1

#demoAv eleverna på

Estet-media på

Ådalsskolan

Nr 2 2013 - ES11 ES12 ES13 Ådalsskolan Kramfors

En tidning om demokrati och likabehandling

2

InnehållRedaktion

Krönika ..................................................................................................................................5Ett liv mellan gränserna ..........................................................................................................7FRA ..........................................................................................................................................8 Internet - snart ett krav i vardagen ........................................................................................10Demokrati för världen - i tiden ...............................................................................................12Nelson Mandela ....................................................................................................................14Intervju med Maria Thunberg ................................................................................................18En fredlig protest ...................................................................................................................22Ett tryggt steg i rätt riktning .................................................................................................24Vad är Queer? .........................................................................................................................27Genus ....................................................................................................................................28Genus i spelvärlden ................................................................................................................30Är dataspel sexistiska? ...........................................................................................................32Vad är demokrati? ..................................................................................................................34Likabehandling i skolorna ......................................................................................................36Ask.fm ....................................................................................................................................38Undersökning av sociala nätverk ............................................................................................42GTA V ......................................................................................................................................44Serier .....................................................................................................................................46Novell .....................................................................................................................................49Redaktionen...........................................................................................................................50

Den här tidningen är gjord av alla elever på Estetiska programmet med inriktning Estetik och Media på Ådalsskolan i Kramfors. Den har tillkommit under en temavecka på skolan om demokrati och likabehand-ling, Vi har valt att fokusera på internet och sociala medier. Bilder på hela redaktionen finnspå sidorna 46 och 47! Lärarna som medverkat är:Lena Ledin Andersson Lars Åhlin Björn Olofsson Perra WestinAnnika JohanssonKristoffer Kretz

Högskoleförberedande och kreativt

Estetiska programmet - Estetik och media Ådalsskolan i Kramfors

Illustration omslag: Julia Warg

3

Recently, the results from the PISA 2012 study have been published. The media has given us many different experts’ analyses of what has caused the decline and a lot of energy

has been devoted to pointing out the culprits. Meanwhile, child-ren continue go to school. They go every day to an institution that is conveyed by the media as more or less useless. Teachers work at these schools, women and men, who in my experience strive day in and day out, with something that cannot be called anything other than their passion. Their passion for the development of young people, for future generations; for something much bigger than individual school assignments and homework.

This web magazine is a subject-integrated task that has to do with the theme week “Democracy, Equal treatment and Gender Equa-lity.” The magazine demonstrates the vigour of today’s pupils, namely their entrepreneurial abilities, which cannot be easily measured. Pupils together with their own motivation seek chal-lenges, conduct interviews, take notes and use modern tools for documentation and implementation. Camaraderie, teamwork and social skills have been a natural part of the task. But probably, the most important element is the students’ way of compensating for each other’s weaknesses. If a pupil in the group is shy, then through reasoning, they perhaps decide that another pupil can be the interviewer instead. It is a given and very obvious that this way of reasoning exists amongst Swedish adolescents. In what way are these abilities measured and shown to the outside world?

During the theme week, students have chosen to a focus on current issues: equal treatment on the Internet with a focus on social media. As a natural part of equality work, students have chosen to display elements from their everyday lives about life in today’s world. A variety of social media, with features that adults do not have sufficient knowledge or understanding of, have today created a gap in the development of democracy between the gene-rations. Wise philosophers throughout history have spoken about the importance of that fact that “democracy must be born anew in every generation.” Never before has this fact been so appro-priate and so necessary as it is today. With compassion, our pupils have used their closeness to local residents and the safety of their municipality to create this inspiring material, which echoes our knowledge society here in Sweden.

All of this happens at Ådalsskolan in Kramfors Municipality!

Peyman VahediRektor

Ådalsskolan0612-69 21 69

peyman.vahedi@kramfors.se

Förord

4

ågot jag funderat kring under den här temaveckan är vad jämställd-het egentli-gen innebär.

Det är skillnad på orden jämställd-het och jämlikhet, men det är det få som vet. Alla har hört och läst uttrycken överallt i medier och på sociala nätverk. Men är det någon som egentligen vet vad det betyder och innebär? Det borde vara själv-klart, -de flesta är för jämställdhet och jämlikhet, men det tas alltid upp som en politisk fråga. Varför ser vi det alltid i debatter på tv eller i alltför hatiska kommentarsfält på Twitter? Varför finns det inte natur-ligt i vår mentalitet?

Det är svårt att inte uppmärksamma och det finns flera olika aspekter. Jag anser att det är mycket okun-skap kring det här ämnet. Finns det alltid ett rätt och fel svar? Jämställd-het mellan könen, genustänk där fokus oftast hamnar på kvinnans värde i jämförelse mot mannen. Kvinnor fick rösträtt 1921 och blev därmed myndiga och kunde tjäna egna pengar och idag 2013 är 42 % av ministrarna i riksdagen kvinnor.

Om man vill gå djupare i ämnet går det så långt tillbaka att männen var de som jagade medan kvinnorna skötte barnen och hushöll i sten-åldersgrottorna. Männen drog ut i krig och deras fruar tog hand om barnen och hemmet. Helt plötsligt behövdes kvinnorna som arbetskraft i fabrikerna för att det där inte fanns några män kvar. Det visade sig att kvinnor faktiskt hade kapacitet att utföra kroppsarbeten som tidigare varit avsatta för män, vilket förvå-nade och retade många.

Det har alltså gått långsamt för oss att mellan könen acceptera vårt lika värde. Detta trots att vi lever i 2000-talet där det fortfarande finns det gamla ismernas synsätt kvar på flera ställen. Det svenska folkhemmet där den gifta frun arbetar hemma medan mannen tjänar in pengarna är konservativt och fruktansvärt trångsynt.

Att det på en arbetsplats fortfaran-de inte är lika många kvinnor som män. Att en kvinna med samma arbetsuppgifter som en man fortfa-rande kan ha lägre lön. Det börjar redan på förskolan där pojkar leker med bilar och flickor med dockor, pojkar bär blå kläder och flickor

Nröda. Något som barnen inte alltid väljer själva, utan blir uppdelade till olika leksätt.

Redan 1966 kom ett förslag att genom den neutrala personpro-nomen hen, försöka neutralisera könsrollerna. Ett halvhjärtat försök. 2009 kom hen med i Nationalen-cyklopedin, men inte förrän 2012 uppmärksammades hen genom en barnbok och debatterna eskalerade över hela internet. I Tyskland har man nu erkänt det tredje könet som de kallar det. Tyskarna är först i Europa med lagen och de kallar det en juridisk revolution för intersexu-ella.

En annan vinkel i den oändliga diskussionen är jämlikhet mellan klasserna. Visst låter det konstigt att vi faktiskt gått tillbaka i utveck-lingen och klasskillnaderna ökat istället för minskat? Det här hand-lar alltså om att personer med olika etnicitet, bakgrund och åsikter ändå ska vara likvärdiga. Trots att Sverige är ett väldigt öppensinnat land när det kommer till HBTQ-personer, religion, alkoholism, kriminalitet och invandring jämfört med andra länder i Europa och framförallt värl-den utsätts människor i vårt samhäl-

“Visst låter det konstigt att vi faktiskt gått tillbaka i utvecklingen och klasskillnaderna ökat istället för minskat? “

5

le dagligen för särbehandling. På grund av den ökade segregationen. Just det här ämnet är rätt tabubelagt och förnekas ofta av både politiker och människor i alla klasser förutom de längst ner, de som är mest utsatta. Äldrevården är offrad och skulden läggs på de invandrare som lyckas ta sig hit i flykt från krig och misär. Missbrukare och socialbidragstagare blir hemlösa när bidragen minskar, pensionsåldern höjs och skatterna sänks. Men vilka är det egentligen som bestämmer?

Vid 18 års ålder har man rösträtt, men vad tjänar det till att rösta när det ändå inte blir någon förändring? Politikerna gör som de vill ändå. Det är en fråga som jag hör allt-för ofta, speciellt bland ungdomar. Ungdomar som mig, som alla de som skrivit den här tidningen, om vi gett upp redan innan vårt första val, hur kommer vårt samhälle kunna utvecklas till det bättre? Svensk politik handlar mer om pengar än om demokrati, demokrati bety-der folkstyre men ändå kan vi inte lita på våra framvalda. Under den senaste tiden har svensk hiphop vuxit sig stark och helt plötsligt uppmärksammas genren av fler än ungdomar i förorterna. Texterna är råa och detaljerade. De beskriver mycket av det jag skri-vit här och förhoppningsvis kanske fler reagerar och framförallt agerar tack vare musiken.

Så vad kan man göra förutom att lyssna på texterna och stödja de artister som gör musik om den här verkligheten? Politikers likabe-handlingsplaner och grundskolans livskunskap är uppenbarligen inte tillräckligt. Med tanke på att vår riksdag valt att ta bort biståndsmi-nistern och möjliggjort privatise-ringar i välfärden har dessa klyftor förstorats.

Mina egna politiska åsikter håller jag för mig själv i den här krönikan, men jag tror på solidaritet och att tillsammans ta initiativ att förbättra och att gemensamt både i skolan och i allmänheten våga säga emot. Moti-vation och inspiration behövs! Det låter klyschigt men till-sammans är vi starka. Det är val hösten 2014 och det är fler än jag som vill se en förändring.

Rom byggdes inte på en dag. Sakta men säkert är vi på väg, det måste fortsät-ta uppmärksam-mas.

Text:Ida AnkarstrandFoto: Hanna Sjöberg

6

Ett liv mellan gränserna

N ahid Persson Sarvestani föddes den 24 maj 1960 i Shiraz, Iran. Under

tonåren blev Nahid revolutionär på vänsterkanten, vilket försatte henne och hennes familj i en farlig situa-tion. Hon tillhörde sedan kommu-nisterna och arbetade samtidigt som journalist. Det hon och hennes kollegor ville uppnå var ett friare land än det som Shah Mohammad Reza Pahlavi skapat.

Revolutionen 1979

I ett land som Iran blev det efter revolutionen 1979 livsfarligt att stanna i landet om man, precis som Nahid, stod upp för sina åsikter om regimen och dess-utom tillhörde kommunisterna. När revolutionen tog fart i Iran fängslades och avrättades många av de kommunister som stod upp mot regimen. En av dem som avrättades var Nahids yngre bror Rostam. Han avrättades på grund av att han vägra-de avslöja var Nahid höll sig gömd. Det blev också krav på att alla kvinnor skulle bära slöja, något som Nahid och hennes vänner trodde var ett skämt.

