen hör representanter frånundervisningsministerierna från varje nordiskt land samt från självstyrelseområden (Färöarna, Grönland och Åland). Enligt nordiskpraxis roterar ordförandeskapet årligen och ordförandelandet för år 2004 är Island. Således fungerar islänningen Jens PéturHjaltested från Islands undervisningsministerium som ordförande för SVL. Dialogs redaktion ställde samma frågor till Hjaltested ochtill Reijo Aholainen, gruppens finska medlem från Finlands undervisningsministerium. Aholainen har varit längst med i gruppensverksamhet.

1.Vad vill man signalera med namnbytet FOVU-SVL?2.Vad anser du att är det mest aktuella och viktigaste utbildningspolitiska mål ur en vuxenstuderandes synvinkel i ditt land? Hurkunde man nå dessa mål med nordiskt samarbete?3.Vad är just nu aktuellt och intressant ur ditt lands perspektiv i SVL:s arbete?

Från FOVU till SVL

Jens Pétur Hjaltested

1. Hensynet med at gå over fra FOVU til SVL harværet bl.a at forenkle samarbejdet indenfor områdetvoksen læreing og gøre samarbejdet tættere ogmære gennemskueligt mellem de forskellige bruger-miljøer. Man håber at disse forandringer kan stimulæ-re til en bedre stimulere til dialog og information om

Reijo Aholainen

1. Med detta vill man betona två saker. För detförsta signalerar namnbytet att samarbetet om-fattar alla former och institutioner för vuxenstudieroch -utbildning. Det nordiska samarbetet inomvuxenutbildningen gäller inte bara det fria bild-ningsarbetets ärorika traditioner, även om de för-

rence planer man at føre de første diskussioner mellem sektor-områderne højere uddannelse og voksendes læring om de mulighedersom informationsteknologien giver universitetssektoren, blandt andetindenfor et livslangt læringsperspektiv. To andre tiltag skal ogsånævnes. For det første en undersøgelse og sammenligning av uligeordninger omkring læring på arbejdspladsen i Norden. Det andet erindsamling af oplysninger om vellykkede metoder (best practice) vedundervisning av voksne indvandrere i det givet lands modersmål bådeknyttet til ordinære læringsmiljøer og arbejdessituationer.voksnes læring, bl.a. gennem nettbaserte møtepladser og der ved få

en bedre synergy effekt af de projekter som udføres indenfor området.Man forventer også at de midler som bliver lagt til voksen læring kanbruges mære effektivt i henhold til hvad de har før.

2. For at nævne nogle så kan det siges at det som karakterisere under-visningen af voksne i Island er en stigende efterspørgsel efter voksenundervisning. Til at imødekomme dette har man sat mære vægt påfjernundervisning hvilket kræver fleksible undervisningsformer. Med brugaf ny og bedre teknologi ser man frem til at kunne bedre imødekommedisse ønsker. I dag har man et meget effektivt bredbondsnet i Islandhvilket gør det lettere at imødekomme disse ønsker. Anerkendelse afrealkompetanse er også et meget vigtigt mål i Island som i de øvrigeNordiske lande. Island er ikke kommet så langt i dette som f.ex. Norgemen man håber at inden for ikke en alt for lang tid at kunne kommeigang med et program til at gøre dette. Finansiering av voksnes læring eret område som bliver stadigt mære aktuelt område til at finde løsning påi Island. Et ret så komplekst område og berører ikke bare den enkeltevoksne, men også det offentlige uddannelses system og arbejdsgiverne.De nordiske lande har mange fælles udfordringer på dette området ogdet er derfor nyttig å kunne indenfor samarbejdet i SVL se ulige tiltag ogerfaringer i de nordiske landene i sammenhæng for at kunne lære avhverandre.

3. Det som må siges at være de mest interessant opgaver i formands-året er det de tre projekter som Island planerer i året 2004. Hovedtemaet iIslands formandsskabs program i Nordisk Ministerråd 2004 er De nordiskelandes resurser: Demokrati – kultur – natur. I lyset heraf vil SVL i for-mandsåret følge op omkring Sveriges arbejde med bl.a udformning af enfællesnordisk politik inden for voksenundervisning. Islandske formand-skabet har i sit program for 2004 sat særlig fokus på e-læring; distance-undervisning, virtuelle universiteter og fleksibel læring. E-læring har in-denfor uddannelsessektoren været i kraftig vækst i de seneste år og manhar i Norden valgt forskellige metoder og løsninger, og der er god grundtil nærmere at udveksle erfaringer og vurdere muligheder for et tætteresamarbejd mellem de nordiske lande på dette område. De tre rådgiv-ningsgrupper; Styringsgruppen for Nordisk samarbeid innen høgre ut-danning HØGUT, SVL og IT-P har alle taget e-læring op til nærmeredrøftelse og har nu planlagt en konference om dette evne som skal af-holdes i Reykjavik i dagene 23 og 24 september 2004. På denne konfe-

stås fortfarande har en viktig roll i samarbetet. För det andra vill manmed namnbytet betona, enligt informationssamhällets idé, vuxnaslärande på eget initiativ i stället för den tidigare vuxenutbildningen.

2. Jag menar att det viktigaste i Finland är att skapa ett sådant samar-bete och sådana verksamhetsmodeller som ger alla villiga möjligheternaatt lära sig nya kunskaper och färdigheter samt att ständigt utveckla sigsjälva. Ett andligt klimat som stödjer inlärning och studier är den allraviktigaste förutsättningen för att hela befolkningen kan uppleva inlär-ningsprocessen som intressant - och få verkliga möjligheter att bli del-aktig, anser jag. Också inom det nordiska samarbetet vill man ju stödjaden här typen av tänkesätt och det syns i många av de teman som jagnämnde redan ovan.

3. Vi lever spännande och intressanta tider, för de institutionella former-na för den nordiska vuxenutbildningen är just nu på väg att förändras.Det nya Nordplus Voksen-programmet är i startgroparna och ersätter detidigare stipendiesystemen. Jag tror att det nya programmet kan tillförahelt nya deltagarhåll i samarbetet och öka också personutbytet mellan denordiska vuxenstuderandena och vuxenutbildarna, rörligheten med andraord. Samtidigt får vi en ny typ av nordiskt samarbete “Nordiskt nätverkför vuxnas lärande” (NVL) som ersätter Nordens folkliga akademins äro-rika verksamhet med ett modernt nätverkssamarbete. Jag hoppas verk-ligen att vi inom de närmaste åren får se att de önskemål som ställts påden nya samarbetsmodellen uppfylls – detta vore en fantastisk bedrift,också internationellt.

aktuellt

10

dialog 1/2004

Nordisk Ministerråd har fra2004 vedtaget nye uddannel-sesprogrammer. For folkeop-lysningen og voksenunder-visningen hedder programmetNordplus Voksen og rummerhelt nye muligheder for tilskudtil nordisk samarbejde. Mendet stiller samtidig andre kravtil samarbejdet. Hvad er inten-tioner bag programmet, oghvilke tilskudsmuligheder inde-holder det?

Nordplus Voksen programmet bygger påerfaringerne fra de tidligere ordninger,men udstikker en anden retning:· det skal konkret til udviklingen og for-nyelsen inden for folkeoplysningen ogvoksenundervisningen· det skal være gennemskueligt og åbentfor alle dele af folkeoplysningen og vok-senundervisningen· det skal basere sig på en udvidetforståelse af voksnes læring

Det betyder at tilskud fra program-met i langt højere grad skal gives til sam-arbejder, der reelt sigter på at udvikle ogskabe nyt, hvad enten det er i form afnye læringsarenaer, nye læringsforløb,kurser, moduler eller undervisnings- oglæringsmidler og materialer, eller nyedidaktiske og pædagogiske metoder ogformer.

Midlet er netværksdannelse og mål-rettet samarbejde, hvor der er krav omat skabe synlige resultater: projekter oginitiativer under Nordplus Voksen skal ilangt højere grad skabe konkrete resul-tater, ja, ofte egentlige ”produkter”, ogder skal ske en langt bedre udbredelse afde erfaringer, der er opnået, og de resul-tater, der er skabt. Andre skal have mulig-hed for få kendskab til dem og inddrage

eller bygge på dem i deres viderearbejde.

Der er samtidig lagt vægt på, at pro-grammet skal omfatte hele området forvoksnes læring, såvel de etablerede un-dervisnings- og læringsmiljøer som deikke-formelle og uformelle sammenhænge.Nordplus Voksen skal altså også støtteinitiativer, der tages i boligforeninger, virk-somheder eller andre steder i hverdags-livet eller det civile samfundsliv.

Det er endvidere en bærende idé, atder gennem samarbejde på tværs – ikkeblot på tværs af landegrænser, men ogsåpå tværs af læringsmiljøer og typer aforganisationer - kan skabes inspiration ognye ideer. Programmet skal sikre, at for-skellige traditioner, former og metoderbringes sammen, for derigennem at ska-be grundlag for nyt.

Mange muligheder– også for uerfarne

I det nye Nordplus Voksen er der skabten bred vifte af tilskudsmuligheder, somsikrer mulighederne for såvel de uerfarnesom de mere erfarne inden for nordisksamarbejde og udvikling. Der er fxmulighed for tilskud til de indledende

kontakter i form af projektforberedendemøder med andre organisationer i Nor-den, eller i form af kortere netværks-forløb hvor nordiske organisationer oginstitutioner udveksler erfaringer medhenblik på at etablere egentligt udvik-lingssamarbejde.

Og der er mulighed for tilskud til mereforpligtende og målrettede udviklingspro-jekter og kortlægningsprojekter, samttilskudsmuligheder til efteruddannelse ogstudie- og undervisningsophold for såvelundervisere som ansvarlige, og til ud-veksling af elever, kursister og deltagere ivoksenundervisning og folkeoplysning.

Ideer omsættes til handling

Men Nordplus Voksen er blot en ramme,som kun brugerne kan give et egentligtindhold gennem de initiativer, de tager.Det er min opfattelse, at vi har skabtnogle meget fine rammer med et åbentog bredt, men samtidig målrettetprogram.

Jeg håber, at brugerne vil tage inten-tionerne til sig og udnytte Nordplus Vok-sen som løftestang for nye initiativer ogudviklingstiltag som i større eller mindreskala kan vise vej og være svar på de

Nordplus Voksen skal skabeudvikling og fornyelse

Henrik Neiiendam AndersenCirius, Danmark

nätverk - nya

11

dialog 1/2004

Nordplus kontorerDer er i hvert nordiske land og selv-styreområde udpeget et Nordplus-kontor som har ansvar for informationog vejledning om alle Nordplusprogrammerne i det enkelte land.

Finland: CIMO, Centre for InternationalMobility, www.cimo.fiIsland: Det Internationale Kontor forUddannelse, Islands Universitet,www.ask.hi.isNorge: Norges Forskningsråd, InternationaleStipendier, www.forskningsradet.no/is/Sverige: Det Internationale Programkontorfor uddannelsesområdet,www.programkontoret.seFærøerne: Færøernes Universitet,Internationalt kontor, www.ask.foGrønland: Nordens Institut, www.napa.glÅland: Selvstyregården, www.ls.aland.fi

Nordplus programmerneNordisk Ministerråds fem nye Nordplusprogrammer dækker alle tilsammendele af uddannelsesområdet med etsamlet tilskudsbeløb på 70 mio dkk. Ud-over Nordplus Voksen er det:· Nordplus– de videregående uddannelser· Nordplus Junior– grundskole og ungdomsuddannelser· Nordplus Sprog– sprogsamarbejde inden for alleuddannelsesområder· Nordplus Nabo– samarbejde inden for alle uddannel-sesområder mellem norden på den eneside og de baltiske lande og Nordvest-Rusland på den anden.For folkeoplysningen og voksenuddan-nelsen er det først og fremmest Nord-plus Voksen der er interessant, menskal ikke overse mulighederne i såvelNordplus Sprog som Nordplus Nabo,hvor folkeoplysningen og voksen-uddannelsen indgår på lige fod med deøvrige uddannelsesområder.

udfordringer, som den nordiske voksen-undervisnings- og folkeoplysningstra-dition står overfor i dag.

At være løftestang for nyskabelse ogudvikling – det er Nordplus Voksen pro-grammets fornemmeste opgave. Udford-ringerne og udviklingsbehovene har væretder et stykke tid, programmet findes nu,udspillet ligger derfor hos folkeoplysningensog voksenundervisningen forskellige aktø-rer, hvis opgave det bliver at omsætteudfordringer og behov til projektforløbmed klare mål og konkrete resultater.

Ny administration

Med de nye Nordplus programmer er deretableret en ny administration, som sikrerat brugere og interesserede altid kan fåinformation og vejledning om program-merne i deres eget land eller selvstyre-område. Der findes nu et Nordplus kontori hvert land, som skal give Nordplus pro-grammerne større synlighed i de enkeltelande og gøre afstanden mellem brugerog administration mindre.

De nordiske programmerer tættere på

Og det er vel i den tætte relation, at nor-diske programmers styrke ligger sam-menlignet med fx de europæiske pro-grammer: at der er en tættere forbindel-se mellem program og bruger, både hvadangår informationen og vejledningen oghvad angår indholdet af programmet, ogde aktiviteter man kan få tilskud til. Infor-mationen og vejledningen er til at få fatpå og umiddelbart forståelig, og der erumiddelbart en bedre sammenhæng mel-lem de faktiske behov og tilskudsmulig-hederne.

Kommandovejene er kortere, ogændringer lader sig hurtigt gennemføre.Alt sammen noget der er vitalt for at etprogram som Nordplus Voksen kan udfyl-de sin rolle og reelt fungere som løfte-stang for de behov, der findes.

Cirius vil som hovedansvarlig for Vok-sen programmet lægge store bestræbel-ser i at fastholde Nordplus Voksen som ettilgængeligt og relevant tilbud til brugerne.

Den første ansøgningsrunde

Til Nordplus Voksen programmets førsteansøgningsrunde med frist 1. marts 2004indkom der 61 ansøgninger, fordelt med26 mobilitetsansøgninger og 35 ansøg-ninger om samarbejdsprojekter.

Resultatet er meget tilfredsstillendeog viser, at det er lykkedes at udforme etprogram med relevante tilskudsmulig-

Pohjoismaiden ministerineuvoston tänävuonna aloittama aikuiskoulutuksenliikkuvuutta ja verkostoitumista edistä-vä koulutusohjelma on nimeltäänNordplus Voksen. Sitä esittelee HenrikNeiiendam Andersen, joka on ohjel-man vastuuhenkilö tanskalaisessaCIRIUS –organisaatiossa (the DanishCentre for International Cooperationand Mobility in Education and Training).

Ohjelma perustuu aiemmista tuki-muodoista saaduille kokemuksille, muttasillä halutaan ohjata projekteja uuttaluovan ja kehittävän yhteistyön suun-taan. Projektien tulosten tulee olla nä-kyviä ja konkreettisia ja tulosten levittä-misen on oltava aiempaa tehokkaam-paa. Ohjelmalla halutaan lisäksi vaikut-taa laajapohjaiseen yhteistyöhön, eivain eri maiden kesken vaan myös erioppimisympäristöiden kesken. NordplusVoksenin tuki tarjoaa useita toiminta-mahdollisuuksia kuten esimerkiksi pro-jektia valmistelevat vierailut tai lyhyem-pikestoiset verkostot, joissa pohjoismai-set organisaatiot vaihtavat kokemuksiaaloittaakseen varsinaisen kehitystyön.Tukea voi saada myös kehittämis- jakartoitusprojekteille, täydennyskoulutuk-seen, opinto- ja opetusvierailuihin sekäaikuisopiskelijoiden vaihtoon. Ohjelmanensimmäinen hakukierros päättyi1.3.2004, ja hakemuksia saatiin 61kappaletta.

