1

Den spekulativa materialismen – en ny väg för filosofin? En läsning av Après la finitude

Av: Aron Bodelsson Södertörns högskola | Institutionen för filosofi Kandidatuppsats 15 hp Filosofi | vårterminen 2018

2

Abstract:InthisessayImakeacomprehensivepresentationofAprèslafinitudebyQuentin

Meillassoux.Thebasicconceptsofthebookareintroducedandthemainlinesofarguments

areexposed.Thefocusliesontherelationshipbetweenscienceandphilosophy,understood

onthebasisofapresumedconflictbetweenontheonehandwhatMeillassouxcallsthe

ancestralstatementsofscienceandontheotherwhathecallsthecorrelationismofmodern

philosophy.Finally,Idiscusstheresponseoftwoprominentscholarsofcontinental

philosophy,MartinHägglundandCatherineMalabou,totheideasdevelopedinAprèsla

finitude,andthustrytoassessMeillassoux’scontributiontocontemporaryphilosophy.

Keywords:Meillassoux,speculativematerialism,correlationism,necessity,contingence,time

3

Innehållsförteckning:

1.Inledning 41.1Efterpostmodernismen–nyrealismen? 4

1.2Kortöversikt 4

2.Enmotsättningmellanfilosofinochvetenskapen 62.1Denvetenskapligarevolutionenochfilosofinskontrarevolution 6

2.2Korrelationismenochdeancestralautsagorna 8

2.3Tvåmöjligainvändningarfrånkorrelationisterna 10

3.Meillassouxsförslag:denspekulativamaterialismen 123.1Descartessommodell 12

3.2Kantskritikavdennödvändigasubstansen 13

3.3Detnyaabsoluta:fakticiteten 16

3.4Härledningavtvåteorem 19

3.5Humesproblemochsannolikhetsteorinsgränser 22

3.6Livetsuppkomst 26

4.Kritikavdenspekulativamaterialismen 274.1Hägglundskritik–tillbakatillDerrida 27

4.2Malabouskritik–tillbakatillKant 30

5.Avslutandereflektioner 33

6.Källor 35

4

1.Inledning

1.1Efterpostmodernismen–Nyrealismen?Denpostmodernaepokenverkarvaraöverifilosofihistorien.Vadhardenersattsav?Den

rörelseninomdenkontinentalafilosofinsomdetsedannågraårpratasochskrivsmestom

verkarvaraennyrealism.1Dennarörelseärettspretigtfenomensomgårundermånga

namnsåsomnyrealism,nymaterialism,spekulativrealism,spekulativmaterialismeller

objekt-orienteradontologi.Gemensamtfördemallaärettintresseförvetenskapochett

uppvärderandeavobjektivtvetande.Detmestutmärkandeochbetydelsefullaverketför

dennarörelseärtroligenQuentinMeillassouxsbokAprèslafinitudesompubliceradesår

2006.2CatherineMalaboumenarattdennabok”hasprovokedagenuinethunderstormin

thephilosophicalsky”.3IförordettillAprèslafinitudeskriverAlainBadiouattdennabok

öppnarenheltnyväginomdetfältinomfilosofinsomkallaskunskapsteori.4Denspekulativa

realismeniallmänhetochMeillassouxsbokisynnerhethargettupphovtillomfattande

diskussioninomdenkontinentalaakademiskafilosofin.Ännuhardockväldigtliteelleringet

skrivitsomdennabokiSverige.Denhäruppsatsenhardelvissomambitionattutgöraen

introduktiontillAprèslafinitudemedförhoppningenomattdetprojektsomMeillassouxdär

presenterarskafåmeruppmärksamhetidensvenskafilosofiskadebatten.Förutomen

presentationavdegrundläggandebegreppenochargumentensomMeillassouxanvänderi

AprèslafinitudesåförjagenfördjupaddiskussionavbegreppettididialogmedMartin

HägglundochbegreppetdettranscendentalaidialogmedCatherineMalabou.Avsiktenär

attfåenförståelseförvadMeillassouxsbidragtillfilosofinidagkanvaraochhurvi

eventuelltkantänkavidareutifrånhansidéer.

1.2KortöversiktIkapitel2visarjagpåvilketsättMeillassouxmenarattdetfinnsenkonfliktmellan

vetenskapenochfilosofinidag.Kortsagtbestårdennakonfliktiattdenmoderna

1Nilsson.Svenskadagbladet,2015-05-122Titelnbetyderöversatttillsvenska”efterändligheten”.3Malabou.Thejournalofspeculativephilosophy,2424Meillassoux.Aprèslafinitude,11

5

vetenskapenfälleromdömenomhurvärldenvarinnandetfannsmänniskormedans

filosofinefterKantmenarattviendastkanhakunskapomvärldensåsomdengestillett

subjekt,intehurdenärisigsjälv.Följaktligenkanvienligtfilosofernaintevetahurenvärld

utansubjekt,dvs.utanmänniskor,skulleseut.Ikapitel3visarjaghurdennamotsättning

lederMeillassouxtillatt,inäradialogmeddenpost-kantianskafilosofin,utvecklasitteget

filosofiskaprogramsomhankallarförspekulativmaterialism.GrundteseniMeillassouxs

programärattdetendasomärnödvändigtivärldenärattingentingärnödvändigt,dvs.att

vadsomhelstkanskenärsomhelst.5DettaformulerasocksåavMeillassouxsomatttidenär

detendanödvändiga.Medandraordsåkanalltingupphöraattexistera,allt–förutomtiden

själv.

Ikapitel4presenterarjagsedantvåinvändningartilldenspekulativamaterialismen.Martin

HägglundställerisinkritikMeillassouxstidsbegreppmotetttidsbegrepphämtatfrån

JacquesDerrida.HanmenarattMeillassouxstidsbegreppsaknarenrelationtillmaterienoch

rummetochattDerridastidsbegreppdärförärossmerbehjälpligtförattförstålivets

uppkomstpåjorden.Malabouställerisinkritikdenmerallmännafråganhuruvidaviklarar

ossutanKantsbegreppsomdettranscendenta.Honmenarattdetärönskvärtattlämnadet

bakomoss,menattMeillassouxintenårhelavägenfram.Därmedförordarhonattvi

återigenläserKanteftersomhonanseratt”ThetrajectoriesofthethreeCritiquescoincides

withthemostradicalexposureofthetranscendentaltoitsowndestructionever.”6

Idetavslutandekapitel5såfortsätterjaganalysenavidéernaiAprèslafinitudeIdialogmed

HägglundochMalabou.

5DetmestextravagantaresultatetavdennahållningärnogMeillassouxspåståendeattdetärmöjligtatttänkasigattenGudnärsomhelstkanuppstå.Seartikeln”Deuilàvenir,dieuàvenir”iCritique,no.704-705.6Malabou.Thejournalofspeculativephilosophy,253

6

2.Enmotsättningmellanfilosofinoch

vetenskapen

2.1Denvetenskapligarevolutionenochfilosofins

kontrarevolutionEnligtMeillassouxstolkningsåmisslyckadesfilosofinmedattmötadeframstegsomgjordes

inomvetenskapenunderperiodenmellan1500-och1700-taletsomkallatsden

vetenskapligarevolutionen.Startpunktenfördenvetenskapligarevolutionenbrukarsättas

till1553dåCopernicusverkDerevolutionibusorbiumcoelestiumpublicerades.Där

presenterarhansinteoriomattdetärsolenochintejordensombefinnersigicentrumav

universum.DessförinnanvardetPtolemaiosbildavuniversumsomgälltdärjordenvari

centrum.Ibörjanav1600-taletsålyckadesGalileoGalileigeenmatematiskbeskrivningav

fallandekropparsrörelse.Dettaärenbetydelsefullhändelse,enligtMeillassoux7.Hanmenar

attGalileianvändermatematikenpåettsättsomingengjorttidigare.Detnyabeståriatt

beskrivafenomensominteuppenbartlånarsigtillenmatematiskbeskrivning,han

åstadkommerennynivåavabstraktion.Detliggernäratillhandsattgöraberäkningarpå

fenomeninaturensomöverensstämmermedgeometriskaformer,såsomcirklareller

kvadrater,menattförändringenienrörelseocksåkanbeskrivasmatematisktöppnarupp

tankenförheltnyamöjligheter.Möjlighetersomvifåttserealiserasunderdeårhundraden

somföljtpåGalileisupptäcktframtillvårtid.Idagfinnsdetknapptnågotfenomensominte

potentielltkanfåenmatematiskbeskrivning.Fråganhandlarsnarareomattavgöravadsom

intekankanbliföremålförmatematiskmodellering.Matematikenssegertågäridet

avseendetettfaktum.

FramtilldenvetenskapligarevolutionensåvardetAristotelesfysikochbeskrivningav

universumsomhadegällt.NärnuAristotelesfysikersattesavennysåbörjadeocksåhans

metafysikifrågasättasavfilosoferna.EnviktigetappidennakritikärImmanuelKantsfilosofi.

KantsfilosofiärsombekantettsvarpådetproblemsomHumeställtomlagenomorsakoch

7Meillassoux.Aprèslafinitude,170-171

7

verkan.Humehadepåpekatattdetintefinnsnågongrundförpåståendetattenhändelse

orsakarenannan.Hansexempelombiljardkulornaärvälkänt.Enbiljardkulaträffarenannan

varpådennasättsirörelse.FörHumeärdetendastpågrundavattvisettsammasakskeså

mångagångersomvikanpåståattdenenabiljardkulanärorsaktillattdenandrasättsi

rörelse,detäralltsåendastvårvanasomärgrundfördettavetande.Mennågotverkligt

vetandekandetaldrigbli,förenligtHumefinnsdetingetsättattavgöraomdetena

verkligenorsakardetandra.Kantssvarpådettablirattsägaattorsakochverkanärenavde

tolvförståndskategoriernahosdettranscendentalasubjektet.Orsakochverkanäralltsåen

delidetsystemsomstrukturerarverklighetenföross.Menisammastundsåavsägersig

ocksåKantanspråketpåattvetanågotomverklighetensjälv,ellertinget-i-sig.

KantskaparhärramverketfördenfilosofiskariktningsomMeillassouxkallarför

korrelationismen.Korrelationismenbestårihävdandetattrelationenalltidföregårde

entitetersomingårirelationen.

