BVH 583.20

Handbok BVH 583.20

Giltig frn Versionsnummer Antal sidor

2007-03-26 02 76

Diarienummer Antal bilagor

F07-1100/BA45 3

Beslutsfattare Handlggande enhet, Handlggare

CLA LA, Lars Gustavsson, 0243-44 56 36

Erstter

BVH 583.20, daterad 1996-11-01

Broprojektering

Broprojektering

Giltig frn Versionsnummer Sida

2007-03-26 02 3 (76)

Handbok BVH 583.20 Innehllsfrteckning

Innehllsfrteckning

Frord/Orientering............................................................................................7

1 Omfattning och syfte .................................................................................8

2 Referenser.................................................................................................9

2.1 Bindande referenser ...................................................................................................................9

2.2 vriga referenser.......................................................................................................................9

3 Definitioner och frkortningar .................................................................10

3.1 Definitioner .............................................................................................................................10

3.2 Frkortningar ..........................................................................................................................11

4 Projektering med hnsyn till spr och bank ............................................13

4.1 Allmnt...................................................................................................................................13

4.2 Sprets plandata......................................................................................................................13

4.2.1 Lgesbestmning...................................................................................................................13 4.2.2 Horisontalradier.....................................................................................................................14

4.3 Sprets lngdprofil ...................................................................................................................15

4.3.1 Lutning ................................................................................................................................15 4.3.2 Vertikalkurva ........................................................................................................................15

4.4 Rlsfrhjning .........................................................................................................................15

4.5 Normalsektion/Typsektion fr bana ............................................................................................16

5 Geometriska frutsttningar fr jrnvgsbroar.......................................17

5.1 Fri bredd.................................................................................................................................17

5.2 Fritt utrymme kring spr...........................................................................................................18

5.3 Fri hjd...................................................................................................................................19

5.3.1 Fri hjd ver jrnvg..............................................................................................................19 5.3.2 Fri hjd ver vg ...................................................................................................................20 5.3.3 Fri hjd ver vatten ...............................................................................................................21

5.4 Avstnd till pelare, frontmur och slntfot ....................................................................................21

6 Redovisning och konstruktionsfrutsttningar........................................24

6.1 Normer...................................................................................................................................24

6.2 Frslagsskiss ...........................................................................................................................24

6.3 Frslagsritning.........................................................................................................................24

6.4 Teknisk Beskrivning Bro............................................................................................................25

Broprojektering

Sida Versionsnummer Giltig frn

4 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20

6.5 Laster.....................................................................................................................................25

6.6 Dynamisk kontroll ....................................................................................................................26

6.7 Brighetsberkning av ldre broar .............................................................................................26

7 Underbyggnad ........................................................................................ 27

7.1 Allmnt...................................................................................................................................27

7.2 Landfste................................................................................................................................30

7.2.1 Fristende landfste ..............................................................................................................30 7.2.2 Uppdelat fristende landfste..................................................................................................31

7.3 ndstd med verkragande verbyggnad ...................................................................................32

7.3.1 ndstd med rrligt lager .......................................................................................................32 7.3.2 ndstd med ingjutna pelare ..................................................................................................33

7.4 Mellanstd ..............................................................................................................................33

7.4.1 Pelare under trgbalksbro.......................................................................................................33

8 verbyggnad .......................................................................................... 35

8.1 Allmnt...................................................................................................................................35

8.2 Konstruktionshjd, verbyggnadshjd ........................................................................................35

8.3 Placering av fasta lager ............................................................................................................35

8.4 Utformning av verbyggnad med hnsyn till anslutningar till bank .................................................35

9 Brotyper.................................................................................................. 37

9.1 Allmnt...................................................................................................................................37

9.2 Betongbroar............................................................................................................................37

9.2.1 Plattbro................................................................................................................................37 9.2.2 Plattrambro ..........................................................................................................................37 9.2.3 Balkbro ................................................................................................................................38 9.2.4 Trgbalkbro ..........................................................................................................................38 9.2.5 Ldbalkbro ...........................................................................................................................39

9.3 Stlbroar ................................................................................................................................40

9.3.1 Stlbalkbro...........................................................................................................................40 9.3.2 Bro med fackverksbalkar ........................................................................................................41 9.3.3 Stltrgbro ...........................................................................................................................42

9.4 Samverkansbroar ....................................................................................................................42

9.4.1 Samverkansbro med balkar ....................................................................................................42 9.4.2 Samverkansbro med ldbalk...................................................................................................43

9.5 ppningsbara broar .................................................................................................................44

9.6 Rrbroar .................................................................................................................................45

9.6.1 Allmnt ................................................................................................................................45 9.6.2 Rrbro av betong ..................................................................................................................45 9.6.3 Rrbro av stl .......................................................................................................................45

Broprojektering


2007-03-26 02 5 (76)

Handbok BVH 583.20 Innehllsfrteckning

10 Brobyggnadsmetoder ..............................................................................46

10.1 Allmnt...................................................................................................................................46

10.2 Byte av bro .............................................................................................................................46

10.2.1 Allmnt ................................................................................................................................46 10.2.2 Brobyte genom sidolansering ..................................................................................................47 10.2.3 Brobyte med kran..................................................................................................................47 10.2.4 Brobyte med stllningstorn .....................................................................................................48 10.2.5 Byte av bro med balk mellan trallor/brobytesvagn .....................................................................48 10.2.6 Brobyte med prm/ponton......................................................................................................50

10.3 Ny bro i befintligt spr ..............................................................................................................50

10.3.1 Allmnt ................................................................................................................................50 10.3.2 Inlansering ...........................................................................................................................50 10.3.3 Genompressning ...................................................................................................................51 10.3.4 Byggande av ny bro under befintlig..........................................................................................52 10.3.5 Byggande av ny bro under provisorisk bro ................................................................................53

11 Hjlpmedel vid brobyggnad.....................................................................54

11.1 Allmnt...................................................................................................................................54

11.2 Provisorisk bro.........................................................................................................................54

11.3 Sprbrygga .............................................................................................................................56

12 Brodetaljer ..............................................................................................57

12.1 Lutning mot avlopp ..................................................................................................................57

12.2 Ytavlopp .................................................................................................................................57

12.3 Rcken ...................................................................................................................................58

12.4 Gngbana ...............................................................................................................................59

12.5 vergngskonstruktioner ..........................................................................................................60

12.6 Skyddsjordning och potentialutjmning ......................................................................................61

12.7 Skyddsrler.............................................................................................................................61

12.8 Konsol fr kontaktledningsstolpe................................................................................................62

12.9 Kabelrnnor ............................................................................................................................63

12.10 Lnkplattor..............................................................................................................................63

13 Ritningsutformning .................................................................................64

13.1 Ritningshuvud, namnruta..........................................................................................................64

13.2 Benmning av broar .................................................................................................................64

Bilaga 1 KNUTPUNKTSKARTOR........................................................................65

Bilaga 2 Checklista fr granskning av frslagsritning......................................71

Broprojektering


6 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20

Bilaga 3 Checklista 20-frgor ...................................................................... 76

Broprojektering


2007-03-26 02 7 (76)

Handbok BVH 583.20

Frord/Orientering

Denna Handbok innehller rd och anvisningar fr projektering av jrnvgsbroar. Handboken erstter BVH 583.20 daterad 1996-11-01. De ndringar som gjorts i frhllande till tidigare utgva r upp-datering och avstmning mot nya referenser samt att ett antal frndringar har infrts i texten.

Handboken riktar sig till Banverkets bestllare samt till konsulter som projekterar broar fr jrnvgs-trafik.

Frbttrings- och frndringsfrslag p denna handbok kan sndas till Banverket, Leverans, Broteknik, 781 85 Borlnge eller till [email protected].

Jag beslutar att denna handbok ska glla frn 2007-03-26.

Bjrn Svanberg Chef Leverans Anlggning

Broprojektering


8 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20

1 Omfattning och syfte

Denna handbok innehller rd och anvisningar fr projektering av jrnvgsbroar. Syftet med handboken r att klargra de frutsttningar som gller fr byggande av jrnvgsbroar. Den ger ocks exempel p mjliga lsningar fr brotyper och olika utbyggnadsfrfaranden. Denna handbok utgr ett komplement till Vgverkets "Broprojektering en handbok", som beskriver projektering av broar i stort. Tillsammans utgr de grunden fr projektering av jrnvgsbroar och broar ver jrnvg. Sdana avsnitt som r gemensamma fr vg- och jrnvgsbroar har drfr inte tagits med i denna handbok.

I stora drag skiljer sig inte sjlva projekteringen av jrnvgsbroar nmnvrt frn arbetet med vg-broar. Skillnaden ligger i andra frutsttningar fr brons geometri, dels vad avser sprets kontra vgens geometri och dels vad avser mtten p broverbyggnaden.

Den vsentliga skillnaden mot vgbroar ligger i svrigheterna att anpassa bron till sprkonstruktionen men ocks i utbyggnadsfrfarandet i befintligt spr, dr provisoriska lsningar ofta r svra att klara.

Mjligheten att pverka kvalitet och kostnad r strst i projekteringsskedet. Drfr r det viktigt att projekteringen grs med noggrannhet och omsorg. Stor vikt skall lggas vid den estetiska utform-ningen. Hur broar anpassas till landskapet fr att erhlla en estetiskt tilltalande helhet beskrivs inte i denna handbok. Vgledning i dessa frgor kan bl.a. fs i Banverkets bok "Banestetik".

Vid projektering av broar kan checklistorna Checklista fr granskning av frslagsritningar, bilaga 2, och 20-frgor, bilaga 3 anvndas. Den frra kan anvndas fr upprttande och granskning av frslagsritningar i frsta hand fr jrnvgsbroar, och 20-frgor anvnds frmst fr att handlgga renden med vgbroar ver jrnvg i tidiga projekteringsskeden.

