Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll:...

32
É Romani Glinda Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 Vem bär ansvaret för barnen på Meros camping?

Transcript of Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll:...

Page 1: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

É Romani GlindaDen romska spegeln

Pris 47 kronor Nr 5–2008

Vem bär ansvaret för barnen på Meros camping?

Page 2: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

Det var tungt att se reportaget om romernapå Meros camping i Göteborg som visadespå teve. Efter programmet har det sagts,av både romer och icke-romer, men varförstädar de inte upp? Den frågan har ävenställts av majoritetsbefolkningen när detgäller romska bosättningar i andra länder.Många tycker att dessa bosättningar är enskamfläck och borde försvinna. I sammamening och tanke gör man sig då skyldigtill förföljelse av en folkgrupp som lever imarginalen i Europas moderna samhällenår 2008. De romska bosättningar somfinns i Italien är relativt nyupprättade, tillskillnad från de permanenta som finns iandra länder, som Rumänien, Slovakienoch inte minst Ryssland. I många avdessa bosättningar ser det bedrövligt ut.Men det beror inte på bristande engage-mang eller lathet att de inte städar upp sittsamhälle, utan det beror oftast på hopplös-het och vanmakt. De har ingen möjlighetatt dränera upp den lervälling som barnenmåste gå i. Det finns inga ordentliga till-fartsvägar, ofta finns det inte ström ellervatten och värst av allt, att behöva bo påen soptipp. Att leva i en situation där manständigt behöver tänka på sin familjs för-sörjning, att ständigt undra, får jag ihoptill matpengar och bränsle i morgon? Dåhar man kanske inte orken att prioritera attlägret ska vara städat.

Det är svårt att få ett jobb när man ärrom, ännu svårare är det när det finnsflera romska bosättningar i en större stad,då blir konkurrensen så mycket större.

Men, tänker jag då, vad ska de konkur-rera om när det inte finns något arbete,inte ens till alla som har utbildning?

Jo, men tillbaka till tanken, man kan juställa sig och spela en låt på gatan, ellerså kan man ju ta till ett av de äldstayrken, nämligen att tigga. Det var ju etterkänt yrke förr i tiden.

Men det var då det. Idag ska man juinte behöva tigga för sitt levebröd iEuropa. EU håller ju på att skapa ett stortgemensamt välfärdssamhälle och då harju alla det bra, eller hur? Nej, det gäller

2 É Romani Glinda

Innehåll:Romano Trajo sid. 3

Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4

Bokmässan i Göteborg sid. 5-8

Toppmöte i Bryssel sid. 9–11

Meros camping sid. 12–13

Kommunkonferens sid. 14–17

BRÅ sid. 18

Bakro sid. 18

Ungdomsstyrelsen sid. 20-21

Föreningen Lovara sid. 22-23

Rosa Taikon sid. 24

Böcker sid. 25-27

Hans Caldaras sid. 28

Bilder berättar sid. 29

Recept et sid. 30–31

Bilden på framsidan är tagen på Meroscamping av Bengt O Björklund.

KulturförvaltningenStatens Kulturråd

Våra bidragsgivare

ISSN 1651–3258

Bengt O Björklund, Fred Taikon, Rosario AliTaikon, framför sitter Mirelle Gyllenbäck,Maja-Lena Taikon och Veronika Portik.

Redaktören har ordet

É Romani Glinda

Egnahemsvägen 58141 37 Huddinge

Telefon:+46 (0)8-779 40 31+46 (0)70-712 39 91

E-mail: [email protected]: www.romaniglinda.se

Postgiro: 19 54 82–5

Ansvarig utgivare och chefredaktör: Fred TaikonRedaktion: Maja-Lena Taikon,Rosario Ali Taikon Bengt O BjörklundMirelle GyllenbäckVeronika Portik

Tipsa ossVi tar gärna emot material till tidning-en, samt tips om olika evenemang påsamtliga romanédialekter, antingen viavanlig post eller via e–posten:[email protected]

inte romerna. Dem får man både kränka,spotta på och öppet diskriminera utanrättsliga åtgärder.

Hopplöshet och fattigdom är ofta enkombination som kan skapa ett kriminelltbeteende och även leda till missbruk. Vikan ju se i statistiken, att de kriminella,eller missbrukare av olika slag, oavsett

etnicitet, är en klass för sig, nämligenlågutbildade, och romer är lågutbildade,ja många av dem är analfabeter, menlyckligtvist är ändå inte alla romer krimi-nella, trots att de lever i en utsatt värld avutanförskap. Detta gör att jag känner jagmig lite gladare och jag tackar gud, förjag vet att inte alla romer är kriminella

Tryck: Allduplo

Page 3: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

É Romani Glinda 3

Vi på Romano Trajo, Robert Nikolic ochjag, har kämpat på nu under hösten. Vihar haft väldigt många besökare undervåren och nu under hösten. Men det harvarit svårt att bedriva en riktigt bra verk-samhet på grund av kommunens sätt att,som det verkar, försöka sabotera verk-samheten på fritidshemmet. Med SKAF:sbenägna hjälp har man nu köpt ut MilosNikolic (på vars tjänst Robert ,sonenvikarierat i två år) för ynka 26 000 kr ochtagit bort tjänsten, så nu har Robertsmånadsvisa vikariat på en tjänst som intefinns dessutom plockats bort under tidenhan vikarierade på den. I samband medinförandet av en direkt skolpeng passadekommunfullmäktige också på att skäraner vårt bidrag från 902 000 till 325 000och vill bara ge oss pengar för barn mel-lan årskurs 1 och 6.

Jag är också orolig för att, även omman inte lägger ner verksamheten, såkommer avgifter att införas som förandra fritidsverksamheter. Romer är enbetalningssvag grupp.

Vid augustis barn- och skolnämndsmö-te fattades bara ett beslut - att utredaverksamheten. Så hösten kommer att gå isamma limbo som innan.

I samband med det som händer i Italienoch den ökade rasismen i EU (och ävenhär i Sverige) tror jag att vi kommer att seökad en rasism mot romer här i landet.Med tanke på att både den svenska reger-

ingen och EU är tysta kring de rasistiskalagarna riktade mot romerna i Italien ver-kar det ju inte vara så att romernasmänskliga rättigheter står högt i kurs. Idagkan man ju också läsa om högerextremis-ternas framgångar i Bayern, om JörgHeiders framgångar i Österrike (hans partilär väl leva vidare även efter hans abruptadöd nyligen) och här i Sverige gårSverigedemokraterna framåt trots attFolkpartiet, Moderaterna ochSocialdemokraterna försöker sno deraspolitik, om än i ett något snyggareomslagspapper. Nationaldemokraterna villin och kampanja på skolor - i yttrandefri-hetens namn. Svenska motståndsrörelsenskyddas av polis från elaka antirasister - iyttrandefrihetens namn. Osv. Osv.

Allt detta, och mer, gör att jag är över-tygad om att en sådan verksamhet som vihar är viktigare än någonsin, men dånaturligtvis med ordentliga resurser.Barnen är mycket medvetna om rasismenoch den strukturella diskriminering somsker, även i skolan (även om de inteuttrycker det så).

Romskt fritidshem motarbetas Romano Trajo heter ett romskt fri-tidshem i Lund som länge kämpatmed sin verksamhet och med näb-bar och klor slagits för att den skafå finnas kvar som ett romsktalternativ, med romska inslag.Men intresset för den typen av fri-tidshem är minst sagt svalt, menarMaria Söderquist, som efterlyserstörre politiskt engagemang ochmer resurser till den grupp somhar det sämst i samhället.

Text: Maria Söderquist

Det har flyttat in en del nya romskafamiljer på "Maggan"(Magistratsvägen) i Lund och det är flerromska barn som kommer nu. Tre ungaromska mammor kommer regelbundetmed sina ettåringar. Men i "fel" åldrardå, enligt kommunens bidragssystem.De förstår inte att man inte kan pressain Romano Trajo i en mall, för då är detinte Romano Trajo längre. Vi har enunik verksamhet som inte erbjudsnågon annanstans och vi vänder oss tillalla barn i området.

Kanske måste problematiken tas upppå en högre nivå. Jag har, för den skull,vidarebefordrat inbjudan till den storakommunkonferensen i Södertälje, somDelegationen för romska frågor arrange-rar, till Lunds nämndsledamöter, förvalt-ning, skolchef och områdesrektor ochanmält mitt eget intresse. Och möts medtystnad. Jag hoppas verkligen att någon ibeslutandefunktion kommer att finnas påkonferensen. Det blir ju i så fall en litenvärdemätare på hur viktigt de tycker att"minoritetsfrågan" är, eller hur?

RättelseI förra numret av ÉRG skrev vi att Sonny Jenfjord och FritzRosendahl tilhör Resanderomers riksorganisation. Vi är ledsna fördet. Resandefolkets riksorganisation heter det och inget annat.

Red. Sonny Jenfjord

Page 4: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

Det var ett späckat schema som väntadede förväntansfulla romska ungdomarnasom deltog på utbildningen.Initiativtagarna till utbildningen varFERYP (Forum Of European RomaYouth People) och Europarådet.

Dagarna på European Youth Center somligger på gångavstånd från Europarådetvar späckade från dag ett. Deltagarna varbland annat jurister, journalister och myn-dighetspersoner från hela Europa somaktivt jobbar med de romska frågorna isina egna länder. Trots att många av demstötte på både fördomar och diskriminer-ing på grund av sin etnicitet i hemländer-na fanns det kämparglöd inom dem om attaldrig ge upp och den romska stolthetenlyste starkt. När frågan ställdes till en avdeltagarna om hur hon hade kraft attkämpa med denna fråga trots ständigtmotstånd gav hon svaret att det finns all-tid de som har det sämre än en själv.

Den svenska representationen bestodav Domino Kai från Delegationen förromska frågor, Emilia Domurat, stude-

rande vid Göteborgs universitet ochMirelle Gyllenbäck från È RomaniGlinda. Många av deltagarna var från deforna yugoslavländerna och den bild degav av att vara rom i de länderna är svåratt föreställa sig. Trots den rika doku-mentationen som finns om romerna idessa länder och den kunskapen vi tycksha om den, så går det inte att jämföramed då en person som lever mitt i denskildrar sitt levnadsöde. Detta medfördeatt den generella framställningen om hurromernas situation är i Europa blev präg-lad av den bilden och de upplevelsernade själva bar på från sina hemländer.Fastän ett flertal av deltagarna fick vittnaom elände och fattigdom i sina hemlän-der så var det glädjen och optimismensom genomsyrade utbildningens innehåll.

Under ett seminarium berättadeDomino Kai om Delegationen för roms-ka frågors arbete i Sverige och på vilketsätt myndigheten arbetar för att föra framden romska frågan.

En av de många frågorna som diskute-

4 É Romani Glinda

Romska ungdomar i EuropaI början av hösten samlades cirka 25 romska ungdomar från helaEuropa i Strassbourg, Frankrike för att i en intensiv vecka delta i enutbildning angående romskt ungdomsdeltagande. Veckan fylldes avhetsiga debatter, livliga diskussioner varvat med ny kunskap om hurdet romska arbetet ska kunna gå framåt i de respektive länderna.

Text och foto: Mirelle Gyllenbäck

rades under de hektiska dagarna var omde romska ungdomsorganisationerna skaarbeta självständigt utan de äldre romer-nas inflytande på innehållet. För ungdo-marna var detta lite av en kontroversiellfråga. En del ansåg att det inte går attsköta en organisation utan de äldres syn-punkter inom frågorna eftersom det är deäldre som har lagt grunden för de romskaarbetet som finns idag. Den andra delenansåg att ungdomsarbetet skulle vara heltavskilt från de äldres synpunkter.

Även om det romska arbetet i Sverigeibland är kantat av svårigheter så går deninte att jämföra med den situation sommånga av Europas romer tvingas leva i.När den svenska representationen berät-tade om att det finns en Ombudsman motetnisk diskriminering i landet och att detfinns en delegation för romska frågorblev deltagarna häpna.

Att som rom delta i utbildningar somdessa kan ses som ett sätt att själv kunnaväxa i sin egen identitet. Vi blir oftabekväma i den egna rollen och i den egnagruppen vilket leder till att vi slutar ifråga-sätta. Genom detta blir vi med andra ordsnabba med att placera stämplar på vadsom är rätt och fel. Det som vi i sin turanser vara fel blir det som får stå för detsom inte tillhör oss själva. Det kan handlaalltifrån vilka kläder en romsk kvinna skabära till vilken romsk dialekt som skatalas. Detta var någonting som vi deltagaresjälva fick vittna om under utbildningen.Att kunna ompröva sina åsikter och vär-deringar betyder inte att moralen behövergå förtappad, istället kan det vara en chansatt kunna vidga sina vyer och perspektiv.

