När amuletta kröntes till drottning av karisma tillverkade den vackra och kloka silversmeden ett alldeles unikt smycke och skänkte till henne. det var ett armband i silver. På det fanns tretton silver- berlocker, som silversmeden döpte till ”amulet-ter” för att hedra den nya drottningen.

det var så det gick till i karisma. Var gång en ny härskare besteg tronen, skänkte silver- smeden en gåva som skulle hjälpa regenten att styra det land hon ärvt. Och just den här gången var gåvan ett armband. silver- smeden berättade för drottning amuletta att armbandet var magiskt. amuletterna behärskade naturens krafter och såg till att allt var i perfekt balans. drottningen måste vaka noga över armbandet och amuletterna. För så länge hon, men bara hon, hade makten över det magiska smycket, så skulle allt vara i sin ordning.

Det magiska smycket

Jakten_pa_drottn_armb_del1.1.indd 9 09-03-25 15.42.47

Jakten_pa_drottn_armb_del1.1.indd 10 09-03-25 15.42.49

Kapitel 1

karismas två månar sken över palatset. därinne sov drottning amuletta fridfullt, helt omedve-

ten om den enorma, svarta spindeln som just krupit upp i hennes säng.

den unga drottningen hade lagt sitt magiska armband under huvudkudden för att ha det i säkert förvar. Hon hade blivit tillsagd att vakta det hemskt noga. Och det hade hon gjort. så länge armbandet tillhörde henne skulle allt vara frid och fröjd. silver- smeden hade varit väldigt tydlig på den punkten. men om det skulle hamna i fel händer …

spindeln rörde sig snabbt. den kilade ljudlöst in under den bländvita kudden, högg tag i armbandet och drog långsamt fram det. tretton silveramuletter glimmade i månskenet.

”Nu har jag det!” sa spindeln morbresia. ”Äntligen är det mitt!”

Jakten_pa_drottn_armb_del1.1.indd 11 09-03-25 15.42.49

silversmeden vaknade med ett ryck.”Något hemskt har hänt!” sa hon för sig själv.Hon kände mörker och ondska i luften. Om det

allra värsta hade hänt … om det var som hon fruk-tade, att armbandet med amuletterna hade hamnat i fel händer … så skulle otäcka saker hända. karisma skulle förändras. Naturens egna lagar, som så omsorgsfullt balanserades av det magiska smycket, skulle rubbas.

”Ruskers! det här är dåliga nyheter!”Hennes onda aningar dröjde sig kvar. de mörka

tankarna höll henne fast som i ett skruvstäd, hårdare och hårdare pressade de på, till slut var hon överty-gad om att armbandet blivit stulet. av vem? Hon hade sina misstankar. Och om hon hade rätt, skulle det inte bli någon enkel match att få tillbaka det!

Hon slängde av sig täcket. Hennes flortunna mor-gonrock skimrade som om tusen stjärnor speglade sig i den när hon gick genom rummet och satte sig vid sitt toalettbord. ett ängsligt uttryck plågade hennes ansikte. silversmeden borstade sitt hår med långa, kraftfulla tag, som om hon försökte borsta bort alla obehagliga tankar. i morgon bitti skulle hon gå till palatset och prata med drottning amuletta det första hon gjorde.

men först behövde hon hitta någon som kunde hjälpa henne att återfinna det som förlorats. en jägare som kunde leta när och fjärran. en som var tillräckligt modig och envis och som inte gav upp,

Jakten_pa_drottn_armb_del1.1.indd 12 09-03-25 15.42.50

hur många faror som än lurade.Hon reste sig, gick fram till fönstret och öppnade

det på vid gavel för att andas in den svala nattluften. Hon såg förundrat på de två månarna som kastade sitt blåaktiga, silverlika sken över världen – de lyste på ett alldeles särskilt sätt den här natten! sedan skådade hon ännu längre ut i rymden, mot den klart lysande Bortomvärlden …

Jakten_pa_drottn_armb_del1.1.indd 13 09-03-25 15.42.51

”Hihopp!” utbrast hon. ”skrinet! Hur kunde jag glömma bort det?”

