1

Det stora Örnäventyret - Ett skogigt uppdrag om allemansrätten för årskurs 1-6

© Stiftelsen Håll Sverige RentFebruari 2013

Författare: Lisa Adelsköld, Håll Sverige RentIllustrationer: Fia Sjögren

Grafisk form: Johanna Nordin, Håll Sverige Rent

3

InnehållInledning........................................................................................................................................................................................................................... 4

Skräpplockardagarna.............................................................................................................................................................. 4

Grön Flagg ........................................................................................................................................................................................... 5

Så fungerar materialet................................................................................................................................................................................... 6

Brev 1 - Uppdraget............................................................................................................................................................................................... 7

Förberedelser och informationssökning........................................................................................................................................ 8

Brev 2 - Instruktioner.................................................................................................................................................................................... 12

Slå läger............................................................................................................................................................................................................................. 13

Undersöka omgivningarna........................................................................................................................................................................... 16

Skräp och avfall...................................................................................................................................................................................................... 19

Livet i skogen............................................................................................................................................................................................................... 21

Tjuvarna slår till!............................................................................................................................................................................ 21

Soptipp i skogen!............................................................................................................................................................................24

Det brinner i skogen!.................................................................................................................................................................27

Äventyret får sitt slut...................................................................................................................................................................................... 31

Kopplingar till läroplan Lgr11.....................................................................................................................................................................34

Årskurs 1-3...............................................................................................................................................................................................34

Årskurs 4-6..............................................................................................................................................................................................35

Håll Sverige Rent....................................................................................................................................................................................................38

Bilagor...................................................................................................................................................................................................................................39

Bilaga 1 36-leken om allemansrätten..................................................................................................................39

Bilaga 2 Allemansrättspass.............................................................................................................................................40

4

InledningDet är svårt att tänka sig hur det skulle vara att leva i Sverige utan allemansrätten. Att inte ha möj-lighet att bada i sjön i närheten eller att gå ut i skogen och plocka bär och svamp. Vi använder oss av allemansrätten hela tiden utan att kanske tänka på det. Men allemansrätten är en unik möjlighet för oss alla att röra oss fritt i naturen. Därför är det viktigt att vi känner till de rättigheter och skyldig- heter vi har när vi vistas i vår fantastiska natur.

Det här materialet är uppbyggt kring ett spännande äventyr där eleverna hjälper till att skydda ett örnbo från att bli plundrat av äggtjuvar. Eleverna får genomföra uppdraget med det enda kravet att allemansrätten hela tiden ska respekteras. Tanken är att äventyret ska skapa engagemang och inlevelse och samtidigt ge kunskaper och insikter i hur vi ska bete oss i skog och mark. Genom att eleverna tar sig an uppdraget och tar del av aktiviteter inne och ute kan ni tillsammans lära på ett lustfyllt sätt och skapa eller fördjupa relationen till naturen. Samtidigt arbetar ni aktivt och konkret med att inkludera det centrala innehållet i en rad kursplaner i läroplanen för grundskolan, Lgr11. Materialet uppmuntrar till ett ämnesövergripande arbete med många kopplingar mellan skolämne-na och ger goda möjligheter till att involvera fritidsverksamheten på skolan. Allt som ingår i alle-mansrätten finns inte med i detta material. Här har istället innehåll valts ut som känns relevanta att ta upp i skolan.

Syftet med detta material är att uppleva och lära om allemansrätten. Naturligtvis får man inte skrä-pa ned i skog och mark, vilket vi också tar upp i det här materialet. Det finns därför stora möjlighe-ter för er att använda materialet i samband med Håll Sverige Rents Nationella Skräpplockardagarna.

De Nationella SkräpplockardagarnaHåll Sverige Rent utlyser varje vår Nationella Skräpplockardagar för alla som vill säga nej till skräpet och ta ansvar för sin närmiljö. Alla kan delta i Skräpplockardagarna, stor som liten, men viktigast för oss är barn och unga. Vi vet nämligen att det gör skillnad att få med sig budskapet i tidig ålder. Vi tror också att det stora kan börja i det lilla. Att det är lättare att utveckla en ansvarskänsla för den globala miljön om man förstår vilken påverkan man kan ha på den egna närmiljön. Skräpplockar- dagarna syftar till att få så många som möjligt att se skräpet och vilja göra något åt det. Själva plock-ningen blir en symbolhandling som påminner både oss själva och andra om att nedskräpning är onödigt och fel. Det är också viktigt att när fokus ligger på globala miljöproblem, involvera barnen i ett positivt förändringsarbete. Genom Skräpplockardagarna kan de få en känsla av att vara en del av något större än den vardagliga skräpplockning som många skolor och förskolor är bra på.

Använder ni detta material i samband med Skräpplockardagarna är det ett perfekt tillfälle att ge er ut och plocka skräp under delen ”Skräp i skogen!” i kapitel 9. Här finns underlag för konstruktiva diskussioner om nedskräpning och dess problematik och ni kan fördjupa arbetet med Skräpplock-ardagarna och sätta skräpplockningen i en kontext. Kapitel 8 handlar om vad ni gör av ert skräp och här får eleverna möjlighet att fundera på skräp och avfallsfrågor och hitta egna lösningar.

Ni hittar mer om de Nationella Skräpplockardagarna på www.skrapplockardagarna.se.

5

Grön Flagg Det här materialet fungerar bra att använda inom Grön Flagg. Allemansrätten och nedskräpnings- frågor kan kopplas till många skolämnen och innehåll i läroplanen.

Grön Flagg är ett verktyg och en certifiering som drivs av Håll Sverige Rent. Verktyget är till för att underlätta arbetet med miljöfrågor och hållbar utveckling i skolan. Ledorden är demokrati och delaktighet där praktisk handling är grunden.

Att arbeta med Grön Flagg bidrar till att: * förstärka handlingskompetensen och framtidstron hos barn, elever och personal * ge struktur och kontinuitet i verksamheten * skapa en tydlig profil till förskolan eller skolan * underlätta att nå mål i styrdokumenten

Inom Grön Flagg bedrivs arbetet tematiskt och det finns sex teman att arbeta med: klimat och energi, kretslopp, vattenresurser, livsstil och hälsa, närmiljö och konsumtion. Dessa teman är breda och ska fungera som inspiration för att utveckla er verksamhet att bli mer hållbar. Som hjälp i arbetet skrivs en handlingsplan där ni identifierar utvecklingsområden i er verksamhet och en plan på hur arbetet ska genomföras och synliggöras.

Eco-Schools, som Grön Flagg heter internationellt, finns i över 50 länder runt om i världen och grundades av Foundation for Environmental Education (FEE).

Är ni intresserade av att gå med i Grön Flagg, passa på att göra det innan ni inleder arbetet med det här materialet. För att läsa mer om hur Grön Flagg fungerar och för att anmäla er, besök Håll Sverige Rents webbplats www.hsr.se/gronflagg. Kontakta oss gärna om ni behöver stöd eller hjälp i ert arbete.

6

Så fungerar materialetDet här materialet är uppbyggt som ett uppdrag som riktar sig till er klass. Uppdraget kommer i form av brev från ”Svenska Örnföreningen”. Den består av ett gäng gamla och skruttiga fast samti-digt väldigt kloka människor som vet mycket om djur och natur. Först finns ett inledande brev med själva uppdraget och sedan följer brev med instruktioner hur eleverna går vidare.

Äventyret utspelar sig i ett naturområde som ni kan se på kartan, som finns med i materialet. Det är med hjälp av denna karta som eleverna får fundera kring hur man tar sig fram i terrängen, var bästa stället att slå läger kan vara och hur man kan bygga lägret. Skriv gärna ut kartan i större format och ha den uppsatt i klassrummet, eller visa den på en interaktiv whiteboard. Ni kan välja att bara göra äventyret i teorin genom att diskutera i grupper och titta på kartan. Eller kan ni välja att utföra de olika delarna mer praktiskt, som att faktiskt bygga en modell av lägret i klassrummet eller kanske till och med i full skala utomhus.

I materialet finns också många tips på aktiviteter att göra för att praktiskt lära om allemansrätten. Vissa är anpassade för att fungera för hela åldersspannet medan andra kan fungera bättre för yngre respektive äldre elever. De flesta aktiviteterna kan ni göra utomhus för det är såklart ute man bäst lär sig om naturen. I de lägre åldrarna kan det vara lämpligt att endast fokusera på de olika aktivite-terna och prata om allemansrätten utifrån dessa. Med de äldre eleverna kan ni göra hela uppdraget och låta eleverna läsa om allemansrätten, jobba med kartan och följa instruktionerna i breven.

Materialet uppmuntrar till ett ämnesövergripande arbete med naturliga kopplingar mellan idrott och hälsa, de naturorienterande ämnena, hem- och konsumentkunskap, slöjd och svenska. Att involvera fritidsverksamheten på skolan kan bidra till mycket positivt. I slutet av materialet finns hänvisningar till läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11. Här ser ni det centrala innehåll i de olika skolämnenas kursplaner som finns möjlighet att inkludera genom att arbeta med materialet.