Fastän det arbete som görs idag förromernas räkning inte alltid har den storagenomslagskraft som vi önskar så måstevi tänka långsiktigt. Förändringar skerinte över en natt utan det arbete vi göridag utgör en bra grund för kommandegenerationer.

Och jag tror att det var just dennakänsla som vi deltagare kände, den kyli-ga septemberdag vi lämnade Strasbourgoch åkte till våra respektive hemländerrunt omkring i Europa.

Page 5: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

É Romani Glinda 5

Maria Leissneroch Fred TaikonframförDelegationenför romska frå-gors monter.

Romer - Europas största minoritet varnamnet på ett seminarium somDelegationen för romska frågor arrange-rade under bokmässan. Bakom podietsatt Rolf Ekéus, före detta högkommissa-rie om nationella minoriteter, OSSE ochSoraya Post, ordförande i InternationalRoma Women Network. Moderator varMaria Leissner, ordförande för Delega-tionen för romska frågor.

Seminariet inleddes med en kort histo-risk beskrivning av romernas historia avMaria Leissner och en presentation av deinbjudna gästerna.

Rolf Ekéus har som högkommissariearbetat med minoriteter i alla länder.

– Moderna konflikter är främst drivnaav etniska konflikter, men den romskaminoriteten har inget geografiskt moder-land i Europa, ingen egen stat som kän-ner ansvar för sina medborgare. Det är vialla som måste ta ansvar för romerna. Demåste få uppmärksamhet och möjlighetatt synliggöra sin kultur.

Även Soraya Post tog upp avsaknadenav ett romskt moderland.

– Romerna har inget moderland.Utanförskap och diskriminering är stor,vilket leder till en stor otrygghet. De borofta i getton utan både el och vatten och iRumänien till exempel är det mångaromer som inte har några identitetshand-lingar och de har ingen rätt till någon avde rättigheter andra medborgare har i lan-det. De är de som lämnar landet nu ochmånga har hamnat i Italien. Situation fördessa romer är svår, men det finns ingennation som bryr sig.

Rolf Ekéus tog upp att de medborgerli-ga rättigheterna måste stärkas.

– Alla måste kunna delta i samhället.Alla som bor i ett land måste få rösta ocharbeta. Detta är långt ifrån genomfört än.

Högkommissarien får bara agera ihemlighet. Han måste istället övertyga,tala till de goda instinkterna.

– Lite har vi lyckats och detta är någotunikt i världen som bara finns i Europa.

Romska frågor på Bokmässan i GöteborgÅrets bokmässa i Göteborg var lika välbesökt som tidigare år. Över hundratusenbesökare kom under de fyra dagarna och trängdes bland nästan tusen utställare.Bland de drygt 1 200 ackrediterade journalisterna fanns givetvis ÉRGs utsända.Vid Delegationen för romska frågors monter på Internationella torget delade vi uttidningar och pratade om romernas situation idag och ur ett historiskt perspektiv.

Text och foto: Bengt O Björklund

Maria Leissner påpekar att det inte ver-kar finnas någon skamgräns. Vilka är detdå som gör något för att driva den roms-ka frågan vidare på hög nivå?

– OSSE har drivit sin policy för romer,Europarådet också, bland annat genomsitt partnerskap med European Romaand Travelers Forum. Europakommis-sionen hade för några månader sedan enRoma Summit med resolutioner som allaländer skrev på, men de flesta länder harsvårt med att implementera det man åta-git sig. Dessutom skyddar EU-ländernavarandra. Man ställer stora krav på ansö-karländerna, men när det gäller mänskli-ga rättigheter är kraven högre för länderutanför EU. Detta är ett dilemma förromerna

Soraya Post håller med.– Romernas situation följer oftast lan-

dets generella situation. I Sverige tillexempel har staten ratificerat konventio-nen om de mänskliga rättigheterna, menromer har fortfarande inte alla rättigheter.

Page 6: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

Håll språken levande! “Håll språken levande! Minoritetsspråkensställning i Sverige”, var namnet på ettseminarium som Språkrådet tillsammansmed Bokförlaget Podium arrangerade.

En viktig del av Sveriges minoritetspo-litik är att se till att de erkända minoritets-språken jiddisch, romani chib, samiska,finska och meänkieli hålls levande. Menvad kräver detta för insatser? Detta disku-terade Lena Adelsohn Liljeroth, kulturmi-nister, Heidi Pikkarainen, från diskrimi-neringsombudsmannen, professor JarmoLainio, Hans Caldaras, översättare ochledamot av Delegationen för romska frå-gor, och Lars-Anders Baer, Sametinget.Moderator var Olle Josephson, chef förSpråkrådet.

– Det viktigaste är att språket användssade Lena Adelsohn Liljeroth.Studieförbunden får årligen tremiljarder kronor, de skulle mankunna använda sig av när detgäller de nationella minoritets-språkens behov. Till våren kom-mer ett nytt språklagsförslag.

Hans Caldaras talade om situa-tionen för romanés.

– Det romska språket är en delav vårt språkarv och nu börjardet även bli ett skriftspråk. Mendet finns många hinder, främstför att det finns så många dialek-ter. Det är viktigt att våra barn

kan läsa romanés. Språket är en del avvår identitet, sade Hans Caldaras.

Lars-Anders Baer talade om samiskansituation.

– Språk är också makt. Vi har alltidhaft ett gott förhållande till svenskan,men i början var samiskan ett majoritets-språk i norra Sverige.

Heidi Pikkarainen talade om minori-tetsspråkens risker.

– Många av språken är på väg att för-svinna. Det pågår en assimilering pågrund av majoritetsbefolkningens tryck.Mycket beror på att skolan inte fungerar.Där är assimileringstanken fortfarandestark och modersmålsundervisningen ärundermålig, sade Heidi Pikkarainen.

Jarmo Lainio talade om kontinuitet.– Det måste finnas en bredd och ett

6 É Romani Glinda

djup i utbildningen. Minoritetsspråkenmåste ses som både privata och offentli-ga. Ett skriftspråk är viktigt, utan detfinns det inga böcker. Den svenska sko-lan har misslyckats totalt med tvåsprå-kigheten. Den skulle kunna se till minori-tetsspråken olika behov, men hittills kanman inte säga att det finns någon språk-vänlig miljö i Sverige. Många politikertror att när man lär sig ett språk härmarman, vilket förflyttar inlärningen tillhemmet, men det behövs språkutbildningi skolan.

Kulturministern menade att det är justbristen på modersmålslärare som ärboven i dramat när det gäller moders-målsundervisningen, något som HansCaldaras höll med om.

– Det största problemet när det gäller

Soraya Post,, MariaLeissner och Rolf Ekéusdebatterade romer påett seminarium .

Lena Adelsohn Liljeroth, Jarmo Lainio, Heidi Pikkarainen, Hans Caldaras, Lars-Anders Baer och Olle Josephson.

Page 7: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

É Romani Glinda 7

den romska modersmålsundervisningenär just bristen på lärare, men också bris-ten på läromedel och romsk litteratur.Romer är dessutom inte vana vid att läsapå romanés.

Just bristen på modersmålslärare mena-de Heidi Pikkarainen är ett strukturelltproblem.

– Romska barn går sällan ut skolan pågrund av diskriminering. Det har gjortsmånga satsningar, men oftast klingar debara ut, menade hon.

Jarmo Lainio menar att något måstegöras åt skolan.

– Lagstiftningen i Sverige är bra, menom man ser till skolan är enspråkstän-kandet fast rotat.

Hans Caldaras tog upp problematikenmed att om man nekas tala sitt språk ökarlusten och viljan att göra så i ren protest.Lars-Anders Baer talade om pluseffekter-na av tvåspråkigheten.

– Ju mer samisk undervisning barnenfår, ju bättre svenska talar de.

Han talade också om fördelarna medden nya tekniken.

– Den nya tekniken sätter samiskan iett modernt sammanhang. Nu kan vi skri-va sms och mail på samiska eftersom enanpassning till vårt språk har skett och iNorge har man tagit fram ett rättstav-ningsprogram på samiska.

Hans Caldaras uttryckte tillfredsställelsemed att romer i allt större utsträckning kanoch vill läsa på romanés och att en romskgrammatik börjar ta form. Jarmo Lainiotalade om de kulturella landvinningar somgjorts på Meänkieli, bland annat inom tea-tern, och om media.

– Radion är bättre än tv på att hålla despråkliga ställningarna, menade han.

Lena Adelsohn Liljeroth talade omPodium förlags minoritetsspråksatsningaroch hon tyckte att biblioteksverksamhe-ten kunde utvecklas mer.

– Den nya tekniken har gjort det myck-et billigt att ge ut böcker, sade hon.

Olle Josephson sammanfattade och allavid podiet fick ett slutord.

– Vi behöver mer utrymme i media ochett större presstöd. Vi är alla språkbärare

och vi måste få bort proppen i skolan ochi media, sade Lars-Anders Baer.

– Det finns ett behov av romska histo-rier på romanés, men vi måste få till enattitydförändring vad gäller hemspråket.Alla måste ha rätt till sitt eget språk, sadeHans Caldaras.

Romer på flyktUnder Bokmässans andra dag, taladeIngrid Schiöler på Internationella torgetsscen under temat Romer på flykt. Arran-gör var Delegationen för romska frågor.

Ingrid Schiöler är flyktinghandläggaremed inriktning på romer från Balkan.

Med sig på scenen hade hon Senad ochSamir Limoni, två unga pojkar frånfamiljen Limoni, en romsk familj varsöden vi tidigare berättat om i ÉRG.

– Just nu är det lugnt på Balkan, mendet kommer fortfarande hit asylsökanderomer från Kosovo. Många är romer,ashkali och egyptier, men nu finns det ettpraxisbeslut om att man kan skicka tillba-ka dem och då hamnar de i flyktingläger iSerbien, flyktingläger med miserabla för-hållanden, ofta belägna vid soptippar. Detkommer även hit romer från Bosnien,romer som är förföljda i sitt hemland,men de får inte stanna. Många av dessa

Senad och Samir Limoni, Ingrid Schiöler och Maria Leissner.

Ingrid S chiöler, Diana Nyman, Soraya Post, Kristina Lindholm, Bodil Andersson och Maria Leissner.

Page 8: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

romer är förstörda av kriget och det ärtragiskt att de måste återvända. I de andraexjugoslaviska länderna är det bättre.

Varför tror man inte på det som romer-na berättar om våld och förföljelse?

– Många romer är så vana vid att bliförföljda att de inte gärna berättar om allailldåd som begåtts mot dem. De tror attdet inte är bra att berätta om alla hemsk-heter. När dessa skadade romer tillfrågashur de mår säger de ofta bara "tack, bra".

Familjen Limoni har efter många turerförenats i Sverige. De två pojkarna påscenen tycker att det är ett mirakel att deär här. Familjen lämnade Kosovo i tvåbilar, men bara en tog sig över gränsen ini Serbien. I den fanns mamman och trebarn, två pojkar och en flicka. De lycka-des ta sig till Sverige och slutligen ham-nade pappan och Senad och Samir därockså. Familjen fick inget uppehållstill-stånd. Pappan och alla barnen utomSenad utvisades, mamman och Senad,som var apatisk, fick flyktingstatus.Misstro riktades mot pappans och pojkar-nas historia, trots att KFOR hade doku-menterat deras öde.

Ingrid Schiöler anmälde fallet tillEuropadomstolen, men nu är de åter till-sammans i Sverige och situationen ärmycket bättre för familjen.

– Lillebrodern som tidigare var apatiskhar börjat skolan och lillasystern somutvisades utan napp, blöjor eller vällinghar börjat på förskolan.

Än idag vill inte många veta hur romerhar det, menar Ingrid Schiöler.

– De bor på soptippsläger som Gasella,ett läger som ligger i utkanten avBelgrad. Där finns det många romer frånKosovo som har varit i Sverige, menskickats tillbaka till misär. Jag brukar åkadit för att se hur de har det. De har ingenframtid.

Senad berättar hur det är för romer iKosovo.

– De behandlar oss romer fel, de mob-bar oss där. Det är mycket bättre iSverige.

EU måste ta sitt ansvar, menar IngridSchiöler.

– Detta är ett EU problem, att vi fortfa-rande behandlar romer som om de intehade något människovärde, sade hon.

