De moskovitiska tsarernas gemåler. (Efter A. R a m b a u d ) , .

I Qssl:~iicl, liksoin i cle tolf. taflor11a.s R.oi.i~, var kvjimai~ stiidse omyncl.ig. Xnkaii och den faclerliisn flickan stoclo under en brors eller nman imi-ilig slRktii-igs förn~.yi-idersknp eller, i sczknncl d inai-i- liga :mförvai-ite.i:, unclei: I;yrlci~a~s, n1l.cleles sfisom barn. ii tmi liöi:ibldi:ixi~, clims och tiggare. För helme fanns intet san~hiilleligt ellei: poli- tiskt lif. Uncler Rysslsmcle silgotid följcle visserligen kvii-iiior sina, trol.ofvczc1e eller siim I N R ~ i striden ocli aflacle lysaiicle p:o£ p5 styrltn ocli utb?t,ll.igl.iet. .Meii clet bys,.~iitinslca inflytmclet bragte den iryska lcvinn,zii i fiillstiii~cligt sia-fveri. ' Det tynaacle kzjsar- clöi~~ets t r h g a 1;ristencloin inecl. cle underliga koasekvenser clei-i cli:og af Evas felsteg och mfsynclen, mecl s i m idéer on1 kvii~im-is oi:eiiliet och brii.clrlighet s:~iildionerncle lieimes unclerlagsm sociala stiJl.ning. Tidigt fifversnttes till ryska sprkket cle grekiskix gostill- förfnttiuxns och solistei:iias nntifeministislu~ sm.i%clesla:ifter, bl. n. J\'oeinnsl af Rszlcedon rylitbarn test, SOIII g11r LI~; ]$i att bevim, nott i n m ej bör gif va At kvii111ni-i titeln tlolrzinn (= l~~i:sk,zi:innn,, I ) . »'1'ron cle vist», skri£ vcr han, soin si:igc~, akt kvinni7;ii ej ~Ii:1,11. di-istii. sig giirn sin man fiirestiillniiigar cller siikn styra ho- noin. 13oi.i s1;:dl. tiga och ~ ~ a i : : ~ hoi-ioiri. unilerdi"~11ig. Aclarn sknpa- (les fikst, I3va (!;j fOrr 5.11 eftci:At, och EIersen sade till henne: 'DLI slcdl styras n;f clii-i ii?iial, d ~ i ski~ll ni:bcta ph hans befr~llning, clii skall lycl:~ hoiioi~~. i all:% c1in:x l.i~Esc1rign.r. . . .' R\lii~l~.~ri-ii;i, ciko1:m sitta stil.li~ . . . . (le kola 1.~cli1 sina inii.11 SA, ~ o i n slnfveii ly Jcr sin 1sei:rc.. . . Mi11111cn~ hiifvucl Pisr l"i:.istus; kviiin.ixns huf\~ucl iii: he11- e I RSaimeii har cj blif vit sknpacl till B\:ii-innn.s egencloi-n, utan k\-innan II:^ blifvit sl

iiniin henne i.ec1ni-i i f olkvisoma. >>E1011 sitter hakom tjugosju lBs, . hon sitter iiastiingcl inecl tjugosju i-iyclcl.,zi., för att vii~clei-i ej sltnl.1 I~l.li,sn p;l hci.i.ne, för att solcn cj skd l t)riinl~i~ helme, för att clc liistign stallbröclcms ej sida se Beaiie D. I t w e m im%ste Bon f O m ett ki:istligt ].i£. Ei-iieclam icle:d.ct fiir ett s~cl~~i-it , eldigt bysaiitiilslia I~cgrepp, KLI: Itl.osti.ct,, m M e bon i sitt licin fullgöra klostrets alla epiilaningair oclï fi:oii?m.n botöfaiagar. ' Efter sin biktfaclers fijre- skrifter var ho11 t\:angc.n att, liksoin bibelns rgtte husinodc~.-, Si-irst. st5 upp 13% iilorgonen, vliclta sinn tjii.~mi:e och t;j~~i-im:iiii-i.oir, fiirt.lcl:i sjssloriin l~lmcl (lein och. nrl~ct:~ ~nwd siiiix cgm hii.nclei:. Hoii ii.iAsto l.y(l:~ siii ii-min, som. i aijclfid.1. bragtc hcniic dartill genom l.i;i.nclgi:ij?lign till.~:ii.tt;xvi.si.i.i~~g:~i*, ii~.cd barm13iia:tig s:1.11~ och mli,ttc oc.11 ki:dt.ig ~wi:ktxn. Jl'cii 112m til l.im:"ltl (les a t t cj bruka cdltfui: t j ockn l)hli:~i: cllcï ;jiii.n bcslagrin kiilqmr. 13.011 skulle .fly daligt eiidlsk:q~ och f3iii1gt ~)i'nt, cj t i ~gn emot nQon ut-nix sin. hems och inans .vctslrnl) och i ayi-ii-ie~:het unclvikn ~~~oclel~slncllersliop, sp~~kvi~inoi: och ni-itlr:~ e:xt;ms I-iimc1tlang;xre och cj t d a illa on1 siim grmaar, f u r s t h i ~ o ~ i i n och bojmfïiinri-ia. Eton slapp g5 i kyrkan, som ina11.1-icii diixcmot skulle bcsiikn sh ofta Kom möjligt. Hennes kyrkn, det Tas I-ienncs hei-n, diis Iion alltid skulle l-iafvn rnclbanclet kring l~ni-icllcclen, giira cle hunclrst als korsteckizeii och kniifallen, erforcler- liga för hennes frRl.saiag, striiilgt iakttaga de af elen ortodosa 1~yrli:rn phbjudiia fastorim och. titfia i fromhet och askes inecl cle hel ign kvii3110i:, soni VOTO inst%ngcla, i riktiga, kloster. SA iir cle.11 lcf i~ncleplni~ popcii Sylvester, en tic1 Ivan clei-i f örskïiickligcs bikt- fni: och ii-iiriistei:, i sin 3f1r.strt~fln uppclr:iger för sitt lmicls förn.51i.ia tlnin.er.

Hur olyc1;scligrn m h t e ej ett clylikt ided och clyli kn gïm(1- S ~ I , ~ S ~ L na:n fför saimhBllslifvet! Siillm iuöttcs i-i~iiii och k~ii-iiior. 1)cn ryska h usm ocl crn .\;:u geiiom viiggar, bo1-iadc.ï eller sliijol: c1ol.d för alla blj.cliar. Det hiincle till och nied, att flertalet ,2t' heniies tjii.iim-e al clrig fick skhd,z ~icimes snl.etsclrng. IIennes malis v5iliier fi.ini-io,s: ej till. för Ileni-ie, hon var ej ~ii.i:clinna vid cle gccisti~Jwl h:i,n gxf för clem. Sinn cgnn viininilor fick Iion emottaga i sina, 1:ui.i~ ASen niir n i i h i ~ s giist~r utgjordes d eiicla.st intima v%iii-ier ollcr pcirsoncr, soin lian ville visa, syiii-ieïligeii stor &m, c12 brukide id slutet ,zf mfilticlea frun i hiisct p& siil mans bef,zll.ning stiga, nccl fös g-pxccts h p p , festligt sn-~yckacl och mecl en gul.dbagai:e i l.iniiclen. Sec1ai.i. Iion fuktat sina Iii1p-u cliiri, 1zi~eclei.isacle hoii. I l 1 1 1 i . IXircEtc~i. fiii.l,l.cl: hoii. st5,ciitlc vit1 lieclersplnt-

seii, iilediiii ciih\-ur i ~ f clc iilLjl~.ilni~~ steg frsru och kysste: Iieiiiie efter en cljup hg l i i i~g .

0111 clet instkiigcla liftet var regel för cle högt uypsatt;~ cl:u.i~erna, sB utgjorde det eii iiiinu stslingwe förylilitelse för tsariii- 11nii i Moskva. Det f urstligm %e~wr~.s heliga boning n~dste hon göra till eii sczn~~sl;.ylclig . helgedom. Hon m h t e u tbildi~ till full5izcln.ing

170s sig sjalf det heliga, siimelag, som redaii Immes egenskap af iitt \:ar;% tsarens geinAl förlliii:~cle heiiiie. »Det finnes ej j >Europa nigoii regersilcle fnratii.ii.in», slxifver Reitenfels, »so111 Iir s2 W:clncl af sinn iiiiclersAtar soni tsuriiinai~. R~SSCLI:II~X vAgn ej ens t d s ö~?l>et c m henne cller höja ögonen till lieime. Niir hoiz Aker lit; i staden eller p;l. landet, hiinga garclirior iur li&ines vt~giiaföriater, för att

'

iiigcii skall Iiciiiiia sc h.eime». Db tsariiii-ian yroiiieiieradc. lit iiioii~ palatsets imrar, hvilket silllan iritriit'ade aiiiint iiin ni~tteticl,' l xms runclt olnkring Iienne tyga1;ycken ellcr ett slags skiiri~mi:, som clol.cle heni~e för dltl blickar. Deii ofijrsiktige, soin bcfmil sig 135, Iien- lies v&g, eller cleii, soin hadc den. oturcri att f;Ci skacla licnncs ilii.- silite, b ld genast gripen, underka,stacl tortyr och ;:i,clöi-ild det straii- gaste straff.