7

Brev 1 - UppdragetNu börjar äventyret! Inled genom att läsa brevet nedan för klassen och fråga om eleverna vill ta sig an uppdraget att skydda örnarnas bo. Ni pedagoger bestämmer hur mycket fantasi och inlevelse ni vill ha med beroende på elevernas ålder och hur ni vill genomföra arbetet. Bygger ni upp en spänning som eleverna dras med i, så kommer ni få en rolig och engagerad undervisning om allemansrätten, nedskräpning, djur och natur.

Hej!

Vi är en samling gamla och lite förvirrade fast mest väldigt kloka människor från en förening som heter Svenska Örnföreningen. Eftersom vi har levt så länge och varit ute så mycket i skog och mark så kan vi det mesta om djur och växter. Fast mest kan vi om örnar förstås.

Vi skriver till er för vi behöver er hjälp. Vi har upptäckt att det sker konstiga saker i skogarna här i närheten. Mystiska människor smyger runt och stjäl ägg ur fåglars bon. Det kallas boplundring och är verkligen en sorglig histo-ria. Äggtjuvarna säljer äggen till människor som samlar på dem. Har ni hört nåt så dumt!? Samla på ägg! Ju ovanligare fåglar desto mer pengar får de för äggen. Så ägg från rovfåglar som örnar och falkar är speciellt värdefulla. Men deras ägg är ju också extra viktiga eftersom det inte finns så många sådana rovfåglar!

Nu råkar det vara så att två örnar just byggt ett bo i en skogsdunge en bit härifrån. Det är kungsörnar, som är bland de största rovfåglarna i Europa. De kan ha ett vingspann på mer än två meter! Samma örnar håller ihop i flera år eller till och med livet ut och de kan bli mer än 30 år gamla.

Deras ägg är nu i stor fara eftersom flera bon blivit plundrade i närheten. Men tillsammans kan vi göra något för att stoppa äggtjuvarna. Om vi hjälps åt att vakta boet så vågar sig inte tjuvarna fram. Då kan äggen kläckas och fågelungarna flyga ut och vi får flera vackra och fria kungsörnar i våra skogar.

Vill ni vara med och hjälpa kungsörnarna? Tar ni er an uppdraget att bosätta er under en period i skogen och vakta örnarnas bo? Vi skulle ju kunna göra det själva i Örnföreningen om det inte vore så att vi är så himla gamla och skruttiga allihop. Ni får själva lösa hur ni vill klara av livet i skogen och hur ni ska bygga ert läger. Det finns bara ett krav: att ni hela tiden ser till att respektera allemansrätten.

Vi skickar er nya instruktioner när ni kommit en bit på vägen och börjat förbereda er.

Lycka till och länge leve örnarna!

Vänliga hälsningar

Svenska Örnföreningen

8

Förberedelser och informationssökningOm eleverna vill anta utmaningen är det dags att förbereda er för att ”dra till skogs”. Börja med att prata om allemansrätten och vad eleverna känner till i nuläget. Prata gärna om vad eleverna brukar göra när de är utomhus och deras upplevelser och känslor kring utevistelser. Gör en värderingsövning antingen inne eller ute för att få igång diskussioner om vanor och tankar om natur och friluftsliv.

Sök sedan mer information om allemansrätten. Låt eleverna fundera och ge förslag på hur denna informationssökning kan gå till. Många texter finns att hitta på Naturvårdsverkets webbplats (www.naturvardsverket.se) och här går även att beställa material. Bland annat finns en text som heter ”Allemansrätten på lätt svenska” med lättillgänglig information. Även Friluftsfrämjandet har mycket material på sin webbplats (www.friluftsframjandet.se). Se till att alla elever har tillgång till denna information under hela projektet.

Ge gärna eleverna loggböcker som de kan ha under hela arbetet. Här kan de börja skriva ner delar ur allemansrätten som de tror sig kunna behöva under resans gång.

Vill ni så kan ni prata om vad ni behöver ha med er för en längre vistelse i skogen. Vad är absolut nöd-vändigt för er överlevnad och vad vill eleverna ha med som man egentligen kanske klarar sig utan? Det kan leda till spännande diskussioner om behov och begär och vad vi omger oss med för saker i vardagen.

Ni kan avsluta med ytterligare en aktivitet där ni tar reda på hur det ser ut i andra länder. Finns alle-mansrätten eller liknande bara i Sverige? På så sätt kan eleverna få en större förståelse för hur unika våra möjligheter är att använda vår natur.

9

Leken "Byt träd"Gå ut till en skogsdunge eller samling träd som står nära varandra. Alla elever ställer sig vid var sitt träd. Det ska finnas ett extra träd som ingen står vid. Vill ni kan ni markera de träd som är med i leken med snitslar eller liknande. Pedagogen står i mitten och ropar olika uppmaningar. Alla elever som håller med eller som har gjort det som pedagogen frågar, springer från sitt träd och byter till ett annat träd som är ledigt.

Förslag på påståenden ♠ Alla som tycker om skogen - byt träd!

♠ Alla som nån gång känt sig rädda i skogen - byt träd!

♠ Alla som varit med och byggt en koja - byt träd!

♠ Alla som plockat upp ett skräp nån gång - byt träd!

♠ Alla som slängt ett skräp på marken nån gång - byt träd!

♠ Alla som sett en älg - byt träd!

♠ Alla som hört en uggla hoa - byt träd!

♠ Alla som gillar att klättra i träd - byt träd!

Vill ni göra den som en enkel tävlingslek så kan ni istället ha ett träd mindre än elever. Blir man utan träd så blir man den nästa att stå i mitten och ropa. Ni kan också öva på trädslag genom att ropa - alla som står vid en björk byter träd! Eller bara – alla som har något rött på sig byter träd! Eller hitta på en helt egen trädbytarlek.

Värderingsövning om allemansrätten Syftet med värderingsövningar är att aktivt förhålla sig till och ifrågasätta egna värderingar och beteendemönster. Men även att träna på att uttrycka sig och bli medveten om sina egna tankar och känslor. Det ger tillfällen att bearbeta attityder och värderingar för att öka samstämmigheten mellan ord och handling.

Den här värderingsövningen går till så att alla elever sitter i en ring på var sin stol. Pedagogen kan också sitta med i ringen. Det ska finnas en ledig stol i ringen som ingen sitter på inledningsvis. Ställ på-ståenden till klassen och håller man inte med om påståendet så reser man sig upp och byter stol med någon som inte heller håller med. Är det bara en som vill byta stol sätter sig denne på den tomma stolen. Håller man med om påståendet så sitter man bara kvar på sin stol. Pedagogen frågar sedan om de personer som håller med eller inte håller med vill utveckla varför de tog ställning som de gjorde.

Förslag på påståenden ♠ Jag tycker om att vara ute i naturen.

♠ Jag tycker det kan vara läskigt att vara ute i skogen.

♠ Jag känner mig trygg i skogen.

♠ Jag bryr mig inte om det ser skräpigt ut när jag är i naturen.

♠ Jag tycker det är okej att kasta skräp i skogen om det inte syns.

♠ Jag tycker det är viktigt att alla ska ha rätt att vara i naturen.

♠ Om jag ägde en skog så vill jag inte att någon annan ska vara i den.

♠ Det är okej att företag nyttjar allemansrätten och plockar bär som sedan går till försäljning.

Aktivitet

Aktivitet

10

12

Brev 2 - InstruktionerNu har ni kommit så långt att ni hittat information om allemansrätten och börjat prata om den. Kanske har ni också gjort en värderingsövning eller lek om elevernas tankar och åsikter om natur och utevistelser. Då är det läge att nästa brev dyker upp. Här finns vidare instruktioner för vad som händer nu.

Hej igen!

Så fantastiskt att ni har tagit er an uppdraget! Vi i Svenska Örnfören-

ingen är så glada och tacksamma för att ni vill hjälpa till!

Då kan ert stora spännande skogsäventyr börja. Ni ska få lite hjälp och

tips från oss som känner till skogarna som om de vore våra egna inner-

fickor.

Ta er först en titt på kartan. Ett bra sätt att ta sig till skogen är att ta

bussen. Ni ser stationen där ni kliver av på kartan. Därifrån gäller det

för er att ta er till skogsdungen och hitta örnarnas bo. Kom ihåg att ni

måste tänka på allemansrätten när ni tar er fram!

När man ska hitta örnbon får man titta uppåt. Kungsörnar bygger sina

bon på upphöjda platser som skyddade klippor eller i stora träd som gam-

la tallar. De bygger mycket stora plattformsliknande bon som kan vara

1,5 meter i diameter och upp till 4-5 meter höga! Kom ihåg att inte gå för

nära så örnarna blir störda.

När ni kommit till skogsdungen och hittat boet kommer nästa utma-

ning, att bestämma var ni ska ha ert läger och hur det ska se ut. Titta

noga på kartan och fundera på var det bästa stället är att placera lägret.

Vad behövs i ert läger för att ni ska kunna bo där en tid? Allt det här

behöver ni fundera på och lösa på ett bra sätt för att klara detta viktiga

uppdrag.

Passa sedan på att uppleva och undersöka naturen runt omkring lägret.