Konventioner – och sen då?Även Integrations- och jämställdhetsmi-nistern Nyamko Sabuni talade underbokmässans dagar i Göteborg. Underrubriken Konventioner – och sen då?talade Nyamko Sabuni om yttrandefrihetoch behovet av samtal om mänskliga rät-

8 É Romani Glinda

tigheter och demokrati i Sverige. På frå-gan om hon själv blivit utsatt på någotsätt svarade hon:

– Ja, när min far fängslades i Kongoberövades jag en pappa.

Sabuni menar att mänskliga rättigheterkränks även i Sverige på en rad olikasätt.

– Det kanske inte sker lika medvetetsom i andra länder, men ta våldet motkvinnor till exempel. Ibland användsockså olika konventioner felaktigt och enmänsklig rättighet spelar ut en annan.

Hon tar som exempel upp rätten attfritt få utöva sin religion kontra barnkon-ventionen.

– Det finns konventioner som går iclinch med varandra. Jag tycker tillexempel att barn själva ska ha rätt attvälja slöja när de är tillräckligt gamla.Men det spelar ingen roll hur mångalagar vi har, det blir fel ändå. Vi är baramänniskor.

Sabuni tog också upp funderingarkring frågan om vad det är som är ensvensk värdegrund idag.

– Det som binder oss samman är uni-versella värden som mänskliga rättighe-ter och hur vi lever upp till dem. Det somhöll ihop Sverige för hundra år sedan ärkanske inte detsamma som håller ihopSverige idag. Men många av de värder-ingar som vi har kämpat för måste vi för-valta, sade hon.

Senad och Samir Limoni tillsammans med Ingrid Schiöler.

Nyamko Sabuni.

Page 9: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

É Romani Glinda 9

Mötet är följden av en EU-rapport somkom i juli där det konstateras att denromska minoriteten fortfarande utsättsför diskriminering och social utslagningtrots EU:s ansträngningar att integreradem.

Romska ledare och människorättsakti-vister var bland de 400 personer som del-tog i toppmötet som organiserats av kom-missionen i syfte att öka medvetenhetenom romernas behov, att identifiera demest effektiva sätten att förbättra derasliv och att säkra åtaganden för åtgärder.

Kommissionen kräver gemensammaansträngningar av EU och dess med-lemsländer för att få in romerna i samhäl-

let. Den uppmanar de nationella reger-ingarna att öka ansträngningarna för atthjälpa romer att få tillgång till skolor,bostäder, arbetsplatser och hälso- ochsjukvård.

Toppmötet var den högsta om romer

EU arrangerar toppmöte om romerMinistrar och europeiska besluts-fattare i Bryssel samlades den 16september i ett första EU-toppmö-tet för att ta itu med den romskaminoritetens situation.

EU har haft hittills. Talare var blandandra kommissionens ordförande JoséManuel Barroso och Frankrikes utrikes-minister Bernard Kouchner. Resultatenska hjälpa kommissionen med hur manska gå vidare under 2009.

Romska grupper i Europa står fortfaran-de inför ihållande diskriminering. EfterEU-utvidgningarna 2004 och 2007, utgörromska grupper nu en av de största etnis-ka minoriteterna i unionen.

Integrering av romer anses varagemensamt ansvar för medlemsstaterna iEU. Europeiska kommissionen är fastbesluten att agera, särskilt genom att setill att EU: s lagstiftning (direktivet omjämlikhet mellan raserna) åtföljs. Dess-utom, på begäran av Europeiska rådet idecember 2007, har kommissionenundersökt befintliga gemenskapsinstru-ment, politik och vilka framsteg somgjorts för den romska befolkningen. Den

2 juli 2008, offentliggjordes resultaten iform av en 57-sidig rapport.

Det romska toppmötet ägde rum motbakgrund av den senaste tidens oviljamot romer i Italien. Kommissionen, somhade blivit ombedd att bedöma situa-tionen, utfärdade ett kort uttalande om attdet inte fanns något diskriminerande iItaliens agerande. Men den italienskaregeringens behandling av romer kom attkasta en skugga över toppmötet.

– Det är mycket nedslående att kom-missionens rapport inte vågar ta ställningtill den senaste tidens kontroverser iItalien, som fingeravtryckning i romskasamhällen, sade Natalia Alonso från

Amnesty International till EuroActiv. Hon beskrev den svåra situationen för

romer i Italien som "en upptrappning avmissförhållandena".

– Avsikten med rapporten var att kart-lägga politik och bästa praxis. Vi är kri-tiska, eftersom i rapporten finns detingen strategi. Vi kräver att EU tar led-ningen med normer och tydliga mål, föratt effektivt främja grundläggande rättig-heter och integration av romer i Europa,sade Alonso.

Europeiska nätverket mot rasism(ENAR) varnade också för intoleransenmot romer i Italien, och tillade att situa-tionen i Italien inte är ett isolerat fall, attdet finns intolerans mot romer i andraländer också.

Europeiska unionen efterlyste undertoppmötet en kontinentbred satsning föratt förbättra den svåra situationen förmiljontals romer som utsätts för diskri-minering och fattigdom.

Romska röster kräver resultatMänskliga rättighetsgrupper uppmanade Europeiska kommissionenatt avstå från att predika tomma ord och komma med konkreta stra-tegier för att hantera de problem som EU: s romska befolkningenunder EU:s första Roma toppmöte i Bryssel.

Text: Bengt O Björklund

Page 10: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

Romska företrädare kritiserade dockEU för att inte göra tillräckligt. I synner-het är de uppretade av att EU: s verkstäl-lande organ inte fördömer Italiens age-rande.

– Det är mycket skamligt att sådanasaker kan hända inom Europeiska unio-nen, sade Isabela Mihalache, senior pro-jektledare på Open Society Institute. Detär också skamligt att Europeiska kom-missionen inte kan skicka ett tydligareoch starkare budskap till den italienskaregeringen.

Grundaren av Open Society Institute,George Soros, som länge har kämpat förromers rättigheter, sade att han stödderättsliga åtgärder mot Italien.

– Jag är djupt bekymrad över det somhände tidigare i Italien, sade Sorosunder konferensen. Jag anser att endastta fingeravtryck på romer är ett fall avetnisk registrering som borde vara olag-ligt.

En svensk delegation var också påplats i Bryssel. Bland andra Soraya Post,ordförande i International Roma WomenNetwork, IRWN och styrelseledamot iEuropean Roma and Travellers Forum,ERTF.

– Att tänka på romer utan att göranågot är respektlöst. Europa måste erkän-na att det idag finns en djuprotad antizi-ganism genom historien fram till idag.Det finns ett behov av en försoningspro-

cess mellan regeringar och romer. Vimåste börja lita på varandra, sade honunder toppmötet.

Hon tog även upp problematiken kringvem EU ska tala med i romska frågor.

– Ni måste räkna med ERTF som erpartner, där det finns romska delegaterfrån varje europeiskt land i Europa och vii ERTF är beredda att göra vad vi kan.

Även Miranda Voulasranta, vice ordfö-rande i ERTF var där.

– Jag vet inte vad som kommer ut avdetta i dag, men jag ser att de inte harklart för sig vad det är de vill. De är intepå det klara med vart de är på väg. De ärheller inte på det klara med vem de skaarbeta tillsammans med, sade hon tillRadio Romano.

Hon menar att när det finns ett demo-kratiskt valt forum i Europa, borde manha vänt sig dit, inte till icke-romer ellerenstaka experter och små organisationer.

Lars Demetri var också med på topp-mötet. Han är pastor och romsk aktivist.Han är också delegat i ERTF.

– Nyamko Sabuni höll ett mycket bratal. Andra talare berättade om ett växan-de Europa. Situationen i Italien över-skuggade hela mötet. Det fanns en rädslaför att det som händer där skulle spridasig.

Under Barrosos tal ställde sig unga pro-testerande romer upp med t-shirts somfördömde etnisk diskriminering.

10 É Romani Glinda

Romska ungdomardemonstredadeunder toppmötet.

– Barroso och Soros hade förståelse förde protester som hölls. Barroso sa att hantagit åt sig av budskapet på aktivisternaströjor. Då satte sig de sig ner.

Lars Demetri talade om en utbreddrädsla romer har.

– Det är en helt befogad rädsla viromer har i hela Europa, men det härmötet löser inget, det är bara ett inledan-de möte. Men det finns en rädsla för attdet som beslutas på hög nivå aldrigimplementeras i romernas dagliga verk-lighet. Vi romer måste få mer inflytandeoch det måste bli en uppföljning på dettamöte där den romska frågan kan utveck-las.

Maria Leissner tycker att toppmötetsätter den romska frågan på kartan för deallra högsta politikerna i EU.

– Det är faktiskt första gången detgörs. Nu ska vi börja bygga upp ett trycknär det gäller de europeiska romerna, detär dags att det händer någonting. Dehögsta politikerna måste bli rädda ochoroliga för vad som ska hända om de integör någotting. Det är oacceptabelt att såmånga av Europas romer saknar de mestgrundläggande mänskliga rättigheterna,sade Maria Leissner till Radio Romano.

Källor:www.EuroActive.com/International

Herald TribuneRadio Romano

Page 11: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

É Romani Glinda 11

Det var en historisk händelse, ett möte påhög nivå om romernas situa-tion i EU, det första i sittslag, som arrangörerna varnöjda med att understryka.

I sitt inledande anförandetalade kommissionens ordförande JoseManuel Barroso mycket beskrivande omromernas svåra situation i Europa. Hantalade om utslagning, diskriminering ochden rasism som möter den romskabefolkningsgruppen, deras begränsadetillgång till allmän utbildning, arbetstill-fällen och bostäder. Han var dock mycketangelägen om att poängtera Bryssels roll.Han tog upp vad som står på spel när detgäller förväntningarna på mötet.

– Detta toppmöte, sa han, ska vara såmycket mer än ännu ett möte.

Det visade sig att det var det inte. Trots att talare som Vladimir Spidla,

kommissionär för sysselsättning, socialpo-litik och lika möjligheter, Jan Fiegel, kom-missionsledamot med ansvar för utbild-ning, kultur och ungdomsfrågor, JacquesBarrot, kommissionens vice ordförandeoch kommissionären för rättsliga och inri-kes frågor, samt George Soros, den ameri-kanska affärsmannen och filantropen,erbjöd konferensen få nyheter och ännufärre konkreta beslut. Det var ett slagsdéjà vu – vi har hört det så många gångerförut, den mörka kritiken, beröm, och närdet var passande, självkritik, liksomkänslomässiga och kontroversiella åsikter.

Kort sagt, konferensen var en besvikel-se.

En av de största kränkningarna av demänskliga rättigheterna pågår i Italien, en

av de ursprungliga medlemsstaterna iEuropeiska unionen. Italien planerar attta fingeravtryck av romska grupper iläger och bosättningar och de var pååskådarplats. Trots försöken frånEuropean Roma Policy Koalition, ettBryssel-baserat NGO initiativ, togs inteden frågan upp.

Konferensen misslyckades i att konkre-ta termer diskutera och fördöma dennagrova kränkning av grundläggandemänskliga rättigheter, ännu en indikationpå den rasism och diskriminering somromer möter i vardagen, inte bara iItalien. En rad talare följde, från reger-ingar och det civila samhället, däriblanddet romska civila samhället. Men undermötets lopp fanns det lite eller ingen tidför diskussion, ingen dialog mellan "högnivå" och Europas romer ägde rum iverkligheten.

Även dagordningen undvek det verkli-ga problemet – den angelägna diskussio-nen om Europeiska unionens och dessmedlemsstaters skyldigheter och ansvarnär det gäller respekten för de europeiskaromernas rättigheter.

Så vilken skillnad kan denna konferensgöra för romernas liv i Europa? Minimaleller ingen är min blygsamma åsikt. Detvar mer av samma sak, en predikan för deredan frälsta ännu en gång.Vice ordföran-de Jacques Barrot borde tydligt uttala vadtoppbyråkraterna i Bryssel kommer attgöra till förmån för romer. De höga före-trädarna för de nationella regeringarnaborde lova särskilda åtgärder som syftartill att få slut på diskriminering, social ute-slutning och rasism mot romer i deras län-der. Dessa löften och åtgärder borde haförhandlats fram tillsammans med romeroch det romska samhället innan konferen-sen. Ett system för att övervaka genomfö-randet av dessa utfästelser borde ha införtsefter konferensen för att hålla kommissio-nen och regeringarna till svars. Som detvar, blev konferensen bara en diskus-sionsklubb, även om det var på en hög

nivå. Ännu en möjlighet som har gått för-lorad, det är verkligen synd. Hur mångafler möjligheter att få ett slut på diskrimi-nering och social utslagning av sin romskabefolkning har EU råd att tappa?

