Dagvattenutredning fastigheten Svarven 11, Länna, …¥r av metamorfa intrusiv innehållande...

Uppdragsledare Uppdragsnummer Karl Johan Lenneryd/073-347 12 65 230 613 Datum Uppdragsnamn 2018-06-28 VERSION 3 Östling Fastigheter Svarven 11

/users/liselottkutscher/autotask workplace/uppdrag aktuella/230 610-619/230 613 ostling fastigheter svarven 11/rapport/230 613 dagvattenutredning ostling fastigheter_ver 3.docx

Dagvattenutredning fastigheten Svarven 11,

Länna, Huddinge kommun

Fastighet Svarven 11

Beställare: Östling Fastigheter

Upprättad av: Liselott Kutscher /076-836 50 19

Granskad av: Karl Johan Lenneryd /073-347 12 65, Marcus Länje /070-315 61 97

Geoveta AB

Sjöängsvägen 2

192 72 Sollentuna

Telefon: 08-410 112 60



1 SAMMANFATTNING........................................................................... 1

2 ALLMÄNT OM UPPDRAGET ............................................................ 1

3 EXPLOATERING AV SVARVEN 11.................................................. 2

4 RECIPIENTER ...................................................................................... 5

4.1 Vattenskydd och markavvattningsföretag ............................................................... 5

4.2 Markavvattningsföretag ............................................................................................ 5

5 GEOLOGI OCH MARKFÖRHÅLLANDEN ..................................... 6

6 GEOHYDROLOGI ................................................................................ 6

7 AVVATTNINGSVÄGAR INOM PLANOMRÅDET ......................... 7

8 DAGVATTENFLÖDEN ........................................................................ 9

8.1 Metod dimensionerade dagvattenflöden .................................................................. 9

8.2 Flöden inom planområdet ....................................................................................... 11 8.2.1 Årsmedelflöden .......................................................................................................... 11 8.2.2 Dimensionerade flöden .............................................................................................. 12

8.3 Inflöden från externt område .................................................................................. 12 8.3.1 Årsmedelflöden .......................................................................................................... 12 8.3.2 Dimensionerade flöden .............................................................................................. 12

8.4 Översvämningsrisker ............................................................................................... 12

9 FÖRDRÖJNINGSBEHOV .................................................................. 13

10 FÖRORENINGAR I DAGVATTNET ............................................... 14

11 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING ................................... 12

12 ÖVRIGT ................................................................................................ 13

13 REFERENSER ..................................................................................... 14

13.1 Otryckta källor ......................................................................................................... 14

13.2 Tryckta källor ........................................................................................................... 14

13.3 Elektroniska dokument ........................................................................................... 14

14 BILAGOR ............................................................................................. 15



Sida 1 (15)

1 SAMMANFATTNING

Östling Fastigheter planerar att bygga till befintlig byggnad på fastighet Svarven 11 i

Länna industriområde, Huddinge kommun. För att utreda den befintliga och framtida

dagvattensituationen, har Geoveta fått i uppdrag av Östling Fastigheter att göra en

dagvattenutredning för fastigheten. Förändringarna av fastigheten omfattar en

befintlig nedsänkt grusyta som utgör cirka en fjärdedel av fastighetens totala area på

2022 kvadratmeter. Där planeras att en ny byggnadsdel uppförs och att området på

sydvästra och nordöstra sidan av tillbyggnaden ska fyllas med makadam och grus.

Utredningen visar att det totala årsmedelflödet ökar med 110 m3/år efter den

planerade exploateringen. De dimensionerade dagvattenflödena vid 10-, 30- och 100-

årsregn, med en klimatfaktor på 1,25, uppskattas öka från 29 till 41 l/s vid 10-

årsregn, från 42 till 59 l/s vid 30-årsregn och från 63 till 88 l/s vid 100-årsregn.

Föroreningsbelastningen från planområdet beräknas öka efter exploatering.

Ökningen är dock liten och ligger inom beräkningsosäkerheten för respektive ämne.

För att omhänderta de ökade flödena och föroreningarna orsakade av förändringarna

på fastigheten föreslås att växtbäddar anläggs nedanför stuprör på tillbyggnaden och

att makadammagasin med kompletterande dagvattenfilter anläggs på den sydvästra

sidan om den nya byggnaden. Makadammagasinet kan därefter anslutas till befintligt

dagvattennät inom fastigheten. De föreslagna anläggningslösningarna beräknas

minska halterna av samtliga undersökta föroreningar och den totala

föroreningsbelastningen per år från planområdets dagvatten och basflöden uppskattas

minska eller bli oförändrade för majoriteten av föroreningarna. Föreslagna

fördröjningslösningar är anpassade för att minska de dimensionerade flödena inom

planområdet till samma nivå som befintliga flöden.

