Institutionen för humaniora HID 180

Historia Magisteruppsats

Handledare: Malin Thor HT 2005

Examinator: Ulla Rosén

Den mångtydiga svenskheten En studie av det svensk-amerikanska föreningslivet i Kalifornien utifrån en

etnisk aspekt 1910 & 1915.

Författare: Joakim Fransson

Abstract Title: Den mångtydiga svenskheten: En studie av det svensk-amerikanska föreningslivet i Kalifornien utifrån en etnisk aspekt 1910 & 1915. (The multiplicity of Swedishness: A study of the Swedish-American society’s associations in California from an ethnic point of wiew 1910 & 1915. Author: Joakim Fransson Master Thesis in History (10p) Växjö University

The purpose of this thesis is to examine the Swedish-American associations in San Francisco and Los Angeles and how they withheld or/and formed a Swedish or American ethnic identity. The primary source for obtaining that objective is the newspapers Vestkusten and California Veckoblad were the announcements from the associations are analysed. The thesis main questions are as following: Which ethnic aspects appears in the announcements from the Swedish-American associations in the newspapers Vestkusten and California Veckoblad 1910 and 1915? And What similarities and differences in the ethnic expressions appears in the primary sources during these periods? The conclusions can be briefed as there was a great variety of Swedish-American associations during the examined periods, there was a frequent occurrence in both religious and secular movements. The activities arranged by the societies can in general be divided into groups, for example dance masquerades and theatre or literature and lectures. The purpose of these gatherings were mainly ethnic, the Swedish population were often gathered at these activates to take part of for example lectures of Swedish heroes, kings like Gustav II Adolf or when Sweden was a great power. Thus, there is evidence in the material that indicates that the Swedish associations also get hold of American influences which indicates that the formation of a Swedish-American identity was an integration of partly Swedish and partly American cultural heritage. There is also debated in the empirical study that an ethnic identity not necessarily have to be the main reason for attending to the Swedish-American association activates, there is argued for that the individual or the group in the first hand identify themselves on gender, working, age or class basis. There is also of importance that the primary sources, the Swedish newspapers was an ethnic institution in the Swedish-American society and had a great influence on the Swedish population. Keywords: Ethnicity, identification, Swedish-American, associations, newspapers.

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

2. Tidigare forskning 2

3. Syfte & Problemformulering 9

4. Teoretiskt & Metodologiskt ramverk 9

4.1. Etnicitet som redskap 9

4.2. Material & metodologiska utgångspunkter 14

5. Disposition 18

6. En kort kontextualisering 18

7. Föreningslivets synliggörande via tidningarna 21

7.1. Svenskhet som säljargument 23

7.2. Tävlingar, Fester & Högtider 27

7.3. Dans, Picknick, Maskerader, Teater, med mera 34

7.4. Sång 38

7.5. Litteratur & Föreläsningar 40

7.6. Politik 42

7.7. Fokus på det kvinnliga 43

7.8. Religion 44

7.9. Idrott 46

7.10. Ett exempel på tidningarnas förhållningssätt 47

8. Slutdiskussion 47

9 Sammanfattning 54

10. Källförteckning 55

10.1. Tryckt material, källor 55

10.2. Litteratur 55

10.3. Otryckt material, Internet 56

10.4. Tabellförteckning 57

1

1. Inledning Dag Blanck skriver följande om hur livet i en amerikansk stad runt sekelskiftet 1900 kunde se

ut. The cities in late 19th and early 20th century America were characterized by great ethnic variety

and heterogeneity. Immigrants from one country suddenly found themselves living and working

side by side with people from quite different countries and regions in Europe, Asia or South

America. The American urban milieus became truly multi-ethnic environments, where different

languages, cultures and customs existed side by side.1

Bland denna mix av etniska grupper inom stadens gränser fanns och för den delen finns också

människor som har sitt ursprung i Sverige. Att detta stämmer råder det ingen tvekan om, men

vad innebar det att leva under sådana förhållanden? Att flytta från Sverige till ett nytt land och

bosätta sig i en stad som är långt mycket större än vad man någonsin tidigare sett med dess

möjligheter men också problem måste ha känts överväldigande för de nyanlända svenska

immigranterna. Att helt plötsligt ställas inför nya förutsättningar och nya rådande

förhållanden kunde säkerligen tära på gemene man men också givetvis öppna nya dörrar och

skapa nya möjligheter på ett sätt som kanske inte tidigare kunnat förutse. Det kom att visa sig

att dessa svenska immigranter kom att bygga upp ett samhälle dels som hade sin grund i de

traditioner, sedvänjor och normer som var gällande för Sverige men dels också att man tog till

sig och integrerade delar av det amerikanska kulturlivet. Utifrån detta skapades en ny form av

samhälle som i allmänna ordalag i dag betecknas som svensk-amerika. Inom detta samhälle

startades det upp kyrkor, affärer, skolor föreningar, tidningar med mera.

Jag har i min C-uppsats studerat delar av den svensk-amerikanska pressens förhållande till

unionsupplösningen 1905 och storstrejken 1909 i Sverige utifrån ett etniskt och klassmässigt

perspektiv. Jag har alltid haft ett intresse för frågor som rör etniska problemområden och det

var detta jag delvis kanaliserade genom min föregående uppsats. Det finns dock så mycket

mer att undersöka, många studier är gjorda angående det svensk-amerikanska samhället men

det finns fortfarande nya infallsvinklar och aspekter på denna problematik som kan och bör

lyftas fram i ljuset vilket jag har för avsikt att göra här. Det som från början gav upphov och

som nu resulterar i min andra uppsats rörande olika utgångspunkter angående det svensk-

amerikanska samhället är en kurs i migrationshistoria vid Växjö Universitet, denna kurs

1 Blank, Dag, 1988, Swedes and other ethnic groups in American urban settings, ingår i Multiethnic studies in Uppsala: Essays presented in honour of Sven Gustavsson, June 1,1988, Centre for multiethnic research, Uppsala Universitet, s 7.

2

öppnade upp mina sinnen för problematiken kring olika folkgruppers integration/assimilation

i ett mottagarsamhälle. Genom att studera de kungörelser [annonser] som ligger till grund för

denna undersökning har jag företagit mig en tidsresa, en resa till ett samhälle där många av

människorna genom hårt arbete kom att skapa sig ett nytt liv men där det svenska ursprunget i

mer eller mindre grad kom att utgöra ett bestående element i dessa människors vardag. Att

studera kungörelser som jag i denna undersökning gjort har inneburit så mycket mer än att

endast se det som finns tryckt i tidningarna, det har i hög grad handlat om att se bakom dem,

att se de individer som kom att forma dem och under vilka samhällsförutsättningar det skedde,

att få en inblick i hur livet i amerikanska städer kunde te sig under de första decennierna efter

sekelskiftet 1900. Syftet med denna undersökning är således att via två tidningar

undersöka/analysera hur det svensk-amerikanska föreningslivets aktiviteter kom att

synliggöras utifrån en etnisk aspekt. Med detta menas att undersöka hur den svensk-

amerikanska identiteten kom att ta sig uttryck gentemot Sverige eller Amerika i tidningarnas

kungörelser.

2. Tidigare forskning

Forskningsfältet kring svenskarna i Amerika är mycket omfattande. Det finns många

infallsvinklar där bland annat etnicitet utgjort ett gediget avsnitt, även den svensk-

amerikanska pressen och det svenska vardagslivet har på ett grundligt sätt behandlats. Trots

detta finns det öppningar och nya perspektiv som är värda att beakta. Vad jag vet finns det

ingen forskning som på ett ingående sätt belyser kombinationen hur det svensk-amerikanska

föreningslivet synliggör den svensk-amerikanska identiteten i pressen, det finns således ingen

forskning som använder sig av pressorganet som en kanal för att för att lyfta fram det svensk-

amerikanska föreningslivets aktiviteter. Dessutom är den absolut övervägande delen av

forskningsfältet inriktat på att studera svenskarna i den amerikanska mellanvästern, vilket inte

denna studie har för avsikt att göra, jag vill istället pröva tidigare forskning på ett enligt min

mening relativt nytt geografiskt fält i detta sammanhang, nämligen Kalifornien, detta i ett

försök att se till om jag kan sammankoppla resultaten med föreliggande undersökning.

Dessutom finns det ingen forskning som på ett djupgående sätt undersöker exakt det primära

källmaterial som ligger till grund för denna studie, nämligen tidningarna Vestkusten och

California Veckoblad. Det finns dock som sagt omfattande forskning som min egen

undersökning anknyter till, ett exempel på detta är Dag Blancks uppsats Swedes and other

ethnic groups in american urban settings. Här diskuterar han hur de amerikanska städerna vid

3

tiden för 1800-talets sista och 1900-talets första decennier karakteriserades av stor etnisk

variation. Blanck menar på att studier om interetniska relationer vilar på antagandet att de

individuella medlemmarna i en immigrantgrupp ser sig själva som en etnisk grupp. Man kan

dock vidare argumentera för att ”Erik Johnsson, född i Sverige och jobbar i en plogaffär hos

”John Deere i Moline” i första hand identifierar sig som arbetare och inte som svensk” [min

översättning]. Utifrån detta är det av vikt att när man studerar etniska relationer i någon form

så måste man först försöka avgöra om det finns en känsla av etnisk tillhörighet hos den grupp

man avser att undersöka och för det andra se till hur man kan synliggöra detta.2 Frågan hur

man skall mäta graden av etnisk tillhörighet inom en grupp är komplex och problematisk.

Blanck hänvisar till en kanadensisk forskare Raymond Breton som menar på att ett sätt kan

vara att se till hur många institutioner som utvecklas inom en etnisk grupp som uppfyller

skiftande behov. Ju mer institutioner som utvecklas inom en etnisk grupp desto mer odelat är

det etniska samhället.3 I föreliggande studie är detta resonemang av vikt då det handlar om att

se till det antal svensk-amerikanska föreningar som figurerar inom ett begränsat geografiskt

område och de aktiviteter som synliggörs via pressen. Föreningarna och den svensk-

amerikanska pressen kan utgöra sådana institutioner Blanck nämner i sin undersökning, men

skall man definiera graden av etnicitet utifrån denna definition så blir föreliggande

undersökning något missvisande, detta eftersom dessa ”institutioner” utgör själva

källmaterialet. För att få en mer rättvis bild av graden av etnicitet utifrån denna definition bör

man se till samhället som helhet, hur många institutioner det går på den svenska befolkningen

i Kalifornien. Denna studie handlar företrädesvis om hur denna etnicitet tar sig uttryck, man

kan istället säga att den utgör en förlängning av Blancks undersökning, värdet ligger dock i att

man får en bredare bakgrund till denna studie och en djupare förståelse kring studier av

etnicitet i allmänhet.

I uppsatsen Att bli svensk-amerikan: Framväxten av en svensk-amerikansk identitet i USA

resonerar Blanck kring det svensk-amerikanska samhället på en generell nivå med betoning

på etniska aspekter. Han menar emellertid på som ovan kort nämnts att en etnisk identitet

utgör endast en av många identiteter som en individ har och att dessa identiteter varierar

beroende på i vilken social och kulturell omgivning människan rör sig i, det kan därför i vissa

situationer vara viktigare att definiera sig själv utifrån könsmässiga, religiösa, åldersmässiga, 2 Blanck, Dag, 1988, Swedes and other Ethnic groups in american urban settings, ingår i Multiethnic studies in Uppsala: Essays presented in honour of Sven Gustavsson June 11988, Centre for multiethnic research, Uppsala Universitet, s 8. 3 Blanck, 1988, s 8-9.

4

klassmässiga eller yrkesmässiga hänseenden.4 Detta är ett resonemang som också finns med i

denna studies teoretiska och empiriska resultat då man vid anblicken av de svensk-

amerikanska föreningarna upptäcker vilken diversitet det finns dem emellan, det kan finnas

religiösa och världsliga föreningar som har ett vitt utbud av aktiviteter som i första hand

kanske hänvisar till invånarnas vardagliga referenspunkter och inte den gemensamma

nationella bakgrunden. Blanck för dock vidare fram i sin studie att den etniska bakgrunden,

det gemensamma nationella ursprunget spelar en stor roll i svensk-amerika. Augustana-

synoden var det största samfundet och kom att bli den dominerande institutionen när det

gällde göra sin syn gällande i samhället, i deras etniska konstruktion spelade skapandet av en

historisk tradition en stor roll där man lyfte fram framträdande svenskar och deras betydande

roll för samhällsutveckling med mera både i Sverige och Amerika.5 Detta förbinder inte direkt

till föreliggande studie men de fogas samman genom att Blanck uppsats, precis som

föregående bidrar till att läsaren får en bredare och djupare förståelse för den kontext som det

svensk-amerikanska föreningslivet figurerade i, för att ta ett konkret exempel kan man se till

resonemanget kring Augustana-synoden, kopplingen till denna uppsats ligger i att se till hur

dessa etniska föreställningar kunde ta sig uttryck exempelvis genom arrangerandet av litterära

tillställningar där man behandlade svenska framstående individer.

Anna Williams resonerar kring de etniska identiteterna i samband med den svensk-

amerikanska pressen. Hon vill bland annat visa på hur svenskspråkiga tidningar och

tidsskrifter i Amerika kom att fungera som ett ombud av etnisk ”medvetenhet”, vad hon

menar med medvetenhet framgår dock ej. Hon undersöker hur tidningarna ”bidrog till att

forma och förändra de identiteter som växte fram under svensk-amerikas kulturella

blomstringstid”.6 Här framkommer det alltså att pressen hade en tvåvägs kommunikation med

det omgivande samhället, dels att den förmedlar som jag vill visa i denna studie, en etnisk

identitet men också att pressen kom att forma densamma. Relevansen ligger i Williams

påstående att pressens påverkan för formandet av en etnisk identitet i samhället med all

säkerhet också kom att påverka det svensk-amerikanska föreningslivet, vilka i sin tur kungör

sina aktiviteter i pressen, det utgör alltså en cirkel där påverkan och förmedling av etniskt

budskap går hand i hand och där denna studie inriktar sig på förmedlingen. Precis som

4 Blanck, 1998, s 60. 5 Blanck, 1998, s 65 6 Williams, Anna, 1997. Den svensk-amerikanska pressen och de etniska identiteterna, ingår i Göteborgs-Emigranten 6: Rapport från symposiet Amerika tur och retur i Göteborg 18-19 september 1996, Göteborgsemigranten, s 141.

5

ovanstående studier så finns det inte en direkt sammankoppling till föreliggande studies

problematik då det i första hand handlar om att tolka det befintliga material som finns och inte

se till den kontext den formades i men det är dock av intresse eftersom det bringar ett bredare

perspektiv till denna undersökning och som skulle vara av stort intresse att forska vidare

kring.

Williams behandlar också i sin avhandling från 1991 den svensk-amerikanska pressen och

föreningslivet men i en relativt begränsad utsträckning. Huvudfokus ligger på att läsaren får

följa en av de mest kända skribenterna i svensk-amerika, Jakob Bonggren som verkade vid

den rikstäckande tidningen Svenska Amerikanaren som var baserad i Chicago. Det som ändå

tas upp angående det svensk-amerikanska föreningslivet fokuseras mycket på det som redan

är allmänt känt bland de insatta. Hon skriver dock att ”organisations- och kulturlivet” i

svensk-amerika sammansvetsades genom att många av de kulturella förgrundsgestalterna var

medlemmar i och verkade i det kyrkliga församlingslivet, exempelvis kunde pastorer vara

både religiösa ledare, redaktörer och författare. Efter sekelskiftet inriktade sig mer profana

föreningar på att bevara de svenska traditionerna bland annat genom det rikstäckande svenska

kulturförbundet i Amerika som bildades 1910 under namnet ”Riksföreningen för

svenskhetens bevarande i Amerika”7

Genom denna tvärkulturella inblandning, framför allt mellan press och kyrkliga församlingar

får man som ovan nämnts en ihopfogad mix av press och föreningsliv och där kungörelser

från föreningslivet och dess synliggörande i pressen sker genom försorg av en och samma

person. Detta är ytterligare en aspekt som ger en djupare förståelse för denna studie och som

vidare ger en inblick i den kontext som föreningslivet och pressen rör sig inom. Williams

skriver vidare att ofta kunde detta bevarande av svenskhet ta sig uttryck genom arrangerandet

av teman och återupplivandet av ”svensk hjältehistoria med fornnordiska och vikingatida

inslag, som en markering av det unikt svenska i förhållande till andra etniska grupper i

USA”.8 Detta närmar sig mer konkret det som behandlas här, d v s hur ser de kungörelser ut i

tidningarna som skall locka till träffar som behandlar teman med klara etniska återkopplingar

till det ”typiskt svenska”?

7 Williams, Anna, 1991, Skribent i Svensk-Amerika: Jakob Borggren, Journalist och Poet, Avdelningen för litteratursociologi, Uppsala Universitet, s 37. 8 Williams, 1991, s 37.

6

Arnold H Barton analyserar bland annat i sin studie A Folk Divided: Homeland Swedes and

Swedish-Americans 1840-1940 det svensk-amerikanska föreningslivet. Han menar på att den

nyare immigrationen efter 1860 förde med sig perspektiv som på ett kraftfullt sätt förstärkte

behovet av att ta tillvara på de svenska kulturella traditionerna i Amerika. Detta hängde i

första hand ihop med den kraftiga ökningen av svenska immigranter. Vad som för denna

undersökning är av intresse är att under den här perioden av immigration kom de svenska

institutionerna att vara utformade och organiserade enligt amerikanskt sätt men innehållet,

deras aktiviteter vände sig till svenskar9 Detta tyder på en tudelad inställning till dels det

svenska men också det amerikanska samhället, hur skulle det kunna komma att styra

innehållet i de aktiviteter som anordnas? Barton skriver emellertid samtidigt att den kraftiga

expansionen av svensk-amerikanska institutioner ledde till att ”All competed vigorously for

recognition, membership, and support, and therefore sought by all available means both to

arouse pride in Swedish origins and to evoke that pride as the basis for a sacred obligation to

preserve the ancestral heritage”10 Denna “tävling” mellan föreningarna för att få medlemmar

och erkännande kan/kunde mycket väl ta sig uttryck i de kungörelser som fanns med i pressen

bland annat genom att vädja till de svenska immigranternas känsla för det gamla hemlandet

och dess kulturella arv. Strävan efter att få många medlemmar kan alltså ha lett till att man

spelar på det gemensamma nationella ursprunget d v s att använda sig av etnisk tillhörighet

som en lockelse för att få dit folk. Detta är av yttersta intresse eftersom detta kunde ta sig

uttryck genom de kungörelser som utgör primärmaterialet för denna studie.

I Weawing the ethnic fabric går Per Nordahl igenom ett konkret exempel på hur man kom att

skapa en etnisk identitet på Café Idrott i Chicago, detta kan ge en uppfattning om hur det

svensk-amerikanska föreningslivet kunde arbeta när det gällde att anordna föreläsningar med

mera i syfte att upprätthålla och/eller forma en svensk etnisk identitet. Caféet kom att utgöra

en institution för den svenska befolkningen i Chicago och här kom den svenska etniska

identiteten formas genom allehanda arrangemang såsom föreläsningar över ämnen till

exempel Sveriges stormaktstid. Nordahl använder sig mycket av begreppet ”havens” [ung

fristad, min översättning] vilket i stort enligt min mening innebär att den svenska

befolkningen kom att starta Café Idrott som en fristad för den svensktalande befolkningen.11

9 Barton, H Arnold, 1994, A folk divided: Homeland Swedes and Swedish-americans 1840-1940, Acta Universitatis Upsaliensis 10, Studia Multiethnica Upsaliensia, Uppsala Universitet, s 42-43. 10 Barton, 1994, s 42. 11 Nordahl, Per, 1994, Weawing the ethic fabric: Social networks among Swedish-American radicals in Chicago 1890-1940. Almqvist & Wiksell, Stockholm.

