Foto: KSF Media/Kristoffer Åberg

Club StrategiSlutrapport till Borgå stad

10.4.2018

“Borgå är som ett kammarmusikstycke. Man behöver inte alltid vara en symfoni-orkester utan kan ha sitt eget mått och sin egen form. Staden har ett fint kulturarv, men den kan också vara föränderlig och innovativ.”

Vad har vi gjort

Borgå stad arrangerade i samarbete med Borgå folkakademi och tidningen Östnyland/ KSF Media i februari–mars 2018 tre medborgartillfällen med intro-föreläsningar och workshoppar för allmänheten för att stöda stadens arbete med en strategi för 2030.

Arbetet byggde på det inkörda formatet kring aktuellt-kvällar vid Akan, Club Fakta. Huvudspråket vid tillfällena var svenska. Som tema valdes i samråd med Borgå stad temana Företagsamhet, internationalisering och mångkultur samt livsmiljö.

Arbetet fokuserade särskilt på att nå återinflyttare till Borgå, företagare, Borgåbor från landsbygdsdelarna av staden samt invandrare.

Som inledare inbjöds framtidsforskare Roope Mokka från tankesmedjan Demos Helsinki (1 februari), riksdagsledamot Joakim Strand från Vasa (15 februari) samt regionforskare Lina Bjerke från Jönköping, Sverige (1 februari).

Sedan den preliminära rapporten från mars 2018 har avsnittet om Företagsamhet kompletterats. Till rapporten fogas nu också de intervjuer som tidningen Östnyland gjorde i anslutning till Club Strategi.

Några dominerande visionerClub Strategi-arbetsgrupperna arbetade i stor utsträckning oberoende av varandra. Ändå kom de tre olika idéverkstäderna ur sina egna utgångspunkter fram till några mål för 2030 som blev gemensamma:

• Borgå är föränderligt. Det finns ingen inneboende hemlighet eller ett ultimat varumärke som går att hitta som en försvunnen nedgrävd skatt. Borgås varumärke är ”en levande varelse” och kan inte enbart förankras kring det historiska. Varumärket formas av nya generationer, också av människor som flyttar in från andra delar av Finland och världen. Staden behöver vara innovativ och ständigt våga pröva på nya saker – och ibland misslyckas. Den behöver också snabba sätt för invånarna att delta och påverka.

• Borgå kan behålla ett enda centrum. En viktig del av en god livsmiljö är det centrum där människor möts. Borgå kan fortfarande utveckla stadskärnan och binda samman Gamla stan och Empirestaden. I ett vidare perspektiv är ådalen med Nationalstadsparken den viktigaste miljö vi har.

• Borgå kan få spårtrafik. För att vara en internationellt öppen stad och en god hemstad för pendlare behöver vi ännu bättre förbindelser till huvudstadsregionen där många fortsättningsvis kommer att jobba. Alltså en järnväg eller annan snabb spårtrafik.

• Borgå kan vara öppet för engelska. För att vara tydligare internationell och för att snabbare inkludera invandrare till Finland och Borgå kan vi öppna för engelskan som vårt tredje språk i vardagen och offentligheten.

1 Företagsamhet

Bioteknik och miljö kan vara vårt nästa kluster Företagslivet i Borgå kan fram till år 2030 bygga vidare på det goda existerande klustret kring kemi-industrin, till exempel genom en uppföljare inom bio- och miljöområdet. Kemiklustret har sin styrka i att det i regionen nu finns en bred arbetskraft inom kemisk teknologi på alla utbildningsnivåer.

Borgå kan aktivare söka samarbetspartners främst i Norden. Borgå kan med exempel från Vasaregionen eller det tvåspråkiga Österbotten bryta den traditionella finländska hierarkin mellan huvudstad och regioner. Borgå kan kommunicera direkt med samarbetspartners i världen. Förutom Norden är EU och Ryssland andra naturliga kontaktytor.

Borgå kan växla upp sina vänortsband, som ofta har förblivit symboliska, till en ny nivå Borgås vänort Lund har till exempel ett av de ledande universiteten i Norden.

Utvecklingen i Borgå behöver kunna vara inriktad på toppforskning, men också se till andra sektorer som till exempel verkstads- eller maskinindustri. Oljebekämpnings-företaget Lamor är en god förebild för hur man kan bli ledande i världen inom en smal nisch. Borgå kan satsa på att bli internationellt känt för vissa verkstads- och maskinprodukter som tillverkas här, som till exempel arbetsbåtar av världsklass eller någon annan framtida kategori av högklassiga, internationellt gångbara varor.

Den finländska skolans stad Borgå kan med sina traditioner som skolstad arbeta för att presentera den erkänt högtstående finländska skolan. Ett sätt kan vara utbildningsturism kring finländsk pedagogik och skolkultur på en nivå där man också bygger upp kongressfaciliteter och hotell kring en ny utbildningsbusiness. Borgå kan också vara värd för sommarskolor, när skolbyggnaderna i övrigt står oanvända. Staden kan ta modell av andra skolor, högskolor och universitet som redan marknadsför sig internationellt.

En rörligare förvaltning Stadsförvaltningen i Borgå kan modigare lämna den klassiska indelningen mellan offentligt och privat. Stadens ledning och beslutsfattare kan tydligare välja ett fokus på vissa näringsgrenar inom vilka just Borgå har förutsättningar att bli internationellt känt. Beslutsfattandet i Borgå behöver aktivare basera sina beslut på goda fakta och på att aktivt jämföra sig med andra städer i världen som har motsvarande storlek eller som konkurrerar om företagsetableringar.

Stadsförvaltningen kan bli snabbare på att planera för företagsetableringar och aktivt planera upp företagsparker. Staden kan erbjuda nycklarna-i-handen-lösningar för företag. Staden kan också aktivt arbeta på att avskaffa byråkrati och onödiga normer.

Borgå kan arbeta för att locka investerare och riskkapital, som i allmänhet annars prioriterar metropolområdena. Borgå har ett gott och välkomnande företagarklimat, men orten skapar inte i sig själv en stor efterfrågan på varor och tjänster. Borgå har också den typiska, nordiska svaga befolkningsutvecklingen.

Öppna för engelskan Borgå kan utvecklas som en internationell livsmiljö genom att engelskan uppvärderas vid sidan av våra inhemska språk. Det ska vara möjligt att arbeta i Borgå också på engelska. Staden kan utöver språkbad på svenska också införa engelska språkbad och också införa utbildningsspår i skolan med internationell inriktning ända från förskola till gymnasium.

Borgå kan samtidigt arbeta för att språkklimatet också uppmuntrar andra språk som en del av internationalisering och företagsamhet.

