C-uppsats i Textilvetenskap, 15 hp

Vårterminen 2020

Den digitala vävstugan

En studie av vävning och sociala medier

Av: Lovisa Ekstam

Handledare: Annelie Holmberg & Cecilia Candréus

Konstvetenskapliga institutionen

Uppsala universitet

www.konstvet.uu.se

Texti

lvete

nskap

Abstract

This essay examines what functions a forum on social media can have for people interested in

weaving, and studies what similarities and differences exist between a digital forum for weavers

and a physical weaving context. This is done by highlighting and exemplifying how members of

the Swedish weaving forum Vävspolen (woven coil) based on Facebook, use the group in

connection with their interest in the handicraft. The study is based on the responses from a survey

study that was answered by members of the forum. The theory of this essey is based on previous

research, the results of the survey study and the purpose of the essay.

There where 335 resposes to the survey study. The result shows that the forum can be used as

a source for inspiration and also as a place where people can share their own material with the

aim of inspiring others, to get confirmation and to get feedback. It can also be used by its

members as a place to exchange experiences and knowledge with each other. Similarities

between a digital forum for weavers and a physical context for weavers are that the opportunity

for inspiration and exchange of experiences and knowledge exists in both contexts. The

possibility of contact with like-minded people is also a similarity. Differences between the two

contexts are the absence of physical and tactile as well as the physically social in Vävspolen.

However, Vävspolen is considered to have a wider range of knowledge.

Key words: Vävspolen, Weaving, Inspiration, Knowledge, Experience

Innehållsförteckning 1. Inledning ......................................................................................................................... 5

2. Bakgrund ........................................................................................................................ 6

2. 1. Vävutbildning i Sverige ................................................................................................ 6

2. 2. Vävspolen .................................................................................................................... 8

3. Syfte och frågeställning .................................................................................................. 8

4. Tidigare forskning .......................................................................................................... 9

4. 1. Sociala medier och delande i dessa ............................................................................... 9

4. 2. Stickning på sociala medier .........................................................................................10

5. Teori ...............................................................................................................................11

5. 1. Det digitala formatet....................................................................................................11

5. 2. Samhörighet online .....................................................................................................11

5. 3. Informellt mentorskap .................................................................................................12

6. Metod och material ........................................................................................................13

6. 1. Avgränsningar .............................................................................................................13

6. 2. Enkäten .......................................................................................................................14

6. 3. Etiska aspekter ............................................................................................................15

6. 4. Tillvägagångssätt enkät ...............................................................................................16

6. 5. Kvalitativ och kvantitativ analysmetod ........................................................................16

6. 6. Källkritik .....................................................................................................................16

6. 6. 1. Begränsningar i enkätmetod ................................................................................17

7. Resultat ..........................................................................................................................18

8. Analys .............................................................................................................................29

Del 1 ...................................................................................................................................29

8. 1. Inspiration ...................................................................................................................29

8. 2. Kunskap ......................................................................................................................30

8. 3. Att dela med sig ..........................................................................................................31

8. 4. Att ta del utan att dela .................................................................................................33

8. 5. Digital gemenskap .......................................................................................................34

Del 2 ...................................................................................................................................36

8. 6. Kunskapen är en likhet ................................................................................................37

8. 7. Inspiration och kontakt med likasinnade ......................................................................38

8. 8. Det mänskligt sociala ..................................................................................................38

8. 9. Oenigt överens ............................................................................................................38

8. 10. Vad sa den tidigare forskningen kopplat till stickning? ..............................................39

9. Sammanfattande reflektion ...........................................................................................40

9. 1. Metodgranskning och vidare forskning ........................................................................42

Käll- och litteraturförteckning .............................................................................................43

Bilagor ...................................................................................................................................44

Bilaga 1 ..............................................................................................................................44

Bilaga 2 ..............................................................................................................................45

Bilaga 3 ..............................................................................................................................48

5

1. Inledning

Sociala medier1 har sedan dess uppkomst blivit en central del i vårt samhälle idag. År 2019

använde 83% av Sveriges internetanvändare (<12 år) sociala medier, 65% av användarna gjorde

det varje dag. 2 I princip vem som helst med tillgång till internet kan ladda upp klipp på

videotjänster, starta en blogg eller skapa egna profiler i olika forum för kommunikation vilket

gör det enkelt för personer att dela information med varandra.

För den textilt hantverksintresserade är utbudet på sociala medier stort. På olika plattformar

finns forum vilka inriktar sig på textila hantverk där utövare kan hitta likasinnade att dela sitt

intresse med. Just detta har inspirerat till uppsatsens ämne då författaren själv är medlem i ett

antal textilinriktade forum på nätverkstjänsten Facebook. En av dessa är ett forum kallat

Vävspolen vilket skapats och administreras av Helena Taivassalo. Det riktar sig till

vävintresserade och har ett medlemsantal på närmare 10 000 personer. Aktiviteten i forumet

förefaller vara hög då författaren dagligen noterar nya inlägg av medlemmar vid besök på

Facebook. Det gav upphov till funderingar kring vad ett sådant forum utgör för funktion hos dess

medlemmar.

Vävning kräver en del verktyg, material samt utrymme för att kunna utföras jämfört med vissa

andra textila hantverk vilket gör det till ett hantverk som är svårt att ”ta med sig på språng”.

Personer som stickar är en mer vanlig syn ute i samhället än personer som väver vilket gör att

vävningen kan betraktas som ett mer anonymt textilt hantverk. Att Vävspolen har tusentals

medlemmar vittnar dock om att Facebook är en plattform där ”vävningen etablerat sig”. Det är

därmed angeläget att studera vilken roll hantverket har i dagens digitala kontext.

I denna uppsats undersöks vilka funktioner ett forum på sociala medier kan ha för

vävintresserade, samt studeras vilka likheter och skillnader som finns mellan ett digitalt forum

för vävare och en fysisk vävstuga/vävförening. Detta görs genom att lyfta fram och exemplifiera

hur medlemmar i Vävspolen använder forumet i anknytning till sitt intresse för vävning.

Undersökningen baseras på medlemmars egna svar från en enkätstudie.

1 Samlingsnamn för olika typer av kommunikationskanaler vilka bygger på att dess användare själva producerar

innehållet och kommunicerar direkt med varandra genom till exempel bild, text och ljud, NE.se, sociala medier. 2 Internetstiftelsen. Svenskar och Internet 2019, s. 107.

https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och-internet-2019-a4.pdf [Hämtad 2020- 02-

06]

6

2. Bakgrund

I följande del redogörs kort för vävningens historia i Sverige med fokus på utbildning samt en

beskrivning av Vävspolen.

2. 1. Vävutbildning i Sverige

Vävning är ett hantverk vilket utövats i tusentals år. I Sverige var vävningen under tidigmodern

tid en del av självhushållningen och därmed något som personer inom ett hushåll själva

tillverkade det som behövdes. De första grunderna i vävningen lärdes ofta ut av en äldre släktning

och vävkunskaperna överfördes från generation till generation.3

I början på 1900-talet bedrevs vävning i alla typer av lanthem och sociala skikt. På vissa

herrgårdar och bondgårdar inrättades vävstugor som ibland byggdes ut till läroanstalter. Efter

genomförd ut utbildning där kunde eleverna starta egna verksamheter.4

Vävningens betydelse för hushållen kom dock att minska under 1900-talet och en orsak till

detta var industrialiseringen som till stora delar skedde i Sverige under 1800-talets andra halva.

Allt fler människor flyttade in till de tätbebyggda städerna där hemmen saknade utrymme för

redskap och vävstol. Med tiden blev det också vanligare med kontantbetalning och dessutom

ökade möjligheterna att köpa både tyger samt färdigsydda kläder genom massfabrikationen.5

Under 1840-talet vävdes majoriteten av Sveriges brukstyger i hemmet men att köpa

maskintillverkat blev billigare än att tillverka eget vilket resulterade i att textilfabrikerna kom att

stå för 80% av produktionen runt 1900.6

I Sverige startade folkhögskolan i slutet av 1800-talet. Textila undervisningsinslag anordnades

i form av kurser under skolformens första sekel. I slöjdundervisningen skulle kvinnor förberedas

för de framtida uppgifterna som bondmoror i allmogehemmen genom utbildning inom vävning

och sömnad. Slöjden var inte bara ett formellt bildningsmedel utan var även ett sätt att fånga upp

de gamla teknikerna och traditionerna vilket sågs som en viktig uppgift. Folkhögskolan ville

ingiva liv och värna om lokala traditioner och det nationella kulturarvet. 7 Hemslöjden och

därmed vävningen hade svårt att konkurrera med industrialiseringens effektiva produktion. Detta

är bakgrunden till Hemslöjdsrörelsen vilken utvecklades under 1800-talets slut i syfte att främja

hemslöjdens produktion och distribution. I och med detta bildades Föreningen för svensk

3 Grenander Nyberg, Gertrud, Så vävde de- Handvävningen i Sverige och andra länder, (Stockholm, LTs förlag, 1976), ss. 7, 9, 14. 4 Grenander Nyberg (1976), s. 88. 5 Grenander Nyberg (1976), ss. 89–90. 6 Hellström, Lena, Tråden den sköra- Om textilt hantverk, handvävning, gemenskap och samarbete, (Örebro,

Himlajorden AB, 2007), s. 38. 7 Hartman, Sven, Folkbildning och slöjd i Slöjd, bildning och kultur- Om pedagogisk slöjd i historia och nutid,

Hartman, Sven, (red), (Stockholm, Carlssons, 2012), ss. 168-169.

7

hemslöjd år 1899 och ett flertal lokala hemslöjdsföreningar tillkom tätt därefter.8 Mycket av den

vävutbildning som tidigare skett i hemmen kom att övertas av hemslöjdernas regi i form av

kurser, både i enkel och mer invecklad vävning. Många av de vävtraditioner som lever än idag

hade med stor sannolikhet försvunnit om det inte varit för hemslöjdsföreningarna.9

Vissa rester från de ursprungliga kurserna på folkhögskolor inom den kvinnliga slöjden fanns

under 1960-talet i form av husmoderskurser. Under 1970-talet minskade många av dessa men

istället startades specialinriktade kurser inom textil på många folkhögskolor. Folkhögskolan gick

från att vara förberedande inför vuxenlivet till att bli mer utbildande och yrkesförberedande.10

Studiecirkeln är en företeelse vilken har rötter i folkbildningen och folkhögskolan.11 På 1970-

och 80-talen fanns ett brett utbud av vävcirklar och vävkurser där främst kvinnor träffades för att

umgås, dela kunskap med varandra och på så sätt utveckla sina färdigheter inom ämnet. Många

av dem var skickliga vävare och jobbade som kursledare för studieförbundens vävkurser. Andra

vävde åt hemslöjden där de färdiga textilierna lades ut till försäljning i hemslöjdsföreningarnas

butiker. I början av 1990-talet minskade dock intresset för vävning, eller så hade studieförbunden

som tidigare haft kurser inte längre råd att bedriva verksamhet på grund av att anslaget till

folkbildning minskade. Många butiker som drevs av hemslöjdsföreningarna fick stänga igen till

följd av dålig ekonomi vilket även drabbade vävstugor och studiecirklar i vävning när lokaler,

vävstolar och garner blev för dyrt. Många vävare fick fortsätta sin vävning i hemmen vilket i viss

mån begränsade deras möjlighet till utveckling.12

Idag bedrivs undervisning i vävning bland annat på högskolor och folkhögskolor men också

högre utbildningar inom konstnärlig inriktning finns. Sätergläntan startade 1923 och innefattade

vävskola samt pensionat-och hemslöjdsrörelse. Nu går det under namnet Sätergläntan-Institutet

för slöjd och hantverk och är ett utbildningssäte vilket arbetar för att bevara samt utveckla

kunskap och skicklighet inom hantverk och slöjd.13

År 1874 startade Föreningen Handarbetets Vänner (HV) vilken grundades i syfte att främja

den svenska textila slöjden samt som en del i att ge kvinnor en möjlighet till egen försörjning.

Där startades en utbildning av vävlärarinnor, inrättades en mönsterateljé samt att väverskor i

landet tilldelades uppdrag av föreningen. År 1915 fick HV stadsbidrag för undervisningen. Idag

8 Nylén, Anna- Maja, Hemslöjd-Den svenska hemslöjden fram till 1800-talets slut. 4. uppl, (Stockholm,

Bokförlaget Cordia, 1995), s. 24. 9 Grenander Nyberg (1976), s. 98. 10 Hartman (2012), s. 170. 11 Waldén, Louise, Handen och anden- De textila studiecirklarnas hemligheter, (Stockholm, Carlssons, 1994), ss,

17-18. 12 Hellström (2007), ss. 48, 80. 13 https://www.saterglantan.se/om-saterglantan/ [Hämtad 20-05-09] https://hemslojden.org/om-

hemslojden/hemslojd-drygt-100-ar/#5 [Hämtad 20-05-10]

8

är HV Skolans målsättningar att hålla hantverksskicklighet och kunskaper levande för att på så

sätt bevara vårt kulturarv.14

När denna uppsats skrivs har det gått några år sedan intresset för vävning mattades av. I en

intervju med Arianna Funk, vävare och Mariam Parkman, handvävare och textilkonstnär i

webbtidningen Corren (2020) uttrycker de att allt fler fått upp ögonen för textila hantverk och

att vävningen har ett uppsving just nu. De menar att det är något som sociala medier har bidragit

till då det på nätet finns allt från instruktionsvideor, inspiration och möjlighet till nätverkande.

2. 2. Vävspolen

Vävspolen är ett slutet15 forum på Facebook vilken riktar sig till vävintresserade. ”Här samlas vi

som har ett intresse för vävning för att utbyta tankar och erfarenheter.”16 står det i beskrivningen

till forumets syfte. Vävspolen har medlemmar födda under 1920-talet och framåt och förenar allt

från nybörjare till professionella vävare. Många använder vävstol till sin vävning men även andra

redskap som exempelvis vävram, bandvävstol och brickor brukas. Vävspolen är ett av de största

forumen för vävintresserade som bedrivs på svenska men har även medlemmar från andra länder,

främst från resten av Norden. Som nämnt i inledningen är det Helena Taivassalo som står bakom

och administrerar forumet, moderator är Lisen Båtsman.

3. Syfte och frågeställning

Syftet med uppsatsen är att belysa vilka funktioner ett forum på sociala medier kan ha för den

vävintresserade samt studera vilka likheter och skillnader som finns mellan ett digitalt forum för

vävare och en fysisk vävstuga/vävförening.

- Hur kan personer som intresserar sig för vävning använda ett forum på sociala medier

kopplat till hantverket i fråga, och vad kan det bidra med till vävaren som individ?

- Vad finns det för likheter och skillnader mellan ett digitalt forum för vävare och en fysisk

vävstuga/vävförening?

14 https://www.hv-textil.se/var-historik/ [Hämtad 20-05-09] 15 Innehållet är endast tillgängligt för gruppens medlemmar https://sv-se.facebook.com/help/220336891328465

[Hämtad 20-03-23] 16 https://www.facebook.com/groups/139088862849708/ [Hämtad 2020-03-17]

9

4. Tidigare forskning

Kapitlet inleds med tidigare forskning vilken behandlar hur sociala medier förändrat människans

sätt att kommunicera och skapa nätverk. Vidare redogörs för forskning vilken tar upp betydelsen

av att dela med sig i sociala medier och sociala mediers inflytande på detta.

Tidigare forskning om sociala medier kopplat till vävning tyder det vara brist på. Här redogörs

därför för tidigare forskning kring stickning och sociala medier då det är ett textilt hantverk vilket

har studerats.

Vilka skillnader och likheter som finns mellan ett digitalt forum riktad till vävare och det

fysiska sammanhanget vävstuga/vävförening är enligt författarens uppfattning inte något som

tidigare studerats. Någon tidigare forskning inom området finns därmed inte.

4. 1. Sociala medier och delande i dessa

Philip Seargeant och Caroline Tagg menar att sociala medier har förändrat hur människor kan

kommunicera och interagera med varandra, och skapat en dynamisk plats som formas efter

användarnas egna handlingar. De skriver i sin bok att den globaliserade kommunikationen som

görs möjlig genom digital teknologi och sociala medier har förändrat våra sociala och kulturella

relationer samt hur grupper och nätverk skapas.17

Graham Meikle behandlar i sin bok bland annat betydelsen av delande av material på de

plattformar i sociala medier vilka innehar nya sätt att kommunicera på. Han menar att delande är

en del av vad som är socialt i sociala medier och redogör för motiv bakom varför personer delar

med sig av saker i sociala medier.18

David Gauntlett skriver i sin bok om betydelsen av kreativt skapande både fysiskt och digitalt

och om möjligheten och behovet att dela med sig av detta till varandra och på internet. Han

uttrycker att internet gjort det lättare att gemensamt skapa underhållande, lärorika och intressanta

utrymmen vilket till stor del fått sig ett uppsving genom uppkomsten av sociala medier. Gauntlett

menar att i sociala medier kan forum skapas där individer kan vara delaktiga utan geografiska

restriktioner. Att det där går att hitta likasinnade att dela entusiasm och idéer med som faktiskt

är intresserade på riktigt och som troligtvis kan bidra med meningsfulla svar.19

17 Sergeant, Philip och Tagg, Caroline, ”Introduction: The language of social media”, i The language of social

media: identity and community on the internet, Sergeant, Philip och Tagg, Caroline, (red.), 1-17. (Palgrave

Macmillan 2014), s. 2. 18 Meikle, Graham, Social media- Communication, Sharing and Visibility, (Routledge 2016), s. 27. 19 Gauntlett, David, Making is Connecting- The social power of creativity, from craft and knitting to digital

everything, second expanded edition, (Polity Press 2018), s. 109.

