Växjö universitet

Institutionen för samhällsvetenskap

Kunskapens källa Hur kunskap konstrueras i det vardagliga arbetet inom en organisation.

David Stigson

Uppsatsarbete 15 hp

Sociologi, SO5313 ht-08

Handledare:

Per Dannefjord

2

Abstract

Författare: David Stigson

Titel: Kunskapens källa – Hur kunskap konstrueras i det vardagliga arbetet inom en

organisation.

Uppsatsarbete i sociologi: SO5313 61-90 hp, ht-08

Handledare: Per Dannefjord

Examinator: Eva Fasth

Antal sidor totalt: 42

Växjö universitet, Institutionen för samhällsvetenskap

Osäkerhet kring omvärldens beskaffenhet och samhällets utveckling är något som såväl

individen som grupper i samhället upplever. Företag och andra organisationer använder

omvärldsanalys som ett redskap för minskad osäkerhet kring hur deras omvärld ser ut. Inom

den undersökta organisationen bidra de olika funktionerna med sin kunskap till den analys

som utgör hela organisationens omvärldsanalys.

Syftet med studien är att undersöka vilka kunskaper som informanterna anser viktiga, i

vilka sociala sammanhang kunskapen konstrueras, samt om det påverkar vad de anser vara

prioriterad kunskap. Kvalitativ metod ligger till grund för de 6 informanterna som utgör

empiriskt material. Teoretisk koppling görs till begrepp hämtade från Berger & Luckmanns

kunskapssociologi, Charles Tillys idéer om organisering samt två artiklar som poängterar

betydelsen av sociala relationer och kommunikation. Resultat visar på styrkan med flera

perspektiv av kunskap i arbetet med omvärldsanalys. Ett problem är att de hamnar i konflikt

och kan leda till sämre samarbete och omvärldsanalysens tillförlitlighet påverkas negativt.

Sociala sammanhang påverkar vilken kunskap individen anser vara viktig och legitim.

Således prioriterar funktionerna inom organisationen olika kunskap som viktig. Slutsats som

kan göras är att i arbetet med omvärldsanalys är det en styrka med flera perspektiv istället för

ett. Då tillförlitligheten kan antas öka om fler perspektiv kommer fram. Nästa slutsats blir att

omvärldsanalys måste förstås utifrån den kontext den görs. Vem, när, varför och hur, arbetet

utförs måste tas i beaktning. Omvärldsanalys är ingen objektiv sanning ens i sammanhanget

men den bidrar till ökad förståelse för kontexten och ger en känsla av ökad kontroll för

individen och organisationen.

Nyckelord: omvärldsanalys, kunskap, kunskapskonstruktion, socialisation och organisation

3

Förord

Under en intensiv skrivperiod har jag ockuperat och belägrat delar av hemmet. Det närmar sig

slutet och mitt arbetsrum kan åter förvandlas till kök. Skrivandet har inneburit en utmaning

och jag är många erfarenheter rikare.

Tack till Per för inspiration, goda råd och kritik. Tack till informanter som generöst delade

med sig av sina reflektioner och erfarenheter. Tack till kvinnan jag delar frukost-fil med, och

ett tack till mig själv.

David Stigson,

Göteborg 16 januari 2009

4

InnehållsförteckningINNEHÅLLSFÖRTECKNING...................................................................................................................................4

1.INLEDNING ...............................................................................................................................................................5

1.1 BAKGRUND............................................................................................................................................................51.2 UPPSATSENS DISPOSITION.....................................................................................................................................6

2. STUDIENS SYFTE, PROBLEM- OCH FRÅGESTÄLLNING, DEFINITIONER.........................................6

2.1 SYFTE, PROBLEM- OCH FRÅGESTÄLLNING ...........................................................................................................6

3. TEORI, LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING..................................................................................8

3.1 LITTERATURGENOMGÅNG OCH –SÖKNING...........................................................................................................83.2 TIDIGARE FORSKNING ...........................................................................................................................................8

3.2.1 Sociala relationer och berättelser ...............................................................................................................83.2.2 Kunskapssociologi......................................................................................................................................113.2.3 Organisation och organisering..................................................................................................................14

4. METOD, UPPLÄGGNING OCH DATAINSAMLING.....................................................................................16

4.1 KVALITATIV METOD............................................................................................................................................164.2 URVAL, INTERVJUERNA/SAMTALEN OCH ORGANISATION..................................................................................17

4.2.1 Urval ...........................................................................................................................................................174.2.2 intervjuernas genomförande ......................................................................................................................184.2.3 Etik och validitet.........................................................................................................................................184.2.4 Transkribering ............................................................................................................................................19

5. RESULTAT OCH ANALYS..................................................................................................................................19

5.1 RESULTAT, REDOVISNING AV INTERVJUER ........................................................................................................205.1.1 Vilka sociala sammanhang och relationer är viktiga enligt informanterna ............................................225.1.2 Vad anser informanter kan utveckla omvärldsanalysarbetet ...................................................................25

5.2 ANALYS AV EMPIRI, INSAMLAD DATA................................................................................................................295.2.1 Analys av sociala sammanhang och relationer.........................................................................................305.2.2 Analys, utveckling av omvärldsanalysarbetet ...........................................................................................33

6. DISKUSSION OCH SLUTSATSER.....................................................................................................................36

6.1 DISKUSSION.........................................................................................................................................................366.2 EGNA REFLEKTIONER..........................................................................................................................................376.3 SLUTSATSER........................................................................................................................................................38

7. SAMMANFATTNING ...........................................................................................................................................39

8. LITTERATURLISTA.............................................................................................................................................41

8.1 Artiklar...........................................................................................................................................................418.2 Litteratur........................................................................................................................................................41

BILAGA ......................................................................................................................................................................42Inför intervjuerna/intervjuguide..........................................................................................................................42

5

1.Inledning

1.1 Bakgrund

Människans position i samhället påverkar vad individen upplever vara viktigt och intressant.

Till positioner kan knytas makt, kunskap, livsstil, socioekonomiska förutsättningar och så

vidare. På så sätt kan olika uppfattningar kring vad som är viktigt förklaras av människans

position i samhället. Vill människan vara medskapare i utformandet av sitt liv och

sammanhang behöver hon/han kunskap om vad som är intressant för egen del. Vad

människan upplever intressant skiljer sig åt mellan positioner och påverkas av det sociala

sammanhanget. Den sociala kontexten har ett inflytande över vad individen upplever vara

intressant. Till exempel, mitt tidigare yrke som fotograf med inriktning mot möbler och

inredning tycks ha resulterat i ett helt annat intresse för möbler än det intresse min syster

hyser. Hon har å andra sidan intressen som påverkats av hennes yrke. Människans behov av

förståelse för vad som är intressant har tagits upp under kursen av bland annat Liselotte

Jakobsen när hon undersökte olika livsformers riskperception. Hon menade mycket förenklat

att olika livsformer har olika förutsättningar, erfarenheter och kunskaper vilket påverkar hur

individen ser på risker, hot och möjligheter.1 På ett liknande sätt uppfattar jag att

omvärldsanalys inom organisationer fungerar. Olika professioner i samhället arbetar med

omvärldsanalys, en analys och kunskap som kan ligga till grund för hur framtida hot och

möjligheter uppfattas och hanteras. Omvärldsanalys är ett redskap som syftar till att ge en

bild av omvärlden och hur den utvecklas och hur organisationen positionerar sig i den.

Beroende av det sammanhang som organisationen bedriver sin verksamhet inom ger det

upphov till olika analyser. Människor i olika funktioner inom en organisation bidrar till den

omvärldsanalys som blir organisationens bild av omvärlden. Det ligger implicit i detta arbete

att de fogar samman olika perspektiv till en helhet som alla måste ställa sig bakom.

Kunskapen om verkligheten är något som människor skapar tillsammans. Genom

socialisationsprocessen konstrueras kunskapen om verklighetens beskaffenhet. Denna process

och relationer är närvarande i alla människors liv på olika sätt i vardagen. En ökad förståelse

av vilken kunskap som är viktig för människan blir således intressant även för sociologin. Till

exempel, vilken kunskap anses viktig och förmedlas i skolan mellan lärare och elev, eller

mellan arbetskollegor inom en organisation. Människor inom en organisation som arbetar

1 Jakobsen. 1999

6

med omvärldsanalys gör det i syfte att få kunskap om omvärldens beskaffenhet. En kunskap

som kan bidra till ökad kontroll av organisationens handlingsbeslut i en föränderlig värld. En

studie av dessa människor kan bidra till ökad förståelse för vilken kunskap de anser är viktig

och hur det kommer sig. I vilka sociala sammanhang konstrueras kunskapen och hur påverkar

sammanhanget vad som upplevs vara viktig kunskap för individen. Förfäktar vi antagandet

tidigare om kunskapsbyggande som en alltid närvarande process bidrar det till förståelse på

andra områden inom sociologin och även utanför.

1.2 Uppsatsens disposition

Efter inledning och undersökningens syfte, fråge- och problemställning kommer studiens

teoriavsnitt. Där redogör jag för de teorier som ligger till grund för och påverkar min

förståelse och tolkning av min empiri. Metoddelen innehåller de val jag gjort när det gäller

urval och tillvägagångssätt samt hur jag hoppas det bidrar till att besvara mina frågor. Därefter

följer en redogörelse av intervjuerna samt en analys. Därefter tar en friare diskussion vid och

leder fram till presentation av slutsatser samt avslutningsvis en kort sammanfattning av

uppsatsen.

2. Studiens syfte, problem- och frågeställning

2.1 Syfte, problem- och frågeställning

Kunskap, intressen och makt kan knytas till positioner i samhället och inom organisationer.

Människan i positionen har olika typer av erfarenheter vilka ligger till grund för vad de

upplever som intressant och viktigt i positionen. I den undersökta organisationen har sex

personer/informanter i intervjuer/samtal fått berätta om sig själva, sitt vardagliga arbete och

sin yrkesroll. I arbetet med omvärldsanalys uppger de vikten av olika människors perspektiv

och kunskap. De uppger även att olika perspektiv krockar vilket är ett problem för dem. I

samarbetet med organisationens omvärldsanalys måste de enas om en analys som samtliga

kan ställa upp på, eller acceptera som en sann beskrivning då den blir underlag för beslut om

exempelvis maskininvesteringar och rekrytering av personal. Viktigt att förstå är att

omvärldsanalys kan vara allt från allmänt hållna till att vara fokuserade på en specifik uppgift.

Till exempel att ha konkurrenter under löpande uppsikt och se hur de utvecklas och påverkar

på marknaden, eller till en specifik uppgift att undersöka möjligheter för en specifik produkt

7

på en marknad i Sverige där målgruppen är 20 år och bor i Växjö. Med andra ord är en

omvärldsanalys unik för den uppgift som ska lösas. Olika funktioner bidrar med sina

perspektiv till helheten och de olika perspektiven har olika kunskaper, erfarenheter och

sociala sammanhang. Detta leder till missförstånd och krockar mellan olika

kunskapsperspektiv och människor vilket kan påverka samarbetets resultat, människors

välmående och relationer, organisationens verksamhet och så vidare. En ökad förståelse för de

olika kunskaperna i positionen/funktionen och i vilka sociala kontexter informanten

konstruerar sin kunskap blir intressant då det kan förklara konflikterna. Möjligen kan det leda

till ökad förståelse för hur kunskap konstrueras socialt och vilken kunskap som prioriteras och

varför. Dessutom kan det påverka hur vi ser på omvärldsanalys, sociala relationer och

samarbeten inom en organisation. Det jag vill undersöka är, hur man kan förklara den

diskrepans som föreligger i samarbetet med organisationens omvärldsanalys, kring vad som

anses vara viktig kunskap och hur denna kunskap blir tillgänglig hos informanterna. Frågor

som blir intressanta att belysa är;

-Vilka kunskaper anser informanterna vara viktiga?

-Varför upplevs dessa kunskaper viktiga av informanten?

-Vilka relationer lyfter informanterna fram som viktiga?

Ovanstående frågor bör bidra till förståelse av den empiri som utgör underlag för denna

studie. Organisationens kunskap om omvärlden blir till den bild eller karta av verkligheten

inom vilken de bedriver och utvecklar sin verksamhet. Vilken kunskap som upplevs viktig

och varför samt i vilka sociala sammanhang den konstrueras och förmedlas är således

avgörande för vilken bild av omvärlden som blir aktuell för organisationen. Förståelse för

informanterna och deras arbete i organisationen kan bidra till kunskap som är användbar på

andra områden, till exempel strukturering av samarbeten i en organisation,

kunskapsförmedling i skolan, konflikter mellan yrkesgrupper och hur vi förhåller oss till

omvärldsanalys. Möjligen kan studien bidra till hur kunskapssociologin som teori kan

tillämpas på empiriskt material. Detta eftersom jag använder kunskapssociologin och

kunskapsbegreppet för att belysa hur social kontext påverkar konstruktion och prioritering av

kunskap.

