Bokföringsbrott - En kvalitativ studie gällande förekomsten av bokföringsbrott bland fåmansföretag

MECHEAL, RAGHIEED SULEMAN, LOLLO LEAH SWAN, DANIEL

Akademin för Ekonomi, Samhälle & Teknik Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi Kurskod: FOA300 15 hp

Handledare: Ulla Pettersson Examinator: Rana Mostaghel Datum:2020-06-05

Förord Ett flertal veckors tidskrävande slit med denna studie i företagsekonomi med inriktning på

redovisning och revision har nått sitt slut. Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Ulla

Petterson som har bidragit med konstruktiv feedback. Det har varit ett privilegium att få

intervjua Stefan Lundberg och Henrik Lundin från Ekobrottsmyndigheten, Respondent 3 som

är sektionschef på Skatteverket, Ghassan Suleiman Auktoriserad revisor och VD på Comred

AB samt Respondent 5 som är delägare i Taxi Stockholm. Avslutningsvis vill vi tacka våra

opponenter som har bidragit med konstruktiv kritik för att vi skall kunna genomföra denna

studie på bästa sätt.

_____________ _____________ _____________

Mecheal Raghieed Suleman Lollo Leah Swan Daniel

Abstract:  Date: June 5th, 2020 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: The School of Business, Society and Engineering, Mälardalens University Authors: Mecheal Raghieed Suleman Leah Lollo Daniel Swan (97/11/12). (98/02/07) (98/11/09) Title: Accounting fraud – A qualitative study about the occurrence of accounting violations among small companies

Tutor: Ulla Pettersson Examiner: Rana Mostaghel Keywords: Accounting, accounting fraud, auditing, stakeholder theory, legitimacy theory, tools and knowledge  Purpose: The purpose of this study is to examine the basis for the occurrence of accounting violations. The focus of the study will revolve around whether small business owners have enough knowledge and tools to manage the accounting on their own. Research questions: How can a lack of accounting knowledge lead to accounting violations among small businesses with few employees?  What tools are there for small business owners to be able to execute the accounting themselves without committing accounting fraud?  Method: In this study, a qualitative research method was used as an approach to answer the study's research questions. In addition, semi-structured interviews were conducted with a total selection of five respondents. These were selected based on a suitable selection with elements of a convenience selection. With the help of operationalization and the study's analysis model, the framework of reference and the empiricism could be analyzed. Based on this, conclusions could be drawn, and the research questions were answered.  Conclusion: Small business owners who do not understand the k-standards and regulations, due to lack of knowledge and education, are more likely to commit accounting violations. Therefore, entrepreneurs are advised to not do the accounting on their own if they do not have enough knowledge. Entrepreneurs choose to use tools that they do not fully understand or know how to use. Tools that companies can use to manage accounting on their own are accounting programs or supplementary rights of annual accounts and tax declaration, detailed step by step information on the internet regarding the entire accounting process, selection of courses in accounting, practical information from authorities, physical meetings for start-ups as well as explanations and clarifications regarding k-standards. These tools, on the other hand, do not reduce the need for basic accounting knowledge.

Sammanfattning: Datum: 5 juni 2020 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Mecheal Raghieed Suleman Leah Lollo Daniel Swan (97/11/12) (98/02/07) (98/11/09) Titel: Bokföringsbrott - En kvalitativ studie gällande förekomsten av bokföringsbrott bland fåmansföretag Handledare: Ulla Pettersson Examinator: Rana Mostaghel Nyckelord: Bokföring, bokföringsbedrägeri, revision, intressentteorin, legitimitetsteorin, hjälpmedel och kunskap   Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att granska grunden till förekomsten av oaktsamma bokföringsbrott. Uppsatsens fokus kommer att kretsa kring vilka hjälpmedel som näringsidkare i fåmansföretag har att tillgå för att kunna sköta bokföringen på egen hand samt huruvida företagarnas kunskapsnivå har en påverkan.  Forskningsfrågor: Hur kan okunskap inom bokföring leda till bokföringsbrott förfåmansföretag?   Vilka hjälpmedel finns att tillgå för att fåmansföretagare skall kunna sköta bokföringen på egen hand? Metod: I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts som tillvägagångssätt för att besvara studiens forskningsfrågor. Utöver detta utfördes semistrukturerade intervjuer med ett urval av totalt fem respondenter. Dessa valdes utifrån ett ändamålsenligt urval med inslag av ett bekvämlighetsurval. Med hjälp av operationalisering och studiens analysmodell kunde referensramen samt empirin analyseras. Utifrån detta kunde slutsatser sedan dras och forskningsfrågorna besvaras. Slutsats: Fåmansföretagare som inte förstår sig på k-regelverken på grund av bristande kunskap samt utbildning riskerar i högre utsträckning att begå bokföringsbrott. Därför avråds företagare att sköta bokföringen på egenhand om de inte har tillräckligt med kunskap. Hjälpmedel som företag kan använda sig av för att kunna sköta bokföringen på egen hand är bokföringsprogram som även inkluderar upprättande av årsredovisning samt skattedeklaration, detaljerad steg för steg-information för hela bokföringsprocessen på internet, utbud av kurser inom bokföring och redovisning, praktisk information från olika myndigheter, fysiska träffar för nystartade företag samt förklaringar och förtydliganden gällande k-regelverkens regler. Dessa hjälpmedel minskar däremot inte behovet av grundläggande kunskaper inom bokföring.

Förkortningar:

Aktiebolagslagen Bokföringslagen Bokföringsnämnden Brottsbalken Brottsförebyggande rådet Ekobrottsmyndigheten Inkomstskattelagen Revisorslagen Revisionsstandard i Sverige Statens offentliga utredningar

ABL (SFS 2005:551)

BFL (SFS 1999:1078)

BFN

BRB

BRÅ

EBM

IL (SFS 1999:1229)

RL (SFS 2001:883)

RS

SOU (1995:44)

Innehållsförteckning

1. Inledning ............................................................................................................................................................. 1 1.1 Bakgrund ....................................................................................................................................................... 1 1.2 Problemformulering ...................................................................................................................................... 2 1.3 Syfte ............................................................................................................................................................... 4 1.4 Forskningsfrågor ........................................................................................................................................... 4 1.5 Avgränsning .................................................................................................................................................. 4 1.6 Disposition .................................................................................................................................................... 4

2. Referensram ....................................................................................................................................................... 6 2.1 Intressentteorin ............................................................................................................................................. 6 2.2 Legitimitetsteorin .......................................................................................................................................... 8 2.3 Bokföringslagen ............................................................................................................................................ 9 2.4 Bokföringsbrott ........................................................................................................................................... 10 2.5 God redovisningssed ................................................................................................................................... 12

2.5.1 K-regelverk .......................................................................................................................................... 12 2.6 Revisorns roll .............................................................................................................................................. 13

2.6.1 Revisionsplikten .................................................................................................................................. 13 2.6.2 Hjälpmedel - Bokföring & Redovisning på egen hand ....................................................................... 14

2.7 Skatteverket ................................................................................................................................................. 17 2.8 Ekobrottsmyndigheten ................................................................................................................................. 17 2.9 Analysmodell ............................................................................................................................................... 18

3. Metod ................................................................................................................................................................ 20 3.1 Metodval ...................................................................................................................................................... 20

3.1.1 Forskningsansats ................................................................................................................................. 20 3.1.2 Forskningsdesign ................................................................................................................................. 21

3.2 Datainsamling - Primär- & Sekundärdata ................................................................................................. 22 3.3 Urval ........................................................................................................................................................... 23 3.4 Operationalisering ...................................................................................................................................... 25 3.5 Intervjuer ..................................................................................................................................................... 26

3.5.1 Semistrukturerade intervjuer ............................................................................................................... 26 3.5.2 Utförande av intervjuer ....................................................................................................................... 27 3.5.3 Bearbetning av intervjudata ................................................................................................................. 27

3.6 Trovärdighet - Tillförlitlighet, Pålitlighet, Överförbarhet, Konfirmering .................................................. 28 3.6.1 Tillförlitlighet ...................................................................................................................................... 28 3.6.2 Pålitlighet ............................................................................................................................................. 29 3.6.3 Överförbarhet ...................................................................................................................................... 29 3.6.4 Konfirmering ....................................................................................................................................... 29

3.7 Etik .............................................................................................................................................................. 30

4. Empiri ............................................................................................................................................................... 32 4.1 Respondent 1 - Chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten, Stefan Lundberg ............................................. 32

4.1.1 Bakgrund ............................................................................................................................................. 32 4.1.2 Bokföringsbrott ................................................................................................................................... 32 4.1.3 Slopad revisionsplikt ........................................................................................................................... 33 4.1.4 Kunskap & Hjälpmedel ....................................................................................................................... 33

4.2 Respondent 2 - Strategisk ekorevisor på rättsenheten, Henrik Lundin ....................................................... 35 4.2.1 Bakgrund ............................................................................................................................................. 35 4.2.2 Bokföringsbrott ................................................................................................................................... 35 4.2.3 Slopad revisionsplikt ........................................................................................................................... 36 4.2.4 Kunskap & Hjälpmedel ....................................................................................................................... 36

4.3 Respondent 3 - Sektionschef på Skatteverket .............................................................................................. 37 4.3.1 Bakgrund ............................................................................................................................................. 37 4.3.2 Bokföringsbrott ................................................................................................................................... 37 4.3.3 Slopad revisionsplikt ........................................................................................................................... 38 4.3.4 Kunskap & Hjälpmedel ....................................................................................................................... 39

4.4 Respondent 4 - Auktoriserad revisor & VD på Comred AB, Ghassan Suleiman ....................................... 41 4.4.1 Bakgrund ............................................................................................................................................. 41 4.4.2 Bokföringsbrott ................................................................................................................................... 42 4.4.3 Slopad revisionsplikt ........................................................................................................................... 43 4.4.4 Kunskap & Hjälpmedel ....................................................................................................................... 44

4.5 Respondent 5 - Delägare i ett taxiföretag ................................................................................................... 46 4.5.1 Bakgrund ............................................................................................................................................. 46 4.5.2 Bokföringsbrott ................................................................................................................................... 46 4.5.3 Slopad revisionsplikt ........................................................................................................................... 47 4.5.4 Kunskap & Hjälpmedel ....................................................................................................................... 47

5. Analys ................................................................................................................................................................ 48 5.1 Inledning ..................................................................................................................................................... 48 5.2 Bokföringsbrott ........................................................................................................................................... 48 5.3 Slopad revisionsplikt ................................................................................................................................... 51 5.4 Hjälpmedel .................................................................................................................................................. 52

6. Diskussion ......................................................................................................................................................... 57

7. Slutsats .............................................................................................................................................................. 60 7.1 Framtida forskning ...................................................................................................................................... 60

Källförteckning .................................................................................................................................................... 61

Bilagor ................................................................................................................................................................... 66 Bilaga 1 ............................................................................................................................................................. 66 Bilaga 2 - Operationalisering (Revisorer, Åklagare och Skattebrottshandläggare) ........................................ 68 Bilaga 3 - Operationalisering (Företag) ........................................................................................................... 70

Figur 1 - Dispostionsfigur ...................................................................................................................................... 5

Figur 2 - Intressentmodellen ................................................................................................................................. 6

Figur 3 - Respondentöversikt .............................................................................................................................. 23

Figur 4 - Intervjuguide ........................................................................................................................................ 27

Figur 5 - Analysmodell ........................................................................................................................................ 19

1

1. Inledning

I det inledande kapitlet ges en kort beskrivning av bakgrunden till uppsatsens

forskningsområde. Utifrån bakgrunden har en problemformulering utformats för att därefter

leda fram till forskningsfrågorna samt syftet med studien. Detta följs upp av studiens

avgränsning och disposition.

1.1 Bakgrund

Skattebrott, förskingring, mutbrott, bokföringsbrott och insiderbrott sammanhänger till

ekonomisk brottslighet. Bland dessa är bokföringsbrott och skattebrott de två vanligaste brotten

som förekommer. Dessa brott upptäcks av konkursförvaltaren, Skatteverket samt

Ekobrottsmyndigheten. (Brottsförebyggande rådet, 2020). Bokföringsbrott är ett typ av brott

som genererar organisatorisk eller personlig vinst. Detta kan dock resultera i bokföringsbrott

och i tillitsproblem samt leder till förluster i företag (Seetharaman & Senthilvelmurugan Rajan

Periyanayagam, 2004).

År 2019 anmäldes 51 535 ekonomiska brott i Sverige varav 19 262 var relaterade till

bokföringsbrott enligt Ekobrottsmyndighetens årsredovisning (2020a). Enskilda näringsidkare,

ekonomiska föreningar, kommanditbolag, handelsbolag samt aktiebolag är bokföringsskyldiga

enligt 2 kap. 1§ och 6§ Bokföringslagen. Begreppet bokföringsskyldig innebär att den löpande

bokföringen skall ske kontinuerligt samt att alla affärshändelser skall bokföras. Verifikationer

för samtliga bokföringsposter och räkenskapsinformation skall bevaras. (Jonäll & Lumsden,

2018). Balansräkningen skall även upprättas och den löpande bokföringen skall avslutas med

ett årsbokslut eller årsredovisning. (4 kap. 1§ BFL).

Enligt 11 kap. 5 § brottsbalken (SFS 1962:700) uppstår ett bokföringsbrott när ”den som

uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen genom

att underlåta att bokföra affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation eller genom att

lämna oriktiga uppgifter...”

Genom att inte bokföra samtliga affärshändelser, inte spara räkenskapsinformation eller att

lämna ut felaktiga uppgifter begås bokföringsbrott. Bokföringsbrott kan genomföras med

uppsåt eller av oaktsamhet. (11 kap. 5 § BRB). Begreppet uppsåt innebär att handlingen begås

med en vetskap medan oaktsamhet innebär att handlingen utförs vårdslöst. Oaktsamhetsbrott

2

brukar delas upp i två kategorier, omedvetet och medvetet. Först och främst behövs ett flertal

faktorer besvaras innan bedömningen om typen av oaktsamhet har begåtts. Den misstänkte

personens position i företaget har en avgörande roll. Huvudkriterierna bör även vara uppfyllda

för att det skall räknas som ett bokföringsbrott. (Andersson, Dahlqvist & Elofsson, 2011).

Inom en verksamhet finns det ett ansvarskrav och detta innebär att ledningen kan hållas

ansvariga för det som förekommer i verksamheten. Om ett brott beror på bristande kontroll

samt tillsyn i företaget kan företagets ledning då betraktas som ansvariga. När ett brott begås

inom en verksamhet kan det finnas ett flertal gärningsmän inblandade. Revisorn kan vara

skyldig till medhjälp till bokföringsbrott genom att informera om att det är acceptabelt att

bokföra på ett visst sätt som inte är tillåtet. (Asp & Ulväng, 2015). Enligt 23 kap. 4 § BRB skall

den person som utfört gärningen betraktas som ansvarig.

Enligt 56 kap. 2 § inkomstskattelagen innebär fåmansföretag att fyra eller färre delägare äger

andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna i företaget. Enligt Malmberg och Vuori

(2005) har fåmansföretag en viktig roll i samhället då det är den vanligaste bolagsformen som

utgör en stor del av produktionen i landet. Fåmansföretag är de företag som oftast ökar

sysselsättningen i ett land genom att erbjuda människor sitt första jobb och även jobb senare i

karriären (Malmberg & Vuori, 2005). En delägare behöver nödvändigtvis inte vara endast en

person utan det kan vara ett flertal personer. När en delägare har en närstående som också äger

andelar i företaget anses de tillsammans endast vara en delägare. Detta beslutades år 2000,

innan dess var en delägare och dess närstående två olika delägare. (Tjernberg, 2006). En

närstående kan vara make, maka, pappa, mamma, syskon, avkomling eller avkomling till make

eller maka, syskons make eller maka samt avkomling eller dödsbo (2 kap 22 § IL).

Delmar och Davidsson (2000) menar att fåmansföretag oftast bildas av entreprenörer som

självständigt arbetar mot sina mål samt sina idéer. Majoriteten av ekonomiska brott som begås

av denna grupp begår brott antingen med medvetenhet eller av slarv. Det kan även vara så att

de missar att lämna in deklarationen för sin verksamhet. (EBM underrättelsebild, 2012).

1.2 Problemformulering Det vanligaste registrerade ekonomiska brott som förekommer i Sverige är bokföringsbrott.

Detta innebär inte att bokföringsbrott i sin tur är det mest förekommande brottet i praktiken, det

kan vara ett resultat av kontrollorganets insatser. På grund av detta är det viktigt att kontrollera

3

vad som är grundorsakerna till att bokföringsbrott uppkommer. (Ekobrottsmyndigheten,

2020a). Den part som åsidosätter bokföringsskyldigheten, antingen genom uppsåt eller av

oaktsamhet, skall enligt 11 kapitlet 5 § BRB dömas för bokföringsbrott.

Dagens bokföring är utformad på ett sätt som ger en viss handlingsfrihet samt att egna

tolkningar kan bildas. Felaktig bokföring kan resultera i brott som leder till straffrättsliga

åtgärder. För att starta en näringsverksamhet finns det i dagsläget inga krav på förkunskaper

inom redovisning. Detta resulterar i sin tur till att det finns risker för att bokföringsbrott

uppkommer samt att dessa kan begås medvetet eller omedvetet på grund av bristande kunskap.

(Skatteverket, 2020).  

Bokföringen kan vara osann, saknas eller vara okontrollerad. Bokföringsbrott relateras till

redovisningskunskaper och huruvida det finns förbindelse mellan okunskap och

bokföringsbrott (Andersson, Dahlqvist & Elofsson, 2011). De flesta bokföringsbrotten som

begås i dagsläget beror på att näringsidkare är okunniga inom redovisning. Företrädaren för

verksamheten har inte alltid tillräckligt med kunskap och förståelse för redovisningen samt dess

ansvar gentemot bokföringsskyldigheten. (Ekobrottsmyndigheten, 2020b).

Enligt Quattrone (2016) har arbetet med bokföring och redovisning kunnat effektiviseras samt

förenklats i takt med den ökade digitaliseringen under senare år. Det finns det en rad olika

digitala bokföringsprogram som kan användas för att kunna sköta bokföringen på egen hand.

(Verksamt, 2020). Det är vanligt förekommande att de enklare programmen, som är

gratis, försöker guida användarna med förslag och processen blir allt mer automatiserad. Detta

innebär att användarna måste vara noggranna med vad som godkänns då företagaren är ytterst

ansvarig för bokföringen om eventuella problem med Skatteverket skulle uppstå. (Vismaspcs,

2019a). En problematik med detta kan vara hur pass mycket förkunskaper inom bokföring

påverkar utförandet och hur viktigt detta är för att fåmansföretagare skall kunna använda alla

dessa hjälpmedel för att kunna sköta bokföringen på egen hand.

Bokföringsbrott skall tas på allvar eftersom resultatet av detta i sin tur kan vara vilseledande för

intressenterna. Oriktig bokföring kan innebära att ett företags ekonomiska ställning ser bättre ut

på papper än i verkligheten vilket kan resultera i att kreditgivare väljer att ta en större risk utan

att de har kännedom om dessa risker och dess innebörd. Det kan även handla om motsatsen, att

4

verksamheten visar dåliga resultat för att undvika beskattning. Detta påverkar i sin tur andra

intressenter, exempelvis Skatteverket. (Falkman, 2004).  

Vilseledande eller oriktig bokföring kan även kopplas samman med legitimitet, vilket är en

viktig komponent för ett företags överlevnad. Det är viktigt att företagen lever upp till

samhällets krav och förväntningar. Om ett företag begår bokföringsbrott kan detta påverka

legitimiteten. Detta kan exempelvis resultera i att kunder slutar handla från företaget eller att

affärspartners avslutar sina samarbeten. (Suchman, 1995).

1.3 Syfte

Syftet med denna kandidatuppsats är att granska grunden till förekomsten av oaktsamma

bokföringsbrott. Uppsatsens fokus kommer att kretsa kring vilka hjälpmedel som näringsidkare

i fåmansföretag har att tillgå för att kunna sköta bokföringen på egen hand samt huruvida

företagarnas kunskapsnivå har en påverkan.

1.4 Forskningsfrågor

• Hur kan okunskap inom bokföring leda till bokföringsbrott för fåmansföretag?

• Vilka hjälpmedel finns att tillgå för att fåmansföretagare skall kunna sköta bokföringen

på egen hand?

1.5 Avgränsning

Det finns ett flertal ekonomiska brott men denna studie är avgränsad till bokföringsbrott som

sker på grund av oaktsamhet, av fåmansföretag i Sverige. Enligt 56 kap. 2 § Inkomstskattelagen

innebär fåmansföretag att fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50

procent av rösterna i företaget. 

1.6 Disposition På nästkommande sida illustrerar den egen arbetade figuren hur studiens olika kapitel kommer

att kopplas till varandra genom uppsatsens gång.

5

Figur 1 - Dispostionsfigur

Källa: Egen bearbetad figur

6

2. Referensram

I följande avsnitt kommer referensramen att presenteras vilket inkluderar teorier och begrepp

som kommer att tillämpas i denna studie.