Ja, hur kunde hon det? Hon mindes hur hon rest till Bortomvärlden för att lämna ett alldeles speci-ellt skrin. Få äger den magiska kraften att kunna ”rymdla”, som det kallas, inte ens hon hade gjort det mer än en enda gång – för att utföra sitt hemliga uppdrag. Hennes förmåga att kunna se in i fram- tiden hade gjort att hon känt på sig att det magiska skrinet skulle behövas i Bortomvärlden någon gång i framtiden. Nu verkade det som om framtiden redan var här.

silversmeden blundade och knäppte med fingrar-na. På ett ögonblick befann hon sig i trans och kunde ”se” långt, långt bortom karismas gränser. Vem hade skrinet? Vem kunde det vara? Åh … ja! Hon drog en suck av lättnad. det var någon väldigt,väldigt speciell …

Hon hade hittat sin jägare!

Jakten_pa_drottn_armb_del1.1.indd 14 09-03-25 15.42.52

Kapitel 2

stella kling satt vid frukostbordet med munnen full med müsli när hon plötsligt exploderade.

”Pappa! Vet du att orangutangerna på Borneo svälter?”

en pumpakärna flög tvärs över bordet och landade mitt framför Nicholas kling, stellas pappa.

”mmmm”, mumlade Nicholas och borstade bort den förrymda kärnan. Han bläddrade i sin tidning. ”det är här någonstans …”

stella slutade läsa Helt vilt! på baksidan av müsli-paketet. Hon tittade på sin pappa och himlade med ögonen.

”Pappa, du måste lyssna! det här är allvarligt!”

Jakten_pa_drottn_armb_del1.1.indd 15 09-03-25 15.42.52

Nicholas la ifrån sig tidningen. stella påminde så mycket om sin mamma, Rosie. Hon hade Rosies sto- ra, bruna ögon och hon spärrade upp dem på precis samma sätt som Rosie hade gjort när hon var arg eller upprörd. som nu.

stella fortsatte att läsa.”Regnskogen som är deras naturliga livsmiljö hål-

ler på att försvinna för att skru…skrup…””skrupelfria?” föreslog Nicholas.”Just det”, sa stella. ”skrupelfria skogsföretag hug-

ger ner regnskogen för att kunna plantera oljepalmer som ger palmolja. Orangutangerna har varken mat att äta eller skog att leva i.”

”Verkligen hemskt”, sa Nicholas och sneglade ner i sin tidning igen.

”OcH”, sa stella och bankade med skeden i bordet för att verkligen understryka det hon sa, ”om man inte gör något åt det snart, kommer orangutangerna att bli UtROtade!”

den plötsliga smällen fick honom att hoppa högt. Han bestämde sig för att koncentrera sig helt och fullt på stella.

”Fruktansvärt!” sa Nicholas.Återigen tänkte Nicholas på Rosie. Hon skulle ha

varit lika bekymrad för orangutangernas väl och ve som deras dotter var nu. Och när stella intresserade sig för något, gav hon sig inte förrän hon tagit reda på allt!

Rosie kling hade dött i en bilolycka innan stella

Jakten_pa_drottn_armb_del1.1.indd 16 09-03-25 15.42.53

fyllt ett år. Hon hade varit journalist och skrivit om miljöfrågor, klimatförändringar och sådana saker. Precis som stella hade hon varit alldeles tokig i djur – vilda som tama – allt med morrhår, tassar eller klor. För att inte tala om hästar! stella var också hästgalen.

i samma ögonblick kom stellas kattungar, kex och smulan, intumlande i köket.