Korrelationismenbeståriattförnekamöjlighetentillattförståsubjektivitetensdomän

ochobjektivitetensdomänoberoendeavvarandra.Åenasidansåinnebärdettaattvi

aldrigkangreppavadettobjektäri-sig;åandrasidaninnebärdetattvialdrigkan

greppavadettsubjektskullevarasomintealltid-redanbefinnersigienrelationtillett

objekt.8

Kantsversionavkorrelationismenärfortfarandeenmildareeller”svag”variantav

korrelationismenligtMeillassoux.DenärsvagförattKantfortfarandeupprättarengränsför

vadvärldenkanvaraävenomviintekanfånågonkännedomomvaddenär.Dettavillkorpå

världensomKantpostulerarärattdenintekanstridamotmotsägelselagen.Senare

versioneravkorrelationism,somMeillassouxkaraktäriserarsomstarkavarianter,avsägersig

möjlighetentillpåståendenomvadvärldenkanellerintekanvara.EnligtMeillassouxsåhar

korrelationismenvuxittilldendominerandefilosofiskadogmenidag.Denomfattarsåvälden

analytiskasomdenkontinentalatraditionen.9Inomdenanalytiskafilosofinsåkan

korrelationenbeståiparetspråk-referens.Defrämstaföreträdarnafördenstarka

8Ibid,19.AllacitatfrånAprèslafinitudeäröversattafrånfranskaavmig,uppsatsensförfattare.9ibid,20

8

korrelationismenunder1900-taletvarprecisdefrämstaföreträdarnafördessabåda

traditioner,nämligenHeideggerochWittgenstein.10

MeillassouxbetraktardetsomenstorironiattKantkaraktäriserarsinfilosofisomen

kopernikanskrevolution.11VadsomskermedKantsfilosofiärsnararePtolemaiosrevansch

påCopernicus.Närfysikensresultatförflyttarmänniskanbortfråncentrumiuniversum,så

innebärkorrelationismenattmänniskanmedfilosofinshjälpåtertarenpositionicentrum.

Närfysikenuppnårenmerexaktbeskrivningavverklighetenännågonsintidigareså

ogiltigförklararfilosofinallbeskrivningavverklighetensjälv.Dettaärännuintesåtydligt

medKantsomfortfarandetrorpåenverklighetoberoendeavmänniskan.Menhansfilosofi

ärenligtMeillassouxbörjanpåenrörelseinomfilosofindärfråganomverklighetenfårträda

tillbakatillförmånförfråganomrelationenmellansubjektetochverkligheten.

2.2Korrelationismenochdeancestralautsagorna

VadsomförossidaggörenkritikavkorrelationismenangelägenärenligtMeillassouxflera

sakersaker,menviktigasteärattvetenskapenunder1900-taletproduceratvadMeillassoux

kallarförancestralautsagor.12DessaancestralaärenligtMeillassouxoförenligamed

korrelationismen.

Omkringår1900såbörjadevetenskapennånyainsikteromatomerna,demycketsmå

beståndsdelarsombyggeruppmateriansomomgeross.Mantroddeförstattatomernavar

evigaochoförstörbarameninsågnuattmångaavdemgenomgicksönderfallsprocesser.

Manförstodattolikaisotoperhadesinaegnabestämdakonstanterförhurlångtid

sönderfallettog.13Dettakallasocksåförenvissisotopshalveringstid.Dessahalveringstider

10Ibid,2011Ibid,174-7512EnannanviktigmotivationtillenkritikavkorrelationismenärenligtMeillassouxattdenäroupplösligtförbundenmedfideismen.Hanserisjälvaverketkorrelationismensomorsakentilldetsomkallatsreligionensåterkomstochävenenväxandereligiösfundamentalism.”Densamtidafanatismenförståsalltförlättsomenåteruppståndenarkaismsomskulleståivåldsammotsättningtillförtjänsternahosdetvästerländskakritiskaförnuftet;mentvärtomsåärdeneneffektavdennakritiskarationalitet,ochdettasamtidigtsom,detbörunderstrykas,dennarationalitetverkligenvar,lyckligtvisså,ettframgångsriktangrepppådogmatismen.”(Meillassoux.Aprèslafinitude,80)13InformationtillstödförföljandestyckeärhämtatfrånartikelnRadioaktivitetpåNE.se

9

kanvaramycketkorta,istorleksordningentimmarellerdagar;ellermycketlånga,isjälva

verketlängreäntidensomvårtkändauniversumexisterat.Maninsågsnartattdettakunde

användasfördatering,iförstahandavbergarter.På1940-taletsålärdemansigattdatera

organiskamaterial,alltsålämningaravväxterochdjur.Dettagörsgenomatttittapåen

isotopavkolatomen,nämligenkol-14,somsönderfallermedenhalveringstidpå5700år.En

levandeorganismkommerhasammafördelningavdeolikakolisotopernasomatmosfären,

eftersomattkolatomernaidennaorganismständigttasuppfrånatmosfären.Mennär

organismendörsåupphörorganismensupptagavkolfrånatmosfärenochdåkommer

isotopenkol-14attbörjasönderfallatillmerstabilakolisotoper.Genomatttittapå

förekomstenavkol-14iendödorganismkanmansålundamedganskagodprecisionavgöra

hurlängedenharvaritdöd.Mendennateknikärinteanvändbarpåorganismersomäräldre

än50000år,fördåharförekomstenavkol-14blivitsålågattdenärsvårattmäta.Attmäta

fossilerochbergartersålderpådettaviskallasradiometriskdatering.Detärmedhjälpav

andraisotoperavandraämnenmedmycketlängrehalveringstidsommanuppskattatåldern

påvårplanettillca4,6miljarderår.Manharocksåuppskattatattdeäldstalämningarnaav

vårart,Homosapiens,är315000årgamla.Meillassouxsdefinitionavenancestralutsagaär

attdenpåstårnågotomvadsomhändeinnandetfannsmänniskor.14Såettexempelpåen

ancestralutsagaärattjordenbildadesförca4,6miljarderårsedan.

Allaancestralautsagorstårimotsättningtillkorrelationismensgrundläggandeantagande

somärattrelationenalltidföregårdetvåentitetersomingårirelationen.Denmoderna

vetenskapenpåstårotvetydigtattvärldensjälvföregårrelationenmänniska–värld.Världen

haringaproblemmedattexisterautanettsubjektsomuppfattarden.Såvadviserenligt

Meillassouxärattdetsomskeddeunderdenvetenskapligarevolutionen,nämligenfördet

förstaattmänniskanförloradesinplatsicentrumavuniversumochfördetandraattvår

kunskapomdenmateriellaverklighetenblevalltmerexakt,dessatvåtendenserhar

vetenskapenbarafortsattattförstärka.Samtidigtharfilosofinsförstareaktion,attgåi

motsattriktningavdessatendenser,ocksåförstärktsmedenalltmerradikaliserad

korrelationism.

14Ibid,26

10

FörMeillassouxsåmotiverardeancestralautsagornaenåtergångtilldendistinktionmellan

primäraochsekundärakvalitetetersomblevotänkbarefterKant.Dennadistinktionfinns

hosDescartesochLockeochgörskillnadmellandeegenskaperhostingensomärberoende

avmänniskansspecifikasättattuppfattavärlden,alltsådesssinnligaegenskaper,ochde

egenskapersomäroberoendeavsinnena.FörDescartessåärdeprimärakvaliteterna

tingensutsträckningirummet.Meillassouxharproblemmeddettaeftersomhanmenaratt

detintegåratttänkasigutsträckningirummetutanatttänkasigattdeutsträcktatingenhar

enfärg,ochfärgärensinnligegenskap.SåMeillassouxvillsättakategorinmöjlighetenatt

modellerasmatematisktsomdeprimärakvaliteternasdomän.15Alltingsomkanuttryckasi

matematikärförMeillassouxegenskapersomäroberoendeavsinnenaochalltsåprimära

kvaliteterhostingen.Meillassouxmenarattkunskapomprimärakvaliteterperdefinitionär

absolutkunskap.Ochisintropåmöjlighetentillabsolutkunskapomenvärldoberoendeav

ossstårhanuppenbarligenikonfliktmeddenmestafilosofisombedrivitsiKantsefterföljd.

2.3Tvåmöjligainvändningarfrånkorrelationismen

Meillassouxföreställersigtvåinvändningarsomkorrelationisterskullekunnaframföramot

påståendetattancestralautsagorochkorrelationismäroförenliga.Detförstagårutpåatt

ifrågasättafokuseringenpåhändelsersomärtemporärtavlägsnanärmanlikavälkanta

exempelpåhändelsersomskerifjärrangalaxer.Alltsåhändelsersomärsårumsligtavlägsna

attmanintekantänkasignågotvittnetilldem.Därifrångårdennainvändningvidaremed

attpåståattdeticke-givnasomsådantaldrigutgjortettproblemförkorrelationismen.Bland

annatärHusserlsanalysavkubenettberömtsådantexempel.Kubengesalltidsomen

kombinationavgivenhetochicke-givenhet.Detfinnsalltidsidoravdensomärvändabort

fråniakttagaren.16Meillassouxssvarpåsinegenhändigtformuleradeinvändningärattman

intekanlikställadetsomskettinnandetfannsnågrasubjektsomkanupplevanågot,med

detsomskersamtidigtmedexistensenavupplevandesubjektmensomavavståndsskälinte

kanupplevasavdessa.Meillassouxskriver:

15Ibid,1616Ibid,38

11

Sofismenhosdennaförstainvändning[…]bestodiattdöljaenlakunmedenannan,att

maskeraetticke-varaavdetgivnamedengivenhetavicke-varande,somomdenförsta

kundeförastillbakapådensenare.17

VadMeillassouxvillsägahärärattdetfaktumattdetfannsentidiuniversumnärdetinte

fannsnågraupplevandesubjektintegårattlikställamedattdetiettuniversummed

upplevandesubjektfortfarandefinnssådantsomavolikaskälinteärtillgängligtföratt

upplevasavdessasubjekt.Detfaktumattviharperceptioneravfrånvaro(”jaghittarinte

minaglasögon…”)ärintedetsammasomattdetfinnsfenomensomapriorialdrigkundebli

föremålförenperception(alltsåhändelserinnandetfannsmänniskor).