2.1 Intressentteorin

Tanken om intressenter växte fram på 1950-talet och utvecklades sedan av samhällsforskaren

Edward Freeman på 1980-talet. Alla som påverkar eller påverkas av ett företags utveckling

kallas intressenter. (Freeman & Reed, 1983). Freemans forskning samt definition kring

intressentteorin har blivit kritiserad. Kritiken har i huvudsak riktat sig mot att definitionen är

för bred då denna kan tolkas som att vem som helst kan vara intressent till ett företag. (Mitchell,

Agle, Wood, 1997). Exempel på intressenter som Freeman (2010) lyfter fram är kunder,

aktieägare, anställda, revisorer, koncernbolag samt konkurrenter. Nedan visas en illustration av

teorin:

Figur 2 - Intressentmodellen

Källa: Conciliate 2019

Denna figur representerar företaget i centrum och dess intressenter. Dessa är de vanligaste

intressenterna som ett företag skall ta hänsyn till. Pilarna representerar företagets och

intressenternas förhållande till varandra. Ett företags intressenter kan komma att bedöma

7

företagets framgång genom att granska företagets redovisning. De olika intressenterna har olika

krav samt förväntningar på redovisningen. (Freeman 2010).

Donaldson och Preston (1995) är två forskare som har varit med i utvecklingen av

intressentteorin. Forskarna har tagit fram en variant av intressentteorin som kallas input-output

modellen. Denna modell förklarar hur lönsamheten ser ut för intressenterna. Intressenterna ger

en input till företaget som i sin tur förvandlas till output vilket kunderna får ta del av. Detta

gynnar i sin tur företagen men även intressenterna. (Donaldson och Preston, 1995).

Lee (1993) är en forskare som har utvecklat intressentteorin utifrån ett eget perspektiv.

Forskaren anser att företagsägare skall betraktas som externa intressenter, precis som alla andra

intressenter, om de själva inte sitter i företagsledningen. Det är mindre vanligt att små företag

har detta upplägg då ägarna oftast är de som sitter i styrelsen och de flesta har även rätten att ta

beslut direkt kopplade till företagets förvaltning. I små bolag är ägarna mer insatta i företagets

utveckling och har möjligheten att direkt påverka detta. Ibland kan det uppstå osäkerhet mellan

ägarna och övriga intressenter i småföretag. Revisorn är till för att minska denna osäkerhet.

Företag som har revisorer kan betraktas som mer pålitliga av intressenter. (Lee, 1993).

De svenska forskarna Lundahl och Skärvad (1982) skriver kring teorins utveckling i en studie.

Forskarnas studie har kommit fram till att ett företags mål påverkas helt och hållet av dess

intressenter. Lundahl och Skärvad (1982) menar att ett företag inte kan sätta självständiga mål

utan att ta hänsyn till intressenterna. Detta påverkar i sin tur företagets övergripande mål samt

det redovisade resultatet. Ett exempel på detta är när ägarna vill redovisa ett så litet resultat som

möjligt för att minska på skattekonsekvenserna men samtidigt behöver ta kreditgivarnas krav i

beaktande. (Lundahl & Skärvad, 1982).

Kunder är en uppdelad intressent. En del kunder har inte så mycket intresse i företagets

redovisning. Andra kunder behöver exempelvis säkerställa att ett företag levererar varor och

kan då behöva granska företagets redovisning. Kunden är den som bidrar med intäkter till

företaget. För att företaget skall kunna överleva behövs dessa intäkter, vilket gör kunderna till

en av de viktigaste intressenterna. Trots detta kan företagen lägga mer vikt på andra intressenter,

exempelvis kreditgivare, och kunder anses inte alltid som den viktigaste intressenten.

(Clarkson, 1995; Phillips, 2003).

8

Även leverantörer är intressenter som kan vara intresserade av företagets redovisning. Detta för

att ta reda på företagens förmögenhet och förmågan att betala sina fakturor. Staten och

kommunen kan också vara intressenter som finner betydelse i företagets redovisning, till

exempel gällande skatteinbetalningarna. En annan faktor är att få underlag för att kunna besluta

om olika stöd och bidrag till företagen från statligt samt kommunalt håll. (Falkman, 2004).

Bokföringen och redovisningen kan även påverka konkurrensen mellan företag i samma

bransch. En del företag kan på grund av felaktig bokföring sänka sina priser och detta kan

därmed resultera i att konkurrenter lägger ner sin verksamhet. (Jönsson, 1991). Enligt Jönsson

(1991) påverkas alla konkurrenter på ett eller annat sätt om bokföringen blir fel.

2.2 Legitimitetsteorin

Legitimitetsteorin är en teori som utvecklades och definierades av Suchman (1995). Suchman

menar att legitimitetsteorin bidrar med en positiv inverkan på samhället. Suchman (1995)

definierar legitimitetsteorin på följande vis: “Legitimacy is a generalized perception or

assumption that the actions of an entity are desirable, proper, or appropriate within some

socially constructed system of norms, values, beliefs, and definitions.” (s.574)

Under senare tid har det blivit allt viktigare för företag att vara verksamma i samhället då

förväntningarna blir allt högre. Redovisning kan uppfattas som ett verktyg för företagen att visa

sig vara legitima. (Deegan & Unerman, 2011). Legitimitetsteorin beskrivs som ”det sociala

kontraktet” med anledning av att den handlar om förhållandet mellan företag och samhälle.

Legitimitetsteorin kan kombineras med intressentteorin eftersom samhällskontraktet består av

krav som olika intressenter i samhället ställer på företaget. (Suchman, 1995).

Ett företag som vill uppnå legitimitet måste genomföra handlingar som överensstämmer med

samhällets samt intressenternas krav. Om företagets handlingar strider mot de normer och

värderingar som samhället har, uppfattas det som att kontraktet har blivit brutet och legitimitet

har inte uppnåtts. (Brown & Deegan, 1998). Om det sociala kontraktet mellan företag och

samhälle bryts av företaget kommer det leda till hot mot företagets överlevnad. Ett exempel är

om kunderna inte är nöjda med företagets produkter eller sättet som dessa produceras på. Detta

kommer då att resultera i att kunderna slutar handla från företaget och som en konsekvens av

detta kan företaget tvingas försättas i konkurs. Kraven som samhället ställer är inte fasta, utan

de förändras över tid. Företaget måste anpassa sig efter de krav som är aktuella. Detta handlar

9

främst om vad som är viktigt för intressenterna. Företaget behöver tänka på hur de skall

tillfredsställa sina intressenter så mycket som möjligt. (Deegan & Unerman, 2013).

Företagen kan skapa legitimitet på olika sätt. Ett sätt är att följa samhällets krav och försöka

leva upp till kontraktet. Företaget skall också kunna bibehålla sin legitimitet genom att

prognostisera potentiella förändringar i samhället. Genom att identifiera hur samhället kommer

att förändras kan företaget alltid ligga i framkant vad det gäller samhällskontraktet. En viktig

del för företaget är att alltid förbättra sina interna processer för att minska chansen att fel

uppstår. Detta kan omfatta allt från interna system till bokföringen. Företaget kan även öka

legitimiteten genom att hålla sina intressenter uppdaterade gällande företagets förändringar. De

skall till viss mån säkerställa att förändringarna fortfarande följer samhällskontraktets krav på

företaget. (Suchman, 1995).

Enligt en studie skriven av Patten (2002) påvisades att de företag som framställer ett

ekonomiskt dåligt resultat står inför politiskt och socialt tryck vilket kan hota legitimiteten.

(Patten, 2002). Att uppnå lönsamhet är en viktig del av att uppnå legitimitet samt att bli

accepterad på en ny marknad. Detta resulterar i att organisationer implementerar nya tjänster

samt olika program i sitt arbete trots att detta kan påverka effektiviteten. (Meyer & Rowan,

1977). Eriksson-Zetterquist (2009) menar att detta förklarar varför verksamheter använder sig

av redovisning trots att det egentligen inte är effektivt. Deegan och Unerman (2011) menar att

verksamheter följer redovisningspraxis för att skapa legitimitet.

2.3 Bokföringslagen Bokföringslagen är den lag som reglerar alla företag som är bokföringsskyldiga och är den

viktigaste författningen betrakta i förhållande till bokföringsbrott. Denna lag är en ramlag vilket

innebär att den ställer krav gällande hur bokföringen skall skötas, men det anges inte i detalj

hur dessa krav uppfylls. Det finns inga konkreta instruktioner. Bokföringslagen gäller för alla

juridiska- samt fysiska personer som bedriver näringsverksamhet. (FAR, 2002).

Enligt 2 kap. 1 § bokföringslagen är alla juridiska personer bokföringsskyldiga. Innebörden av

bokföringsskyldigheten är att alla företag är skyldiga att bokföra alla affärshändelser som sker

under ett räkenskapsår. Ett räkenskapsår är oftast 12 månader men kan även vara längre,

exempelvis 18 månader (Jonäll & Lumsden, 2018). Varje affärshändelse är till för att minska

eller öka företagsförmögenheten. Detta innebär att det påverkar balans- och resultaträkningen.

10

(FAR, 2002). Bokföringen är det verktyg som visar företagets ekonomiska ställning.

Affärshändelserna är en beskrivning av alla händelser under ett räkenskapsår och dessa kan

användas som informationsbärare till företagets intressenter. I bokföringslagen framgår det

även vilka företag som behöver ta fram en årsredovisning och vilka företag som endast behöver

avsluta året med ett årsbokslut. (Kronqvist, Runesson & Sörgård, 1997).  

2.4 Bokföringsbrott Bokföringsbrott förekommer i situationer där bokföringen inte stämmer överens med företagets

verkliga situation. Oftast brukar mindre misstag tolereras i bokföringen då dessa inte anses vara

bokföringsbrott. Bokföringen samt redovisningen är de enda informationskällorna som externa

intressenter har tillgång till för att veta mer om företagets ekonomiska ställning. Det är inte

relevant att exempelvis inhämta information genom att fråga företagets styrelse. (Andersson,

Dahlqvist & Elofsson, 2011).

Huvudsakskriteriet används för att bedöma om en specifik situation är bokföringsbrott eller

inte. Som tidigare nämnts krävs det inte att bokföringen följer god redovisningssed hela tiden,

utan det är acceptabelt att små misstag förekommer. Utifrån huvudsakskriteriets perspektiv

finns det tre orsaker till att bokföringsbrott förekommer. Det kan handla om att bokföring

saknas, att bokföringen inte är sann alternativt att bokföringen inte går att kontrollera. När

bokföring saknas betraktas det alltid som bokföringsbrott, detta på grund av att det saknas

bokföringsunderlag att bedöma. När bokföringen inte är sann eller inte går att kontrollera räknas

detta inte som ett bokföringsbrott om det går att i huvudsak bedöma rörelsens förlopp och

företagets ekonomiska ställning. (Andersson, Dahlqvist & Elofsson, 2011).

I små företag är ägare och styrelse oftast samma person. Denna person är själv helt ansvarig för

bokföringen och att den följer god redovisningssed. Om företagets bokföring sköts av en extern

part och bokföringsbrott uppkommer blir både den externa personen samt ägaren för företaget

skyldiga till bokföringsbrott. (Andersson, Dahlqvist & Elofsson, 2011).

En av de vanligaste situationerna där det kan uppstå bokföringsbrott är när företag försätts i

konkurs. Dessa företag har alltid en pressad ekonomisk situation och behöver oftast prioritera

några utbetalningar före andra. Oftast hamnar utbetalningarna till bokföringsbyrån längre ner i

prioriteringslistan och detta resulterar i att bokföringsbyrån slutar bokföra företagets

transaktioner. Detta leder i sin tur till att varken årsredovisning eller bokslut lämnas in, vilket

11

kan resultera i bokföringsbrott. Andra bokföringsbrott har uppkommit genom att företagare har

testat att sköta bokföringen på egen hand men inte klarat av detta. Trots att företagare försöker

hålla koll på alla affärshändelser och alla räkningar händer det att ett fåtal saknas av misstag,

vilket även detta kan leda till bokföringsbrott. I dessa fall är det främst okunskap som har varit

orsaken till bokföringsbrott. (Emanuelsson Korsell, 2003). 

Enligt Sandström (2005) är det inte ovanligt att företag bokför intäkter under året som

egentligen avser nästkommande år. Ibland kan företag även bokföra falska fakturor. Den

främsta anledningen till den falska bokföringen är i syfte att försöka visa en bättre bild av sitt

företag gentemot omvärlden, främst på grund av aktievärdet och kreditvärdigheten. Ytterligare

en stor anledning är att vissa företag vill visa att det går sämre för företaget än vad det gör i

verkligheten för att undkomma beskattning. (Sandström, 2005). Att undgå att betala skatt kan

resultera i att det begås bokföringsbrott. (Andersson, Dahlqvist & Elofsson, 2011). Enligt

Andersson, Dahlqvist och Elofsson (2011) kan detta vara en orsak till att bokföring saknas

alternativt inte går att kontrollera eller är osann.

Enligt Ekobrottsmyndigheten (2020a) dömdes 311 personer för grov ekonomisk brottslighet år

2018, detta var en ökning med 20 procent i jämförelse med 2017 och 50 procent i jämförelse

med 2016. För Ekobrottsmyndigheten (2020a) är inte detta något dåligt utan snarare tvärtom.

En ökning av siffrorna betyder att de har satt stopp för fler brottslingar. Enligt

Ekobrottsmyndighetens årsredovisning för år 2019 var det cirka 20 000 personer misstänkta för

bokföringsbrott. Detta utgör majoriteten av alla brott som Ekobrottsmyndigheten hanterar. Det

vanligaste straffet för bokföringsbrott är företagsbot. I Ekobrottsmyndighetens

underrättelsebild, som framställdes år 2012, framgår det vilka olika aktörstyper som vanligtvis

begår bokföringsbrott och vad detta innebär. De olika grupperna är: fåmansföretagare, erfarna

näringsrikare med ekonomiska brott som affärsidé, experter, yrkeskriminella, grov organiserad

brottslighet målvakter och bulvaner. Gällande fåmansföretag menar Ekobrottsmyndigheten att

denna grupp består av allmänna företagare. De flesta ekonomiska brott begås av denna grupp

där en del begår brotten medvetet och andra slarvar eller missar med att lämna in deklarationen.

Som tidigare nämnts begår fåmansföretag de flesta ekonomiska brotten i Sverige. (EBM

underrättelsebild, 2012).

12

2.5 God redovisningssed Begreppet god redovisningssed är en allmän praxis samt bestämmelse gällande hur en

redovisning skall utföras på ett korrekt sätt. Det finns redovisningslagar som förklarar hur detta

efterföljs. God redovisningssed handlar om att följa tradition samt allmänt bruk, det vill säga

hur saker och ting skall genomföras. Årsredovisningslagen menar att god redovisningssed är en

av tre huvudprinciper för en årsredovisning. Rättvisande bild samt överskådlighet är de två

övriga huvudprinciperna. (Jonäll & Lumsden, 2018).

God redovisningssed består av allmänna råd samt rekommendationer från normgivande organ.

Förarbeten till Bokföringslagen beskriver begreppet följande: “en faktiskt förekommande

praxis hos en kvalitativ representativ krets av bokföringsskyldiga” (prop. 1998/99:103).  

2.5.1 K-regelverk Den statliga myndigheten, Bokföringsnämnden (BFN), har till uppgift att utveckla en god

redovisningssed. Myndigheten har även utvecklat ett K-regelverk. K-regelverket innebär att

företag blivit grupperade efter dess storlek samt hur pågående bokföring skall avslutas. K-

regelverket skildrar vilka skyldigheter de olika företagen har gentemot upprättandet av

årsredovisningen men även de redovisningsregler som de olika företagen skall följa. (SRF

Redovisning, 2020)  För att kunna upprätta ett förenklat årsbokslut får verksamhetens nettoomsättning inte överstiga

tre miljoner kronor. K1- regelverk tillämpas av enskilda näringsidkare, enkla bolag, ideella

föreningar och handelsbolag med fysiska personer som delägare. (BFNAR 2006:1).   K2-regelverket omfattar mindre verksamheter som har en möjlighet att besluta om ett förenklat

regelverk till skillnad från K3. Detta regelverk tillämpas av verksamheter som frivilligt beslutar

om att tillämpa årsredovisning, dock finns det undantag för enkla bolag och enskilda firmor.

(BFNAR 2016:10). K3-regelverk behandlar onoterade verksamheter som skall upprätta koncernredovisning samt

årsredovisning. Regelverket kan tillämpas av alla verksamheter som skall eller frivilligt beslutar

om att upprätta årsredovisning. De större företagen som inte tillämpar IFRS-reglerna skall

använda sig av K3. (BFNAR 2012:1). De börsnoterade företagen skall använda internationella

13

regelverk. K4 är det största regelverket som finns samt tillämpas på de största bolagsformerna.

(SRF Redovisning, 2020).

2.6 Revisorns roll Enligt 9 kap. 8§ ABL väljs revisorn av bolagsstämman. Bolaget upprättar ett uppdragsavtal

mellan revisorn och verksamheten. Revisorn har tystnadsplikt mot den verksamhet som

revideras. Detta innebär att revisorn inte har befogenhet att lämna ifrån sig information till

utomstående eller enskilda aktieägare om verksamhetens angelägenheter (SFS 2005:551 9 kap.

41§). Revisorns arbete är inte att leta brott (Ekobrottsmyndigheten, 2013). Upptäcker revisorn

däremot ett brott är hen skyldig att rapportera detta till styrelsen utan ett skäligt dröjsmål (9

kap. 42–43§§ ABL). Senast fyra veckor efter att revisorn underrättat styrelsen är revisorn

skyldig att rapportera till en åklagare (SFS 2005:551 9 kap. 44§). Enligt 29 kap. 2§ ABL (SFS

2005:551) är revisorn ersättningsskyldig för den skada som uppstår av oaktsamhet eller uppsåt.

Ruhnke och Schmidt (2014) menar att samhället ställer höga krav på revisorn som i sin tur kan

leda till att revisorn väljer att undvika att anmäla brott som hen upptäcker.

2.6.1 Revisionsplikten År 2010 slopades revisionsplikten för små företag och detta var en stor förändring eftersom det

påverkar cirka 70 procent av aktiebolagen i Sverige. Med avskaffningen av revisionsplikten

menas att kravet på att företaget skall anlita en revisor är slopat (Glantz, 2017). Detta gäller som

tidigare nämnts små företag, det vill säga företag som uppfyller två av dessa efterföljande krav:

omsätter maximalt 3 miljoner, har maximalt 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och har

högst 3 anställda (9 kap. 1§ ABL). 

Att revisionsplikten avskaffades 2010 i Sverige innebär inte att det har varit något

revolutionerande som hänt i Sverige utan många EU-länder hade redan slopat revisionsplikten

för små bolag flera år tidigare. Storbritannien avskaffade kravet på små företag redan år 1994

sedan gjorde Finland samt Danmark detsamma och under 2013 var Malta det enda landet som

hade kvar revisionsplikten för små företag. (Öhman, 2013). Sverige har ett av de lägsta

gränsvärdena för revisionsplikten i EU (Neji, 2017). Anledningen till att länder väljer att

avskaffa revisionsplikten är för att minska de små företagens administrativa och ekonomiska

kostnader. Revisionsplikten ansågs inte vara mer värd än kostnaderna som uppstod för de allra

14

minsta företagen. Avskaffandet skulle i sin tur även leda till att fler små företag skulle

tillkomma och att ekonomin skulle förbättras i EU. (Thorell & Norberg, 2005). Enligt en rapport av Ekobrottsmyndigheten (2016) har antalet bokföringsbrott ökat med cirka

3 500 fall, under en femårsperiod, efter avskaffandet av revisionsplikten. Samtidigt har antalet

företag ökat med cirka 178 000 under samma period. Detta innebär att det är svårt att svara på

huruvida revisionsplikten påverkar den ekonomiska brottsligheten. (Ekobrottsmyndigheten,

2016). I samma rapport (2016) framgår även en djupgående analys gällande hur avskaffandet av

revisionsplikten påverkade den ekonomiska brottsligheten och främst bokföringsbrott eftersom

det är det vanligaste ekobrottet. Procentuellt sett visar studien att företag som begår oaktsamma

bokföringsbrott har minskat. Denna jämförelse sker mellan företag som registrerats före kontra

efter första november år 2010, det vill säga när revisionsplikten avskaffades.

(Ekobrottsmyndigheten, 2016).

Antalet företag som registreras endast i syfte av att bedriva ekonomisk brottslighet har däremot

ökat avsevärt. I studien framgår även att cirka 8 av 10 bolag väljer att inte använda sig av

en revisor jämfört med cirka 3 av 10 före avskaffandet. (Ekobrottsmyndigheten, 2016). Enligt

Ekobrottsmyndighetens rapport (2016) presenterades slutsatsen att mer än hälften av alla

anmälda bokföringsbrott tillhör gruppen oaktsamma brott. Med oaktsamma brott menas de brott

som begås av företag som inte används som föremål för att bedriva planerad ekonomisk

brottslighet. 

2.6.2 Hjälpmedel - Bokföring & Redovisning på egen hand Enligt Quattrone (2016) har arbetet med bokföring och redovisning kunnat effektiviseras samt

förenklats i takt med den ökade digitaliseringen under senare år. Enligt Verksamt,

”myndigheternas gemensamma webbplats för företagsinformation och företagstjänster”

(Verksamt, 2020, st. 1–2), finns det en rad olika digitala bokföringsprogram som kan användas

för att kunna sköta bokföringen på egen hand. Att använda sig av dessa digitala program kan

vara fördelaktigt. De flesta programvaruleverentörerna som finns på marknaden i

dagsläget erbjuder bokföringsprogram. Dessa program har kapaciteten att förutom bokföring

även hantera fakturering, synkronisering med banker samt lämna in årsredovisningen

elektroniskt. (Verksamt, 2019). I dagsläget börjar dessa program allt mer förlita sig på artificiell

intelligens och detta innebär att programmen kan lära sig samt tolka bokföringsmönster för ett

15

specifikt företag. Detta innebär även att programmen kan identifiera olika affärshändelser och

bokföra dessa automatiskt. Förutsättningen för detta är att användaren använder systemet

frekvent för att användaren skall kunna tidseffektivisera. Användarna måste dock fortfarande

godkänna samt granska förslagen som dessa program med artificiell intelligens tar fram. Detta

på grund av att utvecklingen fortfarande är i ett tidigt skede. (Vismaspcs, 2019a). 