Neiiendam Andersenin mukaan tuloson tyydyttävä, ja hänen mielestään oh-jelman luomisessa on onnistuttu. Hake-muksissa on mukana noin 250 pohjois-maista organisaatiota tasapuolisesti erimaista. Tulokset julkistetaan kesäkuus-sa.

Uuden pohjoismaisen ohjelma-perheen tiedotuksesta ja ohjauksestaSuomessa vastaa CIMO, Centre forInternational Mobility, www.cimo.fi.

heder, og at der et stort behov for nor-disk samarbejde inden for området.

Samlet indgår der omkring 250forskellige institutioner og organisationerbag ansøgningerne, og der er en godfordeling mellem såvel lande som projekt-og aktivitetstyper i programmet.

Cirius er i øjeblikket ved at behandleansøgningerne i tæt samarbejde medNordplus administrationskontorerne i deøvrige nordiske lande. Resultatet kendesførst i begyndelsen af juni 2004.

Henrik Neiiendam Andersen är ansvarligfor Nordplus Voksen i Cirius Danmark.

D

nätverk - nya

12

dialog 1/2004

Nettverk er et av tidens mote-ord. Det finnes mange defini-sjoner på nettverk. Det defleste oppfatter som hovedinn-holdet i nettverksbegrepet,synes dekket i at nettverk ermer eller mindre stabilemønstre av kontakter mellomaktører (personer, organisa-sjoner), som har betydning forinformasjonsutveksling ogmobilisering av ressurser.

Både i arbeids- og privatliv har vi stabilekontaktformer som kan aktiveres avhengigav behov og situasjon. Det kan dreie segom personer/organisasjoner vi har regel-messig kontakt med, men i like høy gradnoen vi kontakter relativt tilfeldig basertpå temaet vi arbeider med eller livssitua-sjonen vi er i. En mer strukturert og av-grensende definisjon sier at nettverk er:”Tilknytning til en gruppe preget avsamarbeid, ofte på tvers av formelleorganisasjonsgrenser, men alltid med etbestemt formål eller et klart definertarbeidsområde”. (Fritt etter ØyvindGlosvik, Høgskolen i Sogn og Fjordane)

Her blir nettverksbegrepet tydeligeresatt inn i en oppgaverelatert sammen-heng. Nettverk er en hensiktsmessigorganisering av arbeidet for å nå et mål.Nettverksorganisering er blitt en arbeids-form. For at denne arbeidsformen skalfungere, kreves både kollektivt initiativ,arbeidsinnsats og ressurser.

Forutsetninger

Høsten 2003 gjennomførte Vox en enkelspørreundersøkelse blant deltakerne pånettverkskonferanser. Ca 350-400 konfe-ransedeltakere svarte på spørsmålene.Ett av spørsmålene var ”Hva skal til for åfå et nettverk til å fungere?” Naturlig vardet stor variasjon i svarene, men demomentene som ble nevnt oftest, vara) engasjement/forpliktelse/lojalitet,b) felles interesser/mål, c) møteplasser,d) relevans/faglig utvikling/nytte. Denneundersøkelsen bekrefter nettopp behovetfor kollektivt initiativ, arbeidsinnsats ogikke minst ressurser for at nettverkeneskal fungere.

Hindringer

Like viktig som forutsetninger er spørsmåletom hva som hindrer utvikling av godenettverk. Her hadde svarene oftest formav en negasjon (mangel på …..). Ikkeuventet ble mangel på ressurser (perso-ner, tid, penger) nevnt svært ofte. Itillegg ble uenighet om mål vurdert avmange som en vesentlig hindring. Svare-ne understreker her viktigheten av atrammebetingelsene er på plass når nett-verk brukes som arbeidsform. Det erverdt å merke seg at geografisk avstandogså ble nevnt av mange som en hind-ring. Dette forteller oss at fysiske møterer viktig for å vedlikeholde og styrke rela-sjonene mellom deltakerne i nettverket. Ien digitalisert verden er det fremdelesviktig å møtes ansikt til ansikt. Mangeframhevet i denne sammenhengen beho-vet for å etablere trygghet og åpenhet inettverksgrupper.

Begrepet nettverk gir de fleste posi-tive assosiasjoner. Nettverk har ofte blittigangsatt med stor entusiasme og mye

Verkostojen edellytyksistä ja esteistäkirjoittaa norjalainen osastopäällikköÅge Hansen. Hän määrittelee verkos-ton seuraavasti: se on enemmän taivähemmän pysyvä tietojen vaihtoon jaresurssien liikkuvuuteen perustuvayhteydenpitomalli eri toimijoiden välil-lä. Åge Hansen toteaa, että ihmisillä onsekä työ- että yksityiselämässä pysyviäyhteydenpitomuotoja, jotka voidaantarpeen tullen aktivoida. Verkostonedellytyksinä hän tehdyn kyselyn pe-rusteella näkee sitoutuneisuuden/vel-vollisuuden/uskollisuuden, yhteiset int-ressit ja tavoitteet, kohtaamispaikat,merkityksellisyyden/ammatillisen kehit-tymisen/hyödyn. Ilman näitä verkostoei ole toimiva. Muita verkoston synty-misen esteitä ovat resurssien (henkilöi-den, rahan) puuttuminen. Reunaehto-jen määrittely on tärkeää, mikäli ver-kostoa käytetään työmuotona. Hansenkorostaa myös henkilökohtaisten ta-paamisten merkitystä verkoston vah-vistajana.

Nettverk –forutsetningerog hindringer

pågangsmot og som et tiltak for å løsebestemte oppgaver. I tillegg forventer enbåde et godt resultat og en ressurs-sparende og effektiv prosess. Imidlertidhar mange erfart at nettverk rakner. Skalen derimot lykkes med nettverk somarbeidsform, er det viktig å ha de trefølgende suksesskriterier som rettesnor:- Faglig og organisatorisk forankring- Gode rammebetingelser (tid, penger ogpersoner)- Forpliktende deltakelseVis dette legges til grunn, vil en forhå-pentligvis oppdage at nettverk ikke bareer et moteord, men en effektiv, morsomog givende arbeidsform.

Åge HanssenfagsjefVox, Norge

nätverk - allmänt

13

dialog 1/2004

Nordens folkliga akademi(1968 – 2004) var et utvik-lingssenter med basis ogpraksis i den nordiske folke-opplysningstradisjonen. Slikhar NFA fungert som spindeleni nettet for folkeopplysningensmiljøer. Hva nå? Kan vi se foross et nettverk uten spindel?Det kan vi bare om nettet erstatisk, mekanisk, begrenset,uten dynamikk. Men i et orga-nisk nettverk er spindelen nød-vendig, både for å fange ogbeholde deltakere og for åstyrke og utvide det. Så hvagjør vi?

Først et lite bakteppe; hvem er ”vi”?I min forståelse omfatter denorganiserte folkeopplysning i Norden

folkeopplysningen og folkelig opplysning(DK), det fria bildningsarbetet (FIN),folkbildningen (S) og folkeopplysning ogfrivillig sektors voksenopplæring (N). Som

aktører regner jeg folkehøgskoler, studie-forbund, (andre) frivillige og sivile organi-sasjoner og fjernundervisning som haropplysningsarbeid i sitt formål. (Heretter:folkehøgskoler og studieforbund).

Folkehøgskoler og studieforbund byg-ger sin virksomhet på den nordisketradisjon for folkeopplysning. I vår tid

gir det seg utslag i en erfarings- og sam-talebasert og deltakerstyrt pedagogikkmed vekt på frihet, frivillighet, demokratiog aktivt medborgerskap. Derfor har bå-de folkehøgskoler og studieforbund fun-net sammen på nordisk nivå og har tradi-sjon for et nordisk samarbeid som ersterkere, tettere og mer langvarig ennfor de fleste andre områder. Institusjo-naliserte eksempler på dette er Nordensfolkliga akademi og Nordisk Ministerrådsstyringsgruppe for folkeopplysning ogvoksenundervisning (FOVU, nå Styrings-gruppen for voksnes læring, SVL). Orga-nisatoriske eksempler er Nordisk Folke-høgskoleråd (der de nasjonale folkehøg-skoleforeningene er med) og et løserenettverk mellom de nasjonale samråd forstudieforbundene, Dansk FolkeoplysningsSamråd (DK), Samverkande Bildnings-organisationerna (FIN), Folkbildningsför-bundet (S) og Voksenopplæringsforbun-

det (N). Folkbildningsrådet (S) – somdekker både studieforbund og folkehøg-skoler – hører også inn her. Flere studie-forbund har dessuten egne nordiskeoverbygninger, f eks AOF/ABF i Nordenog Förbundet Nordisk Vuxenupplysning.Det finnes i dag 5-6 slike nordiske ”blokk-organisasjoner”. De vanligste fellesaktivi-teter i miljøene har vært studiebesøk,seminarer og konferanser, lærer- ogelevutveksling og kortvarige prosjekter.De siste 10 år er Baltikum og nærom-rådene (Nordvest-Russland) trukket inn iflere og flere aktiviteter.

Det nordiske samarbeidet innenfolkehøgskoler og studieforbundkan synes å ha nærmet seg mer

og mer institusjonelle former. I løpet avde siste 10-15 år er Nordisk Folkehøg-skoleråd styrket gjennom sekretariats-ordningen som ble lagt til Nordens folkligaakademi, og flere av ”blokkorganisasjo-nene” har faste eller ambulerende sekre-tariater. Det har gitt kontinuitet og kvalitettil arbeidet, samtidig som breddetenkningog engasjement kunne beholdes. Samrå-dene har også ved flere tilfeller diskutertmuligheten for å forankre sitt nordiske(og nordisk-baltiske) samarbeid i fastereformer.

Nettverk med eller uten spindel

Sturla BjerkakergeneralsekreterareVoksenopplæringsforbundet,Norge

nätverk - nygamla

foto: Larry Kärkkäinen

fortsätter på nästa sida

14

dialog 1/2004

I en tid hvor både det nordiske sam-arbeidet generelt og folkeopplysningenspesielt er under press både utenfra

og innenfra, bør man konsolidere og for-nye de felles nettverk man rår over.Sterke fellesorganisasjoner og nettverkpå paraplynivå kan bidra til å sikre ønsketmangfold i en tid der studieforbund ogfolkehøgskoler både samlet og enkeltvisrisikerer svekket egenart gjennom redu-serte bevilgninger og nedleggelser. I for-hold til Baltikum og øvrige regioner er detgjennom fellesorganisasjonene den sær-egne nordiske modell for folkeopplysningkan markeres best. Det er dessutengjennom tilsvarende organisasjoner andreland kanaliserer sine henvendelser, foreksempel de nasjonale samrådene forvoksnes læring i Baltikum, prinsippet omett nasjonalt hovedmedlem pr. land iEuropean Association for Education ofAdults (EAEA) og International Councilfor Adult Education (ICAE) og nettverketrundt UNESCOs satsinger på livslanglæring og Adult Learners Week.

Samrådene for studieforbundene harnoe ulike plattformer, medlems-struktur, aktivitetsprofil og admini-

strativ oppbygging i de enkelte land, mende har likevel gjennom mange år funnetsammen i årlige møter for valgte og an-satte ledere. En løs sekretariatsfunksjonhar vært lagt til samrådene på omgang.Denne formen gir et for løst nettverketter dagens behov, samtidig som detbidrar til å sementere en aktivitetsstruktur.

”Pohjolan kansanakatemia, NFA, (1968–2004) toimi kehittämiskeskuksena, jon-ka perusta ja käytäntö pohjautuivatpohjoismaiseen kansansivistysperintee-seen. NFA toimi siis eräänlaisenaverkostohämähäkkinä kansansivistys-kentän toimijoille. Entä nyt? Pystymme-kö ajattelemaan verkostoa ilman hämä-häkkiä?”, kysyy Sturla Bjerkaker, nor-jalaisen vapaan sivistystyön yhteisjärjes-tön, Voksenopplæringsforbundetin(Vofo) pääsihteeri. Hän käsitteleeopintokeskusten ja kansanopistojen yh-teistä traditiota, arvoja ja pedagogiik-kaa. Ne ovat johtaneet nämä toimijattiiviimpään keskinäiseen pohjoismaiseenyhteistyöhön kuin esimerkiksi muut ai-kuiskoulutuksen toimijat. Yhteistyö onsaanut yhä institutionalisoituneempiamuotoja, joista esimerkkeinä hän mai-nitsee Pohjoismaisen Kansanopisto-neuvoston, ns. ’blokkiorganisaatiot’ ku-ten pohjoismaiset Työväen Sivistysliitotja Förbundet Nordisk Vuxenupplysning(FNV) –järjestön sekä löyhemmänyhteistyöverkoston pohjoismaisten va-paan sivistystyön yhteisjärjestöjen kes-ken. Hän toteaa, että aikana jolloin sekäpohjoismainen yhteistyö yleisesti ettävapaa sivistystyö erityisesti ovat ulkoisenja sisäisen paineen kohteina, on yhteisiäverkostoja ja järjestöjä uudistettava javahvistettava. Sturla Bjerkakerin mu-kaan suhteessa Baltiaan ja muihin aluei-siin voidaan pohjoismaista mallia parhai-ten korostaa nimenomaan yhteisten or-ganisaatioiden avulla. Hän viittaa tässäyhteydessä erilaisiin verkostoihin, joitaeri maissa on syntynyt UNESCOn tuke-man aikuisopiskelijan viikon ympärille.Hän arvioi pohjoismaisessa yhteistyössäsyntymässä olevia muutoksia ja toteaa,että ainakin toistaiseksi NVL (Nätverketför Vuxnas Lärande) on staattinen eikäorgaaninen verkosto: hämähäkkiä onvaikea nähdä. Mitä tapahtuu orgaanis-ten vapaan sivistystyön toimijoiden suh-teen. Vastaus: voimat on yhdistettävä.Pohjoismaisten opintokeskusten ja kan-sanopistojen on perustettava yhteinenPohjoismainen Kansansivistysneuvosto(Nordisk Folkbildningsråd).

Nordisk Ministerråd foreslår å eta-blere et Nordisk Nettverk for Voks-nes Læring (NVL) som ”erstat-

ning” for NFA, med et sekretariat i Sveri-ge og kontaktpersoner i de enkelte land.NFAs midler skal legges i potten. Samtidiger støtteordningene i Nordplus endret, ogNordplus Voksen skal nå tilgodese all”voksnes læring”. Alt kastes ut i prosjekt-baserte aktiviteter og ingen stabile støtte-ordninger beholdes. Tilsynelatende forny-ende. Men her kan vi lure oss selv. NVLer – inntil det motsatte lar seg bevise –et statisk og ikke et organisk nettverk;det er vanskelig å få øye på spindelen –foreløpig.