10

4. 2. Stickning på sociala medier

Ravelry är en digital plattform skapad för personer som använder garn i sitt hantverk. Större

delen av medlemmarna stickar och virkar men även de som spinner och väver finns med.

Plattformen består av forum vilka inriktar sig på olika textila hantverk men de kan också ha

specifika ändamål inom hantverk, så som att forum till exempel riktar sig till personer som stickar

Harry Potter-halsdukar. I forumen delas information, mönster, idéer och inspiration relaterat till

hantverken och det är medlemmarna själva som står för innehållet. Det är ett nätverk där

medlemmarna kan hitta och skapa kontakter med likasinnade.20

Ioana Literat och Sandra Markus studerar i sin artikel ett forum på Ravelry. Forumet skapades

i syfte att stödja personer som stickade ”The Pussyhat”21 till kvinnomarschen den 21 januari 2017

i Washington DC. Genom att analysera aktiviteten i gruppen för Pussyhat- projektet studerar de

dem nya tillvägagångssätten för vilka personer uttrycker medborgerligt engagemang och hur

”online- deltagande” kan stödja dessa metoder. De uttrycker att digitala plattformar som Ravelry

kan ses som nätverk för samhörighet online där det finns en specifik fördjupning i ett intresse

som bidrar till meningsfullt deltagande och lärande. Där nätverket kan bidra med hjälp genom

informellt mentorskap men också med känslan av att individens bidrag i sammanhanget

värderas.22

Kate Orton-Johnson har skrivit en artikel vilken behandlar hur virtuella miljöer och nätverk

har skapat nya dynamiska och rika sätt för hur personer som stickar utövar sin stickning. Detta

har hon studerat genom att undersöka Ravelry. Hon menar att sociala medier bidragit till en ökad

närvaro av hantverkare på nätet och att det skapat globala nätverk som förser personer som stickar

med både stöd och resurser i stora mängder. Hon skriver att tekniken har expanderat stickningens

gränser som hantverk genom att förse användare med virtuella forum att kunna byta erfarenheter,

diskutera och dela sina uppfattningar med likasinnade i. Sociala nätverkssajter uttrycker hon

förser personer med utrymmen att konsumera och producera upplevelserna från processen kring

hantverket på nya plan. De bidrar med nya sätt för att hitta former av social mening, sammanhang

och involvering samtidigt som traditionella stickmetoder bevaras.23

20 Ravelry- a knit and crochet community, https://www.ravelry.com/about & https://www.ravelry.com/account/login [Hämtad 2020-03-09], Literat & Markus, s.2. 21 En symbol för solidaritet och stöd för kvinnors rättigheter och politiska motstånd,

https://www.pussyhatproject.com/ [Hämtad 20-05-14] 22 Literat, Ioana & Markus, Sandra, (2019): ‘Crafting a way forward’: online participation, craftivism and civic

engagement in Ravelry’s Pussyhat Project group, Information, Communication & Society, s.4. 23 Orton-Johnson, Kate, (2014) Knit, purl and upload: new technologies, digital mediations and the experience of

leisure, Leisure Studies, 33:3, (305-321), ss. 305, 319.

11

5. Teori

Utifrån tidigare forskning som presenterats ovan, undersökningens syfte samt resultatet av

enkätstudien har följande begrepp formulerats vilka anses relevanta i analysen av resultatet.

5. 1. Det digitala formatet

Seargeant och Tagg skriver att sociala medier har ändrat hur människor kan kommunicera och

integrera med varandra. De menar att teknologin har krympt vår uppfattning om tid och rum.

Detta då distans är inte längre är ett problem på samma sätt som det var innan internet fanns och

att tiden upplevs på ett annat sätt i och med att möjligheten till kommunikation finns i stort sett

hela tiden. Teknologi för kommunikation finns tillgängligt i princip överallt och har integrerats

till att vara en självklar del i människors vardag vilket skapat en ”alltid tillgänglig”- kultur som

sträcker sig globalt.24 Även Gauntlett uttrycker att individer kan vara delaktiga utan geografiska

restriktioner i de forum vilka kan skapas i sociala medier. 25 Det digitala formatet är en

förutsättning för att den globala kommunikationen ska vara möjlig.

Orton- Johson skriver att tekniken har expanderat stickningens gränser som hantverk genom

att förse användare med virtuella forum att kunna byta erfarenheter, diskutera och dela sina

uppfattningar med likasinnade i. Hon skriver i artikeln att sättet att använda digitala medier på

gör att individers skapandeprocesser synliggörs i kreativa miljöer och tillåter andra personer att

inspireras, ge återkoppling och göra egna tolkningar av hantverken. Hon menar att sociala

nätverkssajter förser personer som utövar stickning med utrymmen att konsumera och producera

upplevelserna från processen kring hantverket på nya plan. Hon skriver att stickning inte innebär

enbart att praktiskt utföra själva stickningen utan inkluderar även exempelvis fotografering och

bloggande. Det har skapat ett nytt sätt för utövarna att bruka sin kreativitet på och blivit en

inkluderad del i stickningsprocessen. På Ravelry uttrycker hon att bilder på garn, projekt, nålar

och inlägg om frustration och misslyckade projekt utgör en lika stor del som bilderna på färdiga

alster. Hon menar att det i det digitala finns möjlighet att visa skapandet och utvecklingen av

stickningen vilket gör processen till minst lika viktig som den färdiga produkten.26

5. 2. Samhörighet online

Seargeant och Tagg skriver att sociala medier har förändrat hur grupper och nätverk skapas i och

med den globaliserade kommunikationen. De menar att forum på nätet ofta är drivna utifrån ett

gemensamt intresse och innebär således att främlingar kan skapa sociala relationer med varandra

24 Sergeant & Tagg (2014), ss. 2, 11. 25 Gauntlett (2018), s. 109. 26 Orton- Johnson (2014), ss. 306, 317, 319.

12

utifrån specifika erfarenheter och ämnen. De nätverk som skapas bygger därmed på en

samhörighet med likasinnade.27

Literat och Markus uttrycker att Ravelry kan ses som ett nätverk för samhörighet online då

dessa nätverk är uppbyggda på att personer delar ett intresse, vilket ofta involverar kreativa

sysselsättningar och medborgligt engagemang. Denna digitala ”onlinekultur” kan ses som ett

utrymme där individen kan skapa och samtidigt vara en del av ett större sammanhang

tillsammans med likasinnade. Det kan medverka till en känsla av gemenskap och att individens

bidrag i sammanhanget värderas.28

Meikle diskuterar i boken kring delandet av saker på sociala medier. Han skriver att mycket

av det som delas där är menat just för att delas med andra, inte för att hållas privat. Syftet med

delandet menar han är för att nå ut med saker till människor vilka vi förmodligen inte skulle ha

påträffat annars. Detta gör att sociala medier kan användas till nätverkande, samarbeten,

kommunikation och delande av kreativt skapande vilket gör oss synliga för andra vilka vi annars

inte hade träffat, och de blir i sin tur synliga tillbaka. Att dela kan handla om att leta efter eller

erbjuda ett tillfälle av gemenskap, om att bekräfta någon och om att sammansluta med andra

genom känslor och åsikter. Han menar därför att delande är socialt. Vi delar med oss av saker

online för att vi hoppas att andra ska se det, kanske till och med dela det vidare. Ett inlägg som

enbart får stöddiga kommentarer är en besvikelse, det är även ett inlägg vilket inte får några

kommentarer eller ”likes” över huvud taget. Responsen på inläggen har i dessa fall inte levt upp

till syftet med varför en person delat ett inlägg.29

Gauntlett skriver om motivationen att dela med sig av saker på Facebook. Det faktum att

användare av plattformen enkelt kan komma i kontakt med andra människor, kommentera andras

inlägg och få sina egna inlägg kommenterade av andra menar han leder till ett ömsesidigt

engagemang och bidrar till delaktighet i ett aktivt socialt nätverk. Den sociala belöningen och

kontakterna nås utan vidare ansträngning vilket han uttrycker är en drivkraft till varför personer

väljer att dela med sig av saker på Facebook.30

5. 3. Informellt mentorskap

Literat och Markus uttrycker att sidor som Ravelry innehar nätverk vilka kan bidra med hjälp

genom informellt mentorskap.31 Att sociala medier är en plats där användare kan få hjälp och

27 Sergeant & Tagg (2014), ss. 2, 10. 28 Literat & Markus (2019), s.4. 29 Meikle (2016), ss. 26-27, 96. 30 Gauntlett (2018), s, 105. 31 Literat & Markus (2019), s.4.

13

stöd är återkommande i den tidigare forskningen. Detta har iakttagits även i Gauntletts Making

is connecting. Genom bruket av sociala medier menar han att det går att hitta likasinnade att dela

entusiasm och idéer med som faktiskt är intresserade på riktigt och som troligtvis kan bidra med

meningsfulla svar. Han skriver i boken att människor kan samarbeta, lära av och om varandra,

dela material och att mängden kollaborationer, informationsdelningen och sätt personer kan

uttrycka sig på i sociala medier därav är speciell.32 Även enligt Orton- Johnsons Knit, purl and

upload: new technologies, digital mediations and the experience of leisure föreligger det ett

informellt mentorskap i sociala medier. Hon menar att dessa bidragit till en ökad närvaron av

hantverkare på nätet och att det skapat globala nätverk som förser personer som stickar med både

stöd och resurser i stora mängder. Hon skriver i artikeln att många som inte fått lära sig att sticka

som barn och som inte har någon i sin direkta närhet som kan lära ut stickning, kämpar med att

lära sig tekniker genom böcker. Hon uttrycker att för dessa nybörjare är ”internet-resurser” så

som instruktionsvideor och kontakt med andra som stickar viktiga delar för att lära sig att sticka.33

6. Metod och material

Syftet med uppsatsen är att studera vilka funktioner ett forum på sociala medier kan ha för dess

medlemmar gällande hantverket vävning, samt studera likheter och skillnader mellan ett digitalt

forum för vävare och en fysisk vävstuga/ vävförening. Därav utfördes en enkätstudie i utvalda

forumet Vävspolen. En enkätstudie kännetecknas av att många personer får svara på samma

frågor och är ett sätt att samla in information från både enskilda individer och grupper.34 I denna

studie har information samlats in från individer som alla är medlemmar i ett och samma forum.

Det empiriska materialet består således av svaren från enkätundersökningen.

6. 1. Avgränsningar

Avgränsningar behöver motiveras och utföras innan frågeställningen kan besvaras och behandlar

valet av textilt hantverk, nätverkstjänst samt forum på sociala medier.

Vävning är ett personligt intresse för författaren och som nämnt i inledningen är det ett

medlemskap i Vävspolen som inspirerat till uppsatsens ämne. Vävspolen är ett av flera forum för

vävintresserade på sociala medier, inte minst på Facebook. Genom förstudier har författaren

konstaterat att forumets medlemmar är aktiva och att inläggens ämnen varierar. Forumet

32 Gauntlett (2018), ss. 20, 109. 33 Orton-Johnson (2014), 305, 312-313. 34 Forsberg, Christina och Wengström, Yvonne, Att göra systematiska litteraturstudier-Värdering, analys och

presentation av omvårdnadsforskning. (Stockholm: Natur och kultur, 2003), s. 104.

14

uppfattas även ha en tämligen bred åldersmässig sammansättning. Baserat på dessa faktorer samt

att Vävspolen har närmare 10 000 medlemmar togs beslutet att enbart fokusera på Vävspolen.

Detta för att avgränsa materialet till en rimlig mängd inom ramen för uppsatsen.

Att Facebook valts ut för studien beror till största delen på att det är där Vävspolen finns samt

att plattformen sedan starten år 2004 vuxit sig till att idag vara världens största sociala

nätverkstjänst. Under 2019 var tjänsten det största sociala nätverket på internet bland svenskar

då 51% av internetanvändare nyttjade nätverket dagligen och 74% av användarna gjorde det då

och då.35

6. 2. Enkäten

Enkäten (se bilaga 2) bestod av både flervalsfrågor och öppna frågor. Totalt innehöll den 23

frågor samt ett utrymme för eventuella övriga kommentarer i slutet. Enkäten var en så kallad

interaktiv enkät vilket innebär att beroende på vad personen som besvarat på enkäten lämnat för

svar på vissa frågor, blev följdfrågan/ följdfrågorna olika.36 De flesta av enkätens frågor var

obligatoriska att svara på och enkäten kunde därför inte lämnas in om inte alla dessa frågor hade

ett svar. Enkäten fanns tillgänglig att besvara under perioden 20/3–2020 (kl. 15.34) - 27/3–2020

(kl. 17.59). För att informera om enkätens existens och dela länken till den gjordes ett inlägg i

Vävspolen.

Enkäten inleddes med frågor där avsikten var att undersöka vilka medlemmarna i Vävspolen

är i fråga om ålder, vilken bakgrund de har inom vävning samt vad de väver i (vävstol, vävram

etc.). Dessa frågor ställdes dels för att få information om forumets åldersmässiga sammansättning

och vilken spridning det innehar i fråga om personers vävbakgrunder, men också för att

identifiera eventuella samband och strukturer bland respondenternas övriga svar.

Vidare följde frågor med fokus på specifikt Vävspolen och hur medlemmarna brukar/ser på

sitt medlemskap i forumet. Detta för att studera hur forumet används för behandling av

vävrelaterat material. Därefter följde en fråga om medlemskap i vävstuga/vävförening. Beroende

på vilket svar som gavs påverkade huruvida frågor blev synliga för informanten om

likheter/skillnader som upplevs finnas mellan Vävspolen och en vävstuga/vävförening. Syftet

med dessa frågor var att studera om forumets funktion går att jämföra med den traditionella

fysiska vävstugan och belysa likheter och skillnader mellan dessa. Frågorna var därför enbart

synliga för de respondenter som uppgett att de är med/ har varit med i en vävstuga. De som angett

35 Internetstiftelsen. Svenskar och Internet 2019, s. 109 [Hämtad 2020-02-18] 36 Trost, Jan och Hultåker, Oscar. Enkätboken. 5. uppl. (Lund: Studentlitteratur, 2016), s. 140.

15

att de inte är med/har varit med i en vävstuga fick svara på vad orsaken till det är. Detta för att

identifiera eventuella samband bland respondenternas övriga svar.

Enkätens nästa del var synlig för alla som besvarade den och bestod inledningsvis av en fråga

om respondenterna upplever en gemenskap kring vävning i Vävspolen som de inte upplever

någon annanstans. Avsikten med frågan är att studera om det finns eventuella skillnader mellan

medlemmar kring hur gemenskapen runt vävning upplevs i Vävspolen beroende på om de är med

i en fysisk vävstuga/vävförening eller inte. Därefter frågades om det finns något negativt med

den typ av forum på sociala medier som Vävspolen är för behandling av vävrelaterat material.

Detta då det är relevant att belysa eventuella svårigheter som upplevs i forum på sociala medier

med ett sådant syfte. Vidare ställdes en hypotetisk fråga om respondenterna tror att grupper som

Vävspolen kan ha betydelse för hantverkets framtid. Avsikten med frågan utgör en del i att

studera forumets funktion. Vidare följde en fråga om eventuellt brukande av andra sociala medier

i anknytning till vävning, om så var fallet fick informanten svara på vilka dessa var. Detta är

relevant att undersöka då sociala medier utgör en sådan stor del av samhället och kan även öppna

upp för idéer kring vidare forskning. Avslutningsvis fanns ett utrymme för övriga kommentarer.

6. 3. Etiska aspekter

Innan studien genomfördes kontaktade författaren Vävspolens administratör Helena Taivassalo

för att få studien godkänd. Författaren bad om hjälp av Vävspolens medlemmar för att kunna

genomföra studien. Etikprövningslagen omfattar inte studentarbeten på grund-eller avancerad

nivå (kandidat-eller magisternivå) vilket innebär att någon ansökan om etikprövning inte var

nödvändigt.37 För att komma till enkäten var medlemmarna tvungna att aktivt klicka på den länk

vilken inkluderats i författarens inlägg och det var således frivilligt att delta. Genom att svara på

enkäten har de samtyckt till att medverka i studien.38

Med en digital enkät är frågan om anonymitet något komplicerad.39 Då respondenterna

svarat på enkäten via en dator eller mobiltelefon (och via sin privata profil på Facebook) går

det rent tekniskt att koppla svaren till en IP-adress. Respondenterna har därmed inte

garanterats någon anonymitet. Den information som författaren tagit del av har enbart

innehållit de svar som respondenterna delat med sig av i enkäten och är därmed det enda som

använts till studien. I den färdiga uppsatsen är således alla svar anonyma.

