da pr nt itan ii by rn m i under R~ICIIY lm A~ ELISABETH TAMMTIDEVARVET N:r II: 1930 Stoekhol ma...

6
TIDEVARVET N:r II: 1930 Stoekhol ma Arbetarek0.c man bidc 6 - den 11 .nordnt nt itan api<iiai& pr Aditorim mol bröd16 rdyrlnfi hrödför $amring och itlrpt socker de tö- höllos: av Frökm Elis, beth Timm om Jordbritir. UI- veckling .J iider *ami. och nya liandira Ilsformer. vilket lm pvei i M helbu i Tidmrt -I .I h. Ander, Orne om Polifiit pitentmccticin. Ta vilk* n hop py fl Itertommr ' Dr, Gumhild Ber*h, a f i ~ bok om Modern i , . lienik liffe ratnr d u av ~1.1 WPIL~~S undcc mhnkeo En okĂ€nd "Ă€r id - .. ,,: ,~~'~mo;~,:,~;nl~"d~ >rmlde ., irkitCk, Wallinder i K s. B ,iu sillu fm a lit- mnik a 2 dm du ktdsp~ tiken i Bladen Wtea . a~~,':.w~~f:",~mm~ dinhmoch- LLaze hor1sont.r ; .k.tf M inimurit. odi uppi- . , -, Ordinarie veckovaktm har t&t Vad har hĂ€nt? sig ledigt och rest Pa landet, var. för det blev X-Ray som PI 161. dag forniddag gick UPP PA ritsdagsliktarea Sockerdebatten skdie g i av stapeln och di tmd- de mm, art dörn- tidningodebaner, an andarna skul- le drabba samman. Men der _.. I~___*_..A_ -~ Auditorium Ar 1990 nr da Ii d3 Pm-. m timeui etn>omisi. qdrunim skulk pr Mrju mdcr D-di cpia Alm ckria ii by *it rn hogkonjunkrur lbr pmb rianimm, m Licdail i pmrmlmuli~ upnntinii plitik. Under dm nu pc Oradc intemtianiih tultlrCd~ltml~c~ sen konsmeridc, an R~ICIIY i -&Ii 16, m majtir tullld dvb I in Mji .im tilllmunr. JORDBR~~TS UT.VI$CK,LING , under gamla och nya/ Ă€ganderĂ€tisformeii A~ ELISABETH TAMM rm Ir med lnlk mm #Ed nmi, htliprn hrr d m tid kOmmi4 var f ö r d 'för Ă€gandenn. .Mar- -inte? Dm fdgan var föranal .för w, - vet in du t m uidömt nĂ€r det allmĂ€nna intresset samlar kerna omkring vaf allmĂ€nning. olika meningar, men slui~igen lyc. ah 1-W '*m Mm e dn. mm sig kring jordfragul Allas upp Efter hand lade bralaget sig till kader kyrkan genomdriva hanr mm *NU kn1' Och m& ' t ~ ly'Q 'Ir mĂ€rksamhel Ă€r riktad pĂ€ jordbni- med anirrĂ€nsande skogs. och hag. likstĂ€llighet med sjĂ€lvĂ€gande och E :;FndTc- h<r nccn ket. Men det Ă€r ett scnomzaen- mark, det blev byplagets allmĂ€n. att de xsom bo p i allminningr- de d a g bos dem, som tala om ning. DĂ€r bortom.lĂ€g den stora jord och taga son efter fader ske ~nfrl(k~ och &be h klnn jordbrukets nödlĂ€ge att de skil- allmĂ€nningm, som plltj&,,t var in. la kallas bönder och ej landbori. 1 Ichndc för rfu cumpia. plkik. Dn dn detta i & ijwa fĂ€rger. Och g e n %egendom. Men b&lkning. visserligen kunde hĂ€r spela in ligger Upnick öm rum- hlcn det under den stora diskussionen om en ökadep och odlingarna utvid- att endast bönderna (utom i un- lin'' ju dack uinu i '" rir1drl'1 "I- de atgĂ€rder samhĂ€llet skall vidta. gadc.. landet delades upp i hĂ€. dantagrfall) vom skyldiga an ge ~ ~ ~ d ~ m & ? ? ~ ~ ~ $ ~ F för an bringa hjĂ€lp bör def rader och landskap rom avgrĂ€n. buvudtionde till kyrkan, men be. It ..bua dir a db pm DC m aven be&=, om inte orra. sadm f h varandk. Sa lhgt slĂ€mmelren godtogs i alla fall och hur &ii de AP mominddöm dr- kerna Ă€r0 av mera d j u p s a - hade utvecklingen kommit, nĂ€rde blev gĂ€llande. med i ug"isn Y en hinkmdr i~lm ende art Ă€n att de kunna d a landskapslag- nedrkrc de "n' I i I If Ă€ I I i g a bidrag. i VĂ€rtpötalagen. att nybypgare jord. Dc ha förĂ€ndrats under ut- rnmtidLnr id& - ,ck* p dg Hur har det nuvarande lĂ€m fmgo rĂ€tt till I. k. intaga pĂ€ all- udingens lopp. men de ha be. "(101 tuap msd & . W-S OJ - UPPtAtt? Har det uteslutande mĂ€nningama. som humen tillhör- varats. det Ă€r dm n bygga Pa, &u- dr framkallats av vĂ€der och vind och de hĂ€raderna (eller landskapen). och rĂŒnlin~em för jordĂ€gaandc utl;indsk spannmal. dumping m. De fingo odla UPP ett visor om- rĂ€ttens natur ha medvetet eller I fl* d Ln sadm ''. @ m. sidantl Jordbruket Ă€r ber& d d e och erhölla Ă€rftlig besittning, omedvetet utforman dter den upp A<iditmum Repm .Ni1wJ'i* ende av sin produktion Mm pm rĂ€tt till sina ny&lingar. Den kurr fattningen, an brukande bör ge ~dc~~%&d~~?/ 3 dukrianen Ă€r beroende av de for- de odaa fördjas med svin och besinnin&4n. Men jordĂ€gande ummULL.uat. Dock gjorde dm 16- aa - m&ecan - pYt di- der dqspEiLLr 10- dĂ€rför att beröra det omdder. annan odaljord. fast föMljning. inrkrĂ€nkninp och cn rĂ€tt an hida :g,2rrn2 ~~~~~~~~ 2 Jag Par tillbaka till den tid, dd en bara omfattade besinningrrĂ€t- det allmĂ€nna3 intresse i avseen. ~"~ ,,:yaiinsa O-U som at~~aii~rat vira förfider började odla jor. ten. byggnaderna och det arbete de pĂ€ jorden vare sig den menig- en Iitent kni. Den hinger -mitim ofipt Mm icke h K~ mm m.n sc~ en sdfz Hon Ă€r jmdcns fönwm mvt ikuld.ltming, ufnpning och nilhivil s För ulr del m' 6 fdnl+r in om mm iinikm iIr mfmsom.nrran,pmm Las och berin;a. Jag dlram ml skulk da rafnbbi%i flmt s-03 den i Sveriges land. De bosatte som nedlagts pĂ€ jorden. or d- het som representerat det allman. med fdr hw jmdGm'Cn ah onkik sig först i byalag och jorden de dan jord erlade$ f. t &ri&skyld. na Utgjort, ay haradet, Stptcn el. b-katrning. m- bmw d+W' i Lm odlade upp blev byalagets ge Var da den E. k. allmĂ€nningskar- ler samhĂ€llet. Vi kunna Ă€ven tala ":g ~ ~ ~ ~ mensamma egendom. Endast den len a n betrakta 50m Ă€irare eller ~~~ ~~ ~ I Detta var de ursprungliga for- ning, mm 'rot' de'a nlJa Ilta sig avfĂ€rdas genom "os. DĂ€r framgĂ€r kanske tydligaarr merna för att bruka och besima $ $~$~,g~~ G2d '" mer under Alka inr4-n $4. hni. ui<hirir ...- Air 4,- -. i.,--, rĂ€ttenE -(ur har ocu a(,tid im inbibi- IMhi T- m - (Forts. A sid. 6.) r 1 b * a d IB **d K Borde da inte alls. Kamtam VP tomma till laagr A... ,i A .... Vai och en talte meEt för nig duv, Under cti möte om rcligiw, i dema kaut som & ocM iick förnekar icke sjĂ€lv in den vill ut* och fl höde vad de =dra sade. fÖrfÖlidPema i Rpsland pĂ€ SN.1 Un mordiska d o a rota religionen. Den förnekar ic. Mac Donald har yttrat Sig aver. ke heller an den berlutat sig för Le ga- Dcr enda 5om intresserade ?kom bestĂ€mda lvivel om an vi raskande tydligt ö- &&al. an sĂ€na en kortare frist för Gul vu cn teknisk Mk: Hur ocb nĂ€r I VĂ€stniroW ha en riktig bild av ten i de uppgifter vi f a i~c ny- existens Ă€n som frĂ€n början var rhille h~$ern r>cb bonddö~~un- vad som sker. En dinsk journalist heter som komma f d n ~ ip. Mr meningen. Detta hĂ€naer munan reagerade mol detta och yttrade: man icke tro förr Ă€n de blivit med det feberalttiga tempo som ~ r ~ ~ ~ ~ ~ l ~ ~ v ~ ~ ~ ~ ~ n f W>m hela vĂ€rldspreoscn enstĂ€m- konnollender, rĂ€per han. Frank. överhuvud nu rider i Ryssland. ~ef, iom hide mhĂ€ngare bĂ€de migt skulle iiuga, sa Ă€r det en funer Zeitung utirycker sip Ă€nnu Förut hette det: efter 1938 ingen bluid rocinldmokrater och frisin Pmssrek~rkt mycket inlrcssant f& mera rakt pa 5ak: . ~ i ~ Ă€r den Gud mera. Nu skall han vara Det Ă€r gi. nade. Förra Aret var högern stand. refeeken' iktig nb ville inte ga pĂ€ rubveo- Hur kan u> immalist i d i i pĂ€ Bukarest och Kovno som god arr vet att detta betyder hansynslö- fron SocLernĂ€ringen fick nöja lig den id& att det skulle stöta pĂ€ dra mh tredje.. sĂ€ger tidningen. sam AtgĂ€rder. Man IĂ€r icke Van med det tulirkydd den redan ba. pmsstekniska svarigheter an ljw De anförda auktoriteterna, Mar mildare mot bow=n= Gud Ă€n de, FöUden borde ha blivit starkt .. Det firn inga tekniska svi. Donald och Frankfurter Zeitung mol nAgon 8%' den nyP ord& reducerad sockeradling. Men Iik. ngheter för pmsen. ej heller den ha emellertid varken förnekat Sov- genr moisthdare. H>m kaninema i gamla fcstamen. na. Under vĂ€rldskriget Mm allt medan man bombar- tet sĂ€g=as idissla i hemlighct, rA lĂ€ra betodlarna fortsatt med sin hemlighet. To dalin bsitta. lhma bl". ro erna aramasows r o ep Man visiite tydligen hur det rlrul. dentersamfundet i Köknhamn fö. s t ö n a Iopnlabfikem i Europa med avklarad dan 1932. genom- jet, religionsfientlighet eller för. gick presw en avslutande kurs svarat den. Vad mera Ă€r: Soviel (Forts. I sid. 5.) förlwtbnngande nĂ€ring ock& i jordlgin darlrtens mu?, i n+ mm epringtr hdi igdcrairmi lw ~ ~ t t D ~ ~ ~ ~ t "E,: ~~~~~~ dom. wclg aofloi, konsivert hindjur, vandill, oljdm4ghuer dkx vĂ€rdrprp p'. Ik Md. tahm iomplmondo .y me^^ m& ?id. i blirr det denar: tuilliydd och undmod ir Iihydig med fd*k bokfönng. Om a alf* g" med 'Öc. i"s'' knn m0 möjĂŒm "pp.t.'"'^ i.'s. .Em mmm att ' ö . 1 . L i . mlir<iru. " Ahö- h i e Unn* in del t hYcke' mĂ€Mkli@ "' uPP'kju'a IM u en frmC1.C ut n etl nioriayler i rmig .N11e ar 'O' det pn ej e och nu dcn nndlUurri' sakm viade 'la hi,Cime med mlngz cxmpi. Oilpn- tioaen p, hmom OrM stsmlig "?* tililiLa under dehtten .n ah - Pldluee keru m=n . n dp. er yw w tdd Men Svnieer bĂ€sta jord &te ju fP sin understöd Och det fick des: dm gamla nillen och ninub. vcntion, summa nĂ€ra 22 millioner kronor. Undra ~4 att riksdagen nr föga munter. Regeringen. rom mest I-t med sin frĂ€nvan. Uppmbam.de sig al sdningm, lutade huvudena i hĂ€nderna - det gör regeringen nĂ€r dc1 Ă€r I& hgt i riksdagen - och liter oh* baget g& över sig. X-Ray. - i ~n m~ h mit m.8~ an ah I& dm pubEk .om fylldc Audiwium et *Y m msm vakm isrnund publik huwdutligen klendc at' ni. @ udra arkam Ni y>m iiiiid im!- mendi d m Mark S1 dnp Iii. Lga mdkta i gar humr i inblluh Mrn lullc bin vclot bi deras h r b i a hld Irntbdol*ningm dir ock& Dai .om lio dem naiurSg. d g i n i adarm ocb vĂ€nd -dom. De I in e L

Transcript of da pr nt itan ii by rn m i under R~ICIIY lm A~ ELISABETH TAMMTIDEVARVET N:r II: 1930 Stoekhol ma...

