503 (549)

DEL 3: FÖRDJUPNING 14. TILLSTÅND OCH DISPENSER

1. INTRÅNG I NATURA 2000-OMRÅDE ..............................504

2. DISPENS FRÅN ARTSKYDDSFÖRORDNINGEN ..............504

3. DISPENS FRÅN STRANDSKYDDSBESTÄMMELSERNA 511

4. DISPENS FRÅN DET GENERELLA BIOTOPSKYDDET.....511

4.1. Biotopskyddsobjekt inom vägområdet ...........................................511

5. VATTENVERKSAMHET ..........................................................547

5.1. Tillstånd för vattenverksamhet .........................................................547

5.2. Omprövning av dikningsföretag .......................................................547

6. TILLSTÅND FÖR INTRÅNG I FORNMINNEN ...................548

7. MASSHANTERING ..................................................................549

8. UNDANTAG FRÅN BYGGLOV .............................................549

9. ÖVRIGT ......................................................................................549

10. KÄLLOR .......................................................................................549

I denna fördjupning redovisas de dispenser och tillstånd som har sökts och kommer att sökas. Fördjup-ningen innehåller även en redovisning av de objekt med generellt biotopskydd som ligger inom vägområ-det.

FÖRDJUPNINGARPROJEKTHISTORIKUTREDDA & AVFÄRDADE ALTERNATIVLANDSKAPSBILDYTVATTENGRUNDVATTENNATURMILJÖNATURA 2000KULTURMILJÖTRAFIKBULLERFRILUFTSLIV & REKREATIONMARKANVÄNDNINGRISK & SÄKERHETBYGGSKEDETTILLSTÅND OCH DISPENSER

504 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

1. Intrång i Natura 2000-områdeTillstånd enligt 7 kap 28a§ miljöbalken för påverkan på Natura 2000-om-rådet Vramsån har sökts och beviljats av Mark- och miljödomstolen tillsammans med tillstånd för vattenverksamheter bestående av grund-vattenbortledning, byggande av broar och omgrävning av vattendrag en-ligt 11 kap 9 § i miljöbalken samt utsläpp av renat länshållnings-, dräne-rings- och dagvatten enligt 9 kap i miljöbalken.

2. Dispens från artskyddsförordningenArter upptagna i artskyddsförordningen förekommer utmed el-ler i anslutning till den planerade vägdragningen. Nedanstå-ende uppgifter (tabell 14.1 och 14.2) omfattar arter och förekom-ster som tidigare i processen bedömts kunna vara aktuella för dispensansökan. Tabell 14.1 visar de arter där Trafikverket avser att söka eller har sökt och erhållits dispens från artskyddsförordningen samt i vilken instans, Mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen. Tabell 14.2 visar arter som tidigare varit aktuella i processen men där Trafikverket bedömer att behov för dispens inte föreligger.

Mark- och miljödomstolen har i dom 2015-09-18 lämnat dispens enligt artskyddsförordningen för flytt av tjockskalig målarmussla. För flodpärl-mussla bedöms inte dispens enligt artskyddsförordningen krävas. Efter samråd med länsstyrelsen kommer Trafikverket, för att flytta flodpärl-mussla och tjockskalig målarmussla, söka de övriga dispenser och till-stånd (utöver dispens från artskyddsförordningen) som krävs för att ge-nomföra åtgärden.

För övriga skyddade arter (nu aktuella arter angivna med X i tabell 14.1 och samtliga arter i tabell 14.2 nedan) avser Trafikverket att ha ett sam-råd enligt 12 Kap. 6 § miljöbalken med Länsstyrelsen för den vidare han-teringen av artskyddet. Arturval, bedömningar och förslag på åtgärder som tas upp i tabellerna nedan och som ska hanteras vid samråd med Länsstyrelsen ska därför ses som preliminära.

Tabe

ll 14

.1.

Art

er d

är T

rafik

verk

et a

nsök

er o

m d

ispe

ns fr

ån a

rtsk

ydds

föro

rdni

ngen

. Röd

listn

ings

kate

gori

inom

par

ente

s. A

rtsk

ydds

föro

rdni

ngen

Bila

ga 1:

B =

Art

en h

ar

enlig

t fåg

eldi

rekt

ivet

elle

r art

- och

hab

itatd

irekt

ivet

ett

såd

ant u

nion

sint

ress

e at

t sär

skild

a sk

ydds

områ

den

elle

r bev

aran

deom

råde

n be

höve

r uts

es. N

= A

rten

krä

ver

nogg

rant

sky

dd e

nlig

t art

- och

hab

itatd

irekt

ivet

. F: A

rten

har

enl

igt a

rt- o

ch h

abita

tdire

ktiv

et e

tt s

ådan

t uni

onsi

ntre

sse

att i

nsam

ling

i nat

uren

och

exp

loat

erin

g ka

n bl

i fö

rem

ål fö

r sär

skild

a fö

rval

tnin

gsåt

gärd

er. A

rtsk

ydds

föro

rdni

ngen

Bila

ga 2

: X =

Frid

lyst

enl

igt n

ågon

av

best

ämm

else

rna

i 6, 8

och

9 §

§ ar

tsky

ddsf

öror

dnin

gen.

Art

Art

skyd

ds-

föro

rdni

ngen

Dis

pens

en a

vser

Loka

lSk

ydds

åtgä

rder

, kom

pens

atio

nsåt

gärd

er, b

edöm

ning

av

påve

rkan

In

stan

s

Bila

ga 1

Bila

ga 2

Blöt

djur

Tjo

cksk

alig

mål

arm

uss-

la U

nio

cras

sus (

EN

)

B, N

Flyt

t av

5-50

mus

slor

till

plat

s upp

strö

ms f

ör a

tt m

insk

a

risk

för p

åver

kan

i sam

band

med

bro

- och

väg

bygg

e.

Brop

assa

ge v

id V

ram

sån,

ca

150

m lå

ng st

räck

a vi

d öv

erfa

rt.

Art

en b

edöm

s som

star

kt h

otad

i Sv

erig

e (E

N).

I Vra

mså

n ha

r art

en e

n ic

ke

fullg

od b

evar

ande

stat

us. A

llt a

rbet

e vi

d va

tten

drag

en k

omm

er så

lång

t möj

-

ligt s

ke i

torr

het o

ch v

id lå

g va

tten

föri

ng. E

vent

uellt

gru

mla

t vat

ten

som

uppk

omm

er v

id a

rbet

en v

id v

atte

ndra

gen

förs

vid

Vra

mså

n til

l våt

mar

k

för r

enin

g in

nan

det n

år v

atte

ndra

get.

Som

en

extr

a fö

rsik

tighe

tsåt

gärd

flytt

as d

e m

ussl

or so

m fö

reko

mm

er i

utm

ed e

n ci

rka

150

met

er lå

ng st

räck

a

neds

tröm

s arb

etso

mrå

det.

Det

ta ä

r en

strä

cka

med

säm

re fö

rhål

land

en fö

r

mus

slor

. Gen

om a

tt fl

ytta

mus

slor

na p

erm

anen

t till

en

plat

s upp

strö

ms

med

fler

mus

slor

kan

art

ens f

örut

sätt

ning

ar ti

ll oc

h m

ed fö

rbät

tras

(Ted

von

Pros

chw

itz, G

öteb

orgs

Nat

urhi

stor

iska

mus

eum

mun

tlige

n). Å

tgär

-

den,

som

är e

n sk

ydds

åtgä

rd, b

edöm

s int

e på

verk

a m

iljön

s kon

tinue

rlig

a

ekol

ogis

ka fu

nktio

n fö

r art

en e

ller a

rten

s bev

aran

dest

atus

neg

ativ

t. Fl

ytte

n

före

slås

för u

ppfö

ljnin

g ge

nom

åte

rbes

ök o

ch rä

knin

g av

mus

slor

inom

2-4

år e

fter

uts

ättn

ing.

Besl

utad

av

mar

k- o

ch m

il-

jödo

mst

olen

2015

-09-

18

Tjo

cksk

alig

mål

arm

uss-

la U

nio

cras

sus (

EN

)

B,N

Flyt

t av

5-50

mus

slor

till

plat

s upp

strö

ms f

ör a

tt m

insk

a

risk

för p

åver

kan

i sam

band

med

bro

- och

väg

bygg

e.

Brop

assa

ge v

id T

jörn

inga

-

bäck

en, c

a 15

0 m

lång

strä

cka

vid

över

fart

.

Art

en b

edöm

s som

star

kt h

otad

i Sv

erig

e (E

N).

I Vra

mså

n ha

r art

en e

n ic

ke

fullg

od b

evar

ande

stat

us. I

Tjö

rnin

gabä

cken

som

ligg

er u

tanf

ör N

atur

a

2000

-om

råde

t finn

s kän

da fö

reko

mst

er i

fram

för a

llt d

e ne

dre

och

övre

de-

larn

a av

vat

tend

rage

t. D

et k

an fi

nnas

risk

för p

åver

kan

på N

atur

a 20

00-o

m-

råde

t om

förs

iktig

hets

åtgä

rder

inte

vid

tas.

Allt

arb

ete

vid

vatt

endr

agen

kom

mer

så lå

ngt m

öjlig

t ske

i to

rrhe

t och

vid

låg

vatt

enfö

ring

. Eve

ntue

llt

grum

lat v

atte

n so

m u

ppko

mm

er v

id a

rbet

en fö

rs fö

r ren

ing

via

sedi

men

ta-

tion

och

över

siln

ing

inna

n de

t når

vat

tend

rage

t. So

m e

n ex

tra

förs

iktig

hets

-

åtgä

rd fl

ytta

s de

mus

slor

som

före

kom

mer

i en

cir

ka 15

0 m

eter

lång

strä

cka

neds

tröm

s arb

etso

mrå

det.