37 https://etikprovningsmyndigheten.se/vanliga-fragor/ [Hämtad 2020-03-16] 38 Ejlertsson, Göran, Enkäten i praktiken- en handbok i enkätmetodik, 2. uppl. (Lund: Studentlitteratur, 2005), ss.

29- 30. 39 Hagevi, Magnus och Viscovi, Dino, Enkäter- Att formulera frågor och svar. (Lund: Studentlitteratur, 2016), s.

177.

16

6. 4. Tillvägagångssätt enkät

Enkätens frågor sammanställdes och godkändes av handledaren. En kopia skickades till Helena

Taivassalo innan publicering. Därefter genomfördes en pilotundersökning då enkäten testades på

en mindre grupp på fyra personer. Efter synpunkter och kommentarer från testpersonerna

formulerades vissa frågor om/förtydligades innan enkäten bedömdes vara klar.

Genom ett inlägg (se bilaga 1) i Vävspolen delade författaren via sin privata Faceboook-profil

en länk till den aktuella webbenkäten. Enkäten var öppen från fredagen den 20/3–2020 kl. 15. 34

till fredag den 27/3–2020 kl. 17. 59. Det var ett medvetet val från författarens sida då Facebook

är något som de flesta brukar under sin fritid. Enkätsvaren skickades automatiskt till det digitala

verktyget. Svaren sammanställdes sedan och analyserades av författaren.

6. 5. Kvalitativ och kvantitativ analysmetod

För att analysera svaren har en kombination av kvalitativ samt kvantitativ analysmetod använts.

Kvalitativ analysmetod bygger på språket (text, uttryck, ord) och dess mångsidighet och ger ett

resultat i text.40 Syftet är att hitta eller förstå ett mönster.41 Då enkäten bestod av ett antal öppna

frågor där respondenterna svarat utifrån sig själva krävs det att analysmetoden ger utrymme för

dessa svar. Målsättningen i analysen är att eventuella strukturer i gruppen kan synliggöras genom

dessa frågor och då lämpar sig en kvalitativ analysmetod.

Kvantitativ analysmetod är ett sätt att mäta, att erhålla ett siffermaterial för att studera

bestämda egenskaper.42 Då enkäten innehöll stängda frågor vilka bland annat redogör vilket år

respondenterna är födda och hur ofta de besöker Vävspolen är det relevant att dessa resultat

redovisas som siffermaterial. Svaren från de kvalitativa samt kvantitativa analyserna har sedan

sammanförts för att eventuella samband mellan resultaten ska kunna framträda.

6. 6. Källkritik

Litteratur vilken behandlar vävning kopplat till sociala medier är det brist på. Därför har litteratur

vilken behandlar sociala medier och stickning använts då det är ett textilt hantverk som tidigare

har studerats. Då någon svensk litteratur inom området inte påträffats har enbart litteratur på

engelska använts.

40 Eriksson, Lars Torsten och Wiedersheim- Paul, Finn, Att utreda forska och rapportera. 10. uppl. (Stockholm:

Liber, 2014), s. 131. 41 Trost och Hultåker (2016), s. 23. 42 Eriksson och Wiedersheim- Paul (2014), ss. 124–125.

17

6. 6. 1. Begränsningar i enkätmetod

Då forumet har många medlemmar är det osannolikt att majoriteten av dessa skulle svara på

enkäten. Enkäten fanns dessutom tillgänglig att besvara under en begränsad period. Även

Facebooks algoritm43 kan påverka huruvida enkäten ens når ut till alla. Det är därför inte rimligt

att uttrycka att respondenterna representerar forumets åsikt. Vävspolen är dessutom ett av flera

forum på Facebook vilka inriktar sig på vävning. Det finns även andra sociala medier vilka

används till behandling av vävrelaterat material som inte studeras i denna uppsats. Detta är

orsaker till att studien därför är en analys över hur personer kan använda ett forum på sociala

medier kopplat till vävning och vilken betydelse det kan ha för vävaren som individ snarare än

ett faktiskt fastställande. Det innebär också att de likheter och skillnader som uppges finnas

mellan Vävspolen och en fysisk vävstuga/ vävförening är aspekter som kan upplevas mellan

sammanhangen.

I det digitala verktyg med vilket författaren gjort enkäten var det möjligt att begränsa

besvarandet av enkäten till enbart en gång per person. Detta krävde dock att medlemmarna bjöds

in till att svara på enkäten via sin mejladress vilka författaren inte hade tillgång till. I praktiken

innebar detta att medlemmarna i Vävspolen kunde fylla i enkäten mer än en gång. Om detta

skedde skulle resultatet kunna bli missvisande. Författaren tog dock beslutet att dela enkäten

direkt i forumet trots att risken fanns att fler än ett svar per medlem kom in då hon förutsatte att

de som valde att besvara enkäten gjorde det rättsinnigt. Det bedömdes även vara det mest

effektiva sättet att nå ut till forumets medlemmar.

Forumet har medlemmar från andra länder än Sverige. Eftersom enkäten var konstruerad på

svenska är det enbart personer vilka förstår svenska språket som kunnat svara på den. Det gör att

eventuella svar från personer som inte förstår svenska uteblir.

Då författaren själv är med i Vävspolen har hon en egen uppfattning av vilka funktioner

forumet fyller hos henne. Detta kan ha påverkat utformningen av enkätens frågor samt att det är

möjligt att respondenterna kan ha påverkats av hur frågorna i enkäten formulerats av författaren.

Detta bör tas i beaktande i analysen. I analysen behöver det även beaktas om informanterna tolkat

frågorna så som författaren haft för avsikt att de ska uppfattas. De resultat som redovisas i

uppsatsen är baserade på författarens analys av det empiriska materialet och de tolkningar och

slutsatser som dragits är författarens egna. Det är möjligt att resultatet inte är representativt då

enkäten innehållit frågor med förutbestämda alternativ samt frågor vilka kan ha uppfattats som

ledande.

43 Inom matematik och databehandling en systematisk procedur som i ett ändligt antal steg anger hur man utför en

beräkning eller löser ett givet problem, NE.se, algoritm.

18

7. Resultat

Följande redovisas resultatet från enkätstudien. Totalt 335 besvarade enkäter kom in. Om inget

annat anges ska det utgås från att samtliga respondenter svarat på frågan. Det som redovisas är

de svar vilka återkommer mest frekvent hos respondenterna, resterande resultat finns i bilaga 3

under respektive fråga.

Inledningsvis följer en sammanfattning av resultaten i fråga 1–6, 8 & 22–23. vilka behandlar

medlemmarnas ålder, bakgrund inom vävning, hur de hittat Vävspolen, hur frekvent de besöker

forumet samt om de använder andra sociala medier i anknytning till vävning. För fullständiga

resultat se bilaga 3 och respektive fråga.

Resultatet visar att respondenterna är födda under 1920-talet fram till 1990-talet med en

absolut majoritet födda under 1950-talet. De flesta väver i vävstol men även andra sätt att väva

på/redskap brukas. Bland respondenterna finns även 13 personer som uppgett/bedöms vara ej

aktiva vävare. Majoriteten av respondenterna har angett att deras första kontakt med vävning

var i barndomen då en familjemedlem/släkting eller en annan person i respondentens närhet då

vävt.

Respondenterna har uppgett väldigt varierande innehållsrika svar på hur de erhållit sin

kunskap inom vävning, det är således problematiskt att få fram ett adekvat sammanställt

resultat. Relevant att belysa i anknytning till uppsatsens syfte är att 21 respondenter angivit

Vävspolen som ett sätt på vilket de erhållit kunskap inom vävning. De flesta anser sina

kunskaper inom vävning för att ligga på amatörnivå. Vanligast är att respondenterna aktivt sökt

efter vävgrupper på Facebook för att hitta Vävspolen. Majoriteten besöker forumet dagligen

samt använder även andra sociala medier i anknytning till vävning (för vilka se bilaga 3, tabell

6).

Vidare redovisas resultaten på enkätens resterande frågor.

7. Varför är du med i Vävspolen?

Tabell 1 redogör för orsaker till att respondenter är med i Vävspolen. Antalen som redovisas

beskriver hur många respondenter som nämnt varje motiv. En respondent kan ha uppgivit flera

saker för att motivera sitt medlemskap i Vävspolen.

Tabell 1.

Inspiration Utbyte av erfarenheter/

kunskap

Roligt att se vad andra gör,

själv dela med sig

236 212 68

19

Över två tredjedelar av respondenterna uppger att de är med i Vävspolen för inspirationens skull.

”Man får mycket inspiration och många idéer som man vill försöka göra på egen hand i egna

vävstolen” utrycker respondent R-102 som motiv till sitt medlemskap i forumet. Flest uttrycker

att de vill ha/får inspiration, en del för att de tycker om att inspirera andra medan vissa är

intresserade av båda delarna. En del har inte motiverat, utan bara uttryckt ”inspiration”.

Nästan lika många motiverar sitt medlemskap med att de vill ta del av erfarenhet och kunskap

som uttrycks finnas i Vävspolen. Dels i form av stöd/hjälp vid problemlösning och rådfrågning

samt tips och idéer i anknytning till vävning. Respondent R-206:s motiverar sitt medlemskap i

Vävspolen som följande: ”Ett otroligt bra forum för utbyte av kunskap och tankar kring

vävning”. Det nämns även att personer är med för att få ta del av tips om kurser, evenemang och

dylikt. Vissa är med för att förnya sina kunskaper inom vävning. Några uppger att de mest hjälper

andra medlemmar med eventuella problem medan andra uttrycker att de oftast själva är i behov

av hjälp. Andra uttrycker sig vara med i Vävspolen för att både kunna hjälpa andra samt själv få

hjälp när det behövs. Ett flertal respondenter understryker att det finns en genuin vilja bland

medlemmar i gruppen att hjälpa varandra vilket de uttrycker är ett motiv till sitt medlemskap. En

del uttrycker att de tar del av kunskap och erfarenhet i gruppen genom att läsa andras frågor och

svar, utan att själva på något sätt vara inkluderad i konversationer.

En annan något frekvent återkommande motivering till att respondenter är med i Vävspolen

är för att de tycker att det är roligt att se vad andra gör samt att en del av dessa gillar att själva

dela med sig av de dem arbetar med/ har gjort till andra. Att få återkoppling på sitt arbete nämns

som ett motiv i anknytning till detta.

Frågans resterande resultat finns i bilaga 3.

9. Om du gör inlägg i Vävspolen, vad innehåller dessa?

Resultatet på frågan är möjligen inte representativt då den haft förutbestämda alternativ som

respondenterna kunde välja mellan, även ett utrymme för eventuella egna alternativ. Tolv svar

stämmer inte överens med vad som efterfrågas och har uteslutits från resultatredovisningen.

Frågan har ett internt bortfall på 28 svar vilket författaren tolkar som personer vilka inte alls

gör någon typ av inlägg, då frågan lyder ”Om du gör inlägg (…)”. 22 respondenter har valt att

aktivt skriva att de inte gör några inlägg. Sex personer har valt ett eller flera alternativ om

vilken typ av inlägg de gör men uttrycker samtidigt att de sällan eller väldigt sällan gör inlägg.

Dessa har tolkats som att de ej gör inlägg. Totalt konstateras att 56 respondenter inte gör några

inlägg. I återstående redovisning av resultatet redogörs svaren från de resterande 267

respondenterna vilka gör inlägg i Vävspolen.

20

Tabell 2 redogör för de typer av inlägg vilka respondenter angett att de gör om dem gör inlägg

i Vävspolen. Antalen som redovisas visar hur många respondenter som valt respektive alternativ.

En person kan ha valt ett/ flera alternativ och/ eller skrivit i ett eget.

Tabell 2.

Visar

pågående

projekt

Visar

färdiga

alster

Ber om

hjälp/

handledning

Ställer

vävrelaterade

frågor

Delar med

mig av

vävrelaterade

tips och idéer

116 131 99 136 104

Det absolut vanligaste inlägget som görs innehåller vävrelaterade frågor vilket över en

tredjedel av respondenterna uppger sig göra. Därefter är det många som gör inlägg för att

visa upp sina färdiga alster och något färre än så gör inlägg för att visa upp sina pågående

projekt. Knappt en tredjedel uppger att deras inlägg kan innehålla vävrelaterade tips och

idéer och nästan lika många uppger att de kan göra inlägg för att be om hjälp/ handledning.

Frågans resterande resultat finns i bilaga 3.

10. Om du gör inlägg för att be om hjälp/ handledning, hur förmedlar du din fråga?

Resultatet på frågan är möjligen inte representativt då den haft förutbestämda alternativ som

respondenterna kunde välja mellan. I denna fråga finns ett internt bortfall på 89 svar vilket

författaren tolkat är personer som inte gör/gjort inlägg för att be om hjälp/ handledning då frågan

lyder ”Om du gör inlägg (…)”. Det är 18 respondenter som aktivt valt att skriva att de inte

gör/gjort inlägg. Totalt konstateras 107 personer inte ha gjort/göra inlägg för att be om

hjälp/handledning. Fyra personer har lämnat ett svar som inte stämmer överens med frågan. I

återstående redovisning av resultatet redogörs för de resterande 224 respondenternas svar.

Tabell 3 redogör för hur respondenterna förmedlar sin fråga om de ber om hjälp/ handledning.

Tabell 3.

Text, bild/ bilder, filmklipp 3

Text, bild/ bilder 114

Bild/ bilder, filmklipp 1

Text 85

Bild/ bilder 21

21

11. Om du delar bilder på pågående projekt/färdiga alster (som inte är relaterade till

hjälp/handledning), varför gör du detta?

Resultatet på frågan är möjligen inte representativt då den haft förutbestämda alternativ som

respondenterna kunde välja mellan, samt ett utrymme för eventuella egna alternativ. Den har

ett internt bortfall på 90 svar vilket författaren tolkar som personer vilka inte delar bilder på

pågående projekt/färdiga alster (som inte är relaterade till hjälp/handledning). Därutöver är det

21 personer som aktivt valt att skriva att de inte gör denna typ av inlägg. Totalt konstateras

111 respondenter inte dela bilder på pågående projekt/färdiga alster. Det som redovisas

följande är de resterande 224 respondenternas svar. Det som redovisas är hur många

respondenter vilka valt respektive alternativ men redogör inte för huruvida personer valt enbart

ett, flera och/eller skrivit i ett eget alternativ.

Det är 192 respondenter som uppgett att om de delar bilder på pågående projekt/färdiga alster

så är det för att inspirera andra. Att de gör det för bekräftelse har 97 respondenter uppgett. En

annan anledning till varför denna typ av bilder delas vilken angivits av respondenter är för att en

person är stolt eller nöjd över sitt projekt/alster eller tycker att det är roligt att visa upp det

hen vävt. Detta nämns av 12 respondenter.

Frågans resterande resultat finns i bilaga 3.

12. På vilket sätt gynnar Vävspolen dig som bedriver/är intresserad av vävning?

Resultatet på frågan är möjligen inte representativt då den haft förutbestämda alternativ som

respondenterna kunde välja mellan samt ett utrymme för eventuella egna alternativ. Det som

redovisas följande är hur många respondenter vilka valt respektive alternativ men redogör inte

för huruvida personer valt enbart ett, flera och/eller skrivit i ett eget alternativ.

Nästintill alla, vilket är 323 respondenter uppger att Vävspolen gynnar dem som

vävare/vävintresserad genom att de får inspiration i gruppen. Att Vävspolen gynnar dem

genom att de får hjälp och handledning anges av 194 respondenter. Detta inkluderar även

kunskap, tips och idéer kring vävning som går att ta del av genom att andra ställt frågor eller

liknande. Även att kunna få repetition av moment nämns bland svaren vilket även inkluderas

i anknytning till hjälp och handledning. Att Vävspolen gynnar dem genom att de får

bekräftelse anges av 65 respondenter.

Frågans resterande resultat finns i bilaga 3.

22

13. Är du / har du varit medlem i en vävstuga vävförening?

Resultatet på frågan är möjligen inte representativt då den haft förutbestämda alternativ som

respondenterna kunde välja mellan samt ett utrymme för eventuella egna alternativ. Tabell 4

redogör för huruvida respondenter är med/ har varit med i en vävstuga/ vävförening eller ej.

Tabell 4.

Ja, jag är med Ja, jag har varit Nej

187 51 97

Minst fem av de som är med i en vävförening är med i en förening vilken inte innefattar fysisk

vävning.