Page 1: da pr nt itan ii by rn m i under R~ICIIY lm A~ ELISABETH TAMMTIDEVARVET N:r II: 1930 Stoekhol ma Arbetarek0.c man bidc 6- den 11 .nordnt nt itan api

TIDEVARVET N:r I I : 1930

S t o e k h o l ma Arbetarek0.c man bidc 6- den 11 .nordnt nt itan api<iiai& pr Aditorim mol b r ö d 1 6 r d y r l n f i h r ö d f ö r $ a m r i n g o c h i t l r p t s o c k e r

de tö- höllos: av Frökm E l i s , beth T i m m om J o r d b r i t i r . UI- v e c k l i n g .J iider * ami . o c h n y a l i a n d i r a I l s f o r m e r . vilket lm pvei i M helbu i T i d m r t -I .I h. A n d e r , O r n e om P o l i f i i t pitentmccticin. Ta vilk* n hop py f l Itertommr

' Dr, G u m h i l d Be r *h , a f i ~ bok om M o d e r n i,. l ien ik l i f f e r a t n r d u av ~ 1 . 1 W P I L ~ ~ S undcc mhnkeo En o k À n d "Àr id - .. ,,: , ~ ~ ' ~ m o ; ~ , : , ~ ; n l ~ " d ~ >rmlde ., i r k i t C k , Wallinder i K s. B ,iu sillu fm a lit- mnik a 2 dm du k t d s p ~ tiken i Bladen Wtea . a ~ ~ , ' : . w ~ ~ f : " , ~ m m ~ dinhmoch-

LLaze hor1sont.r ;

.k . t f M inimurit. odi uppi-

. , - ,

Ordinarie veckovaktm har t&t

Vad har hÀnt? sig ledigt och rest Pa landet, var. för det blev X-Ray som PI 161. dag forniddag gick UPP PA ritsdagsliktarea Sockerdebatten skdie g i av stapeln och d i tmd- de mm, art dörn- tidningodebaner, an andarna skul- le drabba samman. Men der

_.. I~___ * _ . .A_ -~

Auditorium

Ar 1990 nr da Ii d3 Pm-. m timeui etn>omisi. qdrunim skulk pr Mrju mdcr D-di cpia Alm ckria ii by *it rn hogkonjunkrur lbr pmb rianimm, m Licdail i p m r m l m u l i ~ upnntinii plitik. Under dm nu pc Oradc intemtianiih tultlrCd~ltml~c~ sen konsmeridc, an R~ICIIY i -&Ii 16, m majtir t u l l l d d v b I in Mji .im tilllmunr.

J O R D B R ~ ~ T S UT.VI$CK,LING

,

under gamla och nya/ ÀganderÀtisformeii

A~ ELISABETH TAMM rm Ir med lnlk mm #Ed nmi,

htliprn hrr d m tid kOmmi4 var f ö r d 'för Àgandenn. .Mar- -inte? Dm fdgan var föranal .för w, - vet in du t m uidömt nÀr det allmÀnna intresset samlar kerna omkring vaf allmÀnning. olika meningar, men slui~igen lyc. a h 1-W '*m Mm e dn. mm

sig kring jordfragul Allas upp Efter hand lade bralaget sig till kader kyrkan genomdriva hanr mm *NU kn1' Och m& 't~ ly'Q 'Ir

mÀrksamhel Àr riktad pÀ jordbni- med anirrÀnsande skogs. och hag. likstÀllighet med sjÀlvÀgande och E :;FndTc- h<r nccn ket. Men det Àr ett scnomzaen- mark, det blev byplagets allmÀn. att de xsom bo p i allminningr- de d a g bos dem, som tala om ning. DÀr bortom.lÀg den stora jord och taga son efter fader ske ~ n f r l ( k ~ och &be h k l n n jordbrukets nödlÀge att de skil- allmÀnningm, som plltj&,,t var in. la kallas bönder och ej landbori. 1 I c h n d c för rfu cumpia. plkik. Dn d n detta i & ijwa fÀrger. Och g e n % egendom. Men b&lkning. visserligen kunde hÀr spela in ligger Upnick ö m rum- hlcn det

under den stora diskussionen om en ökadep och odlingarna utvid- att endast bönderna (utom i un- lin'' ju dack uinu i '" rir1drl'1 "I-

de atgÀrder samhÀllet skall vidta. gadc.. landet delades upp i hÀ. dantagrfall) vom skyldiga an ge ~ ~ ~ d ~ m & ? ? ~ ~ ~ $ ~ $ m ~ ~ F för an bringa hjÀlp bör def rader och landskap rom avgrÀn. buvudtionde till kyrkan, men be. It ..bua dir a d b pm DC m aven be&=, om i n te orra. sadm f h varandk. Sa lhgt slÀmmelren godtogs i alla fall och hur &ii de AP mominddöm dr- k e r n a Àr0 a v m e r a d j u p s a - hade utvecklingen kommit, nÀrde blev gÀllande. med i ug"isn Y en hinkmdr i ~ l m

e n d e a r t À n a t t d e k u n n a d a landskapslag- nedrkrc de "n'

I i I I f À I I i g a b i d r a g . i VÀrtpötalagen. att nybypgare jord. Dc ha förÀndrats under ut- rnmtidLnr id& - ,ck* p dg

Hur har det nuvarande lĂ€m fmgo rĂ€tt till I. k. intaga pĂ€ all- ud ingens lopp. men de ha be. "(101 tuap msd &.W-S OJ - UPPtAtt? Har det uteslutande mĂ€nningama. som humen tillhör- varats. det Ă€r d m n bygga Pa, &u- dr framkallats av vĂ€der och vind och de hĂ€raderna (eller landskapen). och rĂŒnlin~em för jordĂ€gaandc utl;indsk spannmal. dumping m. De fingo odla UPP ett visor om- rĂ€ttens natur ha medvetet eller I fl* d Ln sadm ''. @

m. sidantl Jordbruket Àr ber& d d e och erhölla Àrftlig besittning, omedvetet utforman dter den upp A<iditmum Repm .Ni1wJ'i* ende av sin produktion Mm p m rÀtt till sina ny&lingar. Den kurr fattningen, an brukande bör ge ~ d c ~ ~ % & d ~ ~ ? / ~ r 3 dukrianen Àr beroende av de for- de odaa fördjas med svin och besinnin&4n. Men jordÀgande ummULL.uat. Dock gjorde dm 16-

aa- m & e c a n - pYt di- d e r dq spE iLL r 10-

dÀrför att beröra det omdder. annan odaljord. fast föMljning. inrkrÀnkninp och cn rÀtt an h i d a :g,2rrn2 ~~~~~~~~ 2 Jag Par tillbaka till den tid, dd en bara omfattade besinningrrÀt- det allmÀnna3 intresse i avseen. ~"~ ,,:yaiinsa O-U som a t ~ ~ a i i ~ r a t

vira förfider började odla jor. ten. byggnaderna och det arbete de pÀ jorden vare sig den menig- en Iitent kni. Den hinger -mitim

ofipt Mm icke h K~ mm m.n s c ~ en sdfz Hon Àr jmdcns f ö n w m mvt ikuld.ltming, ufnpning och nilhivil

s För ul r del m' 6 fdnl+r in om m m i i n i k m iIr mfmsom.nrran,pmm

Las och berin;a. Jag dlram ml skulk da rafnbbi%i flmt s-03

den i Sveriges land. De bosatte som nedlagts pÀ jorden. or d- het som representerat det allman. med fdr h w jmdGm'Cn a h onkik sig först i byalag och jorden de dan jord erlade$ f. t &ri&skyld. na Utgjort, ay haradet, Stptcn el. b-katrning. m- b m w d+W' i Lm