Broprojektering


2007-03-26 02 9 (76)

Handbok BVH 583.20

2 Referenser

2.1 Bindande referenser

BVF 586.10 Skarvfritt spr. Regler fr byggande och underhll

BVF 586.20 Fritt utrymme utmed banan

BVF 586.65 Skyddsrler. Regler fr anordnande och konstruktiv utformning

2.2 vriga referenser

ATB Bro Vgverkets allmnna tekniska beskrivning fr nybyggande och frbttring av broar (senaste utgvan)

Banestetik Banverkets policy och ml gllande jrnvgens estetik och milj, Bo Kjessler, 1993

Broprojektering en handbok Vgverkets publikation 1996:63, 1996 BVH 583.21 Formulr till teknisk beskrivning, bro (TBb) BVH 583.40 Banverkets ritningar fr bro och plattform

BVH 583.13 ppningsbara broar BVH 585.31 Typsektioner fr banan med hnvisning till BVH 581.16

BVH 586.40 Sprgeometrihandboken

BVS 510 Jordning och skrmning i Banverkets anlggningar

BVS 583.10 BV Bro, Banverkets ndringar och tillgg till Vgverkets ATB Bro (senaste utgvan)

BVS 583.11 Brighetsberkning av jrnvgsbroar

Broprojektering


10 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20

3 Definitioner och frkortningar

3.1 Definitioner

Ballastdjup Avstnd mellan slipers veryta och ballastens underyta. Ballastkrn Ballastens veryta.

Ballastskuldra Ballast, utanfr slipersnden i hjd med RUK, som lggs frhjd som en skuldra i kurvor fr att ka stabiliteten.

Bankett Avsatsen mellan ballastens slntfot och banvallens krnkant.

Bankropp Banverbyggnad och banunderbyggnad

Banunderbyggnad/ Banvall/Underballast

Del av jrnvgsanlggning som r belgen mellan undergrund och underballastens yta.

Banvallskrn Banvallens veryta.

Banverbyggnad Del av jrnvgsanlggning som r belgen mellan RK och verkant underballast eller verfyllnad.

Brobyte Helt eller delvis ny bro byggs i samma lge som den ldre bron. Med delvis ny bro avses vanligtvis byte av enbart verbyggnad. D en ny bro byggs intill en ldre betraktas detta som ett brobyte om linjen lagts om enbart fr att kunna byta bron.

Brolngd Lngd mellan bakkant p landfsten.

Frontmur Brande och avskiljande vgg mot jord i landfste. Grusskift Avskiljande vgg mot jord och (framfrallt) ballast ver lagerpallens

niv.

Lnkplatta Betongplatta upplagd p bro eller landfste i ena nden och p jord i den andra.

Nedspr Det vnstra spret i riktning nedt, dr riktning nedt r den riktning i vilken tgen med udda nummer gr. Tgnummer och riktning kan utlsas i grafiska tidtabellen. Frkortas NSP eller N.

Broprojektering


2007-03-26 02 11 (76)

Handbok BVH 583.20

Normalsektion Normalsektion r en efter lokala frhllanden anpassad beskrivning av uppbyggnad och mtt fr en jrnvgssektions geometriska ut-formning och sammansttning. Normalsektioner upprttas vid detalj-projektering.

S-rl Oisolerad elektriskt sammanhngande rl.

Sprvidd Avstnd mellan rlshuvuds insidor

Typsektion En vergripande beskrivning av uppbyggnad och mtt fr en jrn-vgssektions geometriska utformning och sammansttning. Projekt-anpassning av typsektion till normalsektion krvs alltid.

Underbyggnad De delar av en bro som r belgna nedanfr lager eller pelarverkant och ned till och med underkant bottenplatta. Fr utfrligare infomra-tion, se ATB Bro, 10.52.

Uppspr Det vnstra spret i riktning uppt, dr riktning uppt r den riktning i vilken tgen med jmna nummer gr. Tgnummer och riktning kan utlsas i grafiska tidtabellen. Frkortas USP eller U.

verbyggnad De delar av en bro som r belgna ovanfr lager eller pelarverkant. Fr plattramar r verbyggnad den del av konstruktionen som r belgen ovanfr gjutfogen mellan ramben och brobaneplatta eller, d gjutfog saknas, av ett horisontellt snitt vid votens anslutning i front-muren. Se ATB Bro, 10.52.

verfyllnad Fyllning av ballast p brobaneplatta utver minimikravet (0,60 m). vergngskonstruktion Dilatationsfog i brokonstruktion, som ttar fogen och samtidigt

medger rrelsemjlighet.

3.2 Frkortningar

FL Fast lager.

HHW Hgsta hgvattenyta

HW Hgvattenyta

LW Lgvattenyta

LLW Lgsta lgvattenyta

MW Medelvattenyta

Broprojektering


12 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20

N, NSP Nedspr

RL Rrligt lager

RUK Rls underkant. Det plan som sammanfaller med underkanten p rlerna.

RK Rls verkant. Det horisontella plan som sammanfaller med ver-kanten p rlerna. Vid kurva med rlsfrhjning gller verkanten p den lgre rlen.

STH Strsta tilltna hastighet

U, USP Uppspr

Broprojektering


2007-03-26 02 13 (76)

Handbok BVH 583.20

4 Projektering med hnsyn till spr och bank

4.1 Allmnt

Vid projektering av jrnvgsbroar r det vsentligt att man tar hnsyn till de effekter som bron kan ha p sprkonstruktionen. Om det r mjligt br bron lggas i rakspr, s att svrigheter med upp-tagande av centrifugalkraft, rlsfrhjning, rrelser i brons respektive sprets dilatationsanordningar p grund av temperatur- och bromsningsrrelser m.m. kan undvikas.

Mnga gnger kommer man inte ifrn att bron mste frlggas p en strcka som ligger i kurva. Ovannmnda problem mste d lsas p ett sprtekniskt riktigt stt, s att framkomligheten fr tgtrafiken inte begrnsas, t.ex. fr snabbtg, specialtransporter m.m.

Utan att gra ansprk p att vara fullstndigt br man tnka p fljande: rrelsernas storlek i brons dilatationsfog - fogtyp

rrelseriktning i brons dilatationsfog - undvik snedvinklighet

undvik placering av sprets dilatationsfog i kurva

utrymme med hnsyn till rlsfrhjning undvik vxlar p bron

inga vxlar ver brons dilatationsfog

sprets rrelsemjlighet vid direkt rlinfstning (ballastfritt spr) mttoleranser vid direkt rlinfstning (ballastfritt spr) sprbaxning

sprbytesmaskin

4.2 Sprets plandata

4.2.1 Lgesbestmning

Jrnvgsbroars identitet utgrs av ett unikt namn samt bandel med lgesbestmning. Bandelen anges som strckan mellan tv knutpunkter. De knutpunkter som anvnds framgr av Banverkets knut-punktskarta, se bilaga 1. Lget p bandelen bestms med ett kilometertal som anges i kilometer plus ett metertal, t.ex. km 123 + 456,789. Vid benmning av en bro avrundas metertalet till jmna meter, t.ex. 123 + 457. Km-talet anges fr bromitt. Vid flersprsbro, och dr de olika spren har skilda lngdmtningar, anges vilket spr lngdmtningen avser. Det spr fr vilken lngdmtningen anges r det spr i vilket tget kr i lngdmtningens riktning. Om Banverket, Leverans, driftomrde inte anger annat gller uppspr U.

Broprojektering


14 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20

Kilometertalet r numera sllan ngot absolut avstnd eftersom ombyggnader, ndrad strckning m.m. kan ha rubbat den ursprungliga strckans lngd fram till bron. Metertalet rknas frn nrmaste fregende kilometertavla i lngdmtningens riktning. Vid dubbelspr kan metertalet skilja mellan de tv spren beroende p geometrin. Lngdmtningen rknas i centrumlinje spr. Vid dubbelspr betecknas det ena spret som uppspr, U, och det andra som nedspr, N. Jrnvgarna i Sverige har vanligtvis vnstertrafik.

4.2.2 Horisontalradier

Radien p befintliga spr kan variera frn 150 meter och uppt. Radien rknas till centrumlinje spr. Radien begrnsar den hgsta tilltna hastigheten p strckan. Frhllandet mellan hastighet och radie terfinns i BVH 586.40, Sprgeometrihandboken, som gller vid projektering av spr. Hrav fram-gr t.ex. att fr spr med hastigheten 200 km/h br man vlja en radie p 3200 m fr att ge utrymme fr framtida hastighetshjningar, men minimiradien r 1888 m. Varje linje skall dimensioneras efter den hastighet som meddelats av Banverket. Som information terges hr utdrag ur BVH 586.40. Vid val av radier skall dock alltid samrd ske med Banverkets sprtekniker.

Vid nyprojektering br radier vljas enligt formel (a) riktvrden. I undantagsfall kan radier enligt formel (b) minimivrden vljas, eller fr befintligt spr ges hastigheten fr viss radie enligt formel (b) minimivrden.

ht)(nV8,11R

2dim

rikt = (a)

Dr n r en faktor fr framtida hastighetshjningar, som skall sttas till 1,3 och ht r summan av aktuell rlsfrhjning och maximal rlsfrhjningsbrist (se avsnitt 4.4) vilka tillsammans maximalt kan upp g till 250 mm. Instts dessa vrden fs:

2rikt V 0,080R =

htV

11,8R2

min = (b)

Med ht = 250 mm erhlles:

2min V 0,0472R =

Fr utfrligare information hnvisas till BVH 586.40.

Broprojektering


2007-03-26 02 15 (76)

Handbok BVH 583.20

4.3 Sprets lngdprofil

Sprets lngdprofil avser hjden p verkant rl (RK). Vid kurva med rlsfrhjning gller profilen fr innerrlen, dvs. den lgre rlen. Vid rakspr gller vnster rl.

4.3.1 Lutning

En banas lutning anges i . Lutningen definieras som hjdskillnaden H [m] mtt p strckan 1000 m. Krav p lutningar framgr av BVH 586.40.

Med hnsyn till tgtrafiken, speciellt vid blandad gods- och persontrafik, utformas lngdprofilen s att lutningar mindre n 10 erhlles. I vissa fall kan det vara ndvndigt att vlja brantare lutning och detta kan i vissa fall medges fr kortare strckor. P bangrdar lggs spren med minsta mjliga lutning. Uppstllningsspr frlggs horisontellt.

4.3.2 Vertikalkurva

vergng mellan tv lutningar utfrs med vertikalkurva. Riktvrde fr vertikalkurvans radie r: 2

dim )V (1,3 0,25 Rv > Minimiradie r

2dimmin )(V 0,25 Rv >

Dock gller alltid att minsta konvexa vertikalkurva r 3000 m (5000 m vid sprvxel) och minsta konkava vertikalkurva r 2000 m (3000 m vid sprvxel). Se ven BVH 586.40.

