Bruka eller förbruka? - SLU.SE · 2016. 9. 12. · 4 10 3 0,2 17 (Källa: NUTEK) energi ur skogen...

1

© Sveriges lantbruksuniversitet 1995. Denna sida har du rätt att kopiera till dina elever.

Bruka ellerförbruka?

Ett arbetsmaterial förgymnasiets naturkunskapfrån Sveriges lantbruksuniversiteti samarbete med Skogen i Skolan

Med skogen som exempel

2


Inledning

Här ser du en finurlig cirkulation. Träden tar upp koldioxid ur luften och näring i form avmineralämnen ur marken. Såväl koldioxid som mineralämnen frigörs åter när träden dör ochförmultnar. Eld frigör också koldioxiden. Mineralämnena blir då kvar i askan.

H ör du till dem som älskar att vandra överlingonröda tuvor en solig sensommar-dag? Eller kopplar du hellre av på sängen

med en serietidning? En sak är i alla fall säker –skogen är viktig i ditt liv.

Papperet i serietidningen kommer från sko-gen och ser du dig omkring så vimlar det av sakersom har träd som sitt ursprung. Ska vi dessutomminska behovet av olja – ja, då kommer nästageneration antagligen att vara ännu mer bero-ende av skogen än vad vi är.

Slutsatsen blir att vi måste bruka skogen påett uthålligt sätt. Likaså måste vi se till att inte

andra verksamheter skadar den. Vi bör därförvara försiktiga och följa den så kallade kretslopps-principen. Den innebär att det ska vara balansmellan det som byggs upp och det som bryts ned.Hugger vi ned skog måste vi se till att det växerupp ny. Släpper vi ut en viss mängd koldioxid iluften bör lika mycket kunna fångas upp igen.

I det här häftet får du bekanta dig med fyravillkor som måste uppfyllas om kretslopps-principen ska gälla. Skogsbruket får tjäna somexempel, men villkoren kan du använda för attsyna vilken mänsklig verksamhet som helst urmiljösynpunkt.

3


Villkor 1LagerresursernaLagerresurserna

olja, metaller mm får inte omvandlastill utspridda föroreningar

rum. Vid förbränningen bryts nämligen oljanned, och gasen koldioxid avgår till luften tillsam-mans med en rad andra ämnen.

Naturen påverkas av att vi sprider ut delagrade resurserna, och resultatet kan bli någotsom vi inte önskar oss. Kanske kommer detglobala klimatet att förändras genom attkoldioxidhalten i atmosfären ökar?

Varför?Vi hämtar upp kol, olja och metaller ur lager iberggrunden som bildades för miljontals år se-dan. I sig skulle inte det vara riskabelt om det intevar för att vi också sprider ut ämnena i naturen.Där kommer de ofta att fungera som förore-ningar.

För oljans del är det framför allt vid an-vändningen som den stora utspridningen äger

Uppgift 1Här ser du en mycket viktig process som äger rum i naturen när solen lyser

över träd och andra gröna växter. Själva processen är så invecklad att

forskarna ännu inte förstår alla steg i den. Men man kan sammanfatta den

så här: växterna tar upp koldioxid och vatten och bildar socker och syrgas.

Faktum är att allt fritt syre i luften har bildats på detta sätt.

Genom processen omvandlas solens energi till kemisk energi bunden

i det socker som bildas.

Vad kallas processen?

4


Villkor 1

Förnybar råvaraSocker är energirikt. Det är därför vi människorär så förtjusta i det. Men vi kan inte tillverka detmed hjälp av solenergin som de gröna växternakan. Också trädet behöver socker som energi. Endel av sockermängden som bildats i bladen ellerbarren går därför åt till livsprocesserna, men inteallt. En stor del omvandlar trädet till cellulosasom bygger upp veden.

