Vad rbuddhism?

Ajahn BrahmavamsoAbbot i Bodhinyanas buddhistkloster

Andlig ledare fr the Buddhist Society ofWestern Australia, Perth, Australien

Juni 2007

Denna broschyr fr kopieras fritt endast medskriftligt tillstnd av copyright-innehavaren.

Tillstnd fr denna versttning har erhllits frnBuddhist Society of Western Australia.

Augusti 2009

1

Innehllsfrteckning

Inledning.....................................................................................3Buddhan......................................................................................4Buddhans lror...........................................................................5

1.Skandets och ifrgasttandets vg.................................62.De fyra dla sanningarna..................................................73.Medelvgen eller Den ttafaldiga vgen.........................94.Kamma..............................................................................115.terfdelse.......................................................................136.Ingen skapande gud........................................................147.Frestllningen om en sjl..........................................15

Olika varianter av buddhism..................................................17Buddhismens betydelse i dagens vrld..................................18

versttning: Peter Sthl

2

Vad r buddhism?

Ajahn Brahmavamso

Inledning

Under mer n 2500 r har den religion som vi idag knnersom buddhism, varit den grundlggande inspirationenbakom mnga framgngsrika civilisationer, en klla till storakulturella landvinningar samt en bestende och viktigvgvisare till sjlva meningen med livet fr miljontalsmnniskor. nnu i vra dagar fljer ett stort antal mn ochkvinnor Buddhans1 lror. S vem var d Buddhan ochvilken r hans lra?

1 Eftersom Buddha inte r ett namn, utan snarast en titel, denuppvaknade, s blir det naturligare att nmna honom i bestmd form,Buddhan. .a.

3

Buddhan

Mannnen som skulle komma att bli knd som Buddhanfddes som Siddhattha Gotama fr omkring 2600 r sedan.Han var prins i ett litet rike nra den nutida grnsen mellanIndien och Nepal. Trots att han fick en aristokrats uppvxt,med alla bekvmligheter, kunde de materiella gldjemnenainte dlja livets ofullkomligheter fr den ovanligt vetgirigeunge mannen. Vid 29 rs lder lmnade han rikedomen ochfamiljen fr att ska efter tillvarons djupare mening i deotillgngliga skogarna och avlgsna bergen i nordstraIndien. Han gick i lra hos den tidens visaste religisa lrareoch filosofer. Han lrde sig allt vad dessa hade att lra ut,men nd kunde de inte ge honom svaren han skte.Drefter kmpade han lngs sjlvutplnandets vg,praktiserade den med strngast tnkbara asketism, menfortfarande frgves.

S, vid 35 rs lder, under en fullmnenatt i maj, satte hansig under grenverket p det som nu r knt som Bodhi-trdet, i en enslig skogsdunge vid floden Neranjaras strand,och utvecklade sitt Sinne2 i djup, lysande och rofylld

2 Sinne eller medvetande, vilket ord ska man vlja? Ngot av defem vanliga sinnena motsvaras av sense p engelska, och medvetandemotsvarar nrmast conscience. Men hr anvnds ett mycket centraltbegrepp, mind och egentligen vore medvetandesinnet en teoretisktpassande versttning. Dock inser man ltt att det vore alltfrotympligt och drfr anvnds genomgende Sinne, om intemedvetande uppenbart passar bttre. Fr att ytterligare (forts.)

4

meditation. Med hjlp av den utomordentliga klarheten hosett sdant Sinne, med dess skarpa genomtrngande kraft,frambringad ur tillstnd av djup inre stillhet, vnde han sinuppmrksamhet int fr att komma underfund medsanningen om Sinnet, universum och livet. P s visuppndde han yttersta upplysningen och frn och med detgonblicket kom han att bli knd som Buddhan, DenUppvaknade.

Hans upplysning utgjordes av den allra djupaste och mestallomfattande insikten i Sinnets natur och all vrldensfreteelser. Denna upplysning var inte en uppenbarelse frnngot gudomligt vsen, utan en upptckt gjord av honomsjlv, grundad p de djupaste niverna av meditation ochden klaraste erfarenheten av Sinnet. Det betydde att hanvar fri frn begrets, illviljans och vanfrestllningensbojor, att alla former av inre lidande hade utplnats och atthan hade uppntt en orubblig frid.