Ett nytt liv i Svergie

Efter kravet på slöja blev situa-tionen ohållbar och Nahid insåg snabbt att det innebar fara för livet att stanna i Iran. Hon flydde därför till Dubai och levde där illegalt i två år. Efter det kom hon och hennes man, samt deras dotter till Sverige. Under hennes första tid i Sveri-ge jobbade hon bland annat som städerska och inom hemtjänsten.

Hon gick sedan en tv-skola i Uppsa-la och jobbade gratis på SVT.

En chans att återvända

Efter 17 år i Sverige fick Nahid möjlighet att resa tillbaka till hemlandet Iran. Trots att hennes föräldrar avrådde henne att komma tillbaka åkte hon ändå. När hon kom tillbaka till Iran möttes hon av flera skrämmande syner. Bland annat unga flickor som prostituerade sig för att få pengar och ett folk fyllt av rädsla. Tanken från början var att hon skul-le filma en gammal man som sålde spådomar, men istället valde hon att filma det hon såg inom prostu-tionen. När hon sedan återvände till Sverige visade hon det för olika produktionsbolag som bestämde att det skulle bli en dokumentärfilm. Efter det blev det fler resor till Iran, bl.a. för att filma, men också för att höra människor i Iran berätta om hur situationen för invånarna blivit.

“Prostitution bakom slöjan”

I Iran är sex utanför äktenskapet olagligt och kan bestraffas med spöstraff eller i värsta fall dödsstraff. För att komma undan lagen finns något som kallas “sighe”, ett sorts skenäktenskap som kan ingås under ett par timmar, eller en dag. Allt detta för att inte riskera att straffas. De två kvinnor som Nahid valde att filma hade två små barn. Valet stod mellan att ta med barnen när de arbetar eller lämna barnen hemma själva. Båda kvinnorna var heroinberoende och behöv-de varje kund de kunde få för att

ha råd med mat och narkotika. Narkotikamissbruk är även något som är förbjudet i Iran, men trots det kände Nahid sig inte jätteförvå-nad över att kvinnorna lät sig filmas. Ingen av kvinnorna var direkt stolta över sina liv, men Nahid fick ändå känslan av att de ville bli sedda. Nahid utgav ett löfte ifall kvin-norna lät henne filma - att filmen aldrig skulle visas i Iran. Men i den värld vi lever i idag, där internet får större och större betydelse, spreds filmen snart över olika nedladdningssidor. Nahid fick då panik när hon insåg vad detta skulle kunna få för konse-kvenser för kvinnorna som medverkat i dokumentärfilmen. Nahid bestämde sig då för att än en gång återvända till Iran för att leta reda på kvinnorna. Hon lycka-des hitta en av kvinnorna som tagit sig ur prostutitionen och gift sig. Den andra kvinnan som varit med i filmen lyckades hon dock aldrig hitta och hon vet ännu inte hur den kvinnan lever idag.

Forstätter kämpa

Nahid kämpade redan som ung mot makthavarna i Iran, och ännu idag kämpar hon med hjälp av sina filmer. Med dem vill hon föränd-ra världen och framför allt Iran. Hennes förhoppning och tro är att regimen snart blir utbytt och ersatt av en yngre generation, av någon som vet hur situationen faktiskt ser ut bland folket och kan ställa saker till rätta. Makthavarna kan inte leva för alltid, de unga är allas framtid.

Tänk dig att bli tvungen att fly från ditt hemland och risken finns att du aldrig mer kommer att återse din familj eller dina vänner. Allt detta, endast för att du stod för vad du tyckte och berättade om dina åsikter. För Nahid Persson Sarvestani, blev detta verklighet.

Tect: Hanna Sjöberg & Rebecka Ledin Fotograf. Hanna Sjöberg

7

8

Ska vi acceptera ständig bevakning?

Försvarets radioanstalt är en civil myndighet som enligt sin hemsida jobbar för att skydda

Sverige och svenska intressen. Enligt dem så är deras uppdrag att “bidra med att stärka informationssäker-heten inom samhällsviktig verk-samhet i Sverige”. Det genom att testa sårbarheten i IT-system och ge konkreta råd om informations-säkerheten i statliga myndigheter. De arbetar också med signalspaning riktad mot vissa utländska förhål-landen.

Sverige, ett neutralt land?

Enligt den lag som finns i nuläget får FRA endast övervaka och leta efter hot ifrån andra länder. Trots denna lag så har det nu kommit fram att de i hemlighet övervakar oss svenskar och våra aktiviteter på internet. Efter att topphemliga dokument läckt så har det kommit fram att Försvarets radioanstalt har nära kontakt med USA. Det trots att de tidigare förnekat detta. Sverige som påstår sig vara ett neutralt land, samarbetar och byter information med amerikanska NSA.

Ett demokratiskt land

Har inte vi som medborgare i ett demokratiskt land rätten att leva utan att bli övervakade? Ska vi låta Sverige gå samma väg som många andra länder, länder som förtrycker och övervakar sina invånare?

En av journalistikens grundpelare är att anonyma källor ska ha rätten att inte bli avslöjade. Det är en av förutsättningarna för att journalister ska kunna granska samhället. Frågan är hur det skulle fungera i framtiden om regeringen fortsätter bevakning-en på sina invånare.

På rätt väg?

Sedan det nya lagförslaget om FRA-lagen kom 2008 och gick igenom 2009 så har lagen fått mycket hård kritik. Många anser att lagen kränk-er våra privatliv och vår integritet. När FRA-lagen skulle klubbas var debatten som störst, då varnade kritikerna för att lagen snart skulle utvecklas och täcka mer än bara utrikes hotbilder. Efter fyra år visar det sig att de hade rätt, men ingen trodde att det skulle gå så här fort. Reportrar utan gränsers ordförande Jesper Bengtsson anser att Sverige är på väg att hamna på listan över de länder med sämst villkor för sina invånare när det gäller internet och censur, tillsammans med Kuba, Vi-etnam, Syrien och Iran.

Är det här verkligen rätt spår för Sverige? Vart kommer vi hamna om vi fortsätter så här?

Text: Sofia Sjölander & Rebecka Ledin

Var tycker du att gränsen går för hur mycket staten får bevaka oss? Är det okej att FRA ständigt övervakar oss, kollar vår e-post och kontrollerar våra telefon- och mobilsamtal? Ska de få granska allt vi gör eller borde vi få ha ett privatliv?

Vad är FRA?

FRA, eller Försvarets radioan-stalt, är en svensk civil myndig-het som samlar in information genom avlyssning. De hjälper också andra svenska myndighe-ter att skydda sin information. FRA samlar information åt till exempel militären, regeringen, säkerhetspolisen och tullen.

Försvarets radioanstalt bilda-des 1942 så att alla militärens grenar (armén, flygvapnet, flot-tan) skulle kunna hjälpas åt att hämta information. Tidigare hade de haft egna, separata, spaningsavdelningar.

FRA-lagen är egentligen flera olika lagar som handlar om avlyssning. FRA har haft tillå-telse att avlyssna sändningar som går genom luften. Egentligen är det för att lyssna på andra länders radio så att militära hot mot Sverige kan upptäckas. Ibland pratar också vanliga människor i radio, och det fanns ingen lag som bestämde om FRA fick lyss-na på det eller inte. Detta åtgär-dade man genom FRA-lagen.

Lagen bestämmer också att FRA får lyssna i ledningar och inte bara i luften. Detta innebär att man nu kan avlyssna Internet-trafik och telefonsamtal som går över Sveriges gräns. Detta kunde man inte göra innan. De hot mot Sverige som finns är inte samma som förr i tiden. De männis-kor som är farliga använder inte heller samma sorts kommunika-tion som innan. Därför tyckte FRA att det var viktigt att de fick nya möjligheter att lyssna och läsa av information.

Källa: Nationalencyklopedin

9Illustration: Julia Warg

10

Internet blir en allt större del i vår vardag. Numera betalar de allra flesta sina räkningar via internet och man kan till och med beställa hem matva-ror ända hem till dörren. Internet har utan tvekan gjort så att vardagen blivit allt smidigare och lättare. Kan det till och med bli så att vi i framtiden kommer ha möjlighet att rösta via internet? Hur många kommer i så fall vara villiga att göra det istället för att gå till en vallokal?

Internet, snart ett krav i vardagen

där än.” Många hemsidor har numera tagit bort fraktsättet postförskott. För att beställa paketet blir du ibland tvungen att välja direkt kortbetal-ning eller faktura som betalningsätt, något som antingen kräver internet eller innebär att man måste gå till banken för att kunna betala sin vara. Lars tycker inte att man kan räkna med att alla har möjlighet att betala räkningar via internet. Han tycker

I dagens samhälle använder de allra flesta internet dagligen. Det är många som är helt bero-

ende av internet för att kunna jobba, handla mat eller betala räkningar. Men hur ser det egentligen ut för de som saknar både kunskap och till-gång till internet?

Den äldre generationen

Lars Sjöberg, tillhör den generatio-nen som inte växt upp med vare sig dator eller tillgång till internet. Han har under senare år fått hjälp att lära sig enkla saker som att kolla upp telefonnummer eller gå in på internetbanken. En sak han tycker är bra med internet är att man lätt kan hitta telefonnummer, hemsidor eller liknande. Något han ser som en nackdel med internet är att många blir väldigt beroende av internet och känner att de hela tiden måste vara uppkopplad. Lars nämner också att han på sena-re tid märkt hur praktiskt det kan vara att använda sig av olika playka-naler för att se på de program man missat och på så vis slipper förhålla sig till en speciell tv-tid.

Beställningar via internet

”Internet är en bra sak, men det kräver mycket kunskap. Jag hör till de som inte lärt mig datorer och därför inte kan använda internet lika lätt, men om man lär sig grunderna är det något som är mycket använd-bart. Jag är som lite kluven över att betala räkningar via internet, för att jag har ju som inte kommit in i det

istället att postförskott alltid ska finnas som ett alternativt betalme-del.

Röstning via internet

Om det fanns möjlighet att rösta via internet i det kommande valet är det något Lars skulle kunna tänka sig. Just för att det skulle vara praktiskt och innebär att man inte behöver gå till någon vallokal.

Text & foto: Hanna Sjöberg

11

Jan Larsson 41 år, Historielärare

”Nej, jag skulle hellre gå till en vallokal. Jag är van vid det och vet hur det går till. Den metoden känns också säkrare.”

Annika Johansson 60 år, Svensklärare

”Ja, det skulle jag kunna tänka mig. Förutsatt att röstningen sker under säkra former.”