Lär känna träd och växter och öva er på hur man rör sig för att få se vilda

djur på nära håll. Träna på att hitta och orientera er i skogen så att ni

inte kommer vilse.

Och just det, det gäller att hålla det rent och snyggt där ni bor. Så när ni

bott ett tag i skogen behöver ni klura ut sätt att ta hand om ert skräp och

avfall.

Vi vill gärna veta hur det går för er så skriv gärna till oss och berätta hur

ni löser allt.

Lycka till och hälsa örnarna!

Vänliga hälsningar

Svenska Örnföreningen

13

Slå lägerI det här kapitlet får eleverna på kartan välja väg från bussen till skogen, bestämma bästa lägerplatsen och slå läger. Här finns många saker i allemans-rätten att ta hänsyn till. Får man campa var man vill och hur länge man vill? Om man ska bygga något i lägret, vad får man använda för material? Nu gäller det att hålla tungan rätt i munnen och ha koll på allemansrätten.

Allemansrätten sägerDu har rätt att vistas i naturen oberoende vem som äger marken. Det är allemansrättens grund. Du har rätt att passera över stängsel för att nå mark där allemansrätten gäller. Du får tälta något enstaka dygn i naturen. Tänk på att inte störa markägaren eller skada natu-ren. Välj att slå upp tältet på tålig mark och inte i använd betesmark, jordbruk eller plantering. Tältplatsen får inte ligga nära boningshus. Om ni däremot tältar i stora grupper med många tält behöver du be markägaren om lov. Då är risken för markskador och sanitära olä-genheter större. I nationalparker och naturreservat gäller särskilda regler som kan begränsa allemansrätten.

Det är inte tillåtet att hugga eller såga ner träd eller buskar, eller att ta ris, grenar eller näver från levande träd. Det är heller inte tillåtet att använda vindfällen. (Naturvårdsverket)

Gör så härEleverna ska genom att titta på kartan först ta sig från busshållplatsen till skogen. Markera gärna er väg på kartan. Då behöver de t.ex. tänka på att stänga grindar om de passerar genom betesmarken.

Därefter ska ni bestämma en lämplig plats att slå läger på för att vakta örnarnas bo. Antingen har ni ett stort läger tillsammans hela klassen eller så delar ni er i grupper och har flera lägerplatser. Det finns ett antal saker eleverna måste tänka på för att respektera allemansrätten. Markägaren måste till-frågas om det handlar om mer organiserad camping och det är det viktigt att ni pratar om. I detta fall är markägaren lantbrukaren som bor i gården ni ser på kartan. Lägret bör heller inte ligga för nära bostads-hus eller för nära örnboet så örnarna störs och inte heller för nära rävlyan ni ser på kartan. När ni har bestämt er så märker ni ut på kartan var ni placerar lägret eller lägren.

Fortsätt och fråga vad eleverna tycker utmärker ett bra läger. Är det bäst att sova i tält eller går det att bygga något att sova i? Låt eleverna använda sin fantasi, kreativitet och sina kunskaper och rita och skriv i loggböckerna hur lägret ska se ut och vad det kan vara byggt av. Här är det viktigt att ha koll på allemansrätten igen så att bara material som är tillåtet används. Träd får inte avverkas och grenar får inte brytas från levande träd.

Diskutera i helklass eller låt eleverna sitta i grup-per och ha kartan och information om allemans-rätten med. När alla är klara får grupperna berätta hur de tänkt. Skriv i loggböckerna vad det är i allemansrätten som man behöver ta hänsyn till eller skriv brev till Svenska Örnföreningen.

Ni kan fortsätta och fundera över vad som mer be-hövs i lägret utöver någonstans att sova. Hur ska ni laga maten? Var går ni på toaletten? Ni kan ock-så gå vidare och i grupper eller enskilt bygga en modell av lägret i t.ex. lera, naturmaterial, trolldeg eller liknande. Kanske kan ni under fritidsverksam-heten eller en utedag prova på att bygga ett riktigt vindskydd.

Exempel på frågor * Hur kan ni ta er från busshållplatsen till skogs-

dungen på ett bra sätt?

* Får man gå genom hagar med betande djur i?

* Vad tror ni är bra att ha nära en lägerplats?

* Vad bör ni hålla er på avstånd ifrån?

* Vem tror ni äger marken där skogen ligger?

* Vad tror ni att ni kan använda för material att bygga med?

* Hur ska ni laga er mat?

* Finns det något annat ni behöver i ert läger?

14

Träden lever- undersök växters blodådror och hudMed experiment och övningar kan ni tydliggöra för eleverna att träd och andra växter faktiskt lever och att vi kan skada dem om vi inte är försiktiga.

Växter suger upp vatten med sina rötter och detta vatten flyter sedan i ledningar genom växten unge-fär som vårt blod rinner i blodådrorna. Ett träd har dessa ledningar både i den tjocka stammen och i minsta gren och blad. Under sommaren när träden växer kan ett stort träd suga upp flera hundra liter vatten per dag. Titta på detta genom att sätta en selleristjälk i ett glas vatten med röd karamellfärg. Låt stjälken stå i några timmar i glaset. Ta sedan upp stjälken och gör ett tvärsnitt. Ni kommer att se röda färgfläckar i snittet. Det är sellerins ledningsrör som den använder för att suga upp vattnet med.

Barkens funktion hos växten är att bilda ett skyddande yttre skikt som är ogenomträngligt för vatten, luft och skadegörare. Träd kan inte läka sår eller skadad vävnad. De överlever istället genom att kapsla in skador och infektioner med ny bark. Det är viktigt att vi är försiktiga med trädens bark för den är lika viktig som huden på vår kropp!

Det finns väldigt många olika sorters bark. Man kan nästan säga att alla vedartade växter har sinegen karaktäristiska bark, med olika utseende och egenskaper. Gå ut och undersök barken på några olika träd.

Här är några förslag på vad ni kan undersöka: ♠ Vilken färg har barken? Har alla träd samma färg?

♠ Undersök barken med lupp. Kan ni se spår efter djur?

♠ Känn på barken. Känns barken lika på alla träd?

♠ Hur växer träd, i toppen eller nere vid marken? Går det snabbt eller långsamt?

Lukta på barken. Undersök om andra träd luktar likadant. Prova att gnugga på barken så kan lukten kännas tydligare. Vill ni visa eleverna en sorts bark som verkligen luktar kan ni ta med kanelstänger. Det är avskalad, ugnstorkad och hoprullad bark av olika arter av kanelträdet.

Aktivitet

15

Lek ”Hitta trädet”Alla träd har som sagt olika bark. Stora tallar har väldigt skrovlig bark medan en asp kan vara nästan helt slät. Lär er känna igen trädens bark genom att leka en lek. En av er blundar och den andra börjar med att snurra den som blundar några varv så man tappar orienteringen. Sedan leds den som blundar försiktigt fram till ett träd och så får den känna på barken ordentligt. Det blir lättare om man också får känna hur tjockt trädet är. Sedan går ni tillbaka till utgångsläget och snurrar några varv igen. Den som blundade får nu titta och genom att känna på barken på träden runt omkring försöka hitta tillbaka till rätt träd.

Bygg ett vindskyddDet är ganska lätt att bygga ett eget vindskydd som går att övernatta i. För att göra ett enkelt vindskydd behöver ni en presenning, minst 2 x 3 meter stor, och ganska mycket rep. För att bygga skyddet behöver ni också minst en lång stör. Det går att hitta störar kvar i skogen efter skogsröjningar men behöver ni hugga nya måste ni fråga markägaren om tillstånd.

Leta rätt på två träd som står lagom långt från varandra. Man kan också slå ner två störar (ca 1,5 meter långa) i marken så att de står stadigt (se bilden). Surra fast den övre tvärgående stören minst en meter över marken. Den bör vara minst 2,5 meter lång. Surra fast de bakåtliggande störarna. Bred över presen-ningen över de bakåtliggande störarna och bind fast den runt öppningen. Lägg stenar eller något annat tungt runt kanterna så presenningen inte blåser upp eller fladdrar.

Aktivitet

Aktivitet

16

Allemansrätten säger:

Du har rätt att vistas i naturen oberoende vem som äger marken. Det är

allemansrättens grund. Du har rätt att passera över stängsel för att nå mark

där allemansrätten gäller. Du kan gå eller åka skidor nästan överallt i naturen.

Men det finns vissa undantag för att inte störa och inte förstöra. Du får till

exempel inte vara på annans tomt eller gå över planteringar. Det är risken

att störa som avgör hur nära du kan passera ett hus. Det finns inga regler om

minsta avstånd.

Allemansrätten gäller både på land och på vatten. Du får gå i land, bada, an-

kra och tillfälligt förtöja vid strand som inte tillhör tomt, eller som är skyddat

för fågelliv eller annat. Att tillfälligt förtöja eller bada vid en brygga som ligger

utanför en tomt finns det inget förbud mot. En förutsättning är naturligtvis

att den som äger bryggan inte blir hindrad från att använda sin brygga.

I skyddade områden finns särskilda bestämmelser för att skydda natur och

kultur. Det kan till exempel vara en nationalpark eller ett naturreservat.