Stor besvikelse efter EU:s toppmöteSnjezana Bokulic, programkoordi-nator på Mänskliga Rättighets-gruppen, MRG, Europa ochCentralasien, menar att det detromska toppmötet i Bryssel är "ettmissat tillfälle" .Text: Snjezana BokulicÖversättning: Bengt O Björklund

Rudko Kawczynskis tal vid Toppmötet i BrysselOrdförande för EuropeanRoma and TravellersForum, RudkoKawczynski, gav uttryckför en stor frustration ochlevererade i sitt tal en stordos kritik till arrangörerna.

– Detta toppmöte är typiskt för denromska historien och majoriteterna iEuropa. Vi är här, kanske i bästa fall,som en slags dekoration, i sämsta fall föratt lösa våra egna problem. När jag hörEuropaunionen eller Europakommis-sionen tänker jag på de 200 000 romersom utvisades från Kosovo mitt framförnäsan på den Europeiska Unionen ochNATO. Ingen i den Europeiska Unionenbrydde sig om dessa människor.

Rudko tog upp problemet att det intefinns en enda rom som arbetar inomEuropakommissionen och att antiziganis-men är en del av den europeiska kulturen.

– Vi har inte hört någonting idag och vikommer inte att få höra någonting imor-gon om hur de tjugosju ansvariga EU-länderna kommer att angripa rasismenmot romer på platserna där de bor.Mänskliga rättigheter exporteras av denEuropeiska Unionen och de är stolta översina framgångar och romerna är de somblir misshandlade, dödade, våldtagna ochsteriliserade. Detta händer varje dag ochhär sitter vi och undrar hur vi kan inte-grera romer. Var ska de integreras? Ochmed vem?

Även Rudko tog upp situationen iItalien.

– Det europeiska djurskyddet ger stör-re skydd till en tysk schäferhund än vadden romska befolkningen har.

Page 12: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

Lördagen den 29 september 2007 omhän-dertogs Marius, en elvaårig romsk pojke,av polisen på gatan i Göteborg när hanspelar harmonium på ett köpcenter, käntsom femman. Där hade polisen iakttagithonom och larmat socialjouren som i sintur lade ett LVU på honom. Allt dettaskedde på någon timme. Klockan varcirka 11-12:00 på lördagen. Polisenpåstod att han var ensam. Men Daniel,Marius kusin, var på platsen vid omhän-dertagandet. Han ifrågasatte både poli-sens och socialtjänstens agerande, utanresultat. Han ringde då till Marius pappaoch berättade vad som hänt och åktesedan till Meros camping för att berättaför den övriga familjen.

Ion, som Marius pappa heter, tog sig,så snart han fick reda på vad som hänt,till socialjouren i tron om att han kundehämta sin son. Det hade då gått endasttvå timmar efter gripandet. Innan hadeLisbeth och Dick Fäldt från Svenska

Franciskushjälpen kontaktas och de följ-de med honom till jouren och fick samta-la med handläggaren Gunilla Carle. Därblev Lisbeth tillsagd att bara sitta tystoch lyssna, trots att hon upplyste hand-läggaren om att hon var ombud för Ion.Handläggaren svarade att det redan fannsen tolk och att om hon yttrade sig skullehon tvingas lämna lokalen. Lisbet påtala-de att Ion hade rätt att själv välja sittombud. Då fick hon lämna lokalen.

Lisbeth och Dick kontaktade ERG:sjournalister på söndagen och tillsammansfor vi till socialjouren för att försöka fåen klarhet i vad som har blivit sagt ochgjort i fallet. Kvinnan i receptionen sadeatt den ansvarige handläggaren redanhade slutat för dagen och att hon inte vartillgänglig. När vi vill ha mer informationom omhändertagandet hänvisar kvinnanhela tiden till sekretessen och att hon intekan svara i det för henne enskilda fallet.Hon berättar dock att det ska bli ett hem-

12 É Romani Glinda

I den svenska slummenNyligen gjorde SVT:s Uppdrag granskning ett uppseendeväckande program omromerna på Meros camping i Askim utanför Göteborg. Dagen efter följde en debatt påSVT om situationen.ÉRG var på Meros camping redan för ett år sedan i samband med att de sociala myn-digheterna omhändertagit en romsk pojke och såg hur förhållandena var.

Text och foto: Bengt O Björklund

Ion Pruteano tillsammans med sin spelande son Marius och en söt kusin.

besök hos pappan på Meros Campingcirka klockan 9:00 på måndagen.

På måndagsmorgon kommer en polis-bil och en taxi ut till Meros Camping.Två poliser står bland husvagnarna ochtvå personer från socialtjänsten samt entolk är inne i vagnen där Ion bor. Därpågår ett förhör eller samtal. Vi blirombedda att vänta utanför.

Sedan går allt väldigt fort. Tjänste-männen går i snabb takt med Ion mot denväntande taxibilen och sätter sig i den. Vifrågar vad de har kommit överens om.De svarar att de ska till stället där pojkenär placerad, pappan ska få träffa sin son.

Vi undrar hur de sociala myndigheter-na kan göra ett omhändertagande påturistande personer som i det här fallet,är det lagligt?

– Vi ser över barnens situation så deinte far illa på något sätt. Lagen gällerför alla som vistas i landet. Vi ska ivägnu, sade hon.

Sedan far de iväg med polisen eftersig.

Vi lånar ett kontor på campingen ochkontaktar DO och Maria Leissner för attberätta om händelsen.

Senare ringer vi till pappan och berhonom att begära kopior på alla hand-lingar som rör fallet. I detta läge är detendast han som kan få ut dem.

Ion säger i telefonen att han har fåttträffa sin son och att de kommer att släp-pa honom.

Efter en timme kommer en bil inrullan-de, det är inte den taxi som tjänstemän-nen for iväg med, utan en bil med perso-nal från barnhemmet Bryggan. Med sighar de pappa Ion och hans elvaårige sonMarius.

Nu blir det glädjetjut, kramar och pus-sar, familjen är återförenad.

Alltså, vi har följande scenario. Enturistande utlänning som inte kan svenskaoch hans elvaårige son som blir hämtadav polisen. En pappa som inte vet varhans son har blivit förd. En elvaårigpojke som sitter med tre tjänstemän i enbil som dessutom har poliseskort och poj-ken hamnar på ett barnhem. Han har inte

Page 13: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

É Romani Glinda 13

någon som representerar honom ellernågon tolk som han kan lita på. Han haringen som talar hans eget språk, romanés.

Detta är ett myndighetsövergrepp avstora mått och en både kränkande och

diskriminerade handling. Tjänstemännen borde redan i husvagnen

ha berättat att de skulle släppa Marius.Detta hade säkert minskat pappans oro.

Sedan kan man ju fråga sig varför de

Romska släktingar till den omhändertagna pojken Marius väntar på socialens besked.i frågan.

sociala myndigheterna inte ansträngdesig att hitta barnets föräldrar redan pålördag eftermiddag. Man hade kunnatfråga Marius om han ville ringa till sinpappa. Han hade ju numret.

Meros camping

– Det har gått fem-sex år sedan dess ochdet lustiga är att fastän samhället har tagitbort all hjälp så har vi lika många gästersom förut. Nöden och eländet blir kvar,säger Jean-Erik Mårtensson till SVT.

Under både Uppdrag granskning ochden efterföljande debatten visade de soci-ala myndigheterna i Göteborg endast enallvarlig olust att agera och en rädsla,säkert baserad på blundern med denromska pojken Marius förra året, för attgöra det enda de tycker att de kan göra,nämligen att omhänderta barnen, att skil-ja dem från familjen. Renate Saul ärsocialchef i stadsdelen Askim. Hon berät-tar att socialtjänsten gjort besök påMeros och intervjuat romerna.

– Jag tycker inte att Meros camping ärett boende som man vill rekommendera.Sen är det så att vi har fri rörlighet ochman får själv välja var man vill bo, sägerRenate Saul till SVT.

De sociala myndigheterna har alltsåinget ansvar för barnen?

– Så länge barnen har en god tillsynoch en god anknytning till sina föräldraroch föräldrarna har försäkrat oss om attde ser till så att barnen inte ...vad ska jagsäga...att barnen inte hamnar i fel situa-tioner eller i farliga situationer, säger hontill SVT.

Det fanns alltså inte något som tyddepå att barnen hade något dåligt förhållan-de till sina föräldrar, men är det verkligen

kärnpunkten när hela familjen bor i misärbland knarkare och missbrukare. Bordeman inte stödja familjen och hjälpa demtill ett drägligt liv i stället för att funderapå hur man ska skilja barnen från föräld-rarna? Är omhändertagande av barn detenda man kan erbjuda de familjer sominte vill något annat än få en chans attleva ett drägligt liv?

Det som upprör de allra flesta är att detfinns femton romska barn på den uttjäntacampingen. De leker där i leran blandsopor och skrot och är för små att förståvilket annorlunda liv deras svenskagrannkompisar lever, att de barnen harhelt andra möjligheter.

Romerna har inte rätt till ett öre i

bidrag, det finns ingen lagstiftning omallmän medmänsklighet, men barnenomfattas däremot av skolplikt och någraav dem går nu på den närliggandeHultskolan. Det finns dock de som tyckeratt Sverige har vissa skyldigheter.

– Socialtjänsten är skyldig att hjälpaalla barn oavsett hur de har hamnat ikommunen, säger barnombudsmannenLena Nyberg till Göteborgsposten.

Men de har ännu inte visat någotintresse av att hjälpa romerna.

– Vi har fortfarande inte fått någonhjälp. Socialen kommer hit, men detkänns inte som om någon vågar pratamed oss, säger Alina Raducan tillGöteborgsposten. Hon har en son och endotter i skolåldern.

Dario Espiga (s) är politiker medansvar för sociala frågor i Göteborg. Hanundrar vad som hade hänt om barnen påcampingen hade annan bakgrund.

– Hade det varit svenska familjer sombodde under sådana här omständigheterså tror jag fler hade reagerat, säger hantill Göteborgsposten.

Meros camping drivs av Pastor Jean-Erik Mårtensson och länge pla-cerade sociala myndigheter i Göteborg ut människor på campingen.Men för några år sedan slog Göteborgs stadsdelschefer fast att ingenska behöva bo på det viset - Meros bedömdes vara ett ovärdigt boende.

Text och foto: Bengt O Björklund

Page 14: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

Drygt 140 deltagare hade samlats påhotell Skogshöjden i Södertälje för attunder två dagar dryfta behov, brister ochansvar när det gäller den romska frågan.Många kommuner ute i landet har myck-et lite kunskap om vad till exempel min-oritetsstatusen innebär.

Delegationen för romska frågor harsom uppgift att informera kommunernaom deras skyldigheter och ansvar gente-mot romer.

– Vi vill ge en bättre kunskap till dekommunala företrädarna om vilka skyldig-heter kommunerna har och vi vill visa vadsom har fungerat i andra kommuner, sadeDelegationens ordförande Maria Leissner.

Hon talade även om vikten av att kom-munerna började nätverka sinsemellan iromska frågor.

– Vi vill att de börjar bygga upp enkompetens i dessa frågor eftersom dele-gationen inte kommer att finnas till föralltid, sade hon.

Hon talade om att öka trycket på kom-munerna, att de måste överväga särlös-ningar för att romerna ska kunna integre-ras och på allvar omfattas av de mänskli-ga rättigheterna. Något som MarionWydow, en romsk brobyggare i Malmö,höll med om.

– En kartläggning som Malmö stad hargjort visar upp en katastrofal verklighet.

14 É Romani Glinda

Det är dags att börja leverera!Den 23 oktober i år arrangerade Delegationen för romska frågor "Medromer för romer", sin största konferens hittills för att lyfta romernassituation. Konferensen riktade sig till Sveriges alla kommuner och fyrtiokommuner var närvarande samt ett stort antal engagerade romer.Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni riktade undersitt tal mycket stark kritik mot den italienska regeringens behandling avromer.

Text och foto: Bengt O Björklund

Nyamko Sabuni.

Vi romer måste visa upp för kommuner-na hur verkligheten ser ut.

Även Soraya Post, ledamot i delegatio-nen för romska frågor, talade om särin-satser.

– Vårt budskap är att kommunernamåste ta sitt ansvar.

Marion Wydow tog upp problemetmed att romerna ofta buntas ihop medinvandrare när kommunerna ska placerafrågan.

– Många ser på romer som på invand-rare. Då blir det fel. Många kommunersäger också att de behandlar alla lika,men vi romer behöver särskilda insatser.