Robin Stattin 18 år, El- och energiprogrammet

”Ja, det skulle jag kunna göra. Det känns smidigare att rösta via internet än att gå till en vallokal.”

November Walter 20 år, Estetiska programmet

”Ja, det låter lättare att rösta på internet, då slipper man dessutom gå till en vallokal.”

Olivia Alstermark 17 år, Teknikprogrammet

”Ja, om det är säkert och det går rätt till.”

Skulle du kunna tänka dig att rösta via internet i kommande val?

Text & foto: Gabrielle Sundin

12

Demokrati för världen -i tiden.

De flesta länderna i världen är formellt sett demokra-tier. Men det är endast 25

länder som räknas som fullvärdiga demokratier. För att anses som fullvärdig demo-krati måste man uppfylla vissa krav som ställs av såväl, FN, EU och The Economist Intelligence Unit. Den sistnämda är också den organisation undersöker om kraven uppfylls. Några utav kraven länderna måste uppfylla är; att landets val är rätt-visa och gratis, att det är säkert för folk som röstar och hur självständigt landet är.

Med hjälp av dessa frågor och många fler kan man alltså statistiskt avgöra om ett land är demokratiskt eller inte.

Saudiarabien och Burma

Även om majoriteten av världens länder inte lyckas uppfylla kraven som krävs för att fullvärdigt kunna kalla sig demokratiska så är det endast två länder som uppger sig vara något annat än en demo-krati. Dessa två länder är Saudia-rabien och Burma som upprik-tigt säger att de är diktaturer och

det råder det ingen tvekan om. Saudiarabien är nämligen en teokratisk absolut monarki där Abdullah bin Abdul Aziz är kung och politiskt överhuvud. I Saudiarabien har man aldrig haft ett nationellt politiskt val sedan landet grundades och de enda lagar man har och nånsin har haft är baserade på det som står i Koranen. Alltså om man begår ett brott i Saudiarabien så straffas man ganska hårt. Man kan till exempel bli stenad, halshuggen, piskad eller till och med få kroppsdelar ampute-rade. Men det är inte allt! I Saudia-rabien har de även straff för männis-kor som blir påkommna med att utöva “trolldom” eller “magi” och om domstolen anser dig skyldig så är det dödstraff som gäller. Dödstraff innebär att man avrättas offentligt.

Bra eller dåligt system?

Många av västvärldens organisatio-ner så som “Human Rights Watch” och “Amnesty International” är mycket upprörda över både Saudi-arabiens rättsystem och även det bryska straffsystemet, även om vi i västvärlden kanske anser det som brutalt och inhumant att ha ett

sådant “medeltida” straffsystem så tycker majoriteten av Saudiarabiens att systemet är bra eftersom att det gör att brotten minskar.

Nordkorea sist

Trots Saudiarabiens politiska till-stånd så är de inte längst ner på The Economist Intelligence Unit’s demokrati-index. Saudi Arabien finner vi faktiskt på plats 163 av 167 och på just plats 167, längst ner på listan, Nordkorea. Nordkorea har varit väldigt uppmärksammat i media på grund av diverse dispy-ter om bland annat kärnvapenkrig. Anledningen till att landet är längst ner på listan är troligtvis på grund av hungersnöden bland dess befolkning och landets kritiska tillstånd i överlag.

Man kan utan tvekan säga att Sverige är ett av de mer lyckligt lottade länderna. Även om vi inte alltid uppskattar våra politiker och ämbetsmän så slipper vi åtminstone svälta och behöver inte frukta att tingsrätten väljer att avrätta oss på allmän gata.

Det finns ungefär 240 länder i världen varav cirka 200 länder är självständiga stater. 25 av världens länder räknas som fullvärdiga demokratier. Med det menas att 25 länder lever upp till The Economist Intelligence Unit’s årliga demokrati-index som baseras på 60 frågor med upp till giltliga svarsalternativ. Det är befolkningen i sig som svarar på frågorna som skickas ut i form av frågeformulär. Om inte befolkningen tillåts/lyckas svara på frågorna bedömer experter istället vilket svar som lämpar sig bäst. För tillfället är Norge överst på listan medans Sverige ligger på en fjärdeplats.

Text: Erika Östlund, Illustrationer: Julia Warg

13Barack Obama, USAs president Kim Jong-un, Nordkoreas president

Fredrik Reinfeldt, Sveriges statsminister Vladimir Putin, Rysslands president

Visste du att det finns ungefär 7000 levande språk i värl-den, det vill säga 7000 språk som har infödda talare? Man

kan alltså anta att det är svårt att nå fram med politiska budskap till hela landets befolkning, det kanske också är

därför som inte alla länder är demokratiska?

14

Nelson Mandela 1918 - 2013

15Fotograf: Hans Gedda

16

“ Education is the most powerful weapon you can choose to change the world. “

Nelson Rolihlahla Mandela föddes den 18 juli 1918 i Mvezo, Umtatu, i södra

Sydafrika. Vid 5 års ålder arbetade han med boskap som herdepojke. Det var först när han var 7 år som han tilldelades namnet Mandela av sin lärare, då det på den tiden var vanligt att man gav afrikanska barn engelska namn.

Det var i skolan som Nelson för första gången kom i kontakt med de “vita” människorna. Som 16 åring skickades han till internatskola och fick så bra betyg, att när han var 21, kom in på Fort Hare-universitetet. I Sydafrika på den här tiden var allt väldigt uppdelat för svarta och vita. Men det struntade han i. “Det vikti-gaste är rättvisan” sa han och blev utslängd från universitetet.

Mandela lyckades fly till Johan-nesburg. Där han hittade ett jobb som gruvpolis men blev sedan avske-dad. Istället jagade han sin dröm om att bli advokat och till slut fick han jobb på ett advokatkontor, tack vare sin vän, Walter Sisulu.

Den politiska banan

Mandelas vänner ville få honom intresserad av politik och lyckades övertala honom att följa med på ett av African National Congress (ANC) partimöten. Mötena var intressanta, tyckte Mandela, för att alla fick komma till tals och säga sin åsikt. Dock så lyssnade han mest, precis som han hade lyssnat på hövdingarnas möten när han var mindre. Efter att ha följt med på en demonstration mot en prishöjning av bussbiljetterna, blev han slutligen intresserad av politik. 1942 blev han medlem i ANC.

för att ha planerat ett guerilla-krig och mycket annat också. Men han och alla inblandade nekade till det mesta, däremot medgav de att de hade orsakat sabotage. Mandela och flera andra dömdes till livstidsfäng-else.I fängelset fortsatte han bekämpa apartheid med kontakter som han ska ha haft utanför fängelset.Det var först när den dåvarande president Botha fick en stroke och därför ersattes av en ny president som Mandela fick sin frihet åter. Den nya presidenten, F.W de Klerk, ansåg att apartheid var ohållbart därför valde han senare att frige Mandela och legaliserade även hans organisation, ANC.

Nationens fader

Under sin levnadstid inspirerade han många män och kvinnor värl-den över för sitt mod och otroliga envishet i sin kamp mot apartheid och även nu efter hans bortgång fortsätter människor inspireras och minns honom som en av vår tids största hjältar. Många sydafrikaner betraktar honom som “nationens fader” och anses även vara något av ett helgon. Det finns mycket att berätta om Mandela och hans kamp emot apartheid. Men man kan utan tvekan säga att han är en av de som har berört oss mest och han är utan tvekan en utav historiens mest omtalade människor. Det är tveklöst att hans budskap kommer leva vida-re från vår generation och till nästa. Han är trots allt en av vår tids största hjältar.

Mandela fortsatte arbeta på advo-katkontoret och studera juridik. Men han blev mer och mer intres-serad av politik och det tog allt mer av hans tid. 1944 bildade han och vännerna Sisulu och Tambo ANCs ungdomsförbund, African National Congress Youth League (ANCYL).

Mandela engagerade sig i kampen mot apartheid. Med inspiration från Indien och Mahatma Gandhi, försökte han förändra lagarna genom en icke-vålds kampanj. Inom ANC fanns det många tankar och åsikter vilket gjorde att det ofta uppstod konflikter om hur man skulle gå till väga.

Tiden i fängelse

Den 5 augusti 1962, arresterades Nelson Mandela. Han anklagades för att ha uppmuntrat till strejker på olika arbetsplatser och för att ha lämnat landet utan tillåtelse. Han valde att representera sig själv i domstolen med Slovo som juri-disk rådgivare. Mandela planerade att använda sin rättegång till att uppmärksamma ANC’s moraliska opposition emot rasismen och under tiden skulle supportrar demonstre-ra utanför. Men han “försvårade” processen genom att bära en tradi-tionell kaross, han vägrade även att tillkalla några vittnen vilket ledde till att hans tid i domstolen snabbt tog slut och han dömdes till fem års tid i fängelse.

Bara ett år senare, medan Mande-la fortfarande befann sig i fängelset, fann polisen mer information om Mandela som i deras ögon var straff-bara, det togs upp i domstolen och denna gång var Mandela anklagad

Nelson Mandela

Text: Erika Östlund & Paula KottelinFotografier: Hans Gedda

Med tillstånd av fotografen

17Fotograf. Hans Gedda

18

En värld där man kan vara fri på riktigt

Jag börjar med att fråga den egentligen simpla frågan ”vad är demokrati?”. Enligt Marias

egna synsätt är demokrati rösträtt för alla, att man ska kunna ta del utav de mänskliga rättigheterna (enligt FNs dokument), och att man ska kunna delta och påverka på precis lika villkor i samhället.

Jag kan inte annat än att hålla med, men jag funderar på om är Sverige i så fall är en fungerande demokrati – Maria menar att det beror ju på, ur ett globalt perspektiv är nog Sverige ett utav de mer välfungerande demo-kratierna men det är inget man ska ta för givet. Hon menar att nackde-len med demokrati är att egentligen kan vem hem helst bli invald, och hon tar följande exempel: Om Sveri-gedemokraterna blir valda har det antagligen skett på ett demokratiskt sätt men konsekvenserna kan bli att Sverige blir mindre demokratiskt i efterhand.

Hon fortsätter med att säga att eftersom Sverige liksom har sluppit

undan så kan det vara lätt att ta det lite för givet och bara tro att det alltid kommer vara likadant. Vi pratar lite mer om olika demokratiproblem som man kan tyckas hitta i den välfungerande demokratin Sverige, till exempel att det är många med mindre utbildning och liknande som kanske känner att de inte kan rösta på grund utav det och därmed börjar prata om hur kan Sverige bli bättre. Maria är snabb med svar till frågan och säger att hon skulle vilja att alla politiker tänkte om och gick ut mer och var bland folket liksom, börja finnas på sociala medier mer och sånt. Det skulle nog göra myck-et, att få en chans att höra hur folk tänker på riktigt.