Gen

om a

tt fl

ytta

mus

slor

na p

erm

anen

t till

en

plat

s upp

strö

ms m

ed fl

er m

ussl

or k

an a

rten

s för

utsä

ttni

ngar

till

och

med

förb

ättr

as (T

ed v

on P

rosc

hwitz

, Göt

ebor

gs N

atur

hist

oris

ka m

useu

m m

unt-

ligen

). Å

tgär

den,

som

är e

n sk

ydds

åtgä

rd, b

edöm

s int

e på

verk

an m

iljön

s

kont

inue

rlig

a ek

olog

iska

funk

tion

för a

rten

elle

r art

ens b

evar

ande

stat

us

nega

tivt.

Flyt

ten

före

slås

för u

ppfö

ljnin

g ge

nom

åte

rbes

ök o

ch rä

knin

g av

mus

slor

inom

2-4

år e

fter

uts

ättn

ing.

Besl

utad

av

mar

k- o

ch m

il-

jödo

mst

olen

2015

-09-

18

Art

Art

skyd

ds-

föro

rdni

ngen

Dis

pens

en a

vser

Loka

lSk

ydds

åtgä

rder

, kom

pens

atio

nsåt

gärd

er, b

edöm

ning

av

påve

rkan

Inst

ans

Bila

ga 1

Bila

ga 2

Tjo

cksk

alig

mål

arm

uss-

la U

nio

cras

sus (

EN

)

B,N

Förl

ust a

v de

l av

livsm

iljö.

En

liten

före

kom

st a

v tjo

cksk

a-

lig m

ålar

mus

sla

(2-4

exe

mpl

ar) h

ar 2

012

note

rats

inom

elle

r i n

ära

ansl

utni

ng ti

ll de

n om

gräv

da d

elen

. Ytt

erlig

are

före

kom

ster

finn

s båd

e up

p- o

ch n

erst

röm

s. Fö

rlus

t av

62 m

eter

befi

ntlig

bäc

kstr

äcka

som

ers

ätts

med

50

met

er

natu

rvår

dsan

pass

ad st

räck

a. T

otal

förl

ust c

a 36

m2

(12

met

er g

gr c

a 3

m b

redd

).

Om

gräv

ning

av

Tjö

rnin

gabä

cken

vid

brop

assa

ge.

Art

en b

edöm

s som

star

kt h

otad

i Sv

erig

e (E

N).

I Vra

mså

n ha

r art

en e

n ic

ke

fullg

od b

evar

ande

stat

us. I

Tjö

rnin

gabä

cken

som

ligg

er u

tanf

ör N

atur

a

2000

-om

råde

t finn

s kän

da o

ch b

egrä

nsad

e fö

reko

mst

er i

fram

för a

llt d

en

nedr

e oc

h öv

re d

elen

av

vatt

endr

aget

. God

a til

l myc

ket g

oda

föru

tsät

tnin

g-

ar fö

r tjo

cksk

alig

mål

arm

ussl

a fin

ns d

ock

utm

ed h

uvud

dele

n av

vat

tend

ra-

get.

Det

kan

finn

as ri

sk fö

r påv

erka

n på

Nat

ura

2000

-om

råde

t om

förs

ik-

tighe

tsåt

gärd

er in

te v

idta

s. O

mgr

ävni

ngen

inne

bär e

n fö

rlus

t av

läm

plig

t

mus

selh

abita

t utm

ed e

n st

räck

a av

62

met

er. A

llt a

rbet

e vi

d va

tten

drag

en

kom

mer

så lå

ngt m

öjlig

t ske

i to

rrhe

t och

vid

låg

vatt

enfö

ring

. Eve

ntue

llt

grum

lat v

atte

n so

m u

ppko

mm

er v

id a

rbet

en fö

rs fö

r ren

ing

via

sedi

men

ta-

tion

och

över

siln

ing

inna

n de

t når

vat

tend

rage

n. D

en fö

rlor

ade

strä

ckan

ersä

tts m

ed e

n 50

m lå

ng n

y st

räck

a. S

träc

kan

natu

rvår

dsan

pass

as m

ed

mat

eria

l och

utf

orm

ning

så a

tt fö

ruts

ättn

inga

r för

laxfi

skar

och

mus

slor

blir

god

a. T

rafik

verk

et a

vser

att

kom

pens

era

biot

opfö

rlus

ten

ekon

omis

kt

geno

m fi

ske-

och

nat

urvå

rdsf

örbä

ttra

nde

åtgä

rder

i Vr

amså

ns v

atte

nsys

-

tem

inom

ram

en fö

r Län

ssty

rels

ens p

roje

kt ”

Bätt

re b

alan

s och

mån

gfal

d i

Hel

ge å

och

Han

öbuk

ten”

. Med

des

sa å

tgär

der b

edöm

s ing

repp

et p

å ko

rt

sikt

(1-5

år)

inne

bära

en

loka

l och

neg

ativ

påv

erka

n på

milj

öns k

ontin

uer-

liga

ekol

ogis

ka fu

nktio

n fö

r art

en. P

å lä

ngre

sikt

bed

öms i

ngre

ppet

på

sin

höjd

ha

en m

ycke

t beg

räns

ad o

ch lo

kal p

åver

kan

på m

iljön

s kon

tinue

rlig

a

ekol

ogis

ka fu

nktio

n fö

r art

en. A

rten

s bev

aran

dest

atus

bed

öms i

nte

påve

r-

kas n

egat

ivt e

fter

som

den

flyt

tas t

ill e

n an

nan

popu

latio

n vi

lket

kan

ses

som

en

popu

latio

nsfö

rstä

rkan

de å

tgär

d (T

ed v

on P

rosc

hwitz

, Göt

ebor

gs

Nat

urhi

stor

iska

mus

eum

mun

tlige

n).

Besl

utad

av

mar

k- o

ch m

il-

jödo

mst

olen

2015

-09-

18

fort

sätt

ning

tabe

ll 14

.1

Art

Art

skyd

ds-

föro

rdni

ngen

Dis

pens

en a

vser

Loka

lSk

ydds

åtgä

rder

, kom

pens

atio

nsåt

gärd

er, b

edöm

ning

av

påve

rkan

Inst

ans

Bila

ga 1

Bila

ga 2

Kär

lväx

ter

Back

sipp

a Pu

lsat

illa

vulg

aris

ssp.

vul

gari

s

XVä

xtpl

ats i

väg

ens s

träc

knin

g. U

ppgr

ävni

ng o

ch o

mpl

ante

-

ring

av

5-50

pla

ntor

på

läm

plig

när

belä

gen

plat

s.

Sigr

idsl

und

Back

sipp

an ä

r min

skan

de i

Sver

ige

och

rödl

ista

d so

m så

rbar

. Någ

ot o

säke

rt

hur m

ånga

pla

ntor

som

kan

ber

öras

. Gen

om a

tt fl

ytta

art

en ti

ll lä

mpl

ig

närl

igga

nde

plat

s bed

öms å

tgär

den

inte

påv

erka

n ar

tens

bev

aran

dest

atus

nega

tivt.

Söks

hos

läns

-

styr

else

n

Tvåb

lad

List

era

ovat

aX

Växt

plat

s i v

ägen

s str

äckn

ing.

Upp

gräv

ning

och

om

plan

te-

ring

av

ca 2

5 pl

anto

r på

läm

plig

när

belä

gen

plat

s. A

ltern

a-

tivt a

nvän

dnin

g av

de

övre

scha

ktm

asso

r som

täck

mas

sor.

Väst

er o

m V

ram

sån

Flyt

tas t

ill lä

mpl

ig a

ngrä

nsan

de p

lats

. Art

en ä

r gan

ska

vanl

ig o

ch fi

nns

spri

dd i

stor

a de

lar i

Sve

rige

uto

m lä

ngst

i no

rr. G

enom

att

flyt

ta o

ch

plan

tera

art

en p

å nä

rlig

gand

e pl

ats a

ltern

ativ

t anv

ända

del

ar a

v jo

rden

med

arte

n so

m y

tski

kt, b

edöm

s åtg

ärde

n in

te p

åver

kan

arte

ns b

evar

ande

stat

us

nega

tivt.

Söks

hos

läns

-

styr

else

n

Sank

t Per

s nyc

klar

Orc

his m

ascu

la

XVä

xtpl

ats i

väg

ens s

träc

knin

g. U

ppgr

ävni

ng o

ch o

mpl

ante

-

ring

av

ca 2

5 pl

anto

r på

läm

plig

när

belä

gen

plat

s. A

ltern

a-

tivt a

nvän

dnin

g av

de

övre

scha

ktm

asso

r som

täck

mas

sor.

Väst

er o

m V

ram

sån

Flyt

tas t

ill lä

mpl

ig a

ngrä

nsan

de p

lats

. Art

en ä

r gan

ska

vanl

ig o

ch fi

nns

spri

dd i

södr

a de

len

av S

veri

ge. G

enom

att

flyt

ta o

ch p

lant

era

arte

n på

när

-

ligga

nde

plat

s alte

rnat

ivt a

nvän

da d

elar

av

jord

en m

ed a

rten

som

yts

kikt

,

bedö

ms å

tgär

den

inte

påv

erka

n ar

tens

bev

aran

dest

atus

neg

ativ

t.

Söks

hos

läns

-

styr

else

n

Tin

gs N

öbbe

löv

Grö

nvit

natt

viol

Pla

-

tant

hera

chl

oran

tha

XVä

xtpl

ats i

väg

ens s

träc

knin

g. U

ppgr

ävni

ng o

ch o

mpl

ante

-

ring

av

ca 10

pla

ntor

på

läm

plig

när

belä

gen

plat

s. A

ltern

a-

tivt a

nvän

dnin

g av

de

övre

scha

ktm

asso

r som

täck

mas

sor.

Tin

gs N

öbbe

löv

Flyt

tas t

ill lä

mpl

ig a

ngrä

nsan

de p

lats

. Art

en ä

r gan

ska

vanl

ig o

ch fi

nns

spri

dd i

södr

a de

len

av S

veri

ge. G

enom

att

flyt

ta o

ch p

lant

era

arte

n på

när

-

ligga

nde

plat

s alte

rnat

ivt a

nvän

da d

elar

av

jord

en m

ed a

rten

som

yts

kikt

,

bedö

ms å

tgär

den

inte

påv

erka

n ar

tens

bev

aran

dest

atus

neg

ativ

t.