Buddhans lror

Efter att han uppntt sitt ml, den fullkomligaupplysningen, tillbringade Buddhan de kommande 45 renmed att lra ut den vg som - nr den fljs omsorgsfullt -leder var och en (oavsett hrkomst, klass eller kn) tillsamma fullkomliga upplysning. Lran om denna vg kallas

(forts.) understryka betydelsen anvnds stor bokstav i ordets brjan..a.

5

fr Dhamma. Det r bortom horisonten fr det hr hftetatt ge en utfrlig beskrivning av dessa lror, men fljandesju mnesomrden kommer att ge dig en versikt vad avBuddhan lrde ut.

1. Skandets och ifrgasttandets vg

Buddhan varnade uttryckligen fr blind tro och uppmunt-rade till grundligt ifrgasttande. Han pekade p faran i attforma sina trosuppfattningar p en eller flera av fljandegrunder:

hrsgen tradition drfr att mnga andra sger att det r s gamla skrifters auktoritet en vernaturlig varelses ord att lita till sina lrare, ldermn eller prster.

I stllet br man bevara sitt Sinne ppet och begrundasdant man varit med om under sitt liv. Nr man s fttinsikt om att ett visst synstt verensstmmer med de egnaerfarenheterna och det egna frnuftet och att detta medfrlycka fr var och en, d br man godta det synsttet ochstrva efter att leva s!

Denna princip kan naturligtvis ocks tillmpas pBuddhans egna lror. De br vervgas och underskas,med en mental skrpa sprungen ur meditation. Under det

6

att ens meditation djupnar, kan man till sist komma tillinsikt om dessa lror, och bara d kan de bli till ens egensanning som ger lycksalig frihet.

Den resande p skandets vg mste vara tolerant.Tolerans betyder inte att man godtar varenda id ochvartenda synstt, utan att man inte blir arg p det man intekan acceptera. Lngre fram under resans gng kan det tilloch med bli s, att det man till en brjan inte hll med om,senare kan igenknnas som sanning. S, i denna anda avvidsynt skande, fljer hr ngra av Buddhansgrundlggande lror.

2. De fyra dla sanningarna

Fundamentet i Buddhans lrosatser tar inte sikte p filo-sofisk spekulation om ngon skapargud eller universumsursprung, och inte heller p hur man kan uppn den evigahimmelska tillvaron. Undervisningen har i stllet sintyngdpunkt i det mnskliga lidandets jordbundna verklighetoch det angelgna behovet att finna en varaktig befrielsefrn alla former av otillfredsstllelse. Buddhan berttadeliknelsen om en man som blev srad av en frgiftad pil.Mannen vgrade lta sig behandlas av en doktor, frrn hanftt veta vem bgskytten var, dennes sociala stllning ochhemort, vilken sorts bge det var, vilket material pilen vargjord av Den draktige mannen skulle skerligen dinnan han ftt svar p sina frgor.

7

Buddhan sade: P samma vis r vrt mest angelgna behovatt finna varaktig befrielse frn den terkommandeotillfredsstllelsen, vilken bervar oss lyckan och frstteross i stridigheter, om och om igen. Filosofiskaspekulationer har bara sekundr betydelse och br lggas tsidan, tills man har trnat Sinnet i meditation till den nivdr man har ftt frmgan att underska saker och ting pmed klarhet och frmr inse sanningen sjlv.

Det fundament i Buddhans lra p vilket hela dess byggnadvilar, r de Fyra dla sanningarna:

1. Alla varelser, mnniskor och vriga, r hemskta avalla sorters besvikelser, sorg, obehag, ngslan o. s. v.I korthet r de p ngot vis underkastade lidande.

2. Orsaken till detta lidande r begret, sprunget urvanfrestllningen om sjlen (se nedan, mnes-omrde 7).

3. Lidandet har ett slutligt upphrande i erfarenheten avuppvaknandet (Nibbana), dr man fullstndigtslppt taget om vanfrestllningen om sjlen ochdrmed upphr ocks allt begr och all illvilja.

4. Detta fridfulla och lycksaliga uppvaknande uppnsgenom gradvis trning, en vg som kallas Medel-vgen eller Den ttafaldiga vgen.

