BLUE 11 · 2012-03-02 · Skriftlig hemtentamen (3 %) Seminarium med eller utan kollegial...

BLUE 11 Better Learning in University Education

Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid

Göteborgs universitet

Dietistprogrammet

180/240 hp

Sahlgrenska akademin

Inst för Medicin

1

BLUE11 Dietistprogrammet

Basfakta :

Programmets namn: Dietistprogrammet

Ansvarig

programledare/studierektor:

Programansvarig Henriette Philipson/ Studierektor Bodil Hultén

Omfattning (hp): 180/240

Nivå (grund/avancerad): Grund/avancerad

Examensbenämning: Dietistexamen/medicine kandidatexamen i klinisk nutrition/medicine

magisterexamen i klinisk nutrition

Startår i sin nuvarande form: 2006

Huvudsakliga deltagande

institutioner:

Institutionen för medicin. 15 hp fysiologi ges av Institutionen för

neurovetenskap och fysiologi. 22 hp i biokemi samt livsmedelvetenskap gavs

2010 av Institutionen för mat, hälsa och miljö (utbildningsvetenskapliga

fakulteten). Från och med 2011 ges biokemi och livsmedelsvetenskap av

Institutionen för medicin.

Studietakt (helfart/halvfart): Helfart

Campus/distans: Campus

Verksamhetsförlagd utbildning

i hp:

21

Programmet genomförs

helt/delvis/ej på engelska:

Programmet ges på svenska. Stor del av kurslitteratur är på engelska. 2010

gavs även vissa lektioner på engelska.

Antagning till programmet

(varje termin/varje höst/varje

vår/annat):

Varje höst

Platstilldelning

föregående/senaste läsår (hst)

termin/år:

Kalenderåret 2010: 129 hst.

Ungefärlig medelstilldelning

till programmet/år:

Kalenderåret 2010: 10 577 000;-

Eventuell samordning med

andra program:

Nej.

Relevanta webblänkar

(utbildningsplan, kursplaner)

http://www.medicine.gu.se/avdelningar/klinisknaringslara/Utbildning/

http://www.rk.gu.se/juridik/studieregelskommitten/regelsamlingen

(www.analys.gf.gu.se )

Ev kommentarer till

uppgifterna ovan:

Från 1 januari 2011 har institutionen för medicin totalansvaret för hela

Dietistprogrammet. De 129 HST var fördelade på 120 HST på grundnivå

(3x40) och 9 HST på avancerad nivå. Våren 2011 har en ny utbildningsplan

för Dietistprogrammet tagits fram och kommer starta höstterminen 2011.

http://www.medicine.gu.se/avdelningar/klinisknaringslara/Utbildning/

http://www.rk.gu.se/juridik/studieregelskommitten/regelsamlingen

2

TEMA I: Studentrekrytering, uppföljning och söktryck:

A. Rekrytering och söktryck.

1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna vid de två senaste antagningstillfällena samt

programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad.

2009: Planeringstal: 40

Totalt antal sökande: 2482 (2062 behöriga) varav 608 förstahandssökande

Faktiskt antagna: 55 (registrerade vid kursstart, n=45)

2010: Planeringstal: 40

Totalt antal sökande: 2614 (2218 behöriga) varav 584 förstahandssökande

Faktiskt antagna: 57 (registrerade vid kursstart, n=45)

I Sverige utbildas dietister vid tre lärosäten (Göteborg, Uppsala och Umeå universitet). Totala antalet

utbildningsplatser i Sverige är 90 stycken. Utbildningarna är bland de utbildningar i landet som har högst

antal sökande per plats. 2009 hade utbildningen i Göteborg högst antal sökande per plats på hela Göteborgs

universitet.

Enligt SACO´s rapport ”Framtidsutsikter – arbetsmarknaden för akademikeryrken 2015” är det i nuläget

balans för etablerade dietister samt överskott av nyexaminerade dietister

(http://www.saco.se/upload/Dokumentarkiv/Skrifter/2010_framtidsutsikter2015.pdf). Prognosen för år 2015

är dock att det då även för nyexaminerade dietister råder balans. Den nuvarande dimensionering studenter

vid dietistprogrammet på Göteborgs universitet, med nuvarande tilldelning, möjliggör en hög kvalité på

utbildningen. I alumni undersökningen av studenter som utexaminerades mellan 2000 och 2009 var andelen

förvärvsarbetande 87 % (214 av 233).

A2. Ej relevant för oss

A3. Rekryteringsinsatser

På grund av det höga sökandetrycket är inte rekryteringsarbetet högt prioriterat. Vi (både lärare och

studenter) deltar dock på mässor för gymnasieelever, annonser på Livsmedelssverige.se etc.

2010 var andelen manliga förstahandssökande till programmet 10,3%. För att bredda rekryteringen har vi

genomfört riktade informationskampanjer. Ett exempel finns på

http://www.alltomstudier.se/index.cfm/pg/nyheter/id/86/. Där presenteras Dietistprogrammet på ett mer

maskulint sätt. Ett annat exempel är att vi år 2009 ansökte om projektmedel från Delegationen för

Jämställdhet i högskolan för projektet ”Dietist och man – är det möjligt?”. Projektets frågeställning var varför

så få män söker till Dietistprogrammet. Målet med projektet var att jämna ut den snedfördelning som finns,

dels på utbildningsprogrammet, men i förlängningen även bland dietistkåren i svensk hälso- och sjukvård.

Tyvärr beviljade inte Delegationen pengar till att genomföra projektet. Vi hoppas dock kunna fortsätta

arbetet med en breddad rekrytering, även med fokus på social och etnisk grupptillhörighet.

Från 2011 ligger ansvaret för en breddad rekrytering på den centrala studievägledningsfunktionen vid

Sahlgrenska akademin som vi hoppas fortsätter på vår inslagna väg.

B. Studentuppföljning och studentstöd

1. Genomsnittlig genomströmning: 2010 var genomströmningen 98 %.

http://www.saco.se/upload/Dokumentarkiv/Skrifter/2010_framtidsutsikter2015.pdf

http://www.alltomstudier.se/index.cfm/pg/nyheter/id/86/

3

B2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention)

Vi har 40 programplatser per läsår. Vi gör ett tekniskt överintag till första och andra urvalet på 15 studenter,

som kallas i början av augusti till programstart 1 september. Genom erfarenhet vet vi att flertal studenter

väntar till sista veckan i augusti med att meddela att de ej kommer att starta på programmet. Vi tar in

reserver under tre veckor efter kursstart och startar reservintagning när antalet understiger 45 studenter.

Under första veckorna av terminen sker det en del avhopp, men med den dimensionering vi har av överintag

balanserat med reservantagningar har vi oftast 40-42 studenter hela första läsåret. Nästa period där avhopp

ofta sker är efter vårterminens slut (termin 2).

Orsakerna till avhopp är olika, men kan grupperas som

1. Studenterna upptäcker under första terminen att programmet inte passar – annat program

passar bättre. Då är det för sent för oss att ta in reserver.

2. Studenterna kommer numera oftare direkt från gymnasiet – det är i den antagningsgruppen

som avhoppen är som störst. På grund av det nya meritsystemet gynnas studenter direkt från

gymnasiet och studenterna anger ofta att de är studietrötta efter gymnasietiden.

Studieuppehåll på grund av föräldraledighet är relativt vanligt – pga hög andel kvinnliga studenter.

För att upprätthålla 40 årsstudieplatser erbjuder vi studenter möjlighet att söka till senare del av program,

främst då termin tre. Huvuddelen av de sökande kommer från Hälsopromotion-kost programmet vid

Institutionen för kost och idrott, Göteborgs universitet, som gärna kompletterar sin treåriga

programutbildning med en dietistexamen.

B3. Metoder att identifiera studenters behov av särskilt stöd

Vi inbjuder språkhandledningsverksamheten vid Göteborgs universitet under introduktionskursen (termin 1)

att presentera sin verksamhet. På denna kurs finns även en skriftlig inlämning och muntliga presentationer

där behov av särskilt stöd kan upptäckas. På Sahlgrenska akademin finns öppna seminarier kring muntligt och

skriftligt akademiskt språk.

Avidentifierade inlämningsuppgifter och skriftliga tentamen försvårar uppföljning och identifiering av

studenter med behov av särskilt språkstöd.

Studenter med funktionsnedsättningar som leder till behov av särskilt stöd (dyslexi, hörsel- synnedsättningar)

brukar informera studievägledare/studierektor om sina behov. I tät kontakt med Universitetets

Studentavdelning anpassas stödet till studentens behov. De senaste åren har vi utexaminerat studenter med

synnedsättning (behov av ledarhund), hörselnedsättning (behov av hörselhjälpmedel) och flertalet

dyslektiker.

4

TEMA II. Innehåll och utformning

A. Innehåll

1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet.

Kursplaner tas fram och revideras av ansvarigt lärarteam. Studierektor är ansvarig för en första

kvalitetsgranskning. Kursplaner godkänns av Programkommittén för nutrition och folkhälsa som består av

lärare, studenter och avnämarrepresentanter.

Kursplanen är basen för kursen. Kursutvärderingar och samhällsutveckling ligger till grund för eventuella

förändringar i kursplanerna. En ny utbildningsplan har tagits fram under våren 2011 på grund av resultat från

programutvärderingar, benchmarking (jämförelse med andra utbildningsprogram nationellt och

internationellt) och en bedömning av samhällets framtida behov av kompetens.

A2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål.

Vid årliga två-dagars lärarkonferenser går vi genom samtliga kursplaners lärandemål mot examensmålen i

både Kandidat- yrkes- och magisterexamen enligt en matris (se bilaga 1a, 1b). Eventuella identifierade brister

leder till revidering av kursplan och examinationsform.

B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet

1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet

Avdelningens lektorer och professorer har 30 % av sin tjänstgöring avsatt för forskning. Dessa samarbetar

med forskare i övriga Sverige och världen. Avdelningens lärare deltar regelbundet på avdelningens

forskarmöten, där även externa forskare inbjuds, dessa arrangeras varannan vecka. Institutionen för medicin

anordnar lunchseminarier om aktuell forskning vid institutionen där seniora forskare vid avdelningen inbjuds

delta.

Många av avdelningens lärare deltar i nätverket för nutritionsepidemiologi (NEON) som anordnar både lokala

och nationella möten. Avdelningens lärare deltar regelbundet i nationella och internationella konferenser

inom aktuella områden.

Forskning och vetenskapligt förhållningssätt genomsyrar utbildningen. Doktorander är inne och presenterar

sina projekt redan i början av utbildningen. Dietistprogrammets C-uppsats är en

forskningsöversikt/översiktsartikel med inriktning en systematisk översiktsartikel. Här används

Granskningsmall enligt Grade och SBU för att bedöma studiernas kvalitet och slutsatsernas evidensstyrka.

”Den vetenskapliga skolningen inom utbildningen är stark. Studenterna integreras tidigt med

avdelningens forskningsverksamhet och de tränas i kritiskt tänkande från första stund” citat från HSV´s

Utvärdering av dietistutbildning samt utbildning i hushållsvetenskap, kostvetenskap, kostekonomi,

måltidskunskap, klinisk nutrition och nutrition(2005)( http://www.hsv.se/)

Det självständiga arbetet på avancerad nivå sker ofta inom våra egna forskningsprojekt och Sahlgrenska

akademins gemensamma betygskriterier används vid examinering.

5

B2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning

Aktuell och relevant forskning finns som litteratur på programmets kurser inom huvudområdet klinisk

nutrition/nutrition. Utbildningsprogrammets bas är i evidensbaserat tankesätt där den kritiska granskningen

har en nyckelroll.

Många externa föreläsare anlitas på olika delar av programmet för att kunna delge den senaste forskningen.

Detta prioriteras högt då anknytning till vetenskapen bedöms som viktigt i huvudområdet. En balans mellan

vetenskap, beprövad erfarenhet och praktisk vägledning eftersträvas – men fördelningen är inte självklar.

Delar av utbildningen ges som egna forskningsprojekt i form av laborationer.

Två gånger per år anordnas ”gemensamhetsdag” för samtliga studenter vid Dietistprogrammet. Innehållet

brukar vara aktuell forskning, t ex presenterar institutionens doktorander sina projekt, inbjudna forskare från

andra institutioner eller lärosäten och även avdelnings seniora forskare.

C. Utformning

1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning mellan olika

undervisningsformer samt ev. variationer under programmet

Vi strävar efter att inkludera praktiska moment (laborationer, övningar etc.) på varje kurs varvat med

föreläsningar och seminarier. Seminarierna har en stor variation i såväl innehåll som pedagogisk utformning,

för vilket en av programmets lektorer (Mette Axelsen) belönades med Göteborgs universitets pedagogiska

pris 2009. Självständigt arbete förekommer mest frekvent mot slutet av programmet. Studenternas

efterfrågan på mer klinisk praktisk förankring försöker vi tillgodose med patientfall, kliniskt förankrade

föreläsare, fältstudier, laborationer (som i vårt ämne kan vara såväl matlaborationer, kemiska laborationer

och antropometriska laborationer).

Fördelning:

Föreläsningar (30 %), Laborationer (10 %), Seminarier (15 %), Grupparbeten (7 %), Övningar (2 %), Fältstudier

(1 %), Rollspel (1 %), Verksamhetsförlagd utbildning (12 %) samt Självständiga arbeten (22 %) främst under

utbildningens sjätte termin samt under termin sju och åtta som är på avancerad nivå.

C2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning samt ev variationer

under programmet

Under senaste året har lärarkollegiet gått genom NSHU´s rapport ”Examination – en exempelsamling”

(http://kursutveckling.se/dok/nshu_Examination.pdf och arbetat aktivt med att utveckla och variera

examinationsformerna).

Examinationsformer i grupp kompletteras med individuella loggböcker för att kunna bedöma enskilda

studenters prestationer.

Skriftlig salstentamen (inkl. flervalsfrågor) (28 %) Muntlig tentamen, både enskilt och i grupp (4 %) Skriftlig inlämningsuppgift, både enskilt och i grupp (50 %) Skriftlig hemtentamen (3 %) Seminarium med eller utan kollegial bedömning (11 %) Auskultation (2 %) Universitets regelsamling (Rättigheter och skyldigheter, 2010, § 4) begränsar oss i vårt val av

examinationsformer samt vår frihet att anpassa examinationsformer efter aktuell studentgrupp.

6

Exempelvis måste examinationsform exakt anges i kursplanen, som ej kan ändras under kursers gång.

C3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år – samt ev.

variationer under programmet

Under programmet första år är ca 15 timmar/vecka lärarledd tid, varav minst 9 timmar föreläsning. Den

lärarledda tiden minskar efterhand då läraktiviteter som stimulerar studenternas eget lärande ökar. Under

slutet av programmet (sista 12 veckorna) består den lärarledda tiden mest av handledningstid (VFU och

examensarbete)

C4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet

Samtliga kurser avslutas med att studenterna får utvärdera kursen. Resultatet av utvärderingen ligger till

grund för eventuella förändringar inför nästa gång kursen ges. Vid kursstart får studenterna tillgång till förra

kursens utvärderingsresultat.

Vi har kollegialt lärande dels på våra lärarmöten som sker månadsvis samt vid våra sammanhängande

lärardagar som är två stycken i juni (mycket utvärdering av verksamheten) och en i augusti (planering och

kick-off). Vi berättar om styrkor och svagheter med våra kurser och får idéer, tips och stöttning i de fall vi

behöver detta. För att ytterligare stärka kursernas pedagogiska del har vi senaste året bildat team om 2-3

personer per kurs, dessa har ett gemensamt ansvar för kursen under såväl planering, genomförande som

summering.

Under 2009/10 genomförde Sahlgrenska akademin workshops runt Att utforma och granska kursplaner och

lärandemål, där det gavs verktyg för att systematiskt arbeta med ”constructive alignment” dvs sambanden

mellan lärandemål, läraktivitet och examination. Flera av programmets lärare deltog under en eller flera

workshops och för att förstärka vårt pedagogiska arbete inbjöds SA:s resurs för Bolognaprocessen till ett

extra lärarmöte för att alla skulle få dessa verktyg.

Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL enheten) vid Göteborgs universitet har ett antal aktiviteter

förutom kurser i högskolepedagogik som några av våra lärare nyttjat och sedan spridit information om dessa

samt inspirerat oss att nyttja dessa tillfällen.

Från och med 2010 har Göteborgs universitet en ny lärplattform (GUL) som erbjuder en mängd nya

möjligheter i det pedagogiska arbetet som diagnostiska test, diskussionsgrupper, loggböcker,

inlämningsuppgifter med onlinerättning och upplägg av andra medier, (tv, film och musik).GUL är en relativt

ny arbetsform. Under det år vi använt denna har GUL visat på ett flertal pedagogiska utvecklingsmöjligheter

men då tiden för kollegiet är pressad har vi inte kunnat implementera alla dessa olika möjligheter.

Goda exempel från andra utbildningar såväl inom Sahlgrenska akademin som GU och även internationellt är

verktyg som vi uppmuntrar att använda. Inom vår programkommitté finns ett annat program

(folkhälsovetenskap) och i grundutbildningsutskottet finns institutionen för medicins program. Vid dessa

möten diskuteras ofta olika lösningar och goda exempel. Vi har undervisning gemensamt med andra program

vid Göteborgs undervisningsavdelning (GUA) och både för studenterna, men även för lärarna utbyts

erfarenheter och perspektiv på utbildning. Kliniskt träningscentrum (KTC) är ett nystartat akademigemensamt

lärcentra där kliniska basfärdigheter kan tränas, KTC nyttjas av olika program och potentialen för

ämnesgränsöverskridande övningar där student lär student är stor.

Vid grupparbeten och seminarier ändrar vi medvetet gruppstorlekar och gruppsammansättning för de flesta

läraktiviteterna för att aktivera samtliga studenter och för att vidga perspektiven för studenten. Att ofta byta

7

gruppsammansättning upplevs av vissa studenter som ”störande”. Vi har inte lyckats förmedla den

pedagogiska fördelen med denna variation för alla studenter.

D. Kvalitet på studentprestationer.

1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer

På alla kurser, förutom examensarbete på avancerad nivå, tillämpas två-gradig betygsskala (U och G). Senaste

1½ år har vi arbetat med att utveckla överensstämmelse mellan lärandemål, läraktiviteter och examinationer

(constructive alignment). Detta har också inneburit framtagande av betygskriterier för några kurser och

moment (bilaga 2a, 2b, 2c). För examensarbete på avancerad nivå används Sahlgrenska akademins

gemensamma betygskriterier. För examensarbete på grundnivå har en modifierad version testats och

kommer införas läsåret 11/12.

Lärarna arbetar i team. Både vid muntliga och skriftliga examinationer samarbetar ofta två lärare vid

bedömning av studenternas prestationer. Här ser vi en utvecklingspotential som vi kommer att arbeta vidare

med.

D2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen.

Undersökningen ”Göteborgsakademiker 2010” utförd av Avd för analys och utvärdering vid Göteborgs

universitet visar att resultaten i hög utsträckning fyller examensmålen i högskoleförordningen. Jämfört med

andra program vid Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet ligger vi bra till på de flesta punkter.

Relationen mellan ”grad av förväntad kunskap i arbetet” och ”bedömning av färdighetsträning i

grundutbildningen” är hög och positiv (bilaga 3)( www.analys.gf.gu.se).

E. Internationella perspektiv i programmet.

1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska

Av den obligatoriska litteraturen i bokform är ungefär hälften av litteraturen på engelska. I de flesta kurser

ingår, utöver böcker, originalartiklar samt internationella ”guidelines” på engelska.

Totalt sett bedömer vi att ungefär 65 % av kurslitteraturen är på engelska eller andra språk än svenska,

medan 35 % är på svenska.

Det existerar tyvärr inga kursböcker skrivna specifikt för dietistprogrammet, varken på svenska eller på

engelska. Vi bedömer att de amerikanska böcker som finns oftast inte passar för svenska eller europeiska

förhållande.

Det är viktigt att lära sig ett internationellt språk vad gäller klinisk nutrition, men eftersom dietistexamen är

en yrkesutbildning krävs även det svenska språket för att kunna hantera patienter i svensk hälso- och

sjukvård.

8

E2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år 2010

Tio studenter studerade under 2010 vid utländsk institution (Dublin, San Diego, Sacramento, Amsterdam,

Santiago, Namibia, Senegal och Oslo). Vi tog emot fem utländska studenter (Dublin, Bergen, Helsingfors).

Inget lärarutbyte genomfördes under 2010.

Eftersom dietistexamen är en yrkesutbildning krävs även det svenska språket för att kunna hantera patienter

i svensk hälso- och sjukvård. Detta gör det svårt för utomnordiska studenter att ta del av våra kurser.

Under 2010 började en amerikansk disputerad dietist som gästlärare hos oss (Monica Hunsberger)

finansierad med medel från Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT).

Monica Hunsberger undervisade både på grund och avancerad nivå.

E3. Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka

i internationella sammanhang.

Programmets introduktionskurs ”Söka, värdera och kommunicera kunskap inom hälsovetenskap med

inriktning mot Dietistprogrammet” har ett fokus på nutritionsrelaterade tillstånd i Sverige och världen, där

både under- resp. övernäring i ett internationellt perspektiv berörs och diskuteras vid seminarier. Som

bakgrund används i dessa uppgifter WHO dokument samt FN:s mänskliga rättigheter och barnkonventionen. I

ämnet näringslära kontrasteras de nordiska näringsrekommendationerna med andra internationella

näringsrekommendationer vid seminarier och föreläsningar. I termin 3 i momentet sociologisk näringslära

ingår mat och ätande med fokus på olika tros- och kulturella perspektiv. I kursen ingår även fältstudier i

affärer och samfund av olika etniskt ursprung. Alla skriver en sammanfattning (abstract) på engelska till sitt

examensarbete. De självständiga arbetena (C- resp. D-uppsatserna) är möjliga att skriva på engelska.

För studerande på avancerad nivå finns kursen Verksamhetsförlagd utbildning(VFU) i klinisk nutrition, 30hp

som erbjuds de studenter som i samarbete med International Office, GU, fått en praktikplats utomlands.

Dessa platser är oftast arrangerade av FN, WHO, etc. De studenter som varit på utbytesstudier eller ovan

nämnda VFU-kurs har vid återkomst seminarier för både egna kurskamrater och för övriga årskurser för att

stimulera till internationella kontakter. Vid av GU ordnade internationaliseringsdagar erbjuds alltid dessa på

schemat.

E4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet

Anna Winkvist har en PhD i International Nutrition från Cornell University, USA. Under 1992-1993 var hon

gästforskare vid King Edward Medical College, Lahore, Pakistan. Hon har ansvarat för forskningsprojekt i och

handlett doktorander från Papua Nya Guinea, Pakistan, Indonesien, Vietnam, Thailand och Nicaragua. Under

perioden 1996-2002 var hon huvudansvarig för ett forsknings- och utbildningsutbyte mellan Umeå universitet

och Gadjah Mada University, Indonesien, inom folkhälsa. Under 2008-2010 var hon styrelseledamot i STINT

(Stiftelsen för Internationalisering av högre utbildning och forskning).

Hilde Brekke har sin grundutbildning i nutrition från Universitetet i Oslo. Hon var gästforskare vid Cornell

University, USA 2009/10. Hilde Brekke fick 2010 VinnMer stipendium för tre års forskning i samarbete med

Cornell University, USA.

Hanna Olausson är nutritionist och var under en termin (1998) på grundutbildningen iväg som

Erasmusstudent vid Institute of Food Science and Nutrition, vid Swiss Federal Institute of Technology i Zürich,

Schweiz. Vidare var Hanna Olausson post doktor under 2005-2007 vid MRC Human nutrition research i

Cambridge, England. Hon har sedan dess ett fortsatt forskningssamarbete med den engelska gruppen.

9

Mette Axelsen har sin grundutbildning i nutrition från Universitetet i Oslo. Hon gjorde sin post-doc vid Dept.

of Nutritional Sciences, University of Toronto, Toronto, Kanada, år 1999-2000. Hon har sedan des sett fortsatt

forskningssamarbete med denna grupp. Hon är aktiv medlem i den europeiska föreningen för studier av

diabeteskost, Diabetes Nutrition Study Group, en dotterförening till den europeiska diabetesföreningen

EASD.

Lena Hulthén – Aktivt samarbete med forskargrupper i USA, Kina, Thailand.

Lars Ellegård var2005-2006 post doc vid Body Composition Unit, Department of Surgery, Auckland University

& Auckland City Hospital, New Zealand (9 månader). Arbetet handlade om att mäta ändringar i extracellulärt

vatten hos patienter som genomgick levertransplantation med olika tekniker. Arbetet har presenterats vid

European Society for Clinical Nutrition and Metabolism, ESPEN.

Frode Slinde är ursprungligen från Norge och har sin grundutbildning i nutrition från Universitetet i Oslo. Han

har arbetat två år som dietist på Kirkenes sykehus som ligger nordost i Norge, på gränsen mot Ryssland.

Slinde representerar Sverige i styrelsen för Nordiska Dietistföreningen sedan 2008.

Vi har deltagit som aktiv part ett europeiskt tematisk nätverk för dietister och högre utbildningar med namn

”Dietitians improving education training standards” (DIETS) sedan 2006. Detta nätverk är nu inne på sin andra

period och heter numera DIETS2. Vi har deltagit på flera av nätverkets årliga konferenser, arrangerat utbyte

med lärare från Dublin samt har veckovis mailkontakt med övrig högre utbildning för dietister i Europa.

Samtliga i lärarkollegiet deltar regelbundet på flera internationella konferenser.

Tema III Lärarkompetens

1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet

75 % av de lärare som huvudsakligen har kursansvar, är anställda eller adjungerade är disputerade. Ungefär hälften av externa föreläsare är disputerade. De externa föreläsarna har dock en djup klinisk kompetens och anlitas just av det skälet. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning

Professor 1 undervisade under år 2010 65 % (hälften på avancerad nivå)

Professor 2 undervisade under år 2010 25 % (mest på avancerad nivå) och var avdelningschef på 50%.

Adjungerad professor 1 undervisade 2010 10 % (hälften på avancerad nivå)

Utöver detta undervisar olika professorer strötimmar (grundnivå)

3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens

56 % av de 16 lärare som huvudsakligen undervisar på programmet har behörighetsgivande (minst 15 hp)

högskolepedagogik. 25 % av de 16 lärare som huvudsakligen undervisar på programmet håller för närvarande

på att uppnå behörighetsgivande (minst 15 hp) högskolepedagogik.

4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens

Tio av 16 lärare är grundutbildade dietister. Resterande lärarkår är antingen läkare eller

nutritionister/livsmedelsvetare. Sju av lärarna har samtida verksamhet i landsting/kommun. Samtliga lärare

erbjuds auskultationsmöjlighet vid Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska universitetssjukhuset i syfte att

upprätthålla lärarnas professionsrelaterade kompetens.

Vid anställning av gästlärare sätts relevant professionskompetens högt på kravlistan. Vid tjänstetillsättning

som universitetslärare är dock professionskompetens lågt prioriterat – vetenskaplig och pedagogisk

skicklighet går före.

10

Tema IV Studentinflytande

1. Resultat från studentundersökningar, programutvärderingar och kursvärderingar.

Vi genomför programutvärdering med studenter som går ut termin 6 varje år. Två gånger har vi gjort

fokusgruppsintervjuer, senaste åren har vi dock gjort enkätundersökning. Resultaten har sedan systematiskt

lett till förbättringsåtgärder på de punkter som visat brister. Resultaten från senaste årens

Programutvärderingar visar på klara förbättringar. Till exempel ställs ett påstående ”examinationerna har

utvecklat mitt yrkeskunnande” där andelen som har instämt helt i påståendet ökat från 64 till 76 %. Ett annat

exempel är påståendet ”under utbildningen har jag fått förståelse för sociokulturella förhållanden” ökat från

25 till 73 %.

En fråga som ständigt kommer upp som negativ är studiemiljön på Medicinareberget. Detta är dock en fråga

som vi inom programmet inte själva kan påverka. Dock lyfter vi frågan med regelbundenhet i de organ som vi

är representerade i. Detta har bland annat lett till att en bättre miljö gällande datorsalar, utskriftsmöjligheter

och fräschare (nybyggda) grupprum.

2. Metoder för samlad kvalitetsanalys och utveckling av programmet.

Vid Dietistprogrammet finns en samförståndsgrupp som består av studenter från varje kull, programansvarig,

studierektor och studievägledare. Gruppen träffas 3 gånger per termin och tar upp aktuella kursvärderingar,

kvalitetsanalys och utvecklingsmöjligheter för programmet.

Utöver att kvalitetssäkra och godkänna kursplaner, bereder Programkommittén för nutrition och folkhälsa

ärenden inför Rådet för utbildning på grund och avancerad nivå (RUGA).

Institutionen för medicin har ett grundutbildningsutskott. Där jämförs de program som institutionen ansvarar

för med tanke på kvalitet och innehåll.

De tre institutioner (Göteborg, Umeå och Uppsala) som anordnar dietistutbildningar träffas regelbundet (ca

var 18 månad). Representanter från Dietisternas Riksförbund inbjuds till dessa möten. Även studenter deltar,

som utbyter erfarenheter med varandra och deltar i de utvecklingssamtal som förs mellan lärosätena.

För närvarande deltar vi i ett benchmarkingprojekt kring examensarbeten (inför HSV:s granskning 2012). Här

finns även en student från programmet representerad.

3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ.

I samförståndsgruppen ingår 2-3 studenter från varje kull.

Två studenter från Dietistprogrammet ingår i programkommittén för nutrition och folkhälsa.

I RUGA ingår två studenter från den gemensamma studentkåren vid Sahlgrenska akademin.

TEMA V Omvärldsanalys

A Omvärldsanalys – utbildningsutbud.

1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll.

Programmet är det enda inom GU som leder till dietistexamen, som är en yrkesexamen med möjlighet till av

Socialstyrelsen utfärdad legitimation. Vid GU finns dock andra program som berör temat kost och hälsa.

11

Folkhälsoprogrammet vid Sahlgrenska akademin har fokus på samhälleliga faktorer och berör även

sambandet kost-hälsa på samhällsnivå.

Hälsopromotion-kost programmet vid Institutionen för kost och idrott har ett individfokus, men inte vad

gäller nutritionsbehandling vid olika sjukdomstillstånd.

Vi antar studenter till senare del av program (till termin 3). Huvuddelen av de sökande kommer från

Hälsopromotion-kost programmet vid Institutionen för kost och idrott, vars studenter gärna kompletterar sin

utbildning med en dietistexamen.

A2. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten.

Programmets ges av medicinsk fakultet, till skillnad från Umeå och Uppsala där programmet ges av

samhällsvetenskaplig fakultet. Vårt profilområde är integrering mellan teori och praktik under hela

utbildningen. Första delkursen i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är redan tredje veckan på termin ett

och fortsätter sedan med ytterligare fyra delkurser under programmets sex terminer. Vi fokuserar på att få

en progression i VFU. Vi börjar med auskultationer i olika dietistverksamheter i termin ett, tre och fyra. I

termin fem börjar studenterna ha egna patienter i öppenvård och i termin fem tränar studenterna också

transprofessionellt teamarbete på Göteborgs utbildningsavdelning, GUA. I den slutliga delkursen i termin sex

kan studenterna redan i början av kursen börja arbeta självständigt under handledning av yrkesverksam

dietist.

I och med att programmet ges av medicinsk fakultet, med nära knytning till Universitetssjukhuset, är många

av föreläsarna och lärarna även kliniskt verksamma.

Vi har mest VFU av dietistutbildningarna i Sverige och har fokuserat på att få en progression i VFU. Dock

önskar studenterna mer VFU och i den nya utbildningsplanen har vi utökat VFU med 1,5 hp.

B. Omvärldsanalys - arbetsmarknad

1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete.