odlade upp blev byalagets g e Var da den E. k. allmÀnningskar- ler samhÀllet. Vi kunna Àven tala ":g ~ ~ ~ ~ ~ ~ ö ~ d ~ ~ ~ ~ ~ $ ~ ~ ~ mensamma egendom. Endast den len an betrakta 50m Àirare eller

~~~ ~~ ~

I

Detta var de ursprungliga for- ning, mm 'rot' de'a nlJa I l t a s i g a v f À r d a s g e n o m "os. DÀr framgÀr kanske tydligaarr merna för att bruka och besima $ $ ~ $ ~ , g ~ ~ G2d '"

mer under Alka inr4-n $4. hni. ui<hirir ...- Ai r 4,- -. i.,--, rÀttenE -(ur har ocu a(,tid im i n b i b i - I M h i T- m - (Forts. A sid. 6.) r 1

b * a d IB **d K Borde da inte alls. Kamtam VP

tomma till laagr A... ,i A.... Vai och en talte meEt för nig duv, Under cti möte om rcligiw, i dema kaut som & ocM iick förnekar icke sjĂ€lv in den vill ut* och fl höde vad de =dra sade. fÖr fÖl idPema i Rpsland pĂ€ SN.1 Un mordiska d o a rota religionen. Den förnekar ic.

Mac Donald har yttrat Sig aver. ke heller an den berlutat sig för Le ga- Dcr enda 5om intresserade ?kom bestÀmda lvivel om an vi raskande tydligt ö- &&al. an sÀna en kortare frist för G u l vu cn teknisk Mk: Hur ocb nÀr I VÀstniroW ha en riktig bild av ten i de uppgifter vi f a i ~ c ny- existens Àn som frÀn början var rhille h~$ern r>cb bonddö~~un- vad som sker. En dinsk journalist heter som komma fdn ~ i p . Mr meningen. Detta hÀnaer munan

reagerade mol detta och yttrade: man icke tro förr Àn de blivit med det feberalttiga tempo som ~ r ~ ~ ~ ~ ~ l ~ ~ v ~ ~ ~ ~ ~ n f W>m hela vÀrldspreoscn enstÀm- konnollender, rÀper han. Frank. överhuvud nu rider i Ryssland. ~ e f , iom hide mhÀngare bÀde migt skulle iiuga, sa Àr det en funer Zeitung utirycker sip Ànnu Förut hette det: efter 1938 ingen bluid rocinldmokrater och frisin Pmssrek~rkt mycket inlrcssant f& mera rakt pa 5ak: . ~ i ~ Àr den Gud mera. Nu skall han vara

Det Àr gi. nade. Förra Aret var högern stand. refeeken' iktig nb ville inte ga pÀ rubveo- Hur kan u> immalist i d i i pÀ Bukarest och Kovno som god arr vet att detta betyder hansynslö- fron SocLernÀringen fick nöja lig den id& att det skulle stöta pÀ dra mh tredje.. sÀger tidningen. sam AtgÀrder. Man IÀr icke Van

med det tulirkydd den redan ba. pmsstekniska svarigheter an ljw De anförda auktoriteterna, Mar mildare mot bow=n= Gud Àn de, FöUden borde ha blivit starkt .. Det firn inga tekniska svi. Donald och Frankfurter Zeitung mol nAgon 8%' den nyP ord& reducerad sockeradling. Men Iik. ngheter för pmsen. ej heller den ha emellertid varken förnekat Sov- genr moisthdare. H>m kaninema i gamla fcstamen. na. Under vÀrldskriget M m allt medan man bombar-

tet sÀg=as idissla i hemlighct, rA lÀra betodlarna fortsatt med sin

hemlighet.

To dalin bsitta. lhma bl". ro erna aramasows ro e p

Man visiite tydligen hur det rlrul. dentersamfundet i Köknhamn fö.

stöna Iopnlabfikem i Europa med avklarad d a n 1932.

genom- jet, religionsfientlighet eller för. gick p r e s w en avslutande kurs svarat den. Vad mera Àr: Soviel (Forts. I sid. 5.)

förlwtbnngande nÀring ock& i

j o r d l g i n d a r l r t e n s mu? , i n+

mm epringtr hdi igdcrairmi lw

~ ~ t t D ~ ~ ~ ~ t "E,: ~~~~~~

dom. w c l g aofloi, konsivert hindjur, v a n d i l l , oljdm4ghuer dkx vÀrdrprp p'.

Ik Md. tahm iomplmondo .y

me^^ m& ?id. i blirr det denar: tuilliydd och undmod ir Iihydig med fd*k bokfönng. Om a alf* g" med 'Öc. i"s'' knn m0 möjĂŒm "pp.t.'"'̂ i.'s. .Em mmm att 'ö.1.Li. mlir<iru. "

Ahö- h i e Unn* in del t hYcke' mÀMkli@ "' uPP'kju'a IM u en frmC1.C ut n etl nioriayler

i rmig .N11e ar 'O' det pn ej e och nu dcn nndlUurri' sakm viade 'la hi,Cime med mlngz cxmpi. Oilpn- tioaen p, hmom OrM stsmlig "?* tililiLa under dehtten .n ah - Pldluee

keru m=n .n dp. er yw w tdd

Men Svnieer bÀsta jord &te ju fP sin understöd Och det fick des: d m gamla nillen och ninub. vcntion, summa nÀra 22 millioner kronor. Undra ~4 att riksdagen n r föga munter. Regeringen. rom mest I-t med sin frÀnvan. Uppmbam.de sig a l s dn ingm, lutade huvudena i hÀnderna - det gör regeringen nÀr dc1 Àr I& hgt i riksdagen - och l i t e r oh* baget g& över sig.

X-Ray. - i

~n m~ h m i t m . 8 ~ an ah I& dm pubEk .om fylldc Audiwium et *Y m msm vakm i s r n u n d publik huwdutligen k l e n d c at' ni. @ udra arkam N i y>m iiiiid im!- mendi d m Mark S1 d n p Iii. Lga m d k t a i gar humr i inblluh Mrn l u l l c bin vclot bi deras hrbia h l d Irntbdol*ningm dir ock& Dai .om lio d e m naiurSg. d g i n i adarm ocb v À n d -dom.

De I i n e L

Page 2: da pr nt itan ii by rn m i under R~ICIIY lm A~ ELISABETH TAMMTIDEVARVET N:r II: 1930 Stoekhol ma Arbetarek0.c man bidc 6- den 11 .nordnt nt itan api

Försent. ? I Sveriges Riksdag har Ànnu

en gÀng debatterats sexualhygie- niska frÄgor av stor rÀckvidd.

Man mÄste dock frÄga sig om ej ett upprepande Är efter It av dessa ofruktbara debatter Àr till mera skada Àn nytta, dÄ resultatet ÀndÄ med Riksdagens nuvaran- de sammansÀttning Àr givet.

Riksdagens majoritet vill ej se vad som sker runt omkring oss. Riksdagens majoritet fasthÄller krampaktigt vid en lag. som pÄ det mest flagranta sÀtt trampas under fötterna. Titta i en sÄ kal- lad hÀlsovÄrdsaffÀrs skyltfönster. i fönstrets min en bukett av mord- vapen sonder, Àmnade till fos- tetfördrivning Àro lekfullt in- stuckna i en blomstervas och flan- keras runt om av mer eller min- dre otillförlitliga' preventivmedel. alla dock utlovande full »sÀker- het» Detta Àr den sexuella upp- lysning» felaktig i anda och san-

ning. som meddelas svenska fol- ket. Och den hindras ej av pre- ventivlagen.

Men nÀr det gÀller att ge fat-

tiga och sjuka mödrar vederhÀf- tiga rÄd icke endast den bru- tala tillsÀgelsen att nÀsta barn kostar Er livet sÄ reser sig preventivlagen som ett hindrande spöke!

Och fosterfördrivningen Riks- dagen Àr nöjd med att fastslÄ grundsatsen om fosterfördrivning som en principiellt. otillÄten hand- V a d gör det sedan Riksda- gen. att elÀndet snart vÀxer oss

över huvudet. Men debatterna Àro ej nyttiga. De befÀsta ytter- ligare mÀnniskornas felaktiga in- stÀllning: att upplysning i sexu- ella ting uteslutande gÀller kun- skap i preventiva medel. Foster- fördrivning visserligen principiellt förbjuden, men i realiteten bÄde lÀtt och riskfri bara man har pengar.

Skall de maktÀgande nÄgonsin vakna til l insikt om de stora krav, som ovillkorligen stÀlles pÄ den Àldre generationen i en tid som vÄr med sin skarpa brytning mel- lan gammal och ny fortplantnings- typ. Det finns ett ord som heter f ö r s e n t .

LÀngs H orisonten Kelloggpa inarbetande i För-

bundspakten tullfred pÄ tvÄ Är och en Kellogspaketens för ord. nande av tulfrÄgan - dessa tre förslag fram es av engelska de- legationen Nationernas för- bunds församling förra hösten.

Kolkonferensen har redan sam- lats och upplösts utan att ha kom- mit till nÄgra gemensamma be- slut, annat Àn i nÄgon liten de- talj rörande arbetstiden.

Tullfredskonferensen som just nu ar samlad har I dagarna bli- vit klar över att den icke kan besluta om nÄgon tullfred. Frank- rikes ombud har tydligt sagt ifrÄn,

,att hanr land icke vill vara med om nÄgon sÄdan. Det vore att stabilisera nuvarande proportioner i tulltaxor, vilket Frankrike an- ser orÀttvist. DÄ emellertid den franska avvisande hÄllningen vÀck- te förstÀmning. har Frankrike kommit med alternativa förslag bland vilka mÀrkas förslaget om ett pemanent förliknings- och skil- jedomsorgan inom folkförbundet för reglering av de olika lÀnder- nas ekonomiska skiljaktigheter. LikasÄ föreslÄr Frankrike att pla- nen om en europeisk organisa- tion av Europa utan dröjsmÄl skall utarbetas Frankrike erkÀnner teoretiskt att Europa Àr en eko- nomisk enhet. men tvekar inför att ta konsekvenserna i handling. nÀr det gÀller tullpolitik.

Arbetet att mordernisera folkför- bundspakten kan sÀgas ha haft större framgÄng Som vi veta medgav pakten tidigare rÀtt för stater inom förbundet att under vissa omstÀndigheter börja krig Man tÀnkte sig att en tvist uppsto- de som ej kunde hÀnskjutas till Fasta Domstolen i Haag, och som de tvistande parterna e. vil- le lÀmna till skiljedom. Om inte heller Folkförbundets rÄd efter ett halvt Ärs funderingar kunde enas om ett medlingsförslag medgav 'pakten sina anslutna stater rÀtt att efter Ànnu tre mÄnader börja krlg

Enligt Àndringsförslaget fÄr det icke hÀnda att medlings- och för- likningsproceduren nÄnsin avslutas och krigsmöjligthet intrÀder. RÄ- det skall helt enkelt fortsatta med sina anstrÀngningar tills dess att det lyckas Enligt det förslag som nu antogs pÄ konferensen skall rÄ- det förpliktas att pÄ den ena av de tvistande parternas önskan in. hÀmta Fasta Domstolens utlÄtan- de om konfliktens rÀttsliga inne- börd. Detta Àr viktigt dÀrför, att det just varit enhÀllighetsregeln som gett en enskild stat i rÄdet möjlighet att stoppa alla ÄtgÀrder. ilen regeln Àr nu bruten om rÄ- det förpliktas handla pÄ förslag av en part. Den enskilda statens vetorÀtt har betytt den enskilda statens oinskrÀnkta möjlighet att hÀvda sin suverÀnitet inom för- bundet. Det Àr ett tidens tecken att man börjar rucka pÄ den. NÀr den nya formuleringen kommer under debatt i parlamenten. kan man vÀnta att den nya och gamla tidens representanter komma att stöta ihop om riskerna och för- delarna av att slappa kravet pÄ enhÀlliga beslut Àven i en detalj som denna.

Intresset för Indiens vapenlösa frihetskamp nÄr oss i de förfrÄg- ningar vi mottaga om »hur det i verkligheten gÄr för Gandhi». D e som frÄga oss tro tydligen att vi sitta inne med underrÀttel- ser som ge mera Àn telegrammen frÄn London eller Delhi i dags. pressen. Visserligen ha v i indiska tidningar att hÀmta stoff ur, men det tar ju sin tid, innan de komma hit. och för de senaste dagarnas

hÀndelser fÄ Àven vi anvÀnda oss av telegrammen. Situationen Àr stadd i förvandling dag för dag, och det som skrives andra vec- kan i mars, kan komma att mot. sÀgas absolut av hÀndelserna i veckan dÀrpÄ

Den indiska frihetsrörelsen stÄr alldeles icke enad kring Gandhi. vare sig rörande hanr mÄl, full sjÀlvstÀndighet eller hanr metod. det vapenlösa upproret och boj- kotten. Andra grupper önska un- derhandla med engelsmÀnnen och sluta fred pÄ grundval av f r i lik- stÀllighet för Indien inom imperiet.

Innan Gandhi började sin kam- panj, sÀnde han ett sista erbjudan- de om fred till vice konungen. Han uppstÀllde sina fordringar i i l punkter DÀribland totalförbud (för sprit och opium). borttagan- de av saltskatten. minskande av jordskatten till hÀlften. nedskÀr- ning av militÀrbudgeten med 50 procent till en början, reduktion av de högre ÀmbetsmÀnnens lö- ner med hÀlften. skyddstull mot utlÀndska bomullsvaror, frigivande av politiska fÄngar Om dessa önskningar uppfylldes skulle han instÀllda sin kampanj.

Lord Irwin har. som man kun- de vÀnta, icke velat diskutera det- ta förslag och följden Àr den att Gandhi startat sitt planerade fri- hetstÄg Det pÄminner mycket om hans metoder frÄn Sydafrika. Han vandrar till fots frÄn sin sko- la sin Ashram till en plats 25 mil dÀrifrÄn. följd av sina anhÀn- garskaror. Hans förnÀmsta vapen ar. nu som i Sydafrika, hans och hans anhÀngares villighet att off- ra frihet och liv Förutom detta demonstrationstÄg har han orga- niserat skattestrejk inom vissa sÀr- skilt vÀl preparerade distrikt. Hans motstÄndare göra allt för att fram. hÄlla att hanr utsikter att lyckas Àro smÄ och hans politik osÀker och vacklande. i len Gandhi har i sin personliga ,makt över massor- na en tillgÄng som gör att det Àr klokast att icke rÀkna med hans företags utsikter som med vanliga politiska ledare.. HÀr kommer en mystisk kraft till. som Àr svÄr att vÀrdera