8

3. Teori, litteratur och tidigare forskning

3.1 Litteraturgenomgång och –sökning

Jag har sökt efter litteratur som problematiserar kunskap som empirisk företeelse samt

organisering ur ett sociologiskt perspektiv då det är intressant för min frågeställning. Även

hur kunskap förmedlas mellan människor och min handledare rekommenderade boken

”Kunskapssociologi. Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet”.2 Boken

bidrar främst med förståelse och tolkning av hur kunskap blir till en del av individen genom

socialisationsprocessen. Det påverkar hur jag tolkar vilken kunskap, utbildning och erfarenhet

som blir viktig för individen i positionen, även vilken kunskap som blir prioriterad, eller

viktig för organisationen. Charles Tillys bok ”Beständig ojämlikhet” har varit betydelsefull i

förståelsen av materialet ur organisationsperspektiv och hur jag tolkar olika positioners

utveckling.3 Artiklar hjälper till att förklara behovet av sociala relationer och kommunikation

inom och utanför organisationen samt hur de påverkar. Sökning av artiklar har gjorts på

databasen Academic Search Elite via hemsidan för universitetsbiblioteket i Växjö. Sökning

efter artiklar har skett inom ämnet sociologi med rutor ibockade för fulltext, och Scholarly (

peer reviewed ) Journals eftersom velat jag velat gå igenom abstract med tillgång till hela

artikeln samt att tidigare handledare informerat mig att de är vetenskapligt granskade.

3.2 Tidigare forskning

3.2.1 Sociala relationer och berättelser

Den första artikeln är skriven av Andrikopoulos & Prodromidis och tar upp behovet och

påverkan av kvalitativa element inom organisationener och i relation till andra aktörer i

samhället.4 Kvalitativa element är sociala relationer, exempelvis mellan kollegor, funktioner

inom organisationen eller relationer med banker och potentiella samarbetspartners. Detta är

relationer som kan innebära ökad kontroll över organisationens tillvaro i en osäker omvärld

och framtid. Goda relationer med en bank kan bidra med kapital i kristid eller vid behov av

investeringar. Sociala relationer med aktuella och potentiella samarbetspartners kan vara

viktiga om exempelvis nya produkter utvecklas då de kan bidra med kunskapskapital,

ekonomiska resurser eller personal etcetera. Författarna ger exempel på undersökningar som 2 Berger & Luckman. 20083 Tilly. 20004 Andrikopoulos & Prodromidis. 2001

9

visar på att organisationers tillväxt ökat och position på marknaden stärkts, då synergieffekter

av kvalitativa element varit en del av rationella ekonomiska aktörers handlingar.5

Inledningsvis tar författarna upp konceptuella och metodologiska problem då de menar socio-

ekonomiska teorier och undersökningar inte är det konventionella inom ekonomisk forskning.

De sociologiska inslaget är tydligt då socio-ekonomisk forskning, liksom artikeln, fokuserar

på de sociala relationernas och människors inflytande i ekonomiska processer. Genom ett

medvetet arbete med kvalitativa element kan en organisation minska de sociala avstånden

både inom organisationen och mellan den egna organisationen och aktuella eller potentiella

samarbetspartens. Gränsen för organisationen har således både en insida och en utsida och

gränser blir på så sätt tydligare då fokus ligger på relationerna istället för vem som tillhör

organisationen eller ej.6 Detta hjälper till med typifieringen av externa aktörer, styrkan i den

sociala relationen avgör om de upplevs vara en del av organisationen eller ej.

På liknande sätt resonerar artikeln kring individuella relationer, gällande de kvalitativa

attributen i den interna struktureringen av organisationen. Även styrkan i relationen mellan

individ och organisation är viktig för vilka möjligheter organisationen har till utveckling i

framtiden. Interpersonella relationer av hög kvalité inom organisationen, i samspel med hög

grad av medarbetares anknytning till organisationen kan förväntas öka synergieffekter i

produktion, allt annat lika, och därmed ge möjlighet till ökad produktivitet.7 Artikeln

framhäver således vikten av kvalitativa element inom företagsekonomin och att bortse från

dem samt dess inverkan gör förutsägelser inför framtiden mer osäkra både i ett mikro- och

makroperspektiv. För min del bidrar artikeln till förståelse av informanterna där de talar om

sina nätverk, kontakter och samarbetspartners såväl inom som utanför organisationen.

Relationer som påverkar vad som upplevs som viktigt och intressant för individen i det

dagliga arbetet och i samarbetet med omvärldsanalysen. Kvalitativa element utgör således en

viktig del av den sociala kontext inom vilken kunskapen konstrueras.

I den andra artikeln tar Lori L. Silverman upp hur berättelser ( storytelling ) inom en

organisation kan få fördelaktiga effekter. Berättelser innebär att någon berättar för andra som

lyssnar, hur de ser på saken, hur det kommer sig och vilka erfarenheter de har sen tidigare.

5 Ibid:3546 Ibid:3557 Ibid:357

10

Min förståelse av berättelse är den vardagliga betydelsen, exempelvis du berättar för mig om

en arbetsuppgift och de erfarenheter det givit dig vilket bidrar till min förståelse av dig och

uppgiften. Dessutom menar Silverman att genom berättandet för varandra ökar förståelsen

mellan människor och deras erfarenheter vilket kan utveckla människor kring hur de löser

uppgifter och samarbeten inom organisationen. Artikeln har hämtat data från undersökningar

av organisationer där metoden tillämpats och dessa utgör diskussionsunderlag i artikeln.8

Utgångspunkten är att engagerade människor är en nyckelstrategi för hög- eller

kvalitetspresterande medarbetare och berättelser bidrar till samhörighet, byggandet av

relationer och förståelse för gemensamma mål och visioner. Författaren menar vidare att det

är en utmaning för varje organisation att knyta till sig och behålla engagerade och lojala

medarbetare, som utför arbetsuppgifter på eget initiativ samtidigt som individen utvecklar sig

själv och förmågorna till engagemang och motivation på egen hand. Berättelser kan då vara

en del av lösningen på utmaningen då de kan nå människor på ett psykiskt, kognitivt och

emotionellt plan.9

Om berättelser blir en del av organisationen är det viktigt med byggandet av starka relationer

mellan ledare och medarbetare samt mellan kollegor. Berättelser förutsätter att någon lyssnar

när en annan berättar. Exempelvis, ledare kan uppmuntra medarbetare genom öppna frågor

och lyssna till svaren. Människor blir sedda och deras berättelser blir kända för ledare vilket

bidrar till ökad förståelse. På samma sätt bör kollegor möta varandra, intresserade och

lyssnande, vilket författaren menar leder till ökad motivation och engagemang i arbetet.

Vidare behöver individuella potentialer utvecklas och ett sätt kan vara återkopplingen till

tidigare erfarenheter i arbetet, även utanför, och reflektera över vad som var bra eller mindre

bra med dem.10 Människor kan då se utveckling hos sig själva, och andra, samtidigt som de

bidrar med information om organisationen till kollegor och ledare som uppmuntrar

berättandet. Uppmuntran kan bestå både i lyssnade och berättande av egna erfarenheter. Om

ovanstående är viktigt så behöver även samarbete och lagarbete främjas i det dagliga arbetet.

Inte bara individuella relationer är viktiga utan även dem mellan arbetsgrupper och

avdelningar. Ett sätt som kan öka förståelsen för varandra och verksamheten kan vara

berättelser där individen talar om vad de upplever är målet med arbetet för gruppen och vad

deras egen roll är i sammanhanget. Här kan likheter och skillnader skönjas och tas det om

8 Silverman. 20069 Ibid:1110 Ibid:12

11

hand kan framtida problem i arbetet samt inom gruppen möjligen undvikas. En utveckling av

föregående är en koppling till berättelser om de övergripande direktiven för organisationen.

Överraskande ofta menar författaren saknar medarbetare kunskap om de övergripande målen

och även vilka visioner kring framtiden är. Då blir berättelser viktiga då de kan implementera

direktiv, mål och visioner hos individen och leda till ökad förståelse för verksamheten, ökad

motivation och engagemang.11 För min del bidrar artikelns innehåll till exempel hur jag ser på

den ansvarige för omvärldsanalys när han hos medarbetarna försöker diskutera hur

omvärldsanalysarbetet kan utvecklas.

3.2.2 Kunskapssociologi

Inom sociologin finns området kunskapssociologi, vilket innebär studerandet av det

mänskliga tänkandets samhälleliga villkor. Skillnad i samhällsstrukturer och människors plats

inom den kan förklara skillnader i värderingar och ideologi mellan olika sociala grupper,

exempelvis yrke, kön, klass och kulturell bakgrund. Denna inriktning har kommit utgöra

grund och ingång till hur jag försöker förstå och redogöra för mitt empiriska material.

Litteratur i tolkningen av min studie utgörs av en bok författad av Peter L. Berger och Thomas

Luckmann, ”Kunskapssociologi. Hur individen uppfattar och formar sin sociala

verklighet”.12

Utgångspunkten för författarna är en kritik av kunskapssociologin så som den dittills

utformats, då de menar att den i för hög utsträckning inriktat sig på intellektuella problem

kring kunskap. Tvärtom bör intresset kring kunskap inom sociologin komma handla om hur

människors kunskap påverkar deras handlingar i det vardagliga livet. Detta är en

utgångspunkt som ligger väl i linje med mina inledande tankar kring ämnet i min studie. Det

är ju ofta det vardagliga livet och dess verklighet som sociologer säger sig undersöka.

Sociologin tar med andra ord för givet vardagslivet som en verklighet, tolkad och given

subjektiv mening grundat på inre sammanhang av människor.

Bokens inledning tar upp och problematiserar kunskapsbegreppets ontologiskt och

epistemologiskt. Slutsatsen för dem landar i vikten av en utveckling av kunskapsbegreppet

inom sociologin vilket jag sympatiserar med. I bokens första del, Vardagslivets verklighet, tas

den intellektuella påverkan på människors vardagliga kunskaper om sin verklighet upp. Det

11 Ibid:1212 Berger & Luckman. 2008

12

”sunda förnuftet” hos människor har på olika sätt påverkats av ett fåtal intellektuellas teorier

om verkligheten i olika omfattning. Redogörelsen i boken är till största del en filosofisk

historielektion vilken inspirerat filosofer/sociologer till en empirisk problematisering av

kunskap och kunskapsbegreppet. Detta filosofiska resonemang tar jag inte upp utan lämnar

den filosofiska delen hos begreppen och försöker hädanefter förhålla mig till dem som

empiriska realiteter vilka är en del av socialiteten och människors vardagliga liv. Ursprunget

för den vardagliga världen, eller verkligheten, är tankar och handlingar hos människorna i

den. Verkligheten konstitueras som verklig genom allas våra subjektiva meningsskapande liv

och verkligheten/omvärlden kan sägas utgöra summan av dessa. Dessutom är det genom dessa

subjektiva kunskaper som verkligheten lever vidare.13 På detta sätt förstår jag min empiri och

det är grundläggande för att informanterna ska kunna anses ha uppfattningar om sin verklighet

och omvärld. En verklighet som de bidrar till att upprätthålla samtidigt som den är deras

sammanhang och verklighet.

Sociologiskt intressant blir den ingång författarna har i sin bok, det dialektiska förhållandet

mellan individens subjektiva föreställningar och objektiva sociala verkligheten. Social

interaktion är grunden för hur verkligheten görs begriplig, legitimeras och rättfärdigas. Det är

således inte bara attityder och värderingar som överförs till individen. Genom primär- och

sekundär socialisation tas hela verkligheten över av individen. Primär socialisation är den

socialisation som föräldrar eller vårdnadshavare utövar mot barnet i deras tidiga liv. Den

sekundära socialisationen är den som vänner, skola, arbetsplats och andra institutioner i

samhället bidrar med när människan blir äldre och utökar sin sociala sfär. Med social

interaktion följer även typifieringar, till exempel, jag är man och blir bemött av andra på sätt

som man bemöter en man. Typifieringar är föreställningar om något, och de kan vara riktiga,

inte riktiga eller delvis riktiga. Oavsett bär de en känsla av trygghet med sig då de bidrar till

begriplighet för människan.14 Socialisationsprocessen och den sociala interaktionen innebär en

påverkan på individen av andra människors föreställningar och kunskap samtidigt som denne

också påverkar andra människors trosföreställningar och kunskap. Detta kan förklara hur

människor inom en grupp kommer fram till kunskaper som uppfattas som sanna av samtliga

även om man inte var överens inledningsvis. Till exempel har jag gjort lärares förmedlade

kunskaper till mina och det är delvis beroende av min syn på person och sammanhang. Vissa

lärare har jag av någon anledning funnit mer förtroendeingivande eller varit beroende av

13 Ibid:jmf3114 Ibid:41-45

13

dennes gillande och dennes kunskaper har då möjligen blivit mer sanna eller riktiga för mig.