Enligt undersökningen ”Göteborgsakademiker 2010” utförd av Avd för analys och utvärdering vid Göteborgs

universitet (www.analys.gf.gu.se ) visar att resultaten i hög utsträckning fyller kraven till vad de behöver i sitt

arbete. Jämfört med andra program vid Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet ligger vi bra till på

de flesta punkter. Relationen mellan ”grad av förväntad kunskap i arbetet” och ”bedömning av

färdighetsträning i grundutbildningen” är hög och positiv.

De två punkter där avståndet mellan ”grad av förväntad kunskap i arbetet” och ”bedömning av

färdighetsträning i grundutbildning” är som störst är punkterna ”använda IT för information/kommunikation”

(för lite träning jämfört med kraven i arbetslivet) och ”analysera internationella frågor” (för mycket träning

jämfört med kraven i arbetslivet). Vi kan förstå att analys av internationella frågor inte är en stor del av en

landstingsanställd dietists huvudsakliga verksamhet. (bilaga 3)( www.analys.gf.gu.se).

12

B2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde.

Resultaten från vår alumni undersökning visar att andelen förvärvsarbetande bland dietisterna var 87% (214

av 233). I denna siffra ingår såväl heltid som deltid. Sysselsättningen var fördelad på dietistjobb, och annat

förvärvsarbete enligt följande:

51% hade dietistjobb

36% hade annat förvärvsarbete

Tretton procent uppgav att de studerade (32 av 233) och 6 % uppgav sig som arbetslösa/arbetssökanden.

Den senare kategorin återfinns sannolikt såväl bland dem som studerar, som bland dem som uppgivit annat

förvärvsarbete (vilket kan vara ”extraknäck” etc.). Tre av fyra dietister var anställda av landstinget, resterande

var sysselsatta inom privat verksamhet (12%), kommun (8%), universitet (5%) eller i eget företag (3%)

Enligt Göteborgsakademiker 2010 (som bygger på svar från 38 dietister) anser 65 % av de förvärvsarbetande

att arbetet i mycket eller ganska hög utsträckning är relevant i förhållande till utbildningen.

Enligt SACO´s rapport ”Framtidsutsikter – arbetsmarknaden för akademikeryrken 2015”

(http://www.saco.se/upload/Dokumentarkiv/Skrifter/2010_framtidsutsikter2015.pdf) är det i nuläget balans

för etablerade dietister samt överskott av nyexaminerade dietister. Prognosen för år 2015 är dock att det då

även för nyexaminerade dietister råder balans.

I Högskoleverkets rapport” Etablering på arbetsmarknaden -examinerade 2006/07” (2010:19R)( www.hsv.se)

har andelen etablerade dietister ökat markant de senaste 5 åren.

B3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och

utveckling av programmet

I Programkommittén för nutrition och folkhälsa finns avnämarrepresentanter (Landsting och Kommun)

Vi har, genom vår VFU-ansvariga lärare, en tät kontakt med verksamma dietister som anlitas som handledare

på VFU. Dessa bjuds in till handledardagar som arrangeras regelbundet. Många av handledarna är även

alumner.

2010 fyllde avdelningen 40 år. Vi bjöd in dietister i närområdet till två symposier (ett på våren och ett på

hösten).

Dietister i närområdet har inbjudits att komma med förslag till teman för examensarbete och bjuds även in

till de nyexaminerades presentationer av sina examensarbeten.

TEMA VI Framtid

1. Ev. planerade förändringar av programmet på kort sikt.

Från och med HT 2011 antas studenter till en helt ny utbildningsplan.

Ansvaret för Dietistprogrammet vid Göteborgs universitet har sedan 2002 varit delat mellan två fakulteter;

Sahlgrenska akademin och Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Från och med 1 januari 2010 har Sahlgrenska

akademin totalansvaret för utbildningen. Detta har inneburit nya möjligheter att göra utbildningen mer

sammanhållen, tydliggöra progressionen i studentens lärande samt harmonisera med motsvarande

utbildningar i Sverige och Europa. Processen att ta fram en ny utbildningsplan har föregåtts av benchmarking

mot andra program vid Sahlgrenska akademin och andra svenska och europeiska lärosäten.

http://www.saco.se/upload/Dokumentarkiv/Skrifter/2010_framtidsutsikter2015.pdf

14

Ändringar jämfört med gamla utbildningsplanen

En ny ordning på kurserna som tillförsäkrar studenterna en tydligare progression i lärandet, som att

sjukdomslärakursen kommer att integreras med klinisk nutrition 1 och 2 i samband med att de olika

tillstånden behandlas. Dietistmetodik och psykologi kommer att integreras med klinisk nutrition 1 och

tidigareläggas för att minimera upprepningar och stärka studenterna i sin metodik.

Den nya utbildningsplanen består av bredare och mer sammanhållna kurser jämfört med gamla planen. Fler

småkurser har integrerats med huvudämneskurser för att öka studenternas förståelse. Delar av den

verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) har integrerats i de nya kursblocken samt utökats med 1,5 hp.

Utökningen av VFU består av 1) att den långa praktiken har förlängts en vecka, 2) momentet egen patient har

delats upp i två delar; en del där man hanterar friska klienter och en del där man hanterar sjuka patienter.

Dessutom har momentet på Göteborgs utbildningsavdelning (GUA) senarelagts och därmed kommer

dietiststudenterna att ha kommit lika långt i sitt lärande som de övriga studenterna i teamen(sjukgymnast-,

sjuksköterske- och arbetsterapeutstudenter). GUA strimman kommer på detta sätt att integreras i den långa

praktiken och inte ligga som en extra strimma under termin 5 vilket har stört kontinuiteten i lärandet under

denna termin

Utöver detta förtydligas utbildningens uppdelning i grund- och avancerad nivå, där grundnivå utgör

Dietistprogrammet, och avancerad nivå utgör magisterprogram i huvudområdet klinisk nutrition.

Såväl gamla som den nya utbildningsplanen uppfyller samtliga lärandemål för yrkesexamen till Dietist samt

kandidatexamen enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100, bilaga 2 examensordningen).

2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer)

Dietistprofessionen är fortfarande ett ungt yrke. Med tanke på de senaste årens söktryck är vår bedömning

att tillströmningen av nya studenter fortsatt kommer vara stor.

Dietistprofessionen har de senaste tio åren utvecklats från att tidigare enbart vara inriktad mot hälso- och

sjukvården till att nu att även omfatta andra arenor som t ex industri och informationsmedier såsom

tidningar, tv och internet vilket betyder att programmet måste ha ett bredare fokus på längre sikt.

Lärandemålen för yrkesexamen till Dietist hämmar oss dock att utöka innehållet i utbildningen. Därför anser

vi att examensbeskrivningen i Högskoleförordningen bör uppdateras och harmoniera med

samhällsförändringarna. Ett tydligt utvecklingsområde är innovationskunskap, projektstyrning- och

utvärdering samt ett djupare samarbete med andra samhällsarenor än hälso- och sjukvården.

TEMA VII. Övrigt av vikt om programmet

1. Organisation och ledning av programmet

Programansvarig är en av lärarna i kollegiet och denna arbetsuppgift utgör 25% av hennes tid. Programmet

har en studierektor som även är lärare och som har denna uppgift på 50% av arbetstiden.

Programadministratören arbetar heltid med dietistprogrammet. Studievägledaren är delad mellan fyra

program och vi har ca 25% till våra studenter.

Programansvarig och studierektor samarbetar intimt och har informella möten med programadminstratören

dagligen. Formella möten har gruppen varje måndag och varannan måndag är även studievägledaren med på

dessa.

Arbetsuppgifter och ansvarsfördelning för dessa finns skriven och denna revideras vid behov varje nytt läsår.

15

Det ekonomiska ansvaret för Dietistprogrammet och för de fristående kurserna har avdelningschefen.

Avdelningschefen som också är lärare (25%) har ett ledningsråd som stöd i sitt arbete, i detta ingår

programansvarig, studierektor, en lektor samt avdelningens intendent. Ledningsgruppen har möte varannan

vecka.

Lärarkollegiet har möten en gång per månad, samt 3 heldagar under året.

Lärarna är organiserade i team runt kurserna, 2-3 lärare per team. Då vi har många kurser och få anställda

lärare ingår varje lärare i flera team.

2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t.ex mottagningsceremonier eller

examenshögtider)

I programmets första kurs (4,5hp+ 1,5 hp VFU) ingår översikter av hela programmets upplägg tillsammans

med en veckas VFU som är upplagt som två dagar information från dietister i olika typer av

yrkesverksamheter samt en dags enskild auskultation hos dietist. Vi har också kontaktskapande grupparbeten

och uppgifter för att snabbt få en identitet. Kursen leds av de lärare som dessutom är programansvarig resp.

studierektor, detta för att studenterna tidigt ska känna tillhörighet.

En till två gånger per termin har vi en schemalagd s.k. ”Gemensamhetsdag” för programmets alla studenter,

programmet är något som annars inte kommer in i någon kurs och som alla kan ha nytta av. Dagen som är en

halvdag, har en paus med mingel (någon uppgift + någon förfriskning). Tanken är att skapa en vi-känsla bland

våra studenter. Under 2010 var det på våren fokus på forskning inom vårt huvudområde och på hösten

arrangerade vi tillsammans med SFN väst en eftermiddag om probiotika.

Vi har som tradition att studenterna på termin 1 bjuder på luciafirande för lärare och övriga årskullar

studenter i ljusgården Medicinaregatan 13. Studenterna får kostnadstäckning för förtäringen, oftast bakar de

själva lussebullarna. Förutom stämningsfullt luciatåg brukar det också vara uppläsningar, musikframträdande

etc. beroende på studentkull. Traditionen är mycket uppskattad även av övriga studenter och personal på

Medicinareberget.

Avgångsstudenterna ordnar sin examenshögtid med handledning av programadministratören och någon

lärare. Högtiden hålls i GU:s aula i Vasaparken och uppskattas av studenter och anhöriga.

Tillsamman med dietiststudenter från Uppsala och Umeå anordnas varje år Kostbollen som är en

brännbollstävling med efterföljande samkväm, arrangemanget rullar mellan orterna. Detta är studenternas

helt egna arrangemang.

3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap

I kursen Kommunikation och didaktik ingår föreläsningar och diskussioner med dietister som arbetar som fria

entreprenörer. Det finns inte mycket av detta i nuvarande utbildningsplan och så länge

examensbeskrivningen för Dietistexamen inte ändras till att breddas även utanför hälso- och sjukvården finns

det inget direkt utrymme för dessa moment.

Studenterna har efterfrågat mer av framförallt projektledning och att arbete i projekt.

I den nya utbildningsplanen som ska gälla från ht2011 kommer vi att förstärka flera kurser med lärandemål

och läraktiviteter som innefattar entreprenörskap och projektledningsarbete.

16

4. Övrigt

Vi vill gärna framhålla KTC (kliniskt träningscentrum) som en stor möjlighet för studenter. Vad vi nyttjat detta

till hittills har varit Hjärt-lungräddningskurs för alla, deltagit med våra studenter i informationsdagar för alla

program samt en förberedande kurs inför arbete på sjukhusavdelning som sker i termin 5 (VFU förlagd till

Göteborgs undervisningsavdelning)

Vi har nu också undervisningskök för studenternas matlaborationer, vilket tidigare varit förlagt på Inst. för

kost och idrott. Detta kök är också utrustat med handikappanpassade köksmoduler och vi ser fram mot

samarbete med arbetsterapiprogrammets studenter runt mat och ätande.

TEMA VIII. Sammanfattande bedömning

1. Programmets största styrka Den lilla men mycket tätt samverkande lärargruppen är vår största styrka. Vi vågar tänka nytt och är snara att se möjligheter, vår nära kontakt gör också beslutsvägen kort, vi går från tanke till handling på gemensam front. Våra studenter framhåller att vår största styrka är vår etablerade studentmedverkan och lyhördhet inför vad våra studenter önskar. Dietistprogrammet i Göteborg har möjlighet att utnyttja GUA och KTC vilket vi har som stor styrka jämfört med övriga dietistprogramsorter. Vi har stor forskningsanknytning och ger våra studenter ett gediget kritiskt förhållningssätt. 2. Programmets största svaghet Den homogena studentgruppen, både vad gäller kön och etnicitet är vår största svaghet. Samhället är mer komplext och fler perspektiv från studentögon saknas. Detta arbetar vi med se Tema1A3 sid 3. Högskoleverkets examensbeskrivning är inte längre nutidsanpassad, detta hindrar oss från att bredda utbildningen i tillräckligt stor utsträckning. Dietister behövs och arbetar på ett annat sätt idag än när lärandemålen för examen skrevs. Vi har för lite entreprenörskap, se ovanstående svar. 3. Om programmet fick extra resurser från 2013 skulle dessa användas till:

Anställa fler lärare med tjänster kombinerade med klinisk tjänstgöring för att kvalitetssäkra den

verksamhetsförlagda utbildningen samt utveckla examinationsformer av de kliniska läraktiviteterna.

Köpa in ny innovativ teknik som kan stödja studenterna i deras lärande (mandometer, höghastighetskamera,

antropometriska verktyg, bedöma matintag etc).

Matris för planering och uppföljning av utbildningsprogram Var i programmet undervisas och examineras moment som

svarar mot examensmålen

Progression i lärandemålen ligger efter läsår.

Kurs Kurs Kurs Kurs Kurs Examensarbe

te Examensmål

Enl HF:

Yrkesexamen

KNO42Basal Nutrition KNo071 Sjukdomslära

DIG120 Biokemi med organisk kemi KNO155 Klinisk nutrition I

KNO031 Human fysiologi med anatomi KNO175 Klinisk nutrition II

DIG120 Livsmedels-vetenskap

KNO185 Nutrition fördjupning

KNo135 Examensarbete klinisk nutrition

Kunskap och förståelse

- visa kunskap om

områdets

vetenskapliga

grund och

kännedom om

aktuellt forsknings-

och utvecklings-

arbete samt

kunskap om

sambandet

mellan vetenskap

och beprövad

erfarenhet och

sambandets

betydelse för

yrkesutövningen

KNO168 Verksamhets-förlagd utbildning

KNO105 Psykologi och dietistmetodik

DIG120 Livsmedelsvetenskap

- visa kunskap om

relevanta

författningar


KNO155 Klinisk nutrition I

KNO175 Klinisk nutrition II

KNO 168 VFU

Färdighet och förmåga

-- visa förmåga att

självständigt och i

samverkan med patienten

undersöka och bedöma

näringsintag,

näringstillstånd och

näringsbehov,

KNO185 Nutrition fördjupning __________________

KNO155 Klinisk nutrition I ___________________


KNO 168 VFU

KNO095 Kommunikation och didaktik

- visa förmåga att planera

och hantera

nutritionsbehov för olika

grupper i samhället samt

förmåga att utbilda och

informera om kost och

hälsa,

KNO155 Klinisk nutrition I


KNO 168 VFU

- visa förmåga att

förebygga, utreda,

bedöma, behandla och

utvärdera kost- och

nutritionsrelaterade

problem, symptom och

sjukdomar,

- visa förmåga att initiera

och använda nya metoder

inom området,

- visa förmåga att tillämpa

sitt kunnande för att

hantera olika situationer,

företeelser och

frågeställningar utifrån

individers och gruppers

behov,


informera och undervisa

olika grupper,

__________________

- visa förmåga att muntligt

och skriftligt redogöra för

och diskutera vidtagna

åtgärder och

behandlingsresultat med

berörda parter samt i

enlighet med relevanta

författningar dokumentera

dessa,

- visa förmåga till

lagarbete och samverkan

med andra yrkesgrupper,

och

- visa förmåga att kritiskt

granska, bedöma och

använda relevant

information samt att

diskutera nya fakta,

företeelser och

frågeställningar med olika

målgrupper och därmed

bidra till utveckling av

yrket och verksamheten.