När du eldar med ved bryts cellulosan nedoch koldioxiden återgår till luften. Samma sakhänder när bräder, papper och andra träprodukterär uttjänta. Antingen bränner man upp dem ellerockså får de ligga och förmultna. I båda fallenbryts cellulosan ned och koldioxiden återgår tillluften. Därmed är kolets kretslopp slutet och ettnytt träd kan ta upp koldioxid.

Det fina med det här är att trä kan bildas –förbrukas och bildas igen, hur många gångersom helst – så länge solen lyser och det finnsnäringsämnen och vatten i marken. Nya trädväxer helt enkelt upp där de gamla stått. Vi får ettkretslopp som drivs av solen. Därför är träd enförnybar råvara.

Är inte oljan förnybar?Det kol som finns i oljan härstammar från koldi-oxid som en gång tagits upp av växter. Efter sindöd lagrades dessa växter in i havsbottnen. Därhar sedan deras kol legat i miljontals år,undandraget från de naturligakretsloppen.

Eftersom kolet inte återgick tillluften i form av koldioxid när växternadog, fick livet på jorden anpassa sig till enlägre koldioxidhalt i luften.

Idag uppstår därför ett problem, när viförbränner olja eller plast och andra produk-ter som är tillverkade av olja. Luftens halt avkoldioxid ökar nämligen genom att kolet, somvar lagrat i oljan, frigörs som koldioxid. Visser-ligen försvinner också en del koldioxid ur luftennär olja nybildas. Men de mängderna motsvararbara någon miljondel av den årliga oljeförbrän-ningen. Därför räknas inte oljan som en förny-bar energikälla.

UppvärmningNär man i Norden förr i tiden skulle värma uppsina hus, använde man framför allt ved. Idag

utnyttjar vi i första hand andra energikällor fördetta ändamål. Veden och sådana träproduktersom flis, vedpulver, briketter och pelletter stårbara för en liten del av uppvärmningen. Dessaprodukter kommer huvudsakligen från ”van-liga” skogsträd, men numera finns också möjlig-het att få bränsle från snabbväxande pil och vide– så kallad energiskog.

Nu ska man inte tro att eldning med trä-produkter är helt problemfri för miljön. Vi skat. ex. inte göra som vår farfars far gjorde! För attslippa frysa fram på småtimmarna stängde handraget när han hade fyllt vedpannan på kvällen.Lufttillförseln blev minimal och meningen varatt veden skulle brinna långsamt och räcka länge.Under sådana förhållanden blir förbränningendålig och många miljöfarliga ämnen bildas.

I dagens värmepannor sker därför för-bränningen vid hög temperatur och med enoptimal tillgång på luft.

Bränslen till fordonHur ska vi kunna ersätta bensinen och dieselnsom driver våra fordon? Det är en svår fråga. Ettalternativ är etanol (vanlig sprit), som blandannat kan tillverkas av råvaror från jord- ochskogsbruket.

5


Villkor 1

Ordförklaring:När trä kokas till cellulosa bildas även så

kallade returlutar. Dessa innehåller ved-ämnen. För att återvinna kemikalier

eldar man med returlutarna. Då fårman dessutom ut så mycket värme

att det täcker en stor del av massa-och pappersindustrins behov.

c Vilka slutsatser drar du när det gäller hur vi ska minska användningen av lagerresurserna?

I dina tankegångar ska du ta med såväl vårt behov av energi som vårt behov av produkter.

Uppgift 2a Hur stor del av energitillförseln i Sverige står de förnybara energikällorna för? Efter

uppgiften finner du fakta.

b Biobränslen består av förnybart biologiskt material. Skulle vi kunna ersätta olja och

kärnkraft med enbart biobränslen? Motivera!

Statistik

Tabell 1. Användning av biobränsle inom industrin 1994.