Hva så med de organiske folkeopp-lysningsmiljøene? Svar: De måforene sine krefter. Folkehøgskoler

og studieforbund bør danne et felles Nor-disk Folkbildningsråd, basert på de rikeerfaringer og kunnskaper i Nordisk Folke-høgskoleråd og i studieforbundenes nett-verk. Under sin verdenskonferanse omlivslang læring i Tokyo i 1972 fant UNES-CO ut at de behøvde en global NGO somsparringspartner. Det førte til stiftelsen avICAE.

Nordisk Ministerråd, SVL og NVL måsnarest se samme behov på sitt nivå ogstøtte et Nordisk Folkbildningsråd som enny spindel i et nytt organisk nettverk,bl.a. for å sikre at Norden kan legge inn-hold til sine taler ute i verden om det spe-sielle og fine ved nordisk folkeopplysningog voksnes læring.

nätverk - nygamla

foto: Larry Kärkkäinen

D

15

dialog 1/2004

I et godt netværk er der erklare regelmæssige tråde ogforbindelser mellem de enkel-te knuder, som i sig selv bådeer stærke og markante, ogikke for voluminøse. Det vedbåde fiskere og folkeoplysere.

Nordisk Folkehøjskoleråd er et sådantnetværk. Det består de 4 nordiske høj-skoleforeninger, og med udkantområ-derne som associerede medlemmer.Selvstændige foreninger, men på hver sinmåde fælles om et folkeoplysende ide-grundlag, hvor frihed og frivillighed ergrundlæggende for en pædagogiskpraksis med vægt på både det menne-skelige subjekt og de fælles anliggender.

Et gammelt netværk under forandring

Måske er NFR det ældste netværk indenfor Folkeoplysning og Voksenundervisningi Norden. Det blev formelt dannet i 1956,men faktisk har der været et samarbejdemellem de nordiske folkehøjskoler siden1883, hvor det første af en ubrudt rækkeaf nordiske folkehøjskolemøder gennem-førtes på Testrup Højskole i Danmark.

Sidst i 80’erne blev det tydeligt for denordiske højskoleforeninger, at hvis NFRskulle leve op til de nye behov for net-værkssamarbejde – ikke mindst i forholdtil det ny Europa – så måtte der afsættesflere ressourcer, og man valgte i fælles-skab at finansiere en sekretærtjeneste.Der blev lavet aftale med Nordens Folke-lige Akademi, og lige siden har én afAkademiets lektorer været deltidsansatsekretær for NFR.

Samtidig er der i det nordiske høj-skolesamarbejde pågået en klar udvikling iretning af større fokus på uddannelse-spolitiske forhold. Paralleliteten i udviklin-gen på det uddannelsesmæssige områdei de enkelte lande er blevet stadig tydeli-gere, og ikke blot fælles erfaringer, men

også de individuelle strategier, kannyttiggøres.

Et ikke-ekskluderende samarbejde

Ofte opleves det at have fokus på egenidentitet og udvikling som ekskluderende iforhold til det at anerkende og samarbejdemed andre. Men sådan er det ikke.Tværtimod er det en forudsætning for etgodt samarbejde, at styrken af egneknuder og forbindelser er kendt. At havefokus på eget net og at samarbejde tilanden side, er ikke et ’enten eller’, menet ’både og’. En synergi-proces.

For NFR har de seneste år såledesværet præget af både intern afklaring ogbesindelse, men også af orientering modnye perspektiver og samarbejdspartnere.Af temaer fra de seneste års møder ogkonferencer kan nævnes: Nordisk nytte iet nyt perspektiv, Realkompetence,Internatets muligheder, Folkelighedensindividualisering mv. Men også det inter-nationale arbejde – både i en global ogeuropæisk sammenhæng og med særligtilknytning til Baltikum – har været cen-tralt, foruden samarbejdet indenfor folke-oplysningen generelt, bl.a. i forbindelsemed initiativer taget af Nordisk Ministerråd.

Revitalisering

For Nordisk Folkehøjskoleråd er der taleom en spændende udvikling. Rådet erogså af den opfattelse, at der inden forvoksnes læring i Norden er brug for enrevitalisering. Der er brug for en udviklingaf både folkeoplysning og den almenevoksenundervisning i lyset af den sen-moderne samfundssituation, hvor ikkealene de faglige men i lige så høj grad deeksistentielle og de samfundsmæssige(medborgerskabs-) perspektiver med-tænkes.

De nye programmer under NordiskMinisterråds støttepolitik for voksneslæring rummer konstruktive mulighederfor både fornyet mobilitet og udvikling på

Thor West Nielsensekretær

Nordisk Folkehøjskoleråd (NFR)

Nordisk Folkehøjskoleråd– et gammelt stærktnetværk

tværs af de enkelte områder. NFR serfrem til dette og til etableringen af ettværgående knudepunktssamarbejde. Denordiske folkehøjskoler føler en forplig-telse til at sikre, at den folkeoplysendedimension bliver synliggjort og styrket, ogfolkehøjskolerne danner gerne fysiskerammer om konkrete samarbejdsinitia-tiver.

Samtidig har rådet – som et erfarentnetværk – måttet erkende, at det atindgå i et større tværgående samarbejdeer ressourcekrævende. Dette bør nordiskstøttepolitik have fokus på. For også foret netværk af samarbejdende miljøerinden for voksnes læring gælder, at noker tråde og forbindelser vigtige, men hvisknuderne ikke er faste og stærke,svækkes hele nettet.

Tanskalainen Thor West Nielsen, joka tällähetkellä toimii Pohjoismaisen Kansanopisto-neuvoston (NFR) sihteerinä toteaa, että NFRon todennäköisesti vanhin alan pohjoismainenverkosto. Muodollisesti se on perustettu vuon-na 1956, mutta käytännössä yhteistyötä poh-joismaisten kansanopistojen kesken on tapah-tunut jo vuodesta 1883, jolloin järjestettiinensimmäinen pohjoismainen kansanopisto-kokous Testrupin kansanopistossa Tanskassa.Neuvoston työtä ovat viime vuosina toisaaltaleimanneet sisäinen selvitystyö ja toisaaltauusien näkökulmien ja yhteistyökumppanei-den etsiminen. Tärkeää on myös kansainväli-nen toiminta – sekä globaalisti että laajem-massa eurooppalaisessa yhteydessä Baltianmaita unohtamatta. NFR katsoo lisäksi, ettäPohjoismaissa aikuisten oppimisen alueellatarvitaan uusiutumista, jossa ammatillisten ai-neiden lisäksi painotetaan yhteiskunnallista jakansalaisuuteen liittyvää näkökulmaa. Pohjois-maiden ministerineuvoston uudet ohjelmatantavat hyvät mahdollisuudet sekä liikkuvuu-delle että eri alueiden toimijoiden väliselle ke-hitystyölle. Neuvosto toteaa kuitenkin, ettälaajempi yhteistyö vaatii resursseja, mikä onpohjoismaisessa tukipolitiikassa otettavahuomioon.

nätverk - nygamla

16

dialog 1/2004

123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678

Faglærte får støtte til læse- og matematikundervisning

Nyt lovforslag skal sikre, at faglærte, der deltager i læse- ogmatematikundervisning på grundlæggende niveau, kan modtageuddannelsesstøtte, som kompensation for bl.a. tabt arbejds-fortjeneste. Hidtil har dette kun været en mulighed for ufaglærte.

Formålet er at styrke faglærtes motivation for at gå til læse-og matematikundervisning i arbejdstiden og virksomhedernesmotivation for at tilbyde den gratis undervisning afholdt iarbejdstiden på virksomhederne.

Læs mere om Statens voksenuddannelsesstøtte (SVU) påadressen www.svu.dk.

Arbejdsmarkedsuddannelserne

Den 1. januar 2004 trådte den nye lov om arbejdsmarkeds-uddannelser i kraft. Formålet er fortsat, at den erhvervsrettedevoksen- og efteruddannelse for ufaglærte og faglærte skal tageudgangspunkt i arbejdsmarkedets og deltagernes behov, men ihøjere grad også at koble formaliseret uddannelse og læring påarbejdspladsen. Virksomheder og medarbejdere kan nu plan-lægge ud fra kompetencebeskrivelser som dækker deres job-områder og udbyderne kan frit sammensætte uddannelserne ikonkrete kurser målrettet behovene. Information kan findes påwww.uvm.dk/arbejdsmarkedsuddannelser.

Der arbejdes videre med den handlingsplan for udvikling afufaglærtes kompetencer, som blev fremlagt i 2003, herunder etstyrket samspil mellem udbud af almene og erhvervsrettedeuddannelser. Yderligere information kan findes på www.uvm.dk/arbejdsmarkedsuddannelser

Højskoleudvalg

Undervisningsminister Ulla Tørnæs har nedsat et højskoleudvalg,der har til opgave at drøfte folkehøjskolens placering i detdanske samfund.

Folkehøjskolerne har siden 1995 oplevet et fald i antallet afelever på ca. 2.200 årselever svarende til knap 30 pct. De se-neste år har folkehøjskoleområdet gennemlevet en række æn-dringer, der kan medvirke til grundlæggende at ændre folkehøj-skolernes rolle i det danske uddannelsesbillede.

Udvalgets arbejde afsluttes med en rapport inden udgangenaf 2004.

Det er muligt at føle med i udvalgets arbejde på hjemme-siden: http://us.uvm.dk/voksen/underside_folkeoplysning/hoejskoleudvalget/?menuid=3510

Nytt från undervisningsministerierna

ISLANDDANMARK

Børn og unge fortsat står i centrumi det nordiske samarbejde

Formandskabet har tre hovedtemaer - demokrati, kultur ognatur - og de flettes sammen på forskellig vis. Brug af demenneskelige ressourcer kan ikke adskilles fra kultur, samfunds-orden og den demokratiske tradition. En udnyttelse af natur-ressourcerne kan heller ikke ske uden viden og opfindsomhed.

For at bane vejen for aktivt demokrati i fremtiden, skal derfokuseres på de unge. Det er vigtigt, at den generation, der nuvokser op, er ansvarsfuld og selvstændig og kender demokra-tiets spilleregler på alle områder. Derfor satser Island på, at børnog unge fortsat står i centrum i det nordiske samarbejde. Én afforudsætningerne for aktivt demokrati er, at alle samfunds-grupper har mulighed for at få reel indflydelse i samfundet.

Voksenuddannelse i sin bredeste betydning er i hurtigudvikling. Fleksibel uddannelse giver uddannelsesmuligheder,hvor der ikke er adgang til traditionelle skoler. Den skaber ogsågrundlag for skolesamarbejde, både i de enkelte lande og denordiske lande imellem.

Islands formannsskap i Nordisk Ministerråd 2004

I det islandske formannskapsprogrammet for Nordisk Minister-råd (NMR) 2004 er det lagt stor vekt på fleksibel læring. NMRsstyringsgrupper for nordisk samarbeid innen voksnes læring(SVL), høgre utdanning (HØGUT) og forinformasjonsteknologi-politikk (IT-policygruppen) har alle tatt initiativ til å øke fokus pådette området.

De tre styringsgruppene SVL, HØGUT og IT-policygruppenhar fått i oppdrag av den nordiske embetsmannskomiteen forutdanning og forskning (EK-U) å arrangere en felles nordisktemakonferanse om fleksibel læring. Formålet med konferansener å identifisere og styrke felles nordiske utfordringer og inte-resser/muligheter innenfor dette området. Konferansen skalogså gi eventuelle rekommandasjoner for videre nordisk opp-følging og anbefalingene vil bli lagt fram til diskusjon og eventuelloppfølging på EK-Us møte 8. desember 2004. Dette er förstagangen som disse tre styringsgrupper arbejder samman pådenne moden og man har derfor ræt store forvæntninger til atdette vil være en ny og effectiv mode at arbejd sammen pådette område.

Konferansen er besluttet lagt til Reykjavik på Island i dagene23. - 24. september 2004.

aktuellt

17

dialog 1/2004

123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567812345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456781234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678

Utdanningsdirektoratet etableres fra 15. juni 2004

Utdanningsdirektoratet er et utøvende kompetanse- og forvalt-ningsorgan underlagt Utdannings- og forskningsdepartementet,med oppgaver av faglig og forvaltningsmessig art. Hovedmåletfor Utdanningsdirektoratet er å bidra til kontinuerlig kvalitets-utvikling av norsk grunnskole og videregående opplæring.Utdanningsdirektoratets direktør er Petter Skarheim. Mer omdirektoratet kan du lese på: www.utdanningsdirektoratet.no

Ny organisering av fag- og yrkesopplæringen

En arbeidsgruppe har foreslått å erstatte Rådet for fagopplæringi arbeidslivet med et nytt samarbeidsorgan for fag- og yrkes-opplæringen, og de ulike Opplæringsrådene erstattes av etlavere antall faglige råd. Det nye samarbeidsorganet for fag-og yrkesopplæringen skal ha som hovedoppgave å videreutviklefag- og yrkesopplæringen i takt med samfunnsutviklingen ogmed arbeidslivets og lærlingenes behov. Mer fra pressemeldingenkan leses på: www.utdanningsdirektoratet.no

Ny stortingsmelding nr 30 (2003-2004)Kultur for læring

Meldingen inneholder viktige forslag som berører de voksne,bl.a. forslaget om å endre aldersgrensen for voksnes rett tilvideregående opplæring. Departementet mener at en alders-bestemt rett vil ivareta voksnes behov bedre enn dagensordning, der retten er knyttet til fødselsår. En skal vurdere hvilkekonsekvenser det vil ha å sette retten til 25 år eller lavere, samtse på mulighetene for å fjerne aldergrensen og gi en generellrett til videregående opplæring som gjelder både ungdom ogvoksne.

Tilbakemeldinger viser at fylkeskommunene har ulike hold-ninger til og ulik praktisering av systemet for realkompetanse,herunder praksiskandidatordningen. Departementet vil gjennom-gå dagens regelverk for en mer enhetlig praktisering av regleneog for bedre å ivareta voksnes faktiske opplæringsbehov.

Program for digital kompetanse 2004-2008

Utdannings- og forskningsdepartementet (UFD) har lansert etnytt femårig program som er sektorovergripende, det vil si somomfatter hele utdanningssektoren fra grunnskole og videre-gående opplæring, høyere utdanning og voksnes læring. Lesmer på: www.dep.no/ufd

Nyttige webadresser for øvrig er:www.dep.no/ufd/norsk/publ/periodika/aktuelt/045071-280054/www.dep.no/ufd/norsk/publ/periodika/aktuelt/abonner/www.vox.no

Svenska för invandrare

Sfi-utredningen lämnade sitt betänkande i september 2003.Utredningen skulle pröva hur skolformen svenskundervisning förinvandrare, Sfi, kan förnyas och organiseras. Utredningenbedömde att kommunen bör vara huvudman samt att sfi börinordnas i komvux. Begreppet samhälls- och arbetslivsoriente-rings innehåll bör förtydligas och utgöra en del av innehållet iutbildningen. Ett statsbidragssystem som innefattar bådeflyktingar och andra invandrare bör införas.

En arbetsgrupp inom regeringskansliet har fått i uppgift attvidare utreda organisationen av sfi, lämna författningsförslagoch pröva kostnadsfördelningen mellan staten och kommunernaför såväl utbildningen som deltagarnas försörjning. Arbetsgruppenskall lämna sitt förslag i september 2004 och en propositionplaneras till våren 2005.