DenandrainvändningensomMeillassouxikorrelationisternasställeformulerarmotsin

egenkritikärattmanintefårbegåmisstagetattblandaihopdenempiriskaochden

transcendentalanivån.Åenasidanharvikropparmedmedvetandesomnågongångitiden

uppstått.Åandrasidanharvidetranscendentalavillkorenförvetandet,mendessaharinte

uppståttfördessaärinågonmånföretidochförerum.Deärinteeviga,fördeäringet

objektsomexisteraritidenochdärförkandeintehellervaraeviga,deärheltenkeltutanför

tidenochrummet.Sådetfaktumattdedjurmedmedvetandevarskunskaplyderunder

dessatranscendentalavillkorengånguppstodochalltsåintealltidfunnitsärjustett

empirisktfaktum,ochsomsådantärdetovidkommandepådentranscendentalanivån.Det

kanalltsåintefungerasomkritikavattverklighetenalltidkonstituerasavett

transcendentaltsubjekt.

MotdennaargumentationhävdarMeillassouxattdettranscendentalasubjektetunderalla

omständighetermåstehaenkropp,detärettnödvändigtvillkor.Meillassouxkallardetför

etticke-empirisktvillkorpådettranscendentalasubjektet.

Viupptäckeralltsåattvetenskapenstidsbegrepptemporaliserarochrumsliggöruppkomsten

avlevandekroppar,dvs.uppkomstenavexistensvillkorenfördettranscendentala.

Uppkomstenavdelevandekropparnainnebärenmaterialiseringavsubjektetochdess

egenskapavperspektiv-på-världen.Attsubjektetuppstodhär,pådennajord,elleromde

ocksåkanhauppståttnågonannanstansärenheltempiriskfråga.Menattsubjektenhar

uppstått,baraheltenkeltuppstått,itidenochrummet,materialiseradeikroppar,ären

17Ibid,42

12

frågasomoundvikligenangårsåväldeobjektivakropparnasomdetranscendentala

subjekten.18

Meillassouxsägerhärattdetfaktum,somgivitsossavvetenskapen,attmänniskornaen

gånguppståttitidochrumställerfråganomdetranscendentalavillkorenförvetandetpå

huvudet.Subjektetskategorialaformerförvetandekanintesägaossnågotomdenrumtid

somexisteradeinnansubjektetexisterade.Vimåstealltsåsökagrundenförvårtvetande,för

vetenskapen,någonannanstansänisubjektetstranscendentalavillkorförvetande.

Menomnuallamodernafilosoferärkorrelationistersomintekanaccepteradeancestrala

utsagorna,varförhörvidåintefilosofernaförnekadessapåståendenfråndetvetenskapliga

samfundet?Meillassouxmenarattkorrelationisternagörenomtolkningavdeancestrala

utsagorna.Derastolkninggerföreträdeåtdenupplevelsesomgervetenskapsmannen

kunskapomvärldeninnanmänniskan.Kunskapengesalltidtillenpersoniettnu,ochges

sedansomancestral.Meillassouxmenarattkorrelationisternapåennivåger

vetenskapsmännenrättiattfälladessaancestralautsagor,menattdemenarattde

egentligenendastärgiltigaiennaiv,objektivistiskinställningtillvärlden;ochiden

korrelationistiska,djupareförståelsen,såvetmanattkorrelationenalltidföregårvarandet,

ochattdetdärförstriktsettintekanhaexisteratnågotvarandeinnanmänniskanvardärför

attförnimmadet.19

3.Meillassouxsförslag:denspekulativamaterialismen

3.1Descartessommodell

MenvadhardåMeillassouxföregetförslagpåenfilosofisomförmårgörarättvisaåt

vetenskapensframsteg?ViharsettatthanmedvissamodifikationervillåtertaDescartes

distinktionmellanprimäraochsekundärakvaliteter.FaktumärattDescartesfilosofiisin

18Ibid,4719Ibid,34

13

helhetutgörenmodellförMeillassoux.Descartesfilosofiutgörenmodelleftersomattden

harenmetodförattnåframtilldetabsoluta.MenförattsepåvilketsettDescartesmetod

ändåärotillräckligsåfårvigåtillbakatillKantochhanskritikavdetontologiskagudsbeviset.

VikommerseattMeillassouxsamtidigtsomhanriktarhårdkritikmotkorrelationismen

ocksåståristorskuldtilldeniutvecklandetavsinegenfilosofi.FråganförMeillassouxär:

hurkanviåterfåenrationelltillgångtilldetabsoluta,utanattblimetafysikereller

dogmatiker?MeillassouxmedgerutanomsvepattviärarvtagaretillKantvaresigvivilleller

inte.20Utmaningenärattåterupprättadetabsolutautanattfallatillbakaidogmatism.

Descartesargumentationförmöjlighetentillkunskapomprimärakvaliteter,alltsådet

absoluta,utgörsenligtMeillassouxfundamentaltsettavtresteg.Hanbörjarmedattbevisa

existensenavengud,ochbevisetbestårjustiattomgudärperfektsåmåstehanexistera.

DettakalladeKantfördetontologiskabeviset.Sedanblirdennagudgarantförsanningenav

dettänkandesubjektetsupplevelser,eftersomenperfektgudinteluras.Ochsistasteget

bestårikonstaterandetattenotvetydigegenskaphosvärldenruntomkringossärattden

harenrumsligutsträckningitredimensioner.EftersomGudärperfekt,ochdärmedinte

luras,såmåstedetvarasant.Meillassouxreducerarsedandethärtilltvåstegsombildar

modellförvarjehärledningavprimärakvaliteter.Fördetförstaattetableraexistensenav

någontingabsolut(iDescartesfallenperfektgud);ochsedanattfråndettahärleda

matematikensabsolutagiltighet(vilketiDescartesfallgörsgenomattstödjasigpåatten

perfektgudintekanluras.)

Omviendastsertillformenförbeviset,såkanviintetänkaosshurdetskullevaramöjligt

attabsolutiseradenmatematiskadiskursenpånågotannatsätt[…]Vimåstealltsåsjälva

förmåskapaettbevissomlyderunderensådanform.21

3.2Kantskritikavdennödvändigasubstansen

IdénattettbegreppsdefinitionkanimpliceradessexistensserMeillassouxsom

fullbordandetavmetafysiken.Hananserattdenärnäraförbundenmedenannanprincip,

20Ibid,5221Ibid,53

14

nämligenprincipenomtillräckligorsak(Meillassouxkallardenförprincipederaison,alltså

orsaksprincipen),somformulerasförsthosLeibnizmensomenligtMeillassouxredanär

närvarandehosDescartes.22Principenomtillräckligorsaksägerattalltingmåstehaen

nödvändigorsakattvarasomdetärsnarareänpånågotannatsätt.Ommanhållerfastvid

denprincipensåbehövermanislutändannågotsomärsinegenorsakföratthindraen

oändligregression.DärförmenarMeillassouxattdetivarjemetafysikmåstefinnasnågot

somärsinegenorsak.

MenidénomattnågotkanvarasinegenorsakkritiseradesavKant.Hanmenadeattdet

aldrigfinnsnågonmotsägelseiattantaattettbegreppintemotsvarasavnågonexistens.

Existensäralltidnågotytterligaresomintegåratthärledafrånbegreppetsdefinition.

Meillassouxskriver:

Mankanmycketvälsägaattettvarande,förattvaraperfekt,måstehaegenskapenatt

existera–meninteattomvitänkerossettvarandesomperfektsåmåstedetockså

existera.23

DettaärkärnaniKantsvederläggningavDescartesmetafysik,och,menarMeillassoux,

samtidigtenkritikavvarjedogmatiskmetafysik.

MotbakgrundavovanståendekanMeillassouxgeenmerprecisformuleringavvadsom

krävsavenfilosofisomvillgedeancestralautsagornafilosofisklegitimitet:

Vimåstehittaenabsolutnödvändighetsominteförutsätterettvarandesomärabsolut

nödvändigt.24

Ochvidare:

Ommanintetrorpådenovillkorligagiltighetenhosförnuftprincipenochdennödvändiga

substansen;ochommanintehellertrorpådekorrelationistiskatolkningarnaavde

ancestrala[utsagorna],såärdetprecisiensådanutsaga–meddetabsolutamenutanett

absolutvarande–somvimåstesökaprincipenförlösningen[påvårtproblem].25

22Ibid,5723Ibid,5624Ibid,59.(Minkursivering)25Ibid,59

15

DetMeillassouxsökeräralltsånågotabsolutsomändåinteärettabsolutvarandesomhan

kansättainidenmodellhanmedDescartessomförebildställtuppsommetodföratt

grundadenmatematiskavetenskapen.

HärfinnsocksåmotivettillMeillassouxsanvändningavbegreppetspekulativ,dethandlar

omattavskiljasigfrånmetafysiken.Denspekulativafilosofinsökersommetafysikendet

absoluta,mendensökerettannatsättattgrundadetabsoluta.IMeillassouxsterminologiär

allmetafysikspekulativ,mendenspekulativafilosofinärintealltidmetafysisk,ochdetär

justenicke-metafysiskspekulativfilosofisomMeillassouxförsökerkonstruera.Ensådanär

möjligidenmåndetärmöjligtatt:”...föreställasigettabsoluttänkandesominteär

absolutistiskt.”26

Detärdensåkalladestarkakorrelationismensomkommervisapåenvägmotdetsom

Meillassouxnueftersöker.MenvadäregentligenskillnadenmellandetsomMeillassoux

kallarsvagochstarkkorrelationism?Kantärsomsagtrepresentantfördensvaga

korrelationismen.DettahängersammanmedattKantbevararenvisstillgångtilltinget-i-sig,

nämligenmöjlighetenatttänkadet.DettainnebärenligtKantinteattvikanhanågon

kunskapomdet.Menvivetattdetfinns,förfenomenenmåstehasittursprunginågot.Kant

menarfaktisktnågotmer,nämligenattdettating-i-sigintekanstridamotmotsägelselagen.