7

Det framgår vidare att det också här förekommer en stark koppling mellan politik och

föreningsliv då styrelsens ordförande i Caféet också var med i styrelsen för tidningen Svenska

Socialisten. Detta understryker ytterligare att de kungörelser som figurerade i tidningar i

många fall var under inflytande av politiken. Det behöver givetvis inte gälla generellt men

både Williams och Nordahl bekräftar att så var fallet i deras respektive undersökningar. Café

idrott hade också stöd från Scandinavian Socialist Federation, de fick kort efter caféets

öppnande hålla möten där, som tack för de goda relationerna med caféet så rapporterade man i

gengäld i pressen om dess aktiviteter.12 Nordahl nämner i sin undersökning att rapportering

förekom men inte hur den kunde ta sig uttryck och det är här rådande studie kommer in i

bilden, som innan nämnts är det tolkning av kungörelserna som utgör huvudfokus inte att se

till hur de tillkommit.

Harald Runblom har skrivit en uppsats som delvis kan anknytas till denna undersökning. Han

analyserar bland annat den svenska etniska minoriteten i urbana miljöer under 1850-1930.

Svenskarna tenderade till att vara mindre urbaniserade än andra etniska grupper i Amerika,

trots detta så var ändå migrationen en del av en urbaniseringsprocess och den starkaste

svenska urbaniseringen kom att ske i mellanvästern där Chicago hade klart mest svenska

invånare. Runblom menar på att detta inte bara behövde vara något positivt, det kunde få

kulturella konsekvenser, svenskarna hade kyrkor, föreningar, press och andra kulturella

institutioner men hade ändå svårt att få en dominerande roll i Chicago mycket på grund av att

det var en så stor stad med många etniska grupper. Han menar vidare på att urbana miljöer av

mediumstorlek var en bättre miljö för de svenska immigranterna, städer såsom Rockford och

Moline är exempel han för fram. Anledningen är att svenskarna i högre grad lyckades att

etablera sig på ledande och betydelsefulla positioner i samhället.13 Kan man då anta att samma

förhållande gäller för svenskarna i Los Angeles och San Francisco? Svenskarna i dessa städer

utgjorde en ännu mindre del av den totala befolkningen än i Chicago och skulle enligt

Runbloms resonemang ha svårare att få ledande positioner i samhället. Det finns en möjlighet

att de hade lättare att integreras med det omgivande samhället och det skulle kunna påverka

innehåller i föreningarnas aktiviteter samt hur de synliggörs i pressen.

12 Nordahl, 1994, s 123f. 13 Runblom, Harald, 1992, Chicago compared: Swedes and other ethnic groups in American cities, ingår i Swedish-American life in Chicago: Cultural and urban aspects of an immigrant people 1850-1930, Studia Multiethnica Upsaliensia 9, Almqvist & Wiksell, Stockholm, s 84f.

8

Avslutningsvis vill jag ta kort upp Robert E Parks studie från 1922 angående

immigrantpressens roll i det amerikanska samhället. Han beskriver delvis pressens roll dels

för betydelsen i skapandet av en etnisk identitet och assimilation [Jag föredrar dock att

använda ordet integration] men också pressens förmåga att återspegla samhällslivet och hur

det kom att påverka läsarna.14 Genom Parks studie kan man se hur pressen och det omgivande

samhällslivet kom att stå i tät förbindelse med varandra, här uppstår den kända problematiken

om hönan och ägget. Det går inte avgöra om det var pressen eller samhället bland annat med

dess föreningsliv som var orsaken till upprätthållandet och/eller formandet av en svensk-

amerikansk etnisk identitet. Det förefaller som att båda dessa institutioner var så tätt

sammansvetsade exempelvis genom att som vi ovan sett exempel på människor med

inflytande både över press och föreningsliv. Den svensk-amerikanska etniska identiteten har

som det också framkommer i kommande teori och metodkapitel i mångt och mycket formats

genom engagemanget av präster, journalister, lärare med flera, kort sagt sådana personer som

sitter på poster i samhället där man kan nå ut och påverka större massor, om man dessutom är

engagerad i både föreningar, kyrka och press samtidigt så kan de åsikter och

ställningstaganden man vill föra fram få stor genomslagskraft på befolkningen. Att studera

hur kungörelser synliggörs i pressen innebär att man också får en inblick i hur pressen

påverkar samhället.

Forskningsöversikten fokuserar i stort på de studier som finns som behandlar infallsvinklar

kring konstruktionen och upprätthållandet av en svensk-amerikansk identitet men också

pressens betydelse i det svensk-amerikanska samhället och framför allt med inriktning på

kopplingen mellan press och samhälle där föreningslivet utgör en betydande del vilket bland

annat Williams, Nordahl och Park har undersökt. De perspektiv som har förts fram av

ovanstående författare är intressanta och ger framför allt en starkare insikt kring den kontext

som det svensk-amerikanska föreningslivet figurerade i. Genom min undersökning vill jag

dock bidra till och göra ett fruktsamt försök att se till hur den etniska identiteten kunde ta sig

uttryck i den lokala pressen i Kalifornien vilket inte i någon större omfattning behandlats

tidigare.

14 Park, E Robert, 1922, The immigrant press and its control, Harper & Brothers publishers, New York, s 258.

9

3. Syfte & Problemformulering

En stor del av den tidigare forskningen rörande det svensk-amerikanska föreningslivet

befinner sig som sagt på en relativt generell nivå, ett undantag är Per Nordahls avhandling där

han på ett ingående sätt studerar verksamheten kring Café Idrott i Chicago. Dessutom har

forskningen kring svensk-amerika i allmänhet fokuserat mycket på de svenska samhällena i

mellanvästern och Chicago i synnerhet vilket jag har för avsikt att ändra på här.

Pressen är ett annat ämne som är vanligt förekommande i forskningen och det finns många

fruktbara studier med olika infallsvinklar som behandlar detta ämne. Enligt min kännedom

finns det emellertid ingen forskning som använder sig av pressen som en kanal för att se till

hur föreningslivets aktiviteter synliggörs därigenom. Syftet med denna undersökning är

således som ovan skrivits att undersöka hur den svenska etniska identiteten kunde ta sig

uttryck i det svensk-amerikanska föreningslivet i Kalifornien 1910 & 1915 i föreningslivets

kungörelser i den lokala pressen, Vestkusten (San Francisco) och California Veckoblad (Los

Angeles). För att konkretisera mitt syfte ställer jag följande frågeställningar.

• Hur konstruerades den svenska eller svensk-amerikanska identiteten i det svensk-

amerikanska föreningslivets kungörelser i Kalifornien under 1910 & 1915?

• Vilka likheter och skillnader i det etniska förhållningssättet gentemot Sverige och

Amerika synliggörs i den lokala svensk-amerikanska pressen under den undersökta

perioden?

Den första frågeställningen är den något bredare och täcker dessutom in den andra och får

därmed betraktas som huvudfrågeställning. Den andra preciserar den första genom att man

tillåts dra slutsatser som den första inte tillåter. Båda frågeställningarna svarar dock mot syftet

på ett fullgott sätt.

4. Teoretiskt och metodologiskt ramverk

4.1. Etnicitet som redskap Som det har framgått tidigare i uppsatsen så är en central tankegång att se till hur det svensk-

amerikanska föreningslivet via tidningarna Vestkusten och California Veckoblad förmedlat ett

etniskt betonat budskap i sina kungörelser. Det vitala verktyg som denna framställning

10

genomsyras av och som hela arbetsprocessen är uppbyggd kring är det teoretiska begreppet

etnicitet. Många människor som är medvetna om begreppet har med all sannolikhet en

uppfattning om vad etnicitet är. Det är ett mycket omfattande och komplext problemområde

där det finns ett otal definitioner på vad som åsyftas med etnisk tillhörighet och identitet. De

kriterier som är viktiga vid bestämmandet av vad som kan vara viktiga vid identifieringen av

en etnisk grupp/minoritet kan också markant skilja sig åt. Även forskarsamhället har skilda

uppfattningar om vad som egentligen är etnicitet men det finns vissa gemensamma generella

punkter som man är relativt eniga kring, bland annat begreppet kultur.15 Detta är emellertid ett

vagt begrepp vilket jag nedan vidare skall problematisera närmare, kultur är ett för stort

begrepp för att kunna analyseras som helhet, därför är det viktigt att bryta ned det i mindre

beståndsdelar och visa på hur ett av dessa kan användas som ett etniskt verktyg.

Min förståelse och användning av etnicitetsbegreppet kan relateras till Rune Johanssons studie

Gemenskapens grunder: Etnicitet som konstruktion och process samt Dag Blanks uppsats Att

bli svensk-amerikan: Framväxten av en svensk-amerikansk identitet i USA. Johansson menar

på att i en värld som i allt större utsträckning kännetecknas av globalisering, där bland annat

ökad rörlighet och migration finns med som viktiga faktorer så sätts etniciteten allt mer i

fokus.16 Migration är knappast något nytt i världshistorien, det har så vitt vi vet alltid

förekommit folkomflyttningar i större eller mindre skala även om orsakerna till dessa varierat,

det bör då också ha funnits någon form av etnisk problematik kopplat till detta.

Etnicitetsforskningen har enligt Johansson kommit att skilja mellan emisk och etisk forskning.

Emisk forskning innebär att man studerar och redogör för en grupp utifrån de termer som de

själva använder medan etisk forskning betyder att man använder sig av vedertagna

vetenskapliga begrepp för att tolka och analysera materialet.17 Denna undersökning inriktar

sig till stor del på att studera kungörelser från det svensk-amerikanska föreningslivet med

hjälp av vedertagna teorier och begrepp och hur de synliggörs via pressen. Undersökningen av

det svensk-amerikanska samhället år 1910 och 1915 utgör på det sättet en etisk studie enligt

Johansson definition. När man studerar etnicitet så finns det med stöd av Johansson två

grundläggande synsätt, essentialistiskt och konstruktivistiskt där det förstnämndas betydelse

ligger i fastställda kriterier som avgränsar en etnisk grupp från en annan, det kan handla om

språk, religion, gemensam historia med mera, dock kan inte ett enskilt kriterium göra anspråk 15 Johansson, Rune, 2000, Gemenskapens grunder: Etnicitet som konstruktion och process, ingår i Etnicitetens gränser och mångfald, (Erik Olsson red), Olssons bokförlag 2000. 16 Johansson, 2000, s 80. 17 Johansson, 2000, s 81.

11

på att definiera en etnisk grupp. Det konstruktivistiska synsättet inriktar sig på att en grupps

etniska tillhörighet bestäms av den enskilde individens eller gruppens val,18 och är också det

synsätt som bäst anknyter till undertecknads egna resonemang.

Många definitioner av etnicitet utgår från kultur och härstamning.19 Som jag ovan nämnt så är

det ett av de kriterier som Johansson för fram som många forskare är överens om kan

betraktas som en gemensam grund för att avgränsa eller definiera en etnisk grupp. Men vad

innebär detta? Enligt min mening kan kultur betyda flera saker, ett kan vara en folkgrupps

gemensamma språk, historia, religion, men kultur för mig kan också innebära företeelser som

exempelvis raggarkultur, ungdomskultur, skolkultur med mera. Begreppet är således mycket

mer komplext än vid en första anblick. Man kan alltså bryta ned ett stort allomfattande

kulturbegrepp till många mindre och det är dessa som jag i första hand tror att svensk-

amerikanen identifierade sig med eller som Dag Blanck skriver ”En etnisk identitet är blott en

av många sociala identitet[er] som en människa har. Dessa identiteter varierar beroende på

de[n] sociala och kulturella kontext vi rör oss i, och därför kan det i vissa situationer vara

viktigare att vara kvinna, arbetare, medelålders, katolik, eller svensk”.20

Det svensk-amerikanerna hade tillsammans var att de hade gemensamt nationellt ursprung, de

var svenskar när de anlände till Amerika. Men i det vardagliga livet så är det mer triviala

fenomen som står i fokus och det är dessa man identifierar sig med, exempelvis att man i

första hand ser sig som kvinna och inte svensk. Kort sagt, det konstruktivistiska synsättet är

det som på bäst sätt skildrar den tankegång jag har angående den svensk-amerikanska etniska

identiteten och det är utifrån detta perspektiv på etnicitet jag kommer att använda mig av i

min analys av det primära källmaterialet. Detta sker genom att jag via studierna av

kungörelser ser till mer än bara de formuleringar som på ett direkt sätt anknyter till Sverige

eller Amerika, det handlar också om att se till uttryck och formuleringar vänder sig till en

immigrants delidentitet d v s den etnicitet på vardagsnivå som ovan diskuterats, på detta sätt

får man en bredare och djupare insikt i den mångfald som begreppet etnicitet står för.

18 Johansson, 2000, s 83-84. 19 Johansson, 2000, s 85. 20 Blank, Dag, 1998, Att bli svensk-amerikan: Framväxten av en svensk-amerikansk identitet i USA, ingår i Främlingar – ett historiskt perspektiv (Anders Florén & Åsa Karlsson red), Opuscula Historica Upsaliensia nr 19, Uppsala, s 60.

12

För att ta ett annat exempel: Politiska gränsdragningar kan dela ett ”folkslag” i flera delar vid

exempelvis ett krig. Vid en omritning av gränser kan det som tidigare varit en enad nations

gränser komma att göras om och de människor som innan bodde i detta land kan helt plötsligt

komma att tillhöra ett annat – detta rent politiskt. Vad de dock inom sig känner sig tillhöra

kan och är troligtvis en helt annan sak och detta kan vara en orsak till att etniska minoriteter

och konflikter uppstår. Ett konkret exempel är Polen som under mer än hundra år fram till

första världskriget inte ens officiellt existerade men som efter kriget återfick sin nationella

status officiellt. Johansson för dock fram en problematik med detta synsätt. Det räcker inte

nödvändigtvis med att se till individens val eller gruppens val för att avgöra en etnisk

tillhörighet. En annan faktor som måste tas med i beräkningen är omvärldens uppfattning av

den aktuella gruppen och att denna uppfattning under vissa omständigheter kan vara med och

forma individens identitetsuppfattning exempelvis genom förföljelse och diskriminering. Det

kanske mest kända exemplet på detta är judarna i Europa på 1900-talet.21

Denna problematik berörde inte i så hög grad den svensk-amerikanska befolkningen i

Amerika. Individens eller gruppens självuppfattning och identifikation som svensk-

amerikaner ligger i linje med omvärldens uppfattning. Däremot kunde det förekomma

svårigheter angående dessa människors egentliga etniska tillhörighet I alla fall om man skall

tro Dag Blank som citerar Johan Persson som 1912 kom ut med en bok som heter Svensk-

amerikanska studier. ” ’Svensk-amerikanerna är ett folk med samma språk, samma minnen,

samma traditioner och samma gemensamma intressen, men vars rötter fanns både i Sverige

och i USA. De äro varken svenskar eller amerikaner, utan en blandning av båda slagen, och

av båda är de missförstådda’ ”.22 Man kan tolka citatet från Blanck att svenskarna i Amerika

alltmer kom att integreras i det amerikanska samhället och därmed sammanblandas det

svenska kulturella arvet med det amerikanska. Denna process kallas för ”the melting pot” och

är allmänt känt för dem som studerar problem som har att göra med etnicitet och integration.

Johansson menar dock på att den faktiska politiken i USA alltmer har tenderat att betona

assimilation och amerikanisering än integrering.23 Detta är av intresse för denna undersökning

och för att återknyta till min problemställning så är det just detta jag vill studera, att se till hur

den etniska identiteten kunde ta sig uttryck genom kungörelser. Johansson för vidare fram att

en orsak till att etniska identiteter uppstår och förändras har att göra med

21 Johansson, 2000, s 89. 22 Blanck, 1998, s 59-60. 23 Johansson, 2000, s 103.

13

samhällsförändringar24, ett exempel på detta kan vara krig. Han visar dessutom på att denna

utveckling kan tolkas i termer som konstruktion och rekonstruktion.

För denna uppsats är detta av betydelse genom att migrationen till Amerika hade att göra med

samhällsförändringar dels i Sverige men också dels i Amerika och att dessa två tillsammans

bidrog till en hög utflyttning, nödår, kraftig befolkningsökning, gynnsamma respektive

ogynnsamma konjunkturförhållanden i Sverige och Amerika under perioder med mera var

starkt bidragande orsaker till att emigrera. Väl på plats i det nya landet möts man av många

nya intryck, seder och traditioner och de läggs så småningom till de man har med sig från det

gamla landet, det skapas följaktligen en ny form av etnisk identitet med tiden. Johansson

skriver att etniska identiteter kan uppstå, förändras och försvinna om man ser i ett längre

tidsperspektiv. Vad som emellertid är viktigt är att identitetsbyggandet inom en grupp i stor

utsträckning relaterar till allehanda former av ritualiserat beteende och symboler och det är

detta som jag genom kungörelserna skall försöka se. Det kan exempelvis handla om firandet

av vissa högtider eller upphöjandet av vissa historiska eller mytiska personligheter.25 Detta

kan som sagt kopplas samman med denna studie då man genom kungörelserna kan utröna i

vilken mån dessa etniska kopplingar synliggörs exempelvis genom symboler som kan kopplas

till något ”typiskt svenskt”. I det här sammanhanget kan man skilja mellan politiskt

territoriella nationer och etniska nationer, Johansson använder begreppen ” ’Civic’ ” och ”

’etnic ’” nations26 där det sistnämnda följaktligen inte behöver vara bundet till det första, ett

exempel på detta är just det svensk-amerikanska samhället som inte var bundet till den

amerikanska territoriella gränsdragningen utan definierar sig utifrån etniska och kulturella

utgångspunkter.

Blanck åskådliggör i sin uppsats att det i svensk-amerika ofta rådde spänningar mellan olika

grupperingar. Ett sätt som dessa konflikter tog sig uttryck i var i en kamp om en ”kulturell

kontroll” eller ett ”kulturellt tolkningsföreträde”. Han menar på att innebörden i att vara

svensk-amerikan varierade mellan de olika ideologiska och kulturella svensk-amerikanska

grupperingarna. Utifrån detta kan man således inte tala om en svensk-amerikansk identitet

utan flera. En av huvudkonflikterna stod mellan de religiösa och icke-religiösa grupperna men

det förekom också oenigheter som utgick ifrån sociala och politiska grundsatser. Det

24 Johansson, 2000, s 90. 25 Johansson, 2000, s 92. 26 Johansson, 2000, s 99.

14

framkommer vidare att de flesta av de svensk-amerikanska organisationerna representerades

av en tidning27, för denna uppsats del kan jag inte svara på om så var fallet, att de hade en

politisk agenda behöver nödvändigtvis inte betyda att de representerar ett politiskt parti. Detta

gör den svensk-amerikanska pressen till ett bra material när man skall fördjupa sig i de

svensk-amerikanska identiteterna. Det Blanck skriver förtydligar ytterligare mitt

ställningstagande att man företrädesvis identifierade sig med det som ligger mer vardagligt

nära, det framgår att en av huvudkonflikterna stod mellan religiösa och icke-religiösa

föreningar. Detta kom i så fall att utgöra den primära identifikationskällan, inte det

gemensamma svenska nationella ursprunget. För föreliggande studie är denna konflikt av viss

betydelse då jag företrädesvis tolkar och analyserar den information som framkommer i

kungörelserna oavsett vilken förening som är ansvarig, förekomsten av arrangerande

föreningar och de tillställningar som anordnas kan dock säga någonting om vilka intressen

som figurerade hos de svenska immigranterna och därmed vad man identifierar sig med.