”Oooo! kom kissarna!” sa stella och lyfte upp dem i knäet och började gosa med dem. Oran- gutangernas öde verkade tillfälligtvis ha slutat bekymra henne.

medan stella klappade katterna började Nicholas försiktigt blädd-ra i tidningen igen och hittade bilden han letat efter.

”titta stella”, sa han. ”den där har jag tagit.”

Nicholas jobbade som foto-graf på aftonpressen. Han var alltid på väg för att plåta det ena eller det andra. stella fick följa med ibland på helger-na och loven.

stella gjorde sig för-siktigt fri från kattungar- nas klor och satte ner dem på golvet igen för att leka. Hon tittade på bilden. tre tjusiga modeller med snygga kjolar, häftiga toppar och jackor poserade

Jakten_pa_drottn_armb_del1.1.indd 17 09-03-25 15.42.53

utanför en nyöppnad affär. tipp topp hade just öpp-nat på drottninggatan.

”men pappa! Varför fick inte jag följa med?” tjöt hon. stella och hennes kompis madde var väl-digt intresserade av kläder. ”tipp topp verkar ju cooool!”

”För att jag var där i går när du var i skoooolan”, svarade han.

”men i dag är det ju lördag!” sa stella. ”snälla, kan inte jag och madde få gå till tipp topp? snälla pappa!”

”Okej”, sa Nicholas. ”men var inte där hela dan. Jag ska plåta en fotbollsmatch sen i eftermiddag. men Lossi kommer att vara här när du kommer hem.”

Lossi var stellas mormor. Hon hette egentligen Louise, men stella hade kallat henne Lossi när hon var liten, och med tiden hade det blivit ett smek-namn. stella älskade sin mormor. alltid när hennes pappa var tvungen att jobba sent kom Lossi förbi och såg efter stella.

”Jippi!” ropade stella och började dansa runt i köket. kex och smulan, som trodde att hon just hit-tat på en ny lek, anföll hennes fötter med full kraft.

”aaaaj!” pep hon. ”Ni har så vassa små klor!”Hon sprang upp på sitt rum. det låg allra högst

uppe i huset, med ett sluttande snedtak och ett litet fönster. Väggarna var täckta av stellas egna teck-ningar (mest hästar) och bilder på vilda djur (mest apor). Och det var fullt av grejer på golvet.

Jakten_pa_drottn_armb_del1.1.indd 18 09-03-25 15.42.53

men stella tyckte om att ha det så och hon visste var precis allt fanns. Hon rundade en trave med cd-skivor, klev över ett par toppar, en halväten bulle, några tidningar och ett par ballerinaskor och satte på sin senaste cd. det var hennes favoritband, chrystal chix. Hon sjöng för full hals samtidigt som hon satte upp sitt långa, bruna hår med ett hårband. sedan tit-tade hon i garderoben.

”Vad ska jag ha på mig?” sa hon med en suck och

Jakten_pa_drottn_armb_del1.1.indd 19 09-03-25 15.42.54

stirrade på klädkaoset där inne.men det tog inte särskilt lång tid för henne att

bestämma sig för en grönrandig topp, ett par jeans och trendiga gympaskor. När hon klätt på sig satte hon sig ner framför sin säng. Hennes teddybjörn alf halvlåg på trekvart i sängen, lutad mot hennes kudde. stella klappade honom på magen och drog täcket över honom. sedan slog hon på sin mobil och skickade ett sms till madde:

ett par minuter senare svarade madde:

”super!” ropade stella och hoppade upp.Hon var halvvägs genom dörren när hon kom ihåg

sitt halsband. det bar hon för det mesta – en silver-kedja med en berlock som gick att öppna, med ytte-pyttesmå foton av hennes föräldrar inuti. Halsban- det betydde mycket för stella. det låg alltid på hennes nattduksbord intill några foton och ett smyckeskrin som hade tillhört hennes mamma.

När Rosie dog hade Nicholas gett skrinet till stella. På det vackra locket var olika symboler måla-

Ses på Tipp

Topp kl 10?