En god stadsmiljö Företagsamhet, inflyttning och internationalisering bygger också på en attraktiv livsmiljö för dem som ska arbeta i staden. Borgå kan utveckla sitt varumärke så att vi inte bara står för ”Gamla stan och historia”, utan också blir kända för en god och välfungerande offentlig sektor med hälsovård och skolor. En god livsmiljö bygger också på välplanerad stadsmiljö. En stad av Borgås storlek borde ha enbart ett tydligt centrum.

Varumärket Borgå behöver kunna frigöra sig från att ”varumärket” enbart handlar om historia. Det måste också aktivt kompletteras av att Borgå samtidigt är en modern och dynamisk stad.

Facilitator: Sebastian Slotte, Danfoss Rapportör: Jonas Häggblom, Borgå folkakademi

2 Internationalisering och mångkultur

Jobba bort tyst ojämlikhet Borgå är för en invandrare och inflyttare en trivsam, lugn, fredlig och ren stad. Det finns ändå mycket att göra för att människor med utländsk bakgrund ska vara socialt jämlikt och rättvist bemötta i Borgå – även när det gäller de som har kommit till Borgå som arbetsrelaterade invandrare och inte som humanitärt mottagna invandrare som flyktingar och asylsökande.

Borgå har i jämförelse med det övriga landet haft öppen attityd till den humanitära invandringen. Ändå är det i längden svårt för dem med utländsk bakgrund att ha samma möjligheter som finländskfödda Borgåbor har. Det är svårt att hitta arbete eller att få sina kompetenser eller språkkunskaper värdesatta. Det är inte heller lätt att bli helt och hållet accepterad som en Borgåbo bland andra.

Öppna för engelskan, snabba på integrationen Borgå kan arbeta lokalt för att förkorta integrationsprocessen som runtom i Finland ofta är orimligt lång och kan ta upp till tre år. I Borgå kan både den offentliga sektorn och företag göra engelskan till ett accepterat arbetsspråk. Staden kan också tillämpa och uppmuntra till mera skyltning på engelska.

Borgå kan ha en databas över den kompetens och de språkkunskaper Borgåbor med utländsk bakgrund har, vilket ortens företag och andra arbetsgivare kan ha nytta av. Borgå stad kan bredda sin internationella kulturkompetens genom att öppet prioritera att man rekryterar invandrare. De blir också förebilder och tydliga brobyggare för kommunikationen mellan kulturer.

Internationalisering är stadsutveckling Borgå kan också administrativt uppgradera och betrakta internationalisering och invandrare som en del av den allmänna stadsutvecklingen – och inte som nu som ett fall för socialväsendet. Internationalisering, invandring och befolkningsutveckling borde handhas av en hög tjänsteinnehavare som en biträdande stadsdirektör och av stadsstyrelsen som det politiska organet.

Borgå kan samarbeta med andra städer som har en proaktiv syn på invandrare för att påverka beslut om invandring som fattas på riksnivå över huvudet på kommuner och städer. Städer med positiva erfarenheter och god praxis på området kan påverka statliga myndigheter som i dag har en låst eller delvis negativ hållning till invandring.

Stadsplanering är att skapa platser att mötas Integration är en ömsesidig process. Inte bara invandrarna behöver lära sig hur Finland och Borgå fungerar.

Också den som har bott i Borgå hela sitt behöver lära sig hur framtidens Borgå kommer att se ut när vardagen mer och mer färgas av människor från andra kulturer och länder.

Människor med utländsk bakgrund i Borgå kan få flera öppna mötesplatser där man möter ursprungliga Borgåbor. Borgå kan också skapa flera möjligheter för dem som kommer ur andra kulturer att träffas vid tillfällen av samma typ som den återkommande Internationella basaren eller församlingarnas Fredskafé har utgjort mötesplatser.

Borgå kan skapa mötesplatser kring konst och kultur, men också den typ av ”basar” som innebär en möjlighet till sådan affärsverksamhet och startföretagande som i dag blomstrar till exempel i Östra centrum med traditionella, utländska produkter. Ett tänkbart område är Gammelbacka som redan har en invandrarkultur och en etnoaffär.

Facilitator: Liselott Sundbäck, Helsingfors universitet/HY+Rapportör: Catharina von Schoultz, Borgå folkakademi

3 Livsmiljö

En god livsmiljö förändras ständigt En god livsmiljö är varken statisk eller densamma för alla. Borgå kan 2030 ha en god livsmiljö som både är föränderlig och som inte har bundit sig vid en generations livsmönster. Många bor också i samma stad, men upplever den på olika sätt – någon som ett centrum för liv och rörelse, andra som en lugn och harmonisk ort med trivsamma kvarter och nära till naturen.

En god livsmiljö kan kännetecknas av allt från natur, rekreation och tystnad till urbana miljöer, liv och rörelse, samvaro och god service. För den här rapporten listade arbetsgruppen också kvaliteter som närhet, öppenhet, trygghet och goda samtal.

Nya generationer prioriterar olika i Borgå Borgå får fram till 2030 känna av trenden att nya generationer inte längre investerar alla sina pengar i boende, utan också prioriterar annat som till exempel resor. Att äga en fast förmögenhet upplevs inte heller lika viktigt som tidigare. Centrumboende blir vanligt också för barnfamiljer. Att bo i småhus upplevs av en del redan som lite omodernt.

Också bland äldre finns det en rotation där många i stället, om de fick välja, i stället för ett klassiskt egnahemshus skulle ha satsat på en höghuslägenhet och på att i stället göra sommarvillan till ett mera påkostat fritidshus.

Stadsdelar som Gammelbacka och Vårberga som vi i Borgå i folkmun har vant oss vid att beskriva som socialt oroliga boendemiljöer med låg status, kan fortfarande i utomståendes ögon upplevas som välplanerade och lyckade lösningar. Också de kan ha en framtid 2030.

Ålandskapet värdefullt också i framtiden Borgå stads mest värdefulla delar är ådalen, både söder och norr om centrum. Nationalstadsparken kan utvecklas så att den 2030 kan upptas på Unescos lista över världsarv. De båda åstränderna kan också aktivt tas till vara som aktiva gröna fritidsstråk ända från Hattula i norr ut till Hammars och Haiko, också med en lättrafikfärja över åmynningen till Svinö, med modell från Åbo.

Borgå kan ha en klar stadsstruktur, också för landsbygdsdelarna. Borgå kan utvecklas som en cykelstad, eftersom 80 procent av alla invånare bor inom 8 kilometer från centrum. Samtidigt har staden också kvaliteten att naturen finns redan inom fem kilometers räckhåll från staden.

Borgå kan fortfarande utveckla det nuvarande centrum öster om ån så att Gamla stan och Empirestaden byggs samman, trots att också Västra åstranden byggs ut. Centrumkvarteren kring torget, Lundi, Citymarket-Nimbus och det s.k. Elanto-kvarteret kan inramas av bilfria zoner. Området kan bli mötesplatser och vardagsrum för Borgåborna och till platser för kultur och konst.

Inom arbetsgruppen konstateras också att ett satellitområde som Kungsporten inte finns i mångas framtidsvisioner om Borgå 2030.