2 ALLMÄNT OM UPPDRAGET

Geoveta har fått i uppdrag av Alexander Östling från Östling Fastigheter att utföra en

dagvattenutredning för fastighet Svarven 11, där planen är att uppföra en tillbyggnad

till befintlig byggnad. Syftet med utredningen är att beskriva den befintliga

dagvattensituationen och den dagvattensituation som uppkommer efter exploatering

samt föreslå åtgärder.

Utredningen avser att följa Huddinge kommuns checklista för dagvattenutredning

samt Huddinge kommuns dagvattenstrategi (Huddinge kommun 2013 och 2017),

vars grundprinciper är enligt följande och bör så långt det är möjligt följas:

• Uppkomsten av dagvatten ska minimeras

• Belastningen på nedströms liggande vattenområden ska vid exploatering inte öka.

• Hänsyn ska tas till risker av förväntade klimatförändringar och höga flöden

• Förorening av dagvatten ska undvikas.



Sida 2 (15)

• Förorenat dagvatten ska hållas åtskilt från mindre förorenat dagvatten till rening

genomförts.

• Dagvatten ska i första hand infiltreras och i andra hand fördröjas innan det leds

till recipient.

• Dagvatten ska användas som en pedagogisk, rekreativ och estetisk resurs samt

gynna den biologiska mångfalden.

• Öppna dagvattenlösningar ska bevaras

• Befintliga slutna dagvattensystem ska öppnas upp.

• Dagvattnet ska hanteras så att skador på byggnader och anläggningar och

försämrade livsmiljöer för växter och djur undviks samt att risker för människor

undviks.

3 EXPLOATERING AV SVARVEN 11

Planområdet omfattar fastighet Svarven 11, vilken har en tomtarea på 2022

kvadratmeter, och är beläget i Länna industriområde i Huddinge kommun.

Planområdet består i den befintliga situationen av en kontorsbyggnad, hårdgjorda

ytor, en nedsänkt grus/stenyta på baksidan av huset, en yta med marksten på

framsidan av huset samt två ytor med träd och buskage. Den asfalterade ytan mellan

fastigheten Svarven 11 och grannfastigheterna på den östra sidan är

gemensamhetsanläggningar (figur 1), vars markanvändning idag är parkering, infart

till parkeringar och genomfart för fordon.

Exploateringen av planområdet omfattar att uppföra en byggnad på ca 415

kvadratmeter på baksidan av den befintliga byggnaden i det västra hörnet av

planområdet, där det i det nuvarande läget är en nedsänkt grus/stenyta på ungefär 550

kvadratmeter (figur 1 och 2). Den nya byggnaden är tänkt att ansluta till den

befintliga byggnaden och området nordväst till sydväst om den nya byggnaden ska

fungera som gruslagd gångväg/innegård. Planen är att den nya byggnadens tak ska

vara ett sadeltak med lutning åt nordväst och sydost.



Sida 3 (15)

Figur 1. Planskiss till ändrad detaljplan för fastighet Svarven 11, där det gulstreckade område

visar fastighetsgränsen och lila text visar area för den planerade byggnaden och höjder inom

fastigheten.



Sida 4 (15)

Figur 2. Tredimensionell planskiss för fastigheten Svarven 11, där lila linjer indikerar befintlig

byggnad och den tillkommande planerade nybyggnation.



Sida 5 (15)

4 RECIPIENTER

Fastigheten Svarven 11 ligger inom huvudavrinningsområdet Tyresån och

delavrinningsområdet ”Mynnar i Drevviken” (SMHI Vattenwebb, 2018).

Planområdets dagvatten och basflöde avrinner till recipienten Lissmaån, med

avrinningsområdesidentitet (AROID) SE656633-163348, som i sin tur avrinner till

vattenförekomsten Drevviken (AROID SE656793-163709) (figur 3).

Miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten Drevviken är att uppnå god vattenstatus

fram till år 2021 (Huddinge kommun, 2013). Nuvarande status i Drevviken har av

Vattenmyndigheten klassificerats till måttlig, ekologisk status som otillfredsställande

och kemisk status till ej god (VISS, 2018b). Drevviken har idag stor belastning av

näringsämnen som gör den övergödd samt att den är utsatt för miljögifter från bland

annat bekämpningsmedel, industriella föroreningar och tungmetaller. Huddinge

kommuns dagvattenstrategi är att uppkomst av dagvatten ska minimeras samt att

belastningen på nedströms liggande vattenområden inte ska öka.

4.1 Vattenskydd och markavvattningsföretag

Planområdet omfattas ej av Östra Mälarens vattenskyddsområde eller några andra

vattenskyddsområden (Länsstyrelsen 2018a).