4.2. Material & metodologiska utgångspunkter Det huvudsakliga tillvägagångssättet i denna undersökning är ett studium av kungörelser i

tidningar som jag tolkar och omsätter till en textmassa. Det handlar följaktligen om en

kvalitativ analys av det primära källmaterialet. Utöver detta har jag vidare valt att se till den

kvantitativa uppsättningen av kungörelser vid tiden för undersökningsperioden. Det är dock

mestadels utifrån den kvalitativa delen som jag bearbetar kunskapsstoffet med hjälp av

begreppet etnicitet och mina frågeställningar samt att jag drar mina slutsatser och analyserar

materialet. En vetenskaplig undersökning är dock väldigt sällan strikt kvalitativ eller

kvantitativ, de båda metoddisciplinerna går ofta in i varandra. I undersökningar som

huvudsakligen använder ett kvalitativt angreppssätt så finns det följaktligen utrymme för

kvantitativa inslag.28 För denna studies del utgörs det kvantitativa momentet i form av tabeller

där jag sammanställt antalet kungörelser för varje månad under 1910 och 1915 (sid 22-23).

En kvalitativ studie innebär att man gör en analys och värderar ett källmaterial som

exempelvis kan ta sig uttryck i både ord och siffror men också muntligen. Tolkning av

källmaterialet utgör en mycket viktig del i denna vetenskapsgren. En övervägande kvantitativ

studie kan ofta inrikta sig på analys av matematiskt och statistiskt siffermässiga data, denna

27 Blanck, 1998, s 62. 28 Florén Anders & Ågren Henrik, 1998, Historiska undersökningar: Grunder i historisk teori, metod och framställningssätt, Studentlitteratur, Lund, s 50.

15

typ av studier innehåller alltid tolkande delar.29 Conny Svenning ger en grundläggande

redogörelse för de båda ordningarna i Metodboken och menar på att kvalitativa och

kvantitativa metoder är lika vetenskapliga eller ovetenskapliga, de visar på olika aspekter av

verkligheten och därför bör de komplettera varandra.30 Det som kännetecknar den kvalitativa

analysen och som utgör en del av denna studies metodologiska utgångspunkter är enligt

Svenning att man utifrån ett material försöker tränga djupt in i detsamma vilket också skett i

detta fall. Den kvalitativa analysen är mer ”sensitiv” än den kvantitativa, men det är denna

känslighet som gör att man får nya infallsvinklar på ett fenomen.31 För denna studie tillämpas

också som ovan nämnts en kvantifiering av verkligheten genom att sammanställa antal

kungörelser i tabellform som man sedan kan analysera. Den här processen kallas enligt

Svenning för ”kodning” vars funktion helt enkelt är att skapa bearbetningsbara data. En form

av kodning för denna studies del har genomförts i skapandet av tabell 4 (s 23) där jag ser till i

vilken, alternativt vilka kategorier en kungörelse hamnar. Utifrån detta kan man analysera och

dra slutsatser, jag har gjort innehållet i kungörelserna bearbetningsbara, det har skett en

förenkling av verkligheten. Svenning skriver vidare, ”När man väl har gjort sina tabeller och

eventuella beräkningar behöver man nödvändigtvis inte återge sina resultat i tabellform. De

numeriska beräkningarna kan betraktas som en mellanform i kedjan kvalitativ verklighet –

kvantitativa data – kvalitativ framställning [analys min anm]”.32 Det är just detta som sker i

denna undersökning, de data som är kvantifierade i tabellform kommer att analyseras och

tolkas och resultatet framställs på ett kvalitativt sätt.

Det praktiska tillvägagångssättet vid bearbetningen av materialet har skett genom tolkning

och analys företrädesvis av de publicerade kungörelserna, detta har vederfarits genom att jag

försökt hitta ord och formuleringar i desamma som kan tyda på ett etniskt förhållningssätt

gentemot Sverige eller Amerika 1910 & 1915. Ett konkret exempel på hur detta kunde ta sig

uttryck i kungörelserna kan man se i det som svenskarna kallade för ”svenska veckan”, det

förekom under veckan fram till midsommar många tillställningar anordnade av föreningslivet,

tävlingar, fester och samkväm av olika slag för den svenska befolkningen i syfte att stärka den

svenska etniska identiteten. Det som varit av intresse att se till i tidningarna är dock inte bara

kungörelserna även om denna del utgör den huvudsakliga grunden för denna studie. Även

29 Florén & Ågren, 1998, s 50. 30 Svenning, Conny, 2003, Metodboken: Samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling. Klassiska och nya metoder i informationssamhället, källkritik på Internet, Lorentz Förlag, Eslöv, s 73. 31 Svenning, 2003, s 159. 32 Svenning, 2003, s 189.

16

små notiser, ord och formuleringar i den övriga textmassan som har ett etniskt förhållningssätt

har granskats, dock inte alls lika noggrant som annonssidorna då huvudsyftet är att studera

föreningslivets kungörelser, dessa fanns företrädesvis koncentrerade på sista sidan i

tidningarna, övrigt material förutom kungörelserna finns med då jag råkat fastna för ett ord

eller en formulering som gjort att jag läst vidare. Att läsa tidningarna från början till slut

skulle ta allt för lång tid och inte rymmas inom ramen för denna undersökning. Kungörelserna

utgör således den klart mest övervägande delen, ofta upptar de ett relativt stort fysiskt

utrymme i tidningen med en rubrik i stor fet stil vanligtvis med något ord som gör att man

”fastnar” där, därefter brukar det finnas ett par eller några rader under som ger information

om vilken typ av tillställning det handlar om och däri ofta något som i första hand vänder sig

till den enskilde individens svenska identitet, men det förekommer också emellanåt det som

man vid tiden skulle betrakta som typiska amerikanska influenser. Det handlar inte primärt

om att göra en komparation mellan 1910 & 1915 utan att skildra och tydliggöra dem var för

sig. De kungörelser som använts i denna studie har vidare sammanställts i tabeller för att få en

överskådlig bild av fördelningen och att man därutav kan analysera utfallet.

Det primära källmaterialet består av Tidningarna Vestkusten33 (1886 – ) vars säte var och är i

San Francisco och California Veckoblad (1910 – 1947) som fanns i Los Angeles. Vestkusten´s

politiska hemvist är frisinnad liberal, samma sak gäller för California Veckoblad. Det är dock

inte tidningarna i sig som i huvudsak står i fokus för denna undersökning utan deras

förmedlande roll för föreningslivets aktiviteter, vilket innebar att den politiska hemvisten är

inte en av de aspekter som jag har för avsikt att ytterligare fördjupa mig i, det finns dock en

politisk agenda vilket skildras under kapitel 7.6. Tidningarna var på denna tid relativt tunna

jämfört med dagens, de bestod vanligtvis av några enstaka sidor, mest hade Vestkusten som

dock aldrig kom över sidantalet åtta, det är också här den övervägande delen av alla

kungörelserna återfinns. Båda tidningarna kom ut en gång i veckan, Vestkusten på torsdagar

medan California Veckoblad utkom på fredagar. För Vestkustens del är materialet heltäckande

och det fattas inget nummer, däremot angående California Veckoblad så finns det stora luckor

under framför allt 1910 vilket har föranlett att jag undersökt de nummer som finns

tillgängliga, fyra till antalet. Under 1915 blir det dock avsevärt mycket bättre och det var inga

problem att genomföra undersökningen som jag hade tänkt mig. En historisk studie som

denna i ett försök att utröna hur den svensk-amerikanska etniska identiteten kunde ta sig

33 Vestkusten finns fortfarande kvar i San Francisco och utkommer numera med ett nummer varannan vecka. De har också en hemsida på Internet, www.vestkusten.com.

17

uttryck är hänvisad till en övergripande, kollektiv nivå. Blanck menar på att eftersom det inte

är möjligt med hjälp av ett antropologiskt snitt, exempelvis genom intervjuer att studera

identiteten på individuell nivå så får det bli på mer generellt plan.34 Den etniska identitet som

studeras i denna undersökning kommer därför att skildra en gruppidentitet inom det svensk-

amerikanska samhället. Den svensk-amerikanska gruppidentiteten har enligt Blanck i stor

utsträckning utformats av en relativt liten grupp svensk-amerikanska kulturella ledare såsom

journalister, präster, lärare och författare.35 Det resultat som blir följden av denna uppsats

skildrar följaktligen en generell bild av den svenska etniska identiteten i San Francisco, Los

Angeles med omnejd, den behöver alltså inte och är med all sannolikhet inte allmängiltig för

alla svenskar.

Undersökningsperioden består av nedslag 1910 och 1915 där jag företrädesvis studerat det

första numret i varje månad hos respektive tidning undantaget hos California Veckoblad 1910

där det finns så få nummer, istället är alla tillgängliga nummer medtagna. Genom detta val får

man en relativt heltäckande bild av föreningslivets aktiviteter under dessa två enskilda år,

däremot kan det vara svårt att se förändringar över tid. Alternativet var att studera alla år

mellan 1910 och 1915 men att då ha med färre nummer varje enskilt år, denna metod skulle

ge en inblick i alla sex årens aktiviteter från föreningslivet men man skulle inte kunna dra lika

säkra slutsatser under varje enskilt år. Valet föll på det förstnämnda alternativet, mycket på

grund av detta. Val av just dessa två år grundar sig dels på att California Veckoblad bildades

1910 så det blev en naturlig startpunkt. Slutåret 1915 finns med därför att man vid denna

tidpunkt utifrån ett etniskt ställningstagande eventuellt skulle kunna utröna förändringar i det

svensk-amerikanska föreningslivets kungörelser på ett tydligt sätt. Anledningen är första

världskriget start 1914. Detta ledde i Amerika till en amerikanisering för att använda Lars

Ljungmarks ord, det skedde en konsolidering mot det ”amerikanska”. Amerikanska nationella

strömmingar blev starkare36 Hur kom det att påverka föreningslivets synliggörande i

tidningarna? 1915 är valt också för att kriget har vid denna tidpunkt pågått ett tag,

föreningslivet och tidningarna har fått en viss ”distans” till kriget och eventuella tendenser i

etniska och/eller kulturella ställningstaganden framträder eventuellt på ett tydligare vis. Valet

av tidningar är alltså beroende dels på startår men också geografisk placering. San Francisco

och Los Angeles var de två största städerna i Kalifornien. Ju större stad desto större

34 Blanck, 1998, s 61. 35 Black, 1998, s 61. 36 Ljungmark, Lars, 1965, Den stora utvandringen, Sveriges Radio, Stockholm.

18

inflytelsesfär har den. Tidningarnas intressesfär täcker alltså enligt undertecknads mening av

största möjliga del av den svensk-amerikanska befolkningen i Kalifornien och därmed

rimligtvis också det befintliga föreningslivet vilket ger ett så stort underlag som möjligt att

analysera, tolka och dra slutsatser utifrån. Alternativa avgränsningar hade kunnat vara att

studera fler år eller fler tidningar men det hade blivit allt för omfattande för en undersökning

av denna magnitud.

5. Disposition Fram till denna punkt i uppsatsen har de nödvändiga metodologiska och teorietiska ramverken

presenterats. En genomgång av tidigare forskning finns också med samt det syfte och de

frågeställningar som studien bygger på. Närmast följer en kontextualisering där läsaren sätts

in i det sammanhang som de svensk-amerikanska föreningarna och pressen verkade i, samt får

en inblick i de kulturella, sociala och religiösa förutsättningar som i stort gjorde sig påminda i

det svensk-amerikanska samhället. Detta kapitel efterföljs av den empiriska studie som utgör

huvuddelen av underökningen. Här förs fram och diskuteras det svensk-amerikanska

föreningslivets aktiviteter och hur detta kunde synliggöras via pressen. Denna del är indelad i

teman som till mångt och mycket skildrar vilken typ av verksamheter som dominerade vid

tiden. Detta följs av en slutlig diskussion där uppsatsens resultat diskuteras och analyseras

följt av en sammanfattning. Sist återfinns källförteckningen.

6. En kort kontextualisering

Mellan 1850 – 1930 emigrerade cirka 1,3 miljoner svenskar till Amerika, runt sekelskiftet

1900 hade ett svenskt-amerikanskt samhälle växt fram. Det finns olika sätt att definiera det

svensk-amerikanska samhället. Det kan dels ske genom ett demografisk och/eller geografisk

sätt att närma sig, ofta anses detta samhälle utgöras av individer som är födda i Sverige eller

hade åtminstone en förälder som var född i där. Utgår man ifrån denna definition så var det

svensk-amerikanska beståndet ca 1,3 miljoner 1910 där majoriteten återfanns i den

amerikanska mellanvästern, det bodde dock också relativt många vid både vid väst och

östkusterna. I Kalifornien utgjorde svensk-amerikanerna 1910, 46 471 personer, det var ca 2

% av den totala populationen, 1930 var siffran uppe i 103 603 personer där den procentuella

fördelningen i jämfört med den totala populationen hade sjunkit någon tiondel men var i stort

19

sett densamma som 1910.37 Antalet invånare i San Francisco och Los Angeles som var födda i

Sverige uppgick 1910 till 6970 i SF och 3414 i LA.38

Den folkrikaste staten var 1910 Minnesota där den svensk-amerikanska befolkningen utgjorde

ca 12 % av statens befolkning. Det som dock allmänt räknades som svensk-amerikanens

”huvudstad” var Chicago där ungefär 10 % av alla svenskar i Amerika bodde.39 Att se svensk-

amerika ur ett demografiskt perspektiv räcker dock inte. Samhället var också en social och

kulturell gemenskap som gjorde det möjligt för människorna att skapa en egen identitet. För

vissa av de svenska emigranterna spelade deras svenska arv liten betydelse men för andra var

den mycket viktig, vikten av den etniska identifikationen kunde alltså skilja sig markant åt

inom samhället. Man kan iakttaga den svensk-amerikanska identiteten på olika sätt, bland

annat kan det ske genom studier av giftermålsmönster, etniska bosättningsområden, religiösa

omständigheter, bildandet av ett pressorgan eller organisationsskapande.40 Pressen var en

kraftfull institution i det svensk-amerikanska samhället, i vissa fall i det tidiga

invandrarsamhället hade pressen ett större inflytande i skapandet av en politisk opinion än

kyrkan. År 1910 fanns det ungefär 1500 tidningar och skrifter av olika slag, av dessa var det

dock bara ungefär ett dussintal som gavs ut nationellt, de allra flesta tidningar var begränsade

till ett lokalt eller regionalt plan, i denna kategori ingick bland annat Vestkusten och

California Veckoblad. Vissa tidningar var mycket kortlivade och gavs ut endast i några

enstaka veckor eller månader. De försök som gjordes att ge ut dagstidningar misslyckades

oftast förutom ett par undantag, den klart övervägande delen var koncentrerade på utgivning

av veckonummer.41 Den Svensk-amerikanska pressens roll var bland annat att förse läsarna

med nyheter från Sverige och de olika svenska bosättningarna i Amerika. Svenska noveller

och historier om framstående svenskar och deras bedrifter fanns också ofta med [dock inte i så

stor omfattning i det källmaterial som ligger till grund för denna studie, dock vet jag att så är

fallet i många andra svensk-amerikanska tidningar såsom Arbetaren och Svenska

Amerikanaren].42

37 Ljungmark, 1965, s 198. 38 Runblom, 1992, s 70. 39 Blanck, 1998, s 60. 40 Black, 1998, s 61. 41 Capps Finnis, Herbert, 1966, From isolationism to involvenent – The swedish immigrant press in America 1914-1945, Swedish Pioneer Historical Society, Chicago 1966, s 15 - 16. 42 Capps, 1966, s 16.

20

Pressens betydelse som befrämjare av kulturell integration och etnicitet är betydande och det

synliggörs tydligt i tidningarna. Man kan inte överskatta dess betydelse att få fram känslor av

etnisk enighet och solidaritet till det nya hemlandet. De etniska kvalitéerna som fanns hos den

svensk-amerikanska pressen framträdde speciellt tydligt genom de kungörelser och

rapporteringar som förekom.43 Ingen annan etnisk institution stod det amerikanska samhället

närmare än pressen, Beijbom menar på att journalisterna var bland de bästa som fanns att

analysera det amerikanska samhället och det var av stor vikt för de svensk-amerikanska

läsarna att man på svenska kunde ta del av informationen som fanns om det amerikanska

samhället, det bidrog till att man lättare skulle integreras i densamma.44 Tidningarna hade en

dubbel roll, förutom att hjälpa de svenska invånarna att integreras i det amerikanska samhället

så fungerade de som ett verktyg för vidmakthålla och skapa en etnisk identitet hos de svenska

invånarna. Den svensk-amerikanska pressen var den näst största ickeengelskspråkiga pressen i

Amerika kring sekelskiftet 1900, det var bara den tyskspråkiga som var större. Den totala

upplagan var kring en halv miljon exemplar.45

1836 bildades Svenska Sällskapet av en grupp välbärgade svenskar i New York, 1857

bildades den första livskraftiga föreningen i Chicago, detta följdes under årens lopp av ett

antal föreningsbildningar med skiftande intressen, ändamål och idéer. Föreningarna kom att

starta upp försäkringskassor och kom därmed in på den kyrkliga intressesfärens sociala gebit,

man avstod dock att starta upp svenska skolor som en komplettering till de amerikanska

folkskolorna. Kyrkan specialitet att ha ”etnisk fostran” för de immigrerade svenska barnen

bestod emellertid vilket lockade många av föreningsmedlemmarna till de olika församlingarna

runt om i landet. Kyrkorna hade dock en negativ inställning till föreningarna och det

försvårade det dubbla medlemskap som många svenskar hade och som kändes naturligt. I

början av 1880-talet i Chicago bildades det nationella ordenssällskap med loger [ungefärlig

betydelse i detta sammanhang är att loger är underavdelningar så som undertecknad tolkar

det] i de olika ”svenskstäderna” runt om i Amerika, man hade det sociala skyddsnätet och det

etniska umgänget som bas. Detta synliggörs också genom de kungörelser som återfinns i

Vestkusten och California Veckoblad. Denna utveckling från enskilda föreningar till

43 Beijbom, Ulf, 1987, The Swedish Press, ingår i The Ethnic press in the United States, (Miller M Sally, red), Greenwood Press, 1987, s 387. 44 Beijbom, 1987, s 387. 45 Blanck, 1998, s 62.

21

nationella organisationer var inte unikt för den svenska, man kan se liknande tendenser bland

andra invandrargrupper, ett exempel är polackerna.46

Det svensk-amerikanska samhället var ett splittrat samhälle, såväl religiöst, socialt och

kulturellt. Några av de första organisationerna som grundades av svenskar i Amerika var

kyrkliga [kyrkor], 1860 grundades också ”Augustana Synoden” av utvandrade svenska präster

tillhörande statskyrkan. Det är en svenskt-luthersk sammanslutning som kom att bli den mest

framträdande organisationen i svensk-amerika. Femtio år efter grundandet hade synoden

ungefär 300 000 medlemmar, ett tusental församlingar som täckte hela den amerikanska

kontinenten, i deras regi fanns också skolor, colleges, sjukhus, tidningar, ett bokförlag,

ålderdomshem med mera.47 Övriga svenska samfund var betydligt mindre men spelade likväl

en viktig roll i det svensk-amerikanska samhället, det fanns svensk-amerikanska grupper inom

avdelningar av de amerikanska baptistsamfunden, mormonkyrkan eller metodistkyrkan.