Bränsleslag

ReturlutarMassa- och sågverksindustrins biprodukter (bark och spån)Övrigt (torv)Biobränslen för elproduktion

Summa

TWh (terrawatt-timmar)

30160,52,2

49 (Källa: NUTEK)

Kommentarer• Ved och flis motsvarande 11 TWh

används dessutom för att värma uppsmåhus. (Källa: NUTEK 1992).

• Det går åt tre TWh bioenergi för attframställa en TWh elenergi.

OBS! Fler fakta på nästa sida.

6


Villkor 1

Uppgift 3Vilka fordon i din kommun använder andra bränslen än bensin och dieselolja?

Tabell 2. Användning av biobränsle i värmeverk 1994.

Bränsleslag

AvfallTräbränsleTorvBiobränslen för elproduktion

Summa


410 30,2

17 (Källa: NUTEK)

energi ur skogen som vi gör idag (spån ochreturlutar är inte inräknade).

Idag lämnas grenar och toppar ofta kvarpå hyggena. Dem skulle man kunna använda ibetydligt större utsträckning.

Tabell 3. Energitillförsel i Sverige 1994.


204 9 28 79 59 73 8 (Källa: NUTEK)

Energikälla

OljeprodukterNaturgasKol och koksBiobränsle inkl. torvVattenkraft (elenergi)Kärnkraft (elenergi)Spillvärme

Forskarna säger:– Om vi använder all vår skog för att produceraenergi skulle den kunna ge 250 TWh per år sombränsleenergi.– Under perioden 1998 till 2008 skulle manårligen kunna ta ut dubbelt så mycket bränsle-

7


Villkor 2Naturfrämmande äNaturfrämmande ämnmnen (kemikalier)en (kemikalier)

ska bara användas om de tillräckligt snabbt kan brytas nedtill ämnen som finns naturligt

snytbaggen man ville komma åt. Denna skal-bagge hade blivit ett besvärligt problem eftersomden dödar trädplantorna på hyggena. Någonbesprutning med stora mängder DDT över skogs-marken var det dock inte fråga om, man dop-pade helt enkelt bara plantorna i en svag lösningav ämnet.

Ett av de stora problemen med använd-ningen av DDT är att ämnet lagras i djursvävnader. Det gjorde att rovfåglarna drabbadessärskilt hårt. De fick nämligen i sig ovanligtmycket DDT genom att äta många småfåglareller andra djur. Dessa hade i sin tur lagrat DDT,eftersom de åt insekter som dödats av ämnet.

En allvarlig följd blev att rovfåglarnas ägginte längre skyddade de blivande fågelungarna.Skalen blev för tunna.

DDT kan också spridas över stora områ-den och har hittats i djur som lever långt från deplatser där ämnet använts. I Sverige förbjödsmedlet 1975.

LövslybekämpningEtt annat exempel på kemikalier som inte längreanvänds i skogsbruket är fenoxisyrorna. Medhjälp av dem bekämpade man lövsly på hyggena.Att hugga lövträd gav inte lika mycket pengarsom barrträd och dessutom konkurrerade löv-träden med barrträden om ljus och näring. Där-för betraktades de som ogräs.

Men allmänheten och miljöorganisa-tionerna krävde att man skulle förbjuda använd-ningen av fenoxisyrorna i skogen och så skedde1980.

Idag tar man bort lövsly med röjsåg, meninte allt. På marker som lämpar sig för bland-skog ökar därför inslaget av lövträd. I vissa fallkan det till och med vara bra att låta gran-plantorna växa upp i skydd av lövträd. Dess-

Varför?Om vi använder kemikalier för att döda t. ex. enskadeinsekt, är det viktigt att ämnet inte ocksåskadar andra organismer. Om det bryts nedsnabbt till naturliga ämnen är den risken liten.Om det däremot är svårnedbrytbart kan detspridas vida omkring, tas upp av växter och djuroch göra stor skada.