I ett tal i Lacknow under fe bruari framstÀllde Lord Irwin de alternativ som ligga framför in- dien pÄ följande sÀtt: a ena sidan fritt medlemskap i det brittiska brödraförbundet av nationer. d i r varje part med sina sÀrskilda gÄ- vor knyter samman med de andra för det helas bÀsta PÄ andra sidan fullt oberoende avslitande av de band som förenar Indien med im. periet. Det skulle betyda att nÀr anarkiens eldsvÄda förtÀrt allt den kunde. Indien slutligen skulle upp- nÄ ett tillstÄnd av bekymmersam och maktlös isolering.

Vice konungens vÀdjan till sam- manhÄllning och moderation Àr i och for sig förnuftig. Men Orien- ten stÄr för nÀrvarande mot Occi- denten i ett trots och en upprors- stamning som gör att sÄdana ord fÄ svÄrt att göra sig hörda

BÀttre lycka Àn med Indien har emellertid England haft med Egypten Ett förslag till fördrag mellan England och Egypten fö- religger nu. som ger Egypten rang som sjÀlvstÀndigt kungarike, dock förpliktat till vissa prestationer gent emot England. Den tidiga- re antibrittiska oppositionen Àr nu rid makten i Egypten, och om den gÄr med pÄ fördraget som det Àr utsikter till, synes den ang- lo-egyptiska konflikten löst enligt engelska arbetarregeringens for. sonliga linje.

De vÄldsamma översvÀmnin- gama i Sydfrankrike som förstört tusentals mÀnniskoliv och spolie- .rat landskapet. ge anledning att Äter ta fram den pacifistiska tan- ken om organisation av en inter- nationell hjÀlpkÄr an gripa in vid olyckor och naturkatastrofer. I en sÄdan hjÀlpkÄr som skulle va- ra ett uttryck för folkens solida. ritet med varandra ser pacifisten det positiva komplementet till av-

rustning, Troligen kan Frankrike siÀlv klara upp följderna av kata- strofen. Men man behöver bara tÀnka pÄ vilken skrÀckpsykos Frankrike lider av. för att för- stÄ vad ett kraftigt och pÄtagligt uttryck för internationell hjÀlpsam- het och deltagande skulle ha kun- nat betyda. Kondoleanstelegram göra det icke.

Hungerdistrikten i Kina kunna dÀremot icke sjÀlva reda upp sitt nödlÀge eller avvÀrja ytterligare katastrofer. Den internationella hjÀlpkommissionens sekreterare har avgivit en uppskakande rap- port om tillstÄndet i det sÀrskilt svÄrt hemsökta omrÄdet, provin- sen Shensi. Under 1929 dogo dÀr icke mindre Àn 2,000,000 mÀn niskor av hunger, och sam- ma öde vÀntar Ànnu 2,000,000 innan nÀsta skörd Orsaker Àro upprepade missvÀxter och inbör- deskrig tillsammantagna. DÀrtill kommer en ovanligt stark kyla. De döda Àro sÄ mÄnga att de ej ens kunna begravas. utan li- ken Àtas av hundarna.

Av rapporten framgÄr att det ic- ke vore otÀnkbart att bispringa Ät- minstone en del av de till hungers- döden dömda JÀrnvÀgarna Àro nu blockerande for militÀra Ànda. mÄl Om de överantvardades I t hjÀlpkommisionen sÄ att utsÀde och livsmedel kunde transporteras under behövligt skydd, sÄ funnes möjligheter att göra nÄgot. Sek- reteraren tror pÄ möjligheter att samarbeta i detta syfte med de kinesiska auktoriteterna. men frÄ- gar sig om den övriga vÀrlden Àr villig att förstrÀcka nödiga medel for att organisera hjÀlpen. Vissa ansatser ha gjorts men icke full- bordats. För narvarande ser det mest ut rom om vi i en tid av överprodukiion pÄ livsmedel och lÄga priser. skulle lÄta hungers- döden fritt fullborda sin hemska verk bland mÀnniskor som dock kunde nÄs av hjÀlp

Det Àr i sanning ett stort an. svar som pÄlÀgges oss i och med att kunskapen nÄr oss om vad som sker. VÄr tid som blottar klyftorna

och motsatsera mellan falk och vÀrldsdelar, Àr ocksÄ rik pÄ till. fÀllen att slÄ bro över dem.

TÀvling om kortfattad skrift angÄende sexuell

upplysning under barnaÄren

Enlig vÄr tids uppfattning böra barnen II förnuftiga och Àrliga svar pÄ sina frÄgor om sin egen tillblivelse. Men de flesta förÀl- drar ha svÄrt att finna en lÀmp- lig form och lÀmpliga uttryck att

anvÀnda i sina svÄr.

DÀrför ha de svenska, norska och danska avdelningarna av kvinn- liga lÀkares internationella sam- mansluting pÄ ett möte i Göte-

borg den 17 nov. 1929 beslutat att utlysa en tÀvlan om en kort- fattad skrift angÄende sexuell upp- lysning under barnaÄldern, att tjÀ- na som ledning för förÀldrar och uppfostrare.

TÀvlingen stÄr öppen ej endast för lÀkare och pedagoger utan

Àven för övriga intresserade.

TÀvlingstiden utgÄr den 1 sept, 1930

TÀvlingsskrifterna insÀndas till och upplysningar meddelas av Dr. A D A NILSSON, Trie- w a l d s g r À n d 2, STOCKHOLM

Page 3: da pr nt itan ii by rn m i under R~ICIIY lm A~ ELISABETH TAMMTIDEVARVET N:r II: 1930 Stoekhol ma Arbetarek0.c man bidc 6- den 11 .nordnt nt itan api

TIDEVARVET

d Öppna ord

I DEN DOLDA STRIDEN OM HYRORNA Hyrorna i i Stockholm Àro d a lÀmnar staden redan tomter Nej, mÄ staden först till expro-

för nÀrvarande 33 eller 38 pro till billigare pris - eller har rent. priationspris köpa marken och se cent h ö g r e À n de b o r d e eller av skÀnkt bort tomter - om de dan pÄ sin agandes mark lagga b e h ö v d e varal! - Det Àr ar- under stadens kontroll vill ga- Ut sina öppna platser och breda k i t e k t W a l l a n d e r . förgrunds- r a n t e r a a t t h y r o r n a stan- gator! Och dÀrvid tÀnker. man figuren i den kooperativa bygg. n a u n g e f À r v i d s i À l vkos t - antagligen. som tomt- och hus- nadsverksamheten som slungat n ads n i v Ä . Kan dessa förenin- Àgare tydligen bruka tÀnka, att fram dessa ohöljda och anklagan- gars verksamhet utvidgas mÄste staden först skall beta l a för

e siffror i en intervju i Dagens de ocksÄ kunna inverka pÄ bo- marken d e t pris, som betingar Nyheter. stadsspekulationen, och dÀrmed pÄ av att fina och breda gator kom-

Orsakerna till den o n ö d i g a hyresnivÄn i allmÀnhet. Och jag m a att dragas fram Och redan hyreshöjden ligger pÄ fyra har just - SÀger hr Sandberg - skall husÀgarna fÄ stoppa i sin punkter, sÀger hr. Wallander skrivit en promemoria till stad, ficka de fina gatornas höga hy.

Bostadskomplex uppförda av staden Wien.

I. T o m t p r i s e n , 7 procent. kollegiet och framhÄllit deras vÀl- ror, som visserligen inga »fattiga» Ty om v i inte ta ut vad vi kunna signelsebringande verksamhet.

Vi ÄtergÄ till arkitekt Wallan- Man kan mot dessa överallt pÄ vÄra tomter, sÄ mycket större för- ders uttalanden. Han har ocksÄ sig lika fastighetsÀgare-berÀknin- tjÀnst pÄ dem vid försÀljningen, pÄpekat att hyrorna hos de gar inte lÄta bli att engÄng dra- sÀger Stockholms s tad . kooperativa byggnadsföreningarna ga fram bostadspolitiken i staden

2. A r b e t s k o s t n a d e r , 6 pro- verkligen Àro cirka 30 proc. lÀ- Wien. Ty sannolikt har dÀr radi- cent. Ty om vi inte ta ut vad ar- gre Àn i andra hus bredvid. kalare Àn nÄgon annan stans i betsbrist och riv efter folk möj- Men vi hyresfolk v À n t a r m e r vÀrlden den satsen stÀllts upp: liggör, sÄ Àr vi dumma, sÀger av dem i prisbillighet och vi tyc- L j u s . luft och bekvÀmligheter b y g g n a d s a r b e t a r n a . Bygg- ker det gÄr l Ä n g s a m t med den o c k s Ä och i n t e t i l l sist - mÀstarna förtjÀna ju bara sÄ myc- allmÀnna hyressÀnkningen Det Àr i »de fattigas" bostÀder. ket mer om vi hÄlla lönerna nere. inte sÄ nÄdigt att hÄlla ut med Om ocksÄ bara frÄn avbildnin-

3. FörsÀljningssumman att aldrig komma under att 25- gar kÀnner vi dem. Wiens vÀldiga 10 procent Ty om man inte sÀljer 30 procent av en lÀgre lönein- nya genheter, bostadskomplex kring blomster- med och smÄlÀ- trÀd-

Àr man naturligtvis en idiot, sÀga Men det gÀller förvisso e n planterade öppna gÄrdar med b y g g m À s t a r n a stor och djupgÄende strid - som plaskdammar och grÀsmattor for

4. Hyrorna 10-15 procent. förresten utkÀmpas över hela barnen - och i takvÄningen Kin- Om vi inte hÄlla hyrorna uppe, vÀrlden G Ä r m a n t i l l g run - dergarten för de smÄ, som pÄ sÄ vore vi vÀl inte kloka. saga d e n med den striden, uttryckes kvÀllen kan förvandlas till sam- k a p i t a l À g a r n a - h us Àga r - den vÀl bÀst sÄ: h u r h ö g t upp lingsrum för de stora. - Precis n a. pÄ inkomstskalan skall man stÄ, som vÄra nyaste H . S. B.-hus.

S u m m a 33-38 procent upp for att fÄ del av ljus, luft och sÀger man har. Ja. det kan vi skruvningshyror. bekvÀmligheter. Hur stor skall med stolthet gÄ med pÄ och kan

B o t e m e d l e t , som arkitekt den skaran av »mindre bemedla. ocksÄ tillÀgga, att H. S. B..husen Wallander rekommenderar Àr att de» vara som Ànnu för mycket Àr b À t t r e i n r e d d a med gar- hyresfolket sjÀlvt genom koope- lÄng framtid skall stÀ utanför? derober och duschrum. Och v i rativorganisation Det Àr frÄgan h o p p a r , att de svenska koope- na garantera staden att om den 'Det Àr synd om de fattiga! De rativa bostadihuren ocksÄ engÄng ger IÀgre tomtpr i s e r skall fÄ snart inte nÄgonstans att bo skall kunna ta upp konkurrensen dessa verkligen förvandlas i lÀ- dÄ alla »billiga» bostÀder rivas med Wien pÄ det ömtÄligaste om- gre h y r o r Dessutom kan en och bara »fina» byggas upp', sÄ rÄdet: b i l l i g h e t e n s . Men d e t

kan betala! vÄra tomter sÄ ta byggmÀs-

sitt hur till högsta möjliga pris, komst gÄr till hyran.

FrÄn H. s B:s lekstugor i Kvarteret FÀrjan pÄ Kungsholmen.

sÄdan kooperativ organisation ver- ungefÀr sÀger Stockholms fastig- k a n d e i n t e Àn. ka uppfostrande inom byggnadsar- hetsÀgareförening - och mÄnga TY en standardvÄning i ett av betarnas dugliga men bortskÀmda med den. Men det Àr sÀrskilt i dessa Gemeinde Wiens hus.d.v.s. kÄr och fÄ fason pÄ vÄr sÀmst en nyligen gjord framstÀllning till av d e n m i n s t a och mes t organiserade industri, byggnads stadsfullmÀktige, som Stockholms g À n g s e t y p e n , som bestÄr av industin. FastighetsÀgareförening framhÄllit rum o c h b o s t a d s k ö k med

Detta botemedel verkar redan dessa synpunkter. Den klagar gasspis och vattenledning, tam- ifrÄga om stadens tomtpolitik, for. dÀri ocksÄ över, att stadsfull- b u r a h w. c. kostar i svenskt klarar borgarrÄdet Sandberg vid mÀktige beslutat att med nÄgra mynt cirka 3 kr. 78 öre pr mÄ- förfrÄgan för D. N. Inte bara till penndrag framtvinga öppna plat- nad. - Vansinnigt och orÀttfÀr- H, s, B, (HyresgÀsternas spar. ser iius och luft i Gamla sta'" digt lagt tycker VI. I Wien rak- kasre och byggnadsförening) som och iatatomt. och husögarna helt nar manbinte sa, utan anser att 2 mrkitek wallander företrider, enkelt avstÄ fran st" vinst p5 proc. av en kroppsarbetare- eller utpII rill andra koopratiua bo- trÄngboddheten - och derrutam tjinstemannalön Àr lagom ti:l hy. stadsföreningar Och t i l ] enski l . fa de fattiga bli husviur. I m . och s i visar man pÄ att med

3

Modernt frĂ„n. 1887 emot, Föreningen eller gamla Ă„krars upphjĂ€lpande medelst bland dess uppsatser och meddelanden ett genom nĂ„got som helst arbete - utom litet hĂ€fte med rubriken Den stora möjligen kringbĂ€rande ~. petitionslistor presenten. Detta hĂ€fte vilket sĂ„ldes och smĂ„ agitationer pĂ„ kommunalstĂ€m- som sĂ€rtryck för 15 öre hade författats mor och andra sammantrĂ€den av Ernst Beckman Uppsatsen Och en ny Ă€gare har ju i förhĂ„l- hade till underrubrik Korta betraktelser lande till egendomens genom tullen höj- över sĂ€destull. Den var skriven med an- da vĂ€rde dĂ€r fastlĂ„st lika mycket kapi- ledning av den skrapa tullstrid, som dĂ„ tal som företrĂ€daren Han börjar sĂ„- pĂ„gick och det förhĂ„llandet att ”det sven- ledes frĂ„n början med lika tunga bör- ska jordbruketš lider under en kris, som dor som denne. redan bragt det till branten av undergĂ„ng”. Om Ă„ter egendomen brukas av ar-