Utöver de religiösa samfunden fanns det som ovan nämnts ett stort antal världsliga föreningar,

några exempel på föreningarnas intresse är att det bildades sång och musikföreningar, teatrar,

landskapsföreningar, politiska fraktioner, litterära och kulturella föreningar,

nykterhetsorganisationer med mera.48

7. Föreningslivets synliggörande via tidningarna Nedan åskådliggörs i tabellform (tabell 1-3) det antal kungörelser som i denna studie utgjort

det primära källmaterialet. Läsaren kan dels se till förekomsten av kungörelser i varje enskild

tidning och dels en sammanfogad tabell innehållande kungörelserna i både tidningarna. De

indelningar i teman som är gjorda genom den empiriska undersökningen har kommit till

genom ett försök att förenkla verkligheten för läsaren. De kungörelser som finns med under

varje kategori är vad undertecknad anser vara det mest lämpliga samlingsnamnet på de

aktiviteter som arrangeras. Det är dock inte fullt så enkelt att göra denna indelning då många

av de kungörelser som figurerar inom en viss kategori också kan ingå i en annan, det kan

exempelvis handla om en kungörelse som passar in under båda ”Tävlingar, fester & högtider”

som ”Dans, picknick, maskerader, teater med mera”.

46 Beijbom, Ulf, 1997, Tradition och kultur bland Amerikas svenskar, ingår i Utvandrare och Invandrare i Sveriges historia 1846-1996 (Isaksson, Olov red), Svenska Emigrantinstitutet, Växjö, s 51 – 52. 47 Blanck, 1998, s 61. 48 Blanck, 1998, s 62.

22

Det handlar således om relativt grova indelningar och kategorierna flyter in i varandra, trots

detta finns de med genom att författaren kunnat se ett mönster i det empiriska underlaget och

genom att göra en indelning som denna underlättar man för läsaren att ta till sig innehållet på

ett bra sätt, även om det säkerligen finns många andra namn på kategorier och indelningar

man skulle kunna göra, det är i slutänden ett subjektivt val från min sida i ett försök att göra

texten mer lättillgänglig. Tabell 4 visar en indelning i de olika kategorierna och hur många

kungörelser som skulle kunna passa in i varje kategori, detta leder till att en kungörelse kan

figurera i fler än en kategori, detta för att visa på den mångfald som det svensk-amerikanska

föreningslivet hade. För att synliggöra detta resonemang tydligare kan man ta exemplet ”bal”

som förekommer i många kungörelser, bal förekommer mycket under kategorin ”Tävlingar,

fester och högtider” med det kan förekomma under ”Dans, Picknick, Maskerader Teater med

mera”. En bal brukar innebära en dans men behöver nödvändigtvis inte göra det utan kan

korrekt ingå under kategorin ”fest”. Vart jag placerat in allhanda tillställningar beror på hur

man i kungörelsen har betonat vad som skall tilldra sig, exempelvis om det står att en stor fest

med tävlingar och fina priser kommer att hållas en viss dag och plats och det i mer nedtonad

form (i mindre text nedanför) står exempelvis dans så har jag placerat kungörelsen under

kategorin ”Tävlingar, fester och högtider”.

Tabell 1: Fördelning av antal kungörelser i tidningen Vestkusten Jan-Dec 1910 & 1915

Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

1910 2 4 2 3 3 4 0 2 3 4 1 3

1915 3 4 0 3 3 3 2 2 6 2 2 2

Källa: Vestkusten Summa: 63

Tabell 2: Fördelning av antal kungörelser i tidningen California Veckoblad Jan-Dec 1910 &

1915

Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

1910 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3

1915 0 3 0 3 3 3 1 0 0 0 1 0

Källa: California Veckoblad Summa: 17

23

Tabell 3: Fördelning av antal kungörelser i tidningarna Vestkusten & California Veckoblad

Jan-Dec 1910 & 1915

Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

1910 2 4 2 3 3 4 0 2 3 4 1 6

1915 3 7 0 6 6 6 3 2 6 2 3 2

Källa: Vestkusten & California Veckoblad Summa: 80

Tabell 4. Antal kungörelser i tidningarna Vestkusten & California Veckoblad 1910 & 1915

utifrån kungörelsernas multipla tillhörighet

Kategori 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Antal 10 22 35 12 7 2 5 3 2

Summa: 98

Sammanlagt 80 kungörelser från det svensk-amerikanska föreningslivet i San Francisco och

Los Angeles under den undersökta perioden varav flera är från samma föreningar. Man kan se

många kungörelser inför högtider, framför allt Alla hjärtans dag i februari som var stort,

”svenska veckan” som avslutas med midsommar i juni, samt julhelgen. En tendens är att efter

dessa högtider minskar kungörelserna något, speciellt påtagligt är det i mars och juli månad

där antalet minskat drastiskt mot föregående månad. Många av annonserna är dock inte

kopplade till högtiderna utan de arrangemang som anordnas är enskilda kungörelser från

föreningslivet rörande exempelvis maskerader eller föreläsningar. Vid medräknandet av

kungörelsernas eventuella multipla tillhörighet i fler än en kategori uppgår summan till 98,

vilket visar på en pluralism hos det svensk-amerikanska föreningslivet som är svår att sätta

etikett på, det är framför allt ett tillskott under kategorin ”Dans, Picknick, Maskerader Teater

med mera” vilket inte är så förvånande eftersom det är en stor kategori som tar sig an mycket

av det som det svensk-amerikanska kulturella livet stod för.

7.1. Svenskhet som säljargument Det förekommer en hel del smånotiser/kungörelser genom den för denna studie aktuella

undersökningsperioden där den gemensamma nämnaren är att kungörelser i tidningen för

fram det ”svenska” på ett tydligt sätt, med detta menar jag att annonserna till stor del betonar

Kategori 1 är Svenskhet som säljargument, 2 är ”Tävlingar, fester och högtider”, 3 är ”Dans, Picknick, Maskerader Teater med mera”, 4 är ”Sång”, 5 är Litteratur och föreläsningar”, 6 är ”Politik”, 7 är ”Fokus på det kvinnliga”, 8 är ”Religion” och 9 är ”Idrott”

24

det svenska ursprunget. Några exempel på detta är att det står ”svensk urmakare”, ”svensk

damskräddare”, ”svensk blomsterhandlare” 49 och liknande, jag kommer nedan gå igenom

detta lite närmare De svenska smånotiserna är något som är återkommande dels i Vestkusten

men också i California Veckoblad under 1910 och 1915. Det är inte smånotiserna som

kommer stå i fokus i undersökningen men det belyser hur en betoning på svenskhet kunde ta

sig uttryck hos svenska affärsinnehavare i Kalifornien under denna tidsperiod. Med

”smånotiser” åsyftas huvudsakligen enligt min mening att det exempelvis står ”Svensk

blomsterhandlare T Sahlin” samt adressen till affären och ingenting mer. Vidare förekommer

det mer omfattande kungörelser från caféer, restauranger och föreningsliv, det är denna del

som kommer att ligga i brännpunkten här. Enligt mig kan caféer och föreningsliv vara

sammanflätat, ett café kan vara mycket mer än en plats där man går och fikar.50 Men den

absolut övervägande delen och det som utgör grunden för denna studie är det konkreta

föreningslivet och hur det synliggörs via tidningarna. Ett bestående inslag i båda tidningarna

jag undersökt är att i varje veckonummer förekommer det ett antal smånotiser från

föreningslivet, här påträffas det endast att föreningarna har veckomöten och där det framgår

vilken tid och plats, detta kan vi också i dag se exempel på i många av våra dagstidningar.

Några exempel bland de många föreningar som annonserar i Vestkusten är ”Patriotiska

förbundet”, ”Svenska damsällskapet”, ”Svenska sällskapet”, ”Logen Odin”.

I ett nummer återfinns en annons som lyder: ”Om ni önskar tillbringa en treflig afton vid

besök i San Francisco glöm ej att aflägga visit i det största svenska café här på kusten, det

eleganta Portola Café”. I samband med detta finns vidare en notis som betonar att man skall

köpa ”svenska skorpor, svenskt knäckebröd, carneges svenska porter” 51 och så vidare.

Poängen här är att ordet ”svensk(a)” betonas och läggs in frekvent för att på så vis tydliggöra

att det verkligen handlar om något genuint svenskt. Det förekommer vidare en kungörelse om

en ny bok som kommit ut, ”California och dess svenska befolkning af Ernst Skarstedt”.

Boken beskrivs i tidningen som ett måste för den svenska befolkningen. ”Detta omfångsrika

och med talrika illustrationer försedda arbete med sin trogna beskrifning öfver California,

dess natur, resurser, klimat, befolkning e t c. Såväl som den omfattande beskrifningen om allt

som vår svenska verksamhet i vår stat är så värdefullt att ingen svensk, som vill följa med sin

49 Vestkusten, 6 Januari 1910, s 3. 50 Se exempelvis, Nordahl, 1994. 51 Vestkusten, 3 Februari 1910, s 4.

25

tid, borde sakna det”.52 Ytterligare kungörelser hittar vi bland annat från ”svenska

bokhandeln”, här framkommer det att de tillhandahåller ”importerade svenska böcker af

Sveriges förnämsta författare. Extra fina psalmböcker och biblar. Elegant brefpapper, Svenska

fickknifvar och Rakknifvar, eleganta Svenska vykort”.53 Den betoning som sker att det

verkligen handlar om svenska varor är intressant. Man skulle lika gärna exempelvis kunna

skriva ”fina böcker, biblar” med mera utan att ha med ordet ”svenska” före.

Det förefaller som ett klart medvetet försök att appellera till läsarens nationella och/eller

etniska identitet. Som jag nedan skall diskutera lite närmare kan man i detta fallet se tendenser

till att affären nyttjar det genuint svenska som ett säljargument, ser man till de utlandsvenskar

som lever i dag så är det många som påstår sig vara mer svenska än när de lämnade Sverige

och finns då möjligheten att på plats införskaffa sig exempelvis ”importerade böcker af

Sveriges förnämsta författare” så kan det te sig mycket lockande. I samma nummer

förekommer flera kungörelser där man betonar svenskheten och det svenska ursprunget hos

varorna. Ett exempel på detta är en bar som tillhandahåller ”Äkta importerade skandinaviska

likörer såsom Svensk Punsch, Brännvin, Aquavite, Svensk Porter och Norsk Boköl etc”.54 Här

kan vi också se att det förekommer skandinaviska varor som norsk boköl, d v s affären för

inte bara fram det svenska utan också det skandinaviska. Om det är ett medvetet inslag är

svårt att säga men det kan ha att göra med det som jag senare också kommer skriva, att vi när

vi befinner oss utomlands går från en mer lokal identifikation exempelvis smålänning till en

nationell, exempelvis svensk. Svenskar och övriga skandinaver har haft en lång historia

tillsammans, våra kulturer liknar varandra mycket, liksom språket55

Så genom att affären för fram att de har norsk boköl i sitt sortiment kanske man inte bara

vädjar till den svenska nationella känslan utan den skandinaviska, både för svenskar och

norrmän. Café du Nord har en kungörelse där dom framställer sig som en ”förstklassig bar”,

”Agentur för Carlstens Porter, svensk punsch och äkta fransk Cognac, Acme Lager och

Thörnbergs ”steam” serveras jemte alla svenska likörer”.56 Även här sker det en betoning på

att det är svenska ”delikatesser” som erbjuds och det är påtagligt att det är till framför allt

52 Vestkusten, 3 Februari 1910, s 5. 53 Vestkusten, 5 Maj 1910, s 8. 54 Vestkusten, 5 Maj 1910, s 8. 55 I min C-uppsats diskuterar jag förhållandet mellan Sveriges och Norges arbetare under storstrejken i Sverige 1909. Här kunde man se ett exempel på hur det förekom en gemensam skandinavisk arbetaridentitet. Detta utgör enligt min mening ett exempel på hur man kan identifiera sig över nationsgränser. 56 Vestkusten, 7 Januari 1915, s 8.

26

svenskar de riktar sig. Vidare framkommer det inga klara kopplingar mellan föreningarnas

aktiviteter och etniska ställningstaganden i detta nummer.

Ett ytterligare spår i uppsatsen kan man se i en kungörelse från ”Ch[r]ystal Cafeteria” som

skriver angående första världskrigets härjningar i Europa. ”Som följd af världskriget har priset

på lifsförnödenheter i Sverige stigit ofantligt och många varor stå knappast att erhålla för

pängar. Följ andra nationers exempel och sänd direkt till släkt och vänner där komma genom

parcel post te, kaffe, specerier, mjöl, frukt etc”.57 De kungörelser som vi hittills har tagit del

av visar enligt min mening på hur man kan göra kopplingar till hemlandet och hur det

förmedlas via tidningen. I dessa fall finns det dock skäl att vara en aning kritiskt inställd.

Visst är det ett nobelt uttalande att som i den sistnämnda kungörelsen vädja till läsarna att

hjälpa den släkt och de vänner som finns ”där hemma”. Ser man till att det är en cafeteria som

dessutom troligtvis tillhandahåller mycket av de varor som de vill att man skall skicka till

hemlandet kan man misstänka en ekonomisk baktanke d v s att de använde sig av det

gemensamma etniska ursprunget, släkt och vänner i nöd för att tjäna pengar, d v s svenskhet

som säljargument. Det finns en möjlighet att som alla företag så vill även dessa säkerligen gå

med ekonomisk vinst och när det uppkommer en kris i Europa och i det här fallet för

befolkningen i Sverige faller det sig ganska naturligt att uppmana människor att köpa varor att

skicka, de ekonomiska och etniska intressesfärerna faller alltså samman.

”Svenska bokhandeln” annonserar om en nyutkommen bok ”kungliga familjen”, ”ett rikt

illustrerat verk som säljes till förmån för svenska röda korset”.58 Svenska röda korset är och

var en hjälpförening och genom att köpa boken stödjer man deras sak. Jag ser dock inga klara

eller tydliga etniska kopplingar här, möjligtvis att boken i sig ”kungliga familjen” kan ses som

ett försök att vädja till de svenska nationalistiska känslorna hos den svensk-amerikanska

befolkningen och att de då köper böcker och därmed hjälper svenska röda korset. Detta är

dock endast spekulationer och någon egentlig klar bevisligen etnisk koppling kan man inte se

utifrån det begränsade materialet. I California Veckoblad återfinner vi några mindre notiser,

exempelvis från svensk skräddare, svenska tjänstebyrån, svensk tandläkare, svensk

speceriaffär, svensk advokat o s v, det handlar endast om namn och vart dom ligger, dessa ser

vi i numren av den 2 december, 23 december och 30 december.59

57 Vestkusten, 8 April 1915, s 3. 58 Vestkusten, 5 Augusti 1915, s 8. 59 California Veckoblad, 2 December 1910, s 3-4, 23 December, s 4, 30 December s 2-3.

27

7.2. Tävlingar, Fester & Högtider Ett annat återkommande tema är tävlingar, fester och högtider. I ett nummer framkommer det

att i en tävling [äppelutställningstävling] anordnad i samhället Spokane i staten Washington

kom ”svenskarnas stora trädgårdsföretag” på andra plats vilket slås upp stort på andrasidan i

Vestkusten. Kungörelsen upptar nästan en halvsida och betonar hur uppenbart duktiga det

svenska bidraget var och att svenskarnas trädgård är ”beläget på rätta platsen” [Jag tolkar

detta som Kalifornien].60 Utöver ovanstående finns det vidare med kungörelser om olika

events med svensk anknytning. Ett exempel på detta är bland annat den ”svenska

hjälpföreningen” som anordnar en stor maskeradfest för de svenska invånarna.61 Detta kan ses

som ett försök att samla de svenska invånarna i ett gemensamt arrangemang och därmed

upprätthålls alternativt förstärks den svenska etniska identiteten, detta genom att det sker ett

utbyte av erfarenheter med mera och man kan anta att deltagarna pratar svenska med

varandra. Att få använda sitt modersmål frekvent är en viktig faktor i sin personliga koppling

till sitt födelseland.

Det framträder ytterligare två stora arrangemang där den ena är en ”storartad öppningsfäst”62

(det framgår dock inte av vad) som hålls i ”shell mound park”, det visar sig att det kommer

anordnas tävlingar av olika slag, bland annat målskjutning, kägelspel med stora prispengar, en

konsert kom också att ges.63 Här yppar sig det dock inte vilken arrangör det är eller vilken

målgrupp kungörelsen vänder sig till, det är dock underförstått att den vänder sig till den

svenska befolkningen eftersom den är på svenska i en svensk-amerikansk tidning. Detta kan

tyckas vara självklart, vad som dock inte är så självklart är problematiken med vilken

målgrupp/er som kungörelserna vände sig till. I många av dessa står det att det är riktat till

alla svenskar, men det förekommer ungefär lika många där det inte står någonting alls. Det är

givetvis svårt att gissa sig till vilka som kan vara de påtänkta målgrupperna i första hand och

det ligger heller inte inom ramen för denna uppsats. Man kan dock se till vilka typer av

arrangemang som anordnas och vilka som kan tänkas vara intresserade. Det handlar mycket

om dans, maskerader, fester, föreläsningar med mera som vi senare skall se. Det förefaller

rimligt att det är människor som lever i förhållande eller har uppnått en ålder så som man inte

längre kan betraktas som barn eller ungdom som i första hand var intresserade av dessa

60 Vestkusten, 6 Januari 1910, s 2. 61 Vestkusten, 3 Februari 1910, s 8. 62 Jag kommer också i fortsättningen använda mig av den stavning som användes för tiden, den kan dock skilja sig från varje kungörelse men det vanliga är att exempelvis dagens ord fest stavades fäst. 63 Vestkusten, 3 Mars 1910, s 8.

28

arrangemang. Detta är naturligtvis bara spekulationer och undertecknad vet inte tillräckligt

mycket om undersökningsperiodens mentalitet bland den svenska befolkningen i Amerika för

att kunna styrka detta. Dessutom måste man tänka på att det som betraktas som nöjen för en

viss åldersgrupp i samhället i dag kanske inte alls gjorde det då. Möjligheten finns dessutom

att det från många föreningars sida helt enkelt inte existerar några tankar om att vända sig till

en viss målgrupp. Man kan dock se själva namnet på några föreningar om de avslöjar något.

Det finns kungörelser från bland annat ”Svenska damsällskapet” och ”Svenska

sångsällskapet”, här kan man se att endast namnet på föreningarna kan ge en ledtråd till vilka

som i första hand är påtänkta för aktiviteter inom föreningen. I den förstnämnda är det

svenska kvinnor som har en förening att gå till, men det kan också vara så att föreningen är

bildad av kvinnor men vänder sig till ett bredare skikt av befolkningen, i vilket fall som helst

så ligger det en könsmässig aspekt här. Den andra föreningen vänder sig huvudsakligen till

målgruppen bestående av människor intresserade av sång och musik. Min poäng här är att

även om man inte kan urskilja någon tänkt målgrupp utifrån själva innehållet i en kungörelse

så kan det räcka med att titta på vilka som arrangerar tillställningen för att få en indikation om

vilken typ av människoskara som kan tänkas komma deltaga även om det långt ifrån alla fall

behöver vara så.