Målet för en god centrummiljö kan vara högt ställt – Borgå kan sträva till att vara Europas kulturstad 2030.

Också 2030 en ort där vi inte jobbar Borgå kommer också 2030 att vara en livsmiljö där många bor, men inte arbetar. Borgå kan få järnväg eller annan spårtrafik till metropolområdet. Livsmiljön påverkas också av smidiga förbindelser inom staden och till huvudstadsregionen.

Borgå har särskilt för pendlare redan nu en god utveckling inom kollektivtrafiken. Om den fungerar också inom staden bidrar den också till att de som bor i stadens centrala delar inte behöver ha bil. Borgå kan bättre uppmärksamma att det också finns en inpendling framför allt till Sköldvikområdet av 1 500 pendlare som kan vara potentiella nya Borgåbor.

Till en bättre livsmiljö hör också att staden erbjuder flera internationellt inriktade tjänster för dem som med utländsk bakgrund kunde flytta in till Borgå.

Självgående bilar till byarna För landsbygden kan kommunikationerna förbättras. Borgå kan bli en pilotstad för experiment med nya revolutionerande former av transport som självgående bilar som styrs dit där de för stunden behövs. I staden kan också den tredje sektorn och särskilt föreningsverksamheten i byarna noteras som en del av arbetet för att bygga en stad för år 2030.

Facilitator: Annika Häggblom, Learning MilesRapportör: Helen Kurri, Östnyland

BILAGORRapportering om Club Strategi i tidningen ÖstnylandReporter Tora Mattheiszen

ÖN 19.1.2018

Kom med och formaframtidens drömstadHur vill invånarna att Borgå ser ut om cirka tio år? Det vill staden veta för att kunna skriva en bra, ny strategi. I samarbete med bland annat tidningen Östnyland ordnas möjlighet för alla intresserade att delta i processen. Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula hoppas på också helt nya idéer.

– Det är första gången i ett strategiarbete

vi inte alls talar om organisationsmodeller eller hur förvaltningen ska se ut, nu

fokuserar vi enbart på invånarna, förklarar Ujula som hoppas att det

aktuella projektet verkligen engagerar stadsbor i alla åldrar.

Han påpekar att det handlar om så mycket mera än pengar och om hur

beslutsfattarna ser på framtiden.

– Strategin berör varje enskild invånare,

naturen, näringslivet, livsmiljön, hela vår

vardag. Därför är det viktigt att vi får information om hur människor resonerar.

En hurudan stad vill de att Borgå ska vara 2030?

JusteringarStrategin ska alltså sträcka sig långt framåt och det är självklart att samhället

förändras i snabb takt. Därför måste också strategin kollas regelbundet och

nödvändiga justeringar göras. Men avsikten är att denna färdkarta ska vara

koncis, enkel och lätt att komma ihåg. Den ska innehålla en vision och centrala

mål för hur staden ska utvecklas – berättelsen dominerar.

Ett förberedande arbete har redan gjorts under hösten, bland annat i form av

utredningar om stadens nuläge. De presenteras inom kort. Borgå samarbetar

med tankesmedjan Demos Helsinki.

Jukka-Pekka Ujula framhåller ändå att

själva strategin är öppen.

– Vi har ingen undangömd, färdig agenda.

Han anser utgångsläget vara gott. Även

om olika verksamheter alltid går att utveckla är Borgå redan i dag en bra stad

med gott rykte. Det visar en färsk undersökning, som ännu inte

offentliggjorts. Nu gäller det att se hur man ska gå vidare och vad staden främst

ska satsa på för att kunna hävda sig i den framtida konkurrensen.

Club StrategiStrategiprocessen omfattar bland annat medborgartillfällen som ordnas under

våren i samarbete med lokala medier. Club Strategi är en satsning tillsammans

med tidningen Östnyland/KSF Media och Borgå folkakademi. Konceptet omfattar

tre kvällar på Akan med intressanta introföreläsningar och workshoppar för

allmänheten. Starten sker den 1 februari. Workshopparna fokuserar på

företagsamhet, livsmiljö och mångkultur.

– Eftersom en strategi inte kan innehålla

allt, har vi fokuserat på några viktiga teman, förklarar chefredaktör Helén

Kurri, som hoppas på stor uppslutning.

Det är viktigt att unga och äldre, personer

från tätort och glesbygd, representanter för olika människogrupper är med. Hon

säger att även om alla åsikter givetvis inte får plats i strategin, går det i bästa fall att

skapa en plattform för fortsatt växelverkan.

– Det har ofta visat sig att folk nog vill vara med och bygga framtidens

kommuner, men det är kanske inte längre

via politiken det sker. Vi behöver andra

modeller för delaktighet.

Jukka-Pekka Ujula nickar och konstaterar

att idéer, både stora och små, alltid är välkomna, inte bara i strategitider.

Förslag man får fram nu kan användas också i andra sammanhang.

RealismDen aktuella strategin bör vara realistisk, det är både Ujula och Kurri ense om.

Detta betyder givetvis att man måste välja och välja bort, vilket inte alltid är så lätt.

Ujula besökte nyligen Jyväskylä och berättar att där har man valt att i sin nya

strategi ha en enda tyngdpunkt, idrotten.

– Jyväskylä vill bli den främsta

idrottsstaden i Finland.

Vad ska alltså Borgå satsa på i sin

strategi? Räcker det med en, stor tyngdpunkt eller behövs flera? Hur

många i så fall och vilka? Stadsdirektören väntar med spänning på invånarnas idéer.

Helén Kurri säger att Borgå bebos av olika slags människor.

– Vissa har bott här väldigt länge, kanske hela sitt liv, andra är nyinflyttade. Staden

har också internationaliserats en hel del, men det syns inte riktigt.

Stadsdirektören instämmer och säger att Finland överlag kommer att se helt

annorlunda ut i framtiden.

– Invånarantalet ökar men en stor del av

de nya invånarna kommer från andra länder. Vad betyder det för servicen och

allting annat? Det är klart att bland annat engelska språkets roll förstärks.

En fråga är hur mycket Borgå egentligen ska växa. Ett ökat antal invånare kräver

exempelvis större bostadsproduktion och mera service i högsta allmänhet. Det har

sin prislapp.

– Vill invånarna bevara småstadsidyllen

eller är önskemålet en större stad, undrar han och tillägger att då en stad växer

kraftigt innebär det också vissa negativa

effekter som så att säga kommer på köpet.

Kundtänkandet ökarJukka-Pekka Ujula talar mycket om kunder i bemärkelsen invånare, vilket inte

klingar riktigt trevligt i Helén Kurris öron.

Enligt stadsdirektören är det ändå tydligt att allt fler människor själva vill

bestämma om vilken service de använder. Kundtänkandet blir vanligare.

– I vårdreformen synliggörs ju detta extra kraftigt, men också i all annan

verksamhet.