  

Innan ett genomförande av ett köp av dessa bokföringsprogram finns vanligtvis möjligheten till

att använda en gratis testperiod (Vismaspcs, 2019b). Beroende på vilken leverantör och vilket

bokföringsprogram som används så finns det inte alltid gratis hjälp som användarna kan nyttja.

Det är vanligt förekommande att de enklare programmen, som är gratis, försöker guida

användarna med förslag och processen blir allt mer automatiserad. Detta innebär att användarna

måste vara noggranna med vad som godkänns då företagaren är ytterst ansvarig för bokföringen

om eventuella problem med Skatteverket skulle uppstå. (Vismaspcs, 2019a). 

  

Visma eEkonomi är ett exempel på en grupp av bokföringsprogram som kan användas för eget

bruk och kan med sin artificiella intelligens till viss del automatisera bokföringsprocessen.

Dessa program är användarvänliga och kan användas av olika former av företag, alltifrån

aktiebolag till enskilda firmor. (Vismaspcs, 2019a & 2019b). Exempelvis kan Visma eEkonomi

Smart koppla användarnas bankhändelser till programmet och bokföringstransaktionerna kan

då genomföras automatiskt. Programmet kostar 179 kronor per månad. (Vismaspcs, u.å.).

  

Fortnox, en av de stora och länge ledande programvaruleverentörerna på marknaden (Fortnox,

u.å.), rekommenderar den digitala årsredovisningstjänsten Årsredovisning Online för företagare

som vill sköta sin årsredovisning på egen hand (Fortnox, 2020). Årsredovisning Online erbjuder

en tjänst som sammanställer årsredovisningen och inkomstdeklarationen 2 automatiskt till en

kostnad av 1 380 kronor per årsredovisning. Företagarna behöver endast ladda upp en fil med

all bokföring, alternativt fylla i bokföringen för hand i systemet, och ange uppgifter som

exempelvis datum för räkenskapsåret. Resterande delar av årsredovisningsprocessen är enkla,

användarna behöver endast följa tjänstens utförliga guide och steg för steg godkänna varje del

av årsredovisningen. Exempelvis beräknar systemet resultaträkningen samt balansräkningen

automatiskt baserat på bokföringen som lästs in i systemet. Det finns även hjälptexter samt att

uppgifter från bokföringen kan korrigeras. Noter skrivs automatiskt baserat på tjänstens

bedömning av resultat- och balansräkningen. Avslutningsvis används mobilt bank-id för att

signera årsredovisning och med ett knapptryck kan denna skickas iväg till Bolagsverket

16

elektroniskt. Tjänsten är inkörd med K2-regelverket och kontrollerar efter varje steg att

uppgifterna som anges är korrekt samt överensstämmer med K2-regelverket. Det uppstår inga

beräkningsfel då systemet beräknar uppgifterna som anges, tjänsten sparar även uppgifterna i

en molnbaserad tjänst för att underlätta det nästkommande årsredovisningsarbetet. Genom hela

processen finns hjälp tillgänglig på telefon och mejl. (Årsredovisning Online, u.å.). 

   

Vidare har exempelvis Visma en väldigt utförlig och detaljerad förklaring på sin hemsida

gällande hur en egenföretagare steg för steg skall gå tillväga med sin redovisning (Vismaspcs,

2019c). Även Fortnox erbjuder en innehållsrik genomgång som steg för steg förklarar

redovisningsprocessen från början till slut (Fortnox, 2020). Det finns även kompletterande

information från den offentliga sektorn då Bolagsverket erbjuder exempelvis en grundläggande

sammanfattning på sin hemsida gällande årsredovisningen. Detta omfattar praktiska frågor,

exempelvis gällande vem som skall underteckna årsredovisningen eller vad som räknas som ett

mindre eller större företag. (Bolagsverket, 2019). Även vilket datum som årsredovisningen

senast skall skickas in för aktiebolag står angivet på Bolagsverkets hemsida (Bolagsverket,

u.å.).

  

SRF konsulterna, som inom redovisning och lön är den ledande branschorganisationen i

Sverige, erbjuder en mängd olika redovisningskurser. Detta omfattar kurser på grundnivå

kombinerat med fördjupnings- och specialistkurser. (SRF, u.å.a) Kurserna pågår endast under

ett fåtal dagar och kostar olika mycket beroende på kurs (SRF, u.å.b). Ett exempel är kursen

Bokföringskurs grund som innehåller en grundlig genomgång med syftet att kunna hantera den

löpande bokföringen i ett företag efter kursens slut (SRF, u.å.c). De fördjupade kurserna handlar

exempelvis mer specifikt om löpande bokföring, där fokus är att bokföra transaktioner samt att

lära sig upprätta månadsbokslut. Andra kurser är inriktade mot upprättande av bokslut, vilket

både finns som grundkurser och fördjupade kurser för de olika k-regelverken. (SRF, u.å.b). 

  

På sin hemsida erbjuder Bokföringsnämnden (BFN) olika vägledningar kostnadsfritt. Dessa

vägledningar innehåller ”lagtext, BFN:s allmänna råd, kommentarer till lagtext och allmänna

råd samt exempel.” (BFN, 2019a, st. 2). Det finns exempelvis olika vägledningsdokument

gällande årsbokslut samt årsredovisning för K2 och K3 (BFN, 2019a). Utöver detta finns det

13 stycken korta filmer där Bokföringsnämnden informerar nya företagare gällande bland annat

löpande bokföring och årsredovisning (BFN, 2019b). BFN har även en bok med tips och råd

med syftet att hjälpa nya företagare (BFN, 2019c).

17

Almi, ett statligt ägt aktiebolag (Almi, u.å.a), erbjuder olika typer av rådgivning för företag

(Almi, u.å.b). Olika seminarier inom bokföring finns för företagare att tillgå, där grunderna

inom bokföring presenteras (Almi, u.å.c.). Seminarier med ytterligare fördjupning erbjuds där

deltagarna även kan lära sig bokföring av olika affärshändelser samt information gällande

skatter (Almi, u.å.d.). Utöver detta erbjuds kurser inom bokföring och juridik (Almi, 2017).

Nyföretagarcentrum erbjuder gratis rådgivning samt hjälp i olika former för företagare.

Verksamheten finansieras av bland annat myndigheter och näringslivet. (Nyföretagarcentrum,

2019a & 2019b). Kostnadsbelagda kurser inom bland annat ekonomi och bokföring ingår i

utbudet. Dessa kurser inkluderar bilder, ljud- och filmklipp, exempel och övningar. Kurserna

finns tillgängliga när som helst online och är framtagna av experter. (Nyföretagarcentrum,

2019c).

2.7 Skatteverket Skatteverkets uppgift är att sköta borgenärsarbete, folkbokföring, skatter samt bouppteckning.

Det är en myndighet som lyder regeringen och dess huvuduppgifter. Sedan år 1998 har

Skatteverket haft i uppgift att utreda samt att förebygga ekonomisk brottslighet inom

skatteområdet. Skatteverkets enskilda enhet, skattebrottsenheten utför uppdraget. Den

fristående myndigheten, Skatteverket, kontrollerar deklarationer samt utför egna revisioner hos

verksamheter genom oannonserade besök hos företag. Revision är en viktig del av

verksamheterna och genom revision upptäcks bokföringsbrott. (Skatteverket, u.d).

2.8 Ekobrottsmyndigheten Specialistmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, är en myndighet inom åklagarväsendet.

Myndighetens huvuduppgift är att bekämpa ekonomisk brottslighet i Sverige och har även

ansvar för andra myndigheters arbete inom området. Myndigheten menar att de även är ett

kunskapscentrum gällande den ekonomiska brottslighet som begås, där Ekobrottsmyndigheten

delar med sig av kunskap. Inom denna myndighet arbetar åklagare, ekorevisorer, poliser samt

annan kunnig personal inom ekonomisk brottslighet. Myndigheten bildades år 1998 och har

bekämpat ekobrott sedan dess. (Ekobrottsmyndigheten, u.d).

18

2.9 Analysmodell Studiens analys baserades på en kombination av referensramen samt empirin, som inhämtades

via de semistrukturerade intervjuerna. I analysen jämfördes dels respondenternas svar med

varandra men dessa jämfördes även med referensramen. Likheter och skillnader förklarades

samt resonerades kring. Detta resulterade i sin tur i väl underbyggda resonemang i

analysavsnittet och lade grunden till en rimlig efterföljande diskussion. Allt detta resulterade i

att välgrundade slutsatser presenterades och att forskningsfrågorna kunde besvaras.

Enligt Axelsson (2008) samt Polit och Beck (2004) kan det finnas en viss struktur i analysen

som kan vara kopplad till strukturen i resten av arbetet och exempel på detta är att analysen har

en struktur baserad på olika rubriker och delavsnitt. Analysen i denna studie efterliknade

rubrikerna i empiriavsnittet och med hjälp av operationaliseringen kunde relevant empiriska

data kopplas med relevant teori. I de efterföljande diskussions- och slutsatsavsnitten är studiens

forskningsfrågor listade med syfte att kunna presentera egna resonemang kring analysen på ett

sätt som konkret kan kopplas samman med respektive forskningsfråga. Modellen nedan visar studiens analysmodell. Informationen i referensramen samt i

empiriavsnittet utgör underlag för analysen. För att kunna analysera denna information

operationaliseras begrepp från både referensramen samt de nyckelord som använts för att tolka

respondenternas svar i de semistrukturerade i intervjuerna. Nyckelorden har kopplats samman

med relevant avsnitt i referensramen. Analysen och den efterföljande diskussionen skall sedan

resultera i att slutsatser skall kunna dras och studiens forskningsfrågor besvaras.

19

Figur 5 - Analysmodell

Källa: Egen bearbetad figur

REFERENSRAM

OPERATIONALISERING

ANALYS & DISKUSSION

Bokföringsbrott - Kunskap, Okunskap, Företagsstorlek, Kompetens, Oaktsamhet, Brottsprocess, Revisorns skyldighet, Konsekvenser, Slarv, Bokföring, Tid Bokföringslagen - Kännedom av lagen, Företagsstorlek, Kompetens, Okunskap, Förståelse, Oaktsamhet, Hjälpmedel, Brottsprocess, Information God redovisningssed - Erfarenheter Intressentteorin - Kommunikation, Tillit, Samarbete, Förväntningar, Reglering, Rykte, Tid K-Regelverket - Reglering, Regelverk, Hjälpmedel, Mindre företag, Information, Bokföring Legitimitetsteorin - Kommunikation, Tillit, Förväntningar, Legitimitet, Reglering, Osann bokföring, Okontrollerad bokföring, Ingen bokföring, Rykte Revisorns roll - Kommunikation, Tillit, Kunskap, Tid, Hjälpmedel, Skyldighet, Ansvarstagande, Konsekvenser, Mindre företag, Bokföring

BEGREPP

EMPIRI

20

3. Metod

I nedanstående kapitel presenteras vilken forskningsmetod som har valts, studiens ansats samt

forskningsdesignen. Vidare beskrivs hur datainsamlingen, urvalet, operationaliseringen samt

utförandet av intervjuerna har gått till. Utöver detta presenteras även resonemang kring

studiens validitet samt reliabilitet. Metodkapitlet avslutas med en analysmodell.

3.1 Metodval Denna studie har utförts utifrån den kvalitativa forskningsmetoden. Valet av den kvalitativa

metoden baseras på att målet med studien är att åstadkomma en mer djupgående förståelse

gällande hur och varför bokföringsbrott förekommer bland fåmansföretag. Utöver detta

undersöks även vilka hjälpmedel som finns för att fåmansföretagare skall kunna sköta sin

bokföring på egen hand, utan att begå bokföringsbrott. Enligt Bryman och Bell (2017) är den

kvalitativa metoden generellt fokuserad på ord samt respondenternas uppfattning snarare än

siffror och forskarnas uppfattning. Den kvalitativa metoden anses mer lämpad för studier där

den inhämtade informationen är öppen för tolkning och som behöver analyseras djupare

(Bryman & Bell, 2017).

3.1.1 Forskningsansats

Det finns två primära forskningsansatser som en studie kan utgå från, deduktiv och induktiv.

En deduktiv ansats innebär att en studie med hjälp av teorier skall testa olika hypoteser. Den

induktiva ansatsen innebär att försöka skapa teorier med utgångspunkt i den empiriska datan,

vilket innebär att först observera hur det ser ut i verkligheten. (Bryman & Bell, 2017). Enligt

Alvesson och Sköldberg (2017) finns det utöver dessa två primära ansatser en tredje ansats, den

abduktiva ansatsen. Denna ansats anses vara en kombination av både den deduktiva- och

induktiva ansatsen. Fördelen med detta är att forskarnas förståelse samt uppfattning av

fenomenet som studeras vidgas. En kombination av empiri och teori ger en bra grund till att

analysera samt diskutera ett fenomen. Detta kan i sin tur leda fram till väl underbyggda

slutsatser som kan besvara forskningsfrågorna. (Alvesson & Sköldberg, 2017). Syftet och

forskningsfrågorna i studien är av öppen samt kvalitativ karaktär där det i huvudsak handlar om

att undersöka hur samt varför bokföringsbrott framkommer bland fåmansföretag. I förhållande

till detta användes den abduktiva ansatsen. Detta på grund av, som ovan nämnts, att den

21

abduktiva ansatsen utvidgar förståelsen och uppfattningen rörande fenomenet som studeras

(Alvesson & Sköldberg, 2017). En kombination av teoretiska och empiriska data användes av

denna anledning för att kunna undersöka problemet mer i detalj och mer djupgående. Detta för

att kunna vara påläst innan de semistrukturerade intervjuerna och som ett resultat kunna ställa

mer djupgående följdfrågor till respondenterna.

3.1.2 Forskningsdesign En studie vars primära syfte är att kartlägga eller studera en viss aspekt av ett fenomen i

samhället kallas för en tvärsnittsstudie. Vanligtvis genomförs en tvärsnittsstudie av

samhällsvetenskaplig karaktär med hjälp av frågor till urvalet av respondenter. Detta kan vara

i form av intervjuer eller enkäter. Inhämtningen av data kan variera. Exempelvis kan detta

omfatta direkta och fysiska möten, kontakt via telefon eller andra digitala verktyg. (Denscombe,

2018). Enligt Bryman och Bell (2017) kan en tvärsnittsstudie vara av både kvantitativ och

kvalitativ karaktär. Ett typiskt exempel på en kvalitativ tvärsnittsstudie är när forskare intervjuar

flera olika respondenter genom att utföra semistrukturerade- eller ostrukturerade intervjuer

(Bryman och Bell, 2017).

Enligt Denscombe (2018) är ett av syftena med en tvärsnittsstudie att den skall vara extensiv

och kunna bidra med en helhetsbild avseende det fenomen som studeras. Som ovan nämnts är

denna studie av kvalitativ karaktär och i förhållande till forskningsfrågorna samt syftet

beslutades det att en tvärsnittsstudie skulle genomföras. I denna studie är det fåmansföretag och

varför bokföringsbrott förekommer bland dessa som är i fokus. Respondenter från olika företag

och myndigheter intervjuas för att införskaffa ett brett perspektiv från olika parter. I synnerhet

de parter som är inblandade i processen gällande bokföringsbrott kopplat till fåmansföretag.

Vidare menar Denscombe (2018) att en tvärsnittsstudie även kan rikta sig mer på detaljer för

att djupstudera ett visst fenomen. Detta genom att använda sig av ett mindre antal respondenter

(Denscombe, 2018). Mer detaljerad information gällande urvalet återfinns i delavsnitt 3.3.

Genom att använda en tvärsnittsstudie i denna studie är målsättningen att bidra med en

detaljerad helhetsbild angående varför bokföringsbrott förekommer bland fåmansföretag.

Utöver detta, huruvida det finns tillräckliga hjälpmedel för fåmansföretagare att kunna utföra

sin redovisning på egen hand utan att begå bokföringsbrott.

22

3.2 Datainsamling - Primär- & Sekundärdata Det finns i huvudsak två olika kategorier av data, primärdata och sekundärdata. Typiska

kännetecken för primärdata är att information som inhämtas är specifikt kopplad till den

enskilda studien som genomförs. Denna information inhämtas med hjälp av till exempel enkäter

och intervjuer. Sekundärdata kännetecknas av mer lättillgänglig information som finns

tillgänglig sedan tidigare och inhämtas från bland annat böcker, tidningsartiklar,

internetkällor samt rapporter och utredningar från myndigheter. (Bryman & Bell, 2017).  Fördelarna med att använda primärdata i studier likt denna är relevansen som den insamlade

information har och att det finns en direkt koppling till den specifika studien som genomförs.

Utöver detta är informationen färsk och aktuell för det fenomen som skall studeras.

Nackdelarna med primärdata är att aspekter som exempelvis tid, sekretess och kostnad är

möjliga hinder för datainsamlingen. (Bryman & Bell, 2017). Det finns även fördelar och nackdelar med sekundärdata, i kontrast med primärdata är tids- och

kostnadsaspekten av sekundärdata effektiv. Internet och databaser är lättillgängligt vilket

innebär att information om ett visst ämne eller ett visst fenomen snabbt går att hitta.

Nackdelarna är kopplade till att inhämtad information kan vara svår att garantera utifrån

aspekter som trovärdighet och kvalitet, i jämförelse med primärdata. (Bryman & Bell, 2017). I

denna studie inhämtades primärdata genom semistrukturerade intervjuer med representanter

från ett mindre taxiföretag, en revisionsbyrå, Ekobrottsmyndigheten samt Skatteverket. Mer om

hur dessa respondenter har valts ut hittas i delavsnitt 3.3. Sekundärdata användes som ett komplement till primärdatan och inhämtades från böcker samt

internetkällor. Exempel på sekundärdata i denna studie är statistik från myndigheter eller

information gällande olika bokföringsprogram. Böckerna som användes i studien fanns

tillgängliga hittades, förutom i databaserna: Primo, Google Scholar och ABI/Inform global,

även i Eskilstuna stadsbibliotek och i Mälardalens Högskolas bibliotek. Internetkällorna

hittades med hjälp av sökmotorn Google. Några exempel på hemsidor som använts är

Brottsförebyggande rådet, Revisorsinspektionen, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Datainsamlingen i denna studie omfattar även vetenskapliga artiklar. Dessa vetenskapliga

artiklar är varken primär- eller sekundärdata utan skall betraktas som teoretiska källor

(Mälardalens Högskola, 2020). De vetenskapliga artiklarna som har använts i studien är peer

23

reviewed. Detta innebär att artiklar granskas av oberoende forskare med expertis inom det

relevanta området och resulterar i att artiklarna betraktas som vetenskapliga (Karolinska

institutet, 2015). Databaserna Primo, Google Scholar och ABI/Inform Global användes för att

hitta dessa vetenskapliga artiklar. Några exempel på sökord som användes i studien, bland annat

för att hitta de vetenskapliga artiklarna, var: accounting, accounting fraud, auditing,

stakeholder theory och legitimacy theory. I respektive databas användes även filter för att

endast artiklar som är “peer reviewed” skulle finnas med i sökresultaten.  

3.3 Urval Ett urval genomförs utifrån grundtanken att kunna dra väl underbyggda slutsatser utan att

behöva inhämta information från en hel population. Istället kan ett urval av några respondenter

göras baserat på vad studien omfattar. Detta spar resurser i form av tid och pengar. (Denscombe,

2018). Denna studie grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod. Enligt Bryman och Bell

(2017) är det huvudsakliga syftet med den kvalitativa metoden att bidra med fördjupad

förståelse kring ett fenomen. På grund av tidsaspekten är det i studier av denna karaktär

förekommande att endast ett fåtal respondenter intervjuas. (Bryman & Bell, 2017). Totalt fem

respondenter ingick i urvalet för denna studie. Yrkesrollerna och arbetsplatserna beskrivs i

nedanstående figur:  

Namn/Respondent Yrkesroll Företag/ Myndighet

Stefan Lundberg Chefsåklagare Ekobrottsmyndigheten

Henrik Lundin Strategisk Ekorevisor Ekobrottsmyndigheten

Respondent 3 Sektionschef Skatteverket

Ghassan Suleiman Auktoriserad revisor & VD Comred AB

Respondent 5 Delägare Taxi Stockholm AB

Figur 3 - Respondentöversikt

Källa: Egen bearbetad figur

Tanken med urvalet var att skapa en bred överblick genom att intervjua personer i olika delar

av kedjan rörande bokföringsbrott. Det mindre taxiföretaget anses representera de

fåmansföretagen och det ges insyn i deras processer i förhållande till bokföringsbrott. Valet av

detta företag återfinns i mer detalj längre ner i detta avsnitt. Revisionsprofessionen ger sin syn

24

på bokföringsbrott och varför de förekommer bland fåmansföretag, baserat på tidigare

erfarenheter inom branschen. Den auktoriserade revisorn kommer också kunna komplettera

fåmansföretagets svar gällande fåmansföretags processer i förhållande till bokföringsbrott för

att svaren skall bli mer representativa. Dessa två respondenter kan bidra med kunskap om

upphovet till eventuella bokföringsbrott. Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten bidrar med

en helhetsbild av processen, om eventuella motiv samt anledningar och konsekvenser av

bokföringsbrott förekommande bland fåmansföretag.