:Liiliariiw bclina.cllacles niis tail sisoi-n izn.dr:.~ frii.iiil.ingnr. l!h~l:~s t i ytterst:^ nöclfall ii>slli.pptcs clc i en tsariiinas cl.lcr tsnrcvii.ns i:uiii, först sec1ni.i :dltc gi~r~l.ii-i~i.~aa blifvit necl.l!Z.lldn. De f-ii-igo c;j kiii-iii;.~ clcli sjulm 12" pulscii , fförriin iidgot 1ii.t.t rriusslin Iii idats vin l-icnnes 'I.I :LIIC~ föl. att skyclcla clcii intLjestiiitislrm, öf ucrl~uclcii frilii :d.I pi:c~f:iii i ~ c r r i g . D m förestli1.liiiiigei-i wir radaiidc, att Hippolirzttcs' liir- jui ipr ~iiiiktndc ii-11.t I~\m.l cle ~ i l l c . Butnclc de c;j sina ],aticntci., sii vas clct :if idel clnkliet, riktig fiirl~ii~si-iiiig. Uiiclcr Ivan rlcii store hlcf en vencti:~iiare nfriittlzd pil iippiin torget., ciluxlaii ei i ts;~i.e\:itsch diidit onktnclt li:-~ns ~Ai:cl. Eli tysk, soni l i t i t ci-i tiw tii.i:i~k f l . l l ' ~ t~ ilO, I JL '~~: ; I ,~~L~c 'P Hoin llliil:d8!'~ 0 ~ 1 1 llt~~illl~l:1.i 'I~~ A t

De sminka sig incd livitt, röclt, bldtt och svart. Svarta ögoiilirir niilla de hvita, ljusa svarts cllcr inecl nrigoii aiiiiaii iiiörk fiirg. De anbringa sh tjockt iiiecl siiiiiik och göra clet eh otj-iiipligt, att clet genast faller alla människor i ögonen. Detta iiiod har blifrit dlm~iint, ja, tyranniskt. Vid tiilcn för inin vistclse i Moskva liiiiicle det, att en förnäm bojars hustru, soiii var beiindransvii.rdt vacker,

ej ville anvancla smink, men hon blef utsatt för de nnclra höga clan~ernas tadel. 'Hon föraktar d e d c s sitt lancls eder och bruk !' fiade de. De akta ixännen klagade för teareii och iitverkacle af honom en order, att clen motspiinstiga, bojarskan skulle sininka sigr. Afvensil plägade moskovitskorna warta sina tinder och hvitögat och fiirga sitt hfir, och soin de inbillade sig, att den kviii- liga skönheten hufviiclsakligcn hestir i fetiiia, sutto de orörliga hela timmar i sträck, clrucko s h k i l d a droger och sofvo iiiyckct, tills cle lyckats fii ö~terläi.iclskans istuiidadc oforiidigliet.

Den förskriickliga Iran, clcii froiiiiiic Ftwdor, cleii iiiilde JIikricl, den store Peter, alla ryska furstliga personer, liiicla till Katarina, hade sina hofiiarrar. Tsariiinorna behöfclc deras liistigz infall för att kunna skaka utaf sig trAkiglicteii i terem, likaviil soiii tsareriin f ör att vederkvicka sig efter cle imkteii Atf öljande bekyliiren. Den stränga, kiirfva nunnan Narfva, nior till den förste Roinaiio\-, hade kvinliga narrar för att lifva upp sig i klostrets eliforiiiigliet. En af Alexejs ge~ilriler, Eiidoxia, hiill ~ i g iiiecl ecs dylika p r - sonager. Narren representeraclc satiren. Aiiclra palntsets gaster oro romanen, sagan och hjiiltediktcn. Halinrett 1)criitttitlc tiiiitds historier oin föriilskde prinsar, om trollkarlar och vniiipyrcr. G u s e h i k e ~ , eller ~Zorwntacl~e~~ sjöng iilidlösa hjiiltesziiiger, i~ckoiiipiii- jert~iicle sig pA straiigiiistruiiiuiit. Ucwi ii~(livi(lvr kwi(li! iiiiiii (Iii lika litet uiidvsra aoiii i vira clagnr tit2iiiiiga.r och 1)ijckctr. I)cb \-oro ticlehvarfveta lefvanclc litteratur. Hiillm fiiigo andra n;~iigari! o(+ sagoförtäljare an .blinda gubbar hetriidn tsariiinans lieliga rum.

Jam te narrar underhöllos i teziry alat set ikiirgar och driirgiii- nor, i gula stöflar och brokiga kostyiiicr, c!ftcrniikta i fiirliilliiiit'lc till &i fulhet och vanskaplighet. Sliitligcii Llef tsririiiiiriiis teverrr liksom ett antrqologiskt iiiiiseuiii. 1)iir piitrliffiidc iuaii iifwii negrer, negriiiiior, kaliiiuckkvinnor iii. fl. Hvilkcii fiii iipyf;ittiiiiig och smak kuiicle i i im \-al ~ a n t ~ i sig titt f i i i i i r i hos vii tl:iiii, soiii trifcles blaiicl iiiissfostcr ocli idioter?

Trots kyrkms uttryckliga fiirbiid 1st Iilireknreii i Kroiiil 1)jiir- nen figurera vid eii i i ihgd förlustelser. Ukiiaer friii Ivar dcii

fijrslcriiclilige och 91ik:~cl Ruiii:~iiov 1j;jiiclo ra~;jrc~cleri.i::~ att i alla lmviiiser f Angw bjösiiar och nnskaffc~ hunclar att Itlivipa mot c1ei:ii.. Under 1rnriiev:~lcii ~ l . ~ ~ ? ~ ~ t e i i i u i u t p$ f iscovas is ett kopp61 engelska liuiicls~r hack i lliil efter isbjörnar, och folket, som kantade floclstranclei~, tsiwn i palatsets fönster och tatzrinilari. bdioiil terems jalusier skreko af fröjd öfver att sc 'cle stackars djuren halka och tumla cm-lkiill p!i cleii frusna vatteiispegeln. Vid björrif5ktiiii1garna upptriiclde iifveii lejoil, iiilgar, reriar, e l d zi,n ter, a p r , papegojor, j a, ett 1iel.t nieringeri. Den persiinal, och clen iimteriel., soiii t;jiiiitxclc till tsarfamilj.eiis förströelse, hörcle till eii siir,~jkilcl gren af för\:nlt- iiingen, lekarnas palats.

Nar dc officiella ~~rvccssioi.icri:i:~, iigcle rurï.i, hvarvicl pati:iairkeii och hans priisterslre~p voro iförcla gïili.li.ia sliruclor, och n%r hot'wt,

. i~ied tsareii i spetseri, glii.iistc: i~f gulclbrolracl och Rcklsteliar, l~ruknclk tdariiliiriai och 1iei:inc.s c1:~iner Letre~ktn stiiten, ~1oldi.h I~zi,lco.il-l föl:- 1-iiiiige1-1. DA pt~triarkcn- slrrecl förbi cleii osynliga 1iiirskurii-muiis fönster, uypshiicle h:~n till l-ieme siil valsigilelse.

ocli :11:t.

och svir]

sig sjiiif va nn cliuiricd, öiivcrs:mtt;c polske och tyska sk Adespcl och . , aiifijrtroclcle rol.lcriiti A t lifegnn. För tsariiiiiaii och I~erii~es 1rv.iii- liga iippvnktniiig byggdes ett slags loge, förscclcl inocl galler ellcr riitt:~i-c bjlilkai:, gciioii-i 11vilk:~s spririgor dc f iigo ~slrAcla f örl.iiste1- scii. ;\11-iiiciin fös dc & s h pjcscrna VOL.« I.iii.i:~it:dc 111: biJ3cIii.