Denstarkakorrelationisten,däremot,förnekartänkandetstillgångtilltinget-i-sig.Omdet

finnsettting-i-sig,menardenstarkakorrelationisten,såkandetlikagärnastridamotde

grundläggandelogiskalagarna.Attnågontingärotänkbartförossinnebärinteattdetinte

kanfinnas,detinnebärbaraattdetärotänkbartföross.Mendenstarkakorrelationismen

harettkänneteckentillochdärärdeniöverenstämmelsemedKant(menintemed

exempelvisHegel),nämligenattdenhävdarattformenförkorrelationeninteärnågot

absolut.Denärfaktiskochkanendastkonstaterasochbeskrivas,menintehärledasfrån

något.27Därmedfinnsdetfördenstarkakorrelationistenintehellerisjälvakorrelationen

tillgångtillnågotabsolut.SålundablirKantochHegel,avtvåskildaorsaker,företrädareför

26Ibid,59.Svårtattöversätta.Originaltextenlyder:"envisagerunepenséeabsolutoirequineserapasabsolutiste."27IKantsfallhandlardetomförståndskategoriernasomintekanhärledasfrånnågramergrundläggandesanningarutanendastkanbeskrivas.

16

densvagarekorrelationismen.Kantpga.atthanmenarattmotsägelselagengällerförtinget-

i-sigochHegelpga.sinförståelseavsubjekt-värld-relationensomnågotabsolut.

Sammanfattningsvis:densvagakorrelationismenförespråkadeenav-absolutiseringav

orsaksprincipengenomattavfärdavarjebevisförenovillkorlignödvändighet;denstarka

korrelationismenvidhållerdessutom,inamnavettännustarkareavfärdandeav

orsaksprincipen,enav-absolutiseringavmotsägelselagen,genomattunderkastavarje

representationdenkorrelationellacirkeln.Påsåvisharviuppvisatdetvåinneboende

operationernaisamtidensförsvarandeavavfärdandetavdetabsoluta:intebara

korrelationensföreträdegentemotvarje’naivrealism’,utanocksåkorrelationensfakticitet

gentemotvarje’spekulatividealism’.2829

3.3Detnyaabsoluta:fakticiteten

Meillassouxbeskriversituationensomvistårinföridagmedkorrelationismensom

dominerandefilosofiskdogmsomliknandedensomDescartesstårinförefteratthan

etableratcogitotsexistensochskahittautivärlden.Skillnadenbeståridettacogitoeller

subjektskaraktär.DetsomförDescartesvarettsolipsistisktcogitoärnusnarareett

intersubjektivtcogito,mendettaintersubjektivacogitobefinnersigemellertidienslags

gemensamsolipsismivåroförmågaattnåuttillenvärldoberoendeavosssjälva.30

MeillassouxharkonstateratattdetabsolutasomhaneftersökerförattiDescartesefterföljd

hittatillbakatillverklighetensomäroberoendeavmänniskanmåstevara,tillskillnadfrån

Descartes,icke-dogmatiskt.Ochdettaicke-dogmatiskaabsolutavarandekommervaraen

absolutfakticitetsomhanhämtarfråndenstarkakorrelationismen.Hanmenarattdet

faktumattviintekanfinnanågonnödvändighetihurrelationenmellansubjektochvärldser

utintebörbetraktassomenbristhosvårkunskapsförmåga.Iställetbörviinseattdetinte

28Meillassoux.Aprèslafinitude,7029Meillassouxbenämnerdenkorrelationellacirkelndetkorrelationistiskaargumentetattdetintefinnsnågonmetodförettsubjektattvetaattnågotsomgestilldetskullekunnaexisteraoberoendeavdetfaktumattdetjustgestillsubjektet.30Meillassoux.Aprèslafinitude,81

17

finnsnågonnödvändighetidennarelation,denärjustettfakta,ochnärsomhelstkan

upphöra.31

Meillassouxmenarattfakticitetenärettslagsomedvetetabsolutentitetidenstarka

korrelationismen.Förattkunnaförsvarasinpositionsåmåstekorrelationistenisinstarka

varianthelatidenföraframmöjlighetenattsakerkanvarapåettheltannatsättellerinte

längrevara.Medandraord:detfinnsingetnödvändigtvarande.MenMeillassouxverkar

tänkaattommanpåpekadedettaförkorrelationistensåskullehanvärjasigmotdetta.Han

skullesägaattdetgårinteattsägaattexempelvisenkristenharfelnärhanmenarattdet

finnsenallsmäktiggud;mendetintehellerfinnsnågotsättfördenkristneattvisaatthan

harrätt.Menattalltärmöjligtinnebärjustattdendogmatisktkristnatolkningenavvärlden

kanvarariktig.HärmenarMeillassouxattkorrelationistengårinienlogiskåtervändsgränd.

Fördetärmedsammaargumentsomhanförsvararmöjlighetenavdenkristnatolkningenav

världen,nämligenargumentetattalltärprincipielltmöjligt,sompåsammagång

diskvalificerardenkristetdogmatiskavärldstolkningendäralltjustinteärprincipielltmöjligt,

fördärfinnsdetettabsolutvarandesomsättergränsernaförvadsomärmöjligtochinte.

Fakticitetenmåsteförsvarasmotdetdogmatiskaförattförblifakticitet.32

Meillassouxpoängterarbetydelsenavdethärresonemangetförsintes.Hanmenarsigalltså

finnadetabsolutaochhanfinnerdetjustiförnekandetavvarjenödvändigtvarandeeller

nödvändigrelation.Hanmenarattdetärennödvändigkonsekvensavförnekandetav

absolutavarandenattmanupphöjerfakticitetentilldetabsolutasnivå.Hanharmånga

synonymertillfakticiteten.Hankallardenocksåfördetkontingenta.Hananvänderockså

fakticitetsprincipenochoförnuftprincipensynonymt.33Alladessatermerärolikasättatt

uttryckadengrundläggandetesenidenspekulativamaterialismen:Detendasomär

nödvändigtärattingentingärnödvändigt.34

31Ibid,8932Ibid,89-9033Förigrundenärfakticitetsprincipenennegationavorsaksprincipen,dvs.principenomtillräckligorsak.34Iföreläsningen”Principesdusignecreux”somgavspåÉcolenormaleSupérieureår2016sålederhanfakticitetensabsolutagiltighetibevisutanattsättadenirelationtillkorrelationismen.Omhani”Aprèslafinitude”kommerframtilldenutifrånenmotsägelseinomkorrelationismensåpresenterarhandärettmerdirektbevis.Dåutgårhanjustfrånvetskapenomsubjektetsegenicke-nödvändighet,alltsåvetskapenomattjagskullekunnaupphöraattexistera.Dettaärunderallaomständigheternågotabsolutochkaninteberopåmigsjälv.Mittegetupphörandeäralltidenhändelsesompåettplanäroberoendeavmigsjälv.Ommantolkarsubjektetsupphörandesomenhändelsekorreleradtillsubjektetsjälvsålyckasmanaldrigtänkasubjektets

18

Förattklargöravadfakticitetenbeståri,ochpåvilketsättdenärabsolut,sårelaterar

Meillassouxdentilltiden.35Tidenärabsolutochevig,eftersomattomdenskaupphöra,gör

dendetoundvikligenienannantid.Enspecifiktidstyrdavspecifikalagarkanupphöra,men

baraförattgeplatsåtenannantidmedandralagar.Påsåvisärdettidenutanlagarsomär

denabsolutatiden.Detärentidsomintekanupphöra,menbaradärförattdenegentligen

saknarlogos,densaknarförnuft.Denärenscenförvadsomhelst,alltutomdensjälvär

kontingent.Alltutomdensjälvkanupphöra,ellerfördendelenevigtbeståtillsammansmed

tiden,mendåinteavnödvändighet,förnödvändighetengällerendasttidensjälv.Detenda

nödvändigaärsåledesattingetärnödvändigt.Härframstårfakticitetensomförbryllandelik

tidensjälv.

Dennatidkansåledesintetänkasinomfysikensramar,eftersomdessendalagärattden

inteharnågonlag.Menintehellermetafysikenkan,enligtMeillassoux,tänkaden,fördenna

tidärdetpotentiella–ellerfaktiskaommansåvill–tillintetgörandetavvarjemetafysisk

entitet,ommetafysisktförståssomevigtellerabsolut.

Nukanhanocksågesigpåenkritikavdenstarkakorrelationismenutifrånenspekulativ

position.Hanmenarattdenstarkakorrelationismendöljer,genomomvägenviabegreppet

”Letoutautre”36,dvs.möjlighetenomenabsolutskillnadmellantänkandetochvarandet,en

tillhörighettillförnuftsprincipen,dvsattalltingharenorsaktillattexisterasomdetgör

snarareänpånågotannatsätt:

Detrationellaharblivitoåtkomligtförtänkandet,mendetharbehållitsisinegenskapav

oåtkomligt,itillräckligmånförattmotiveravärdethossitteventuellatranscendentala

framträdande.Dennatropåenslutgiltigrationalitetavslöjardenverkliganaturenhosden

starkakorrelationismen:dethandlarinteomettövergivandeavförnuftprincipenutan

iställetettförespråkandeavenirrationelltropåjustdennaprincip.37

faktiskaupphörande,hävdarMeillassoux.Omsubjektetverkligenskakunnaförintassåmåstedettaocksåskepåennivåoberoendeavsubjektetsjälvt.Somhanformulerardetiföreläsningensåkommersubjektetsupphörandealltidattvaraenabsoluthändelseivärlden.35Meillassoux.Aprèslafinitude,9636EttbegreppsomenligtMeillassouxärcentraltfördenstarkakorrelationismen.DetkommerfrånEmmanuelLevinas.37Meillassoux.Aprèslafinitude,98

19

Idenstarkakorrelationismenfinnsintelängrenågonförnuftigtillgångtillförnuftsprincipen,

utandenkanendastnåsgenomtron.Detärjustdennaförnuftsprincipsomdenspekulativa

materialismenbrytermedpåettslutgiltigtsätt:

Detfinnsingethitomellerbortomdenuppenbaragrundlöshetenhosdetgivna;utanendast

dessobundnaochobegränsadekraftavförstörelse,framträdandeellerförblivande.38

3.4Härledningavtvåteorem

Meillassouxharnuettaxiomförsinteori.HanharfunnitsinersättaretillGudidenmodell

hanuppställtutifrånDescartesochstårnuinföruppgiftenattutifråndettaaxiomhittafram

tillnågotsomkansvaraupptilldenuppgifthansattsigsjälv,nämligenatterbjudaen

filosofiskbasfördenmatematiskavetenskapen.Menvidförstapåsynsåkandetverka

långsöktattgesigpåatterbjudaenbasförmatematikennärmanharsomgrundtesattdet

endasomärnödvändigtärattingentingärnödvändigt.Menhanvetåtminstonedetta.Och

dennagrundtesdöljeregentligentvåpåståenden.Fördetförstaattdetkontingentaär

nödvändigt.Fördetandraattingentingannatärnödvändigt.