Söks

hos

läns

-

styr

else

n

Öst

er o

m S

pång

arp

fort

sätt

ning

tabe

ll 14

.1

Art

Art

skyd

ds-

föro

rdni

ngen

Åtg

ärde

r och

bed

ömni

ng a

v på

verk

an

Bila

ga 1

Bila

ga 2

Blöt

djur

Flod

pärl

mus

sla

Mar

gari

tifer

a m

arga

-

ritif

era

(EN

)

B,F

Art

en b

edöm

s som

star

kt h

otad

i Sv

erig

e (E

N).

I Vra

mså

n ha

r art

en e

n ic

ke fu

llgod

bev

aran

dest

atus

. Gen

om a

tt fl

ytta

ens

kild

a m

ussl

or ti

ll pl

atse

r med

fler

mus

slor

och

bät

tre

föru

tsät

tnin

gar k

an a

rten

s för

utsä

ttni

ngar

förb

ättr

as (T

ed v

on P

rosc

hwitz

, Göt

ebor

gs N

atur

hist

oris

ka m

useu

m m

untli

gen)

. Åtg

ärde

n be

döm

s int

e på

verk

an a

rten

s bev

aran

-

dest

atus

neg

ativ

t.

Kärlv

äxte

r

Gul

lviv

a Pr

imul

a ve

ris

XTä

mlig

en a

llmän

art

. När

mst

a kä

nda

före

kom

st >

100

met

er fr

ån v

ägom

råde

t. In

gen

påve

rkan

.

Smör

boll

Trol

lius e

urop

aeus

XTä

mlig

en a

llmän

art

. När

mst

a kä

nda

före

kom

st >

100

met

er fr

ån v

ägom

råde

t. In

gen

påve

rkan

.

Hed

blom

ster

Hel

ichr

ysum

are

nari

umX

Min

dre

allm

än a

rt. N

ärm

sta

känd

a fö

reko

mst

> 7

5 m

eter

från

väg

områ

det.

Inge

n på

verk

an.

Gro

d- o

ch k

räld

jur

Stör

re v

atte

nsal

aman

der T

ritu

rus

cris

tatu

s

B,N

Min

dre

allm

än a

rt m

en m

ed sp

ridd

och

täm

ligen

god

före

kom

st i

den

aktu

ella

trak

ten.

När

mst

a kä

nda

före

kom

st >

300

met

er fr

ån a

ktue

ll vä

glin

je. V

ägen

skär

inte

av

läm

p-

ligt ö

verv

intr

ings

plat

s. Å

tgär

den

bedö

ms i

nte

påve

rkan

milj

öns k

ontin

uerl

iga

ekol

ogis

ka fu

nktio

n fö

r art

en e

ller a

rten

s bev

aran

dest

atus

neg

ativ

t.

Min

dre

vatt

ensa

lam

ande

r Lis

sotr

iton

vulg

aris

XVa

nlig

art

. En

känd

före

kom

st fi

nns n

ära

väge

n vi

d T

ings

Nöb

belö

v. Å

tgär

den

inne

bär d

ock

inte

att

indi

vide

r död

as.

Kop

parö

dla

Ang

uis f

ragi

lisX

Vanl

ig a

rt. I

ngen

kän

d fö

reko

mst

inom

elle

r när

a vä

gom

råde

t.

Skog

södl

a Zo

otoc

a vi

vipa

raX

Vanl

ig a

rt. I

ngen

kän

d fö

reko

mst

inom

elle

r när

a vä

gom

råde

t.

Vanl

ig g

roda

Ran

a te

mpo

rari

aX

Vanl

ig a

rt. I

ngen

kän

d fö

reko

mst

inom

elle

r när

a vä

gom

råde

t.

Åke

rgro

da R

ana

arva

lisN

Vanl

ig a

rt. I

ngen

kän

d fö

reko

mst

inom

elle

r när

a vä

gom

råde

t. Å

tgär

den

bedö

ms i

nte

påve

rkan

milj

öns k

ontin

uerl

iga

ekol

ogis

ka fu

nktio

n fö

r art

en e

ller a

rten

s bev

aran

dest

a-

tus n

egat

ivt.

Vanl

ig p

adda

Buf

o bu

foX

Vanl

ig a

rt. I

ngen

kän

d fö

reko

mst

inom

elle

r när

a vä

gom

råde

t.

Snok

Nat

rix

natr

ixX

Täm

ligen

van

lig a

rt. I

ngen

kän

d fö

reko

mst

inom

elle

r när

a vä

gom

råde

t.

Tabe

ll 14

.2.

För

ekom

ster

av

arte

r där

kra

v på

dis

pens

från

art

skyd

dsfö

rord

ning

en in

te a

nses

före

ligga

. Röd

listn

ings

kate

gori

inom

par

ente

s. F

ågla

r: Sa

mtli

ga v

ilda

fågl

ar ä

r frid

lyst

a en

ligt

4 §

arts

skyd

dsfö

rord

ning

en. I

enl

ighe

t med

Nat

urvå

rdsv

erke

ts h

andb

ok fö

r art

skyd

dsfö

rord

ning

en p

riorit

eras

rödl

ista

de o

ch m

insk

ande

art

er i

beva

rand

earb

etet

. Art

skyd

dsfö

rord

ning

en

Bila

ga 1:

B =

Art

en h

ar e

nlig

t fåg

eldi

rekt

ivet

elle

r art

- och

hab

itatd

irekt

ivet

ett

såd

ant u

nion

sint

ress

e at

t sär

skild

a sk

ydds

områ

den

elle

r bev

aran

deom

råde

n be

höve

r uts

es. N

= A

rten

kr

äver

nog

gran

t sky

dd e

nlig

t art

- och

hab

itatd

irekt

ivet

. F: A

rten

har

enl

igt a

rt- o

ch h

abita

tdire

ktiv

et e

tt s

ådan

t uni

onsi

ntre

sse

att i

nsam

ling

i nat

uren

och

exp

loat

erin

g ka

n bl

i för

emål

för

särs

kild

a fö

rval

tnin

gsåt

gärd

er. A

rtsk

ydds

föro

rdni

ngen

Bila

ga 2

: X =

frid

lyst

enl

igt n

ågon

av

best

ämm

else

rna

i 6, 8

och

9 §

§.

fort

sätt

ning

tabe

ll 14

.2

Art

Art

skyd

ds-

föro

rdni

ngen

Åtg

ärde

r och

bed

ömni

ng a

v på

verk

an

Bila

ga 1

Bila

ga 2

Däg

gdju

r

Utt

er L

utra

lutr

aB,

NU

tter

n ha

r utö

kat s

itt u

tbre

dnin

gsom

råde

påt

aglig

t i S

veri

ge d

e se

nast

e år

en o

ch rö

r sig

nu

även

utm

ed d

e fle

sta

stör

re v

atte

ndra

g i d

en n

ordö

stra

hal

van

av S

kåne

, vilk

et

även

om

fatt

ar V

ram

sån

med

bifl

öden

. Det

finn

s ing

en ly

a ko

nsta

tera

d vi

d Vr

amså

n (u

ppgi

ft fr

ån A

nder

s Hal

leng

ren,

Län

ssty

rels

en fe

brua

ri 2

015)

men

art

en fo

rtpl

anta

r sig

trol

igen

någ

onst

ans i

vat

tens

yste

met

.

Följa

nde

före

bygg

ande

åtg

ärde

r kom

mer

gen

omfö

ras:

Öve

rfar

ter v

id v

atte

ndra

g by

ggs m

ed b

roar

istä

llet f

ör m

ed tr

umm

or. S

amtli

ga b

roar

får u

tter

pass

ager

och

utla

gda

mar

keri

ngss

tena

r för

utt

er d

är d

et sa

knas

i da

gslä

get.

Även

om u

tter

n in

te b

edöm

s sär

skilt

kän

slig

för b

ulle

r och

likn

ande

stör

ning

ar k

omm

er p

assa

gen

över

Vra

mså

n at

t utf

orm

as m

ed b

ulle

r och

blä

ndni

ngss

kydd

vilk

et re

duce

rar

risk

en y

tter

ligar

e. Å

tgär

den

bedö

ms i

nte

påve

rkan

milj

öns k

ontin

uerl

iga

ekol

ogis

ka fu

nktio

n fö

r art

en e

ller a

rten

s bev

aran

dest

atus

neg

ativ

t.

Flad

derm

öss

Mus

tasc

hflad

derm

us/B

rand

ts fl

ad-

derm

us

Myo

tis m

ysta

cinu

s/M

yotis

bra

ndti

Vatt

enfla

dder

mus

Myo

tis d

aube

nton

ii

Fran

sflad

derm

us M

yotis

nat

tere

ri

(VU

)

Stor

flad

derm

us N

ycta

lus n

octu

la

Tro

llflad

derm

us P

ipis

trel

lus

nath

usii

Dvä

rgfla

dder

mus

Pip

istr

ellu

s pyg

-

mae

us

Nor

disk

flad

derm

us E

ptes

icus

nils

soni

Sydfl

adde

rmus

Ept

esic

us se

rotin

us

(EN

)

Grå

skim

lig fl

adde

rmus

Ves

pert

ilio

mur

inus

Lång

örad

flad

derm

us P

leco

tus a

us-

tria

cus

NFl

era

arte

r flad

derm

öss h

ar n

oter

ats i

ans

lutn

ing

till v

ägdr

agni

ngen

. Av

dess

a är

två

rödl

ista

de m

edan

övr

iga

är o

vanl

iga

till m

ycke

t van

liga

arte

r. D

e no

teri

ngar

som

gjo

rt i

sam

band

med

inve

nter

inga

r avs

er ja

gand

e fla

dder

mös

s, nå

gra

uppe

nbar

a ko

loni

plat

ser h

ar in

te k

unna

t ide

ntifi

eras

. Åtg

ärde

r kom

mer

gen

omfö

ras v

id V

ram

sån

där e

tt c

irka

2 m

eter

hög

t bul

lers

kydd

mon

tera

s på

bron

för a

tt b

land

ann

at m

insk

a ri

sken

att

flad

derm

öss fl

yger

ut i

väg

bana

n oc

h ko

llide

rar m

ed tr

afike

n. P

å br

on fi

nns ä

ven

blän

dnin

gs-

skyd

d. V

ägbe

lysn

ing

är n

egat

ivt f

ör fl

era

arte

r flad

derm

öss e

fter

som

bel

ysni

ng a

ttra

hera

r ins

ekte

r och

där

med

flad

derm

öss.