Två av respondenterna hade anonymitet som krav för att delta i studien. Dessa respondenter är

Respondent 3 respektive Respondent 5. Anledningen till varför arbetsplatserna samt

yrkesrollerna uttrycks för dessa respondenter är på grund av att de arbetar för stora

organisationer och det finns många sektionschefer i Respondent 3:s fall samt många delägare i

Respondent 5:s fall. Innan de respektive semistrukturerade intervjuerna, se avsnitt 3.5.1,

säkerställdes det att arbetsplats och yrkesroll fick beskrivas i studien. Resterande respondenter

insisterade att deras namn skulle framgå i studien. I avsnitt 3.2 nämndes att det är tidskrävande att genomföra kvalitativa intervjuer, i synnerhet

transkriberingen, enligt Bryman och Bell (2017). Med anledning av detta ansågs ett

respondentantal av fem stycken vara realistiskt i förhållande tiden som fanns disponibel för

detta examensarbete. Urvalet i denna studie genomfördes, med bakgrund av detta, som ett

ändamålsenligt urval med inslag av bekvämlighetsurval. Enligt Denscombe (2018) kallas ett

urval där respondenterna väljs ut av forskarna för ett ändamålsenligt urval. Detta urval

kännetecknas av att informationsinhämtningen baseras på relevans och kunskap i förhållande

till studiens omfattning och kunskap i förhållande till studiens omfattning (Denscombe, 2018).

Ett ändamålsenligt urval utfördes utifrån grundtanken att respondenterna på ett brett sätt skulle

kunna bidra till empirin genom att besvara intervjufrågorna. Tanken med urvalet var att skapa

en bred överblick i olika delar av kedjan rörande bokföringsbrott. För att kunna genomföra detta

ansågs ett ändamålsenligt urval vara ett bra alternativ. Ett bekvämlighetsurval innebär att potentiella respondenter finns i forskarnas omgivning eller

bekantskapskrets på ett eller annat sätt. (Denscombe, 2018). I denna studie fanns det två

respondenter i forskarnas omgivning. Bryman och Bell (2017) belyser aspekter såsom tid och

pengar som anledningar till att ett bekvämlighetsurval väljs. Anledningen till detta urval i denna

25

studie var att denna studie endast kunde genomföras under en begränsad tid och att det tidigt i

processen var viktigt att lyckas boka intervjuer med respondenterna.  En nackdel med urval av denna karaktär kan i vissa fall vara att det kan finnas en mer

kvalificerad respondent än den valda respondenten som finns i bekantskapskretsen

(Denscombe, 2018). Två respondenter i denna studie var konsulterade utifrån vad som kan

kännetecknas som ett bekvämlighetsurval. En respondent som valts utifrån ett

bekvämlighetsurval är Ghassan Suleiman. Han har många års erfarenhet som auktoriserad

revisor och är VD på en revisionsbyrå. Även respondent 5, som är delägare i ett taxiföretag, var

en del av bekantskapskretsen och betraktas ingå i bekvämlighetsurvalet. På ett konstruktivt sätt

kan dessa två respondenters svar på intervjufrågorna bidra till att studiens forskningsfrågor

besvaras. I kombination med att studien inte är vinklad eller har en agenda, görs bedömningen

att bekvämlighetsurvalet inte kommer att påverka studiens resultat och slutsats.

3.4 Operationalisering Enligt Bryman och Bell (2017) är operationalisering en process med syfte att omvandla

inhämtad data så att denna blir mätbar och kan tolkas. Detta innebär att omvandla svaren på

intervjufrågor till lämplig data som kan skrivas i empirin (Bryman & Bell, 2017). I denna studie

framtogs intervjufrågorna med utgångspunkt i studiens forskningsfrågor samt syfte. Utöver

detta är intervjufrågorna även framtagna med hänsyn till det mest relevanta i studien med

hänsyn till studiens referensram. Anledningen till detta var att det primära syftet med

intervjufrågorna var att kunna inhämta en bred mängd data ur olika perspektiv för att kunna se

likheter och skillnader mellan teorier och verkligheten.

Lynham (2002) menar att operationaliseringens roll är att sammanlänka teori och verklighet.

Enligt Eliasson (2013) är valet av öppna intervjufrågor ett alternativ som har både fördelar och

nackdelar. Fördelen är att en större mängd information kan inhämtas men nackdelen blir att

tolka samt bearbeta det insamlade materialet. Vid utförande av en kvalitativ studie är det vanligt

förekommande med öppna frågor på grund av att det ger svaren mer djup. (Eliasson, 2013).

Jacobsen (2002) redogör att det huvudsakliga syftet måste tas hänsyn till vid framtagande av

intervjufrågor. Gällande intervjufrågor anser även Bryman och Bell (2017) att dessa skall

framställas på ett sätt som är relevant i förhållande till det studien ämnar åt att beskriva. Svaren

på intervjufrågorna fick tolkas med hjälp av nyckelord och koppling till respektive delavsnitt i

referensramen. För att kunna genomföra detta användes ett antal begrepp som återfinns i bilaga

26

2. Dessa begrepp samt rubrikerna i referensramen kopplades samman med varje enskild

intervjufråga för att respondenternas svar så att svaren enklare kunde behandlas. Detta så att de

mest relevanta svaren kunde beskrivas i empiriavsnittet vilket i sin tur utgör en del av underlaget

för studiens analys. Operationaliseringsprocessen i denna studie omfattade även att anpassa

intervjufrågorna till ett enklare språk i förhållande till respondenterna.

3.5 Intervjuer I denna studie har intervjuer utgjort primärdata. Som tidigare nämnts är intervjuer ett

tillförlitligt sätt att införskaffa relevant data kopplat till ett specifikt ämne. I huvudsak finns det

tre olika metoder för hur en intervju skall genomföras. En av dessa tre metoder är strukturerade

intervjuer och dessa passar bäst ihop med den kvantitativa forskningsmetoden. Detta på grund

av att frågorna inte är öppna och inga följdfrågor ställs. Det primära målet med intervjun är då

att få direkta svar som inte skall behöva analyseras eller tolkas. (Bryman & Bell, 2017).

Ostrukturerade intervjuer är den raka motsatsen till strukturerade intervjuer och forskarna

använder sig inte av någon intervjuguide utan i normalfallet endast stödanteckningar gällande

olika ämnen. Intervjuer av denna karaktär präglas av följdfrågor samt att respondenten tillåts

vara fri i sitt sätt att svara på frågorna i form av långa och extremt detaljerade svar. (Bryman &

Bell, 2017).

3.5.1 Semistrukturerade intervjuer Semistrukturerade intervjuer är den tredje intervjumetoden och är den metoden som

applicerades i denna studie. Denna metod är en kombination av de strukturerade- och

ostrukturerade intervjumetoderna. I normalfallet utgår forskarna från en intervjuguide med på

förhand förberedda och uppskrivna frågor till respondenterna. Detta för att någorlunda kunna

styra intervjuns riktning. I övrigt är intervjuer av denna typ präglade av frihet där både forskarna

och respondenterna är fria att ställa följdfrågor respektive detaljerat besvara frågorna. (Bryman

& Bell, 2017). Anledningen till varför den semistrukturerade intervjumetoden valdes var på

grund av att målet med intervjuerna var att införskaffa en djupare förståelse gällande

bokföringsbrott kopplat till fåmansföretag. För att kunna förstå hur och varför en viss aspekt

rörande bokföringsbrott är på ett visst sätt krävs det detaljerade svar. Detta kräver i sin tur

följdfrågor för att respondenterna skall kunna bidra med djupgående förklaringar.

27

3.5.2 Utförande av intervjuer Med tanke på den rådande COVID19-situationen togs beslutet att respondenterna skulle

intervjuas via telefon eller andra tekniska hjälpmedel likt Skype och Zoom. Innan intervjuerna

inleddes kontrollerades det huruvida inspelning fick ske eller ej. 

 

Intervjuernas struktur utgick från den på förhand framtagna intervjuguiden, denna efterföljdes

till viss del. Ibland utvecklade respondenterna sina svar och svarade på flera frågor samtidigt,

även de frågor som fanns längre ner i intervjuguiden. Om detta scenario uppstod valdes dessa

frågor att inte ställas till respondenterna. Vid andra tillfällen var respondenterna inte lika öppna

med sina svar och följdfrågor ställdes. 

Namn/Respondent Datum Tid (Min:Sek) Yrkesroll

Stefan Lundberg 17/4 47:59 Chefsåklagare

Henrik Lundin 17/4 47:59 Strategisk Ekorevisor

Respondent 3 21/4 35:49 Sektionschef

Ghassan Suleiman 23/4 30:32 Auktoriserad revisor &

VD

Respondent 5 18/4 40:24 Delägare

Figur 4 - Sammanställning av intervjuer

Källa: Egen bearbetad figur

Utförandet av intervjuerna skiljde sig åt tidsmässigt. Alla intervjuer genomfördes på under 60

minuter men vissa intervjuer tog längre tid att genomföra i jämförelse med andra. Detta på

grund av att vissa respondenter utvecklade sina svar och bidrog med detaljrika beskrivningar.

3.5.3 Bearbetning av intervjudata Enligt Bryman och Bell (2017) är det vanligt förekommande att kvalitativa intervjuer som

utförs spelas in och transkriberas för att underlätta för forskarna. I denna studie spelades

intervjuerna in och transkriberades digitalt i Microsoft Word. Det primära skälet till detta

tillvägagångssätt var för att på ett strukturerat sätt kunna identifiera relevant material. Relevant

material innebar exempelvis information som direkt berörde oaktsamma bokföringsbrott,

28

hjälpmedel och den slopade revisionsplikten. Med hjälp av operationaliseringen kunde relevant

material i förhållande till studiens forskningsfrågor identifieras. Detta låg till grund för vad som

skrevs i empiriavsnittet, vilket är en del av underlaget för analysen. Anledningen till att intervjumaterialet presenteras i löpande text, i empiriavsnittet (Kapitel 4),

var på grund av att intervjuguiden inte alltid kunna följas. Ibland utvecklade respondenterna

sina svar och svarade på flera frågor samtidigt. Vid andra tillfällen var respondenterna inte lika

öppna med sina svar och följdfrågor ställdes. Det finns en rad olika fördelar med att spela in och transkribera intervjuer. Exempel på detta

är att inspelad data kan analyseras på ett mer noggrant sätt och att möjligheten finns att återgå

till intervjumaterialet för att djupare gå igenom svaren. Detta tillvägagångssätt är dock

tidskrävande och det krävs att forskarna har tillgång till teknisk utrustning. På grund av detta är

det viktigt att planera för hur många intervjuer som är realistiskt att genomföra i förhållande till

den tid som finns tillgänglig. (Bryman och Bell, 2017). Med bakgrund av detta intervjuades

därför totalt fem stycken respondenter. Arbetet med den tidskrävande transkriberingen av de

semistrukturerade intervjuerna fördelades på ett jämnt sätt mellan alla parter involverade i

skrivandet av denna studie. Detta för att tidseffektivisera på bästa sätt.

3.6 Trovärdighet - Tillförlitlighet, Pålitlighet, Överförbarhet, Konfirmering I kvalitativa studier är det tämligen vanligt att begreppet trovärdighet används som alternativ

till reliabilitet. Generellt sätt är det svårt att genomföra en kvalitativ studie och att denna skall

uppfylla kraven för reliabilitet, det vill säga att studien skall kunna utföras på samma sätt och

med samma utfall. (Denscombe, 2018). Enligt Bryman och Bell (2017) kan frågan huruvida en

studie är trovärdig eller ej påvisas genom att utgå från fyra olika aspekter av trovärdighet. Dessa

är: tillförlitlighet, pålitlighet, överförbarhet samt konfirmering. Trovärdighet kan användas vid

kvalitativa studier som ett alternativ till validitet (Bryman & Bell, 2017). 

3.6.1 Tillförlitlighet För att en kvalitativ studie skall kunna anses vara tillförlitlig är det viktigt att resultaten av

studien delas med respondenterna som har intervjuats. Detta för att säkerställa att tolkningen

av verkligheten har framställts på ett korrekt sätt. (Bryman & Bell, 2017). Ett exempel på denna

studies tillförlitlighet är den respondentvalidering som har utförts efter respektive intervju.

Detta genom att dela transkriberingen av intervjuerna samt sammanfattningen av intervjun som

29

återfinns i empiriavsnittet. Enligt Bryman och Bell (2017) kan detta stärka tillförlitligheten och

i praktiken innebär detta att respondenterna får möjligheten till att granska samt bekräfta den

information som är angiven i studien baserat på intervjumaterialet. Denscombe (2018) delar

denna uppfattning och beskriver att forskarnas interpretation gällande huruvida intervjudatan

är korrekt kan säkerställas genom att fråga respondenterna att granska informationen.

3.6.2 Pålitlighet Pålitlighet i en kvalitativ studie omfattar en detaljerad och transparent beskrivning av

forskningsprocessen med syfte att förstärka studiens trovärdighet. Detta kan exempelvis uppnås

genom att beskriva hur urvalet av respondenterna har gått till och hur forskningsfrågorna har

skapats. (Bryman & Bell, 2017). Enligt Denscombe (2018) är det viktigt att detaljerat presentera

metodiken bakom datainsamlingen i studien, för att skapa större tillit. I denna studie har det i

metodavsnittet (kapitel 3) fokuserats på att detaljerat beskriva exempelvis metodval, urval av

respondenter, operationaliseringen, metodik och bearbetning av intervjuer. Detta för att på ett

så transparent sätt som möjligt redogöra för alla steg som utfördes fram till slutförandet av

studien.

3.6.3 Överförbarhet Hur passande samt lämplig en viss studies resultat är för andra sammanhang är det som

kännetecknar en studies överförbarhet. Kvalitativa studier präglas generellt sett av detaljer, att

besvara hur och varför, vilket är subjektivt och resultaten är vanligtvis inte generaliserande.

Konsekvensen av detta är att överförbarheten blir svår och att detaljerat beskriva hur studien

har genomförts blir viktigt. (Bryman & Bell, 2017). I denna studie har, som ovan nämnts i

delavsnitt 3.6.2, utförliga beskrivningar presenterats rakt igenom metodavsnittet (Kapitel 3).

Detta för att liknande studier skall kunna utföras på ett så likartat sätt som möjligt och resultera

i ett så likartat resultat som möjligt.

3.6.4 Konfirmering Bryman och Bell (2017) beskriver även konfirmering som en aspekt av studiers trovärdighet.

Detta omfattar en bedömning av forskarnas objektivitet och neutralitet som sedermera

avspeglas i studien. (Bryman & Bell, 2017). Det har exempelvis i denna studie inte förekommit

inslag av egna åsikter vid datainsamlingen. Analysarbetet och studiens slutsatser har inte

30

präglats av partiska åsikter utan förhållningssättet har genomgående varit att fokusera på

opartiskhet samt objektivitet. 

3.7 Etik Det finns ett antal etiska riktlinjer som Bryman och Bell (2017) presenterar i sin bok

Företagsekonomiska forskningsmetoder. Informationskravet, nyttjandekravet, anonymitets-

och konfidentialitetskravet, samtyckeskravet, falska förespeglingar samt att respondenterna inte

skall drabbas negativt av studien är alla exempel på detta. Dessa exempel är vitala aspekter som

författarna måste tas hänsyn till i en studie, ur etisk synpunkt. (Bryman & Bell, 2017).  Bryman och Bell (2017) beskriver att en förutsättning till att uppfylla informationskravet är att

studiens respondenter informeras samt presenteras med bakgrunden till studiens handling samt

syfte. De utvalda respondenterna i denna studie kontaktades på förhand, via mejl och telefon,

där de blev informerade om syftet samt handlingen. Detta repeterades även kortfattat i inledning

av respektive intervju.  Nyttjandekravet omfattar det faktum att insamlat empirimaterial, genom till exempel intervjuer,

endast får användas i den pågående studien och inte för andra ändamål. (Bryman & Bell, 2017).

Intentionen och avsikten med den insamlade empiriska data i denna studie har aldrig varit att

använda denna data för några andra ändamål.  Konfidentialitets- och anonymitetskravet är kopplat till att respondenternas uppgifter skall

hållas hemliga. Detta omfattar även tystnadsplikt och dessa två aspekter blir viktiga i fall där

respondenterna vill vara anonyma i studien. (Bryman & Bell, 2017). Frågan gällande

anonymitet ställdes till respondenterna i samband med intervjuerna.  Kravet på samtycke innebär att studiens respondenter deltar av fri vilja och har rätten till att

avstå eller avbryta sitt medverkande i studien. (Bryman & Bell, 2017). Studiens respondenter

ställde upp frivilligt efter att de blivit tillfrågade. Respondenterna hade även rätten till att

avbryta eller avstå från att delta i studien.  Kravet på samtycke innebär att studiens respondenter deltar av fri vilja och har rätten till att

avstå eller avbryta sitt medverkande i studien. (Bryman & Bell, 2017). Studiens respondenter

31

ställde upp frivilligt efter att de blivit tillfrågade. Respondenterna hade även rätten till att

avbryta eller avstå från att delta i studien.

Falska förespeglingar är ytterligare en aspekt som forskare bör ta hänsyn till ur ett etiskt

perspektiv. Detta innebär att studien inte får innehålla vilseledande information med syfte luras

eller bidra med en falsk bild. Utöver detta ska studiens respondenter inte drabbas negativt av

sitt deltagande. (Bryman & Bell, 2017). Respondenterna möjligheten till att främst granska

transkriberingen samt sammanfattningen som fanns med i empiriavsnittet, baserat på

intervjuerna. Detta för att säkerställa att några falska förespeglingar inte fanns med i studien

samt ge möjligheten till respondenterna att granska sina uttalanden. Syftet med detta var att

organisationen som respondenten representerar eller respondenten själv inte tar skada av

eventuell missvisande information. Respondenterna fick även ta del av studien i sin helhet.

32

4. Empiri

I detta kapitel kommer en sammanfattning av de semistrukturerade intervjuerna att

presenteras. Varje respondent presenteras i ett eget delavsnitt och detta utgör strukturen av

empiriavsnittet.

4.1 Respondent 1 - Chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten, Stefan Lundberg 4.1.1 Bakgrund Första respondenten heter Stefan Lundberg och är chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten.

Lundberg arbetar på kommunikationsenheten som är uppdelad i två delar. Den ena delen är

brottsförebyggande och den andra delen är en ren kommunikationsdel. Vidare berättar

Lundberg att hans arbete är uppdelat i tre delar. Den första tredjedelen är att Lundberg föreläser

mycket inom det brottsförebyggande frågor och anlitas ofta som expert i media. Den andra

tredjedelen är att sitta i samverkansmöten gällande brottsförebyggande frågor med andra

myndigheter. Den sista tredjedelen är att Lundberg befinner sig på sin arbetsplats.

Fortsättningsvis berättar Lundberg att kollegan Henrik Lundin, som är nästkommande

respondent, kompletterar Lundberg i sitt arbete och vise versa exempelvis vid

intervjusituationer eller liknande arbete. Lundberg fortsätter berätta att han har fokus på

juridiken och Lundins fokus är på ekonomin.

4.1.2 Bokföringsbrott Lundberg berättar att bokföringsbrott delas in i olika kategorier, oaktsamhet och de brott som

uppstår med uppsåt. Vid en observation av de bokföringsbrotten som sker på grund av

oaktsamhet brukar det handla om exempelvis okunskap gällande regelverk eller så har

företagaren problem med likviditeten. Vid konkurs brukar det uppmärksammas att det

exempelvis saknas bokföring. Lundberg menar att dessa faktorer är de vanligaste som resulterar

i bokföringsbrott.

 

Lundberg anser att storleken på företag spelar roll och enligt statistik för brottsanmälningar är

aktiebolag kraftigt överrepresenterade. Det handlar om cirka 80 procent av alla inkomna

brottsanmälningar. Lundberg menar att det kan vara farligt att endast förlita sig på statistiken.

33

Detta på grund av att det inte är alla bokföringsbrott som anmäls. Lundberg förtydligar under

intervjuns gång att det med aktiebolag menas fåmansbolag, det vill säga att det oftast är få

anställda i bolaget.

 

På Ekobrottsmyndigheten delas brottsanmälningar in i olika brottskategorier. Mängdbrott är ett

av de mindre allvarliga brotten och inom dessa brott används en del tvångsmedel. Mängdbrott

har en särskild hantering och de representerar 50 procent av inkomna anmälningarna. De

vanligast förekommande bokföringsbrotten idag är inte kopplat till den löpande bokföringen

utan det handlar om årsredovisningen. Antingen har denna inte inkommit eller att den är

försenad. Oaktsamma brott är de mest förekommande brotten och de är även vanligare än

uppsåtsbrott menar Lundberg.

4.1.3 Slopad revisionsplikt

Om en rangordning genomförs på vilka parter det är som anmäler flest bokföringsbrott ser

denna ut på följande sätt menar Lundberg. Konkursförvaltaren är överrepresenterad,

Skatteverket på andra plats, allmänheten på tredje plats, Finansinspektionen och därefter

revisorn. Ur brottssynpunkt har det varit negativt sedan revisionspliktenen slopades.

Anmälningar från revisorer har även minskat markant enligt Lundberg.

 

Avslutningsvis tror inte Lundberg att revisionsplikten återinförs trots att det finns ett förslag på

detta. Ett exempel skulle kunna vara att förvaltningsrevision införs där en granskning sker på

verksamhetens förvaltning och hur de sköter sig gentemot regelverket. Istället för att se över

verksamhetens siffror skulle detta kunna vara lönsamt i längden menar Lundberg. 