KNO155 Klinisk nutrition I KNO185 Nutrition födjupning KNO095 Kommunikation och didaktik

KNO175 Klinisk nutrition II KNO155 Klinisk nutrition I KNO105Psykologi och dietistmetodik KNO155 Klinisk nutrition I

KNO 168 VFU KNO175 Klinisk nutrition II KNO168 VFU KNO175 Klinisk nutrition II

KNO185 Nutrition födjupning KNO 168 VFU KNO105Psykologi och dietistmetodik

DIG120 Livsmedelsvetenskap KNO095 Kommunikation och didaktik KNO175 Klinisk nutrition II

KNo135 Examensarbete klinisk nutrition KNO185 Nutrition födjupning

KNO105 Psykologi och dietistmetodik KNO011 Söka värdera och kommunicera .. KNO155 Klin Nutr I

KNO168 VFU KNO175 Klin Nutr II

KNO095 Kommunikation och didaktik KNO095 Kommunikation och didaktik

KNO 168 VFU KNO185 Nutrition födjupning

KNO135 Examensarbete i klinisk nutrition

KNO168 VFU KNO168 VFU KNO185 VFU


KNO155 Klin nutr I

KNO175 Klin nutr II

KNO011 Söka, värdera och kommunicera…

Värderingsförmåga och

förhållningssätt

-- visa självkännedom och

empatisk förmåga,

__________________

- visa förmåga att med

helhetssyn på människan

göra åtgärdsbedömningar

utifrån relevanta

vetenskapliga,

samhälleliga och etiska

aspekter med särskilt

beaktande av de mänskliga

rättigheterna,

__________________

- visa förmåga till ett

professionellt

förhållningssätt gentemot

patienter och deras

närstående, och

________________


identifiera sitt behov av

ytterligare kunskap och att

fortlöpande utveckla sin

KNO185 VFU

KNO42Basal Nutrition

KNO031 Human fysiologi med anatomi

KNO135 Examensarbete i klinisk nutrition

kompetens.

-

Avancerad nivå 2009-10-01

European Qualification Framework (livslångt lärande), EQF-7 avancerade nivån

Kunskaper Färdigheter Kompetens

Mycket specialiserade kunskaper, varav

en del ligger i spetsen för kunskaper inom

ett arbets- eller studieområde, som grund

för eget tänkande och/eller forskning

Kritisk medvetenhet om kunskapsfrågor

inom ett område och i

beröringspunkterna mellan olika

områden.

Specialiserade färdigheter för

problemlösning som behövs inom

forskning eller innovation för att

utveckla nya kunskaper och nya

förfaranden och integrera kunskaper från

olika områden

Hantera och omvandla arbets- eller

studiesituationer som är

komplicerade, oförutsägbara och

kräver nya

strategiska tillvägagångssätt

Ta ansvar för att bidra till

yrkesrelaterade kunskaper

och praxis och för att se över

arbetslagens strategiska

prestation

EQF-HE - Dublin Deskriptorerna

A. Kunskap och förståelse B. Tillämpning av kunskap och förståelse C. Förmåga att göra bedömningar

Som tillhandahåller en plattform eller

möjlighet till originalitet i utvecklandet av

eller användningen av idéer, ofta i ett

forskningssammanhang

Förvärvat problemlösningskompetens i

nya eller okända sammanhang inom

bredare eller mångvetenskapliga

kontexter

D. Förmåga att kommunicera: sina slutsatser

och den underliggande kunskapen och

logiska grunden (begränsad räckvidd) för

specialister och i ämnesområden inte

insatta åhörare

E. Studiefärdigheter: förväntas ha utvecklat

förmåga att studera på ett i stort sett

självstyrt eller självständigt sätt

Som visar förmåga att integrera

kunskap och hantera komplexitet

samt kunna formulera bedömningar

baserade på ofullständiga data

HSF (Högskoleförordningen SFS1993:100) - Generell akademisk examen – Magisterexamen

Kunskap och förståelse Färdigheter och förmåga Värderingsförmåga och


förhållningssätt

För magisterexamen skall studenten

- visa kunskap och förståelse inom

huvudområdet för utbildningen,

inbegripet såväl överblick över området

som fördjupade kunskaper inom vissa

delar av området samt insikt i aktuellt

forsknings- och utvecklingsarbete, och

- visa fördjupad metodkunskap inom

huvudområdet för utbildningen.


- visa förmåga att integrera kunskap och

att analysera, bedöma och hantera

komplexa företeelser, frågeställningar och

situationer även med begränsad

information,

- visa förmåga att självständigt identifiera

och formulera frågeställningar samt att

planera och med adekvata metoder

genomföra kvalificerade uppgifter inom

givna tidsramar,

- visa förmåga att muntligt och skriftligt

klart redogöra för och diskutera sina

slutsatser och den kunskap och de

argument som ligger till grund för dessa i

dialog med olika grupper, och

- visa sådan färdighet som fordras för att

delta i forsknings- och utvecklingsarbete

eller för att arbeta i annan kvalificerad

verksamhet.


- visa förmåga att inom

huvudområdet för utbildningen göra

bedömningar med hänsyn till

relevanta vetenskapliga, samhälleliga

och etiska aspekter samt visa

medvetenhet om etiska aspekter på

forsknings- och utvecklingsarbete,

- visa insikt om vetenskapens

möjligheter och begränsningar, dess

roll i samhället och människors

ansvar för hur den används, och

- visa förmåga att identifiera sitt

behov av ytterligare kunskap och att

ta ansvar för sin kunskapsutveckling.


HSF (Högskoleförordningen SFS1993:100) - Generell akademisk examen – Masterexamen


förhållningssätt

För masterexamen skall studenten


huvudområdet för utbildningen,

inbegripet såväl brett kunnande inom

området som väsentligt fördjupade

kunskaper inom vissa delar av området

samt fördjupad insikt i aktuellt

forsknings- och utvecklingsarbete, och


huvudområdet för utbildningen.


- visa förmåga att kritiskt och

systematiskt integrera kunskap och att

analysera, bedöma och hantera komplexa

företeelser, frågeställningar och

situationer även med begränsad

information,

- visa förmåga att kritiskt, självständigt

och kreativt identifiera och formulera

frågeställningar, att planera och med

adekvata metoder genomföra

kvalificerade uppgifter inom givna

tidsramar och därigenom bidra till

kunskapsutvecklingen samt att utvärdera

detta arbete,

- visa förmåga att i såväl nationella som

internationella sammanhang muntligt och

skriftligt klart redogöra för och diskutera

sina slutsatser och den kunskap och de

argument som ligger till grund för dessa i

dialog med olika grupper, och


delta i forsknings- och utvecklingsarbete


- visa förmåga att inom

huvudområdet för utbildningen göra


relevanta vetenskapliga, samhälleliga

och etiska aspekter samt visa

medvetenhet om etiska aspekter på

forsknings- och utvecklingsarbete,






behov av ytterligare kunskap och att

ta ansvar för sin kunskapsutveckling.


eller för att självständigt arbeta i annan

kvalificerad verksamhet.

Lokal examensbeskrivning – Medicine magister/ masterexamen med huvudområdet klinisk nutrition


förhållningssätt



klinisk nutrition, inbegripet såväl

överblick över området som fördjupade

kunskaper inom vissa delar av området

samt insikt i aktuellt forsknings- och

utvecklingsarbete, och


klinisk nutrition.

- visa förmåga att integrera kunskap och

att analysera, bedöma och hantera

komplexa företeelser, frågeställningar

och situationer även med begränsad

information,

- visa förmåga att självständigt

identifiera och formulera

frågeställningar samt att planera och

med adekvata metoder genomföra

kvalificerade uppgifter inom givna

tidsramar,

- visa förmåga att muntligt och skriftligt

klart redogöra för och diskutera sina

slutsatser och den kunskap och de

argument som ligger till grund för

dessa i dialog med olika grupper, och


delta i forsknings- och

utvecklingsarbete eller för att arbeta i

annan kvalificerad verksamhet.

- visa förmåga att inom klinisk

nutrition för utbildningen göra


relevanta vetenskapliga,

samhälleliga och etiska aspekter

samt visa medvetenhet om etiska

aspekter på forsknings- och

utvecklingsarbete,






behov av ytterligare kunskap och

att ta ansvar för sin

kunskapsutveckling.


Kursplaner


förhållningssätt

Termin 1

MED722

Metodkurs

Studenten ska kunna ge exempel på

olika studiedesigner relevanta för

nutritionsepidemiologi. Studenten ska

ha förståelse för skillnader och likheter

i kvantitativ och kvalitativ metodik.

Studenten ska vidare kunna använda

statistiska metoder för att analysera

små och stora kvantitativa

datamängder inom givna tidsramar

samt illustrera resultaten i relevanta

tabeller och figurer. Studenten ska även

kunna kommunicera sina

metodkunskaper inom och utanför det

vetenskapliga samhället.

Studenten ska självständigt kunna

kombinera sin förståelse för

epidemiologi och statistik så att

hon/han kan utarbeta en strategi för

dataanalys av befintligt material och

välja relevant studiedesign och

relevanta statistiska metoder.

Studenten ska kunna ställa samman

resultaten av en större

databearbetning och försvara sina

resultat muntligt och skriftligt.

MED723

Metodkurs

Kostundersökningar

Efter avslutad kurs ska studenten

muntligt och skriftligt kunna beskriva

kostundersökningsmetoder på ett

vetenskapligt korrekt sätt. Studenten

ska ha förståelse för skillnader och

likheter mellan olika metoder samt

kunna ge exempel på metodik som

används inom det

nutritionsvetenskapliga området.


tillämpa kostundersökningsmetodik på

såväl individ- som gruppnivå.

Studenten ska kunna beräkna

individens och gruppens kostintag

samt illustrera resultaten i relevanta

tabeller och figurer och ange svaghet

och styrka med olika metoder.

Studenten ska vidare kunna genomföra

test av validitet samt reproducerbarhet

för använda

kostundersökningsmetoder. Studenten

ska även kunna kommunicera sina

metodkunskaper inom och utanför det

vetenskapliga samhället.


sammanställa kostdata samt tolka

egna och andras resultat. Studenten

ska kunna värdera och kritisera

metoder i

nutritionsepidemiologiska

originalartiklar. Detta inkluderar val

av metod, design, validitet och

generaliserbarhet. Studenten ska

även kunna sammanfatta sina

slutsatser muntligt och skriftligt.


MED725

Fördjupningskurs

huvudämne

Förändringsarbete…

Den studerande skall efter

genomgången kurs ha förståelse för

livsstilsrelaterat förändringsarbete

i nutritionsbehandling. Studenten skall

ha tillägnat sig teoretisk kunskap

om förändringsarbete vid

livsstilsrelaterad nutritionsbehandling.

Med hjälp av denna

plattform skall studenten i sin

yrkesutövning kunna identifiera behov

och förstå förändringsprocessen

delar. Dessutom skall studenten ha

kunskap om olika tekniker

inom livsstilsrelaterat

förändringsarbete .


genomgången kurs kunna använda

olika verktyg för livsstilsrelaterat

förändringsarbete. Ha förmåga att

bedöma patientens förmåga till

förändring,

genomföra motiverande samtal samt

genomföra nutritionsbehandling med

en

kognitiv inriktning.


genomgången kurs ha ett kognitivt

förhållningssätt i arbetet

med livsstilsförändringar i

nutritionsbehandling. Den

studerande skall också kunna

värdera utfall av

nutritionsbehandlingen med ett

evidensbaserat förhållningssätt.

MED724

Fördjupningskurs

huvudämne

Artificiell nutrition


genomgången kurs ha tillägnat sig

teoretiska medicinska kunskaper, som

tillhandahåller en plattform för att

denne i sin yrkesutövning som dietist

skall kunna identifiera behov, och

förväntat utfall, av olika typer av

enteral och parenteral

nutritionsbehandling, samt bidra till

utvecklandet av förbättrade

behandlings- och uppföljningsrutiner.

med artificiell nutrition, samt att göra

individuella behandlingsprioriteringar

utifrån bedömningar av komplexa

situationer, t.ex.; Hur akut problemet

är; Förekomst av eller risk för akuta

komplikationer; Risk för senare

komplikationer; Inverkan av andra

sam‐tidiga sjukdomar eller tillstånd;

Evidensläge och klinisk erfarenhet av

behandlingen.


genomgången kurs kunna formulera

förväntat utfall i observerbara och

mätbara termer som är tydliga,


genomgången kurs kunna

kommunicera sina slutsatser och

underliggande kunskaper om

vidtagen åtgärd. Den studerande

skall efter genomgången kurs

vidare kunna värdera utfall av

nutritionsbehandlingen,

dokumentera sina observationer och

bedömningar och kunna

kommunicera dessa i vårdteamet

och vårdkedjan. Studenten skall

kunna argumentera för, och verka i

enlighet med, ett förhållningssätt


patientcentrerade och anpassade till

patientens situation; Kunna formulera

och utvärdera behandlingsmål för

artificiell nutrition på kort och lång sikt;

Kunna bestämma förväntat utfall av

nutritionsproblemet och behandlingen

tillsammans med andra

vårdgivarkategorier (och i tillämpliga

fall patient).

och en värdegrund enligt

Dietisternas Riksförbunds

yrkesetiska kod.

6.

Termin 2

MFKN21 (MED???)

Självständigt arbete

– kunna avgränsa, planera och

genomföra en forskningsuppgift inom

det kliniska nutritions

kunskapsområdet, samt författa och

försvara en vetenskapligt utformad

uppsats utifrån denna

forskningsuppgift.

– kunna välja och motivera relevanta

forskningsmetoder utifrån

frågeställning

– utförligt kunna diskutera och

motivera vetenskaplig och klinisk

relevans av forskning inom det

kliniska nutritions

kunskapsområdet

– självständigt och kritiskt granska

och opponera på annat

forskningsarbete på motsvarande

nivå.

Termin 3

KNO268

VFU avancerad

‐ redogöra för en variation av

nutritionella problemställningar inom

valt verksamhetsområdet

‐ visa fördjupad kunskap om en

variation av dietistens teoretiska

begrepps‐ och processmodeller för det

valda verksamhetsområdet

‐ visa fördjupad kunskap om lösningar

av nutritionella problem i samverkan

utöva Dietistyrket under eget ansvar

och fatta självständiga beslut i en

variation av komplexa situationer

‐ visa fördjupad färdighet i att kritiskt

granska och värdera olika metoder som

grund för tillämpning av dietistens

praxis inom valt verksamhetsområde

‐ utveckla en teoretisk grundad

nutritionsbehandlings modell för en

analysera, värdera och diskutera

erfarenheter i samband med det

självständiga yrkesutövandet

‐ visa ett reflekterat förhållningssätt

till egna perspektiv,

ställningstaganden och värderingar

‐ diskutera och värdera nutritionella

teoretiska modellers giltighet inom

valt verksamhetsområde


mellan olika yrkesgrupper inom hälso‐

och sjukvården, andra

samhällsinstanser och aktörer

specifik verksamhet; redogöra för dess

förutsättningar för genomförande

‐ använda holistiska tanke‐ och

handlingsprocesser i klient‐ och

verksamhetssammanhang

‐ belysa och reflektera över

nutritionella förhållningssätt

relaterat till diagnos/problem,

etnicitet, genus samt

jämlikhetsaspekter

‐ belysa och reflektera över

hållbarutveckling i ett

nutritionsperspektiv.

‐ identifiera eget behov av

kunskaper och utveckling i eget

livslångt lärande

Termin 4

Mervärdesmat

- redogöra för skillnaden mellan

livsmedel och läkemedel

- beskriva olika bioaktiva ämnen som

kan påverka både kvinnors och mäns

hälsa

- redogöra för lagstiftning och

regelverk för mervärdesmat, både

svenska och internationella

- analysera möjliga hälsoeffekter av ett

självvalt livsmedel genom att kritiskt

granska tillgänglig dokumentation

- och debattera det vetenskapliga

underlaget för livsmedelsspecifika

hälsopåståenden (health claims

KNO135/AW 110615

Betygskriterier för examensarbete, 15 hp

Översiktsartikel

Lärandemål Betygskriterier

Visa kunskap och förståelse för

vetenskapliga arbetssättet.