Soraya Post menar att man inte tagittill vara på den romska kompetensen ikommunerna, att man ofta vill styra ochbestämma över romernas huvuden.

– De vill ofta ta över alla verksamheteroch kör på så sätt över oss romer, somvanligt, sade hon.

Maria Leissner tog upp problemet medalla de projekt som startats för att hjälparomer.

– Problemet är att ett projekt bara varari tre år. Sedan händer inget mer. Jag fårröda utslag när jag hör talas om projekt.Romer behöver inga fler projekt, sadehon emfatiskt.

En annan käpp i hjulet, som Soraya Posttog upp, är det kommunala självstyret.

– Detta är något som de ofta hävdaroch vi kan bara komma med förslag ochrekommendationer. Men det borde finnasöronmärkta pengar för romer i alla kom-muner.

Indignerade röster hördes om situationenför romerna på Meros camping i Göteborg.Det talades även om situationen för romeri Europa, inte minst den diskrimineringsom pågår i Italien. Nyamko Sabuni rikta-de i sitt inledningstal skarp kritik mot denitalienska regeringen för den fingerav-trycksprocess som gjorts för att registreraromer.

– Jag har haft samtal med italienskaambassaden om detta, för vi vill veta mer.Vi försöker prata om dessa frågor i inter-nationella samanhang när vi träffas. Detär klart att från Italiens sida så handlar

Page 15: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

É Romani Glinda 15

det om att, "Vi registrerar för att vi villveta hur många det är och vad vi ska göraför att hjälpa dem". Från min sida är detstruntprat. Den här registreringen ledertill att människor nu utryms från sina hemför att placeras i andra läger. Istället föratt säga att de erbjuds bostäder i storsam-hället där alla andra bor, så ska manskapa nya läger för dem som har rätt attvara i Italien och de illegala ska skickasut. Vi kan inte göra mer än att prata omdessa saker, visa vår avsky för det ochhoppas på att våra kollegor i Italien, pre-cis som i andra länder i Europa, skakunna lyssna och inse att vi faktiskt haråtagande att leva upp till, sade NyamkoSabuni.

Hon talade också om upprättelse.– Jag inser att nu, när det som

européerna har begått mot romerna hin-ner ikapp oss, då måste det finnas enupprättelse. För mig handlar det inte ompengar och ersättningar till individer utanupprättelse för mig handlar om att EUmåste börja leverera och leva upp tillsina åtaganden för att romer ska kunnaåtnjuta mänskliga rättigheter på sammavillkor som andra medborgare.

Nyamko Sabuni påpekade också attalla konventioner regeringen underteck-nat också gäller ute i kommunerna.

– Om inte ni följer dessa konventionerär det vi som får skämmas, sade hon.

Susanne Bergström, kommunalråd iSödertälje menade attdet också var dags förkommunerna att börjaleverera.

– Vi måste fråga osssjälva, lever vi upp tillkonventionerna? Jag

håller med Nyamko Sabuni att det är dagsatt börja leverera. Här i Södertälje har vimånga nationaliteter som söker skydd,men romerna är fortfarande mest diskri-minerade, de lever fortfarande i ett utan-förskap och jag skäms över situationen iEuropa. Det finns mycket att göra, bådeför oss i Södertälje och i andra kommu-ner. Det gäller att vara självkritisk. Vibehöver nystarta, och vi behöver mer

kompetens i de romska frågorna. Det ärvi i kommunerna som ska se till att kon-ventioner och lagar efterföljs.

Något som kommer att behövas i fram-tiden är en permanent romsk delegation iSverige, så som det finns i Finland.

– I vårt betänkande som ska vara klarti slutet av nästa år ska vi ge förslag på enpermanent verksamhet, sade Leissner.

Hon tog även upp den nationalekono-miska vinst som väntar samhället omman lyckas integrera landets alla romer.

Christina Jonsson,forskningschef vidRaul WallenbergInstitutet talade omramkonvention ochminori-tetslagstift-

ningen och Lars lindgren frånDO talade om den kritik Sverigehar fått från bland annatEuroparådet

– Sverige har fått omfattandekritik om hur romers mänskligarättigheter kränks och för attSverige inte vidtagit tillräckligaåtgärder för att komma tillrättamed kränkningarna.

Han talade också om utbild-ning.

– Ett samhällsområde där bris-ter särskilt uppmärksammats ärskolan, dels vad gäller läromedel

och tillgång till lärare, och dels vad gäl-ler skolans oförmåga att säkerställa enutbildning på lika villkor. Vidare harSverige fått allvarlig kritik för att omfat-tande diskriminering av romer alltjämtsker och för att romer saknar möjlighetertill inflytande. Förslag som framkommeri senaste synpunkten från Europarådet ärpositiv särbehandling – alltså tillfälligasärskilda åtgärder för att motverka effek-terna av historisk och strukturell diskri-minering – och nödvändigheten av enövervakningsmyndighet för att garanteraminoriteternas mänskliga rättigheter.

Johanna Sjövall, också hon från RaulWallenberg Institutet, talade om en nystudie.

Maria Leissner, Soraya Post och Marion Wydow från Delegationen för romska frågor.

Lars Lindgren från DO.

Page 16: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

– Studien som snartär klar, handlar omromers rätt till delta-gande i Sverige.Studien innefattaräven en kartläggning

om hur det ser ut på andra ställen iEuropa och vilken politisk representationsom finns lagstadgad i andra länder. Ifrågor som rör nationella minoriteter ärdet kommunerna som har en nyckelroll.Detta eftersom de sitter på kompetensen,kontakterna och ingångarna som måstetas tillvara på. Det finns goda möjligheterför kommunerna att öka romernas delta-gande på lokal nivå. Det finns samtidigten mängd med hinder, men det är kom-munerna som kan överbrygga dessa.

Romerna är den grupp som är allraminst representerade i olika samman-hang.

– Det är även den grupp som har allrasvårast att få arbetstillfällen och utbild-ning så det finns inte så mycket mer attifrågasätta på vilket sätt romerna behöverdet politiska stödet, säger JohannaSjöwall.

Det finns en bas av både aktiva romeroch tjänstemän som har haft en lång pro-cess av arbete med romer och för romer.

– Ett arbete börjar på gräsrotsnivå.Samtidigt behövs det stöd från olikamyndigheter. Det kan inte ligga på enenskild individ att driva olika frågor. Omde kommunala tjänstemännen driver på,

är det viktigt att kommunerna känner sta-tens stöd i alla insatser som görs, sägerJohanna Sjöwall.

Under de två dagarna hölls även ettantal workshops där olika romska före-trädare och aktivister berättade om sinaverksamheter.

Sedan drygt femtio år tillbaka arbetarDelegationen för roms-ka ärenden i Finland.Den blev ett perma-nent förvaltningsorgan1989.

– Delegationen fun-gerar som ett samarbetsorgan mellanromer och myndigheter. Hälften av dele-gationens 18 medlemmar representerarden romska befolkningen och de övrigaden statliga centralförvaltningen, sadeHenna Hettu från delegationens regional-kontor i Uleåborg.

Delegationen tar initiativ till förbätt-ringar av den romska befolkningens lev-nadsförhållande inom ekonomi, utbild-ning och sociala frågor, främjar syssel-sättning bland romer; verkar för ett slutpå all diskriminering och främjar detromska språket och den romska kulturen.

Soraya Post berättade om romernassituation i Östeuropa, om den misär sområder där.

– Allt vad jag har sett på teve om fat-tigdom och misär i tredje världen, såg jagi Slovakien, endast två timmars resa frånSverige. När jag kom tillbaka till Sverige

16 É Romani Glinda

sa jag till mig och svor en helig ed "Skajag vara tyst , är jag inte värd att andaseller äta mig mätt!" , sade Soraya Post.

Och hon vädjade till publiken.– Era barn kommer att få en kollektiv

skuld för vad som sker med romer, minabarn får en kollektiv skuld om vi inte görnågonting tillsammans. Demokrati fårman inte gratis. Konventionen ommänskliga rättigheter lever inte av sigsjälv. Verkligheten för dessa människorär att de bor i papplådor och genomskin-liga plasttält. Har de tur har de kommitöver lite bräder som de kan bygga medoch grenar som de tätar de största hålenmed. I de romska bosättningarna finnsingen eld, inget vatten och inga sanitäramöjligheter. De ligger långt från kommu-nala kommunikationer. Det råder nittioprocents arbetslöshet. Romer lever utansjukvård. I Rumänien är situationennågot bättre, men många romska kvinnor,barn och även pojkar utnyttjas bland deorganiserade ligorna i trafficking, männi-skosmuggling. Då handlar det inte baraom att utnyttjas för arbetet utan i storutsträckning utnyttjas till prostitution.Romerna utnyttjas även till organhandel.Många romska barn som finns på barn-hem tas till lokala kliniker där de berövassina organ.. Det är ganska vanligt, sadeSoraya.

Soraya Post.

Page 17: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

É Romani Glinda 17

– Att arbeta för romer med romer är detsom är det riktigt roliga med det uppdragvi har, säger Mats Wennerholm.

Temat på presentationer var "En likvär-dig skola, romska barn i skolan".

– En likvärdig skola i samhället ärnågonting som alla barn i landet har rätttill. Idag görs det särskilda insatser förvissa elever, vissa situationer och vissagrupper. För mig är det inte konstigt alls.På detta sätt kan man öka kvaliteten,tryggheten och alla de andra målen somvi har i skolan, säger Mats Wennerholm.

Skolverket har gjort ett antal kartlägg-ningar för att ta reda på vilka insatsersom är de bästa för att romska flerspråki-ga elever ska lyckas bättre. Det senastesom skolverket har gjort om romer ärfrån 2007 och heter "Romer i skolan –

En fördjupad studie". År 2005 fickSkolverket i uppdrag att skriva om allanationella minoriteter, men man villesamtidigt ha extra beskrivning av hur deromska eleverna skulle kunna ha lyckatsbättre i skolan.

– Vad som är viktigt att påpeka är attdessa insatser inte är någonting somendast statstjänstemän har skrivit ihop.De har hela tiden har varit i dialog medromer för romska elever och barn, sägerMats Wennerholm.

De områden som Skolverket har disku-terat mycket och som myndigheten villjobba vidare med är att i redan från förs-kolan ska samarbetet med föräldrarna blistörre. Förskolan ska utnyttjas mer avbåde de romska föräldrarna och förskolor-na i kommunerna ska möta de romska

Mats Wennerholm.

familjerna. Skolan ska fortsätta ställa högakrav på sin verksamhet och på sin under-visning för romska barn och ungdomar.

Regeringen har bestämt att de nationellaminoriteterna ska få särskilt stöd 08/09 föratt ta fram nya läromedel. Just nu arbetarmyndigheten med att ta fram en läsebokför språkutveckling på tre språkvarieteteroch tre nivåer. Totalt kommer det att blinio böcker. Dessa böcker ska vara koppla-de till den romska ramkursplanen somutvecklats inom Europarådet. Till dettaska även ett metodmaterial skapas så attromska modersmålslärare får hjälp medhur de nya böckerna ska användas.

På gång på Skolverket

Hur man som rom väljer att presenterasig skiljer från person till person och attmåla upp en generell bild är fel.

– Jag är en av dem som väljer att intetala om att jag är rom, exempelvis vidanställningsintervjuer. Det är något jagfår ta itu med senare då det ändå kommerfram att jag är rom, säger Mikael Jono.

Det finns invanda föreställningar ochen stereotyp bild av hur romer ska vara.Även den generella kunskapen om romerär liten, vilket leder till att det finns ung-domar som inte vill avslöja vad de är.Detta gör de för att slippa bli utsatta föratt de är just romer.

De olika romska grupperingarna skiljer

sig både traditions-och kulturmässigtmånga gånger. När ung-domarna är ute i samhället känner de att deblir bemötta utifrån den rådande bilden omhur en romsk person ska vara eller ser ut.

– Jag väljer att tala om att jag är rom iolika situationer om jag får frågan. Jagheter ju Eriksson i efternamn, så när folkser att jag inte ser ut som alla svenskatjejer som heter Eriksson får jag ofta frå-gan om vart jag kommer ifrån. Jag svararatt jag är rom. Jag vet att det kan kostamig en hel del att avslöja min identitet,men det är någonting som jag hellre tarpå en gång. Hellre det än att de får reda

på det senare, eftersom det är någontingsom de brukar få reda på ändå, sägerTereza Eriksson.