4.1.4 Kunskap & Hjälpmedel Lundberg menar att brist på kunskap är den avgörande faktorn som oftast resulterar i

bokföringsbrott bland fåmansföretag. Vidare menar Lundberg att detta framförallt förekommer

hos de som inte anlitar professionell hjälp, oavsett om detta är en revisor eller en

redovisningskonsult. Företagare känner till att det är ett krav att upprätta bokföring men

Lundberg tror att det är okunskap som är problemet när en årsredovisning skall upprättas enligt

k-regelverket.

34

Det är inte alltid enkelt för företagare som inte har en ekonomi- eller juristutbildning att förstå

sig på k-regelverken. Ett exempel kan vara nyanlända som inte känner till k-regelverken eller

förstår sig på det svenska språket. Språkbristen kan resultera i att företagare begår

bokföringsbrott av oaktsamhet menar Lundberg.

Nyanlända som har språkproblem har svårare att hitta informationskällor jämfört med en

etablerad person som kan det svenska språket. Ett exempel som lyfts fram under intervjun är

att en målare har specialiserad kunskap inom målning. Företagaren behöver se över sin

verksamhet och att den har tillräckligt med kunder. Ägaren har inte tillräckligt med tid för att

lära sig regler kring bokföring. Detta kan då resultera i att ägaren väljer ett billigt och “enkelt

bokföringsprogram” som skall hjälpa till. Alla företagare har möjligheten att använda sig av

professionella revisorer eller redovisningskonsulter. Nyföretagarcentrum Skatteverket och

Almi erbjuder även nya företagskunder hjälp med sitt nystartade företag. Det är alltifrån

onlinekurser till fysiska träffar för att få den hjälpen som krävs.  

 

35

4.2 Respondent 2 - Strategisk ekorevisor på rättsenheten, Henrik Lundin 4.2.1 Bakgrund Respondent 2 heter Henrik Lundin och han arbetar som strategisk ekorevisor på rättsenheten.

Lundin har arbetat på Ekobrottsmyndigheten sedan 22 år tillbaka. Lundin arbetar med

redovisning och revisionsfrågor för Ekobrottsmyndighetens räkning samt i gränslandet till

straffrätten. Utöver redovisning och revisionsfrågor arbetar Lundin mycket med utbildning,

brottsförebyggande, besvarar remisser och arbetar inom departement. Lundin menar att

Ekobrottsmyndigheten utreder ekonomisk brottslighet då det finns anmälda brott och en

förundersökning har inletts. Ekobrottsmyndigheten kontrollerar inget gentemot Skatteverket

som utför revisioner. Skatteverket utför ett urval som de därefter kontrollerar och skapar egna

revisioner inom deras kontrollverksamhet. Skatteverket behöver inte ha någon misstanke om

bokföringsbrott för att utföra en revison utan har den befogenheten att utföra slumpmässiga

revisoner. Lundin menar att de inte har befogenhet att utföra en revision eller att se över företags

bokföring om det inte finns en inledande förundersökning.

4.2.2 Bokföringsbrott

Lundin berättar att när det talas om olika typer av brott kan det se varierande ut beroende på

om brottet har begåtts av oaktsamhet eller med uppsåt. Oaktsamma brott kan begås passivt eller

genom så kallade aktiva brott. Väljer företagaren att utföra något felaktigt så kallas denna

handling för aktivt utförande. Om företagaren däremot väljer att undanhålla exempelvis en

handling kallas detta för passivt utförande.

 

Alla konkurser som inträffar i Sverige granskas av en konkursförvaltare för att stämma av

gäldenärens egendom. Av de företag som normalt begår brottslighet är det cirka 25 procent som

normalt granskas till skillnad mot de verksamheter som gör rätt för sig. Lundin fortsätter med

att förklara att Skatteverket har en kontrollverksamhet och då blir det naturligt fler brott

upptäcks. Lundberg nämner att konkursförvaltaren och Skatteverket utför flest

brottsanmälningar. På senare tid har allmänheten anmält olika bolag då dessa inte har upprättat

en årsredovisning i tid. Lundin håller med det Lundberg tidigare berättat gällande att alla

bokföringsbrott delas in i olika brottskategorier.

36

4.2.3 Slopad revisionsplikt Lundin menar att revisorer var den part som primärt anmälde bokföringsbrott innan

revisionsplikten avskaffades. Sedan revisionsplikten slopades har revisorn hamnat på femte

plats. Enligt rapporten skriven av Henrik Lundin på Ekobrottsmyndighetens hemsida står

Skatteverket och konkursförvaltaren för cirka 85 procent av alla inkomna anmälningar

(Ekobrottsmyndigheten, 2016).  

 

Lundin fortsätter med att förklara att han tror att avskaffande av revisionsplikten har varit

negativ ur en brottssynpunkt. Sammanfattningsvis tror inte Lundin att revisionsplikten

återinförs men har dock ett förslag på detta. Lundin menar att det skulle kunna införas en

förvaltningsrevision vilket skulle resultera i att en granskning av verksamhetens arbetssätt

istället för företagets resultat.  

4.2.4 Kunskap & Hjälpmedel Vidare förklarar Lundin begreppet likviditet som Lundberg tidigare nämnt. Lundin förklarar att

en seriös företagare som får problem med likviditeten, oftast får hjälp av exempelvis en

redovisningskonsult. Bokföringshjälp är dock en av dem första sakerna som företag drar in på

vid en krissituation. Detta innebär att företagaren inte kan utföra den bokföringen som i normala

fall hade utförts. Företagarna kan exempelvis prioritera att betala en leverantörsfaktura istället

för att få professionell hjälp med bokföringen. Detta på grund av att företaget möjligtvis har

problem med likviditeten.

 

Lundin berättar att många inte känner till att det är brott att inte upprätta en årsredovisning.

Detta har även resulterat i att de personer som förhörs även är de personer som inte har upprättat

en årsredovisning. Detta på grund av att de inte haft kännedom om denna regel. Lundin menar

att i princip alla företagare som är födda i Sverige, eller som har etablerat sig en tid i Sverige,

känner till att det finns ett krav på att bokföra. Vidare menar han att regelverken kan vara svåra

att förstå även för en person som kan det svenska språket flytande.

37

4.3 Respondent 3 - Sektionschef på Skatteverket 4.3.1 Bakgrund Respondent 3 arbetar som sektionschef på Skatteverket. Hen är en utbildad ekonom och har

arbetat på Skatteverket under många års tid. Respondent 3 har jobbat med många olika saker

under sin tid på Skatteverket. Bland annat har hen utbildat sig till IT-forensiker, arbetat med

teknisk analys av kassaregister samt arbetat inom kontanthandel. I huvudsak har dock

Respondent 3 arbetat med skatteundandragande och i synnerhet med fördjupade kontroller

vilket hen arbetar med även i dagsläget. Hen är verksam inom ett område av Skatteverket,

område 4, som arbetar med allvarligt skatteundandragande. Detta innefattar bland annat

angrepp mot utbetalningssystem och momssystem. Specifikt innebär detta arbete med

systematiskt oredovisad arbetskraft och gränsöverskridande handel och bedrägerier i samband

med det. Kortfattat omfattar arbetet med fördjupade kontroller mestadels arbete med revisioner

och fördjupade skrivbordsutredningar, vilket innebär att ärenden skickas från kontoret. Oftast

inleds dessa revisioner med att oannonserat besöka företagen och eftersöka

räkenskapshandlingar som behövs för revisionerna.  

4.3.2 Bokföringsbrott Enligt Respondent 3 är den vanligaste anledningen till att det förekommer bokföringsbrott att

företagare vill dölja någonting. Detta kan exempelvis handla om att ett företag inte redovisar

delar av sin verksamhet, exempelvis genom att alla inkomster inte redovisas på ett korrekt sätt,

gör felaktiga momsavdrag eller inkluderar osanna fakturor i bokföringen. I Skatteverkets fall

handlar detta oftast om små- och medelstora aktiebolag samt enskilda firmor som anmäls. I

dessa företag är det mer vanligt förekommande att ägaren har enkel åtkomst till likvida medel

och har möjligheten att ta ut pengar från sin verksamhet. Gällande kontanthandel kan det

exempelvis vara att alla intäkter inte redovisas eftersom möjligheten finns “att stoppa lite i

fickan vid sidan om”, enligt Respondent 3. I mer personalintensiva verksamheter, exempelvis

inom bygg- och städbranschen, kan bokföringsbrotten kopplas till billig arbetskraft och att

osanna fakturor inkluderas i bokföringen för att få loss pengar. Detta för att kunna betala svarta

löner men även för att generera ett överskott som ägaren kan tillgodose sig själv med. Inom

gränsöverskridande handel omfattar bokföringsbrotten exempelvis otillräckliga underlag för att

kunna bevisa att varor har exporterats. 

38

Det mest frekvent förekommande i de fall som Skatteverket hanterar är att det finns ett uppsåt

till bokföringsbrotten som utförs, exempelvis att olika företagskonstruktioner och olika företag

används för att utfärda osanna fakturor. Det förekommer även bokföringsbrott på grund av

oaktsamhet eller okunskap gällande vad som pågår. Respondent 3 förklarar att det finns

företagare som exempelvis anlitar ombud som inte utför sitt jobb på ett korrekt sätt och kanske

lurar klienterna till att tro att allting sköts på rätt sätt, utan att företagaren är medveten om vad

som pågår. 

4.3.3 Slopad revisionsplikt Avskaffandet av revisionsplikten har haft en viss effekt på antalet bokföringsbrott men

Respondent 3 påpekar att det inte finns några exakta siffror som bekräftar detta. Hen påpekar

att den slopade revisionsplikten framförallt har påverkat bokföringens kvalité i negativ

bemärkelse, i de mindre företagen. Detta kan bero på att dessa företag inte väljer att anlita en

revisor som exempelvis kontrollerar att allting stämmer i bokföringen. I kontrast till de små-

och medelstora företagen, menar Respondent 3 att de stora bolagen har ekonomiavdelningar

och interna revisorer som ser till att bokföringen är korrekt utförd. Det är de små- och

medelstora bolagen som påverkas mest av revisionsplikten. Bokföringsbrotten i sig har inte

förändrats och fördelningen ser likadan ut efter slopandet av revisionsplikten, enligt

Respondent 3. 

 

Respondent 3 gör även bedömningen att kvalitén på bokföringen hade varit bättre, särskilt i de

små- och medelstora företagen, om den obligatoriska revisionsplikten fortfarande fanns.

Samtidigt utvecklar hen resonemanget och menar att det viktigaste inte är revisionsplikten i sig

utan att de mindre företagen faktiskt får hjälp med bokföringen. Sedan är det inte alls säkert att

det behöver vara en auktoriserad revisor som hjälper till utan det kan även vara en duktig

bokförare eller någon annan som sköter räkenskaperna och hantera alla papper.

 

Vidare anser Respondent 3 att revisionsplikten inte skulle påverka de huvudsakliga problemen

med förekomsten av bokföringsbrotten eller den typen av ekonomisk brottslighet som

Skatteverket utreder. Däremot menar Respondent 3 att de oavsiktliga brotten möjligtvis skulle

minska drastiskt. Respondent 3 fortsätter sitt resonemang med att alla företagare inte gör

avsiktliga fel utan det finns många som gör oavsiktliga fel. Dessa vill verkligen göra rätt för sig

men gör fel av misstag, exempelvis för att företagaren har misstolkat regler eller information.

39

Dessa fel resulterar oftast i ett skattetillägg som företagen måste betala tillbaka och felen skall

i sådana fall möjligtvis inte betraktas som ett brott på grund av att det inte finns något uppsåt,

enligt Respondent 3.   

4.3.4 Kunskap & Hjälpmedel Bristande kunskap kan vara en bidragande faktor till att bokföringsbrott i vissa fall förekommer

bland mindre företag, enligt Respondent 3. I andra fall kan det handla om att många mindre

företagare är duktiga entreprenörer men att dessa varken har koll på sina papper eller har

intresset för bokföringen. I de typer av företag som Skatteverket oftast arbetar med är brotten

till stor del medvetna och det handlar inte om bokföringen är undermålig utan denna ser oftast

skaplig ut vid en första anblick. När handlingar börjar granskas eller pengar följs, för att

exempelvis se till vem eller vilka dessa företagare har betalat sina fakturor, som Skatteverket

kan se att bokföringen inte är korrekt. Vidare menar Respondent 3 att det är många som kanske

inte har den rätta kunskapen som behövs för att utföra en bra bokföring. Det är inte heller säkert

att de mindre företagen tycker att det är värt att anlita ett ombud fast dessa företag möjligtvis

skulle behöva det och i många fall kanske skulle tjäna på att göra det.

 

Gällande hjälpmedel för företag som bestämmer sig för att utföra sin bokföring på egen hand

är bokföringslagen, K3 samt kompletterande rekommendationer svårtolkade för personer som

inte är insatta i bokföring och revision, enligt Respondent 3. Hen menar att en företagare oftast

har en specifik fråga som denna behöver svar på, exempelvis hur en specifik transaktion skall

bokföras. Respondent 3 är av uppfattningen att dessa rekommendationer är övergripande och

skall betraktas som en vägledning. En revisor känner säkerligen till dessa och kan förstå

innebörden av den angivna informationen på grund av en grundläggande förståelse för språket

samt terminologin. Fåmansföretagare eller nybörjare inom bokföring har möjligtvis inte de

relevanta kunskaperna som krävs och då är dessa rekommendationer inte tillräckliga. Detta på

grund av att den angivna informationen oftast inte ger svar på en specifik fråga, menar

Respondent 3.

 

Det finns dock andra hjälpmedel, menar Respondent 3. Skatteverket arrangerar ett antal

företagsträffar varje år och det finns mycket information på internet gällande hur bokföringen

skall utföras. Ett exempel på detta är Skatteverkets hemsida där det finns mycket detaljrik

information, anser Respondent 3. I dagsläget finns det många enkla redovisningsprogram som

40

företagen kan använda sig av, utvecklar Respondent 3. Hen påpekar däremot att framförallt

fåmansföretagare har en viss specialitet, exempelvis att vara snickare eller konsult och att detta

är deras stora intresse. Alla företagare kanske inte har intresset eller den faktiska kunskapen

som krävs för att kunna utföra bokföringen på ett korrekt sätt, utvecklar Respondent 3. 

41

4.4 Respondent 4 - Auktoriserad revisor & VD på Comred AB, Ghassan Suleiman 4.4.1 Bakgrund Respondent 4 heter Ghassan Suleiman och är auktoriserad revisor. Suleiman driver revisions-

och redovisningsbyrån Comred AB i Stockholmsområdet. År 2007 tog Suleiman sin

masterexamen i företagsekonomi och började därefter jobba som revisor. Suleiman beskriver

sin yrkesroll i Comred AB främst som revisor men även som en ledare för sina anställda.

Arbetsuppgifterna består främst av revisionsuppdrag, en del skatterådgivning till fåmansföretag

och mycket handledning till sina medarbetare. En del anställda har inte lika mycket erfarenhet

som Suleiman vilket resulterar i att han behöver ställa upp som en mentor i vissa situationer.  

En bra relation mellan revisorn och klienterna är viktigt för Suleiman. När firman tar sig an nya

kunder gör de alltid en bakgrundskontroll för att ta reda på vilka kunderna är, vilket också är

ett krav enligt penningtvättslagen. Suleiman och hans medarbetare talar om för kunderna att de

alltid behöver vara ärliga mot varandra samt att byrån behöver känna till alla deras

transaktioner. Suleiman påpekar att hans redovisnings- och revisionsbyrå undviker företag som

hanterar kontanter. Detta på grund av att de vill undvika att vara inblandade i ekonomisk

brottslighet i så hög utsträckning som möjligt. Det är viktigt för både revisorerna och klienterna

att följa k-regelverken. Om de inte följer dessa regelverk kan revisorn förlora sin auktorisation

och klienten kan förlora sin verksamhet. För övrigt anser Suleiman att de har en bra relation

med sina kunder. Många kunder vill maximera sin vinst och oftast brukar de ha bra dialoger

kring detta. Suleiman menar att hans kollegor är ärliga mot klienten och talar om vad som går

att genomföra samt vad som blir felaktigt. Suleiman jämför sin revisions- och redovisningsbyrå Comred AB med Deloitte där han tidigare

har arbetat. På företaget Deloitte arbetade Sulieman mot stora bolag vilket resulterade i att det

inte fanns en kontinuerlig kontakt med klienterna. Comred AB arbetar mot ägarledda bolag

vilket resulterar i en kontinuerlig kontakt med klienterna. Suleiman hävdar att deras roll liknar

en rådgivare för sina klienter. Comred AB har även en del stora kunder. Revisionsbyråns största

klienter har omkring 100 - 150 stycken anställda samt att de omsätter cirka 150 miljoner kronor.

De minsta klienterna kan enligt Suleiman arbeta som exempelvis läkare eller andra konsulter

som hyr ut sig själva. Dessa kunder brukar ha en maximal omsättning på 500 tusen kronor.

42

4.4.2 Bokföringsbrott

Enligt Suleiman är Comred AB:s förväntningar på kunderna att de generellt skall ha ett bra

samarbete och att båda parter får tillgång all information. Byråns förväntning är även att deras

kunder har lite grundläggande kunskaper om bokföring. Suleiman berättar om sin

arbetserfarenhet och det faktum att han har stött på klienter som inte har tidigare erfarenheter

eller kunskap gällande bokföring. Detta resulterar i att arbetet kan försvåras om klienten inte

har kunskap sedan tidigare, menar Suleiman. Comred AB försöker rikta in sig på lite större

fåmansbolag som har bättre koll på bokföringen samt påföljder som finns. Comred AB har haft

en del kunder som de inte har kommit överens med på grund av vissa transaktioner och

samarbetet med dessa kunder har då sagts upp. Många företag ser revision som en

kvalitetsstämpel. Deras avsikt med revision är att bli granskade och få en revisionsberättelse.

Många kunder behöver revision på grund av lagkrav. Enligt Suleiman finns det en del företag

som inte behöver ha revisionsberättelse till någonting förutom till att följa regler och lagar.

Generellt tycker ändå Suleiman att klienter har positiv inställning till deras revision. Som

tidigare nämnts har firman bra dialoger med sina klienter. Firman hittar brister och diskuterar

fram en lösning för att det skall bli rätt i bokföringen.

Brotten kan förekomma genom oaktsamhet vilket oftast omfattar de minsta typerna av

avvikelser i bokföringen. Handlingarna att ändra resultatet själv uppstår genom manipulering

av intäkter och kostnader. Företagen ökar intäkterna för att öka sitt resultat och ökar

kostnaderna för att minska resultatet. En del företagare kan råka göra felvärdering av sina

materiella och immateriella tillgångar och bokför fel värde. Det finns även fel som enligt

Suleiman inte är bokföringsbrott utan endast räknas som små misstag. Det kan exempelvis

handla om att företagare går på restaurang i företagets räkning fler gånger än vad lagen tillåter.

Suleiman anser att bokföringsbrott är ett större begrepp än små vanliga felaktigheter i resultatet.

Fördelningen mellan orsakerna till bokföringsbrott är enligt Suleiman cirka 70 procent

uppsåtliga och resterande av brotten på grund av oaktsamhet. För det mesta finns det anledning

till att bokföringsbrott uppkommer. Felen som uppkommer på grund av oaktsamhet leder enligt

Suleiman ganska sällan till bokföringsbrott när företaget har en revisor som granskar

årsredovisningen eller bokslutet. Suleiman medger också att ju större ett bolag är desto större

är bokföringsbrottet. För fåmansföretag är det oftast svårt att missa stora bokföringsbrott då

dessa är inte är så enkla att peka ut i bokföringen om den rätta kunskapen inte finns. Å andra

43

sidan menar Suleiman att stora bolag oftast kontrolleras mer då årsredovisningen granskas av

flera personer innan denna lämnas in. För fåmansföretag är det maximalt två personer som

granskar årsredovisningen och då kan bokföringsbrott förekomma oftare. 

Suleiman understryker att en revisor skall vara oberoende samt inte får undvika att rapportera

ett fel om han upptäcker det. Om ett fel uppmärksammas och inte rapporteras från

revisionsbyrån kan detta resultera i allvarliga konsekvenser för revisorn. Suleiman menar att

revisorinspektionen kan göra en granskning och detta kan resultera i att revisorn förlorar sin

auktorisation på grund av att verksamheten inte vill förlora en kund. Suleiman berättar att han

sammanlagt under hela hans karriär har rapporterat ett fel till Ekobrottsmyndigheten. De flesta

felen brukar oftast vara små och oväsentliga. De oväsentliga felen brukar revisorn lösa genom

att ta upp det och diskutera med företagsledningen. Brott som uppkommer på grund av

oaktsamhet brukar oftast gå att korrigera och rätta till. Väsentlighet mäts genom att jämföra det

felaktiga beloppet med exempelvis resultat och balansomslutning. 

Vidare berättar Suleiman att när ett väsentligt fel upptäcks börjar firman med att diskutera detta

med företagsledningen eller med ägaren. Om revisorn upptäcker att felet är uppsåtligt,

återkommande eller väsentligt är den skyldig att rapportera det. Felet rapporteras till

Ekobrottsmyndigheten eller Skatteverket beroende på vilken typ av brott som har begåtts. Det

kan även handla om brott på grund av oaktsamhet men då måste de handla om väsentliga belopp

som inte går att åtgärda. Vilken myndighet brotten skall anmälas till beror på vilket brott det är

som har begåtts. Exempelvis skall skattebrott rapporteras till Skatteverket och resterande brott

skall anmälas till Ekobrottsmyndigheten. Generellt har Suleiman uppmärksammat att bolagen

oftast är villiga att korrigera felet.