Den sociala interaktionen och socialisationsprocessen är betydelsefull för mig då jag förstår

den sekundära socialisationen så att den påverkar människan och hennes kunskap och

trosföreställningar. Socialisation in i ett yrke och yrkesroll via utbildning, yrkeserfarenheter,

socialt sammanhang utgör för mig en grundläggande förståelse av informanternas olika syn på

vad som är intressant, viktig kunskap och vad de anser vara viktiga relationer.

Författarna menar att språket och kommunikationen är en viktig del av människans kunskap.

Språket bär med sig kunskaper som inte bara avser de som är här och nu utan dess innehåll

bär samtidigt kunskap från alla människor genom alla tider, vilket ger språket en egen

självständighet. Samtidigt innebär det när vi talar en omedelbar möjlighet till förståelse av den

andres subjektiva tankar uttryckta i tal. Det inter-subjektiva närhet språket ger bidrar till en

annan typ av kunskap, på något sätt hör vi vad den andre tänker här och nu. Språkets förmåga

till gränsöverskridande, länkar samman rumsliga, tidsliga och sociala delar i den vardagliga

verkligheten och skapar en helhet. Till exempel ger språket möjlighet till förståelse av

skeenden i andra delar av verkligheten utan att individen befinner sig där. Återberättelser av

situationer eller händelser tillägnad genom samtal med andra, litteratur, media och så vidare

innebär att individer kan få kunskap utan att vara fysiskt närvarande på platsen, geografiskt

och tidsligt. Utbildning är till stora delar kunskapsinhämtning för eleven som förmedlas

genom en lärare som i sin tur genomgått utbildning för tillträde till lärarpositionen. Viktig är

även språkets innehåll och betydelser präglat av människors tillhörighet i till exempel yrke,

social position och livsstil.15 Begreppet stol förstås både av konsumenten på IKEA och

formgivaren av stolen, men vilken betydelse begreppet innehåller påverkas av deras position i

samhället. För formgivaren är den ett arbete medan den för konsumenten kan vara vila.16

Språket är implicit viktigt då det är en förutsättning i kommunikation och överföring av

kunskap, tankar och så vidare. Kommunikation är ett viktigt verktyg i samarbetet med andra

människor och olika utbildningserfarenheter, yrkesroller har olika språkbruk och förståelse av

språket. Språket är en del av socialisationsprocessen och den sociala interaktionen som

informanterna deltar i är beroende av språket.

Samhället betraktas som en objektiv verklighet i vilken vi skapar oss själva med hjälp av

andra och vår gemensamma miljö, sociokultur, människans biologiska väsen till trots.

15 Ibid:51-5516 Ibid:jmf48ff

14

Annorlunda uttryckt, vår kropp är biologisk men födelsen är social. Institutioner i samhället

påverkar individen och påverkar vilken människa hon/han blir. Till exempel, vilken skola

barnet går i påverkas av bland annat var barnet bor och/eller vilken social tillhörighet

föräldrarna har. Barn i en skola i Bergsjön ser möjligen annorlunda på världen än barnen i

Örgryte som en följd av de olika socio-ekonomiska förutsättningarna och därtill hörande

livsstilar. Institutioners ursprung menar författarna är den vanemässiga påverkan som

mänsklig aktivitet utsätts för. Någonstans har en handling upprepats och blivit ett mönster av

vanor. Vanehandlingar kan vara både sociala och icke sociala, men har gemensamt den

förutsägelse vetskapen om den innebär. Institutioner i världen upplevs av individer som

objektiv verklighet då de ofta har en historia i verkligheten som föregår individens existens.17

Institutioner är viktiga då de av människan uppfattas som en form av naturliga fakta, grundat i

kosmiska eller gudomliga lagar, trots de är resultat av mänskliga handlingar, reifikation.

Reifikation innebär människans förmåga att glömma bort vad hon själv skapat, den mänskliga

världen, vilket leder till en avhumanisering av verkligheten.18 Institutioner och föreställningar

kring deras innehåll kräver legitimering för överlevnad och mycket förenklat kan socialisation

sägas vara verktyget för genomförandet. Institutioner och reifikation påverkar hur jag ser på

informanternas uppfattningar om vad som är viktigt utifrån sitt perspektiv. Deras uttalanden

kring vad som är viktig kunskap tycks de ta för sanning, utifrån den sociala kontext de arbetar

inom i vardagen, och inte något som ett resultat av människan och interaktion.

3.2.3 Organisation och organisering

Utöver föregående författare har jag valt Charles Tilly och hans bok Beständig ojämlikhet för

att förstå organisationen och funktioner/positioner inom den.19 Även om Tilly fokuserar på

orättvisor och hur de blir beständiga kan hans teori i grunden hävdas vara en

organisationsteori. Tilly utgår från samhällets organisering som bidragande faktor till hur

ojämlikhet uppstår och blir beständig. En organisation skapar gränser och avgör på så vis

vilka i samhället som ges tillträde eller ej till den gemenskap organisationen utgör. Det för

med sig uppkomsten av kategorier där olika människor i samhället ingår, till exempel ”de som

arbetar” och ”arbetslösa” eller de olika funktionera inom en organisation. En funktion kan inte

stå ensam utan måste sättas i relation till en annan, exempelvis marknadsfunktion mot

produktionsfunktion. Detta ger upphov till begreppet kategoriella par och innebär att Tilly ser

två kategorier åt gången. En kategori har tillgång till olika förmåner och resurser, till exempel 17 Ibid:7618 Ibid:107-11019 Tilly. 2000

15

lön och kunskapskapital, vilket skiljer sig från en annan kategori. Människor tycks då upprätta

gränser som skyddar kategorins/gruppens resurser från andra grupper.20 Gränsen bidrar även

till möjlighet att urskilja vilka som har tillträde till kategorin. En kategori och dess resurser

står således alltid i relation till andra kategorier eller grupper av människor. Kategorier är

viktiga inom organisationer då det definierar människor, kunskap, arbetsuppgifter,

ansvarsområden etcetera. Funktioner inom organisationer är kategorier i relation till varandra.

Intressant med teorin är den relationism som ligger implicit då inget i samhället är konstant

utan människor är alltid i relation till sin omgivning. I anknytning till det relationella finns de

för mig användbara begreppen hos teorin, efterlikning och anpassning.21 Efterlikning innebär

att människan organiserar sig så som vi ser andra gör eller gjort och vi följer deras modeller

för organisering av den egna organisationen. Vi gör det eftersom det underlättar och vi känner

igen och känns igen av andra vilket underlättar i kontakt med andra människor i andra

funktioner och organisationer. Det bidrar till att kategorier för strukturering av en organisation

tas över och kommer se ut som det gör andra i andra organisationer, till exempel funktionerna

inköp, försäljning och så vidare. Det bidrar till en förstärkning av människans seende i

kategorier vilka vi använder för att möta och få sammanhang i den omgivande världen.22

Anpassning utgör en kraftigare påverkan än efterlikning och individen anpassar sig i

situationer och sammanhang så livet upplevs enklare och smidigare. Människan tycks söka

upp sammanhang där livet underlättas. Ett exempel kan vara när människor söker upp nätverk

eller relationer där de får tillgång till arbete som ligger i linje med utbildning och erfarenhet. I

nätverket finns även tillgång till kontakter som kan vara viktiga för individen, exempelvis

någon tipsar om ett jobb och kan lämna referenser. Anpassning ökar sammanhållningen inom

kategorin och det nätverk den utgör, samtidigt som andra kategorier blir tydligare i och med

avståndstagandet. Att ingå i en kategori innebär uteslutning ur andra och lämnar individen

kategorin riskerar den att inte kunna gå tillbaka och då förlorar de nätverk, kontakter och så

vidare.23 Efterlikning kommer till användning för mig till exempel när informanterna säger att

viss kunskap, exempelvis räkna på kassaflöde är ekonomifunktionens uppgift, något de har

kunskap om. Kunskap och uppgift knyts till en funktion/position och påverkar hur

informanten förhåller sig till andra aktörer. Anpassning är viktigt då det bidrar till att förklara

vilka sammanhang och kunskaper som blir viktiga för individen. För informanten i 20 Ibid:16ff21 Ibid:21f22 Ibid:107f23 Ibid:108ff

16

produktionsfunktionen är det enklare om han anpassar sig till omgivningen och delar de

intressen människor omkring har. Anpassningen till det vardagliga arbetet och sammanhanget

kommer upplevas som det ”naturliga” och riktiga.

4. Metod, uppläggning och datainsamling

I denna del försöker jag redogöra för hur insamlingsarbetet av empiri utförts. Jag redovisar val

av metod samt motivering av valet. Därefter tas följande upp; urval, intervjuers genomförande

samt syn på etik och validitet. Min förhoppning är att val av metod bidrar till svar på de frågor

jag försöker besvara.

4.1 Kvalitativ metod

I min studie har jag valt ett kvalitativt arbetssätt. Anledningen till det har en grund i att jag vill

försöka komma personen/informanten nära. Syftet har varit fokus på hur individen beskriver

sin vardagliga arbetssituation eftersom en djupare förståelse av individens beskrivningar

troligen kan nås i semistrukturerade intervjuer/samtal. Hade mer ytliga och generella

beskrivningar från ett större antal informanter varit av intresse kunde kvantitativ metod varit

aktuell. Dock vill jag hävda kvalitativ metod överlägsen när målet är sökande efter

beskrivningar av den kunskapsbyggande process som är fallet här. Val av arbetssätt grundas

dessutom på ett intresse för hur människor i allmänhet på olika sätt upplever, förstår och

skapar kunskap om verkligheten. Detta intresse har starkt bidragit till val av metod då jag

velat träffa människor ansikte mot ansikte. Metodvalet har hämtat inspiration från Howard S.

Becker och främst hans tankar kring ett processinriktat perspektiv där det narrativa inslaget

med ”hur-frågor” är en del.24 Min förhoppning har varit att det lett till en upplevd frihet hos

informanterna kring ingång till ämnet. Utöver Becker har även övrig och tidigare

kurslitteratur inspirerat till hur jag närmat mig informanten. Anser kurslitteraturen visat goda

exempel på metoder kring insamling av empiri och Charles Tilly, Agneta Franssén och

Liselotte Jakobsen utgör inspiration i min studie även om de inte syns i fotnot ( se

referenslista ).

24 Becker. 2008:68-77

17

4.2 Urval och intervjuerna/samtalen

Valet av människor som arbetar med omvärldsanalys har sin grund i min idé att de på ett

annat sätt en gemene man reflekterar kring hur kunskap om verkligheten kan bli tillgänglig

för människan. Detta eftersom de i sitt dagliga arbete har till uppgift, en ökad kunskap om den

verklighet de är en del av. Min förförståelse av informanterna och organisationen var innan

samtalen begränsad.

4.2.1 Urval

Samtal med en lärare på Växjö universitet resulterade i en lista med namn på personer som

arbetar med omvärldsanalys. Informationssökning på internet om organisationerna de ingick i

gjordes och medförde val av organisation och att kontakt togs med den undersökta

organisationen. Anledningen var min upplevelse att det är en organisation som till följd av

samhällsutvecklingen och i synnerhet debatten kring människans påverkan/icke påverkan på

klimatet, befinner sig i en brytningstid. De är i grunden ett produktionsföretag som förädlar en

för Sverige viktig råvara men kan möjligen stå i början av en utveckling som lutar mer mot

kunskaps- och produktionsföretag. Hur de förstår, tolkar och når kunskap om verkligheten

upplever jag som intressant då det kan råda osäkerhet kring vilka kunskaper de behöver i

framtiden.

Organisationen erbjöd möjlighet till intervju med sex personer vars vardagliga arbete

innehåller omvärldsanalys, vilket jag anser vara en styrka. En mer utförlig beskrivning av

informanter görs i redovisningsdelen. Informanterna befinner sig inom samma organisation

men i olika funktioner, vilket leder till olika typer av utgångspunkter kring organisationens

omvärld. Detta menar jag ger möjlighet till belysning av frågeställning. En gemensam diskurs

kring organisationens omvärld är intresset hos informanterna och blir en styrka för studien.