r 1 l sasiii~im lincle si t t cgct Iiof, sk ildt frAn siil gc~i~iils, I~e~t i ic~idc först och friiiiist at: hennes I~nriis i~iiiii~oi, iiiereiiclclu hiig%€faclc ' f riinr, 1ivil.lzi~ rang c;j 1iiiigi.c bestriindes id siinst 5i.i dcirns ibili'bi~l'iis Rlclcr och lröii; yi~liltsets digiiitiircr: dcii kv.iiilign niuiiskiirilieii, skuttiii%st;uii-ii1tzpJ fiircstibidersk~~n för liiiiioförrbclot., kwiiiiiit~rfïuii ucli doi:iiixir.i~iiiaii, soiii bilecle stric1iglictci:ii:~ iiiella,ii liuslhlket; ett tiotczl ;i,ii.~li:i~ b ~ j ; . ~ ~ ~ l i ~ ) i : titan sW,i:skild 'bcfnttiiii~g; clc fursttlign bi:~.i.i~eiis liirizriiirioi., ~~~~l.inl)ok~t 'örc ' l i isc~:~li~.)r ocli bojnrfliclror; vid;i~:c ki.i.1i.i- iiiizrjurigbur, liniiec-öiiiiiicrsliorJ bn)clijser och gulci- och silfrcrtygs- viiifverskor, soni. nrbet:xcle uiidcii tanrinnaiis oii~eclelba~-i~ tillsyii. Not elutet af sjuttoildc scklet utgjorde Iiei~nes kvinlig:.i huf o1.11-

styr p" hela clei~inn S~CL~:L. Tsarinnan iitii%'~i.de ett sl;igs sli~dcls- viilclc Gö'i'vcr sitt folk och befattide sig inccl att gifta bort cle uriga I-.lickorn:~. Mblign ni-isökningnr till tsaren lnclcs f iiwt hans gein Al pi, hjiirtat. En gi?mg iiiottog en t s~~rii~iinii e11 mycket egcnclorrilig iti-isö1i:ii.i. Eli aclclsi.ii:~n vicl heiii~es huf f ri~instRllde nii~r11igci-i lilagu- nd.1 mot siii hustru, soin 1iUp och 810g koi~oi~i , och sril1611 att bli sldcl f r in cloniia liuecljaïuul.

G.. sorh DiiOelz:

e Några nutida schweiziska författare *).

För ctt, p i r vcckcr sec1:i.n v:~iiclr;iclc ;jag :franiiit ~iigcw till in i t t Iiciii biir:~iiclc et.t pikot, soin ~ii:xii i cii lm1 nyss iiilngt i ct t tirl- ~iingsblncl ;.t ]:nig. Plötsligt föll blicken p3 eu dikt, soiïl stod :- tt

lasa p5 ~ilisli~gsl)i.~l?l)e~t, nied titelii » i l h~gg~ , ocli uilcler clen ratt kiinda sigilatureil Elise Ebersolrl. Det var i sol.i~eclgfngei~ och illu- stratioileii till verserna hade j;~g lifslef\rmcle för ögoileii. Svdornii, flögo hars och tvErs p& jakt efter mygg, och huix iil5iiga iiil upp- f5ng,zcle~, clansacle Aterstodeii lika lefilaclsglaclt i aftoilgloclen. Och ibr det qj sb i-ned n~iiaiiiskobarnen ? Döden smyge:r omkring och griper sitt rof, och efter ett ögonblicks hii4)iiad fortsiitta de lef- vande sin clans -- rniist liring den gyllene knlfven. Vicl heiii- Ituinsten öfverraskacles jag af underi:iittelseii. att Elise EOersold, (len S-lclriga, eri.sitinma skaldinn:~ii, triiffats af 1-i;jiirilslag iniclt i sitt i d d e . Deii lilla diliten »I./(lr/» syiites mig niistan profetisk.

I rnhign Herraiis Ar har Iiisarnu af viira tidskrifter och &ii- clt~gsbilagor till t.icliliiigarn,z bjudits p5 verser XE El& Ebersold - idel 1.iei-nti:dliga sin$ stiimpnr, soin passacle ii1 i folkets lif ined ett ro;.~ncle, rip]?frisktu.ide ansl;~g, so111 aldrig sköt Cif \w nii'~let. HOII var en diktarinna af det kloks, zmspriikslösa slaget, soini l.iö1.1. sig till lierdeflqjten och jocleln och aldrig försökte sig 115 cleii iacr högst&ii-i.cla 1.j~i:an.

Jag besökte 1-ienn.e eii g%ng y& hennes viinliga iiibjriclaii -- c;j r:itwii tvekan, ty 1.1011 förde ett enstöriagslif. IIon bodde i .en ~t i iga ~~i ic l t i en l~l.oii~st;ertiill,p.~a vid iitka11tei.i nf en Jura-by och clzr I)ei:iiStti.d~ hon för nig sin lefaaclssnga ~necl niyclteii torr 1:itiimur ii tm :d1 l~ittcrhet. Hoii visnclc mig i trappuppgi~igeil en stall.iiing, :f'iillstopprid i i m l ticlskr.ift;er och urklipp, ined H ~ Z I I . ~ ~ ~ Z tillfredsstiil- lelse,l-i\-t~riiiecl en ekorre skulle visat sitt via.terförrhcl : ~ f ollon och nötter för en gocl vaii och grikilile uppe i. ~~~~~~~~~~~no.

»Och Iiiir liar iii c1-1 iiy ticliiing i.iiecl en nf rilii.lii, dikter», sade Il-on. »Det eii.du iiiiii:kviircliga cliirvic! iir, att visatuin pen iir PIL ~ I I S C I I ~ I C i oi:cliiiiigeii, som ;jag slcrifvit och som blifvit tryckt - odi hoiioreixd. » - TUSCII \:isor ! ICn hiil? i.inds\:iickmdc: ar bets- :föi.iiitign, eii iilclrig siilzlnclc poetisk I~ruiiii! Ej iiiog diirimccl. Huri i~~siiiiclc & f v m oriikrieliga öf \:~lfI~rttllil3~ibl' och beaxbetn.ingar f r h frKiniiisnclc syrPtk, I~eïii1;tcrlscr ocli iippsstscr, fastlin, 1iei.liies sprlik- kuriskapcr voro begriiilsadc till cleii grad att hon ii15stu lita yii lcsikon och i kvistiga fall. sin giuaiiiiig~förii~fi~g;~. Dessutom fiirc- liggcr cil ~jiilfbiogr:~i'i, cliir hoii bcskrifvcr liiirii lioii eftes eii pA - fiirs:~ltclscr rik barndoiil koiii til.1 fvllcsl~ollituriii~i~se~i~inzlrict cich scd:in iigiiaclc 30 Ar af sitt liE &t uppgiften att sprida, nyttiga 1aiilsk:qxi: och folkvett Lluiicl boiidungarim Hon var en så, illa,

0

czAönacl skoliiininsell, ntt hon iiiiiste 1.eEvn p5 Itnffe och potatis för att kuiina spara, ett par ,styfrar til.1. g,ziul.:i,~dar.

Soin s&ll.ska+ och nöje slog ho11 sig 1x5 litteratiiren, liiste cle tyska klassikernn och valicle örat vid \~eirs.ificraclt spi5k. Det vn.1:

. meta ejal.sv&rinancle ii11 virkning ocli stickning, ni.eil clet clrfijile en tid, innan pei-ii~aii omska.pndes till födkrok. ]?ör nöjes skull -\.ille Elise Ebersolcl ing:il.iiilcl:z gifw sig in p i litteirntiirens törne- ströclda, stig, enligt giingse Asikt genaste viigen till s\:%lt ocli ckonoi:riiskt obestkncl. Hvncl soni brast i heiiiles poetiska lxg;"i.f- 11 ing, godtgjorcle hon n-iecl jam Hit och reiit af sffiirsgeni.

Scl.iill.eir I-iar sagt, att sh~gniöii ar för deil ena en hög nch 1ifi.i.lig gacliniln, föl: en annan en ii-ijolkko, som skaflnr 11ijö.k och siniir till husets hho f . Och Elise El~ersolcl hyllncle (.len sc1itti.e (felen och vnlde. c h soin deii biittre. Stiledes .upp\:isncle den l i l la I-ijrlign guini-iian den underligaste kontrast mellan icleelln syssel~5ttning:~r - poesi och bl~mstersliöt~sel och deii skarpast-e för- ~+i.rfsdrift, .\;:Rrclig en persisk kOpnian, soin l5.r fÖ.rstK sig pA 3tt p1'iigl.n m y nt ur ' siuiaten. Soin 1~:~ i~c le l~rnan~ka »giorr$e» hon i litteiratui:, bakacle 1itterii.r t sinhbröcl och bryggde poetiskt ingefiirs- dricka smit gladdes !~t god! afsiittning. Hon kunde icke fatta att kolleger med mera begkfiiing %n Iion liacle svart ntt s l i sig fram, en-ied:~n cle suknacle hennes ovnnl.iga prod~iktivitet och föcl- geniets cluktigcz motor att förvandla verser till secllar.