Ny myndighet

I januari 2004 startade Valideringsdelegationen sin verksamhet.Delegationen ska arbeta för att säkerställa hög kvalitet ochrättssäkerhet för den enskilde och främja legitimitet och nationelllikvärdighet, samt bedriva utvecklingsarbete och främja regionaltsamarbete.

Folkbildning

SUFO 2, Utredningen för statens utvärdering av folkbildningen2004 överlämnade sitt slutbetänkande till regeringen i mars.Utredningen har utvärderat folkbildningen och gjort en bedöm-ning av hur statens syften med statsbidraget till studieförbundoch folkhögskolor uppfyllts. Utredningen bedömer att den verk-samhet som folkhögskolor och studieförbund bedriver medstatsbidrag uppfyller de intentioner som staten har med bidragetoch Folkbildningsrådet har fyllt de förväntningar som kunnatställas från staten.

Folkbildningsrådet fick i uppdrag att redovisa folkbildningenssyn på dess framtida roll och uppgifter. Denna redovisning,Folkbildningens framsyn, överlämnades till regeringen i mars.

Som ett komplement till dessa båda utvärderingar har ävenen särskild utredare belyst folkbildningen ur icke-deltagarensperspektiv.

Alla tre utredningarna remissbehandlas för närvarande.

Nytt från undervisningsministerierna

NORGE SVERIGE

aktuellt

18

dialog 1/2004

Svaret på spørgsmålet erkomplekst. Det er komplekstfordi både arbejdsliv ogvoksenuddannelsessystemeter komplekse størrelser. Jegvil forsøge at give svaret somtre sammenhængende delsvar.

Krav om specifik kompetence

Når en stor dansk virksomhed skal ud-danne 4000 ledere i en række datter-selskaber verden over, hvilken rolle spillerdansk voksenuddannelse så? Svaret er:ingen! Når en mellemstor dansk virksom-hed skal omstille organisationsformen fraen funktionel arbejdsdeling til en team-struktur, hvilken rolle spiller dansk voksen-uddannelse så? Svaret er: en stor rolle!En sammenligning af de to autentiskeeksempler kan kaste lys på spørgsmåletom arbejdslivets krav til voksenuddannelse.

I den første virksomhed drejer detsig om en kompetenceudvikling, der bådeskal forholde sig til de nationale kulturerog de specifikke krav, som virksomheds-kulturen og produktionen fastsætter.Samtidig er kompetencekravene foran-derlige og tidsfristen for planlægning kort.Som en konsekvens heraf har virksom-heden etableret sin egen kompetence-enhed, der entrerer med internationaleleverandører.

I den anden virksomhed drejer detsig om kompetenceudvikling som et led ien organisationsudvikling. Omstillingenkræver tekniske færdigheder, indsigt iorganisationsplaner og samarbejdsvilje.Gennem et samarbejde mellem denerhvervsrettede voksenuddannelse, den

kompetencegivende uddannelse og fol-keoplysningen i det pågældende lokal-område, blev der etableret en kompeten-ceudviklingsplan for medarbejderne.Realiseringen af planen blev opfattet somen faktor, der i væsentlig udstrækningbidrog til den vellykkede organisations-udvikling 1 .

Første delsvar: Arbejdslivet stiller kravtil voksenuddannelsessystemet (detoffentlige og private) om udvikling afkompetence. Udvikling af en kompetence,der er specifik i forhold til de konkretesituationer, som kompetencen skalanvendes i. Voksenuddannelsen skalkunne levere kompetenceudviklingenforholdsvis hurtigt og fleksibelt. Den skal ifremtiden også kunne levere kompeten-ceudviklingen i et internationalt perspektiv.

Krav om bred kompetence

Den offentlige voksenuddannelses rolle erat sikre brede kompetencer. Brede kom-petencer betyder almene kompetencerog brede faglige kompetencer. Denoffentlige voksenuddannelse skal udviklenøglekompetencer 2 . Bred kompetenceer nødvendig for at sikre, at de virksom-hedsspecifikke kompetencer kan ændres,fornyes og overføres til nye kontekster.Den offentlige voksenuddannelse skalaltså finde en balance mellem den bredekvalificering og de virksomhedsspecifikkekompetencekrav.

Problemstillingen er langt fra ny. Indenfor de sidste ti år er den blandt andettaget op af den nordiske tænketank, derskulle bidrage til ”at give den nordiskefolkeoplysning og voksenundervisningprofil og gennemslagskraft”. Tænketankenadvarer mod at anlægge et ”snævert

nyttebegreb” på voksenundervisningenog peger på, at arvegodset fra dennordiske folkeoplysning er præget af ensymbiose mellem det instrumentelle ogdet eksistentielle (Guldtavlerne i græsset.Livslang læring for alle, 1995).

Aktuelt er realkompetencen omdrej-ningspunktet i samspillet mellem detoffentlige voksenuddannelsessystem ogarbejdslivets krav. Voksenuddannelsenskal kunne vurdere og integrere denreelle kompetence, som deltagernemøder med. Det forudsætter kortlægningog afklaring af den kompetence, denenkelte er i besiddelse af, afklaring af,hvilken kompetenceprofil den enkelte harbehov for i forhold til en jobsituation, ogdidaktiske overvejelser over, hvordanundervisningen tilrettelægges på denbaggrund 3 .

Andet delsvar: Det (offentlige) vok-senuddannelsessystem skal sikre en bredkompetenceudvikling af arbejdskraften,hvor der er en balance mellem person-lige, samfundsmæssige og erhvervs-rettede kompetencer. Voksenuddannel-sessystemet må tage udgangspunkt iden enkeltes realkompetence med henblikudvikling af kompetenceprofiler.

Krav om funktionel kompetence

De nordiske voksenuddannelsessystemergiver en bred og dyb kvalificering. Der erikke noget, der taler for, at uddannelser-ne indholdsmæssigt ikke i al væsentlighedtilbyder det, som arbejdsmarkedet harbrug for. Udbuddet er bredt: fra folke-oplysningen over den almene kompeten-cegivende voksenundervisning til arbejds-markedsuddannelserne og erhvervsud-dannelserne. Voksenuddannelsessyste-

Hvilke krav stilles fra arbejdslivettil voksenuddannelsessystemet?

Bjarne WahlgrenforskareDanmarks Pædagogiske Universitet

arbetslivet och vuxnas lärande

19

dialog 1/2004

123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123456

merne opfylder hver for sig og i samspilgenerelt arbejdslivets krav til kompetencer.

Det er imidlertid en velkendt og vel-dokumenteret erfaring, at det er vanske-ligt at skabe en funktionel sammenhængmellem det, man lærer i uddannelses-systemet, og den sammenhæng, hvoridet man har lært, skal anvendes 4 . Det,der synes at være udfordringen, er ikkeet nyt indhold, men sikring af en funktio-nel sammenhæng. En sammenhæng,der skal sikres både ved at tilpasselæringen i uddannelsessystemet til denpraktiske virkelighed og ved at systema-tisere den daglige læring på arbejds-pladsen.

Læring på arbejdspladsen er blevetdet nye mantra inden for voksenuddan-nelsesområdet. I en dansk sammenhænghar der i de sidste fire år været afsatganske betydelige forskningsressourcer tilnetop dette problemfelt 5 . I den sammen-hæng er det er væsentligt spørgsmål,hvordan voksne kan (lære at) reflektereover det, der læres i det daglige arbejde 6.

Men heller ikke denne problemstillinger ny. Erfaringspædagogikken og ikkemindst i en svensk sammenhæng ”hver-dagslæringen” har været tematiseret i desidste tyve års pædagogiske diskussionerom, hvordan man lærer i forhold tilarbejdslivet.

Työelämän vaatimuksia aikuiskoulu-tukselle pohtii tanskalainen tutkijaBjarne Wahlgren. Hän päätyy anta-maan kolme toisistaan riippuvaa osa-vastausta. Konkreettisiin tilanteisiin liit-tyvä osaamisen kehittäminen on ensim-mäinen vaatimus. Aikuiskoulutus on no-pea ja joustava vaihtoehto. Tulevaisuu-dessa sen tulee tässä suhteessa kyetätoimimaan myös kansainvälisesti.

Toinen seikka on virallinen aikuis-koulutusjärjestelmä, jonka tulee turvatatyövoiman laaja osaamisen kehittämi-nen. Tämän tulee tapahtua tasapuoli-sesti henkilökohtaisen, yhteiskunnallisenja ammatillisen osaamisen välillä.Aikuiskoulutusjärjestelmän tulee tässäkehittämisessä ottaa lähtökohdaksi yksi-lön todellinen osaaminen suhteessaosaamisprofiilin kehittämiseen.

Kolmanneksi, aikuiskoulutusjärjestel-män tulee taata aikuisen välttämätönkyky järjestelmällisesti pohtia päivittäis-tä työssä oppimistaan siten, että oppi-minen voidaan siirtää uusiin ympäristöi-hin. Bjarne Wahlgren toteaa lopuksi,että näitä tuttuja aiheita on aikuiskas-vatuksessa käsitelty viimeisten kahden-kymmenen vuoden ajan, mutta juurisiksi ne yhä ovat kiinnostavia ja ajan-kohtaisia.

Tredje delsvar: Voksenuddannelses-systemet skal sikre den nødvendigekompetence til at voksne systematiskkan reflektere over det, der læres i detdaglige arbejde på en sådan måde, atlæringen kan overføres til nye kontekster.

Memento

De tre forhold, som jeg har peget på idet foregående, er velkendte. De harværet tematiseret i den voksenpædago-giske debat i de sidste tyve år – mindst.Men derfor er de ikke nødvendigvishverken uinteressante eller uaktuelle.

1 Samarbejdet og en vurdering heraf er beskrevet i Coloplast – en virksomhed i forandring (Wahlgren, 1997).2 OECD beskriver således i bogen Key Competencies for a Successful Life and a Well-Functioning Society (Rychen & Salganik, 2003) tre kategorieraf nøglekompetencer: Interacting in socially heterogeneous groups, acting autonomously and using tools interactively.3 Det danske undervisningsministerium har sammenfattet denne problemstilling i rapporten New adult vocational training concept – placing theuser in the centre (2004).4 Dette er beskrevet i forbindelse med udvikling af lærerkompetence i bogen Fokus på voksenlæreren (Wahlgren, Danneskiold-Samsøe,Hemmingsen, & Larson, 2002).5 Organiseret af institutionen Learning Lab Denmark arbejder omkring danske 20 forskere med ”workplace learning”. Erfaringerne er beskrevet iLæring i et spændingsfelt – mellem uddannelse og arbejde (Bottrup & Jørgensen, 2004) . På den store EU-konference om lifelong learning, somblev afholdt i Eskildstuna i 2001, var et af hovedtemaerne learning in the workplace (Adult Learning in a Europe of Knowledge, 2001)6 Problemet er behandlet i bogen Refleksion og læring. Kompetenceudvikling i arbejdslivet (Wahlgren, Høyrup, Pedersen, & Rattleff, 2002).

ReferencerAdult Learning in a Europe of Knowledge. (2001). Stockholm: Ministry og Education and Sciencein Sweden.Bottrup, P., & Jørgensen, C. H. (Eds.). (2004). Læring i et spændingsfelt - mellem uddannelseog arbejde. Frederiksberg: Roskilde Universitetsforlag.Guldtavlerne i græsset. Livslang læring for alle. (1995). København: Nord.New adult vocational concept - Placing the user in the centre. (2004). København: DanishMinistry of Education.Rychen, D. S., & Salganik, L. H. (Eds.). (2003). Key Competencies for a successfull Life and aWell-Functioning Society. Cambridge and Göttingen: Hogrefe & Huber.Wahlgren, B. (1997). Coloplast - en virksomhed i forandring. København: DanmarksLærerhøjskole.Wahlgren, B., Danneskiold-Samsøe, S., Hemmingsen, L., & Larson, A. (2002). Fokus påvoksenlæreren Om kvalificering af lærere inden for den almene voksenundervisning.København: Undervisningsministeriet.Wahlgren, B., Høyrup, S., Pedersen, K., & Rattleff, P. (2002). Refleksion og læring.Kompetenceudvikling i arbejdslivet (1 ed.). København: Samfundslitteratur.

arbetslivet och vuxnas lärande

20

dialog 1/2004

Lokala lärcentra utgör enviktig del av den infrastrukturför vuxnas lärande som be-skrevs i propositionen Vuxnaslärande och utvecklingen avvuxenutbildningen våren2001. Utvecklingen har skettfrån den lokala nivån genomatt behoven har drivit framolika typer av lärcentra somutifrån lokala förutsättningarär anpassade till individersoch företags behov.

Lärcentrarörelsen startade i huvudsaksom en glesbygdsföreteelse för att erbju-da högskoleutbildning på distans i gles-bygdskommuner. Enligt Glesbygdsverketsutredning från 2003 rekryterar lokala lär-centra i högre grad än högskolor och uni-versitet studenter som har sitt ursprung iarbetar-, företagar- och lantbrukarhemoch bidrar därmed till minskad snedrekry-tering till högskolan och medverkar på såsätt till ökad demokrati och rättvisa. Idagfinns lärcentra i drygt 60 % av Sverigeskommuner. Nationella organisationer förfrämjandet av lärcentra är NITUS, Nät-verket för lokala lärcentra, Nätuniversi-tetet, som verkar för ökat utbud av dis-tansutbildning på högskolenivå och CFL,Nationellt Centrum för flexibelt lärande.Lärcentra finansieras med statsbidrag,kommunala bidrag och EU-bidrag. Lär-centras olika roller kan sammanfattas itre ”M”: Motor, Mäklare och Mötesplats.

Lärcentra som motor

Lärcentra främjar tillväxt genom att ut-bildningspolitik och näringspolitik kopplassamman. Nyföretagandet stimulerast. ex. genom att utbildningar kan matcha

en dold arbetskraftsreserv och på så sättge arbetslösa anställning och tillgodoseföretagens behov av arbetskraft. Genomatt en valideringsfunktion oftast byggtsupp inom eller i anslutning till ett centrumkan även kompetens som exempelvisförvärvats genom arbetslivserfarenheteller sådan kompetens som förvärvats iannat land dokumenteras. På detta sättkan lärcentrumet bidra till att arbetslösaoch invandrare får arbete. Den kopplingsom finns till en högskola eller universitetbidrar i sig till att öka tillväxten genom attden kunskapsmassa som finns där görstillgänglig för lärande och ökad tillväxtgenom lärcentrumet.

Lärcentra som mäklare

Lärcentra är organisationer som främstfrämjar samverkan mellan olika intressen-ter och vägleder den enskilde eller företagtill rätt anordnare. Oftast erbjuds studie-och yrkesvägledning på centrumet eller ianslutning till detta. Arbetsförmedlingenfinns vanligen i centrumet. Om så inte ärfallet samverkar arbetsförmedlingen ochlärcentra på annat lämpligt sätt. Vägle-darnas uppgift är att genom informationeller genom ett vägledningssamtal lotsastudenterna till den utbildning de har be-hov av. Företagen kan genom lärcentrafå hjälp med att finna lämpliga utbildnings-anordnare för att tillgodose behoven avkompetensutveckling. I många fall harlärcentrumet resurser för att handla upputbildning som svarar mot individuellabehov.