4.2 Markavvattningsföretag

Planområdet omfattas inte något markavvattningsföretag (Länsstyrelsen, 2018b)

Figur 3. Avrinningsområde (svart linje) som avvattnas till Lissmaån. Planområdet indikeras

med röd linje och blå linjer vattendrag eller topografiska sänkor som modellerats fram från en

höjddatamodell i ArcGIS. Koordinatsystem i SWEREF99 1800.

Drev- viken



Sida 6 (15)

5 GEOLOGI OCH MARKFÖRHÅLLANDEN

Sveriges geologiska undersökningar (SGU) har karterat marken inom planområdet

som urberg (figur 4). Berggrunden i området är från den svekokarelska orogenen och

består av metamorfa intrusiv innehållande mineral som exempelvis glimmerskiffer.

Planområdet är beläget på en nivå av ca +45 och +41 i Rikets Höjdsystem 2000.

Fastighetens högsta höjd är belägen i det västra hörnet av fastigheten och sluttar ner

mot nordöst och sydöst (figur 1).

Figur 4. Jordartskarta från SGU, 2018-02-23, modifierad av Geoveta. Det svartmarkerade

området visar ungefärlig position av Fastighet Svarven 11.

6 GEOHYDROLOGI

Den information som återfunnits för grundvattenförhållande är främst från SGU:s

brunnsarkiv (SGU, 2018). I det närliggande området finns 9 energibrunnar (figur 5),

varav 4 är inom fastigheten Fräsen 2, och 5 stycken energibrunnar inom fastigheten

Smärgelskivan 4. I brunnarna som ligger uppströms planområdet, fastighet Fräsen 2,

är vattenmängden mellan 300–500 l/timme på okända djup. I brunnarna som ligger

nedströms, Smärgelskivan 4, är grundvattenytan på ca 4 meter och vattenmängden

400 l/timme.

Baserat på att stora delar av området är asfalterade och att underliggande

markförutsättningar inom planområdet är karterat till berg antas

grundvattenbildningen inom fastigheten vara låg. Inströmningsområdet i den

befintliga situationen bedöms vara en grusbelagd yta på berg i dagen som är beläget

inom grannfastigheten Svarven 25 och den befintliga nedsänkta grusytan inom



Sida 7 (15)

planområdet. Grundvattenflödet inom planområdet antas följa topografin och inga

utströmningsområdet bedöms existerar inom planområdet. Då en stor del av Länna

industriområde är asfalterat antas utströmningsområdet utgöra grönytorna vid

Lissmaåns inflöde till Drevviken. Den planerade ombyggnationen kommer sannolikt

att minska grundvattenbildningen inom planområdet, eftersom en stor grusyta som

har möjlighet att infiltrera vatten ska ombildas till takyta vid exploatering.

Figur 5. Urklipp från SGU:s brunnsarkiv (SGU, 2018), där gröna fyrkanter indikerar

energibrunnar inom undersökningsområdet.

7 AVVATTNINGSVÄGAR INOM PLANOMRÅDET

Platsbesök genomfördes 2018-02-06 av Liselott Kutscher från Geoveta, för att

undersöka befintliga avvattningsvägar inom planområdet. I den befintliga situationen

avleds takvattnet inom planområdet från befintlig byggnad via stuprör som ansluter

direkt till markrör av PVC med dimension på 110 mm, som i sin tur leds ut till

dagvattenledning på Fräsarvägen (figur 6, bilaga 1). Stupröret som är placerat i det

norra hörnet på huvudbyggnaden är kopplat till grannfastighetens (Svarven 10)

dagvattenledning via ett markrör. Huruvida stuprören från trapphuset och entrén är

kopplade till befintliga markrör är okänt vid upprättandet av denna rapport.

Ytavrinnande dagvatten från hårdgjorda ytor inom planområdet avvattnas till 4 olika

dagvattenbrunnar (figur 6), en på Fräsarvägen, en på parkeringsytan inom

planområdet, en på grannfastigheten Svarven 10 och en inom grannfastigheten

Svarven 8.



Sida 8 (15)

Inströmningsområdet är beläget inom grannfastighet Svarven 25 och avrinner/flödar

in till fastigheten Svarven 11 via dess västra hörn till en nedsänkt grusyta där det

inkommande vattnet idag förmodligen till stor del infiltreras, då ytan är nedsänkt.

Ytterligare områden inom fastigheten där dagvatten kan infiltreras är ytan framför

den befintliga byggnaden från Fräsarvägen sett, som idag till viss del består av

marksten och till viss del av ett planterat grönområde som sluttar ner mot

Fräsarvägen. Ytterligare en grönyta där infiltration kan ske är placerad i en sluttning

vid fastighetsgränsen till Svarven 8.

Figur 6. Avvattningsvägar (blå pilar) inom planområdet och uppskattat inströmningsområdet

(blått område). Röd linje indikerar fastighetsgräns för Svarven 11, gröna linjer ungefärligt läge

för befintliga dagvattenledningar och svarta kvadrater visar närliggande dagvattenbrunnarna.