Det vore ett misstag att ge denna lra etikettenpessimistisk p grundval av att den tar sin utgngspunkt ilidandet. Snarare r buddhismen realistisk i s mtto attden orubbligt tar itu med sanningen om livets mngalidanden och den r optismistisk p s stt att den visar

8

p en slutgiltig lsning p problemet: Nibbana uppvak-nande redan i detta livet! De som har uppntt dennayttersta frid r inspirerande exempel som visar en gng fralla att buddhismen inte r pessimistisk, utan r en vg tillsann lycka.

3. Medelvgen eller Den ttafaldigavgen

Vgen till lidandets upphrande kallas Medelvgen, drfratt den undviker ytterligheterna ohejdad knslosamhet den ena sidan och sjlvplgeri den andra. Endast nrkroppen har det ngot s nr drgligt, men inte heller rotyglad, s har Sinnet klarhet och styrka nog att mediteraoch n sanningen. Denna Medelvg bestr i att manuthlligt odlar sin moral, sin meditation och sin visdom,vilket frklaras vidare i Den ttafaldiga vgens punkter:

1. Rtt frstelse2. Rtt tanke3. Rtt tal4. Rtt handling5. Rtt livsfring6. Rtt anstrngning7. Rtt medveten uppmrksamhet8. Rtt koncentration3

3 Ajahn Brahmavamso har sjlv freslagit stillness som en bttreversttning n concentration av det ursprungliga ordet, samadhi.

9

(Rtt i den meningen att den/det leder till lycka ochuppvaknande)

Rtt tal, handling och livsfring utgr trningen i gottuppfrande eller moral. Fr en utvande lekmanna-buddhist bestr detta i att leva efter de fem buddhistiskafreskrifterna, nmligen att avhlla sig frn att:

1. Med bertt mod orsaka ngon levande varelses dd,2. Avsiktligt lgga beslag p ngon annans egendom3. Uppfra sig illa sexuellt; i synnerhet gller det

ktenskapsbrott4. Ljuga och bryta lften5. Dricka alkohol och ta dvande droger, som leder till

frsvagande av den medvetna uppmrksamhetenoch det goda omdmet.

Rtt anstrngning, medveten uppmrksamhet och koncentration hrihop med utvandet av meditation. Meditationen renarSinnet genom upplevelsen av lyckliga tillstnd av inrestillhet och den gr det mjligt fr Sinnet att helt igenomfrst livets mening i stunder av djupaste insikt.

Rtt frstelse och tanke r uttryck fr en visdom avBuddhans slag, vilken utslcker allt lidande, omformarpersonligheten och skapar orubblig ro och outtmligtmedlidande.

(forts.) Stillness blir rimligen stillhet p svenska. Men hr frkoncentration st kvar med denna fotnot. (Se t. ex. intervju medAjahn Brahmavamso i The experience of Samadhi (s169f) av RichardShankman.) .a.

10

Enligt Buddhan r det omjligt att fullkomna meditationenutan att fullkomna sitt goda uppfrande, och utan attfullkomna meditationen r det omjligt att n fram tillUppvaknandets Visdom. Drfr gr man den buddhistiskavgen bit fr bit, en medelvg bestende av gottuppfrande, meditation och visdom, s som det frklaras iDen ttafaldiga vgen, vilken leder till lycka och frigrelse.

4. Kamma

Kamma betyder handling. Enligt kammas lag fr vraavsiktliga handlingar oundvikliga fljder. Det finnsgrningar som utfrs av kropp, tal och Sinne som skadar ensjlv, skadar andra eller skadar msesidigt. Sdanahandlingar kallas dlig eller ohlsosam kamma. Derasbakomliggande motiv r begr, hat eller okunskap ocheftersom de fr smrtsamma fljder br man inte handla s.

Det finns ocks grningar som utfrs av kropp, tanke ochSinne som gynnar en sjlv, gynnar andra eller gynnarmsesidigt. Sdana handlingar kallas fr god ellerhlsosam kamma. Deras bakomliggande motiv rgenerositet, medlidande och visdom, och eftersom de frlyckobringande fljder br man handla s.