FastÀn utgiven för mer Àn 40 Är sedan rendator blir förhÄllandet liknande Den tycks oss den lilla skriften av sÄ aktu- arrendator som vid tullens införande Àr i ellt intresse att den Ànnu i dag bör lÀsas besittning av kontrakt pÄ lÀngre tid har

visserligen fördel av tullen sÄ lÀnge arendetiden vi Äterge hÀrnedan brottstycke

rendetiden varar. Men nÀr kontraktet Àr En herr B. har en egendom som i slut lÀr vÀl antingen han eller en ny

Vanliga Är givit en inkomst av 5,000 kr arrendator II foga sig i att till Àgaren

kr. DÀrefter utvecklar sig saken pÄ föl motsvarande just den ökade inkomst jande sÀtt: egendomen ger efter tullens införande

B., som lÀnge varit hÄgad att flytta till Resultatet blir sÄledes i sjÀlva ver- nÀrmaste stad, har förut hÄllit gÄrden i ket det samma: tullen verkar som en pris av 100,000 kr. Nu begÀr han 120,000 kapitalgÄva en present i penningar, villken kr. och fÄr det av en ny B., som vi ken för tillfÀllet hÄller nÄgra större jor- vilja kalla B. den yngre Han mÄste dagods uppe i vÀrde för den som rÄkar nu förrÀnta ett högre inköpspris, och vara dess Àgare vid en viss tidpunkt. g e n o m t a x e r i n g s v À r d e t s höj- Men för nya Àgare och nya arren- ning till i samma belopp som datorer - vad ÄterstÄr för dem att göra? k ö p e s u m m a n har ban Àven fÄtt Uppenbarligen inget annat Àn att ropa

ökade skatter till stat och kommun. Vad pa pĂ„ förhöjning g i tulsatserna. gör nu B. den yngre? Jo han begĂ€r Ty införseln av spannmĂ„l hejdas icke ytterligare ö k a t t u l l s k y d d genom s. k. mĂ„ttliga tullar...Den ut- Vi antaga att han Ă€ven lyckas. Ånyo lĂ€ndska jĂ€tteproduktionen av brödsĂ€des-

stiger egendomen, men icke pÄ naturlig slagen fortfar-- Redan nu gives det och en ökad produktion, utan den fÄr tolv mÄnader, som icke inom en eller ett Ànnu mera konstlat vÀrde och vad annan trakt inom jordklotet ser sÀdes- som fattas i de nödiga inkomsterna fyl- fÀlt bÀrgas, vilkas gröda tack vare nu- ler han ej sÀllan med överdriva skogs- tidens snabba och billiga kommunika-

tioner med lĂ€tthet kastas in pĂ„ den avverkning. yngre tröttnar efter hand europeiska marknaden. vid att stĂ€ndigt kĂ€nna oket pĂ„ nacken Om sĂ„ledes sĂ€destullen allt framgent - Han flyttar till en stad Ă€ven han skall hĂ„lla uppe jordvĂ€rdet och Ă„t jor- och lyckas verkligen finna nĂ„gon B. n:r dens innehavare garantera rĂ€nta Ă„ nedlagt 3. som samlat pengar i sagda stad, som kapital, ersĂ€ttning för anvĂ€nd arbetskraft, icke tror PI lantmĂ€nnens »jĂ€mna klago- samt skĂ€ligt underhĂ„ll och skĂ€lig vinst, visor» och nu vill »slĂ„ sig i ro pĂ„ lan- sĂ„ kan en sĂ„dan tull icke antagas bliva det». - Även dennes öde Ă€r givet, Ă€ven övergĂ„ende. han skall stupa dignande av bördor. TvĂ€rtom alldeles som det nu ropas i vad vinner vĂ€l i dylika fall det »sven- Tyskland och Frankrike sĂ„ kommer ro-

ska jordbruket»dÀrpÄ att lagstiftningen pet att ljuda hÀr:höjda tullar! En slags nom en statssocialistisk ÄtgÀrd skaffat en med sjunkande pris ute pÄ vÀrldsmark- kapitalgÄva

Egendomens vÀrde har ju endast hÄl- dande tullbommen, som oupphörligt hö- lits uppe pÄ konstlad vÀg, icke genom jes, Ànda till dess den blir detsamma förbÀttringar nedlagda pÄ jorden, icke som - portförbud? genom nya fÀlts erövrade Ät plogen

nĂ„gra ovĂ€sentliga undantag beta- mĂ„nga andra omrĂ„den ha lar i n g e n I Wien proportionsvis makalöst handlingsdugliga högre hyra. T Y man har sin hy. demokratiska regering gjort r e s s k y d d s l a g frĂ„n 1922. DĂ„ got monumentalt, (LĂ„t o s s hade man försökt rĂ„da bot pĂ„ ma ihĂ„g att vad betrĂ€ffar folk- den fruktansvĂ€rda bastadsnöden mĂ€ngd och betydelse förhĂ„ller genom alt ta bort alla skatter pĂ„ staden Wien till det övriga Öster- nybyggnader och hoppades pĂ„ sĂ„ rike som Preussen till Tyska ri- sĂ€tt fĂ„ liv i den privata bygg. ket!) Men det mĂ„ste ju ocksĂ„ er- nadsverksamheten. Klenaste re- kĂ€nnas, att sĂ„dana Ă„tgĂ€rder hĂ€ngt sultat. samman med de revolutionĂ€ra för- Med hyresskyddslagen pick man hĂ„llandena efter kriget.

dÄ en annan vÀg Utgick dÀri- vÄr stolthet Àr med rÀtta de

nen hade praktiskt taget allt kapi- stÀderna och tomtrÀttens tal i Wien smÀlt bon, u t o m hus- hem i förstÀderna Men de ha Àgarnas.Varför skulle de ensam- ju. Ànnu pÄ lÄngt nÀr ej n i a den ockra i bostadsnöd. Hyres - prisbillighet. varmed de skulle nÄ

ocksÄ »mindre bemedlade». Att skyddet tog b o r t alla hy- det allvarligt arbetas i den rikt. ror.Kvar stÄr endast en en avgift ningen finns tecken just nu som

tyder pÄ. GlÀdjande Àr ocksÄ fördel som husÀgare Àr att han borgarrÄdet Sandbergs anförda Ut- Àr sÀker om en bostad - för hu- talande om riktningar inom sta- sets underhÄll och omkostnader. dens tomtpolitik Men att striden DÀrtill har lagts en bostads - Àr hÄrd, vet vi Det behövs myc- skatt,som gÄr till staden Wien ken god vilja och mycket coda uppförande av nya bostÀder Sta- krafter för att vi utan revolutio- den Wien har alltsÄ i stort sett nÀra förutsÀttningar som i Wien

Den har ocksÄ bedrivits med fart: t r e vand Ät alla. sedan 1923 ha 60,000 nya bo- stÀder - huvudsakligen av ovan- nÀmnda typ - kommit till. Men vill nÄgon bygga privat - vil- ket sker - sÄ har han eller hon ocksÄ rÀtt att taga hur hög hyra som helst. Det lÀgger sig kom- munen inte pÄ nÄgot sÀtt i. Men i alla gamla hus, liksom i sta- den Wiens nya, stÄr mÄnadshyran pÄ kr. 3,78-nivÄn. DÀrav utgör un- derhÄllsavgiften c:a kr. 3.28 och bostadsskatten 50 öre.

Wien mÄste ju sÀgas ha drab- bat bostadsspekulationen i dess rot. Och har dÀrmed nÄtt lÀngst i att ocksÄ i d e f a t t i g a s bo- s t À d e r skaffa ljus, luft och be- kvÀmligheter. HÀr liksom pÄ sÄ

Genom tullarna ökas inkomsterna till 6,000 utgöra en förhöjning i arrendesumman

naden gÄng pÄ gÄng sprÀnger den skyd-

frÄn, att genom efterkrigsinflatio- kooperativa bostadshusen inom egna

Ă„tagit sig all byggnadsverksamhet. skall n Ă„ til l luft, ljus och hem-

S.E.F:s Stockholmsavdelning

EldbegĂ€ngelsebyrĂ„n SVEAVÄGEN 25, 2 tr., hiss Öppen 10--4, Fredagar Ă€ven 5,30 --6,30 e. m. Lördagar och helg-

dagsaftnar 10—2.

urnor och kolumbarienischer.

medlemsanmÀlningar

gravningsförsÀkrad 5 kr.

borg, Örebro och HĂ€lsingborg

Norr 2200 för eldbegÀngelser

Norr 2280 för upplysningar och

EngÄngsavgift 10 kr., för be-

Krematorierš i Stockholm Göte-

Page 4: da pr nt itan ii by rn m i under R~ICIIY lm A~ ELISABETH TAMMTIDEVARVET N:r II: 1930 Stoekhol ma Arbetarek0.c man bidc 6- den 11 .nordnt nt itan api

G U D S R;I K2E

En ok:b%d vÀp-l& Inta land har vll i s in -dar i I w r . o l r ~ ~ e p d s v & r W r . d

blivit utmalat efter turistschablon makt, i dkt italiemh folklynhc<.. som Italien. Det var som en tyst Man reagerade mot D'AnnuMm överenskommelse mellan alla Ita- retoriska ordkaskader och mot Iiafarare att bedöma desr land. hano senstidii uppfattning nv till: folk efter vad som för ögonen vamm Blind opponenterna kimu var: sol. fÀrger. konst, ilstvsrda, vi bÀst Giovanni Papini. Men vi opÀtitliga och lata mÀnniskor. SA prmnreras ocksÄ för en lÀng rad

I kom Mussolini rom ett fenomen, nskymningspoctcm vars försynta O,++ a,udr,*b ~ omstridd. hatad eller Àlskad men röster synas oss lm mer sym- I idlafallistand att vÀcka intresse patiska Àn den bullrande Papini. för der in= Italien, för dess folk, Vi förmtA ging p i g b g hur en owtbar wOM war tMkc.kanur, för dess sjÀl. Psykologernainseatt tillfÀlliz konjunktur slungat ut ett '?fWbo? dem ou mrnihr fenomenet inte kan stÀ isolerat; namn bland de mÀnga, hur detta det mÀste ha en förhistoria, en namn tagits fasta pÀ i Europa förutsatming i italienskt tankeliv, och av en hÀndelse nÀtt andra politik, littentur under de Sinn folk i ömrsÀmiing. Det SÀfTer Pa-

'Om *"' scd i Iiami f'28u

irtiandma. Man börjar SNdera !ta- pini, det gÀller C-a Deledda. Och a- rivmm ypp mw 'kF* lien p2 ett annat sÀtt. Bildade mÀn. Efter gcnomlioandet av Gunhild d4 h m ~ t 1 ' ~ ~ ~ a betwo.

nirkor börja rakna italienskan till Berghs bok undrar man lite smdtt kur vikldm dolts f& rnYlishr r p . de sprÀk som Àro nödvindiga an om inte Akademien bon arsccie kunna. Men Ànnu Àro nor de ra sig med henne innan de delat

NÀr viÀida sig i d n h k t röm svenskar iÀtt rÀknade som kmma ut Nohelprisetl njuta den itdienika lifteramren tt sÀrskilt roligt kapitel haau. arh d,,,,,kM i ~ ,nikn d> dr*, PS orisinalspraket 1 alla deis ny- Im om den italienska futurismen,

vilken eftrr vad man kunde vÀnta 'kol' 'vmn, OldnS u*& hö*a Att detta Àr en smr njotning fatt w hejdlöst utlopp i det it=: sm d d r mol hjÀrtotr d o n oy i a d .

förstÀr man &er gmomlÀsandet av lienska tempramentet. D~~~ ra. en mumme rrreoarbn s im bÀte,,, tillÀgeplati is, Àn hÀr. doktor GunhiId Ber& lika sakrika der wannetti blickar o11 överme

nĂ€rmar sig en frĂ€mmande storstad omdagen, s2 lojalt hĂ€ller hon sig som entusiastiska handbok Över digt till m ö t e f r h bokens por. 6ub. d e b a i grdnnvgn<ndni erfar en ssrdeles trygghet om han till statsbanorna och firjan. 1 hen.' den nyare italienska litteraturen. trĂ€tt oeh vi tro honom om att yrnk bmt m olock orh fien hau ,iu, vet sig vĂ€ntad av vanner. För all nei rallrkap lĂ€r man sig att lĂ€gga HĂ€t öppnar sig en okĂ€nd Mrld, uvilja riva ned Fimuer medeltids E, brck h b!ott fo, , i o , ~ del. man kan hitta sjĂ€lv till sitt mĂ€rke till den nyarte fasonen pd tjusande, pittorerk, vĂ€l vĂ€rd an Evarter Iör att i stĂ€llet bygga hotell. man kan lĂ€sa p i gatrkyl. lokomotiv och tredjeklassvagnar tar och trassla sig iram med i& och tiU Kystbanenr fyrsparighet. Fra kĂ€"na för sin =gen skuU och fabriker och anendem odi doda ON *a i Hrnoahu. gor. man kan besöka bodar, tea- Att detta kommunikationsverk Ă€r Inte m'nsl för de I>ersFktiv d m d u oför&tande romantiska mĂ€n. trar. restauranter och m u r k pĂ€ en intressant vadd för sig. borjar öppnar att första det italienska rkeneh vid ColasWm. hied fris& egen hand. M e n ett bekant an- man fatta. nĂ€r man blir initierad folkets sjĂ€l. Gunhild &wh visar mod kastar han bon madiiianm Mw-ldt ej-.-.+

sig som den ideale föraren i der. och vill skap en ny konst 5om Y, k,,,,rM !fltes f;, di" ryl hamn, gör hela skillnaden. Om nar. vaxlat, klattrat upp i stall- ta Itaha - a1drig sku1le en in. bĂ€ttre st-mer med flygmaski- ~ ) 1 J.,k.,branJci ,- ,w + det ansiktet tillhör rinna Wester- verk och utfort a ~ ~ a en sationa- född italienare kunnat höja sig riil nens tidevarv. gaard - Tidevarvets lĂ€rare kĂ€n. res h=ndgrepp.Detfordradesmsc. denna opartiskha, denna förma. Att PirandeUo ej beller Ă€r nl i lirs '* cM0 clorrmot '5.. na henne som en av d-sr vanner ken energi for att dels tilltvinga ga att se det goda i de dika rikt- gon mn3tamde fÖmekutan har och medarberare - d i har man sig ritten an la g l igenom denna ,,ingama och bedhma författarr manga föregdngarr inhĂ€mta vi

~ ~ ~ ~ a ~ i n~,ade,,so~n~À\$~ zs ,$: ~ , o I $ ~ ~ ~ e ~ ~ ~ { ~ ! och böcker var efter sin art occn Sven, lihom "i fa kÀnnedom om CiAt. sidr & d m w , d- Mnm. dirfor att hon kÀnner adresser kontorstjinsten. Men nu har ock- sh tid. enstaka föregangan till fascismen. snart k du hi& hrd brtrnti och kombinationer överallt. Utan sl belöningen kommit. d i Anna