Sedan hon gifvit skoli-izKsteriet p& 1Shm och flyttat 1-il.ec1 sin shqynö i f r h bargen, ville ' hon förstf s Im ro att sltrif \la. Men inAnga fiender plHgade .heiiiie - galande tuppar, pianoklink, hög- Ijuclcla graniial: och bir&kign barnungar. Hoii kunde soiu. inackor- dering ingenstades fiima frecl,. SA Iiit hon bygga en stuga i t sig, 1;allade den »I)zd~eiin» och bodcle cl%r de sista tolf Aren ni:' sitt ].il:. Tyst \-m clet ftirvisso - ingen piga, intet barii, inga . tuppm:, Iivarlten fAgel eller Jratt eller Iiun.d, endast en massa b10niin.oï soin ju icke brAkw. Bina surracle ute i t&ppaii och lieniles tankar s\:iiri.iiacle inne . iii.ellain cle fyra triinga viiggarnn, porten vaii viil l i s t ~ncdan pe i in~n ilade fraiii öfver papperet nied jjimn, prydlig stil. Hoii brukr~cle skrifva tvii tii-ninar i stöten ' och sec:lan rasta ined sliötanclet af nigot hush9.lls\:$i,i'f eller triid- girdsarbcte tills ski:ifticlei-i bter vsii inne. Föi:tjiinsten drog hoii till stacl

arbetade sh tiilget och lefcle s5 tczi:fligt, soin en gniclme. De +issto ej 1i~ii:u ofta 13011 1ijii.l.pte i 1iew.lighet ined rKc1 och cl8cl; hmru hon $ax blomm.or, böcker, frukt till. d& obotligt sjuk:zs hem i i~ii.rlieten. li'öï sina aflliigsna sl5ktingar ville hoil ogiirn a vara en arf inoster, cle kuiide st5 ph egna fötter i11.ec1ai.i clc vor0 unga. Sin hop- slirif ria för.mögenhet iii-rinacle hon för v2i~l.görancle ~ii-iclczrndl., s& att lieniics nmm, c11. g m ~ r n d mnimclls, skulle slippcz clö mecl henne. ?'cstnineiitet var uppsatt i l:qp forin, uizclersltrif\let och bevitti~aclt. Och hennes dlvnïliga .önskan att I-) l . i t ' \ :~ brihcl, cli lifvet flytt, liacle bon yttrat för mnhg:~.

Ilet iiï ~ii-~dc~:l.igt, att hon ej skiille fil sin. vilja fiiain till slut. Elise Ehcl -sohi! I d e s 17 ed i i-ii.ixll.en ii.iicl5,, em.ecl:xi-I h on försumin nt att sX:1..iftliyt utti.yclia 11estAminelsei.i 0112 kreiiintoïiet och i tic1 sluta sig till fOrcniiigcn. Och Zivacl testczmentet aiigh, 11acle hoii sjslf- iiim t utstrukit och &ncIïst Ktskilligt clii.i:i iitan att : d i t a n.ot,zi:ie cali vit tneii. Ilet förlilarados och de 1~opsp:wncle a&oclonn fijr E7ise Xbe~wli/ .s visor l.im-n~n viil troligen hos Iieimcs slii.1it.

150

kyrlrog,pi.rcl öf \w tiinnell~yggarens Favre ocli m . h g s arbetares g1:ndvn.r. %ah n f raii~t~:iiclcl C och upplfis te en af h o110n-1 sj Rlf f ör- f attad clikt öf \w: G.ottl~inrcltiini~eli~s offer. Diia:af fick hsii stor l ider och frAn clcn stunclcn stod skalcleliiii~i~~el.ci~ öppen föl: honoin. H m skrifver sjii.lf 011-1 f ~rvanclliiigen :

»Si siixinirigoiii föll det so111 fjiill f rh i i-nina ögon. Jag sAg l$ iiiiii heiutral;t., huru skön och stor och u!iderbnr deii var. .J:% l ii ide mig u tf o.i:ska dess iinclei:, 111 iiin 11ii.nders verk iick ny' fart, imin ancles likad.ecles, och i mitt. arbetc, det lekaiidign lik:% v51 soin ilet rnicllign, kom elet lust och glKcljc».

Fiir novellcn ».TQimpfi.» i-ciottog lian. första pi:iset i en lit.teriir tiifinii. Det-ta opiis t i y k t w sedaii i Imkform ocli. utgjorcle lians l y snii~gspiwcmt till. f iistiiiö~i. ~I?ills:~nim:ms iiiecl sin J i n s sty ide 11,zn. till tuimelgapet och i-ifvertog se(1eriner:~' afiiiren f«]: egen riikning ;Pis 1897.

Ar efter Ar flyga Ernst Z:zhiis verser; beriittelser ocli roinn- iier ut i \4i.rlcle11 .fr;Pioiz clen vackra villa, ht-i. bebor i-niclt i clen graii- iinste i~atur. IInn siiger att 11:m ej lrniz unclertryclrs en. I~einlig liingtni. att vAgn ett cljiirft sprkng ur cle praktiska gOrolnii1eil för att helt iigna sig ht littciraturen. Dh kiincle 11an hoppas, iiieimr hm, att en. g;oi.iig sl

151. l

clen. stil gro' mbi~gn och blifva allt flera - noveller, reseminnen, cliliter bcli teaterpjeser.

111: Widn~aiiii nr s11 inogen akademiker och kan tiyggt anses soni 1 7 h friiriiste lefvaiicle litterate nian.

Bland Ii ans vei:lc inii iliiii1 nas : Tozh?~~ste????,ovslle~t; .Je~zsiets des Gottlwtl; . Sicilieu zuzci! andere ' Ge-

genden I ta l ie~s ; So~~znzerwan derzt~zgen zcw d Winter fnhrten, ; Spaziergange in den Alpen.; Die 'I~VeEtverBesserer; Die Patricierin,; As6s dem Passe der Danai;denn ; Gcnviit8icll.e Qescl1,icl1den; Ej-imerznzgen nn ,X Bra7r.m. '

Blaiid clramatislcn arbeten iiro lustspelet Lysanders Jf&dchen,; ,Jenseits von &rt ?nid Böse; och sk ;'idespel.et »Die iktzzcse des Areti??, D, n.1I.a i buiicleii f OITI.

F~,raiz attt blifva en k d m a l har Di: Wiclinai~a vetit att kringgh genom att ticlt och ofta gifva sig ut pA . l h g a ströftrolg, mest söder 0111 Alper~ia, cli t lians Iiiig som klassi ker drager honoin. Itdiens sprAk beh6rskar lian fullkomligt och för hoiioni ligger. antikens skönhetsviidcl och reizliasansens konet soii-1 uppslagnn biicker, dem han li$i,i~ner h511 piiri:n till p5rri.i.

SA liar sestioiiringen förblifvit ungclo~iilig till kropp och sjal; Imil 5s inoclern ocli. R:isinnacl i alla afseendeii. För clem soiii reser i tankarna som en för'beredelse till verkligheten, bjuder 13iidekci: prosan, Wiclmani-i koilstein och poesin. Deil förre ar viig- vismen, clein seiiare det vittra siillakapet, kvick och rolig tillika., Iieriii~~nstaclcl l;)lni~cl klist.i.iz och hedningar i forn- och samtid. Vi följa niecl lionoiiz mecl spiiiiclt intresse iilicla in. i res'elifvet ofta ti.;~gikoii-iislia enslcildl~eteï och tycka ej iniiist om clen lille spens- lige 1-ien:a ined. glssögoneri, clA han i Italien oinsviirnlas af b:&. f otn t.i:asv:~i:grgnr eller delar frukostbdlcn med en d . de stackars hilstki:akai., som i konstens förlof\rade Iancl mcka under ett öf- vcrmbtt af bördor och. stryk. Widiiimiiii %r nii~mligeii stor djurviin. J-IZi,roin I l a t v:i,nd racle lznn i siillskap m i l sin 1111stru öf vei: Scdottn-

O

pnsset oC1i Bernina ned till. It,1i3.ien och medtog sin lille Iiund, som filtt löftc att i hiigsornrii,zi.ei-i vibltra sig pR glasieren, en njut- ning som det lilla ki:ii,ket t c d c senterat.

S e n t ~ ~ t i v;Fii.ns i-if vergat' I h \\'idi-i~ann kaliel ugilsidim ocli f öre- tog cn ensniii. 1Rngfi.i:d.i1ecl till Cal.abi..ien och A.yulien, scm (:!n g h g i ticleii varit inl-li.js1.i.f vade med Gre kl niid och livilka vi, iiiiticls- i-iiiin.niskoi., hi1 sk litet mila p;.