Mycket av det som hnder i livet r fljder av ens egenfregende kamma. S nr olyckan r framme, kan man i

11

stllet fr skylla p andra ska efter orsaker i sitt egettidigare uppfrande. Om man finner att man handlatfelaktigt - dlig kamma - gr erfarenheten av dessa fljderatt man kommer att vara frsiktigare i framtiden. Nrlyckan infinner sig, kan man ska efter tidigare godahandlingar god kamma - i stllet fr att ta lyckan frgiven. Om man kan finna en sdan orsak, kommeriakttagelsen av de goda resultaten att ge upphov till mergod kamma i framtiden.

Buddhan visade p att inte ngon varelse, gudomlig ellerannan, har makt att hindra fljderna av god eller dligkamma. Det faktum att man skrdar precis vad man sr,ger buddhisten en stark drivkraft att undvika all sorts dligkamma och stadkomma s mycket god kamma sommjligt.

Men ven om man inte kan undfly fljderna av dligkamma kan man dock mildra dess skrpa. En tesked salt iett glas vatten fr hela glaset att smaka vldigt salt, medansamma tesked salt utblandad i en insj knappast ndrarvattnets smak. P liknande vis blir fljderna av dlig kammaverkligt smrtsamma fr en person som av vana endaststadkommer en blygsam mngd god kamma. Iverensstmmelse med detta blir fljderna av samma dligakamma inte alls lika svra fr en person som vanemssigtutrttar mycket som ger upphov till god kamma.

Kammas naturlag blir p detta vis kraften bakom ochorsaken till att p buddhistiskt vis uppfra sig vl och visamedlidande i vrt samhlle.

12

5. terfdelse

Buddhan mindes tydligt mnga av sina tidigare liv. ven idag minns mnga buddhistmunkar och buddhistnunnor,och andra ocks, sina tidigare liv. En s stark minnesbild rett resultat av djup meditation. Fr dem som minns sinatidigare liv blir terfdelsen ett grundmurat faktum, vilketocks placerar detta liv i ett meningsfullt perspektiv.

Lagen om kamma kan bara frsts inom ramen fr mngalivstider, eftersom det ibland tar s lng tid fr kamma attbra frukt. Slunda erbjuder kamma och terfdelse enrimlig frklaring till de uppenbara orttvisorna i hur vikommer till vrlden - varfr somliga fds till stor rikedommedan andra fds in i beklmmande fattigdom; varfrsomliga barn kommer till denna vrld friska och med allafrmgor i behll medan andra kommer handikappade ochsjuka. De plgsamma resultaten av dlig kamma br inte sessom ett straff fr onda grningar utan som mjligheter attlra sig av. Till exempel, hur mycket bttre r det inte attlra sig att visa generositet n att terfdas bland de fattiga!

terfdelse ger inte bara rum inom den mnskliga sfren.Buddhan pekade p att mnniskornas sfr bara r en avmnga. Det finns mnga skilda himmelska sfrer ochruskiga lgre sfrer ocks, inklusive djurens sfr ochspkenas sfr. Det r inte bara s att vi kan hamna i ngonav dessa sfrer i nsta liv, utan vi kan ha kommit frnngon av dessa sfrer till vrt nuvarande liv. Det hrfrklarar en vanlig invndning mot terfdelse: Hur kan

13

det finnas terfdelse nr det finns 10 gnger fler mnni-skor idag n fr hundra r sedan? Svaret r att de levandemnniskorna i dag har kommit frn mnga olika sfrer.

Nr vi frstr att vi kommer och gr mellan olika sfrer, frvi mer respekt och medlidande fr varelserna i dessa sfrer.Det r till exempel inte troligt att man utnyttjar djur, nrman har insett hur de r lnkade till oss genomterfdelsen.

6. Ingen skapande gud

Buddhan visade ocks att ingen gud eller prst eller ngonannan varelse har makten att ingripa i utformningen avngon annans kamma. Drfr lr buddhismen var och enatt ta fullt ansvar fr sig sjlv. Till exempel, om du nskaratt bli rik, var d geners, plitlig och noggrann, och om duvill leva i en himmelsk sfr, var d alltid vnlig emot andra.Det finns ingen gud att be om tjnster, eller annorlundauttryckt, det finns inga mjligheter till korruption i kammasverkningar.