Framtidens kommuner konkurrerar om

sina kunder.

– Om vi vill vinna någon kamp måste vi

koncentrera oss på rätta saker nu, säger Ujula.

Men vilka är de?

Kurri påpekar att allting inte handlar om

pengar. Hon hoppas att Borgå i framtiden ska vara en smidig, pulserande stad, där

man kan leva det goda livet från vaggan till graven. Det kräver naturligtvis

ekonomiska satsningar, men andan har också stor betydelse.

Diskussionen går in på vilken typ av människor staden borde försöka locka. Är

det personer som kommer till Finland för att jobba i Helsingforsregionen, är det

ungdomar, är det före detta Borgåbor som flyttat till annan ort för att studera och

som senare vill återvända eller någon annan grupp?

Mycket materialStadsbornas åsikter också om den här saken klarnar småningom, kanske i

samband med Club Strategi. Invånarna kan också tycka till via sociala medier,

svara på en webbenkät och besöka popup – informationsplatser i köpcentra, skolor

och andra offentliga platser i februari, mars och april.

Allt material som produceras i samband med beredningen av strategin läggs ut på

stadens webbtjänst. Stadsfullmäktige fattar beslut om den nya strategin vid sitt

junimöte.

ÖN 26.1.2018

”Tänk experimentoch ett nytt Sköldvik”Framtidsforskaren Roope Mokka har som avsikt att skaka om deltagarna riktigt ordentligt vid Club Strategis första träff den 1 februari. Han uppmanar att tänka stort och föreslår att nya Borgåstrategin ska innehålla också experiment.

Roope Mokka, 42, levde sin barndom i

Kullo intill Neste, som på sin tid förvandlade hela staden. Industrin i

Sköldvik har fortfarande enorm betydelse, men verksamheten också här

förändras steg för steg då ny teknologi kör över gammal.

Då Mokka på torsdagskvällen nästa vecka föreläser inför publik i Borgå

folkakademi med avsikt att inspirera deltagarna till intressant diskussion om

hur Borgå ska se ut i framtiden, vill han att man ska lyfta blicken och visionera på

ganska hög nivå.

– Jag hoppas att de som medverkar

exempelvis funderar på vad som kunde

vara ett nytt Sköldvik. Då avser han givetvis någonting som skulle ha lika stor

betydelse för staden, inte just ett nytt industriområde.

Snabb utveckling

Roope Mokka var 17 år gammal då han flyttade från Borgå. Han grundade

tankesmedjan Demos 2005 och i dag verkar den globalt. Smedjan jobbar främst

med stadsutveckling, livsstil och ekonomi i den framtida staden. Då Borgå nu

arbetar fram en ny strategi är Demos Helsinki leverantör.

Det är ganska naturligt att just Mokka anlitats som inspiratör på Club Strategis

första kvällsträff. Staden samarbetar som bekant med tidningen Östnyland och

Borgå folkakademi kring den här satsningen. Man vill erbjuda stadsborna

möjlighet att komma samman och prata

om hur hemstaden ska se ut fram till 2030. Det sker under tre kvällar och tre

workshoppar på "Akan".

Roope Mokka vet att då den här sortens

diskussioner startas, håller man sig gärna till ganska bekanta teman.

– Man funderar kanske på hur antalet turister kunde utökas eller liknande. Visst

är också de viktiga, men i framtidsarbetet gäller det att fokusera på helt annan nivå.

Han påpekar att kommuner överlag bör vara beredda på att stora omvälvningar

kan komma.

– Mycket av det folk talade om för tio år

sedan är ju nu här. Det pratades då om

teknologi och globalisering på ganska teoretisk nivå. Nu finns till exempel

självstyrande bilar. En social transformation håller på att ske, vi går

från ett industriellt samhälle till ett postindustriellt och det kommer att

betyda mycket för bland annat kommunerna.

Isolering

Mokka säger att redan nu jobbar många på distans och handlar via nätet.

– I framtiden kanske det inte längre finns shoppingcenter, fabriker och platser där

människor möts på ett spontant sätt. Människor isoleras och det gäller att

skapa nya, offentliga områden för möten mellan människor.

En fråga som också måste lösas är hur

folk i framtiden kan arbeta tillsammans, trots att de inte är anställda av samma

arbetsgivare.

Det Demos Helsinki nu gör för Borgå är

att man först utreder globala megatrender.

– Sedan kollar vi hur andra europeiska

städer tagit fasta på dem, förklarar han och lovar att han på torsdag kan berätta

om hur europeiska kommuner av samma storleksklass som Borgå planerar för

framtiden.

Mokka tycker det är fantastiskt att Borgå

stad är så modig att man startat en ny sorts strategiprocess. Personligen tycker

han mycket om sin forna hemstad.

– Då jag var tonåring tog vi bussen till

Helsingfors för att hitta något spännande att göra. Nu finns en hel del aktiviteter på

orten.

Han anser att största risken för staden är

att tänka att allt är jättebra och fortsätta i samma banor, business as usual.

En stor fråga för staden är om den i framtiden ska vara ett slags satellit till

huvudstaden eller en plats med egenMokka påpekar att det varken är han

eller Demos Helsinki som ska ha alla svar. profil. Om man väljer det senare

måste man avgöra vad det är klokast att fokusera på.

Skolorna

Roope Mokka framhåller att en stadsstrategi inte är samma som ett

regeringsprogram.

– Det finns inget givet framställningssätt

för en strategi. Demos har varit med om väldigt många processer, alla olika.

Vad en bra strategi enligt honom ändå innehåller är några experiment och han

hoppas att också Borgå tar fasta på detta.

– Det talas alltid om ekonomi och att en

kommun inte har pengar att satsa på vad som helst. Sant, men det går att utnyttja

projekt som redan finns, satsa på de resurser man redan har.

Borgå satsar exempelvis nu stort på skolor och han kastar fram tanken om

experiment i samband med dem. Stadsborna har säkert idéer.

– Skolhus i trä är en möjlighet, det gäller också att komma ihåg att själva

undervisningen utvecklas. Framtidens skola ser inte lika ut som dagens.

Han hoppas och tror att Borgåborna är intresserade av det pågående

strategiarbetet.

– Att prata om hur framtiden kan se ut är

ju väldigt spännande. Finns inget intresse är någonting på tok.

– Vi finns här för att hjälpa till.

ÖN 6.2.2018

Startskottet gickför Club StrategiDe är företagare, nyinflyttade, pensionärer och Borgåbor överlag, som tycker det är viktigt att vara med då staden skissar upp sin framtid. Många trotsar vinterns värsta snökaos för att delta i Club Strategis första invånarkväll. Fortsättning följer den 15 februari och det går ännu att hoppa på tåget.

Klockan närmar sig 18 denna torsdag, då

myndigheterna varnat för extremt dåligt före och snön vräkt ned hela dagen lång.