Susanna Hedman som är finsk rom ochhon bär den traditionella finskromska kjo-len. Även hon har hon blivit bemött utifrånden rådande bild som finns om romer.

– När de ser att jag bär den finskroms-ka kjolen har det hänt att en arbetsgivarepå en gång sagt att det är en annan somfått tjänsten. Men det har hänt att jag harfått komma på intervju trots min klädsel,men då har arbetsgivaren mest ojat sig.

Unga romer berättar

Mats Wennerholm från Skolverket var på plats iSödertälje och berättade om vad som var på gång påmyndigheten under den närmaste tiden.

Text och foto: Mirelle Gyllenbäck

Att vara ung och rom i Sverige idag kan vara svårt.Även om det finns en stolthet som genomsyrar grup-pen så finns det även en rädsla över att avslöja sinidentitet i olika situationer i samhället.Text och foto: Mirelle Gyllenbäck

Mikael Jono, Tereza Eriksson och Susanna Hedman.

Page 18: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

BRÅ har ett uppdrag att löpande utveck-la statistikföringen av hatbrott, en viktigkälla som beskriver karaktär och utveck-ling av denna typ av brottslighet i dagensSverige. Det är en mycket efterfrågadstatistik som till exempel rättsväsendet,ideella organisationer, media och folk iallmänhet är intresserade av.

Under 2008 har BRÅ startat ett utveck-lingsarbete för att utöka definitionen avhatbrott från och med kodningen 2008.

– Vi har upptäckt att det finns två grup-per som är särskilt utsatta i samhället,sade Anna Molarin från Brå.

Hon berättade att statistiken bygger påpolisanmälningar och inte på det faktiskaantalet hatbrott. För att hitta hatbrottensöker de med datorernas hjälp och vissasökord igenom alla polisanmälningar.

– Vi går igenom 30 000 polisanmäl-ningar på ett år för att finna hatbrottsrela-terade brott. Det är motivet som ett brott

18 É Romani Glinda

Romsk statistikBrottsförebyggande rådet, BRÅ, bjöd nyligen in romska representantertill ett miniseminarium där de vill diskutera för- och nackdelar med enny definition på hatbrott och möjligheten för en särredovisning av hat-brott riktade mot romer.Text och foto: Bengt O Björklund

Johan Peanberg,, Hilda Schwartz, Anna Molarin, Klara Klingspor och Rosita Grönfors.

till ett hatbrott. Vi kan också se hurmånga brott som blir faktiskt utredda.Den nya definitionen av hatbrott skaäven omfatta alla som kränks på grundav religion, hudfärg eller etnicitet. Vadtror ni, är det till gagn att särbehandlaromer i detta sammanhang när vi saman-ställer statistiken, att göra en särredovis-ning, undrade Klara Klingspor.

Den lilla gruppen av romska aktivistersom samlats uttryckte ett enigt Ja.

– Under vårt arbete har vi upptäckt attdet är särskilt romer och människor avafrikanskt ursprung som är särskilt utsat-ta när det gäller hatbrott, men om mansätter en siffra på något kan man få någotatt hända.

Ett problem är dock att många inteanmäler hatbrott.

Hatbrottsstatistiken ärvde BRÅ frånSäpo. Det var under tillkomsten av rap-porten "Hatbrott 2007" som behovet aven särredovisning dök upp.

– Men det är bara tio procent av allahatbrott som kopplade till de nazistiskaorganisationer som finns i Sverige.

Det bestämdes under seminariet att inästa rapport, som kommer den 1 juli2009, ska det finnas en särredovisning avromer och människor av afrikansktursprung. Företrädarna för statistiken påBRÅ uttryckte också en önskan om enkontinuerlig kontakt med målgruppen.

BakroEn originalserie av Ulf Lundkvist och Bengt O Björklund.

Page 19: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.
Page 20: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

Det är numera Ungdomsstyrelsen som för-delar pengarna som de nationella minorite-ternas riksorganisationer kan söka.Tidigare har det varit olika departementsom har hållit i pengapungen, men manhar insett att den största kompetensen förden här typen av fördelning finns påUngdomsstyrelsen. I ett led att informerade nationella minoriteternas riksorganisa-tioner hölls därför en dialogkonferens däralla fick komma till tals och presenterasina organisationer under olika workshops.

Konferensen inleddes avUngdomsstyrelsens generaldirektör PerNilsson.

– Vi brinner starkt för detta arbete. Detengagemang som ideella organisationerhar är en viktig del av det svenska sam-hället och vi är stolta över att få fördela

dessa pengar. Ideella organisationer spelaren allt större roll i vårt samhälle och friti-dens betydelse blir allt viktigare. Det ärviktigt at vi kan bryta utanförskapoch skapa delaktighet och tillhörig-het. Vi måste bli interkulturella i ettmångkulturellt samhälle. Det är erabehov som står i centrum och vi kangöra en skillnad, sade Per Nilsson.

Peter Örn, politiskt sakkunnig vidIntegrations- och jämställdhetsdepar-tementet, berättade om sin uppväxtunder sextiotalet och om de ideellaorganisationernas växande betydelse.

– Politiken räcker inte till, detmåste finnas en kraft till. Mångaideella organisationer fångar upp desom hamnat i utanförskap. Undernittiotalet var det ingen inom politi-

20 É Romani Glinda

Ungdomsstyrelsen tar över organisationsstödet

Under en dialogkonferens på Scandic hotell i Sollentuna i sep-tember presenterade Ungdomsstyrelsen sin verksamhet för defem nationella minoriteternas riksorganisationer. Det är hosUngdomsstyrelsen dessa organisationer ska söka sina bidrag.

Text och foto: Bengt O Björklund

Några av delta-garna på de olikaseminarier sompågick under detvå dagarna varvar Sali Lärlund,Gregor Lärlundsamt StefanoKuzhikov.

ken som ville se värdet av de ideellaorganisationerna, men nu talar man merom att man inte har pengar till välfärdenlängre och därför tar man ideella organi-sationer på större allvar. Det finns ettbehov av människor med engagemangoch dialogen mellan organisationerna ochmyndigheterna är viktig. Det är ni somhar kunskapen om vad det är som händer

Ungdomsstyrelsens generaldirektör Per Nilsson.

Page 21: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

É Romani Glinda 21

i samhället och det är viktigt att vi arbe-tar långsiktigt med en bred politisk upp-slutning, sade Peter Örn.

Under lunchen träffade ÉRG FredrikWikström, chef för enheten för organisa-tionsstöd på Ungdomsstyrelsen. Vi frågadehonom hur han såg på det nya uppdraget.

– Det är oerhört roligt och inspirerandeatt få ta över detta. Den här stödformenär så viktig. Det måste finnas ett grund-stöd för att kunna göra sin röst hörd ochdet är uppbenbart att detta är en viktigfråga för dessa grupper som är så utsatta.Genom vårt stöd får de romska organisa-tionerna möjlighet att själva ge en röst åtsina behov och på så sätt påverka deoffentliga aktörerna.

Men vad vet då Fredrik Wikström omromer.

– Jag har ingen förhandskunskap omromer idag, förutom då att jag vet att denromska gruppen är mycket utsatt.

Han berättade också lite om hur hansåg på Dialogdagarna.

– Här får jag och myndigheten förstå-else för den romska gruppens olika utma-ningar, de svårigheter de har haft i sittmöte med andra myndigheter. För oss ären hög kulturkompetens om målgruppens

särskilda villkor och förutsättningar ennödvändighet för att kunna fördelabidrag på ett rättvisst sätt.

Vad kan då romer förvänta sig avUngdomsstyrelsen?

– Vårt mål är att hålla en hög tillgäng-lighet. Ställer man frågor ska man få

svar. Vi ska vara en lots i byråkratinskorridorer, så att de som är berättigadetill stöd för sin organisering ska få det.Organisationsstöd är dock inte i grundenen rättighet, utan en möjlighet som denationella minoriteterna kan ta del av,avslutade Fredrik Wikström.

Ammar Makboul, Handläggare, enheten förorganisationsstöd.

Peter Örn, politiskt sakkunnig vidIntegrations- och jämställdhetsdepartementet

Fredrik Wikström, chef för enheten för orga-nisationsstöd på Ungdomsstyrelsen.

Page 22: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

År 2003 kunde äntligen några av förenin-gens planer förverkligas. De romska tje-jerna i Lovaraföreningen YZ(Jugoslaviska Zigenare) startade ett tjej-centrum. Därefter startade de ett projekt isamarbete med Coop Utveckling i Skåne,Lunds kommun och integrationsförvalt-ningen, med syfte och mål att ge ungaromska tjejer en chans att stärka sinamöjligheter att utveckla sin kompetensoch få högre livskvalitet genom nya kun-skaper. Med ett grupporienterat arbetssättfann de lösningar till sin egen försörjning.

– Tidigare under flera år var en viktigbeståndsdel i vår föreningsverksamhet attsamlat in kläder som vi lagade och syddeom. Därefter skickades de genomErikshjälpen till romer i Östeuropa somPolen, Rumänien och Kosovo.

Idag gör Erikshjälpen detta arbete själ-

va. Det har inneburit att kvinnorna lärde

sig att sy och reparera kläder de skapadeäven tillskärarkurser med tanke på att syupp romska och vanliga kläder till för-säljning. Vi hade även modevisning påde romska kläder tjejerna hade sytt,berättar Gregor.

Dragan Lärlund, en av Lovara-förenin-gens medlemmar, arbetar sedan en längretid hos Myndigheten för skolutveckling iLexinprojektet där man tar fram en data-bas med romska ord på romanés ochsvenska, som sedan skall resultera i ettlexikon.

Föreningen samarbetar med grannkom-munerna runt Lund där de informerar omromernas situation. Och tillsammansmed dem tar de upp vilka behov somfinns bland romerna och hur angeläget

22 É Romani Glinda

Lovara arbetar för romer i LundGregor Lärlund är ordförande i föreningen "Lovara" somhar sitt säte i Lund. Föreningen har funnits sedan 1992och ansvarar för de romska frågorna i Lund.Lovara arbetar bland annat för jämlikhet och för att stär-ka den romska kvinnan roll.

Text: Bengt O Björklund Foto: ÉRG:s bildarkiv

det är att få igång meningsfulla aktivite-ter som stärker möjligheten att få tillträdetill arbetsmarknaden.

– Vi tar upp vikten av utbildning förromska barn och vuxna.

Under 90-talet sysselsatte föreningen"Lovara" mellan 18 till 20 personer iarbetsmarknadsåtgärder inom sin verk-samhet. Flera av dessa personer har idag

Gregor Lärlund, ordförande i Lovara.

Page 23: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

É Romani Glinda 23

jobb som snickare, busschaufför, lastbil-schaufför och ungdomsledare.Föreningen Lovara utgjorde en bas förungdomarna att komma in på arbets-marknaden.

– Genom vår verksamhet har förening-en hjälpt ett flertal romska personer ursitt drogmissbruk, säger Gregor.

Föreningen kommer under nästa år2009 att bedriva kursverksamhet i samar-bete med de lokala studieförbunden.

Föreningsverksamheten och medlemsan-talet har ökat under åren och därmed harföreningen vuxit ur den gamla lokalen.

– Vi var därför tvungna att söka oss enanna lokal. Nu hyr vi sedan ett år tillbakaett hus några kilometer utanför Lund somtyvärr är i stort behov av renovering.Men vi fortsätter att renovera med hoppom att vi själva så småningom bli ägareav huset.

Med anledning av det ökade medlem-santalet, kommer föreningen att anordnakurser i föreningsteknik, samhällsorien-tering och samtidigt dela ut informationom det kommande valet om att välja enny delegat som ska representera Sverige iEuropean Roma and Travellers Forum iStrasbourg.

Föreningen avslutade i slutet på förraåret sin medverkan i det stora Equal pro-jektet "Romer i Sverige från syd tillnord" som hade som målsättning attfinna nya metoder som kunde öppnaarbetsmarknaden för romer.

– Vi satte fokus på romska unga kvin-nors jämställdhet på arbetsmarknaden

utan diskriminering. Vårt projekt hetteSTIL som betyder Starka Tjejer i Lovara.Nu är de sju tjejerna som medverkade iprojektet självsäkra och trygga i sin till-varo. De driver nu ett café i Lund där desjälva styr och ställer i köket med myck-et bakande och kaffekokande. Projektetledde även till att en del av tjejerna togkörkort, berättar Gregor.

Röster från de självsäkra och stoltaromska tjejerna efter Equqalprojektetsslut:

– jag har fått göra nya saker berättarMaria, en av tjejerna i projektet och jaggör saker själv också, följer min kalenderoch jag är ute i samhället.