Dessutom bidrar gemensam verklighetskunskap till mer tid för analys av betydelsen av

position/funktion, istället för redogörelse på fundamentala skillnader mellan flera paradigm.

Min studie bör ses som ett första explorativt steg in i en sociologi som försöker förstå hur

position och relationer mellan positioner inom och utanför en organisation påverkar vilken

kunskap som blir viktig.

18

4.2.2 Intervjuernas genomförande

Intervjuerna har genomförts vid flera tillfällen och på olika dagar. Inför intervjuer skickades

ett Pm till informanten som således givits en möjlighet till förberedelse. Förfarandet kan

upplevas problematiskt men jag anser möjligheten till reflexion före intervjun bidragit till

samtal präglade av öppenhet och berättelser med utgångspunkt i ”hur-frågor”. Min ambition

under samtalen var att låta informanten fritt berätta om sin vardagliga arbetssituation och

dennes syn på kunskap och omvärld. Jag har funnit det lärorikt för egen del att låta längre

tystnad brytas av informanten istället för en följdfråga från mig. Mycket av det som är

intressant i intervjuerna har kommit just efter längre tystnad. Tid för reflexion har varit en del

även under samtalen, inte bara inför. Således menar jag, valda arbetssätt bidragit till

validering av min studie. Det är ett rimligt antagande att när en person ges tid till reflektion

står sig denna ståndpunkt bättre över tid, än om snabba svar varit en del av metoden.

Reflexiviteten kan betraktas som ett postmodernt inslag i mitt tillvägagångssätt.25 Samtalen

spelades in och jag förde även skriftliga anteckningar under samtliga intervjutillfällen.

4.2.3 Etik och validitet

Synen på etik och validitet har kommit till uttryck tidigare i då jag resonerat kring fördelar

och nackdelar med de val som gjorts under arbetets gång. Etiken försöker jag behandla så att

inga tankar finns kring medvetet hemlighållande i analys av studien. Visserligen är det

omöjligt i uppgiften med en redogörelse av samtliga spår i det empiriska materialt. Det som

fått styra är den problemformulering och frågeställning med vilken jag mötte informanten

även om den slutgiltiga formuleringen kom till när skrivprocessen började. Kommande

studier av ämnet bör således givits en möjlighet till validering av denna på premissen att

samma informanter och organisation undersöks. Dock finner jag antagandet rimligt att andra

berättelser kan komma fram eftersom kunskap bör ses som en ständigt pågående process och

tid och samhällsutveckling påverkar innehåll i data. Dessutom påverkar forskarens intresse

och föreställningar tillsammans med valda teorier vilka tolkningar som blir möjliga. Utöver

det påverkar eventuell förförståelse hur jag mött informanten, samtalens innehåll och val jag

gjort i analys av intervjuer. Det jag tydligt vill poängtera är, studien måste förstås och tolkas

utifrån det perspektiv min problem- och frågeställning implicerar tillsammans med situationen

som sociologistuderande och den samlade erfarenhet och föreställningar jag har.26

25 Ryen. 2004:169-17326 Becker. 2008:21-77

19

Intentionen har varit genomförandet av ett arbete där etiken är en given del. Därför

informerades informanter om hur materialet varit tänkt att användas. De har informerats om

syftet och de har tagit del av PM. Förfarandet menar jag tillför studien reliabilitet då de givits

möjlighet till förberedelse och reflektion kring ämnet. Vidare förblir informanterna anonyma i

studien, liksom deras arbetsplats. Eventuella kunder eller produkter som nämnts under

samtalen hålls även de anonyma. Detta upplever inte jag som ett problem då organisationens

verksamhet, kunder och produkter inte är huvudintresset. Det utgör endast det kontextuella

ramverk inom vilken kunskap konstrueras och utvecklas och det är de sociala relationerna och

beskrivningar av kunskapsprocessen kring omvärldens beskaffenhet som är studiens intresse.

Jag anser inte detta vara ett problem då studien i första hand syftar till en förståelse av

problemformulering även om generella regler för processen kan appliceras i andra

sammanhang.

4.2.4 Transkribering

Intervjuerna har spelats in och skälet till förfaringssättet är den trygghet det ger mig.

Eventuella feltolkningar undviks då jag haft möjlighet till genomlyssning vid oklarheter. Det

ökar studiens etiska del, då informanter löpt mindre risk att felciteras eller misstolkas jämfört

med om endast skriftliga anteckningar gjorts. Efter och parallellt med transkribering av

intervjuer gjordes arbetet med att föra begrepp till kategorier.27 Inledningsvis var kategorierna

kopplade språkligt till det empiriska materialet och övergick därefter till begrepp mer

anpassade för studien och ämnet.

5. Resultat och analys

Utifrån problem- och frågeställning och de valda teorierna redovisar och tolkar jag de tankar

och upplevelser informanterna delat med sig av under intervjuerna då de talat om

prioriterad/viktig kunskap. Användbara begrepp är sociala relationer/socialisation,

kunskapsprioritering, position, funktion och omvärld samt hur de förhåller sig till vilken

kunskap som upplevs viktig. Det är dessa begrepp som utgör väven inom vilken kunskapen

konstrueras, utvecklas och får legitimitet i olika grad.

27 Ryen. 2004:107-117

20

5.1 Resultat, redovisning av intervjuer

Citat tagna från samtalen finns med och de markeras kursivt. Omvärlden är det

omvärldsanalysen inom organisationen försöker få kunskap om. Till resultat och analys bidrar

respektive funktioner med olika kunskap och perspektiv. Kunskap som är påverkad av

positionens erfarenheter från utbildning, yrkesroll, arbetsuppgifter och position i

organisationen, till exempel försäljnings- och marknadsavdelning. Kunskapen har utvecklats

och utvecklas i interaktionen och kommunikation med andra människor. De sociala

relationerna finns både inom och utanför organisationen och mellan olika nivåer. En

förutsättning för att de ska bestå och utvecklas krävs närvaro och kommunikation.

I mötet med informanterna talade vi om hur de ser på kunskap och omvärlden samt hur de

kopplar den till omvärldsanalys. De talar om omvärlden på två sätt, dels den de möter i sitt

dagliga arbete samt även den som utgör hela organisationens omvärld. Dessutom menade de

att i det forum där organisationens omvärldsanalys är uppgiften bygger den på delarna från de

olika funktionerna i vilka informanterna är positionerade. Tydligt i samtalen är att de

framhåller vikten av de olika perspektiven och kunskaperna som deras kollegor bidrar med till

helheten. Det är sina respektive delar som informanterna har de stora kunskaperna då det är i

den de arbetar och tillämpar sin kunskap och erfarenheter. Det är genom samarbetet de kan

komma fram till en omvärldsanalys som representerar de olika funktionernas kunskaper och

erfarenheter. Vidare så uppger de betydelsen av en omvärldsanalys som speglar

organisationens omvärld på ett sätt som upplevs så korrekt, fullständig och så sann som

möjligt. Att nå en fullständigt sann bild menar de är svårt men utmaningen i arbetet är att

komma så långt som möjligt. Denna bild av omvärlden menade de måste vara en bild som

samtliga kan ställa sig bakom och uppleva som korrekt. Det är viktigt då den ligger till grund

för hur organisationens medlemmar agerar i det dagliga arbetet med att möta kunder, sälja och

tillverka produkter och så vidare.

Kunskap som är viktig för informanterna är den kunskap de själva besitter och finner

tillämpning för i det dagliga arbetet samt i arbetet med omvärldsanalysen. Dessutom menar de

att kunskap är något de tagit till sig genom utbildning, erfarenheter, yrkeserfarenheter och en

viktig del av kunskapen är de sociala sammanhang de finns inom. Deras kunskaper utvecklas

dels i arbetet och de erfarenheter de gör på egen hand men även i samarbete och relation med

21

andra människor. Samtliga informanter talar om kunskap som något de utvecklat och

utvecklar i samarbete med andra människor. I samarbetet med omvärldsanalysen upplever de

andras kunskaper som viktiga för helheten även om de inte alltid förstår varandra. De säger att

olika kunskaper och perspektiv krockar och upplever det som ett problem. Olika kunskaper

hamnar i konflikt med varandra och de är oense om vilken kunskap som bär högre grad av

legitimitet. Men varför är konflikten intressant för sociologin? Den är intressant för mycket av

det som anses vara kunskap i samhället har ett socialt ursprung. Kunskapen är ofta

konstruerad i sociala sammanhang av människor i olika positioner i samhället, och möjligen

kan sammanhanget bidra till att förklara varför människor finner just den kunskapen riktig,

sann eller legitim. För organisationen blir konflikten dessutom intressant av fler anledningar.

Konflikten mellan positioner och kunskaper blir ett problem då arbetet med organisationens

omvärldsanalys förutsätts leda fram till en gemensam syn och kunskap kring hur omvärlden är

beskaffad. De måste nå fram till en gemensam syn i detta uppdrag. I arbetet med

omvärldsanalysen är konflikter inte något märkvärdigt då den bygger på delar som fogas

samman. Men det blir ett problem för människorna som ska samarbeta tillsammans med

uppgiften om de måste hantera konflikter istället för att samarbeta. Konflikter mellan olika

yrkesgrupper är inte ovanliga men de har det gemensamt att det kan leda till sämre

arbetsrelationer, missförstånd, misstänksamhet, minskat engagemang för arbetet och så

vidare. Samtidigt kan konflikterna även innehålla maktintressen men det är inte mitt fokus i

studien. Informanterna säger att en ökad förståelse av varandra och ett gemensamt språk som

alla förstod skulle underlätta samarbetet och dessutom resultera i en bättre omvärldsanalys. En

förbättrad omvärldsanalys ger ökad kontroll av omvärlden för medarbetarna inom

organisationen. Ett citat får representera det som kommit att utgöra min studies problem- och

frågeställning. Informanterna presenteras mer utförligt nedan.

Erik 57 år och ansvarig för omvärldsanalys.

”Omvärldsanalysen bygger på samarbete och andra människors kunskaper. Uppgiften är att foga

samman bitarna till en helhet som samtliga anser vara trovärdig och rimlig. Detta är viktigt då det är

den analys vi gör här som sen ska ut i organisationen och vara deras underlag för beslut i arbetet.

(…) Det är ju så att våra olika språk och bakgrunder krockar och det stökar ju till det för oss.”

För ökad förståelse av informanter och kunskapen de prioriterar behövs en ökad förståelse för

de sociala sammanhang och relationer inom vilka informanterna utför sitt dagliga arbete. I sitt

arbete tillämpar de sin kunskap samtidigt som den och de själva utvecklas av de erfarenheter

22

de gör och delar med andra människor. Samtliga informanter redogjorde för de sociala

sammanhang och relationer som är en del av deras dagliga arbete i sin position/funktion.

Nästa avsnitt redogör för exempel på vilka sociala sammanhang och relationer som uppgetts

vara viktig för informanten och dennes kunskap.

5.1.1 Vilka sociala sammanhang och relationer är viktiga enligt informanterna

Något som är återkommande i samtalen med informanterna är vikten av sociala relationer

både inom och utanför organisationen. I arbetet med omvärldsanalys samarbetar människor i

syfte att finna en bild av den omvärld som är intressant ur organisationens perspektiv.

Samtidigt som de olika informanterna bidrar med sin respektive kunskap hamnar deras olika

positioner i konflikt med varandra. Relationer med andra aktörer inom och utanför

organisationen är viktiga för informanternas kunskap. Dessa sociala relationer och

sammanhang bidrar med kunskap till funktionens område. Det är tydligt att olika relationer,

sammanhang och aktörer är viktiga för informanterna. Erik 57 år, marknadsfunktionen;

”Kunskap som är viktig bygger inte bara på vår kunskap om marknaden, kunderna och vilka

produkter och volymer som är aktuella (…) Relationen med våra kunder ger ju även kunskap om

kundernas kunder (konsument) och även andra företag som konsumerar slutprodukter där våra

produkter (råvara) ingår, som bil- och textilindustrin. (…) Sen har jag ju byggt ett nätverk genom

många år. Goda kontakter med konsulter och bankmänniskor.”

Annika 50 år, Forskning och Utvecklingsfunktionen ( FoU );

”Vi är ju med och finansierar forskning utanför organisationen. Och ska man få något konkret

tillbaka måste man vara aktiv själv i programmet (forskningsprojekt). Det krävs att man har en uppgift

i projektet och då måste man sätta sig in i helheten för att kunna genomföra sin del. Som det är nu

förmår vi inte göra det fullt ut. (…) Sen tror jag det är viktigt om vi ska kunna rekrytera nya forskare

och få kontakter.”