Grå yta indikerar nedsänkt grusyta.



Sida 9 (15)

8 DAGVATTENFLÖDEN

Beräkningar av årsmedelflöden och dimensionerade dagvattenflöden har gjorts för

den befintliga situationen och situationen efter exploatering samt för externt område.

Det externa området bedöms vara ett inströmningsområde för grundvatten och även

för inflöde av viss ytavrinning. Beräkningarna har gjorts med

modelleringsprogrammet StormTac Web v18.1.1, vilket baseras på riktlinjer från

Svenskt Vattens standard P110 (Svenskt Vatten, 2016). Samtliga beräkningar baseras

på en årsmedelnederbörd på 640 mm/år.

8.1 Metod dimensionerade dagvattenflöden

Dimensionerade dagvattenflöden har beräknats för befintliga förhållanden och

situationen efter den planerade exploateringen enligt den rationella metoden (Svenskt

Vatten, 2016):

Qdim = A i(tr) kf

där:

Qdim är det dimensionerade flödet (l/s)

A är områdets area (ha)

är områdets sammanviktade avrinningskoefficient (enhetslös)

i(tr) är nederbördsintensitenten (l/s och ha) vid varaktigheten tr (minuter)

kf är en klimatfaktor (enhetslös)

För att beräkna planområdets totala sammanviktade avrinningskoefficient och

reducerade avrinningsyta i StormTac, har ytorna inom fastigheten kategoriserats

utifrån markanvändning enligt tabell 1 och figur 7.

Tabell 1. Avrinningskoefficienter () och area per markanvändning (ha) uppdelat i delområden

för befintlig situation och situationen efter exploatering samt reducerad avrinningsyta (hared).

Markanvändning Befintlig situation Efter exploatering

A1 A2 A3 Total A4 A5 A6 Total

Parkering 0,8 0,0181 0,0622 0,0803 0,0181 0,0622 0,0803

Takyta 0,9 0,0357 0,0145 0,0502 0,0357 0,0145 0,0415 0,0917

Blandat grönområde 0,1 0,0060 0,0073 0,0133 0,0060 0,0073 0,0133

Marksten med fogar 0,68 0,0024 0,0024 0,0024 0,0024

Betongplatta 0,8 0,0008 0,0008 0,0008 0,0008

Grusyta 0,4 0,0553 0,0553 0,0138 0,0138

Totalt 0,67 0,062 0,085 0,055 0,202 0,062 0,085 0,055 0,202

Red.avrinningsyta 0,050 0,067 0,022 0,14 0,050 0,067 0,049 0,17



Sida 10 (15)

Figur 7. Markanvändning av planområdet i befintlig situation och efter planerad exploatering

indelat i delområden A1-A6, vilka avgränsas med svarta linjer.

Planområdet har även delats in i delområden A1 till A6 (figur 7) baserat på

avrinningsvägar redovisade i figur 6 samt markanvändning enligt nedan:

Befintlig situation

A1: Utgör den yta där avrinning sker till fastighetens egna anslutningspunkt till

den kommunal dagvattenledningen på Fräsarvägen och den västra

parkeringsytan där avrinning sker via marken till nedströms

dagvattenbrunnar på Fräsarvägen.

A2: Parkeringsytor nordöst om befintlig byggnad och grusyta, där avrinning

främst sker via marken till tre olika dagvattenbrunnar placerade på

grannfastigheter eller på Fräsarvägen.

A3: Nedsänkt grusyta som idag antas infiltrera största delen av nederbörden.

Efter exploatering

A4: Samma som A1.

A5: Samma som A2.

A6: Förändringsyta vars flöden antas passera område A4 efter exploatering.

I beräkningarna antas att dagvattnet från den nya byggnaden leds ner från det nya

hustaket och ansluter till fastighetens egna dagvattenledning på den sydvästra sidan

av byggnaden. Detta för att dels undvika att ansluta dagvatten till grannfastigheternas

dagvattenledningar och dels för att undvika påverkan på samfällighetsytor mellan

grannfastigheterna. Markvattnet från den planerade grusytan inom

förändringsområdet antas främst infiltreras och avledas till dagvattenledning via

parkeringsytan sydväst om befintlig byggnad alternativt avrinna som ytavrinning till

Befintlig situation Efter exploatering

A6A3

A1

A2

A3

A1

A5

Parkering

Takyta

Blandat grönområde

Marksten med fogar

Betongplatta

Grusyta

A4

A6



Sida 11 (15)

dagvattenbrunn på Fräsarvägen. Detta innebär att avrinningen för yta A2 och A5 i

beräkningarna bedöms opåverkad av exploateringen.