öppnar porten till stadens vÀsen, hundra mÀn blev utnÀmnd n11 pa rhemrcn, r j Cncswtth, dirför 'tt hon med 'ht gemyt '''estergaard i 'avlan med ett par ögonen vid bedömandet av Itali. gensvar Mussdini mnnit inom

t i l l detta obeskrivliga rom Àr sa Fuldmaktig i jamvaEsstyrelien, ens litteratur Àr dess brist p i en- m h g a lÀger. Det sista kapitlet tksande i sin blanrlning av nsr- en post som hon 5jiliy orerritter hetlighet. Författareperronlighc visar oss de försök rom göras till het och Grhet, vÀlbekant och med andre byrkhcf. Hennes upp ter uppsta i Sicilien, Sardhien. en ny fascistisk litteratur. Denna. CARL ELOF SVEnNING. 0k'i"t. Napoli. och hakriva var i sin bygger i sjÀlva verket @ den

stad siit folk och dess karaktÀr. gamla prpinsidirmen. B i rn idm

Bv en-,van fÀhare fra" p,,iifiska riat urföra. am han icke si=lv gart Verga skriver om Sicilien p& 80- lilla byn finns det italienska folk. och kommunala möten. din grund. i der pralcnska arbetet ute pa sta. talet liksom Deledda om Sardi- lynnet. Ànnu oförstbrt i all sin murade allvarliga livsuppfattning- tionerna. njen @ 18CUtalet. Rriaen p l ma. sunda kraft. Men det Àr hela It=. en'bakom skrattrynkorna och de Det var naturlignio ynerst tionalkÀnrla ar iögonm fallande lien, d a nyi Italim. som rkaH ge- tillbehören: ciparretten. cykeln med ett enda stort undantag: "omsylas darav och dÀr ha dik- muntra infallen. de orkiliakti~a oviw om detta prov verkligen

skulle ,,,edföra avancmang och gmhnsmannaponfdljcn-ailt om det gjofi. Snarasr genoia D'Annumio. Denne stare indivi- tarna sin stora uppgift *ven. detta star för den svenska vÀnnen farde froken wertergaard det för d d s t med den överströmmande Efter genomlÀpandet av Gun. som en speciell dansk blandning. att visa att hon tog konsekvenser. livskÀnslan bröt pÄ ett avgörande hiid Rerghs bok delas man mel. Om vi finge en kvinnlig byrÄchef i K. ,Àrnvagsrtyrclsen, skul,e hon

na av sin agitation fer rost- a t t med dni detaljrika realisti. lan tva kÀndar. ~m a Àr tack. kanske ha ,,issa drag, gemensam. ~ & b ~ " ~ ~ ~ t h ~ ~ 2:". ::i +a folkdddrinm. han ~ P P S u w samhet för att hon har förstatt ma med sin kollega 1 Danmark. lojets och logikms "apen ss lÀnge 1 Sig strömmar frÀn Europas alla alt i ett iiviim och omvÀxlande Den sjÀlvr1Ànd:ga Àmbetrkv.nnan for kvinnorna$ &ning, att det hörn och proklamerar Sig Stolt sprÀk framlÀgga d vÀrdefulla hrr av i dag. med eget hem. saker. ligger en dubbel rÀttvis i belö- Mm överminniskan. for vilken allt skaper pa ett inmEs,ant miÀde

Àr tillatet. En glödande fascine- av mÀnrkiigt sjalsliv, nrn =,,dra " r i ~ ~ a , , P i " " e ~ " , ~ ~ ~ f$; ningen. nÀr den kom. politiska liv, fercter vi55a likhe- .,, Flon har nu sitt tjÀnstemm i lande sprak. en stomande hÀnfö- Àr ledsnad över att ej kunna mer ter over hela varldcn, hlen Anna !arnvÀpsstyrelsen som Àr inrymd r e k en vid bildning och alltom. italienska Àn att man behöver Ilta. Westergaard som kan fa folk att I en fördetta karern. Det Passr fattande intelligens pör honom till va sig fram geno,,, allz söver.

satta italienska boktitlar och imak- skratta och hundar att g r h a!ltef- henne ock'a i hennes egenskap Italiens störsra prydnad.

Hur har nimonvĂ€gatuppresasig proc p i italiensk poesi varav bo. ar av ritt register ir och förblir 'PIakare fĂ€r aVNStning. i =ila fall en enastaende uppenbu. 1 Charlottenlund dĂ€r hon har mot denne gud? Hur har n2gon Len Överflödar. Kanske hade det Tell& I sitt hem tillsammans med sin van författare kunnatgöra sig gĂ€llande ilarit lĂ€mpligt att till svmska över- A- werter-d rCYT ofla till I fröken Mathiasen i Telegrafver- bredvid hanom? Gunhild Beigh m t a titlarna p i fiminstone de

viktigaste verken av varje fÀrfat. Sverige för rekreation odi $kan. ket hÀrskar ro och fred elter da. dinavisk -arbete, hon gör det gens arbete. Men icke bara TO. ehuru hon i Jin epniskap a" pn. ~ n n a \vVestergaad i r radikal exempel an kommunen vilie av. <are. Som det nu Àr hÀste den dre byrachef i jainvÀgertyrelren medlm av stadsfu:lmÀkti~e och hysa nÀgra arbetarfamiljer frÀn I som Àr alldelca obevandrad i ila. reser frirt över hela E ~ ~ ~ ~ ~ . T~~~~ dar hinder itskilligt rom krÀver deras hem, emedan dessa siÀlv- liensks kÀnna sig skÀligen utarr detta hade hon aldrig sett Maimö- ingripande. Nyligen hÀnde till byggda hus nominellt icke upp för, ven for ma,,gtn blir nog

fyllde byggnadstadgans fordrin- gar. Anna Westergaard stillde sig (;unhi'* Berghs bok en sPo*e td' genast som deras riddare, i borjan, okat studium i det adla soriket., ensam. sedan med stod av en ZD Man kanner att hÀr ligger rikc- cialdemokratirk stadsfullmaktig. domar inom rÀckMII som r w ~ ej Med tal och skrift har hon n v d har rid o tt lita liggn, upp en sÀdan uppmÀrksamhet am- kring denna rak, att maloriteten börjar ria till retritt i sin far- -- dran p i att de smÀ anspr.3krlöoa hemmen skala utrymmas. Det Àr en för Anna Westergaard typirk historia, ty hon ir stridbar och oforskrÀckt och full av skoj men Gunhild Bngh! M*rm im'ienak ocksÄ öm och barmhÀrtig. litteratur. NLNI och kultur.

1 Efter Fwmcis T w m .

ar*iiri !

am'b'*'d i M m *'

1

1 , !

anser. 1 I

$kr pk ~ ~ ; p ~ ~ h ~ ~ ~ ~ + ~ ~ ~ ~ : ~ ~ ~ r u ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ $ 1 ~ ~ ' ' ' ' ' [

i , Ett dmg 4.m ~IIMI faller i mm ge 011s nyckeln on fönti d a se, .y&,,,, @, )r "~ unh

o,";l,;l"dFy~b;)pt;b ,

telSom hon Lpelar pi ol.ka StrÀng- av varm pacifist och krig före

E. W-.

u-L--

- E. W. Kr.5:-. -

Page 5: da pr nt itan ii by rn m i under R~ICIIY lm A~ ELISABETH TAMMTIDEVARVET N:r II: 1930 Stoekhol ma Arbetarek0.c man bidc 6- den 11 .nordnt nt itan api

4 T I D E V A R V E T

--. - 5.. r- " - - - ' - - Y

. . B R ~ D E R N A KARAMASOW I M ö t e s p l a t s e n ( F O ~ . fr. sid. i.) Ler men inte vem eller nÀr. B&-

deras ' a v skrĂ€ck~kildr inDi Över net inser att det finnes en viss SwjeB att Siina d e m .itt Plan i Kckernas u~pstĂ€l lni i4 en program 'ĂŻenom Initt i den mystisk ordning som den icke b e maktlöshet man erfar över att in- griper men anar.))

veta' si fr'gar man sia cudsu~pfattningen har Om det 'vrkligen vara men den tron har jet' att den ha en egen vĂ€l- kĂ€nslan Cenom att d@ dia wdsdarenhet . andra ha b a n ligiÖsa miinni5k~rna? ICllcr oiil det trott dessas vittnesbord, men rĂ€t- ar sant att bolsjevikerna stnlla de kristna i att sin tro manyrer

' skadespelet f r in kristen- domens genomförallde eller refor-

a mationens nu atemp~repa sig. fran den tid da man offrade motsidans troende som en giva if Gud och ett tecken P% sitt eget nit? sÀger man sig, det nr inte moj- iigt .

M & ~ ~ ~ icke kan Sovjets uppfostringsdogm som en ledtrad genom alla förvirradc UPP- gifter 0111 vad som sl:er? Dess tes À r den att miinniskan kan fiillkom- iigt omskapas i bestamd önskan, blott man tar im Ilog cdigt me:, hynne. ['ad kommunisterna Àn tvivla p&. inte ar det p5 mÀnni- skans bildbarliet. De iiro överty- gade att tro p i en Gud och en himmel, liksom kÀrleken till pen-

chiiingen. lusten att Àga mer i n an- dra och att hÀvda sig pÄ andras bekostnad. kan utrotas blott maii pÄ ett tillrÀdtligt tidim stadium tar itu' med den blivande skan. Alldeles som förbrytares och vagabonders barn. kunna vÀnjas till Àrlighet och bofasthet. om man

$ ~ ~ ~ g ~ d o ~ :.ii tio.

aiab'$:sau:::?t " . Feligiösa inflytelser. De it- *Àrder som ske ha itminstone u r

' $ ~ ~ ~ ; D ~ ~ ~ / ~ ~ ~~~~~ 'Orn isternar fönamling vill ':z: neri i sig r*n som spiida och

UPP dem efter formaga. Det a r en stamping-out-metod

man följer. Y ' kyrkornas. kloc- ' komas och helgonbildernas för-

störande vill man förhindra smitt* Àmnets överförande p5 de Ànnu obesmittade, om det kunde kas att de kri;tna

tat s ig rffer drm och tröstat sig deni efter fattig fömsga.

Det Àr detta Som Sovjet nu skall utrota MÀnniskan far icke lÀngre strÀcka sig mot Gud eller lÀngta hinsides. iion skall tvingas med vald att koncentrera sig p5 denna jord. MÀnniskan skall bs- rövas Gud och givas bröd och skÄdespel. Regementsmusik skall vid begravningar ersÀtta uppstan- delselöftena. De och nöjda behöva ingen himmel,

De mÀnniskor som nu plötsligt vÀckas upp ur sin fÀderneÀrvda fistendorn för att att guds- förnekarna vilja rycka deras barn till sig, <rh som nej, ha f5tt sig en "aldig tilldelad i hi-

kunna fra,, en syn- sett vara beklagansvÀrda

men de Àro ocksa Valdim kompensationer ha vantar dem som statt upp för sin tro. De ha som Stefanus sett him- len öppnad. ha stundom fatt se Saulus över Da sin sida och vad större kan handa en fat- tig mÀnniska,

man icke pa att tvangs- atgÀrder lyckas mot mÀnniskor, behhe. man icke frukta för att [le skola lyckas mot Gud.

Ocll man behöver Iieller icke hjÀlpa Gud medrls samina sorts atgarder, som de som nu anlandas

mge:;;;; som om i I ' i~te~r0pa mot vad som sker i Ryssland, a h mot vad man brin- gats att tro sker i Ryssland. allt ~ m ~ ; , " ~ a d f ö n a n d l a t s just i

ligF2 2 börja indi.nera sig a Guds vÀg- nar och gripa honom som en fö- rev:indning att komma det kom- munistiska systemet till Iivs?

vara, s k d e bolsjevikerna troligen inte bry sig om dem.

Sen kan det naturligtvis mycket ~l tÀnkas an religiösa och kontra- revolutionÀra liksom religions- fientliga ah plitista fil- tras ihop, ty mÀnniskorna följa aldrig klara linjer.

Det fantastiska och. oerhörda i vad som sker À r jÀtteförsöket att

, metodiskt utrota det Gudsmedve- tande föijt g e nom hela Iicnnc$ Ilisioria. Min- niskan har alltid kÀnt nÀrvaron av en en skapare, upph(tl- lare, lyssiiare ocli bön-

";:"o, " "T;;; som belyses av hennes egen.över. blick. Som Einstein de t t m som ett litet barn som

in i ett bibliotek vars hyllor finnas böcker pÄ all dens tungomal. Vi först& att ni.

ha skrivit dessa böt-

inte napot tvivel om a n de bli missförstadda pa andra sidan.

M,, ska man da inte fa sjunga ut med sin sorg över den fara som hotar de kristna, det m c k och samvetstv&ng som övas mot

sini skd iu ia lÀsare att ~ y s s l a r d lh~örb-s av &U för jorfiNkets svariihrnu. vd- infallit i Bessarabien d v S över de K ~ , , , , ~ ~ ~ ,svitiMu ,& jd- I *C m. fallit Rumiinien, d i ' dan& den den a f eb r rrSwR i Nonk+ng, Fru turlifl nog i pnuunlr,rdcts en sorglig dans efter den dÀr rim. N ~ ~ ~ ~ ~ , L ~ ~ ~ ~ * ~ ~ , till sLLr nu i av i Iömcentralens i Riga pipa. ordförande. Till styrelsemedlemmar Lm.' 1&gkonj*knu. rörn bar jord- v i skulle uppriktigt önska att vddri frnkn- ett^ Olwn ,,ch bruko, 1 o,,* Du Okats

oron inom de religiösa s a d u n - Hickner, Agda Bcn@sm och di^ h y d l i n , konsumtionen av ven . den Över vad som vederfares de Nilsson, umt fruarna ~ r ~ ~ ~ l d , 611 f"r a n i m ~ s b , fMr , k n s m i i Rysstand inte ps d p p t n p u , : ~ & f i ~ . ~ ~ ~ l i ~ ~ , *n,,i swku,lu srtt kmde anVĂ€n&s att tjĂ€na *l«*,ing och K, s&n, nmlda .mvrndighet ikad

politiska syfte, Amla fmkta fru Benner-Andersson, duktion p i en omriide, dÀr (inrpmduk. Pr* vi att det À r sa. Det hjÀlper inte n l l c e n r ~ * y r d r n i ~ ~ h n ~ ~ 1 d - fnl. [ini ,- vari att alla ord av hÀmnd och veder- m a r n Y w l l L. crönr4d A u en s,,,,,,erliga oklok pU6k. g?illning varit bannlysta frh de nerllng ,,,,h El;a Amt offentliga protest-ochbönemötena. Taiam B. obson och E. ~ a ~ k ~ ~ ~ , att w>,