14. Upplever du att det finns likheter mellan Vävspolen och en fysisk vävstuga/

vävförening?

Denna fråga var enbart synlig för de 238 respondenter vilka svarat att de är med eller har varit

med i en fysisk vävstuga/ vävförening. Frågan har ett internt bortfall. Följande redovisas för de

resterande 237 respondenternas svar.

Det är 152 respondenter som upplever att det finns likheter mellan Vävspolen och en fysisk

vävstuga/ vävförening medan 85 personer anser att det inte finns det.

15. Redogör för vilka likheter som finns mellan Vävspolen och en fysisk vävstuga/

vävförening?

Denna fråga var endast synlig för de 152 respondenter vilka svarat att de är med eller har varit

med i en vävstuga/vävförening samt att de upplever att det finns likheter mellan Vävspolen och

en fysisk vävstuga/vävförening. Frågan har ett internt bortfall på tre svar. Följande redovisas de

resterande 149 respondenternas svar.

Tabell 5 redogör för nämnda likheter mellan en fysisk vävstuga/ vävförening och Vävspolen

vilka upplevs av respondenterna. De antal vilka uttrycks i resultatet är ett mått på antalet gånger

begrepp nämnts av respondenter.

Tabell 5.

Inspiration Utbyte av erfarenheter/

kunskap

Kontakt med

likasinnade

71 122 39

En likhet mellan en fysisk vävstuga/vävförening och Vävspolen vilken nästan alla respondenter

uppger att de anser finns är möjligheten att kunna utbyta erfarenheter och kunskap med varandra.

I detta inkluderas stöd/hjälp vid problemlösning, rådfrågning samt tips och idéer i anknytning till

vävning. ”I båda kan man dela erfarenheter, hjälpa och stötta varandra (…)” uttrycker

23

respondent R-165. Även möjligheten till utbyte av material i form av till exempel vävnotor

nämns som en likhet. Ett flertal respondenter uttrycker att just viljan att dela med sig är något de

uppfattar finns på de båda platserna.

Möjligheten till inspiration är en likhet vilken nästan hälften av respondenterna uppger att de

anser finns. Både genom att få ta del av andras material samt att själv kunna inspirera andra

genom sitt eget material.

Att personer delar ett intresse och kan få kontakt med likasinnade nämns som en likhet mellan

en fysisk vävstuga/vävförening och Vävspolen vilken anses finnas av 39 respondenter. I detta

inkluderas även att det anses finnas ett gemensamt språk och att dialogen är densamma på båda

platserna i och med att intresset är det. Vissa understryker att de känner en gemenskap i denna

kontakt som de upplever finns både i en vävstuga/ vävförening och i Vävspolen. Det nämns att

det upplevs finnas en känsla av grupptillhörighet och systerskap på båda platserna.

Frågans resterande resultat finns i bilaga 3.

16. Finns det några skillnader mellan Vävspolen och en fysisk vävstuga/vävförening?

Denna fråga var enbart synlig för de 152 respondenter vilka kunde se föregående fråga. Den har

ett internt bortfall på fem svar samt att ytterligare 5 svar utelämnats då dessa lämnat svar vilka

inte stämmer överens med vad som efterfrågas. Följande redovisas de resterande 142

respondenternas svar.

Tabell 6 redogör för nämnda skillnader mellan en fysisk vävstuga/ vävförening och Vävspolen

vilka upplevs av respondenterna. De antal vilka uttrycks i resultatet är ett mått på antalet gånger

begrepp nämnts av respondenter.

Tabell 6.

Det fysiska/

taktila

Det mänskligt

sociala

Kunskapsbredden

72 54 17

De allra mest återkommande nämnda skillnaderna som respondenter angett att de upplever finns

mellan Vävspolen och en fysisk vävstuga/vävförening är avsaknaden av de fysiska och taktila

delarna i Vävspolen. Detta nämns av över hälften av respondenterna. I denna kategori ingår det

fysiska som i avsaknaden av vävstolar, att praktiskt utföra vävning och de moment som utövas

kring vävningen men också det fysiska i att personer aktivt och fysisk hjälps åt vid vissa moment.

Att inte kunna få fysisk och visuellt visad hjälp i Vävspolen är också en faktor som nämnts som

en skillnad vilket inkluderats i denna kategorin. I den taktila delen menas att det i Vävspolen inte

är möjligt att klämma och känna, studera detaljer på garner och tyger vilket går att göra i en

24

fysisk vävstuga/vävförening. Respondent R- 191 uttrycker dessa skillnader och leder även in på

en vidare skillnad då hen uttrycker ”I den fysiska får du fysisk hjälp, du kan känna på materiel

och färdig väv, gemenskapen mm”.

Över en tredjedel av respondenterna nämner att det i en fysisk vävstuga/vävförening finns en

social del vilken inkluderar ett fysiskt möte med andra människor, som inte finns i Vävspolen.

Av dessa tar 24 personer upp gemensam fika och kafferast som en viktig del. Det nämns att det

inte enbart handlar om vävning i en fysisk vävstuga/vävförening utan att även andra saker i livet

behandlas, dels under fikat men också under småprat i anslutning till det praktiska arbetet.

Kontakten mellan människor uttrycks således av vissa vara mer personlig vilket den inte anses

vara i Vävspolen.

Kunskapsbredden betraktar 17 av respondenterna som en skillnad då den anses för att vara

större i Vävspolen än i en fysisk vävstuga/vävförening. Detta motiveras med att Vävspolen har

många fler medlemmar med olika erfarenheter och kunskaper som alla har möjlighet att dela med

sig av detta, vilket skapar en stor kunskapsbank. Respondent R- 149 uttrycker följande:

”vävspolens medlemmar har så stor kompetens och bredd, det så

fantastisk roligt med all den variation med fint hantverk av olika sorter

och lärorikt att ta del av olika lösningar på problem. Den här

mångfalden finns inte i en vävstuga”

Frågans resterande resultat finns i bilaga 3.

17. Vad är skillnaden mellan Vävspolen och en fysisk vävstuga/ vävförening?

Denna fråga var enbart synlig för de respondenter som uppgav att de är med eller har varit med

i vävstuga/vävförening, men att de inte upplever att det finns likheter mellan Vävspolen och

en fysisk vävstuga/vävförening. Frågan var därmed synlig för 85 av respondenterna men har

ett internt bortfall på fem svar. Följande redovisas de resterande 80 respondenternas svar.

Tabell 7 redogör för nämnda skillnader mellan en vävstuga/vävförening och Vävspolen vilka

upplevs av respondenterna. De antal vilka uttrycks i resultatet är ett mått på antalet gånger

begrepp nämnts av respondenter.

Tabell 7.

Det fysiska/

taktila

Det mänskligt

sociala

Kunskapsbredden

47 46 12

Över hälften av respondenterna har angett att en skillnad de upplever mellan en fysisk vävstuga/

vävförening och Vävspolen är avsaknaden av det fysiska och taktila i Vävspolen. Här nämns

25

både det fysiska som i att praktiskt utföra själva vävningen och de moment som utövas kring

vävningen men också det fysiska i att personer aktivt och fysisk hjälps åt vid vissa moment.

Även möjligheten att få hjälp direkt samt få det visuellt visat för sig anges vara en skillnad då

det inte anses möjligt i Vävspolen. Respondenter uttrycker att de anser det lättare att förstå vissa

saker/moment om de får det praktiskt visat för sig istället för beskrivet i text då de uppger att det

då kan vara svårt att tolka det som står. Även att en dialog är omedelbar kommunikation till

skillnad från en text som både tar längre tid att skriva samt att läsa tas upp som en olikhet i

anknytning till detta. Det taktila, att kunna klämma och känna, studera detaljer på garner och

tyger nämns också som en del vilken skiljer mellan en vävstuga/ vävförening då det inte är

möjligt att göra i Vävspolen.

En annan aspekt vilken nämns som en skillnad vilken även den uppges av över hälften av

respondenterna är att det i en fysisk vävstuga/ vävförening finns möjlighet till mänsklig social

kontakt. I anslutning till detta nämner ett flertal respondenter att det i en fysisk

vävstuga/vävförening pratas mer än bara vävning. Att även om vävning är det största fokuset så

behandlas även andra delar av livet under samtal vilket är en skillnad mot i Vävspolen.

En skillnad som tolv respondenter tagit upp är att de anser kunskapsbredden för att vara större

i Vävspolen än i en vävstuga/ vävförening. Det faktum att det är så många personer med i

Vävspolen som alla har olika kunskaper menar de ger en möjlighet för medlemmar att ta del av

kunskap och erfarenhet från fler personer än vad det finns möjlighet till i en

vävstuga/vävförening.

Frågans resterande resultat finns i bilaga 3.

18. Vad beror det på att du inte är/ har varit med i en vävstuga/ vävförening?

Resultatet på frågan är möjligen inte representativt då den haft förutbestämda alternativ som

respondenterna kunde välja mellan. Den hade även ett utrymme för eventuella egna alternativ.

Frågan var bara synlig för de 97 respondenter som angett att de inte har varit eller inte är med

i en vävstuga/ vävförening.

Orsaken till respondenters icke-medlemskap i vävstuga/ vävförening är enligt majoriteten

av respondenterna vilka är 57 personer på grund av det inte finns ett intresse då personer har

vävstol hemma, föredrar att arbeta självständigt, tycker att Vävspolen räcker, inte haft positiva

upplevelser av fysiska vävstugor eller väver i andra sammanhang så som i arbete eller på kurs.

26

19. Känner du en gemenskap (kring vävning) i Vävspolen som du inte upplever någon

annanstans?

Resultatet är möjligen inte representativt då frågan kan ha uppfattats som ledande.

I denna fråga har 14 svar exkluderats vilka inte kunnat tydas. Följande redovisas de resterande

321 respondenternas svar.

Det är 23 respondenter som inte vet om de känner en gemenskap (kring vävning) i Vävspolen

som de inte upplever någon annanstans. På frågan har 56 respondenter svarat nekade men inte

motiverat varför medan 19 personer svarat jakande utan motiv för detta.

Vissa respondenter har angivit flera orsaker i sin motivering till huruvida de känner en

gemenskap i Vävspolen kring vävning, som de inte upplever någon annanstans. De antal vilka

uttrycks i resultatet är ett mått på antalet gånger begrepp nämnts av respondenter.

Orsaken till att respondenter nekar till att de känner en gemenskap (kring vävning) i

Vävspolen vilken de inte upplever någon annanstans som nämns mest frekvent bland de som har

motiverat sitt svar, är att dessa har andra sammanhang vilka bidrar med mer gemenskap kring

hantverket. Detta nämns av 30 personer och de uttrycker att medlemskap i en fysisk

vävstuga/vävförening, deltagande på en kurs i vävning, andra vävgrupper samt textila nätverk

eller direkt kontakt med andra vävintresserade bidrar med en större känsla av gemenskap än vad

Vävspolen gör. ”Nej den finns i min fysiska vävstuga” uttrycker respondent R-141.

En av de 30 respondenterna spekulerar i att hen förmodligen skulle känna mer gemenskap i

Vävspolen om hen inte var verksam i en fysisk vävstuga. Fyra av de 30 respondenterna uppger

att de tidigare kände en gemenskap kring vävning i Vävspolen vilken de inte upplevde någon

annanstans, men att så inte längre är fallet. Detta då de kommit in i andra sammanhang kring

vävning vilka de upplever bidra med mer gemenskap.

Att inte ingå i något/några andra sammanhang kring vävning uppger 26 respondenter gör

att de känner en gemenskap i Vävspolen som inte upplevs någon annanstans. Respondent R-

326 beskriver det på följande sätt:

”Jag är inte med i några andra grupper (fysiska eller digitala) för

vävning, så vävspolen är enda stället i min vardag där vävning

diskuteras och aktivt utförs. Så ja, jag känner en gemenskap i gruppen

som jag inte upplever någon annanstans.”

Det som nämns mest frekvent bland respondenternas motiveringar till att de känner en

gemenskap kring vävning i Vävspolen vilken inte upplevs någon annanstans, är att de känner

en gemenskap till följd av att medlemmarna delar ett intresse med varandra. Detta motiveras

av 30 respondenter. Det nämns att det finns en gemenskap i att veta att andra utövar samma

27

hantverk och att medlemmarna förstår varandra för att de ”[…] talar samma språk” som

respondent R-271 uttrycker det.

Att gruppen är så stor och inte har några geografiska restriktioner vilket skapar möjlighet

till kontakter både i Sverige samt internationellt uttrycker 29 respondenter gör att de känner

en gemenskap kring vävning i Vävspolen som de inte upplever någon annanstans. ”Ja,

gemenskapen är vidare än i en vävstuga. Man får flera nya bekantskaper.” uttrycker

respondent R-319. Drygt en tredjedel av de 29 respondenterna nämner att de fått nya vänner

via gruppen, både som de har kontakt med över nätet samt som lett till fysiska möten.

Ytterligare en faktor till att en gemenskap upplevs kännas kring vävning i Vävspolen vilken

inte upplevs någon annanstans motiveras med att kunskapsbredden är stor i gruppen. Detta då

den har så många medlemmar och att de flesta är villiga att dela med sig av sitt vetande och

sina erfarenheter till andra.

Bland svaren är det 16 respondenter som uttrycker att de känner samma gemenskap i

Vävspolen som i andra vävgrupper de är med i (både på Facebook och i andra sammanhang),

som i sin vävstuga, som med vänner som väver eller vävkurs. Respondent R- 245 uttrycker

”Ja jag känner samma gemenskap i Vävspolen som i den fysiska vävstugan”.

Frågans resterande resultat finns i bilaga 3.

20. Finns det något negativt med den här typen av forum (som Vävspolen är) för

behandling av vävrelaterat material? Motivera ditt svar.

Frågan har ett bortfall. Följande redovisas de resterande 334 respondenternas svar. Vissa

respondenter har angivit flera orsaker i sin motivering.

Det är 198 respondenter som nekat till att det finns negativa aspekter med den typen av

forum som Vävspolen är för behandling av vävrelaterat material. Av de 198 respondenterna är

det 159 personer som inte har lämnar några motiv eller uttrycker sig likt respondent R- 281

”Nej det finns det inte. Bara positivt.”.

Resterande 39 respondenter uttrycker att det inte finns något negativt och har lämnat längre

motiveringar till sina utlåtanden. Vidare följer innehållet i dessa motiveringar.

Elva respondenter menar att det endast är positivt med denna typ av forum då de tycker att det

är bra att kunskap delas mellan likasinnade samt att det är roligt och givande att kunna ha

kontakt och diskutera med andra vävare. Att personer själva bestämmer hur delaktiga de vill

vara i forumet samt att det går att bläddra vidare i flödet om det kommer upp någonting som

inte intresserar en själv menar 14 respondenter gör att det inte finns något negativt.

28

Det uttrycks av 13 respondenter att det inte finna något negativt då det anses vara en bra

stämning i gruppen samt att medlemmar hjälper och uppmuntrar varandra. Ett par av

respondenterna nämner också att de som styr och sköter gruppen gör ett bra jobb för att hålla

en god stämning. En respondent uttrycker att det som amatör inte finns några negativa aspekter

med den typen av forum som Vävspolen är för behandling av vävrelaterat material.

Den mest frekvent nämnda aspekten vilken upplevs som negativ med den typen av forum som

Vävspolen är för behandling av vävrelaterat material bland respondenterna är att lagen om

upphovsrätt inte alltid följs. Detta nämns av 22 respondenter. Det uttrycks av respondenter att

det bland medlemmarna finns en okunskap samt delade meningar kring hur lagen om

upphovsrätt tolkas och vad som egentligen ryms inom ramen för den. Några anser att det är

negativt att det inte går att dela vävnotor och liknande vilket av författaren tolkas vara på

grund av upphovsrätten.

Avsaknaden av det fysiska och taktila uppges som en negativ aspekt av 18 respondenter.

”Det är inte samma sak att se ett foto som att hålla något i handen. Känslan kommer inte med.”

uttrycker respondent R-237. Även bristen på det fysiskt sociala med andra människor nämns

som en negativ aspekt vilken upplevs med den typen av forum som Vävspolen är för

behandling av vävrelaterat material.

Frågans resterande resultat finns i bilaga 3.

21. Tror du att grupper som Vävspolen kan ha betydelse för handvävningens framtid?

Motivera ditt svar.

Frågan har fyra bortfall vilka är svar som inte varit kopplade till frågan. Resultatet behandlar

resterande 331 respondenternas svar.

Det är 43 respondenter som uppgett att de tror att grupper som Vävspolen kan ha betydelse för

hantverkets framtid men som inte motiverat varför. Tabell 8 redogör för nämnda motiv för att

forum som Vävspolen kan ha betydelse för vävningens framtid. De antal vilka uttrycks i

resultatet är ett mått på antalet gånger begrepp nämnts av respondenter.

Tabell 8.