Inge

n vä

gbel

ysni

ng p

lane

ras i

pro

jekt

et v

ilket

min

skar

risk

en fö

r flad

derm

össe

n. Å

tgär

den

bedö

ms i

nte

påve

rkan

milj

öns k

ontin

uerl

iga

ekol

ogis

ka fu

nktio

n fö

r art

en e

ller a

rten

s bev

aran

dest

atus

neg

ativ

t.

Barb

aste

ll Ba

rbas

tella

bar

bast

ellu

s

(EN

)

B,N

Barb

aste

ll är

ova

nlig

och

rödl

ista

d so

m st

arkt

hot

ad (E

N).

Det

finn

s upp

gift

er o

m e

n m

arka

nt ö

knin

g i S

kåne

de

sena

ste

åren

(Ger

ell 2

013)

. De

note

ring

ar so

m g

jort

i sa

m-

band

med

inve

nter

inga

r avs

er ja

gand

e fla

dder

mös

s, nå

gra

uppe

nbar

a ko

loni

plat

ser h

ar in

te k

unna

t ide

ntifi

eras

. Åtg

ärde

r kom

mer

gen

omfö

ras v

id V

ram

sån

där b

ron

bygg

s

med

en

fri h

öjd

på 4

-5 m

eter

vilk

et g

er g

oda

föru

tsät

tnin

gar f

ör fl

adde

rmös

s att

pas

sera

und

er b

ron.

Som

ext

ra å

tgär

d m

onte

ras e

tt c

irka

2 m

eter

hög

t bul

lers

kydd

på

bron

för

att b

land

ann

at m

insk

a ri

sken

att

flad

derm

össe

n fly

ger u

t i v

ägba

nan

och

kolli

dera

r med

trafi

ken.

På

bron

finn

s äve

n bl

ändn

ings

skyd

d. V

ägbe

lysn

ing

är n

egat

ivt f

ör fl

era

arte

r

fladd

erm

öss e

fter

som

bel

ysni

ng a

ttra

hera

r ins

ekte

r och

där

med

flad

derm

öss.

Inge

n vä

gbel

ysni

ng p

lane

ras i

pro

jekt

et v

ilket

min

skar

risk

en fö

r flad

derm

össe

n. Å

tgär

den

bedö

ms i

nte

påve

rkan

milj

öns k

ontin

uerl

iga

ekol

ogis

ka fu

nktio

n fö

r art

en e

ller a

rten

s bev

aran

dest

atus

neg

ativ

t.

Art

Art

skyd

ds-

föro

rdni

ngen

Åtg

ärde

r och

bed

ömni

ng a

v på

verk

an

Bila

ga 1

Bila

ga 2

Fågl

ar

Kun

gsfis

kare

Alc

edo

atth

is (V

U)

BR

ödlis

tad

art.

Före

kom

mer

som

häc

kfåg

el i

Vram

sån

unde

r vis

sa å

r men

ant

alet

häc

kand

e pa

r var

iera

r myc

ket f

rån

år ti

ll år

ber

oend

e på

hur

kal

la v

intr

arna

är.

Inge

n kä

nd

häck

ning

spla

ts so

m b

edöm

s påv

erka

s elle

r stö

ras.

Åtg

ärde

n be

döm

s int

e på

verk

an m

iljön

s kon

tinue

rlig

a ek

olog

iska

funk

tion

för a

rten

elle

r art

ens b

evar

ande

stat

us n

egat

ivt.

Bivr

åk P

erni

s api

voru

s (V

U)

BR

ödlis

tad

art.

Före

kom

mer

spri

dd i

trak

ten

men

inge

n kä

nd h

äckn

ings

plat

s som

bed

öms p

åver

kas e

ller s

töra

s. Å

tgär

den

bedö

ms i

nte

påve

rkan

milj

öns k

ontin

uerl

iga

ekol

o-

gisk

a fu

nktio

n fö

r art

en e

ller a

rten

s bev

aran

dest

atus

neg

ativ

t.

Röd

gla

da M

ilvus

milv

usB

Num

era

en v

anlig

art

som

öka

t mar

kant

Skå

ne o

ch a

ndra

del

ar a

v sö

dra

Sver

ige

de se

nast

e år

en. I

ngen

kän

d hä

ckni

ngsp

lats

som

bed

öms p

åver

kas.

Åtg

ärde

n be

döm

s int

e

påve

rkan

milj

öns k

ontin

uerl

iga

ekol

ogis

ka fu

nktio

n fö

r art

en e

ller a

rten

s bev

aran

dest

atus

neg

ativ

t.

Spill

kråk

a D

ryoc

opus

mar

tius

BTä

mlig

en v

anlig

art

. Kän

d hä

ckni

ngsp

lats

från

201

2 45

0 m

söde

r om

Bjö

rka

i om

råde

ts v

ästr

a de

l kan

kom

ma

att p

åver

kas.

Åtg

ärde

n be

döm

s int

e på

verk

an m

iljön

s kon

tinue

r-

liga

ekol

ogis

ka fu

nktio

n fö

r art

en e

ller a

rten

s bev

aran

dest

atus

neg

ativ

t.

Törn

skat

a La

nius

col

luri

oB

Täm

ligen

van

lig a

rt. K

änd

häck

ning

spla

ts fr

ån 2

012

väst

er o

m T

ings

Nöb

belö

v ka

n ko

mm

a at

t påv

erka

s. Å

tgär

den

bedö

ms i

nte

påve

rkan

milj

öns k

ontin

uerl

iga

ekol

ogis

ka

funk

tion

för a

rten

elle

r art

ens b

evar

ande

stat

us n

egat

ivt.

Sydl

ig g

ulär

la M

otac

illa

flava

(VU

)R

ödlis

tad

art.

Om

råde

med

häc

knin

gspl

atse

r kan

kom

ma

att p

åver

kas.

Åtg

ärde

n be

döm

s doc

k in

te p

åver

kan

milj

öns k

ontin

uerl

iga

ekol

ogis

ka fu

nktio

n fö

r art

en e

ller a

rten

s

beva

rand

esta

tus n

egat

ivt.

Häm

plin

g C

ardu

elis

can

nabi

na (V

U)

Röd

lista

d m

en tä

mlig

en a

llmän

art

. Om

råde

med

tidi

gare

kän

d hä

ckni

ngsp

lats

kan

kom

ma

att p

åver

kas.

Åtg

ärde

n be

döm

s doc

k in

te p

åver

kan

milj

öns k

ontin

uerl

iga

ekol

o-

gisk

a fu

nktio

n fö

r art

en e

ller a

rten

s bev

aran

dest

atus

neg

ativ

t.

Vakt

el C

otur

nix

cotu

rnix

(NT

)R

ödlis

tad

art.

Inge

n kä

nd h

äckn

ings

plat

s som

bed

öms p

åver

kas.

Åtg

ärde

n be

döm

s int

e på

verk

an m

iljön

s kon

tinue

rlig

a ek

olog

iska

funk

tion

för a

rten

elle

r art

ens b

evar

an-

dest

atus

neg

ativ

t.

Min

dre

hack

spet

t Den

droc

opos

min

or

(NT

)

Röd

lista

d ar

t. In

gen

känd

häc

knin

gspl

ats s

om b

edöm

s påv

erka

s. Å

tgär

den

bedö

ms i

nte

påve

rkan

milj

öns k

ontin

uerl

iga

ekol

ogis

ka fu

nktio

n fö

r art

en e

ller a

rten

s bev

aran

-

dest

atus

neg

ativ

t.

Sång

lärk

a A

laud

a ar

vens

is (N

T)

Röd

lista

d m

en tä

mlig

en a

llmän

art

. Om

råde

med

häc

knin

gspl

atse

r kan

kom

ma

att p

åver

kas.

Åtg

ärde

n be

döm

s doc

k in

te p

åver

kan

milj

öns k

ontin

uerl

iga

ekol

ogis

ka fu

nktio

n

för a

rten

elle

r art

ens b

evar

ande

stat

us n

egat

ivt.

Strö

mst

are

Cin

clus

cin

clus

(NT

enl

igt

Skån

sk rö

dlis

ta 2

011)

I Skå

ne tä

mlig

en sä

llsyn

t och

upp

tage

n på

regi

onal

a rö

dlis

tan

(Ott

vall

2011

). In

gen

känd

häc

knin

gspl

ats s

om b

edöm

s påv

erka

s. Å

tgär

den

bedö

ms i

nte

påve

rkan

milj

öns k

onti-

nuer

liga

ekol

ogis

ka fu

nktio

n fö

r art

en e

ller a

rten

s bev

aran

dest

atus

neg

ativ

t.

Fisk

ar

Lax

Salm

o sa

lar

BLa

x ha

r ful

lgod

bev

aran

dest

atus

i Vr

amså

n. N

ågon

lax

påtr

äffad

es d

ock

inte

vid

de

elfis

ken

som

gjo

rdes

201

2 i b

iflöd

ena.