Bestämmelserna kan innebära att allemansrätten är begränsad, men ibland

också utökad.

(Naturvårdsverket)

Undersöka omgivningarnaAllemansrätten handlar mycket om att inte störa människor eller djurliv när man vistas ute i naturen. Därför är det bra att veta hur man beter sig ute i skog och mark. Använd er av kartan och fundera på var ni kan gå och vad ni kan göra och samtidigt respektera allemansrätten.

Gör så härSitt i grupper eller helklass och ha kartan framför er. Låtsas att ni rör er i omgivningarna och hittar på olika aktiviteter. Ställ frågor till eleverna utifrån de exempel som finns här bredvid. Diskutera t.ex. vad man gör om man träffar på djur i skogen eller bon med djur- ungar. Prata om hur man beter sig i ett natur-reservat eller annat skyddat naturområde och vilka begränsningar i allemansrätten som kan finnas där.

Varva arbetet i klassrummet med övningar utomhus och lär känna ett naturområde i er närhet. Lär er att orientera efter en riktig karta och ta reda på vad som är norr och söder. Träna på att smyga så tyst ni kan eller gör en levande naturstig.

Exempel på frågor * Vad ska man göra om man träffar på djur i

skogen?

* Får man bada var man vill?

* Får man använda någon annans brygga?

* Är det något man ska tänka på när man åker båt på sjön?

* Vad menas med naturreservat?

* Vad tror ni är viktigt att tänka på i ett naturreservat?

* Får man gå på en privat väg?

17

Lek ”Smygleken”Ska man se djur i skogen behöver man ta sig fram utan att höras alltför mycket. Vi människor hörs oftast på lång väg där vi brakar fram och pratar högt med varandra. Med den här leken kan ni öva på att smyga och vara så tysta ni kan.

Leken passar bäst att göra i en glänta där det finns gott om ris och torra kvistar. En av eleverna är lyssnare och placeras med förbund-na ögon på en stubbe eller sten, mitt i gläntan. De andra eleverna står först i en ring runt omkring stenen eller stubben. Sedan vänder sig alla om och tar 30 steg bort från lyssnaren. Där-efter ska de på signal från lekledaren ta sig så ljudlöst som möjligt fram till lyssnaren, som så snart hon eller han hör ett ljud ska ropa ”stopp” och peka i ljudets riktning. På stopp stannar alla. Den som lyssnaren har hört får gå fem steg bakåt. Därefter fortsätter leken på signal från lekledaren. Leken slutar när någon tagit sig hela vägen fram till lyssnaren.

.Lär er hitta vädersträckenTa tillfället i akt när ni är ute att prata med eleverna om de fyra vädersträcken och hur ni med hjälp av olika tecken i naturen kan avgöra vad som är norr och söder. Som t.ex:

♠ Att fristående träd är lummigare och har fler grenar mot söder.

♠ Att gräset på södersluttningar spirar tidigast på våren.

♠ Att mossan växer ymnigare på norrsidan.

♠ Att myrstackar har längsta sluttningen åt söder.

Aktivitet

Aktivitet

18

Gå en levande naturstigDen här aktiviteten är hämtad från Naturskolan i Lund. En levande naturstig har inte snitslar eller skyl-tar utan bygger på att eleverna berättar saker för varandra under vandringen ni gör. På så sätt aktiveras eleverna och får både träna på att berätta saker för varandra och också lyssna.

Det är bra om det finns två ledare för aktiviteten. Den ena ledaren går iväg tillsammans med en elev. Efter en kort sträcka stannar ni och ledaren visar och berättar något för eleven. Det kan till exempel vara namnet på en blomma och vad den kan användas till. Eller formen på ett löv och hur man kan lära sig att känna igen det. Det ska vara en kort instruktion. Eleven stannar sedan kvar på detta ställe och får berätta för de andra eleverna som kommer, en efter en, om blomman eller lövet.

Ledare nummer två som har stannat kvar med resten av gruppen släpper nu iväg elev nummer två. Den stannar hos den första eleven och lyssnar på vad den har att berätta. Sedan fortsätter elev num-mer två till den första ledaren som står en bit bort och ger en ny instruktion. Så fortsätter man till alla elever är utplacerade på naturstigen. Då är det elev nummer ett som får gå framåt på stigen och lyssna på elev nummer två och så vidare. På så sätt får alla berätta och alla lyssna på varandra. Se till att elev-erna inte ”klumpar ihop sig” utan att de går en och en, så att mötena under stigen blir på tu man hand.

Anpassa instruktionerna efter elevernas ålder och efter vad det är ni vill lära er. När ni har provat detta några gånger med eleverna kan de själva få leta efter spännande saker de vill berätta för varandra.

Ett miniatyrlandskap som en kartaBörja träna på att använda kartor och förstå hur de fungerar. Gå ut i närmiljön med elev-

erna och välj ut ett litet område och inom det en kvadrat på fem gånger fem meter (eller större). Se till att området innehåller både träd, buskar, stenar och annat. Låt eleverna göra en egen kvadrat på

marken med pinnar. I den lilla kvadraten ska de avbilda den stora kvadraten genom att bygga upp samma landskap men i miniatyr. Träd kan byggas av pinnar och något grönt, stenar av småsten och så vidare.

Prata om hur en karta avbildar ett landskap genom symboler och vad som menas med skala. När era miniatyrlandskap eller kartor är klara kan eleverna gå ihop två och två. Den ena gömmer

något i den stora kvadraten medan den andra blundar. Sedan markeras platsen i miniatyrlandskapet och så får den som blundat gå på skattjakt.

Aktivitet

Aktivitet

19

Skräp och avfallEfter några dagar ute i skogen uppstår olika sorters skräp och avfall som är viktigt att ta hand om. Men ute i skogen finns oftast inga soptunnor så man får ta hand om skräpet på annat sätt. Nu är det dags att ta itu med detta så att det inte ser skräpigt ut i lägret. Finns det något ni kan göra för att minska mängden skräp? Ska allt skräp slängas?

Gör så härPrata med eleverna om vad de tror att det uppstår för skräp och avfall under tiden de bor i lägret. Kan man tänka på att minimera mängden skräp redan innan man ger sig ut i skogen? Hur ska ni hålla rent och snyggt i lägret? Hemma har många för vana att återvinna olika material, men när vi är ute går det mesta bara rakt i soptunnan. Måste det vara så eller kan vi faktiskt fixa återvinningen fast vi är ute? Låt eleverna komma med idéer och förslag på hur skräp och avfall ska tas om hand i ert läger. Rita och skriv gärna i era loggböcker.

Lär er mer om återvinning och nedbrytnings- processer genom att bygga en egen kompost eller en mobil återvinningsstation. Mer tips på aktiviteter kring skräp och återvinning hittar ni också på www.hsr.se.

Exempel på frågor * Vad tror ni att det blir för skräp när man

campar ute i naturen?

* Får man slänga skräp i naturen?

* Vad tror ni händer med skräpet om det lämnas kvar i naturen?

* Hur längre tror ni skräpet blir kvar om man gräver ner det?

* Kan man slänga saker som bryts ner t.ex. fruktskal?

* Finns det sätt att minimera det skräp som uppstår redan innan man ger sig ut?

* Kan man återvinna saker fast man inte är i närheten av en återvinningsstation?

Allemansrätten sägerVi vill alla ha en ren natur, fri från skräp. Så ta med dig skräpet. Glas, burkar, plastpåsar och kapsyler kan skada både människor och djur. Ställ därför aldrig soppåsen bredvid ettfullt sopställ.

(Naturvårdsverket)

20

Lek ”Skräpjakten”För att träna er på återvinning kan ni leka leken ”Skräpjakten” som Sörmjöleskolan i Umeå har hittat på. Leken går ut på att lära sig att sortera skräp på rätt sätt. Samla eleverna på en gräsplan eller annan öppen yta. Utse några skräptroll, några skräpféer och många skräpletare. Lägg ut en mängd olika sorters skräp och sätt upp en ”återvinningsstation” med märkta behållare.

Skräpletarnas uppgift är att städa området. Skräptrollens uppgift är att kulla skräpletarna. När en skräpletare har hittat något att plocka upp får skräpletaren fritt gå till återvinningsstationen och kan inte bli kullad. Om en skräpletare blir kullad så står denna helt stilla tills en skräpfée kommer. Då får skräpletaren säga något som är bra för miljön och frias med en ”high five”.

Skräpféernas uppgift är dels att fria skräpletare som har blivit kullade samt att hjälpa skräpletarna att lägga sitt skräp på rätt ställe på återvinningsstationen. Jakten är slut när området är städat!

Gör en mobil återvinningsstationMånga gånger när man är ute i skogen slänger vi allt skräp vi har i en och samma

påse. Plast och papper blandas med konservburkar och petflaskor i en enda röra som sedan slängs i soptunnan. Egentligen ska ju dessa material återvinnas eller pantas. Varför inte skapa en

mobil återvinningsstation som ni i klassen kan ha med er ut. Så hamnar rätt sak på rätt plats direkt. Ni kan t.ex. dela in en gammal resväska i olika fack för olika material. Eller en ryggsäck så man

kan bära allt på ryggen. Ett annat sätt kan vara att ta större plasthinkar från skolmatsalen och surra ihop till en “blomma” och sätta på ett handtag. Låt gärna eleverna vara

uppfinnare och skapa den ultimata mobila återvinningsstationen!