Enligt den rationella metoden beräknas regnvaraktigheten utifrån den längsta

rinnsträckan inom ett område fram till beräkningspunkten (figur 6). Rinnsträckor för

respektive delområde redovisas i tabell 2. Flödeshastigheten för mark har angetts till

0,1 m/s inom planområdet enligt riktlinjer i Svenskt Vatten P110 (Svenskt Vatten,

2016). För ytavrinning på Fräsarvägen har flödeshastighet för ränna angetts, vilket är

0,5 m/s.

Tabell 2. Klimatfaktorer och rinnsträckor som använts per delområde för beräkningar av

dimensionerade flöden i StormTac samt beräknade sammanviktade rinnhastigheter och

dimensionerade regnvaraktigheter.

enhet A1 A2 A3 A4 A5 A6

Klimatfaktor fc 1 1 1 1,25 1,25 1,25

Rinnsträcka m 100 50 130 100 50 130

Rinnhastighet m/s 0,19 0,1 0,16 0,19 0,1 0,16

Dim. regnvaraktighet min 10 10 14 10 10 14


De dimensionerade flödena är beräknade utifrån blockregn med återkomsttider på 10,

30 och 100 år (tabell 3) för att uppskatta hur olika situationer med höga flöden kan

påverka områdets dagvattensituation. De dimensionerade flödena för den befintliga

situationen har beräknats med klimatfaktor 1,0 och för den framtida situationen 1,25.

Tabell 3. Minimikrav på återkomsttider för regn vid dimensionering av dagvattensystem enligt

riktlinjer i standard P110 från Svenskt Vatten (Svenskt Vatten, 2016)

Återkomsttid Återkomsttid för: Ansvar

10 Regn vid fylld ledning VA-huvudmannen

30 Trycklinje i marknivå VA-huvudmannen

100 Marköversvämning med skador på

byggnader

Kommunen

8.2 Flöden inom planområdet

8.2.1 Årsmedelflöden

Årsmedelflödet från planområdet beräknas öka från 990 m3/år till 1100 m3/år (tabell

4) om exploatering sker enligt antagna beräkningsgrunder.

Tabell 4. Årsmedelflöden för respektive delområde samt från den totala ytan för befintlig

situation och efter exploatering.

A1 A2 A3 Totalt A4 A5 A6 Totalt

Tot. avrinning. årsmedel m3/år 350 470 180 990 350 470 300 1100

Tot. avrinning. årsmedel l/s 0,011 0,015 0,0057 0,011 0,015 0,011




Sida 12 (15)

8.2.2 Dimensionerade flöden

De totala dimensionerade dagvattenflödena från planområdet vid 10-, 30- och 100-

årsregn, med en klimatfaktor på 1,25, uppskattas öka från 29 till 41 l/s vid 10-

årsregn, från 42 till 59 l/s vid 30-årsregn och från 63 till 88 l/s vid 100-årsregn.

De dimensionerade flödena från planområdet och med områdesindelning för den

befintliga situationen redovisas i tabell 5.

Tabell 5. Dimensionerade flöden med återkomsttiderna 10, 30 och 100 år för respektive

delområde och för hela planområdet.

8.3 Inflöden från externt område

8.3.1 Årsmedelflöden

Den totala årsmedelavrinningen från det externa området (ytor på fastighet Svarven

25), som bedöms avrinna via grundvatten och ytvatten till planområdet, uppskattas i

den befintliga situationen uppgå till 510 m3/år.

8.3.2 Dimensionerade flöden

Det dimensionerade flödet från det externa området vid återkomsttiden 10, 30 och

100 år redovisas i tabell 6.

Tabell 6. Dimensionerade flöden med återkomsttiderna 10, 30 och 100 år för det externa

området, där klimatfaktor 1,0 har använts för befintlig situation och 1,25 för framtida situation.

Klimatfaktor 1,0 Klimatfaktor 1,25

Dimensionerande flöde 10 år l/s 14 18



8.4 Översvämningsrisker

Enligt Stockholm Vatten och Avfall får flödet från fastigheten ej öka efter

exploateringen, då kapaciteten på det kommunala dagvattennätet är dimensionerat

utifrån den befintliga situationen (Pettersson, 2018). Information om hur stor

kapaciteten är i nuläget har Geoveta fram tills upprättande av denna rapport inte fått

några uppgifter om. Det finns idag enligt Stockholm Vatten och Avlopp inga kända

problem med uppdämningar i ledningsnätet. För dagvattenhanteringen för fastighet

Svarven 11 rekommenderar Stockholm Vatten och Avlopp att Huddinge kommun

dagvattenstrategi om hållbar dagvattenhantering följs.

I en utredning av Lissmaåns avrinningsområde rapporteras att Lissmaån har problem

med översvämningar vid snösmältning och vårflod (Norconsult, 2017).

