Dag Johansson
Transcript of Dag Johansson
Föreställningar&uppfattningar om vad
stad respektive industri är för något.
Perspektiv från Norrköping
Dag Johansson
2011-10-13
Tre faser
Globaliseringens första skede
”Parantesen”
Globaliseringens andra skede
(Kaj-Ove Pedersen CBS)
Nästa steg kopplat till
fossilerans slut?
Parallella skeenden
Globaliseringens produktion
syns i Norrköping
Kunskapsstaden nyttjar den
gamla industrimiljön i en ny
”blandstad”
Norrköping som kunskapsstad
1. Den modernistiskt programmerade staden beskrivs i
rationella kvantifierade termer. Kunskapsstaden är istället
mångtydigt, komplex med stadsrum som är
gränsöverskridande och ger möjlighet till mötesplatser som
inte ensidigt kontrolleras av en part.
Kunskapsstad ?
2. Den är också en blandstad med många olika funktioner och
fäster mycket stor vikt vid stadslivet. Planeringsmässigt fäster
också kunskapsstaden mer vikt vid de små stadsrummen och
småskaliga områden.
Kunskapsstad !
3. Värderingar som tolerans och öppenhet blir viktigare och
städer som kan ge plats för mångfald och olikheter drar till sig
kreativa innovatörer som i sig föder nya projekt och företag.
(Norrköping har sedan 2010 varit medlem i nätverket Nordic City Network där
ett arbete och utbyte sker runt frågan om hur ”Kunskapsstaden” kan
utvecklas.)
Vilken bild ger vi?
Bra exempel . . . . stegvisa förändring. .?
Vi har stegvis förvandlat
industrilandskapet
Norra Sorgenfri i Malmö
Inre Hamnen i Karlstad
• Kafferosteri mitt i stan
• Ligger kvar trots
transformation runtomkring
• ….men planeringsproblem
för ca 10 år sedan
Planeringsparadigmet
”Mer blandad stad med ett rikt stadsliv.
Den täta staden kan också bli en mer funktionsblandad stad. Det kan åstadkommas genom att komplettera med funktioner som saknas, exempelvis arbetsplatser i bostadsområden. Den täta staden ska byggas med flexibilitet, multifunktion och yteffektivitet som ledstjärnor.”
(Ur Översiktsplan för Malmö 2012
Samrådsunderlag/planstrategi)
Problem paradigm - verklighet
Blandstad
Blandtrafik
Värna verksamheter vid
förändring
Globala transporter
(Holländska blomsterbilar)
Trafikparadigmet lever
separat
Fortsatt slentrianplanering,
främst på detaljnivå
Många många många hinder
Ekonomisk
slentrianrationalitet
Hinder
Sektorernas regelverk
Samordning mellan
sektorerna (staten)
Reglerna blir bara fler och fler
Reglerna har supporters
Helhetspolitiker har det svårt
Många beslutsfattare fast i
uppdelningen/zoneringen
Få urbana politiker?
Accepterar boende i en
omvandlad miljö
verksamhet/industri?
Ökar det värdet i en
ekonomiserad tillvaro ?
Kan vi hålla kvar kontrasten?