Bygg en egen kompost För att minska det skräp som slängs och skickas till förbränning kan man kompostera delar av avfal-let. Börja med att lära er hur komposter och nedbrytning fungerar genom att göra er egen kompost i litet format.

Skaffa en låda med höga kanter och täck botten med tidningspapper. Lägg sedan ett lager löv ovanpå och några liter jord. Därefter lägger man i kompostmaskar. De finns t.ex. i gamla komposter. Lägg ett plastskynke över lådan för att skydda komposten mot uttorkning.

Nu har ni en egen skräpnedbrytare! Testa vad den kan bryta ner, t ex hushållspapper, äppelskrutt, bananskal, en bit plastpåse eller skrivpapper. När ni vet vad komposten klarar av kan den hjälpa er bli av med delar av ert skräp på ett hållbart sätt. Dessutom får ni jord att plantera i!

Aktivitet

Aktivitet

Aktivitet

21

Livet i skogenDet här kapitlet består av tre olika händelser i avsnitten, Tjuvarna slår till, Skräp i skogen och Det brinner i skogen. Ni kan välja att arbeta med alla tre eller bara göra något avsnitt. Starta genom att läsa breven från Svenska Örnföreningen.

Allemansrätten säger

Du får fritt plocka blommor, bär och

svamp i naturen. Men var uppmärksam

på att vissa växter är fridlysta och därför

inte får plockas. Särskilda regler gäller

i nationalparker och naturreservat.

Det kan vara begränsningar i rätten

att plocka bär eller växter, men också

stenar och annat.

(Naturvårdsverket)

Tjuvarna slår till!I detta avsnitt får eleverna undersöka vad skogen kan erbjuda i matväg. Allemansrätten ger oss stor frihet att använda vår natur för att plocka till exempel bär och svamp. Det gäller bara att se till att eleverna vet att de aldrig ska plocka växter om de inte är säkra på att de är ätliga.

Hej hallå!

Vi är ledsna över att behöva berätta det här men vi tror att ni kan

ha fått påhälsning av äggtjuvarna. De har inte tagit några ägg

ur örnboet men däremot verkar de ha tjuvat mat från era förråd.

Vi såg dem smyga iväg med flera påsar fulla med mat som sä-

kert var er. Ni låg nog och spanade på örnarna och gjorde ert jobb.

Det var Britta som såg allt med sin stjärnkikare med ultrazoom

från sin bil. Tyvärr kunde hon inte göra något åt saken efter-

som hon befann sig en halvmil bort. Och så är hon 95 år gam-

mal och kan inte brotta ner äggtjuvar längre som hon gjorde i

sin ungdom.

Men vi är säkra på att ni kan klara av detta uppdrag ändå. Ni

verkar ju vara proffs på att klara er i skogen. Och naturen är ju

full med mat, det gäller bara att hitta den. Men tänk på er enda

regel- respektera allemansrätten!

Om ni undrar vad kungsörnar lever av så äter de mest medelsto-

ra däggdjur som t.ex. hare eller räv. De fångar också fåglar som

tjäder eller olika sorters sjöfåglar. Ibland äter de as, alltså redan

döda djur. De flyger enormt snabbt och har mycket kraftfulla

klor som de använder för att fånga sina byten.

Hoppas ni hittar något gott!

Vänliga hälsningar

Svenska Örnföreningen

22

Gör så härLäs brevet och titta på kartan för att få inspiration till vad man skulle kunna fylla upp matförråden med. Kanske föreslår eleverna att man kan fiska eller ta lite potatis från åkern bredvid. Det kan leda till bra diskussioner om allemansrätten. Man får inte ta grönsaker från odlingar eller bär/frukt från trädgårdar och tomter. Det är endast tillåtet att fiska utan fiskekort i Sveriges fem största sjöar och i havet. Man får använda andras bryggor om den inte ligger på en tomt eller man är i vägen för båttrafik eller annat.

Prata med eleverna om vad man kan äta från skog och mark och deras kunskaper och erfarenheter av detta. Skriv en lista i era loggböcker på växter, bär och svamp som de vet går att äta. Gå sedan ut med eleverna och upptäck vad som finns i er när-het. Gör ert eget herbarium och lär er några arter av ätliga växter. Prova på att laga granskottssirap eller te av örter ni plockar ute och gör klassens egen lilla skogskokbok.

Exempel på frågor * Vet ni något man kan plocka och äta från

naturen?

* Känner ni till någon växt som man använde i matlagningen förr i tiden?

* Känner ni till någon växt som man använde som medicin förr (eller nu)?

* Vad tror ni man behöver tänka på innan man plockar något i naturen?

* Känner ni till några giftiga växter?

* Vad betyder det att en växt är fridlyst?

Laga skogste eller gransirapTe kan göras på många olika örter som är lätta att hitta i skogen. Exempel på några är blad från smultron, blåbär, hallon, lingon eller ljung. Frågar ni markägaren om lov kan ni plocka björklöv, lind-blommor, fläderblommor eller granskott och laga te på. Örtte tillagas genom att vattnet kokas upp och slås över örten. Låt dra i några minuter innan bladen tas upp. Lite honung till är gott.

Ni kan också pröva att göra granskottssirap (obs: skott inte kott!). Det är väldigt enkelt att göra och smakar härligt till vaniljglass eller på pannkakor. Dessutom sägs den vara bra mot hosta! Varken knivar eller spis behövs så det här går att göra med elever i alla åldrar. För att få ta granskott behöver man be markägaren om lov och tänk på att inte ta toppskott eller de yttersta skotten på grenarna.

Så här gör niPlocka nyutslagna granskott och fyll en glasburk till hälften. Fyll sedan upp den andra halvan av bur-ken med socker. Sätt på locket och ställ burken i ett soligt fönster. Skaka burken en gång om dagen och håll koll på vad som händer. Ungefär efter en månad ska sockret ha smält och en sirap bildats. Då är det bara att sila av och hälla upp i en flaska.

Om ni vill att det ska gå snabbare kan ni efter ca 2 veckor blanda några deciliter vatten i sirapen och koka i ca 20 minuter. När vätskan tjocknar är den färdig. Sirapen ska fortfarande vara ganska rinnig när ni kokat den för den stelnar sedan när den kallnar.

Aktivitet

23

Samla till ett klassherbariumAtt pressa växter och skriva deras namn och samla i ett herbarium är ett roligt sätt att förstärka kun-skapen om växternas namn och var de växer. Samtala i klassrummet om biologisk mångfald, varför den är så viktig och hur den kan skyddas. Finns det några utrotningshotade arter i området?

Ni kan använda böcker eller tegelstenar för att pressa växterna. Eller så kan ni göra en enkel press själva t.ex. på träslöjden.

Då gör ni så härSåga till två lika stora plywoodskivor. Lägg skivorna ovanpå varandra och borra hål för långa bultar med passande vingmuttrar i varje hörn. Lägg varje växt mellan två A4-papper och sedan några lager tidningspapper. Överst och underst lägger ni också wellpapp. Du kan torka flera växter samtidigt i pressen. Men se till att ha ett lager wellpapp mellan varje växt, och dessutom några tidningssidor. Tidningspappret fungerar som läskpapper och drar åt sig fukt. Det kan du gärna byta ut lite då och då, särskilt de första dagarna. Lägg alltihop mellan plywoodskivorna och dra åt lite försiktigt.

Lägg de pressade växterna på papper och sätt självhäftande plast över sidorna. Sätt in bladen i en pärm och så kan ni fylla på ert klassherbarium genom åren.

Gör er egen kokbokDen här aktiviteten är hämtad från Naturskolan i Lund. Låt eleverna gruppvis plocka några växter som de tror går att använda som mat eller medicin. Samla alla gruppers växter på en duk och se ifall ni har fler exemplar av samma växt. Börja med att undersöka vilka växter eleverna kan namnen på och vad eleverna vet om växterna. Är det någon växt som ni vet hur den används eller har använts?

Låt sedan varje grupp välja en växt som de går vidare med. Väldigt många växter runt omkring oss har använts på något sätt men råkar någon få en växt som det inte finns något skrivet om så kan man välja en ny. Ta fram floror och böcker om växters användning. Artbestäm och ta reda på vad växten används eller användes till. Eleverna får slutligen redovisa om sin växt. Samla all kunskap från grup-perna till klassens egna skogskokbok eller tipsbok för ett eget husapotek. Avsluta med att prova på att göra t.ex. en salva eller laga till någon av växterna.

Aktivitet

Aktivitet

24

Soptipp i skogen!I det här avsnittet hittas skräp i skogen, en hel soptipp till och med. Här finns möjligheter att diskutera med eleverna och fånga upp deras tankar och åsikter om nedskräpning. Vad känner de när de själva ser skräp på marken och varför skräpar människor ner egentligen?

Kära elever!