DDTEtt exempel på ett svårnedbrytbart ämne är deteffektiva insektsmedlet DDT. I 60-talets svenskakök gav man med glädje sommarflugorna endödlig dusch av ämnet. I jordbruket användesDDT mot skadeinsekter och i skogen var det

8


Villkor 2

Skördare. Maskinen både fäller, kvistar och kapar träden. Grövre stamdelarblir timmer och smalare delar går till framställning av pappersmassa.

utom har maskinerna slangbrottsskydd somsnabbt stänger av oljeflödet om olyckan ärframme.

MotorsågarBensindrivna motorer släpper ut föreningar somär farliga för såväl människor som miljö. Vissaframsteg har visserligen gjorts. Bränslena har tillexempel blivit bättre för miljön, och de nyamotorsågarna har katalysatorer.

KlorblekningPappersmassan som tillverkas i sulfitfabriken ärkraftigt brunfärgad. Det beror på de lignin-föreningar som naturligt finns i träet. Ska man fåvitt papper måste man ta bort ligninet. Det skergenom blekning.

Förr använde man klorgas när man blekte,fastän klor är ett ämne som påverkar naturennegativt. Papperstillverkarna ville inte satsa på

utom är lövträd numera lönsamma att avverka.I finpapper är det nämligen bra med lövträds-fibrer, och björkved är ett bra bränsle.

HydrauloljaNaturfrämmande ämnen kan också spridas påmer ofrivillig väg. I skogsmaskinerna finns kraf-tiga hydraulsystem som driver skördeaggregatoch kranar. Tidigare har haverier som slangbrottmedfört att miljöfarlig hydraulolja läckt ut.

Om olja rinner ned genom marken till ettgrundvatten som används som vattentäkt kanskadorna bli ytterst svåra att reparera. Oljansätter nämligen smak och lukt på vattnet. Klore-ras det dessutom i vattenverket blir det än värre.Fenoler som finns i oljan reagerar då med kloretoch bildar klorfenoler. De smakar så illa att mankänner dem även i mycket små koncentrationer.

Nu finns det miljövänliga alternativ tillmineraloljorna. Dagens skogsmaskiner harhydraulolja som är baserad på rapsolja. Dess-

9


Villkor 2

Uppgift 4Du ska nu tänka dig att du är skogsägare. På

två ha (20 000 m2) ska du göra en avverk-

ning, och naturligtvis vill du att ny skog ska

växa upp igen. Ja, det är till och med så, att

du enligt skogsvårdslagen är skyldig att se till

det. Om man planterar måste detta vara

gjort tre år efter avverkningen. Dessutom

krävs att ett visst antal plantor överlever på

hygget.Din granne gjorde en avverkning för

några år sedan. Därefter planterade han di-

rekt utan några åtgärder mot snytbaggarna.

De dödade hälften av plantorna. Hur ska du

bära dig åt, för att inte snytbaggar ska äta

upp dina plantor?Du ska inte använda kemiska medel.

Idag finns visserligen ersättningsmedel för

DDT, men också dessa är på väg att förbju-

das.

Du slår upp i faktaböcker och där finner du

följande om snytbaggen:

• Den äter bark. Ofta gnager den så mycket

på stammen att plantan torkar ut och dör.

Värst drabbas plantor som är två till fem år

gamla.

• Den lägger ägg intill rötterna på färska

stubbar av gran och tall. Med färska menas

att de avverkats föregående höst eller vinter.

• Det tar ett till tre år innan äggen kläcks och

nya hungriga snytbaggar kryper upp ur mar-

ken. I norra Sverige behöver de lång tid på sig

och i södra Sverige kortare.

• Snytbaggen har ”torkskräck” vilket bety-

der att den inte gärna går ut på torr och

solbelyst mark som varken bär humuslager

eller någon växtlighet.

Du får också reda på att man har prövat

följande metoder för att förhindra an-

grepp av snytbaggarna:

• Mekaniska skydd av olika slag. Man

prövar t. ex. syntetfibrer som lindas runt

plantan. Första året skyddar de lika bra som

kemisk behandling. Andra året skyddar de

sämre.