4.4.3 Slopad revisionsplikt Revisionsplikten har slopats för mindre företag vilket enligt Suleiman innebär att det inte finns

någon som granskar bolaget och då är det lättare att begå fel i bokföringen. Suleiman

uppmärksammar siffror som menar att företag som har en revisor procentuellt har haft mindre

felaktigheter. Företag som inte har revision riskerar i större utsträckning att begå

bokföringsbrott eller en del felaktigheter i bokföringen. Enligt Suleiman använder ändå många

företag sig av en revisor på grund av att de vill ha en kvalitetsstämpel. Företagen vill visa att de

har blivit granskade av en revisor och detta kan exempelvis hjälpa att få igenom ett lån från

44

banken. Det finns även andra aktörer som kräver revision även om företaget inte har

revisionsplikt. Detta är ett sätt att kvalitetssäkra resultatet och bokföringen. Sedan revisionsplikten slopades anser Suleiman att kvalitén på bokföringen har minskat. Han

märker att det finns en hel del brister i bokföringen för de företag som tidigare inte omfattats

av revisionsplikten men som växer till att behöva anlita en revisor. Det behöver inte heller

innebära att företagaren sköter bokföringen själv på ett felaktigt sätt. Det finns en del byråer

som inte är auktoriserade via exempelvis FAR eller SRF och tar emot alla kvitton från företag

som inte kan något om bokföring. Dessa företag förlitar sig på att bokföringsbyrån gör helt rätt.

Om bokföringsbyrån inte gör rätt så finns det ingen ytterligare tillsyn som kan hitta felen och

det kan leda till problem vid upprättandet av årsredovisningen. 

4.4.4 Kunskap & Hjälpmedel När det gäller bokföringsbrott på grund av oaktsamhet förekommer det ofta att små företag gör

fel utan att de vet om det. Ett exempel som Suleiman lyfter fram är att en klient hade valt att

handla privata saker på företagskortet. Bokföringen blev då felaktig på grund av att

avräkningskontot hade växt och företaget hade blivit återbetalningsskyldigt. På grund av

okunskap av företagaren så resulterar detta i ett så kallat förbjudet lån. I slutändan kunde

företagaren tillsammans med Suleiman lösa problemet utan att företagaren fick rättsliga

konsekvenser. Enligt Suleiman är det viktigt att företagen har en duktig person som sköter

bokföringen. Det finns dock en hel del bokföringsbyråer som inte har den efterfrågade

kunskapen som krävs för att utföra arbetet korrekt. Ett problem kan vara att de inte är

auktoriserade eller att de inte har rätt kunskap för att utföra jobbet. Många företagare väljer

dock att sköta bokföringen själva och även här är det viktigt att företagaren har tillräckligt med

kunskap. När Suleiman och hans kollegor hittar små fel tar de först kontakt med

företagsledningen eller ägaren och diskuterar felet samt hur de skall åtgärda detta. Ifall det inte

går att åtgärda felet behöver de rapportera felet till Ekobrottsmyndigheten eller Skatteverket

beroende på brottets karaktär. Vidare berättar Suleiman att fåmansbolag som ligger utanför revisionsplikten har många

möjligheter att sköta bokföringen helt på egen hand. Det finns nya bokföringsprogram som är

onlinebaserade och framtagna i syfte att företagarna skall kunna sköta bokföringen på egen

hand. Denna typ av bokföring är oftast av dålig kvalité på, enligt Suleiman. Detta beror på att

företagaren inte har någon rådgivare att ställa frågor till och det resulterar i att de gör det som

45

tros vara korrekt. Suleiman påpekar att han har varit med och reviderat bolag där det är dålig

kvalité på bokföringen och att han efter revideringen har kommit fram till ett helt annat resultat

än vad som var framtaget av företagarens bokföring. Suleiman påpekar att de företag som inte väljer att ta hjälp av revisor har möjlighet att använda

de anpassade bokföringsprogrammen och sköta allting på egen hand. Han avråder även

företagare som inte har någon kunskap om bokföring att sköta bokföringen på egen hand utan

att istället ta hjälp av någon som kontrollerar denna. Suleiman menar att företagaren kanske kan

lära sig att exempelvis bokföra leveransfakturor men det finns andra transaktioner i

bokslutsarbetet som kräver en del kunskap för att kunna utföras. En del företagare känner inte

till att dessa transaktioner skall utföras och även detta kan leda till bokföringsbrott. Suleiman

summerar svaret med att han inte tycker att företagare skall sköta bokföringen själva om de inte

har tillräckligt med kunskap kring området. 

46

4.5 Respondent 5 - Delägare i ett taxiföretag 4.5.1 Bakgrund Respondent 5 bedriver ett taxiföretag med två anställda. Ägaren till bolaget beskriver sitt arbete

att köra runt kunder från och till olika destinationer. Utöver sitt jobb måste ägaren hålla koll på

sina anställda. Relationen mellan de anställda och Respondent 5 som chef är oerhört viktig då

verksamheten är liten. Skulle det exempelvis uppstå problem eller liknande behöver de

anställda vända sig till Respondent 5 för att detta skall lösas. En daglig dialog med de anställda

är viktig för att detta skall kunna fungera. Som chef behöver Respondent 5 begära in alla kvitton

för inköp till bilen. Det kan exempelvis vara att en anställd tvättat bilen på OKQ8 eller att bilen

fått punktering och att de anställda har ringt in bärgning. Det ställs även krav på hen att ständigt

vara tillgänglig och uppkopplad för att kunna hjälpa sina anställda vid problem.

4.5.2 Bokföringsbrott Respondent 5 berättar att hen inte alltid har haft samma revisor då den tidigare revisorn inte

hade en bra relation till hen. Vidare berättar hen att revisorn var svår att få tag på samt att

revisorn inte orkade förklara eller berätta något som Respondent 5 inte förstod. För att en

företagare skall få arbeta med det den brinner för är det viktigt att ha en revisor som kan utföra

sitt arbete på ett korrekt sätt samt att Respondent 5 som klient skall kunna känna tillit.

Fortsättningsvis berättar Respondent 5 att revisorn troligtvis har förväntningar på hen som

klient, att lämna in exempelvis kvitton och efterfrågat material i tid. Revisorn vill även känna

till alla transaktioner samt att det är viktigt att inte blanda ihop sin privata ekonomi med

verksamhetens ekonomi. Respondent 5 berättar att hens förväntningar gällande revisorn är att denne är ärlig, hjälpsam

och lättillgänglig samt har tålamod att förklara om något skulle vara oklart. Hen anser att den

nuvarande revisorn uppfyller dessa krav vilket har resulterat i ett bra samarbete. Respondent 5

hävdar också att verksamheten drar en oerhört stor nytta av att ha en revisor som är kunnig

inom sitt område. Verksamheten följer lagen och på så sätt kommer verksamheten inte dömas

för några bokföringsbrott eller liknande. Om revisorn utför sitt arbete korrekt kommer detta

innebära att verksamheten kommer kunna tjäna pengar och kunna expandera sin verksamhet i

framtiden med förhoppningsvis fler taxibilar.

47

Vidare hävdar Respondent 5 att när det gäller att förhålla sig till lagen är kommunikation

nyckeln till förståelse. Lagen är invecklad och svår att förstå även fast Respondent 5 menar att

hen är etablerad i Sverige och kan det svenska språket. Respondent 5 fortsätter berätta att hen

kommunicerar mycket med sin revisionsbyrå för att allt rörande bokföringen och

årsredovisningen skall bli korrekt. Att få professionell hjälp ökar kostnader för företaget men

Respondent 5 anser att detta får bekostas snarare än riskera att förlora hela sin verksamhet.

4.5.3 Slopad revisionsplikt Respondent 5 berättar att hens verksamhet inte har varit med om något bokföringsbrott men var

nära vid ett tillfälle. Respondent 5 fortsätter berätta att på grund av kommunikationsbrist mellan

hen och sin revisor blev det en del felaktigheter som fick korrigeras för att verksamheten inte

skulle anmälas för bokföringsbrott. Respondent 5 anser att den slopade revisionsplikten inte är

bra. Hen anser att detta resulterar i att flera företagare väljer det billigaste alternativet vilket i

sin tur resulterar i att dennes företag står på spel. Vidare berättar respondenten att det är viktigt

att ha en revisor eller redovisningsekonom som hjälper till med bokföringen. Som företagare är

det inte lätt att se över sin verksamhet samt sköta den ekonomiska delen korrekt.

4.5.4 Kunskap & Hjälpmedel Gällande företagets bokföring lämnas allt in till en redovisningsekonom då respondent 5 inte

förstår sig på siffror eller k-regelverket. Hen har testat på att sköta den löpande bokföringen

själv men detta har resulterat i felaktigheter. Respondent 5 menar att hen försökte förstå sig på

regler och restriktioner men ansåg att det var obegripligt då hen inte har en ekonomisk

bakgrund. Enligt Respondent 5 finns det en hel del gratis information på internet men denna

information är inte enkel att begripa. Hemsidan Visma, Skatteverket och Almi har delat bra

information på sina webbplatser som Respondent 5 kunnat ta del av gratis. Dock resulterade

inte detta i att Respondent 5 kunde utföra den löpande bokföringen korrekt. Hen menar att de

felaktigheter hen utförde resulterade i dubbelt arbete för redovisningsekonomen. Respondent 5 anser att det är brist på kunskap samt tiden för att utföra den löpande bokföringen

som är de största problemen. Företagaren menar att hen inte har tiden att lära sig och för att

bespara tid lämnas allt in till en revisionsbyrå som hjälper till med både bokföringen och utför

revision. Respondent 5 menar att hen ständigt är uppkopplad gällande sin verksamhet och skulle

hen utföra verksamhetens bokföring också skulle detta resultera i att hen inte får tillbringa tid

med sin familj.

48

5. Analys

I följande kapitel analyseras den insamlande empirin och studiens referensram. För att

underlätta för läsaren efterliknar kapitlets struktur den struktur som fanns i empirikapitlet.  

5.1 Inledning Emanuelsson Korsell (2003) menar att de bristande ekonomiska- samt personliga resurserna är

en påverkande faktorn som resulterar i att oaktsamma bokföringsbrott förekommer. Oftast har

företagarna bristande kunskap i bokföring samt väljer bort att anlita hjälp från en

bokföringsbyrå. Det Emanuelsson Korsell (2003) menar stöds av samtliga respondenter i

kommande avsnitt. Fåmansföretag är fokusgruppen i denna studie där företagarna oftast är

insatta i företagets förvaltning. Ägarna av företaget är den beslutande parten om företaget skall

anlita en bokföringsbyrå eller inte. Det är inte värt att riskera att råka ut för bokföringsbrott och

riskera sin verksamhet med anledningen att kunna spara några tusen kronor om året. 

5.2 Bokföringsbrott Enligt 2 kap. 1 § bokföringslagen är alla juridiska personer bokföringsskyldiga. Samtliga

respondenter i studien nämner att en del företagare väljer att sköta bokföringen på egen hand

medan en del tar hjälp av experter. Enligt Suchman (1995) är det viktigt för ett företag att

bevaka sina interna system samt sin bokföring för att bibehålla sin legitimitet. Detta innebär att

oavsett vilket tillvägagångssätt som väljs av ett företag gällande bokföringen behöver den vara

korrekt samt noggrant utförd. Enligt Deegan och Unerman (2011) följer verksamheter

redovisningspraxis för att skapa legitimitet. Detta stöds av Ghassan Suleiman, VD och

auktoriserad revisor hos Comred AB, som menar att flera företagare känner till betydelsen av

sitt företags legitimitet. Ett exempel som Suleiman lyfter fram är att en del företag väljer att

använda en revision trots att de står utanför revisionsplikten och inte har något behov av

revision. Revisionen kan då ses som en kvalitetsstämpel och därmed öka företags legitimitet

samt tillfredsställa företagets intressenter.

Ur Suleimans perspektiv är det positivt att företagen tar hänsyn till sin legitimitet och sina

intressenter. Detta perspektiv delas av Freeman (2010) samt Deegan och Unerman (2011).

Freeman (2010) menar att intressentteorin bygger på ett antal intressenter som är viktiga för

företaget. Som tidigare nämnts är företaget och intressenterna beroende av varandra.

49

Intressenterna bedömer företagets framgång genom att bland annat granska redovisningen och

därför anser företag att det är viktigt att redovisningen är granskad av en revisor. Deegan och

Unerman (2011) berättar att det är viktigt för ett företag att upprätthålla sin legitimitet för

företagets överlevnad. Att ett företag tar hänsyn till legitimiteten och intressenterna resulterar i

minskad bokföringsbrottslighet på grund av att många företagare väljer att vända sig till en

revisionsbyrå eller liknande för att få hjälp med bokföringen. Siffrorna gällande ekonomisk brottslighet är svåra att tolka. Ekobrottsmyndigheten (2020a)

publicerar att ekobrott har ökat år för år, på två år hade ekobrotten ökat med 50 procent.

Samtidigt ökar även antalet företag kraftigt varje år. Dessutom är en ökning av dömda personer

på grund av ekonomisk brottslighet enligt ekobrottsmyndigheten (2020a) en positiv nyhet.

Ekobrottsmyndigheten (2020a) tolkar det som att de har lyckats sätta stopp för fler brottslingar.

Enligt Ekobrottsmyndighetens underrättelsebild (2012) begås de flesta bokföringsbrott av

fåmansföretagare. Detta stödjer ekorevisorn Henrik Lundin då han är en av författarna till

underrättelsebilden. Respondent 3, sektionschef på Skatteverket, har samma syn på ökningen

av den ekonomiska brottsligheten.

Respondent 3 anser att bokföringsbrott oftast begås av små och medelstora aktiebolag samt

enskilda näringsidkare. Mer specifikt tar hen upp bygg- och städbranschen som två av de

vanligaste branscherna som begår bokföringsbrott. Vidare påpekar respondent 3 att det i hög

utsträckning oftast är de verksamheter som jobbar med kontanthantering som begår

bokföringsbrott. Detta är något som även Suleiman påpekar genom att berätta att hans

revisionsbyrå undviker företag som hanterar kontanter. Detta på grund av att byrån vill undvika

att vara inblandade i ekonomisk brottslighet i så hög utsträckning som möjligt. En koppling till

detta kan dras till Brown och Deegans (1998) resonemang gällande att samhället och

intressenterna ställer krav på företagen. Företagen måste i sin tur följa kravet för att bibehålla

sin legitimitet. I detta fall är kravet att företagen behöver minska sin kontanthantering för att

tillfredsställa revisionsbyrån och Skatteverket, som är viktiga intressenter för företaget.

Kontanthanteringen är något som har varit vanligt under tidigare år men som med tiden blivit

allt mer ovanlig i samhället. Här menar Suchman (1995) att företaget behöver prognostisera

potentiella förändringar i samhället för att behålla sin legitimitet. Exempelvis behöver företag

som hanterar kontanter se över ifall det behövs för verksamheten eller om de kan ta betalt eller

betala på andra sätt.

50

Enligt Chefsåklagaren Stefan Lundberg, som arbetar hos Ekobrottsmyndigheten, är det vanligt

att oaktsamma bokföringsbrott begås på grund av att företaget har varit sent ute med att lämna

in årsredovisningen eller inte lämnat in den alls. För Suleiman är bokföringsbrott mer

omfattande än små felaktigheter i bokföringen. Respondent 3 menar att de allra flesta brott som

anmäls till Skatteverket är uppsåtliga bokföringsbrott, där företagen har något att dölja. Som

tidigare nämnts enligt Freeman (2010), kan intressenter bedöma företagets framgång genom att

granska årsredovisningen. Oavsett orsak till bokföringsbrott anser respondent 5, som är en

fåmansföretagare och vars företag är del av Taxi Stockholm, att revisorn är en viktig komponent

till att minska den ekonomiska brottsligheten. Detta överensstämmer med Suleimans

synpunkter kring revision. Suleiman menar att med hjälp av revision kan företagaren åtgärda

de flesta problemen och undvika bokföringsbrott. Företaget bygger i sin tur upp sin legitimitet

gentemot samhället samt sina intressenter. Fördelningen mellan oaktsamma och uppsåtliga brott är olika utifrån de olika respondenternas

perspektiv. Ur Ekobrottsmyndighetens perspektiv är oaktsamma brott de mest förekommande.

Utifrån Skatteverket och Suleimans perspektiv är de uppsåtliga bokföringsbrotten vanligare än

oaktsamma. Enligt Suleiman utgör 70 procent av alla bokföringsbrott begås med uppsåt samt

att de oaktsamma brotten uppgår till 30 procent. Suleiman menar att de oaktsamma felen som

uppstår i bokföringen kan revideras av en revisor innan det anmäls för bokföringsbrott. De

uppsåtliga brotten ses mer som allvarliga och riskerar i högre grad att bli anmälda. Enligt

respondenten från Skatteverket handlar de inkomna anmälningarna om skattebrott som sker på

grund av uppsåt. Enligt Sandström (2005) är det vanligt att företag bokför falska fakturor för

att minska sitt resultat och därmed komma undan skatt.

Respondent 5 menar att det är en investering att betala för professionell hjälp. Denna investering

hjälper företagare att inte förlora sin verksamhet menar Respondent 5. Detta överensstämmer

med Suchman (1995) som anger att företags legitimitet uppnås genom att genomföra handlingar

som överensstämmer med intressenternas krav. Deegan och Unerman (2011) beskriver

samhällskontraktet som kan kopplas ihop med Respondent 5 åsikter som bokföringen. För att

följa samhällskontraktet och uppnå legitimitet behöver företag undvika ekonomisk brottslighet

samt följa god redovisningssed. Detta anser Respondent 5 att företagare kan uppnå genom att

företagare tar hjälp av experter när det gäller bokföring och redovisning.

51

5.3 Slopad revisionsplikt Gällande den slopade revisionsplikten delade samtliga respondenter åsikter kring hur det har

påverkat bokföringsbrott och dess uppkomst. Deegan och Unerman (2011) menar att

redovisning för en verksamhet kan vara ett alternativ att visa sig vara legitim. Stefan Lundberg

samt kollegan Henrik Lundin menar att den slopande revisionsplikten har varit negativ ur

brottssynpunkt. Enligt rapporten Effekter på den ekonomiska brottsligheten efter avskaffandet

av revisionsplikten i små bolag, skriven år 2016, redovisas ett flertal konsekvenser sedan av

den slopade revisionsplikten. Respondenterna menar att företagare har valt den enkla vägen

genom att välja bort professionell hjälp. Detta resulterar i sin tur i att företagare begår

oaktsamma brott på grund av att de inte ställs inför samma krav som tidigare. Vid misstanke

om brott har revisorn rapporteringsskyldighet. Revisorer anmäler mindre brott sedan den

slopade revisionsplikten vilket kan kopplas till att klienter väljer bort bokförings- och

revisionshjälp. Detta på grund av att det kostar verksamheten pengar vilket även resulterar i att

vissa företagare utför bokföringen på egen hand trots bristande kunskaper. Resultatet av detta

blir att oaktsamma brott begås på grund av oaktsamma handlingar. Företagare är ofta

specialiserade inom ett visst yrke, exempelvis bygg. För en byggare är det inte enkelt att se över

sin verksamhet och sina klienter samt att förstå sig på bokföring. För att verksamheten skall

bibehålla sin legitimitet är det viktigt för företaget att se över sina interna system och sin

bokföring (Suchman, 1995).

 

Enligt sektionschefen på Skatteverket anser hen att den slopade revisionsplikten har haft en

negativ påverkan på bokföringens kvalité i de mindre företagen som avstår professionell hjälp.

Respondenten på Skatteverket menar att de stora bolagen har ekonomiavdelningar som sköter

ekonomin internt. Den slopade revisionsplikten har mestadels påverkat de små- samt

medelstora företagen. Sektionschefen menar att kvalitén på bokföringen hade varit bättre om

den obligatoriska revisionsplikten fortfarande fanns kvar. Många företagare väljer bort den

professionella hjälpen för att undkomma dyra kostnader. Sektionschefen menar att

revisionsplikten inte påverkar förekomsten av bokföringsbrott eller annan ekonomisk

brottslighet som Skatteverket i huvudsak utreder. Hen menar att de oaktsamma brotten har

minskat. Det finns företagare som begår misstag i bokföringen då de inte förstått sig på

information eller regler. Detta kan då resultera i att företagare får betala skattetillägg då felen

som inträffat har skett av oaktsamhet menar sektionschefen.

52

Enligt Ghassan Suleiman, VD och auktoriserad revisor hos Comred AB, har fåmansbolag

möjlighet att utföra företagets bokföring på egen hand. Det finns många bokföringsprogram

som företagare väljer att använda sig av för att undkomma dyra bokföringskostnader. Suleiman

menar att denna typ av bokföring utgör dålig kvalité samt att del felaktigheter kan förekomma.