Erfarenhet/ kunskap Inspiration

104 84

Det mest frekvent nämnda motivet för att grupper som Vävspolen kan ha betydelse för

vävningens framtid är att kunskap och erfarenhet uttrycks bevaras, förs vidare och växer i

forumet. Det anges också vara viktigt att det går att ställa frågor och få svar från likasinnade.

29

I anknytning till detta uttrycks också att det är relevant för framtiden att det är digitalt och därför

är lättillgängligt och utan geografiska restriktioner vilket gör det åtkomligt för nästan alla. Det

digitala utrycks vara det nya sättet att leta kunskap på. Respondent R- 252 och R- 156 motiverar

på följande sätt:

”Absolut. Den gemensamma kunskapen sprids och växer” (R- 252)

”Absolut! Genom att på ett enkelt sätt, närhelst på dygnet, kunna ta del

av en stor grupps alster, kunskap, erfarenhet och idéer. Dessutom kunna

görs det från den plats jag befinner mig, behöver mao inte förflytta mig

fysiskt till annan plats.” (R-156)

Ett annat frekvent nämnt motiv till att grupper som Vävspolen kan ha betydelse för hantverkets

framtid är inspiration. Det uttrycks att personer inspireras till att upprätthålla vävningen och sitt

intresse för hantverket samt att det ger inspiration att prova nya saker. Det uttrycks också att det

kan/kanske kan inspirera andra att börja väva.

Frågans resterande resultat finns i bilaga 3.

8. Analys

I följande delar analyseras svaren från enkätstudien samt diskuteras i förhållande till teori och

tidigare forskning. Analysen är uppdelad i två delar efter respektive frågeställning och de svar

som behandlas är de vilka nämnts mest frekvent av respondenterna. Analysen baseras på

författarens tolkning av resultatet. Avslutningsvis i del 2 redogörs för resultatet i förhållande till

den tidigare forskningen inom stickning kopplat till sociala medier.

Del 1

Följande del behandlar frågor kopplade till första frågeställningen:

- Hur kan personer som intresserar sig för vävning använda ett forum på sociala medier kopplat

till hantverket i fråga, och vad kan det bidra med till vävaren som individ?

8. 1. Inspiration

Det mest återkommande nämnda motivet till att respondenter är med i Vävspolen är för

inspirationens skull. Denna aspekt kan kopplas till det teoretiska begreppet Det digitala

formatet.44 Individers skapandeprocesser synliggörs i kreativa miljöer i och med det sätt som

digitala medier används på vilket gör att andra människor kan ge återkoppling, inspireras och

44Sergeant & Tagg (2014), ss. 2, 11; Gauntlett (2018), s. 109; Orton- Johnson (2014), ss. 306, 317, 319.

30

göra egna tolkningar av hantverken. Det faktum att Vävspolen existerar på en social

mediaplattform gör att forumet kan öppna upp för nya möjligheter för hur vävintresserade kan

inspireras inom hantverket.

Inspiration är även något nästan alla respondenter angett att Vävspolen gynnar de genom att

de erhålls i forumet, och nästan två tredjedelar av respondenterna har uppgett att om de delar

bilder på pågående projekt/färdiga alster så är det för att inspirera andra. Resultatet på frågorna

är möjligen inte representativt i och med att de dels haft förutbestämda alternativ samt att de

kan ha uppfattats som ledande. Det kan dock tolkas som att respondenter anser att de gynnas

av att vara med i Vävspolen genom att de erhåller inspiration i det, och att inspiration i forumet

i stor uträckning ges genom att personer delar med sig av bilder på det de väver/har vävt. Detta

tycks visa på att inspiration utgör en betydande del i forumet som både ges och erhålls bland

medlemmarna.

Inspiration är även ett frekvent återkommande jakande motiv hos respondenterna på frågan

huruvida forum som Vävspolen kan ha betydelse för vävningens framtid. Det uttrycks att forumet

ger inspiration till att upprätthålla intresset för vävningen och fortsätta väva, att det ger

inspiration till att prova något nytt och att det kan/ kanske kan inspirera andra att börja väva.

Detta tyder också på att inspiration kan utgöra en betydande del i forumet.

8. 2. Kunskap

Ett annat frekvent nämnt motiv till varför respondenter är med i Vävspolen är för att ta del av

utbytet av erfarenhet och kunskap som de anser finns i forumet. Den vanligaste typen av inlägg

att göra innehåller vävrelaterade frågor. Nästan en tredjedel har uppgett att deras inlägg kan

innehålla vävrelaterade tips och idéer och nästan lika många har uppgett att de kan göra inlägg

för att be om hjälp/handledning. De senare resultaten är möjligen inte representativa då frågan

hade förutbestämda alternativ. Dock verkar de stämma överens med det faktum att många

respondenter är med i Vävspolen på grund av utbytet av erfarenhet och kunskap som upplevs

finnas i forumet.

De svarandes kunskapsnivå inom vävning är allt från nybörjare till professionell.

Majoriteten väver i vävstol men även många andra redskap brukas/sätt att väva på utförs.

Forumets gemensamma kunskapsbank kan därmed tolkas vara väldigt bred. Att utbyta

erfarenheter och kunskap på det sätt som uttrycks ske i Vävspolen kan kopplas till det

teoretiska begreppet Informellt mentorskap.45 I forum på sociala medier uttrycks användare

45 Literat & Markus (2019), s.4; Gauntlett (2018), ss. 20, 109; Orton-Johnson (2014), 305, 312-313.

31

kunna samarbeta, lära av och om varandra och dela material. Sociala medier har bidragit till en

ökad närvaro av hantverkare på nätet och globala nätverk har skapats som förser personer som

stickar med både stöd och resurser i stora mängder. Detta tolkas även ha skett inom vävning då

Vävspolen uttrycks vara en plats där vävintresserade möts digitalt och utbyter erfarenheter och

kunskap, frivilligt och informellt. Ett flertal respondenter understryker att det finns en genuin

vilja bland medlemmar i forumet att hjälpa varandra vilket kan styrka det informella

mentorskapets existens.

Vissa respondenter uttrycker att de tar del av kunskap och erfarenhet i gruppen genom att läsa

andras frågor och svar, utan att själva vara inkluderad i konversationer. Detta tyder på att även

om en person inte själv gör inlägg eller svarar på andras inlägg så upplevs det finnas ett värde

i att kunna ta del av det andra delar med sig av. Intressant att belysa är att endast 21

respondenter uppgett att de erhållit kunskap inom vävning från Vävspolen. Detta kan tolkas

motsägelsefullt eftersom så många respondenter motiverar att de är med i forumet för att de

vill ta del av den erfarenhet och kunskap som anses finnas där. Det kan därmed funderas på om

denna siffra egentligen är högre.

Utbytet av erfarenhet och kunskap och därmed det informella mentorskapet är ett av de mest

frekvent nämnda motiven som uttrycks av respondenterna i fråga om huruvida Vävspolen kan

ha betydelse för vävningens framtid. Det uppges kunna ha betydelse genom att kunskap

bevaras, förs vidare men också växer i forumet och att det är viktigt att personer kan ställa

frågor och få svar från andra som också är intresserade. Det anges också vara väsentligt att

kunskapen finns lättillgängligt och utan geografiska restriktioner i och med att det nås digitalt.

Detta uttrycks för att vara det nya sättet att leta och få kunskap på, samt att det då är disponibelt

för i stort sett alla. Detta kan kopplas till det teoretiska begreppet Det digitala formatet,46

sociala medier har förändrat hur människor kan integrera och kommunicera med varandra och

skapat en ”alltid tillgänglig”-kultur som sträcker sig globalt. Det faktum att Vävspolen är

belägen på en social mediaplattform gör att erfarenhet och kunskap kan spridas mellan

användare och bevaras vilket enligt respondenterna tycks ha betydelse för hantverkets framtid.

8. 3. Att dela med sig

En annan något frekvent återkommande orsak till att personer är med i Vävspolen är för att de

tycker att det är roligt att se vad andra gör samt att en del av dessa uttrycker att de själva delar

med sig av det de arbetar med/har gjort till andra. Det har uttryckts att bilder på pågående

46 Sergeant & Tagg (2014), ss. 2, 11; Gauntlett (2018), s. 109; Orton- Johnson (2014), ss. 306, 317, 319.

32

projekt/färdiga alster kan delas för att inspirera andra. Bilder uttrycks också delas för bekräftelse.

Resultatet är möjligen inte representativt då frågan haft förutbestämda alternativ men det visar

på att bekräftelse kan vara ett motiv med delandet av den typen av bilder. Att söka bekräftelse

genom att dela bilder kan kopplas till det teoretiska begreppet Samhörighet online.47 Saker delas

i hopp om att andra ska se det och reagera positivt vilket bidrar till en bekräftelse och en social

belöning i och med detta. Delande kan också handla om att leta efter eller erbjuda ett tillfälle av

gemenskap, om att bekräfta någon annan och om att sammansluta med andra genom känslor och

åsikter. Detta kan kopplas till att några respondenter uttryckt i anknytning till delandet av bilder

på pågående projekt/färdiga alster att dessa kan delas då en person är nöjd eller stolt över sitt

arbete och i syfte att få återkoppling. Att nå ut till likasinnade och då förhoppningsvis få respons

av personer som finner det intressant kan således tolkas som värdefullt och en typ av social

belöning.

Antalet respondenter som i enkätens fråga om orsaken till att bilder delas på pågående

projekt/färdiga alster och som där uppgett att det görs för att inspirera andra och/eller för att få

bekräftelse, är många fler är de som i egen mening motiverat att de är med i forumet för att kunna

dela bilder av dessa anledningar. Att det skiljer så till antalet kan bero på att frågan om varför en

person delar bilder på pågående projekt/färdiga alster hade förutbestämda alternativ. Det kan

också vara så att respondenter inte anser att ett starkt motiv till varför de är med i Vävspolen är

för att dela bilder på det de arbetar med/har gjort för att inspirera andra och/eller erhålla

bekräftelse, utan att andra orsaker väger tyngre. Att det därför inte nämns ordagrant i motivet.

En annan orsak skulle kunna vara att det finns en generell bild över vad syftet med delandet av

dessa bilder är. Eftersom de flesta är med i forumet för att erhålla inspiration vilket konstaterats

kan höra ihop med delandet av bilder på pågående projekt/färdiga alster kan det tolkas som att

dessa bilder överlag delas i syfte att inspirera andra. Även att bekräftelse hör ihop med delandet

av dessa bilder eftersom de kan delas i förhoppningen att andra ska gilla dem vilket även det kan

vara en generell uppfattning. Respondenterna kan därmed ha svarat på frågan utifrån ett

hypotetiskt perspektiv, Om du skulle göra ett inlägg snarare än om Om du gör. Hur frågan har

uppfattats kan därmed också påverkat resultatet.

Att rent praktiskt dela bilder kan i sin tur ses som en del i det teoretiska begreppet Det

digitala formatet.48 Detta då det digitala formatet dels gör det möjligt att enkelt dela med sig

av bilder/filmer på sina alster, men också för att utövningen av vävning kan ses ske på ett nytt

47 Sergeant & Tagg (2014), ss. 2, 10; Literat & Markus (2019), s. 4; Meikle (2016), ss. 26-27, 96; Gauntlett

(2018), s, 105. 48 Sergeant & Tagg (2014), ss. 2, 11; Gauntlett (2018), s. 109; Orton- Johnson (2014), ss. 306, 317, 319.

33

sätt. I anslutning till vävningen inkluderas nu hos vissa att fotografera/filma och/eller skriva

om sitt projekt i Vävspolen. Det innebär att hantverket kan ses utövas på ett nytt kreativt plan

vilket inkluderar digitala inslag. Den fysiska utövningen av vävning är densamma men

upplevelsen kring utförandet kan expanderas i och med möjligheterna med det digitala

formatet.

Respondent R-21 uttrycker ”Kul med andra som vill dela med sig av sina projekt,

medgångar och motgångar” som motiv till varför hen är med i Vävspolen och framhäver att

både med- och motgångar är av intresse att se i forumet. Det digitala formatet49 ramar även in

denna företeelse. Formatet gör det möjligt att visa skapandet och utvecklingen av en väv. Lika

lätt som det är att lägga upp en bild på ett färdigt alster, lika lätt är det att dela en bild på någonting

som inte alls blev enligt planen. I det digitala formatet kan fler sidor av hantverket synliggöras

vilket tidigare inte varit möjligt men som enligt vad informant R-21 uttryckt uppfattas som

positivt.

Det har konstaterats att bilder på pågående projekt/färdiga alster kan delas för att inspirera

andra. Den aspekt vilken nämns mest frekvent bland respondenterna vilken upplevs som negativ

med den typen av forum som Vävspolen är, är att lagen om upphovsrätt inte alltid följs. Att dela

bilder kan enligt respondenterna få negativa konsekvenser. Orton-Johnson menar att individers

skapandeprocesser synliggörs i kreativa miljöer och tillåter andra personer att inspireras, ge

återkoppling och göra egna tolkningar av hantverken genom de sätt som digitala medier används

på.50 Enligt resultatet upplevs det inte alltid för att vara positivt att dela med sig av bilder på sina

alster då andra personer inte alltid respekterar upphovsrätten. Detta uttrycks därmed vara ett

problem vilket inte behandlas i den tidigare forskningen där delandet i digitala medier snarare

ses som en möjlighet.

8. 4. Att ta del utan att dela

Antalet som angett att Vävspolen gynnar dem då de erhåller bekräftelse i forumet är

förhållandevis få jämfört med hur många som angett att de gynnas genom att de får inspiration.

Detta skulle kunna tolkas som att fler får inspiration av andra snarare än att de delar med sig

av sitt eget material. För att kunna erhålla bekräftelse måste en person dela något men för att

få inspiration kan en person i princip bara titta i flödet. Att dela något behöver inte innebära

att det finns ett behov av bekräftelse men skillnaden i antal mellan att få inspiration och att få

49 Sergeant & Tagg (2014), ss. 2, 11; Gauntlett (2018), s. 109; Orton- Johnson (2014), ss. 306, 317, 319. 50 Orton- Johnson (2014), s. 306.

34

bekräftelse kan tyda på att det finns ett större behov av att få inspiration. Det kan därmed tolkas

vara fler som vill ha/får inspiration i forumet jämfört med hur många som bidrar med inspiration.

Som uttryckt i anknytning till utbyte av erfarenhet och kunskap finns det svar bland

respondenterna som tyder på att även om en person inte själv gör inlägg eller svarar på andras

inlägg så upplevs det finnas ett värde i att kunna ta del av det andra delar med sig av. I alla

frågor rörande eventuellt delande av inlägg finns det interna bortfall vilka av författaren tolkats

som personer som inte gör inlägg/den typen av inlägg som frågan syftar till. Även respondenter

har uttryckt att de ”Inte gör inlägg/Inte gör den typen av inlägg” som svar. I föregående stycke

har det tolkats att det i forumet tycks vara många fler som vill ha inspiration jämfört med hur

många som bidrar med inspiration.

Ur detta kan det tolkas vara så att många respondenter inte själva är aktiva i forumet på så sätt

att de själva delar bilder eller ställer frågor och liknande, men att de likväl kan ta till sig av

Vävspolens innehåll. Resultatet visar även att det finns respondenter vilka inte är aktiva vävare,

detta då de till exempel slutat väva eller ännu i börjat väva. Att dessa personer är med i Vävspolen

visar på att innehållet även kan intressera de som inte är aktiva inom hantverket.

8. 5. Digital gemenskap

Det motiv vilket nämns mest frekvent av de respondenter som nekar till att de känner en

gemenskap (kring vävning) i Vävspolen som inte upplevs någon annanstans, är att personer har

andra sammanhang vilka de anser bidrar med mer gemenskap kring hantverket. Bland dessa finns

en person som spekulerar i att hen förmodligen skulle känna mer gemenskap i Vävspolen om

hen inte var verksam i en fysisk vävstuga. Fyra av dem uppger att de tidigare kände en

gemenskap kring vävning i Vävspolen vilken de inte upplevde någon annanstans, men att så

inte längre är fallet. Detta då de kommit in i andra sammanhang kring vävning vilka de anser

bidrar med mer gemenskap.

Bland de som svarat jakande på frågan har detta bland annat motiverats vara på grund av att

de inte ingår i något/några andra sammanhang kring vävning. Om en gemenskap kring

hantverket känns i Vävspolen vilken inte upplevs någon annanstans kan utifrån detta tolkas

bero på faktorer vilka inte är kopplade till forumet, så som om en person är involverad i andra

vävsammanhang eller ej.

Det som nämns mest frekvent bland respondenternas vidare jakande motiveringar, är att de

känner en gemenskap till följd av att medlemmar delar ett intresse med varandra. Detta kan

35

kopplas till det teoretiska begreppet Samhörighet online,51 att forum på nätet ofta är drivna

utifrån ett gemensamt intresse vilket många gånger involverar kreativa sysselsättningar och

medborgerligt engagemang. De nätverk som skapas i dessa forum bygger därmed på en

samhörighet med likasinnade. Begreppet förefaller således gå att applicera på hur en del av

respondenterna anser att deras medlemskap i Vävspolen upplevs, även om medborgerligt

engagemang inte utgör en del i Vävspolen. Samhörigheten med likasinnade är även en frekvent

återkommande motivering till att Vävspolen anses ha betydelse för hantverkets framtid. Det

uttrycks att forumet gör att vävare förenas och känner att de inte är ensamma i sin vävning, vilket

tolkas stärker hantverket.

