Dammar på skolgården - en vägledning

��

��

��

��

��

��

Centrum för Pedagogisk Inspiration,Malmö Naturskola

Dammarpå skolgården - en vägledning

foto: Malmö Naturskola

foto

: M

alm

ö N

atur

skol

a

foto

: M

alm

ö N

atur

skol

a illustration: Malmö Naturskola


http://www.natur.pedc.se/


”Små grodorna, små grodorna är lustiga att se...”

Små grodorna (traditionell)

Dammar på skolgården - en vägledning för pedagoger som

funderar på att skapa ett vatten på

skolgården

3

Ett av de mest genomgripande sätten som man kan förändra en skolgårds utseende på, är genom att skapa en damm.

Även en liten damm förändrar livsvillkoren för en mängd olika organismer på ett mycket gynnsamt vis. Fåglar kommer dit för att bada och dricka, insekter dras nästan magnetiskt dit och vatteninsekter och �skar fascinerar alla.

Givetvis kan en damm utformas på massor av olika sätt. På Malmö Naturskola har vi anlagt två dammar med en liten bäck emellan. Vi tycker att de är av lagom storlek för att passa på en skolgård. Man har att välja mellan en mindre damm som blir billigare att anlägga, men som faktiskt är mer svårskött eller en större damm som förstås blir lite dyrare i anläggningsskedet.

Med våra dammar, som vi anlagt vid Naturskolans hus i Torup, ville vi ge ett exempel på arbetsåtgång, ekonomi och metodik för att anlägga damm. Vi �ck möjlighet att genomföra projektet på grund av att vi �ck pengar från Miljöförvaltningens Miljöanslag.

Vi testade också lite ytterligare kringutrustning (solceller, vindkraftverk, elpump och takvattenränna). Vissa fungerar bra, andra mindre bra. Mer om det i texten.

Om ni vill se vår anläggning i Torup eller veta mer om våra dammar får ni gärna höra av er till oss.

Det har varit ett spännande och intressant projekt, men lite mer arbete än vi trodde.

Birger Emanuelsson och Josef Vilhelmssontel: 040-34 36 89

Förord

Centrum förPedagogisk Inspiration,Malmö Naturskola




4

Man måste först fråga sig om det �nns en lämplig plats för en damm. En lämplig plats är gärna solbelyst under en stor del av dagen. Det är förstås också lämpligt att man kontaktar kommunen och ser så att det inte �nns ledningar och rör som man kolliderar med när man gräver.

När man bestämmer platsen för dammen får man också se till att den ligger på rimligt avstånd från en vattenutkastare. Man måste tänka sig att man då och då behöver ersätta avdunstat vatten med slang.

För att kunna ange storleken på dammen mera exakt kan man gemensamt placera ut markeringspinnar där man tänkt sig. Dessa får också vara grunden för uppskattningen av dammens yta.

Vi valde att anlägga våra dammar med hjälp av s.k. dammduk och skyddsduk. När man beställer sådana bör man veta hur mycket man behöver samt lägga på lite för alla eventualiteter (förslagsvis 20%).

Eftersom det är frågan om rätt stora mängder material kan det vara smart att jämföra priser för dukar, pumpar, sand, grus, stora stenar m.m. från olika företag.

Om man som vi låter skolbarn vara med vid det mesta av grävningen måste man också se till att det �nns en klassuppsättning med spadar.

Förberedelser inför dammbygge


5

Före man överhuvudtaget sätter spaden i jorden bör man givetvis ha en bra plan för arbetet och en ritning över området.

I vårt fall gjorde vi en ritning som Stadsfastigheter i Malmö godkände. Först hade vi kontaktat en el�rma som mätte in alla ledningar exakt.

Vår plan innefattade be�ntliga byggnader, tänkta grävningar, eldragningar, rördragningar och brunnar.

Arbetsplan

Ett vanligt skäl mot att anlägga dammar är säkerhetsaspekten. Självfallet kan en damm bli en säkerhetsrisk om den är felaktigt utformad.