“Likabehandling är ett dumt ut-tryck”

Min stora fundering är hur Kram-fors är på den fronten egentligen? Maria menar att det har blivit bättre. Även om allmänheten får vara med lite sent så har Kramfors gått framåt

i alla fall. Ett problem är dock att eftersom det är mer eller mindre självklart att det ska vara ett rött styre i Kramfors kommun, så har de liksom latat till sig lite. Även fast hon inte heller vill ha ett annat styre menar hon att det är väldigt viktigt att inte sluta försöka bli bättre bara för att man nästan vet att det blir så. Vi pratar mer om hur det fungera-rar i Kramfors på ett mer partipoli-tiskt plan och sen går vi vidare med frågan ”vad är likabehandling?”

Maria menar att det är ett ”dumt” uttryck och förklarar det med att man inte kan behandla alla exakt lika utan måste tänka på att alla har olika förutsättningar och därmed kan man inte tänka så. Fast vi alla är lika värda, ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter så bör man tänka på individen också. Det är ju ett intressant tankesätt tänker jag, många ser bara likabehandling som något positivt utan att tänka vidare vad det kan betyda.

Jag ställer nästa fråga om hur hon

Maria Thunberg, 34 år jobbar som asyl- och folkhälsosamordnare på Kramfors kommun och är även ordförande för Vänstern i Kramfors. Jag träffar Maria på Ådalsskolan för att prata om demokrati, likabehandling och jämställdhet.

anser att likabehandling fungerar i Sverige. ”Nej. Det skulle det korta svaret vara på den frågan.” Hon förklarar vidare att man hela tiden på olika sätt får ta del av diskrimine-ring som sker i vårt samhälle. Även fast det finns en lagstiftning som ska på nåt sätt skydda, så sker det hela tiden i alla fall och därmed är Sverige definitivt inget direkt före-döme. Hur ska Sverige förbättra det då? Maria vill utbilda säger hon, vet verkligen en människa som alltid är inom samhällets ”norm-ramar” hur det ser ut utanför? Så om man utbildar de som styr så kanske man börjar märka en skillnad genom lagstiftning och olika satsningar.

Vi tappar bort oss i diskussion om normer men kommer tillba-ka till ämnet om hur det ser ut i Kramfors kommun gällande likabe-handling. Maria tror att Kramfors är duktigt ändå, att de hela tiden försöker förbättra och tänka på vad de tror folket vill ha och behöver. Jag känner att jag inte kan se det här

alls på samma sätt, att kommunen definitivt behöver prata mer med allmänheten, alltså inte bara enga-gerade äldre utan kanske försöka nå ut till den yngre befolkningen också. Hon håller med till viss del men ändå, hon menar att de försöker.

Teoretisk jämställdhet

Diskussionen fortsätter till andra saker kommunen kan göra bättre, om kollektivtrafik och om hur det har fungerat med invandringen. Maria säger att hon tycker det har gått ovanligt bra med invandringen under senaste halvåret men att om man kanske tänkte lite längre så skulle det kunna bli och förhopp-ningsvis kommer det att bli ännu bättre. Jag tänker lite på människors reaktioner innan Kramfors tog emot flyktingarna. Jag vet hur människor pratar nu och hoppas bara på att jag har haft otur att bara höra negativa delen. För att ta oss vidare till nästa ämne ställer jag frågan ”vad är jämställd-

het?” och får ett snabbt svar. ”Jämställdhet är att män och kvin-nor ska ha samma rättigheter, skyl-digheter och möjligheter.” Hon säger att egentligen är det väl inte bara män och kvinnor men det är första kopplingen som görs. Det förstår jag, med tanke på hur debat-terna brukar se ut. Men ändå tänker jag att jämställdhet är väl att exakt alla ska ha precis samma rättigheter och så.. Maria håller med men väljer att fortsätta diskussionen ur eget perspektiv. Medan vi går vidare med att prata om hur jämställdhet fung-erar i Sverige. Och ännu en gång får jag ett rakt nej som svar, för även fast vi har lagar och så för att det ska vara jämställt funkar det bara inte så, ännu mindre när man tänker utan-för endast män och kvinnor.Här måste vi också utbilda mer för att bli bättre, och hoppas lite på samma sätt att det märks på lagstiftningar och så vidare hur det förändras. Inte så mycket kommentarer, det jag tänker på är hur jämställdhet ses

20

“Människor söker en syndabock för de ökade klassklyftorna.”

Maria Thunberg, kommunalpolitiker

Text och foto: Oumaima Lamloumi

utav allmänheten och tänker att det är nog inte samma önsketänkande överallt. Vi kommer in på hur det är i Kramfors kommun men jag får ett osäkert svar. Det är väl lika som det är i hela samhället. Men ändå tror vi båda att Kramfors kan vara lite duktigare än vi kan tänka oss just nu. Jag tänker att Kramfors är upptaget att göra skillnader på andra plan så om man skulle utelämna kvinnor också finns det nog inte så mycket kvar. Vi kom in på ämnen om hur det kan gå i framtiden med tanke på hur det har sett ut i hela Europa under senare tid och därmed kom vi in på valåret 2014.

En ny generation har rösträtt, mycket har ändrats på de här fyra åren så vad hoppas vi och vad tror vi? Kommunalt tror Maria att det inte kommer ändras så mycket egentligen men hon hoppas på att se fler ungdomar i kommunfullmäk-tige. Tydligen behövs inte någon utbildning eller något liknande utan så länge man är med i ett parti, är engagerad och blir vald så kan en få sitta med. Vi kommer in på hur det kommer fungera med röstning-en och vad vi tror kommer hända i Sverige. Maria tror att det blir reger-ingsskifte, antagligen Socialdemo-kraterna och förhoppningsvis att det blir S V och MP för det menar hon Sverige behöver nu.

”Jag är också jävligt rädd för

att Sverigedemokraterna kommer få mycket röster.” säger hon och förklarar att eftersom med styret som varit skapats mycket klassklyf-tor och så har det skapat en grund till det för att man vill gärna hitta något att skylla på och det är precis det Sverigedemokraterna ger. I lite positiva tankar säger hon också att hon hoppas att FI får tillräckligt med röster för att kunna sitta med i riksdagen eller åtminstone så pass många röster att det syns i alla fall. Jag förstår rädslan för Svergiedemo-kraterna för att det är så att många pratar för dom på olika sätt trots ständiga skandaler. Om Sverige skulle vara tryggt liksom.

En värld där man är fri på riktigt

FRA blev snabbt nästa diskus-sionämne, Maria säger att hon tycker sånt är bara läskigt. Att ok männis-kor som menar att ”jag har inget att dölja” men du kanske får det ifall vi ska ha partier som Sverigedemokra-terna och Svenskarnas parti i styret. Och att de har lämnat ut informa-tion till andra statsmakter liksom det de sa att de inte skulle göra från början. Jag känner mig sjukt otrygg i ett land som vill bevaka mig hela tiden, jag tror också att även fast man inte gör något fel kommer man börja censuera sig själv och då kan vi ju skita i yttrandefrihet totalt bara.

Om man inte ska kunna prata i tele-fonen utan att någon gubbe nångon-stans lyssnar. Nej säger jag nu.

För att byta ämne bara frågar jag om röstning på nätet. Som ett kompliment ja kanske det låter lock-ande så länge det inte går att hacka. Vilket jag inte tror är möjligt, nu för tiden kan människor komma in överallt, så jag vet inte.

För att avsluta denna dryga två timmars intervju ställer jag ulti-mata frågan. ”Hur ser din perfekta värld ut, alltså om du fick bestämma precis hur du vill?” Det här var nog favvo-frågan, hon berättar hur hon ska ha en värld där det är jämställt på riktigt, hur det inte skulle finnas några normer. Det skulle bli jämställt på ett ekonomiskt plan, man skulle gå tillbaka lite och börja leva i mindre samhällen liksom. Man skulle ha något typ av parla-ment men med ett mer personligt ansvar eftersom det är från de här små samhällena. Det skulle inte finnas några gränser, det skulle vara en värld. En värld där man känner sig fri på riktigt. Visst låter det fint?

21

22

En fredlig protest

Den 18 september greps två Greenpeaceaktivister på Gazproms oljerigg utan-

för den ryska kusten. Dagen efter bordade den ryska kustbevakningen olagligt Greenpeace fartyg Arctic Sunrise på internationellt vatten och förde alla medlemmar i grup-pen Arctic 30 i till Murmansk där de häktades.

Aktivisterna innehöll bland annat svenske Dima Litvinov. Gruppen anklagagas för huliganism. Deras mål var att protestera mot oljeriggen Gazproms. De har nu släppts mot borgen efter 2 månader i häktet. Men de står fortfarande inför myck-et allvarliga anklagelser och riskerar ett fängelsestraff upp till sju år, för

ett brott de inte begått.Miljontals människor världen

över kräver att åtalen läggs ner.Hittills har över 2 miljoner

människor världen över skrivit brev till ryska ambassaden. ”Human Rights Watch”, ”Amnesty Interna-tional” och Nobels fredspristagare är starka namn till protesterna.

Svenska Dima

Dima Litvinov föddes i Ryssland.Han började arbeta för Greenpeace som värvare 1989 i USA. Han har arbetat för Greenpeace på flera olika positioner inom. Bland annat i USA, Ryssland och Sverige och även för vårt internationella kontor. Han har bott och arbetat i Sverige sedan

1994. Dima har tre barn tillsam-mans med sin fru Anita. Han har arbetat mot allt ifrån kärnvapen-prover till illegalt fiske och har lång erfarenhet inom miljöfrågor.

Greenpeace blir till

När organisationen startades hade de namnet ‘‘ Don’t Make a Wave Committee’’ men bytte namn till Greenpeace när dom började arbe-ta med fler och fler miljöproblem. Namnet reflekterar deras arbete för en ekologisk balans och en värld i fred.

1979 var året då Greenpeace blev en professionell miljöorganisation då dom arbetar med alla miljöpro-

Medlemmarna i Greenpeacegruppen ‘’Arctic 30’’ sitter åtalade för sjöröveri i Murmansk.

Illustration: Tobias Berglund

23

blem världen över.

SIFO-undersökning

SIFO har genomfört en opinionsun-dersökning med att intervjua 1000 personer om hur de ser på oljeborr-ning i Arktis.

•83 % av svenskarna anser att Sverige ska arbeta för att stoppa olje-borrning i Arktis.