Att gruppens kunskapsbredd är stor och att de flesta är villiga att dela med sig av sitt

vetande och sina erfarenheter till andra är en annan orsak till varför respondenter känner en

gemenskap (kring vävning) i Vävspolen som inte upplevs någon annanstans. Det uppges även

det faktum att forumet inte har några geografiska restriktioner vilket skapar möjlighet till

kontakter både i Sverige samt internationellt göra. Dessa faktorer kan appliceras på det

teoretiska begreppet Det digitala formatet. 52 Tekniken och digitaliseringen har expanderat

stickningens gränser som hantverk genom att förse användare med virtuella forum att kunna byta

erfarenheter, diskutera och dela sina uppfattningar med likasinnade i. Detta tycks även ha skett

inom vävningen då Vävspolen är just ett digitalt forum där vävintresserade kan diskutera kring

hantverket och utbyta erfarenheter. I det digitala formatet kan individer även vara delaktiga

utan geografiska restriktioner. Via internet är inte distans och tid hinder för kommunikation.

Att i Vävspolen ha möjligheten att nå ut till vävare globalt dygnet runt och utbyta erfarenheter

kan enligt denna tolkning bidra till en unik gemenskap kring vävning.

Bland de som motiverat att de känner en gemenskap (kring vävning) i Vävspolen vilken de

inte upplever någon annanstans på grund av att medlemmarna i forumet delar ett intresse är

majoriteten av respondenterna medlemmar i en fysisk vävstuga/vävförening. Det är även

majoriteten av de som motiverat att det faktum att forumet inte har några geografiska

restriktioner bidrar till att de känner en gemenskap (kring vävning) i Vävspolen som inte

upplevs någon annanstans. Enligt den tidigare tolkningen kan det vara så att om en person är

inkluderad i ett annat vävsammanhang känns gemenskapen (kring vävning) större där än vad den

gör i Vävspolen. Denna tolkning tycks dock inte stämma in i detta fall eftersom respondenterna

uppgivit jakande motiv trots att de är med i fysiska vävstugor/vävföreningar. Det är även

51 Sergeant & Tagg (2014), ss. 2, 10; Literat & Markus (2019), s. 4; Meikle (2016), ss. 26-27, 96; Gauntlett

(2018), s, 105. 52 Sergeant & Tagg (2014), ss. 2, 11; Gauntlett (2018), s. 109; Orton- Johnson (2014), ss. 306, 317, 319.

36

respondenter som uppgett att de känner likvärdig gemenskap i Vävspolen som i andra

vävsammanhang de är involverade i vilket också tyder på att andra faktorer inte nödvändigtvis

påverkar uppfattningen om gemenskap i forumet.

Det kan dock vara så att det bland respondenterna har angetts motiv kring om och i sådant fall

hur de upplever gemenskap i forumet överlag, snarare än om de känner en gemenskap (kring

vävning) i Vävspolen som de inte upplever någon annanstans. Detta gäller framför allt de som

uppgett att de känner gemenskap på grund av att medlemmar delar ett intresse. Respondent R-42

och R-169 uttrycker ”Ja gemenskapen finns för vi delar ju samma intresse.” (R-42) och ”Ja

vårt vävintresse förenar oss.” (R-169). Dessa motiveringar tycks syfta till en gemenskap vilken

upplevs till följd av att medlemmar delar ett intresse men inte nödvändigtvis att de känner en

känsla av gemenskap (kring vävning) i Vävspolen som inte upplevs någon annanstans. Det kan

därmed tolkas som att frågan uppfattats olika av respondenterna. På frågan har 56 respondenter

svarat nekade men inte motiverat varför medan 19 personer svarat jakande utan motiv för detta.

Det är ett relativt stort bortfall när det kommer till motiveringar vilket gör att resultatet möjligen

inte är representativt på grund av detta. Det är även möjligt att resultatet inte är representativt då

frågan kan ha uppfattats som ledande och även eventuellt tolkats olika av respondenterna.

Eftersom frågan upplevs ha tolkats olika är det möjligt att de som nekat till att de skulle känna

en gemenskap kring vävning i Vävspolen vilken inte upplevs någon annanstans likväl känner en

gemenskap i forumet, men att den även känns i andra vävsammanhang och att de därför givit ett

nekande svar till följd av hur frågan ställts. Det kan givetvis också vara så att respondenter inte

känner en gemenskap i Vävspolen och därför givit nekande svar. Resultatet visar dock på att en

gemenskap kring vävning kan uppfattas i Vävspolen som inte upplevs någon annanstans, men

även att en gemenskap kan upplevas vilken är densamma som i andra sammanhang.

Del 2

Följande del behandlar frågor kopplade till frågeställning 2:

- Vad finns det för likheter/skillnader mellan ett digitalt forum för vävare och en fysisk

vävstuga/vävförening?

Bland respondenterna är det 238 personer som har varit eller är med i en vävstuga/vävförening.

Det är möjligt att resultatet inte är representativt då frågan menades syfta till en fysisk

vävstuga/vävförening. Ett antal respondenter har dock själva uppmärksammat detta och anpassat

sina svar därefter. Det kan konstateras att minst fem personer är med i en vävstuga/ vävförening

vilken inte innefattar någon fysisk vävverksamhet. Detta anses dock inte påverka resultatet

37

märkbart. Det kan även vara så att respondenter är med/har varit med i både en fysisk

vävstuga/vävförening och en förening vilken inte inrymmer fysisk verksamhet. Att svara jakade

på frågan innefattar således båda delarna och bör då inte heller ha påverkat resultatet. De som

upplever att det finns likheter mellan Vävspolen och en fysisk vävstuga är 152 respondenter.

Dessa har uppgett både likheter samt eventuella skillnader. Följande behandlas deras svar.

8. 6. Kunskapen är en likhet

En likhet vilken nästan alla har uppgett är att de anses finnas möjlighet att kunna utbyta

erfarenheter och kunskap med varandra i de båda sammanhangen. Denna företeelse i en fysisk

vävstuga/vävförening kan precis som hur utbytet av erfarenhet och kunskap sker i Vävspolen

kopplas till det teoretiska begreppet Informellt mentorskap.53 Personer innehar olika kunskap och

erfarenheter. Tips och råd delas mellan medlemmar på ett frivilligt och informellt sätt även i en

fysisk vävstuga/vävförening. Ett flertal respondenter uttrycker att just viljan att dela med sig är

något de uppfattar finns i de båda sammanhangen.

En skillnad vilken uttrycks med koppling till utbytet av kunskap och erfarenhet är att

kunskapsbredden anses vara större i Vävspolen än i en fysisk vävstuga/vävförening. Detta

motiveras med att Vävspolen har många fler medlemmar med olika erfarenheter och kunskaper

som alla har möjlighet att dela med sig av detta, vilket skapar en stor kunskapsbank. Detta kan

kopplas till begreppet Det digitala formatet.54 Tekniken gör det möjligt att skapa virtuella forum

där utövare av hantverk kan sammanstråla för diskussion och erfarenhetsutbyte utan några

geografiska restriktioner vilket det digitala formatet ligger till grund för.

En skillnad vilken upplevs och är allra mest återkommande hos respondenterna är frånvaron

av det fysiska och det taktila i Vävspolen. I anknytning till utbytet av erfarenheter och kunskap

är avsaknaden av att personer aktivt och fysiskt inte kan hjälpas åt och att det inte går att få fysisk

och visuellt visad hjälp i Vävspolen en betydande skillnad i denna kategori. I en fysisk

vävstuga/vävförening inkluderar det informella mentorskapet en fysisk del vilken inte kan

existera i Vävspolen. I Vävspolen är det istället text men framför allt bilder som uttrycks

användas i en situation när en person behöver hjälp med något. Detta resultat är möjligen inte

representativt då frågan hade förutbestämda alternativ, men de iakttagelser som gjorts av

författaren i forumet visar på att bilder ofta används i denna situation. I den fysiska och taktila

53 Literat & Markus (2019), s.4; Gauntlett (2018), ss. 20, 109; Orton-Johnson (2014), 305, 312-313. 54 Sergeant & Tagg (2014), ss. 2, 11; Gauntlett (2018), s. 109; Orton- Johnson (2014), ss. 306, 317, 319.

38

kategorin är även en skillnad att det i Vävspolen inte går att klämma och känna på garner vilket

går att göra i en fysisk vävstuga/vävförening.

8. 7. Inspiration och kontakt med likasinnade

Möjligheten till inspiration är en likhet vilken nästan hälften av respondenterna uppger att de

anser finns. Både genom att få ta del av andras material samt att själv kunna inspirera andra

genom sitt eget material.

Att personer delar ett intresse och kan få kontakt med likasinnade är en annan likhet som

nämns finnas mellan en fysisk vävstuga/vävförening och Vävspolen. Det anses finnas ett

gemensamt språk och att dialogen är densamma på båda platserna i och med att intresset är det.

Vissa understryker att de känner en gemenskap i denna kontakt som de upplever finns både i en

vävstuga/vävförening och i Vävspolen. Det nämns att det upplevs finnas en känsla av

grupptillhörighet och systerskap i de båda sammanhangen. Även om den kommunikationen som

sker i Vävspolen enbart är digitalt så tycks den likväl kunna bidra med en känsla av gemenskap

i och med att medlemmarna delar ett intresse.

8. 8. Det mänskligt sociala

I en fysisk vävstuga/vävförening uttrycks det av respondenter finnas en social del vilken

inkluderar ett direkt möte med andra människor, som inte finns i Vävspolen. Det nämns att

gemensam fika och kafferast är en viktig del och att det inte enbart handlar om vävning i en

fysisk vävstuga/vävförening, utan att även andra saker i livet behandlas. Vävspolen är ett forum

på en social mediaplattform vilket naturligt gör att direkta kontakter med andra människor uteblir

och därmed även den sociala samvaro som kan uppstå i dessa möten. Det är även en plats där

andra ämnen/saker än vävning inte hör hemma då forumet ska vara en plattform där

vävintresserad kan diskutera och byta erfarenheter. Den sociala del vilken uppges finnas i en

fysisk vävstuga/vävförening som inkluderar annat än vävning varken kan eller ska existera på

samma sätt i Vävspolen.

8. 9. Oenigt överens

I enkäten fick de 85 respondenter som uppgett att de inte anser att det finns likheter mellan en

fysisk vävstuga/vävförening och Vävspolen, svara på vad det finns för skillnader mellan

sammanhangen. Skillnaderna som uppgetts mest frekvent av dessa respondenter är i stort sett

samma skillnader vilka de respondenter som ansett att det finns likheter mellan en fysisk

vävstuga/vävförening mest frekvent uppgett. Det som avviker mellan ”skillnaderna” som angetts

39

är att de som nekat till att det finns likheter mellan en fysisk vävstuga/vävförening och

Vävspolen, mer uttryckt de problem vilka de finner med ”digital hjälp” i anknytning till

avsaknaden av den fysiska hjälpen i Vävspolen. Vidare har de som anser att det finns likheter i

större grad motiverat att avsaknaden av den mänskligt sociala kontakten är en skillnad vilken

innebär att det inte finns möjlighet att fika eller ta en kafferast tillsammans. De skillnader vilka

nämns mest frekvent är således i princip samma oavsett om man anser att det finns likheter

mellan Vävspolen och en fysisk vävstuga/vävförening eller inte.

Flera av de som angivit att det inte finns några likheter mellan de båda sammanhangen har

dock angett att de till viss del är med i Vävspolen för att ta del av den kunskap, tips och idéer

som anses finnas i forumet. Sannolikt är detta något som de också får ta del av i den fysiska

vävstuga/vävförening de är med i, vilket därmed skulle kunna anses vara en likhet mellan de

båda sammanhangen. Att enbart skillnader uppgetts kanske beror på att dessa väger tyngre än de

likheter som möjligtvis finns eller att de anser att det fysiska och det digital inte går att jämföra.

De vidare motiven vilka uttrycker skillnader som inte uttryckts lika frekvent av respondenterna

är dock rätt olika och visar således på att det finns många saker som skiljer mellan en fysisk

vävstuga/ vävförening och Vävspolen. Även om det enligt resultatet och majoriteten av

respondenterna definitivt finns flera likheter.

8. 10. Vad sa den tidigare forskningen kopplat till stickning?

Literat & Markus uttrycker att digitala plattformar som Ravelry kan ses som nätverk för

samhörighet online där det finns en specifik fördjupning i ett intresse som bidrar till meningsfullt

deltagande och lärande. Dessa intressen involverar ofta kreativa sysselsättningar och

medborgerligt engagemang så som gruppen vilken skapats för Pussyhat- projektet, vilken har ett

specifikt syfte utöver hantverket. Literat & Markus uttrycker även att nätverken kan bidra med

hjälp genom informellt mentorskap men också känslan av att individens bidrag i sammanhanget

värderas.55 Vävspolen riktar sig till personer med intresse för vävning och är därmed en plattform

vilken har en specifik fördjupning i ett gemensamt intresse och en kreativ sysselsättning. Dock

som det konstaterades ingår inte ett medborgerligt engagemang i Vävspolen. Vävspolen är ett

forum vilket riktar sig till vävintresserade, hantverket och saker kring det är vad som behandlas,

ingenting annat.

Att plattformar som Ravelry bidrar med hjälp genom informellt mentorskap är även något

Orton-Johnson uttryckt i anknytning till stickning. Hon menar att sociala medier bidragit till en

55 Literat & Markus (2019), s.4.

40

ökad närvaro av hantverkare på nätet och att det skapat globala nätverk som förser personer som

stickar med både stöd och resurser i stora mängder.56 Detta är något som stämmer överens med

hur Vävspolen tolkas användas eftersom så pass många motiverar sitt medlemskap med att de

vill ta del av utbytet av erfarenhet och kunskap som uttrycks finnas i forumet. Huruvida personer

känner att deras bidrag i Vävspolen värderas är nog individuellt.

Sociala nätverkssajter uttrycker Orton-Johnson förser personer som utövar stickning med

utrymmen att konsumera och producera upplevelserna från processen kring hantverket på nya

plan. Hon skriver att tekniken har expanderat stickningens gränser som hantverk. I analysen

redogjordes för att det även kan tolkas ha skett med vävningen och hos medlemmar i Vävspolen.

Detta då det i anslutning till vävningen nu hos vissa inkluderas att fotografera, filma och/ eller

skriva om sitt projekt i Vävspolen.

Ravelry är en plattform vilken skapats efter ett specifikt syfte och dess funktioner har

anpassats efter hur plattformen ska kunna användas. Det är dessutom en plattform som personer

administrerar och sköter som arbete. Vävspolen har skapats på en redan befintlig plattform vilket

gör att funktionerna i forumet är begränsade efter vad som är möjligt att göra i ett forum på

Facebook och det administreras under fritid. Grundförutsättningarna med de olika

sammanhangen är därmed olika. Mycket i den tidigare forskningen inom hur sociala medier

och stickning används kan dock konstateras stämma överens med hur vävning och Vävspolen

brukas.

9. Sammanfattande reflektion

Vävspolen är ett forum för vävintresserade vilket flitigt används av personer i varierande åldrar

och som besitter olika kunskapsnivåer inom hantverket. Majoriteten väver i vävstol men även

andra sätt att väva på/redskap brukas. De flesta använder forumet som ett sätt att erhålla

inspiration vilket således är något som forumet kan bidra med till vävaren som individ.

Respondenterna kan i stor utsträckning använda bilder när de förmedlar frågor kring

hjälp/handledning men även bilder på pågående projekt/färdiga alster kan delas i syfte att

inspirera andra. Delandet av dessa bilder kan även vara i avsikt att erhålla bekräftelse, för att

personer är nöjda över sitt arbete och för återkoppling. Vidare kan medlemmar använda

Vävspolen som en källa för utbyte av kunskap och erfarenhet då forumet anses inneha en bred

kunskapsbank. Beroende på vilket syfte en person har med sitt medlemskap i Vävspolen kan

påverka hur forumet används och det kan således bidra med olika saker till vävaren som individ.

56 Orton-Johnson (2014), s. 305.

41

Forumet kan även bidra med en känsla av gemenskap kring vävning. I vissa fall kan den upplevas

för att vara unik för forumet medan den i andra fall kan upplevas likt andra sammanhang som

individen är involverad i.