Allt

arb

ete

vid

vatt

endr

agen

kom

mer

så lå

ngt m

öjlig

t

ske

i tor

rhet

. Eve

ntue

llt g

rum

lat v

atte

n so

m u

ppko

mm

er v

id a

rbet

en v

id v

atte

ndra

gen

förs

vid

Vra

mså

n til

l våt

mar

k fö

r ren

ing

och

vid

övri

ga v

atte

ndra

g vi

a se

dim

enta

tion

och

över

siln

ing

inna

n de

t når

vat

tend

rage

n. Å

tgär

den

bedö

ms i

nte

påve

rkan

milj

öns k

ontin

uerl

iga

ekol

ogis

ka fu

nktio

n fö

r art

en e

ller a

rten

s bev

aran

dest

atus

neg

ativ

t.

fort

sätt

ning

tabe

ll 14

.2

511 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

3. Dispens från strandskyddsbestäm-melserna

Eftersom regeringen har tillåtit aktuella verksamheter med stöd av 17 kap. 1 § miljöbalken gäller inte förbudet enligt 7 kap. 15 § miljöbalken mot åtgärder inom strandskyddsområdena (7 kap. 16 § 2. miljöbalken). På-verkan på strandskyddade områden beskrivs i fördjupningarna Ytvatten och Rekreation och Friluftsliv, strandskyddade områden omnämns även i fördjupningarna Naturmiljö och Natura 2000. För väganordningar som inte ingår i vägplanen kommer dispens att sökas. Detta gäller till exem-pel för en ny jordbruksväg och port som gör intrång i strandskyddet för Bertebäcken.

4. Dispens från det generella biotop-skyddet

Bestämmelserna om generella biotopskydd gäller enligt 7 kap 11a § miljö-balken inte allmänna vägar som ingår i en fastställd vägplan. Efter vägpla-nens fastställelse behöver därför inte dispens sökas för de allmänna vägar som vägplanen omfattar. I denna miljökonsekvensbeskrivning beskrivs de biotopskyddsobjekt som ligger inom vägområdet och som därmed in-går i vägplanen. Objekten beskrivs övergripande utifrån vilken påverkan som väntas och vilka förslag till åtgärder som identifierats i detta skede av projektet.

För objekt som ligger utanför vägområdet men påverkas av sekundärvä-gar och portar till den nya motorvägen, kommer dispens att sökas i ett senare skede. Samtliga objekt redovisas dock i kartor i slutet av detta kapitel (figur 14.13-14.32).

Huvuddelen av biotopskyddsobjekten är inte inventerade i detalj med av-seende på arter och värden. De enskilda biotopskyddsobjekten bör pre-liminärt betraktas uppfylla åtminstone naturvärdesklass 3 så länge inget annat anges i naturvärdesinventeringen (se Fördjupning 6. Naturmiljö).

4.1. Biotopskyddsobjekt inom vägområdetDe biotopskyddsobjekt som förekommer och påverkas inom vägområdet är:

• Stenmurar i jordbruksmark

• Odlingsrösen i jordbruksmark

• Småvatten och våtmarker i jordbruksmark

• Alléer

512 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

Tabell 14.3. Berörda stenmurar (inom vägområdet), antal meter har avrundats uppåt till när-maste femtal. Numren i tabellen representerar berörda stenmurar i figur 14.14 - 14.33.

1 110

2 45

3 50

4 35

5 60

6 75

7 55

8 100

9 90

10 140

11 40

12 90

13 15

14 155

15 50

16 115

17 195

18 80

19 45

20 35

21 50

22 5

23 65

24 75

25 20

26 85

27 35

28 25

29 20

30 70

31 40

32 5

33 60

34 10

35 70

36 40

37 55

38 40

39 80

40 40

41 40

42 40

43 25

44 40

45 40

46 45

47 45

48 90

49 40

50 45

51 45

52 50

53 5

54 55

55 40

56 45

57 60

58 45

59 40

60 60

61 20

62 50

63 50

64 55

65 55

66 10

67 5

68 50

69 55

70 55

71 175

72 20

73 55

74 55

75 60

76 70

77 70

78 220

79 55

80 5

81 45

82 10

83 10

84 10

85 80

86 85

87 15

88 15

89 50

90 45

91 5

92 50

93 60

94 50

95 25

96 50

97 15

98 20

100 15

101 95

102 5

103 110

104 50

105 45

106 45

107 5

108 135

109 20

110 40

111 50

112 85

113 50

114 90

115 45

116 40

117 60

118 5

119 5

Summa: 6 165

Nr Meter99 45

120 55

121 30

513 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

Stenmurar och odlingsrösen i jordbruksmark

Allmän beskrivningLängs den planerade vägutbyggnaden finns ett flertal stenmurar och od-lingsrösen. Dessa biotoper har ett stort värde för landskapets flora och fauna då de fungerar som skydd, övervintringsplatser och födosöksloka-ler.

Generellt kan sägas att stenmurarna längs sträckan är av god kvalitet, som bilderna i dokumentets slut visar är de flesta stenmurar cirka 1 meter höga och stabilt byggda. Odlingsrösena längs sträckan är av olika storlek och kvalitet, där de minsta är ett par stenar höga och cirka en halv meter i diameter och de största flera meter höga och breda.

Påverkan av utbyggnadenDen planerade motorvägen medför att cirka 6165 meter stenmur inom vägområdet behöver tas bort. Vidare kommer cirka 1 500 meter stenmur utanför vägområdet att behöva tas bort (ansökan för detta görs i senare skede). Fem stycken odlingsrösen kommer att påverkas längs sträckan, tre av dessa är mindre rösen med ett 20-tal stenar medan de andra två är större och har en betydande mängd stenar (se foton R3 och R4 i kartma-terialet). Antalet påverkade stenmurar inom vägområdet och ungefärlig längd finns redovisade i tabell 14.3, stenmurarnas läge och representativa bilder kan ses på kartorna i kartmaterialet i slutet av ansökan. Där redo-visas även de stenmurar som ligger utanför vägområdet.

Förslag till åtgärderMålet är att de stenar som kommer att tas bort i samband med den plane-rade vägutbyggnaden byggs upp till nya stenmurar och odlingsrösen på passande lokaler längs den nya vägen, där de gynnar biologisk mångfald. De nya objekten kommer att anläggas i anslutning till jordbruksmark på solbelyst plats där de kan återfå samma funktion som de stenmurar och odlingsrösen som tas bort. Möjligheterna att bygga upp stenmurar inom vägområdet är begränsade. Vägområdet får inte utökas för att ge plats åt stenmurar utan de måste byggas upp i vägslänterna. Detta är möjligt där det finns vägräcke och ensidigt fall (vilket innebär att vägdagvatten bara samlas upp på den ena sidan vägen). I detta fall kan stenmurar en-dast byggas på den sida där vattnet inte samlas, så att muren inte hindrar uppsamling och fördröjning av vägdagvattnet. Räcke kommer att finnas längs hela sträckan, men inte ensidigt fall. Förutsättningar för att bygga upp stenmur i vägslänt i anslutning till jordbruksmark finns på en sträcka om cirka 3 000 meter (se figur 14.1).

För att kunna bygga upp stenmurar på andra platser längs sträckan krävs att markägaren frivilligt avsätter mark. Markägarna längs vägsträckan kommer bli kontaktade i frågan.

514 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

m0

1 00

02

000

500

met

er

Sten

röse

Utb

yggn

adsa

ltern

ativ

Korr

idor

Möj

ligt l

äge

för n

ya s

tenm

urar

Sten

mur

Sten

röse

Förk

larin

g

Åte

rupp

bygg

nad

i ste

nmur

arna

s be

fintli

ga s

träc

knin

g

Åte

rupp

bygg

nad

para

llellt

m

ed v

ägen

Vram

sån

Figu

r 14.

1.

Strä

ckor

där

det

kan

bli

aktu

ellt

att l

ägga

upp

ste

nmur

ar i

vägs

länt

erna

(mar

kera

t med

röd

färg

). I d

e vä

stra

del

arna

åte

rupp

bygg

s st

enm

urar

na i

dess

befi

ntlig

a st

räck

ning

och

i de

ös

tra

dela

rna

åter

uppb

yggs

ste

nmur

arna

par

alle

llt m

ed v

ägen

.

515 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

Eftersom det är svårt att återskapa lika mycket stenmur i kvantitet som tidigare bör fokus vara att försöka höja kvalitén på de murar som anläggs. Detta kan till exempel göras genom att aktivt välja ut särskilt lämpliga delområden och sammanhang där stenmurarna gör störst nytta och att de anläggs på ett sätt som är särskilt gynnsamt för fauna och flora (bla väderstreck, utformning, solbelysning). Målet bör vara att de stenmurar som återskapas ska vara av minst samma kvalité som tidigare och helst högre kvalité. På nästföljande sidor ges exempel på hur stenmurarna skulle kunna byggas upp, antingen i befintlig sträckning, eller parallellt med vägen.

Återuppbyggnad i stenmurarnas befintliga sträckningFigur 14.2, 14.3 och 14.4 visar exempel på återuppbyggnad genom att bygga upp stenmurar i sina gamla sträckningar på de nya vägslänterna. Denna återbyggnadsprincip gäller norr om Skättilljunga och i mosa-iklandskapet norr om Tollarp, det vill säga väster om Nöbbelövsvägen som präglas av många korsande stenmurar i långa linjer. Fördelen med att bygga upp en ny mur i befintlig sträckning är att den inte behöver fraktas bort utan kan återanvändas på nästan samma plats. Återuppbygg-nad i stenmurarnas befintliga sträckning kan ske på två olika sätt:

A. Befintlig stenmur avslutas där vägslänt/vägbank möter omgivande mark. Ny stenmur byggs upp i sin gamla sträckning på ny vägslänt/väg-bank. Ett glapp mellan befintlig och ny stenmur påvisar vad som är be-fintligt och nyskapat. Ett glapp i stenmuren i dikesbotten gör så att inte avvattningen hindras.

B. Befintlig stenmur avslutas där vägslänt/vägbank möter omgivande mark. Ny stenmur byggs upp i sina gamla sträckningar på ny vägslänt/vägbank. Befintlig och ny stenmur byggs ihop. Ett glapp i stenmuren i dikesbotten gör så att inte avvattningen hindras.