DethyperkaossomMeillassouxnuframmanatgenomattgörakontingensentilldetenda

absoluta–detvillhannu,enaningmotsägelsefulltkantyckas,införavissavillkorpå.Hanhar

funnitdettakaosfrämstidialogmeddenstarkakorrelationismenochdessidéomattalltär

möjligt,ävendetotänkbara–tänkandetsgränsersätteringagränserförenhypotetiskvärld.

MennuvillMeillassouxtaettstegtillbakaochfrågarsigomviinteändåmåsteställavissa

villkorpådettakaos–justförattdetskaförbliettkaosochinteblinågotannat.Dessa

villkorhämtarhanfrånenföreträdarefördensvagakorrelationismen,nämligenKant.Det

handlaromjustdevillkorsomKantställerpåtinget-i-sig.DessaärenligtMeillassoux:(1)att

detlyderundermotsägelselagenoch(2)attdetexisterar.

38Ibid,98

20

Vikommeremellertidattseattdessatvåutsagoromtinget-i-sig–somKantendast

postulerarutanattmotiveradet–faktisktkanbevisassomabsolutsannamedhjälpav

oförnuftprincipen.Låtosssepåhurdetgårtill.39

Ochnukommertvåtesersomkanbetraktassomteoremidenspekulativamaterialismen.

Denförstalyder:

Ettsjälvmotsägandevarandeärheltomöjligt,eftersomettvarande,omdetskullevara

självmotsägandeocksåskullevaranödvändigt.Meneftersomettnödvändigtvarandeär

absolutomöjligtsåmåsteocksådetsjälvmotsägandevarandetvaraabsolutomöjligt.40

SedanföljerMeillassouxsbevisfördenhärtesen.Viharredansomaxiomattdetintefinns

någranödvändigavaranden,såomMeillassouxkanvisaattettvarandesombrytermot

motsägelselagenärnödvändigtsåkanvidraslutsatsenattdetinteexisterarnågravaranden

sombrytermotmotsägelselagen.Detgälleralltsåattvisaattettvarandesombrytermot

motsägelselagenärettnödvändigtvarande.Argumentationenfördettaäregentligenganska

enkel.Hanmenarattettvarandesomförvarjeegenskapsomdenharocksåharden

motsattaegenskapenomöjligenkanundergåförändring,fördenärredanalltdeninteär.

MeillassouxmenarattHegelvardenförstaattinsedetta,ochdärförärdetabsoluta

varandetförHegeljustdetsomförmårattinrymmasinegenmotsägelse,ochpåsåvisblir

detevigtochjustabsolut.

Nästatesattledaibevisärsjälvaexistensenavvarandet.Dethandlaromattsvarapå

Leibnizfrågavarfördetfinnsnågotsnarareäningenting.Meillassouxmenarattden

spekulativamaterialismenssvar,tillskillnadfråndendogmatiskametafysikerneller

fideistenssvarpåsammafråga,kommervaraprosaiskt.Hankallarocksåsittsvarför

deflationistiskt.41Fideistenanserattdetomöjligengårattfinnaettsvarpåfråganomvarför

detfinnsnågot,detendasomärmöjligtärattförundrasinfördetfaktumattdetfinnsnågot.

Förmetafysikernåsinsidasågårdetattbevisavarfördetfinnsnågotmendettabevisleder

alltidtillbakatillennödvändigsubstanssomärsinegenorsak,ochdetärsomvisetttidigare

ingenacceptabelargumentationfördenspekulativamaterialisten.

39Ibid,10340Ibid,10341Ibid,110

21

VärldensexistensärenligtMeillassouxegentligenendirektföljdavfakticiteten.Dethörihop

medattviintekantänkanödvändighetenavfakticitetensomettfaktablandandrafakta,för

dåhamnarviienoändligregress.

Detfinnsinteåenasidanfaktaochåandrasidandessafaktasfakticitet,somettslags

ytterligarefaktasomläggstilldetidigare.Förjagkantvivlapåevighetenhosfakta,mendet

kanjagintegörapåfakticitetenutanattisammastundocksåavfärdadensomabsolut.42

Meillassouxtänkersigattmankangöratvåtolkningaravfakticitetsprincipen.Denförsta

tolkningenärattprincipensägerattomnågontingexisterarsåmåstedettavarakontingent.

Denandratolkningenkommervaraattalltingsomexisterarärkontingentochdetfinns

någotsomexisterar.Hanförsökersedanvisaattdetegentligenbaraärdenandratolkningen

somärhållbar.Hanmenarattommantänkersigenvärlddärdenförstatolkningenav

fakticitetsprincipengällersåkommerdetvaraettfaktaochinteennödvändighetattnågot

existerar–omnågotexisterar.Mendettakommeromedelbartförvandlafakticitetsprincipen

självtillettfaktaföromdetinteexisteradenågotsåskullehellerintefakticitetsprincipen

gälla,fördenkanintevaraenprincipomingenting,menarMeillassoux.Men

fakticitetsprincipenkanintevaraettfakta,föratttvivlapådenförutsätterredanattviantar

den.Fakticitetsprincipenärprecisvadsomtillåterossatttvivlapåallafakta.Såföratttvivla

påfakticitetsprincipensåbehövervientillfakticitetsprincip(enfakticitetsprincipavandra

ordningenskullemankunnasäga).Viäregentligentillbakatillsammaresonemangsom

motiveradeossattantafakticitetensomenprincipiförstahand.

Mendethärbevisetärändåinteheltövertygande.Detförutsättertillexempelantagandet

attdetintegåratttänkasigenfakticitetsprinciputannågotfakta.Ochdettasäger

egentligenMeillassouxsjälvemotnärhanhävdarattmankantänkasigdensvaga

tolkningenavfakticitetsprincipen.Vadhansedangörnärhanskaargumenteraförattden

starkatolkningenärdenendagiltigaäregentligenbaraattattantaattdensvagatolkningen

faktisktinteärgodtagbar.Hanverkarmedandraordförutsättaprecisdethanskaledai

bevis.Menhanåterkommerpånästasidatillfråganommöjlighetenavenvärlddär

ingentingexisterar,däralltingbaraexisterarsompotentialitet.Förfakticitetsprincipensäger

attingafaktaärnödvändiga,såattomnågotinteexisterarkandessicke-existensnärsom

42Ibid,111

22

helstförändrastillattdettanågotfaktisktbörjarexistera.Hanssvarnuärattformulerandet

ochgodtagandetavfakticitetsprincipenförutsätterbegreppenexistensochicke-existens

somtvåpolermellanvilkavärldenrörsig.Fakticitetsprincipensägerjustattalltsominteär

kanblitillochalltsomexisterarkanupphöraattexistera.

Jagärheltoförmögenatttänkamigettförintandeavexistensen:jagkanendasttänkamig

upphörandetavenenskildexistens,inteupphörandetavexistenseniallmänhet.43

3.5Humesproblemochsannolikhetsteorinsgränser

LåtossantaattMeillassouxharbevisatsåvälvärldensexistenssomattmotsägelselagen

gällerföralltsomexisterar.Meillassouxärmedvetenomattvidåfortfarandevetväldigtlite.

Vibefinnerossfortfarandeiettkaos,ävenomvivetattdettakaosintekommerstridamot

motsägelselagen.Meillassouxvillerbjudaenfilosofiskgrundfördenmatematiska

vetenskapen.Menmellandenvärldsomvetenskapenbeskriverochdenvärldsomskymtar

framidenspekulativamaterialismensåverkarstegetännuganskalångt.Sådetärnaturligt

attnästaproblemsomMeillassouxkommergesiganärHumesproblem:Vadärdetsom

sägerattvärldenuppförsigregelbundet?Detfinnsingetmotsägelsefulltiattantaatten

biljardkulasomträffarenannaniställetförattgedenenknuffexempelviskommeratt

studsapådenochsjälvåkatillbakaeller(ja,varförinte?)barafärdasraktigenomden.Detär

sammaproblemsomleddeKanttillattantaatttinget-i-sigäromöjligtattnåkunskapom.

Meillassouxvillvisaattdetfinnsettannatmöjligtsvarpådettaproblem.

Humesegetsvarärattdetendastärvanansomgerossövertygelsenattvärldenär

lagbundenochattdetintefinnsnågotsättförossattkännatilldeytterstalagarsomstyr

världen.Föralltvihartillvårtförfogandeärerfarenhetenochmotsägelselagen,enligt

Hume.Meillassouxmenarattdetfinnsytterligaretvåsvarpådettaproblemi

filosofihistorien.44Humesegetsvarattdetärvanan(intevetandet)somgerossövertygelsen

kallarMeillassouxfördetskeptiskasvaret.Sedanfinnsdetdetmetafysiskasvaretochdet

transcendentalasvaret.DetmetafysiskafårexemplifierasavLeibniz.Detgårutpåatt

43Ibid,11444Ibid,130

23

världensordninggaranterasavenhögremakt(gud)somgjortvärldentilldenbästaav

världar.SedanharvidettranscendentalasvaretsomärKantssvar.Meillassoux

karaktäriserarLeibnizsvarsomdirektochovillkoratochKantssvarsomindirektochvillkorat.

Kantssvarärindirektfördethävdarattmotsatsentillattvärldenharenordningärotänkbar

fördåskulledetintelängrefinnasnågotmedvetande.Ienheltoordnadvärldskulleinte

någotmedvetandekunnabeståochännumindrehasammanhängandeupplevelser.Därmed

såvetKantegentligeningentingomhuruvidavärldenkommerfortsättaattvaralagbunden

mensålängeviharenupplevelseavdensåkanvivarasäkrapåattdenärdet.Meillassoux

menarattgemensamtfördessatresvarpåHumesproblemärattdetarvärldens

lagbundenhetsomgiven,allatrorattvärldenstyrsavnödvändigalagar.IKantsochLeibniz

fallärdetuppenbartmenävenHumeantarvärldenslagbundenhet.Hansskepticismbeståri

atthanintetrorattvikannåkunskapomdessalagar.Meillassouxvillbrytameddetta

antagande.Detspekulativasvaretkommer(förstås,ienlighetmeddenspekulativa

materialismensgrundsatssomsägerattdetendanödvändigaärattingentingärnödvändigt)

attantaattdetintefinnsnågranödvändiganaturlagar.Sådetförstahanmåstemotbevisaär

attKantharfelnärhansägerattienvärldutannaturlagarsåkandetöverhuvudtagetinte

finnasnågraupplevelser.