Vidare berättar Suleiman om en tidigare händelse han varit med om. Suleiman hade hjälpt ett

företag med en revidering som resulterade i att Suleimans resultat inte liknade verksamhetens

resultat. Då revisionsplikten slopades menar Suleiman att kvalitén på bokföringen har minskat

markant. Lee (1993) menar i sin studie att de verksamheter som har revisorer anses av

intressenterna vara mer pålitliga. Det finns även en del företagare som väljer en bokföringsbyrå

som inte är auktoriserade via SRF eller FAR som tar emot samtliga kvitton ifrån en klient som

inte har tidigare kunskap om bokföring. Dessa verksamheter förlitar sig på att bokföringsbyrån

utför bokföringen på ett korrekt sätt. Detta resulterar i att klienten till 100 procent förlitar sig

på bokföringsbyrån då klienten inte har någon tidigare kunskap. Suleiman menar att om en

bokföringsbyrå utför bokföringen felaktigt finns det ingen extra kontroll som ser över byråns

utförda arbete. Respondent 5 menar att hen inte anser att avskaffandet av revisonplikten har varit positiv. Hen

menar att detta resulterar i att verksamheter väljer det billigaste alternativet för dess verksamhet.

Fortsättningsvis anser Respondent 5 att det är viktigt att ha en bokförare eller en

redovisningskonsult som hjälper till att bokföra företagets affärshändelser. Besitter företagaren

ingen tidigare kunskap kan det förekomma felaktigheter i bokföringen som kan resultera i

bokföringsbrott.

5.4 Hjälpmedel I Ekobrottsmyndighetens underrättelsebild (2012) framgår det att vissa fåmansföretagare begår

brott medvetet, andra slarvar med bokföringen på grund av okunskap alternativt lämnas inte

deklarationen eller årsredovisningen in i tid. Som tidigare nämnts begår fåmansföretag de flesta

ekonomiska brotten i Sverige. (EBM underrättelsebild, 2012). Denna bild delas generellt sätt

av alla respondenter i denna studie. De är överens om att bristande kunskaper inom bokföring

och omedvetenhet gällande k-regelverken är de främsta orsakerna till bokföringsbrott bland

fåmansföretagare. Chefsåklagaren Stefan Lundberg, som arbetar hos Ekobrottsmyndigheten, menar att det är

bristande kunskaper som leder till brott. Särskilt för de fåmansföretagare som inte väljer att

53

anlita hjälp i form av exempelvis en redovisningsekonom och en revisor. Lundbergs kollega,

ekorevisorn Henrik Lundin, tillägger att många är omedvetna om att det är ett brott att inte

upprätta en årsredovisning. Lundins uttalande understöds även i referensramen. När bokföring

saknas betraktas detta alltid som ett bokföringsbrott på grund av att det saknas bokföring att

bedöma (11 kap. 5§ Brottsbalken). Även Respondent 3, sektionschef på Skatteverket, anser att

brist på kunskap är starkt bidragande till bokföringsbrott bland fåmansföretag. Enligt

Respondent 3 finns det många duktiga entreprenörer som dock varken har koll på sina papper,

har den rätta kunskapen eller har intresse för bokföringen. Ghassan Suleiman, VD och auktoriserad revisor hos Comred AB, är enig gällande det faktum

att brist på kunskap är en av huvudorsakerna till brotten som uppstår. Han menar att

fåmansföretag gör fel i sin bokföring utan att ha vetskap om dessa fel. Suleiman avråder de utan

kunskap om bokföring att sköta bokföringen på egen hand. Detta motiverar han med att

fåmansföretagare, i det här fallet, möjligtvis kan bokföra vissa transaktioner på egen hand men

saknar kunskap gällande andra transaktioner.

Suleimans åsikter angående exempelvis kunskap och auktorisation kan kopplas till Deegan och

Unerman (2011) som anser att redovisningen är ett verktyg som kan styrka ett företags

legitimitet. Ett företag som vill uppnå legitimitet måste genomföra handlingar som

överensstämmer med samhällets och intressenternas krav. Om företagets handlingar strider mot

de normer och värderingar som samhället har, uppfattas det som att kontraktet har blivit brutet

och legitimiteten blir lidande. (Deegan & Unerman, 2011). Om då kunskapen inte finns och

bokföringen är bristfällig kan detta resultera i bokföringsbrott enligt Suleiman, vilket i sin tur

kan leda till bristande legitimitet enligt Deegan och Unerman (2011). För att förtydliga är

intressenterna i det här fallet exempelvis Skatteverket eller Bolagsverket, som begär att

skattedeklarationer samt årsredovisningar skall överlämnas (Årsredovisning Online, u.å.). Respondent 5, som är en fåmansföretagare och vars företag är en del av Taxi Stockholm, håller

med angående att den bristande kunskapen är ett problem. Vidare berättar hen att företaget

överlämnar allt rörande bokföringen och årsredovisningen till en revisionsbyrå. Detta baserat

på egna erfarenheter av att försöka bokföra på egen hand där hen insåg att det resulterade i allt

för många felaktigheter. Dessa felaktigheter kan kopplas till att bokföringen inte följer god

redovisningssed då det inte överensstämmer med lagar, regler och praxis inom

redovisningsområdet. Utöver detta lyfter Henrik Lundin fram att bokföringshjälpen ofta inte

54

prioriteras, speciellt i krissituationer där annat prioriteras istället. Respondent 3 menar att

företagen möjligtvis inte alltid ser värdet av att anlita bokförings- samt redovisningshjälp trots

att detta skulle behövas. Resonemanget av Respondent 3 kan i sin tur kopplas samman med

Emanuelsson Korsell (2003), som beskriver att företag i pressade ekonomiska situationer oftast

behöver prioritera några utbetalningar före andra. Oftast hamnar utbetalningarna till

bokföringsbyrån längre ner i prioriteringslistan och detta kan resultera i att bokföringen inte

utförs. Detta i sin tur leder till att varken årsredovisning eller bokslut lämnas in, vilket kan

resultera i bokföringsbrott. (Emanuelsson Korsell, 2003).

Den fakta som dessa respondenter bidrog med under de semistrukturerade intervjuerna

uppbackas i referensramen. Emanuelsson Korsell (2003) beskriver att vissa företagare väljer att

utföra bokföringen på egen hand men misslyckas med att klara av detta. Misstag begås och

detta kan resultera i bokföringsbrott på grund av okunskap (Emanuelsson Korsell, 2003).

Respondent 3 belyser detta med att hävda att företagen möjligtvis inte alltid ser värdet av att

anlita bokförings- samt redovisningshjälp trots att detta skulle behövas.  Enligt Verksamt (2019) finns det en rad olika bokföringsprogram som kan användas för att

kunna sköta bokföringen på egen hand. I referensramen beskrivs två kostnadsbelagda alternativ,

Visma eEkonomi och Årsredovisning Online. Visma eEkonomi Smart kan exempelvis

automatisera vissa delar av bokföringsprocessen. till viss del automatisera

bokföringsprocessen. (Vismaspcs, 2019a & 2019b). Årsredovisning Online erbjuder en tjänst

som sammanställer årsredovisningen och inkomstdeklaration 2 automatiskt. (Årsredovisning

Online, u.å.). Angående dessa hjälpmedel som finns tillgängliga fokuserar Suleiman på de nya

onlinebaserade bokföringsprogrammen. Hans ståndpunkt gällande användningen av dessa

program är att kvalitén på bokföringen blir bristfällig när användarna inte har tillräckligt med

kunskap. Kunskapsnivån som användaren har avgör kvalitén på bokföringen. Dessa

bokförings- och årsredovisningsprogram kan även vara lockande att använda sig av ur ett

tidsperspektiv. Årsredovisning Online lockar exempelvis med att processen endast tar mellan

15–30 minuter (Årsredovisning Online, u.å.). Dessa program har kapaciteten att förutom

bokföring även hantera fakturering, synkronisering med banker samt lämna in årsredovisningen

elektroniskt. (Verksamt, 2019). I dagsläget förlitar sig programmen allt mer på artificiell

intelligens och detta innebär att programmen kan identifiera olika affärshändelser och bokföra

dessa automatiskt. (Vismaspcs, 2019a).

55

Stefan Lundberg lyfter fram tidsbrist som en anledning till att enkla bokföringsprogram

används. Anledningen till detta är enligt Lundberg att företagare behöver se över sina

verksamheter. Tiden räcker inte till för att lära sig regler kring bokföring. Detta kan då resultera

i att ett billigt och enkelt bokföringsprogram väljs för att underlätta situationen. Enligt

Vismaspcs (2019a) kan det dock vara riskabelt att förlita sig på dessa program då det är vanligt

förekommande att de enklare programmen försöker guida användarna med endast förslag. Detta

håller Ghassan Suleiman med om och menar att det inte finns rådgivare att ställa frågor till

gällande bokföringen och därför begås fel när enklare bokföringsprogram används.

Tidsbrist är förekommande för fåmansföretagare och detta bekräftas av Respondent 5. Enligt

Respondent 5 trodde av egen erfarenhet att det skulle vara genomförbart att sköta bokföringen

på egen hand, med hjälp av dessa bokföringsprogram. Respondenten övergav detta och baserat

på egen erfarenhet anser hen dock att det är mer tidseffektivt att överlämna allt rörande

bokföringen samt årsredovisningen till en revisionsbyrå. Anledningen till detta är att hen inte

har de grundläggande kunskaperna för att kunna utföra bokföringen trots dessa enkla program

som finns att tillgå. Utöver detta har hen inte tid att lära sig. Lägg därtill att det är företagaren

själv som bär ansvaret för bokföringen om problem skulle uppstå med Skatteverket.

(Vismaspcs, 2019a). Vidare finns det andra hjälpmedel på internet. Exempelvis har Visma en utförlig och detaljerad

förklaring på sin hemsida gällande hur en egen företagare steg för steg skall gå tillväga med sin

redovisning (Vismaspcs, 2019c). Även Fortnox erbjuder en innehållsrik genomgång som steg

för steg förklarar redovisningsprocessen från början till slut (Fortnox, 2020). Utöver detta

erbjuder SRF konsulterna kurser inom bokföring samt redovisning på grundnivå kombinerat

med fördjupnings- och specialistkurser. (SRF, u.å.a). Denna bild delas av ett flertal

respondenter. Stefan Lundberg berättar att exempelvis Skatteverket, Almi och

Nyföretagarcentrum erbjuder nystartade företag hjälp med alltifrån onlinekurser och seminarier

till fysiska träffar. Detta kan bekräftas av informationen i referensramen, avsnitt 2.6.2, samt av

Respondent 3 som är sektionschef på Skatteverket. Respondent 5 anser att det finns bra

information på internet som är gratis. Av egen erfarenhet som fåmansföretagare anser hen dock

att informationen inte är helt lätt att förstå sig på och sedan applicera i praktiken. Trots alla dessa hjälpmedel som finns tillgängliga menar Respondent 3 att intresset för

bokföringen är av betydelse. Alla kanske inte har intresset att lära sig bokföring och för att

56

använda dessa program krävs det ändå viss grundläggande kunskap vilket respondent 5 även

berättat baserat på sina egna erfarenheter med sitt fåmansföretag inom taxibranschen. Gällande tolkning av lagar, k-regelverk och rekommendationer listas i referensramen ett antal

resurser som kan vara nyttiga för fåmansföretagen att använda sig av om de skall utföra

bokföringen på egen hand. Exempelvis har Bokföringsnämnden, BFN, vägledningar på sin

hemsida gratis i PDF-format (BFN, 2019a). Dessa vägledningar innehåller ”lagtext, BFN:s

allmänna råd, kommentarer till lagtext och allmänna råd samt exempel.” (BFN, 2019a, st. 2).

Utöver detta finns det filmklipp samt handledningsböcker med tips och råd (BFN, 2019b &

2019c). Bolagsverket erbjuder exempelvis en grundläggande sammanfattning på sin hemsida

gällande årsredovisningen. Detta omfattar frågor av praktisk karaktär, exempelvis gällande vem

som skall underteckna årsredovisningen. (Bolagsverket, 2019). Rörande tolkning av informationen i k-regelverken är respondenterna eniga. Stefan Lundberg

anser att det är svårt för dem personer utan relevant utbildning att tolka regelverken, det vill

säga en jurist- eller ekonomiutbildning. Denna åsikt får medhåll av både Respondent 3 och

Respondent 5. Respondent 3 anser att BFL, k-regelverken samt rekommendationerna är

svårtolkade för de som inte är insatta. Informationen i dessa är övergripande karaktär medan

företagare behöver oftast hjälp med specifika frågor. Respondent 5 försökte förstå sig på

regelverken men anser att det är för svårt utan ekonomisk bakgrund.

57

6. Diskussion

I följande kapitel presenteras studiens diskussion som utgår från analyskapitlet. Strukturen i

detta kapitel syftar till att forskningsfrågorna skall diskuteras utifrån analysmaterialet. 

• Hur kan okunskap inom bokföring leda till bokföringsbrott för fåmansföretag? 

Som tidigare nämnts av både respondenter och forskare väljer en del företagare att sköta

bokföringen på egen hand. För att lyckas med att sköta bokföringen på egen hand, utan att begå

bokföringsbrott, krävs det en del kunskap samt färdigheter inom bokföring. Utifrån ett

övergripande perspektiv är alla respondenter överens om att de avråder företagare från att sköta

bokföringen själva om de inte har tillräckligt med kunskap.  

Företagare som inte har en relevant utbildning har svårt att förstå och tolka regelverken. Det är

många företagare som inte vet vad som står i regelverken. K-regelverken är svåra att förstå och

ett exempel på detta är att fåmansföretagaren, Respondent 5, har försökt att förstå regelverken

men har inte lyckats. Denna okunskap kombinerat med att avstå professionell hjälp för att spara

pengar är några av grundfaktorerna till uppkomsten av bokföringsbrott. Ur ett

legitimitetsteoretiskt perspektiv är det negativt för företag att begå bokföringsbrott på grund av

att det kan uppfattas som att de har brutit mot “samhällskontraktet”, vilket resulterar i att

företaget får bristande legitimitet. Intressenterna är de som utgör parterna i detta

samhällskontrakt och därför är det viktigt att se det ur ett intressentteoretiskt perspektiv.

Exempelvis kan kunder sluta handla av ett företag efter att det har blivit känt att de begår

bokföringsbrott. Leverantörer kan välja att inte leverera till företaget och kreditgivare kan även

välja att inte bevilja företaget några lån.  

Om företaget tar risken med att sköta bokföringen på egen hand och de inte har tillräckligt med

kunskap kan det leda till att de begår bokföringsbrott. Det mildaste straffet för bokföringsbrott

är företagsbot och det kan företaget undvika genom att använda sig av den professionella hjälp

som finns tillgänglig. Företagaren kan även riskera att förlora sin verksamhet vid allvarligt

bokföringsbrott. Detta är inte värt att riskera detta med anledningen att kunna spara ett par tusen

kronor om året.  

58

Som nämnts i empiriavsnittet, så har Skatteverket rätt att utföra slumpmässiga revisoner av

företag vilket Ekobrottsmyndigheten inte har rätt till utan behöver ha en inkommen anmälan.

Detta kan då leda till att ett flertal brotts inte anmäls eller upptäcks. Företagare tror att dem

lämnar över sin bokföring till en bokförare som de tror utför jobbet på ett korrekt vis, men i

slutändan visar det sig vara felaktigt. Den största anledningen till att många företagare väljer att

sköta bokföringen på egen hand är att de vill skära ner på utgifterna i så hög utsträckning som

möjligt. Däremot är det inte bra för verksamhetens överlevnad om företagaren endast fokuserar

på att skära ner på utgifterna och att exempelvis inte tänka långsiktigt på sina intressenters krav

eller företagets legitimitet.

• Vilka hjälpmedel finns att tillgå för att fåmansföretagare skall kunna sköta

bokföringen på egen hand? Som en konsekvens av den slopade revisionsplikten har det inneburit att fler fåmansföretagare

har fått möjligheten att sköta sin bokföring och sin årsredovisning på egen hand. Det finns ett

flertal olika bokföringsprogram som finns tillgängliga för företagare att ta del av på nätet. Hur

användbara dessa hjälpmedel är kan diskuteras beroende på vilken kunskap företagaren besitter.

Det finns hjälpmedel tillgängliga på marknaden, i form av tjänster och program, för att det skall

vara genomförbart att bokföra på egen hand. Som tidigare nämnts under referensramen och

analysen finns det ett flertal hjälpmedel. Frågan är dock huruvida dessa hjälpmedel kan

användas på rätt sätt av användarna/fåmansföretagarna? Trots allt är det fåmansföretagarna som

bär huvudansvaret och med mer automatisering så ställs det krav på fåmansföretagarna att

kontrollera samt godkänna. Att få hjälp har fåmansföretagare möjlighet till men detta är inte

alltid gratis.   Bokföringsnämnden, BFN, erbjuder gratis information på deras hemsida i PDF-format som

företagare kan ta del av. Företagare tolkar inte alltid k-regelverk, lagar eller rekommendationer

på ett korrekt sätt. Att det finns hjälpmedel av denna karaktär kanske inte förmedlas

tillräckligt. Respondenterna var dock överens om att k-regelverken är svåra att tolka för någon

utan ekonomisk bakgrund och att fåmansföretagare som utför sin egen bokföring oftast har

specifika frågor medan informationen i regelverken är övergripande. Som tidigare nämnts så

erbjuds företagare information och det finns hjälpmedel för att kunna sköta bokföringen på egen

hand. Det företagarna som sköter sin bokföring på egen hand generellt inte förstår sig på är den

alvarliga innebörden då fel uppstår i bokföringen och vad konsekvenserna av detta.  

59

Enligt studiens forskningsfrågor råder det ingen tvekan om att det finns information och

hjälpmedel som fåmansföretagare kan använda sig av. Dessa hjälpmedel används dock inte

alltid på ett korrekt sätt och företagare förstår sig inte alltid på hur dessa hjälpmedel skall

användas, vilket kan resultera i bokföringsbrott. Företagare tar till sig av information för att

“bespara tid” men detta kan resultera i felaktigheter. Fåmansföretagare förstår sig inte alltid på

k-regelverken och kan därför misstolka information. Företagare är införstådda med att de har

en bokföringsskyldighet men inte den riktiga innebörden och vilka krav som de ställs inför. Det finns tendenser till att fåmansföretagare väljer den enkla utvägen, i nuläget när det inte

längre är ett krav på att använda sig av en revisor väljs professionell hjälp bort. Anledningen

till detta kan vara av ekonomiska skäl, eftersom det inte är en prioritet att betala för professionell

hjälp. Detta kan i sin tur resultera i att företagare begår oaktsamma brott på grund av att de inte

är tillräckligt kunniga för att använda de hjälpmedel som finns tillgängliga.

60

7. Slutsats

I det sista kapitlet presenteras studiens slutsatser som bygger på studiens forskningsfrågor samt

utifrån det som presenterats tidigare i analys- och diskussionskapitlen.

• Hur kan okunskap inom bokföring leda till bokföringsbrott för fåmansföretag?  Kunskap är en viktig del av bokföringen samt redovisningen. Problemet som lyfts upp i denna

studie är att vissa fåmansföretagare sköter bokföringen själva, sedan revisionsplikten slopades.

Den person som sköter bokföringen behöver ha tillräckligt med förkunskaper inom bokföring

för att undvika att begå bokföringsbrott. Okunskapen som företagare har inom bokföring skapar

oftast förvirring samt resulterar i att bokföringsbrott begås av oaktsamhet.   

• Vilka hjälpmedel finns att tillgå för att fåmansföretagare skall kunna sköta

bokföringen på egen hand?

Det finns en rad olika hjälpmedel för att fåmansföretagare skall kunna utföra bokföringen på

egen hand. Dessa är bokföringsprogram som även inkluderar upprättande av årsredovisning

samt skattedeklaration, detaljerad steg för steg-information på internet gällande hela

bokföringsprocessen, utbud av kurser inom bokföring och redovisning, praktisk information

från olika myndigheter, fysiska träffar för nystartade företag samt förklaringar och

förtydliganden gällande k-regelverkens regler.

Trots alla dessa hjälpmedel krävs det grundläggande kunskaper inom bokföring och

redovisning för att kunna använda sig av dessa hjälpmedel. Det vill säga att tolka information

samt att kunna säkerställa att bokföringen är korrekt. För att alla dessa hjälpmedel skall vara

användbara krävs det att kunskapsnivån är på en tillräckligt hög nivå.

7.1 Framtida forskning I och med den slopade revisionsplikten och de allt mer digitala samt automatiserade

bokföringsverktygen som finns på marknaden, kan det vara av intresse att undersöka hur

framtidens verktyg kommer att se ut. Kommer det att ställas högre krav på kunskap för de

företagare som sköter hela bokföringsprocessen på egen hand som en konsekvens av en allt mer

automatiserad bokföring? Det är trots allt är företagarna själva som bär det yttersta ansvaret för

att bokföringen är korrekt utförd och eventuella årsredovisningar som skickas till Bolagsverket. 