•Av de rödgröna partiernas välja-re vill 88 % att Sverige ska arbeta för att stoppa oljeborrning i Arktis (Miljöpartiet 98 %, Vänsterpartiet 89 %, Socialdemokraterna 86 %).

•Av regeringspartiernas väljare vill 80 & att Sverige ska arbeta för att stoppa oljeborrning i Arktis (Centerpartiet 97 %, Folkpartiet 80

%, Moderaterna 78 %, Kristdemokraterna 74 %).

•84 % av alla tillfrågade svarar att de kan tänka sig välja bort bränsle som kommer från olja i Arktis.

Frihet

Aktivisterna i är nu frisläppta från fängelset men åtalen står kvar.

Stöd svenske Dima och resten av aktivisterna. Varje röst räknas.

Foto: Greenpeace

Foto: Greenpeace

Text: Felix Selander

Fakta om Greenpeace

Startade för 42 år sedan, 15 September 1971En grön och fredlig väg var syftet när en liten grupp aktivister åkte till USA i en liten segelbåt för att protestera. Kärn-vapentest, 3000 hotade havsuttrar och vithövdade havsörnar stod på tavlan. Dom misslyckades med protesten men drev senare en debatt och lyckades att få kärnvapentesterna i Amchitka att upphöra.Senare under året så förvand-lades ön till ett fågelreservat.De har gått från ett fåtal till miljon-tals anhängare under åren. Förutom kärnkraft jobbar Greenpeace med allt möjligt inom miljöfrågor. Bland annat med skog, klimat och hållbart jord-bruk.De har flera fartyg som agerar över hela världen, Espenrenza, Rainbow Warrior och Arctic Sunrise. Den sist nämnda var i Ryssland som gruppen ‘’Arctic 30’’ använde.

24

25

Ett tryggt steg i rätt riktning

Under det fyra och en halv timmes långa mötet som var den 9:e december

2013 beslöts det att Ådalsskolan i Kramfors kommun skulle hbt(q)-certifieras. Detta efter att motionen först avslagits hos BKU tidigare i år pågrund av ekonomiska skäl. Men nu sade alla utom ett parti att det borde ske. Ingen i nämnden har någonsin varit med om en vändning som denna förut.

Normen bryts

Rektor Mikael Wiklund för Ådals-skolan säger med glädje i rösten att det här är en händelse som kommer att betyda mycket för många indivi-der runt om i landet och att det är en normbrytande händelse som är värd att ta plats. Han ser fram emot det som väntar i framtiden. Han tror och hoppas på att det kommer att bli spännande diskussioner och acceptans inom ämnet utifrån den utbildning de anställda på skolan ska få gå igenom och elevernas reak-tioner.

“Vi kanske måste tänka ett varv till varje gång innan vi gör något.” säger han med en beslutsam men positiv röst och med det menar han att de fördomar och slutsatser vi redan har kanske inte är det som är

verkligheten i varje gång.Maria Thunberg och Jon Björk-

man (V) är två av de som var med att bringa fram motionen och båda två är oerhört glada efter beslutet. Båda är även nyfikna på hur det kommer att bli efter certifieringen som enligt målet ska vara klar år 2015.

“När man har frågat vuxna hbt(q)-personer om det har varit svårt att komma ut eller vara öppen på sina arbetsplatser så står läraryrket i topp. Inte kanske bara gentemot att man har kollegor som kanske har problem med det. Men man känner att det är svårt gentemot ungdoms-gruppen, gentemot föräldrar, gente-mot att det är ett yrke som är ganska utsatt.” säger Thunberg. Men hon tycker även att de personerna skulle vara bra förebilder för bland annat elever då de visar att det är okej att vara sig själv. Det är att bryta normen på ett bra sätt.

“Jag är fortfarande ‘hög’ efter beslutet!”

Jon Björkman berättar om hur han hade förberett sig att strida för motionen och hur han hade tänkt ut en plan över hur han skulle agera. Efter första gången han hade varit uppe i talarstolen och talat för motionen var det Micael Melan-

der (S) tur att gå upp och tala om hbt(q)-certifieringen. Jon satt länge och funderade på vad det var han ville ha fram med sitt tal och plöts-ligt förstod han att Melander yttrade bifall för motionen. Allt släppte för Jon efter att nästan alla partier bifo-gade och andra gången han var upp för att tacka alla för deras stöd kunde han inte hålla tårarna tillbaka och med glädjegråten i halsen försökte han att beskriva hur tacksam han var. Men det gick inte.“Jag är fortfarande ‘hög’ efter beslu-tet!” säger han med en oerhört stark och lycklig röst med glimten i ögat och med ett brett leende över hela ansiktet.

Maria Thunberg som var hemma med en förkylning satt otåligt och försökte att följa mötet från bland annat Twitter och hon ville även vara en del av det hela och då bestämde hon sig för att göra ett Youtube-klipp med hennes åsikter och tankar. Men just då hon tänkte påbörja det ringde P4 Västernorrland till henne och gav henne möjligheten att yttra sig där.

“Ni Twittrade ju så jävla lite! Så jag satt där hemma och bah ‘Men alltså vad skriver ni?’ Men också när det började såhär: ‘Ådalsskolan ska certifieras’ skriver miljöpartiet. Och jag bah ‘Äre sant? Menar du allvar?!’ Och då börjar tårarna rinna för att

Den långa vägen till ett mer rättvist samhälle har just påbörjats då beslutet om att Ådalsskolan ska HBT(Q)-certifieras har godkänts. Nästan alla i kommunfullmäktige var eniga med beslutet.Lyckan spreds med glädjetårar och applåder.

26

Text: Opal Löfving & Celinn Wallin

Fotograf: Opal LöfvingModell: Thimmy Finstad

Jon Björkman och Maria Thunberg stolta och taggade för certifieringen.

jag tänker på alla och hur mycket det här betyder.” berättar hon ivrigt med ett skratt och en sådan lycklig blick att hon inte kan sluta att le.

“Det här är ingen skolfråga. Utan en samhällsfråga.”

Både Jon Björkman och Maria Thunberg tycker att det här är en stor händelse för alla i Kramfors samhälle och resterande Sverige. “Sen tycker både Maria och jag att det här inte är en skolfråga. Det här är en samhällsfråga. Men vi måste börja någonstans och Ådalsskolan är det bästa stället tyck-er vi att börja på.” säger Björkman och Maria instämmer nickandes.

“Jag kan inte vara så orättvis så att jag behandlar alla lika.” berättar Thunberg att en klok äldre man hade sagt till henne för några år sedan och det var en av de smartaste sakerna hon någonsin hade fått höra.

Hur kommer samhället reagera?

“Det har redan kommit in nega-tiva reaktioner om att det här inte är viktigt. Men det beror på okun-skap.” säger Thunberg och de båda håller med varandra om att de normer vi har i vårt samhälle måste brytas och att vi alla borde acceptera varandra just som vi är. Och redan nu genom att motionen publicera-des har BAS-nämden beslutat att alla som jobbar inom socialtjänsten ska få en fortbildning inom ämnet hbt(q) under år 2014.

Noll!

Målet är att nå ut i alla platser runt-om i Sverige. På ålderdomshem, förskolor, grundskolor. Överallt. Ådalsskolan är nu den första skolan i hela Sverige som har bifallit certifie-ringen och det är ett stort framsteg för oss alla individer för acceptans och öppenhet. Många brinner för

det här och vill att det ska spridas runt om i landet och visa att det inte är något fel, utan bara någons personlighet och sätt att vara.

“Noll! Det här är första skolan!” svarade Jon Björkman snabbt då vi ställde frågan om hur många skolor det fanns i Sverige som hade certi-fieringen.

“Ett öppnare och mer inklude-rat samhälle. Det säger allt.” säger Björkman med stora förhoppningar för framtiden.

27

Q ueer är ett ord som man kan använda för att beskriva sig själv om man till exempel

inte vill tillhöra ett visst kön eller en viss sexuell läggning. Det kan också vara ett sätt att visa att man tycker att heterosexualitet inte ska vara ett ideal i samhället, eller att tjejer och killar inte måste vara på olika sätt.

Inte ett ord att skämmas över.

Själva ordet ”queer” kommer från engelskan och betyder ”konstig”. Det var från början ett skällsord som

en del människor använde för att peka ut homosexuella män eller män som inte var tillräckligt ”manliga”. Många som kallades queer bestämde sig för att inte skämmas för det, utan istället använda ordet själva – med stolthet.

Att inte gruppera sig.

I samhället finns många idéer om hur någon ska vara som kille eller tjej, eller som homo-, bi- eller hete-rosexuell. Själv kanske man tycker att könet eller den sexuella lägg-

ningen inte är så viktig, att det finns viktigare delar av ens person-lighet. Många vill inte vara ”tjejig” eller ”killig” på det sätt som andra förväntar sig. En del tycker inte att människor kan delas in i grupper beroende av könsorgan eller vem man blir kär i eller kåt på. Då kan man kalla sig queer.

Text och illustration: Cellin Wallin

Vad är Queer?Queer är ett nytt begrepp som används inom sexuella läggningar. Men vad betyder det egentligen?

28

Är det rätt att säga att rosa är en tjejfärg och blå är en kill-färg?

På jämställdskola.se skrivs det att genus är nånting vi skapar hela tiden varje dag.

Att dela upp kvinnligt och manligt är en mycket stark uppdelning som vi oftast gör omedvetet i samhället, men ser olika ut i olika kulturer, tider och delar av världen. Genus kan handla om makt, det kan visa

skillnader mellan kvinnor och män i olika nivåer i livet.Kvinnor möter motstånd i andra kvinnor och lever sina liv genom att övervinna dem, medans män lever sina liv som män helt enkelt.

Genus förr

Genushistoriker beskriver att stör-re del av resultaten från forskning inte alls gäller kvinnor, det sägs att människorna hade mer frihet förr i tiden men enligt historikerna gällde

det bara män. På vissa sätt var det tvärtom för kvinnor, så därför har det inte forskats så mycket om det.

“Det är bra tycker jag!”

I vårat samhälle tycker människor väldigt olika om genus. Vi gjorde en undersökning där vi frågade några människor vad de tycker om att man delar upp saker i kvinnligt och manligt.

Samhället består av olika grupper och bestämmer vem och vad du är.Ordet Genus är begreppet som värderar hur ojämnställdhet och jämnställdhet skapas. Det är ett begrepp som kan framhäva skillnadermellan män och kvinnor i samhället. Men det är även en betoning av sociala villkor och den kultur man lever i som formar människors möjligheter.

Typiska tjej-och killsaker?