Det är en sådan dag då folk helst undviker att ta sig ut i trafiken och på Borgå

folkakademi är arrangörerna för Club Strategi en aning spända.

Förhandsintresset för strategiprojektet mellan "Akan", Borgå stad och tidningen

Östnyland/KSF Media har varit stort, men kommer någon?

Framtidsforskaren Roope Mokka stiger in och putsar av sig snön. Han har suttit i

bussen från Helsingfors i över en och en halv timme och det är han som är

inspiratör den här första kvällen av tre. Bland annat stadsdirektör Jukka-Pekka

Ujula och biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz är redan på plats

och det börjar droppa in också andra.

Slutligen ser deltagarantalet riktigt hyfsat

ut trots busvädret och även workshopledarna Annika Häggblom,

Liselott Sundbäck och Sebastian Slotte kan dra en lättnadens suck. Det

finns tillräckligt med folk för varje arbetsgrupp.

Om tolv år

Moderatorn Jan-Erik Andelin (KSF Media) hoppas att deltagarna inte

kommer med direkta önskelistor över vad de vill ha utan främst frågar sig hurudant

liv de kommer att leva om tolv år. Stadens nya strategi ska nämligen sträcka

sig till 2030.

Han frågar Jukka-Pekka Ujula om vad

stadsdirektören är mest stolt över i sin stad.

– Varumärket, är svaret.

– Det är lätt att vara stadsdirektör för

Borgå då man rör sig bland människor i andra delar av landet. Alla känner till den

här staden. Själva kanske vi ändå inte riktigt förstår hur bra den är.

Roope Mokka, som ursprungligen är från Borgå och grundare till tankesmedjan

Demos Helsinki, avslöjar att han nu kommer att hålla sitt livs första föredrag

på svenska.

Han är uppvuxen i det bostadsområde

som förr låg intill Neste i Sköldvik och som inte längre existerar.

– Vem bor på en sådan plats? I dag – ingen, skrattar han och påpekar att för att

riktigt kunna förstå hur mycket som hinner hända på 10-12 år är det viktigt

med en lika lång tillbakablick.

För tolv år sedan fanns exempelvis ingen

stor immigration, ingen Obama eller Trump och inga smarttelefoner.

– Tre Borgåbor eller så befann sig på

Facebook.

Uppdelning

Världen har alltså förändrats enormt

sedan 2006. I dag segrar datorerna över människan i exempelvis många spel, vi

har självstyrande bilar och så vidare. Fantastiska framsteg har gjorts, men det

finns också en massa människor som

känner sig åsidosatta och glömda och grogrunden för exempelvis populistiska

partier är god.

Mokka citerar filosofen Antonio

Gramsci och säger att vi befinner oss mitt emellan två världar.

– Den gamla är död och den nya har inte fötts än. Samhället är uppdelat. En del

människor längtar tillbaka till det gamla medan andra är optimistiska över de

möjligheter den nya teknologin ger.

Han går in på stora megatrender, som ger

en viss bild av hur utvecklingen kan framskrida. Digitaliseringen, demografin

i förändring, minskade naturresurser, allt inverkar.

– När kollade ni senast er mobiltelefon, frågar Roope Mokka och berättar att

människor i medeltal gör en koll var sjätte minut.

– Om drygt tio år behöver vi inte göra det längre. Teknologin kommer att finnas i

kläder, i väggar och annat i vår omgivning. Man talar om "smart damm"

som ett slutligt mål. Detta är inte fantasi utan verklighet, kanske inte om tio år men

säkert tjugo.

Han pekar på en demografikarta som

visar att det kommer att finnas allt fler äldre människor i vissa delar av världen,

medan de yngre koncentreras till andra områden. Finland hör till de länder där de

äldre dominerar. Immigrationen har bara börjat.

Jag och vi

Mokka säger att människor i dag vill vara individer, men samtidigt uppleva

samhörighet med andra. Någon söker sig till grupper som fokuserar på hälsosamt

leverne, en annan till en grupp som har maten i fokus och så vidare. Här dyker

också populistgrupper upp.

Han framhåller att ingen exakt vet vad

som händer i framtiden men man vet att någonting kommer att hända.

– En del kommer från megatrenderna, det är klart. Men det handlar om en

blandning.

Han uppmanar exempelvis Borgå att

experimentera, att också lära sig av vad andra gjort.

I den pågående strategiprocessen ingår också olika utredningar och Demos

Helsinki har bland annat tittat på vad europeiska städer av Borgås storlek satsat

på i sina strategier.

Roope Mokka lyfter upp tre städer,

Bottrop i Tyskland samt Helsingborg och Lund i Sverige. Bottrop satsar hårt på

energieffektivitet i all sin verksamhet, i Helsingborg kan alla de som delar

strategins mål ansöka om bidrag från en fond och Lund är proaktivt internationell,

med exempelvis service på många språk.

Dags för arbetsgrupperna att ta vid och

det visar sig att de flesta är intresserade av temat Livsmiljö, som leds av Annika

Häggblom, coach vid konsultföretaget Learning Miles. Sebastian Slotte, HR-

chef vid teknologiföretaget Danfoss, leder gruppen med rubriken Företagsamhet,

och även om deltagarna här kanske inte är riktigt lika många som han förberett sig

på, så kommer man bra i gång.

Liselott Sundbäck, som är expert på

utveckling och utbildning och jobbar vid Helsingfors universitet, samlar ett stort

gäng nya Borgåbor i sin grupp kring mångkultur och den livliga diskussionen

förs främst på engelska.

Linjen är rätt

Alla deltagare är motiverade och väntar

med spänning på vad som komma skall.

– Jag har redan tidigare brukat besöka

Club Fakta här på Akan, förklarar Peter Broberg, som nu bänkar sig i gruppen

kring företagsamhet.

Club Fakta är ett samarbete mellan

folkakademin och tidningen Östnyland och på grund av Borgås strategiprojekt

har Faktaklubben nu för tre kvällar omvandlats till en strategiklubb och

staden hoppat på.

Ulf Lindholm, som väljer workshoppen

kring livsmiljö, applåderar det sätt man nu jobbar fram den nya strategin.

– Ingenting är tråkigare än en dålig strategi, man är inne på helt rätt linje nu.

Det är meningen att deltagarna alla tre klubbkvällar ska sitta i den grupp de från

början valt, men det är tillåtet att byta. Helt nya deltagare är också mycket

välkomna.

Första kvällen går en del tid åt för

presentation och upplägg, men redan

nästa gång, den 15.2, kommer man bra

vidare och den sista klubbkvällen (1,3) är det spännande att se till vilka resultat

grupperna kommit.

ÖN:s chefredaktör Helén Kurri är nöjd

efter den första träffen. Hon påpekar att rum finns för ytterligare deltagare, det är

bara att komma med, förhandsanmälan behövs inte.