• Man gör ingenting de första åren. Det

kallas för hyggesvila. Först efter fyra år har

de flesta nya snytbaggarna flugit från hygget.

• Markberedning, dvs. mekanisk bearbet-

ning av marken där plantan ska stå. Man kan

t. ex. blottlägga jorden på fyra gånger fyra

dm stora fläckar eller ännu hellre i form av en

jordhög. I det senare fallet blir markytan

extra torr.

• Stora plantor (tre till fyra år gamla) skadas

mindre av snytbaggen än små, men de stora

plantorna är dyrare att köpa och besvärli-

gare att plantera.

Övriga fakta• Om man väntar några år efter avverkningen

med plantering, hinner gräs och lövsly inva-

dera hygget, och de tall- och granplantor

man sätter kan bli utkonkurrerade av vege-

tationen. Man måste därför både röja och

markbereda om plantorna ska överleva.

Fortsätt på nästa sida!

andra blekmedel, och reklamen uppmanade ossatt köpa vitt papper. Det verkade som en ondcirkel.

Men så förstod vi konsumenter hur det

hela hängde ihop och ändrade snabbt våra köp-vanor. Det blev ”inne” med oblekt papper. Dåbörjade man också bleka papper med andraämnen än klorgas.

10


Villkor 3

Gör en plan och ange vilka fakta som varit viktiga för ditt beslut.Forts. uppgift 4

1) Åtgärd:år:

Lämpligt därför att:

3) Åtgärd:år:


4) Åtgärd:år:


2) Åtgärd:år:


Villkor 3

Övriga resurserÖvriga resursersom mark, vatten och biologisk

mångfald ska bevaras

Varför?Vill vi att naturen ska ge oss vad vi behöver – dåmåste vi också se till att den har vad den behöverför att göra det.

Marken och vattnetSverige ligger i en del av världen som är försko-nad från de ödesdigra katastrofer vi då och då seri våra TV-apparater. Långvarig torka på grund

av uteblivet regn, ökenspridning, översvämningaroch jorderosion är exempel på sådana globalajätteproblem.

De hot som kan upplevas mot svensk naturär av mer smygande art. Du har säkert hört talasom försurningen. Själva luften innehåller surgö-rande ämnen som faller ned på marken, i synner-het när det regnar.

När det blir surt i marken lakas viktiga

11


Villkor 3

Forskarna vet ännu inte vad som är detbästa sättet att motverka försurningen. En åt-gärd som man prövat är att minska själva surhetengenom att kalka. En annan är att gödsla medsådana näringsämnen som lakas ut.

De kväveföreningar i luften som fungerarsom gödsel är dels ammoniak som avdunstatfrån kreatursgödsel och dels kväveoxider. Desenare bildas vid all förbränning, alltså även vidvedeldning.

Biologisk mångfaldMånga av jordens arter är idag hotade till sinöverlevnad. Grovt räknat är t. ex. mellan 25 000och 50 000 av de omkring 260 000 högre växt-arterna hotade.

Det här innebär att arvsanlag riskerar attförsvinna. Har de en gång gjort det, kommer dealdrig mer tillbaka.

näringsämnen ut. Så småningom kan jorden där-för bli näringsfattig. Om marken blir mycket sur,kan dessutom aluminium lösas ut och föras tillvattendrag och sjöar och skada organismernadär.

Är försurningen orsak till ”skogsdöden”?Många har sagt det, men kanske är den oskyldigeller bara skyldig till medhjälp. Det är svårt attsäga säkert.

De surgörande föreningarna som faller nedär dels svavelföreningar och dels kväveföreningar.De senare är inte bara surgörande utan fungerarockså som gödsel för skogen. Träden växersnabbare och det kan i sin tur leda till att de blirkänsligare för torka liksom för angrepp av insek-ter och svampar än vad som är normalt. Eventu-ellt blir träden också känsligare för det suraregnet som faller på blad och barr samt försurheten i marken.