Forskningsproblemet är väl motiverat samt tydligt avgränsat.

Syfte och frågeställningar är väl underbyggda.

Metodvalet är relevant i förhållande till syftet med arbetet.

Metoden är tydligt beskriven.

Metoden tillämpas på ett ändamålsenligt sätt.

Visa kunskap och förståelse för

evidensbaserad behandling.

Slutsatserna är relevanta utifrån resultaten.

Visa förmåga att söka, samla,

värdera och kritiskt tolka

vetenskaplig litteratur.

Bakgrundslitteraturen är relevant och är kopplad till arbetets

syfte.

Ha ett globalt perspektiv på

frågeställningen.

Bakgrundslitteratur och Diskussion är kopplade till ett globalt

perspektiv.

Visa förmåga att i skriftlig rapport

redogöra för och diskutera

vetenskapligt arbete.

Förankring i tidigare kunskap/forskning är tydlig och

anknyter till problemområdet.

Resultatredovisningen motsvarar syfte och frågeställningar.

Figurer och tabeller avspeglar resultatet på ett tydligt sätt.

Analysen beaktar tidigare forskning och är sakligt

underbyggd.

Styrkor och svagheter i metoden redovisas och värderas

kritiskt.

Källor och källhänvisningar är korrekt redovisade enligt valt

referenshanteringssystem. Adekvat användning av citat.

Språket är korrekt, koncist och texten lättläst. Använder för

området adekvat terminologi.

Stavning, grammatik, interpunktion korrekt.

Faktadokument


Förmåga att omsätta vetenskapliga

rön i kliniskt arbete, med beaktande

av hållbar utveckling.

Kliniska rekommendationer baseras på vetenskaplig slutsats

och med beaktande av hållbar utveckling.

Ha ett vetenskapligt förhållningssätt

i professionen.

Kliniska rekommendationer baseras på vetenskaplig slutsats.

Respondentskap


Förmåga att presentera, motivera

och argumentera för genomfört

arbete.

Egna arbetet är tydligt motiverat samt relaterat till ett vidare

sammanhang.

Resultatet presenteras tydligt och sammanfattas.

Opponentens argument bemöts med vetenskaplig

argumentation och diskussionen kännetecknas av saklighet.

Opponentskap


Muntligt diskutera vetenskapligt

arbete i dialog med andra.

Diskussionen kännetecknas av lyhördhet.

Centrala kontra perifera problem i uppsatsen prioriteras och

diskuteras.

Granska och värdera vetenskapligt

arbete.

Noggrann genomgång av en annan skriftlig rapport, där både

förtjänster och tillkortakommanden diskuteras.

Formalia kontrolleras.

Summary


Förmåga att presentera genomfört

arbete.

Tillhandahållen tid hålls.


VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Avd för klinisk näringslära

Dietistprogrammet T3, KN0185

2011-06-20 FS

1

Laboration: Analys av egen kost

En övning i:

Att genomföra kostregistrering och aktivitetsregistrering

Att använda näringsvärdesberäkningsprogram och livsmedelstabell

Att analysera och bedöma kostintag i relation till kost- och näringsrekommendationer

Laborationen skrivs i form av en vetenskaplig rapport med inledning, metod/material, resultat,

diskussion och referenser. Omfång 5-7 sidor + bilagor. Rapporten ligger till grund för ett

seminarium onsdag 8 december.

Arbetsgång:

Du ska genomföra en sju dagars kostregistrering. Denna näringsvärdesberäknas i

näringsvärdesprogrammet Dietist och förhoppningsvis ger resultatet en bild av ditt kostintag

under en ”vanlig” vecka. Dag 4 av kostregistreringen beräknas även ”för hand” med hjälp av

Livsmedelstabell – energi och näringsämnen (SLV).

En fyra dagars aktivitetsregistrering (enligt Bratteby et al) genomförs samtidigt med

kostregistreringen.

Beräkning av näringsämnen genomförs med näringsvärdesberäkningsprogrammet Dietist –

som finns i datasalarna 3118-3120 på Hälsovetarbacken samt Resurscentrum på

Medicinareberget. Du kan också hämta hem Dietist till din hemdator från www.kostdata.se.

Beräkning av energiförbrukning genomförs enligt mall i aktivitetsregistreringen samt enligt

NNR (kapitel 9).

Analysera resultatet:

Du har nu 7 veckodagar med kostintag. Läs genom Tabellförklaringar i Livsmedelstabell –

energi och näringsämnen (s 9-15) och använd enheter och decimaler i dina resultat enligt

denna.

Näringsämnen:

Beräkna och åskådliggör i tabell (eller figur) dagsintag samt medelvärde över dag 1-7 för

följande näringsämnen: fett, mättade fettsyror, enkelomättade fettsyror, fleromättade fettsyror,

protein, kolhydrater, alkohol, mono och disackarider, kostfiber, retinolekvivalenter, vitamin

D, alfa-tocoferol, tiamin, riboflavin, niacinekvivalenter, vitamin B6, folat, vitamin B12,

askorbinsyra, kalcium, fosfor, kalium, magnesium, järn, selen.

Beräkna och åskådliggör i tabell/figur fördelning av de energigivande näringsämnena fett,

kolhydrater, protein och alkohol per dag samt medelvärde över dag 1-7.

Beräkna och åskådliggör i tabell/figur energiintaget per dag samt medelvärde över dag 1-7.

http://www.kostdata.se/





2011-06-20 FS

2

Beräkna och åskådliggör i tabell/figur näringstätheten (mängd per energienhet) utgående

från medelvärdet per dygn för alla de ovanstående näringsämnena.

Redovisa i tabell/figur dina tre viktigaste livsmedelskällor till ditt intag av fett, mono- och

disackarider, kalcium, järn resp folat.

OBS. Titta nu över dina resultat dag för dag och se om de ser rimliga ut, det är mycket

lätt att göra skrivfel eller inmatningsfel av mängder.

Efter att du har gjort aktivitetsregistreringen:

Beräkna och åskådliggör i tabell/figur energiförbrukning per dag samt medelvärde över fyra

dagar (kJ samt kcal). Matcha även detta resultat mot ditt energiintag – dag för dag (fredag mot

fredag etc).

Den skriftliga rapporten skall innehålla:

1. Inledning

Innehåller en kort introduktion till rapporten, t ex i vilket sammanhang den genomförs och

vad som är syftet med arbetet.

2. Metod/material

Innehåller en beskrivning av hur du genomfört kost- och aktivitetsregistreringen, hur

många dagar, vilka hjälpmedel du använt etc.

3. Resultat

Här presenterar du dina tabeller/figurer samt din analys av kostintaget i relation till

gällande näringsrekommendationer. Lägg gärna in aktuella referensvärden från NNR i

dina tabeller/figurer för att det skall vara lätt att jämföra. Följande punkter måste vara

med:

A. Bedöm energiprocentfördelningen med NNR som referensmall.

B. Bedöm näringsämnesintaget med NNR som referensmall. Använd dig av

”Average requirement” (AR), Recommended intake (RI), Lower intake level (LI),

Upper intake level (UL), se s 52-53 i NNR. Bedöm även näringstätheten i relation

till rekommenderad näringstäthet (se s 19 i NNR)

C. Bedöm rimligheten i att din kostregistrering representerar ditt ”normala” kostintag

med hjälp av energiförbrukningen, alltså jämför energiintag med energiutgifter.

D. Jämför referensvärdet för energibehov (NNR, kap 9, tabell 9.12) för din

åldersgrupp och din aktivitetsnivå med ditt beräknade energiintag.

OBS!! Diskutera inte dina resultat i detta avsnitt. Presentera dina resultat kortfattat

med hjälp av text och hänvisning till tabeller eller figurer. Du väljer själv om du vill

lägga in tabeller/figurer i texten, eller om du vill hänvisa till dessa som bilagor. Kom

ihåg att numrera tabeller och figurer. Alla tabeller/figurer måste hänvisas till i texten i

resultatavsnittet.

4. Diskussion





2011-06-20 FS

3

Kommentera/diskutera dina resultat i den ordning du presenterat dem. Vad betyder

resultaten rent konkret? Gör en bedömning av ditt intag av näringsämnen på individnivå.

Ta hjälp av exemplet s 53 i NNR. Vilka slutsatser kommer du fram till?

Fundera runt och diskutera de eventuella felkällor som kan finnas i de metoder du använt

(kostregistreringen, kostberäkningen, aktivitetsregistreringen). Diskutera rimligheten i att

detta är ditt ”normala” kostintag över en längre tid.

Avsluta din diskussion med en sammanfattande slutsats/konklusion.

Inlämning: Fullständig rapport lämnas in senast 12 november. Rapporten lämnas i

Dietistprogrammets inlämningsbrevlåda, Medicinaregatan 13, plan 2.

Som bilaga inlämnas beräkningsunderlaget från kostregistreringen (dagsgenomsnitt) och

aktivitetsregistreringen. Dvs en dag manuellt beräknad från Livsmedelstabell och sju dagar

från kostberäkningsprogrammet Dietist samt fyra dagar från aktivitetsregistreringen.

Bedömningsgrader, se kriterier nedan:

Underkänd, godkänd

Underkänd rapport återlämnas till dig och kompletteras för ny inlämning.

Betygskriterier för betyg Godkänd Underkänd

Lärandemål som examineras:

Använda de vanligaste

kostundersökningsmetoderna

Har genomfört en sju dagars

kostregistrering

Har näringsvärdesberäknat

kostregistreringen, varav en

dag ”för hand”

Godkänd skriftlig rapport

enligt de kriterier som

beskrivs för rapport nedan

Har inte genomfört en sju

dagars kostregistrering

Har inte

näringsvärdesberäknat

kostregistreringen, eller en

dag ”för hand”

Ej presterat godkänd rapport


beskrivs för rapport nedan

Värdera kostintag i relation till

näringsrekommendationerna

Har förmåga att värdera den

egna kosten i relation till

NNR

Kan diskutera självständigt

Godkänd skriftlig rapport


beskrivs för rapporter

Har inte förmåga att värdera

den egna kosten i relation till

NNR

Bristande förmåga att

diskutera självständigt

Ej presterat godkänd rapport


beskrivs för rapporter





2011-06-20 FS

4

Betygskriterier för

skriftlig rapport Godkänd Underkänd

Generellt

Rapporten följer anvisningarna

och innehållet är tydligt och lätt att

förstå.

Rapporten följer inte anvisningarna

och/eller innehållet är tydligt

och/eller svårförståeligt.

Språk och

grammatik

Rapporten är språkgranskad.

Språket är lätt att läsa och förstå.

Rapporten innehåller stavfel eller

grammatiska fel.

Inledning Inledningen ger sammanhållen

nödvändig bakgrundsinformation.

Inledningen är för kort, saknas,

eller är dåligt skriven. Viktig

bakgrundsinformation saknas.

Tabeller och figurer

Tabeller/figurer särskiljs och är

lättförståeliga och tydliga.

Innehållet i tabeller/figurer

integreras (inte upprepas) i texten.

Tabeller/figurer blandas samman.

Texten knyter inte till innehållet i

tabeller/figurer. Tabeller/figurer är

otydliga och svåra att förstå.

Diskussion

Frågor diskuteras utförligt. En

slutsats dras som baseras på

diskussionen.

Frågorna diskuteras mycket kort

eller inte alls. En slutsats dras ej.

Referenshantering Referenser i text och referenslista

följer kurslitteraturen.

Referenser i text och referenslista

följer inte kurslitteraturen.

Efter komplettering Ändringar har gjorts enligt

kommentarerna.

Du har gjort ändringar enligt

kommentarerna, men inte alla.

Frode Slinde

www.analys.gf.gu.seAvdelningen för analys och utvärdering

Göteborgsakademiker 2010

utifrån BLUE11/HSV:s kvalitetsgranskning

Avdelningen för analys och utvärdering

DIETIST

2011-03-30

www.analys.gf.gu.seAvdelningen för analys och utvärdering 2011-03-30

1. Alumners etablering inom relevant yrkesområde …

Dietist


0

0

5

11

22

62

0 20 40 60 80 100

Annat

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Studerande

Arbetslös

Förvärvsarbetande, deltid

Förvärvsarbetande, heltid

Kommentar: Totalt: 38 respondenter med yrkesexamen Dietist (29) eller huvudämne Klinisk nutrition (9). SYSMIS: 1

procent

74

18

2

4

0

2

79

13

4

2

0

2

SahlgrenskaGU

totalt

Nuvarande sysselsättning

Dietist


Kommentar: Totalt: 38 respondenter med yrkesexamen Dietist (29) eller huvudämne Klinisk nutrition (8). SYSMIS: 9. Endast heltidsanställa!Frågan: [instämmer i påståendet:]: Arbetet är inom ett område som min utbildning var inriktad mot. 5-gradisskala från 5: I mycket hög utsträckning till 1: Ingen alls.

14

18

54

4

11

0 20 40 60 80 100

Ingen alls/låg utsträckning

Varken eller

Mycket/ganska hög utsträckning

SahlgrenskaGU

totalt

75 14

6

2 3

61 18

10

6 5

Arbetets relevans i förhållande till utbildningen

(bland heltids-förvärvsarbetande)

(=65)

(=8)

Dietist


3

0

10

7

0

7

74

0 20 40 60 80 100

Timanställning

Allmän visstidsanställning om mindre än 6 månader

Allmän visstidsanställning om mer än 6 månader

Provanställning

Vikariat om mindre än 6 månader

Vikariat om mer än 6 månader

Tillsvidareanställning

Kommentar: Totalt: 38 respondenter med yrkesexamen Dietist (29) eller huvudämne Klinisk nutrition (8). SYSMIS: 7.

Icke förvärvsarbetande har ej svarat på frågan.

procent

86

6

2

1

5

1

1

87

4

1

1

5

1

1

SahlgrenskaGU

totalt

Anställningsform

Dietist


Kommentar: Totalt: 38 respondenter med yrkesexamen Dietist (29) eller huvudämne Klinisk nutrition (8). SYSMIS: 9.Frågan: [instämmer i påståendet:]: Arbetet är inom ett område som min utbildning var inriktad mot. 5-gradisskala från 5: I mycket hög utsträckning till 1: Ingen alls.

15

15

56

4

11

0 20 40 60 80 100

Ingen alls/låg utsträckning

Varken eller

Mycket/ganska hög utsträckning

SahlgrenskaGU

totalt

75 14

6

2 3

61 18

10

6 5

Arbetets relevans i förhållande till utbildningen

(bland tillsvidareanställda heltids-förvärvsarbetande)

(=66)

(=19)

Dietist


2. Bedömning av studierna i relation till arbetet …

Dietist


Kommentar: Totalt: 38 respondenter med yrkesexamen Dietist (29) eller huvudämne Klinisk nutrition (8). SYSMIS: 7.Andel som svarat att de instämmer i påståendena i ”mycket/ganska hög utsträckning” [4 och 5] på en femgradig skala. Ej förvärvsarbetande har ej svarat på frågan.

3

45

3

7

26

16

45

19

42

42

61

61

74

61

77

68

65

81

7

36

13

26

23

10

36

13

42

29

16

23

19

16

13

10

19

16

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Analysera internationella frågor

Kommunicera på engelska

Organisera arbetsgrupper

Utvärdera verksamhet

Göra skriftliga presentationer

Analysera frågor ur ett mångfaldsperspektiv

Göra muntliga presentationer

Identifiera och analysera etiska problem

Planera verksamhet

Handleda/instruera/utbilda

Argumentera och övertyga

Använda IT för information/kommunikation

Förklara för icke specialister

Tänka kritiskt

Följa kunskapsutvecklingen inom arbetsmarknaden

Tillämpa kunskaper från ditt huvudämne

Arbeta i team/samarbeta med andra

Självständigt lösa problem

I mycket/ganska hög utsträckning …

procent

71 24

78 16

75 15

61 25

58 28

62 22

49 28

38 30

33 33

29 30

31 26

22 24

15 20

18 16

10 20

11 15

12 9

3 5

72 23

72 19

61 17

52 29

56 29

54 25

50 28

45 29

39 22

49 22

24 24

38 25

22 21

33 22

26 23

19 18

17 11

6 8

Sahl-grenska

GUtotalt

Förväntade kunskaper i det nuvarande arbetet …

Dietist


Kommentar: Totalt: 38 respondenter med yrkesexamen Dietist (29) eller huvudämne Klinisk nutrition (8). SYSMIS: 0-8.Andel som svarat att de instämmer i påståendena i ”mycket/ganska hög utsträckning” [4 och 5] på en femgradig skala. Ej förvärvsarbetande har ej svarat på frågan.