Återuppbyggnad parallellt med vägenFigur 14.5, 14.6, 14.7 visar exempel på återuppbyggnad av stenmurar parallellt med vägen vilket är möjligt där det är ensidigt fall åt ena hål-let. Stenmuren placeras på den sida där vägdagvattnet inte samlas upp. Denna återbyggnadsprincip är mest aktuell på slättbygden vid Nöbbelöv där det är glesare mellan stenmurarna och de ramar in stora odlings-och betesområden. Återuppbyggnad parallellt med vägen kan ske på två olika sätt:

A. Befintliga stenmurar avslutas där vägslänt/vägbank möter omgivande mark. Ny stenmur byggs upp mellan befintliga stenmurar och förbinder dessa. Ett glapp mellan befintlig och ny stenmur påvisar vad som är be-fintligt och nyskapat.

B. Befintliga stenmurar avslutas där vägslänt/vägbank möter omgivande mark. Ny stenmur byggs upp mellan befintliga stenmurar och förbinder dessa utan glapp. Där det behövs boskapsstängsel mot vägen kan detta eventuellt kombineras med stenmur.

516 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

Figur 14.2. Illustrationen visar ett exem-pel på återuppbyggnad i stenmurarnas befintliga sträckning, alternativ A.

Figur 14.3. Illustrationen visar ett exem-pel på återuppbyggnad i stenmurarnas befintliga sträckning, alternativ B.

Figur 14.4. Illustrationen visar ett exem-pel på återuppbyggnad i stenmurarnas befintliga sträckning. Alternativ A närmast i bild och altenativ B längst bort i bild.

517 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

Figur 14.6. Illustrationen visar ett exempel på återuppbyggnad parall-lellt med vägen alternativ B.

Figur 14.7. Illustrationen visar ett exempel på återuppbyggnad paralllellt med vägen alternativ A närmast i bild och B längst bort i bild.

Figur 14.5. Illustrationen visar ett exempel på återuppbyggnad paral-lellt med vägen alternativ A.

518 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

FördröjningsmagasinStenar, från de stenmurar som tas bort kan också läggas ut i anslutning till fördröjningsmagasinen som en tillgång för flora, fauna och upplevel-sen av dem.

Trafikplats NöbbelövFigur 14.10 visar en vy över Trafikplats Nöbbelöv. På ytorna under tal-larna kan tillvaratagna stenar från stenmurar läggas ut i större samman-hängande ytor. På Sigridslundsvägens slänter väster om trafikplatsen kan stenar från borttagna stenmurar läggas upp i anslutning till träden mot det öppna landskapet i väster för att påminna om de blockrika omgi-vande betesmarkerna. Stenarna fungerar som stabiliserande element och har en värmelagrande förmåga vilket är en tillgång för flora och fauna. Hur de förlorade värdena ska kompenseras kommer att beslutas i samråd med länsstyrelsen. Prioritet för kompensationsåtgärderna föreslås enligt följande:

Figur 14.8. Illustrationen visar ett exempel på hur stenar kan läggas upp i samband med ett fördröj-ningsmagasin.

Figur 14.9. Vy mot öster över fördröjningsmasgin med stenar från stenmurar runt omkring.

519 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

Figu

r 14.

10.

Vy

över

trafi

kpla

ts N

öbbe

löv

mot

öst

er.

På y

torn

a un

der t

alla

rna

kan

sten

ar lä

ggas

ut i

stö

rre

ytor

med

in

slag

av

ängs

gräs

.

520 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

• Nya stenmurar och odlingsrösen längs med vägsträckan.

• Öka kvaliteten på befintliga biotopskyddsobjekt (andra än sten-murar och stenrösen) eller skapa nya objekt i närområdet. Till ex-empel kan stenar användas för att skapa öringbiotoper i den om-grävda delen av Ryabäcken.

• Avsätta pengar för framtida biotopskyddsobjekt, till exempel till nya alléer.

De stenar som inte kan kompenseras i biotopskyddsobjekt kommer där det är möjligt att användas för gestaltning av vägen för att knyta an vägen till det omgivande landskapet. Detta kan handla om stenformationer i trafikplatsen, se ovan, eller som material i portar för sidovägnätet.

Småvatten och våtmarker i jordbruksmark

Allmän beskrivningUnder det generella biotopskyddet för småvatten och våtmarker i jord-bruksmark faller även öppna diken. Här berörs först de öppna dikena som påverkas av vägutbyggnaden och därefter dammar och våtmarker. Öppna diken fungerar som ledlinjer i landskapet, vilken flora och fauna följer när de rör sig i landskapet. Dikena är även en källa för födosök och många arter söker skydd i den omgivande vegetationen. Det har inte hit-tats några högre naturvärden längs de diken som kommer att påverkas av den eventuella utbyggnaden, utöver det värde diken generellt har för landskapets flora och fauna. En beskrivning av naturvärdena vid varje dike finns i tabell 14.4.

Det finns fyra våtmarker och en damm som kommer att beröras av den planerade utbyggnaden (markerade som V1 -V5 i kartorna). Våtmarkerna V2, V3 och V4 är gräsbevuxna och torkar ut under sommaren. Det finns ingen indikation på att dessa skulle hysa några högre ekologiska värden.

Tabell 14.4. Berörda diken.

Beteckning Dispensansökan BeskrivningD1 I vägplanen Diket ligger i gränsen mellan lövskog och åkermark. Diket

hyser dock inga dokumenterade värden.

D2 (Spångarps-bäcken)

Erhållen i etappen E22 Förbi Linderöd

-

D3 (Mossa-bäcken)

Beslutad av Mark- och miljödomstolen 2015-09-18

-

D5 I vägplanen Fint dike i anslutning till en väg som är stensatt på båda sidorna. Diket hyser dock inga dokumenterade värden.

521 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

Beteckning Dispensansökan BeskrivningD6 I vägplanen Ett gräsbevuxet dike beläget mellan två jordbruksmarker

och intill en stengärdsgård. Vattenhastigheten är låg och diket har inga dokumenterade värden.

D7 I vägplanen Diket är beläget mellan en traktorväg och en betesmark. Det är nyligen rensat och hyser inga dokumenterade värden.

D8 I vägplanen Ett fint dike som rinner genom en naturbetesmark och har en naturligt meandrande form. Inga dokumenterade värden är funna men kan inte uteslutas att den har ett värde för kräldjur och fåglar.

D9 I vägplanen Diket ligger i kant till betesmark intill en stengärdsgård. Diket är nyligen rensat och hyser inga dokumenterade värden.

D10 + D11 I vägplanen Diket ligger i en naturbetesmark och har två grenar som går samman i en. Den östra grenen är huvudfåran, vilken är bredare och djupare. Diket är mycket fint och även om den inte hyser några kända dokumenterade värden kan det inte uteslutas att den har ett visst värde för kräldjur och fåglar.

D12 I vägplanen Ett grunt dike som ligger i en betesmark. Diket omges av kortbetad vegetation och torkar ut under sommaren. Det finns inga kända dokumenterade värden. Det är oklart om diket ska betraktas som ett öppet dike i jordbruksmark och därmed omfattas av biotopskydd då diket är mycket grunt och torkar ut under sommaren.

D13 I vägplanen Diket ligger mellan en betesmark och ett kalhygge och är biflöde till Bertebäcken. Diket är övervuxet med gräs och bottnen täcks av organiskt material. Det hyser inte några dokumenterade värden.

D14 I vägplanen Diket ligger i kant till en snårig äldre betesmark och intill en stenmur. Bottnen är gräsbevuxen och delvis täckt av organiskt material. Diket hyser inga dokumenterade värden.

D16 (Biflöde till Ryabäcken)

Beslutad av Mark- och miljödomstolen 2015-09-18

Gräsbevuxet dike där bottnen är täckt av en hög andel organiskt material och är kantad av buskar. På delar av sträckan finns en stenmur längs den ena kanten. Diket hy-ser inga dokumenterade värden.

D17 I vägplanen Dike i naturbetesmark som är uttorkad. Hyser inga doku-menterade värden för vattenlevande organismer.

522 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

Tabell 14.5. Berörda våtmarker.

Beteckning Dispensansökan BeskrivningD18 I vägplanen Dike i kant till trädbevuxen betesmark. Diket svämmar

över i den södra delen där den formar en våtmark. Andra partier är uttorkade. Diket bedöms inte hysa några doku-menterade värden.

D19 I vägplanen Diket går genom en naturbetesmark och går intill ett småvatten med ett rikt fågelliv. Diket är gräsbevuxet och vattnet relativt stillastående. Diket hyser inga dokumen-terade värden.

D21 I vägplanen Tveksamt objekt som möjligen kan betraktas som ett dike. Gränsar österut till en sandig betesmark av naturvärdes-klass 1, det vill säga en betesmark med höga naturvärden, och västerut mot en åkermark. Det finns inga kända do-kumenterade värden. Det är oklart om diket ska betraktas som ett öppet dike i jordbruksmark och därmed omfattas av biotopskydd då diket är mycket grunt och torkar ut under sommaren.

Beteckning Dispensansökan Beskrivning

Våtmark 1 (V1)

I vägplanen Våtmarken ligger i en åkermark som ej brukas. Våtmarken hyser inga kända högre ekologiska värden.

Våtmark 2 (V2)

I vägplanen Mindre våtmark som ligger i en betesmark. Våtmarken är gräsbevuxen och torkar ut under sommarmånaderna. Den norra delen kan komma att påverkas av vägutbyggnaden. Det finns inga kända dokumenterade värden.

Våtmark 3 (V3)

I vägplanen Mindre våtmark som får sitt vatten genom ett dike i våtmar-kens västra del, vilket svämmar över vår och höst. Våt-marken är gräsbevuxen och hyser inte några kända högre ekologiska värden då den riskerar att torka ut under som-marmånaderna.

Våtmark 4 (V4)

I vägplanen Våtmarken ligger i en betesmark och den norra delen av våtmarken kan komma att påverkas av vägutbyggnaden. Våtmarken är gräsbevuxen och torkar ut under sommarmå-naderna. I våtmarken finns en fin flora.

Damm 5 (V5)

I vägplanen Öppet vatten i naturbetesmark som hyser ett rikt fågelliv. Vattnets norra del kan komma att påverkas av vägutbyggna-den. Den omgivande marken är fuktig och hyser flera små vattensamlingarvilket ger området en fin flora. Vattnet är uttorkningskänsligt under sommarmånaderna. Mindre vat-tensalamander har påträffats i dammen.