En dag när några av oss i Örnföreningen tog en prome-

nad i skogen snubblade en av oss, Hasse, över något. Som

tur var bröt han inga ben trots att han är 80 år och har

ben smala som trumpinnar. Det var en konservburk han

snubblade på. Och bredvid låg en till. Och ännu en! Där låg

massor av skräp, till hälften begravt nere i mossan. Det var

en stor skräphög som någon bara dumpat i skogen för att

bli av med den. Förskräckligt. Kan det vara lantbrukaren

som har slängt skräpet? Eller är det kanske äggtjuvarna

som skräpat ner?!

Nu blir ert uppdrag att ta reda på mer om skräphögen och

vad man kan göra åt den. Skräpet är ju en fara för både

djur och natur. För människor också, som Hasse säger.

Kan ni undersöka vad allemansrätten säger om nedskräp-

ning? Om det är markägaren som dumpat skräpet är det

lagligt då? Och om man hittar en stor skräphög i skogen,

vad kan man göra?

Heja på, ni naturens hjältar!

Vänliga hälsningar

Svenska Örnföreningen

Allemansrätten säger

All nedskräpning utomhus på platser dit

allmänheten har tillträde eller insyn är

förbjuden. I princip får inte ens markäga-

ren skräpa ned där allemansrätten gäller

eller folk har insyn. För övrigt föreskriver

också plan- och bygglagen att tomt skall

hållas i vårdat skick.

(Naturvårdsverket)

25

Gör så härNi kan inleda händelsen antingen genom att läsa brevet eller genom att ni pedagoger ”skräpar ner” på kartan genom att sätta fast bilder på skräp. Så får eleverna själva upptäcka och reagera på det. Diskutera i grupper hur det känns när man är ute i naturen och det är nedskräpat. Vad kan man göra åt nedskräpning? Använd exemplen på frågor här bredvid.

I anslutning till dessa diskussioner om nedskräp-ning passar det utmärkt att gå ut och upptäcka hur ren eller skräpig er närmiljö är och genomföra skräpplockaraktiviteter. Avsluta gärna med en rolig skräplek!

Exempel på frågor * Vad känner ni när ni kommer ut i skogen och

hittar skräp där?

* Vad tror ni det kan vara för problem med nedskräpning?

* Vilka tror ni far illa av nedskräpningen?

* Varför tror ni människor skräpar ner?

* Vad tror ni vi kan göra åt nedskräpningsproblemen?

Nedbrytningstider Om skräp hamnar i naturen och ingen plockar upp det får det så klart konsekvenser. Många av de moderna material som används idag har långa nedbrytningtider vilket innebär att de lig-ger kvar länge i naturen. Det tar olika lång tid för skräp att brytas ner beroende på vilken miljö det hamnar i, så det här är ungefärliga tider.

º Glas, bryts inte ner! º Plast, 400 år º Aluminium, 300 år º Metallburkar, 100 år º Tuggummi, 25 år º Plastpåsar, 10-20 år º Plastbestruket papper (engångsmuggar), 5 år º Cigarettfimp, 3 år º Pappkartong, 0,5 år º Bananskal, 3 månader º Tidningspapper, 6 veckor º Apelsinskal, 2-5 veckor

26

Gör ett sopmonster eller en skräpmaskinHar ni en tunna eller ett kärl ni slänger skräp i kan ni dekorera denna så det blir roligare att slänga skräpet. Kanske blir det ett stort sopmonster där man stoppar skrä-pet direkt i munnen. Det gäller att mata monstret så att det inte blir hungrigt! Eller kanske skapa en rullande robot som kan svälja skräp?

Återanvänd material eller ta saker ni plock-at från marken och skapa tillsammans med eleverna.

Lek ”Skräpleken”En lek som ger mycket spring och mycket skratt. Och en renare miljö!

Bege er till ett nedskräpat område. Dela in eleverna två och två eller tre och tre. Varje lag bestämmer ett läte t.ex. ett djur de här-mar. Den ena (eller två om de är tre i laget) ska leta upp ett skräp och locka på den andre med lätet. Den som letar får inte plocka upp skräpet, det ska den andra i laget göra. Den som plockar springer och lägger skräpet i en medhavd papperskorg. Den andra letar vidare och lockar på ”plockaren” igen. Det lag vinner som har samlat mest skräp.

Räkna skräpetI flera kommuner genomförs skräpmätningar för att undersöka hur mycket skräp som ligger på mar-ken och vilken typ av skräp det är. Gå ut och gör er egen skräpmätning runt er skola eller i er närmil-jö. Välj en plats ni vill undersöka. Pedagogen ställer sig i mitten av platsen. Eleverna får sedan en viss tid på sig, till exempel tre minuter, för att samla in skräp och saker de hittar men bara så långt bort att de hela tiden ser pedagogen som står i mitten. Prata igenom innan ni börjar vad eleverna inte ska plocka upp, till exempel sådant som kan vara farligt att ta i.

När tiden har gått ut samlas ni igen. Räkna hur många saker ni hittat. Undersök skräpet och prata om vad det är för slags saker. Fundera på om ni kan gruppera dem på något sätt, kan man t.ex. se vilka företag som producerat sakerna som blivit skräp? Prova sedan att göra samma sak någon annanstans och gör en jämförelse. Finns det mer eller mindre skräp och är det andra saker än ni hittade första gången? Ni kan också undersöka om det ser olika ut under olika årstider.

Aktivitet Aktiv

itet

Aktivitet

27

Det brinner i skogen!För att kunna elda säkert i naturen krävs en hel del kunskap. Inte bara hur man gör upp en eld utan var det är bäst att placera den och hur man bygger en bra eldstad. Det är spännande med eld så använd engagemanget som lätt kan skapas och lär er elda säkert!

Allemansrätten sägerDu får göra upp eld i naturen under säkra förhållanden. Det är viktigt att välja en plats för elden där det inte är risk att den sprider sig eller skadar mark och vegetation. Grus eller sandig mark är lämpligt under-lag, men man ska inte elda på berghällar för de kan spricka. Mossa, torvmark eller jordig skogsmark är inte heller bra underlag.

Du får ta nedfallna kottar och löst liggande pinnar och grenar på mar-ken som ved till elden. Men det är inte tillåtet att hugga eller såga ner träd eller buskar, eller att ta ris, grenar eller näver från levande träd. Det är heller inte tillåtet att använda vindfällen som ved.Om det finns skäl för stor brandrisk kan det bli eldningsförbud. Exempelvis vid torrt väder. Det är länsstyrelsen eller kommunens räddningstjänst som utfärdar eldningsförbud. Då är all öppen eld förbjuden, även eldning i iordninggjorda eldstäder. (Naturvårdsverket)

Kära elever!

Vi har varit väldigt oroliga för er men nu är faran över. Troligtvis

vet ni inte ens om vad som hänt. Kanske har ni bara känt att det

luktar lite brandrök. Eller hörde ni sirenerna?

I skogen ovanför örnboet bröt det ut en skogsbrand! Ja det är sant.

Det var en grupp campare i skogen som tältade och gjorde en lägereld

på kvällen. Sedan lämnade de platsen morgonen därpå men hade

tydligen inte släckt elden ordentligt. Så den måste ha flammat upp

igen och så spred elden sig. Som tur var fanns det folk i närheten

som upptäckte vad som hänt och kunde ringa brandkåren. Visste ni

att skog för stora värden brinner upp varje år på grund av slarv med

lägereldar?

Så eftersom vi är så där oroliga av oss som gamla människor blir

kan vi nu inte få en blund i ögonen på nätterna. Vi är så oroliga

för att det ska börja brinna i ert läger. Därför skulle vi vilja att ni

ser över er lägereld och tar reda på precis allt man behöver tänka på

för att elda säkert och tryggt i skogen. Hör gärna av er till oss och

berätta vad det är ni tagit reda på. Kanhända är det nåt vi inte kän-

ner till eftersom det var länge sen vi vågade elda i skogen. Man blir

lite skraj för sånt på ålderns höst. Men kanske skulle vi våga grilla

en korv om vi var helt säkra på att vi eldade på rätt sätt.

Elda lugnt nu och bränn inte korven!

Vänliga hälsningar

Svenska Örnföreningen

28

Gör så härLåt eleverna först börja berätta om sina erfaren-heter av eld och eldning ute. Har de varit med om någon händelse där man tappat kontrollen över elden? Vad vet de redan nu om vad man bör tänka på när man eldar ute? Samla klassens gemensam-ma kunskap. Fortsätt sedan med att fylla på från materialet ni samlat om allemansrätten och från andra källor. Använd loggböckerna eller så skriver ni brev till Svenska Örnföreningen om vad de ska tänka på om de ska ge sig ut och elda.

Gör gärna någon av aktiviteterna som föreslås, bygg en eldstad utomhus, gör egna ritkol och berätta lägereldssagor för varandra.

Exempel på frågori

* Får man elda var man vill i skogen?

* Var tror ni det är bra att placera eldstaden?

* Hur tror ni en bra eldstad ser ut?

* Vad får man ta och elda med från skogen?

* Hur gör man när man lämnar en eld?

* Vad gör man om elden börjar sprida sig?