Yvonne Hirdman

”Kön är något man föds med. Genus är något man formas till.”

29

Helena Bylund Emmy Nilsson

Svaren vi fick var väldigt olika.Medan en person tyckte att det var bra tyckte tre stycken att det inte spelade någon roll, men bara två personer svarade mer utförligt.

“Bidrar till indelning”

“Jag tycker att det är dåligt för att är man till exempel i den åldern då man använder leksaker så vet man ju inte om det är kvinnligt eller manligt.

Vad tycker du om att man delar upp saker i kvinnligt och manligt?

Men om man tvingar på dem leksa-ker som Barbiedockor till flickor och tuffa bilar till pojkar så bidrar man till en sorts indelning.Barn ska få leka med vad dem vill.” säger Helena Bylund.

“De anses som onormala”

“Det är dåligt eftersom vi är födda till ett visst kön men inombords kan känna helt annorlunda. Det är därför viktigt att man själv får välja över sin personlighet utan att bli

dömd av samhället. Det problemet vi har idag är att det inte är okej för en tjej att leka med bilar och för en kille att leka med Barbie utan att de anses som onor-mala.” säger Emmy Nilsson.

Med det menar de att vi måste accep-tera att det man tycker är kvinnligt kan vara manligt och manligt kan vara kvinnligt, innan vi sätter grän-ser.

Text: Mia Djupenström & Emma TimanFoto: Mia Djupenström

30

Genus i spelvärlden

Hur tycker du att killar blir behandlade i spelvärlden?

Amanda: om killar gör fel, spelar fel eller är allmänt dumma blir de mobbade. Hon ger ett exempel som League of Legends, ett världsledan-de spel inom E-sporten. Om man ’’feedar’’ alltså ofta dör under spelets gång kan man bli kallad för ill exem-pel ”noob” som betyder nybörjare. Thimmy: eftersom det är fler killar som spelar blir de behandlade bättre jämfört med hur tjejer blir behand-lade.

Hur tycker du att tjejer blir behandlade i spelvärlden?

Amanda: de flesta killar är snällare mot tjejer då många antar att tjejer är mycket sämre på spel. Amanda har själv upplevt en sorts särbehandling inom spel då hon fått mer respekt och blivit behandlad bättre när hon gjort något misstag jämfört med när en kille gjort ett misstag.Thimmy: Kvinnorna behandlas

antingen som sexsymboler eller som att de inte hör hemma i spelvärlden.

Varför tror du att killar framställs som bättre på spel än tjejer? Amanda: det är vanligare att killar spelar spel och det gör att man antar att killar överlag är bättre än tjejer.

Thimmy: det är vanligare att killar spelar vilket gör att de tar för sig mer plats.

Vad tycker du om den manli-ga spelkaraktären i till exempel League of Legends?

Amanda: den manliga spelkarak-tären är mer påklädd än vad den kvinnliga är. Deras armor, alltså rust-ning är mycket större.

Thimmy: överdriven ibland, de är ofta stora och pampiga. Männen har mer heltäckande kläder. Rustningen ser större och mäktigare ut. Detsam-ma gäller deras vapen.Vad tycker du om den kvinn-

liga spelkaraktären i till exempel League of Legends?

Amanda: den kvinnliga spelkaraktä-ren är mer naken än vad den manli-ga är. Kvinnorna är sexigare och mer avklädd. I spel som till exem-pel League of Legends eller World of Warcraft så har kvinnorna oftast stora bröst med endast en bh som täcker dem. Underdelarna brukar bestå av väldigt korta kjolar eller shorts.

Thimmy: de kvinnliga karaktärerna är klädda för att fånga uppmärk-samhet och dra till sig blickar. De är gjorda för att killarna ska ha något attraktivt att kolla på.Kvinnorna är mer nakna och visar mer skinn. Dock tycker Thimmy att både de kvinnliga och manliga karaktärer-na ska ha lika mycket kläder på sig.

Genus är ett begrepp som används för att urskilja vad som formar kvinnor och mäns sociala beteende. Genus är i stort sett hur människor blir kvinnor och män. Men hur är det egentligen i spelvärlden? Vi har intervjuat två stycken personer för att få höra vad de tycker och tänker.

Text: Amanda Lindgren & Sara NorrbinFoto: Amanda Lindgren

Spelkaraktärer: Riot Games & Blizzard Entertainment

31

Amanda Sahlén

Thimmy Finstad

32

Det finns många andra spel där hjälten är en tjej till exempel i Metroid, där du

spelar som den intergalaktiska pris-jägaren Samus Aran som är välkänd för att ha besegrat rymdpiraterna och utplånade de farliga Metroids (flera gånger). Trots att hon först troddes vara en manlig cyborg, visa-des det sedan att hon var en kvinna och blev snabbt klassad som en av de mest kända spel karaktärerna n gonsin. Ett annat exempel är arkeologen och äventyraren Lara Croft från Tomb Raider, som är klassificerad som en av de tuffaste spelhjältinnor-na någonsin. Och när Square Enix köpte upp rätten till Tomb Raider-serien blev hon bara bättre, något vi

ofta inte ser i ett spel.Andra exempel är Jill Valentine och Ada Wong från Resident Evil-serien, Chun Li från Street Fighters, Medu-sa från Kid icarus och Maria Renard från Castlevania.

Damer i nöd?

Men det betyder inte att alla kvinn-liga karaktärer är lika tuffa som Samus, ta till exempel Shirley från Tales of Legendia som blir kidnap-pad flera gånger under spelets gång, samma sak gäller Ashley från Resi-dent Evil 4 och Elise från Sonic 06. Vissa karaktärer är visligen bara där för att bli kidnappade men de är inte bara hjälplösa ”damer i nöd.”

Opassande?

Ett jättebra exempel på när det har gått för långt med designen av en figur i ett spel är Crash Bandicoot. Då Naughty Dog tvingades byta ut karaktären Tawna för att hennes design var för ”opassande” för ett barn/familje-spel och blev ersatt med Crash ’s syster Coco. De som reagerade på Tawna’s design var inte barnen som spelade spelet, utan deras föräldrar.

Omanliga män

Men bara för att kvinnliga karaktä-rer inte blir kidnappade hela tiden så är inte alltid manliga karaktärer tuffa hela tiden. Ett exempel är Otacon från Metal Gear Solid, han kanske är smart men han är allt annat än modig eller tuff. Mario’s egen bror

Många tycker att vissa spel kan vara väldigt sexistiska, men är det verkligen det? Personligen tycker vi inte det, men vi kan se varför många tycker det. I spel som till exempel Mario, som går ut på att rädda Peach i nästan alla spelen, eller The Legend of Zelda som oftast slutar med att du måste rädda Zelda, där kan vi se varför många anser att det är så, men det betyder inte att alla spel är sexistiska.

Samus Aran: Metriod Other M

Är dataspel sexistiska? Bild: Nintendo

33

Luigi är en av de fegaste spelka-raktärerna någonsin. till och med när Luigi fick sitt eget spel var han rädd under hela spelets gång och istället för att rädda Peach gick det faktiskt ut på att rädda Mario.Folk kan tycka att många karaktärer kan vara sexistiskt klädda, så som Ivy från Soul Calibur. Men trots att Ivy har väldigt lite kläder på sig, har hon fortfarande mer kläder än Kratos från God of War serien och de är minst lika tuffa.

Prinsessorna blir hjältar

Peach och Zelda kan vara karaktä-rer som många ser som försvarslösa prinsessor som måste räddas hela tiden, men så är det inte. Zelda blir

oftast inte kidnappad förrän i slutet av spelen, men har hjälpt till tillräk-ligt mycket under spelens gång för att inte kännas som om hon inte bara är där för att räddas, faktum är att utan hennes hjälp hade Link inte kunnat klara sig igenom många av sina äventyr. Till och med Peach som har blivit kidnappad ett dussin-tals gånger, har varit med och hjälpt till i några av spelen och har till och med räddat Mario i sitt eget spel. Så vad säger det egentligen om spel om Mr Video Game själv blir räddad av prinsessan Peach. Är spelen verkli-gen så sexistiska och stereotypa?Även fast de kan se ut som prin-sessorna bara är där för att räddas och hjältarna är alltid män som ska rädda dem, så kan skenet bedra.

I början är hon porträtterad som en naiv, sårbar flicka, men under spelets gång, utvecklas Lara från ett offer av ön och utvecklas till en härdad överlevare.

Luigi kliver ut ur skug-gan av sin bror Mario och in i de dystra skuggorna av ett mycket hemsökt hus, hans första huvud-roll någonsin. Beväpnad med en ficklampa och en anpassad dammsugare, måste Luigi befria herr-gården av Boos och gastar för att hitta sin försvunna bror.

Efter första spelet byttes Tawna ut mot Crashs lillasyster Coco.

Maria kanske såg ut som en förvarslös liten flicka, men hon visades vara en av de starkaste karaktärerna i spelse-rien.

Text: Therese Karlsson & William Vigren

Maria Renard, Castlevania -Symphony of the night

Lara Croft, Tomb Raider 2013 Luigi, Luigis mansion

Tawna, Crash Bandicoot (Vänster)Coco, Crash Bandicoot 2 (Höger)

Bild:Square Enix Bild: Nintendo

Bild: KonamiBild: Naugty Dog

Bild: Nintendo

34

Demokrati är ett grekiskt ord som betyder folkstyre eller folkmakt. Ordet har inte

samma betydelse nu som det hade för antikens greker. Deras åsikt om vilka som var folket stämmer inte överens med vår. Det var bara vuxna manliga medborgare som fick rösta, uteslutande slavar och kvinnor. Den antika demokratin var direkt och endast mycket sällan inbegrep

tendenser till politiska partier. Demokrati är ett sätt för staten att styra samhället, där man tar hänsyn till samhällets gemensamma behov. I västvärlden talar man om den fria demokratin som innebär att makten utgår från folket som får fria val och där vissa fri- och rättigheter är garanterade: yttrandefrihet, rättsä-kerhet, demonstrationsfrihet, osv. Medans i vissa länder i östvärlden,

t.ex. i Kina, där de har mer diktatur-liknande politik där folket får inte vara med och bestämma och har låg yttrandefrihet, utan det är bara den som har makten som bestämmer.

Demokrati är inte densamma idag som förr i antikens grekland. Slavar och kvinnor var inte en del av demokratin. Idag sprids demokrati genom sociala medier. Det har både för och nackdelar.

Vad är demokrati?

Text och illustration: Mimmi Edholm och Johanna Hjeltström

35

En artikel av: Mimmi Edholm, Johanna Hjelt-ström och Angie Gray från HögaKustenskolan årskurs 9.