523 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

Påverkan av utbyggnadenFör dikena kommer längden på trummorna att vara cirka 30 meter då vä-gen är 18,5 meter bred och till denna längd kommer vägens sidoområden med slänter.

Kulvertering av de små dikena under vägen har bedömts vara vatten-verkamhet som inte är tillståndspliktig eftersom allmänna och enskilda intressen inte skadas till följd av vattenverksamhetens inverkan på vat-tenförhållanena (MB 11 kap 12 §). Kulverteringen av dikena kommer att utföras enligt Trafikverkets riktlinjer för att dämningar inte ska uppstå. Varje kulvert kommer att ha en lutning som främjar vattenflödet genom trumman och öppningarna kommer att anläggas så att inget vandrings-hinder uppstår. Inga indikationer på förekomst av fisk eller musslor har påträffats vid inventering av dikena.

Den norra delen av våtmark V1 kommer att påverkas av vägutbyggnaden som delvis kommer att fyllas igen. Våtmark V3 kommer att fyllas igen och vattenområdena V2, V4 och V5 kommer att behöva fyllas igen på ett begränsat område.

Förslag på åtgärderInget av dikena ligger i direkt anslutning till Vramsån eller något av dess biflöden och med tanke på den låga vattenföringen i dikena bedöms arbe-tet ge en mycket begränsad påverkan, om någon, på dessa vattendrag och inga ytterligare skyddsåtgärder bedöms nödvändiga.

Inga kompensationsåtgärder föreslås för våtmarkerna eller dammen. Den våtmark (V3) som helt kommer att fyllas igen ligger i ett fuktigt om-råde och det finns en annan våtmark i närheten. Arter som trivs i de fuk-tiga miljöerna bedöms därför kunna förflytta sig till den närliggande våt-marken. Inga kvalitetshöjande åtgärder vid den närliggande våtmarken rekommenderas då markerna på denna plats är mycket fina och hyser en rik flora och fauna.

Våtmarkerna (V2 och V3) är gräsbevuxen och torkar ut under somma-ren. Då markerna inte hyser några högre ekologiska värden och då det finns gott om fuktiga områden i närheten bedöms det inte nödvändigt med några åtgärder.

Dammen (V5) ligger i ett vattenrikt område. Området och vattnet har ett värde för områdets fåglar och hyser ett rikt fågelliv. Så stor del som möjligt att de fuktiga markerna och dammen kommer att bevaras och in-trånget begränsas så långt möjligt. Då omgivande marker hyser en rik flo-ra föreslås ingen utökning av dammen för att bevara arealen öppet vatten.

524 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

Alléer

Allmän beskrivningEn allé är i miljöbalkens mening lövträd planterade i en enkel eller dub-bel rad och består av minst fem träd längs en väg, det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd. Alléer är ofta belägna längs vägar i jordbruksmark, men det finns inget krav i definitionen på att alléer ska vara belägna längs vägar eller i jordbruksmarker. Alléer fungerar som viktiga led-linjer i ett för övrigt öppet landskap och som spridningskorridorer och tillflyktsorter för arter beroende av skogsmiljöer.

Vid inventeringen av biotoper som omfattas av det generella biotopskyd-det har tre alléer konstaterats. Den första allén är belägen på den söd-ra sidan av Tollarpsvägen (E22), cirka 150 m väster om Sätarödsvägen och utgör en ädellövträdsallé med bland annat lönnar. Träden, drygt 10 stycken, står i en enkelrad vinkelrätt mot Tollarpsvägen (E22). De är av varierande storlek och sannolikt planterade vid olika tillfällen. De gröv-sta träden har en brösthöjdsdiameter på cirka 50 cm. Träden har idag ett visst biologiskt värde men de har ännu inte uppnått den ålder då de bildar förutsättningar för mer krävande arter.

Den andra allén ligger utmed en stenmur (nr 104) och jordbruksbro 28/870. Allén består av sex lövträd i en enkelrad på den västra sidan av vägen. Träden är av varierande ålder men huvudsakligen yngre (cirka 50-75 år). Det finns inga kända dokumenterade värden. Det är oklart om objektet ska betraktas som en allé och därmed omfattas av biotopskydd eftersom träden sannolikt varken är planterade eller skötta som en allé.Den tredje allén ligger utmed en stenmur (nr 105) mellan två jordbruks-marker. Allén som består av sex lövträd, främst ek, binder ihop två min-dre skogspartier. Träden är drygt 100 år gamla. Det finns inga kända do-kumenterade värden. Det är oklart om objektet ska betraktas som en allé och därmed omfattas av biotopskydd eftersom träden sannolikt varken är planterade eller skötta som en allé.

Påverkan av utbyggnadenNy E22 med tillhörande bullerskyddsvall medför att allén vid Tågarp försvinner. Ett träd närmast befintlig E22 kan står kvar men förlorar sitt biotopskydd.

Hela allén vid jordbruksbron kommer att försvinna när bron anläggs, området som tas i anspråk utgör inte vägområde och dispensansökan hanteras därför separat.

Endast ett träd kommer att försvinna i allén intill stenmur 105. Det är träd nummer fyra räknat söderifrån, vilket lämnar tre träd söder om väg-området och två träd norr om vägområdet. Vägen och slänterna kommer att placeras utanför området under kronan på de träd som hamnar när-mast vägområdet. Det är i detta område som de flesta rötter finns och bör inte beträdas med tyngre fordon eller maskiner.

525 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

Förslag på åtgärderSom kompensationsåtgärd för att allén vid Tågarp försvinner föreslås att nya lövträd, minst motsvarande det antal träd som tas ned, planteras på bakslänten av bullerskyddsvallen.

I de två alléer som försvinner vid stenmur 104 och 105 försvinner totalt sju träd. På platsen där allén försvinner vid jordbruksporten föreslår gestaltningsprogrammet att fem nya grupper med träd planteras, varje grupp bestående av tre träd (se figur 14.12). Ett förslag på kompensations-åtgärd är att denna plantering istället utgörs av minst sju enstaka träd av lite större storlek som kan ersätta de som tas bort.

Gestaltningsprogrammet föreslår även att en ny allé planteras längs Räv-hultsvägen. Allén består av 22 träd i dubbla rader söder om vägområdet och 24 träd i dubbla rader norr om vägområdet. Denna allé utgör också ett alternativ för kompensation av de alléträd som försvinner vid utbygg-naden. Förslaget visas i figur 14.13.

Alternativ till att skapa en allé vid jordbruksporten eller Rävshultsvägen är att anlägga en ny allé till någon av de större gårdarna i området. Två gårdar har setts ut som bra platser, Bergdala (fastighet Vä 161:1) och Björ-ka (Vä 160:1). Båda gårdarna ligger långt österut i korridoren där landska-pet är relativt öppet. Alléerna kommer utgöras av fler träd än de sju som tas bort och det föreslås att träden planteras i dubbla rader.

För samtliga av förslagen måste en överenskommelse ske med fastighets-ägaren.

526 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

Figur 14.12. Förslag på åtgärd vid Rävhultsvägen

Figur 14.11. Förslag på åtgärd vid jordbruksport

527 (549)

Figu

r 14.

13.

Bio

tops

kydd

ade

obje

kt s

träc

ka 1.

528 (549)

Figu

r 14.

14.

Bio

tops

kydd

ade

obje

kt s

träc

ka 2

.

529 (549)

25

22

13

25

2019

21

24

15

18

23

17

16

14

R2

025

5075

100

mm

Sten

mur

/röse

/dik

e/vå

tmar

k/al

lébe

rört

avvä

gom

råde

Inve

nter

adst

enm

ur

Inve

nter

atdi

ke

Inve

nter

atrö

se

Inve

nter

advå

tmar

k

Åker

holm

eel

lera

llé

Vägo

mrå

de

KOR

RID

OR

Figu

r 14.

15.

Bio

tops

kydd

ade

obje

kt s

träc

ka 3

.

530 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

R5

36 &

37

3531

Figu

r 14.

16.

Rep

rese

ntat

iva

sten

mur

ar o

ch rö

sen

strä

cka

4.

531 (549)

31

25

33

22

32

37

34

35

37

29

25

28

36

27

20

41

38

31

40

1921

24

33

23

30

39

26

D5

Ber

tebä

cken

R3R

4

R2

R5

025

5075

100

mm

Sten

mur

/röse

/dik

e/vå

tmar

k/al

lébe

rört

avvä

gom

råde

Inve

nter

adst

enm

ur

Inve

nter

atdi

ke

Inve

nter

atrö

se

Inve

nter

advå

tmar

k

Åker

holm

eel

lera

llé

Vägo

mrå

de

KOR

RID

OR

Figu

r 14.

17.

Bio

tops

kydd

ade

obje

kt s

träc

ka 4

.

532 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

D5

D6

& 4

2D

7D

8

D11

D13

5247 48

46

D9

& 4

5

Figu

r 14.

18.

Dik

en o

ch re

pres

enta

tiva

sten

mur

ar s

träc

ka 5

.

533 (549)

D13

4846

D12

V2

53

43

42

41

44

49

45

47

46

5150

5254

48D

10

D11

D5

D7

D6

Ber

tebä

cken

D9

D8

D13

025

5075

100

mm

Sten

mur

/röse

/dik

e/vå

tmar

k/al

lébe

rört

avvä

gom

råde

Inve

nter

adst

enm

ur

Inve

nter

atdi

ke

Inve

nter

atrö

se

Inve

nter

advå

tmar

k

Åker

holm

eel

lera

llé

Vägo

mrå

de

KOR

RID

OR

Figu

r 14.

19.

Bio

tops

kydd

ade

obje

kt s

träc

ka 5

.

534 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

54

55

5658

Figu

r 14.

20.

Rep

rese

ntat

iva

sten

mur

ar s

träc

ka 6

.