Hygge från 60-talet.

12


Villkor 3

Hygge från 90-talet.

förändring som vi inte vet konsekvenserna av.Men ett är säkert: färre arter och färre arvsanlaginnebär minskade möjligheter för naturen och förmänniskorna. Därför bör vi gå in på försiktig-hetsvägen och värna om den biologiska mångfal-den. Det innebär att vi ska se till att det finnsvarierande miljöer, där en mångfald arter ochvarianter på arter kan leva.

Regnskogen är mycket känslig för ingrepp.Den finns på bara 7% av jordens landareal menhyser troligen hälften av alla arter. Den har haftett stabilt och gynnsamt klimat under kansketiotals miljoner år.

Det har lett till att arterna har specialiseratsig på en viss föda eller ett visst levnadssätt. Dehar därför blivit många men också sårbara.Försvinner en speciell föda, dör också den sombara kan leva av sådan mat.

Men visst försvinner det arter på naturligväg, invänder kanske någon. Det är sant. Manräknar med att minst 90% av alla arter somnågonsin funnits har försvunnit utan människanshjälp.

Massutdöende har ägt rum gång på gångunder årmiljonernas lopp. Klimatförändringarliksom geologiska omvälvningar har orsakatdetta. De arter som inte klarat förändringarnahar dött ut, och sedan har de överlevande arternautvecklat sig till en mängd nya arter.

Så var det för 65 miljoner år sedan dådinosaurierna försvann tillsammans med hälftenav alla arter. Ödlornas tid var förbi och däggdjur-ens tog sin början. Idag är vi inne i en nymassutdöendeperiod, men den här gången orsa-kas den till mycket stor del av en art, människan.

Artminskningen idag innebär en stor miljö-

13


Villkor 3

Situationen är annorlunda i den svenskaskogen som utvecklats först efter senaste istiden.Men också här är många arter hotade.

Låt oss nu måla en bild av den svenskaurskogen. Det är en knastertorr junidag. Det harinte regnat på flera veckor, men så mörknarhimlen och blixten slår plötsligt ned och antändermarken under den stora tallen.

Vinden för elden vidare, lågorna slickarträdstammarna och djuren flyr. Men hur går detför träden? Jo, många av de vuxna tallarnaklarar sig med hjälp av sin tjocka bark. Granarnagår det sämre för – de flesta dör, men inte alla.Några dungar här och var finns kvar, liksomstora stråk speciellt i fuktiga partier. Elden gårinte fram överallt.

Stora delar av Sveriges skogar har troligenbrunnit på detta sätt – en del ofta, andra mycketsällan. Sedan har skogen vuxit upp igen. Förstdominerar då lövträden och tallarna, eftersom deväxer snabbast. På marker som är lämpliga kansedan granen så småningom få övertaget – ominte en ny brand kommer innan dess.

Med eldens hjälp formades förr ett land-skap som var mycket skiftande. Där fanns mil-jöer för växter och djur med många specialiteter.Där fanns till och med de som var beroende avbranden.

I urskogen fanns också partier som brannmycket sällan. Där kunde sådana arter slå sig nedsom är beroende av att det ständigt är fuktigt ochskuggigt. Sådana platser är det ont om idag,

Uppgift 5a Se på bilden av hygget från 60-talet och jämför med bilden av hygget från

90-talet. Skriv upp de skillnader du finner mellan hyggena. Ge också exempel

på arter som skillnaderna kan ha stor betydelse för. Ledtrådar finner du i

ovanstående text om den svenska skogen samt bland exemplen på rödlistade

arter på sid. 15. Att en art finns med på en svensk rödlista innebär antingen att

den är hotad till sin överlevnad i Sverige, att den är sällsynt eller att den kräver

hänsyn för att inte bli hotad.


eftersom vi någon gång under de senaste århund-radena huggit ned skogen i nästan varje vrå avSverige.