Sociala medier har gjort det lättare att uttrycka sina åsik-ter och få med sig andra,

t.ex. i Facebookgrupper , olika forum och andra hemsidor där de har, t.ex. en insamling. Men det är även en nackdel eftersom att på vissa ställen blir debatten inte lika offentlig eftersom man måste bli inbjuden på vissa hemsidor och då man kanske inte har en dator eller

Demokrati på sociala medier.

Landets ledare och “dikta-tor”, Kim Jong-un, är den tredje generationes nord-

koreanska ledare. Nordkoreas politik har medfört en självvald isolering från omvärlden, t.ex. straffas man hårt om man lyssnar på utländska radio sändningar. Enligt Nordkoreas internationel-la vänskapsorganisation,”Korean Friendship Association”, är Nord-kora en flerpartidemokrati som garanterar yttrandefrihet för sina medborgare, men alla massmedier är skrikt censurerade. Nätsurfare kan bara gå in på sajter som godkänts av mydigheterna.Yttrandefriheten i praktiken är mycket begränsad och att landets politiska system gör det inte möjligt för folket att förändra vem som styr landet.

NordkoreaNordkorea är en diktatur, vilket betyder att all makt är samlad i en persons eller en grupps hand. Diktatur är motsatsen till demokrati.

kunskapen om hur man gör. Politi-kernas respekt till varandra försvin-ner när det är lättare till personan-grepp. Snart måste man använda sociala media för att kunna vara en del av debatten. Det finns både fördelar och nackdelar men det är ändå ett bra sätt att sprida sina åsik-ter och demokrati.

Text och illustration: Mimmi Edholm

Text och illustration: Johanna Hjeltström

• Den orädde ledaren förtjänar ett stort tack från hela jordens befolkning. Det var nämligen han som uppfann hamburgaren, eller som han kallade den: två bröd med kött. • I ett försök att hålla sig ung så injicerade han sig med blod från oskulder. Det gick sådär.... • Han var också en stor golffantast och en av världens bästa spelare. varje gång han körde en runda, blev det minns 5-6 hole- in-ones. Imponerande? Nej, första gången han spelade så satte han 10 hole-in-ones! Vilken människa!

3 ROLIGA FAKTA OM NORDKOREAS LEDARE KIM JONG-UNS PAPPA

36

1. Nej! Nä, det är väl att göra det lite för enkelt för sig att säga att man behandlar människor olika. Så är det ju. Jag kan ju inte säga att jag behandlar killar lika heller. Målet är att alla ska behandlas lika men jag kan inte säga att det är så. Sen är det säkert olika beroende på vilken lärare det är. Det tror jag också! 2. Nej, inte vad jag märkt, det kan jag säga. Jag är lika förvånad att vi inte har mer motsättningar. Vi har nästan inga motsättningar alls. Förut kunde vi ha lite motsättningar mellan svenska och invandrare, men inte idag. Det tycker jag inte. Det är nog precis lika mycket mellan svenska grabbar som det är mellan svenska och utländska grabbar. Det är ofta killar det handlar om. Det är mycket mindre mellan tjejerna. Så att det är inte synligt, det tror jag inte. Det kanske finns under ytan men det är ju ingenting som jag vet.

Behandlas tjejer och killar lika i skolan?Förekommer rasism i skolan?

Per ÖmanGudmundråskolan

Vi har gjort en undersökning där vi tog reda på hur elever och lärare blir behandlade på skolorna. Vi har frågat några lärare på Ådalsskolan och Gudmundrå skolan vad de har för åsikter om rasism och likabehandling. De flesta lärare har liknande svar. De flestas åsikter är att skolmiljön är bra och att alla behandlas lika, av vad de har märkt själva. Några har dock märkt att vissa har utsatts för kränkande eller rasistiska uttryck. En del påstår att kränkande ord som t.ex. ”bitch” kan användas i ett mer vänskapligt sammanhang istället för att anses vara kränkande. Det är ett ord som tjejer ofta kan kalla varan-dra utan att man tar illa upp. Att tjejer och killar behandlas olika är en självklarhet för många. Lärarna tycker också att det är något som behöver jobbas med eftersom man strävar efter ett lika samhälle och ändå så blir tjejer och killar olika behandlade. De har olika åsikter om hur elev-erna behandlar lärarna. De flesta kan

bara prata för sig själv och hur de har det på deras egna lektioner. Men det är även sagt att eleverna behand-lar lärarna sämre och sämre. Språ-ket har blivit hårdare och klimatet i klasrummen har blivit hårdare.

Fyra röster om likabe-handling och rasism i skolorna

Hur behandlas egentligen elever och lärare på skolan? Behandlas alla lika eller är det klyftor mellan svensk födda och utlands födda och tjejer och killar?

37

1. Vi har en likabehandlingsplan som vi jobbar utifrån. Så om någon har blivit kränkt på något sätt så följer vi den planen, så det tycker jag att vi gör.

2. Det flesta behandlar ju lärarna bra. Sen finns det ju givetvis undan-tag, så är det alltid. Men oftast när det vet att någon blir behandlad illa då har det ju hänt något, så att de blir arga eller förbaskade. Då säger de kanske saker som de inte menar. Sen finns det de som också är medvetet taskiga med lärare. Men det är inte så många.

3. Jag anser ju att alla ska ha lika värde vare sig var man kommer ifrån, så är det ju. Jag tycker att det är jätte viktigt med likabehandling, att man inte blir negativt behandlad för att man är av ett annat kön eller sexuell läggning eller annat land eller annan kultur. Jag vill påstå att jag är ganska öppen i sinnet. Åtmin-stånde vad jag känner nu och vad jag vet och vad jag gör i alla fall. Jag har förhoppningsvis en ganska bra syn på rasism. Jag tycker de är fruktans-värt när det förekommer.

1.Det är svårt att säga för jag har bara min bild, men jag tror att de allra flesta trivs på den här skolan och känner att man kan vara den man är, så tänker jag men kan inte säga att de är så. Men jag tror ändå att de följs ganska bra.

2. Där kan jag åter igen bara prata för mig själv, men mycket bra tycker jag, det är ingen som kastar saker på en direkt!

3. Jag tycker att de är viktigt att vi jobbar med de hela tiden och att man också försöker bemöta den dolda rasismen. Så fort de blir vi och dem, vi och invandrarna t.ex. Det är jätteviktigt att vara vaksam och jag tycker att de är viktigt att prata om de här frågorna väldigt mycket och jag försöker göra det mycket i Samhällskunskapen. Även andra lärare tar upp det.

1. Nej det tror jag inte. Man tror att man har någon förutfattad mening om att killar och tjejer är olika i grunden. Men de tror inte jag riktigt på. Jag tror att vi alla är lika. Men man kan väl se en hårdare attityd mot killar och att man är lite mjukare mot tjejer. Redan från förskolan när de är små tycker jag att man ser skillnad, vilket jag tycker är väldigt skrämmande. Man är en person och inte ett kön.

2. Ja jag har hört elever som inte jag har i skolan men hört kränkande kommentarer och liknade från elev-er som går på andra program och då har jag sagt ifrån faktiskt att jag inte tycker att de är okej.

Text & Foto: Josefin Norlin & Agnes Norrbin

1. Följs regler inom likabehan-dling i skolan?2. Hur behandlar elever lärare i skolan?3. Egen åsikt om likabehandling och rasism!

1. Följs regler inom likabehan-dling i skolan?2. Hur behandlar elever lärare i skolan?3. Egen åsikt om likabehandling och rasism!

Behandlas tjejer och killar lika i skolan?Förekommer rasism i skolan?

Rune Corell Karlsson Gudmundråskolan

Karin Jansson Ådalsskolan

Sandra Glenge Ådalsskolan

38

Två kommentarer om ask.fm

En 16-årig tjej:“Först tyckte jag det var bra, men allt eftersom tyckte jag det var en dålig sida för att dom inte står för vad dom säger. Dom frågar saker dom inte skulle våga säga face to face”

En 18-årig kille:“Jag tycker att det är en väldigt dryg sida men ibland är det intresant. Dock är det väldigt omogna frågor som man inte pallar bry sig om”

Illustration: Sofie Öberg

39

Vad är Ask.fm?

Ask.fm är en hemsida som startade år 2010 i Riga, Lett-land. Med över 60 miljoner

användare.Ask är en plats där du gör ett offent-ligt konto och användare kan skicka frågor till dig anonymt eller inte.I vissa fall har hemsidan funkat bra, men tjänsten har i flera uppmärk-sammande fall använts till sexuella trakasserier, mobbning och mord-hot. Anonymiteten gör att inläg-gen på Ask.fm har en annan karak-tär än på Facebook och Instagram, kommentarerna är både grövre och mer sexuella. Exempel på frågor

som många kan få på Ask.fm är: ”varför så ful? Lilla slampa gå och dö! Gå och ta livet av dig! Ta själv-mord! Hora! Får jag knulla dig snäll-la, o sen grinda dig i röven! Btw allt smink tyder på att du är osäker med ditt utseende, så ta bort allt du har i pannan och vid ögonen”Naturligtvis sker det också bra saker på Ask.fm. Majoriteten av inläggen är vanliga frågor som uppenbarligen fyller något slags behov hos männis-kor. De lettiska ägarna är stolta över den fenomenala popularitet, det sociala nätverket har och hävdar att de allra flesta av deras användare är

glada tonåringar.Ask.fm kan inte rå för att ungdomar näthatar varandra. men ingen av de sociala medierna har så mycket hat, hot och mobbning som Ask.

Sociala medier är en stor del för människor!Det positiva med sociala medier är att du kan styra vad som händer på ditt konto till en viss utsträckning. Du bestämmer vem du följer, som du är vän med och vad du lägger upp.

Text & foto: Rebecca Fahlén

40

Självskadebeteende och depression på grund av Ask.fm

Den här artikeln handlar om en 15-årig tjej som har fått massa elaka kommentarer

på Ask.fmHon har varit deprimerad i över ett år, just för alla elaka kommentarer hon har fått.Exempel på vad folk har skri-vit till henne: ”Smutsiga hora, du förtjänar att bli spottad i ansik-tet”, ”Snälla gå och dö, lägg dig på rälsen, häng dig, dränk dig, vad som helst, snälla dö bara”. Eller frågor som: ”Du är väldigt sugen på att bli våldtagen va?” Av detta har hon mått dåligt, hon

har varit i en depression, skadat sig själv och haft ätstörningar. Under hela den tiden så fick hon höra flera elaka kommentarer så som, ”Emo, du skär dig, så jävla äckligt” och ”jag förstår att du har ätstörningar, du är ju så jävla fet”. Hon var självmordsbenägen. Efter att hon berättat det för en kompis så fick alla reda på det, vilket gjorde att hon försökte ta livet av sig. Hon hamnade på akutpsyk och fick en massa mediciner, hon behövde inte stanna så länge för att hon vägrade att vara där. Hon fick åka hem, men där fick hon uppsyn dygnet runt.