535 (549)

6061

5559

5658

54

57

025

5075

100

mm

Sten

mur

/röse

/dik

e/vå

tmar

k/al

lébe

rört

avvä

gom

råde

Inve

nter

adst

enm

ur

Inve

nter

atdi

ke

Inve

nter

atrö

se

Inve

nter

advå

tmar

k

Åker

holm

eel

lera

llé

Vägo

mrå

de

KOR

RID

OR

Figu

r 14.

21.

Bio

tops

kydd

ade

obje

kt s

träc

ka 6

.

536 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

62D

14 &

65

Figu

r 14.

22.

Dik

e oc

h st

enm

ur s

träc

ka 7

.

537 (549)

64

67

66

6362

6865

7069

D13

D14

R6

025

5075

100

mm

Sten

mur

/röse

/dik

e/vå

tmar

k/al

lébe

rört

avvä

gom

råde

Inve

nter

adst

enm

ur

Inve

nter

atdi

ke

Inve

nter

atrö

se

Inve

nter

advå

tmar

k

Åker

holm

eel

lera

llé

Vägo

mrå

de

KOR

RID

OR

Grä

ns fö

r väg

plan

Figu

r 14.

23.

Bio

tops

kydd

ade

obje

kt s

träc

ka 7

.

538 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

73V3

+ D

18D

16

7674

D17

78 &

D16

Figu

r 14.

24.

Våt

mar

k, d

iken

och

repr

esen

tativ

a st

enm

urar

str

äcka

8.

539 (549)

Figu

r 14.

25.

Bio

tops

kydd

ade

obje

kt s

träc

ka 8

.

540 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

V4 V5+

D19

R7

94

94

Figu

r 14.

26.

Dik

e, v

åtm

ark,

röse

och

ste

nmur

ar s

träc

ka 9

.

541 (549)

91

80

102

8284

83

85

88

97

100

86

87

98

95

81

99

90

89

94

92

96

93

8586

101

103

D19

D19

R7

V4

V5

025

5075

100

mm

Sten

mur

/röse

/dik

e/vå

tmar

k/al

lébe

rört

avvä

gom

råde

Inve

nter

adst

enm

ur

Inve

nter

atdi

ke

Inve

nter

atrö

se

Inve

nter

advå

tmar

k

Åker

holm

eel

lera

llé

Vägo

mrå

de

KOR

RID

OR

Figu

r 14.

27.

Bio

tops

kydd

ade

obje

kt s

träc

ka 9

.

542 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

113

110,

111

, 112

, 113

, R8

& 1

14

Figu

r 14.

28.

Rep

rese

ntat

iva

sten

mur

ar s

träc

ka 10

.

543 (549)

110,

111

, 112

, 113

, R8

& 1

14

A2

A3

107

109

110

105

106

115

111

104

113

108

112

114

R8

025

5075

100

mm

Sten

mur

/röse

/dik

e/vå

tmar

k/al

lébe

rört

avvä

gom

råde

Inve

nter

adst

enm

ur

Inve

nter

atdi

ke

Inve

nter

atrö

se

Inve

nter

advå

tmar

k

Åker

holm

eel

lera

llé

Vägo

mrå

de

KOR

RID

OR

Grä

ns fö

r väg

plan

Figu

r 14.

29.

Bio

tops

kydd

ade

obje

kt s

träc

ka 10

.

544 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

Ram

brob

äcke

n

Figu

r 14.

30.

Ram

brob

äcke

n.

545 (549)

D21

117

119

118

116

115

Ram

brob

äcke

n

025

5075

100

mm

Sten

mur

/röse

/dik

e/vå

tmar

k/al

lébe

rört

avvä

gom

råde

Inve

nter

adst

enm

ur

Inve

nter

atdi

ke

Inve

nter

atrö

se

Inve

nter

advå

tmar

k

Åker

holm

eel

lera

llé

Vägo

mrå

de

KOR

RID

OR

Figu

r 14.

31.

Bio

tops

kydd

ade

obje

kt s

träc

ka 11

.

546 (549)

025

5075

100

mm

Sten

mur

/röse

/dik

e/vå

tmar

k/al

lébe

rört

avvä

gom

råde

Inve

nter

adst

enm

ur

Inve

nter

atdi

ke

Inve

nter

atrö

se

Inve

nter

advå

tmar

k

Åker

holm

eel

lera

llé

Vägo

mrå

de

KOR

RID

OR

Grä

ns fö

r väg

plan

Figu

r 14.

32.

Bio

tops

kydd

ade

obje

kt s

träc

ka 12

.

547 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

5. Vattenverksamhet

5.1. Tillstånd för vattenverksamhetEnligt 11 kap 9 § miljöbalken krävs det tillstånd för vattenverksamhet. Tillstånd har i detta projekt sökts och erhållits för:

• Bro över Vramsån

• Bortledning av grundvatten/grundvattensänkning i Linderödåsens nordsluttning.

• Bro och omgrävning av Mossabäcken

• Omgrävning av ”Vildsvinsbäcken”

• Omgrävning av Sätarödsbäcken

• Bro över Bertebäcken

• Broar över och omgrävning av Ryabäcken

• Kulvertering av biflöde till Ryabäcken.

• Bro över och omgrävning av Tjörningabäcken

• Bro över Rambrobäcken.

5.2. Omprövning av dikningsföretagMarkavvattningssamfälligheter, där dikningsföretag räknas in, regleras i lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet samt i 11 kap miljöbalken. Det finns tolv dikningsföretag inom sträckan och det är aktuellt att ompröva tre av dessa. Dessa tre beskrivs i detalj i tabellen nedan. För information om samtliga dikningsföretag hänvisas till För-djupning 4 Ytvatten. Omprövningen av dikningsföretag sker hos Mark- och miljödomstolen och kommer att sökas i ett senare skede.

548 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

Sätaröds dikningsföretag I och II av år 1933 (11-KLS- 689)

Dikningsföretaget och dess båtnadsområde kommer korsas vinkelrätt av den nya vägen. Vägen går där på bank och dikningen är en täckdikad ledning under mark, varför den täckdikade ledningen inte kommer påverkas. Däremot kan eventuella anslutande drä-neringsledningar komma att skäras av. Dessa omleds då till närmaste brunn nedströms korsningen med vägen. En ny våtmark föreslås anläggas inom företa-gets båtnadsområde. Dräneringar kommer då behöva avlägsnas och företaget kommer omprövas.

Oveholms eller Ryabäck-ens reglering 1895(11-LS-445)

Dikningsföretaget och dess båtnadsområde kom-mer korsas av väg E22. Möjlighet för avstängning av utlopp anordnas. Dikesföretaget behöver omprövas eftersom diket kommer få nytt läge och ny sektion.

Rambrobäckens diknings-företag 1945 (11-KLS-1398)

Dikningsföretaget och dess båtnadsområde kommer korsas av väg E22. En bro byggs över Rambrobäcken, se vidare i kapitlet om Rambrobäcken ovan. Vägdag-vattnet leds från båda sidorna av bäcken till fördröjningsmagasin och lyfts genom pumpning till dikningsföretaget. Vägdagvattnet öster om Rambrobäcken leds via täta vägdiken till ett fördröj-ningsmagasin öster om Rambrobäcken. Detta gör att ett större avrinningsområde tillförs dikningsföretaget. Möjlighet för avstängning av utlopp anordnas. Dik-ningsföretaget behöver troligen omprövas.

6. Tillstånd för intrång i fornminnenTillstånd enligt kulturmiljölagen kommer att sökas för intrång i fasta fornlämningar på sträckan. Detta ansöks om i senare skede. Arkeologisk utredning steg 2 har utförts hösten 2014 och arkeologisk förundersök-ning sker hösten 2015.

Till en fast fornlämning hör ett så stort område på marken eller på sjö-botten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräck-ligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta område kallas fornlämningsområde eller skyddszon. Tillstånd kommer även att sökas för intrång i sådan skyddszon.

Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, ska ar-betet omedelbart avbrytas och den som leder arbetet skall omedelbart anmäla förhållandet till länsstyrelsen.

Tabell 14.6. Dikningsföretag som behöver omprövas

549 (549)

DEL

3: T

ILLS

TÅN

D O

CH D

ISPE

NSE

R

7. MasshanteringSamråd enligt 12:6 MB om utfyllnad, upplag etc krävs för det som ej fast-ställts i vägplanen, dvs för åtgärder utanför vägområdet. För till exempel upplag i naturmark som väsentligt förändras och som ligger inom väg-området hanteras och ingår detta i fastställelseprövningen enligt 12 kap 6a § miljöbalken och särskilt samråd enligt 12:6 MB krävs därför inte.

8. Undantag från bygglovUppförande av bullerskydd kan kräva bygglov. Genom den nya väglagen kan dock dessa åtgärder undantas från krav på bygglov och istället han-teras i fastställandet av vägplanen. Därmed avser Trafikverket genom samråd inhämta Kristianstad kommuns medgivande angående bygglovs-befrielsen.

9. ÖvrigtUtöver ovanstående tillstånd och dispenser krävs även lantmäteriförrätt-ningar för anläggande av nya enskilda vägar och ledningar.

10. KällorJordbruksverket: http://www.jordbruksverket.se/etjanster/etjanster/tuva/laddanerkartskikt.4.2ce1c8ad1213e6b28d48000866.html

Länsstyrelsen i Skåne, http://gis.lst.se/lstgis/

Artdatabanken (Rödlistan), Sveriges lantbruksuniversitet http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/rodlistan/

Miljömålsportalen, Naturvårdsverket

Inventering och naturvärdesbedömning E22 förbifart Linderöd och Sä-taröd – Vä . Underlag för arbetsplaner. Trafikverket och Atkins Sverige AB. Naturcentrum AB 2012-09-28.

Inventering och naturvärdesbedömning av vattendrag väg E22 förbifart Linderöd och Sätaröd – Vä . Underlag för arbetsplaner. På uppdrag av Trafikverket och Atkins Sverige AB. Naturcentrum AB 2012-10-01.

Beskrivning av fågelfaunan förbifart Linderöd och Sätaröd – Vä . Under-lag för arbetsplaner. Trafikverket och Atkins Sverige AB 2012-10-01.