4.4 Rlsfrhjning

Fr att i kurva motverka centrifugalkraftens inverkan lggs den yttre rlen hgre n den inre. Hjd-skillnaden mellan rlerna kallas rlsfrhjning och betecknas h. Den rlsfrhjning, som medfr att all sidoacceleration kompenseras fr, vid banans dimen-sionerande hastighet kallas teoretisk rlsfrhjning, ht, som uttrycks med formeln

RV11,8 ht

2

=

dr V r hastigheten i km/h och R r radien i m.

Eftersom tghastigheterna varierar med typ av tg anordnas ofta en rlsfrhjning som avviker frn den teoretiska. Om den valda rlsfrhjningen r lgre n den teoretiska freligger en rlsfrhj-ningsbrist, hb. I motsatt fall freligger ett rlsfrhjningsverskott, h.

Broprojektering


16 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20

Fr normalfallet, dr inga andra begrnsningar, finns anordnas normalt ca 2/3 av den teoretiska rlsfrhjningen. Den anordnade rlsfrhjningen ha avrundas till nrmaste heltalsmultipel av 5 mm. Rlsfrhjningen grs aldrig strre n 150 mm med hnsyn till stillastende tg.

Uppgift om aktuell rlsfrhjning inhmtas frn sprtekniker p Banverkets driftomrde.

4.5 Normalsektion/Typsektion fr bana

Typsektion r en vergripande beskrivning av uppbyggnad och mtt fr en jrnvgssektions geomet-riska utformning och sammansttning.

Normalsektion r en efter lokala frhllanden anpassad beskrivning av uppbyggnad och mtt fr en jrnvgssektions geometriska utformning och sammansttning. Med utgngspunkt frn den projektanpassade typsektionen utformas normalsektionen med hnsyn till lokala frhllanden samt trafikmngd, hastighet m.m. Fr upprttande av typsektion gller BVH 585.31, Typsektioner fr banan.

Broprojekteringen skall anpassas till gllande normalsektion. Banverket, Leverans, driftomrdet lmnar uppgift om detta.

Typsektion fr bana i rakspr framgr av figur 4.1. Mtt med * kan variera mellan 6500 mm och 8000 mm. Uppgift om aktuell bredd erhlles frn Banverkets driftomrde. Fr vriga mtt i typsektionen hnvisas till BVH 585.31.

Ballastens slntlutning r 1:1,5, se figur 4.1. Fr nybyggd jrnvg r bankens slntlutning i normal-fallet 1:2. Om bankmaterialet s tillter kan slntlutningar ner till 1:1,5 i vissa fall accepteras.

1:1,5 1:1,5 50

0

3300

7400 *

Figur 4.1 Typsektion fr bana i rakspr.

Broprojektering


2007-03-26 02 17 (76)

Handbok BVH 583.20

5 Geometriska frutsttningar fr jrnvgsbroar

5.1 Fri bredd

Fria bredden fr en bro rknas mellan insida rcken eller i frekommande fall verliggande fackverk, bge, brobalk eller hngstag, om dessa ligger innanfr rcke eller om rcke saknas.

Freskrift om fria mtt finns i BVF 586.20, "Fritt utrymme utmed banan".

Nybyggnad och ombyggnad

Vid nybyggnad och om mjligt vid ombyggnad skall fritt avstnd frn sprmitt till rcke vara minst 3,50 m. Kurvtillgg eller lutningstillgg erfordras inte. (Minsta mtt fr fritt avstnd r 3,0, kurvtill-lgg och lutningstillgg tillkommer samt krav p skyddsnischer om bron r lngre n 15 m.) Ombyggnad

Vid ombyggnad av befintlig bro kan, ibland med hnsyn till exempelvis landfstenas bredder, inte bron utfras med fri bredd som fr nybyggnad. Fr sdana broar fr fria bredden minskas med 0,3 m i frhllande till 3,5 resp. 3,0 m som anges ovan, se BVF 586.20. Detta gller dock inte fr broar med snabbtgstrafik eller broar i bangrd eller dr vxlingsarbete kan frvntas ske.

Kurvtillgg

Kurvtillgg anges i mm och berknas fr innerkurva Ui och fr ytterkurva Uy enligt nedan:

Ui = 41000/R

Uy = 31000/R

Dr R = kurvradien i meter.

Uppgifterna r hmtade frn BVH 586.40

Lutningstillgg

Lutningstillgg anges i mm. I kurva med rlsfrhjning berknas lutningstillggen a, C1 och C2 enligt nedanstende approximativa formler (se figur 5.1):

1500Hh

a =

1500750)(Bh

C 1 1

+=

Broprojektering


18 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20

1500 750)-(Bh C 22 =

Dr h = rlsfrhjning i mm, och H, B1 och B2 ges i mm.

Figur 5.1 Tillgg till fri bredd med hnsyn till lutning, lutningstillgg. Utdrag ur BVF 586.20, punkt 3.3.

5.2 Fritt utrymme kring spr

Jrnvgsbroar utformas i strsta mjliga utstrckning med genomgende ballastbdd. Syftet med ballastbdden r att ge tgtrafiken en tyst och jmn gng samt att mjliggra ett mekaniserat sprunderhll.

Ballastdjupet rknas frn slipers verkant till brobaneplattans veryta. Avstndet mellan rls ver-kant (RK) och RUK r 190 mm fr rltyp UIC 60 och 173 mm fr rltyp BV 50 (SJ 50). Ballastbddens tjocklek, ballastdjupet, grs minst 600 mm. Se figur 5.2 och 9.1. Ballastdjupet gller inom avstndet 1,65 m frn sprmitt t vardera hllet. (Jmfr figur 4.1.) Vid stora rlsfrhjningar och horisontell brobaneplatta kan avstndet 1,65 m behva minskas. Dock br avstndet vara minst 1,25 m vilket r lika med halva sliperslngden.

Lokalt kan ballasttjockleken behva minskas t.ex. vid fogkonstruktioner. Det br dock vara minst 300 mm ballast under sliper.

H

C1

B1

a

B2

C2

H

a

Broprojektering


2007-03-26 02 19 (76)

Handbok BVH 583.20

Vid genomgende sektion p ballastbdden blir ballasttjockleken tunnare i banketten (figur 9.1). Bron mste frses med ursprningsrler om ballastdjupet r mindre n 300 mm utanfr banketten. Balksida belgen hgre n 600 mm under RUK skall ligga minst 2,1 m frn centrumlinje spr. Mttet bestms av utrymmeskrav fr ballastreningsmaskiner. Voter 150x150 enligt figur 5.2 fr inkrkta p detta mtt.

Brosektion br om mjligt utformas s att U-sektions krav enligt BVF 586.20 innehlles. Ibland krvs dock att brobalkarna inkrktar p U-sektionen. Hrvid gller att konstruktionsdel nrmare sprmitt n 2,7 m inte br vara belgen hgre n 350 mm ver RK. I undantagsfall kan detta mtt kas till 580 mm efter medgivande i varje enskilt fall. Hrvid beaktas ven konstruktions-delens avstnd frn sprmitt. Fr bro i kurva tas hnsyn till lutningstillgg och kurvtillgg. (Se av-snitt 5.1.)

>2100

125060

0

2700

60

0

Figur 5.2 Fritt utrymme kring spr (avstndet 2700 mm gller till rcke).

5.3 Fri hjd

5.3.1 Fri hjd ver jrnvg

Med fri hjd avses avstndet mellan spr och ovanfrliggande bros underkant. Fri hjd mts frn verkant rl (RK) och vid rlsfrhjning den hgst belgna rlen. Hnsyn tas till brons nedbjning frn permanenta och variabla laster.

Broprojektering


20 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20

Erforderlig fri hjd bestms med hnsyn till kontaktledningen. Vid hga hastigheter kan kontakt-ledningen inte snkas lokalt vid broar varfr en hgre fri hjd krvs. Den fria hjden H ver jrnvg vljs enligt tabell 5.1. Hjdmtten i tabellen r minimimtt, som inte fr underskridas under brons livslngd. Vid projekteringen br hnsyn tas till eventuell framtida hastighetshjning och sprjustering. Normalt rknas med en framtida sprjustering av 150 mm. Om inte annat anges av driftomrdet p Banverket, Leverans, skall fri hjd motsvarande hastigheter >200 km/h med tillgg fr framtida sprjustering med 150 mm vljas. Fria hjden skall innehllas minst 1,5 m t vardera sidan frn sprmitt. Hnsyn till lutning vid rls-frhjning skall tas. Se ven figur 5.4.

Tabell 5.1 Fri hjd ver jrnvg, minimimtt. Tabellen r hmtad frn BVF 586.20. Fri hjd H (m)

Frdig bro Bro under byggnad med provisorisk stllning

Strsta hastighet sth, km/h L 15 m L > 15 m L 15 m L > 15 m

< 100 5,9 (5,3)1) 6,1 (5,5)1) 5,5 5,7 100 - 160 6,0 6,2 5,6 5,8 161- 200 6,1 6,3 2) 2)

> 200 6,5 6,5 2) 2) L r brons bredd i sprets lngdriktning

1) Mtt inom parentes gller vid spr som inte r eller berknas bli elektrifierade 2) Provisorisk stllningsbyggnad fr endast frekomma vid hastigheter lgre n 160 km/h.

5.3.2 Fri hjd ver vg

Fri hjd ver krbana och vgren skall vara minst 4,7 m om inte annat anges. Om den fria hjden understiger 5,7 m skall bron frses med pkrningsskydd eller dimensioneras fr pkrningskraft enligt BV Bro, BVS 583.10.

Upptagande av pkrningskrafter innebr normalt inga svrigheter fr verbyggnader av betong. Lokala skador kan uppst vilka fr slakarmerade konstruktioner inte innebr ngon skerhetsrisk. Spnnarmerade konstruktioner kan, om en spnnkabel stts ur funktion, f skador av sdan omfatt-ning att brfrmgan reduceras avsevrt. Tckskikt till spnnkabelrr i de ytor som kan f p-krningsskador ska vara minst 75 mm.

Stlverbyggnader kan f betydande skador vid en pkrning, varfr dessa br utfras med ett pkrningsskydd i form av en kraftig stlbalk som placeras framfr bron. Stlbalken fr inte vara frbunden med brons verbyggnad om inte bron dimensioneras fr pkrningskraften och frankras i

Broprojektering


2007-03-26 02 21 (76)

Handbok BVH 583.20

landfstena fr denna kraft. I sdant fall kan pkrningsskyddet begrnsas till en skyddande konstruktion som fsts i verbyggnaden.