Att tänka på när man eldar!Var noga när ni väljer ut platsen där ni ska elda. Finns det en fär-dig eldstad i närheten är det såklart bättre att använda den. Bäst är naken fuktig jord eller sandig, stenig mark. Att elda nära vatten är alltid det säkraste. Elda inte på en berghäll, under barrträd, i ljung eller mossa, nära stubbar eller myrstackar. Gör en ordentlig eldstad med stenar eller stockar runt. Ta bort torra kvistar och löv runt eldstaden. Ha vatten till hands i en hink eller en plastkasse.

29

Skriv och berätta lägereldssagorVad är mysigare än att sitta kring en lägereld och lyssna på en spännande eller läskig berättelse? Hitta på en saga tillsammans med eleverna som t.ex. handlar om ett skräpföremåls resa i världen. Kanske om en glasspinne som hamnat fel och som fick vara med om en spännande resa. Här får ni förslag på några delar som en sådan berättelse kan innehålla samt frågor ni kan ställa till eleverna som hjälper till att brodera ut berättelsen. På så sätt skapar ni sagan tillsammans och fyller den med elevernas kunskaper och erfarenheter.

Ni kan också låta eleverna bygga på sagan i tur och ordning. Pedagogen börjar och berättar en liten bit av sagan och lämnar sedan över till en av eleverna. Sedan är det nästas tur att fortsätta sagan. Fortsätt hela varvet runt, eller tills sagan tar slut. Även här kan ni använda er av frågorna nedan och ställa en fråga per elev i tur och ordning. Skriv gärna ner sagan så att ni kan läsa den efteråt och kan-ske till och med göra en egen bilderbok.

♠ Någon äter en pinnglass. Vem då? Var befinner sig personen?

♠ Plötsligt ligger glasspinnen på marken. Hur hamnade den där? Om ni vill ha en mer personlig saga; vad heter glasspinnen och hur känner sig glasspinnen där den ligger?

♠ Det börjar regna och glasspinnen följer med regnvattnet ner i en bäck. Hur gick det till?

♠ Glasspinnen flyter fram i bäcken som slingrar sig fram i landskapet. Vad ser glasspinnen där den flyter?

♠ Bäcken mynnar ut i sjön. Nu ligger glasspinnen vid strandkanten i sjön. Hur ser det ut där?

♠ Vilka djur och växter träffar den på?

♠ Glasspinnen sugs in i en å. Nu går det snabbare och resan går genom åkrar och ängar. Vad ser glasspinnen nu?

♠ Ån leder fram till havet. Där gungar glasspinnen av och an på stora vågor. Vad finns det för saker för glasspinnen att upptäcka här?

♠ Finns där mer skräp som hamnat på villovägar?

♠ Men glasspinnar ska ju inte ligga och skräpa i havet! Hur ska historien sluta så att pinnen hamnar rätt? Låt barnen komma fram till ett gemensamt slut på sagan. Eller så får varje barn skriva sitt eget slut.

Aktivitet

30

Baka en annan sorts kroppkakorDe här goda bröden kan ni baka över elden när ni är ute. Degen behöver värme för att jäsa och vad passar bättre än en varm kropp att jäsa på!

Recept på ”kroppkakor” (ca 15 pers)13 dl vetemjöl10 dl grahamsmjöl2 påsar torrjäst knappt 1 dl sockersalt efter behagbrödkryddor

Blanda ingredienserna ovan i en lite större plastpåse. Eleverna får sedan var sin mindre påse. I varje påse häller man 1,5 dl av den torra blandningen från den stora påsen och blandar med 0,5 dl vatten som är ca 50° varmt. Eleverna får sedan knåda sin påse och sedan jäsa degen i påsen på magen (un-der kläderna) i ca 15 minuter (passa på att berätta en lägereldssaga!). Platta sedan ut degen till ett platt bröd, som gräddas ca 5 min på galler eller i stekpanna, över elden.

Gör egna ritkolNi kan göra vackra tavlor genom att använda kol. Så om ni eldar ute, passa på att göra egna ritkol. Då behöver ni pinnar av färskt trä. För att få ta det krävs, som ni säkert vet vid det här laget, markäga-rens tillstånd. Fråga om ni kan ta unga träd, sly. Det är ofta stubb- eller rotskott från lövträd som inte har ekonomiskt värde för markägaren.

För att göra egna ritkol behöver ni:Fingertjocka pinnar av t.ex. hassel, lind, rönn eller sälg. Handskar, kniv eller sekatör, en lite större konservburk, ugnsfolie och sand.

Gör så här ♠ Prata först med eleverna hur man går tillväga för att göra egna ritkol.

♠ Gör fingertjocka pinnar ca 8-10 cm långa eller lika långa som burken ni använder (pinnarna ska inte sticka upp ur burken).

♠ Låt eleverna skala bort barken på pinnarna.

♠ Häll lite sand i botten och ställ pinnarna så rakt som möjligt. Fyll sedan plåtburken med sand runt alla pinnar.

♠ Täck burken med ugnsfolie och ställ den upp och ned i elden. Elda runt burken i ca 2 timmar.

♠ Tag bort burken från elden och låt pinnarna svalna helt.

♠ Häll ur innehållet i burken och börja rita

Aktivitet

Aktivitet

31

Äventyret får sitt slutI detta kapitel får äventyret sitt slut och uppdraget att skydda örnarnas ägg från plundring är slutfört eftersom äggen nu är kläckta. Passa på att fira och testa era nya kunskaper med en tipspromenad eller samarbetslek.

Kära vänner!

Härom dagen såg vi hur en av örnarna flög till boet med en död

hare i klorna. Och i boet stack två små duniga huvuden upp.

Äggen har kläckts! Ni har lyckats med ert uppdrag och äggen

har räddats från att hamna i äggtjuvarnas klor. Nu gäller det

för örnföräldrarna att lyckas föda upp sina ungar och hitta till-

räckligt med mat till dem. Men det får de ta och klara av själva

faktiskt.

Lite senare samma dag såg vi hur en mystisk skåpbil med svarta

rutor körde iväg längs vägen så gruset sprutade om däcken. Det

var säkert äggtjuvarna som också insett att äggen är kläckta och

att det inte är nån idé att smyga runt i området längre. Inga ägg

för dem denna gång, snopet!

Grattis grattis! Ni har klarat ert uppdrag och bidragit till att fler

örnar seglar högt över våra skogar.

Nu är det dags att packa ihop lägret och se till att lämna skogs-

dungen i samma skick som den såg ut när ni kom. Men först

tycker vi att ni är värda att firas för att ni genomfört ert uppdrag

och samtidigt hela tiden haft koll på allemansrätten. Kanske kan

ni göra en skogsfest!

Ni kan nu använda er av allt ni lärt er och gå ut i skog och mark

och veta att ni tar hand om både människor, djur och natur på ett

bra sätt. Ni är helt enkelt experter på allemansrätten!

Ta hand om er och hoppas vi ses ute i skogen!

Vänliga hälsningar

Svenska Örnföreningen

32

Gör så härNär ni känner att ni jobbat klart kan ni avrunda genom att läsa brevet om att äggen nu är kläckta. Fira gärna eleverna på något vis för att de klarat av uppdraget och lärt sig så mycket om allemans-rätten. Fast fundera först tillsammans på vad ni ska tänka på och hur ni ska göra när ni tar bort lägret och tar er hem.

Testa era nya kunskaper genom att leka en rolig samarbetslek eller gå en tipspromenad i skogen med frågor om allemansrätten. Finns tillfälle kan ni testa hur mycket elevernas föräldrar kan om allemansrätten också.

För att göra eleverna extra stolta kan ni skriva ut ett alle-mansrättspass (en mall för detta finns som bilaga) till eleverna som visar på att de nu vet extra mycket om allemansrätten och kan vistas i skog och mark på ett sätt som tar hänsyn till människor, växter och djur. Kan-ske kan ni pedagoger klä ut er till någon eller några ur Svenska Örnföreningen och komma och dela ut passen till eleverna.

Exempel på frågor * Vad har ni lärt er under detta äventyr?

* Vad tycker ni om allemansrätten?

* Vad tror ni att ni kommer ha användning av när ni är ute i naturen?

* Vad har varit roligt?

* Vad har varit svårt?

Tipspromenad om alle

33

Tipspromenad om allemansrätten På Naturvårdsverkets webbplats finns en tipspromenad där ni kan testa era kunskaper om allemans-rätten. Tipsrundans frågeformulär har inte de traditionella svarsalternativen 1 X 2 utan istället olika bokstavskombinationer. Anledningen är att de rätta bokstäverna kommer att bilda en mening, alle-mansrättens huvudregel- “inte störa inte förstöra”. När promenaden är avslutad får eleverna försöka bilda ord av de inringade bokstäverna.

Även Friluftsfrämjandet har en fin tipspromenad att skriva ut och sätta upp längs en slinga i naturen. Båda tipspromenaderna hittas enklast genom att söka dem på nätet eller på Naturvårdverkets eller Friluftsfrämjandets webbplatser.

36-leken om allemansrätten36-leken är en rolig samarbetslek som kan ge mycket skratt och laganda. Just denna 36-lek handlar om allemansrätten men det går lika bra med frågor på engelska eller frågor om matematik eller andra skolämnen.