61

Källförteckning Aktiebolagslagen (SFS 2005:551)    Almi. (2017). Kursprogram för våren. Hämtad 2020-05-15 från https://www.almi.se/nyheter/skane/kursprogram-for-varen/ Almi. (U.å.a). Fakta om Almi. Hämtad 2020-05-15 från https://www.almi.se/om-almi/Fakta-om-oss/ Almi. (U.å.b). Våra tjänster. Hämtad 2020-05-15 från https://www.almi.se/vara-tjanster/ Almi. (U.å.c). Temaseminarie Bokföring Grund. Hämtad 2020-05-15 från https://www.almi.se/kalendarium/?eventid=278483 Almi. (U.å.d). Temaseminarie Digital Bokföring Fortsättning. Hämtad 2020-05-15 från https://www.almi.se/kalendarium/?eventid=285261 Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. (3., Uppl.) Lund: Studentlitteratur AB    Andersson, C., Dahlqvist, A-L., & Elofsson, S. (2011). Bokföringsbrott och bokföringslagen. (3., uppl.). Stockholm: Norstedts Juridik     Asp, P., & Ulväng, M. (2015). Straffrätt för ekonomer. (1., uppl.). Uppsala: Studentlitteratur.     Axelsson, Å. (2008). Litteraturstudie. Graneskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (3., uppl.). Lund: Studentlitteratur.     Bokföringsnämnden. (2019a). Vägledningar. Hämtad 2020-04-28 från http://www.bfn.se/sv/informationsmaterial/vagledningar  Bokföringsnämnden. (2019b). 13 filmer om bokföring. Hämtad 2020-04-28 från http://www.bfn.se/sv/informationsmaterial/13-filmer-om-bokforing  Bokföringsnämnden. (2019c). Att föra bok. Hämtad 2020-04-28 från http://www.bfn.se/sv/informationsmaterial/att-fora-bok  Bokföringslagen (SFS 1999:1078)    Bolagsverket. (2019). Årsredovisningsguiden för aktiebolag. Hämtad 2020-04-28 från https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/arsredovisningsguiden/arsredovisningsguiden-aktiebolag    Bolagsverket. (u.å.). Årsredovisning för aktiebolag. Hämtad 2020-04-28 från https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/arsredovisning  Brottsbalken (SFS 1962:700)   

62

Brottsförebyggande rådet. (2020). Bedrägerier och ekobrott. Hämtad 2020-03-22 från https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/bedragerier-och-ekobrott.html#Anmaldaekobrott  Brown, B., & Deegan, C. (1998). The public disclosure of environmental performance information—a dual test of media agenda setting theory and legitimacy theory. Accounting and Business Research, 29(1), 21–41, DOI: 10.1080/00014788.1998.9729564 Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (3., uppl.). Stockholm: Liber.  Clarkson, M. (1995) A Stakeholder Framework for analyzing and evaluating Corporate Social Performance. Academy of Magament Review, 20(1), 91–117. DOI: 10.2307/258888   Deegan, C., & Unerman, J. (2011). Financial accounting theory. (2., uppl.). Maidenhead: McGraw-Hill Education.   Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (4., uppl.). Lund: Studentlitteratur     Donaldson, T., & Preston, L.E. (1995). The stakeholder theory of the corporation: concepts, evidence, and implications. Academy of Management Review, 20(1), 65–91. https://doi.org/10.2307%2F258887"   Ekobrottmyndingheten (2016). Effekter på den ekonomiska brottsligheten efter avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag. Hämtad 2020-03-22 från https://www.ekobrottsmyndigheten.se/Documents/Rapporter/PM%202016-06-01%20rapport%20-%20slutversion.pdf  Ekobrottsmyndigheten (2020a). Årsredovisning 2019. Hämtad 2020-03-22 från https://www.ekobrottsmyndigheten.se/Documents/Årsredovisningar/EBM%20årsredovisning%202019_web.pdf Ekobrottsmyndigheten (2020b). Om oss. Hämtad 2020-03-24 från https://www.ekobrottsmyndigheten.se/om-oss/   Ekobrottsmyndigheten (2013). Revisorers åtgärder vid misstanke om brott. Hämtad 2020-03-22 från  https://www.ekobrottsmyndigheten.se/Documents/Revisorer/Rev-åtg-vid-misstanke-om-brott-2016.pdf  Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. (3., uppl.). Lund: Studentlitteratur.     Emanuelsson Korsell, L. (2003). Bokföringsbrott - en studie i selektion.  (1., uppl.). Kriminologiska institutionen. Stockholms Universitet. Akademitryck, Edsbruk    Eriksson-Zetterquist, Ulla. (2009). Institutionell teori - idéer, moden, förändring. (1., uppl.). Malmö: Liber.   Falkman, P. (2004). Redovisning och skatt. (1., uppl.). Malmö: Liber  FAR. (2002). FAR:s Samlingsvolym 2002, Stockholm: FAR Förlag AB.

63

Freeman, R.E., & Reed, D.L. (1983). Stockholders and stakeholders: A new perspective on corporate governance. California Management Review, 25(3), 88–106. https://doi.org/10.2307/41165018  Freeman, R.E. (2010). Strategic management: A stakeholder approach. (2., uppl.). Cambridge University Press.  Fortnox. (2020). Så gör du bokslut och årsredovisning (steg för steg). Hämtad 2020-05-01 från https://www.fortnox.se/blogg/sa-gor-ditt-foretag-bokslut/  Fortnox. (u.å.). Småföretagarens bästa vän. Hämtad 2019-04-30 från https://www.fortnox.se/om-fortnox/   Glantz Hadjipetri, Sofia. (2017, 27 januari). Hej då revisionsplikt - hej ekobrott. Tidningen Balans. Hämtad 2020-04-19 från https://www.tidningenbalans.se/nyheter/hej-da-revisionsplikt-hej-ekobrott/    Jacobsen, D.I. (2002). Vad hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. (1., uppl.). Lund: Studentlitteratur.     Jonäll, K. & Lumsden, M. (2018). Externredovisning i icke-noterade svenska företag. (2., uppl.). Lund: Studentlitteratur    Jönsson, S. (1991). The Role Making for Accounting while the state is watching. Accounting, Organizations and Society, 16(5–6), 521–546. https://doi.org/10.1016/0361-3682(91)90040-L    Karolinska Institutet (2015). Är artikeln peer reviewed? Hämtad 2020-03-30 från  https://kib.ki.se/whatsup/blog/ar-artikeln-peer-reviewed   Kronqvist, Christer & Runesson, Håkan & Sörgård, Ingela (1997). Vad är ekobrott? Stockholm: Brottsförebygganderådet. Lee, T. (1993). Corporate audit theory. (4., uppl.). London: Chapman & Hall  Lundahl, U., & Skärvad, P-H. (1982). Intressemodellen i teori och praktik. I Svenska Arbetsgivareföreningen (Red.), Företagens intressenter och kontrakt: nya synpunkter på intressentteorin. Stockholm: Norstedts.     Lynham, S.A. (2002). The general method of theory-building research in applied disciplines. Advances in developing human resources, 4(3), 221–241 https://doi.org/10.1177/1523422302043002   Malmberg-Heimonen, I., & Vouri, J. (2005). Financial Incentives and Job-search Training: Methods to Increase Labour Market Integration in Contemporary Welfare States?. Social Policy & Administration, 39(3), 247-259. DOI: 10.1111/j.1467-9515.2005.00438.x Meyer, J. W., & Rowan, B. (1977). Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony. American Journal of Sociology, 83(2), 340-363. doi:10.1086/226550 

64

Mitchell, R.K., Agle, B.R. & Wood, D.J. (1997). Toward a theory of stakeholder identification and salience: defining the principle of who and what really counts. Academy of Management Review, 22(4), 853–886. "https://doi.org/10.5465/amr.1997.9711022105  Mälardalens Högskola. (2020). Kandidatuppsats i företagsekonomi. Hämtad 2020-04-04 från https://mdh.instructure.com /courses/4225/files/324379/download?wrap=1    Neji, Jeanette (2017, 17 november). Allt färre företag har revisor. Tidningen Balans. Hämtad 2020-04-19 från   https://www.tidningenbalans.se/nyheter/allt-farre-foretag-har-revisor/    Nyföretagarcentrum. (2019a). Rådgivning. Hämtad 2020-05-15 från https://www.nyforetagarcentrum.com/nyforetagarcentrum-sverige/radgivning/ Nyföretagarcentrum. (2019b). Vårt uppdrag: stimulera ökat nyföretagande. Hämtad 2020-05-15 från https://www.nyforetagarcentrum.com/nyforetagarcentrum-sverige/ Nyföretagarcentrum. (2019c). Välkommen till NyföretagarCentrums e-kurser. Hämtad 2020-05-15 från https://www.nyforetagarcentrum.com/starta-eget-information/e-kurser/ Patten, D. M. (2002). The relation between environmental performance and environmental disclosure: A research note. Accounting, Organizations and Society, 27(8), 763–773. https://doi.org/10.1016/S0361-3682(02)00028-4     Phillips, R. (2003). Stakeholder Legitimacy. Business Ethics Quarterly, 13(1), 25-41.   https://doi.org/10.5840/beq20031312    Polit, D-F., & Beck, C. (2004). Nursing Research: principles and methods. (7., uppl.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.   Quattrone, P., (2016). Management accounting goes digital: Will the move make it wiser?. Management Accounting Research, 31, 118-12. https://doi.org/10.1016/j.mar.2016.01.003 Revisorsinspektionen (u.d). Vad innebär det att revisorn har tystnadsplikt? Hämtad 2020-03-22 från https://www.revisorsinspektionen.se/vanliga-fragor-och-svar/ansvar-och-uppgifter/vad-innebar-det-att-revisorn- har-tys  Revisorslagen (SFS 2001:883)  Ruhnke, K., & Schmidt, M. (2014). Misstatements in Financial Statements: The Relationship between Inhernt and Control Risk Factors and Audit Adjustments. Auditing A Journal of Practice & Theory, 33(4), 247-269. DOI: 10.2308/ajpt-50784 Sandström, Torsten. (2005). Svensk aktiebolagsrätt. (1. uppl.). Stockholm: Norstedts Juridik     Scimago Institutions Rankings. (2020). About Us. Hämtad 2020-04-05 från: https://www.scimagojr.com/aboutus.php   Seetharaman, A., & Senthilvelmurugan Rajan Periyanayagam, M. (2004). Anatomy of  Computer Accounting Frauds. Managerial Auditing Journal, 19(8), 1055–1072. DOI: 10.1108/02686900410557953

65

Skatteverket. (u.d). Bokföring och redovisning. Hämtad 2020-03-26 från   https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2020.3/1221.html  SRF. (u.å.a). Srf konsulterna –Sveriges ledande branschorganisation inom redovisning, lön och rådgivning. Hämtad 2020-04-29 från https://www.srfkonsult.se/om-srf/   SRF. (u.å.b). Redovisningskurser. Hämtad 2020-04-30 från https://www.srfkonsult.se/kurskategorier/redovisning/   SRF. (u.å.c). Bokföring grund. Hämtad 2020-05-02 från https://www.srfkonsult.se/utbildningar/bokforingskurs-grund/   Suchman, M. (1995). Managing legitimacy: strategic and Institutional approaches. Academy of management, 20(3), 571–610. https://doi.org/10.5465/amr.1995.9508080331    Thorell, P., & Norberg, C. (2005). Revisionsplikten i små aktiebolag. Svenskt Näringsliv. Hämtad 2020-04-19 från  https://docplayer.se/19210180-Revisionsplikten-i-sma-aktiebolag-professor-per-thorell-ernst-young-och-professor-claes-norberg-lunds-universitet-mars-2005.html   Tjernberg, M. (2006). Beskattning av fåmansföretag. (6., [rev.] uppl.) Stockholm: Thomson fakta. Verksamt. (2019). Bokföring. Hämtad 2020-05-01 från  https://www.verksamt.se/driva/ekonomi-och -bokforing/bokforing -bokforing/bokforing    Verksamt. (2020). Om verksamt.se. Hämtad 2020-04-30 från   https://www.verksamt.se/om-verksamt/om-verksamt.se    Vismaspcs. (2019a). Så väljer du ett enkelt bokföringsprogram som passar – 6 viktiga frågor du bör ställa. Hämtad 2020-05-01 från   https://vismaspcs.se/ditt-foretagande/driva-eget-foretag/enkelt-bokforingsprogram    Vismaspcs. (2019b). Bokföring I Excel är inte tillåtet. Vi berättar varför!. Hämtad 2020-04-30 från https://vismaspcs.se/ditt-foretagande/bokforing/bokforing-excel    Vismaspcs. (2019c). Bokföring - Allt du någonsin behöver veta om att bokföra. Hämtad 2019-05-01 från https://vismaspcs.se/ditt-foretagande/bokforing/bokforing-guide    Vismaspcs. (u.å.). Funktioner, tillval & appar i Visma eEkonomi. Hämtad 2019-04-30 från   https://vismaspcs.se/produkter/bokforingsprogram/visma-eekonomi/tillval-appar-funktioner    Årsredovisning Online. (u.å.). Årsredovisning och deklaration för aktiebolag. Hämtad 2020-04-29 från https://www.arsredovisning-online.se/    Öhman, P. (2013). Nystartade bolags intresse för revision efter revisionspliktens avskaffande. (Serie 2013:7). Hämtad 2020-04-19 från  http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-20868  

66

Bilagor Bilaga 1 Intervjufrågor till Revisorn, Åklagare & Skattebrottshandläggare Bakgrund:

• Namn samt yrke? • Skulle ni kunna kort sammanfatta era arbetsuppgifter? • Skulle ni kunna berätta om er bakgrund exempelvis er utbildning? • Hur länge har du arbetat som revisor/åklagare/skattebrottshandläggare?  • Anser ni att det är viktigt med en bra relation mellan er och klienten? (Revisor)

Relation och förväntningar:

• Hur fungerar ert samarbete i allmänhet med klienterna?  • Vilka förväntningar har ni på klienterna?  • Vad tror ni att företagen anser att ni bidrar med genom er granskning av revisionen

och att allt sker lagligt Bokföringsbrott:

• Vad tror ni är det vanligaste faktorerna till bokföringsbrott? • Vad är det absolut vanligaste handlingarna ett företag utför genom redovisningen som

kan resultera i bokföringsbrott? • Spelar storleken på företaget någon större roll? Enskilda firmor, Handelsbolag eller

aktiebolag? • Anser ni att företag har brist på kunskap som resulterar i bokföringsbrott? • Utifrån er erfarenhet, tror ni att företagen som begår bokföringsbrott känner till

bokföringslagen samt bokföringsskyldigheten? • Ttror ni företagaren har haft möjlighet till hjälp om hur bokföring skall skötas på ett

korrekt sätt som följer lagen? • Hur anmäls bokföringsbrott? Är det revisorn som anmäler, skatteverket eller

konkursförvaltaren? (Kedjan) • Har ni någonsin varit med om bokföringsbrott? (Revisorerna + Småföretag) • Hur ser du på att revisionsplikten har avskaffats för mindre företag och hur tror du att

detta påverkar bokföringsbrott? • Har den slopade revisionsplikten bidragit till ökad brottslighet? Vilka typer av brott? • Beror bokföringsbrott generellt på oaktsamhet? Om så är fallet, varför tror ni att detta

är fallet? • Hur anser ni att mindre företag klarar sig med att sköta bokföringen på egen hand,

utan att en auktoriserad revisor granskar detta? • Finns det tillräckligt med information samt understöd i bokföringslagen, K3 och

kompletterande rekommendationer för att kunna utföra bokföringen på egen hand? Utveckla i så fall varför/varför inte

Intervjufrågor till företagen: • Namn och yrke? • Vilka är era huvudsakliga arbetsuppgifter? • Hur stort är ert företag ni arbetar på? (Endast till småföretagare) • Hur sköter ni den löpande bokföringen? Har ni en revisor? • Har du eller någon annan inom företaget kunskaper gällande bokföring? • Anser ni att det är brist på kunskap eller tid för er att utföra den löpande bokföringen?

67

• Har ni alltid haft samma revisor? • Hur har det fungerat mellan er och revisorn, har samarbetet fungerat? • Vilka förväntningar tror du att revisorn har på dig som klient? • Vad tror du att ert företag får för nytta genom att en revision utförs korrekt? • Lever revisorn upp till era förväntningar? • Anser ni att det är viktigt med en bra relation mellan er och revisorn? • Hur förhåller ni er till lagen? (Småföretagare) • Har ni någonsin varit med om bokföringsbrott? Vad hände i så fall och hur var den

upplevelsen? • Hur anser ni att mindre företag klarar sig med att sköta bokföringen på egen hand,

utan att en auktoriserad revisor granskar detta, baserat på egen erfarenhet? • Finns det tillräckligt med information samt understöd i bokföringslagen, K3 och

kompletterande rekommendationer som kan användas som hjälpmedel för att kunna utföra bokföringen på egen hand? Utveckla i så fall varför/varför inte

68

Bilaga 2 - Operationalisering (Revisorer, Åklagare och Skattebrottshandläggare) Nyckelbegrepp Intervjufrågor Återkoppling till

referensram

Bakgrund Namn och yrke? Bakgrund

Bakgrund Vilka är era huvudsakliga arbetsuppgifter?

Bakgrund

Bakgrund Kan ni berätta lite mer om er bakgrund (ex. utbildning)

Bakgrund

Bakgrund Hur länge har du arbetat som revisor /åklagare /skattebrottshandläggare?

Bakgrund

Kommunikation, Tillit Anser ni att det är viktigt med en bra relation mellan er och klienten? (Revisor)

Intressentteorin

Kommunikation, Samarbete

Hur fungerar ert samarbete i allmänhet med klienterna?

Intressentteorin

Förväntningar Vilka förväntningar har ni på klienterna?

Intressentteorin

Legitimitet, Reglering Vad tror ni att företagen anser att ni bidrar med genom er granskning av revisionen och att allt sker lagligt?

Intressentteorin, Legitimitetsteorin, Bokföringslagen

Kunskap, Tid, Kännedom av lagen

Vad tror ni är det vanligaste faktorerna till bokföringsbrott?

Bokföringsbrott

Osann bokföring, Okontrollerad bokföring, Ingen bokföring

Vad är det absolut vanligaste handlingarna ett företag utför i redovisningen som kan resultera i bokföringsbrott?

Bokföringsbrott, Legitimitetsteorin

Företagsstorlek, Regelverk Spelar storleken på företaget någon större roll? Enskilda firmor, Handelsbolag eller aktiebolag?

Bokföringslagen, Bokföringsbrott

Kompetens, Okunskap Anser ni att företag har brist på kunskap och hur kan detta kopplas till bokföringsbrotten som uppstår?

Bokföringsbrott, Bokföringslagen

Åsidosätter sin bokföringsskyldighet, Oaktsamhet, Förståelse

Tror ni att företagen som begår bokföringsbrott känner till bokföringslagen samt bokföringsskyldigheten?

Bokföringslagen, Bokföringsbrott

69

Hjälpmedel Tror ni att företagaren har haft möjlighet till hjälp om hur bokföring skall skötas på ett korrekt sätt som följer lagen?

Bokföringslagen, K-regelverk, Revisionsplikten

Brottsprocess, Medhjälp, Revisorns skyldighet

Hur anmäls bokföringsbrott? Är det revisorn som anmäler, skatteverket eller konkursförvaltaren? (Kedjan)

Bokföringslagen, Bokföringsbrott

Erfarenheter Har ni någonsin varit med om bokföringsbrott? (Revisorerna + Småföretag)

Bokföringsbrott, God redovisningssed

Ansvarstagande Hur ser du på att revisionsplikten har avskaffats för mindre företag och hur tror du att detta påverkar bokföringsbrott?

Revisorns roll

70

Bilaga 3 - Operationalisering (Företag) Nyckelbegrepp Intervjufrågor Återkoppling till

referensram

Bakgrund Hur stort är ert företag ni arbetar på? (Endast till småföretagare)

Bakgrund

Ansvarstagande Hur sköter ni den löpande bokföringen? Har ni en revisor?

Revisorns roll

Tidigare kunskap Har du eller någon annan inom företaget kunskaper gällande bokföring?

Bakgrund

Tid, Kompetens, Okunskap

Anser ni att det är brist på kunskap eller tid för er att utföra den löpande bokföringen?

Bokföringsbrott

Tillit, Kommunikation

Har ni alltid haft samma revisor? Revisorns roll, Intressentteorin

Tillit, Kommunikation

Hur har det fungerat mellan er och revisorn, har samarbetet fungerat?

Intressentteorin, Revisorns roll

Tillit, Kommunikation

Vilka förväntningar tror du att revisorn har på dig som klient?

Intressentteorin, Legitimitetsteorin

Legitimitet, Rykte Vad tror du att ert företag får för nytta genom att en revision utförs korrekt?

Intressentteorin, Legitimitetsteorin

Ansvarstagande, Kommunikation

Lever revisorn upp till era förväntningar? Intressentteorin

Samarbete, Kommunikation, Förståelse

Anser ni att det är viktigt med en bra relation mellan er och revisorn?

Intressentteorin

Förståelse Hur förhåller ni er till lagen? (Småföretagare) Bokföringslagen, Bokföringsbrott, Legitimitetsteorin

Erfarenheter Har ni någonsin varit med om bokföringsbrott?

Bokföringsbrott, God redovisningssed

Konsekvenser Har den slopade revisionsplikten bidragit till ökad brottslighet? Vilka typer av brott?

Bokföringsbrott, Revisorns roll

Slarv, Oaktsamhet Beror bokföringsbrott generellt på oaktsamhet? Om så är fallet, varför tror ni att detta är fallet?

Bokföringsbrott

Mindre företag, Bokföring, Revisor

Hur anser ni att mindre företag klarar sig med att sköta bokföringen på egen hand, utan att en auktoriserad revisor granskar detta?

Revisorns roll

71

Hjälpmedel, Information

Finns det tillräckligt med information samt understöd i bokföringslagen, K3 och kompletterande rekommendationer för att kunna utföra bokföringen på egen hand? Utveckla i så fall varför/varför inte

Bokföringslagen, K-regelverk

Mindre företag, Bokföring, Revisor

Hur anser ni att mindre företag klarar sig med att sköta bokföringen på egen hand, utan att en auktoriserad revisor granskar detta, baserat på egen erfarenhet? (Företagen)

Revisorns roll

Hjälpmedel, Information

Finns det tillräckligt med information samt understöd i bokföringslagen, K3 och kompletterande rekommendationer som kan användas som hjälpmedel för att kunna utföra bokföringen på egen hand? Utveckla i så fall varför/varför inte (Företagen)

Bokföringslagen, K-regelverk