– Speciellt glad är jag om vi kan locka ännu fler unga Borgåbor. Alla de som är

intresserade av stadens framtid kan gå in på Club Strategi på Facebook, här kan

man kolla upp också arbetsgrupperna och föra diskussion mellan träffarna.

Hon säger att den som inte har ett konto på Facebook, men vill delta och har

frågor, kan kontakta henne direkt.

ÖN 13.2.2018

”Vad vill Borgåvara världsbäst på?”En bra strategi är lätt att enas kring. Det säger riksdagsledamot Joakim Strand (SFP) från Vasa. Hans råd är att Borgå i sin strategiprocess ska jobba fram beslut om vad staden vill vara bäst på globalt. Sedan satsar man på det längs hela linjen.

Joakim Strand, 35, har trots sin unga ålder hunnit visa framfötterna i många

sammanhang. Han är riksdagsledamot och ordförande för Vasafullmäktige, till

utbildningen jurist och ekonom. Han är en entusiastisk förespråkare för

Vasaregionen och det energiteknologikluster som uppstått där.

Att just han valts att inleda Club Strategis andra träffkväll den 15 februari är således

ingen tillfällighet. Strand är känd för sin förmåga att tänka stort och modigt och i

Borgå ska han tala om hur man tänker en livskraftig region. Inspiration behövs då

staden ska författa en ny strategi som sträcker sig ända fram till 2030.

Bättre än vi tror

– Borgå är väldigt intressant, jag tror inte att stadsborna alla gånger ens begriper

hur stor potentialen är, säger han i ett samtal med ÖN inför torsdagens

strategikväll på Borgå folkakademi.

Han påpekar att i olika utredningar hittas

både Vasa och Borgå i allmänhet i toppskiktet. Dessa städer har exempelvis

de överlägset största förädlingsvärdena i Finland. Städerna är enligt Strand mycket

viktigare än vad som står på papper.

– Borgå har sin storindustri, det

geografiska läget är perfekt, boende-miljöerna ypperliga. Att locka hit

människor som vill ha livskvalitet borde inte vara svårt.

Staden påminner i mångt och mycket om Vasa.

– Vasa vill vara Nordens energihuvudstad och vi jobbar för det inom alla sektorer.

Vad vi än investerar i, exempelvis i ett musik- och kongresshus, beaktas

energifrågorna. En färja till Umeå är inte enbart en färja utan ett flytande

laboratorium. Vi har redan beställt biogasbussar och så vidare.

Joakim Strand påpekar att både Borgå och Vasa ligger mitt emellan Shanghai

och New York då man drar raka linjer på kartan.

– Vad många inte förstår är att

konkurrensen i dag är global. Samarbete är a och o. Det är viktigt att hitta

intressanta partner även utomlands, strategiska vänorter behövs.

Fel riktade resurser

Han anser det vara mycket beklagligt att statens offentliga forskningsresurser

fördelas enligt politisk tradition.

– Bland annat Vasa och Borgå borde ju

ekonomiskt stödas ytterligare i forskningssammanhang för att landet som

sådant ska ha global konkurrenskraft. Att satsa på rätta regioner och framtids-

branscher är livsviktigt, men det gör man inte nu.

Han framhåller att hela Finland globalt sett är en väldigt liten aktör.

– Landets totala befolkning får rum i en stadsdel i Mexico City.

Ska regionerna konkurrera på den globala

marknaden behövs alltså samarbete – plus stor lokal aktivitet.

Hela världen skriker nu efter till exempel nya energilösningar och att Vasaregionen

lyckats enas kring energihuvudstads-frågan har enligt Joakim Strand mycket

att göra med att man har så långa traditioner inom energiindustrin.

– Massor av människor har arbetat inom

den här branschen. Österbotten har också stark företagaranda och regionen har

alltid vågat tänka självständigt. Folk har farit ut i världen och sålt sina produkter

utan att fråga dem som styr och ställer i Helsingfors. Nu säljer vi världens bästa

energilösningar.

Ställ ribban högt

Joakim Strand vet att politiker och andra

väldigt lätt käbblar om kortsiktiga frågor, medan man borde ställa nivån betydligt

högre. Då Borgåborna nu samlas för att diskutera framtiden gäller det att komma

ihåg den här saken.

– Ribban ska ställas på en hög nivå.

Stadsborna gör klokt i att fundera på vad Borgå ska bli bäst på i hela världen.

Då man har konkreta mål går det

exempelvis att bygga upp intressanta forsknings- och utbildningsplattformer.

Han tillägger att det är viktigt att invånarna också med jämna mellanrum

ser små resultat mot de strategiska mål som valts.

– I Vasa är bland annat biogasbussarna och energiutbildningsstrategin ett led i

den utveckling vi valt att satsa på.

Utveckling är det Strand helst jobbar

med.

– Jag trivs med att arbeta över

partigränserna, långsiktigt och resultatinriktat. Det är väldigt givande att

hitta nya människor att bolla med.

Han vill avskaffa onödigt förmynderi och

tycker att det offentliga ska vara en medskapare som ser både möjligheter och

lösningar. Han förespråkar bondförnuft i stället för nydumhet.

Han var överlägsen i senaste kommunalval i Österbotten och fick 4

381 röster i Vasa. Statsvetaren Claus Stolpe påpekade då för Yle att om Joakim

Strand varit ett parti hade han fått åtta platser i fullmäktige.

ÖN 27.2.2018

Nu får landsbygden en chansLina Bjerke tillåter oss att sänka blicken och vill vara väldigt konkret då hon gästar Club Strategi den 1 mars. Megatrender i all ära, men det småskaliga får inte glömmas bort, säger denna svenska forskare, som talar för även landsbygden.

Medan de tidigare föreläsarna på

medborgarkvällarna i Borgå folkakademi ställt ribban ganska högt och uppmanat

deltagarna att inte fastna i detaljer, ger Lina Bjerke alltså lov till mikrotänk.

Hon påpekar exempelvis att alla orter inte kan växa. Alla platser är ändå unika på

något sätt och det ska man satsa på.

Bjerke är doktor i nationalekonomi vid

Internationella handelshögskolan i Jönköping. I Borgå kommer hon bland

annat att tala om attraktiva platser. Hon forskar kring hur kommuner lyckas vara

attraktiva för boende och företagande och vilken betydelse det har för kompetens-

försörjning, innovation, förnyelse och tillväxt.

Hon säger att väldigt många frågor har att göra med landsbygden, som inte får

glömmas bort om hela landet ska bebos.

– Även om städerna ofta ställs i fokus i

regionalekonomi finns det mycket att

jobba med utanför dem. Jag kommer att prata en hel del om landsbygd vid mitt

Borgåbesök.

Utmaningarna lika

Hon är övertygad om att Sverige och

Finland kämpar med samma utmaningar. Borgå jobbar ju för tillfället med en

strategi som ska sträcka sig fram till 2030 och hon hoppas att man är realistisk.