Dr '\\'idnianns sista met.rislia wrk, iir ett cljtipt sjiilsclraiiia i 5 akter :frAii ren%ssansei~s tid : »Die 11lzrse des Aretin ». Som bekant

vm Pietro Aretim, (1490-15.57) Tiziai~s och Michel Angclos saiii- tida,, soni fiirfattare anf nidvisor och aii-iii siii2deskriftt.r fruktat1 och hatad. i lifvet, ihligkonin~cii af cftcrviirldcn soiii cii ( h k , litlcrlig siillc, en vitter spyfluga, anviiiic1:mlc~ sin si~illegfifvn att iiic~tl pennans rapen smickra 'cller spruta gift pii besttillning af (loii ii~iistbjiidmde. f-Taii n~ottog ennitidigt pcnsion af Karl V och Fi:ms 1, CIA hvar och c11 af c l ~ m viintaclc att Aretino skulle ut- gjuta sin vredes skilar iifver iiiotstiiitlarcn. Han var clciii fiir s1 iig ; hail b jöcl biicln p,'l siiiickwts Iioniing, dcii i~iiiktigarc iiiiist.

PA.fveclijmct soiii hva,rkcii kunclc cbllcr villc iniita, clcn kvickt iiiclskrifvarcn, bcviirdigaclc han icke iiicd sin iil>l>n15rksniiilict. Oin ~cncdi-g soin hyste l i~~noiii och lians snille, hadc han v ~ l t att tiga. Han viinde ksppaii d t c r viiiclcn och bcsr2ir:idcs icke af snrn~~etsbetk.i~kliglicter. Ctan att hiija sig till nigot storverk, ut- viislade han sin rika begHfnings gulrlniynt i kopparslantai. fiir viimings skull.

Dr Wiclnxm vct, att detta ar ctt vanligt iide b1:iiid deiii soiii iiglia, sig A t litteratiiren, i synnerhet ji)iirnalistikcn, hvars f:ider Aretino pR sRtt och vis kan nnscs vara. Dr Widniann liitcr Xrtttiiio liiiniiia ri.rlclen iiled fiiresatseii att i Pctrnrkns rilla i bcrgcn incd Pcriiin, cn brö~tejiik f . cl. iilskariiinn, till sfingiilö, biirja ett ly t t , ii.dlare lif och förrstta storverk iiicd peniian. Men 15cdci-inn mtllig:~ höjd befiimcs luften för tiinii och kylig för cn variiilhrdig iiiiin- iiiska som hm. Hångniön, dcii dömde Pcrina, inwr ilet tifvcn och rftder hoi~oiii att sliippa dct oupphinneliga iiiiilct od i iiter- ~Hi-icla, till det garula lifvet och gisslrinclct af snuitideiis 1iliii-i och l.i&iiclclser. Perina och Fausts Ctrctclicii iiro skilda kvinnor. Oiii den förra giillcr Fausts ord: Det evigt kviidigcz drar oss yg~Nt. Om Arctins liorclc dct tyrarr iiiccl lika myckeii sanning Iwta: Ilet evigt k~?ii.ilign drar OSS neclilt!

Dcn beriiiiida 17leini1~ge1.-triip1)~11 uppsatte Dr IYidnian~is skáclo- O

spc1 i fjor ocli d ~ t liar spclrits p3 flc~rn tyska stortcntrar nicrl

Från ett politiskt föregångsland. . .

1 clessa ticler, dii frA.g;~ii u1.11 kviniians pol.itislr.ii, röetratt kan aiigss iiga aktuell betyddse för vbrt 'land torcle clet n-iblï&nclg vara af intresse att höra iiiigot f r h cleii första ste~t., cliir kviimoriia erhöllo fulla politiska riittigheter. Vi mena, Wjonl ing . I detta Norcl- Ai-i.-ierik,zs Förenta stater' tillhöraade sainhiille 113 redan sec1ni-i k 18 bi9 rösträtt och vn1bai:liet varit k vin i~urnu ti~.lerkiincla. Vicl clen ticlen VM Woyniing Zanu enclsst ett obetydligt territorium. Det beriittas; att cleima, reform hiirlecldes af att in.an hoppacles clels att territoriet cliirigeiloin sklille blifva, mera liii~~clt, clels att kvii-iiior 'cliiraf skulle loc- k ~ 8 att bosatta sig dar, ii!~got soni. iinturligtvis m h t e varii af vikt i ett litet nybyg~ssaiiil~iille, cl&r iiiiiimm voro i alltför stort fiertiil. Orsaken ni% nu ha varit c k i l eiiu eller elen hnclrn, alltnog kvin- norna -fingo sin röstriitt. De första Aren efter reforinens genom- föraide begagnacle cle sig ganska litet ' af cleu i~y\~uai-~a förin.bilen, inen förhAllandena blefvo snart ann&luiicln, och nu lcltnga Iiviii- n o m n lika flitigt i valeii som imiiimen.

Hur Iiar iiiiln CIA frinriit, att clenni Iios oss Riiiiu :If. s& iiiimg:i Ei:iilctecle re.f'oi.111 viirlcat? 1:iui. clcn viil. för t med sig a1.i.:~ de tuscii olyckor ;.~f \:ixluide slcig, soni iusn sil ofta Iiör prof'etcri~s s;Pi,.quii.i. clcss s5ki.i~ f öl jcl 3 Kczi.iske 1ii.inna.s svaret ]?ii den~xdri.Pigs tyclligc.i,st och kortust i cn officiell skïifvc-?lsc af den 13 febr~1;u.i 1901. - sAkiic.s seelaii k:+-inorrin iiileler 31. br utöfvat sin röstritt - ut- fii~clacl af Wyuiniiigs 1.~1.gatiftanclc fiirsaiiiling. D C ~ lyder sti: ' .

))All.clenstuncl \ \7yo~i~i~ig 5.1' den fijrst::~ stat, soiii tillclelat kj7ii.i- iii'111 politisk röstriitt, 11vilket skcclcle 1.869 och upptogs i stntei~s koiistitution af 3.590, och nllclenstuiicl kvinnorria under 1iel.e~ cleiiiin tid 1 , ih flitigt som iiiiiniien li;%f\-:% deltagit i den och följdcii cl5r:Lt' har blifvit, att folkrepresei~t:~i~teriins 1nor;iliskii iiivii 11nr Iiij,j ts, v:~l~iittct förbiiit t.r;.~ts och 1:~gstiftniiigciis niidn wiiats, in.cd- burg:~rsiiii~et stcgrats ocli Iiviiiiiwiii~ ~ l \ . e ~ l i l u t ~ till st6i.i.c dugliglict gciioiii det politisku ansvaret, allts8 har '\Vyoi~iiiigs 1i~gstift:~li~lc

9 . försairiling beslutat : l) Att till hvarje stat och tcrritoriuni. i Nod-Bineri kas

Förenta stater rekoiilniei~clcru införmclet ,zf kvii~iiails röstiiitt s$-

1so111 ett steg 'till nii.rniiuiclet af biittre och riittviëarc wcida fiir- hiillanclen ;

2) Att en afakrift af.' clciiiia rediitioii skall gtbiioiii giivrtr- nörens försorg tillstiiillas hrarje stats och territoriuiiis lagstiftaiidc föreanding och att pressen skall uppiiianas att påkallu nlliiiiiii- hetens uppinarksanihet f ör cleniia resolution. »

Vid ett föregående tillfälle ha le IVyoniing visat hvilket stort varde samhället satte pA kvinnans deltagande i det offentliga lif- ~ c t . Det vm, nar frå.gan oin territoriets iipptagmcte i statsför- l~riiiclct soni sjalfsttiiidig s tnt s!ocl p i dagordningen. T'taii någon Jcb:~tt besliit statens rcprcsciitutioii att Li\~eliallii lxiuiinns riistriitt i det ltlgförsln.g, so111 skullc iiiliiiii1i;i~ till lcoiigrcssci1 och livara Greta punkt lydclc s&liiiicl:~: cJ1cdl~org;iriia.: i s t a t c ~ \\lyoiiiiiig valri-itt eller ratt att iiiizehafva offentliga iiiiheteii skall icke fiir- iiekas riiigoii eller inskriii~kas l )b gruiid af h 5 i i ~ y till kOii. I3iid~ inmliga och kvinliga niedborgare &oh :"itiijuta alla civil:\, politiska och religiösa rat tig heter^. Iiioiii koiigressen i I\'asliiugtoii hlcf ciiiellerticl striden om cleniia 1)uiikt i deii tilltiiiikta stnttiiia hg- förelag bkle liet och lAngvarig, och till slut siig clet iiiistaii ut soiii uiii \Vyorning skulle lin att vii1 ja iiicll.aii att uiitiiigeii friii- taga sina kviiiiior cleii rntt, soiii dc htnjutit ocli iirccl klokhet iit- Ofvat i 20 Ars tid, eller att stanna utnnfiir iiiiioncii. JLm. ttblt!- graferade t.ill M'yoiiiiiigs rcprewntation hiironi, och i i i d Biigsliiii af biclacles waret af (leii kvinliga, rikt riit tsn1;tbiis iiitiiign vi ii ii it^. Men de Iiaclc ingon orsak till oro. .:Hiillrc staiiiia vi 1ita.nfiir unionen i liunclra kr iian komiiia i11 utau kviiiiians riistriitt.:, blcf det moclign svaret, och den 27 juni 1890 upptogs tcrritorict IVyo- ining bland Norcl-A.ii1erika.s Förenta stater, och h i i r i i d tilldelades kvinnan för första gåiigeii fulla iiieclborgcrliga riittighctcr.