5.3.3 Fri hjd ver vatten

Fri hjd ver hgsta hgvattenyta (HHW) skall vara minst den som erfordras med hnsyn till fre-kommande sjfart, flottning, isgng eller som bestmts i vattendomstols utslag eller angivits p annat stt. Fri hjd ver vattenyta ages i BV Bro, BVS 583.10. Oavsett om hjdangivelse finns i vattendom eller motsvarande skall den fria hjden vara minst 0,3 m ver HHW och minst 1,2 m ver medelvattenyta (MW). Lagers underkant ska placeras minst 0,3 m ver HHW.

Lagerpalls veryta lggs lgst p nivn HHW, vilket kan vara bestmmande fr brons fria hjd ver vatten. Ur bestndighetssynpunkt br dock lagerpallen placeras 0,3 m ver HHW.

Fr speciella konstruktioner, t.ex. sm slutna rambroar, kan kravet p fri hjd ver MW minskas till 0,5 m.

Vid val av fri hjd tas hnsyn till drift och underhll.

5.4 Avstnd till pelare, frontmur och slntfot

Fr att praktiskt kunna bygga och underhlla broar ver jrnvg under pgende jrnvgstrafik r det lmpligt att placera landfsten och mellanstd med ett fritt avstnd frn sprmitt av minst 5,5 m. Med detta fria avstnd kan grundlggningen normalt ske utan sponter och hastighetsnedsttningar fr jrnvgstrafiken. Om fria mttet vljs till minst 5,5 m kan diken lngs banan gras genomgende under bron utan att brytas av pelare eller ramben. Jmfr figur 5.3.

Byggande av mellanstd och landfsten kan ocks ske utan den inbrdning som skydd mot hg-spnningsledning som framgr av Banverkets ritning 517 020 (se BVH 583.40) om det fria mttet vljs till minst 5,5 m. Med hnsyn till de stora merkostnader som strningar i jrnvgstrafiken medfr br man endast undantagsvis frng ovan givna rekommendationer. Detta gller bde vid byggande av bro ver befintligt spr och ver ny linje utan jrnvgstrafik vid byggnadstillfllet. Principiell utformning framgr av figur 5.3.

Broprojektering


22 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20

Ev. spontschaktlinje

5500 5500

Figur 5.3 Fritt avstnd till brostd med hnsyn till utfrbarhet Absoluta minimikrav fr placering av landfsten, mellanstd och koner i frhllande till spret med hnsyn till framkomlighet framgr av figur 5.4. Minimikraven r hmtade frn BVF 586.20.

Figur 5.4 Normalsektion fr fria rummet, BVF 586.20

Broprojektering


2007-03-26 02 23 (76)

Handbok BVH 583.20

Mttet 3500 mm i figur 5.4 gller fr brokonstruktioner med bredden > 15 m lngs spret och med landfstet parallellt med spret eller med vinkeln < 5.

Mttet 3000 mm gller d ngot av fljande r uppfyllt: 1) brokonstruktionens lngd 15 m 2) skyddsnischer med avstnd p hgst c/c 15 m anordnas 3) landfstet (mellanstdet) bildar en vinkel > 5 med spret Mtten gller fr rakspr. I kurva kas mtten med kurvtillgg och lutningstillgg vid rlsfrhjning enligt avsnitt 5.1 och figur 5.1.

Utrustning som exempelvis signaler bereds plats mellan normalsektionen fr fria rummet (2600 mm frn sprmitt) och brokonstruktionen, se BVF 586.20. Uppgifter om detta lmnas av Banverket, Leverans, driftomrde.

Broprojektering


24 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20

6 Redovisning och konstruktionsfrutsttningar

6.1 Normer

Fr dimensionering av jrnvgsbroar gller Banverkets standard BV Bro, BVS 583.10. BV Bro bygger p Vgverkets ATB Bro till vilken det ges tillgg och ndringar. BV Bro har samma kapitel-indelning och punktnumrering som ATB Bro, men med beteckningen BV framfr fr att markera att det rr sig om jrnvgsbroar. I vrigt gller samma medgllande dokument, t.ex. BBK och BSK fr dimensionering.

6.2 Frslagsskiss

I samband med jrnvgsutredning och systemhandling upprttas frslagsskisser till broar, som har inverkan p utformningen av banavsnittet.

Vid jrnvgsutredning behver frslagsskissen normalt endast innehlla en vy av bron, fr att visa brons och den anslutande naturens utseende. Redan i detta stadium beaktas ven estetiska aspekter enligt handboken Banestetik. Frslagsskisser skall ven kunna anvndas fr att gra kostnads-bedmningar.

I systemhandlings-/jrnvgsplaneskedet br frslagsskisser innehlla plan, vy och sektion samt eventuellt kortfattad text som beskriver brons utformning speciellt med hnsyn till miljaspekter. Det r viktigt att man i detta skede kontrollerar att de spnnvidder och de tekniska lsningar samt de estetiska utformningar, som fresls r genomfrbara och inte innebr ngra olgenheter fr den framtida frvaltningen.

6.3 Frslagsritning

I bygghandlingsskedet skall en frslagsritning med tillhrande teknisk beskrivning bro (TBb) samt teknisk beskrivning bro geoteknik (TBbgeo) upprttas fr respektive bro. Frslagsritningen skall ge en entydig bild av den freslagna bron, men skall ven ge mjlighet till alternativa lsningar. Det betyder att man inte skall lsa upp fr mnga mtt och detaljer som inte har betydelse fr funktionen av den frdiga produkten.

En frslagsritning br best av: Elevation och plan fr att beskriva bron

Minst en tvrsektion

Detaljer, dr speciella lsningar erfordras Beskrivande text och hnvisningar

Situationsplan

Broprojektering


2007-03-26 02 25 (76)

Handbok BVH 583.20

I bilaga 2 finns en sammanstllning av de uppgifter som br finnas med p en frslagsritning. Bilagan kan anvndas som checklista.

Nr en frslagsritning upprttas skall konstruktren frvissa sig om att visade mtt och dimensioner r tillrckliga och rimliga fr brons konstruktion. Visade dimensioner br inte avvika mer frn verkligt erforderliga n 20 % fr bottenplattor och 10 % fr verbyggnad.

Detta innebr att en bro, som inte direkt kan jmfras med ngot annat genomfrt projekt, mste rknas igenom verslagsmssigt fr att skerstlla detta.

6.4 Teknisk Beskrivning Bro

Som komplement till frslagsritning upprttas en Teknisk Beskrivning bro, TBb. Beskrivningen skall innehlla alla de kompletterande texter till frslagsritningen, som krvs fr att konstruera och bygga bron. Text som str p ritning br inte st i TBb och omvnt. Fr upprttande av TBb br BVH 583.21, "Formulr till Teknisk Beskrivning bro", anvndas. Denna finns ven att hmta digitalt frn Banverkets hemsida (www.banverket.se ). TBb mste vara samordnad med tillhrande Teknisk Beskrivning geoteknik, TBb/geo.

6.5 Laster

Jrnvgsbroar dimensioneras fr tglaster enligt BVS 583.10, BV Bro. Nedan presenteras olika tg-laster som kan vara aktuella.

Bro med tung massgodstrafik (Malmbanan) dimensioneras fr Tglast Malm 2000 medan vriga banor dimensioneras fr Tglast BV 2000. (Banverket, Leverans kan besluta att en viss bana skall dimensioneras fr Tglast Malm 2000). Frutom Tglast BV 2000 skall broarna dimensioneras fr sprbytesmaskin.

Bro med tv spr rknas fr Tglast BV 2000/ Malm 2000 p bda spren. All samlad tglast skall betraktas som en last i lastsammanrkningen med hnsyn till lastkoefficienterna i BV Bro.

Vid bro med fler n tv spr bestms tglasten i varje enskilt fall av Banverket, Leverans, Anlggning, Teknik.

Vid bro med spr i kurva medrknas centrifugalkraft, vilken alltid kombineras med vertikallasten (kan sttas till noll om ogynnsamt). Vid berkning av spnnarmerade broar kan man inte utan srskilt medgivande frutstta att ballast kan pfras i ett tidigt skede.

Vid kontroll av uppflyt skall i lastkombination IV, V:A och V:B skerstllas att all ballast p bron kan avlgsnas.

Vid berkning av stdmur, som pverkar eller pverkas av jrnvgstrafik skall konstruktionen rknas som oeftergivlig. Detta innebr att jordtrycket skall rknas som vilotryck. Vid bedmningen om konstruktionen pverkar eller pverkas av jrnvgstrafik, skall man kontrollera om konstruktionen

Broprojektering


26 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20

kan avlgsnas utan att skerheten fr jrnvgstrafiken pverkas och utan att srskilda tgrder t.ex. spontning behver vidtas. Konstruktioner som rknas fr aktivt jordtryck mste ocks ha mjlighet att rra sig s att aktivt tryck kan utbildas. Detta innebr att t.ex. trgkonstruktioner mste rknas som oeftergivliga.

6.6 Dynamisk kontroll

Dynamisk kontroll enligt BV Bro, bilaga BV2-2 mste genomfras fr bro som kommer att trafikeras av tg i hastigheter ver 200 km/h. Den dynamiska kontrollen behver utfras innan frslagsritning kan faststllas av Banverket. Kontrollen genomfrs eftersom dynamiska fenomen som r kopplade till dessa hastigheter i annat fall kan leda till att brokonstruktionen underdimensioneras.

6.7 Brighetsberkning av ldre broar

Vid kontrollberkning av ldre broar med hnsyn till brighet tillmpas Banverkets publikation BVS 583.11, "Brighetsberkning av jrnvgsbroar".

Broprojektering


2007-03-26 02 27 (76)

Handbok BVH 583.20

7 Underbyggnad

7.1 Allmnt

Fr definition av underbyggnad och verbyggnad hnvisas till avsnitt 3.1 och till ATB Bro, 10.52. Observera att grnsen mellan verbyggnad och underbyggnad varierar beroende p om man betraktar en bro, en bankropp eller en vg. Grnsen mellan underbyggnad och verbyggnad fr bana ligger mellan ballast och underballast, medan grnsen fr en vgbyggnad ligger i terrassytan.

En bro utgr en del av banunderbyggnaden. Detta innebr att bron mste utformas s att den utgr s liten strning fr sprkonstruktionen eller avvikelse frn bankroppen i vrigt som mjligt. Man br t.ex. beakta:

De effekter bron kan ha p grundvattenstrmmar genom bankroppen som pltsligt bryts av.

Sttningsdifferenserna mellan bro och bank.