Lärcentra som mötesplats

Lärcentrumet är en mötesplats för stu-denter och för olika andra intressentersåsom företagare, utbildningsanordnareoch olika kommunala förvaltningar somverkar inom utbildnings- och arbetsmark-nads- och integrationssektorerna. Lär-centra har i ett inledande skede framför

allt erbjudit högskoleutbildning pådistans, men idag genomförs allt oftareäven utbildning på gymnasial ellergrundläggande nivå. Lärcentra är oftastbelägna utanför själva högskolan, som ikommuner som saknar högskola påorten. I en del kommuner förekommerdock en samlokalisering med en mindrehögskola eller högskolefilial. En delkommuner har valt att placera sittcentrum i kommunens bibliotek.Lärcentra är vanligen tillgängliga förstudenter även på kvällstid, helger ochunder sommaren. Många lärcentra strä-var också efter att vara en mötesplatsför övriga medborgare genom att i egenregi eller genom t ex ett studieförbundanordna föreläsningar eller andra aktivi-teter. Lärcentra har ofta en samord-nande funktion för en kommuns organi-sation för vuxenutbildning och kan dåsägas vara navet i kommunens infra-struktur för vuxnas lärande.

Lärcentraföreteelsen är relativt ny ochmycket återstår innan dessa centra fulltut kan axla de uppgifter som tänkts.Kontakterna med näringslivet är i mångakommuner svagt utvecklade, medankontakterna inom utbildningsområdet iallmänhet är väl etablerade sedan kun-skapslyftssatsningen. I en del kommunerär kopplingen mellan högskola och dengymnasiala nivån relativt svag.

Ett problem är den framtida finan-sieringen av lokala lärcentra. Idag finnsdet ett särskilt statsbidrag som utgår tillkommunerna för insatser för utbildning avvuxna t.o.m. 2005. Efter detta år kanfortsatt bidrag komma att utgå inom detgenerella statsbidraget till kommunerna,vilket kan medföra en risk att resurseninte kommer att gynna utbildning avvuxna till del på samma sätt som tidi-gare. De ekonomiska problemen i kom-munerna innebär också att lärcentra ochövrig vuxenutbildning riskerar kraftiganedskärningar.

Lokala lärcentra –en ny modell för utbildningoch tillväxt i Sverige

Nils FribergEnhetschef/rektorVäglednings- och lärcentrum i Kristianstad,Sverige

arbetslivet och vuxnas lärande - nätverk

21

dialog 1/2004

Inom Kala- och Pyhäjokidalenverkar flera utbildningsanord-nare som erbjuder yrkesut-bildning och utbildning somuttryckligen är avsedda förvuxna. I decennier har vi ut-vecklat vår egen verksamhetoch våra egna utvecklingspro-dukter utan att bry oss omvarandra, och alla har hafttillräckligt med verksamhets-utrymme.

Flera aktörer har efterlyst ett mer omfat-tande samarbete, men det har ändåvarit mycket begränsat och i synnerhethar planeringen av gemensamma utbild-ningsprodukter upplevts närmast som attman då stödjer och utvecklar konkurren-tens verksamhet.

Tiderna har förändrats och glesbyg-den behöver samarbete för att man skallkunna stödja och föra framåt den regio-nala utvecklingen. Genom programmetLYFTET blev utbildningsanordnarna mereller mindre ”tvingade” (i positiv mening)att samarbeta, eftersom det huvudsak-ligen var utbildningsanordnarnas sam-projekt som tilldelades stödet. Inom Kala-och Pyhäjokidalen startade man Älvda-larnas eget LYFTET-projekt som utgörramen för samarbetet. Tack vare LYFTEThar samarbetet förstärkts också i den verk-samhet som inte omfattas av programmet.

Vi planerar gemensamma utbildnings-produkter där insatser av olika utbildnings-anordnare har sin givna plats, vi anordnargemensam utbildning för de anställda ochframför allt genomför vi utbildningar isamarbete med varandra. Utan pro-grammet skulle vi inte ha ett lika intensivtsamarbete som vi har i dag, men åandra sidan har det regionala samarbetetnu lyft också utan LYFTET.

Fyra utbildningsanordnare och tioläroanstalter erbjuder omfattandeutbildningstjänster

I Älvdalarnas LYFTET-projekt medverkarfyra utbildningsanordnare, Utbildnings-samkommunen Kalajokilaakson koulutus-kuntayhtymä (senare KAM), Raudaskylä,Reisjärvi och Kalajoki kristliga folkhögskolor.I utbildningssamkommunen Kalajoki-laakson koulutuskuntayhtymä ingår sjuläroanstalter så att inte mindre än tioläroanstalter medverkar i ÄlvdalarnasLYFTET, ganska remarkabelt med tankepå att området är geografiskt sett litetoch relativt glest bebyggt. Dessutommedverkar alla betydande yrkesutbild-ningsanordnare inom området i projektet,uppslutningen bakom projektet är alltsåså bred som den kan vara. Nästa stegär att utvidga projekt utanför Älvdalarna.LYFTET administreras av KAM och Kala-jokilaaksos yrkesutbildningscenter förvuxna (senare AIKU) svarar för denpraktiska samordningen. För min del tittarjag på samarbetet mellan yrkesutbild-ningscentret för vuxna och folkhögskolornaur centrets synvinkel. Målgruppen förLYFTET är så svårt att nå att alla och al-las kompetens behövs både när detgäller att rekrytera studerande och attvägleda studierna och lärandet.

Inom ramen för LYFTET kan vi erbju-da de personer som är lämpliga förLYFTET utbildning när det gäller alla be-fintliga grund-, yrkes- och specialyrkes-examina och en möjlighet att slutföragrundskolan och gymnasiet. Utöver alltdetta kommer förstås möjligheten tillfortsatta studier, vilket öppnar dörrarna tillalla möjliga utbildningsvägar. Om någonav dessa tio läroanstalter inte kan erbju-da den studerande den utbildning haneller hon är ute efter, kan till och medenstaka studerande söka till utbildningen ifråga med hjälp de övriga LYFTET-projekten. Vi kan konstatera att vårtprojekt har lyckats, för en stor grupp av

personer som hör till målgruppen harsökt sig till studier genom ÄlvdalarnasLYFTET-projekt trots att området ärglesbebyggt. Vårt projekt omfattar 52studerande och enligt den informationjag har fått är antalet i andra projekt iUleåborgs län 10…25. Succén bygger påflera faktorer, men det viktigaste är att viredan i början ”decentraliserade”rekryteringen, dvs. att alla rekryteraröver hela fältet. Det finns alltid fleraanledningar till varför vi besökerarbetsplatser, men vid besöken glömmervi aldrig att tala om LYFTET.

Samarbetet bygger på att vierkänner varandras kompetens

Den första förutsättningen för samarbe-tet är att vi erkänner varandras kompe-tens. Det är en enkel sak som man återoch åter igen måste lära sig. Det är nubara så att alla läroanstalter i ett glestbebyggt område inte kan erbjuda allaexamina. Det finns ett flertal utbildnings-områden som är viktiga för den regionalautvecklingen men som bara har en ellertvå lärare och då blir det svårt att sam-tidigt både utveckla och klara av under-visningen. Ett bra samarbete mellanutbildningsanordnarna och läroanstalternager möjligheter till en gemensam plane-ring och därigenom till att utveckla ut-bildningen, vilket i takt med inlärnings-resultaten (förhoppningsvis med ett såkort dröjsmål som möjligt) syns i denregionala utvecklingen. Det krävs nogfler än en läroanstalt för att täcka in detutbildningsbehov som finns inom de storayrkesbranscherna.

Kompetens för alla genom samarbete

Samarbetet och den kompetens folkhög-skolorna besitter har gett oss – vuxen-utbildningscentret för vuxna och desspersonal - mycket. Vi har lärt oss att

LYFT genom regionalt samarbete

Matti PeltolarektorKalajokilaakson ammatillinen aikuiskoulutuskeskus(yrkesutbildningscentret för vuxna), Finland

fortsätter på nästa sida

arbetslivet och vuxnas lärande - nätverk

22

dialog 1/2004

12345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901

bättre förstå bland annat de läs- ochskrivsvårigheter en del vuxna har, hur depåverkar inlärningen och framför allt närdet gäller att identifiera dem. Kommersiellthar vi fått mervärde för våra produkteroch nya kundgrupper. Jag har förståttatt folkhögskolorna har fått sin del av vårkompetens. De fristående prov som an-knyter till yrkesexamina förutsätter sam-arbete, bland annat när det gäller attfölja trepartsprincipen och utesluta even-tuella jäv.

Framtiden bygger på samarbete

Varken utbildningsanordnarna eller läro-anstalterna har råd att isolera sig. Deläroanstalter som gjort så finns intelängre. Samarbetet har ökat under desenaste årtiondena och blivit mer inter-nationellt, vilket var helt omöjligt underden tid jag själv studerade. Det är juförstås de bättre möjligheterna att rörasig som möjliggjort en sådan utveckling,men också samarbetsbehovet och denökade kompetensen och läroanstaltensegen roll åtminstone som ett lok förnäringslivet inom området har spelat in.

Sammanfattningsvis kan man kons-tatera om detta samarbete att ett plusett är mer än två, om inte rentav tre.När man delar med sig av eller rättaresagt byter kunskaper och färdigheterminskar ingens kompetens, men denkollektiva kompetensen blir lätt mång-dubbel.

Programmet för höjande av utbildningsnivånhos vuxna, Kunskapslyftet, genomförsåren 2003-07. Syftet med programmet är attförbättra möjligheterna för dem som avlagtexamen på högst grundnivå att stanna kvar iarbetslivet och att förbättra deras karriär-utveckling, lindra arbetskraftsunderskottet tillföljd av att de stora åldersklasserna går ipension samt påverka sysselsättningsnivån.Syftet skall uppnås genom att man - genominformation och annan uppsökande verksam-het främjar ansökning till utbildning blanddem som omfattas av programmet (special-finansiering för ansökningsfrämjande åtgär-der), - förbättrar målgruppens möjligheteratt delta i ordinärt finansierad yrkesutbild-ning samt - med specialfinansiering ökarantalet studieplatser för målgruppen inomyrkesutbildningen och datakörkortsutbildnin-gen samt - med specialfinansiering ökar destudiestödjande åtgärderna för målgruppeninom allmänutbildningen och yrkesutbildnin-gen. Målet för yrkesutbildningen är attdeltagaren avlägger en examen eller en delav en examen, vilket bidrar till förhöjdkompetensnivå.Mera info: http://www.noste-ohjelma.fi/fin/bitmap.asp?R=344

Det är viktigt att de kortareyrkesutbildningar som byggerpå gymnasieskolan utvecklasoch förändras i takt medarbetslivets och samhälletsbehov.

I Sverige svarar de kommunala påbygg-nadsutbildningarna tillsammans med bl.a.den kvalificerade yrkesutbildningen, yrkes-högskoleutbildningarna och de komplette-rande utbildningarna mot viktiga utbild-ningsbehov på det här området. Ett stegsom nu tas är att vissa kommunala,yrkesinriktade påbyggnadsutbildningar kanutvecklas till utbildningsformer som ärstatligt finansierade och med ett statligtansvar. Samtidigt avvecklas regelverketmed interkommunal ersättning för riks-rekryterande påbyggnadsutbildningar sombidragit till att flera kommuner drabbatsav ekonomiska påfrestningar som maninte kunnat förutse eller styra över.

Det är kommunen eller landstingetsom idag är huvudman som själv somtar initiativet till en övergång till annanutbildningsform för en viss påbyggnads-utbildning. Man kan kontakta t.ex. enhögskola, en folkhögskola eller Myndig-heten för kvalificerad yrkesutbildning föratt diskutera vilka möjligheter och förut-sättningar som finns. Kvalitativa ochandra formella krav som ställs i den ut-bildningsform som det kan vara aktuelltatt övergå till, måste uppfyllas.

För en bra utbildning som har främsten lokal eller regional förankring är detemellertid angeläget att kommunernafortsätter att driva vidare. De generellastatsbidrag som kommunerna får börbland annat användas för att tillgodosebehov som finns av exempelvis påbygg-nadsutbildning i kommunen. Det kan då

vara naturligt att arbeta med samver-kansavtal mellan kommunerna i en ellerflera regioner för att upprätthålla ettutbildningsutbud som svarar mot olikagemensamma, lokala eller regionalabehov.

Regeringen har tillsatt en samråds-grupp för att följa och stödja arbetetmed att överföra påbyggnadsutbildningaroch vid behov bistå berörda parter medinformation och råd om olika utbildnings-former som kan vara aktuella alternativ.

Ett annat steg som tas på dettaområde är att regeringen efter riksdagensbeslut om budgeten för 2004 satsat påen försöksverksamhet med lärlingsutbild-ning för vuxna till vissa hantverksyrken.Bakgrunden är att nyrekryteringen inomflera hantverksyrken är liten, bl.a. bero-ende på att flertalet hantverkare inomsmå hantverksyrken saknar ekonomiskamöjligheter att erbjuda en lärlingsplats.Genom försöksverksamheten erbjuds enmöjlighet att ge även vuxna tillfälle attfortsätta utveckla sina färdigheter i olikahantverksyrken under ordnade former,med möjlighet till studiemedel underutbildningstiden.

Utvecklingen avpåbyggnadsutbildningar

Per ByströmdepartementssekreterareUtbildningsdepartementet, Sverige

arbetslivet och vuxnas lärande - nätverk

Översättning från finska:Juha Auvinen

23

dialog 1/2004

There exist numerousdescriptions and definitions ofnetworks. In my internationalcooperation practice the mostcharacteristic features ofnetworking are commonunderstanding of values andgoals, communication,meeting and sharing, andgrowing together.

The post-independence history of theNordic – Baltic adult learning networks ismore than ten years long and providesevidence of both qualitative andquantitative growth and development. Asstated during the Nordic-Baltic LifelongLearning Conference held in Riga on11-13 May, 2003 over the years thecooperation has resulted in a strongNordic - Baltic adult education network,which forms the basis for the creation ofa common Nordic-Baltic lifelong learningarea.

Strong nucleus of networking

The adult learning networks in the BalticSea area have had at least two strongsupportive factors. The Nordic FolkAcademy (NFA) has been a coordinatingas well as the development and inspirationresource. The Nordic and the Balticumbrella organisations (nationalassociations and councils of adulteducation organisations) have developeda goal-oriented and mutually interestingcooperation, which is a precondition forfurther development of the partnershipactivities locally. Now, in a situation wherethe NFA is being closed, the networkingactivity will lose a part of its strong

nucleus and will have to change. Theadult education umbrella organisations arestriving to increase contacts and promotethe exchange of experience betweentheir member organisations through theNordplus Neighbour programme, thusstrengthening both the local Nordic as wellas Baltic organisations.

Capacity of networks

The existing Nordic – Baltic adult learningnetworks have a significant capacity asregards methodology, democratic valuesand innovation. All the organisationsinvolved know that we are at the stageof reaping the fruit of the long period ofgrowth and development from assistanceto equality.

The Learning 4 Sharing project(www.learning4sharing.nu) has clearlydemonstrated the new and equalpartnership among the Nordic and Balticadult education practitioners. The resultsof this cooperation have raised interest inother European countries, and can alsoserve as the basis for further work onvalidation and accreditation in the in theNordic – Baltic area.