En 15-årig tjej har blivit utsatt för elaka kommentarer på nätsidan Ask.fm.Det ledde till att hon blev deprimerad och behövde hjälp för att försöka må bättre.

Hon träffade en jättebra kille, och hon började må bättre. Men det tog inte lång tid förens hon hamnade i en svacka igen och fick börja om. Hon fick åka tillbaka på akutpsyk. Men just nu mår hon ganska bra. Hon går på mediciner för panikång-est och depression. Hennes mål är att klara sig helt utan mediciner.

Text: Elin Olsson

41

Tjej mobbad till självmord

En 14-årig tjej från England blev nätmobbad på det sociala forumet Ask.fm och tog livet av sigpågrund av dom elaka kommentarerna. Hennes pappa vill att sajten ska läggas ner, men hatet fortsätter.

Den här artikeln handlar om en 14-årig tjej från Storbri-tannien som tog livet av sig

pågrund av nätmobbning på hemsi-dan Ask.fm. Hon fick så många elaka frågor och kommentarer som ”hoppas du får cancer” ”gör oss alla en tjänst och ta livet av dig” och ”din feta slyna” hon hade kämpat länge mot vikthånet och näthatet så att allt tillslut vart för mycket. Efter månader av mobbning orkade hon inte med alla kommentarer och påhopp hon var tvungen att tackla. Hennes föräldrar hittade henne

hängd i hennes sovrum. Hennes pappa berättar att han inte kan gå upp på övervåningen efter-som att det påminner om händelsen så nu sover han på soffan i vardags-rummet. Bara några dagar före hennes död postade hon en bild men texten”Man tror man vill dö, men egent-ligen vill man bara bli räddad.” Även efter hennes död så fortsatte attackerna på ask.fm och flera perso-ner skrev att hon var en ”fegis” som tog livet av sig.

Efter hennes död så postade hennes pappa ett inlägg på facebook där han berättade om all mobbning och att han ville förbjuda Ask.fm. Men det hjälpte inte mot familjens sorg och tjejens tragiska död fick inte näthatarna att sluta.

Nu i efterhand så erbjuder Ask.fm att ta reda på anonyma användares identiteter.

Text: Josefin Lundholm

Tjej mobbad till självmord

42

“Skype är lätt att använd till att prata med folk. Det är som facebook, suger men är ändå populärt. Youtube är populärt på grund av tur och att google köpt upp det.” - Daniel Norrbin

“Det är väl för att det är ett bra sätt att kunna hålla sig uppdaterad till allt som händer och kunna ha kontakt med alla personer man känner.” - Julia Näsman

Text och illustration: Ebba Melander, Madeleine Hellström , Amanda Sahlén

Undersökning av sociala nätverk

Vi ställde 38 personer några frågot om sociala nätverk. Enligt vår un-dersökning är Facebook, Youtube och Skype de mest använda sociala nätverken.Vi frågade även 3 personer vad de tror är anledningen till varför just de är så populära.

Vilka sociala nätverk använder du?

“Skype är populärt för att det är ett enkelt sätt att ringa upp och prata med folk, mycket enklare än raid-call och ventrilo.Facebook är ett stort nätverk som är populärt för att Myspace var dåligt och Facebook lärde sig av miss-tagen. Facebook hjälper också en att hitta folk man möjligtvis känner, vilket är ganska gofika. Youtube är populärt för att det finns otroligt mycket lärorikt, roligt, sorgligt, vackert på den sidan helt utan kost-nad.” - André Nielsen

43

Undersökning av sociala nätverk Tror du att det är någon skillnad på sociala nätverk i USA?

Har du blivit utsatt för hat på internet?

Favoriter bland sociala nätverk.

44

Grand theft auto V framhäver negativitet?

Trycker ner kvinnor– ”GTA V” har inte mycket plats över för kvinnor annat än att por-trättera dem som strippor, pros-tituerade, lidande fruar, humor-

”Grand theft auto V” är ute i butik.Många tyckar att spelet är positivt, men många tycker också att spelet har sina problem.Rockstar får klagomål för en brutal tortyrscen och sitt sätt att avbilda kvinnor.

befriade flickvänner och knasiga new age-feminister som det är tänkt att vi ska skratta åt, skriver Gamespots Carolyn Petit.

En artikel av Roma Kamal och Johan Forsberg.

Bild: Rockstar Games

Bild : Rockstar Games

45

Brutal tortyr

Beroendeframkallande

Bild: Johan Forsberg fotad av Roma Kamal

Bild: Rockstar Games

Detta spel är ju så kallat beroende-framkallande. Det vill säga att folk dummar sig i verkligheten också.

Folk går runt på gatorna och söker massa bråk med okända personer. På vissa skolor är det mycket

prat om vapen, maskingevär och många går inte till skolan utan sit-ter hemma och spelar.

Tortyrscenen i spelet har också fått uppmärksamhet i spelmedian. I scenen står spelaren och drar ut tänder på en annan person för att

få fram information. Eurogamers Tom Bramwell menar att det kan betyda att det är Rockstars egna sätt att visa hur den amerikanska

regeringen använder tortyr, men scenen är för brutal för att bevisa det, men vi tycker att scenen bevisar det.

46

Livet är grymt!

Text och illustration: Sandra Sjöberg

47

Varför? Jaa... det här kan hända och är ganska vanligt. Varför blir homosexuella behandlade på det här sättet? Det är inte okej! Alla ska få den respekt dom fötjänar oavsett kön!Att få kommenterar så här på Facebook, Instagram eller Tumblr är inte OKEJ! Folk blir sårade bara för att dom är sig själva och bara för det här så blir dom rädda att visa sitt sanna jag! Jag personligen skulle bli skitsur om jag såg det här på Facebook!Alla förtjänar att bli respecterad för den dom är, att få vara sig själva utan att behöva vara rädda. För annars så blir dom rädda att hålla om den dom älskar mest. I slutändan... så tonar dom bort... i glömskan...deras sanna jag.

Text och illustration: Sandra Sjöberg

48

How different are we -really?

Is there so much difference between them?

Illustration: Emma Olofsson

I think I’m Gay!Homo! Die faggot!

49

Vad är skillnaden?

Ny händelse på Facebook. En ny hatkommentar. ’’Undrar om det är samma som vanligt. ’’ tänker Louis. “Bög, homo, ditt äckel!’’’’Ser du vad som har skrivits där?’’ Michelle stirrar och tar över datorn, hon blir chockad över vad hon läser på Louis’s logg. Louis sitter bara där och rycker på axlarna.’Det får jag höra varje dag, så det är inget ovanligt’’ Michelle sätter ner datorn på bordet och vänder sig mot honom. ’’Så det är det här är du van vid?! Du kan inte vänja dig vid det här.’’ Michelle börja bli irriterad på Louis. Louis reser sig och går ut. Han suckar ut och önskar att hon kunde fatta att det faktiskt är sant. Michelle går efter direkt och vänder han om. ’’Varför säger du inte åt någon? Det är fel.’’ Louis bara kolla på henne och suckar, han vill inte egentligen berätta varför han blir nätmobbad fast man blir ju illa behandlad ändå. Varje dag, varje timme får man nya händelser. Bara mer och mer kommer upp.Han stänger av datorn och går ut. Han rycker till, det är så många där utanför klassrummet, mest tjejer som peppar upp honom. Det han skrev var modigt. Louis blev helt chockad, sen kommer killarna fram. De populära, tror att det är något. De slår upp honom mot dörren. ’’Killar, kolla det är bögen, han som tror han är något!’’ Killen hånskrattar och alla andra skrattar i kör med honom utom Michelle. Man ser hur ilskan kommer fram mer och mer tydligt.Michelle går upp och lyckas få bort killen som håller i Louis. ”Ge fan i honom, han är för fan lika värld som du är! Vad ger dig rätten att slå upp honom mot väggen och håna honom?!’’Louis tänker, varför hjälpte hon mig? Ingen har någonsin gjort det. Louis ler lite och känner hur Michelle drar bort honom därWifrån. Louis ler stort. ’’Kan det här bli en ny början? Börja om på nytt?’’ Tankarna forsade hela dagen.

Text: Hanna Hellström

50

ES11

Redaktionen

Agnes NorrbinGillar: musik

Gabrielle SundinGillar: tacos

Emma TimanGillar: turkos

Sofia SjölanderGillar: katter

Rebecka LedinGillar: gymnastik

Chefredaktör:Ida AnkarstrandGillar: musik

BildchefHanna SjöbergGillar: cola

Beatrice BohlinGillar: katter

RedaktörOpal LövfingGillar: kramar

Tobias BerglundGillar: att sova

Erika ÖstlundGillar: choklad

Julia Sanden WargGillar: kreativitet

Tova IsbergGillar: dvärgsilkesapor

Malin WallinGillar: djur

BildredaktörMia DjupenströmGillar: hästar

Josefin NorlinGillar: foto

Sofie JacobssonGillar: att dansa

Felix SelanderGillar: musik

Oumaima LamloumiGillar: att softa

Paula KottelinGillar: mat

ES12

51

William VigrenGillar: Jack the ripper

Cellin VallinGillar: pandor

Amanda LindgrenGillar: vara med pojkvän

Sara NorrbinGillar: dataspel

Therese KarlssonGillar: Japan

BildredaktörElin OlssonGillar: att sjunga

Roma KamalGillar: musik

Rebecka FahlénGillar: fotboll

Johan ForsbergGillar: ishockey

Josefin LundholmGillar: att spela gitarr

Madeleine E HellströmGillar: god mat

Hanna HellströmGillar: att bowla

Therese BlomkvistGillar: att dansa

Amanda SahlénGillar: att sova

Sofie ÖbergGillar: att sova

RedaktörEmma OlofssonGillar: äta

Ebba MelanderGillar: popcorn

Sandra SjöbergGillar: att rita

Angie GrayGillar: foto

Johanna HjeltströmGillar: snowboard

Mimmi EdholmGillar: musik

ES13

Praktikanter Lars ÅhlinGillar: fiske

Lena Ledin AnderssonGillar: musik

Björn OlofssonGillar: bra film

Perra WestinGillar: musik

Lärare

52

Sofie Öberg