De båda informanterna redogör för vilken kunskap och relationer de anser vara viktiga för att

utveckla den kunskap som är prioriterad i funktionen. Erik på marknadsfunktionen framhåller

kunskapen om marknaden i form av kunder, konsumenter, andra aktörer på marknaden och

dessutom det nätverk han byggt under sitt yrkesliv. Konsulter kan bidra med kunskap om

marknaden till informanten och funktionen. Exempel på konsulter kan vara människor som

arbetar med marknadsanalyser där de försöker förutsäga vilka produkter och volymer som kan

vara attraktiva för kunderna i framtiden. Människor från bankvärlden kan bidra med kunskap

om till exempel hur räntor utvecklas eller ge bättre villkor på lån. De externa aktörerna i form

23

av samarbetspartners och potentiella samarbetspartners kan bidra med viktigt

kunskapskapital, framtida personal och ökad kontroll i en osäker framtid. Utöver kontakterna

med externa aktörer har Erik nära samarbeten med kollegor inom sin funktion/avdelning och

tillsammans försöker de få kunskap om sina kunder och deras behov i framtiden, från några

månader upp till något år, vilka produkter de kommer vilja köpa och i vilka volymer.

Dessutom har marknadsfunktionen till uppgift att försöka veta vilka priser som gäller och

kommer gälla på sin marknad. De försöker också utveckla nya kundkontakter i syfte att utöka

sin marknad eller sprida försäljning på fler kunder och kunskap om konkurrenter är en del av

arbetsuppgiften. Erik har kontakt med de andra funktionerna och är ansvarig för

organisationens omvärldsanalys samt han har en ekonomisk/kemisk utbildningsbakgrund och

har arbetat inom yrket en stor del av sitt liv. Hans utbildning och erfarenhet har bidragit till

tillträdet i positionen och de vardagliga arbetsuppgifterna är han väl bekant med.

Anpassningen till yrkesrollen har formats under lång tid och han anses erfaren och kunnig av

de övriga informanterna.

För Annika är kontakten med forskare utanför organisationen viktiga eftersom de bidrar med

kunskap som inte nödvändigtvis har direkt anknytning till organisationens verksamhet i

nuläget men som kan bli viktig i framtiden. Genom samarbeten och finansiering av forskning

hos externa aktörer få hon och hennes kollegor i funktionen information om aktuell forskning

vilken kan bidra till utveckling. Som det ser ut idag menar hon att de inte i tillräcklig

utsträckning själva deltar i externt finansierad forskning vilket medför en förlust av

information och kunskap samt förståelse för resultaten av denna forskning. Samarbeten med

externa aktörer upplever hon som viktiga då de bidrar med kunskap som de annars inte möter

men som kan få tillämpning i hennes arbete. Funktionens uppgift är att utveckla dels

produktionsprocessen i organisationen som de har idag men även i ett längre perspektiv. De

måste försöka få kunskap om hur nya processer kan göra förädlingen av råvaran mer

kostnadseffektiv och accepterad av lagstiftningen. Arbetet är inriktat på den kemiska

processen i produktionen och Annika och hennes kollegor försöker samtidigt få kunskap om

vilka produkter som ska säljas och produceras effektivt och miljömedvetet om 7-15 år.

Dessutom försöker de få tid till utveckling av nya produkter men det är inget som prioriteras

idag men Annika har en önskan att de i framtiden kommer jobba mer med utveckling av nya

och egna produkter. I dagsläget är utvecklingen mer inriktad på den kemiska processen i

produktionen men Annika anser att de kan bidra med mer om det fick chansen och resurserna

för det. Annika har liksom sina kollegor i funktionen en utbildningsbakgrund inom biologi-

24

och kemi och hon anger även ett intresse generellt för miljö och utvecklingsfrågor har bidragit

till hennes yrkesroll idag. Dessutom är nyfikenhet tillsammans med egna och andras

erfarenheter och kunskap viktiga då hon bidrar med sin del till omvärldsanalysen.

För en tredje informant är det andra kontakter och nätverk som är viktiga. Anders är 42 år och

arbetar på den interna logistikfunktionen och har 13 års erfarenhet från verksamheten.

”Det jag kan bidra med till helheten är ju kunskapen om koordinering av råvaruflöden till egna och

externa produktionsställen . Även att ha koll på marknaden. Inte i ekonomiska termer utan mer

volymsmässiga termer. (…) Och de jag har kontakt med internt är logistiker och produktionschefer

från våra regioner. Sen har jag kollegor och medarbetare som arbetar med logistik på olika områden.

Utanför organisationen är det kunder och leverantörer som jag har kontakt med.”

Anders kontakter är mer knutna till produktionen och hur de på effektivaste sätt kan få fram

råvaran till de olika produktionsställena. Produktionschefer blir viktiga för honom då de har

kunskap om produktion på plats och vet vilket råvarubehov de har framöver ( några månader )

samt vilka produkter och kvalitéer som behövs. Han har kontakt med leverantörer av råvaran

och det behövs om han vill veta vilka volymer och kvalitéer av råvaran som finns att tillgå det

närmsta året. Dessutom behöver han tillsammans med kollegor kunskap om hur varor ska

fraktas från leverantörer till produktionen. Viktigt i det sammanhanget är hur mycket

lastvolym finns tillgängligt och till vilket pris samt även vilka olika typer av transportmedel (

lastbil, båt, tåg ) som behövs och Anders har en utbildningsbakgrund i biologi, teknik och

ekonomi. Anders och hans relationer bidrar på ett påtagligt sätt till den dagliga produktionen

och är en viktig del av hur bra och effektivt produktionsprocessen fungerar. Hur väl de lyckas

ger direkt utslag i balansen mellan kostnader och intäkter. Anders och hans kontakter har

kunskap om råvaran och i vilka volymer och kvalitéer den finns tillgänglig. Hans kontaktytor

kommer vara de som är viktiga för honom då han formar den kunskap han tar med sig till

omvärldsanalysen.

I ovanstående redogör informanterna för vilken kunskap och vilka relationer som är viktiga

för dem i deras arbete. Av deras uttalanden framgår att olika kunskaper och relationer anses

viktiga. Inom den egna organisationen har de kontakt med kollegor inom den egna funktionen

och även medarbetare i andra funktioner. Det är i dessa sammanhang de tillämpar och

utvecklar den kunskap som deras utbildning och yrkeserfarenhet bidragit till och deras

kunskap konstrueras tillsammans med andra. Genom externa relationer får de tillgång till

25

kunskap som är viktig för dem, och som de tar med sig vidare till arbetet med

omvärldsanalys. Utan de sociala relationerna och sammanhangen i vilket de får tillgång till

nätverkets kunskaper och tillämpar sina egna kan de inte bidra till organisationens

omvärldsanalys. Det framgår ovan att olika relationer är viktiga samt att det krävs närvaro i

relationerna och Annika uttrycker att hon upplever att en brist i sin egen funktion då de inte

förmår närvara i en del av de projekt de finansierar. För att få ut mer ur projekten behöver hon

mer resurser så personal kan arbeta i forskningssamarbetet. Kopplingen till produktionen ser

lite olika ut och för Annika är det den kemiska processen som är viktig medan för Anders är

det hur de ska hantera volymer och transporter. Erik är även han kopplad till produktion då

han har kunskap om marknaden och dess kunder, konkurrenter och andra aktörer. Det som

blir tydligt är olikheterna mellan positionerna/funktionernas sociala kontext och relationer

samt kopplingen till organisationens kärnverksamhet.

Sammanfattningsvis, för samtliga informanter gäller att olika sociala sammanhang och

relationer utgör kontexten inom vilken deras kunskap konstrueras. Olika sammanhang ger

upphov till olika kunskaper vilka upplevs som viktig och sanna för individen. Detta är viktigt

eftersom social interaktion och socialisationsprocesser påverkas av kontexten och de

kunskaper och trosföreställningar som finns där inom kommer överföras till individen. Det

kommer påverka vad individen och människor i samma kontext upplever vara prioriterad

kunskap. Kunskaper som är viktiga i deras dagliga arbete och i uppgiften med

omvärldsanalys. Således kommer även olika sociala sammanhang och relationer upplevas

viktigare än andra.

5.1.2 Vad anser informanter kan utveckla omvärldsanalysarbetet

Arbetet med omvärldsanalys är något som organisationen ägnar sig åt mer eller mindre

strukturerat hela tiden. De har i det forum på organisationsnivå där de arbetar med

omvärldsanalys talat om hur de kan utveckla arbetet och samtliga informanter uppger att de är

medvetna om ett område de har bristande kunskaper inom. En medvetenhet som förklaras av

att man talat om det med varandra. Kunskapen om hur social utveckling i samhället påverkar

organisationen är oklar för informanterna och några menar att ökade kunskaper på detta

område kan vara värdefulla. Framförallt tycks frågan drivas av den som är ansvarig för

omvärldsanalys, Erik, och även representanten från FoU. En förklaring till det säger de kan

vara att deras arbetsuppgifter delvis består i att finna vilka kunskaper som är nödvändiga om

till exempel 10-15 år. För marknadsfunktionen gäller att få kunskap om kunderna och

26

marknaden i en osäker framtid då det påverkar andra funktioners handlingar, till exempel om

nya kunder på nya marknader ska bearbetas. Deras yrkesroll och arbetsuppgifter kan påverka

att de ser kunskap om social utveckling som viktig, vilket de även uttalade. Båda är

övertygade om kunskapsluckan bör fyllas medan flera andra inte är det. Ett exempel är när

Göran 58 år på försäljningsavdelningen säger;

”Vi har ju pratat om det en hel del, särskilt Erik och det är ju han som är ansvarig. (…) Kunskapen

om våra kunders kunder och hur singel-samhället påverkar oss och våra produkter, vet jag inte om det

är något vi ska syssla med. Möjligen skulle det väl i så fall vara marknadsavdelningen som är närmre

konsumenten som kan utveckla sådana kunskaper. Men jag är ändå osäker på om vi själva ska syssla

med det. För oss är det ju enklare, vi kan ju kolla i böckerna ( försäljningsstatistik ) och se vilka

marknader vi säljer på.”

Försäljningsavdelningen möter kunderna, säljer produkterna och tar emot orders och viktig

kunskap för dem är hur stora volymer som är intressanta för kunden, när och vilka kvalitéer.

Kunskap om marknaden och vilka priser som gäller är viktiga för funktionen. De använder sig

av olika nyckeltal i försäljningsstatisk och ibland gör de kundundersökningar och liksom

marknadsavdelningen söker de kunskap om konkurrenter. Dessutom använder sig av externa

konsulter som bidrar till den kunskap om marknaden som är viktig för funktion och

organisation. Göran samarbetar med övriga funktioner, marknad, ekonomi, logistik i olika

grad beroende på vilken uppgiften är och kunskap om ekonomi, försäljning och regelverk för

affärsuppgörelser är viktigt. Försäljningsavdelningen kan samarbeta med ekonomiavdelning

om de vill se vad försäljning kan bidra med i organisationens verksamhet. Göran har liksom

sina kollegor utbildning inom ekonomi och själv har han arbetat inom organisationen i över

20 år. I samtalet med Göran framkommer den koppling han gör till organisationens ekonomi

och hur försäljningen bidrar till verksamheten. I samband med omvärldsanalys säger han att

det är enkelt för dem i hans funktion. Deras omvärld finns i dokument som visar statistik på

försäljningen, vilka som köpt vad och hur mycket samt på vilken marknad de finns.

Kunskapen om kunderna, försäljningen och marknaden, det som är hans vardagliga omvärld

bygger på erfarenhet och försäljningens utfall tidigare år. För honom är det inte tydligt hur

den kunskap Erik talar om hjälper till att få fram en bättre omvärldsanalys.

En av dem Göran samarbetar med är Johannes 28 år som arbetar på ekonomifunktionen. I

samband med vad han upplever kan utveckla och vara viktigt i arbetet med omvärldsanalys

säger han;

27

”Jo, vi har ju pratat om det där med hur vi kan bli bättre på omvärldsanalys och vi har pratat om

sociala trender och så. Åke kan ju mycket om det och det är ju han som är ansvarig för det och jag

har ju inte jobbat här så länge (…) Det jag kan bidra med är ju till exempel, någon ber mig räkna på

vilket kassaflöde vi kan få om vi har dom här priserna? Då blir det ju viktigt att få tillgång till

information så resultatet blir så riktigt som möjligt. Jag måste ju ha koll på vad priset på marknaden

är. Priserna är ju viktiga då vi lämnar offerter och dom måste ju ligga rätt.”