– Så många dåliga strategier har skrivits för att man räknat med att varje liten plats

ska växa. Men det är ju en orimlig tanke. Det måste också finnas en plan B.

Lina Bjerke har noterat att politiker har

betydligt lättare att tala om makro än mikro. Ändå har varje ort någonting

unikt.

– Det kan handla om gleshet, tystnad,

naturvärden, ja vad som helst.

På frågan om det finns någon kommun i

Sverige som lyckats med att utveckla det unika, svarar hon genast Åre.

– Åre lever på sin turism. I ett skede minskade befolkningen men så fattades

modiga beslut för att locka turister året om. Entreprenörer vågade satsa och nu

ökar befolkningen.

Det handlar inte längre om bara

skidåkning utan man Åre är populär också för sina sommaraktiviteter.

Bloggar flitigt

Bjerke bloggar mycket om landsbygden. Hon anser det vara väldigt viktigt att

faktiskt skilja mellan de glesaste landsbygderna och de bygder som ligger i

nära anslutning till de större städerna. Att våga säga vilka som behöver hjälp och

vilka som ”klarar sig själva”.

Hon påpekar att det förekommer stora

skillnader mellan olika landsbygder men även stora likheter mellan städer och

vissa landsbygder. Det är viktigt att utifrån olikheter och likheter redogöra för

var tillväxten ska ske, vad som ska skapa tillväxt och om målet för tillväxt bör vara

detsamma överallt.

– Jag har egna erfarenheter av att frågan

om landsbygdernas förutsättningar ofta är

en icke-fråga för andra politikområden,

skriver hon bland annat i en bloggtext.

Vid intervjuögonblicket har Lina Bjerke

ännu inte hunnit läsa på om Borgå och säger att det måste hon göra, eftersom det

är fråga om en för henne okänd stad.

Men då hon ställer sig framför deltagarna

i Club Strategi den 1 mars klockan 18.30 vet hon mera om både Borgå och hela

regionen.

ÖN 27.2.2018

Eva och Ronny ärdröminflyttareför BorgåEva och Ronny Wahlström är precis den typ av inflyttare drömmarnas stad Borgå borde satsa på i sin strategi – högutbildade unga vuxna med tidigare anknytning till orten. Svenska forskaren Lina Bjerke säger att personer med barn lättast återvänder till hemorten fem år efter sin examen.

För cirka en och en halv månad sedan

packade familjen Wahlström, som dessutom består av drygt ett år gamla

Ingrid, upp sitt bohag i Hornhattula i Borgå. Efter att ha bott i Esbo ville Eva

och Ronny ha lite fler kvadrater att röra sig på, egen gård och livskvalitet överlag.

De valde Borgå för det är härifrån Ronny kommer och här finns nätverket också

kvar.

– Jag flyttade först bort på grund av

armén, det var 2003. Ett år senare var Esbo och studierna i turen.

Eva är född i Sverige men familjen kom till Finland och Esbo då hon var elva.

Båda är högutbildade, Ronny är diplomingenjör med fokus på kemi

medan Eva utbildat sig till sociolog och politices magister. Ronny fick nyligen

jobb i Sköldvik och Evas arbetsplats finns i Böle.

Intressanta kvällar

Hela familjen har varit med på Club Strategis invånarkvällar även om lilla

Ingrid hade barnvakt i torsdags, då det var dags för en avslutande, lite längre sits.

Club Strategi är som bekant ett samarbetsprojekt mellan Borgå stad,

tidningen Östnyland och Borgå folkakademi. Borgå ska få en ny strategi

som sträcker sig fram till 2030 och det

aktuella projektet har varit ett sätt att

aktivera invånarna och få deras röst hörd.

Under tre strategikvällar har deltagarna

bjudits på inspirerande föreläsningar och man jobbat i workshoppar med olika

teman.

I torsdags var alltså Lina Bjerke

inspiratör, hon kommer från Internationella handelshögskolan i

Jönköping i Sverige och talade mycket om landsbygdernas roll och om attraktiva

platser. Hon har bland annat forskat kring återflyttare och konstaterade att de som

flyttat till en storstad för att utbilda sig, sällan flyttar tillbaka till en annan

landsbygd än den de ursprungligen kommer ifrån.

Vill en mindre ort locka tillbaka utbildade människor gäller det att slå till då de är

mellan cirka 20 och 35 år gamla och skaffat sig barn. Upp till fem år efter

examen är sannolikheten för att de återflyttar störst. Om tio år är

barneffekten borta.

Hon konstaterade att jobbmöjligheterna

visserligen är viktiga för återflyttarna, men arbetsmarknaden får trots allt en

mindre betydelse när andra faktorer vägs in.

Kommuntillägget försvann

Ronny och Eva Wahlström har trivts med Club Strategi. Ronny säger att han nu ser

på Borgå med helt nya ögon. Eva igen har

kunnat bekanta sig med sin nya hemstad på ett annorlunda vis. Ronny har suttit

med en workshop kring företagsamhet och Eva valde gruppen med temat

livsmiljö.

Familjen trivs bra i sin nya hemstad.

– Det enda negativa med flytten var att hemvårdsstödets kommuntillägg föll bort.

Det var nog ett stort minus. För en barnfamilj är ett par hundra euro i

månaden en stor summa.

Paret Wahlström påpekar att om Borgå

faktiskt vill locka unga familjer till orten, är det skäl att fundera på lockbeten.

– Utbildade människor räknar noga ut vad som lönar sig, det måste finnas någonting

extra som drar.

Lina Bjerke var en uppskattad föreläsare,

det syntes tydligt. Hon inkluderade åhörarna i resonemanget och diskussion

uppstod under själva föreläsningen. Hon påpekade exempelvis att man ofta pratar

om landsbygden som om den vore lika överallt.

– Så är det ju inte alls. Landsbygderna är

väldigt olika.

Slutrapport

Nu är Club Strategi över, men en

slutrapport ska överräckas till staden inom kort. ÖN ber Liselott Sundbäck,

Annika Häggblom och Sebastian Slotte, som lett de tre arbetsgrupperna, om en

kort sammanfattning redan nu.

Sundbäck har lett mångkulturgruppen,

Häggblom gruppen kring livsmiljö och Slotte har haft hand om workshoppen

med rubriken företagsamhet.

Många av dem som var med i

mångkulturgruppen har invandrarbakgrund och Sundbäck säger

att flera bra idéer presenterades.

– Ett önskemål var gemensamma platser

att umgås på, det räcker inte med att evenemang ordnas då och då. Ett förslag

var ett konstmuseum, ett Borgås

Guggenheim, som skulle vara ett levande ställe också för invandrare. Vad som

också efterlystes var en saluhall där både majoritetsbefolkningen och de

nyinflyttade kunde sälja olika produkter.