Rationell produktion har varit skogsbru-kets huvudsakliga uppgift under det här seklet,och tyvärr kan vi konstatera att fram till börjanav 1980-talet kom det att bli ett hot mot denbiologiska mångfalden.

Vissa arter har visserligen gynnats. Detgäller t. ex. gräset kruståtel som trivs påkalhyggen. Det gäller också älgen som fått gottom vital, ung skog att leva av. Men mångaspecialiserade arter har fått det svårt. Ulltickanär ett sådant exempel. Det är en svamp som leverpå undersidan av stammen på kullfallna granari fuktig gammelgranskog. Vill man rädda ulltickanoch en mängd andra arter av såväl storsvamparsom mossor och lavar, måste man låta sådanskog stå kvar.

Ibland räcker det emellertid med enklareåtgärder. Det gäller t. ex. för slagugglan. Denbehöver ihåliga avbrutna högstubbar att läggaboet i. Vid en avverkning ska man spara sådanastubbar och lite träd runt omkring.

14


Villkor 3

b Räcker det med åtgärder på själva hyggena för att skydda mångfalden av

arter i den svenska skogen? Motivera!

15


Villkor 3

Exempel på rödlistade djur• Fransfladdermusen förekommer bara sällsynti södra Sverige. Om man inte tar särskild hänsyntill den kommer den att bli hotad. Den trivs ilövrik skog nära vattendrag och i sumpskog.

• Havsörnen var före år 1800 utbredd över helaSverige vid kuster och sjöar. Men under 1800-talet och början av 1900-talet utrotades den frånstora delar av dessa områden. 1924 fridlystesden. Idag finns minst 150 par i Sverige. Havs-örnen häckar i skog, framför allt i närheten avkuster och sjöar. Boet byggs i gamla grova tallar.

• Pilgrimsfalken fanns med minst 1 000 par iSverige före år 1900. Under början av dettasekel kom den att förföljas av jägareoch brevduveägare. Därefterblev miljögifter som DDT, PCBoch kvicksilver det största ho-tet. 1984 fanns det bara ca 10par kvar, men genom olika åtgär-der har antalet ökat till ca 60 parår 1994.

• Större vattensalamandern finns i hela Göta-land och Svealand samt sparsamt i södra Norr-lands kustland. Arten är på tillbakagång ochkräver hänsyn. Den är t. ex. känslig för sura

vatten. Många platser som är viktiga för för-ökningen har dessutom försvunnit genom attdammar och diken har lagts igen. Ett annat hotsom uppstått är beskogning av sådan jordbruks-eller betesmark som ligger vid vatten där vatten-salamandern lever.

• Mindre träfjärilen är för närvarande inte akuthotad, men den är sällsynt. Den har påträffats iSmåland, Södermanland, Uppland, Västman-land, Dalarna, Gästrikland, Medelpad och Norr-botten. Fjärilens larver lever i grova stammar avasp.

• Bruna trädmyrans överlevnad är intesäkerställd på längre sikt. Den lever fram-för allt i gamla ekbestånd. Samhällenaanläggs ofta under lös bark eller röt-skadad ved på levande träd. Den ärsärskilt intressant, eftersom den harflera sällsynta arter av skalbaggar

som husdjur.

• Ett stort antal arter av skalbaggar som lever avdöd ved och bark är hotade. Ca 1 000 arter harihåliga levande träd eller döda träd som livsrum.En del av dem är rovdjur, en del äter bark ellerved och andra äter trädsvampar.

16


Mängden materialMängden materialsom är i omlopp måste kunna tas

om hand av naturen

Villkor 4

Varför?Vad tycker du om sopor? Det är något vi helst villbli av med, inte sant? Men vart? Ingenting för-svinner ju. Lägger vi soporna på en tipp blir denbara större och större.