sadant lÀget Àr, tro ,,i att de Efter rrsmötnförhuid6p mera skadat Àn *gagnat. ~~t Àr Rar redogjor<le ordföranden cemnl

, det att anta att den har dÀr dödmr vindar mumla ö m Md Eljest skall 1%. sjav bdriad UPP *l- fr- om F"- - som skriver sa, gama skall höra och óde hed, 'grÀsa m i h ?A& kvinnon framtida rrbcre och uppgiiter. En

hÀmndens timme SIS? Ryser hen ~j för cd ,,, inför dr min medan I med röda synder dömda dör C"ycket livlig och

verkligen sÄ mycket över kommu- utspann mg, och nun beslöt all forisÀtis

nisternas uppförande? Ar hela hans kindi mö Utna @a densamme pi m extn lÀnsmöte i hört.

sjÀl med de t e n g d a och bedrö- och jag tackar er av bjm.t 1

vade? GlÀder han sig inte över mig an dö. -

att kommunisterna givit sina fien- -a'., &wa, der en lösen att förena sig om- rj,&domu, mildra, roabbi kring? Skulle han inte gÀrna se Svagt i k ~ e k VU min hjÀrta inför mina

K v i n n l S g a Medborgar- #b'Stcrt med de kristna staterna i attack mot' kvJ 'Ryssland sasom Guds och de skolan vid Fogelstad,

NEvRoSII\I E kristna d r t y r e m s hÀmnare? mina m* Edq bdeq Àr

Om det inte a r s%, blir i var- *j- 181. KURSER I MEDBORGARKUN SKAP:

(~~"pmrcoir d -odtcum., je fall verkan sadan av dessa och ~jÀtiskhetens ande bar mig i min mg- Historia med statskunskap, 'psgk ok&, kommunalhunkap, .mötes-

' 8dljm endut d apotek. BegÀr hos

Rektor HONORINE HERMBLIN, som mycket vÀl veta vad de vil- jag dem ja yppnÄ. NÀr aet ganska neg- Och Onda dc< adress: Fogelstad, JULITA matiska .Sydsvenskan meddelar , e j av VU,

det oftast vore en s lok pditik, a stafen icke blandade sig iiiii'buirigslivet

stywlsem*tet dm l och I febr, och di, kutades det dÀr framlagda fönhget Om F, K , utveckling till ett svenska kviruiors vanne*örbund.

Ordf. höll dÀrdter förrdrng om för. daget till lag om moderslapsskydd och

by. fröken Oka Herrlin. Karlshamn. och fröken Ebba Hdtqnst, Solvesborg. Vice ,ordförande bkv fröken Hedvig Falck och sekreterare fröken Maja Iiiikansson. Till arbetsutskott utsigos ordföranden, v. ord- foranden, **meram och f r ö k a Magda Thulin. Revisorer blevo fröken Josefina '~jel lherg~ och Lik Thulin, Johannishus. I Ortiiöramim 1-e M* ea c

P&;:;",;";tz;ena" ,

.olik anordningar hjÀlpte jordbruket in - pa vÀgen t111 alud proddction av at$ malier' samt det kvalitets. pdulrtion alla En sÀnk.

Det finns i Sverige en mycket oss, dÄ skall resultaten visa sig i

last och citerad tidning som Àr dtörre Àn ett vÀltaligt mö- kand för att ha sorgartiklar

te och en - förvanansvÀrt liten

digt pÄ lager. Den gör allt för - Da ska vi Oss'

decou,ge, ,_ varför vi uppskjutit försöken att

kraft och mal och mening. införa himmelriket pil jorden m e d

O1n nigon försökt ta tron ur mÀn- Gud, d lÀnge till dess vi uppvÀckt niskorna sa Àr det den. Den upp motstandare som försöka p& sitt

nu som en frimodig be- satt genomföra det utan Gud. Da av (;,,ds makt att rida ut ska vi glömma andras

brott för

Nng av indumitullnia, som med 36 milj. kr. mera belasta jordbmter. vore .n en god hjÀlp At detta och ett steg ' "

Till avslutning erinnde k- 'orni an det Àr d e o+Jdade i n d u n r i m lom skapat Snrigcs-rykte @ vÀrld, w h u d e n och uttal.de en f ö ~ s r n i n g om. att Swrigc, som no stode i en sÀlbynt g>an~am situation, sh l i e hiiv& sin wÀlining gmom an SM sig igenom man ut ge sig in @ hPaddipoliti&a i w l e n n ~ g i r .

* . B l e k i n . l t l i n s f Ăł r b u n d iv Fr.&

s i n n a d e k v i n n o r s r i k s f ö r b u n d W d m Q a Arr*. i Hotell h r - 'kÀiiarms '*lurig i Kulskmaa. An- "u Vu tiW<t odi o r d f ö m d m f d m Ebba H o l e n m *tR*u ock4 i s i a halsaingal sin &dje ö m d" "Uilumingcn -ui@ som

hJanligt.*omna.

" "<. " m"""~m föredr@ts och

'l1 "' ordidanude Holgerssoq

hannishus. Ovriga ledamöter av styreha Àro automPaskt de olika förenio ga rns ordförlode, Gml iga frölcm Hed- vig Falck, Karlskrona, fröken. ~ u h i b i a Nilsson, Rödeby, fröken Maja HLLaPssoi5 NÀttraby, fröken Magda Thulin, R o m e

Jag w feg och tordes sÀllan i en bro- ders ögp

,h , nÀr '9" Ir

Nu min "kt Àr " och hröders

jag- k sak till d t l Och j* g i r mot döden gurp d r aii,,

Mer d befallt.

hrdema Karamasovs Skola vi utan en bön till Gud ase

att avsjala A'joschka? P5 den fdgan ville vi svan

med e? annan: vilket À r farligare för kmenheten att förtÀras av perniciös anemi som i vÀsteuro- pa' att sÀttas pa eldprov som i Ryssland? Sedan nÀr À r den ljumma vanedyrkan av Gud bittre an den fiendskapen? Det "kfics att ]nötet. i Stockholm OPP- nade de nÀrvarandes blickar för lyckan att Àga religionsfrihet och f5 leva utan samvetstryck. Hov. predikanten Clemens Ahfeldt har uttryckt en annan mening om den saken. »K r i s t u s t j a n a r j a g inte,. han, l a n g j a g m a s t e m ö r d a , m e n i e 1 a n d e t s v i r1 d , h a r m a p s t À l l t s P t i l l a t t j a g m 5 s t e t j À n a S a t a n. G u d m a f ö r- 5 t a m i g, j a g À r i n t e k r i s- e n m e n G d s 6 m a a d a r

a l l i, s k a l l f ö r l t a, t H a n v e t a t t m a n h a r s t À l l t t i I 1 s a a t t j a g f r, i n- t e S 0 m S t a t. b o r g a r e l e v a e f t e r N y a T e s t a m e n t e t s k r i s t e n d o m.n

Nar handeiserqa i ~ y s s l k d v e r k l i a e n riva-.- vara hjar-

nar 'lar över

sig den reda<iOn antagim ,+d det av F, R, R, och

~ , + , , & ~ b , , , , ~ ~ ~ i i stOckhdrn den möt".

. No*opng den 4 man 1830.

B e t t y O I S S on. '

*

Lidorneavdehiinpen av ~ridnnade hinnon riksförbund fortmm M onda- pm sin födragswrie i Andatorp. F& r*rwhallare var denna gang redaktör H ~ Y Hjijme. som talade över Àmnet "Jodbmk och indu&*.

m. rcdogjordr too< för h h w m s mörka spadomar 1921 'om följdema av ~hstemsti1lbakasl8ende av h-3 milaimon slagit ra. I ~e nr a r b löshet och tillbakagSng har rests en kon. kunenshf t PA v À r l d s m k n d n som lm till vÀrldx>msp!innande indusnier, vilka gjort det svenska namnet kÀnt i en utstrÀckning som ddrig förr

NU Àr det jordbrukets tur. Ater m& ter högern upp med försiag om tullar av olika dag jÀmte inmalningstvhg m. m

b.r jsg f- Wr er för- i m bli& , &j&het,

'len ateistiska stomen. Den b e varar inte ens skenet a r nitÀlskan

la: öga för öga, tand för tand.» .jPmt Idla k r o ~ p w 4. Dirde distut& den f& d-

"'" ma' Och Om vara

:: ~ $ ! ~ , " ~ ~ ~ i ttt förlig d o g i n a b e för det förslag tiil mo

Bindm8d3rfÖr med en trasa mim skygga

. bon Om - bly som - j* d* -

- kom1...

Dock m ord, a t enda litet. Aten* att

hören, hören min predikm h m ur skym- 'I mÀn

'

sko le^ jag tya har *örtat mot d m kÀra jorden ned,

dmU&dd. i i hat- över- lÀmnades till riksdagen. Mötet beitit s+ sluta sig till den radotiop som m

togs cialdemokrati.lo pd det av ~ i inmförbmd F. K. R. och SV. de ~ o . 20 nov. lem i K o n ~ r t h u M i i k h o l m anddnade mötet.

Med anledning av' det föreliggande för- shget till losdrivarlag antog mötet det uttalande. -m beslutatwvid det av SBm- lands distrikt av Soaaldemokratiska Knn- ndörbundet och Wcrmanlands LLidör- bund av F. K. R. den G nov. 1929 i Nyköping anordnade mötet. och som

och Den ligt högvatten av övervÀldigande strax sitt hemliga bimotiv <Icn religiösa indignationen. det Man i detta ~&u~mui.

aila mig med frid förlats. ingm 1%- &=' ontagim @ ett f l m a a d r a orter.

att komma det kommunistiska sy-

st$"'i;t;n";ysning anar mn vilka följder detta fÀlttag mot fromheten en g ing skall f%. De krafter vilka nu 10sgöi-as komma att slunga pendeln lika langt i motsatt riktning som den nu slar i denna; Den som griper till vapen och vUd, han frambesvÀrjer kraf-

hang o~ lkor l igen Dan Andersons dikt D c n d ö m d e. Med under- bart har han skrivit den psalm, 'Orn

kunna Iörena Oss den psalm Idar var 'jds hö- ras bakom Och

"Ora Ord:

ter vilkas inneboende natur À r sa- dan, att deras lag blir den urgam- ',,I" eder, jln, nu jag

Page 6: da pr nt itan ii by rn m i under R~ICIIY lm A~ ELISABETH TAMMTIDEVARVET N:r II: 1930 Stoekhol ma Arbetarek0.c man bidc 6- den 11 .nordnt nt itan api

JORDBR UKE TS UTVE CKLING (Forts. fr. sid 1.) landbo. han Àgde byggnaderna, pital Àr gott och vÀl, men lÄt oss

om hur Karl IX befallde sina fog- brukningsrÀtten och arbetet pÄ tanka p i den »jordÀgare», som fÄr förmÄnen av en sidan hjÀlp. vare dar att hos dem som illa »bru- jorden.

kade sina hemman och lĂ€t dem ÄganderĂ€tt. arrenderĂ€tt, Ă„borĂ€tt sig han hör till det fĂ„tal, som ge- förfalla» - hĂ„lla husesyn »efter -Ă€ro de gĂ€ngse formerna under nom skyddsĂ„tgĂ€rder kan fĂ„ nĂ€. lagen och den ordning Vi dĂ€ruppĂ„ vilka vi bruka jorden. AborĂ€tten gra kronor-mer för sin spann- hava göra lĂ„tit». Earl XI:s re- det Ă€r en ny. eller snarare gam- mĂ„l t i l l avsalu eller han hör till duktion eller vĂ„ra expropriations mal form av Ă€ganderĂ€tt, fast den det flertal, som dĂ€rigenom enbart och vanhĂ€vdslagar m. fl. det inte har vunnit sĂ„ stor utstrĂ€ck- fĂ„r utfodra sina djur med dyrare Ă€r samma grundĂ„skĂ„dning. som ning. Men nĂ€r man talar om kraftfoder. Han har sin för högt gĂ„r igen. Den har alltid funnits jordbrukets utveckling i förhĂ„llan- taxerade jord högt intecknad. Han och finns. Men jordbruket Ă€r bero- de til l dess olika former Ă€r det kan inte komma ut med rĂ€ntor. ende av, hur den tillĂ€mpas. en faktor. som inte kan förbigĂ„s. na. Han belĂ„nar sina inventarier,

Det Ă€r j o r d v Ă€r d e t. Vi veta al- levande och döda lĂ„nar för att ÄGANDERÄTT, ARRENDE- la, hur jordvardet steg under kris- betala rĂ€ntor pĂ„ lĂ„n och fĂ„r redan

RÄTT, ÅBORÄTT: tiden d i penningvĂ€rdet sjönk. Ă€nnu högre rĂ€ntor. Ar jordbruket Med den begrĂ€nsning samhĂ€l- Jordegendomarna - sĂ€rskilt de sĂ„ Iönande, att det kan förrĂ€nta

lets befogenhet ger - och som Ă€r som hade skog - blevo föremĂ„l ett vĂ€rde, som det inte ens har. sjĂ€lvklar för oss alla - besittes för en hejdlös spekulation. De intill 100 proc.? Det Ă„terstĂ„r dĂ„ jorden Ă€ven statens - med gingo ur hand i hand. mĂ„nga av en utvĂ€g: han belĂ„nar sin skog vad vi kalla Ă€ganderĂ€tt. dem. SĂ„ kom vĂ€ndpunkten. Pen- och sin sĂ€d. Vad har denne jord- jordĂ€garna ha mera jord Ă€n de ningvĂ€rdet skulle stiga igen och Ă€gare redan för rörelsekapital och sjĂ€lva kunna bruka. Och det finns jordvĂ€rdet skulle sjunka. Det rörelsefrihet? Hur skall han kun- de. som vilja bruka jord. men in- sjönk. men det kunde inte sjunka na sköta sin jord? te hava nog kapital att köpa den. normalt. d. v. s. i samma grad Darför ha pi arrendeinstitutionen. som penningvĂ€rdet steg. Det var JORDBRUKET ICKE D E Om man betĂ€nker att c:a 1/4 av för mycket jord, som var för högt all Ă„kerjord Ă€r utarrenderad sĂ„ betalad och dess köpeskilling ha. visar det att hĂ€r föreligger ett de till stor del blivit tĂ€ckt genom verkligt behov. H Ă€ r mötas tvĂ„ inteckning. belĂ„ning. En del gick Jordbrukets nödlĂ€ge Ă€r ofrĂ„n- intressen. Det finns givetvis mĂ€n. över styr - men innehavarna av komligt, SamhĂ€llet mĂ„ste trĂ€da ga alldeles utomordentliga arren. alla dessa inteckningar, de kapi- emellan. Men v a r och hur? Först datorer, som sköta sina gĂ„rdar talstarka, hade intresse av att hĂ„l- bör det klargöras, om det Ă€r j o rd . som om det vore deras egna. men la jordvĂ€rdet uppe för att inte för- b r u k e t eller de tillfĂ€lliga inne- a r r e n d e f o r m e n i och för sig lora. SĂ„ kom dĂ„liga Ă„r i följd. havarna av jorden, som det allmĂ€n- Ă€r inte sidan. att den ur samhĂ€llets 1929 gav bittre skörd men pri- na har intresse och skyldighet att synpunkt tillgodoser jordens bĂ€sta serna föllo genom inverkan av hjĂ€lpa. Det mĂ„ste vara j ordbru- skötsel och i lĂ€ngden mesta produk- den utlĂ€ndska marknaden. Det Ă€r k e t . Staten kan inte utgĂ„ ifrĂ„n tion. Arrendatorn k a n sköta jor- att betala a l l a medborgares skul- den förtrĂ€ffligt och jordĂ€garen om jordbrukets tryckta lĂ€ge. Men der. Med jordbruket som utgĂ„ngs- k a n fĂ„ sitt arrende, sin sĂ€kra in. vad Ă€r den djupaste orsaken? In- punkt Ă€r det nödvĂ€ndigaste a t t komst Ă„r efter Ă„r Kvar stĂ„r att t e liga priser och sĂ€mre skördar lösgöra jordvĂ€rdet frĂ„n det tvĂ„ngs- det blir med arrendatorns ekono- utan: ett jordvĂ€rde för högt att lĂ€ge, dĂ€r det hĂ„llits av skuldsĂ€tt- miska fördel förenligt art suga ut kunna förrĂ€ntas och en jord för ningen, och befria jorden frĂ„n spe- jorden, att inte kosta pĂ„ den skuldsatt att rĂ€ntorna kunna beta- kulation. Det behöves skyndsam- mer Ă€n han sjĂ€lv har nytta av las av inkomst under dĂ„liga Ă„r ma Ă„tgĂ€rder. DĂ€rför vore det för att inte underhĂ„lla husen syste- och med fallande priser. Den ic- omstĂ€ndligt med en ny fastighets- matiskt - han har sin arrende- ke skuldsatte jordbrukaren betalar taxering. LĂ„t oss i stĂ€llet fĂ„ taxe- tid. Ägaren har inte heller eko- icke mer, Ă€n den mycket skuld. ringsvĂ€rdena nedsatta genast med nomiskt intresse att lĂ€gga ut mer Satte. DĂ€rigenom sĂ€nkas arbets- en viss procent, vilken procent Ă€n det minsta möjliga i din mĂ„n lönerna. succesivt ökas Ă„rligen intill nĂ€sta det gĂ€ller hans skyldigheter. ny- fastighetstaxering blir. Det vore