7

7

7

6

15

17

14

18

14

19

11

40

40

30

32

71

53

42

13

13

19

9

24

23

30

42

40

49

51

34

37

51

50

8

28

50

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100





Planera verksamhet

Analysera frågor ur ett mångfaldsperspektiv

Handleda/instruera/utbilda



Förklara för icke specialister


Göra muntliga presentationer

Göra skriftliga presentationer


Arbeta i team/samarbeta med andra

Tänka kritiskt

Följa kunskapsutvecklingen inom det område som


I mycket/ganska hög utsträckning …

procent

37 48

32 47

36 42

30 46

19 54

26 43

22 44

25 41

17 43

17 37

13 37

10 35

12 29

6 27

9 21

6 24

4 19

3 15

32 48

26 41

40 40

36 43

22 49

37 39

27 42

20 36

14 35

15 32

21 39

12 31

16 31

11 31

13 20

11 31

7 25

10 23

Sahl-grenska

GUtotalt

Nöjd med färdighetsträningen i studierna …

min utbildning var inriktad emot

Dietist


Bedömning av

färdighetsträning i utbildningen vs kunskapskrav i arbetet …

1

2

3

4

5

1 2 3 4 5


Tänka kritiskt





Analysera ur ett mångfaldsperspektiv



Handleda/ instruera/

utbilda

Göra skriftliga presentationer Göra muntliga presentationer

Förklara för icke-specialister


Planera verksamhet

Följa kunskapsutvecklingeninom området


Be

dö

mn

ing

av

färd

igh

ets

trä

nin

gi

gru

nd

utb

ild

nin

ge

n

Grad av förväntad kunskap i arbetetInte alls I mycket hög utsträckning

Mycket nöjd

Mycket missnöjd

Arbeta i team/samarbeta

Dietist

1

Verksamheten 2010Avdelningen för klinisk näringslära

vid Sahlgrenska akademin

2

Innehåll

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Personal knuten till avdelningen . . . . . . . . . . . . . 4

Ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Undervisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Årets händelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Forskningsområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Forskarmöten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Publicerade referee-granskade artiklar 2010 . . . 23

Övriga publikationer 2010 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Presentationer på nationella och internationella möten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Utåtriktade föreläsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

Medverkan i massmedia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Sakkunniguppdrag och medverkan i vetenskapliga kommittéer och nämnder . . . . . . 31

Samarbetspartners . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

3

Förord

Året 2010 blev händelserikt för avdelningen för klinisk när ingslära. Vi firade 40-årsjubileum, eftersom institu-tionen för klinisk näringslära formellt bildades år 1970, och detta uppmärksammade vi på olika sätt. I maj samar-rangerade vi ett hot-topic seminarium tillsammans med Swedish Nutrition Foundation (SFN), med titeln Veten-skaplig värdering av nutritionsforskning—ett dilemma för närings- och behandlingsrekommendationer? I oktober bjöd vi in till vår byggnad LNC och ett symposium på temat Framtidens mat. Här deltog även dietiststudenter med utställningar och provsmakning på samma tema.

Vi förberedde oss för att inom dietistprogrammet kunna erbjuda kurser även i livsmedelsvetenskap och biokemi hos oss uppe på Medicinarberget. Som ett led i detta påbörjade Sahlgrenska akademin under hösten en ombyggnad av ett laboratorium i LNC till ett utbildnings-kök, och vi anställde livsmedelsforskare Helen Lindqvist som gästlärare för att planera kurserna som hon nu håller under 2011.

Andra förändringar på utbildningssidan var att stu-dievägledningsfunktionen lades centralt vid Sahlgrenska akademin, istället för att finnas lokalt ute på programmen. Studievägledare för bl a dietistprogrammet blev Thomas Jonsson. Till ny programansvarig för Dietistprogrammet utsåg vi Henriette Philipson. Utbildningen hade fortsatt högt söktryck vid höstintagningen, med 2619 sökanden till våra 40 platser, varav 634 var förstahandssökanden. Dietistprogrammet fortsätter därmed att vara ett av uni-versitets program med högst antal sökanden per plats.

I juni firade vi att Lotta Copland disputerade på sin avhandling Disease-related malnutrition. Lotta återvände efter sommaren till sin tjänst vid Klinisk Nutrition men vi ser fram emot fortsatt samarbete inom både utbildning och forskning. Under hela år 2010 genomförde Göteborgs universitet sin utvärdering av forskning, RED10. Som ett led i detta gjorde institutionen för medicin först en egen forskningsinventering och sedan utfördes den uni-versitetsgemensamma självvärderingen. Detta tog mycket kraft för alla forskare men förhoppningsvis leder processen till nya tankar, kontakter och initiativ. En annan gedigen arbetsinsats svarade Mette Axelsen för, som ingick i pro-jektgruppen i SBU:s arbete att ta fram ett vetenskapligt underlag för effekterna av olika typer av mat vid diabetes.

Arbetet pågick under 2009 och 2010 och rapporten låg färdig under våren 2010. Vidare ingick under år 2010 Mette Axelsen i Projektledningen, Elisabet Rothenberg i Indikatorgruppen och Frode Slinde och Heléne Bertéus Forslund i Prioriteringsgruppen i Socialstyrelsens arbete att ta fram Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, med fokus på tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor.

Vi blev fler medarbetare under året. Julie Johannesson gick på som doktorand 1 januari 2010. Under hösten hade vi även lyckan att få dietist Malin Bruto till oss som studentvärd och detta gjorde verklig skillnad i den service vi kunde erbjuda studenterna inom Dietistprogrammet. Vi kommer att sakna Malin när hon lämnar oss under våren 2011!

Vi välkomnade gästforskare Monica Hunsberger från Oregon State University, USA, som med STINT-stipen-dium tillbringade hösten delvis hos oss. Monica deltog i vår undervisning och handledde tre irländska dietiststu-denter som gjorde sitt examensarbete vid vår avdelning. Vi var även glada att ha tillbaks Hilde Brekke från sitt gästforskarår vid Cornell University i USA. Innan året tog slut kunde vi dessutom fira med Hilde att hon erhöll ett treårigt VinnMer-stipendium för fortsatt utbyte med Cornell University. Under hösten tillbringade dessutom dietist Agneta Lind från Klinisk Nutrition några månader med oss, där hon med stöd av ALF-medel sammanställde ett forskningsprojekt om nutritionsstatus hos patienter med tunntarms-carcinoid som hon arbetat med.

Med detta tackar jag för mig som avdelningschef under de senaste sex åren. Det har varit roligt att leda arbetet med utveckling av personalfrågor och inre arbetsmiljö. Mycket har hänt med Dietistprogrammet, där vi idag har fullt programansvar för en Bolognaanpassad utbildning och er-bjuder i stort sett samtliga kurser i huset. Nya utmaningar väntar inom forskningen. Jag lämnar stafettpinnen vidare till Heléne Bertéus Forslund och önskar henne lycka till i det fortsatta arbetet att driva avdelningen vidare.

Anna Winkvist, Avdelningschef

4

Ledningsgrupp

Winkvist, Anna, nutritionist, professor, avdelningschefHulthen, Lena, klinisk näringsfysiolog, professorHultén, Bodil, nutritionist, adjunkt, studierektorPhilipson, Henriette, klinisk näringsfysiolog, ad-

junkt, programansvarig för dietistprogrammet, arbetsmiljöombud

Lindhé, Catarina, intendent

Teknisk och administrativ personalJohansson, Thomas, it-ansvarigOlsson, Christel, programadministratör

Forskare och lärareAndersson, Henrik, professor emeritus Axelsen, Mette, klinisk näringsfysiolog, lektorBertéus Forslund, Heléne, leg dietist, med dr, vik lektorBosaeus, Ingvar, överläkare, adjungerad professorBrekke, Hilde, klinisk näringsfysiolog, forskare, vik

lektorBruto, Malin, dietist, studentvärdEllegård, Lars, överläkare, adjungerad lektorFolino, Anna, sjuksköterskaFranzén, Kristina, leg dietistGrönberg, Anne-Marie, leg dietist, adjungerad adjunktHoppe, Michael, nutritionist, med drHunsberger, Monica, dietist, PhDLindqvist, Helen, gästlärareNyholm, Maria, med dr, post docOlausson, Hanna, nutritionist, forskarassistentRothenberg, Elisabet, leg dietist, med dr, adjungerad

lektorSlinde, Frode, leg dietist, docent, lektorSunesson, Åsa, leg dietist, samordnare VFU, adjunktTengvall, Marja, underläkare, forskningsassistent

Doktorander

Bertz, Fredrik, leg dietistBrandhagen, Martin, leg dietistBrembeck, Petra, biologCopland, Lotta, klinisk näringsfysiologJohannesson, Julie, leg dietistKlingberg, Sofia, leg dietistWallengren, Ola, leg dietist

LaboratorieverksamhetenAlklind, Annica, sjuksköterskaArvidsson, Birgitha, undersköterskaGramatkovski, Elisabeth, forskningsingenjör Malmros, Vibeke, vårdenhetschef

Personal knuten till avdelningen

5

EkonomiEkonomin vid avdelningen för klinisk näringslära består framför allt av statliga bidrag till undervisning, vilka används till lärarlöner och löpande utbildningsutgifter, och forskningsbidrag från olika statliga och icke-statliga finansiärer, vilka används till forskarlöner och löpande forskningsutgifter.

Den största intäkten totalt sett är den statliga tilldel-ningen till vårt fyraåriga dietistprogram. Under år 2010 uppgick denna intäkt till 11,3 miljoner kronor, varav 1,3 miljoner är öronmärkta för den verksamhetsförlagda ut-bildningen (VFU). Beloppet 11,3 miljoner kronor baseras på att vi på programmet har 40 studenter per år under de första tre åren och sedan åtta studenter under magis-teråret. De kurser som dietiststudenterna tar vid annan institution, såsom Mat-Hälsa-Miljö, är inte inräknade i denna tilldelning. I beloppet ingår även tilldelning för ytterligare 7,38 utbildningsplatser för fristående studenter under magisteråret, dvs studenter som inte är anmälda inom dietistprogrammet. För varje student som fullföljer ett helt års studier erhåller vi knappt 72 000 kronor, och det är summan av detta som för dietistprogrammet blir 11,3 miljoner kronor. Dessutom erhöll avdelningen totalt 1 240 000 kronor för forskning och forskarutbildning, vilket används till forskningsutrymmet i tjänsterna för våra lektorer och professorer.

Avdelningen erbjöd under år 2010 en 7,5 hp kurs ”Svälj inte allt du läser” på grundnivå inom Sahlgrenska akademin, och för denna kurs erhöll vi 216 000 kronor. Avdelningens medverkan i andra program såsom utbild-ningarna för läkare, sjuksköterskor, barnmorskor och folkhälsovetare motsvarade en intäkt på knappt 400 000 kronor. Totalt sett erhöll avdelningen under år 2010 där-med statliga undervisningsintäkter på cirka 13 miljoner kronor. Under året tillkom dessutom en uppdragsut-bildning eftersom vi tog emot en student från Förenade Arabemiraten, som följer dietistprogrammet.

Den största utgiften på den statliga sidan var löne-kostnader för våra anställda lärare, vilket motsvarade 7,3 miljoner kronor. Kostnader för VFU, arvoden för externa föreläsare och köp av kurser i fysiologi och sjukdomslära motsvar ade cirka 1,3 miljoner kronor. Lokalkostnad på den statliga budgeten var 2,0 miljoner kronor och detta motsvarades av en tilldelning på samma belopp till av-delningen. Övriga kostnader utgjordes av inköp av varor, kurser och konfer enser, övriga personalkostnader, resor och representation samt avskrivningar. Totalt blev resultatet för år 2010 -198 907 kronor på den statliga budgeten. Vi har tidigare år haft överskott i den statliga budgeten och

hade därför planerat för ett underskott för år 2010 så att överskottet kommer till användning.

Avdelningens forskare hade under året externa forskningsanslag som genererade en intäkt på knappt 3,7 miljoner kronor (tabell 1) och LUA/ALF medel på 758 000 kronor (tabell 2). FoU-anslag till Michael Hoppe uppgick till 100 000 kronor (tabell 3). Vidare erhöll Helé-ne Bertéus Forslund 80 000 kronor för uppdragsforskning om ungdomars kostvanor åt Folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen. Forskningsmedlen användes till löner, lokalkostnader och löp ande forskningskostnader. Av löner som totalt utbetalas vid avdelningen (cirka 9,8 miljoner kr) går 72 % till lön för undervisning och 28 % till lön för forskning.

Tabell 1 Externa anslagNamn Givare Summa

Anna Winkvist VR 625 000

Anna Winkvist FAS/MoBa 342 000

Anna Winkvist FAS/NEON 300 000

Anna Winkvist FAS/WISH 470 000

Frode Slinde Västerbottens läns landsting 56 000

Frode Slinde Svenssons forskningsfond 15 000

Hanna Olausson FORMAS 810 000

Hanna Olausson SSMF 50 000

Lars Ellegård Swespen 10 000

Lena Hulthén Hjärt- Lungsjukas riksförbund 235 000

Lena Hulthén Stiftelsen Cerealia 725 168

Petra Brembeck W M Lundgrens fond 20 000

Totalt 3 658 168 kr

Tabell 2 LUA/ALFNamn

Ingvar Bosaeus 273 000

Anna Winkvist 485 000

Totalt 758 000

Tabell 3 Lokala och regionala FoU medel Namn Givare Summa

Michael Hoppe Mary von Sydows stiftelse 100 000

Tabell 4 Uppdragsforskning Namn Givare Summa

Heléne Bertéus Forslund Folkhälsokommittén 80 000

6

UndervisningMed utgången av 2010 tog en epok slut. Dietistut-bildningen har sedan starten i varierande grad varit ett samarbete mellan oss och som de nu heter institutionen för kost och friskvård (IKI). Det formella beslutet att hela programansvaret överfördes till Sahlgrenska akademin gällde från 1 januari 2008 men i en övergångsperiod reg-lerades formerna för samarbete och det är detta formella samarbete som nu avslutats. I framtiden hoppas vi att samarbete och samverkan fortsätter men kanske i andra former. Vi och våra studenter passar därför på att tacka främst Claes Bergman, Catrine Forsnabba och Lena Jons-son för deras ovärderliga insatser på dietistprogrammet. Lena Jonsson fortsätter i vår programkommitté, vilket vi är mycket glada över.

Programkommittén för nutrition och folkhälsa har nu fungerat i två år, vi har bytt ut en ledamot från diet-istprogrammet, Bodil Hultén har ersatts av Henriette Philipson, i övrigt deltar Lena Hulthén och Frode Slinde i programkommittén. Det huvudsakliga beslutsområde är kursplaner, i övrigt har programkommittén beredande och rådgivande funktioner gentemot rådet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (RUGA).

Sahlgrenska akademin genomförde en genomgripande förändring vad gäller lokala studievägledare under året, alla studenter ska få samma chans och tillgång till profes-sionell vägledning runt studier och blivande karriär, detta innebar att det anställdes fem studievägledare som delar sin tid mellan akademins program. Dietistprogrammets studievägledare Thomas Jonsson har förutom våra studen-ter också ansvar för folkhälsovetenskapliga programmet samt delvis sjukgymnast- och arbetsterapeutprogrammen. Thomas har sin placering på Medicinaregatan 3, men har regelbundna träffar med oss och deltar i programkom-mitténs möten.