Rrelser av temperaturskillnader hos bron.

Styvhetsfrhllanden mellan bro och bank.

Fr att undvika olika sttningar mellan rlerna vinkelrtt spret, vilket kan medfra en krngning i tget, utfrs vergngen mellan bro och bank rtvinklig 5 gon.

Dr s r mjligt vljs vinkeln mellan spr och brons nde till 100 gon 5 gon. Dr s inte r mjligt och vinkeln understiger 95 gon utfrs en triangulr pgjutning p grusskift eller frontmur s att avslutningen blir vinkelrt. Den vinkelrta avslutningen skall ha en bredd av minst 3,2 m centriskt kring sprmitt. Om bron frses med lnkplattor eller om verfyllnaden r minst en meter (verfyllnad + ballast minst 1,6 m) erfordras inte denna vinkelrta avslutning. Figur 7.1 visar exempel p vinkelrt avslutning av sned plattrambro.

Utformningen av vergngen mellan bro och bank skall gras s mjuk som mjligt. Gngbanor utformas s att man skall kunna utrymma ett tg i mrker utan risk fr personskador. Detta innebr att brons gngbanor skall ansluta till banken p dess niv vilket kan stadkommas dels genom att brons gngbana doppas dvs. verytan snks genom lutning till en lgre niv eller att bankroppens slntkrn hjs till RUK-nivn. Lutningen p gngbana fr inte gras fr brant med hnsyn till halk-risk vintertid. Figur 7.2 visar anslutning av gngbanor dr bda de ovanstende tgrdena kombinerats. Om brosektionen utformas enligt figur 9.1 och om anslutande bank har tillrcklig bredd, gr brosektionen rakt genom bron och inga srskilda tgrder krvs.

Vid ldre broar kan landfstena vara i s gott skick att endast verbyggnaden behver bytas vid ett brobyte. Fr att kunna behlla befintliga landfsten mste det skerstllas att landfstet frutom vertikal tglast ven kan uppta horisontalkrafter, exempelvis bromskraft. Dessa befintliga landfsten

Broprojektering


28 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20

r vanligen utfrda som stenmurverk. Den vre delen av landfstet byggs d om fr att passa den nya verbyggnaden. tgrder mste ofta vidtas fr att leda bort vatten frn landfstena, t.ex. genom att lagerpallarnas verytor ges lutningar fr vattenavvisning.

Figur 7.1 Exempel p vinkelrt avslutning av sned plattrambro. Vid byte av verbyggnad p ldre broar mste stor omsorg gnas t att lsa vergngen mellan bro och bank med hnsyn till bl.a. smala landfsten, smal befintlig bank, branta koner och slnter, fr korta vingmurar - landfsten och eventuellt hjd sprprofil. ldre landfsten r ofta fr smala fr att passa anslutande bank eller fr korta fr att kunna uppta slnter och koner. Det kan d vara lmpligt att frlnga landfstet med ett betongtrg i samband med brobytet.

Vid fr smala landfsten kan gngbanorna utfras som utanpliggande stlgngbanor, vilka monteras efter det att bron lyfts p plats. Detta frfarande gr ven att bron och landfstetrgen lttare kan transporteras efter banan om de tillverkats p annan plats.

ldre landfsten dimensionerade fr ltta stlbroar klarar ofta inte laster frn ny verbyggnad och kad trafiklast. Frstrkning kan d utfras med stlkrneplar som installeras i borrade hl genom landfstet och anordnade s att de tar hela lasten frn verbyggnaden utan att ta annan last frn land-fstet.

Sprmitt

Sprmitt

Lutning

45

Broprojektering


2007-03-26 02 29 (76)

Handbok BVH 583.20

Vid projektering br det lggas srskilt stor vikt vid utformning av vingmurar och stdmurar. Vid bestmning av deras lngder tas hnsyn till framtida sprjusteringar. Det r ltt att underskatta vingmurars lngd vilket kan leda till kostsamma till- eller ombyggnader som inte alltid kan gras funktionella eller estetiska.

Figur 7.2 Bankanslutning mot landfste Vid projektering r det viktigt att frvissa sig om att valda slntlutningar och vingmurslngder stmmer verens, s att jrnvgsbankens stabilitet tillfrskras. P bilden i figur 7.3 visas ett exempel dr projektren inte lyckats med detta, utan ndlsningar med kompletterande stdmurselement har mst tillgripas.

Lutningar p slnter och koner anpassas till fyllnadsmaterial och omgivningen. P frslagsritningar br en sektion visas vinkelrtt mot bron vid landfstet fr att visa hur slnterna ansluter till bron och p s vis skerstlla att inga, ur arbetsskyddssynpunkt, farliga hjdsprng finns.

Broprojektering


30 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20

Figur 7.3 Exempel p dligt utfrd slntlutning.

7.2 Landfste

Landfstet r en fristende avslutning p bron. Den ska bra bde laster frn verbyggnaden och laster frn anslutande bank.

7.2.1 Fristende landfste

Denna typ av landfste r den vanligaste typen och r lmplig fr mindre och medelhga landfsten som grundlggs med platta p mark. Notera att avstndet mellan verbyggnadens ndtvrbalk och grusskift normalt r 0,3 m. Fr kortare trgbroar i betong utan ndtvbalk kan detta avstnd minskas till ca 0,1 m, se BVS 583.10, BV 11.132.

Broprojektering


2007-03-26 02 31 (76)

Handbok BVH 583.20

Figur 7.4 Exempel p fristende landfste.

7.2.2 Uppdelat fristende landfste

Denna typ av landfste r lmpligt fr hga landfsten. Uppdelningen anvnds fr att minska jord-trycket mot frontmuren. Denna typ kan anvndas fr alla typer av grundlggning.

Figur 7.5 Exempel p uppdelat fristende landfste. (Visad plattbredd i figuren terspeglar berggrundlggning.)

Broprojektering


32 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20

7.3 ndstd med verkragande verbyggnad

verkragande verbyggnad med ndskrm kan vanligen vljas om brons rrelselngd understiger 60 m fr betongbro och 50 m fr stlbro. En frutsttning r att spret r helsvetsat och att bron har minst 0,6 m ballast. Med rrelselngd menas i detta sammanhang den del av bron som medverkar till temperaturrrelsen i aktuell punkt. Vid val av bro med ndskrm och med lager i ndstden mste man beakta att lyftning av bron fr lagerbyte medfr stora lyftkrafter med hnsyn till passivt jord-tryck mot ndskrmarna. P ritning skall anges den maximala lyftkraft som kan erfordras eller om avschaktning av fyllning mot ndskrmarna krvs fre lyftning. Bron mste ven dimensioneras fr denna kraft.

7.3.1 ndstd med rrligt lager

Bro med ndstd som har rrligt lager mste normalt vara frsedd med fast lager vid ngot av de vriga stden.

ndskrm skall frses med en mjuk isoleringsskiva p sidan mot ndstdet fr att frhindra att stora jordtryck byggs upp mot stdet d ndskrmen rr sig mot stdet.

RL

Figur 7.6 Exempel p ndstd med rrligt lage (RL).

Broprojektering


2007-03-26 02 33 (76)

Handbok BVH 583.20

7.3.2 ndstd med ingjutna pelare

Denna typ av bro var vanlig p 1950-, 60- och 70-talet. Frdelen med ingjutna ndpelare r att drift och underhll av rrliga lager kan undvikas. Nackdel r svrighet med dimensionering av ofull-stndig led eller fast inspnning.

Figur 7.7 Exempel p ndstd med ingjutna pelare.

7.4 Mellanstd

Mellanstd kan utformas som cirkulr pelare eller som skiva. Vid std i vattendrag r skivor lmpliga eftersom de klarar istryck bttre.

Cirkulra pelare br ha en diameter av minst 1,0 m.

Kontinuerlig spnnarmerad plattkonstruktion br utfras med stden vinkelrta mot plattan.

7.4.1 Pelare under trgbalksbro

Inspnda pelare under brande balkar i trgbalksbro placeras under balkarna s att armeringen i pelarna kan dras upp i balkens verkant, och s att vertikallasten kan verfras till pelarna med minsta mjliga excentricitet. Om balkarna r smala r det lmpligt att bredda balken lokalt p balkens utsida fr att underltta utfrandet.

Normalt frses broar med tvrbalk vid stden (ndtvrbalken utgrs ofta av ndskrmen). Speciellt fr snedvinkliga broar kan ett utfrande utan tvrbalk vid mellanstd godtas. Detta kan ha gynnsam effekt p vridspnningarna i balken och ge en skrare tvrmomentfrdelning i lngsled.

Korsningsvinkeln br vara strre n 70 gon, se figur 7.8.

Broprojektering


34 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20

Figur 7.8 Exempel p placering av pelare under trgbalksbro.

> 70 GON

Broprojektering


2007-03-26 02 35 (76)

Handbok BVH 583.20

8 verbyggnad

8.1 Allmnt

Om tillgnglig verbyggnadshjd r tillrckligt stor br huvudbalkar placeras under spret, eftersom de d lttare kan inspekteras och underhllas n om de r delar av ett trg. D lasten frs in p balkarnas versida fs ven en bttre lastfrdelning.

Vid dubbelspr br vervgas att verbyggnaden utformas som tv separata brohalvor fr att frenkla framtida reparationer, lagerbyten och verbyggnadsbyten. Ballaststden i skarven mellan brohalvorna kan i ett sdant fall utfras med mindre tjocklek n vad som anges i BV Bro, BV 41.251. Fr broar som ska trafikeras av tg i hastigheter ver 200 km/h kan det dock vara frdelaktigt att bygga endast en dubbelsprsbro. Detta br vervgas i frslagsskedet av konstruktr i samband med dynamisk analys av bron.

8.2 Konstruktionshjd, verbyggnadshjd

Med konstruktionshjd avses hjden hos brons huvudbrverk. Med verbyggnadshjd avses avstndet mellan verbyggnadens underkant och RK. Vid rls-frhjning och lutande bro rknas verbyggnadshjden mellan den lgre rlen och verbyggnadens lgsta punkt i sektionen.

8.3 Placering av fasta lager

Vid bestmning av var de fasta lagren placeras beaktas dels mjligheterna att ta upp horisontalkrafter i landfste respektive mellanstd och dels inverkan p vergngskonstruktionerna. Vid avstnd frn rrelsecentrum till dilatationsfogen p 100 m fr stlbroar och 150 m fr betongbroar kan man klara sig utan dilatationsfog i spret. Detta r att fredra dels ur kostnadssynpunkt, underhllssynpunkt och dels ur driftsynpunkt fr tgtrafiken.