I Johannes dagliga arbete ingår ofta att vara stödfunktion åt andra funktioner inom

organisationen, till exempel försäljningsavdelningen. Uttalandet visar att kunskap om

marknadspriser är en av de uppgifter han och kollegorna bör ha och den är viktig då de gör

beräkningar åt andra som i sin tur fattar beslut på det underlag ekonomifunktionen lämnat.

Till ekonomifunktion finns även kunskaper kring bokföring/redovisning, skatteregler och hur

företag deklarerar och till sin hjälp har de olika program för hantering och beräkning av data.

Inom denna funktion finns olika specialister som stödjer andra funktioner och Johannes

arbetar med strategier och därför är han även med i det forum där organisationens

omvärldsanalys sätt samman. Han har en ekonomisk utbildning som är inriktad på den

verksamhet som organisationen ägnar sig åt och hans nuvarande yrkesroll med strategisk

inriktning medför ett intresse för det som varit men även hur framtiden ter sig. Utvecklingen

för organisationen och samhället kan påverka hur ekonomin ser ut för organisationen. Det kan

påverka hur de prioriterar investeringar vilket i sin tur påverkar hur man arbetar med

bokföring och skatteplanering. Johannes verkade inte ointresserad av en utveckling av

omvärldsanalysen men jag uppfattade inte att han tog ställning för den utveckling Erik talar

om.

Gunnar arbetar inom produktionsfunktionen där man ägnar sig åt förädling av råvaran på ett

antal interna och externa produktionsanläggningar. Till funktionen knyts människor med

kunskap om produktionsprocessen och de har bakgrund som ingenjörer med teknisk- kemisk

utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet. Kunskap om råvaran, maskiner och kemikalier som

används är viktigt i funktionen och viktiga kontakter är logistikfunktion och leverantörer och

även kontakt med FoU då det gäller den kemiska processen. För produktionsfunktionen är det

den närmsta tiden som är viktig om det inte gäller stora investeringar som ska klara sig i

kanske 20 år. I det dagliga samarbetar människor på produktionsanläggningar med att

producera produkterna och effektivisera tillverkningsprocessen. För Gunnar är ofta det nära

arbetet med produktionsprocessen det viktiga och det finns en tydlig koppling till

28

organisationens ekonomi då den tydligt bidrar till storleken på intäkterna. Kunskap som

funktionen bidrar med till omvärldsanalys är hur produktionsprocessen ser ut och fungerar

samt hur den kan utvecklas och kunskap om maskiner, anläggningar, personal- och

investeringsbehov bidrar man också med. Även Gunnar har deltagit i diskussionen kring hur

arbetet med omvärldsanalys kan utvecklas och han säger;

”Erik och jag har pratat mycket om det här. Han är ju säker på att det är något vi behöver lära oss.

(…) Men med mitt perspektiv är jag inte lika säker. Det finns en skepsis hos en del inom

organisationen mot beteendevetenskap och jag vet faktiskt inte hur jag skulle prata med mina kollegor

om det. Jag tror det kan vara svårt att förankra.”

I ovanstående framträder den oenighet som finns kring ett utvecklingsområde av

omvärldsanalysarbetet. Flera informanter uttryckte en osäkerhet kring trovärdigheten i

förklaringar som samhälls- och beteendevetenskapen erbjuder och Gunnar talar även om

svårigheten att implementera det i organisationen och få människor att acceptera denna

inriktning. Min förståelse var att han såg just nu inga fördelar med en utveckling av denna

kunskap. Det framgår att Erik driver frågan och även Annika från FoU-funktionen menar att

kunskap om vad som kan påverka organisationen om 7-10 år är viktig kunskap. Erik uttalade;

”Vi behöver bli bättre på att förstå hur sociala trender påverkar oss. Vi vet inte det idag, möjligen får

vi veta en del av våra kunder. Men i vår omvärldsanalys måste vi utveckla det tvärvetenskapliga

området då det ger olika perspektiv från olika discipliner. (…) Till exempel kunskap från det

beteendevetenskapliga området.”

Det finns en önskan att utveckla omvärldsanalysen i syfte att förbättra dess bild av

organisationens omvärld. Ett sätt att utveckla den menar Erik och Annika kan vara en ökad

kunskap om sociala trender påverkar. Social utveckling tror de påverkar organisationen och

marknaden för deras produkter men de vet inte hur. En ökad kunskap inom det

tvärvetenskapliga området och inom samhälls- beteendevetenskaplig discipliner tror de kan

bidra med kunskap kring sociala trender. I motsats till de båda förhåller sig övriga skeptiska

och de ifrågasätter förklaringskraften och tillförlitligheten hos samhälls- och

beteendevetenskapen. Det blir tydligt att olika perspektiv och kunskaper hamnar i konflikt

med varandra. Det tycks även som Erik driver frågan och talar om det med de övriga och hans

agerande kan liknas vid det Silverman talar om, berättelsen som ett verktyg för att öka

förståelsen mellan människor.

29

En sammanfattning av resultatet är att arbetet med omvärldsanalys utförs dels av

informanterna i sin respektive funktion samt i det forum där informanterna bidrar med sin

kunskap vilken fogas samman till en helhet. Det finns tydliga skillnader mellan vilka sociala

sammanhang och relationer informanterna konstruerar och tillämpar sina kunskaper inom. Det

för med sig att olika sociala kontexter i vilken informanterna har en position hamnar i konflikt

med varandra. Vilka sociala sammanhang som bör prioriteras och utvecklas så att mer viktig

kunskap kan bli tillgänglig hamnar således också i konflikt. Den sociala kontexten bidrar till

individernas anpassning till sammanhang och påverkar vad de upplever vara sanna och

legitima kunskaper och trosföreställningar. Socialisationsprocessen är det som står för

överföringen av kunskaper och trosföreställningar som blir verkliga för individen samtidigt

som de bidrar till sammanhanget. Hur och i vilka sammanhang kunskap konstrueras och

legitimeras påverkar informanterna i deras arbete med omvärldsanalys. I samarbetet måste de

komma överens men eftersom de upplever konflikter som kan förklaras av deras kontext

lyckas de inte alltid. Ett område har jag redovisat för och har även försökt visa på varför två

informanter anser kunskap inom beteendevetenskapliga området som viktig medan övriga inte

anser det. Positionens sociala kontext tycks bli avgörande för vilken kunskap som prioriteras

och vilken de inte kan acceptera. På samma sätt som goda sociala relationer bidrar till bättre

omvärldsanalys så riskerar konflikt mellan vilka kunskaper som bär legitimitet påverka i

andra riktningar.

5.2 Analys av empiri, insamlad data

I detta avsnitt är avsikten en tydligare koppling mellan ovanstående redovisning och de

teoretiska utgångspunkterna. Analysen bär med sig vad jag personligen finner intressant och

andra människor kan göra andra analyser utifrån det teoretiska ramverket. I redovisningen har

jag försökt visa på informanters utbildningsbakgrund, erfarenheter, position, funktion, vilka

relationer och kontakter de har samt upplevs viktiga. Genom att visa på det får vi veta något

om vilken kunskap de anser vara viktig och inom vilken kontext kunskapen konstrueras och

utvecklas. Jag har försökt visa på områden de inte är överens och varför och i det

sammanhanget blir konflikterna mellan olika kunskaper knutna till informanten tydligare.

30

5.2.1 Analys av sociala sammanhang och relationer

I redovisning ges exempel på vilka sociala sammanhang och kunskaper som är viktiga för

informanterna. Anledningen till de olika synsätten kring vilka sociala relationer som är viktiga

kan få en förklaring med hjälp av Berger & Luckmann. För Erik på marknadsfunktionen är

kunskap om kunder och andra aktörer på marknaden viktig då det ger honom en bild av hur

världen är beskaffad. För att lyckas i sitt arbete och vara en del av sammanhanget med

kollegor inom funktionen är det denna värld som är viktig. Kunskaper som anses viktiga är

det som han via utbildning och tidigare erfarenheter vet är nödvändiga. De nära kollegorna

och relationerna inom funktionen bidrar även de till vetskapen om vad som är pririterad

kunskap. Berger & Luckmann menar att det dialektiska förhållandet mellan individens

föreställningar och den objektiva sociala verkligheten finns som ett resultat av den sociala

interaktionen. De relationer individen lever i påverkar inte bara dennes attityder och

värderingar. Genom socialisationsprocessen tas hela verkligheten över av en kreativ individ

vilket resulterar i likartad syn på världen och vad som är sant, till exempel att relationen med

kunderna är viktigast. På samma sätt fungerar det även för Annika och Anders, deras

respektive relationer, kontakter och nätverk tillsammans med deras respektive

utbildningsbakgrund och yrkeserfarenheter utvecklar vilka kunskaper och trosföreställningar

som blir viktiga. I Annikas dagliga arbete är kunskap om den kemiska processen i

produktionen viktig och med sin kunskap vet hon att de kan göra produktionen bättre och

effektivare. Dessutom bidrar hennes relationer till att bekräfta den föreställningen. Anders

fokus på produktion är istället vilka råvaruflöden som fungerar bäst och effektivast samtidigt

som kontakten med chefer inom produktion och leverantörer bidra till hans föreställning om

vad som är viktigt att ha kunskap om. En ökning av produktionen kan innebära effektivare

transporter för Anders, sänkta marknadspriser för Erik och en utmaning för hur ökade utsläpp

ska hanteras för Annika. En annan konflikt är Erik och Anders ekonomiska kunskaper som

delvis kan krocka med Annikas kemikunskaper, då de ser på vad som är bäst att göra inom det

närmsta året, medan hennes kunskaper kan få tillämpning om 10 år. Berger & Luckmann

menar att verkligheten konstitueras som verklig med hjälp av människors subjektiva

meningsskapande liv och den sociala kontexten och världen består av summan av dessa

föreställningar.

Vidare menar Berger & Luckmann att socialisationen bidrar till att verkligheten blir begriplig

för människan och dessutom blir rättfärdigad och legitimerad av samma process. Det är

31

genom socialisation och social interaktion verkligheten blir en del av människan samtidigt

som den låter verkligheten leva vidare. I den sekundära socialiseringen bidrar informanternas

arbetskamrater, kollegor, utbildningsinstitutioner, andra institutioner som bank och

rättsväsende med kunskap och föreställningar kring vad som är sant. Med socialisation följer

också typifieringen av andra människor, hur de bör mötas och hur relationen till dem ser ut

och fungerar. Det påverkar hur informanterna ser på varandra och de sammanhang de arbetar

inom.

Ytterligare förklaring kan Charles Tilly med begreppen efterlikning och anpassning bidra

med. Anpassning innebär att människan söker upp de sammanhang som gör deras liv

smidigare. I fallet med relationer söker informanterna upp människor som ser på världen som

de själva gör då de gemensamt vet vad som är sant. Det påverkar även hur de anser världen

hänger ihop och fungerar samtidigt som de med dessa människor utvecklar relationer och

nätverk. Det är även genom efterlikningen som människan bidrar till typifiering, eller

kategorier, och dessutom förstärker den. Möjligen är det enklare för Erik att ha kontakt med

kunderna då han vet vilka de är och hur de fungerar då det är inom det han utbildats och har

en yrkeserfarenhet. För Annika är relationen med andra forskare inom samma

kunskapsområde enklare då de har en gemensam kunskapsplattform från utbildning och så

vidare. På liknande sätt fungerar det för Anders då den sociala kontext han ingår i lägger vikt

vid varuflöden och produktion och det är de i tid nära liggande utmaningarna som prioriteras.

De förstår att respektive relationer är viktiga för den andre men inte på vilket sätt eftersom de

inte har full tillgång till de kunskaper och trosföreställningar som ligger implicit i den sociala

kontexten. De delar inte dessa människors kunskaps- och erfarenhetsbakgrund från till

exempel utbildningsinstitution och yrkesroll. Detta kan landa i en slutsats som säger att vad

människor upplever som viktigt är det som de gör varje dag. Det hänger samman med det

Berger & Luckmann talar om när de redogör för institutionernas tillblivelse. Genom

upprepning kommer vanor att rutiniseras och upplevs slutligen som en sorts naturliga fakta

eller institutioner som har sitt ursprung i ”naturliga” lagar trots att de är en produkt av

människan. De sammanhang inom vilken människan utför sitt arbete kommer således

upplevas som viktigare än andra.28 Det är samma typ av mekanism som efterlikning och

anpassning bidrar med och informanterna organiserar sig och strukturerar arbete som andra

aktörer av samma kategori gör i det omgivande samhället. Deras anpassning till

28 Berger & Luckmann. 2008:82ff

32

sammanhanget bidrar ytterligare till vad som anses vara viktiga kvalitativa element inom

vilken deras kunskap konstrueras.