HärlederMeillassouxossinpåettsannolikhetsteoretisktresonemang.Hanrefererartillen

bokfrån1982avJean-RenéVernessomheterCritiquedelaraisonaléatoire,ouDescartes

contreKant.VernesgördärexplicitderesonemangsomliggertillgrundförKantochHumes

argumentationfrånvärldensuniformitettillslutsatsenattnödvändiganaturlagarmåste

finnas.Meillassouxkallardennaslutledningför”l’implicationfréquentielle”45.Slutledningen

byggerjustpåettsannolikhetsteoretisktresonemang.Omvitarexempletmed

biljardkulornasåpåstårHumeattdetfinnshundratalsolikatänkbarascenarionnär

biljardkulornasvägarkorsassominteskullestridamotmotsägelselagen.Ändåärdet,under

likvärdigaomständigheter,sammascenariosomständigtupprepas.Isjälvaverketfinnsdet

välintehundratalsolikatänkbarascenarionutansnararemiljontalsellernärmareoändligt

många.Omdetdåintefannsnågralagarsomstyrdebiljardkulornasinteraktionsåborde

rimligtvis,urenrentlogisksynvinkel,alladessascenarionhalikastorchansattinträffa,och

45”Dennaimplikationärslutsatsenattnaturlagarnaverkligenskulleförändrasmedhögfrekvens[ofta]frånpremissenattdeärkontingenta,dvs.attdetärmöjligtattdeförändras”(Meillassoux.Aprèslafinitude,141)

24

dåblirdetgenastmycketosannoliktattsammascenarioomochomigenupprepas.

Sannolikhetenfördettaärmedandraordförsvinnandelitenellerobefintlig.Vernessjälv

anserattdettaärengiltigargumentationskedjasomvisarattdetmåstefinnasnödvändiga

naturlagar.MenMeillassouxmåstefinnaettsättattfalsifieraden.

HansförstakritikavVernesgårutpåattbegreppenslumpochsannolikhetredanförutsätter

ettlagbundetfysisktrumföratthamening.HanmenaralltsåattVernesegentligen

förutsätterdetsomskavisas.Iexempletmedbiljardkulornasåärdetendastjustdessas

interaktionsomblirföremålföretttankeexperiment;menbiljardbordetochdetomgivande

rummetförblirintaktochlagbundet.Endastienomgivningsomuppvisarregelbundenhet

blirdetmeningsfulltatttalaomsannolikhetförettvisstutfall.46Dettapåståendeisigsätter

Vernesresonemangifråga.MenMeillassouxsägersiginteviljanöjasigmedattfalsifiera

Vernesslutledning.Hanvillfördjupasittegetbegreppomkontingensochutvecklaenpositiv

teoriomrelationenmellankontingensensnödvändighetochvärldensuniformitetsominte

behövermedgenaturlagarnasnödvändighet,somalltsåintebehöveroffrakontingensens

nödvändighetförvärldensuniformitetsskull.OchtillsinhjälpskahantaCantorsupptäcktav

detransfinitatalen.

MatematikernGeorgCantorupptäckteislutetav1800-taletexistensenavdetransfinita

talen.VadCantorupptäcktevarattdetfinnsolikastoraoändligatal.Deoändligatalenär

faktisktoändligatillsittantal,medandraordgårdetförvarjegivenoändlighetalltidatthitta

enstörreoändlighet.DettaharBadiouanväntisinfilosofiochdetärenligtegenutsago

därifrånsomMeillassouxfåridéntillattanvändadetransfinitatalenisinegenfilosofi.47

Cantorsteoremomdetransfinitatalenärformuleradidensåkallade

standardaxiomatiseringenavmängdteorin,Zermelo-Fraenkelsaxiomatisering.48Meillassoux

menarattdetfaktumattdetfinnsenaxiomatiseringavmängdteorin,somocksåi

förlängningenärenaxiomatiseringavhelamatematiken,därdetäromöjligtatttänkasig

alltetsomenhelhet,diskvalificerar”l’implicationfréquentielle”.

46Enannaninvändningmankantänkasigärattvårtuniversumärettavoändligtmångauniversumochattvårtuniversum-justavenslump–uppvisarenstriktlagbundenhet(enslagsvariantavteorinommultiversumsomblivitpopulärinomfysikenpåsenareår).47Meillassoux.Aprèslafinitude,15348Kanamori.ZFC.EncyclopediaofMathematics.

25

Meillassouxtänkersålundaattdetintefinnsnågotproblemmedattståfastvid

kontingensensnödvändighet.IenlighetmedMeillassouxsargumentationförkontingensens

nödvändighetsågerossförnuftetattdetintefinnsnågranödvändigalagarsomstyr

naturen.VadvisågvarattdettautmanadesavvadMeillassouxkallarförHumesproblem,

detvillsäga”hurkommerdetsigattvärldenärsåregelbundenomdetintefinnsnågra

lagar?”.IMeillassouxsperspektivsåutmanasdärmeddetsomgesavförnuftetavdetsom

gesaverfarenheten.MenenligtMeillassouxsåvisarexistensenavdetransfinitatalenatt

Humesproblemisjälvaverketinteärnågotproblem.Fördetresonemangsomlederfrån

världensuniformitettillnödvändiganaturlagaranvändersigavettsannolikhetsteoretiskt

resonemangsomärogiltigt.Detärogiltigteftersomvarjesannolikhetsteoretiskt

resonemangförutsätterentotalitetavmöjligautfall.Menuniversumisinhelhetkaninte

betraktassomentotalitet.Dettaeftersomattdetintefinnsnågonstörstaoändlighet.

MenMeillassouxärtrotsalltinteheltnöjdmeddennalösningheller.Hanskriver:

”DenhärföreslagnalösningenpåHumesproblemtillåterossförvissoattinteövergeden

faktualaspekulationen,mendenärinteisigsjälvhärleddenligtdenspekulativa

materialismensprinciper.EnsådanverkligtfaktuallösningpåHumesproblemskullekräva

attvihärleddeintotaliserandetavdetmöjligafrånsjälvafakticitetsprincipen.[…]Viskulle

behövaåterfinnaettverklighetsbegreppavenDescartiansksort,ochinteendast[somvinu

har]ettverklighetsbegreppavenKantiansktsort:dvs.åstadkommaenlegitimeringav

matematikensabsolutagiltighet,ochinteendastlogikensdito,förenverklighetsomär

oberoendeavsubjektet.4950

Meillassouxvillalltsåhittaenhärledningavmatematikenpåsammasättasomhanmenar

sighabevisatlogikensmestgrundläggandelag,nämligenmotsägelselagen,utifrånden

spekulativamaterialismensgrundtes.Dettaavtvåanledningar.Delsförattgeenfilosofisk

giltighetåtdeancestralautsagorna;ochdelsförattfåendefinitivfalsifieringavl’implication

fréquentielle.MennågonsådanhärledninggörsinteiAprèslafinitude.Menmankanfinna

enskisstillensådanhärledningidenföreläsningmedtitelnPrincipesdusignecreuxsom

hangavpåÉcolenormalesupérieurår2016.Hangördärenanalysavdenformellalogikens

symboler.Detlederframtillettresonemangomvarförmatematikentillsammansmedden

49Meillassoux.Aprèslafinitude,164-16550MedfaktualmenarMeillassouxheltenkeltförnuftetsarbetenärdettarfakticitetsprincipensomsingrund.

26

formellalogikenförmårtranscenderatidenochnåframtillabsolutobjektivitet.Menjag

kommerintegåinpåderesonemangenidenhäruppsatsen.Viskaavslutningsvistittapåen

uppsatsavMeillassouxmedtitelnPotentialitéetvirtualitéochendiskussionhanfördärom

livetsuppkomst,förattsedangåövertillatttittapåtvåinvändningarmotdenspekulativa

materialismen.

3.6Livetsuppkomst

MeillassouxslösningpåHumesproblemharkonsekvenserförhurviförstårtidensgångoch

kontingensensnödvändighet.Förnekandetavorsaksprincipenochantagandetav

fakticitetsprincipenlederosssomsagttillattvadsomhelstkanskenärsomhelst,sålänge

detäriöverensstämmelsemedmotsägelselagen.Viharsettattdettaintebehöverinnebära

dettotalakaossommanledasatttroavenfelaktigappliceringavsannolikhetsteori.

Fakticitetsprincipenärkompatibelmedettuniversumsomuppträderuniformt.

Enheltkaotiskvärld–därvarjelagunderkastastidensmakt–skullealltsåkunnavara

fenomenologisktsettoskiljaktigfrånenvärldsomvarunderkastadnödvändigalagar,

eftersomenvärldsomärkapabeltillvadsomhelstmåsteocksåkunnalåtabliattgenomföra

alltdetsomdenärkapabeltill.51

Meillassouxmenarattersättandetavorsaksprincipenmedfakticitetsprincipenisjälvaverket

kanerbjudalösningarpåvissavetenskapligaproblemochhangerlivetsuppkomstsom

exempelpåettsådantproblem.Detgerossettnyttalternativtilldeklassiskasvarenpå

fråganhurlivetuppstod.