Adult Education for SustainableDevelopment (coordinated by RVUX -Riksförbundet för formell vuxenutbildning,www.rvux.se) is a network comprisingboth formal adult education and non-formal learning and has the capacity tocontribute to a more balanced use ofhuman, social and natural resources inour countries, using adult education atool.

New network members

The networks in the Baltic Sea area canbe characterised as inclusive. Theexisting networks have chosen newmember organisations not on the basis ofwhich education sector they belong to butby considering what contribution the newpartnership will bring to the developmentof lifelong learning in each country andthe region as the whole. If commoninterests are present, the dynamics ofdevelopment is the natural consequence.

Building mutual trust between thelocal authorities and the adult educationorganisations, and active civic participationare the goals of the Baltic as well asNordic organisations for adult education.Work towards the common goal hasresulted in a qualitatively new NGO andlocal authority partnership, which startedin 1999 in the form of study visits andfollow-up networking activities and hasbecome an important tool for ensuring

Antra Carlsenproject leader

Nordic Folk Academy

Networks in the Baltic Sea Area– Arena for Lifelong Learning

baltisk-nordiska nätverk

24

dialog 1/2004

the local development and promotinglife-long learning in the Baltic countries.

The networking activity has developedtowards new geographical areas, thusacquiring many new members. NorthwestRussian adult learning organisations havehad a possibility to investigate theaccumulated Baltic – Nordic experiencewithin ALLA “Adult Learning for LocalAction”, a project in the Nordic Council ofMinisters programme for the AdjacentAreas (www.norden.org/Vuxnaslarande)and consider the experience highly useful.Involvement of the organisations fromthe Kaliningrad area in “4 LearningSeasons Network” (planned for 2004 –2006) project will contribute to theenlargement of the partnership in North-west Russia.

Future

The networks in the Baltic Sea area areneeded for at least two reasons. On theone hand, any sharing of experiencesand opinions increases understanding,and thus also tolerance and democraticcommunication, in the area. On the otherhand, the partners involved in the BalticSea area networks comprise a very highdevelopment potential. If the existinggood practices can be preserved,continuously exchanged and improved,the Northern part of Europe has apotential of becoming the leading regionin lifelong learning development, improvingthe access to and quality of learning.

However, capacity building andknowledge sharing should not be theprivilege only of the strong and well-established adult learning organisations.Also new, small, local organisations shouldbe able to participate in or createnetworks. Their interest and motivationshould be supported and fostered bymeetings, thematic seminars or contactconferences. Curiosity, the wish to learnand improve own practices as a start-upfactor can be sufficient. However, thesustainability and success of the networksdepend on good coordination andcommunication, on the internationalcooperation capacity of the networkmembers, on the significance andusefulness of the networking results.

Good Nordic and Europeanprogrammes are an important supportivefactor for the project work of networks,but the sustainability, progression andbroad reach of the developed cooperationare hardly possible without the existenceof a structure and human resources forthe coordination, information work,innovation and monitoring. Will we have it?

Riksförbundet för formell vuxenutbild-ning, Rvux, är en ideell förening som iförsta hand organiserar kommunalautförare av formell vuxenutbildning iSverige. Medlemmar är komvuxenheter,lärcentra, vuxenutbildningscentra – ellervad kommunerna kallar sin vuxenut-bildning. I Rvux ingår också NationelltCentrum för Flexibelt Lärande (CFL) –tidigare Statens Skolor för Vuxna – ochen del kommunala beställare av formellvuxenutbildning liksom några andrautförare.

Rvux styrelse konstaterade i mittenav 1990-talet att det fanns ett omfat-tande samarbete inom vuxenutbildnin-gen mellan de nordiska länderna ochäven med de baltiska länderna, mendetta samarbete gällde huvudsakligenfolkhög-skolor och folkbildning. Rvuxstyrelse eta-blerade då ett samarbetemed Nordens folkliga akademi (NFA)och kom även med i FOVU-samarbetet.Rvux styrelse beslöt också att bekantasig med formell vuxenutbildning i deandra nordiska länderna och i Baltikum.Syftet var att förmedla kontakter ochutbyten och utveckla länder. Så bildadesBaltNet – Rvux nätverk för samarbetemed formell vuxenutbildning i de baltis-ka länderna. Samarbetet har stöttsbl.a. med bidrag från Nordiska minister-rådet och Svenska Institutet. BaltNetsatsar nu framför allt på ett samarbeteför hållbar utveckling.

Medlemskap i EU

Från om med den 1 maj är de baltiskaländerna medlemmar i Europeiska Unio-nen. Samarbetet måste därför ändrakaraktär. Tanken är att mycket av detfortsatta samarbetet även inom vuxen-utbildningen ska ske inom ramen förEU:s program, t ex Grundtvig ochLeonardo da Vinci, men i sådana fall gårdet i regel inte att begränsa samarbetettill de nordiska och baltiska länderna.Nordiska Ministerrådet har emellertid

skapat ett program, Nordplus Nabo, justför samarbete mellan de nordiska ochbaltiska länderna.

Vuxenutbildning för hållbarutveckling i Östersjöregionen

Utbildningsministrarna i länderna runtÖstersjön kom i januari 2002 överens omen Agenda 21 för utbildning för hållbarutveckling, Baltic 21 Education – enuppföljning av de beslut som togs i Rio deJaneiro 1992. Detta har sedan följts uppmed ett världstoppmöte i Johannesburg2002 och ett beslut i FN:s generalförsam-ling att göra perioden 2005-2014 till ettårtionde för hållbar utveckling.

Rvux BaltNet tog initiativet till attordna ett seminarium på NFA i januari2003 om vuxenutbildning för hållbarutveckling. Syftet var att försöka defi-niera begreppet hållbar utveckling ochklargöra vuxenutbildningens uppgifter fören sådan utveckling. Tanken var ocksåatt utröna om det fanns ett intressebland vuxenutbildare i Norden och debaltiska länderna för fortsatt samarbeteinom detta område. Intresset visade sigvara mycket stort, och tankarna på ettfortsatt samarbete och en större konfe-rens fick starkt stöd av Carl Lindbergpå Utbildningsdepartementet och genomAntra Carlsen på NFA.

En sådan konferens anordnades där-för i Jurmala i Lettland i november 2003med bidrag från Nordiska ministerrådet,Svenska Institutet och en rad andraorganisationer. Ungefär 100 personer frånde nordiska och baltiska länderna menäven från Polen och Ryssland deltog.Konferensen blev en stor framgång ochresulterade bl a i starka rekommenda-tioner till fortsatt samarbete och nät-verksbildande för att i ännu större ut-sträckning nå ut till praktiker.

Rvux BaltNet har därför i samarbetemed bl a Svenska Institutet och andrabaltiska och nordiska vuxenutbildnings-organisationer sökt bidrag från Nordplus

BaltNet –fortsatt samarbeteinomvuxenutbildningen

Sven SalinstyrelsemedlemRVUX, Sverige

baltisk-nordiska nätverk

25

dialog 1/2004

Nabo för ett treårsprojekt som upp-följning av Jurmala-konferensen, ”AdultEducation for Sustainable Developmentin the Baltic Sea Region – AE4SD-Baltic”.Målet för projektet är att främja bådevuxnas lärande och hållbar utveckling,och målgrupperna är lärare, skolledareoch beslutsfattare inom vuxenutbild-ningen, som vill engagera sig för hållbarutveckling inom sina verksamhetsområ-den. Projektet består av två delar:- en uppföljningskonferens om hållbarutveckling i Östersjöregionen i Jurmala ioktober 2004,- ett nätverksarbete kring praktiskautvecklingsteman, t ex föreskrifter iläroplaner och kursplaner, undervisnings-material och praktiska tips och idéer förlärare.

Varför formell utbildning?

Projektet inriktas i första hand mot lärareoch skolledare i formell vuxenutbildningmen utesluter i och för sig inte andraintresserade. Denna inriktning har valts,därför att det upplevs som så mycketsvårare att i formell vuxenutbildning ge-nomföra inslag om hållbar utveckling. Denformella vuxenutbildningen är styrd avläroplaner och kursplaner och har snävatidsramar medan folkbildningen har be-tydligt större frihet att själv bestämmabåde innehåll och utformning av sin verk-samhet. Det behövs därför både centralaföreskrifter, användbara material ochpraktiska tips och idéer.

Information

Samarbetet mellan de nordiska och baltis-ka länderna inom ramen för BaltNetkommer att fortsätta i olika former.Information om detta lämnas successivtpå Rvux hemsida www.rvux.se.Förutsättningen för att det planeradetreårsprojektet skall kunna genomföras äratt Rvux får det sökta bidraget frånNordplus Nabo. Redan nu har emellertiden hemsida för projektet öppnats:www.ae4sd.org.

Island (103 000km2) er et for-holdsvis stort land i henholdtil beboertallet som er stegeteller formindsket i henhold tilnaturens temperatur samtvulkaners og sygdommernes(epidemiers) tilsikkelse.

Den sidste store epidemi var i 1918 da2/3 dele af inboerne omkom. Samtidigindelukkede havisen store dele af stranden.Mens der i 1700 tallet var vulkaniskeudbrud, havis omkring hele landet samtmedfølgende hunger og sygdomme somhuggede et stort gab i indvånerantallet.Disse naturens overgreb har haft denfølge at inbyggertallet og dermed bydan-nelse ikke er gået hurtigt fremad hos os iIsland. Efter 1918 er gennemsnitstem-peraturen gået opad og vi har kunnetklare os overfor de vulkaniske udbrud.Det har også medført at vi nu nærmeros 300 000 i beboertal.

I lang tid var der således meget småog få landsbyer her i landet, hvad derforhindrede børneskoles og aftenskolesoprettelse. Langt længere end i Danmarkforegik børnenes oplæring hjemme påbondegårdene eller i husmændenes hus-hold og husfaderen var forpligtet til atvaretage undervisningen, d.v.s. læsning,regning, kristendom og skrift. Med tankepå overstående kan man indse at derikke har været tale om meget folkeop-læring i form af kurser eller skoler i 1800

Folkeoplysning ogVoksenoplæringi Island

tallets Island hvor befolkningen lå såspredt. Dog findes der enkelte forsøgderpå som i studenternes søndags ogaftenskole for arbejdere og sømænd.Den blev oprættet omkring 1880 i Reyk-javik og levede i nogle år.

I det hele taget var det ikke landetsmyndigheder, stat eller kommuner derstod for oprettelser af skoler for dealmene borgere i landet, husholdnings-skoler, landbrugsskoler, sømandsskoler oghåndværkerskoler begyndte altid på enpersons eller nogle personers initiativ, selvom mange af disse skoler senere henblev overtaget eller styret og støttet afmyndighederne.

Aftensædet (Kvöldvakan) var i 1000år islændingernes form for oplysning ogunderholdning. Når folket på gården sadog arbejdede med al slags håndarbejdemens én læste højt af de gamle island-ske bøger, kvad en rime eller fortaltehistorier. Denne tradition udviklede sigsenere hen til at man i hver sogn stiftedelæseforeninger hvor der var fælles indkøbaf bøger som blev så udlånt fra gård tilgård . Denne stærke tradition viste sigsenere i at i 1930 tallet stiftede arbejder-foreningen Arbejdernes oplysnings for-bund , som virkede længe som landetsstørste bogforlag „Sprog og Kultur” (Málog Menning).

Folkehøjskoler

Folkehøjskolernes banebryder i Island varGudmundur Hjaltason, han gik først på

Guðrún Halldórsdóttirforstander

Reykjaviks kommunale voksenundervisning

vuxnas lärande i Island

Dfortsätter på nästa sida

26

dialog 1/2004

folkehøjskole i Norge og siden i Dan-mark. Han rejste omkring i Island ogbebudede højskole idealet og holdt skolefor unge i højskolernes ånd men en stordel af sit liv var han i Norge og Danmark.

To vigtige folkehøjskoler på Núpur ogHvítárbakki blev oprettet i Island og devar i gang fra årene 1905 til 1930, dabestemte Islands undervisningsministerat oprette to eksamens kostskoler somovertog disse to skolers virksomhed ogdermed døde folkehøjskoleinteressenhen, dog ikke helt.

Den islandske statskirke forsøgte atstarte en folkehøjskole på Skálholt Syd-landets gamle bispedsede men det for-søg faldt omkuld da det islandske alting i1978 vedtog lov om aftenkurser forvoksne på de islandske gymnasieskoler.Man har gjort er par forsøg på at startedaghøjskoler i Reykjavík både i NordensHus og på kommunal vegne men de ernu opgivet.

De kommunale aftenskoler

I 1939 blev Reykjaviks kommunes aften-skole oprettet – Ágúst Sigurðsson (cand.mag) der var lige kommet hjem fra sinestudier i Danmark og Sverige var ophavs-mand til det. Han lagde sine ideer forbyens styrelse der vedtog oprettelsen ogskolen er nu et af landets største folke-oplysningscentrer, med 3000-4000 eleverper år. Viden om i landet blev der oppret-tet kommunale aftenskoler (studiegrup-per) så vidt man ved har de arbejdet i 20byer i landet, nu er der kun 2 tilbage iReykjavík og Hafnarfjörður. Reykjaviks

Islannin vapaata sivistystyötä ja aikuiskas-vatusta esittelee lehden islantilainen toimi-tusneuvoston jäsen Guðrún Halldórs-dóttir, joka toimii Reykjavikin kunnallisenaikuiskoulutuksen piirissä. 1800-luvunislantilainen maaseutu oli harvaanasuttuaeikä kansansivistystoimintaa esiintynyt.1880-luvulla Reykjavikiin perustettiin opis-kelijoiden sunnuntai- ja iltakouluja työläisilleja merimiehille, ja ne elivät muutaman vuo-den. Kaikille kansalaisille tarkoitetut koulut,kuten kotitalous-, maanviljely-, merimies- jakäsityöläiskoulut, perustettiin yksittäistenhenkilöiden toimesta. Ne eivät olleet val-tion, kunnan tai viranomaisten aikaansaan-noksia vaikka nämä myöhemmin ottivatkinvastuun niistä. Yli 1000 vuoden ajan islanti-laisten ajanvietteen ja kansansivistyksenmuoto oli ’Kvöldvakan’ (’iltavalvojainen’),jolloin maatiloilla käsitöitä tehtäessä luettiinääneen vanhoja islantilaisia kirjoja ja ker-rottiin tarinoita. Perinne kehittyi siten ettäperustettiin lukuyhdistyksiä, jotka ostivatyhteisesti kirjoja, joita sitten lainattiin tilaltatoiselle. Tämä johti siihen, että 1930-luvullaperustettiin ’Arbejdernes oplysningsforbund’ (’työväen sivistysliitto’), joka pit-kään vaikutti maan suurimpana kustantaja-na ’Sprog og Kultur´.