8.4 Utformning av verbyggnad med hnsyn till anslutningar till bank

Fr att erhlla en jmn vergng frn bron till anslutande bank utan att det blir en stor nivskillnad mellan bron och banken kan man utfra verbyggnaden med gngbanan lutande ned mot banken, jmfr avsnitt 7.1. Traditionellt har detta gjorts p mnga av vra ldre broar frn 50- , 60- och 70-talet, de s kallade pinnbroarna. I figur 8.1 skdliggrs detta schematiskt. Principen r att man utnyttjar maximal tillten hjdskillnad mellan spr och brobalk i bromitt och minimal tillten hjdskillad i bronde. Brobyggnadens underkant lggs parallellt med spret medan verkanten ges en lmplig radie. Bron fr p detta stt lite extra spnst genom den krkta versidan. Samtidigt fr

Broprojektering


36 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20

man strre konstruktionshjd i bromitt dr momentet r strst. Principen kan utnyttjas ven fr fritt upplagda broar.

Sektion bromitt Sektion bronde

Figur 8.1 Exempel p utformning av vergng frn bro till anslutande bank.

Broprojektering


2007-03-26 02 37 (76)

Handbok BVH 583.20

9 Brotyper

9.1 Allmnt

Avgrande fr val av brotyp r vanligen erforderlig spnnvidd och tillgnglig verbyggnadshjd. Vid strre broar och linjeomlggningar r ofta inte verbyggnadshjden avgrande fr brovalet, utan detta bestms av faktorer som spnnvidder, produktionsmetoder och materialpriser. ven estetiska vrden kan vara avgrande fr vilken brotyp som vljs. Jrnvgsbroar utformas i strsta mjliga utstrckning med genomgende ballastbdd. Syftet med ballastbdden r att ge tgtrafiken en tyst och jmn gng, utjmna styvhetsskillnader lngs banan, att mjliggra ett mekaniserat sprunderhll, samt att underltta sprjusteringar svl i hjd- som sidled. Endast i undantagsfall utfrs broar utan ballast.

9.2 Betongbroar

9.2.1 Plattbro

Fritt upplagd plattbro kan anvndas vid spnnvidder upp till ca 15 m. Fr kontinuerlig plattbro kan spnnvidden vara upp till ca 20 m.

Vid spnnvidder nra den vre grnsen utfrs bron vanligen spnnarmerad.

3500 (se ven avsnitt 5.1)

* Framtida sprjustering

>60

0

>1 0

0 (+

150)*

>30

0

Figur 9.1 Exempel p plattbro med genomgende bankett.

9.2.2 Plattrambro

Plattrambroar kan utfras med spnnvidder upp till ca 20 m. Vid spnnvidd nra 20 m br plattan utfras spnnarmerad.

Rambroar som skall lanseras p plats utfrs vanligen slutna. Grundfrhllanden kan ven medfra att en sluten ram vljs.

Broprojektering


38 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20

Figur 9.2 Exempel p sluten plattrambro.

9.2.3 Balkbro

Vid spnnvidder mellan ca 10-30 m kan balkbroar av betong vljas. Vid spnnvidd ver 20 m utfrs betongbalkarna oftast spnnarmerade.

Figur 9.3 Exempel p balkbro av betong fr dubbelspr.

9.2.4 Trgbalkbro

Fr trgbalkbroar av betong gller samma spnnviddsgrnser som fr balkbroar av betong, dvs. spnnvidder mellan 10 och 30 m. Ett betongtrg fr en lgre verbyggnadshjd n en betongplatta med samma spnnvidd och kan drfr vara lmpligt om tillgnglig hjd r begrnsad. Betrffande definition av verbyggnadshjd se avsnitt 8.2. Balkarnas hjd i en trgbro begrnsas av kraven p fritt utrymme kring spr, se avsnitt 5.2. Fr utformning av mellanstdet, se avsnitt 7.4.1.

Om strre konstruktionshjd krvs n vad som erhlles av: maximalt avstnd till RK+ rl-hjd + ballasttjocklek + bottenplattans tjocklek kan balkarnas underkanter frlggas lgre n trgbottenplattans underkant. Detta kan man gra om man vill spara den extra vikt som en frhjd ballasttjocklek medfr.

Broprojektering


2007-03-26 02 39 (76)

Handbok BVH 583.20

Figur 9.4 Trgbalkbro

9.2.5 Ldbalkbro

Vid spnnvidder mellan ca 30 och 150 m kan ldbalkbroar av betong vljas. Vid de lngsta spnn-vidderna byggs broarna med t.ex. freivorbauteknik om inte fast stllning kan anordnas.

Figur 9.5 Spnnarmerad ldbalkbro fr dubbelspr.

Broprojektering


40 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20

9.3 Stlbroar

9.3.1 Stlbalkbro

Den ldre typen av stlbroar utfrdes med direktupplagda sliprar av tr med specialmtt s.k. bro-sliprar med slipersavstndet 450 mm.

Dessa broar, som genom sitt fasta sprlge ger ett smre och svrjusterbart spr, var i huvudsak utfrda enligt nedanstende typer. Fyrbalksbro med 4 valsade profiler.

Tvbalksbro med 2 underliggande svetsade eller nitade balkar, se figur 9.6.

Underliggande huvudbalkar med tvrbalkar och sekundra lngbalkar.

Sidoliggande frhjda huvudbalkar med tvrbalkar och sekundra lngbalkar. Huvudbalkarna kan vara svetsade eller nitade pltbalkar eller utfrda som fackverk.

Dessa broar byggs mera sllan idag, men kan i vissa fall vara att fredra, speciellt brotyp enligt figur 9.6. Sdana stlbalksbroar kan anvndas vid spnnvidder mellan 40 och 50 m.

Figur 9.6 Stlbalkbro med underliggande balkar. Om tillgnglig verbyggnadshjd r mycket begrnsad kan det vara aktuellt med stlbro av samma typ som de provisoriska broarna se figur 9.7. Denna brotyp kan anvndas vid spnnvidder upp till ca 20 m. Betrffande provisoriska broar se ven kapitel 10.

Stlbalkbro med direkt slipersupplggning kan anvndas vid spnnvidder mellan ca 40 och 50 m.

Broprojektering


2007-03-26 02 41 (76)

Handbok BVH 583.20

kabelrnnor av plast

1458

5420

2504

rcke enl. BV ritn. 517051

stlgngbana

pkrningsbalk HEA 700

1458

Figur 9.7 Stlbalkbro med fyra balkar och direkt rlinfstning.

9.3.2 Bro med fackverksbalkar

Bro med fackverksbalkar och genomgende ballast kan vara aktuell vid spnnvidder ver 50 m.

Figur 9.8 Fackverksbro

Figur 9.9 Fackverksbro tvrsnitt

Broprojektering


42 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20

9.3.3 Stltrgbro

Stltrget r en brotyp med genomgende ballast som anvnds nr verbyggnadshjden r begrnsad och lg vikt efterstrvas. Brotypen kan vara ett lmpligt val nr ldre landfsten frses med ny ver-byggnad.

En nackdel med denna brotyp r att det r svrt att inspektera bottenplt och insida liv m.m. Fr att gra en utfrlig inspektion s krvs att tgtrafiken stngs och ballasten tas bort. Det r lmpligt att vlja stltrg fr bana med dubbelspr och att bron utfrs med tv separata trg, placerade med fritt utrymme emellan, fr att mjliggra inspektion och underhll. Trgen br utfras s att s f svetsar som mjligt dljs, d dessa br vara inspekterbara. D ballastrening inte br utfras med ballastreningsmaskin kan trgbredden minskas frn kravet i BV Bro, jmfr avsnitt 5.2. Dock mste fria mttet i RK- niv och drver innehllas. Stltrg utfrs med slta sidor mot ballasten dvs. utan inre avstyvningar. Stlplten i trgbotten frses med ytavlopp i fltmitt i varje fack mellan de tvrgende balkarna. Invndigt frses stltrget med ett ttskikt av ett material som r tligt mot den pverkan som sker frn ballasten, och som samtidigt fungerar som korrosionsskydd. Vid borttagning av ballast fr inspektion mste man vara frsiktig s att ttskiktet inte skadas.

>4200 kabelrnna

1 % kan avstndet kas till 20 m.

I tvrled anordnas fall mot ytavlopp med lutning minst 1:50.

1:50 1:50

Figur 12.1 Sektion genom betongtrg

12.2 Ytavlopp

Krav p utfrande av ytavlopp finns i BV Bro, kapitel BV 7. Exempel p ytavlopp finns p Banverkets ritning 517 151 (se BVH 583.40).

7515

030

50

UK bro

15

60

2010

0

35

Alt. utfrande vid underkantbrobaneplatta av betong

150 x150 UK bro

Figur 12.2 Detalj frn Banverkets ritning 517 151.

Broprojektering


58 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20

12.3 Rcken

Rcken till gngbana p jrnvgsbroar, som inte r upplten fr allmnheten, skall berknas fr en i hjd med rckets verkant vinkelrtt mot rcket verkande horisontal last av 0,5 kN/m. Fr rcke till gngbana som r upplten fr allmnheten skall lasten vara 0,8 kN/m.

Rcken utfrda enligt Banverkets ritning 517 051 eller 517 052 uppfyller de krav som stlls p rcken till jrnvgsbroar. Vingmurar frses med rcke enligt Banverkets ritning 517 055 eller enligt alternativ p ritning 517 056.

Rcken kan gjutas fast i ursparningar, bultas fast p ovansidan eller p utsidan av kantbalken. Det senare r att rekommendera. Infstningsalternativ finns presenterade p ritning 517 053.

Rcke som inte ansluts till rcke p vingmur skall avslutas med sista stndaren placerad 200 mm frn kantbalkens nde.

min

100

180

120

60

48

255

2 0

100

Figur 12.3 Detalj av rckesinfstning frn Banverkets ritning 517 053.

Broprojektering


2007-03-26 02 59 (76)

Handbok BVH 583.20

12.4 Gngbana

Gngbanor av stl kan utfras enligt Banverkets ritning 517 141 eller 517 142.



Broprojektering


60 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20

12.5 vergngskonstruktioner

vergngskonstruktioner anvnds fr att klara ballasten vid fogar mellan broverbyggnad och land-fste eller mellan verbyggnadsdelar och fr att minimera inverkan av brons rrelser p sprlget.