[…]detäralltidsammadiskussionsmekanismersomsättsigångirelationtilldenfilosofiska

polemikenangåendemöjlighetenförlivattuppståurlivlösmateria.Eftersomlivet,

åtminstonepåenvissnivåavdessutveckling,uppenbarligenförutsätterenuppsättning

affektivaochperceptivaförmågorsåbestämmermansigantingenförattförattförsvara

hållningenattmaterianredanpånågotvisinbegrepensådansubjektivitet,menmedsåsvag

intensitetsåattdetintegickattavläsa;ellersåbestämmermansigförattlivetsaffektiva

51Meillassoux.Failles,16

27

förmågorpåingetsättredanfannsimaterian,ochdåblirmantvungenattanta

framträdandetexnihiloavdessaförmågorurmaterian–vilketisinturverkarledatill

medgivandetaveninterventionsomtranscenderarnaturensegenkraft.52

Menmedavskaffandetavorsakssprincipensåkanvividhållaattdetskerenuppståndelse

ex-nihiloutanattantaenkraftsomtranscenderarnaturen.Ensådanuppståndelseblir

tvärtomenbekräftelsepåtidensoinskränktamakt.Detblirocksåenbekräftelsepåetticke-

probabilistisktuniversum.Ettprobabilistisktuniversumstyrsavnödvändigalagarsom

lämnarettvisstutrymmeförslumpenattverka.Menmedavfärdandetavförståelsenav

universumsomentotalitetsomvikanapplicerasannolikhetsteorinsprinciperpåsålämnar

videtprobabilistiskauniversumetbakomoss.Attsakerskersomintedirektgåratthärleda

fråndevillkorochsakförhållandensomföregickskeendetärdåinteettteckenpåenbrist

hosvårrationalitetutanbekräftardenvärldsbildsomförnuftetlederossframtill,nämligen

envärlddärdetendasomärnödvändigtärattingentingärnödvändigt.

4.Kritikavdenspekulativamaterialismen

4.1Hägglundskritik–tillbakatillDerrida

MartinHägglundäridagenavdeframståendeuttolkarnaavJacquesDerridasfilosofi.Han

harpresenteratenkritikavMeillassouxdärhanutgårfrånDerridasbegrepptrace.Översatt

tillsvenskabetydertraceungefärspår,menkanocksåbetydalinjeellerstreck.Hägglundhar

utarbetatentolkningavdettabegreppdärhanserdetsomdenlogiskastrukturenhos

relationensuccession.Överalltdärsuccessionenuppträdersåuppvisardenstrukturenavett

spår.Detmestuppenbaraexempletärtiden.Varjemomentitidenförgörsisammastund

somdetframträder.DärförärtidenenligtHägglundrennegation.53Varjemomentförgörs

förattlämnaplatsförnästamoment.Menföratttidenskakunnaframträdasomtidså

måstevarjemomentbäraspåravdetsomkominnan;ochdettaspårkanendastframträdai

ettrum,ochmednågonmateriellbas.DettakallarHägglundförtidensrumsblivande.54

52Ibid,1953Hägglund,TheSpeculativeTurn:ContinentalMaterialismandRealism,11854Ibid,118.

28

Historienexisterarsomspårirummet.Tidenäralltsåberoendeavrummetföratt

framträda.FörHägglundsåinnebärdennastrukturhostidenattdenintekanexisterautan

ennödvändigdestruktion.Somsagtsåförgörsvarjemomentnärdetlämnarplatsförnästa

moment.Detäringentotalförstörelsefördetövergårtillattexisterasomspår.Mendetta

spårkanisinturbleknaochförsvinna.Dettahartillföljdattvarjeentitetsomexisterar

ständigtförlorarnågotavsigsjälvt;ochföljaktligenattingenentitetkanvaraheltidentisk

medsigsjälv.

HägglundifrågasätterdärförMeillassouxshävdandeavmotsägelselagensabsolutagiltighet.

HägglundgeråenasidanMeillassouxrättiattommotsägelselagenintegälldesåskulle

sakerintekunnaförändraseftersomderedanskullevaraalltdeinteär.Menåandrasidan

menarHägglundattomsakerärabsolutidentiskamedsigsjälvasåärintehellernågon

förändringmöjlig.

Everymomentmustnegateitselfandpassaway,initsveryevent.Ifthemomentdidnot

immediatelynegateitselftherewouldbenotime,onlyapresenceforeverremainingthe

same.[…]Thisargument[…]doesnotentailthatthereisacontradictoryentitythatisable

tocontainitsownnon-beingwithinitself.Onthecontrary,Iarguethattheconstitutionof

timeentailsthattherecannotbeanyentity(whethercontradictoryornon-contradictory)

thatcontainsitselfwithinitself.Thesuccessionoftimerequiresthatnothingeverisinitself,

butisalwaysalreadysubjectedtothealterationanddestructionthatisinvolvedinceasing-

to-be.55

AaronF.HodgesharpåpekatattHägglundsderridianskatidsbegreppverkarifrågasättasav

Meillassouxskritikavprincipenomtillräckligorsak.56Hägglundsupphöjandeav

destruktionentillnödvändighetitidensförloppverkarimpliceraattdetfinnsenviss

nödvändighetihurhistorienutvecklas.EnligtMeillassouxskontingensbegreppsåkantidens

förlopplikavälpågåunderdetattalltingförblirsomdetär,ingendestruktionärnågonsin

nödvändigförtidensgång.Destruktionenfinnsdärkonstantsommöjlighetmenaldrigsom

nödvändighet.MenHägglundförsvararsigmotensådankritikochmenarattdetsnarareär

55Ibid,11856Hodges.CR:TheNewCentennialReview,102-103.

29

hansbegreppomdennödvändigadestruktionensomärimplicitiMeillassouxs

kontingensbegrepp,ochpåingetsättinnebärenåtergångtillprincipenomtillräckligorsak.

Ifnothinghappenedandtheentityremainedasitis,therewouldbenosuccession,butby

thesametokentherewouldbenocontingency.Anentitytowhichnothinghappensis

inseparablefromanecessaryentity.57

FördelarnameddetDerridianskatidsbegreppetgentemotMeillassouxsblirförHägglund

uppenbaraifråganomlivetsuppkomst.AngåendeMeillassouxskaraktäriseringavde

klassiskapositionernaidiskussionenomlivetsuppkomstsomjagciteradeovansåskriver

Hägglund:

ItisstrikingthataphilosopherwithMeillassoux’sconsiderableknowledgeofsciencewould

presentsuchaninadequatedescriptionoftheactualdebatesabouttheemergenceoflife.A

materialistaccountoftheemergenceoflifeisbynomeansobligedtoholdthatallmatteris

alivetosomedegree.58

HägglundtarsedanstödiDanielDennetsteorieromlivetsuppkomstsomhanpresenterat

demibokenDarwin’sdangerousideaochmenarattdetsnararehandlaromen

devitaliseringavlivetänenvitaliseringavmaterien.HägglundmenarattMeillassouxs

begreppomtid,alltförfrikopplatfrånrummetochmaterien,gersigtillkännahär.

Lifefurnishedwithsensibilitydoesnotemergedirectlyfrominanimatematterbutevolves

accordingtocomplexprocessesthataredescribedindetailbyevolutionarybiology.If

Meillassouxheredisregardstheevidenceofscienceitisbecauseheunivocallyprivileges

logicalovermaterialpossibility.Contingencyisforhimthevirtualpowertomakeanything

happenatanytime,sothatlifefurnishedwithsensibilitycanemergewithoutpreceding

materialconditionsthatwouldmakeitpossibly.Theideaofanirruptionexnihilodoesnot

haveanyexplanatorypurchaseonthetemporalityofevolution,however,sinceiteliminates

timeinfavourofapunctualinstant.59

57Hägglund,TheSpeculativeTurn:ContinentalMaterialismandRealism,12058Ibid,12159Ibid,122

30

Hägglundmenarattävenomlivetsuppkomstärenkontingentochoförutsägbarhändelseså

finnsdetingetbehovavtidensobegränsadekraftförattförklaraden.Dessutomärdet

möjligt,såsomDennettpåpekat60,attlivetstartatmångagångermensenintefortlevt,och

attdetintefinnsnågotspecielltmeddengångenlivetstartadeochsenverkligenblev

startenpådetlivsomfortlevdeundermiljarderår.Därmed,menarHägglund,såärdetlika

mycketdetsomhänderefterenhändelsesombestämmerdessbetydelse,somvad

händelsenärisigsjälv.

Theemergence[oflife]isdependentbothonprecedingmaterialconditionsthatrestrict

whatispossibleandonsucceedingeventsthatdeterminewhetheritwillhavebeenthe

emergenceofanythingatall.61

ViserhärattHägglundförespråkarkontinuitetochmaterienströghetgentemot

Meillassouxssanktiontillnaturenattgöravadsomhelstinomlogikensramar.

4.2Malabouskritik–tillbakatillKant

Meillassouxvillbrytamedtranscendentalfilosofinochdevillkorpåvetandetsomstipuleras

avdenna.MalabousfrågaisinuppsatsomMeillassouxärheltenkeltomdetärmöjligt.

Klararviossutandettranscendentala?62Malaboutarupptretänkarepå1900-taletsom

redangjortförsöketattlämnadettranscendentalabakomsig,nämligenHeidegger,Foucault

ochDerrida;menhonmenarattingenavdemhargåtthelavägen.

Continentalphilosophersuntilnow,howeverviolenttheirreadingofKant,howeverradical

theircritiqueofthetranscendental,seemtohavealwayspreservedormaintained

somethingofitintheend[…]becauseeveniftranscendentalistoometaphysicalaname,it

neverthelesscircumscribeswhatmaybeseenastheminimalcreedofcontinental

philosophy.Thecreedthatexistsisasetofstructuresofboththeoreticalandpractical

60Dennet.Darwin’sdangerousidea,20161Hägglund.TheSpeculativeTurn:ContinentalMaterialismandRealism,12262Hontolkardetfrämstsomenutmaningellerhotmotvadhonomväxlandekallardeneuropeiskaellerdenkontinentalafilosofin.HonverkartänkaattdenanalytiskafilosofinklararsigmeroskaddfrånMeillassouxsattack.Dettaärentveksamtolkning.MåletförMeillassouxskritikärallmodernfilosofi,inklusivedenanalytiska.HanpoängterarattHeideggerochWittgenstein,detvåmestframträdanderepresentanternaförrespektiveskola,bådavarstarkakorrelationister.

31

experiencethatareirreducibletotwoextremes–toempiricalmaterialdata,ontheone

hand,andpurelyformallogicentitiesorprocedures,ontheother:asetofconceptsthat

allowtherealtoexistandcouldnotexistwithoutthereal.63

MalaboumenarattMeillassouxskiljersigfråndetretänkarnahonnämner,atthansbrott

meddettranscendentalaärmerdefinitivt,kanskeslutgiltigt.64

MalaboumenarattKantstranscendentalafilosofiocksåkännetecknadesavenförståelseav

världensomtillhörandesmänniskan.65MenmedMeillassouxåterfårvärldensittinneboende

främmandeskapförmänniskan.Hanskritikavkorrelationismeninnebären”unprecedented

movementofdispossessionandexpropriationofsubjectivity”66Ochdåframträderenny

slagsradikalalteritet.