Det har tolkats att många respondenter inte är aktiva i forumet på så sätt att de själva delar

material eller ställer frågor och liknande, men att det är meningsfullt att likväl kunna kan ta till

sig av Vävspolens innehåll. Majoriteten av respondenterna är med i fysiska

vävstugor/vävföreningar. Det faktum att de även är med i Vävspolen visar på att forumet kan

bidra med något utöver dessa sammanhang så som till exempel inspiration och kunskap från en

större mängd människor. En del respondenter vill eller kan av olika anledningar inte vara

involverade i fysiska vävsammanhang. Vävspolen är ett forum där personer oavsett eventuella

andra sammanhang kring vävning kan ta till sig av material kopplat till hantverket, kan utvecklas

inom sitt intresse och kan känna en gemenskap med likasinnade. Det finns också respondenter

vilka inte är aktiva vävare. Att dessa personer är med i Vävspolen trots att de själva inte väver

visar på att innehållet även kan intressera de som inte utövar hantverket.

De likheter mellan Vävspolen och en fysisk vävstuga/vävförening som mest frekvent uppgetts

är möjligheten till inspiration, utbyte av erfarenhet och kunskap samt kontakten med likasinnade.

En tydlig skillnad är avsaknaden av det fysiska i Vävspolen, att inte praktiskt kunna utföra

vävning och de moment som utövas kring hantverket men också det fysiska i att personer aktivt

och fysisk inte kan hjälpas åt vid vissa moment. Andra skillnader är det taktila, att det i Vävspolen

inte är möjligt att klämma och känna, studera detaljer på garner och tyger samt den socialt

mänskliga kontakten. Eftersom vävning är ett praktiskt arbete kan det digitala naturligtvis inte

ersätta det fysiska och taktila. Den sociala mänskliga kontakten är dock ingenting som alla vävare

tolkas behöva kopplat till sin utövning av hantverket. Som det uttrycks i resultatet finns det

respondenter som anser att Vävspolen räcker, vilket kan tolkas som att det inte alltid finns ett

behov av mänsklig social kontakt kring vävning. Huruvida personer anser att denna kontakt hör

till utövningen av vävning eller inte kan därmed ses vara individuellt. Vissa kan se Vävspolen

som ett komplement medan andra kan se forumet som ett större sammanhang kring vävning att

vara involverad i.

En vidare skillnad vilken uttrycks mellan Vävspolen och en fysisk vävstuga/vävförening är

att kunskapsbredden anses vara större i Vävspolen. Att så många respondenter uppger att de är

med i forumet för att de vill ta del av den erfarenhet och kunskap som uttrycks finnas visar att

det går att erhålla sådant på ett digitalt sätt, inte allt naturligtvis men en betydande del. Det faktum

att mycket kunskap och erfarenhet kring vävning samlas på ett och samma ställe, utan

geografiska restriktioner där det uttrycks bevaras, föras vidare och växa utgör en orsak till att

42

forum som Vävspolen tros kunna ha betydelse för hantverkets framtid. Vävspolen kan

konstateras vara ett nytt sätt att förmedla vävkunskaper på som följer med i dagens digitala

samhälleliga kontext, där information både ska vara lättillgängligt och gå fort att erhålla.

9. 1. Metodgranskning och vidare forskning

Författaren har konstaterat att hennes personliga relation till forumet påverkat hur vissa av

enkätens frågor konstruerats och formulerats, vilket medfört att resultatet på en del frågor inte

alltid är representativt. Några frågor kan ha uppfattats som ledande samt att de frågor vilka haft

förutbestämda alternativ kan ha gett en högre svarsfrekvens då alternativ kan ha valts av den

anledningen att de funnits där. Detta är något som kommit till författarens insikt under arbetets

gång och hafts i åtanke under sammanställningen av resultatet och analysen. Att göra en

enkätstudie var en bra metod för att kunna nå faktiska medlemmar i Vävspolen. I nuläget kan

författaren inte se att någon annan metod hade varit mer lämplig för studien, även om

utformningen av en del av enkätens frågor bör gjorts annorlunda.

I analysen har de mest frekvent återkommande svaren från respondenterna behandlats.

Resterande enkätunderlag kan vara givande för vidare forskning. Denna studie har fokuserat på

vävning och Vävspolen, ett forum på Facebook. Studier om dels hur andra sociala medier riktade

till vävintresserade används samt hur sociala medier används kopplat till textila hantverk utöver

vävning är även relevanta områden för framtida forskning.

43

Käll- och litteraturförteckning Källor:

https://etikprovningsmyndigheten.se/vanliga-fragor/ [Hämtad 20-03-16]

https://www.facebook.com/groups/139088862849708/ [Hämtad 20-03-17]

https://www.facebook.com/groups/139088862849708/ [Hämtad 20-02-06]

https://sv-se.facebook.com/help/220336891328465 [Hämtad 20-03-23]

https://hemslojden.org/om-hemslojden/hemslojd-drygt-100-ar/#5 [Hämtad 20-05-10]

https://www.hv-textil.se/var-historik/ [Hämtad 20-05-09]

Internetstiftelsen. Svenskar och Internet 2019,

https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och-internet-2019-a4.pdf

[Hämtad 2020-02-06]

https://www.pussyhatproject.com/ [Hämtad 20-05-14]

https://www.ravelry.com/about [Hämtad 20-03-09]

https://www.ravelry.com/account/login [Hämtad 20-03-09]

https://www.saterglantan.se/om-saterglantan/ [Hämtad 20-05-09]

Litteratur:

- Ejlertsson, Göran, Enkäten i praktiken-en handbok i enkätmetodik, 2. uppl. (Lund:

Studentlitteratur, 2005)

- Eriksson, Lars Torsten och Wiedersheim- Paul, Finn, Att utreda forska och rapportera.

10. uppl. (Stockholm: Liber, 2014)

- Forsberg, Christina och Wengström, Yvonne, Att göra systematiska litteraturstudier-

Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (Stockholm: Natur och

kultur, 2003)

- Gauntlett, David, Making is Connecting- The social power of creativity, from craft and

knitting to digital everything, second expanded edition, (Polity Press 2018)

- Grenander Nyberg, Gertrud, Så vävde de- Handvävningen i Sverige och andra länder,

(Stockholm, LTs förlag, 1976)

- Hagevi, Magnus och Viscovi, Dino, Enkäter- Att formulera frågor och svar. (Lund:

Studentlitteratur, 2016)

- Hartman, Sven, Folkbildning och slöjd i Slöjd, bildning och kultur- Om pedagogisk

slöjd i historia och nutid, Hartman, Sven, (red), 168-177. (Stockholm, Carlssons, 2012)

- Hellström, Lena, Tråden den sköra- Om textilt hantverk, handvävning, gemenskap och

samarbete, (Örebro, Himlajorden AB, 2007)

- Literat, Ioana & Markus, Sandra (2019): ‘Crafting a way forward’: online

participation, craftivism and civic engagement in Ravelry’s Pussyhat Project group,

Information, Communication & Society, DOI: 10.1080/1369118X.2019.1573910

- Meikle, Graham, Social Media Communication, Sharing and Visibility, (New York:

Routledge, 2016)

- Nylén, Anna- Maja, Hemslöjd-Den svenska hemslöjden fram till 1800-talets slut. 4.

uppl, (Stockholm, Bokförlaget Cordia, 1995)

- Orton-Johnson, Kate (2014) Knit, purl and upload: new technologies, digital mediations

and the experience of leisure, Leisure Studies, 33:3, 305-321,

DOI: 10.1080/02614367.2012.723730

- Sergeant, Philip och Tagg, Caroline, ”Introduction: The language of social media”, i

The language of social media: identity and community on the internet, Sergeant, Philip

och Tagg, Caroline, (red.), 1-17. (Palgrave Macmillan 2014)

- Trost, Jan och Hultåker, Oscar. Enkätboken. 5. uppl. (Lund: Studentlitteratur, 2016)

44

Bilagor

I bilaga 1 följer den text vilken författaren delade tillsammans med enkäten i Vävspolen för att

bjuda in medlemmar att svara på den samt därefter enkätens frågor i bilaga 2. Eftersom den

faktiska enkäten gjordes via ett digitalt verktyg är det inte möjligt att inkludera denna i

originalversion. I bilaga 3 följer resterande resultat från enkätstudien vilket inte inkluderats i

uppsatsens resultat.

Bilaga 1

Hej alla Vävspolare!

Jag studerar Textilvetenskap vid Uppsala universitet och har varit medlem i Vävspolen i ett

flertal år. Den här gruppen utgör en viktig del i mitt intresse för vävning då den är mitt största

forum där jag kan ta del av kunskap, inspiration och material kopplat till hantverket. Nu under

våren skriver jag C-uppsats och det är just mitt medlemskap i Vävspolen som inspirerat mig till

uppsatsens ämne. Jag har för avsikt att studera hur ett digitalt forum på sociala medier kan

användas av och bidra med till personer som är intresserade av/ bedriver vävning.

Administratör Helena har givit mig tillåtelse att lyfta fram och använda Vävspolen som

exempel för att studera detta, men för att kunna genomföra det behöver jag hjälp av er

medlemmar i gruppen.

I detta inlägg bifogas en länk till en webbenkät med frågor kopplade till uppsatsens syfte.

Genom att fylla i den bidrar du till mitt arbete med att studera vävningens plats på sociala

medier. I dagens digitala samhälle tycker jag detta är viktigt att belysa och jag hoppas att ni

håller med mig om det.

Er medverkan vore väldigt uppskattad!

Tack på förhand!

Lovisa

45

Bilaga 2

”Vävspolen”

Enkäten utgör en del i en C- uppsats i Textilvetenskap där avsikten är att studera hur ett digitalt

forum på sociala medier kan användas av och bidra med till personer som är intresserade av/

bedriver vävning.

*obligatorisk

1. Vilket år är du född? *

2. Hur kom du först i kontakt med vävning? *

3. Hur har du erhållit den kunskap inom vävning som du har? *

4. Vilken nivå anser du dina vävkunskaper för att ligga på? *

- Nybörjare (jag behöver stöd vid utförandet av de flesta momenten)

- Amatör (grundläggande kunskaper, jag är självgående i min vävning)

- Har avancerade kunskaper

- Professionell

5. Vad väver du i? (Välj alla alternativ som stämmer in på dig) *

- Vävstol

- Vävram

- Bandstol/ bandvävstol

- Är inte aktiv vävare

- Annat:

6. Hur hittade du Vävspolen? *

- Blev tipsad av en vän/ bekant

- Gruppen nämndes i ett vävsammanhang

- Sökte aktivt efter vävgrupper på Facebook

- Gruppen kom upp som förslag på Facebook

- Annat:

7. Varför är du med i Vävspolen? Motivera ditt svar. *

8. Hur ofta går du in och tar del av aktiviteten som pågår i Vävspolen? *

(Läser andras inlägg, gör egna inlägg etc.)

- Varje dag

- Någon gång i veckan

- Mer sällan

46

9. Om du gör inlägg i Vävspolen, vad innehåller dessa? (Välj alla alternativ som

stämmer in på dig)

- Visar pågående projekt

- Visar egna färdiga alster

- Ber om hjälp/ handledning

- Ställer vävrelaterade frågor

- Delar med mig av vävrelaterade tips & idéer

- Delar vävrelaterade evenemang

- Annat:

10. Om du gör inlägg för att be om hjälp/ handledning, hur förmedlar du din fråga? (Välj

alla alternativ som stämmer in på dig)

- Genom text

- Genom bild/ bilder

- Genom filmklipp

- Annat:

11. Om du delar bilder på pågående/ färdiga alster (som inte är relaterade till hjälp/

handledning), varför gör du detta? (Välj alla alternativ som stämmer in på dig)

- För att inspirera andra

- För att få bekräftelse

- Annat:

12. På vilket sätt gynnar Vävspolen dig som bedriver/ är intresserad av vävning? *

(Välj alla alternativ som stämmer in på dig)

- Hjälper och handleder mig

- Ger mig bekräftelse

- Ger mig inspiration

- Annat:

13. Är du/ har du varit medlem i en vävstuga vävförening? *

- Ja, jag är med

- Ja, jag har varit

- Nej

14. Upplever du att det finns likheter mellan Vävspolen och en fysisk vävstuga/

vävförening?

- Ja

- Nej

15. Redogör för vilka likheter som finns mellan Vävspolen och en fysisk vävstuga/

vävförening?

16. Finns det några skillnader mellan Vävspolen och en fysisk vävstuga/ vävförening?

17. Vad är skillnaden mellan Vävspolen och en fysisk vävstuga/ vävförening?

47

18. Vad beror det på att du inte är/ har varit med i en vävstuga/ vävförening?

- Jag är inte intresserad av att vara det

- Jag vill vara det men det finns ingen i min närhet

- Jag vill vara det och det finns tillgängligt i min närhet men jag har inte den möjligheten

just nu

- Annat:

19. Känner du en gemenskap (kring vävning) i Vävspolen som du inte upplever *

någon annanstans? Motivera gärna ditt svar.

20. Finns det något negativt med den här typen av forum (som Vävspolen är) för *

behandling av vävrelaterat material? Motivera ditt svar.

21. Tror du att grupper som Vävspolen kan ha betydelse för handvävningens *

framtid? Motivera ditt svar.

22. Använder du några andra sociala medier (ex Instagram, Youtube) *

i anknytning till vävning?

- Ja

- Nej

23. Vilka andra sociala medier använder du dig av i anknytning till vävning?

Övriga kommentarer.

48

Bilaga 3

Här redovisas resterande resultat från enkätstudien.

1. Vilket år är du född?

Tabell 1 redogör för när respondenterna är födda.

Tabell 1.

20- talet 30- talet 40- talet 50- talet 60- talet 70- talet 80- talet 90- talet

1 7 87 133 57 23 20 7

2. Hur kom du först i kontakt med vävning?

Att en familjemedlem, släkting eller annan person i närheten vävde under respondentens

barndom, motiveras av 181 respondenter som första kontakten med vävning.

Andra första kontakter är:

- Via kurs/ utbildning

- Via vänner

- Via arbete

- 1970-talet

- Via andra textila hantverk

- 10 år sedan

- Genom självhushållningsintresse

- Genom besök i vävstuga

- År 2007

- Genom mottagande av en vävstol som gåva

- Genom kyrkan

3. Hur har du erhållit den kunskap inom vävning som du har?

I svaren är informationen väldigt varierande. Vissa respondenter har angivit vilka typer av

kurser/ utbildningar som de genomfört så som:

- Studieförbundet Vuxenskolan

- Lanthushållsskola

- Folkhögskola

- Husmodersskola

49

- Handarbetes Vänner Skola

- Grundskola

- Gymnasiet

- Universitet

- Yrkesutbildning.

Andra har inte varit lika informativa och endast uppgivit kurs/ utbildning som svar. Det är

således problematiskt att få fram ett adekvat sammanställt resultat på frågan.

Andra sätt vilka respondenterna angivit att de erhållit sin kunskap inom vävning på är:

- Böcker

- Vänner/ bekanta

- Internet & sociala medier

- I vävstuga

- Via icke vävfokuserad utbildning

- Genom att själv testa sig fram.

Någon grundligare sammanställning över resultatet i denna fråga görs inte vidare på grund av

variationen i informationen som angivits.

4. Vilken nivå anser du dina vävkunskaper för att ligga på?

- Nybörjare (jag behöver stöd vid utförandet av de flesta momenten)

- Amatör (grundläggande kunskaper, jag är självgående i min vävning)

- Har avancerade kunskaper

- Professionell

Tabell 2 redogör för den kunskapsnivå inom vävning vilken respondenterna anser sig ligga på.

Tabell 2.

Nybörjare (jag behöver stöd vid utförandet

av de flesta momenten)

10

Amatör (grundläggande kunskaper, jag är

självgående i min vävning)

204

Har avancerade kunskaper 94

Professionell 27

5. Vad väver du i? (Välj alla alternativ som stämmer in på dig)

- Vävstol

- Vävram

- Bandstol/ bandvävstol

- Är inte aktiv vävare

- Annat:

50

Bland svaren i enkäten fanns ett antal personer vilka valt både ett/ flera redskap för vävning

men också klickat i rutan för Är inte aktiv vävare. De har informerat om att de exempelvis inte

väver längre eller inte har börjat, men att redskapet/ redskapen som valts är det som har

använts/ kommer att användas. Dessa svar har bedömts enbart som Är inte aktiv vävare.

Totalt 13 personer är inte aktiva vävare enligt författarens bedömning. Bland dessa är det fem

respondenter som själva valt Är ej aktiv vävare samt fem personer som uppgett att de inte väver

längre på grund av ålder, krämpor osv. Resterande respondenterna vilka bedömts som ej aktiva

vävare uppger att de ska börja väva.

Av respondenterna är det 321 personer som brukar vävstol för sin vävning. Av dessa är det

146 personer som också använder andra redskap för att väva i. Den näst mest frekvent nämnda

sättet att väva på är med bandstol/ bandvävstol vilket 116 respondenter uppger att de använder.

Därefter är det vävram som är vanligast vilket brukas av 59 respondenter. En person använder

inte vävstol för sin vävning utan brukar istället bandstol/ bandvävstol och brickor.