Vid korttidsrrelser (rrelser p grund av temperatur och last) mindre n 80 mm anordnas normalt vergngskonstruktion med genomgende ballast ver fogen eftersom rrelsens storlek inte r strre n att ballasten kan omfrdelas utan menlig inverkan p spret. vergngskonstruktionen kan utfras enligt Banverkets ritning 517 181, se exempel i figur 12.6.

Figur 12.6 Detalj av vergngkonstruktion med genomgende ballast. Vid korttidsrrelser strre n 80 mm anordnas vergngskonstruktion utan genomgende ballast med avskrmande vertikala pltar vinkelrtt spret enligt Banverkets ritning 517 182 t o m 517 185, se figur 12.7. I dessa fall mste dilatationsskarv i spret anordnas, se BVF 586.10, avsnitt 3.1.

Korttidsrrelsens storlek berknas enligt BV Bro, BV 73.

Vid strre rrelse n 5 mm i fog av broms- eller accelerationskraft anordnas dilatationsskarv i spret. Se BVF 586.10, avsnitt 3.1.6.

Figur 12.7 Detalj av vergngkonstruktion utan genomgende ballast.

Broprojektering


2007-03-26 02 61 (76)

Handbok BVH 583.20

12.6 Skyddsjordning och potentialutjmning

Alla elektriskt ledande freml som ligger helt eller delvis inom kontaktlednings- och strm-avtagaromrdet skall skyddsjordas och potentialutjmnas enligt BVS 510, Jordning och skrmning i Banverkets anlggningar.

Stlkonstruktioner ingende i jrnvgsbroar och broar ver jrnvg mste skyddsjordas genom fr-bindelse mellan S-rlen och stlkonstruktionen med en skyddsjordledare. Stlkonstruktion som r placerad under bron med ett betongtrg mellan jrnvgen och stlbalkarna behver dock inte jordas men potentialutjmnas. Rcke, stlgngbana, skyddstak o.d. ska skyddsjordas. En brokonstruktion kan bli spnningssatt genom en nedfallen kontakttrd eller strmavtagare. Drfr ska den vara skyddsjordad p samma stt som andra konstruktioner i kontaktlednings- och strmav-tagaromrdet.

Fr att underltta dragning av skyddsjordledare anordnas ingjutna plastrr ( 30 mm utv.) vid rckesstndare i bromitt i vardera kantbalken och vid kontaktledningsstolpar. Varianter p utfrande framgr av Banverkets ritning 517 030.

Ritningar som visar jordning skall upprttas fr varje enskild bro, arbetsritningarna kan baseras p kommande typritningar frn Banverket.

Figur 12.8 Exempel p dragning av skyddsjordledare frn Banverkets ritning 517 030.

12.7 Skyddsrler

Skyddsrler skall anordnas enligt BVF 586.65. Om skyddsrler krvs eller inte beror bland annat p hur bron utformats och dess lngd. Om skyddsrler erfordras s anges detta i teknisk beskrivning bro (TBb).

Broprojektering


62 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20

12.8 Konsol fr kontaktledningsstolpe

Konsol fr kontaktledningsstolpe p betongbro kan utformas enligt Banverkets ritning 517 161, blad 001-003. Rcke p brons kantbalk avlnkas s att det gr fritt utanfr kontaktledningsstolpen.

Figur 12.9 Detaljer p kontaktledningskonsol frn Banverkets ritning 517 161.

Broprojektering


2007-03-26 02 63 (76)

Handbok BVH 583.20

12.9 Kabelrnnor

Kabelrnna kan lggas i ballasten invid brobalken, se figur 9.5, eller utformas som en del av balken. Banverkets ritning 517 171 visar kabelrnna som del av brobalken, se figur 12.10.

Kabelrnna kan ven placeras p utvndig gngbana se figur 9.7 och 9.10.

Vid utformning av brons anslutning till bank mste anslutningen mellan kabelrnnan p bron och kabelrnnan i banken beaktas.

Figur 12.10 Detalj frn Banverkets ritning 517 171, kabelrnna i kantbalk av betong.

12.10 Lnkplattor

Lnkplatta anordnas dr grundfrhllandena r sdana att sttningsdifferensen mellan bank och bro kan frvntas bli strre n vad som kan accepteras. Banverkets geotekniker avgr om lnkplatta erfodras eller ej. Lnkplatta lggs upp p bro p en upplagskonsol och frankras i bron. Upplaget utformas s att vinkelndring kan medges. Lnkplatta grs lutande ned frn bron.

Lnkplatta dimensioneras som fritt upplagd balk med en teoretisk spnnvidd motsvarande 80 % av plattans lngd och upplagd vid ena stdet p upplagskonsolen. Bestmmande lngd fr dynamik-koefficienten stts till 80 % av lngden.

Lnkplattans verkantsarmering dimensioneras fr ett konsolmoment motsvarande en konsollngd p 30 % av lnkplattans lngd.

Broms- och accelerationskrafter p lnkplatta anses verfrda till bron.

Broprojektering


64 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20

13 Ritningsutformning

13.1 Ritningshuvud, namnruta

Vid upprttande av ritningar fr Banverkets rkning skall SS-EN ISO 9431 anvndas fr utformning av ritningsformat och namnruta. Se ven BVS 583.10.

13.2 Benmning av broar

Enligt BV Bro, BV 14.21a skall bro identifieras genom angivande av byggnadsverkets namn, bandel och km-tal. Med bandel avses de bda nrmaste knutpunkterna. Knutpunkterna vljs enligt knut-punktskartorna i bilaga 1.

Normalt vljs de nrmast belgna knutpunkterna p var sida om brolget. P vissa banstrckor frekommer ortsangivelser med bokstver i mindre storlek. Dessa knutpunkter gller endast fr den banstrcka som vinklar av frn huvudstrket. Ex. bilaga 1e, banstrcka Nssj-seda. Knutpunkten Vetlanda gller endast fr banstrcka Vetlanda-Jrnforsen.

Man ska observera att projektgrnser, entrepenadgrnser, region-, driftomrdes- och distriktgrnser, stationsstrckor eller annan lgesinformation inte skall anvndas som lgesangivelse, ven om detta r nskvrt med hnsyn till beskrivning av byggnadsobjektet. Dessa texter kan placeras ovanfr ritningshuvudet, s att de ltt kan avlgsnas vid revidering till relationshandling.

Broprojektering


2007-03-26 02 65 (76)

Handbok BVH 583.20

Bilaga 1 KNUTPUNKTSKARTOR

1.a Norra driftomrdet

1.b Mellersta driftomrdet

1.c stra driftomrdet

1.d Vstra driftomrdet

1.e Sdra driftomrdet

ll

l

l

l

ll

ll

ll

l

l

l

ll

lll

l

l

ll

l ll

l

l

l l

l

l

l

l

l

l

l

l

lvsbyn

Husum

nge

Pite

Rtsi

Timr

Lule

Hoting

Kiruna

Ume cVnns

Forsmo

Nyfors

Brcke

Morjrv

Hllns

Buddbyn

Tunadal

Brunflo

Storuman

Holmsund

Boden

Storlien

Lngsele

Haparanda

Mellansel

Gllivare

Hrnsand

SkellefteBastutrsk

Riksgrnsen

Svappavaara

Sundsvall c

stersunds c

Koskullskulle

rnskldsvik

Skelleftehamns nedre

Karlsborgsbruk

66(76) KNUTPUNKTSKARTABilaga 1.a Norra driftomrdet

Broprojektering

Handbok BVH 583.20

ll

l

l

l

l

l

l

l

l

ll

l

l

l

l

l

l

l l

l

l

l

ll l

ll

ll

l

ll

l

l

l

l

l

lll

l

l

l

l

l

l

l

ll

lll

l

lllll l

ll

l

l

l

l

lll

ll

ll

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

ll

l

l

l

l

lLjusdal

Ramsj

Kil

Lax

Sala

Flen

VikaMora

Frvi

KumlaJrna

Falun

nge

Torsby

Hovsta VrtanlvsjBofors

Snyten

Rekarne

rbyhus

Vansbro

Mrbck

ValskogKolbck

Ludvika

Storvik Karskr

Ockelbo

Bollns

Gvle c

Nybybruk GrundbroFolkestaSkoghall

Persberg

Grycksbo

DaglsenNykroppa

GringenStugsund

Kilafors

SkavstabyMyrbacken

Uppsala c

Strmtorp

Repbcken

Bengtsfors

Hallstavik

Jdersbruk

Vsters c

KrrgruvanngelsbergStlldalen

Norrsundet

Borlnge c

Karlstads c

Malungsfors

Grngesberg

Sderhamn v

Eskilstuna c FlemingsbergKristinehamn Stockholms C

Charlottenberg

Katrineholms c Sdertlje sydKornsj-grnsen

Hamrngefjrden

Nrkes Kvarntorp kers styckebruk

Avesta KrylboFagersta c

nge Timr

Hoting

Forsmo

Brcke

Tunadal

Brunflo Lngsele

Mellansel

Hrnsand

stersunds c rnskldsviks c

Sundsvall c

Storlien

Broprojektering KNUTPUNKTSKARTABilaga 1.b Mellersta driftomrdet

67(76)