Necessityisjustoneofourcategories.Inreality,theworldisradicallycontingent.Itisthis

radicalcontingencythatappearsastheabsoluteother.67

HonmenarattinnanMeillassouxsspekulativamaterialismsåharallaförsökattöppna

filosofinmotdetandravaritpoetiskatillsinnatur:

IthinkthatMeillassouxhastouchedanimportantpoint,whichisthatuntilnow,allgestures

ofabandonmentorrelinquishingofthetranscendentalhaveinducedaseparationbetween

philosophyandscience,haveignoredanddespisedthescientificdeconstructionofthe

transcendental,andhavejustmaintainedthetranscendentalinpoeticizingit.Idothinkthat

thissplithastocometoanend.68

Thankstothetransfinite,wecanaccessaspeculativenotionofabsoluteotherness,which

hasnothingtodowithpromise,anexpectation,anannouncement,but,rather,withthe

othernessoftherealitself,therealothernessoftherealasitis,thatis,accordingtoits

contingency.69

63Malabou.Thejournalofspeculativephilosophy,24564Ibid,24665Ibid,24766Ibid,24767Ibid,24868Ibid,25169Ibid,251

32

DetäringentvekanomattMalabouvärdesätterMeillassouxsfilosofiskaarbetehögt,men

slutligensåsaknarhonnågot,honlämnasotillfredsställd.Honmenarattfakticitetsprincipen

lovarmycket,ochattdenskaparenstorförväntanpåvaddenkanåstadkomma–somisista

handinteinfrias.

Atthispointweexpectanexplosion,asurprise.Whatisthisalterity?Whatdoesitlooklike?

Whatworlddoesitcreate?Whatdefeatoffinitude?Whatmetamorphosis?Whatis

happening?Well,oneisforcedtosay,nothing.Nothinghappensintheend.Evenwithinthe

transfinitetheoreticalframework,theworldremainswhatitis.70

HonärintenöjdmedattMeillassouxintetillåterdetkontingentaattvaravadsomhelst.Hon

citerarfrånettställedärMeillassouxmotiverarsittinförandeavmotsägelselagenoch

skriver:”Idonotunderstandtherejectionofthe‘anything’–whyalterity,ifabsolute,could

notbeanythingwhatsoever?”71MedtankepåattMeillassouxägnarganskamycket

utrymmeåtattförsvaramotsägelselagensåärdetenlitemärkligfrågaattställaså

ogarderatavMalabou.MalaboustolkningblirattMeillassouxgörskillnadmellanengodoch

endåligkontingens:engodkontingens(somlyderlogikenslagar)ochendåligkontingens

somkantillåtasvaravadsomhelst.OchdennadistinktionlederiMalabousögonMeillassoux

ändatillbakatillKantochdettranscendentala:

InaveryKantianmode,hebringstolighttheconditionsofpossibilityforcontingency,that

is,itstranscendentalconcept:thetranscendentaldifferencebetweenwhatiscontingent

andwhatisorcanbejust‘anything’.72

SåMalabousslutsatsblirattMeillassouxändåinteheltlyckasbrytameddet

transcendentala.Ochhonpåstårattförattvaraframgångsrikaiettsådantbrottsåärdet

Kantsjälvvimåstegåtillbakatill:

70Ibid,25271Ibid,25272Ibid,252

33

ThetrajectoriesofthethreeCritiquescoincideswiththemostradicalexposureofthe

transcendentaltoitsowndestructionever.WhenKantdealswiththelivingbeing,inthe

secondpartoftheCritiqueofthepowerofjudging,hedealswiththenontranscendental,

whichissomethingthatrefusestobejudged,orthought,whichisinneedofits

determination.[…]Lifeiswhatmodifiesthetranscendental,whatrelinquishesitbyforcingit

totransformitself.73

Detäralltsåfråganomlivetsomkanbefriaossfråndettranscendentala.Malabou

förespråkarattvistuderarKantoch–biologi.Hontänkersigatt”ourcategoriesare

reducibletobiologicalconcepts”ochatt“thetranscendentalisinthebrain.”74

5.Avslutandereflektioner

DetfinnsnågotintuitivttilltalandemedMeillassouxstidsbegrepp.Detärsvårtatttänkasig

atttidenskulletaslut.Meillassouxmenarattdetärisinordning,förtidenkanintetaslut.

Vadsomänhänderkommerattdetfinnastid.DetärsvårareattförståMeillassouxs

argumentationförattattnågotalltidexisterar.Motivationenfördettaärförståsisistahand

atthansprojektärattgegrundåtvetenskapen,ochvetenskapenarbetargivetvismed

premissenattnågotexisterar.MenfrånMeillassouxsgrundförståelseavfakticitetochtidså

ärdetsvårtattsevarförintealltskullekunnaförsvinnaochexisteraendastsompotential

attframträda,hurmycketnågotsådantänskullestridamotvårintuition.Förövrigtverkar

någotsådantocksåstridamotfysikensbildavvadtidär.EnligtEinsteinsupptäckterav

tidensegenskapersåärdetintemeningsfulltatttalaomtidenutanrummet.Einsteininförde

begreppetrumtidsväv,sominnebärettömsesidigtsamexisterandeavtidochrum.Einsteins

begreppomtidverkarligganärmreDerridastidsbegreppsåsomdetpresenterasav

Hägglund.Meillassouxsegettidsbegreppverkarvaraimeröverenstämmelsemeddenbild

avtidensomersattesavEinsteins,nämligenNewtons.INewtonsuniversumsåexisterarrum

ochtidmersomseparataentiteter.Meillassouxmenarförvissoatthanstidsbegreppintealls

kantänkasavfysiken.Menärdetmöjligtattheltgöraenseparationmellanfysikenstidoch

73Ibid,25374Ibid,253

34

filosofinstid?Detverkaråtminstonevarasvårtförenfilosofisomvillkommaöverensmed

vetenskapen.Ommanbetänkerattfilosofinochvetenskapenalltidexisterattillsammans

ochharettgemensamtursprung,såärdetnaturligtatttänkaattdetfinnsenrelationmellan

filosofinstidochfysikenstid,ochattdetegentligenärsammatiddethandlarom.

MeillassouxstidsbegrepppåminnermeromNewtonsänomEinsteins,mendetharen

avgörandeskillnadocksåmotNewtons,nämligenattdetigrundeninteärlagbundet.Detär

etticke-probalistisktuniversumdäregentligeningetgårattförutsäga.Dettagörsamtidigt

attMeillassouxintekananklagasförscientism.MenifrågaomMeillassouxstidsbegreppoch

dessoscillerandemellanfysikochfilosofifinnsintressantnogenliknandesvårighetsommed

Husserlsbegreppomsubjektetochskillnadenmellandettranscendentalaegotochden

faktiskaindividen:deärexaktsammaochheltskildapåsammagång.

MalaboudelarMeillassouxsambitionattlämnadettranscendentalasubjektetbakomoss.

Menhennesmotivationserliteannorlundaut.HonmenarattKantsförståelseavvårt

vetandeomvärldensombetingatavtranscendentalavillkorupprättarenslagsrelationav

ägandemellanossochvärlden.Världenärheltenkeltvårvärld.Meillassouxsprojektlåter

ossfåsynpåennyslagsradikalalteritet.Världenärintelängrevårutandenärbarasigsjälv.

DärförkanMalabouskrivaföljandeomMeillassouxsbegreppomvärlden:

Playingwiththedifferencebetweentheworldandtheearth,itappearsasthefirst

speculativeecologicalconcept.Theearthisaspacethatisnotours.Wehavetothinkofitas

itwasbeforecolonization.Wehavetoinventaphilosophywithoutprivateproperty.75

MenhonmenarocksåattMeillassouxinteheltlyckasmedattlämnadettranscendentala.

OchförattkommaännulängresåtrorMalabouattdenbiologiskavetenskapenharnågot

attläraoss,eftersom

Lifeiswhatmodifiesthetranscendental,whatrelinquishesitbyforcingittotransform

itself.76

Thetranscendentalisinthebrain.77

75Ibid.24876Ibid.25377Ibid.253

35

6.Källor

Dennett,Daniel.Darwin’sDangerousidea:EvolutionandtheMeaningofLife.NewYork:

SimonandSchuster,1995.

Hodges,AaronF.Martin Hägglund’sSpeculativeMaterialism.ICR:TheNewCentennial

Review,vol.9,no.1(2009):87-106.

Hägglund,Martin.RadicalAtheistMaterialism:AcritiqueofMeillassoux.ITheSpeculative

Turn:ContinentalMaterialismandRealism,LeviR.Bryant,NickSrnicekand

GrahamHarman(eds.),114-129.Victoria:re.press,2011.

Kanamori,Akihiro.ZFC.EncyclopediaofMathematics.

http://www.encyclopediaofmath.org/index.php?title=ZFC&oldid=19298

(hämtad2018-05-24)

Malabou,Catherine.Canwerelinquishthetranscendental?TheJournalofspeculative

philosophy.vol.28,no.3(2014):242-255.

Meillassoux,Quentin.Aprèslafinitude.Paris:Seuil,2006.

Meillassoux,Quentin.Deuilàvenir,dieuàvenir.ICritique,no.704-705(2006)

Meillassoux,Quentin.Potentialitéetvirtualité.IFailles,no.2(2014)

Meillassoux,Quentin.Principesdusignecreux.ÉcoleNormaleSupérieure.2016.

http://savoirs.ens.fr/expose.php?id=2377(hämtad2018-05-24)

Nilsson,JennyMaria.Fåfängtfarvältillfilosofinshalasteål.SvenskaDagbladet.2015-05-12.

SelinLindgren,Eva.Radioaktivitet.Nationalencyklopedin.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/radioaktivitet(hämtad

2018-05-24)

Vernes,Jean-René.Critiquedelaraisonaléatoire,ouDescartescontreKant.

Paris:AubierMontaigne,1982.