Tror buddhister att en Hg Varelse skapade universum? Enbuddhist skulle frst frga vilket universum du menar. Detnuvarande universumet, frn Big Bangs gonblick till i dag,r bara ett av orkneliga sdana i den buddhistiskakosmologin. Nr ett universums livscykel tar slut brjar ettannat, igen och igen, enligt naturlag och utan urskiljbarbrjan. En skapargud r verfldig i denna ordning.

14

Ingen varelse r en Hgste Frlsare, eftersom gudar,mnniskor, djur och alla andra varelser lyder under lagenom kamma. Inte ens Buddhan hade makt att frlsa hankunde bara visa i vilken riktning sanningen fanns, fr att devisa att skulle kunna upptcka den sjlva. Alla mste taansvar fr sin eget framtida vlbefinnande, och det r farligtatt verlta detta ansvar t ngon annan.

7. Frestllningen om en sjl

Buddhan lrde att det inte finns ngon sjl, ingenndvndig och evig krna i en levande varelse. I stllet, kandet vi kallar en levande varelse, mnsklig eller annan, sessom enbart en tillfllig sammansttning av mnga delar ochverkande krafter - nr den r komplett kallas den levandevarelse, men nr delarna har skingrats och de verkandekrafterna har upphrt kallas den inte levande varelselngre. Likt en dator, uppbyggd av mnga delar och krafter,r det bara nr den r komplett och utfr sammanhngandeuppgifter som den kallas fr dator. Det gr inte attupptcka ngon ndvndig och evig krna, som vi i sanningkan kalla fr datorn, och p samma vis kan ingenndvndig och evig krna upptckas i en levande varelse,vilken vi kan kalla fr sjlen.

nd finns terfdelse utan en sjl. Begrunda fljandeliknelse: p ett buddhistiskt altare har ett ljus nstan brunnitut och r p vg att slockna. En munk tar fram ett nytt ljus

15

och tnder det med det gamla. Vad fljde med frn detgamla ljuset till det nya? Det fanns en orsaksmssig lnkmen inget ting fljde med! P samma vis fanns det enorsaksmssig lnk mellan ditt tidigare liv och ditt nuvarandeliv, men ingen sjl fljde med ver.

I sanning, frestllningen om en sjl sgs av Buddhanvara den yttersta orsaken till allt mnskligt lidande.Frestllningen om sjlen tar sig uttryck som jaget.Den naturliga, ohejdbara funktionen av jaget r attkontrollera. Stora egon vill kontrollera vrlden, mellanstoraegon vill kontrollera de omedelbara omgivningarna kringhemmet, familjen och arbetsplatsen, och alla egon strvarefter att kontrollera det som de tar fr att vara deras egenkropp och eget Sinne. Sdan kontroll yttrar sig som begroch motvilja, och den resulterar i en brist p inre frid ochyttre harmoni. Det r detta jag som frsker att samlagodelar, manipulera andra och exploatera miljn. Dess mlr dess egen lycka, men den orsakar utan undantag lidande.Den begr tillfredsstllelse men erfar missnje. Sdantdjupt rotat lidande kan inte upphra frrn man inser,genom insikt kommen ur djup och kraftfull meditation, attbegreppet jag och mitt bara r en illusion.

Dessa sju mnen r ett prov p vad Buddhan lrde ut. Ltoss nu avsluta denna korta skiss om buddhismen med att sehur dessa lror utvas idag.

16

Olika varianter av buddhism

Man skulle kunna sga att det bara finns en variant avbuddhism och det r den enorma mngd undervisning somursprungligen kommer ifrn Buddhan. Denna under-visning terfinns i Pali-kanon, theravadabuddhismensldriga skrifter, vida godtagen som den ldsta och plitli-gaste uppteckningen av Buddhans ord. Theravadabudd-hismen r den dominerande religionen i Thailand, Burma,Sri Lanka, Kambodja och Laos.

Mellan 100 och 200 r efter att Buddhan avlidit, splittradesSanghan (munkarnas och nunnornas gemenskap), uppen-barligen p grund av frgan om vem skulle ha inflytandever sanghans angelgenheter. En tvist om ngra avSanghans regler hade avgjorts av en kommitt, till strredelen bestende av arahanter (fullt upplysta munkar ochnunnor), emot Sangha-majoritetens stndpunkt. Majo-riteten, som knde sig verkrd, kunde inte frlika sig medbeslutet och de ansg troligen att arahanterna hade ettverdrivet inflytande. De missnjda munkarna snktedrefter arahantens upphjda status och upphjde slutligeni stllet bodhisattva-idealet (en oupplyst varelse som ansesbereda sig att bli en Buddha). Den hr gruppen munkar ochnunnor blev frst knd som Maha Sangha, vilket betyderstrre (delen av) Sanghan.