Översvämningsriskerna är som störst i omgivningen nedströms Lissmaån, då vattnet

har svårt att naturligt rinna vidare och vid trummor under vägarna på flertal ställen

längs Lissmaån. Planområdet inom denna utredning har inte påvisats vara orsaken

för dessa översvämningar. Simuleringar för 100 årsflöden har visat att Lissmaån har

stor risk att översvämmas så att närliggande fastigheter kan komma att påverkas.



Sida 13 (15)

Planområdet för denna dagvattenutredning är dock inte i riskzonen för

översvämningar vid stigande vattennivåer av närliggande sjöar och vattendrag, då

planområdet är beläget på en höjd. Inom planområdet finns det risk att det nordvästra

hörnet av planområdet efter exploatering kan få ökade vattenmängder vid skyfall från

inströmningsområdet i det nordvästra hörnet av fastigheten. Med hjälp av

fördröjningsåtgärder som exempelvis makadammagasin kan området mellan

bergsväggen till fastighet Svarven 25 och den nya byggnaden undvikas att bli ett

instängt område.

9 FÖRDRÖJNINGSBEHOV

Då förändringar av planområdet endast antas ske av område A3 (efter exploatering

A6) har fördröjningsbehovet beräknats för denna yta för att klara av att omhänderta

de ökade flödena. Fördröjningsbehovet har beräknats med antagandet att det

dimensionerade flödet för den befintliga situationen vid regn med återkomsttid på 10

år ska vara tillåten för avtappning till kommunala avloppsledningar i framtiden.

Beräkning av erforderlig magasinvolym har dock beräknats för regn med återkomst

30 år för att säkerställa att vatten kan fördröjas inom fastigheten vid en sådan

situation. Dessa beräkningar har utförts med hjälp av excelmodellen bilaga 10.6a i

Svenskt Vatten P110 (Svenskt Vatten, 2018) för förändringsområdet (A3 och A6)

och externt inflödesområde (figur 6). Ingångsdata som använts och erforderliga

magasinsvolymer redovisas i tabell 7.

Tabell 7. Beräknade erfordelig magasinsvolymer (m3) för förändringsområdet (delområde A3

och A6) och för uppskattat externt inflöde till förändringsområdet samt indata för beräkningar

i Svenskt Vattens beräkningsmodell (Svenskt Vatten, 2018).

Förändringsområde Externt

Befintlig situation Framtida situation inflödesområde

Återkomsttid år 10 30 10 30 10 30

Reducerad area hared 0,022 0,049 0,049 0,063 0,063

Dimensionerat flöde l/s 4,2 6,1 14 21

Regnvaraktighet min 14 14 10 10

Specifik avtappning* l l/s ha-1red 86 124 222 333

Rinntid min

Klimatfaktor enhetslös 1,25 1,25 1,25 1,25

Återkomsttid månader 120 360 120 360

Erforderlig magasinsvolym 4 6 1 1

* dimensionerat flöde för befintlig situation/reducerad area för framtida situation



Sida 14 (15)

10 FÖRORENINGAR I DAGVATTNET

Föroreningsbelastningen inom planområdet har beräknats med StormTac utifrån

schablonvärden för olika typer av markanvändning som återfinns i programmet.

Beräkningarna har gjorts enligt tre olika scenarier:

o befintlig situation utan rening,

o efter exploatering utan rening och

o efter exploatering med rening (kapitel 11).

De reningsanläggningar som använts i beräkningarna är en växtbädd som är tänkt att

samla upp vatten från stuprör från den nya byggnadens tak och ett makadammagasin

med kompletterande filter som dimensionerats till 30 mm regndjup. Dessa

reningslösningar är tänkta att placeras på den sydvästra sidan om den nya

tillbyggnaden.

Den årliga föroreningsbelastningen från hela planområdet och förändringen i

föroreningsmängden utan och med rening för den framtida situationen redovisas i

tabell 8. I tabell 9 redovisas föroreningshalter för respektive delområde och för hela

planområdet i jämförelse med riktvärden.

Om rening sker med växtbädd och makadammagasin kan de totala

föroreningshalterna från planområdet minskas för samtliga ämnen (tabell 9). Den

totala föroreningsbelastningen per år från dagvatten och basflöde kan med föreslagna

anläggningar minskas eller förbli oförändrade för alla ämnen förutom fosfor, krom,

nickel och olja. Fosfor förväntas öka med 6%, krom och nickel med 1% och olja med

5%. Dessa ökningar kan dock anses som försumbara då schablonhalterna i

programmet StormTac, vilka har använts för att beräkna föroreningsbelastningen

från planområdet, i jämförelse med resultaten från de beräknade värdena har

betydligt högre osäkerheter. För samtliga ämnen är varianskoefficienten i

schablonvärdena, det vill säga standardavvikelse genom det absoluta medelvärdet,

högre än 32% för de sorters markanvändningar som använts i beräkningarna.