Nytt, coolt. PS.

Öppnar 10, kom

i tid Stella

Toppen ses där! 10 – Lovar Madde

Jakten_pa_drottn_armb_del1.1.indd 20 09-03-25 15.42.56

de. tillsammans formade de en cirkel. stella var säker på att det var någon slags kod. en gång hade hon frågat sin pappa om det, men han hade bara ryckt på axlarna. ”ingen aning, stella. Jag hittade det där skrinet på en loppmarknad och gillade det på något vis. Jag gav det till din mamma när du föddes, och hon älskade det.”

”det gör jag med”, hade stella sagt. ”men jag önskar att jag viss- te vad de där symbolerna betyd-de.”

”tja, om jag får gissa”, hade Nicholas sagt, ”kommer du inte att ge dig förrän du vet!”

stella hade låtsats att hon kikade på locket genom ett förstoringsglas, precis som en detektiv.

”stella kling löser allting!” hade hon sagt.Och så hade de skrattat. stella plockade upp sitt halsband. det kändes un-

derligt nog varmt, som om någon just hade hållit i det. När hon stängde låset med ett litet knäpp kände hon hur det pirrade till i nacken.

Hon skuttade ut ur sitt rum och nerför trappan, och tog två trappsteg i taget. där nere höll Nicholas på att kolla sin kamera, eftersom han skulle ut och jobba.

Jakten_pa_drottn_armb_del1.1.indd 21 09-03-25 15.42.56

”Vilken tid kommer du hem i kväll?” frågade hon.”ganska sent”, sa Nicholas. ”det är en kvälls-

match. Vi ses senare, du och jag och Lossi.””Ok”, sa stella och gav honom en kram. ”Hej

då!”stella gick mot drottninggatan. Hennes bästa vän,

madde West bodde på andra sidan stan. stella öns-kade att hon hade bott närmare. de gjorde precis allt tillsammans.

När stella kommit fram till tipp topp kollade hon på klockan. Prick tio. Hon brukade alltid vara i tid. stella tittade efter madde, men hon fanns ingenstans. Hiiimla förvånande! tänkte stella. madde

var nästan alltid sen!Utanför affären hade

det samlats massor med tjejer som kastade sig in så fort dörrarna öppnades. i det ögon-blicket fick stella syn på Lisa och emma.

”Hej stella!” sa Lisa.”Väntar du på madde?” frå-

gade emma.”Jepp”, sa stella. ”Vi bestäm-de att ses här tio. men ni vet

hur hon är!”

Jakten_pa_drottn_armb_del1.1.indd 22 09-03-25 15.42.57

”mmm!” sa Lisa och skrattade. Hon kände madde väl.

”Hon har antagligen glömt något hemma och fått gå tillbaka och hämta det”, sa emma. ”madde är fak-tiskt galet glömsk!”

alla skrattade, sedan gick Lisa och emma in på tipp topp, medan stella fortsatte att vänta utanför.

ibland blev stella sur på madde för att hon alltid var sen. då blev de osams. men eftersom de var bästa vänner brukade det inte hålla i sig särskilt länge. madde bad alltid om ursäkt, och så blev de sams igen.

stella spanade in skyltfönstren medan hon väntade. kläderna var sjukt balla! men en topp stod verkligen ut från de andra. den var klarröd med ett glitt-rande hjärta.

Hon kunde bara inte sluta titta på den. Och ju mer hon tittade, desto mer såg det ut som om hjärtat … slog! Ja, det slog! Hon var alldeles säker på sin sak. så underligt, tänkte stella.

Färgerna på alla toppar i skylt-fönstret började snurra. Runt, runt virvlade de, tills stella kände hur hon blev viktlös. Och plötsligt gled hon rätt in i hjärtat, in i en mjuk och silvrig dimma ...

Jakten_pa_drottn_armb_del1.1.indd 23 09-03-25 15.42.57