Denna förändring från akademin medförde att vi själva förändrade vår administrativa struktur, Henriette Philipson övertog programansvaret, Bodil Hultén blev stu-dierektor och Christel Olsson blev programadministratör.

Då vi från och med vårterminen 2011 har huvudansvar för utbildningen i biokemi och i livsmedelsvetenskap, be-hövde vi rekrytera lärarkompetens och identifiera lokaler för framförallt livsmedelsvetenskapen. Helen Lindqvist (Chalmers) var villig att testa som gästlärare under ett år och i augusti hälsade vi henne välkommen i samband med lärarnas kick-off i Mölnlycke. Arbetet med att inrätta en lektorstjänst startades och godkändes av fakulteten under hösten.

Vi fick möjlighet av Sahlgrenska akademin att inrätta ett matlaboratorium i hus trettons stora laborationslokal. Detta arbete innebar planering och naturligtvis samverkan med främst farmakologi men också arbetsterapeutpro-grammet. Den stora lablokalen ska delas av och kommer att innehålla både traditionellt laboratorium och vårt matlab, dvs fem uppsättningar med köksutrustning. En av dessa köksstationer är anpassad för personer med funk-tionshinder och är utrustad med höj och sänkbara bänkar, skåp såväl som ugn.

Kurser 2010 på avancerad nivå har varit:

• Klinisk nutrition-Vetenskaplig metod, 7,5 hp kvartsfart,

12 studenter

• Kostundersökningsmetodik, 7,5 hp, halvfart, 10

studenter

• Förändringsarbete vid nutritionsbehandling, kognitiv

inriktning, 7,5 hp, halvfart, 19 studenter

• Artificiell nutrition, 7,5 hp, kvartsfart, 19 studenter

• Mervärdesmat, 7,5 hp, kvartsfart, nätbaserad , 14

studenter

• Verksamhetsförlagd utbildning i klinisk nutrition

avancerad nivå, 30 hp, helfart, 3 studenter

• Självständigt arbete i klinisk nutrition, 30 hp, hel- och

halvfart varje termin. Antal uppsatser se nedan.

Kurser 2010 på grundnivå har varit:

• Svälj inte allt du läser, 7,5 hp, kvartsfart, nätbaserad,

12 studenter.

Magisterexamen

Under programmets åttonde termin (del av magisteråret) eller som fristående kurs blev följande studenter klara med sitt examensarbete på 30 hp:

Helene Ohlzon: Följer gravida svenska kvinnor kost-råden för en näringstät kost? – samband mellan viktuppgång under graviditet, intag av fiber, raffinerat socker, frukt och grönsaker och barnets födelsevikt

Lena Böhn: Aptit, energiintag, mättnadskänsla och gastrointestinala symtom vid levercirros

7

Ulla Cederholm: Kostintag hos förskolebarn med typ-1 diabetes mellitus – en tvärsnittsundersökning om samspelet mellan kostintag och blodsockerkontroll samt en kartläggning av proteinintaget

Ola Friman: Påverkar övervätskning toleransen för enteral nutrition hos intensivvårdspatienter?

Meriyan Idrisoglu: Kartläggning av Hb-värdet hos nyinskrivna gravida kvinnor vid barnmorskemottag-ningen i Angered i Göteborg.

Anna Ingvarsson: Patienters upplevelse av två olika behandlingsmodeller vid fetma.

Ingrid Jacobsson: Longitudinell studie av näringsintag vid huvud-halscancer

Åsa Sunesson: Fekal inkontinens och kost, en kartlägg-ning av kopplingen mellan livsmedel, måltider och mag-tarm symtom.

Linnéa Wahl: The value of motivation, locus of control and self-efficacy during weight loss treatment.

Sofie Åberg: Får det lov att vara lite mer protein? En tvärsnittsstudie om samband mellan proteinintag, muskelmassa och muskelstyrka hos äldre vuxna.

Disa Åhman: Behandlingsresultat för patienter vid Obesitasmottagningen, Sahlgrenska universitetssjuk-huset – viktminskning och dess påverkan på metabol riskstatus bland typ 2 diabetiker som startade behandling 2005-2006

Lärarnas arbete

Lärarmöten har hållits varje månad och dessutom har vi haft en heldag i juni i samband med avdelningsdagarna samt en heldag så kallad kick-off i augusti.

Vid junimötet arbetade vi igenom hela utbildningen och planerade för en ny utbildningsplan. Vi bestämde också ett nytt sätt att arbeta med de enskilda kurserna genom att bilda lärarteam runt varje kurs bestående av 2-4 personer. Lärarteamet bestämmer sen själv det admi-nistrativa arbetets fördelning och har enskilda möten.

Vid vår kick-off i augusti samlade vi ihop tankarna efter juni mötet och stämde av höstens blivande arbete. Helen Lindqvist introducerades för oss och utbildningen samt presenterade sina tankar inför året. Vi påbörjade också en genomgång av olika examinationsformer för att anpassa examinationen till lärandemål och läraktivitet, detta arbete fortsatte sedan under höstens lärarmöten.

Vi fick också under hösten möjlighet att ge våra studenter undervisning på engelska såväl inom grundut-bildningen som på avancerad nivå. Monica Hunsberger (dietist, phD) deltog i vår undervisning, under termin tre och i kostundersökningsmetodikkursen och som handledare för tre irländska utbytesstudenter som gjorde sina examens arbeten. Monica planerade även en kurs på avancerad nivå som kommer att gå vårterminen 2012, Nutrition and exercise with special focus on macronutrients.

Från september och sex månader framåt fick vi med hjälp av arbetsförmedlingen möjlighet att anställa en diet ist som praktikant, arbetsuppgifterna var att vara ”stud entvärd” dvs finnas med i studentgruppen och att vara medhjälpare till lärare vid undervisningen. Det var en nyutbildad student Malin Bruto som fick denna möjlighet och som skötte detta så att vi undrar varför det inte alltid finns ”studentvärdar”.

Vi erbjöd en student från Förenade Arabemiraten uppdragsutbildning till dietist och anpassad svensk undervisning, studenten startade i termin ett efter intensiv-utbildning i svenska. Vår studentvärd var en förutsättning för att detta fungerade så bra.

Under hösten var Frode Slinde på EFADs konferens i Holland och som ett resultat kommer vi att gå med i DIETs II.

Avdelningens medarbetare medverkade dessutom i nutritionsundervisning på grundutbildningarna för läkare, tandläkare, sjuksköterskor, barnmorskor och folkhälsovetare.

SamförståndsgruppenSamförståndsgruppen vilket är mötesplatsen för studentre-presentanter från de olika årskullarna och programansvarig samt studierektor hade fyra möten under året. Studenterna har här möjlighet att framföra sina och medstudenternas åsikter och förslag om undervisningen. Mötena fungerar också som en sammanhållande länk mellan dietistpro-grammets studenter då frågor och förslag diskuteras ur ett studentperspektiv, och senare årskullar kan berätta hur det var på deras tid och vilka förändringar som faktisk genomförts.

8

Gemesamhetsdagar under året

Tillsammans med studentrepresentanterna i samförstånds-gruppen har i år två stycken gemensamhetsdagar för hela programmet samt lärarkåren hållits, en på våren och en på hösten. På våren var det fokus på forskning inom vårt huvudområde och på hösten arrangerade vi tillsammans med SFN väst en eftermiddag om probiotika.

Programmen vid vårmötet var:• Charlotte Eklund-Jonsson Spannmålstempe – och

sedan?

• Helen Lindqvist ”Sill gör dig friskare”

• Hanna Olausson ”Benhälsa och vitamin D under gravi-

ditet och amning”

• Fredrik Bertz Forskningsprojekt ”LEVA (Livsstil för

Effektiv Viktminskning under Amning)”

• Frode Slinde ”KOL”

• Lasse Ellegård Kroppssammansättning

• Anna Winkvist Nutritionsepidemiologi

• Heléne Berteus Forslund Måltider och ätmönster

• Martin Brandhagen Övervikt och alkohol

• Margareta Bensow Bacos Diabeteskost

• Sofia Klingberg Växtsteroler

• Lena Hulthén Järn och andra mineraler

Programmet vid höstens gemensamhetsdag var:Probiotika har under senare år visats ha betydelse för ett flertal vanliga hälsorelaterade problem. De vänligt sinnade bakterierna har inte enbart betydelse för hur tarmen mår, de kan även påverka allergi, övervikt och tandhälsa. Har vår tids bacillskräck och renlighet gjort oss sjuka?

Svensk Förening för Näringslära sektion Väst vill genom att arrangera detta symposium ge en vetenskaplig objektiv bild av probiotikas roll för vår hälsa. Program:

• Immunförsvar och allergi – Ingegerd Adlerberth, docent,

• Klinisk bakteriologi & virologi, infektionssjukdomar, Gö-

teborgs universitet

• Tandhälsa – Svante Twetman, professor, Köpenhamns

tandläkarhögskola

• Övervikt – Frida Fåk, PhD och forskare, Lunds universitet

och Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Moderator: Agnes Wold, Professor och överläkare, Avdelningen för klinisk bakteriologi & virologi, infek-tionssjukdomar, Göteborgs universitet

Internationalisering

Dietistprogrammet har arbetat aktivt för att öka mobili-teten hos programmets studenter. Vi har under året haft flera informationstillfällen för studenterna för att beskriva tillvägagångssätt och ekonomiska möjligheter att resa ut. Programmet har deltagit aktivt i mässan ”se världen ” som anordnats av Sahlgrenska akademin. Under året har vi haft del av en kurs på engelska då Monica Hunsberger varit gästlärare hos oss.

Under 2010 har vi haft studentutbyte med Sacramento i Kalifornien USA, Dublin på Irland, vi har även ingått ett avtal med Amsterdams universitet i Holland och haft en student på plats ( språk holländska) dessutom har en student rest som Free Mover till San Diego. Tre studenter har läst termin 7 i Oslo genom Nordplus. Under hösten gjorde tre studenter ifrån Dublin sina 15 hp uppsatser hos oss på Dietistprogrammet med ett mycket lyckat resultat, Monica Hunsberger var en uppskattad handledare. VFU placeringarna på avanceradnivå 30 hp har varit i Senegal och i Zambia.

Josefin Karlgrund

Markus Esbjörnsson i Senegal

9

Årets händelser

2010 firade vi att Klinisk Näringslära fyllde 40 år både genom en vetenskaplig konferens tillsammans med SNF den 20 maj och ett eget symposium den 1 oktober.

20 maj 2010 samlades vi kring temat; Vetenskaplig vär-dering av nutritionsforskning – ett dilemma för närings- och behandlingsrekommendationer?

Ingvar Bosaeus talade kring ”WHO-rapporten” – hur bedöms olika studier och vilka rekommendationer föreslås? Mette Axelsen och Christian Berne presenterade SBU-rapporten Behandling av diabetes – hur gjorde man och vad blev utfallet? Ett hundratal intresserade samlades på Lyktan i Wallenbergs konferenscentrum och tog del av föreläs-ning och den efterföljande diskussionen. Avdelningen för klinisk näringslära bjöd på kaffe och tårta.

Klinisk Näringsläras eget firande gick av stapeln 1 ok-tober, och firades i LNC med att bjuda in gamla AKN:are till en trevlig eftermiddag där vi både funderade på svunna tider och spanade in i framtiden. Studenter på dietistpro-grammet var involverade i firandet. Termin 1 hade gjort en intervjuundersökning hos Göteborgare om vad som

åts för 40 år sedan och termin 5 presenterade förslag till nyttiga mellanmål 2020.

Christina Möller, f. chef vid KFs provkök pratade om Framtidens mat – fara eller frälsning? Jonas Andersson, Ordförande i Hälso- och sjukvårdsutskottet, Västra Göta-landsregionen diskuterade ”Samband mellan kost och hälsa – vad har hälso- och sjukvården för roll och möjligheter? ”

Under pausen var det provsmakning av ”framtidens mat”. Eftermiddagen avslutades med Lars Ellegård, do-cent och överläkare, som beskrev ”Spisordning för Svenska Ostindiska Compagniets skepp.”

Vi hade bjudit in tidigare anställda på avdelningen och ett tjugotal hade anammat inbjudan och firade eftermid-dagen med oss. Kvällen avslutades på Cabaret Lorensberg med mat och underhållning. Nu kan vi gå vidare mot nya djärva mål.

De tre senaste cheferna; fr. v. Anna Winkvist (2005-2010), Ragnhild Arvidsson Lenner (2000-2004), Henrik Andersson (1987-2000)

Så såg vi ut för 30 år sedan

10

Avdelningsdagar Kungälv

Den 17-18 juni samlades hela avdelningen på Nordiska Folkhögskolan i Kungälv. Under den första dagen fokuser-ade vi på mediaträning med redaktör Tove Orrbeck och pressekreterare Henrik Axlid från informationsenheten vid Göteborgs universitet. Vi fick öva på att beskriva oss själva på ett kort och informativt sätt. Vi fick ta emot många goda tips på vad man ska ha i åtanke vid kontakt med media. Många av dessa tips åskådliggjordes i den filmati-sering, som Tove Orrbeck och Fredrik Bertz tillsammans hade förberett. Frode Slinde avslutade denna dag med att informera oss om hur rekryteringgruppens jobb frams-kridit. På kvällen ägnade vi oss alla åt en trekamp i Fontin skogens omgivningar, där frågesport, ringrockning och kubb lockade fram tävlingsinstinkten hos de allra flesta.

Den andra dagen inleddes med en diskussion om vilka förväntningar var och en har på vår framtida chef. Tydligt blev att i mångt och mycket hade vi samma förväntningar på en ny chef som vi har av våra medarbetare, dvs att man exempelvis visar engagemang, intresse, samt vilja att skapa goda relationer. Därefter berättade professor Gunnar Bjursell för oss om kulturens roll för vår hälsa. Hela avdelningens vistelse i Kungälv avslutades på fredags eftermiddagen med ett studiebesök på Göteborgs kex, där vi fick höra om företagets utveckling. Vi bjöds också att provsmaka både nyheter och gamla godingar. Med oss hem fick var och med sig en liten portfölj fylld med ätbara godheter.

Disputation

Lotta Copland disputerade 9 juni 2010 på avhandlingen ”Disease-related malnutrition. Energy balance, body composition and functional capacity in patients on oral nutritional support after major gstrointestinal surgery”

Huvudhandledare var Ingvar Bosaeus. Bihandledare Lars Ellegård och Elisabet Rothenberg.

Fr vänster; Ingvar Bosaeus, Lotta Copland, Olle Ljungqvist och Elisabet Rothenberg

11

ForskningsområdenForskningen vid avdelningen för klinisk näringslära har sin tyngdpunkt på studier av energibalans, kroppssamman-sättning och näringsämnen (se fig 1). Här ingår kliniska studier på sjuka människor likväl som studier på friska människor. Vidare kan ansatserna vara experiment eller observationsstudier. I studierna använder vi ofta de verktyg som finns hos oss eller i vår närhet, och dessa inkluderar dubbelmärkt vatten för energiomsättning, DXA och BIS för kroppssammansättning, SenseWear och ActiReg för fysisk aktivitet, olika kostundersökningsmetoder och vårt labkök för att bereda kost till försökspersoner. Dessa verk-tyg beskrivs i mer detalj nedan. Ofta studerar vi hur olika tillstånd såsom tillväxt, graviditet, amning, åldrande eller sjukdom påverkar energibalansen, kroppssammansätt-ningen eller upptag och status av näringsämnen. Slutligen handlar många studier om hur förändringar i energiba-lans, kroppssammansättning eller näringsämnesbalans (av nämnda skäl ovan) kan leda till sjukdomsrelaterad undernäring eller obesitas, diabetes eller hjärtkärlsjukdom. Avdelningens olika studier presenteras nedan under några större rubriker som speglar huvudfokus i studien.