Det kvalitativa element som sociala relationer bidrar med förklarar ytterligare varför

informanterna ser olika kontakter som viktiga. Andrikopoulos & Prodromidis menar att goda

relationer med aktörer utanför organisationen kan vara viktiga i en osäker värld, till exempel

ikristider. För Annika är hennes kontakter viktigare än de övrigas då de kan bidra med

kunskap och erfarenhet om det på grund av neddragningar skulle saknas inom hennes

funktion eller om hon vill söka annat arbete. För Erik är kontakten med bankmänniskor

viktigare då det kan hjälpa honom med till exempel mer förmånliga bankrelationer vid behov

av kredit för en viktig kund. Anders å sin sida ser möjligen goda kontakter med leverantörer

som viktiga då de kan hjälpa till att förlänga kredittiden i svårare ekonomiska situationer.

Potentiella samarbetspartners är viktiga för en organisation då de kan bidra med

kunskapskapital, ekonomiska resurser eller personal. Förutom det kvalitativa elementet kan

även berättelserna som Silverman talar om bidra till vilka relationer som upplevs viktiga. I det

vardagliga arbetet kommer informanterna få lyssna till andra människors berättelser kring vad

som är viktigt. Det bidrar ytterligare till att stärka föreställningen kring vad som är viktig och

sann kunskap samtidigt som de stärker relationerna. När vi berättar och någon lyssnar blir vi

som människor bekräftade och vi känner samhörighet med varandra. Samhörighet stärker

känslan för gruppen och nätverket. Berättelser kan öka förståelse mellan människor och bidra

till användning av tidigare erfarenheter både egna och andras. För att ovanstående ska vara

möjligt krävs det kommunikation mellan människor. Kommunikation är en förutsättning för

att människan ska kunna påverka och påverkas. Den sociala delen i kommunikation kommer

till uttryck i språket och för Berger & Luckmann är språket en förutsättning för att kunskap

överförs mellan människor.29

Sammanfattningsvis kan sägas att de olika teorierna bidrar med förklaring av vad olika

informanter anser vara viktiga sociala relationer, kontakter och nätverk, och varför. Det kan

bidra till förståelse av vilken kunskap som är viktig/prioriterad för informanterna och hur de

kan hamna i konflikt med varandra. Genom att definiera de olika informanternas kunskap kan

de hänföras till olika kategorier och sociala sammanhang. Till kategorierna hör olika

kunskaper och trosföreställningar som internaliserats hos människor genom

29 Ibid:51-55

33

socialisationsprocesser i olika utbildningsinstitutioner, yrkesroller, yrkeserfarenheter och

skiftande sociala kontexter. Det innebär att informanterna anser sina respektive sociala

sammanhang och relationer vara viktigare eftersom de bidrar till individens kunskap och

trosföreställningar kring vad som är sant och legitimt i världen.

5.2.2 Analys, utveckling av omvärldsanalysarbetet

Uttalanden hämtade från samtalen visar på en skepsis hos flera informanter kring hur

omvärldsanalysen kan utvecklas. Utgångspunkten för Erik och Annika är den syn de har att

social utveckling påverkar organisationen och deras verksamhet men de vet inte hur. I motsats

till de båda uppger övriga informanter tveksamhet kring om det är en kunskap organisationen

bör skaffa sig. Ett sätt att tolka de olika uppfattningarna kan vara att först se till Erik och

Annika och försöka förstå vilka de är. Vad är viktigt för dem och varför? De har gemensamt

ett intresse för hur marknaden kommer se ut i ett längre perspektiv, säg om 5-10 år.

Anledningen för Erik är främst hans sociala kontext på marknadsavdelningen och de

kunskapserfarenheter kring marknadsanalys som finns knutna dit. Kunskaper om

organisationens marknad är en viktig uppgift för honom och hans kollegor och något som de

dessutom förväntas ha kunskap om. Om de vill lyckas med sina förutsägelser räcker inte bara

deras egna kunskaper och erfarenheter utan det krävs även kontakter med andra aktörer på

marknaden. Hur singel-samhället eller annan social utveckling kommer se ut är således viktig

kunskap för Erik och hans kollegor eftersom de måste kunna förutse den och dra slutsatser

kring dess konsekvenser i framtiden. För Annika består en betydande del av arbetsuppgifterna

kontroll över hur den kemiska processen i tillverkningen ska se ut i framtiden. Utöver egna

och kollegors kunskaper blir även andra forskares kunskap viktig. Hon måste dessutom ha

kunskap om lagstiftning kring exempelvis utsläppsnivåer vilket kräver ett intresse för hur

samhället och politik utvecklas. Utveckling hos exempelvis sociala rörelser som Greenpeace

kan komma påverka vilka värderingar kring utsläpp och klimatpåverkan som gäller om 10 år.

Dessutom uppger Annika en önskan att organisationen ska börja utveckla egna produkter

vilket i så fall kommer kräva kunskap om hur deras marknad kan utvecklas i framtiden. De

båda informanterna arbetar inom funktioner vars kunskaper om omvärlden tydligare omfattas

av social utveckling då framtida konsumtionsmönster påverkar deras arbete redan idag.

De övriga informanterna är mer knutna till produktionen och hur den ekonomiskt fungerar

och ser möjligen mer hur de i nuläge och något år framåt kan påverka verksamheten. För

Gunnar är kunskapen knuten till vilka människor som ska arbeta var inom anläggningen och

34

om det behövs personal för att klara en tillfällig produktionsökning till följd av en ökad

försäljning. Detta är något som även påverkar övriga funktioner. Logistikfunktionen måste

säkra tillgången av råvaror och lösa transporter in och ut ur organisationen och för Johannes

kan det medföra arbete med vilket kassaflöde försäljningen innebär eller vilka kostnaderna

blir för tillfällig personal. Det jag försöker visa är de olika kunskaper som är viktiga för

respektive informanter får konsekvenser för vad de upplever vara prioriterad kunskap även för

organisationen. För de senare är mer handfasta kunskaper förankrade i organisationens

verksamhet ofta mer intressanta och de krockar med vad de upplever vara osäker kunskap

kring social utveckling.

På ett liknande sätt som tidigare kan skillnaderna förklaras av den socialisation de utsatts för

genom utbildning och yrkesliv. För Erik och Annika har de sedan inträdet i organisationen

varit en del av den sociala interaktion inom funktionen som bekräftar och legitimerar de

kunskaper som underlättar för dem i deras arbete ( jämför med Tillys begrepp anpassning ).

På samma sätt är det för de övriga då de kunskaper som ingår i deras sociala sammanhang

rättfärdigas i logik med användningen av dem. Denna sekundära socialisation som arbetslivet

utgör kommer att påverka individens uppfattningar gällande värderingar och föreställningar

kring vad som är viktig eller legitim kunskap. Genom internaliseringen av omgivningens

värderingar och föreställningar blir organisationens och/eller kollegornas bild av verkligheten

en del av individens. Men övertagandet sker inte utan den påverkan som subjektiva kunskaper

och föreställningar utövar. Även individen påverkar genom sin närvaro och bidrar på så vis

till de objektiva kunskaper och föreställningar som blir gemensamma för de människor som

befinner sig i sammanhanget. Det kan tala för en utveckling av kunskap kring social

utveckling inom organisationens omvärldsanalys. Viktigt är även Eriks roll som ansvarig för

omvärldsanalysen vilket kan ge en extra tyngd och därigenom ökar hans inflytande i

socialisationsprocessen. Eriks sätt att lyfta upp frågan till diskussion kan liknas vid det

Silverman förespråkar och genom berättandet för de övriga bidrar han till förståelse för vad

samhälls- beteendevetenskap kan bidra med. När medarbetarna lyssnar och sedan talar om för

Erik hur de ser på saken kan diskussionen komma att utvecklas då fler subjektiva berättelser

och erfarenheter kommer fram. Erik kan på detta sätt implementera den saknade kunskapen

genom att den blir en del av socialisationen och människor anpassar sig dessutom till

sammanhanget.

35

En tolkning jag finner rimlig och som bidrar till förklaring är socialisering in i det ekonomiska

system samhället och organisationen förfäktar. Marknadsekonomin och de förutsättningar den

ger organisationen och människor i samhället kommer upplevas som en naturlig fakta,

grundat i en kosmisk lag, och inte som en mänskligt producerad institution. För att människan

ska fortsätta tro på institutioners innehåll krävs en ständig legitimering och socialisationen in i

samhället och organisationen bidrar till överlevnaden för marknadsekonomin som institution.

Informanterna bidrar till legitimeringen av marknads- företagsekonomin när de agerar i logik

med de förutsättningar den stipulerar. Ytterligare problematisering av marknadsekonomin är

möjlig sett ur Gert Helgessons perspektiv då han menar ekonomisk forskning egentligen har

lite med empiriska fakta att göra. Tvärtom är mycket av forskningen till största delen teoretisk

och det genomslag dess trosföreställningar har fått i samhället ligger inte alls i paritet med

förklaringskraften hos teorierna.30 Tilltron till marknadsekonomin kan förklaras genom att de

upplevs som en institution och inte problematiseras eller granskas som en vetenskap vilkens

förklaringar ofta grundas i teorietiska diskussioner och modeller. Den skepsis de övriga

informanterna redogör för kan förklaras av deras kunskaper grundas i ekonomiska teorier

vilka dessutom enklare kan hävdas generera vinster till ägarna och få en tillämpning i nuläget.

Deras anpassning till funktioner/kategorier som arbetar med en mer påtaglig koppling till

marknadsekonomin kommer således utveckla det som en prioriterad kunskap. Jämför det med

Erik och Annikas kunskaper vars resultat i ekonomiska termer kan ligga långt fram i tiden, då

kan kunskap från till exempel samhälls- och beteende vetenskaplig områden vara en viktig del

av deras arbetsverkyg. Socialisationen och arten av den är beroende av vilken status

kunskaperna har i världen. Ekonomiska kunskaper är i högre grad legitimerade i samhället

och organisationen vilket ytterligare stärker förklaringen till flera informanters skepsis mot

samhälls- beteendevetenskapliga som inte alls bär samma grad av legitimitet. Anpassningen

till positionen och dess sammanhang innebär att man tar den på allvar och även de kunskaper

och trosföreställningar som är knutna till positionen. Relationerna i funktionen bidrar till

förstärkning av vad som upplevs vara sant och den gemensamma berättelsen i kontexten är ett

viktigt verktyg för att stärka uppfattningen kring vad som är riktig kunskap.

Avslutningsvis talar man inom organisationen om hur omvärldsanalysen kan utvecklas och

två informanter menar att social utveckling påverkar organisationen men de vet inte på vilket

sätt. En lösning anser de kan vara ökade kunskaper inom samhälls- beteendevetenskapliga

30 Angell Oygarden. 2001:139ff

36

forskningsområden. I motsats till dem förhåller sig övriga informanter skeptiska till dessa

discipliners kunskap och förklaringskraft om hur social utveckling påverkar organisationen.

Skepsisen kan förklaras av de valda teorierna och fokus har legat på socialisation och hur

anpassning och berättelserna inom informantens sociala kontext utgör inverkan i

socialisationsprocessen. I det föregående beskrivs vilka sociala sammanhang och relationer

som är viktiga och vilka kunskaper som kan knytas till dem. Inom dem konstrueras kunskapen

som blir viktig för individen och den kan förklaras av socialisation, efterlikning, anpassning,

kvalitativa element och av de berättelser som finns i det sociala sammanhanget.

6. Diskussion och slutsatser

6.1 Diskussion

I samtalen med informanterna framkommer tydligt olika uppfattningar kring vad som är

viktig kunskap. Jag har försökt förklara det med hjälp av olika teorier och framförallt finner

jag Berger & Luckmann, Charles Tilly och Andrikopoulos & Prodromidis användbara.

Silverman är användbar då berättelser är en form av kommunikation och kommunikationen är

en viktig förutsättning för den sociala interaktionen.

Konflikt mellan olika perspektiv är inget ovanligt utan något vi möter dagligen och

sociologins problem utgår ofta från konflikter mellan människor och olika synsätt. Det jag

funnit intressant är den ökade förståelse jag fått för kunskapskonstruktion och dess ursprung.

