Christina Sköldmark Överläkare Processledare hudtumörer ... · 40% av tumörremisserna hade...
44
Christina Sköldmark Överläkare Processledare hudtumörer Hudkliniken Region Jönköpings län
Transcript of Christina Sköldmark Överläkare Processledare hudtumörer ... · 40% av tumörremisserna hade...
Christina Sköldmark
Överläkare
Processledare hudtumörer
Hudkliniken
Region Jönköpings län
Återkoppling på
Teledermatoskopi
SVF melanom
40% av tumörremisserna hade bifogat foto under hösten 2016, av dessa har drygt hälften även dermatoskopifoto.
Under våren/sommaren 2017 ökning av antalet med bifogade foton till 60%, men
Endast drygt 20% använder teledermatoskopimallen vid remittering.
En herre vars hår är lite tokigt klippt så det ser ut som en naken kvinna. Bilden är ritad av Sigmund Freud.
Ca 35% besvaras direkt utan besök på hud: Vinst för patienten – kan få besked av DL,
snabbt och för andra hudpatienter som behöver tid på hud
Fortbildning för DL - återkoppling TD-remittering även viktigt för: Prioritering av patienten
Planering inför besöket – rätt mottagning och åtgärd direkt Sparar PAD? Färre excisioner av benigna förändringar
BRA JOBBAT!!
Fortsätt med bildremittering
Kom ihåg TD-mallen
Kontrollera bildkvaliteten och att foton är inlagda
Glöm inte gel vid dermatoskopifotograferingen
Andra hudåkommor med foto i Picsara – ej TD-remissmall; endast för tumörer
Varför AK?
Vad är AK?
Klinik
”Nya” FAKTA-texten om AK: - När behandla och hur? - När remittera?
Växande problem –folksjukdom?!
I Nederländerna har en studie visat att 38 % av befolkningen > 55 år har en eller flera AK.
Frustration hos patient att inte få behandling
… hos distriktsläkare(?) att inte ge behandling
Frustration hos hudläkare som drunknar i AK
Vad göra??
Förebygga – bromsa ökningen
Möjligt att behandla i primärvården
Ytliga cellförändringar i epidermis orsakade av kumulativ solexposition
Finns olika grader, där de lätta och i viss mån måttliga kan läka spontant, särskilt om solexposition minskas
Grava cellförändringar ska behandlas, för att förebygga utveckling till skivepitelcancer
Riskfaktorer Ljus hudtyp Hög ålder, men kan förekomma från 30 åå Stor kumulativ solexposition: Boning i, eller frekventa resor till, soliga länder Utomhusarbete Fritidsaktivitet utomhus – golf, segling, fiske, trädgårdsarbete Immunsupprimerade patienter – större risk
SCC
AK känns oftast sträva eller skrovliga när man känner med fingertoppen.
Patienten upplever oftast att de har "ett eksem som inte läker trots smörjning".
Ibland ger AK upphov till klåda.
En eller flera röda/rödbruna, fjällande fläckar, några millimeter till ett par centimeter stora.
Vanligast på kroniskt solbelyst hud, såsom i pannan, på den kala delen av hjässan, tinningar, näsa, ytteröron och handryggar.
Varningstecken:
Ömhet vid palpation. (Sveda vanligt vid AK, men inget varningstecken)
Tjock hyperkeratos över
Infiltration vid palpation
Sårbildning som inte läker (SCC, Bc?)
Vissa lokaler, såsom läpp och öra – större risk
Större hudområde, t ex panna eller hjässa, med spridda AK, ofta otydligt avgränsade och av olika svårighetsgrad. Här finns då även subkliniska förändringar, som ännu inte är synliga eller palpabla.
Dessa fall är bäst att behandla med fältbehandling, såsom Efudix eller Aldara/Zyclara, som även tar hand om subkliniska förändringar
AK har låg risk att progrediera till invasiv SCC.
Man har beräknat att risken för enskilda AK att övergå i SCC kan vara 10 procent på 10 år.
Större risk i område med field cancerization samt på läpp och ytteröra
Rosacea: Ansikte Rodnad hud på kinder, näsa, panna, haka Sämre i solen Pustler som kommer och går Ej fjällande Ofta symmetri Anamnes – varierande (min-tim)rodnad, stress, alkohol, temperatur-växlingar, ”acne”, svullen näsa
Seborroiskt eksem
Ansikte: ögonbryn, näsvingar, nasolabialfåror, hårbotten, centralt bröstkorg
Fjällar, diffust, ej välavgränsat
Fet fjällning, gulvit
Lätt klåda
Symmetri
Psoriasis
Främst vid lokalisation t ex på handryggar – obs symmetri vid pso
Sällan endast i ansiktet – kolla övriga typiska lokaler: hårbotten, hörselgångar, armbågar, knän, ev nagelförändringar etc
Vit, stearinliknande fjällning
Aktinisk keratos
Lindriga och måttliga aktiniska keratoser kan handläggas i primärvården:
Självkontroll och expektans. Kan gå tillbaka på lång sikt (månader till år) om solexposition undviks. Information till patienten . Mjukgörande kräm kan ibland lindra symtomen.
Vid eventuell läkemedelsbehandling kan nedanstående preparat användas.
Beakta behandlingstid, patientcompliance, biverkningar samt pris.
Beställ skriftlig information från aktuellt läkemedelsföretag att ge till patienten
Diklofenak (Solaraze)
Antiinflammatoriskt.
2 ggr dagligen under 60-90 dagar.
Max 8 gram per dygn (0,5 g räcker till 5x5cm)
Observera risk för UV-överkänslighet.
Fluorouracil i kombination med salicylsyra (Actikerall)
Lokalt cytostatika och keratolytika.
Upp till måttligt tjocka hyperkeratotiska aktiniska keratoser.
Behandling till läkning, 6-12 veckor.
Ansikte och hjässa.
Imikvimod (Aldara, Zyclara)
Immunstimulerande.
Tunna aktiniska keratoser (i ansikte eller på skalp).
Aldara 4-8 veckors behandling (4+4v),
Zyclara 2+2 veckors behandling.
Ingenolmebutat (Picato)
Cytotoxiskt och immunstimulerande.
Tunna aktiniska keratoser.
Ansikte: 150 mikrog/g, 3 dagars behandling.
Kropp: 500 mikrog/g, 2 dagars behandling.
Remiss till hudspecialist vid
-ulcererade, ömmande eller infiltrerande förändringar (kan vara gravt dysplastiska eller skivepitelcancer in situ)
-liksom vid diagnostisk tveksamhet.
Frikostigare remittering vid aktiniska keratoser på läppar och ytteröron, på grund av högre malignitetsrisk.
Multipla, utbredda aktiniska keratoser på gravt solskadad hud behandlas och kontrolleras av hudspecialist.
Då brukar vi skriva i journalen att patienten ska fortsätta ha sin kontroll på hudkliniken.
Väldigt många patienter som någon gång varit hos oss, ringer in till sjuksköterske-rådgivningen och vill komma tillbaka när de fått nya hudförändringar
Sköterskan gör då en bedömning enligt våra riktlinjer om patienten ska tas in för kontroll
Vi hänvisar inte patienter till vårdcentralen för att de ska få remiss, utan för att de ska få en bedömning av sin distriktsläkare…