Viktigt att notera är att respondenterna haft möjligheten att välja mer än ett alternativ på denna

fråga. Vissa personer brukar således flera olika redskap för vävning/ sätt att väva på men exakt

hur många som gör detta preciseras inte. Andra redskap/ sätt att väva redogörs för i tabell 3.

Tabell 3.

Bordsvävstol

Grindvävstol

Damastvävstol

Varptyngd vävstol

Gropvävstol

Stående vävstol

Ryggbandsväv

Bandvävning med fingrar (smörjning)

Naturvävning (ex. mellan två träd)

Utan vävstol (pinnar, halvsolv, skälblad)

Egna konstruerade vävstolar

Enklare vävanordningar

Experimentvävar

Konststoppning/ ”vanlig” stoppning i

samband med lagningar

51

I enkäten definierades inte vilken typ av vävstol som frågan refererade till. Det är därför möjligt

att respondenter som valt vävstol i enkäten brukar någon av de vävstolar som redovisas i tabell

3.

6. Hur hittade du Vävspolen?

- Blev tipsad av en vän/ bekant

- Gruppen nämndes i ett vävsammanhang

- Sökte aktivt efter vävgrupper på Facebook

- Gruppen kom upp som förslag på Facebook

- Annat:

Tabell 4 redogör för hur respondenter har hittat Vävspolen.

Tabell 4.

Sökte aktivt efter vävgrupper på Facebook 107

Gruppen nämndes i ett vävsammanhang 73

Blev tipsad av en vän/ bekant 71

Gruppen kom upp som förslag på Facebook 67

Minns inte 11

Annat/ skapare 6

Fem respondenter har hittat Vävspolen på andra sätt som via folkhögskola, andra vävgrupper,

via en blogg och via Riksvävarna samt att en person säger sig ha startat gruppen.

7. Varför är du med i Vävspolen? Motivera ditt svar.

Orsaker till att respondenter är med i Vävspolen vilka uttrycks av färre än 20 personer är:

- För att kunna ha kontakt och/ eller behålla kontakten med likasinnade och att de vill

vara en del i ett större nätverk av vävintresserade. Det nämns att det är roligt att ha

andra att dela sitt intresse med, det värderas att det är så lättillgänglig samt att det är

positivt att det inte finns några geografiska restriktioner.

- För gemenskapen och kamratskapets skull. Det nämns att kontakter skapats via

Vävspolen som sedan resulterat i fysiska möten, även att det vid fysiska möten

konstaterats att medlemskap i Vävspolen är en gemensam nämnare.

Andra motiv till varför respondenter är med i Vävspolen vilka nämns av färre än 15

respondenter är:

- För att hålla sig ajour inom vävningen

52

- För att se vad som vävs i Sverige

- För att det är folkbildning

- För att göra reklam för sig själv

- För att teknikerna ska bevaras och för att stärka hantverket genom att fler lär sig

- För att det är bra stämning i Vävspolen

- För att det är högt i tak

- För att det är roligt att vara med i gruppen

8. Hur ofta går du in och tar del av aktiviteten som pågår i Vävspolen?

(Läser andras inlägg, gör egna inlägg etc.)

- Varje dag

- Någon gång i veckan

- Mer sällan

Tabell 5 redogör för hur ofta respondenter går in och tar del av aktiviteten i Vävspolen.

Tabell 5.

Varje dag Någon gång i veckan Mer sällan

198 122 15

9. Om du gör inlägg i Vävspolen, vad innehåller dessa? (Välj alla alternativ som stämmer

in på dig)

- Visar pågående projekt

- Visar egna färdiga alster

- Ber om hjälp/ handledning

- Ställer vävrelaterade frågor

- Delar med mig av vävrelaterade tips & idéer

- Delar vävrelaterade evenemang

- Annat:

- 44 respondenter uppger att de i inlägg kan dela vävrelaterade evenemang.

- Nio respondenter anger att deras inlägg ofta innebär att de svarar på frågor som andra

medlemmar har ställt och därigenom kommenterar andras inlägg.

- Sex respondenter uppger att de kommenterar andras arbeten och projekt, detta

inkluderar så kallade ”uppmuntrande kommentarer”.

53

10. Om du gör inlägg för att be om hjälp/ handledning, hur förmedlar du din fråga? (Välj

alla alternativ som stämmer in på dig)

- Genom text

- Genom bild/ bilder

- Genom filmklipp

- Annat:

Frågan redovisas i sin helhet i uppsatsen resultatdel.

11. Om du delar bilder på pågående/ färdiga alster (som inte är relaterade till hjälp/

handledning), varför gör du detta? (Välj alla alternativ som stämmer in på dig)

- För att inspirera andra

- För att få bekräftelse

- Annat:

Följande motiveras av fem respondenter eller färre:

- För att få återkoppling

- För att det inte finns någon annan i ens närhet att visa. Det nämns att det skapar en

känsla av gemenskap och delaktighet att få visa upp sitt arbete bland likasinnade.

Anledningar till att personer delar bilder på pågående projekt/ färdiga alster vilka nämns av

en eller par respondenter uppges vara:

- För att visa att vävning är mer än trasmattor

- För att visa ett resultat efter att en person mottagit råd när hen börjat väva

- För att visa sådant som en person inte sett i flödet tidigare

- För att göra reklam

- För att visa bilder på särskilda tekniker

- För att visa bilder från kurser

- För att det är tråkigt om ingen delar med sig till andra

12. På vilket sätt gynnar Vävspolen dig som bedriver/ är intresserad av vävning?

(Välj alla alternativ som stämmer in på dig)

- Hjälper och handleder mig

- Ger mig bekräftelse

- Ger mig inspiration

- Annat:

- Två respondenter uttrycker att de inte anser att Vävspolen gynnar de som bedriver

vävning/ vävintresserade.

54

- Nio respondenter nämner att Vävspolen gynnar dem genom att de kan ha kontakt

med andra vävare. Några av dessa personer uttrycker att de känner en glädje i att

kunna ha kontakt med likasinnade. Vidare är det vissa som uttrycker att detta gör att

de känner en gemenskap i gruppen vilken de menar gynnar dem.

- Sex respondenter menar att Vävspolen gör att vävningen sprids och att vävare syns,

vilket anses kan leda till att fler deltar i kurser för att lära sig väva och upptäcker

vävare som säljer alster. Det uttrycks kunna gynna de medlemmar vilka är kursledare

och som väver för avsalu. Att vävningens sprids genom Vävspolen anses också bidra

till att hantverket syns mer och att intresset kring det kan uppehållas vilket uttrycks

vara gynnande för de som bedriver vävning/ är vävintresserade.

Vidare sätt som Vävspolen anses gynna respondenterna genom vilka uttrycks av färre än

fem respondenter är:

- Att man få tips om vävevenemang och kurser

- Att medlemskap i gruppen skapar en vilja att utvecklas inom sin vävning

- Att kunna hänga med i vävningen utan aktivt deltagande

- Att respondenter hittat andra grupper via Vävspolen som till exempel för försäljning

av vävmaterial

- Att det är roligt att titta på vad andra skapar

13. Är du/ har du varit medlem i en vävstuga vävförening?

- Ja, jag är med

- Ja, jag har varit

- Nej

Frågan redovisas i sin helhet i uppsatsen resultatdel.

14. Upplever du att det finns likheter mellan Vävspolen och en fysisk vävstuga/

vävförening?

- Ja

- Nej

Frågan redovisas i sin helhet i uppsatsen resultatdel.

15. Redogör för vilka likheter som finns mellan Vävspolen och en fysisk vävstuga/

vävförening?

En person anser att allt är lika mellan Vävspolen och en fysisk vävstuga/ vävförening.

Vidare likheter som uppfattas vilka nämnts av någon eller några få respondenter är:

- Möjligheten att visa upp sina alster och få bekräftelse

55

- Glädjen över hantverket

- Att stämningen är god

- Att ”typen av folk” är lika

- Att kommunikationen är klar och tydlig

- Att det vävs lite liknande alster

16. Finns det några skillnader mellan Vävspolen och en fysisk vävstuga/ vävförening?

- Fem respondenter anser inte att det finns några skillnader mellan en vävstuga/

vävförening och Vävspolen, medan en person uppger att hen tycker att det finns

skillnader men saknar motiv för dessa.

Skillnader som nämnts av färre än fem respondenter är:

- Att tillgängligheten anses vara större i Vävspolen då forumet finns på internet. Dels att

möjligheten att besöka sidan finns dygnet runt och inte har några geografiska restriktioner

men även att det inte finns begränsningar i vilka som får vara med utan att alla som har

ett intresse för vävning är välkomna.

- Att Vävspolen anses för att vara friare än en vävstuga/ vävförening på så sätt att

nytänkande är välkommet. Att det finns en öppenhet för nya idéer som inte upplevs finns

i en vävstuga/ vävförening.

- Att personer inte lär känna varandra privat på Vävspolen

- Att personer inte vet vart medlemmar i Vävspolen bor

- Att personer är mer anonyma i Vävspolen

- Att det i Vävspolen ”går att fuska” genom att inte visa upp sina alster

- Att det inte finns något störande prat i Vävspolen

- Att det går att gå ifrån om en person inte vill ta del av innehållet för stunden i Vävspolen

- Att chansen är större i Vävspolen att hitta personer i nära ålder till en själv och som

befinner sig i samma livssituation att identifiera sig med än i en vävstuga/ vävförening

17. Vad är skillnaden mellan Vävspolen och en fysisk vävstuga/ vävförening?

Skillnader mellan en fysisk vävstuga/ vävförening och Vävspolen vilka uttryckts av färre än fem

respondenter är:

- Att det i Vävspolen finns en större frihet till skillnad från en i vävstuga vilken uppfattas

som mer hierarkisk

- Att personer är mer anonyma i Vävspolen

- Att behovet av bekräftelse upplevs som större i Vävspolen

56

- Att det i en vävstuga/ vävförening går att få fördjupade kunskaper inom vävning vilket

inte uttrycks vara möjligt i Vävspolen

- Att en person måste inneha grundläggande kunskaper inom vävning för att kunna till sig

av de tips och råd som delas i Vävspolen. Det uttrycks inte vara nödvändigt i en vävstuga

där det finns handledning nära till hands.

- Att medlemmar måste tänka på hur de uttrycker sig i Vävspolen eftersom allt som

publiceras är synligt för resten av gruppen.

- Att en fysisk vävstuga/ vävförening bidrar med mer inspiration än Vävspolen.

Fyra respondenter understryker att de ser Vävspolen som ett komplement till vävningen men

betonar att det ena inte utesluter det andra.

18. Vad beror det på att du inte är/ har varit med i en vävstuga/ vävförening?

- Jag är inte intresserad av att vara det

- Jag vill vara det men det finns ingen i min närhet

- Jag vill vara det och det finns tillgängligt i min närhet men jag har inte den möjligheten just

nu

- Annat:

Frågan redovisas i sin helhet i uppsatsen resultatdel.

19. Känner du en gemenskap (kring vävning) i Vävspolen som du inte upplever

någon annanstans? Motivera gärna ditt svar.

Motiveringar till att respondenterna uppger att de inte känner en gemenskap i Vävspolen vilken

de inte upplever någon annanstans som nämns av fem respondenter eller färre är:

- Att Vävspolen är för anonym för att gemenskap ska kunna kännas

- Att en inte är tillräckligt aktiv i gruppen för att uppleva gemenskap

- Att de flestas kunskapsnivå upplevs ligga långt över ens egna

- Att gruppens olika vävintressen sällan stämmer med ens egna.

Motiveringar till att en gemenskap upplevs kännas kring vävning i Vävspolen vilken inte

upplevs någon annanstans vilka uttrycks av fem respondenter eller färre är:

- För att det är en stöttande, öppen och vänlig grupp

- För att medlemmar visar respekt mot varandra.

Tre respondenter anser att den digitala kontakten i Vävspolen inte går att jämföra med en fysisk

social kontakt.

57

En respondent uttrycker att Vävspolen tillför gemenskap kring det egna intresset.

En respondent uttrycker att Vävspolen ger ett mervärde till hens vanliga vävning.

20. Finns det något negativt med den här typen av forum (som Vävspolen är) för

behandling av vävrelaterat material? Motivera ditt svar.

Vet inte/ känner sig osäkra - 11 respondenter

- Att gruppen är stor, att inlägg lätt försvinner i flödet och att det kan vara svårt att

hitta tillbaka till inlägg som en sett förut nämns som negativt av 15 respondenter.

Några av dem menar att det kan ta lång tid att få svar på en fråga eller dylikt och att

vissa inlägg upplevs få större plats än andra.

- Nio respondenter anser att det kan vara svårt att tolka text. Att det är svårt att dels

tyda text i fråga om hur den är skriven och bör uppfattas men också att det kan vara

svårt att förstå instruktioner i text.

- Att en del upplevs vara besserwissrar, använda en otrevlig ton och skriva på ett

nedlåtande sätt till andra uttrycks av elva respondenter som en negativ aspekt. I

anknytning till detta nämner ett par respondenter att de som styr och sköter gruppen

ofta är snabba med att ta hand om problemet.

- Fyra respondenter uppger att en negativ aspekt med forumet är de ”pekpinnar” kring

vad man får och inte får göra inom vävning, det uttrycks att det upplevs finnas en

brist på nytänkande i gruppen.

- Sju respondenter anser att de kan känna sig underlägsna och prestationspressade när

de ser vad andra väver vilket uttrycks vara negativt.

Vidare redogörs för de negativa aspekter som upplevs med forumet vilka en eller ett par

respondenter angett:

- Att det ibland ges felaktiga råd vilket kan skapa förvirring

- Att vissa enbart vill bekräfta sin kunskap och inte håller sig till det relevanta

- Att det läggs ut för mycket trasmattor

- Att det läggs ut saker ”bara för att visa upp”

- Att en del tar för mycket plats i forumet

- Att det kan skrivas inlägg på ett exkluderande sätt

- Att de sitter länge framför datorn istället för att väva

- Att inspirationen som ges gör att man vill starta nya projekt att det finns en risk att

saker inte blir klara

58

- Att tiden inte räcker till för allt som önskas vävas

- Att gruppen inte tillåter reklam

- Att medlemmarna är utspridda

- Om tråkiga inlägg dyker upp

- Att man måste vara medlem i Facebook för att vara med

- Att Facebook äger bilderna

- När det tas upp andra saker än vävning

- Att det är lite för grundläggande

- Att många vill ha gratishjälp istället för att ta del av litteratur

- Att vävstugor/ vävföreningar kanske försvinner om det digitala tar över

- Att det inriktas mycket på bruksföremål i forumet och att vävkonsten saknas

- Att undermåligt utfört arbete applåderas

- Att det ibland upplevs att det handlar mer om att ta del av social kontakt än vävning

- Det som överlag finns när en är verksam på nätet

21.Tror du att grupper som Vävspolen kan ha betydelse för handvävningens

framtid? Motivera ditt svar.

Vet inte/ känner sig osäkra - 15 respondenter

Hoppas det - 7 respondenter

- Forumet anses ha betydelse för vävningens framtid då det uttrycks att det förenar

vävare, bidrar till att utövare ser att de inte är ensamma och att kontakter kan knytas,

motiveras av 41 respondenter.

- Forumet anses ha betydelse för vävningens framtid då det uttrycks att det är

betydelsefullt för de som inte har andra vävsammanhang, motiveras av 27 respondenter

Följande motiveringar till att forum som Vävspolen kan ha betydelse för vävningens framtid

vilka uttrycks av färre än 20 respondenter:

- Det kan vara betydelsefullt då det kan locka yngre personer

- För att forumet bidrar till att vävningen syns mer

- För att respondenter noterat att det tillkommer nybörjare i forumet

- Då vävstugor blir färre till antalen och kursutbuden minskar

- Då de noterat att intresset ökar

59

- Det uttrycks kunna ha betydelse om en person väver, men inte om personen inte

börjat.

- Att det har det för evenemangsspridandet

- Att det kan ha det för enklare vävnader

Nekande svar vilka uppgetts av en eller ett par respondenter motiveras som följande:

- För att medelåldern i forumet förmodligen är hög

- För att vävningen verkar minska

- För att det inte når de yngre

- För att forumet är en spegling av samtiden, och framtiden är beroende av faktorer så

som utbildningsmöjligheter, trender osv

22. Använder du några andra sociala medier (ex Instagram, Youtube) i anknytning till

vävning?

- Ja

- Nej

Bland respondenterna uppger 191 personer att de använder andra sociala medier i anknytning

till vävning medan resterande personer inte använder några andra än Vävspolen.

23. Vilka andra sociala medier använder du dig av i anknytning till vävning?

Andra sociala medier som används av respondenter redogörs för i tabell 6.

Tabell 6.

Instagram

Youtube

Pinterest

VÄVA

Ravelry

Weavolution

Bloggar

Etsy

Andra Facebook-grupper

Vimeo

60