Den andra stora kungörelsen gäller ett evenemang anordnat av den ”skandinaviska

diskussionsklubben” vilka inbjuder alla till en stor bal.64 I övrigt i detta nummer är det relativt

tunnsått med både notiser och kungörelser som vittnar om föreningslivets aktiviteter. Mer

kungörelser på evenemang är bland annat en inbjudan till ett som jag tolkar det

skådespel/musikal ”Stjernan från Finland” med tillhörande picknick. Tävlingar kom också att

förekomma med ”värdefulla priser”.65 Detta visar ytterligare på en koppling till ”den gamla

världen” men vad som kanske är viktigare och som jag ovan skrivit, de sammankomster som

sker i och med dessa aktiviteter kan vara ett sätt att upprätthålla en etnisk identitet och

tidningens roll skall i det här fallet snarare ses som förmedlarens. I nästkommande nummer

upptar kungörelser från föreningslivet relativt sparsamt utrymme. I vanlig ordning finns en del

notiser om kommande möten men det är ingenting som berör läsaren i allmänhet. Det

figurerar dock en kungörelse angående en ”Stor majfäst och picknick” som anordnas av

”Svenska sällskapet”. Som i tidigare liknande kungörelser framkommer det också att en

64 Vestkusten, 3 Mars 1910, s 8. 65 Vestkusten, 7 April 1910, s 8.

29

orkester kommer spela och tävlingar anordnas med fina priser.66 I juni domineras

föreningslivets aktiviteter av den ”Svenska Nationalfesten 1910”. Svensk-amerikanska

patriotiska förbundet anordnar denna i ”shell mound park”. Jag kommer nedan föra fram ett

antal citat från annonserna i ett försök att tydliggöra de nationalistiska ställningstaganden som

enligt min mening synliggörs. ”Program[m]et kommer att blifva storartat som vanligt och det

gamla efterlängtade numret nationaldans i kostym utföres af 8 unga par.67

”Dekorationerna väntas blifva storslagna, i synnerhet kommer plattformen att erbjuda en

storartad anblick i svenska och amerikanska färgerna”.68 Här används ord som ”storslagna”

och ”storartade” när man skall beskriva de kommande händelserna i ”shell mound park”, detta

understryker från mitt perspektiv sett intrycket hur av hur viktigt dessa händelser var för den

svenska befolkningen, mycket tyder på att svenska veckan var årets höjdpunkt där man

samlades kring ett antal olika aktiviteter som har en klar och tydlig koppling till Sverige, det

var ju det som är själva syftet. Nummer som nationaldans i kostym är nog med all sannolikhet

dans i hembygdsdräkter var förmodligen med för att man åter skall återuppleva de svenska

traditionerna, och att det är viktigt att bevara och föra vidare Sveriges kulturarv till nästa

generation. En parallell man kan dra är till dagens Amerika där det bor många svenskättlingar.

Alla kan naturligtvis inte språket och de svenska traditionerna men intrycket är att det finns ett

stort intresse av att forska i och ta reda på mer om sin släkts börd. Det ser man tydligt, framför

allt under sommarmånaderna på emigrantinstitutet i Växjö där den övervägande delen av

besökarna är amerikaner med svenskt påbrå som vill veta mer om sin släkt. Nu använder jag

ordet amerikaner om dessa människor enbart för att hänvisa till deras medborgsrättliga status.

Den sistnämnda formuleringen bland ovanstående citat är också viktig och skall inte glömmas

bort. Det skrivs att man skall erbjuda en storartad anblick i de svenska och amerikanska

färgerna.

Visserligen är det tveklöst så att svenska veckan är inriktad på att stärka den svenska

befolkningens etniska identitet, samtidigt vill man inte helt utelämna det man betraktar som

det amerikanska. Det framgår inte närmare vad det innebär med anblick i de amerikanska

färgerna men utifrån formuleringen kan man anta att man vill integrera delar av den

amerikanska kulturen i den svenska vilket vi ser fler exempel på i denna studie. Amerika är

66 Vestkusten, 5 Maj 1910, s 8. 67 Vestkusten, 2 Juni 1910, s 8. 68 Vestkusten, 2 Juni 1910, s 8.

30

trots allt deras nya hemland. Jag anser att man utifrån detta kan se tecken på att det har

utvecklats en känsla av etnisk tillhörighet som inte fullt ut är svensk men heller inte

amerikansk utan just något emellan, helt enkelt en svensk-amerikansk identitet. För att

anknyta till dagens svenska samhälle så kan man se att människor som har sina rötter i en

annan kulturell bakgrund ofta använder sig av dels deras ”gamla” kultur men också den ”nya”

som finns i mottagarlandet. Det har således utvecklats en ny modifierad form av etnisk

identitet eller som Blanck skriver när han hänvisar till Johan Persson ”De äro varken svenskar

eller Amerikaner utan en blandning av båda slagen”.69

En viktig del i svenska veckan är kröningen av midsommardrottningen och beskrivs enligt

följande: Midsommardrottningen blir naturligtvis dagens stora del och alla våra svenska föreningar hafva

redan utsett sina representanter. Drottningen Svea, Colombia och de uppvaktande tärnorna

kommer att bilda en grupp af ungdomlig fägring väl värd att taga i beaktande. Dessutom komma

deltagarna i nationaldansen att bjuda på ett nummer som blir väl värt att se och den grace och

behag komma att eröfra publiken.70 Den svenska sången kommer naturligtvis inte att saknas.

´Hör oss Svea´ samt ´Star spangled Banner´ kommer att utföras af våra svenska sångföreningar

och Philströms orkester utför nationella kompositioner och den för oss svenskar karaktäristiska

och lifliga dansmusiken. En präktig majstång skall naturligtvis med flaggan i topp resas [det är

rimligt att anta att det är den svenska flaggas som åsyftas] under musikens toner och ringdanser

kring densamma utföras efter det litterära programmets slut.71

Citatet visar på och förtydligar det som också innan har framgått, att svenska veckan i mångt

och mycket är ett sätt att upprätthålla och stärka den svenska etniska identiteten. Detta

synliggörs bland annat genom framförandet av sånger som ”hör oss svea” och resandet av en

majstång. Viktigt är också att lägga märke till en av sångerna som framförs är på engelska

”Star spangled banner” som ordagrant översatt blir den stjärnglittrande flaggan. Det är ingen

tvekan om att det är den amerikanska flaggan som åsyftas och man ser återigen tendenser till

att införliva den svenska identiteten med det amerikanska, d v s det skapas en egen etnisk

identitet bestående av dessa båda komponenter. Ytterligare anknytning till detta synliggörs i

en kungörelse från ”Vasaorden af Amerika”. De bjuder in till ”sin 3:dje årsfest med bal”. På

programmet står ”ett fint musikaliskt program: De svenska nationaldansarna komma att

uppträda i nationaldräkter och utföra åtskilliga folkdanser såsom daladansen, oxdansen, järfva

69 Blanck, 1998, s 59-60. 70 Vestkusten, 2 Juni 1910, s 8. 71 Vestkusten, 2 Juni 1910, s 8.

31

vadmal etc”.72 Här ser vi således återigen en klar medveten koppling till den svenska

identiteten, om det är i ett försök att upprätthålla eller stärka densamma låter jag dock vara

osagt. Vad vi vet är att kopplingar ideligen sker utifrån annonseringen i Vestkusten men vad

syftet är med dem är något mer oklart. Ytterligare kungörelser från föreningslivet som bygger

vidare på det tema som här behandlas kommer bland annat från ”Vasaorden af Amerika” som

arrangerar ett ”whistparty” samt en ”stor aflutningspiknik”, ”målskjutning, kägelspel och

tärningsspel för kalkoner, änder, gäss och andra priser”, ”Alla svenskar äro hjertligen

inbjudna till denna afslutningsfest [innan vintern].73

En för denna studie intressant kungörelse finner vi när ”Rebeckalogen Freja inbjuder till att

fira Valentines party” [Alla Hjärtans dag som infaller den 14 februari].74 Det står inte

utförligare än så i kungörelsen. Vad som är av intresse här är att se till de etniska aspekter som

gör sig gällande. Alla hjärtans dag är någonting relativt nytt i Sverige och är något som vi

företrädesvis erhållit från Amerika under de senare decenierna.75 Det förklarar varför

kungörelsen innehåller det amerikanska namnet på ”alla hjärtans dag”, anledningen är alltså

att det helt enkelt inte finns en motsvarighet vid denna tid i Sverige. Detta kan vidare tyda på

att Vestkusten i detta fallet förmedlar föreningens intresse för det amerikanska kulturen, dess

traditioner och historia, [även om fenomenet med alla hjärtans dag är betydligt äldre än så och

har sina rötter i det medeltida England och Frankrike så är det den amerikanska varianten

”Rebeckalogen Freja” onekligen tagit till sig. Internetadressen till not 77 kan ge vidare

upplysningar kring detta].

”Rebeckalogen Freja” har vid detta tillfälle således valt att fira en ”amerikansk” högtid vid ett

möte för svenskar, de har följaktligen tagit fasta på en del av den amerikanska kulturen och

integrerat den med det ordinarie svenska föreningslivets aktiviteter. I förlängningen kan man

vidare säga att tidningen fungerar som en förmedlare till läsarna att ta till sig detta, om än

kanske omedvetet, det är dock inget vi har belägg för. De svensk-amerikanska tidningarna

hade dock generellt sett i Amerika som uppgift att bevara det svenska men också hjälpa de

72 Vestkusten, 6 Oktober 1910, s 8. 73 Vestkusten, 3 November 1910, s 8. 74 Vestkusten, 4 Februari 1915, s 8. 75 På en Internetencyklopedi förklaras bland annat införandet av firandet av alla hjärtans dag i Sverige som följande. ”I Sverige har firandet av S:t Valentin och Alla hjärtans dag inte förekommit i någon större utsträckning innan 1960-talet, då det lanserades av kommersiella skäl och genom amerikansk kulturell påverkan”. (Källa: Internet).

32

svenskfödda invånarna med att integreras i det amerikanska samhället.76 Jag kan dessutom se

en klar etnisk koppling här, bland annat genom en kungörelse som uppmanar den svenska

befolkningen att köpa svenska flaggor. ”Alla som önska svenska flaggor till svenska veckan

torde köpa nu, innan lagret tar slut”.77 Flaggor och flaggviftning i sig är en företeelse som

kanske mer sammankopplas med Amerika än med Sverige vid firandet av högtider, detta är av

intresse då det förekommer vid en typisk svensk tillställning. Det kan dock också hänga ihop

med ekonomiska avsikter, svenska veckan var ett gyllene tillfälle att sälja många flaggor och

därmed göra sig en hacka.

Det framgår ej i detta nummer vad den svenska veckan innebär men det bestående intrycket

jag fått är att det handlar om veckan som föregår midsommarfirandet och att det firas med

allehanda ”svenska” arrangemang. En koppling till detta finner vi i en kungörelse där

”Svensk-amerikanska patriotiska förbundet” inbjuder till ”stor svensk nationalfäst”, det

framkommer vidare: ”Kröning af en midsommardrottning, dans af nationaldansareklubben,

parad, konsertmusik af Axel Philströms orkester, sång af united swedish singers, tal, sång,

kapplöpningar, majstång, massor af svenskar i midsommarstämning komma att göra denna

dag till vår förnämsta svenska fästdag och en angenäm afslutning på svenska veckans

fästligheter.78 Kungörelser från det ”svensk-amerikanska patriotiska förbundet” präglades av

gott om hänvisningar till det ”typiskt svenska” och dessa synliggörs på ett tydligt sätt, framför

allt i samband med högtider såsom midsommar genom hänvisningar till ”ritualiserat

beteende” och ”symboler” för att använda Rune Johanssons ord. Som det diskuterats i

teorikapitlet så är dessa beteenden och symboler ett sätt att bygga upp och vidmakthålla en

svenska etnisk identitet. Det är precis vad som händer i och med svenska patriotiska

förbundets arrangemang.

Jag kommer nedan på ett mer påtagligt sätt visa vad som menas med ”svenska veckan” och

återge delar av texten i syfte att ytterligare analysera de kungörelser som i tidigare nummer

76 Jag utvecklar detta lite närmare i min C-uppsats där jag på ett allmänt plan diskuterar den svensk-amerikanska pressens roll i Amerika under emigrationsperioden från mitten av 1800-talet fram till 1929 då det skedde ett allmänt brott i emigrationen till stor del beroende på depressionen, men också bland annat att förhållandena i Sverige hade blivit så pass ”godtagbara” att det inte lönade sig att emigrera längre. Om läsaren önskar fördjupa sig ytterligare hänvisar jag till Fransson, Joakim (2003) Svensk-Amerikansk nyhetsrapportering – En studie om tre svensk-amerikanska tidningars nyhetsrapportering från unionsupplösningen och storstrejken, sid 18-20. En mer ingående analys och diskussion kring detta ämne förs vidare av Capps Finnis Herbert (1966) From isolationism ti involvement – the Swedish immigrant press in America 1914-1945, Chicago som min sammanställning delvis bygger på. 77 Vestkusten, 6 Maj 1915, s 5. 78 Vestkusten, 3 Juni 1915, s 8.

33

har nämnt ”svenska veckan”. Detta eftersom det utgör en så pass viktig årlig händelse hos den

svensk-amerikanska befolkningen, inte bara i San Fransisco utan på hela stillahavskusten.

Som jag ovan nämnt handlar det om att under veckan som leder fram till midsommar betonar

föreningarna extra det ”svenska” och det som kan anses som ”specifikt” svenskt.79

Att en klar medveten koppling sker till det gemensamma nationella ursprunget framgår utan

några som helst tvivel i nedanstående citat och här är det alltså skribenten för Vestkustens

egna ord. Den svenska veckans stora förbrödringsfäst är nu ett minne blott, men ett minne, som för

evärdliga tider och för kommande tiders bara skall stå som en bautasten, vigd åt det skönaste vi

kan gömma i våra hjärtan: kärleken till moderlandet, kärleken till det gamla Sverige. I strålande

solsken och under en klarblå himmel, hvars make endast Sveriges eget land kan uppvisa, ha vi

firat dessa fäster tillsammans med landsmän från skilda delar af förenta staterna. Än en gång ha

vi kunnat stå eniga och starka då det gäller att sprida glans öfver vårt gamla fosterland – då det

gäller att hedra gamla Sverige.80

Min tolkning är att själva syftet med svenska veckan är just att ”sprida glans öfver vårt gamla

fosterland”. Termer som ”strålande solsken” och ”klarblå himmel” som bara Sverige kan

uppvisa åskådliggör på ett bra sätt detta. Termer som det ”gamla” fosterlandet och ”hedra” det

gamla Sverige kan samtidigt ge ett intryck av att det är något man lämnat bakom sig och inte

har för avsikt att återvända till man hedrar det som är förlorat. I de flesta fall glorifierar man

sitt fosterland på ett sätt som kanske skulle upplevas som något överdrivet för de människor

som bor kvar i Sverige, oftast har man en tendens att se till de positiva sidorna när det handlar

om sitt hemland. För svenskarna i Kalifornien så torde solsken och en klarblå himmel vara

mer påtagligt rent klimatmässigt än i Sverige men det är inte rent tekniska faktorer man ser till

utan känslomässiga. En bra jämförelse kan vara att jämföra med kärlek mellan två individer,

ofta tenderar man att inte se de ”fel” eller skönhetsfläckar för att använda ett bättre ord hos

varandra när man är tillgivna. Lika förhållande gäller för svenskarna i Amerika, de var kära i

sitt hemland och såg kanske inte så objektivt på de s k skönhetsfläckar som finns i alla

sammanhang och i det här fallet sitt fosterland. Det kan tilläggas att hela första sidan består av

rapportering från ”svenska veckan” och det finns åtskilliga uttalanden som liknar ovanstående

citat. Tillbaka till de faktiska kungörelserna från föreningslivet, där det kan konstateras att det

är mycket tunnsått. Faktum är att det inte finns någon kungörelse som konkret tar upp något

kommande evenemang. Kan detta bero på att tiden som följer efter ”svenska veckan” är alla

79 Vestkusten, 1 Juli 1915, s 1. 80 Vestkusten, 1 Juli 1915, s 1.

34

ekonomiska såsom mänskliga resurser uttömda och är därmed inte förmögna att anordna

ytterligare arrangemang så tätt inpå? Eller kan det vara ett fullt medvetet val från

föreningssidan att helt enkelt ligga lågt under en period för att låta ”svenska veckan” smälta

in? Jag har inga svar att ge här men man skall inte räkna bort möjligheten att så är fallet. Ser

man vidare under de närmaste numrera av tidningen finner man också här att kungörelser från

föreningslivet inte finns med i så stor utsträckning som är brukligt under resten av året.81 En

kungörelse behandlar dock bland annat ett arrangemang från ”skandinaviska sällskapet” som

anordnar en familjefest.82 Vi hittar också tecken på hur det svenska föreningslivet anpassar sig

och tar in element från det amerikanska samhället och kulturen, eller det som man 1915

troligtvis betraktade som specifikt amerikanskt. Det handlar om ”Rebeckalogen Freja” som

bjuder in till tacksägelsemiddag [thankgsgiving] där man bland annat kan vinna en kalkon.83

Här kan vi se likheter med det ”Valentinesparty” som anordnades i februari. Ytterligare en

liten notis återfinns från ”svensk-amerikanska föreningen” som inbjuder till ett ”whistparty”.84

7.3. Dans, Picknick, Maskerader Teater med mera De kungörelser från föreningslivet vi ser kommer bland annat från, ”Svenska sociala klubben”

som arrangerar en ”stor dans”.85 Det återfinns vidare en kungörelse som har en koppling till

det vad ”Svenska sociala klubben” då kunde kalla det typiskt ”svenska”. ”En äkta svensk

bazar kommer att gifvas af atletiska klubben”86 Kungörelsen tar stort fysiskt utrymme och

dominerar sidan, det är det första jag som läsare lägger märke till. Så mycket information

framgår inte men att det tar stor plats i tidningen gör att man ”fastnar” där. Under

föreningslivets annonssidor som till största delen ligger på sidan åtta förekommer flera

kortfattande och liknande kungörelser87 Det återfinns dessutom en kungörelse bland annat

81 Antal annonser/kungörelser har under min undersökningsperiod av tidningen Vestkusten inte skilt sig något nämnvärt med undantag för numret/ena efter svenska veckan. Det normala utbudet i varje nummer brukar vanligtvis vara från ca 2 – 3 stora annonser/kungörelser och några smånotiser där undantag givetvis kan förekomma. För en mer exakt uträkning av antalet kungörelser som figurerar i varje månad respektive år 1910 och 1915 se tabell 1-3. Man kan se en klar minskning/frånvaro av annonser/kungörelser i numren som följer på ”svenska veckan” d v s i juli samt Augustinumret av skäl som i skrivande stund är okända för undertecknad men som jag i texten har försökt att spekulera i. 82 Vestkusten, 2 September 1915, s 8. 83 Vestkusten, 4 November 1915, s 8. 84 California Veckoblad, 5 Februari 1915, s 8. 85 Vestkusten, 7 januari 1915, s 8. 86 Vestkusten, 6 Januari 1910, s 8. 87 Det förekommer flera kortfattade annonseringar inom ramen för detta tema. Här återfinns kungörelser från ”svenska atletklubben” som anordnar ”social och dans” vid två tillfällen vilket synliggörs i Vestkusten, den 4 augusti respektive 6 oktober, 1910.”Svensk-amerikanska klubben Linnéa” arrangerar en ”stor dag och månskens picnic” och arrangemanget kungörs i Vestkusten den 6 oktober 1910. ”Svenska atletklubben kungör ytterligare ett arrangemang, ”uppvisning och dans” av en svensk gymnastikgrupp bestående av 16 man den 1 december

35

från ”Svenska sällskapet” som arrangerar sin årliga picknick, det framgår vidare att ”svenska

nationaldanser utföras å plattformen af nationaldansareklubben, kapplöpningar för ung och

gammal anordnas. En äkta svensk fäst för alla.88 Jag tolkar utifrån tidningen att dessa

arrangemang är delar i vad de kallar den ”svenska veckan”. Det framkommer vidare att

”Rebeckalogen Frej” bjuder in till en ”komisk pjäs i två akter” vid namn ”Plain Mary

Brown”.89 Notabelt är att titeln på pjäsen är engelsk vilket antyder att den också framförs på

engelska, detta vet vi dock inte, om så dock var fallet visar det precis som i fallet med

”Valentines day” att amerikanska influenser börjar göra sig gällande inom det svenska

föreningslivet på ett tydligare sätt. I och med kungörelserna sprids det via tidningen ut till

läsarna. Ytterligare kungörelser från det svensk-amerikanska föreningslivet ser vi vidare bland

annat i form av att ”Logen Fylgias drill team” anordnar en danstillställning.90 Nästan en

identisk annons från samma förening återfinns också i numret efter.91

”Lyrans maskeradbal” står det som rubrik på en kungörelse det framgår emellertid inte vem

som arrangerar maskeraden men det framgår att: ”en utmärkt treflig afton utlofvas [med]

musik af svenska nationalorkestern”.92 ”Swedish-american citizen association” giver en

aftonunderhållning och dans.93 Namnet på föreningen tyder på att dansen inriktar sig både

mot svenska såsom amerikanska invånare. Det visar på hur den amerikanska och svenska

kultursfären går in i varandra vilket vi har sett och också senare i uppsatsen ska se exempel

på. Ytterligare kungörelser från de ickesvenska föreningarna förekommer, det handlar bland

annat om ”Hamburger Majestic Theatre” som visar pjäsen ”The eternal city” i åtta akter.94

Från svensk-amerikanska föreningslivet finner vi att ”Nordstjernan” anordnar en stor piknik i

”verdigo park, program med täflingar för damer och herrar med flera priser. Den välkända

sångföreningen Harmoni kommer att medverka för höjande af trefnaden. Musik hela dagen af

svenska nationalorkestern.95 En annan kungörelse visar på att en ”stor flaggdans anordnas

[…] fria flaggor utdelas, förfriskningar serveras, musik af svenska nationalorkestern”.96

1910 i Vestkusten. ”Svenska hjälpföreningen” organiserar en stor maskeradbal där så många gånger förr ”värdefulla priser komma att utdelas” och ”Svenska sociala klubben” anordnar en dans, dessa kungörelser återfinns i Vestkustens nummer av den 4 februari. 88 Vestkusten, 6 Maj 1915, s 8. 89 Vestkusten, 3 Juni 1915, s 8. 90 Vestkusten, 5 Augusti 1915, s 8. 91 Vestkusten, 2 September 1915, s 8. 92 California Veckoblad, 5 februari 1915, s 4. 93 California Veckoblad, 2 April 1915, s 8. 94 California Veckoblad, 4 Juni 1915, s 7. 95 California Veckoblad, 4 Juni 1915, s 8. 96 California Veckoblad, 4 Juni 1915, s 8.