Ni behöver 36 lappar eller kort med frågor, några plastburkar t.ex. glasslådor och några tärningar. Ni hittar förslag på frågor i bilagorna. De kan ni kopiera och skriva ut i lite större format så det går lätt att läsa. Laminera lapparna så håller de längre.

Börja med att hänga upp alla 36 kort på ett begränsat område i naturen eller på skolgården. Lättast är att göra ett hål i hörnet och dra en gummisnodd genom hålet. Fäst sedan en klädnypa i snodden så blir det lätt att fästa i grenar, staket eller liknande.

Dela in klassen i grupper om 3-5 och ge varje grupp en plastburk och en tärning. Låt grupperna välja ett lockrop, t.ex. ett djurläte.

Leken går ut på att ta sig till fråga nummer 36. När lekledaren sagt “klara, färdiga, gå” börjar alla grupper med att slå sin tärning i plastburken. Siffran de får ska de sedan hitta på ett frågekort med samma nummer. När någon hittar kortet lockar den till sig alla i sin grupp med lockropet. När alla är på plats (det är viktigt att alla är med så var noga med detta!) läser de och försöker komma på svaret. Sedan springer alla till lekledaren/ledarna och redovisar svaret. När de fått rätt på uppgiften får de slå ett nytt slag med tärningen. Det talet adderas till det tal de tidigare hade. Om de som starttal fick en trea och sedan slår en etta så ska de nu leta efter kort nummer fyra.

Så fortsätter det fram till grupperna fått 36 eller mer. Får de mer än 36 ska de ändå leta efter 36:an. Avbryt inte leken när det första laget är färdiga utan låt alla grupper bli klara.

Aktivitet

Aktivitet

34

Kopplingar till läroplan Lgr11Genom att arbeta med detta material och göra de aktiviteter som föreslås finns möjligheter att inkludera delar av det centrala innehållet från flera skolämnen. Nedan finns utdrag ur det cen-trala innehåll som kan kopplas till materialet.

Årskurs 1-3Idrott och hälsa

* Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i red- skapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.

* Enkla lekar och danser och deras regler.

* Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur- och utevistelser.

* Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning.

* Lekar och rörelse i natur- och utemiljö.

* Allemansrättens grunder.

* Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser.

Naturorienterande ämnena * Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar

till olika årstider.

* Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.

* Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.

* Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.

* Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

* Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer

Samhällsorienterande ämnena * Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.

* Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.

* Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.

* Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.

* Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvä- gar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

35

Hem- och konsumentkunskap * Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och

matlagning.

* Bakning och matlagning och olika metoder för detta.

* Måltidens betydelse för gemenskap.

* Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.

Slöjd * Handverktyg och redskap, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

* Enkla former av några hantverkstekniker, till exempel metalltrådsarbete, sågning och tovning.

* Utforskande av materialens, redskapens och verktygens möjligheter.

* Slöjdföremåls funktion och betydelse som bruks- och prydnadsföremål.

* Några slöjdmaterials ursprung, till exempel ull och svenska träslag.

Svenska * Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga

drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

* Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.

* Handstil och att skriva på dator.

* Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

* Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

* Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inled ning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.

* Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

* Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

* Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.

Årskurs 4-6 Idrott och hälsa

* Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

* Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter.

* Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor. Kartors uppbyggnad och symboler.

* Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider.

* Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.

* Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur- och utevistelser.

36

Biologi * Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosys

temtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.

* Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken bety delse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.

* Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Sam band mellan organismer och den icke levande miljön.

* Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den. Enkla fältstu dier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.

* Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.

* Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

* Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, tex. i faktatexter och tidningsartiklar.

* Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

Kemi * Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan

återgår till naturen.

Geografi * Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika

resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.

* Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.

* Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.

* Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

Hem- och konsumentkunskap * Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och

matlagning.

* Bakning och matlagning och olika metoder för detta.

* Måltidens betydelse för gemenskap.

* Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.

Slöjd * Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter.

* Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

* Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.

* Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.

* Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material.

37

Svenska * Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga

drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

* Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.

* Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

* Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presen- tation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

* Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskriv- ningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

* Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

* Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

* Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

* Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.

* Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

38

Håll Sverige RentVår vision är ett skräpfritt Sverige! Alla projekt vi driver syftar till att göra verklighet av denna vision oavsett om det rör sig om kampanjer som organiserar skräpplockning, om utbildningar på arbetsplatser eller om ut-märkelser till olika typer av verksamheter. Vi vill med vår verksamhet medverka till att minska individens ned-skräpning, främja återvinningen och öka miljömedvetenheten i syfte att bidra till en hållbar utveckling. Håll Sverige Rent vill ge barn och ungdomar kunskap och handlingskompetens för att kunna verka för ett hållbart samhälle. Det vill vi åstadkomma framför allt genom att uppmuntra och stötta förskolor och skolor att arbeta konstruktivt och handlingsinriktat med hållbar utveckling. Vår övertygelse är att om vi tidigt i livet lär oss att bry oss om vår närmiljö, är chansen stor att vi också utvecklar en hållbar livsstil som är skonsam för miljön.

Stort tack

...t ill de pedagoger som läst, kommenterat och bidragit med

goda idéer. Tack Hanna Mattsson, Ann-Christin Björnfot och framför allt tack Agneta Adelsköld som läst ett antal gånger och bidragit med bra

förslag och kloka råd.

39

Bilagor

Bilaga 1 36-leken om allemansrätten

1. Får man elda i skogen?2. Spring hela laget 5 varv runt ett träd.3. Får man plocka nötter?4. Vad ska man tänka på om man eldar i skogen?5. Vad gör man av sitt skräp när man är i skogen?6. Hitta något som ni tycker är vackert och visa för lekledaren.7. Får man fiska var man vill?8. Vilka blommor och andra växter får man plocka och vilka inte?9. Spring som hästar men låt som grodor.10. Får man gräva ner sitt skräp för att bli av med det?11. Mellan vilka datum måste hundar hållas kopplade?12. Får man plocka orkidéer?13. Krama det största trädet ni hittar.14. Får man cykla var man vill i skogen?15. Får man plocka mycket bär för att sälja dem?16. Vad är viktigt att tänka på när man går på betesmarker med djur?17. Är det okej att ta grenar från träd för att bygga sig en koja?18. Får man plocka blåbär?19. Försök att hitta en ätlig växt.20. Vad ska man tänka på om man ska tälta i skogen?21. Heja på de andra lagen genom att ropa Heja! tre gånger.22. Vad betyder att en växt är fridlyst?23. Får man ta lite bark ifrån ett träd om man vill göra en barkbåt?24. Hur många nätter får man tälta utan att fråga om lov?25. Hur nära får du gå förbi ett hus som någon bor i?26. Varför är det viktigt att stänga grindar när man går genom hagar där djur betar?27. Hur ser ett ställe ut som är bra att elda på?28. Vilken mark är dålig att elda på?29. Får man plocka frukt från någon annans tomt?30. Får man ta en morot från en åker med massor av morötter?31. Hämta något som är okej att ta för att elda med32. Varför är det viktigt att hunden går i koppel under tiden 1 mars – 20 augusti?33. Får man gå på en privat väg?34. För vem gäller allemansrätten?35. Hämta var sin pinne som är lika lång som din fot.36. Ropa ” Vi har koll på allemansrätten!” tre gånger.

AllemansrättspassUtfärdas till:

som har extra bra koll på allemansrätten!

För vetskapen att vi bör vara försiktiga och inte störa människor eller djur, skräpa ner och skada naturen. För kunskapen om hur man beter

sig i skog och mark för att natur och människor ska må bra.

Stiftelsen Håll Sverige RentBox 4155, 102 64 Stockholm

Tel: 08-505 263 00www.hsr.se

Materialet är delfinansierat av Naturvårdsverket

Det här utbildningsmaterialet är uppbyggt kring ett äventyr där eleverna hjälper till att skydda ett örnbo från att bli plundrat av äggtjuvar. De blir kontaktade av den hemlighetsfulla ”Svenska Örnföreningen” och ombedda att bosätta sig under en tid i skogen för att vakta boet. Eleverna får genomföra uppdraget med det enda kravet att allemansrätten hela tiden ska respekteras.

Med Det stora Örnäventyret kan ni lära er mer om allemansrätten på ett lek-fullt och engagerande sätt genom värderingsövningar, aktiviteter och lekar. Det finns även kopplingar till det centrala innehållet i flera kursplaner i läroplanen för grundskolan. Utbildningsmaterialet riktar sig till årskurs 1-6.

Allemansrätten är en unik möjlighet för oss alla att röra oss fritt i skog och mark. Därför är det viktigt att vi känner till de rättigheter och skyldigheter vi har när vi vistas i vår fantastiska natur. Det handlar om alltifrån att inte skräpa ner till att kunna bete sig rätt ifall man träffar på ett djur med ungar i skogen.

Eftersom materialet tar upp nedskräpningsproblematik och tipsar om aktiviteter att göra kring detta, så passar det bra att göra arbetet i samband med Håll Sverige Rents Nationella Skräpplockardagar. Gör som många andra skolor och gå ut och visa att ni tycker nedskräpning är onödigt och fel!

Länge leve örnarna!