DA \Vyorning sedan firacle sitt upptagaiide i etatsförl~uiitli~t, hölls det första och förniimsta talet ;\f en kvinna, och cii kviniiii var det ocksil,, som till guvernöacn öfvcrliiiiinacle clcii iiya st:tteiis flaggor. » Uiicler frm~g,Ptngens rltigsr >, , yttrnde guveriiiirm l~lnritl annat i 'sitt svarstal, shar M'yoiiiiiig ej glöiiit h i , till hvilkn sta- ten stAr i en sb stor tacl~sauihetsskulcl fik deii liögn stiiiidlmiikt, so111 den för niirvaraiide intager, och i \-ar ii?-n kriiistitution iir dan allrniiimt~ röstrittens princip sii fnl;tiil&p, att vi ii ro 6fvcr- tygacle oni att clcn aldrig kuiiiia rubbas. - - - l\Tyoii~i~igs kvinnor, iii Iiafva arbetet viil, och \\'yo~niiigs 111813 Ii~Isn edcr hjärtlig. tDe lycköliska eder till eder frmigfiiig och bedja cclcr

e

Litteratur.

Exotica. Noveller . och stnclier f i 5 n Japiiii nf Lofifirllo H{wit , Bei'rijmdig:icl iil 'vwsii,tti~i~.ig Kar iii Hi LII. :SCecl iiiigras iiuti- SP ,~ om ftirfi~tt21,l:~ii : ~ f Y~:;jij H i r n . - T v i i saii i l i i igw.

duktioii uiiclcr di: tio sista ircii. Och allmiinlieteii hrtr skal att ara tacksniu -- att den ocksi verkligen iir det, frarnghr hl. a. :if det faktum, titt första saiiiliiipcii reclaii föreligger i antlra iippla.gan.

3Iaii skullc icke giira full riittvisa i t dessa ,:iioveller och studier friin Jnptiii » , oin 1ri;iii alltfiir iiiycket undcr~t rökc, att de ha aktuuliteteiis intresse - - si litct Iwliiifva (le i sj alf^^^ yerket denna tillfalliga, drngniiigskriift fiir att fiingdri. Man d c ogärna, att de skiille blalidas hort i 1iliing"lcii af j:ipaiiska solfjridr;.tr, geishor och kuliirta ~~czpperslyktor, iiiet2 hvilkn de lin o~anligt litet gemeiisaiiit. -- H r d ar dct utiiiurkandc för dc flesta af clc författare, soni skrihit on1 Japiin? Ilet iir, att dc skiltlra iitifrtiii och inåt, att (le iiier och iiiiiidrc se laiiclet fiiretriiclce~is soiii pittoresht, med turistögoii alltsii. k k c alla giirn viil fiirsta hasta geisha till typ för dcii japanska kviiiiian cllcr siii harare till hjalten i siii roiiiaii - Iileii eii ~ i s s >:priferiskliet . , oiii ett sa oforinligt ord iiiii till5tae mig, utiiirirlter (lock giiriin iifv~ii ~itlaiiri skilclrarc, soin vistats jRiiifiirclscvis liiiigc i laiidct - och Iivarfiir? emedan de aldrig kiiniia fullt frigiira sig frdii kiiiislaii af iifrcr- liigsenhet, eiiicdaii dc se och iakttaga si, soiii viisterlaiidet ricr p"sterlaildet, de 71(lat elz bas - livilket, soiii hekaiit, iir ett tiiiii- ligeii allrarsamt hiiiclcr för till djiiyarv fiirstriclse.

Ldcadio Heaïii giir intet af allt dctta.. JIed hoiioiii Ur det det inii.rkligs, att lian verkligen skilclriir inifriii och utit . Siguii tordc in~iirida, att fiir att kiiniia görii clot iiiiiste haii ;iii fiirst bli jtipiiw:?. .J:i, ciiligt 1i~:itl soin iipl)l~-w:: i fiircttilct, iir lxiii clct O 1 l I l J i i i i l i l i l i i J . Eli llitlll, soiii Yktilt:: sil liiiigc i liuiclct, att lii~ii 1)d~ikt:ir th~t WII I ritt fii(lilriic~sltiiii ocli, l ~ ~ a ( l ii it!^:^ iir, iifvcn d jtilj;iii~i>riiii ~ j i i l f~ i i l~t ' tr i ikt:~~ ~0111 liiii(l~iii:i~i ; soni il£ laiidcts iiibyggarc oiiifattiits iiicltl (&tt sitcliiiit fiirtrc.~cmtltb, att haii ii-ifiirts icke ciiclast i (leras licni, iittiii iifrcii i siitlaiiri af dcr i i~ tciiiycl, ii11 Iivilka inga ciiropt'w och c i i ( h t fri iit\-dt!ii jill)ii~.riWOl' fiiruiinns tilltrridc cii i l i~ii , so111 trifs biittrc i j:ip:msk t1rRkt iiii i europeisk och solii p i sintt seniinb I~iickcr jiiiiitcl sitt ciigelskil iiaiiin utsiitter sitt j;qmiska, Iaiicr;. Frigjord friii d l ~Hsterliintlsk sjiilfiif~erskattiiiiig och fiirclon, full at' fiirxt?iclw och synipati, liar 1it2ii grundligt ~tii(1ci.iit ocli i sig nppt:igit tlcii hiigi~ kiiltiir d:ip..ii ijgcr, (w Itultur, soiii i iiiiinga liiinsct~iid~ii sr\rii~s 1101i011i Zdlarc iiii Iiilus cgcii - odi sti viil 1i:ir tlt:tttt lyckut..: huiioiii, att iilir Iian i C I C ~ iiili~kligi~ hr i i t ~ C ~ P C I I ~R11 koiiserr;it iv viiiider p h FrAgnii och visur 0 4 4 rii;tcrI:tiitl~t, swli g ~ i i ~ i i vi i iietcrliindiiigs ögon, tviiig:ir lian ockw oss iitt liksiiiii pil iit;iriftir oss ajalfva, och i;ikttag;i vart c g ~ t pi iif~ttiiitl lirctl s:iiiiiii:i 1;ritisk:i iigoii, solii tlcii iiiigc ettiiiurai-soncii gjordc, iiiiiitn I i t i r i iifvcrgiii :illtsniniiimis och atcrviiiitlc till sitt 1:iiitl.

Jag skullc giiriiti. vilja finiitt iiigru riktigt vackra ord fiir iitt uttrycka, liiir liiigt Ldcaclio Heiirns frti~ii~t~ll~iiiigskolist fiircfdlcr

mig att ' s t& Den har iiAgot af clen. japanska i-i~Alnrekonstens injulca och delikntn fiirgcr - »cleniin 12th och fina grace, lik en hvil;~~ncle fjiirilw, för att a11\;511di1 hans egna ord i clen förtjusande skissen »Deii evigt 1.ieinsöknnclc » . Ilc tvA sainlingnrnas ii.ine1iKal l. ar för öfrigt rii-tt olikartaclt. Iliir finilas smK i~ovcller ,d stor poetisk fiiig&~~, sakrikrr uppsntser om landets civilisation, hskiirl- iiingssRtt., secler och bruk, ocli sliitligen en icke riage ii~iiagcl af starkt baddliistiskt fii-rgaclc psykologiska uncle.i:sökniiqpr, som Icke liini~ina n;"igot tvif ve1 öfrigt nagfiende riktningen d författarens rc- ligitjsn syn~patier. Ileii första sariilingeil %.r kn r . 1~1~ den Lril jan- taste, men clen senare nied sin 1116rn stillfiirdiga ton Sr lilcz iii- tresnnnt p5 . sitt siitt. ogat, som iakttagit, kr alltid kiirleksfnllt, och liniden, soni tecknat, iir dlticl koiist~i~r~1iaiicle.n. Hvilken skillnad iiiel1:ai-i skilcliingar soin dessa och t. ex. Pierre Lotis »M:~clr?.~n~' Chrysniithhc ! >) L:q,fcncl'io F%ea,rn lm: K,tei.upl~r8t.t:ttt

Den svenska litteraturen liar iihen hittills icke allclelcs saknat kulturskildringar frdn franska revolutionens tic'. S% Bn vi de bhclz~ Iialft polei-niska och icke utan en viss fransk elegans skrifna nr- betena fr811 80- och 90-talen : » Franska revolut.ionens kviimor » af S. A. Hedin och »FrHn franska revolutioiiens clagzzi.)) af 1:hg- nus Höjer. Intetdem af dessa kan dock betraktas son1 konkurrent till: den finska författa,rinnans, fil. dr Alma Söderhjelins bok, dels cliirför att cle bAda iiro i2f Iiufvudsakligeii biografiskt iiiileh&ll och clels cliirför att clet ar i-necl franska revoliitionena historia som med clen del d fjrsiken, som kallas liiran om de raclioaktiva iini neaa, iiiiinligen att niis taii Ilvarje m Aaacl h k m.eclför nya upp- tii.ckter. I sii l lspt gracl Ilar ocksa förf. till dessa teckningar varit i s thcl att tillgodogijïa sig cle senaste forskiiiilgsïesultzlteil.