Islantilaisen kansanopiston uranuurtajaoli Gudmundur Hjaltason, joka oli käynytkansanopiston sekä Norjassa että Tanskas-sa. 1900-luvun alkupuoliskolla perustettiinkaksi kansanopistoa mutta pian opetusmi-nisteriö otti ne hallintaansa ja muutti netutkintotavoitteisiksi internaattikouluiksi.Vapaakirkko aloitti kansanopistotoiminnanSkálholt Sydlandetin vanhan piispanistui-men paikalla, mutta yritys kaatui kun Islan-nin parlamentti (altingi) vuonna 1978 säätilain aikuisten iltakursseista islantilaisissalukioissa. Tämän jälkeen on ollut pari yritys-tä päiväkansanopistotoiminnan aloittami-seksi Reykjavikissa, mutta nekin ovat kaa-tuneet. Vuonna 1939 perustettiin Reykjavi-kin kunnallinen iltakoulu, joka nykyään onyksi maan suurimmista kansansivistys-keskuksista. Sillä on laaja tarjonta, jossamaahanmuuttajakoulutuksella on merkittä-vä osuus mutta myös etäopetusta on tarjol-la. Islannin kaltaisessa maassa sillä onkinkasvava merkitys.

kommunale studiegrupper (NámsflokkarReykjavíkur) er landets ældste og medmange varierede tilbud. Invandrerunder-visning er en væsentlig del af virksom-heden mens mange andre afdelingerfindes i skolen. Det nyeste er fjernunder-visning (breve og computer) i islandsk ogsundhedsplejefag.

Arbjedernes Oplysningsforbund harhaft virksomhed i gang mellem 40-50 år .Virksomheden blomstrer og samrbejdetmellem arbejdsgivere og fagforeninger erblevet meget stærkere end før.

Fjernundervisning

I 1940 blev De Koopratives brevskoleoprettet samtidig med at Islands radiobegyndte med fjernundervisning i sprog.Begge dele gik livligt i begyndelsen, ra-dioens sprogkurs levede dog ikke længe.Men Brevskolen gik i gennem mangeændringer og flere ejere kom til somAOF, Bondeforbundet og islandske ung-domsforeninger. Brevskolen blev nedlagti 1997. Men fjernundervisningens tid varikke over. I de aller sidste år har den fåetstor medvind. Det er ganske naturligt i etland hvor man ikke har muligheder for atkomme i skole på de højere trin i sineomgivelser.

Desuden kommer der oplysninger frafortsættleses skoler og universiteter overhele landet at ansøgning i sommeren2004 er så stor at de slet ikke har pladstil alle. I sådan situation er fjernunder-visning måske den eneste udvej.(Se også følgene artikel om de ny distriktcentrer i Island.)

DB

ild:

Saka

ri N

iem

i

27

dialog 1/2004

I de sidste 4 år har jeg væretforstanderen for SÍMEY(Center for livslang læring iEyjafjordur – Nord Island).SÍMEY er en af landets 9distriktcentrer der drives udenfor hovedstadsområdet. Dissecentrer er vokset op af jord-bundet på hvert sted for sigog drives som selvejendeinstitutioner uafhængingt afhinanden.

De har dog det fælles mål atfremme efteruddannelsen hver isin distrikt og forøge samarbejdet

mellem erhvervsliv og skole for at sikrekonkurancedygtigheden i arbejdslivet ogbyde enkelte personer på praktiske ognyttige kundskaber på alle skoletrin.Dette er kraftige (stærke) centrer fordistance og lokal undervisning hvor derbydes på:a) fritidsundervisning, b) generalundervisning, c) erhvervsuddannelsed) distanceundervisning på folkeskoletrin,e) distanceundervisning på universitetstrin

Den daglige beskeftigelse handlerfor det meste om rådgivning,opmuntring og omsporing til distrik-

tets beboere. Det er en vigtig opgaveikke mindst med henblik på at der er ikkemange år siden at diskussion om livslanglæring og efteruddannelse blev kombine-ret med personer der havde universitetseller specialistuddannelse. Heldigvis er dethelt anderledes i dag, de fleste er sigbevidst om vigtigheden (betydningen) afat lære om nye ting. Dog viser det sigklart i de undersøgelser man har gjort ide sidste år at de der mindst søger efterkonstant læring er dem der ikke harformel videreuddannelse. Dertil er dersikkert mange grunde, men man kanpege på vigtige effektive faktorer som· indstilling på arbejdstedet· indstilling i hjemmet· indstilling hos personen selv

Det er vigtig at ændre disse forhold ogcentrenes rolle må være at hjælpe distrik-tets virksomheder og beboere til at skabemuligheder for folk både med og udenvideregående uddannelse for at studerevidere. Udviklingen på arbejdsmarkedethar været sådan at nu kræver manstadig forøget viden og kundskaber tilhvert eneste yrke og almene færdighedersamt grundkundskaber i computerteknik,gode færdigheder i sprog og forskelligeandre ting er nu endnu mere nødvendigeend før.

Ændringene bliver stadig hurtigereog arbejdsgivere vil ansættepersoner der allerede har fået

disse grundkundskaber, da det både kos-ter tid og penge at oplære og øve folk.Det er vigtigt at man ser på efteruddan-nelse som investering og det må væreen vedtagen tanke både hos firmaernesstaf og ledere. Man opnår det bedsteresultat hvis enkeltpersonernes efter-uddannelse er en fælles opgave hosfunksioneren og firmaet. Det forøgermulighederne for at rigtige kundskaberkommer til rigtig tid og vil således gørebåde firmaet og funksioneren stærkere ifortsat udvikling. Det er ofte således atspørgsmålet om individer er parate til atacceptere en opfordring som den at gåpå kursus eller bare deltage i kort uddan-nelse er et spørgsmål om indstilling:MOD til at tumle med noget man ikkekender og har måske ikke prøvet før;DRISTIGHED til at gå på ny i skole, ofteefter en lang tid og dårlig erfaring afskoleophold.

I mit arbejde hos SÍMEY har jeg sethvordan folk der kommer ind påkurser og kortere arbejdsundervisning

vinder i styrke og forøget energi underkurset. Det ser udtil at når isen nu erengang brudt så ønsker folk at fortsættederes studier. Men efteruddannelse måfinansieres, der er kommet erhvervsud-dannelses fonds og hos mange af demer det spillerum både for individer ogarbejdsgivere. LANDSUDDANNELSEN dvsfondet som arbejderforeningernes med-lemmer ude på landet kan søge om

Islannissa toimii tällä hetkellä pääkaupunki-seudun ulkopuolella yhdeksän elinikäisen op-pimisen keskusta, joista yhden (SÍMEY-Center for livslang læring i Eyjafjordur) johta-jana toimii Katrín Þóra Þorsteinsdóttir.Hän kertoo keskusten toiminnasta ja elin-ikäisestä oppimisesta Islannissa.

Keskukset ovat kasvaneet oman seutunsatarpeista ja toimivat itsenäisinä instituutteinatoisistaan riippumatta. Niillä on yhteinen ta-voite edistää alueensa täydennyskoulutusta,lisätä yhteistyötä työelämän ja koulujen kans-sa työelämän kilpailukyvyn turvaamiseksisekä tarjota yksityisille henkilöille käytännöl-lisiä ja hyödyllisiä taitoja eri aineissa. Päivit-täiset toiminnot käsittävät yleensä paikallistenasukkaiden ohjausta ja neuvontaa, moti-vointia sekä koulutuskyselyjä. Viime vuosientutkimukset osoittavatkin, että vähiten jatko-koulutukseen hakeutuvat ne, joilla ei olemuodollista jatkokoulutusta. Näitä asenteitaon tärkeä muuttaa. Elinikäisen oppimisenkeskukset voivat auttaa alueen toimintamah-dollisuuksia ja asukkaiden hakeutumista lisä-koulutukseen. Täydennyskoulutus on myösrahoitettava. Tähän tarjoaa uusia mahdolli-suuksia ammattiyhdistysliittojen jäsenille tar-koitusta varten perustettu rahasto. Sen tar-koituksena on muun muassa vahvistaa yksi-lön mahdollisuuksia työmarkkinoilla koulutuk-sen avulla. Rahaston syntymisellä on ollutsuuri merkitys sekä työntekijöille että työn-antajille.

Katrín Þóra ÞorsteinsdóttirForstander for SÍMEY

Eyjafjordur-distrikt, Island

Værdien aflivslang læring

støtte til, har ændret meget for folketsmuligheder til at søge efteruddannelse. ILANDSUDDANNELSENS målparagrafferfremkommer bla. at målet er at styrkeindivider på arbejdsmarkedet ved at givedem mulighed for at forstærke og fornysine kundskaber og gøre dem bedre kva-lificeret til at overtage nye og ændredeopgaver. Denne fonds fremkomst har haften stor betydning for arbejdere, bådeenkeltpersoner og de firmaer hvor dearbejder. Mange af de opgaver SÍMEYhar arbejdet med ville ikke være blevet tilvirkelighed, hvis ikke denne fond havdehjulpet til. Det at lære forstærker os allesammen og giver os bedre mulighederfor at arbejde med det vi ønsker og levedet liv vi længes efter:LIVSLANG LÆRING FOR ALLE!

vuxnas lärande i Island

28

dialog 1/2004

Den snabba utvecklingen isamhället gör att kraven påindividen ökar. För att hängamed i utvecklingen måsteman ständigt delta i lärandeoch på så sätt ta till sig nykunskap.

Utifrån förändringarna i samhället och ivärlden är det tydligt att det en individinte kan ha ett fåtal sysselsättningarsom sträcker sig över hela tiden i arbets-livet. Man måste i större utsträckningvara beredd på att ändra inriktning på sinyrkesverksamhet och därför utveckla sinkompetens. Det är väldigt svårt, näst intillomöjligt, för en individ att börja sitt yrkes-liv vid 20 års ålder och sedan kunna stan-na kvar inom samma område under heladet aktiva yrkeslivet. Kraven i samhälletberör givetvis inte bara arbetet utan äravsevärt komplexare. Skall man kunnavara en god och aktiv medborgare ochkunna vara delaktig i den demokratiskaprocessen i samhället måste man följamed i tiden med allt vad det innebär.

Ansvaret för att ett livslångt lärandekommer till stånd måste gemensamtbäras av samhället, arbetsgivarna ochden enskilde individen. För att det livs-långa lärandet skall fungera för alla måsteen mångfald olika lösningar erbjudas somär anpassade till individens behov ochförutsättningar. Flexibiliteten måste alltsåvara stor för att kunna ta hänsyn tillindividuella behov.

Nya grupper medför nya krav

Detta ställer stora krav på utbildnings-anordnarna. Flera olika grupper av stude-rande, som dessa kanske inte är så vanavid, kommer att behöva kompetensut-veckling. Exempel på sådana studerande-grupper är:

· studerande som jobbar heltid eller deltidsamtidigt som dom studerar. Arbetstidernakan variera kraftigt och t.ex. gälla jourtid-sarbete, helgarbete, skiftgång m.m.· studerande med familj, barn, arbete,fritid m.m. där studierna får dela tid medalla andra aktiviteter· studerande som kommer från gruppersom traditionellt inte studerar vidare ochdärmed kanske har ett annat förhållnings-sätt till kompetensutveckling· studerande som bor på annan ort ändär den aktuella utbildningen finns· studerande med utländsk bakgrund därt.ex. språket kanske kan vara ett problem

Flexibiliteten i tid och rum kommer därföratt ha stor betydelse för att begreppetlivslångt lärande ska kunna realiseras förvarje medborgare. Den traditionella dis-tansutbildningen är inte så flexibel att densvarar upp mot de krav som ställs. Skallman tillmötesgå individens behov måsteman vidga begreppet till flexibelt lärandedär det ena sättet inte är bättre än detandra utan utgår från individens behovoch de arbetssätt som passar denne.

Övergången från ”traditionell” utbild-ning till flexibelt lärande kan åskådliggörasmed nedanstående bild. Ju mera e-lear-ning utnyttjas desto större blir flexibiliteten.

Flexibilitet

Traditionell utbildning E-learning

Stor flexibilitet i tid och rum skaparförutsättningar för att det livslånga lärandeska kunna inrymmas i individens vardagpå ett bra sätt. Med ett sådant arbetssättkommer de studerande och läraren/handledaren inte att behöva träffasfysiskt i lika stor utsträckning som vidtraditionell utbildning.

Utbildningsplattformar

För att underlätta kommunikationen ochuppbyggnaden av en mer flexibel utbild-ning kan man använda ett LMS-system(Learning Management System) såsomt.ex. Fronter, Luvit, Lecando, Blackboardm.m. Dessa system behöver inte instal-leras i datorn utan man kan komma åtdem från Internet. Därmed kan manbefinna sig var som helst och när somhelst på dygnet få tillgång till kursen. Detenda som fordras är tillgång till en datormed Internetuppkoppling för att denstuderande ska kunna komma in i globalaklassrummet via Internet. Härigenom blirlärandet mer oberoende av tid och rum.I LMS-system finns möjlighet att skapagruppaktiviteter utan fysiska träffar därdeltagarna tillsammans kan hjälpa varan-dra vidare i studierna. För gruppaktivitetereller enskild handledning kan man ävenanvända webbkamera eller telebild därdeltagarna både ser och hör varandra.

Fysiska möten spelar dock en stor rolleftersom man i kontakt och dialog medandra utvecklas tillsammans och ökarkvaliteten i lärandet genom att det i dis-kussioner läggs nya aspekter på de ge-mensamma uppgifterna. Mötena behö-ver inte betyda att studenten måste tasig till utbildningsanordnaren utan träf-farna kan vara utlokaliserade på olikaställen. Studiegrupper kan bildas där detkänns naturligt att träffas. Exempel påmötesplatser kan vara bibliotek, lärcentraeller samlingsplatser på företag ochorganisationer.

Behovet av kompetensutveckling ochutbildning kommer att öka i framtiden.Skall samhället kunna leva upp till mål-sättningen om ett livslångt lärande och tahänsyn till individers behov är det globalaklassrummet är ett sätt att nå målet.

E-learning;det globala klassrummet

Preben BruzeliusutvecklareVäglednings- och lärcentrum i Kristianstad, Sverige

>

e-learning

29

dialog 1/2004

På distansgymnasiet vid Ota-van Opisto kan man avläggagymnasiet helt och hållet påinternet. Studievägen äravsedd för vuxna, för nät-baserade studier i det härformatet kräver förmåga tillarbete i egen regi och enga-gemang. Orkar man jobbahårt, blir belöningen ocksåden bästa möjliga. På distans-gymnasiet lär man sig verk-ligen, vet distansgymnasistenMarjatta Kirjavainen.

Marjatta Kirjavainen från S:t Michel be-slutade att gå i gymnasiet när hon pen-sionerade sig. Hon är sjuksköterska tillsin utbildning och har jobbat i treskifts-arbete i hela sitt liv. Hon kunde inte dåförverkliga sin dröm om att studera, förjobbet tillät inte regelbundet sittande iskolbänken. Men nu hade hon tid för det.- Jag tänkte börja i kvällsgymnasiet, mensedan såg jag en artikel om ett internet-baserat gymnasium i en tidning och tänk-te att det säkert skulle passa mig. Därkunde man studera i egen takt och varahemma på kvällarna, säger Kirjavainen.Den första kursen på distansgymnasietvar ganska tung, tyckte Kirjavainen, försättet att arbeta var främmande. Efteren trevande start kom hon dock snabbtin i studierutinerna.

- Till exempel när jag läste realämnen,läste jag först det kursmaterial som varlagt ut på nätet och därefter läroboks-delen i anknytning till kursen. På nätverks-gymnasiet genomförs uppgifterna i essä-form och man kan söka så mycketmaterial som möjligt till dem, och det ärdet roligaste med de här studierna,påpekar Kirjavainen.