36

Det framgår dock inte vem som är arrangören till det sistnämnda arrangemanget men jag

tolkar det som en förlängning av ”Nordstjernans” arrangemang i första. I kungörelsen om den

stora flaggdansen framgår det inte om det är den svenska flaggan det handlar om men det är

underförstått.

Under 1915 kunde man på många av de bilder som fanns med i både Vestkusten och

California Veckoblad se att den amerikanska flaggan ofta förekom vid sidan om den svenska

på flera av de tillställningar som anordnades. Flaggan är en symbol för nationell tillhörighet

och kan spegla vad människor ser sig själva tillhöra. Finns det då med som i det här fallet i det

svensk-amerikanska föreningslivets aktiviteter så kan det ge en inblick i vilken syn

svenskarna hade gentemot dels Sverige men också Amerika. Vi kommer troligtvis aldrig få

reda på hur dessa människor innerst inne kände, deras tankar och funderingar kring detta (om

inte nytt källmaterial med exempelvis dagböcker kommer upp i dagens ljus). Att se flaggorna

sida vid sida i många bilder kan dock ge en indikation. Vidare är det också intressant att

jämföra med dagens samhälle, ser vi exempelvis till dagens Sverige så förekommer det en

mix av individer från olika länder och regioner i världen med olika kulturella och etniska

värderingar. Detta kan bland annat ta sig uttryck genom (för att använda flaggan som symbol

enligt Johanssons definition) att i många hushåll förekommer dels det ursprungliga landets

flagga tillsammans med den svenska. Ytterligare kungörelse kommer från ”Logen Olympia”

som arrangerar en dans.97 Utifrån dessa kan man inte dra några vittgående slutsatser om att

det sker en medveten koppling till det ”svenska”. Det handlar om korta och koncisa

kungörelser utan någon vidare information i dem som skulle ha kunnat tillåta ett vidare

säkrare ställningstagande utifrån en etniska aspekt.

”Logen Fylgias af Vasaorden” arrangerar en stor dansafton ”till förmån för en

landsmaninna.98 Angående denna kungörelse så finns det en möjlighet att ”till förmån för en

landsmaninna” betyder till förmån för landet Sverige. Man talar ofta om sitt hemland i

kvinnliga termer såsom vårt moderland. Om så är fallet är innebörden av kungörelsen med all

sannolikhet att man genom dessa dansaftnar kopplar till Sverige i syfte att upprätthålla

och/eller förstärka den gemensamma etniska identiteten, det kan dock också handla om en

person. Även här som i många av de ovanstående fallen finns det dock ingen klar och bestämd

uttalad koppling utan det är upp till den enskilde läsaren att tolka innehållet. Det finns också

97 California Veckoblad, 5 Februari 1915, s 4. 98 Vestkusten, 2 September 1915, s 8.

37

en möjlighet att jag när jag läser dessa kungörelser 90 år efter de trycktes i tidningen missar

någon ”självklar” innebörd i dessa. Vi vet inte hur väl bekanta svenskarna var med dessa

föreningar [givetvis bland annat beroende på hur länge man har bott på platsen] och om de

direkt förstod vad som komma skulle när de läste dessa kungörelser. De visste säkerligen vad

det innebar att ha en dans till förmån för en ”landsmaninna” och reflekterade inte så mycket

över innebörden i ordet som jag gör här och nu.

Det finns fler kungörelser från föreningslivet, dels från de svenska föreningarna i vanlig

ordning vilket jag återkommer till. Det handlar dels också om en annons från en amerikansk

inrättning. Det handlar om ”Clunes Theater” [Biograf] som visar ”The Clansman”.99 Det är

första gången inom ramen för denna studie som vi träffar på ett ”ickesvenskt” arrangemang

som kungörs i en svensk-amerikansk tidning. Det är intressant eftersom det enligt min

personliga mening visar på att tidningen är benägna att förmedla aktiviteter som ligger utanför

den ”svenska sfären”. Vi skall dock ha i åtanke att tidningen får betalt för at ta in kungörelser

så några etniska ställningstaganden är svåra att göra utifrån detta, men det kan ge en

indikation på att det amerikanska samhället ser den svenska befolkningen som en del som är

värda att inviga i de aktiviteter som anordnas för amerikanerna. Det kan visa på hur inte bara

svenskarna och de svensk-amerikanska föreningarna under 1915 i viss mån strävar efter att

integrera de svenska och amerikanska kulturerna med varandra (exempelvis i form av firandet

av Valentines Day) utan det amerikanska samhället vill inkludera sin svenska population.

I kommande nummer återfinns återigen en kungörelse från ”Clunes” som visar föreställningen

”The Rosary” samt en inbjudan till en pjäs, ”The 1915 general committee i förening med

Jesse L Lasky of Los Angeles City and County med Feature Plays CO presenterar årets största

scenspektakel ”The staging of Carmen”100 I november 1915 finns det inte några kungörelser

från det svensk-amerikanska föreningslivet. Amerikanska nöjesinstitutioner [i brist på bättre

ord] upptar mer utrymme i tidningen än det svenska föreningslivet. Lite senare under året

återfinns kungörelser bland annat från ”Logen Nordstjernan No 106, Vasaorden af Amerika”

som arrangerar ”sin sedvanliga midvinter maskeradbal”.101 I övrigt finns inte några

kungörelser förutom de små notiser som kallar till möten. Inga av kungörelserna under

perioden augusti till december innehåller några klara kopplingar till ett etniskt och/eller

99 California Veckoblad, 7 Maj 1915, s 8. 100 California Veckoblad, 2 Juli 1915, s 8. 101 California Veckoblad, 5 November 1915, s 8.

38

nationellt ursprung. Alla kungörelser har varit mycket korta och bara tagit upp det

nödvändigaste, utifrån detta kan man inte dra några säkra slutsatser utifrån en etnisk aspekt,

men själva frånvaron av etniska referenspunkter i kungörelserna gentemot Sverige är ett

mönster i sig. Detta kan händelsevis vara ett uttryck för att den amerikanska identiteten börjar

få alltmer genomslagskraft på bekostnad av den svenska identiteten inom det svensk-

amerikanska föreningslivet.

7.4. Sång Ett arrangemang som kungörs via tidningen är en av det ”svenska sångsällskapet” anordnad

konsert och bal som hålls i ”svenska huset”.102 Svenska huset i San Francisco var en byggnad

där allhanda konserter, baler och arrangemang av olika slag för den svenska befolkningen

kunde äga rum. Det återfinns bland annat en kungörelse från ”svenska sångsällskapet” som

inbjuder till ”storartad sångarfest och picknick, ett utmärkt konsertprogram presenteras och

tombola [kan ungefär sägas vara någon form av lotteri eller lyckohjul] med värdefulla priser

förekommer. Tag familjer och matkorgar med och bevista denna svenskarnas mest storartade

utflykt under säsongen”.103 Man kan även här utifrån föreningslivets kungörelser enligt min

mening se att det förekommit olika typer av betoning på det som kan betraktas som svenskt.

Det har dels framgått att man betonar varors ursprung som svenska, eller i vissa fall

skandinaviska, vilket skulle ha kunnat vara som jag ovan skrivit vara i syfte att öka

försäljningen av dessa men det behöver inte alls vara så. Det framkommer också att man

betonar svenskheten genom att hänvisa till föreläsningar och liknande intellektuella

tillställningar såsom teater med mera.

Här handlar det således om att betona det svenska genom att man via dessa föreläsningar och

pjäser kopplar till framstående människor inom politik, vetenskap, litteratur med mera som

har svenskt ursprung exempelvis Gustav II Adolf som vi nedan skall se. Denna typ av

betoning av det svenska inriktar sig på den gemensamma identifikationen med framstående

personligheter med svenskt ursprung men det kan också inrikta sig mot individer med ett

specifikt intresse för exempelvis historia eller litteratur, identifikationen sker då i första hand

via mer vardagliga aspekter men med den etniska identifikationen i bakgrunden. Ett tredje sätt

att definiera det gemensamma svenska identiteten sker genom de arrangemang som anordnas

såsom dans, picknicks eller maskerader. Här får den svenska befolkningen träffas för att 102 Vestkusten, 3 Februari 1910, s 8. 103 Vestkusten, 1 September 1910, s 8.

39

umgås sinsemellan, här upprätthålls och kanske också förstärks den svenska etniska

identifikationen genom att man med all säkerhet dels pratade svenska och dels som vi sett i

flera fall tar fasta på de svenska traditionerna såsom midsommarfirandet, resandet av en

majstång eller dans i nationaldräkt. Betoningen och definieringen av det svenska sker alltså på

olika sätt och olika plan. Torsdagen den 6 oktober 1910 återfinns en del kungörelser från

föreningslivet och med vissa fall klara kopplingar till den svenska etniska identiteten. Svenska

sångsällskapet anordnar ”våra förfäders dag” detta firas genom ”en finare konsert och bal”.104

Här uttrycks alltså arrangemanget som ”en finare konsert och bal”, kan det betyda att den är

avsedd för människor som har det bättre ställt än genomsnittssvensken i Amerika utifrån

ekonomiska och/eller klassmässiga premisser? Det kan oftast handla om krav på en sk

”dresscode” d v s att man skall ha vissa typer av kläder exempelvis frack eller smoking för

herrarna och någon typ av finare klänning för damerna. Detta ställer således krav på en så

pass bra ekonomi på den besökande individen att man kan anta att personen i fråga har det

relativt bra ekonomiskt ställt och att man då kom att tillhöra de högre samhällsskikten.

Generellt sett är det mycket vanligt att sammankomster anordnade av föreningarna ofta

innehåller baler, konserter, tävlingar picnics och dylikt för att belysa olika teman såsom

ovanstående. Det finns vidare kungörelser från bland annat ”skandinaviska sångarförbundet

som gifver sin årliga sångarfäst och bal.105 samt en kungörelse angående en konsert i ”svensk-

amerikanska föreningens” regi, här spelade man bland annat ”Wennerbergs [Gunnar]

odödliga gluntar”.106 Kopplingen till det ”svenska” sker denna gång i form av vad vi i dag

allmänt skulle kalla klassiska svenska visor/sånger. Wennerberg dog 1901 och hans verk

ligger således någorlunda i tiden för de människor som levde under undersökningsperioden.

Många av de svenskar som utvandrade hade kanske personliga erfarenheter av Wennerberg

och precis som i dag så värnar vi mycket om det som står oss nära, det inkluderar också den

kulturella sfären med musik, dikter, film eller vad det än må vara. Wennerberg har dessutom

blivit känd bland annat genom sina fosterländska hymner såsom ”hör oss svea”. Att ”svenska

sångföreningen” valt hans verk som tema för kvällen är knappast en slump. Ytterligare

kungörelser kommer bland annat från arrangemangskommittén för ”den svenska sångfästen”,

104 Vestkusten, 6 Oktober 1910, s 8. 105 Vestkusten, 4 Februari 1915, s 8. 106 Vestkusten, 6 Maj 1915, s 8. Gunnar Wennerberg född 1817, död 1901 var framför allt känd som diktare och tonsättare av den humoristiska sångcykeln Gluntarne som ger idylliska bilder av studentlivet i Uppsala på 1840-talet. Han blev medlem av svenska akademin 1866 och var landshövding i Växjö 1875-88. För vidare upplysningar kring Gunnar Wennerberg hänvisas läsaren till Litteraturhandboken (Linell, Björn red) sid 304 & 790.

40

det handlar uteslutande om svenska sångare och en svensk orkester. ”Försumma inte att

bevista alla dessa fyra fäster [det var fyra olika uppträdanden], de största som hittills afhållits

på stillahafskusten af svenska sångare”.107 ”svenska sångarsällskapet och sångarföreningen

”Svea” arrangerar en sångarfäst i Shell mound park [i San Francisco].108 Den andra

tillställningen arrangeras av ”sångföreningen harmoni” som giver ”Påsk i sång, den stora

sångarfästen, ingen svensk bör saknas här”.109 Dessa kungörelser är precis som de föregående

vi sett i tidningen, mycket korta och konkreta. Vid studier av ytterligare aktiviteter från det

svensk-amerikanska föreningslivet återfinns att den svenska sångerskan Inga Örner ger en

konsert samt en notis som för fram att en pjäs ”the world and his wife” ”med världens främsta

skådespelare Betty Nansen” kommer att ges, det framgår dock inte vem eller vilken förening

som står som ansvarig för tillställningarna.110

7.5. Litteratur & Föreläsningar En föreläsning ”öfver ämnet svensk-amerikanerna i Sverige”, anordnas av det ”svensk-

amerikanska patriotiska förbundet”.111 Ett tydligt etniskt perspektiv läggs på föreläsningen,

det framgår dock ej i vilken riktning, arrangörens namn antyder en klar patriotisk hållning

men det behöver inte betyda att det är gentemot det ”typiskt” svenska. Föreningen heter

”svensk-amerikanska patriotiska förbundet” och det kan lika väl handla om tillgivelse

gentemot det nya landet med dess svenska befolkning ingående d v s en integrering av dels

amerikanska och dels svenska element. Men det troligaste är att det handlar om att värna om

de svenska elementen i Amerika. Människor har som ovan nämnts en tendens att bli mer

svenskpatriotiska än vad som är brukligt vid en utlandsvistelse, det kan jag av egen erfarenhet

skriva under på. Vid vistelse i landet Sverige kan man se att de förekommer många lokala

identifieringar, d v s man anser sig vara smålänning, stockholmare eller varför inte

dalslänning men när man flyttar utomlands om än bara för en kortare period identifierar man

sig som svensk, det som sker i många fall är alltså att man betonar inte i samma hög grad sitt

lokala ursprung utan det nationella går i första hand, åtminstone i början av en utlandsvistelse

fram tills den punkt då man har skapat sig ett liv i det nya landet och börjar ta in deras normer

och värderingar, då kan man enligt min mening återgå till de mer lokala eller specificerade

identifikationerna utifrån landskapstillhörighet, klass eller intresse. Den nationella känslan av

107 Vestkusten, 3 Juni 1915, s 8. 108 Vestkusten, 2 September 1915, s 8. 109 California Veckoblad, 2 April 1915, s 8. 110 California Veckoblad, 7 Maj 1915, s 8. 111 Vestkusten, 7 April 1910, s 8.

41

tillhörighet blandas med tiden upp och för att återigen hänvisa till Blancks studie där det

framgår att man varken är svensk eller som i det här fallet amerikan, utifrån detta blir det

desto viktigare att identifiera sig med mer ”jordnära” företeelser.

Vidare kungörelser handlar om en föreläsning ”öfver Selma Lagerlöf”.112 Aktualisering av

den svenska litteraturen och dess författare är ett ytterligare sätt att upprätthålla och/eller

stärka en svensk etnisk identitet. Generellt sett är det som jag också ovan nämnt mycket

vanligt att sammankomster anordnade av föreningarna ofta innehåller baler, konserter,

tävlingar picknicks och dylikt för att belysa olika teman såsom ovanstående. I en andra

kungörelse framgår det klart och tydligt en koppling till det svenska kulturarvet, det handlar

om att ”Svenska dramatiska klubben anordnar ett lustspel i 3 akter” av Frans Hedberg ”Det

skadar inte” är namnet på pjäsen.113 Att på detta sätt anknyta till Sverige och av Sverige

sprungna författare är ett klart medvetet försök att upprätthålla/stärka den svenska etniska

identiteten, detta genom att man vänder sig till människor med dels ett intresse för ämnet i sig,

och att det kan vara detta de identifierar sig med men också att det är en berömd svensk

författare som åstadkommit något som många känner igen, där syftet troligtvis är att

vidmakthålla en del av den nationella svenska identiteten.

Ett annat evenemang som är av intresse är en föreläsning/uppläsning av ”Frithiofs saga på

engelska”, ”Uppläsning och deklamation af detta Tegnérs världsberömda mästerverk gifves af

den välbekante musikern och poeten Clement Burbank Shaw” [personen som översatte verket

till engelska].114 Här kan man se hur också delar av det svenska litterära kulturarvet kom att

integreras med den amerikanska genom exempelvis översättningar av litterära verk såsom

detta. Det framgår vidare från kungörelsen att detta är ”ett ypperligt tillfälle att låta det

uppväxande släktet, barn till de svenska immigranterna få närmare kännedom om den svenska

litteraturens förnämsta mästerverk”.115 Det återfinns vidare en kungörelse som inbjuder till en

föreläsning om Gustav II Adolf, det framgår dock ej vilka som arrangerar föreläsningen.116

Dessa typer av arrangemang är ytterligare ett sätt att vädja till de svenska immigranternas

”svenskhet”, deras svenska etniska identitet. 112 Vestkusten, 7 april 1910, s 8. 113 Vestkusten, 6 Oktober 1910, s 8. Frans Hedberg (1828-1908) har författat en mängd skådespel ofta med anknytning till borgerliga samt historiska ämnen. Den kanske mest kända pjäsen är ”Bröllopet på Ulfåsa” som väckt uppmärksamhet utanför Sveriges gränser. Hedberg har även varit aktiv som lyriker och författat ett antal noveller. 114 Vestkusten, 2 September 1915, s 8. 115 Vestkusten, 2 September 1915, s 8. 116 Vestkusten, 4 November 1915, s 8.