Efter flera ars studier 17id franska arkiv och \rid universitetet i Paris, som har en siirskilcl professur i franska revolutionens historia, har clr Söclerhjelin fiir ett par Ar sedan utgifvit ett digert .veten.skapligt arbete om 500 sidor, »Le Régii11.e de la Presse pendant la Ibholutioii lhaqaisea. h m e t ligger icke v h a dagars Finland SA fjsrran, soni 1.iiai.i kanske vid första pdseencle skulle vara frastacl att tycka; i alla biindelser erbjöd clet lockelse nog f ör en banbry tare, cl i clea. f rsnska presseiis ocli censurens historia dittills nlclrig fatt nhgoii viirkligt veteiiskaplig behandling. 1'5 cleii första delen af cletta betydanck arbete vann förf. icke blott sin cloktorsgrd utan ocksH kallelse till en historisk cloceiltur vid filosofiska fnkiilteteii i EIelsingfors, inen de m h g a niotigheter, hvnr- nied kvinliga bniibrytnre i alla 1Ii.i-icler 11db iltt lc811ipn, iiro j11 i

Finland ytterligare skarpta geiiom den 1:yskn v!ilclsreginien, och gei~ei.aJguvernöreii förbjikl kort. och goclt en. nyhet., li\rartill Ryss- 1.aiicl icke l-iaclc idiigot prejiicli.kat att uppvisa. I friska tidningar och ticlskrifter har eliiellertid c h Söderhjelin seclau dess iclkat ett fiitigt föi:fnttarakq~, och. i h5r föreliggaaclc arbete ofTentliggor hon - för att tala med J~lhaiii A110 - 115gra af cle »sp,'lnor~, soni under forskni1igsni:betet fallit f r h 1ieiin.e~ arbetalx~rcl, 11Agra d de i;d~tt,zgelser, som vid s idm ,?;E cle rent vetenskapliga res,ul.tat.en till- fd.la livarje forskare, a f~c l l halis 'b611 fOriitan.

Denna bokci~s lraralctiir gör, att clen afven för cleii i re- volutioixh istorim tAmligen belaste has atskilligt ny t t att mecl- cleh bhcle i afseeiide pk fakta ocli s y ~ ~ ~ u ~ i k t e r , och a t t den cliii- för pi% iiitct vis kan jiiniförns niecl öffiga 1Kttsniii.lta uppkok .pil, niera kiincla arbeten, esea~pelvis Tahes och Sorels, hvilket dock icke hinclïm, akt cleii sfirakilclt genom sina inRmga citat ur sainticla tal och aktstycken, enligt inin egen erfareiiliet iiiottages iiwcl be- giirligl-iet inom det hCigre skolstacliet. NAgoii » ltisebok » gör cleii emcllerticl icke ainsprik pi?, atst V ~ R - cliiroy vittnar redan iiinel~c"lllsfijrteckaingcn, som tycler p& inera sakligt $11 personligt stoff. SA bellancllas hiir bhde Salongerna, Klubbarim, Pressen, Teatern, RitAlnrekonsten, Kyrkan och Koa.i?eiiteta reforiner, ocli cletta i e11 stil, soin dlticl %r striiagt saklig och flar~llös, nkgoii gkng till och i m c l en smula tung, ineii aldrig ytlig. Af dessa af- delningar ii~neh~iller 111lturligtv.i~ stirskilclt kapitlet om >Pressen» en iniingd nytt till bkde clctdjcr .och uppfattning, ineii tifveii »&Iiilare- konsten.» och »Konventets ïefosm.er » iiro vZil.behöAiga fiir de infinga, som nied blicken p5 clen k i m h nsekcloteii om clen stora lreinisten 1,nvoi siers död - » repiibli keii behöfyer inga kemiska esperi- iiieiltcr» - betrakts Iioii17entsticlcii shsoin en. i kulturellt afseende fullltoniligt ofrukthr period. Och kapitlet o111 kyi:kaii ger IT& hancla clcn eiicla ful1.t hskbdliga fi:ainstiillning vi pil svcnslm ig:x :.if revolutioiieas öclescligïaste niisstag - att af cn »fïisiimacl», g:dl.iknnsk folkkyrka skapa en. slafvisk piifveliyrka, som för elen moclerna franska ixpublikeii iiimii i v%i:a clagczr iir en jasmde och konspirerande stat iiloin staten.

Förf:s uppfattning p5iniiiner om Höjers i fr:iga o.m misstro mot Tai~ies antirevolutioniira Eïainstal.l.aing, och det lar tyviirr inte \.are tvifrel ~inclerkastnclt, att den eyirituelln historikern vich rncr Illtit sig leclas af syn~gatier och antipatier a11 d cljupgieiicle kall- forslraing. I-Iaw föi:bl.if\~ai~cle betydelse iir iiid& att h:% gjort clcn fi:anska revolutio*-ieiis historia ap%nim.nde sol-il en i:ori~aii och ~1tii.i- g!liCJ1.17. cggnt andra t,ill clj~xy8rc il+%iigaacle i iit%ns hei-i?.ligl.ietci., 1i ks0173. l\tacaulay i all. sin otillf örli tligliet gjort clet incc c h eiigelskr~ .iwolutionci.is hiiiclei:. I v5i:a clngar tir clet -~gcntligei~ c , ) ot~cl

rliistoriens filosofi)). Atinii~stoiic a~ctttr maii sig sorgföiiigt för s11.a koi~~meiitc.rancle : scletta skall fiirestiilla~ ctc.

Meii hhiilclelscri~~z tala biist för sig sjiilfva, och iifveii ur clen sorg- fiilliga detaljforskningen frmgBr clock till sist en totaluppfatt- ning, o11i ocks6 betydligt justerad. Afveii föreliggancle-arbete ger, utan allt filosoferai-icle, en dylik totaluppfattning: trots allt fi.iltier inan revoliitioi-ieii oinotst,'lnclligt framg%iigeii ur cn inre iiödviiiidig- het ocli revolutioils.~-i~%~~iiei~ vida 1;oiisekveiltare och föriluft.igare a.11 clen populiirn uppfatt;iiingeii hos oss iinnu betraktar dem.

L. w

Föredrag vid Första Nordiska Hvita Bandsmötet i Stockholm 9-10 juni 1902.

Som fierc nf Dagnys lii.s:~rc to.rcle erinra sig, liölls i Stock- liol~ri i jiii-ii ~i~K.n:.tcl 1 C302 clet första Norcliska Hvit.n Bandsiiiötct, 11vilkct vni-ii-i stor tillsl.uti-iing~ och riknacle cle.ltiq+we fr in alla dc: sk~idiiic~visk;:~ , landen iif\-erisoin f rili li'iill~~i-id. Ile fi-ireclr:sg, soi i i ~ i c l dctta tillfallc höllos ilf svei-iskn, i-iorska, clanska och fiilski~ kvinnor, lm under :ijol5.rcts l o ~ ~ p ~tko~-i-imit i tryck, och vi öns ka nu inccl nfi.grs ord fasta i i p ~ r k s : z i ~ l e t e ~ i vid det lilla Iiiiftet. Dct inledes in.cd. ctt föreclrag at! frii E. Espenak frfin. Bergeii öfvcr » Vort A:totto ». J3ii.rpA fiiljer ett secllighetsföreclrag af fröken Rlnriit Sai~dsti:öm d i en uppsats om »Di:ni-ikerasyl.cr for Rviilder» af recl:~l

I~wndet, (less iitveckliiig och sy Et911 n af Jiia 1togber.k. Pris f f i i K.rghig - niiast Ci l-ilifteii pr Cir - iir 1 Ix. 'Ticlslirifteii rediger:is af frii Emma . '\\'retJiiitl: Hvita bsiiclets iiatioiie1l:i. ii~otto nFOr C+11(.1, fOr Iiem och foster- Ittiicl!n migifver, heter det i mii-iiilaii, ,for 11v:id vi vilja nrbet:i. - ett 11151 SA stort och. I.i%rligta, tt hvarje ,sveiisl; 1;viiin:i I:)orcle vilja eiin . . sig iiiecl. oss (l%ro~ii ! a ' '

K. F. U. K:s. egna hem. Deii svenska celitr:.llf6reiiii1ge11 nf cleii viil- ciigiielsel~ringai~cle, varlclsoirif:i.tt:ziicle nssocitttioiieii ~Kr'istlign föreiiiiigen för . uiig:.~ 1;viiii.iorn har i ]rims m~iiad linft sitt ksinöte. Deii viktigmte nf de. i'rfigor, som d#r frninlacles, var (.len om ett eget lienr för föreiiingeii. Rörande pinlieii. , cliirför . iniiel$ller ticlslryifteii rHe1115tn c3.cl.i det, . . upprop,. soni , utfiir- ilnts inkil nnledning cliirxf, 'M. a.. f61jaiicle: .'