Visserligen har jag reflekterat över det tidigare och har då använt mig av exempelvis Pierre

Bourdieu för att förstå människor i en specifik position och hans kulturella inriktning anser

jag bidrar med förklaring även i detta sammanhang. Människans samlade erfarenhet

förkroppsligad bär även kunskap med sig i habitus. Bourdieu kunde även bidragit till ökad

problematisering av de olika informanternas intressen och knutet dem till maktanspråk,

inflytande och position på ett fält. Mitt val av teori har inte inriktat sig mot makt på det sättet

även om jag anser det ligger implicit i de konflikter informanterna redogör för. Intresset har

varit ökad förståelse kring hur kunskap konstrueras och prioriteras genom social interaktion

samt vilka konsekvenser det får för informanterna i samarbetet med omvärldsanalys.

Dessutom vilka konsekvenser det möjligen får för omvärldsanalysen och hur man bör förhålla

sig till den.

37

Det är min uppfattning att informanterna på ett öppet och ärligt sätt mött mig och min

problem- frågeställning i samtalen. De förhållandevis långa samtalen och ”känslan i rummet”

tycker jag talar för det och medför att min uppfattning är att redovisning och analys bär en

hög grad av substans. Jag upplever att informanterna i samtalen tydligt försökt reflektera över

sig själva och vilken kunskap de prioriterar och hur de bidrar till arbetet med omvärldsanalys.

De har även reflekterat över konflikterna och upplever det som en utmaning då anser att ökad

förståelse skulle påverka samarbeten och resultat i analys positivt.

6.2 Egna reflektioner

Det har varit en utmaning att försöka förstå och förmedla hur kunskap konstrueras och varför

informanten prioriterar viss kunskap. Arbetet med studien har ökat min förståelse för

kunskapskonstruktion och vilken påverkan det sociala sammanhanget och relationerna utgör.

Jag är inte så fri i tanken som jag önskar eller tror mig vara och hade en ekonomistudent

utgått från min problemställning hade det sannolikt givit upphov till andra frågor och analys.

Mitt angreppssätt och min analys är således påverkad av det sociala sammanhang jag befinner

mig inom.

Det reflexiva inslag jag försökt få med i uppsatsen har även resulterat i tankar om inte

begreppet omvärldsanalys bör förändras. Eftersom reflexivitet är en inneboende egenskap i

arbetet med omvärldsanalysen borde det även ingå i begreppet och istället kan man tala om

”reflexiv omvärldsanalys”. Det kunde bidra till vilken tilltro människan har till analyserna

samt att till analysens innehåll bör vi förhålla oss reflexiva. Reflektera för mig innebär att jag

försöker se olika ingångar och förstå dess ursprung samt att värdera källan och så vidare.

Dagligen får vi i media ta del av olika analyser och min upplevelse är att de ofta presenteras

som sanningar och riskerar då uppfattas som sådana. Höstens otaliga korrigeringar av

analysen kring finanskrisen och kommande lågkonjunkturen kan ju tala för att en viss skepsis

och försiktighet kring tilltron till analyser kan vara sund. Risken är väl annars att det vi tror

ska hända för att ”experterna” säger det leder till agerande som resulterar i att det faktiskt

händer ( jmf Tomas-teoremet ).

Omvärldsanalys uppfattar jag som något människan använder för att öka kunskapen om

världen omkring i olika syften. Det blir viktigt att förstå vad syftet är och vem som utför

analysen då det avgör hur vi ska värdera och förhålla oss till den. Klart tycks dock vara att

38

omvärldsanalys bidrar till en känsla av ökad kontroll kring hur världen omkring är beskaffad

och utvecklas och trygghet kanske är det vi mest söker i en flytande värld.

6.3 Slutsatser

Slutsatser som kan dras är för det första att omvärldsanalys bör utföras på ett sätt där så

många olika kunskapsperspektiv som möjligt finns med. Omvärldsanalysarbete syftar till

ökad kontroll av en osäker omvärld och framtid. Min empiri talar för att flera perspektiv är

viktigt även om de hamnar i konflikt och kan påverka samarbetsrelationer och resultat.

Eftersom kunskap konstrueras av människan i olika sociala kontexter bidrar de med olika

typer av kunskap. Det är även på detta sätt som den undersökta organisationen försöker arbeta

och de olika funktionerna bidrar således med olika kunskap vilka fogas samman till en större

helhet. Enligt Silverman kan konflikter som uppkommer hanteras genom ökad förståelse för

varandra inom organisationen.

För det andra påverkas omvärldsanalysen av vilka kunskaper som anses viktiga och

prioriterade av människor i olika funktioner inom en organisation och det medför konflikter

mellan perspektiven. Det är rimligt att anta att kunskaper prioriteras och värderas olika

beroende av vad uppgiften består av samt vilken eller vilka som gör analysen och således bör

omvärldsanalyser liksom kunskap bedömas utifrån vilket sammanhang de har sitt ursprung.

Vem säger vad och varför? Vilket fokus har analysen, är det exempelvis organisationens

position på marknaden, lönsamheten i en gammal produkt eller lansering av en ny som avses.

Omvärldsanalyser representerar således ingen objektiv kunskap eller information om

omvärlden, utan en omvärldsanalys bör anses representera resultatet av ett eller flera

perspektiv vars ursprung är prioriterad kunskap hos människor i en social kontext. Det sociala

sammanhanget konstruerar, legitimerar och rättfärdigar vilken kunskap som anses viktig för

människan. Individens kunskapsprioritering är resultatet av dennes sociala kontext och

dessutom bidrar perspektiven olika mycket till analysen vid skilda tillfällen. Detta medför att

både omvärldsanalysens innehåll och människors kunskap måste förstås kontextuellt.

Dessutom bör vi förhålla oss reflexiva och möjligen en aning skeptiska till de resultat en

omvärldsanalys leder fram till eftersom tillförlitligheten i analyser kan variera. Det är en

viktig slutsats eftersom människor kan fatta viktiga beslut och agera på de premisser de läser

ut av omvärldsanalyser. Jag har försökt förstå hur kunskap konstrueras i sociala sammanhang

och varför viss kunskap anses viktig av individen. Socialisationsprocessen och den sociala

kontexten tillsammans med typen av organisering och kommunikation kan förklara hur

39

kunskap konstrueras och vilka konsekvenser det kan få. Jag anser att studiens syfte har

förklarats och slutsatserna bygger på det empiriska materialet och den analys som valda

teorier medger.

7. Sammanfattning

Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur kunskap konstrueras socialt och hur

människans sociala kontext påverkar vilken kunskap som prioriteras. Mitt empiriska material

bygger på intervjuer och visar på oenighet hos informanterna kring vad de anser vara

prioriterad kunskap när de arbetar med organisationens omvärldsanalys. I det forum där de

samarbetar med omvärldsanalys upplever informanterna olika kunskaper vara viktiga. För att

förstå varför de upplever vissa kunskaper viktigare än andra har jag försökt undersöka i vilka

sociala sammanhang deras kunskap konstrueras och tar upp utbildningsbakgrund,

yrkeserfarenheter och positionens sociala kontext som förklarande faktorer. Det är i sociala

sammanhang som informantens kunskap och trosföreställningar internaliserats via

socialisationsprocessen samtidigt som processen bidrar till att upprätthålla och legitimera

kunskaperna som anses vara viktiga och sanna.

Den sociala kontexten för informanten i funktionen utgörs av sociala relationer med interna

och externa aktörer. Dessa relationer är viktiga för att upprätthålla vad individen uppfattar

vara viktig kunskap samtidigt som relationerna konstruerar kunskapen och påverkar vilken

kunskap som prioriteras. För informanterna uppfattas olika nätverk och relationer som viktiga

och det hänger ihop med den sociala interaktionen och även efterlikning av hur man

organiseras. Individens anpassning till sammanhanget är också en viktig förklaring eftersom

människan vill att livet ska vara smidigt. Människans sociala kontext och därtill knutna

relationer, kunskaper och så vidare upplevs som ett problem eftersom perspektiven krockar i

samarbetet med omvärldsanalysen. Det påverkar samarbetet och omvärldsanalysens resultat

på ett negativt sätt. Jag har valt teorier som i analys av empirin talar om vikten av att utveckla

goda relationer med kollegor, samarbetspartners och potentiella samarbetspartners. Enligt

dem kan det bidra till viktigt kunskapskapital och personal som ger ökad kontroll i en osäker

framtid. Goda relationer kan dessutom bidra till mer engagerade medarbetare som är mer

självmotiverande och på så sätt bidrar till organisationen då de effektivare löser uppgifter och

får bättre resultat. Ett sätt att ytterligare stärka relationerna är att utveckla berättandet inom

organisationen mellan medarbetare och ansvariga chefer. Den ansvarige för omvärldsanalys

40

använder sig av berättandet i syfte att öka förståelsen för hur utveckling av omvärldsanalys

med nya kunskapsperspektiv kan gå till, en utveckling flertalet av informanterna är skeptiska

till. Konflikten mellan vad som upplevs som prioriterad och legitim kunskap samt vilka

sociala sammanhang som anses bidra till den kunskapen har informanterna olika

uppfattningar om. Detta påverkar deras samarbete och omvärldsanalysens resultat negativt då

det inte är överens. Omvärldsanalyser är således alltid påverkade av social interaktion,

kunskapsprioritering, beroende av vad uppgiften med analysen är, unik för tillfället och

organisationen och inte något som ska tas för objektivt sant varken av organisationen eller

andra. Men den kan bidra till ökad förståelse av omvärlden och en upplevd ökad kontroll av

en osäker framtid.

En framtida studie kunde mer fokusera på maktperspektivet i hur kunskap konstrueras och

prioriteras. Exempelvis hur påverkar ekonomismen och marknadsliberalism hur vi värderar

kunskap. En annan kunde vara en problematisering av olika typer av omvärldsanalyser och

hur de påverkar människors perception kring till exempel ekonomisk utveckling. Vilken tilltro

har människor till analyserna och hur det påverkar deras agerande.

41

8. Litteraturlista

8.1 Artiklar

Andrikopoulos, Anderas A & Prodromidis, Kyprianos P. ( 2001 ). The qualitative element in

organization behavior. Greece. Journal of Socio-economics.

Silverman, Lori L. ( 2006 ). How Do You Keep the Right People on the Bus? Try Stories.

USA. Journal for Quality & Participant.

8.2 Litteratur

Angell Oygarden, red. Geir. ( 2001 ). Vår tid ekonomism. En kritik av nationalekonomin.

Umeå. Boréa Förlag.

Becker, Howard S. ( 2008 ). Tricks of the trade. Yrkesknep för samhällsvetare. Malmö.

Liber AB.

Franssén, Agneta. ( 2000 ). Omsorg i tanke och handling. En studie av kvinnors arbete i

vården. Lund. Arkiv förlag.

Jakobsen, Liselotte. ( 1999 ). Livsform, kön och risk. En utveckling och tillämpning av

realistisk livsformsanalys. Lund. Arkiv förlag.

Ryen, Anne. ( 2004 ). Kvalitativ intervju – från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö.

Liber AB.

Tilly, Charles. ( 2000 ). Beständig ojämlikhet. Lund. Arkiv förlag.

42

Bilaga

Inför intervjuerna/intervjuguide

Intervjuer genomförs i form av semistrukturerade intervjuer/samtal.

Nedanstående frågor eller områden är bra om informanten att talar om.

-Berätta om sig själva, utbildningsbakgrund och yrkeserfarenheter. Vilka är deras intressen

och vad är viktigt för dem i arbetet.

-Berätta om hur de har hamnat i den yrkesroll de har idag. Vad har varit viktigt, kontakter,

tillfälligheter, utbildning, erfarenheter, familj och så vidare.

-Vad är viktig kunskap för dem i arbetet och när de arbetar med omvärldsanalys och hur

upplever de att den blir tillgänglig för dem. Var söker de kunskap? Vilken kunskap och

varför?

-Vilka sammanhang utför de sitt arbete inom och vilka människor är viktiga för dem i deras

arbete, det vardagliga arbetet och arbetet med omvärldsanalys. Människor och sammanhang

som bidrar till konstruktionen av deras kunskap.

Tänk på i intervjuer:

Våga vara tyst. Låt informanten vara den som bryter tystnaden. Lyssna och ställ öppna frågor

( Hur? ) som de fritt kan börja redogöra för sina tankar utifrån, och låt dem prata.

Detta kan leda till redogörelser och uttalanden som beskriver det som är nära och viktigt för

dem i deras dagliga arbete och i yrkesrollen ( kunskap, erfarenhet, kontakter/relationer osv ).