42

Detta stämmer bra överens med vad Per Nordahl tar upp i sin avhandling om Café Idrotts

verksamhet för svenskarna i Chicago. Nordahl skriver bland annat: ”During the first years

[från och med den tidpunkt då Café Idrott införde föreläsningar på sin agenda] of the period,

historical luctures were given titels like, when sweden was a great power”.117 Det finns

således tydliga tendenser mot att föreläsningar som anordnades för svenskarna dels hos Café

Idrott men också det som förmedlades via Vestkusten var medvetet inriktade gentemot

Sverige och dess kulturarv. Detta är dock bara två exempel jag tar upp och som utgör fasta

punkter man kan stå på för att dra en slutsats, men det säger egentligen inte mer än att det

förekom på just dessa två platser i San Francisco och Chicago. Det finns dessutom en

kungörelse där man till ”svenska byggnaden” inbjuder till ”fri föreläsning om Emanuel

Swedenborg118, den store svenske vetenskapsmannen och filosofen”.119Även här ser att det

finns en klar koppling till moderlandet Sverige, denna gång i form av vidmakthållandet av

minnet av framstående historiska personligheter. Detta stödes bland annat av Per Nordahl vars

studie täcker in svenskkvarteren i Chicago och där man på Café Idrott kom att arrangera

liknande tillställningar kring framstående svenska personligheter.

7.6. Politik Det finns relativt sparsamt med kungörelser från föreningslivet förutom de ”vanliga”

smånotiserna där föreningarna kallar till sina möten. Ett exempel finns genom att den svenska

politiska klubben uppmanar läsarna att rösta på tre republikaner120 i ”det kommande valet”

[vilket val det handlar om framkommer dock ej] under baneret ”for justice and peace”.121

Detta är första gången av föreliggande undersökningsperiod som föreningslivet i San

Francisco engagerar sig i den amerikanska politiska processen på ett så pass tydligt sätt och

tar ställning för en politisk fraktion. Det mest uppenbara är att föreningens egna politiska

ställning sammanfaller med det politiska parti som man uppmanar läsarna att rösta på. Men

vad har detta för betydelse utifrån ett etniskt perspektiv? Att föreningen börjar engagera sig i 117 Nordahl, 1994, s 142. 118 Emanuel Swedenborg (1688-1772) Han var en svensk vetenskapsman, bibeltolkare, mystiker och teosof. Fram till 56 års ålder var det huvudsakligen vetenskapen som stod i fokus i hans liv, han ”drabbades” då av en psykologisk-andlig kris där han började uppleva drömmar och visioner av en annan värld där han kommunicerade med änglar, andar och människor som var avlidna. Därefter kom han att ägna sitt liv till att tolka bibeln med hjälp utan änglarna. 1798 bildades en rörelse – Swedenborgianism som var en kristen teologisk rörelse med stora inslag av mystik som bygger på Swedenborgs skrifter och kan jämföras med New Agerörelsen, (Källa: Internet). 119 Vestkusten, 2 December 1915, s 8. 120 Det amerikanska republikanska partiet är på ett generellt plan högerorienterat, det är dock svårt att jämföra amerikanska politiska partier med exempelvis de europeiska då ord som konservativ och liberal kan och har andra betydelser i USA än i exempelvis Sverige, (Källa Internet) 121 Vestkusten, 4 Augusti 1910, s 4.

43

interna amerikanska angelägenheter visar på att man tycker det är av vikt att uppmana den

svenska befolkningen att vara med och rösta för att vara med och påverka sina framtida

levnadsförhållanden. Ett sådant engagemang konkretiserar min uppfattning om att man i allt

högre grad börjar ta till sig den amerikanska livsstilen och kulturen, man vill vara med och

utöva inflytande på vad som händer i landet.

Om svenskarna i någon större omfattning verkligen gick och röstade vet jag inte men att lägga

sin röst i valet kan tyda på att man inte har för avsikt att återvända till Sverige inom en snar

framtid, varför skulle man rösta i valet om man inte har för avsikt att stanna?, kanske för att

rättigheten fanns. Återigen, det visar på att de svenska och amerikanska sfärerna i allt högre

grad blir sammanflätade. Det finns en möjlighet att som i det här fallet svenska politiska

klubben uppmanar att rösta av rent principiella skäl, det är viktigt för demokratin. Att man

sedan försöker rikta röstdeltagandet mot det republikanska partiet må vara en sak men utifrån

en etnisk aspekt så visar ett sådant engagemang att de vill vara med att bygga framtidens

amerikanska samhälle. Vidare återfinns en något lätt förvirrande kungörelse där följande finns

att läsa: ”Är du neutral? Om så är, bevista den stora neutrala bal som gifves tisdagen 25 maj

1915”.122 Innebörden i denna kungörelse vet jag ej, inte heller vem som arrangerar. En klar

möjlighet är att se till det första världskriget som vid tiden pågår för fullt och där Sverige kom

att inneha en neutral ställning. Kan den ”neutrala balen” på något sätt koppla samman Sverige

och dess politiska position i Europa? Det vet vi naturligtvis inte men det finns en pregnant

möjlighet att så skulle vara fallet.

7.7. Fokus på det kvinnliga123 I en kungörelse återfinns information från en kommitté för ett svenskt kvinnohem Utan att ha

några djupgående kunskaper angående bakgrunden till kungörelsen om det svenska

kvinnohemmet så kan det handla om ren medmänsklighet, en vilja att hjälpa sina

medmänniskor. Det är troligt att när det handlar om ett svenskt kvinnohem så kan det enligt

min uppfattning i större mån bidra till en stor uppslutning kring en i övrigt nobel målsättning.

Detta är dock bara funderingar från undertecknads sida men jag finner det troligt att så skulle

vara fallet, kom och hjälp en landsmaninna/or. 124

122 California Veckoblad, 7 Maj 1915, s 8. 123 Rubriken åsyftar inte till att problematisera vad som kan betraktas som kvinnligt eller ej, utan att ge en bild av hur vissa av kungörelserna kunde komma att ha speciellt fokus på kvinnan. 124 Vestkusten, 1 September 1910, s 8.

44

Som jag nedan kommer att utveckla lite närmare så utgör den gemensamma svenska

nationaliteten grunden för den etniska gemenskap som figurerade hos svenskarna men att man

också kommer att utveckla eller leva efter mer jordnära/vardagliga betingelser, man skaffar

sig individuella intressen. Här framkommer det att någon vurmar för de svenska kvinnornas

välfärd, det sker alltså en begränsning från svensk till svensk kvinna. När man talar om ett

kvinnohem så handlar det troligtvis om kvinnor som på något sätt hamnat i någon form av

olägenhet, det är den uppfattning som undertecknad får när jag läser kungörelsen. Det framgår

som sagt inte vem som är ansvarig för kungörelsen vilket tyder på att det kan ha förekommit

kungörelser i tidigare nummer av tidningen som jag inte här undersökt och att det är allmänt

känt vad denna kommitté är för något. Det är inte på något sätt omöjligt att det fanns kvinnligt

inslag i kommittén och där identifikationen kanske i första hand snarare begränsas till kön och

inte nationalitet.

I tre kungörelser från ”Svenska damsällskapet” framkommer det att de arrangerar en ”stor

julgransfest och bal”, detta gäller både 1910 och 1915, detta antyder att jularna däremellan

också har varit fyllda av liknande aktiviteter.125 På föreningssidorna återfinns en kungörelse

från ”Svenska damsällskapet” som anordnar ”sin stora årliga Dag och Månskenspiknik” och

där det i vanlig ordning ingår tävlingsmoment av olika slag med fina tillhörande priser.126.

Gemensamt för dessa annonser är att arrangemangen sker i svenska damsällskapets regi vilket

antyder att de vänder sig till en specifik målgrupp där identifikationen företrädesvis sker på

könsmässig basis framför nationell.

7.8. Religion I ett nummer finns en kungörelse från ”svenska baptistförsamlingen salem”, som bjuder in till

evangeliska möten.127 Man tolka dessa sammankomster som ett sätt för deltagarna att känna

solidaritet och samhörighet med sina landsmän via temat religiös övertygelse. Även om man

kommer från samma land behöver inte betyda att man känner identifikation och samhörighet

med övriga landsmän även om det ofta är så. Genom att se till kungörelser av dessa slag som

jag gör i denna studie kan man vidare bryta ned den enhetliga svenskheten i Amerika i ett

försök att utröna mer specialiserade områden av den svenska etniska gemenskapen. I detta fall

är det människor tillhörande den svenska baptistförsamlingen som träffas.

125 Vestkusten, 1 December 1910, s 8 & Vestkusten, 2 December 1915, s 8. 126 Vestkusten, 7 Oktober 1915, s 8. 127 Vestkusten, 1 September 1910, s 8.

45

Det dessa människor har gemensamt att de är svenskar men också sin tro. På detta sätt har vi

alltså fått en gren till det svenska trädet. Likt ett träd där stammen utgör det gemensamma

nationella ursprunget så kan man likna grenarna och löven för de specialintressen som

återfinns inom svenskheten och det är denna vi ser fler exempel på i uppsatsen. Frågan är då

vad man i första hand identifierar sig med? Personligen anser jag att stammen d v s det

gemensamma svenska ursprunget utgör grunden men att det inte är någonting man tänker på

specifikt i vardagen, den är självklar och utgör basen för vidare aktiviteter, detta kan

företrädesvis kopplas till Blancks resonemang kring att en etnisk identitet endast är en av flera

sociala identiteter en individ har och det man identifierar sig med har i första hand att göra

med den sociala och kulturella kontext vi rör oss i, samt Johanssons konstruktivistiska synsätt

där det är den enskilde individen eller gruppen som definierar en etnisk tillhörighet, i det här

fallet genom deltagande vid föreningarnas aktiviteter. Blancks och Johanssons resonemang

kan således sammankopplas med föreliggande då alla föreskriver att en etnisk identitet i

mångt och mycket vidmakthålls och/eller formas hos den enskilde individen eller gruppen

men där jag också som sagts vill betona den gemensamma nationella tillhörighetens roll för

valet av aktiviteter i det svensk-amerikanska samhället. Varför skulle man annars gå till den

”svenska baptistförsamlingen” när det i så pass stora städer som Los Angeles och San

Francisco säkerligen fanns flera baptistförsamlingar man kunde vända sig till. Det är samtidigt

specialintressena som definierar vem man verkligen är. Om man är baptist så ligger det

närmare vardagen, det är något som genomsyrar det dagliga handlandet och tankegången, det

blir mer påtagligt än ett gemensamt etniskt eller nationellt ursprung. Om man i ett initialt

skede träffar en landsman utomlands så är det via det nationella ursprunget man identifierar

sig men ju längre tiden går så börjar man utveckla egna särintressen, ibland sammanfaller

dom och ibland inte. Utifrån stammen finns det således många grenar som sträcker sig åt olika

håll.

För att återgå till föreningslivets aktiviteter så återfinns en kungörelse där ”första svenska

baptistkyrkan” inbjuder till en föreläsning om den kristna vetenskapen som ”ett livets träd”

eller ett ”kunskapens träd” [innebörden i detta framgår dock ej].128 Dessa typer av litterära

och/eller teologiska föreläsningar kan som tidigare skrivits innehålla etniska aspekter. När

människor identifierar sig med en etnisk grupp så är det naturligtvis individuellt betingat vilka

faktorer man vill identifiera sig med för att känna sig som ”hemmahavandes”. Det kan som

128 Vestkusten, 4 Februari 1915, s 8.

46

många gånger nämnts handla om språk, gemensam historia, litteratur eller religion. I just detta

fall kan det alltså ligga underordnade etniska aspekter i föreläsningstillfället i form av

identifikation med och genom det religiösa budskapet. Något absolut svar på vilken grund

som gemene man deltar i dessa arrangemang kommer jag med all sannolikhet dock inte få

veta men precis som i ovanstående resonemang kring etnisk identifikation kopplat till Blancks

resonemang så är det här den religiösa referenspunkten individen i första hand anknyter till.

Som jag ovan skrivit kan den gemensamma svenska bakgrunden utgöra en grund till varför

man deltar men att mer specialiserade intresseområden avgränsar och definierar just särskilda

delar av den svenska befolkningen i Amerika, såsom de med en religiös omtanke.

”Ungdomsföreningen i svenska lutherska kyrkan” arrangerar en ”fosterlandskväll”. Här precis

som i många av de föregående kungörelserna kan vi se att det handlar om mycket korta

tillkännagivanden. Det står vidare att det är ”ett värdefullt program [med]

fosterlandsförfriskningar”.129 Här kan man dock problematisera lite. Det är inte alldeles

självklart att det är Sverige som avses som fosterlandet, det kan handla om Amerika. Med

tanke på att det är en ungdomsförenings som är ansvariga för arrangemanget kan man tänka

sig att några av dem är födda i Amerika och betraktar detta land som sitt hemland. Det

handlar dock om ”svenska lutherska kyrkan” och det troligaste är att det är Sverige som avses

utifrån begreppet ”fosterlandskväll”.

7.9. Idrott Idrotten utgör en viktig samhällsfunktion och alla som är sportintresserade vet att en framgång

exempelvis för det svenska fotbolls eller ishockeylandslaget ger en ökad känsla av

samhörighet och en stolthet av att vara svensk, under 1900-talets första decennier var

exempelvis dragkamp en stor sport i Sverige och man firade också stora triumfer

internationellt. Denna tradition fördes också med över till Amerika och i ett nummer av

California Veckoblad återfinns en kungörelse om en stor repdragningstävling [dragkamp]

”mellan svenska professionella repdragningslaget och fylgias lag för ett pris af $ 500”.130

Idrottsevenemang som dessa ger människor, i detta fall den svensk-amerikanska befolkningen

i San Fransisco något man känner mer eller mindre stark för att gemensamt enas kring, att

känna delaktighet i idrottsutövarens eller i det här fallet lagets triumfer eller besvikelser. Detta

utgör ytterligare ett sätt enligt min mening om vad som kan betraktas som identifikation. 129 California Veckoblad, 16 April 1915, s 4. 130 Vestkusten, 1 April 1915, s 8.

47

7.10. Ett exempel på tidningarnas förhållningssätt. Här vill jag ge exempel på en artikel i Vestkusten som belyser att ”Svenska sällskapet” fyller

40 år. Det handlar om skribenten på tidningens ord som står i fokus, det är således inte

föreningens eget uttalande. Jag väljer att ha med detta eftersom det enligt undertecknad visar

på och ger en fördjupad bild av tidningens/skribentens perspektiv, dess engagemang och syn

på Sverige. Detta kan bidra till en ökad förståelse och djupare insikt kring en av de svensk-

amerikanska föreningarnas etniska och nationella kopplingar till Sverige men också

tidningens syn. Om ett antal af de gamla veteranerna som för 40 år sedan grundlade svenska sällskapet kunnat

deltaga i de fäster som i dagarna med anledning af detta sällskaps 40-årsdag ägt rum, hade de

säkerligen haft anledning att jubla öfver sitt verk […] de flesta af dem hafva lagt sina hufvuden

till ro fjärran från det land som såg dem födas, det land som de älskade och hvars ättlingar de

sökte sammanbinda med broderskapets och hjälpsamhetens fasta band.131

Det framgår inte ordagrant genom citatet att skribenten hyser några känslor för Sverige, men

det ordval han använt sig av tyder på en stark känslomässig koppling och det är denna syn han

[kanske omedvetet, det vet jag inte] förmedlar till de svenska invånarna i San Francisco med

omgivning. Som innan skrivits är det hur föreningslivets aktiviteter synliggörs som ligger i

huvudfokus i denna studie men det är av vikt att se till vilken roll tidningarna spelade. För den

här studien så skall tidningen endast ses som förmedlare av föreningslivets aktiviteter till

befolkningen. Man kan dock misstänka att det förekom en stark koppling mellan tidningen

och de svensk-amerikanska föreningarna – inte bara ett affärsmässigt förhållande utan kanske

en personlig vänskap emellan de människor som var engagerade. Genom det sätt som

skribenten utrycker sina ord i ovanstående citat så finns det anledning att tro att tidningens

och föreningarnas intressen i mångt och mycket sammanföll, nämligen den gemensamma

affektionen för Sverige.

8. Slutdiskussion Denna undersökning har fokuserat på två frågeställningar, dels hur en etnisk identitet kunde

konstrueras och hur de synliggjordes i de kungörelser som figurerat i de svensk-amerikanska

tidningarna Vestkusten och California Veckoblad 1910 och 1915, dels likheter och skillnader i

det etniska förhållningssättet gentemot Sverige och Amerika under samma period. Genom en

131 Vestkusten, 7 Oktober 1915, s 1.

48

granskning av de första numren i varje månad under denna period (undantaget California

Veckoblad som tidigare nämnts i uppsatsen) framkommer det att det förekom en omfattande

spridning av de aktiviteter som synliggjordes i kungörelserna, allt från religiösa arrangemang

till månskenspicknicks. För att återkoppla till uppsatsens teoretiska resonemang så kan man

hänvisa till vad Dag Blanck skriver angående multipla identiteter hos den svensk-amerikanska

befolkningen, att det fanns många typer av föreningar har mer än väl framkommit, Blanck

menar dock på att detta kan appellera till en viss identitet hos den svenska befolkningen i

Amerika. Det gemensamma nationella ursprunget behövde inte vara det man i första hand

identifierar sig med utan identifikationen kan i första hand basera sig på könsmässiga,

religiösa, klassmässiga, åldersmässiga eller yrkesmässiga hänseenden.132

Den stora spridningen i det svensk-amerikanska föreningslivets aktiviteter motsvarar således

enligt Blancks synsätt ett intresseområde för den enskilde individen som man identifierar sig

med, d v s det bildas en förening för att åskådliggöra en grupps identitet, exempelvis en

sångförening. Detta kan också härledas till Rune Johanssons resonemang om en

konstruktivistisk syn på etnisk identitet. Han menar på att enligt detta synsätt så avgörs en

grupps etniska tillhörighet av den enskilde individen eller gruppens val.133 Detta stämmer bra

överens med Blancks och mina egna tankegångar, vad gruppen sedan väljer att i första hand

identifiera sig med kan återigen skilja sig markant åt. Men behöver denna identifikation vara

etnisk till sin karaktär? Jag menar på att utifrån föreliggande källmaterial är svaret ja, man får

inte glömma att det i grund och botten är en svensk-amerikansk förening som kungör sina

aktiviteter i en svensk-amerikansk tidning som vänder sig till svenska läsare. Det

gemensamma nationella ursprunget har en betydelse, stor för vissa individer, mindre för

andra, men det går dock inte utifrån materialet avgöra vilket människorna i första hand

identifierade sig med, nationell tillhörighet eller någon subidentitet såsom sång, eller

dansintresse, båda delarna finns emellertid med.

Den första frågeställningen rör sig kring hur den svenska etniska identiteten konstruerades

genom föreningslivets aktiviteter, och hur det kunde ta sig uttryck i kungörelserna.

Bearbetningen av källmaterialet har lett fram till en indelning i olika kategorier där man kan

placera in de skilda aktiviteterna på ett sätt som på ett generellt plan speglar vilka typer av

tillställningar som tilldrog sig. Den dominerande typen av arrangemang enligt min indelning

132 Blanck, 1998, s 60. 133 Johansson, 2000, s 83-84

49

är det som jag kallar för ”tävligar, fester & högtider”. Detta utgjorde ett sätt att samla den

svenska befolkningen kring någon form av samkväm där syftet ofta var att upprätthålla

och/eller stärka den svenska etniska identiteten. Detta synliggörs tydligast i och med ”Svenska

veckan”. Som framgått i uppsatsen är det veckan som leder fram till midsommarfirandet.