Utöver det anvisade materialet bota-niserar hon på biblioteket och utnyttjarockså delvis den osinliga kunskapsbankenpå nätet.- Nu har jag avlagt alla obligatoriskakurser och också skrivit dem alla, glädersig distansgymnasisten.

Fyra års slit är alltså avklarat ochsnart ståtar den vita mössan på Kirjavai-nens huvud. Enligt Kirjavainen lämpar sigdistansgymnasiet för alla som har entillräcklig dos av självdisciplin.- Ingen flåsar en i nacken utan var ochen svarar för sina framsteg och attstudieplanen håller. Men vill man studeraär det bara att anmäla sig och så är detförsta steget taget. Det är inte övermäk-tigt. Jag har åtminstone njutit av det,försäkrar Marjatta Kirjavainen.

Var och en studerar på sitt sätt

Taru Kekkonen som är ämneslärareoch studievägledare på distansgymnasietberättar att ungefär 150 vuxna i likhetmed Marjatta Kirjavainen har hittatdistansgymnasiet som sin studieväg. Kir-javainen bor i S.t Michel, nära distans-gymnasiets ”högkvarter”, men det finnsockså många finnar som bor utomlandsoch som studerar på distansgymnasiet,t.ex. folk som på grund av arbete resermycket. Avståndet stör dock inte pånågot sätt studierna, för det är faktisktmöjligt att avlägga distansgymnasiet heltutan närkontakter. Det enda manbehöver är en dator, internetuppkopplingoch en browser.- Ingen behöver resa eller flytta efter

På distansgymnasiet studerarman på eget ansvarmen inte ensam

fortsätter på nästa sida

Mervi Sensiojournalist,

Finland

Distansgymnasisten Marjatta Kirjavainen vid Otava folkhögskola: Alla vet att varjeämne kräver en hel del insatser. - Förstås kan man själv ställa sina mål och studeraså flitigt man vill, konstaterar hon. Foto: Mervi Sensio

e-learning

30

dialog 1/2004

Några e-learning -länkar

Danmarkwww.dpu.dk/site.asp?p=738eLearning.dpu.dk er nye e-learningplatform iDanmarks Pædagogiske Universitet

www.eco-net.dk/Netværket for økologisk folkeoplysning ogpraksis

Finlandwww.edu.fi - FinlandEDU.fi är en informations- och stödtjänst förlärare. Webbplatsen upprätthålls av Utbild-ningsstyrelsen i Finland. Målsättningen är attstödja och utveckla IKT-användningen iskolarbetet.

www.opintoluotsi.fiUtbildningsportal som samlar all utbild-ningsinformation och inspirerar mänskor attutnyttja utbildningsmöjligheter

www.virtuaaliyliopisto.fi/Finlands virtuella universitet är en projekt-organisation med uppgift att utveckla ochfrämja universitetens nätbaserdeverksamhet.

Norgewww.vox.noVox är ett nationellt centrum för vuxnas lä-rande i Norge, som vänder sig till utbild-ningsanordnare, företag och vuxenstuderande.

http://nuv.noNorges universitetet har som uppgift attfrämja utveckling av flexibelt och livslångtlärande, samt kunskapsbildning ochkunskapsspridning inom detta område.

www.tunet.netNorsk Forbund for Fjernundervisningnettstedet for debatt og utviklingsarbeid forvoksnes læring

Sverigewww.skolutveckling.se - SverigeHär finns aktuell information om verksam-hetsutveckling inom vuxenutbildning.

www.cfl.seNationellt centrum för flexibelt lärande har tilluppgift att främja livslångt lärande för alla,genom att stärka och stimulera utvecklingenav flexibelt lärande inom vuxenutbildning,folkbildning och arbetsliv.

www.larcentra.seDet här är en webbplats för att samla allamed intresse av lärcentra.

www.netuniversity.seSamlingssida för 35 högskolor och universitetmed information om utbildning på distans.

Europawww.eden-online.org/eden.phpEDEN är en europeisk organisation somtäcker in flexibelt lärande, distansutbildningoch e-learning.

skolan. Gymnasiet följer med överallt.Allt läromaterial finns på nätet, men visstanvänder vi också böcker, men klartmindre än i ett närgymnasium, förklararTaru Kekkonen.

Utöver kursmaterialet förfogar dis-tansgymnasiet bland annat över kommu-nikationsverktyg för kontakter mellan lä-rarna och de studerande och diskus-sionsfora för kontakter mellan de stude-rande.- Vi har konstaterat att kommunikationenmellan de studerande är viktig. Den stöd-jer det sociala umgänget, för också dedistansstudierna är en social händelse,även om man inte fysiskt träffar andrastuderande och lärare. Kontakterna bidrarockså till att engagera de studerande istudierna. Det är många som upptäckeratt man inte i själva verket arbetar meden dator utan med andra människor,betonar Kekkonen.

Varje kurs har en egen lärare somlotsar de studerande genom studieperio-den. Lärarens och vägledarens roll ärviktig vid nätbaserade studier, men det ärframför allt de studerande som skall haett aktivt grepp. Läraren är alltid tillgängligvid behov, men om den studerande inteuttrycker sitt behov, kan läraren inteheller veta om det.

För vuxna och självständiga

Distansgymnasiet är enligt Taru Kekkonenuttryckligen en studieväg för de vuxna,för det är tunnsått med de unga som ärtillräckligt självdisciplinerade för studier idet här formatet.- Det är den studerande själv som haransvar för sina studier. Ingen kommeroch säger att nu skall du läsa det här ochatt nästa lektion är på den och den tiden.Vi har förstås en studieplan, men det är

på den studerandes eget ansvar att hållatidsschemat. Det är lätt att skjuta uppstudierna när man vet att kursen inteförsvinner från nätet, vet Taru Kekkonen.Det är just att hålla tidsschemat somkanske är det mest utmanande för densom studerar på distansgymnasiet. Åandra sidan är friheten att använda sintid hur man vill distansgymnasiets trumf-kort. Varje studerande har friheten attgenomföra uppgifterna när det passar.På natten, dagen, sommaren ellerkanske under julledigheten.- En kurs är en studievecka (poäng),dvs. 40 timmar. Är inte det en full arbets-vecka! Lärokursen på vuxengymnasiet är44 veckor (poäng). Till alla lycka kan manfördela tiden på fyra år och det är ocksåden takt man skall räkna med. Ingen harklarat av distansgymnasiet på kortare tidän tre år, berättar läraren.

Enligt Kekkonen blir det också studie-avbrott. Det händer att man överskattarsina resurser eller sin tid eller kanske livs-situationen förändras. På distansgym-nasiet kan man också komplettera sinatidigare halvfärdiga studier.- Hos oss är trafiken livlig i båda riktningaroch så skall det också vara. Flexibilitetenär poängen i det hela. Man kan ju alltidkomma tillbaka, påpekar Kekkonen.- Många studerande har sagt attdistansgymnasiet kräver mera tid ocharbete än vad man trodde i början, menbelöningen för att man slitit känns bra.När man känner efter kursen att manhar gjort och lärt sig nya saker, har manväl fångat in det som är det viktigastemed studierna, ler Taru Kekkonen.

Översättning från finska:Juha Auvinen

Distansgymnasiet finns i adressenwww.nettilukio.fi

e-learning

Taru Kekkonenarbetar somkontaktperson pådistansgymnasiet.Hon vägleder destuderande när deinleder sina studieroch verkar somstödperson underhela studieproces-sen. Hon är ocksåämneslärare iengelska.foto: Mervi Sensio

31

dialog 1/2004

Eenglish summary

The theme of this issue of Dialog magazine is”new and old networks”. Its aim is to offerdifferent perspectives into new and old Nordiccooperation networks within the field of adultlearning. As the Norwegian member of theeditorial board Vigdis Haugerud points out inher editorial, the present issue of Dialogmagazine is the last one to be published intraditional print format. FOVU Dialog magazinehas been issued by the Nordic Council ofMinisters three times a year since 1991 in Fin-nish and in the Scandinavian languages. Now anew era has begun and the magazine will beintegrated into an electronic platform,Dialogweb.net.

Margrethe Steen Hernes is a SpecialAdviser at the Department of Education,Research and ICT (UFIT) of the Nordic Councilof Ministers. Her article introduces a Nordiccooperation network soon to be established,known by its abbreviation NVL (Network forAdult Learning). The purpose of the network isto intensify and expand strategic Nordiccooperation in the sphere of adult learning. Inpractical terms this means, among otherthings, that the network will support thoseworking in this field, gather ideas in the Nordiccountries, and initiate new Nordic cooperationforms. As part of its duties, the network willalso spread information about Nordiccooperation in adult education.

Norwegian researcher Sigvart Tøsse analysesthe changes that have taken place in adulteducation during the past decades, linkingthem to the developments that have occurredin our societies as a whole. As examples ofsocietal change in the Nordic countries he liststhe following: a changing population structure,the advent of a global economy, technologicalprogress, and ideological-political change.According to Tøsse, the aims of adult educationhave changed because they always reflect thehistorical context of their time. In summing up,he concludes that adult education, which beganas a project organised by civil society, becamea state-organised project in the 1970s, while inrecent years it has been steered by the marketforces towards becoming a project for theindividual. Despite this, the state has retained astrong influence on the sector.

Henrik Neiiendam Andersen is responsiblefor the Nordplus Voksen (Nordplus Adult)programme within the Danish Centre forInternational Cooperation and Mobility inEducation and Training. The programme,launched this year by the Nordic Council ofMinisters, aims to promote mobility andnetworking within adult education. NordplusVoksen is based on experiences from previouslyexisting support forms, but its goal is toencourage projects to find new kinds ofcooperation. The results of the projects mustbe tangible and concrete, and their resultsmust be disseminated more efficiently thanbefore. The programme offers support forseveral different kinds of activities, such asvisits necessary for the planning of a project,or short-term networks where Nordicorganisations can exchange experiences priorto beginning the development work.

”The Nordic Folk Academy, NFA, (1968-2004)was a development centre, whose ideologicalbasis and practices were rooted in the Nordictradition of popular education. You could saythat the NFA functioned as a kind of spiderwithin the Nordic popular education network.So, what now? Can we visualise the networkwithout the spider?” asks Sturla Bjerkaker,Secretary General of the Norwegian Associati-on for Adult Education. He observes that at atime when Nordic cooperation in general, andliberal adult education in particular, face bothexternal and internal pressures, networks andorganisations need to be renewed andstrengthened. According to Sturla Bjerkaker,joint organisations are the best way ofpromoting the Nordic model in the Balticcountries and other areas. With regard to thechanges emerging in Nordic cooperation, heobserves that at least so far the NVL hasremained a static, not organic, network: it ishard to spot the spider in the network. As forthe future, Bjerkaker believes that Nordic studycentres and folk high schools should unite theirstrength and form a Nordic Council of PopularEducation.

Thor West Nielsen from Denmark is currentlyworking as secretary at the Nordic Folk HighSchool Council (NFR). The organisation formspart of what is probably the oldest Nordicnetwork in adult education: although theCouncil itself was officially founded 1956,Nordic cooperation between folk high schoolsstarted as early as 1883. During the past fewyears, the Council’s work has been characterisedby internal evaluation on the one hand, and bya search for new perspectives and cooperationpartners on the other hand. Another importantaspect is the international dimension – both ona global scale and within a broad Europeancontext, including the Baltic countries.

The Icelandic member of the editorial board,Guðrun Halldórsdóttir, works in Reykjavik inthe municipal adult education sector. Shewrites about the history of liberal adulteducation in Iceland, where popular educationhas been organised since the 1880s underdifferent forms such as evening schools andvocational schools. In the first half of the 20thcentury two folk high schools were founded,but they were soon taken over by the Ministryof Education and converted into residentialschools which offer certificate-orientededucation. At the moment there are no folkhigh schools in Iceland. However, nine centresof lifelong learning exist outside the greaterReykjavik area. One of them is SÍMEY – Centerfor livslang læring in Eyjafjordur, led by Katrínþóra þorsteinsdóttir. She describes the ori-gin of the centres, which have emerged out ofthe needs of local people and which function asindependent educational institutions. Theircommon goal is to promote continuing educationin the area, to increase cooperation betweenbusinesses and schools, and to offer practicaland useful skills in various subjects to privatepersons.

Nils Friberg is Managing Director and Headteacher at Kristianstad’s Guidance andLearning Centre. His article deals with local

learning centres, which offer a new model ofeducation tailored to local needs. The learningcentre movement first emerged in sparselypopulated areas, and today learning centrescan be found in roughly 60 % of Swedishmunicipalities. The learning centre is ameeting-place for students and other interestgroups including entrepreneurs, educationproviders and municipal authorities fromdifferent sectors such as education,employment and integration. Up to now,learning centres have mainly been offeringdistance learning in higher education, butmore and more upper secondary level studiesor basic level studies are being offered. Thelocal learning centres may, however,encounter problems in the future because oflack of funding. The fact that manymunicipalities are experiencing financialhardship means that learning centres andother adult education institutions may facesubstantial spending cuts.

Noste (“Uplift”) is a programme launched inFinland for raising the level of education andtraining among adults. The programme will beimplemented from 2003 to 2007. The aim ofthe programme is to improve the chances ofthose who have no post-compulsoryqualifications to remain in employment, toimprove their career prospects, to relieve thelabour shortages caused by the imminentretirement of the “baby boom” generation, andto raise the employment rate.

Matti Peltola, Head of the KalajokilaaksoRegion Vocational Adult Education Centre tellshow the Noste programme brought togethereducation providers in the Kalajoki-Pyhäjoki-area. “These days”, Peltola states, “cooperationis needed in sparsely populated areas in orderto support and promote regional development.Through the Noste programme, educationproviders have more or less been “forced” (in apositive sense) to cooperate, since the projectswhich received funding were mostly jointventures organised by several educationproviders. In the Kalajoki-Pyhäjoki region, welaunched our own Noste project as aframework for cooperation.” The participants ofthe project include four education providers:the Educational Municipal Federation of theKalajokilaakso Region (which includes sevendifferent educational institutions) and the Chris-tian Folk High Schools of Raudaskylä, Reisjärviand Kalajoki. ”The number of institutionsparticipating in the project is quite remarkableconsidering the small size and relativelymodest population of the area.”, Peltola pointsout. Within the framework of the Nosteprogramme, the institutions involved canprovide training for all the existing vocationalqualifications, further vocational qualificationsand specialist vocational qualifications, as wellas a possibility to finish basic education orupper secondary education.

English translation:Saara Kurkela

Dialog goes onlinewww.dialogweb.net

See you there!

32

dialog 1/2004

Dialog flytter til webben:www.dialogweb.net. På gensyn!

Allaffigissagumma uungaattaviginnga:www.dialogweb.net. Takuss!

Dialog muuttaa verkkoon:www.dialogweb.net. Näkemisiin!

Dialog flytur til alnót:www.dialogweb.net. Vit síggjast!

Dialog flytur á veraldarvefinn:www.dialogweb.net. Sjáumstnæst þar!

Dialog flytter til weben:www.dialogweb.net. På gjensyn!

Dialog sirdauvva fierbmái:www.dialogweb.net.Oaidnaleapmai!

Dialog flyttar till webben:www.dialogweb.net. Vi ses!

OCKSÅ I DETTA NUMMER:

Alueellisella yhteistyöllä NOSTETTA

Værdien af livslang læring

Nordisk Folkehøjskoleråd– et gammelt stærkt netværk