Handbok BVH 583.20

ll

l

l

l

l

ll l

ll

ll

l

ll

l

l

l

l

lll

l

l

l

ll

ll

l

lllll l

l

ll

l

l

l

l

lll

ll

l

l

l

ll

l

ll

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l l

l

l

l

ll

l

l

l l

l

l

by

Lax

Sala

Flen

Bergaseda

Tibro

Frvi

KumlaJrna

Falun

Mjlby

Torved

Hovsta Vrtanlvsj

Bofors

Snyten

lmhult

AlvestaLjungby

Vrnamo

Kimstad

Rekarne

rbyhus

Vansbro

ValskogKolbck

Ludvika

Storvik Gvle c

Nybybruk

Vetlanda

Kalmar cEmmaboda

Nssj c

Vaggeryd

Finspng

Skvde c

GrundbroFolkesta

PersbergDaglsenNykroppa

Vstervik

Hultsfred

Karlsborg

Oxelsund

Nynshamn

Skavstaby

Myrbacken

Uppsala c

Strmtorp

Repbcken

JrnforsenKvillsfors

Oskarshamn

Hallstavik

Nykping c

Jdersbruk

Vsters c

Krrgruvan

ngelsbergStlldalen

Paulistrm

Borlnge c

Bjrka-Sby

Karlstads c

Grngesberg

Blomstermla

Jnkpings c

Falkpings c

Linkpings c

Eskilstuna cFlemingsberg

Kristinehamn Stockholms C

Strmsnsbruk

Norrkpings c

Katrineholms cHallsbergs pbg

Sdertlje syd

Mnsters bruk

Nrkes Kvarntorpkers styckebruk

Smlands Burseryd

Avesta Krylbo

Grdsj

Fagersta c

68(76) KNUTPUNKTSKARTABilaga 1.c stra driftomrdet

Broprojektering

Handbok BVH 583.20

ll

l

l

l

ll

l

ll

l

l

l

l

l

ll

ll

l

l

ll

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

ll

l

l

l

l

l

ll

l

l

l

l

l

l

l

ll

l

l

l

l

l

l

l

ll

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l l

l

l

l

l

Kil

Lax

seda

Torup

Tibro

Frvi

Kumla

Mjlby

Torsby

Alvhem

Torved

HovstaBofors

lmhult

AlvestaLjungby

Vrnamo

Bors c

xnered

Varberg

Lysekil

Almedal

Vansbro

Ludvika

Markaryd

Vetlanda

Emmaboda

Nssj c

Landeryd

Vaggeryd

MellerudSklebol

Smedberg

Skvde c

Skoghall

PersbergDaglsenNykroppa

Hkantorp

Eldsberga

Strmstad

Karlsborg

Strmtorp

Repbcken

Bengtsfors

JrnforsenKvillsfors

Lilla EdetHerrljunga

Jdersbruk

Krrgruvan

Stlldalen

Paulistrm

Gteborg c

Borlnge c

Bjrka-Sby

Uddevalla c

Halmstads c

Karlstads c

Grngesberg

Billingsfors

Dals Rostock

Jnkpings c

Falkpings c

Linkpings c

Kristinehamn

Strmsnsbruk

Charlottenberg

Hallsbergs pbgKornsj-grnsen Nrkes Kvarntorp

Smlands Burseryd

Gteborg Skandiahamnen

Grdsj

Hyltebruk

Fagersta c

Broprojektering KNUTPUNKTSKARTABilaga 1.d Vstra driftomrdet

69(76)

Handbok BVH 583.20

ll

l

l

ll l

ll

l

ll

l

ll

l

l

l

l

l

l

l

l

ll

l

l

l

l

l

l

l

l

l

ll

l

l

l

l

l

l

ll

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

ll

l

l

l

l l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

l

ll

l

l

l

l

l

l

ll

l

l

l

l

l

by

hus

LaxFlen

Arlv

Ystad

Eslv

Bergaseda

Torup

Tibro

Kumla

storp

Lund c

Mjlby

Alvhem

Torved

Ramlsa

Fosieby

Kattarp

lmhult

AlvestaLjungby

Vrnamo

Bors c

xnered

Varberg

Almedal

Kimstad

Malm c

Hanaskog

Kvlinge

Markaryd

Vetlanda

Kalmar cEmmaboda

Nssj c

Landeryd

Vaggeryd

MellerudSklebol

Smedberg

Finspng

Skvde c

Lernacken

Olofstrm

Vstervik

Hultsfred

Hkantorp

ngelholm

Eldsberga

Karlsborg

Oxelsund

Landskrona

Hssleholm

Bengtsfors

Simrishamn

Trelleborg

JrnforsenKvillsfors

Oskarshamn

Lilla EdetHerrljunga

Nykping c

Paulistrm

Bjrka-Sby

Uddevalla c

Halmstads c

Billingsfors

Dals Rostock

Blomstermla

Karlskrona c

Jnkpings c

Falkpings c

Linkpings c

Helsingborg c

Strmsnsbruk

Norrkpings c

Katrineholms cHallsbergs pbg

Mnsters bruk

Kristianstads c

Kornsj-grnsen

Landskrona stra

Nrkes Kvarntorp

Smlands Burseryd

Teckomatorp

Brgarp

Grdsj

Hyltebruk

70(76) KNUTPUNKTSKARTABilaga 1.e Sdra driftomrdet

Broprojektering

Handbok BVH 583.20

Broprojektering


2007-03-26 02 71 (76)

Handbok BVH 583.20

Bilaga 2 Checklista fr granskning av frslagsritning

Checklista fr granskning av frslagsritningar

Bro...............................

Geometri

Sprets lngdmtning Korsande vgens lngdmtning Vgens profil Jrnvgens profil eller plushjder p spr Rlsfrhjning Vgens skevningsfrhllanden Jrnvgens plandata Korsningsvinklar mellan vg och jrnvg Vgens plandata Spravstnd Vgbredd, vgrensbredd, stdremsebredd Vattendragets konturer Norrpil

Mtt p bron

Total brolngd Spnnvidder Fria bredder Fria hjder, utstrckning av fria hjden Fri ppning Bredd p pelare Vinklar mellan stdlinjer och sprmitt Plushjd p uk bottenplattor

Broprojektering


72 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20


Bro...............................

Plushjd lgsta niv p verbyggnad Numrering av std Kantbalksalternativ BV Bro, BV 41.25 Avstnd till pelarkant frn spr eller vgkant Sektionsangivelse Korsningspunkt, sektion, vinkel Lsning av brostd Profilhjd korsande vg Leder typ Profilplan lge, hjd

Grundlggning

Grundlggningsstt Urgrvning och packad fyllning Plning, pllngder Pltyp Plavskrningsniv Markfrstrkningstgrder t.ex. bankplning Pldck, lttfyllning, urgrvning och terfyllning Packningsstt, krav p terfyllningsmaterial Erosionsskydd, material, tjocklek, utfrande, utbredning Schaktning under vatten, gjutning under vatten av ttkaka Tjlskert djup Grundtryck, vrde p , kq, c Packad fyllning ATB Bro, 33.31-33.34 och 34.3 Spont, BV Bro, BV 30.36

Broprojektering


2007-03-26 02 73 (76)

Handbok BVH 583.20


Bro...............................

Markfrhllanden

Hnvisning till geoteknisk underskning Slntlutningar Befintlig markprofil i sprmitt och V 5m, H 5m, alt V 10m, H 10m Grns mellan olika jordlager Markbeskaffenhet Stopp vid viktsond Stopp vid hejarsond Bergniver Situationsplan Grundvattenniv med datum

vriga uppgifter

Namn p mse sidor om bron belgna orter eller knutpunkter Fix, lge, hjd, hjdsystem Polygonpunkters lge och koordinat och nr Belysningsanordningar Kontaktledningsstolpar terledning Vattenledningar Elledningar Kabelrnna Rrliga eller fasta lager, typ av lager Ytavlopp terfyllningsmaterial Grns fr terfyllning och bankfyllning

Broprojektering


74 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20


Bro...............................

Lutningsangivelse fr grns enligt ovan Belastningsbestmmelser, olyckslast, islast Belggning p bottenplatta vid underliggande vg Ytbehandling av broverbyggnad Belggning p bro vid vgbro Rcken, ntstngsel, p vingmurar Vgverkets rcken 583:2S Slntmarkering, markering av erosionsskydd Inspektionsbrygga Skalor vid ritningsfigurer Lnkplattor Skyddsrr fr vattenledning Ledverk Skyddstak enligt Banverkets ritning 517 400 och 517 401 (BVS 543.37710) Skyddsnt enligt Banverkets ritning 517 420 (BVS 543.37710) Frostisolering mot frontmur vid genom-pressning Betongelement Kopplingsdosa Belysningsanordning Avlopp i tunnel Drnering runt tunnel Utdragen isolering utanfr bottenplatta Vinkelrta avslutningar vid brondar Prov ballststd vid etapputbyggnad Utfrande i trafikerat spr Elledningar frn armaturer till kopplingsskp Framtida sprlyft Ballasttjocklek

Broprojektering


2007-03-26 02 75 (76)

Handbok BVH 583.20


Bro...............................

Kontroll av brons utformning Rtt brotyp r dynamikkontroll enligt BV Bro, bilaga 2-2 utfrd Vinglngder Stdens utformning Konstruktionshjd, voter Stdmurar Tjocklek p std, frontmurar Lager, fast, rrligt, typ

Uppgifter om vattendraget

Vattendragets strmningsriktning Vattendragets vattenniver, HHW, MHW, MW, MLW, LLW Vattenfringar, HHQ, MHQ, MQ, MLQ Vattenhastigheter vid HHQ, MQ, LLQ

Text

Text i stmpel, rtt bronamn Skala i stmpeln Utfrandebestmmelser Geotekniskt utltande, TBgeo Formkrav Isolering, belggning Frstringsanordningar Frsvarstgrder Spnnbetongkonstruktion

Broprojektering


76 (76) 02 2007-03-26

Handbok BVH 583.20

Bilaga 3 Checklista 20-frgor

Hrmed hemstlls om ................... Yttrande ver Vgverkets/

.......................... brev dat .......... angende..............................

1) Krvs jrnvgs- och/eller arbetsplan? 2) r benmningen lmplig? 3) Km-tal? 4) Hjdsystem RH 70. Koordinatsystem RT 90 5) Sprgeometri ofrndrad/ndras? 6) Fri hjd? 7) Fritt avstnd till spr? 8) Hur ordnas jrnvgens avvattning frbi broplatsen? 9) Finns geoteknisk underskning? 10) Behver med anledning av brons tillkomst ndringar vidtagas p de elektriska driftsanordning-

arna? Lge fr berrda stolpar samt kontakt- och terledningar m.m.? Skiss nskas.

11) Kan genom brons tillkomst ngra plankorsningar slopas? Korsningstyp? Vgskydds-anordningstyp? Planera automatisering? Erhlls eller har det erhllits bidrag av vgintressent till anlggning och/eller underhll? Vad kostar det idag att anordna nuvarande vgskydds-anlggning inklusive administrationskostnader?

12) Kan ngon planskild korsning slopas? Vem ger? Vem underhller, vilka delar? Byggnadsr? Fri hjd? Fritt avstnd frn sprmitt?

13) Planerad byggnadstid? 14) Hur skall bron grundlggas? 15) Hur lser man grundvattenproblemen? 16) Vilka tecknar avtal? 17) Vem skall ga? 18) Krvs nattarbete? 19) Krvs vattendom? 20) Vilka provisorier eller inskrnkningar krvs fr tgtrafiken?

Text1:

BVH 583.20

Documents

Transcript of BVH 583.20