Men

TILLFÄLLIGA INNEHA- VARNA - MÅSTE BE- FRIAS FRÅN SKULD.

dÀrför med fullt skÀl man talar

byggnader och sĂ„dant. Förr gyn- SAMHÄLLETS HJÄLPFOR- dessutom önskvĂ€rt bĂ„de för jord. nade lagstiftningen jordĂ€garna, nu MER HA ICKE VARIT ÄN- bruket och för det allmĂ€nna att har den övergĂ„tt t i l l att skydda DAMÅLSENLIGA. skattesystemet uppmuntrade jord- arrendatorerna. M e n j ordb ru - Hur har samhĂ€llet stĂ€llt sig till förbĂ€ttringar i stĂ€llet för att som ket! Ty vad hjĂ€lper alla bestĂ€m- denna kris för jord och jordbruk nu skattlĂ€gga dem. Men en jĂ€mn melser. am sjĂ€lva formen ar fel- - som inte Ă€r ny, den har pĂ„ och rĂ€tt tvis beskattning g i r inte aktig. gĂ„tt mĂ„nga Ă„r --? Vad har sam- med sjĂ€lvdeklaration. Och vida-

»I svenska folkmedvetandet lĂ€- hĂ€llet, staten, gjort for att hjĂ€l- re - mĂ„ samhĂ€llet inlösa skuld- rer finnas en djupt rotad över- pĂ„ jordbruket att organiskt av- satt jord, inte ge lĂ„n till nya skul- tygelse om Ă€ganderĂ€ttens ovill- veckla kristidmr efterrĂ€kningar, der, genom de medel statsmak- korliga företrĂ€de framför varje an- det uppskruvade jordvardet och de terna nu vilja offra, genom utby- nan upplĂ„telseform» yttrade lag- obetalbara skulderna? - Vid 1928 te a v statsobligationer mot jord rĂ„det för en del Ă„r sedan. Det Ă€r Ă„rs fastighetstaxering höjder taxe- genom placering av fonder, sĂ€rskilt otvivelaktigt att en sĂ„dan folkme- ringsvĂ€rdena i regel. Enligt sak- pensionsfondens medel, 1Âœ mil- ning finns. men vad har skapat kunniga, som skulle utreda fri. jard om 53 Ă„r i jord. V i l k e n den? Det kan inte endast vara gan om primĂ€r farstighetskredit, jord? Den, som Ă€r sĂ€mst stĂ€lld, Ă€godelssinnet - det vore större höjdes taxeringvĂ€rdet för Ă„ker- f ö r s t . I det förslag danska re. förtjĂ€nst att dĂ„ placera sina pen- jord i genomsnitt 1 proc. men geringen framlade i höstas för gar I mera vinstgivande företag. i vissa fall. sĂ€rskilt i större jord. folketinget am samhĂ€llets rĂ€tt att Biavsikterna kunna vara mĂ€nga- bruksdistrikt vida mer - i stĂ€llet förvĂ€rva jord, finns en paragraf,. handa, men jag tror att det miste för att det naturliga varit att de. som gĂ„r ut pĂ„ att staten skall ha ligga nĂ„got riktigt till grund för beroende pĂ„ penningvĂ€rdets sti- förhandsrĂ€tt till jordegendomar det förestĂ€llningssĂ€ttet. Jag tror, gande, blivit sĂ€nkta. Kronoom- med viss minimiareal, försĂ„lda pĂ„ att. dir det Ă€r akta. Ă€r det; kĂ€r- buden yrkade pĂ„ höjning. Att en. exekutiv auktion til l samma pris leken till jorden. till arbetet med skilda jordigare ocksĂ„ ha gjort som högsta vid auktion avgivna den levande utvecklingen och en det för att ii lĂ„na mer, kan ju anbud sĂ„vida staten inom 14 da. önskan att nĂ€r man sjĂ€lv gĂ„r bort inte ha varit nĂ„got avgörande skĂ€l. gar gör denna sin ratt gallan- kunna lĂ€mna sin gĂ€rning att full- I en del fall. sĂ€rskilt för mindre de. En sĂ„dan bestĂ€mmelse kan följas av dem som stĂ„tt en nĂ€r- gĂ„rdar, överstiger nu taxerings. inte vara beroende av skillnaden mast i livet och som ha fram- vĂ€rdet t. o. m. försĂ€ljningsvĂ€rdet. pĂ„ klimat och jordmĂ„n i Sveri- tiden för sig. SamhĂ€llet har ge- F ö r att fĂ„ skatteobjekt hjĂ€lper sta- ge och Danmark den kunde ge- nom den privata Ă€ganderĂ€tten er- ten till att hĂ„lla det konstlade jord. nomföras Ă€ven hĂ€r. Av den till kant och stadfĂ€st att det ligger vĂ€rdet uppe. Det Ă€r en orĂ€ttvis Ă„rets riksdag avgivna k. propo- i dess intresse att tillfredsstĂ€lla .beskattning. - Det ligger ock- sitionen framgĂ„r. att de erekuti- en sĂ„dan folkmening. Men dĂ€rmed sĂ„ en motsĂ€gelse i statens egna- va auktionerna pĂ„ jordegendomar Ă€r inte sagt att d e n n a Ă€gande- hemsrörelse, som avser att bere- vĂ€sentligt ökas hĂ€r i landet. Med rĂ€ttsform Ă€r den enda, som UPP da tillgĂ„ng till jord pĂ„ billiga vill-. sankta taxeringsvĂ€rden minskar fyller det berattigade i kravet pĂ„ kor. DĂ€r lĂ„nar staten ut allmĂ€nna möjligheten att inteckna och jord- att besitta jord. Jag erinrar om medel för inköp av lord till vĂ€r- vĂ€rdet sjunker. De exekutiva auk- det flertal. som kan ha ramma den. som staten sjĂ€lv varit med tionenas antal kan dĂ€rigenom betingelser att vĂ€l förvalta jor- om att höja. och som aldrig kun- ökas, den invĂ€ndningen kan gö- den, men saknar kapital till kö- na skĂ€ligt förrĂ€ntas. LĂ„t vara att ras frĂ„n jordbrukarehĂ„ll. De kom- pesumman. Deras frĂ„ga -Ă€r inte rĂ€ntorna Ă€ro jĂ€mförelsebevis lĂ„ga ma Ă€ndĂ„ att ökas. Valet stĂ„r nu helt löst med arrendeinstitutionen men det motvĂ€ges ofta av att eg- mellan att med statrshjĂ€lp under- - oavsett samhĂ€llet. Finns dir nahemsinnehavarna just pĂ„ den hĂ„lla jordbruket under det att kra- ingen annan form Ă€n Ă€ganderĂ€tt grund anses kunna betala sin jord schen det oaktat hemsöker den

ena efter den andra - eller ock. som har dess företrĂ€den utan att dyrt. ha dess nackdelar. Jo - lagen Och nĂ€r jordbrukskrisen nu sĂ„ en naturlig avveckling snarast av 1926 om upplĂ„telse under Ă„bo- kommit till en punkt. som Ă€r sĂ„ möjligt. Krisen Ă€ r oundgĂ€nglig, rĂ€tt av viss lord. som tillhör kro- allvarlig, att man begĂ€r statsmak- men en krasch tar inte borr or- nan, mot avgĂ€ld och med Ă€rftlig ternas ingripande. vad blir svaret? sakerna. den har ingen förebyg- och förytterlig besittningsrĂ€tt för Är det att genom konstlade me- gande inverkan. vilket dĂ€remot en obegrĂ€nsad tid. Det Ă€r en för- del ytterligare hĂ„lla jordvardet UP avveckling kan ha. BrukningsrĂ€t- nyad form av »intaga» pĂ„ hĂ€rads- pe. Är det att ytterligare under. ten till den jord samhĂ€llet sĂ„lunda allmĂ€nningarna, som Ă€gde rum lĂ€tta jordens skuldsĂ€ttning. Att da övertar bör givetvis upplĂ„tas förr i vĂ€rlden och dĂ€r allmĂ€n- ordna jordbrukets kreditförhĂ„llan- med förhand för den förre inne tingskarlen var bonde och ej den och ge möjlighet till driftka- havaren, om han Ă€r duglig, under

Stackars N. F. Tio-Ärsdagen av Sveriges intrÀde i Na-

tionernas Förbund firades med en under- ligt stillsam fest i Stockholm Medan de bĂ„da talarna, F r i h e r r e M a r k s v o n WĂŒrtemberg och d i r e k t ö r Ven- nersten pĂ„pekade att tio-Ă„rsdagen - trots en del besvikelser och misslyckan- den - dock betecknade en viktig period och ett beydelsefullt steg för svenska att fira sutto pĂ„ bĂ€nkarna framför dem föga mer Ă€n ett sextiotal av dessa sven- ska medborgare, som saken sĂ„ nĂ€ra an- gick. Och blind dem som kommit till stĂ€des voro sĂ€kert mĂ„nga flera redan vĂ€l införsatta i Nationernas Förbunds verk- samhet, Ă€n sĂ„dana som verkligen kunde ha nytta av den givna upplysningen.

Det finns ingenting som tyder pÄ att allmÀnheten av slöhet eller avoghet nekat att infinna sig Den hade bara inte fÄtt veta att din skulle gÄ dir. Felet var anordnarnas, S v e n s k a förening- e n s för Nationernas Förbund och Sveriges A k a d e m s i k a för - e n i n g f ö r Nationernas För- h u n d , som med sitt exklusiva upptrÀ- dande underlÄtit att med bred och effek- tiv reklam göra mötet till ett verklligt upplysningsmöte. Detta hade naturligtvis varit dess enda berÀttigande istÀllet för att det som nu blev en liten privat fest för de införsatta Föredragen kunde verkligen ha varit roliga att höra för dem. som inte visste det mesta förut.

AIIt detta kunde ju i nödfall ursÀktas Om det inte vore ett sÄdant tydligt tec- ken pÄ dessa föreningars liknöjdhet för den sak de bildas for att frÀmja.

den nya ÀganderÀttsformen, med Àrftlig och förytterlig besittning+ rÀtt. NÀr det gÀller större gir- dar med arrendegÄrdar - del dir- av i lÀmplig storlek för eget bruk. Och vad betrÀffar ÀganderÀtten - vilkendera Àr mest Àgare - den som med lagfart och fastebrev Àr skuldsatt upp över öronen eller den som besitter jorden pÄ obe- grÀnsad lid. kan sÀlja den och ge den i arv?

SamhÀllet mÄste kunna inver- ka reglerande pÄ jordvÀrdet för att t rygga jordbrukets lugna ut- veckling. Det kan inte g5 enbart genom taxeringen, beskattningen. Om inte staten behÀrskar en viss mÀngd jord. som Àr Ätkomlig mot en Ärlig avgÀld motsvarande rÀn- tan pÄ normalt varde. blir det taxeringen, som i stallet följer jordvÀrdet, vilket vid intrÀffande konjunkturer springer i höjden. Spekulationen Àr fri. Kan sam- hÀllet upplÄta sin jord mot en av- gÀld, rom rÀttar sig efter genom- snittspriset pÄ lantbrukets produk- ter för den nÀrmast föregÄende perioden av fastighetstaxeringen - sÄ Àr det i Danmark - blir det avkastningen, som bestÀmmer jordvÀrdet. Men det mÄste Àga rum i sidan utstrÀckning, att sam- hÀllets vikt i vÄgskÄlen blir av- görande.

ANSVAR OCH T R O H E T I ARBETET.

Det Àr inte min mening att sÀ- gÄ. att inte ÄtgÀrder för höjande

yrkesskicklighet och utbildning inom jordbruket Àro behövliga. Jag har endast ve- lat framÄlla att vilka anslag som Àn beviljas, vilka ÄtgÀrder som an vidtagas, kommer aldrig vÄrt sven- ska jordbruk att resa sig ur sin nuvarande betryck utan en djup gÄende reform, en reform som ÄterstÀller jordvÀrdet i normalt lÀge som ger jordbruket den trygghet en sund utveckling förut- sÀtter och samtidigt skapar Àgan- derÀttsformer som möjliggöra brukningsrÀtt utan en skuldsÀtt- ning, som jorden ej kan bara. Det kan inte ske utan offervilja frÄn samhÀllets sida. Men inte hel- ler utan offervilja frÄn jord- ha vi haft troheten i arbetet för Àgarna. LÄt oss dÀrför frÄn vÄrt lands modernÀring, inte bara stad och land samlas om en lös- i ord utan i girning, s i att vi ning av jordfrÄgan för det all- framför enskilda intressen vilja se mÀnnas bÀsta Vi skola stÄ till jordbrukets, dÄ skulle vi ocksÄ rÀkenskap för eftervÀrlden hur vi kunna bereda vÀg för ett bÀrkraf- förvaltat jordbruket. hur vi bidra. tigt jordbruk till gagn för hela git att lösa de svÄrigheter, som folket. förorsakats av förhÄllandena un- der vÄr tid. Ha vi kant ansvaret, Elisabeth Tamm