Genom de ritualiserade beteenden och symboliska handlingar såsom resande av majstång och

dans i folkdräkter visade man på tydliga kopplingar till Sverige och dess traditioner. Att detta

var ett ytterst viktigt arrangemang för de svenska immigranterna kan man dessutom få en

indikation på genom att se till de antal kungörelser som finns med inför denna händelse,

sammanlagt tio stycken 1910 & 1915, det är bara februari som har mer. Dessutom är det av

intresse att nästan alla kungörelser i juni månad på ett eller annat sätt hänvisar till ”Svenska

Veckan”. I februari månad är det betydligt större spridning i kungörelsernas innehåll och de

flesta hänvisar inte direkt till någon specifik händelse eller högtid liknade midsommarfirandet.

Uppseendeväckande är också vilken markant skillnad det finns i antalet publicerade

kungörelser månaden efter midsommar, endast tre stycken varav ingen 1910.

Av hänseende till detta finns det en distinkt koppling till vad som de svensk-amerikanska

föreningarna i San Francisco och Los Angeles lade sina krafter på. Under framför allt juli men

också augusti var det förhållandevis få kungörelser vilket ger en fingervisning om hur man

väljer att fördela sin uppmärksamhet och inrikta sina resurser på, nämligen en av de största

och mest inrotade traditioner som den svenska befolkningen kan identifiera sig med.

Andra former av aktiviteter som i föreningarnas regi kom att anordnas och som kom att

fungera som främjare av en svensk etnisk identitet synliggörs bland annat genom dans,

maskerader, sång, litteratur, föreläsningar, idrott med mera. Ett konkret exempel är ”svenska

sångsällskapet” som anordnar ”våra förfäders dag” och att detta firas genom en konsert och

bal (sid 39), ett annat mer generellt exempel är att föreläsningar med mera arrangeras vars

syfte vara att upprätthålla och/eller stärka den svenska etniska identiteten, dessa exempel visar

ytterligare på hur den etnisk identitet konstrueras genom att aktivt anordna olika typer av

arrangemang.

Ofta kopplar man till betydande personligheter inom litteratur, vetenskap, musik, politik med

mera, ett par konkreta exempel på detta är Gustav II Adolf eller Selma Lagerlöf. Det sker

således en betoning på det svenska som kanaliserar sig mot den gemensamma identifikationen

med framstående personligheter sprungna ur Sverige men samtidigt utgör den en grund för

den individuella identifikationen d v s den enskilde individens identifiering med en specifik

50

intressesfär, det kan handla om musik, historia eller vetenskap. Poängen är att den svenske

immigranten mycket väl kunde identifiera sig med vardagliga referenspunkter utifrån sitt eget

intresse framför det gemensamma nationella ursprunget och utifrån detta deltaga i

föreningslivets aktiviteter, dock finns båda delarna finns med, identifikation dels utifrån

egenintresse men med den gemensamma nationella identiteten som grund, dessa delar utgör

följaktligen tillsammans en mix som vädjar till individens uppmärksamhet. Detta anknyter till,

för att återigen belysa Dag Blanck resonemang kring multipla identiteter att den enskilde

individens identifikation till stor del beror på i vilken kulturell och social kontext hon rör sig i

och att man utifrån detta i första hand kan identifiera sig med mer näraliggande element,

exempelvis kriterier som bygger på egenintresse såsom religiös tillhörighet, dans eller

tävlingar av olika slag vilket då kan styra vilka av de många svensk-amerikanska

föreningarnas aktiviteter man väljer att fästa uppmärksamhet på.

En betydande del av denna kulturella och sociala kontext för den svenske immigranten

utgjordes, åtminstone i början av deras vistelse i Amerika av föreningslivet och pressen. Här

kan man återkoppla till Williams tankegång där pressen kom att fungera som ett ombud för

vad hon kallar den svenska etniska ”medvetenheten” men som jag kallar identitet och dess

tvåvägskommunikation med det omgivande samhället, dels att förmedla den svenska

identiteten bland annat genom föreningslivets kungörelser men också dess roll i formandet av

en identitet. Pressens roll i själva formandet av en identitet ligger enligt min mening mycket i

hur de når ut till läsarna och hur läsarna tar till sig det budskap som förs fram och kom att

engagera sig i det nya samhället, därmed förs det hela tiden in nya och färska impulser genom

tidningarnas kungörelser och på så sätt konstrueras en ny svensk etnisk identitet, den ”gamla”

omformas. Även Nordahl betonar pressens betydelse för föreningslivet och att det också

kommer in politiska aspekter, för hans studie handlade det om gemensamma intressen i såväl

Café Idrott som den svensk-amerikanska tidningen Svenska Socialisten. Det är dock av vikt

att vara medveten om denna aspekt även för denna studies del då jag studerar föreningslivet

via pressen, det finns en viss sannolikhet för att förhållandet kan vara liknande även här då det

svensk-amerikanska samhället till stor del formades av personer med intresse i en eller flera

institutioner, exempelvis präster, journalister, lärare med flera, det var människor som genom

sina yrkesutövanden kunde påverka många andra, var man dessutom aktiv i flera organ så

som i Nordahls studie var naturligtvis inflytandet ännu större i formandet av en etnisk

identitet. Vad den enskilde immigranten eller för all del gruppen anser sig tillhöra hänger

emellertid inte på omgivningens definitioner, eller för all del medborgarskap, det är ens

51

självuppfattning som bestämmer var man hör ”hemma” och det är detta som utgör grunden i

de svensk-amerikanska föreningarna, människor var med för att man kände sig som svenskar

eller för att använda rätt term i det här sammanhanget svensk-amerikaner.

Detta leder in på den andra frågeställningen. Själva ordet Svensk-amerikan tyder på en

integration av vad som betraktades som svenska respektive amerikanska karaktärsdrag. Det

står klart att utifrån källmaterialet så är den klart övervägande delen av föreningslivets

aktiviteter inriktade mot att stärka den svenska identiteten, likväl förekommer det

amerikanska influenser. Den svensk-amerikanska pressen hade enligt Blanck två

huvuduppgifter, den ena var att stärka och upprätthålla den svenska etniska identiteten, detta

kunde göras på olika sätt, den andra vara att hjälpa de svenska immigranterna att integreras i

det amerikanska samhället. För denna studies del har jag till största del studerat kungörelserna

och kan inte uttala mig om innehållet i resten av tidningarna på ett bra sätt för att kunna dra

rimliga slutsatser. Den mest grundläggande skillnaden i kungörelserna förutom att det svenska

föreningslivet upptar nästan all plats är enligt min mening är att de svensk-amerikanska

föreningarna via pressen i fråga om att upprätthålla och stärka den svenska identiteten i

många fall tydliggör på vilket sätt man kommer att hedra och ge glans till Sverige, detta

tydliggörs bland annat i samband med ”Svenska veckan”. Ytterligare ett exempel som visar

på detta faktum är kapitel 7.10. (sid 47) där skribentens egna åsikter framkommer angående

firandet av svenska sällskapets 40 årsjubileum där det finns en klar stark känslomässig

koppling till den svenska identiteten.

Vad gäller de amerikanska kulturinstitutionernas synliggörande i kungörelserna förekommer

inte alls denna ”glöd”, här handlar det helt enkelt om att på ett kort och koncist sätt föra fram

att det ges exempelvis en teaterpjäs och inte så mycket mera. Det finns emellertid en del

influenser från den amerikanska kulturella sfären. Ett tydligt exempel på detta ser man genom

att i en kungörelse inbjuder en av de svensk-amerikanska föreningarna till att fira Valentines

Party (sid 31). Valentines Party eller Alla hjärtans dag som vi i dag säger vad vid tiden ett

okänt fenomen i Sverige, fenomenet introducerades först på 1960-talet. Detta utgör ett bra

exempel på hur de svensk-amerikanska föreningarna kom att tillgodogöra sig element från de

amerikanska kulturella traditionerna. Som ovan nämnts förekommer det dock inte något mer i

kungörelsen än när och var tillställningen äger rum, men det visar ändå på hur svenska och

amerikanska kulturinstitutioner kom att integreras. ”Valentines Day” ansågs som en typisk

amerikansk kulturell institution (även om det har rötter i Europa långt tillbaka innan staten

52

Amerika bildades) och midsommar som var en svensk motsvarighet bidrog båda två till att

konstruera en ny form av etnisk identifikation, den svensk-amerikanska. Även om

midsommar och ”svenska veckan” i långt större grad förs fram i kungörelserna än ”Valentines

Day” så visar det ända på att det förekom en integration av de båda kultursfärerna. Firandet

”Valentines Day” må kanske inte funnits så djupt rotad hos den svenske immigrantens hjärta

som midsommar, men likväl anordnar man firande till dess ära, det framkommer dock inte

vilken typ av aktiviteter man ägnade sig åt vid firandet av ”Valentines Day”. Människor som

bosätter sig i ett nytt land tänker inte medvetet att man skall ta till sig det nya landets normer,

värderingar och kulturella särdrag, det är något som enligt min mening sker med automatik,

Poängen är att i och med nya upplevelser och erfarenheter läggs till den tidigare etniska

identifikationen så omformas den och det konstrueras en ny modifierad identitet där båda

delarna ingår. Firandet av ”Valentines Day” och midsommar ett bra exempel på detta genom

att det var och är två högtider som utmärker respektive land där den svenske immigranten

hade med sig midsommarfirandet i sitt kulturella bagage och utökade efter en tids vistelse i

Amerika detta utrymme för att få plats med lite till.

Ett par andra exempel på detta ser man bland annat vid firandet av ”Svenska veckan”, i all

denna ”svenskhet” förekommer sång av låten ” Star spangled banner” som en hedersbevisning

till den amerikanska flaggan, det fanns således en liknande solidaritet med det nya hemlandet

som med det gamla, den stora skillnaden är dock att det inte förekommer några hyllningar till

det nya landet i källmaterialet. Arnold H Barton för fram i sin undersökning att de svenska

föreningarna var organiserande på ett amerikanskt sätt men verksamheterna vände sig till

svenskar, detta är intressant eftersom det inte är någonting som syns men som visar på hur

svenskarna redan i de grundläggande arbetssätten med föreningarna tagit fasta på och använt

sig av amerikanska influenser. Ytterligare en indikation som kan tyda på att en integration till

det amerikanska samhället är de uppmaningar som finns i källmaterialet till de svenska

läsarna att gå och rösta i det amerikanska valet 1910. Att man nu säger till den svensk-

amerikanska befolkningen att engagera sig i inhemska amerikanska intressen visar på ett bra

sätt hur man kan vara med och forma framtiden, att man har för avsikt att stanna i landet.

Sett till hela den undersökta perioden är det dock som ovan nämnts en överväldigande

majoritet av kungörelserna som inriktar sig mot att stärka den svenska etniska identiteten och

de amerikanska inslagen skall nog utifrån detta ses mer som solidaritet gentemot det nya

hemlandet, det går inte se några klara skillnader mellan kungörelserna 1910 och 1915 i det

53

etniska förhållningssättet, varken gentemot Sverige eller Amerika, det lilla underlag som finns

från den amerikanska kultursfären hålls på en nivå där det inte förekommer några etniska

ståndpunkter alls, enda skillnaden är att det finns någon enstaka kungörelse mer 1915 än 1910

vilket inte ger stöd åt uppfattningen att första världskriget bidrog till en konsolidering mot det

amerikanska. Denna studie är emellertid av lokal art och San Francisco och Los Angeles var

inte några av de större svenskbosättningarna i Amerika vid tiden, en bredare studie med ett

större underlag skulle kunna ge ett annat resultat. Undersökningen går istället in djupare och

får därmed med ett underlag för säkrare slutsatser vid just denna geografiska avgränsning och

jag kan med stor säkerhet säga att delar av den svensk-amerikanska pressen i Kalifornien inte

påverkas i nämnvärd utsträckning av de nationalistiska strömningar som blev följden av första

världskriget fram till 1915. Den etniska identifikationen med Sverige var också oförändrad

1915 i jämförelse med 1910, det förekom i lika hög grad hyllningar och återkopplingar till det

”gamla hemlandet” som innan.

Svenskheten var följaktligen mycket i fokus, den kunde också användas på flera sätt, genom

att vädja till immigranternas svenskhet kunde man använda sig av den etniska identifikationen

nu i första hand till det gemensamma nationella ursprunget för att tjäna pengar, exempelvis

caféer, frisörer, advokater med mera. Barton skriver att det också förekom en tävling mellan

de svensk-amerikanska föreningarna för att få medlemmar och att de spelade på det

gemensamma nationella ursprunget, att de använde sig av etnisk hemvist för att dra till sig

folk. Det kan säkerligen till viss del stämma men det är som flera gånger nämnts innan mer

triviala element som i huvudsak avgör om en individ blev medlem i en förening eller går till

en frisör med svenskt nationellt ursprung, detta kan också kopplas till mitt resonemang om

etnicitet som ett träd där stammen – det gemensamma nationella ursprunget, svenskheten

utgör basen och där grenarna och löven representerar de sub eller delidentiteter en människa

har, grenarna och löven representerar de mer näraliggande, vardagliga ting man identifierar

sig med medan stammen i trädet representerar det gemensamma etniska ursprunget, i det här

fallet svenskheten. Detta är som sagts ord och tankar som kan kopplas till Johanssons

konstruktivistiska syn och Blancks resonemang kring olika identiteter, denna studie har dock

fört deras resonemang närmare människans vardagliga liv i form av det svensk.amerikanska

föreningslivet.

54

9. Sammanfattning Denna undersökning ser till hur det Svensk-Amerikanska föreningslivets aktiviteter i San

Francisco och Los Angeles kunde ta sig uttryck utifrån en etnisk infallsvinkel 1910 och 1915.

Det primära källmaterialet består av tidningarna Vestkusten och California Veckoblad, de

båda tidningarnas politiska hemvist är liberal men det är hur föreningarnas kungörelser

synliggörs via tidningarna som här står i fokus. Syftet med studien är att se föreningarnas

etniska ställningstaganden gentemot Sverige och Amerika. Med utgångspunkt i uppsatsens

problemställningar har jag således tolkat och analyserat källmaterialet i ett försök att

tydliggöra hur dessa ställningstaganden kunde ta sig uttryck. Vissa av föreningarna

annonserade kontinuerligt, andra lite mindre, undersökningen visar på hur det kunde

förekomma starka etniska budskap i kungörelserna mestadels gentemot det svenska kulturella

arvet, det kan exempelvis handla om hur man kom att fira vissa högtider såsom midsommar

som vid tiden var och fortfarande är förknippat som något typiskt svenskt, eller anordnandet

av föreläsningar över ämnen som belyser och ger glans åt berömda ur Sverige sprungna,

vetenskapsmän, författare, politiker eller kungar. Det finns också i materialet bevis för hur

amerikanska influenser gör sig gällande hos föreningarna, ett konkret exempel på detta finner

man i kungörelser där man bland annat kan återfinna inslag såsom firandet av ”Valentines

Day” som då inte existerade i Sverige. Övervägande delen av kungörelserna riktar sig dock

mot att upprätthålla och/eller stärka den svenska etniska identiteten även om man kan se något

ökat inslag av amerikanska kulturella perspektiv i kungörelserna 1915 mot 1910.

Undersökningen kan i bakgrund mot tidigare forskning på området ses som en precisering av

det svensk-amerikanska föreningslivet där tidigare studier generellt sett endast övergripande

behandlat problematiken.

55

10. Källförteckning

10.1. Tryckt material, källor Emigrantinstitutet Växjö

Arkivmaterial, Mikrofilm: Tidningen California Veckoblad, rulle 1 1910-01-06 – 1915-05-28,

Rulle 2 1915-06-04 – 1918-12-28.

Arkivmaterial, Mikrofilm: Tidningen Vestkusten, rulle 22, 1910, rulle 27, 1915.

10.2. Litteratur

Barton, H Arnold, 1994, A folk divided: Homeland Swedes and Swedish-americans 1840-

1940, Acta Universitatis Upsaliensis 10, Studia Multiethnica Upsaliensia, Uppsala

Universitet.

Beijbom, Ulf, 1987, The Swedish Press, ingår i The Ethnic press in the United States, (Miller

M Sally, red), Greenwood Press, 1987.

Beijbom, Ulf, 1997, Tradition och kultur bland Amerikas svenskar, ingår i Utvandrare och

Invandrare i Sveriges historia 1846-1996 (Isaksson, Olov red), Svenska Emigrantinstitutet,

Växjö.

Blank, Dag, 1998, Att bli svensk-amerikan: Framväxten av en svensk-amerikansk identitet i

USA, ingår i Främlingar – ett historiskt perspektiv (Anders Florén & Åsa Karlsson red),

Opuscula Historica Upsaliensia nr 19, Uppsala.

Blank, Dag, 1988, Swedes and other ethnic groups in american urban settings, ingår i

Multiethnic studies in Uppsala: Essays presented in honour of Sven Gustavsson, June 1,1988,

Centre for multiethnic research, Uppsala Universitet.

Capps Finnis, Herbert, 1966, From isolationism to involvenent – The swedish immigrant press

in America 1914-1945, Swedish Pioneer Historical Society, Chicago 1966.

56

Florén Anders & Ågren Henrik, 1998, Historiska undersökningar: Grunder i historisk teori, metod och framställningssätt, Studentlitteratur, Lund.

Linell, Björn (Red) 1999, Litteraturhandboken, Sjätte omarbetade och utökade upplagan,

Forum, Stockholm.

Ljungmark, Lars, 1965, Den stora utvandringen, Sveriges Radio, Stockholm.

Johansson, Rune, 2000, Gemenskapens grunder: Etnicitet som konstruktion och process,

ingår i Etnicitetens gränser och mångfald (Erik Olsson red), Carlsson Bokförlag, 2000.

Nordahl, Per, 1994, Weawing the ethic fabric: Social networks among Swedish-American radicals in Chicago 1890-1940. Almqvist & Wiksell, Stockholm.

Park, E Robert, 1922, The immigrant press and its control, Harper & Brothers publishers,

New York.

Runblom, Harald, 1992, Chicago compared: Swedes and other ethnic groups in American

cities, ingår i Swedish-American life in Chicago: Cultural and urban aspects of an immigrant

people 1850-1930, Studia Multiethnica Upsaliensia 9, Almqvist & Wiksell, Stockholm.

Svenning, Conny, 2003, Metodboken: Samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling.

Klassiska och nya metoder i informationssamhället, källkritik på Internet, Lorentz Förlag,

Eslöv.

Williams, Anna, 1997. Den svensk-amerikanska pressen och de etniska identiteterna, ingår i

Göteborgs-Emigranten 6: Rapport från symposiet Amerika tur och retur i Göteborg 18-19

september 1996, Göteborgsemigranten.

Williams, Anna, 1991, Skribent i Svensk-Amerika: Jakob Borggren, Journalist och Poet,

Avdelningen för litteratursociologi, Uppsala Universitet.

10.3. Otryckt material, Internet http://sv.wikipedia.org/wiki/Alla_hj%C3%A4rtans_dag, om alla hjärtans dag. Hämtat 2005-

09-08

57

http://sv.wikipedia.org/wiki/Republikanska_partiet, om det republikanska partiet. Hämtat

2005-11-03

http://sv.wikipedia.org/wiki/Emanuel_Swedenborg, om Emanuel Swedenborg. Hämtat 2005-

12-19

10.4. Tabellförteckning

Tabell 1: Fördelning av antal kungörelser i tidningen Vestkusten Jan-Dec 1910 & 1915.

Tabell 2: Fördelning av antal kungörelser i tidningen California Veckoblad Jan-Dec 1910 &

1915.

Tabell 3: Fördelning av antal kungörelser i tidningarna Vestkusten & California Veckoblad

Jan-Dec 1910 & 1915.

Tabell 4: Antal kungörelser i tidningarna Vestkusten & California Veckoblad 1910 & 1915

utifrån kungörelsernas multipla tillhörighet.