Vid jämförelser av föroreningskoncentrationer med riktvärden (Dagvatten 1M,

Riktvärdesgruppen, Stockholm, 2009) ligger samtliga koncentrationer under

riktvärdena för den del av planområdet som förändras, dvs A3 och A6.

De ytor som står för majoriteten av föroreningsbelastningen från planområdet, både

före och efter exploateringen, är området till nordost om byggnaden (A2 och A5).

Stora delar av detta område är gemensamhetsanläggning som fungerar som infart till

parkeringar och genomfart till flera fastigheter, vilket är orsaken till att detta område

står för störst föroreningsmängd. Det finns även krav på fastighetsägaren att

parkeringsplatser ska finnas i området, för att undvika parkering på Fräsarvägen.

Föroreningsbelastningen från område A2 och A5 bedöms dock inte förändras av

planerad exploateringen av planområdet (tabell 9) och en omläggning av de

befintliga dagvattennäten inom detta område bedöms medföra ett orimligt stort

ingrepp.



Sida 11 (15)

Tabell 8. Totala föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) i kg/år från planområdet utan och med rening samt procentuell förändring för utan och

med rening.

P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP

Befintlig situation utan rening 0,080 1,4 0,014 0,022 0,076 0,0005 0,008 0,0081 0,000027 71 0,37 0,0019 0,000031

Efter exploatering utan rening 0,097 1,6 0,015 0,023 0,08 0,0006 0,0088 0,0091 0,000025 76 0,36 0,0018 0,000032

Efter exploatering med rening 0,085 1,4 0,014 0,021 0,073 0,0005 0,0081 0,0082 0,000025 71 0,39 0,0017 0,000031

Förändring utan rening (%) 18 13 7 4 5 29 9 11 -8 7 -3 -6 3

Förändring med rening (%) 6 0 0 -5 -4 0 1 1 -8 0 5 -12 0

Tabell 9. Summa föroreningshalter (µg/l) för befintlig situation och situationen efter exploatering med rening av område A6. Fetmarkerad text

visar halter som överskrider riktvärden (Dagvatten 1M, Riktvärdesgruppen, Stockholm, 2009).

P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP

Befintlig situation utan rening A1 87 1500 10 17 59 0,61 6,8 7,1 0,017 56 000 240 1,3 0,023

A2 92 1200 22 31 110 0,47 12 12 0,038 110 000 590 2,6 0,046

A3 37 1800 1,8 10 28 0,091 0,89 0,88 0,015 7800 86 1,3 0,0078

Total 80 1400 14 22 77 0,45 8 8,2 0,027 72 000 380 1,9 0,031

Efter exploatering med rening A4 87 1500 10 17 59 0,61 6,8 7,1 0,017 56 000 240 1,3 0,023

A5 92 1200 22 31 110 0,47 12 12 0,038 110 000 590 2,6 0,046

A6 41 880 0,29 3 5 0,058 0,94 1 0,003 5400 100 0,081 0,005

Total 77 1221 13 19 66 0,4 7,3 7,4 0,022 64 239 349 1,5 0,028

Riktvärden 160 2000 8 18 75 0,4 10 15 0,03 40 000 400 0,03



Sida 12 (15)

11 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING

Förändringarna inom planområdet innebär att takytorna näst intill fördubblas och

öppna grusytor minskar. För att undvika att ytterligare påverka grannfastigheters

dagvattennät och påverka områden som idag är gemensamhetsanläggningar

rekommenderas att flöden från område A6 leds till fastighetens egna

dagvattenledning och via parkeringsområdet på västra sidan av befintlig byggnad

Detta skulle kunna utföras genom att hängrännor på den nya byggnaden lutas mot

sydväst.

Växtbäddar och makadammagasin är generellt sätt bra lösningar för både fördröjning

och rening av dagvatten. Geoveta föreslår att stuprören från den nya tillbyggnaden

leds ner till upphöjda växtbäddar för att maximera rening av nederbörd som avrinner

från den nya takytan (figur 8 och 9).

Figur 8. Exempel på växtbäddar för omhändertagande av takvatten.

Figur 9. Exempelskiss för växtbädd från StormTac.



Sida 13 (15)

För att ytterligare fördröja vatten från de öppna ytorna på den sydvästra sidan av

tillbyggnaden och eventuellt flöden av vatten från uppströms avrinningsområde,

rekommenderas att makadammagasin kopplas ihop med växtbäddar och anläggs

nedströms inom förändringsområdet A6 (figur 10). Detta magasin kan i sin tur

anslutas till den befintliga dagvattenledningen som därefter ansluter till det

kommunala dagvattennätet.

Figur 10. Principskiss för makadammagasin från programmet StormTac.