Efter rhundraden av utveckling, dk tidigare okndaskrifter upp i ett frsk att ge ett filosofiskt rttfrdigandefr bodhisattvans verlgsenhet ver arahanten. Anhng-

17

arna av dessa nya skrifter kallade sig Mahayana. Maha-yana behll det mesta av den ursprungliga undervisningen(i kinesiska skrifter r dessa knda som Agama), mendenna krna av undervisning verlagrades oftast avutvidgade tolkningar och nya ider.

Den buddhism som tog form i Kina, och som fortfarandeflorerar i Taiwan, terspeglar den tidigare utvecklingen avMahayana. Frn Kina spred sig Mahayana till Vietnam,Korea och Japan, vilket bl a resulterade i uppkomsten avZen. Buddhismen i Tibet och Mongoliet r en senareutveckling, dr vissa riktningar kallas Vajrayana.4

Buddhismens betydelse i dagens vrld

Idag fortstter buddhismen att vinna allt strre erknnandei mnga lnder lngt utanfr sitt ursprungsomrde.Mnniskor ver hela vrlden gr, efter eget moget ver-vgande, buddhismens fredliga, medknnande och an-svarstagande levnadsstt till sitt eget.

Den buddhistiska lran om kamma-lagen erbjuder mn-niskor en rttvis och omutlig grund och orsak till att levaett rttfrdigt liv. Det r ltt att se hur ett vidare omfat-tande av kammalagen skulle leda alla lnder till ett starkare,mer omhndertagande och bttre samhlle.4Det r ltt att inse att mahayana-versionen av hur splittringen uppkomser annorlunda ut. Likheterna mellan buddhismens varianter r dockviktigare n skillnaderna. .a.

18

Lran om terfdelse placerar vr nuvarande korta livstid iett bredare perspektiv, i och med att den sknker strremening t de vitala hndelserna fdelse och dd. Fr-stelsen av terfdelsen tar bort s mycket av tragedin ochsorgen som omger dden och vnder vr uppmrksamhettill livets kvaliteter, snarare n dess lngd.

Frn allra frsta brjan har utvandet av meditation varitsjlva hjrtat i den buddhistiska vgen. I dag vxer medi-tationens popularitet stadigt, eftersom den bevisade nyttanbde fr det mentala och fysiska vlbefinnandet hller patt bli mer och mer knd. Nr nu stress har pvisats vara ens stor orsak till mnskligt lidande, blir det stillsammautvandet av meditation hgre vrderat n ngonsin.

Vrlden av idag r alldeles fr liten och srbar fr att viskall leva i hat och isolering, och drfr r tolerans, krlekoch medknsla s viktiga. Sinnets goda kvaliteter,ndvndiga fr lycka, utvecklas uttryckligen i buddhistiskmeditation och omstts sedan i vardagslivet.

Frltande, vnlighet, ofrarglighet och stillsam medknslar buddhismens vlknda varumrken, och de gesfrikostigt till alla varelser, inklusive djuren naturligtvis, ochven, allra viktigast, till en sjlv. Det finns inget utrymmefr att vltra sig i skuld och sjlvfrakt i buddhismen, inteens ngon plats fr skuldknslor fr att man harskuldknslor.

Sdan undervisning och sdant utvande skapar kvalitetersom enkel vnlighet, orubbligt lugn och visdom, vilka

19

knnetecknat den buddhistiska religionen under mer n 25rhundraden och sdant som vrlden av idag r i skriandebehov av. Under hela sin historia har inte ett krigutkmpats i buddhismens namn5. Det r denna fred ochtolerans, framvxt ur en djupsinning och nd frnuftigfilosofi, som gr Buddhans budskap tidlst levande ochbetydelsfullt.

5Naturligtvis har buddhister utkmpat krig, men det har inte varit frgaom krig fr att sprida lran. .a.

20

M ALLA VARELSER VARA LYCKLIGA

21