Samarbete med Lunds universitet i

Sverige är också något som diskuterades både i den här och företagsgruppen och

deltagarna tyckte också att Borgå borde införa engelskan som ett officiellt språk.

Det skulle exempelvis ge möjlighet för människor som ännu inte kan svenska

eller finska att få jobb i staden och gagna även utländska studerande.

– Gruppen ansåg också att staden borde satsa på kulturell mångfald även i

rekryteringen.

Annika Häggblom säger att

livsmiljögruppen inte enbart hade som mål att komma fram med enskilda

initiativ utan att få bredd i diskussionen.

– Det var egentligen först sista kvällen vi

blev riktigt konkreta.

Vandringsled

Problemet med stadskärnan kom givetvis upp, man tyckte att centrum borde göras

attraktivare och kopplas ihop med Gamla stan.

Vad som också förslogs var en vandringsled som börjar öster om ån.

Man skulle komma över än till Kokon med båt och i Kokon skulle det finnas

bastu, kafé och andra aktiviteter. Detta skulle också vara ett bra sätt att göra

nationalstadsparken mera känd.

– Deltagarna tyckte att Borgå ska ansöka

om att bli Europas kulturstad 2030 och även förhandla om Unescostatus.

Häggblom tillägger att gruppen talade mycket om vilka livsmiljöer som är

viktiga i olika livsskeden. Behoven varierar och det bör staden tänka på i sin

planering.

Sebastian Slottes grupp fick fram flera

konkreta initiativ.

– Gruppen ville exempelvis att

varumärket Borgå utvecklas, efterlyste en proaktivare planering för att locka och

betjäna företag och man kastade också

fram ett förslag om utbildningsturism.

Även denna grupp föreslog samarbete

med Lund i Sverige och att utveckla ett kemikluster.

ÖN 4.4.2018

På förslag engelsk skolaoch ett enda centrumMycket av det som deltagarna i Club Strategi hoppas att Borgå satsar på omfattas av biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz, som nu fått en preliminär rapport i sin hand. Han tycker till exempel att staden borde utreda grundskola på engelska.

Biträdande stadsdirektören satt själv med i en workshop med temat livsmiljö och

säger att diskussionen var livlig och bra.

– Club Strategi var som helhet en fin

satsning, konstaterar han och framhåller hur bra det är att stadsborna nu får delta i

stadens strategiarbete på många olika sätt.

Club Strategi var ett samarbete mellan

staden, tidningen Östnyland och Borgå folkakademi och projektet tog slut för

någon vecka sedan. Men stadsborna får fortfarande tycka till på andra sätt. Just nu

pågår exempelvis Popup-inspelningar på olika håll. Stadsbor med åsikter om hur

drömmarnas Borgå ska se ut 2030 videofilmas. Satsningen har fått bra

mottagande.

Att Borgå borde framhäva det engelska

språket och mångkultur överlag var något Club Strategi – deltagarna lyfte fram och

Fredrick von Schoultz nickar godkännande.

– Bildningssidan borde utreda möjligheten till grundskola på engelska.

En hel del personer med utländsk bakgrund jobbar exempelvis i Sköldvik

eller på Ensto och det är också ett faktum att utan invandring har staden ingen

tillväxt.

Deltagarna i Club Strategi tyckte att

Borgå borde utvecklas till den finländska skolans stad och satsa på

exempelvis utbildningsturism och sommarskolor.

Ökat tryck

Man ansåg också att Borgå borde införa

ngelska som ett officiellt språk och satsa på service på engelska.

– Trycket på engelskspråkig service kommer att öka, inte väldigt snabbt men

med tiden.

Han läser igenom rapporten, där bland

annat fyra dominerade visioner skrivits ned. De är Borgå är föränderligt, Borgå

kan behålla ett enda centrum, Borgå kan få spårtrafik och Borgå kan vara öppet

för engelska.

– Jag är väldigt glad för att man noterat

att staden är föränderlig. Saker och ting är inte statiska, varumärket formas av nya

generationer.

von Schoultz tycker att staden överlag

borde bara modigare och våga experimentera, ta risker.

– Vi borde kanske inte heller alla gånger backa då någon protesterar utan bara göra

och se om det lyckas.

Detta med ett enda centrum uppfattas på

olika sätt.

– Borgå har redan i dag ett enda centrum,

påpekar biträdande stadsdirektören.

Han uppmanar att tänka i meter.

– Jag trodde nyligen ett möte skulle hållas

i stadshuset och i sista minuten insåg jag att platsen var Konstfabriken och det blev

bråttom. Men jag gick dit på fem minuter. Avstånden är väldigt korta i Borgå.

Naturlig utveckling

Han påpekar också att då västra strandområdet byggts ut, nu finns ju

redan en plan, kopplas östra och västra stranden ihop på ett naturligt sätt. Då

uppfattas båda sidorna om ån som samma centrum.

På frågan hur Gamla stan borde kopplas ihop med torgområdet svarar han att det

främst kräver trafikarrangemang.

– Blir exempelvis Biskopsgatan gågata

och det blir liv ute på gatan, upplevs Gamla stan ligga närmare än nu.

Förslag om nya gågator kommer att finnas i en förberedande centrumskiss

som presenteras för allmänheten före sommaren. Fredrick von Schoultz säger

att eftersom staden äger torget kan man göra vad som helst med det. Med

privatägda tomter och hus är en annan sak. Det är därför viktigt att få med

fastighetsägarna i utvecklingsprocessen.

– Efter att den första skissen

offentliggjorts hoppas vi på livlig diskussion.

Av allt att döma kan vi vänta oss till och med radikala förslag. Vad som i slutändan

görs beslutar man om på hösten. Det är fart på.

– Någon budget för centrumutvecklingen har vi ännu inte. Vill vi bygga något nästa

år gäller det att reservera pengar.

Han håller med om att spårtrafik till

staden är en viktig sak men säger att man inte ska bli och vänta på den.

– Lobba för den måste vi förstås.

Bioteknik nästa

I Club Strategi – rapporten står det också

att bioteknik och miljö kan bli stadens följande kluster. Företagslivet kan fram

till 2030 bygga vidare på det goda existerande klustret kring den kemiska

industrin. Kemiklustret har sin styrka i att det i regionen redan finns en bred

arbetskraft inom kemisk teknologi på alla utbildningsnivåer.

Fredrick von Schoultz är helt av samma åsikt och förklarar att arbetet redan pågår.

Borgås möjligheter att utvecklas till en cykelstad är utmärkta. I rapporten

konstateras det att 80 procent av alla invånare bor inom en åtta kilometers

radie från centrum. Också naturen finns nära.

– Genom att prioritera den lätta trafiken är en utveckling av detta slag fullt möjlig.

Det är bara att fatta beslut.

Vad som också föreslås i rapporten är

självgående bilar till byarna. Borgå kan bli en pilotstad för experiment med nya,

revolutionerande former av transport.

Slutrapporten har sammanställts av Jan-Erik Andelin