Lösningen på problemet är att naturenmåste få tillbaka det material som vi använt. Dåkan vi få ett fullgott kretslopp. Men det får inteske i för snabb takt. Naturen måste nämligenhinna omvandla våra sopor till nya resurser ellermöjligen lagra dem på ett säkert sätt.

Är vår förbrukning för stor, får vi ansam-lingar av synligt avfall och stora mängder ut-spridda ämnen. Röken från våra skorstenar ochavgasrör är ett exempel på det senare.

NäringsämnenDu kanske har hört talas om att jordbruketläcker näringsämnen till sjöar och vattendragsom övergöds?

I skogsbruket är det problemet litet. Menpå ett mer indirekt sätt bidrar såväl skogsbruketsom skogsindustrin till övergödningen av våravatten. Det krävs nämligen en hel del transpor-ter för att vi ska få våra varor.

Transporter innebär förbränning av dieseloch andra bränslen och då bildas kväveoxidersom följer med luften och faller ned över land-skapet. Kväveföreningarna utgör näring för väx-ter och kommer därför att bidra till övergöd-ningen av såväl skog som hav.

17


Villkor 4

Uppgift 6Skogen har brist på kväve. Därför ökar tillväxten då kväveföreningar faller ned.

Betyder det att nedfallet över skogen bara är bra? Kan skogen ta hand om

kvävenedfallet på ett sätt som är hållbart i längden? Om du läser vad som står

om marken under villkor 3, finner du ledtrådar till ditt svar.

Uppgift 7Hur ska man göra när man eldar med ved, om man ska följa kretsloppsprincipen?

Tänk på att du får såväl utspridda ämnen som kvarvarande synligt avfall. Se sid.

4 under rubriken ”Uppvärmning”.

Uppgift 8Normalt tänker vi inte på vad som krävs för att tillverka en produkt.

När du köper en tandkrämstub förpackad i en kartong, tar du normalt ut tuben

och slänger bort den tomma kartongen. Men vad kostar det egentligen naturen

när man har en kartong till en tandkrämstub? I den här uppgiften får du en

chans att se de sammanhang som finns bakom en produkt.


18


Villkor 4

a Gör så här:

Arbeta några tillsammans. Tag ett blad från ett blädderblock. Börja vid en kant

på blocket och följ förpackningens tillverkningskedja.

Tänk så här:

• Kartong görs av papp som görs av ved. Alltså börjar vi med ett träd.

• Trädet ska avverkas och då går det åt diesel.

• Trädet ska köras ut till landsväg med en traktor – det går åt diesel.

• En lastbil hämtar virket – det går åt diesel.

(För att tillverka alla dessa fordon hämtas råvaror ur berggrunden)

Följ kedjan via massa – papper – kartong – tillverkare – affären – hem till dig –

sopförbränningsstationen – koldioxid vid förbränningen och mineralämnen i

askan.

b Vilka slutsatser drar du av detta?

Fortsättning uppgift 8.

Projektledare: Ingela HallbergRedaktör och författare: Solweig Wall Ellström

Medförfattare: Billy Ederlöf, universitetsadjunkt vid Umeå universitets lärarutbildning samtprojektledare för Skogen i Skolan

Grafisk form: Jonas PertoftIllustrationer: Kim Gutekunst (s. 2, 7, 8, 16), Bo Furugren (s. 1, 9, 11, 12),

Jonas Pertoft (s. 3, 4 samt övriga illustrationer och småbilder)Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala 1995

Bruka eller förbruka? - SLU.SE · 2016. 9. 12. · 4 10 3 0,2 17 (Källa: NUTEK) energi ur skogen...

Documents

Transcript of Bruka eller förbruka? - SLU.SE · 2016. 9. 12. · 4 10 3 0,2 17 (Källa: NUTEK) energi ur skogen...