En viktig grundregel är att dammen är väldigt grund vid kanten och bara succesivt blir djupare. På så vis undviker man överraskningsmomentet ifall någon skulle trilla i. I vårt fall har vi också kompletterat med ett armeringsnät med rutor på cirka 10 cm. Det ligger strax under vattenytan över den djupare delen av dammen. Fiskar och grodor passerar igenom med lätthet medan den fångar upp skolbarn.

Ett lite djupare parti i dammen är önskvärt om man vill att �skar och grodor skall kunna överleva på vintern.

Säkerhet

6

Vid tre tillfällen kom en femte/sjätte klass från Möllevångsskolan i Malmö ut och hjälpte oss med grävningen av dammarna.

Med lite glada tillrop och grillad korv i pausen fungerade det utmärkt. Man skulle kunna tro att elever i den åldern inte vill syssla med sådant här. Men när de har förstått syftet med det hela och kommit ut i naturen en vacker majdag är det inga problem. Vår uppfattning är också att barn alldeles för sällan får hjälpa vuxna med praktiska uppgifter. Det är trots allt förebilderna och föredömena som mycket präglar unga vuxna.

Vi �ck givetvis gräva mycket själva också, särskilt när det gällde dikena för rör och ledningar. Vid ett tillfälle hade vi även en liten grävskopa och i ett senare skede en mini lastare som �yttade 100-kilos stenar till oss.

Grävning


7

Om man vill undvika att beställa hem stora mängder betong för att gjuta en damm så är dammdukar ett bra alternativ.

Det fungerar så att man i det grävda hålet först lägger ett lager sand. Sedan breder man ut en skyddsduk som skall skydda dammduken (gummiduken) från uppträngande stenar underifrån. När man sedan lagt ut dammduken avslutar man med en skyddsduk på ovansidan också.

Har man stora dukar blir de tunga och man måste vara �era personer för att lägga ut dem. Man kan vänta lite med att skära av kanterna eftersom duken kan sätta sig.

Efter vi grävt bort jorden och skapat den form vi ville ha täckte vi botten med 5 cm sättgrus, detta för att inte riskera att vassa stenar i marken ligger och trycker mot duken och på sikt gör hål. Ovanpå detta lades skyddsduk, dammduk och återigen skyddsduk. Överst la vi ett tunt lager runda stenar (diameter 4-8 cm). Stenarna användes för att dölja dukarna. Syns inte duken så kommer folk inte heller försöka göra hål i den.

Dammarnas botten


8

Tanken var att utseendet skulle påminna om dammarna på Augustenborg. Kanterna är stensatta med stora stenar (75 - 150 kg/st).

Stenarna håller dukarna på plats och skapar en vacker inramning åt dammarna. Dammduken som stack fram utanför stenarna skar vi bort och dolde slutligen helt med grus och grästuvor.

Kantutformning

I början av hösten kom skolklassen från Möllevångsskolan och hjälpte oss att plantera växter i dammar. Vi satte ner vattenväxter i små jutevävspåsar. Till våren får vi se vad som tagit sig och vad som behöver kompletteras.

Plantering av växter


9

På den närbelägna friggeboden har vi satt upp två solcellspaneler som skickar sin ström till två stora “fritidsbatterier” inne i friggeboden. Med hjälp av dem har vi kunnat driva en pump som renat och ökat syresättningen av vattnet i den övre dammen. Energikällan skulle också kunna användas på annat sätt, t.ex. för att driva utomhusbelysning vid dammarna.

Vi köpte även in ett begagnat vindkraftverk i det lilla formatet. Det har dock varit en besvikelse eftersom stora ekar och bokar fångar upp det mesta av vinden vid dammarna. För att få vind i vingarna skulle vi behöva minst en 30 meter lång stång.

Den stora pumpen som är dränkbar och ligger i djuphålan i den stora dammen är ansluten till det vanliga elnätet. Den trycker med stor kraft upp vatten från den lägre (stora) dammen till den övre genom ett rör. Vattnet fyller alltså på den övre dammen så att det blir en liten bäck som rinner ner från övre till nedre dammen. För ögat ser det ut som att det rinner en bäck ständigt, även om det egentligen är frågan om en cirkulation.