– Innan projektet startade var jag

hemma varje dag och alla dagar var likavarandra, säger Rosa.

– i våras fick vi vår egen lokal där vikan ha vårat café, berättar Julia.

– vi vill inte ha socialbidrag nu när vihar fått jobb och kan utveckla vårtcaféarbete.

– i början visste vi inte att det fanns enmöjlighet att ta körkort, men jag bestäm-de mig för sex månader sedan och jagbestämde mig också för att jag skulleklara av det och nu har jag det.

Sedan treveckor tillbaka har jag mittkörkort.

Tjejerna fick anställning som metodut-vecklare under projektidén till 2008 ikommunen.

Modeupp-visning ochmusikaliskunderhåll-ning iLovarasregi.

Paula Ehrnebo, Dragan Lärlund och Olle Josephson.

Page 24: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

Den här artikeln i DN är smart och finur-ligt skriven – och även dubbelbottnad -för vissa kriterier som beskrivs bordevara självklara att gälla varje människa.Allianstrojkan försvarar invandrarnas rätttill arbete – att de inte utnyttjas som svartarbetskraft med usel lön. Samtidigt talarman om invandrarna som om alla levdepå "bidrag". Vilken nesa för alla invand-rare som arbetar i samhället och taransvar för sin egen försörjning!

“De reformer som finns räcker inte.Regeringen kommer att införa ett försörj-ningskrav för anhöriginvandring” skriverallianstrojkan. Här vill jag ge ett endaexempel på hur totalt omöjligt det kan bliatt få en sådan ekvation att gå ihop.Om en mor och ett barn från annat landfinns här i Sverige och även fadern villkomma hit och förena sig med sin familj.Hur ska det bli möjligt om modern självinte har ett arbete och kan garantera sinmans försörjning?

Citat: "Vi är alltför tafatta när det gäl-

ler att tydligtgöra de krav vi ställer påmänniskor som väljer att leva här", sägerBillström i DN. Vilken fruktansvärd, iro-nisk formulering mot människor i nöd.

Exemplet jag har beskrivit ovan hand-lar om en romsk kvinna – en romskfamilj från Kosovo – som sökt asyl iSverige. Familjen Fejzuli har varit påflykt i 7 år. De lyckades ta sig till Tysk-land, sändes tillbaka till Serbien därderas mor våldtogs, barnen hotades medvapen mot huvudet. De har hållit siggömda. Immigrationsverket har avslagitderas ansökan om uppehåll. Pappan utvi-sas till Tyskland, som sänder honom till-baka till Kosovo. Vi vet inte om mannenlever idag.

I januari 2008 skrev jag en inlaga tillMigrationsverket med vädjan om asyl förfamiljen. Den 22/2-08 får jag svar från TBillström där han bland annat konstaterar,citat: "Sverige ska ha en human flykting-politik och vara en fristad för dem som flyrundan förföljelser och förtryck", slut citat.

24 É Romani Glinda

Alliansens hårda krav på invandrare"Ställ tydliga krav på våra invandrare"Så lyder ett upprop till regeringen från migrationsministerTobias Billström, socialborgarråd Ulf Kristensson och riks-dagsledamot Elisabet Svantesson i Dagens Nyheter den 26augusti i årText: Rosa Taikon Foto: Bengt O Björklund

Några hårt job-bande romer frånRumänien.

I svaret jag fick från Migrationsverketsgeneraldirektör Dan Eliasson den 10/1-08 påpekar han bland annat följande:“Regelverket och det rättsliga förfarandeti asylärenden är precis som inom andrasakområden utformat för att garanteraden enskildes rättssäkerhet”.

Var finns konsekvensen i de svar jagfått från dessa herrar när det gäller denutsatta familjen jag beskriver och hur skainvandrare som flyr från krig och våldkunna komma över gränsen till Sverigemed de reformer som nu föreslås i enregeringsutredning om de inte kan garan-tera att de har ett arbete som väntar pådem här i landet?

Tobias Billström och hans medhjälparetill artikeln i DN 26/8-08 kanske intebehöver vänta alltför länge innanSveriges gränser stängs helt för invand-ring. Sverigedemokraterna har nu fåttmandat i varje kommun. Om de kommerin i riksdagen finns det en risk att TobiasBillström blir arbetslös

Page 25: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

É Romani Glinda 25

Vid boksläppet samlades politiker, konst-närer och myndighetspersoner.Kulturchefen i Helsingfors, PekkaTimonen, öppningstalade. Även den föredetta stadsministern Paavo Lipponen höllett anförande där han berättade om närhan först träffade Veijo Baltzar. De blevvänner med varandra när de gjorde lum-pen 1962. Då visste han inte att Veijoskulle bli en produktiv och viktig förfat-tare. Lipponen berättade också hur hansåg hur Veijo växte i rollen som en men-tal ledare för romerna genom sina aktivi-teter och många konstnärliga arbeten -romaner, dramer, filmmanus, librettonoch dikter.

– Det här är en stark historia med enstark dialog och det är givetvis mycketupprörande att läsa om vad som händeromerna under andra världskriget, sadeLipponen. Boken är mycket aktuell efter-som Europa har börjat vakna till ett erkän-nande av den romska situationen just nu,påpekade han. Vi vet att judar led stortunder förintelsen, men det romska folketled relativt sett lika mycket som judarnaunder förintelsen. Hundratusen människordog av hunger och sjukdomar i koncentra-tionslägren och uppskattningsvis dog mel-lan en fjärdedel och halva den romskabefolkningen i Förintelsen. Detta får ald-rig glömmas och detta är en fråga väl värdatt resa monument för och ett monumentkan lika gärna vara ett litterärt verk somVeijos roman "I kärlek och krig".

Veijo Baltzar berättade att idén till attskriva romanen dök upp första gångennär han besökte Förintelsekonferensen i

Sverige 2001. Därhörde han talas om"Den glömdaFörintelsen". Hanbestämde sig för atthan ville veta merom detta och påbör-jade ett forsk-ningsarbete som tog

honom tre år. Under den tiden reste hantill olika platser i Europa, intervjuadeförintelseoffer och forskade i arkiv och iolika dokument.

Baltzar sade också att även om haninte är en politiker, har hans böcker blivitett viktigt politiskt budskap. Trots attromerna inte hade någonting med krigetatt göra, hade kriget med dem att göra.Tyskarna behövde judarna och romernaför att ena sin nation genom att framstäl-la dem som allmänna hatobjekt.

Baltzar menar att de förbättrade lev-nadsförhållandena för de etniska minori-teterna i Finland har mycket att göra medmedlemskapet i EU.

– Det multikulturella är inne nu ochminoriteterna erbjuds många möjligheter.Men vi måste använda dem väl, påpeka-de Baltzar.

I Förintelsens skuggaDen 10 september i år kom denfinskromska författaren VeijoBaltzars nya roman "I krig ochKärlek" (Tammit förlag). Det ären 400 sidor lång tragisk historiaom romer under andra världskri-get, om romerna och den glömdaförintelsen.

Text och foto: Casten

Utöver den historiska tragedin berättarVeijo Baltzar i "I Kärlek och krig" enhistoria om en romsk släkt men en kär-lekshistoria mellan den unga romskaflickan Carinja och den unga mannenKastalo. Samtidigt berättar den en röran-de överlevnadshistoria bland de männi-skor vars enda hemland var det egnasamhället.

Under boksläppet tilldelades VeijoBaltsar Micael Agricola medaljen avTammi förlag. Medaljen firar och ärarBaltsars fyrtioåriga litterära karriär.Förlaget uttryckte att Baltzar med sitt lit-terära verk har gett en röst och ett språktill de romska folket och han agerat somen viktig medlare mellan den finska ochden romska kulturen. Det var MicaelAgricola som skapade grunden för detfinska språket under 1500-talet. Dettaanspelar på betydelsen av Veijo Baltzarsverk för alla romer - inte bara i Finland,utan i hela världen.

Tilldragelsen färgades också av musi-kerna i Drom Ensemblen, där Veijos sonKasimir Baltzar och Nina Castén varsolister. De spelade "New Gypsy music",sånger komponerade till Veijo Baltsarslyrik.

Veijo Baltzar tar emot Micael Agricola medaljen av Tammi förlag.

BÖCKER

Page 26: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

År 1958 är Moncia Zak en ung äventyr-lig journalist som åker omkring påmoped och gör reportage för lokalpres-sen. På en av sina utfärder träffar hon påBjörn, en femtonårig pojke som bestämt

sig för att slå världsrekord i att gå pålina. Björn är ett övergivet barn, hansmor är en sliten städerska på stadensmentalsjukhus och hans far en ökändalkoholist. Utsattheten gör att Björn

26 É Romani Glinda

Om romer, raggare och en lindansareBjörn Lindansare av Monica Zak utspelar sig i den lilla stadenNora i Västmanland under åren 1958 och 1959. Boken bygger påverkligheten och det som bokens huvudperson Björn-ÅkeFredriksson berättat för författaren. Även hon själv dyker upp dåoch då som en bifigur i berättelsen.

Text: Gunilla Lundgren Foto: Bengt O Björklund

Monica Zak underbokmässan iGöteborg.

bestämmer sig för att ta revansch, hanska visa Noraborna att han är någon!

Vi får följa Björns envisa kamp för attlyckas, han har en farmor som stöderhonom, annars är han helt ensam. Ändåär det ingen sorglig bok, den är spännan-de och den rymmer också en ljus kärlek-shistoria. Till bokens styrka hör att den ärett fylligt tidsdokument där både Elvis,raggare och tivolifolk skildras. Ävenromernas utsatthet finns med genom attett brutalt överfall beskrivs där namnsom spåkvinnan Sibylla och den gamleDimitri nämns. Småstaden Nora är inteden idyll många vill föreställa sig.

Jag tycker om boken för att den visaratt man kan klara sig, även om man födsi en familj där missbruk och våld präglarvardagen. Björn når sitt mål, han blir lin-dansare, han vinner sitt världsrekord ochhan turnerar fortfarande som lindansareunder namnet Tony Rix.

Jag rekommenderar boken varmt, bådeför ungdomar och vuxna.

Mer att läsa om verkligheten bakomboken finns på nätet. Gå in påwww.opal.se och klicka på BjörnLindansare, så hittar du mer om den tidigarocken, om överfallen på romerna och omraggarlagen.

Resan tillbaka till femtiotalet Text: Bengt O Björklund

Monica Zak har skrivit ett femtiotalböcker, mest barn- och ungdomsböcker.ÉRG träffade henne under bokmässan iGöteborg nyligen. Nu är hon på tapetenmed den nya boken "Lindansare", enungdomsbok om lindansaren Björn somhon först träffade som barn.

– Björn var god vän med mångaromer och han berättade för mig många

bodde i en husvagn på Bredängs cam-ping. Hon tyckte att någon borde berättahans historia.

– Han kände igen mig direkt. Kom inoch drick lite kaffe Monica, sa han.

Först var han ovillig att berätta sinhistoria, men till slut började han berätta.

– Han verkade må bra av att få berättasin historia, säger Monica Zak.

historier till exempel om hur raggarnabrände ner tivolin utan att polisen gjordenågot.

Björn är numera pensionär efter femtioår på linan. Det hade gått många år sedanMonica träffade honom sist. Som 16- 17-åring hade hon varit måltavla för Jack, enknivkastare som slängde sina knivar runthenne. Nu hade hon tagit reda att han

BÖCKER

Page 27: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

É Romani Glinda 27

"Ortnamn i Västra Sverige" (CarlssonBokförlag) heter en bok som KjellWigers skrivit. Den är vackert illustreradav fotografen Tommy Wiberg. Dennabok är ett måste på alla västsvenska soff-bord, och på alla andra soffbord ocksåför den delen. Många roliga namn dykeroch varje ort har en beskrivning ochfoton som både är underfundiga, roligaoch tänkvärda, precis som Kjell Wigerstext.

Det är i Karl Sjöbloms bok vi kan läsaom markägaren Sikten på Näset som gavde resande tillstånd att bo på Snarsmon.Enligt Sjöblom hade de resande lovatSikten att hitta en guldyxa som en norskkung en gång gömt på markerna.

Även diktaren Svante Söder beskriverde resande i Snarsmon i några av sinadikter ur samlingen "Gnistor från rims-medjan".

…Och Sotar-Johan med käringpå Snarsmon i jordkojan bor,i bygden han söker sin näringbarfotad svartskäggig och stor…"Snarsmon – resandebyn där vägar

möts" är fylld av information om resandeoch deras kultur, men framför allt berät-tar den om arbetet med att gräva framresandebyn tillsammans med resande ochromer. Många resande blev starkt berörda

Boken om Snarsmon

Många historier och skrönor har floreratkring "Tattarbyn" uppe i Snarsmon. en avdem berättar Bo Hazell.