K. l!. U. K:s syfte W, heter clet, n.tt' vara ett liein, c1ii.r iiiigx 1~viiiiio.r fr5.i.i :i.lln sai~ihtil1sl;lnsser kiiiin:i, . riiötns i först.rol.else odi sy irip:~.ti, diir (le ljjndas ph iidel ~eclerkvickelse, och chr ttwnfi:i,i:iia lyftas öfveï lifvets all- tlagligheter till högre, renare ryiicleï. H.11ri.i viil ett sftdniit lieiii beliöfves i en st.ad . shsoni Stocld-iolm, c1a.r sk 111 y cli-en kviiilig iingclorn .?.r efter hr s~m1:~s fGr att sölca :iiist%llniiig eller genorngK. llrurser och slrolor %r ej svk t att inse. .

8eclnii iihgrn $r tillbnlra nger föreningen en . viLlbel%geii tomt .vi$ , . . . J'3rnnnsgntnn; nieii clet gamla fnllfC~rdign hiis, som hefiiiiier sig A deii- r;jRmri:in, kxii naturligtvis ej tjiiiin till föreniiigens lokal, h\larlör tlens:i.inii-ia. mdst förhyras A :iiiil:.i.ii p1at.s. Deii'vBiiiiq, Iiilari iiiicler sista Areii K. F. U. K:s s:tmliiigsriim ocli hem' vurit iiiryncl:i, Ziï iiii uppsagcl till nfflytti~iiig hösten 1.!10.5, 1ivtirfO1: frilgan on1 ett eget t:d; öi'ver Iiuf\riic:let 1.di.livit :+ktiiellxre an iidgoiisin. Den redan 11elintligi.a l~yggiiaclsfoncleii krgfver clod; ett tillsliott :l.f ~inkriiig .75,000 kr. för att den oEveii11#imla tomten slid1 kuiiiin Be- Iyggas, och det ii.r för vi niiaiidet nf c1ett:c be11 j5rtaiisvtirdn in K1 föreningen ni1 yiii.tl-j:it till deii för saken int.resseracle nlliniii~heteiis offervillighet.

Norge. Om kvinnans tillträde till statens ämbeten, (len frfi.gs som uiicler de sista 'ii~K~ii:tcleriin.lifligt uppttigit ej Idott k~ii~iiotidskrifteriin iitaii %£veii hehi den norska pressen, iiiiieh Aller Nylzncle, clrir ~i:.itiii:ligtvis s:~lieii i fri@ tlebtrttera.ts, iiie&clela.~~det: att Odelstinget torsthgen elen 3 inars med, 46. röster i-iiot 41 beslutit :ttt clen kungl. propositioiieii oni öppii:i.iiclet af statens.. iirnbetsverli för kviiiiior i c h skdl koinin~ till behaiidliiig i Ar. - Ett för- s1:ig a.f Arctaiicler oin :$t, xeg~riiigen s1;ul)e inli#i-rit.a flere iitlbtai~deii i. sn.keii fOrlix~t.:i~le~ med 30 röster. - 'Rlancl förs1:igets frrimste anliäi.iga.re ~iii.inii es stxtsininist.er IIageriip, hvnrs iippfnttning #r, :i.tt B inan bör öppna. t1örrnri;:t öfverdlt, d%r nian ej liw iiKgon sar!$ild' orsa.]< att .st%ngn clein~. !ridshi fteo till tigger : n'iTA.r meiiiiig %r, som Bekm t, att all. dörrar böra. öppiias. Om ej kvinnor komiiia. :kt gA in. geiiom huarje clörr, hvad gör

'

clet? Vi tro att det i idla f:dl'Iinii ' i i ra Iialsosa~nt' och föra eii frisk . . flakt . . . . in i vLit byr.hl&tis sbln .~ . ' . .

4r . . .

Tyslilaiiil: Kostnadsfri juridisk upplysningsbyrå fOr kvinnor.

Blniid de pra.l;tislin f8ret.ngJ som kvinnorörelseii i Yys1iln11t.l varit upp- I~of till, fir ocksh' en iiistitiitioii, sc?m h:~r till syfte att gi.\::t Iiviiiiior tipp- Iysriiiignr i jnridiskn spiirsriikl. I

I

Landsföreningen %or kvinnans politisksa tr~stir8tt . D& det iiger sitt intresse att . se l iur~iso~~i of\mist~ieiide £rLtga viiiiiiit

aiislutiiiiig iiioin skilda orter ocli saiiiliiillsklasser i vart liiiitl. iiieciclela vi en förteclmiiig y5 iiaiiineii ocli titlarna af lok:tlföreiiiiigariius orcif6raiide samt de respel;ti\-e föreiiiiignriias iiietlleiiis:int:il riiliiiadt f r h deii li) . feb . 1904 .

Eiigelliolrii . Eslöf . Falkenberg . Gefle . Gelliyare . Göteborg . Halmstad . Helsiiighorg . Heriiösancl . )Iudiksrall . Karlstad . Lmclskroiia . Linkiipiiip . Lund . 3Ia.liii ii . Rorrköpiiig . Nyköping . 1Eoniiehy . Skara . Stockholiii: Si1iicls\rall . Söderhani ii . UmeA . cpsals . .Yrtrber g. U x i o . Orehro . Östersund .

Jtctllciiiiiiiir

*Frii Sofi Liiiclstedt. 1)olitoriiiiin ....................... T7 Fröken Emilia Liiirlqiiist ................................. 40 Fru Xniy Orteiiblad. 1)oktoriiina ........................ 4-2 Fru Anna Rjörk ............................................. 130 *Frii Sirid Forssell .......................................... R7 *Fru Friggt i. Cnrlberg ....................................... 4-26 "Fröken h n a Ljiiiigherg. Folkskoleliirariiiiin ...... 112 *Frii Kristina Borg .......................................... 104 Fru Liuiiea Riicli t .......................................... 80 *Fröken Ebba Siiiitlliolni. SkolförestHridariiina ...... 87 *Frii Gerda Hellberg ....................................... 55 "Fröken Giinliild Linder. Seniiriar..adj. ............... 54 . Frölieii Jeiiny Wallerstedt.. Skollarariiiiin ........ 40 *Frijkeii Hilnia Roreliiis. Fil . Dr ...................... 132 *Fröken Stinn Hellgreii .................................... 137 Fröken Hiliua Söc1erl)erg ................................. 100 *Fru SopliieBoströin. f . Teröimden. Landshöftliiigskn la!)

.................. "Frii Angiista Tonning. f . (+rönwa11 70 'Frii Jeiiiiy Yelaiider. 1)oktoriiina och Seininar.-adj. 31)

..................... . Frii Eiiiilia Brooiné. f Lothigius IIAS ...... OFröken Frida af Sandebergy l3anktj;insteiiinii I l 3 ...... *Fröken Marin Larsson. Skolfiirest&iidariiiiia 50

................. *Fröken Ingeborg Oqrist. Telegrafist 40 ........................ *Fru Ellen Hageii. f . Wadstrfini 1::U

QFrökeii Yilheliiiiiin hialrn~tröiii~ Folkekole1iira;rinna 54 . ............. Fru Uiilli Petrini. f . Hossnntler. Fil Dr 41;

. ...... Greh-innan Elin ~e~\.eiihaiipt. f Wennerberg 99 ......... Fröken Alma lienborg. ~kolffirewt.hntleriiin~ 4!)

s111ii111:1 3551

Dagny 1904:6G. von Düben: De moskovitiska tsarernas gemåler. I. 137Cécile Gohl: Nutida schweiziska författare 144Ett politiskt föregångsland 153Litteratur 155Från skilda håll 159Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt 162