Pumpar och energikällor


10

Vattnet i dammarna avdunstar sakta men säkert. Därför leder vi regnvatten från taket ut i dammarna. Vi använde vanliga avloppsrör. Ena änden träddes på be�ntligt stuprör till en meters höjd. Därifrån går röret ner i be�ntlig brunn och vidare till den lilla dammen. Vid den lägsta punkten av den stora dammen har vi grävt ett litet dike som kan leda bort vattnet ifall dammarna skulle bli överfulla.

Eftersom det inte regnar tillräckligt för att kompensera avdunstningen så måste man fylla på dammarna med hjälp av vattenslang.

Figur 1. Skiss genomskärning av dammen

Takvatten

11

Vi ville öka tillgängligheten och göra dammarna extra attraktiva. Därför byggde vi en spång som går från den lilla dammen, korsar bäcken och ner till stora dammen. Spången gör också att man kan röra sig runt dammarna på ett nytt sätt.

Spång

Företag Produkt Utan moms

Ekonomi

Byggros Dukar till dammen 14.092Byggros Pump, duk, m.m. 14.471Swerock Tvättad singel 11.141C.L. Jönsson Grus AB Storsten 5.100Sydvästel Dragning av el 8.935Lyft o byggmaskiner Grävarhyra 4.140Lego elektronik Solpanel med kringutrustning 8.472Miljöpartiet Vindkraftsanläggning (begagnad) 5.874

Summa exkl. moms 72.225

Finansieringen löstes genom att vi ansökte om och �ck 70.000 kr från Miljöförvaltningens Miljöanslag. Vi på Naturskolan mot�nansierade med vår egen arbetstid.

12

Gräsänder upptäckte dammarna under försommaren. Grodor har hittat dit på egen hand och både fåglar och insekter har sökt sig till dammarna för att dricka. Det �nns ofta inte småvatten i närheten av skolor och därför kan en damm bli en oas för djurlivet.

Djurliv

Grodfakta”Små grodorna, små grodorna är lustiga att se… Ej öron, ej öron, ej svansar hava de...” Fel! Grodor har faktiskt både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de �nns där. Örat syns som en rund ring bakom ögat. Svans har grodorna när de är små yngel och bara lever i vatten. Svansen försvinner när de växer.

Om man kysser en groda i sagornas värld kan det hända att den förvandlas till en prins(!).

Grodan i bilden heter Ätlig groda. Egentligen ett det ett dumt namn för att alla grodor i Sverige är ätliga. Dock är alla grod och kräldjur fridlysta. Den ätliga grodan är egentligen ingen art utan en fertil hybrid. Den är alltså en korsning mellan två olika arter, Gölgroda och Sjögroda. I Sverige �nns den främst i sydvästra Skåne. Den är vackert lysande grön. På sommaren kväker grodorna högt, det låter nästan som att de skrattar.

foto

: M

alm

ö N

atur

skol

a

13

Saker som kan försena ett dammprojekt är ovanligt snöiga och kalla vintrar. Det är viktigt att tänka på att i tidigt skede kommunicera med fastighetsägare och få de tillstånd som behövs.

Planeringsarbetet måste få ta tid och göras noggrant. Många måste vara delaktiga eftersom dammen kräver skötsel även i fortsättningen. Pumpen ska tas i och ur och dammen måste då och då rensas från löv och kvistar. En del av arbetet kan barnen vara delaktiga i, medan vissa moment som �yttning av tunga stenar kräver en maskin.

Solcellerna som laddar batteri fungerar mycket bra. Batteriet levererar sedan ström till en liten pump som i sin tur driver en liten fontän. Man måste prova sig fram att hitta lösningar för olika installationer.

Vi samlar upp regnvatten från taket. Detta är en bra lösning för att få vatten till dammarna men ofta behöver man komplettera med vatten från kranen.

Det svåraste var att hitta exakt det som behövdes. Ni som är intresserade kan höra av er för att få en lista på det vi handlat.

Sammanfattning


Dammar på skolgården - en vägledning

Documents

Transcript of Dammar på skolgården - en vägledning