"Mitt på riksgränsen mellan Norge ochSverige byggdes kring sekelskiftet mellan1800- och 100-talen ett hus av en norskresande. Köket låg i Norge och vardags-rummet i Sverige. Där bodde en resande-familj till en bit in på 1930-talet. Enligtbygdeskvallret bosatte sig familjen därför att kunna göra stöldräder in i bådaländerna. Om den norska polisen kom påbesök till stugan kunde fadern gå in i var-dagsrummet, för då var han i Sverige ochkunde inte gripas. Och när den svenskapolisen kom till huset kunde familjförsör-jaren gå över till köket, som ju låg iNorge, och där han inte kunde nås - inteens av den svenska lagens långa arm.

Detta är givetvis en skröna, men att detbodde resande nära gränsen är nu doku-menterat.

Flera somrar i rad träffades resande,romer och Bohusläns museums arkeolo-ger för att gräva fram historien om defamiljer som en gång levde i byn

Initiativtagare till projektet var Lars-Erik Hammar som idag är samordnarevid Bohusläns museum. Han besökteSnarsmon första gången år 2000.

"Det första intrycket var storskog.Storskog med välbekant vindsus i kro-norna. Här och var syntes gropar, tydligaspår efter mänskligt slit.."

Den skriftliga källa som dominerarberättelserna om resandebyn är boken"Vid Bullarsjöarnas stränder" av KarlSjöblom. Den får flera kapitel i boken.

av att besöka platsen. David skriver iboken: "Det första jag gjorde när jagkom till Snarsmon var att ta upp en käppsom låg på marken. Jag tänkte att den härkäppen har kanske någon gammal anför-vant hållit i innan mig."

Kristina Lindholm var Bohuslänsmuseums arkeolog som med stor entusi-asm tog sig an äventyret att gräva framlämningarna i skogen. Det var mycket folksom slöt upp till de tre utgrävningarna."Det är en," skriver hon "för många icke-resande, nästan okänd historia som lyftsfram på er än ett sätt." I boken berättar honingående om alla de hus som grävdes fram,vilka funktioner de kan ha haft och andrafunderingar som dykt upp på resan väg.

Boken är rikt illustrerad och redaktörär Bodil Andersson som skrivit ett långtavsnitt i boken om de historiska källorna.

Det är en mycket informativ och vack-er bok som varmt rekommenderas!

Journalisten Kjell Wigers har gjort över130 program iSVT:s Västnyttom orternasnamn. I "Ortnamni Västra Sverige"finns hundra ortermed, många medgåtfulla ochmärkliga namn.Läs den!

Märkliga ortsnamnText: Bengt O Björklund

Under en vecka i september mellan åren 2004 och 2007 pågick detutgrävningar i Snarsmon, nära den norska gränsen i norraBohuslän, där det låg en resandeby runt förra sekelskiftet.Engagerade i utgrävningarna var Bohusläns museum och ett uppbådav resande och romer. Bohusläns museum startade projektet medSnarsmon 2003 tillsammans med Resande Romers Riksförening ochdet avslutades 2008 med boken "Snarsmon – resandebyn där vägarmöts" (Bohusläns museums förlag).

Text Bengt O Björklund

Page 28: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

28 É Romani Glinda

ÉRG träffade honom på sitt kontor påRKC i Gubbängen. Vi frågar honom omSocial Forum mötet i Malmö där Hansinledningstalade tillsammans med andratalare från en rad europeiska länder.Mötet hölls i Rosengårds Folkets hus.

På frågan om det kom många romer tilldet mötet skrattar Hans.

– Ett par stycken var där, svarar han,men det kom inte en enda svensk rom.De romer som var där var inbjudnaromska aktivister från Östeuropa.

Ändå var fokus på denna konferensjust romer.

– Socialt Forum handlar om att kämpaför fred och rättvisa. De tar upp sociala,kulturella och miljöfrågor. I år handlade

det speciellt om romer, om antiziganis-men i Europa. De tog kontakt med miginnan konferensen och jag tyckte då attde skulle ta upp det som händer i Italienoch bjuda in romska aktivister från storadelar Europa. Konferensen betoning lågpå vad vi ska göra för att förbättra romer-nas situation. Jag var presentatör ochpassade på att tala om antiziganismen,om att alla i Europa måste engagera sig idetta problem.

När Hans talade om situationen iItalien skakade de två italienska deltagar-na vid podiet på huvudet.

– De sade till mig efteråt att det varprecis så som jag beskrev situationen ochatt de skämdes över sitt lands politik. En

Med många järn i den romska eldenHans Caldaras är föreståndare på Romskt kulturcentrum, RKC, iStockholm sedan i början på året. Han är även delegat i Delegationenför romska frågor, artist och romsk aktivist. Som företrädare för dessaroller reser han ofta runt i landet och föreläser eller håller tal omromernas situation, både i Sverige och i Europa.

Text och foto: Bengt O Björklund

av dem sade att han var rädd för attdenna politik kommer att sprida sig. Hanhade varit med om att renovera utdömdarivningshus där husvilla romer sedankunde flytta in. Efter en del problem gavmyndigheterna sedan med sig och lätromerna bo kvar där.

Hans Caldaras tycker att konferensen istort var bra.

– Men jag saknade verkligen de roms-ka aktivisterna, till exempel alla de somär verksamma i Malmö med omnejd.Ingen av dem som arbetar för romernassak var där.

Hur fortlöper då arbetet på Delegatio-nen? Vad är det viktigaste just nu?

– Jag hoppas att vi hinner få fram vit-boken innan det blir val. Jag känner enviss oro för att vi inte kommer att hinna,men det borde gå, säger Hans. Jag vill attregeringen deklarerar offentligt varförromernas situation är som den är idag, attdet är de som har bidragit till det gap viser idag, till de problem som råder inomskolan, arbetsmarknaden och boendet, tillden diskriminering som råder. Skuldenligger hos makthavarna, inte hos romer-na. Jag vill att regeringen säger att "Detär vi som skapat romernas lidande". Vimåste få ett erkännande, en offentligursäkt och en kompensation. Staten ärskyldig mig ett helt liv.

På frågan om vem som borde kompen-seras eller inte vid en eventuell ekono-misk kompensation från staten funderarHans en stund.

– Vi borde göra som i Norge. Medelborde avsättas i fond som stödjer romeroch romska aktivister.

Delegationen har en referensgrupp varsuppgift är att komma med idéer till vadDelegationen ska ta upp.

– Det som referensgruppen främst tarupp är handlar om skola, utbildning, arbe-te och boende. Man lyfter hela tiden frå-gan om diskriminering. De vill att vi haren bättre dialog med beslutsfattarna. Attaktivera kommunerna i att sätta sig in iromernas situation och se till att de skaf-far sig en bättre kunskap om romerna ärDelegationens främsta uppgift just nu.

Page 29: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

É Romani Glinda 29

Kära läsare av Gamla bilder berättar.Vi ska nu ta er till Norrland somma-ren 1949.

Farfar Milosh, Johan Dimitri Taikon, resteofta tillsamman med sina söner och derasfamiljer runt i landet för att söka arbete. Pådessa resor skrev farfar till olika kommuneroch frågade om de kunde ställa upp medundervisning för de barn som fanns med isällskapet.

Här visar vi tre av familjens söner somposerar tillsammans med farmor Volea(Olga).

På den första bilden ser vi till vänsterZavéta, gift med sonen Wilhelm, som troli-gen var ute tillsammans med farfar och ärinte med på bilden. Bredvid hennes stårAljorsa, (Nils-Erik), som var yngst ibrödraskaran, farmor Volea (Olga), Vačule(Josef), Erik Ljungberg som reste med säll-skapet och Colea, (Folke). Barnen Valódja(Alexander) och syster Madóka är Zavétas.Hunden på bilden heter Vira och var lekkam-rat till alla oss barn som bodde på Tanto.

Man kan se att familjen var väl rustadmed bilar och husvagn, som förövrigt drogs av en lastbil..

Här poserar Vačule framför sin Volvo ochsom kuttersmycken har han satt upp sinabrorsbarn Madóka, Valodja och deras äldstabror Fardi.

Det fanns även tid för vila. En häng-matta sattes upp mellan trädstammar-na och Pappa Vačule gungar tillsam-

mans med dottern Kristina som tjuter avglädje i farten.

Bilderna kommer från Erik Ljungbergs egnafotoalbum. Tack Erik för att vi fick visa dinafina bilder.

Gamla kära bilder berättar

Page 30: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

Det här behövs till ca: 8 personer2 kg. Vildsvins kött med ben2 st. Vitlöksklyftor2 kvistar Färsk rosmarin3-4 msk. Olivolja1 glas Vitt vinHavssalt och svartpeppar.

Örtmirinerad potatis:2 kg. Skalad och delad potatis3-4 msk Olivolja2 kvistar Färsk rosmarinHavssalt

Gör så här:Hacka vitlök och rosmarin fint tillsammans. Gör fleraSnitt med en vass kniv i köttet intill benet och stoppa in de hackade örterna. Gnid in köttet med olja, havssalt och svartpeppar. Häll vinet i en långpanna och lägg iköttet. Stek i 175 grader i omkring 1½ - 2 timmar, ösdå och då med den sky som bildas.

Örtmarinerad potatis:Lägg den delade potatisen på en ugnsplåt och pensla den med olivolja strö sedan hackad rosmarin och salt över.Stek i 175 grader i omkring 1 timme.

Smaklig måltid!

30 É Romani Glinda

Vildsvinsstek från Toscana med Örtmarinerad ugnstekt potatis

Page 31: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

É Romani Glinda 31

Gadó trubúl 8 ženénge2 kg Vešesko balésko punró2 st Kotorá anda é sír2 st Dréz Rosmarína3-4 msk Oliviáko vulój1 poráro Parní mol Mareako lon thai pipéri

Kolompíri ande herbéngo marinádo :2 kg Ranglé kolompíra

3-4 msk Oliviáko vulój 2 st Dréz rosmarínaMareako lon

Ker gadeá:Šin o sír thai o dréz rosmarina ande ciné kotorá.Šin semnora ando mas, gi tele ando o kókalo. To andré o sírthai o rosmarina ande é šindimáta. Mór o mas vulójesa, lon thaipipéri. Muk te péčol o mas te lel farba ande 175 grádura, palagoda šor oprál é mol thai muk te maj péčol 1 1/2 - 2 časora.

Le Kolompíri: Šin le kolompíra pe dupašeste, tho le po plevo le bovésko,mak le kolompíra le vulójesa thai holáv é rosmarina thai olon oprál. Muk te péčol andé 175 grádura paští jekh čáso.

Xan Pe satimása !

Vešesko baló á la ToscanaThai ande o bov peké kolompíri

Ragnhild Volea Holck Taikon

Page 32: Den romska spegeln Pris 47 kronor Nr 5–2008 · 2016. 11. 22. · 2 É Romani Glinda Innehåll: Romano Trajo sid. 3 Romska ungdomar i Strassbourg sid. 4 Bokmässan i Göteborg sid.

AvsändareÉ Romani GlindaEgnahemsvägen 58se-141 37 HuddingeSweden

B

Förfrågan till kommuner och lokala romska

föreningar

Vår nationella konferens “ Med romer för romer” i Södertälje 23 – 24 oktober samlade ca

150 personer! Vi vill tack alla för ert intresse och engagemang!

Om några veckor kan ni läsa och ta del av konferensen på vår hemsida

www.romadelegationen.se

Vi välkomnar romska föreningar, landets kommuner och andra aktörer

kring idéer och önskemål om nya / pågående metodprojekt eller verksamheter

Vi kan förmedla kontakter till romska aktivister och sakkunniga tjänstemän, tipsa om

bidragsorganisationer och pågående projekt mm. Vi erbjuder också information / fakta kring

det som handlar om romska frågor och ställer upp som samtalspart vid behov.

Hjälp oss också att hålla vår hemsida levande! Skicka in nyheter om sånt som händer i

er kommun, om verksamheter eller föreningar.

Dessa nyheter kan bli en inspirationskälla till andra!

Har du information eller behöver information?

Ta kontakt med Tiina Kiveliö, utredningssekreterare,

antingen via e-post: [email protected]

eller telefon: 08-405 24 38.

Vill du veta mer om romer? Gå in på delegationens hemsida!

www.romadelegationen.se

PortoBetalt