Ett makadammagasin med volym på minst 13 m3 för hela konstruktionen har

beräknats som erforderligt för fördröjning av dagvattnet från förändringsområdet vid

ett 10-årsregn. Ett makadammagasin rekommenderas dock att anpassas för den

erforderliga magasinsvolymen som beräknats för 30-årsregn. Ett makadammagasin

kan konstrueras på olika sätt, bland annat med filteranläggningar för ytterligare

reningsförmåga (SVOA, 2018a). För att uppnå den reningsgraden som redovisats

inom denna dagvattenutredning rekommenderas att makadammagasinet kompletteras

med en filteranläggning. Detta kan dessutom öka magasinets livslängd genom att

undvika igensättning av partiklar.

Då makadammagasinet i sig själv inte ger en fullgod rening enligt beräkningarna i

StormTac, rekommenderas även att växtbäddar med total yta på minst 2 m2 anläggs

för ytterligare rening. Förutom fördröjning och rening av vatten från de nya takytorna

kan en sådan lösning även ge positiv estetisk effekt.

För att undvika skador på byggnader vid 100-årsregn rekommenderas även

höjdsättning av den nya byggnaden med ett fall på minst 1:20 på mark från byggnad,

för att vatten kan ledas ned till lägre partier.

12 ÖVRIGT

Utifrån platsbesök bedöms det inte förekomma några vandringleder för

vattenlevande djur som riskerar att komma i konflikt med den föreslagna lösningen.



Sida 14 (15)

13 REFERENSER

13.1 Otryckta källor

Pettersson, Lisa (2018), Projektingenjör, Stockholm Vatten och Avfall. Status om

befintlig ledningnät samt svar på frågor om fördröjningsbehov,

epostkonversation, 2018-02-06.

13.2 Tryckta källor

Norconsult (2017) Lissmaån Utredning av Lissmaåns avrinningsområde,

sjösänkningsföretag och framtida dagvattenhantering, Norconsult AB, 2017-

09-06.

Svenskt Vatten (2016). Avledning av dag-, drän och spillvatten – Funktionskrav,

hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppsystem, Svenskt

Vatten AB, publikation P110, utgåva 1, januari 2016, Stockholm, ISSN

nr:1651–4947.

13.3 Elektroniska dokument

Huddinge Kommun (2013), Dagvattenstrategi för Huddinge kommun – antagen av

kommunfullmäktige 2013-03-04, Diarienr MN 2007–655. URL:

https://www.huddinge.se/globalassets/_gemensamma/styrdokument-

overgripande/strategi/dagvattenstrategi (2018-01-30)

Huddinge kommun (2017). Checklista dagvattenutredning. Huddinge kommun.

URL: https://www.huddinge.se/globalassets/stadsplanering-och-trafik/for-dig-

som-utforare/checklista-stor-dvnutredning-konsult-slutgiltig.pdf (2018-01-30)

Huddinge kommun (2018) Huddinge Webbkarta

Länsstyrelsen (2018a) Karta Östra Mälarens vattenskyddsområde, Länsstyrelsen

Stockholm. URL:

http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-

klimat/vatten-och-vattenanvandning/vattenskyddsomraden/karta-ostra-

malaren-vattenskyddsomrade.pdf

Länsstyrelsen (2018b) Markavvattning, Länsstyrelsen Stockholm. URL:

http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och-

vattenanvandning/Pages/regler-om-diken.aspx

SGU (2018). SGU kartvisare – brunnar. URL

https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-brunnar.html

SMHI (2018). SMHI vattenwebb Mynnar i Drevviken. URL:

https://vattenwebb.smhi.se/modelarea/

SVOA (2018). Avsättningsmagasin. Stockholm Vatten och avlopp URL:

http://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/avmag_h.p

df

Svenskt Vatten (2018). P110 bilaga 10 6a MS Excel. URL:

http://www.svensktvatten.se/vattentjanster/rornat-och-klimat/klimat-och-

dagvatten/berakningstips-p110/ (2018-02-30)

SVOA (2018a) Maka

http://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/md_h.pdf



Sida 15 (15)

VISS (2018a) VattenInformationsSystemSverige. Länsstyrelsen. Lissmaån. URL:

http://viss.lansstyrelsen.se/Stations.aspx?stationEUID=SE656633-163348

(2018-02-20)

VISS (2018b) VattenInformationsSystemSverige. Länsstyrelsen. Drevviken. URL:

http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA27714985

14 BILAGOR

Bilaga 1: Sanitetsritningar för planområdet

Bilaga 1 Geoveta 230 613 DVU Svaren 11

Dagvattenutredning fastigheten Svarven 11, Länna, …¥r av metamorfa intrusiv innehållande...

Documents

Transcript of Dagvattenutredning fastigheten Svarven 11, Länna, …¥r av metamorfa intrusiv innehållande...