Studier med fokus på kostintag

Fytatintag hos kvinnor i fertil ålder

Jonas Janocha, Michael Hoppe, Lena HulthénEn kost rik på fullkorn och kostfibrer har visat sig ge posi-tiva hälsoeffekter på vissa livsstilssjukdomar. Dessutom har fullkorn ett högt innehåll av mineraler, bl a järn. Fullkorn innehåller även såkallade fytater, vilka binder till sig järnet i kosten så att det inte kan tas upp av kroppen. Således kan ett högt intag eventuellt resultera i en försämrad järnstatus, framför allt hos individer med högt järnbehov. Inte minst om man ser till ökningen av järnbrist vilken observerats som följd av borttagandet av järnberikningen av svenskt mjöl. En försämring av järnstatus hos kvinnor i fertil ålder, till följd av ett ökat fytatintag är inte önskvärt då järnbrist har många negativa effekter på t ex immunförsvaret, inlär-ning och koncentrationsförmåga. Syftet med detta projekt är att studera det habituella fytatintaget hos unga kvinnor, samt att undersöka huruvida en förändring sker som följd av introduktion/supplementering av fullkornsbröd.

I detta projekt inhämtas redan insamlad kostdata från delar av MAKKS-studien (Modifiering av Kost Kontra Supplementering), vilket var en kontrollerad, randomise-rad interventionsstudie som pågick 12 veckor under våren 2007. Vid baseline och efter 12 veckors intervention gen-omfördes blodprovtagning, ifyllnad av kostenkät (FFQ) samt kostintervju av försökspersonerna. Kostenkäterna var av typen frekvensformulär där aktuella kostvanor under de senaste sex månaderna besvarades dels vid baseline (pre-data), samt en upprepning av exakt samma kostenkät där kostvanorna under studiens pågående tre månader besva-rades efter avslut. Till föreliggande projekt inhämtades kostdata från de fem olika grupper från MAKKS-studien:

1. Fullkornsgruppen (FK) tilldelades i genomsnitt 186 gram fullkornsbröd per dag.

2. Kontrollgruppen för fullkorn (K-FK) tilldelades en placebotablett per dag.

3. Paltbrödsgruppen (Palt) tilldelades 75 gram tunn-paltbröd perdag, motsvarade 35 mg järn.

4. Järntablettgruppen (Tablett) tilldelades en järnta-blett innehållande 60 mg järn per dag.

5. Kontrollgruppen för paltbröd och järntabletter (K-PT) tilldelades en placebotablett per dag (samma tablett som gavs till K-FK).

Fig. 1. Forskning vid avdelningen för klinisk näringslära

Studiedesign:Kliniska studier/stud

ier på friskaExperiment/observa

tionsstudierUtvärdera intervention

Påverkande faktorer:Tillväxt

GraviditetAmningÅlder

Sjukdom

Energibalans

Kroppssammansättning

Näringsämnen(järn, jod, vitamin D, steroler)

Verktyg:DLW, DXA, BIS, Sense Wear,

ActiReg, Matlab, kostundersökningsmetodik

Sjukdomsrelaterad undernäring

Övernutrionobesitas, diabetes,hjärtkärlsjukdom

+

12

Livsmedelsval och matvanor hos ungdo-mar i Västra Götalandsregionen

Heléne Bertéus Forslund, Anna Winkvist, Bodil HulténI samarbete med forskare på Arbets- och miljömedicin studerar vi livsmedelsval och matvanor hos 15-16-åriga flickor och pojkar som bor i Västra Götalandsregionen. Matvanorna studeras i relation till fysisk aktivitet och över-vikt eller fetma. Flickorna rapporterar bättre matvanor än pojkar vilket överensstämmer med andra nationella studier.

Kostmönster inom Västerbotten Interven-tion Program (VIP)

Anna Winkvist Kostinformationen från Västerbotten Intervention

Program (VIP), som innehåller information från cirka 120 000 individer, används för att karaktärisera kostmöns-ter bland västerbottningar och ställer detta i relation till såväl sociodemografisk profil som hälsa. I detta projekt, som sker i samarbete med institutionen för kostvetenskap, Umeå universitet, har vi använt klusteranalys för att identi-fiera specifika kostmönster bland män respektive kvinnor. Bland kvinnor identifierade vi fyra tydliga kostmönster-grupper, som benämnts ”Fruit and vegetables”, ”High fat”, ”Coffee and sandwich” och ”Tea and ice cream”. Bland män identifierades tre kostmönstergrupper, benämnda ”Fruit and vegetables”, ”High fat” och ”Tea, soda and cookies”. Större variationen i frekvenser av dagligt intag av olika livsmedel noterades bland kvinnorna än bland männen. Vidare rapporterade kvinnorna frekvenser av dagligt intag av frukt och grönt som låg dubbelt så högt som motsvarande bland männen.

När samband mellan kostmönstergrupp och samtidig hälsostatus undersöktes på hela materialet, syntes sig-nifikant ökade risker för högre blodlipidvärden, högre blodtryck och sämre glukostolerans eller ökad risk för diabetes för samtliga grupper i jämförelse med grup-perna ”High Fat” bland kvinnor såväl som män. När analyserna upprepades efter att deltagare exkluderats som underrapporterade sitt energiintag och/eller tidigare fått diagnoserna högt blodtryck, diabetes, hjärtinfarkt eller stroke så ändrades sambanden mellan kostmönstergrupp och hälsa, så att ”High Fat” istället hade ökad risk för de flesta utfallen. Resultaten visar att kostmönster inte enbart karaktäriserar hur vi äter utan även är relaterat till många andra faktorer såsom tidigare sjukdom – många deltagare som tidigare fått sjukdomsdiagnoser kan ha ändrat sitt kostintag så de idag äter nyttigare. Information om tidigare sjukdom måste därför tas hänsyn till i analyser av samband mellan kostmönster och hälsa.

Kost och obesitas

Heléne Bertéus ForslundVid avdelningen forskar vi även om måltidsmönster i rela-tion till obesitas med fokus på mellanmålens betydelse för energibalans och viktreduktion i obesitasbehandling. Dessutom studeras hur ätbeteende påverkas hos patienter som genomgår behandling för viktreduktion.

Studier med fokus på diabetes

Matvanor och fysisk aktivitet hos barn med typ-1 diabetes i de yngsta åldersgrupperna

Mette AxelsenDiabetes Mellitus ökar i frekvens i de yngsta åldersgrup-perna. DU7 (Diabetes hos barn yngre än sju år) är en tvärsnittsstudie, som utgår från Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, med doktorand Frida Sundberg som huvudansvarig. Det övergripande syftet med projektet är att beskriva kost- och rörelsemönster hos förskolebarn med insulinbehandlad diabetes mellitus, samt att identifiera strategier som tillämpas av föräldrarna. I studien ingår barn upp till sju års ålder med typ 1 diabetes, som ingår i sjukhusets upptagningsområde. Kontrollbarnen utgörs av köns- och åldersmatchade barn utan typ-1 diabetes. Samt-liga blodsockervärden från ett år samlades in. Under två intensivregistreringsperioder genomförs dels en fyra dagars kostregistreringar med våg och hushållsmått, dels en fem dagars aktivitetsregistrering med accelerometer (Actiheart). Samtidigt med kost- och aktivitetsregistreringarna regist-reras kontinuerliga glukoskurvor (CGMS). Under året följs HbA1c, tillväxt, livskvalitet samt allvarliga händelser i form av grava hypoglykemier och ketoacidos. Avdel-ningen för klinisk näringslära samarbetar med gruppen på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus främst gällande hur kostintaget ser ut hos diabetes respektive kontrollbarn, samt hur dessa påverkar diabetesbarnens blodsockerkontroll. Vi studerar också variationerna hur barnen idag behandlas vid ett lågt blodsocker, samt hur olika strategier påverkar blodsockerkontrollen.

Under år 2010 försvarade magisterstudent Ulla Ceder-holm sin D-uppsats från ett delmaterial av denna studie: Kostintag hos förskolebarn med typ-1 diabetes mellitus – En tvärsnittsundersökning om samspelet mellan kostintag och blodsockerkontroll samt en kartläggning av proteinintaget. Resultaten har vi visat att större dag-till -dag- variationer i kolhydratintag är kopplat till mer svängande blodsocker (poster ISPAD Buenos Aires 2010, se ovan) vilket avsevärt försvårar behandlingssituationen för barnen och i förläng-ningen deras föräldrar. Vi har också visat att föräldrar och

13

lärare uppmäter hypoglykemi i genomsnitt fem gånger per vecka, men att förekomsten av hypoglykemier i verklighe-ten är dubbelt så stor enligt CGMS som mätningen (oral presentation EASD Stockholm 2010, oral presentation ISPAD Buenos Aires 2010). Det senaste fyndet, är att små barn med diabetes har mindre fysisk aktivitet, och mer stillasittande tid, än barn utan diabetes. Allra sämst var situationen för små flickor med diabetes. Vi kommer i nästa steg att studera om detta beror på rädsla för hy-poglykemi (”fear of hypoglycemia”), färre organiserade aktiviteter eller annat.

Aptit och ätproblem hos personer med kron iskt obstruktiv lungsjukdom

Frode Slinde, Ingvar Bosaeus, Heléne Bertéus Forslund, AnneMarie Grönberg, Lena Hulthén, Elisabet Rothenberg, Ola Wallengren.Låg kroppsvikt är ett allvarligt problem hos patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Låg kroppsvikt har visat sig ha samband med muskelsvaghet, benskörhet samt är en riskfaktor för låg livskvalitet, ökad sjuklighet och förtida död. Vi har tidigare visat att undernärda pat-ienter med KOL har mer ätproblem och lägre energi- och näringsintag jämfört välnärda patienter samt att ätproblem är vanligt bland svenska KOL-patienter. Vi har även visat att det är möjligt att minska antalet ätproblem genom multidisciplinär rehabilitering. En minskning av ätprob-lem ledde i denna studie till en förbättrad gångförmåga och ett ökat energiintag. Dessa två studier baseras på pati-entmaterial från 1990-talet, då undernäring vid KOL var relativt okänt. Metoden som användes för att identifiera ätproblemen var en enkel fråga vilket förmodligen är en trubbig metod.

Under senaste året har vi utvecklat nya metoder för att beskriva ätbeteende vid KOL-relaterad undernäring. Huvudmålet med våra projekt är att utveckla effektiva strategier för behandling av KOL-relaterade undernärings-tillstånd. För att komma dit behöver vi öka kunskapen om patientgruppens aptit- och ätproblem. Metoden utgörs av tre olika enkäter med avseende på aptit. Alla enkäter har utvecklats inom forskargruppen; Sickness Eeating Beha-viour Questionnaire (SEBQ), Disease Related Appetite Questionnaire (DRAQ), och Eating Symptom Questionn-aire (ESQ). En vanlig orsak till aptitlöshet och ätproblem är olika former av symptom. Vi har därför även utvecklat en symptomskala med 14 symptom som i tidigare studier identifierats som orsaker till ätproblem. Patienten får skatta svårighetsgrad på dessa 14 symptom på en femgradig skala från ”inga besvär alls” till ”svåra besvär”.

Ätproblematiken antas vara en av orsakerna till varför så många patienter med KOL utvecklar undernäring. Att ta fram effektiva verktyg för att identifiera dessa problem i tidigt skede torde därför vara av stort värde för att i framtiden kunna förebygga och behandla undernäring vid KOL på ett mer effektivt sätt än idag. Projektet utvecklar ny metodik för beskrivning av hur ätbeteende påverkas vid KOL, för att i framtiden bättre kunna ”skräddarsy” nutritionsbehandling på individnivå.

Äldre i riskzon – sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande intervention för de allra äldsta

Julie Johannesson, Frode Slinde, Elisabet Rothenberg Detta projekt är ett samarbete mellan avdelning för klin isk näringslära, professor Synneve Dahlin-Ivanoff vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi och Vårdalinstitutet. Dietisten Julie Johannesson antogs under året som doktorand i projektet som syftar till att utvärdera sjukdomsförebyggande verksamhet hos personer över 80 år. Under 2010 har vi fokuserat på att beskriva hur mat- och måltidssituationen ser ut hos hemmaboende äldre över 80 år.

14

Studier med fokus på energiom-sättning

Mätning av energiomsättning och dess komponenter har länge varit en central del i avdelningens forskning. Inom detta område bedrivs såväl metodutveckling som tillämp-ning av metoderna i kliniska försök och fältstudier. Nedan illustreras några av de olika metoder som avdelningen arbetar med:

det kan tänkas få för patienterna samt hur undernäring kan förebyggas och behandlas.

Förutom att sammanställa och redovisa befintliga resultat (se publikationer) har vi under 2010 fortsatt data-insamlingen i en studie där vi utvärderar energibesparing, en arbetsmetod som används av arbetsterapeuter, som behandling för undernäring hos patienter med KOL. I studien mäter vi energiförbrukning under standardiserade aktiviteter före och efter en arbets-terapeutisk behand-lingsperiod. Mätningarna sker med en bärbart indirekt kalorimeter (Oxycon). I samarbete med docent Ulla Svan-tesson vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi har vi också initierat en interventionsstudie med fysisk träning där vi önskar utvärdera 30 meter gångsträcka som effektmått vid träning av personer med KOL.

Under 2010 påbörjades en uppföljning av patienter med KOL som vi studerade för fyra år sedan. Då studer-ade vi samband mellan muskelstorlek, muskelfunktion och livskvalitet och nu vill vi se hur dessa faktorer har påverkat sjukdomsutveckling, förmåga att klara sig själv (autonomi), nyttjande av sjukvård samt livskvalitet.

Studier med fokus på kroppssam-mansättning

BIS, Bioelektrisk Impedans Spektroskopi

Lars Ellegård, Ingvar Bosaeus, Marja TengvallVid institutionen bedrivs sedan flera år studier över kropp-ens innehåll av vatten, muskler, fett och ben, samt hur vattnet fördelar sig mellan kroppens cellmassa och den extracellulära vätskan. Vid sjukdom, som t ex cancer, inflammation eller infektion ökar vattenhalten utanför cellerna. Detta kan försvåra bedömningen av nutritions-status och vi försöker finna metoder att enklare mäta det extracellulära vattnet.

En sådan metod är BIS (Bioelektrisk Impedans Spektro-skopi), som vi utvärderar gentemot äldre referensmetoder som totalkaliummätning och isotoputspädningsmetoder samt DXA (Dual X-ray Absorptiometry). Vi har visat att BIS fungerar tillfredställande hos äldre människor, och därför kan användas till att förutsäga muskelmassan, vilket är av stor betydelse för bedömning av nutritionsstatus. Under 2010 visade vi att BIS också kan användas för att bestämma förändringar i kroppssammansättning hos personer mellan 70 och 75 år. Från dessa studier kunde vi utveckla en ekvation för att prediktera muskelmassa hos patienter med tarmsvikt, vilken visade sig fungera lika bra som DXA. Vi fann att låg muskelmassa var mycket vanligt vid tarmsvikt, speciellt vid låg kroppsvikt/BMI,

Energiomsättning vid svår traumatisk hjärnskada

Lars Ellegård i samarbete med Karolina Krakau och medarbetareMed hjälp av dubbelmärkt vatten (DLW) undersöker vi den totala energiomsättningen hos patienter som vårdas vid neurointensivvårdsavdelning (NIVA) på grund av svår traumatisk hjärnskada. Metoden ger oss möjlighet att validera andra billigare patientnära metoder för energi-omsättning både i vila och under aktivitet såsom upprepad indirekt kalorimetri och aktivitetsregistrering. Insamlingen av data är nu klar, och vi arbetar för nuvarande med analys och presentation av resultaten.

Energiomsättning vid Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Frode Slinde, Anne Marie Grönberg, Lena HulthénMånga patienter med KOL är samtidigt undernärda och våra forskningsprojekt syftar här till att undersöka varför patienter med KOL utvecklar undernäring, vilka effekter

Fig 2. Illustration av de olika komponenter i energi metabolism som mäts på avdelningen.

2 000

1 000

0

Kroppssammansättning mäts med DXA, bioelek-trisk impedans eller antropometri

kcal, mäts med dubbelmärkt vatten (2H218O)

Total daglig energiför- brukning

Energiförbrukning för fysisk aktivitet skattas med dubbel-märkt vatten 2H2

18O, ActiReg, SenseWear, intervjuer eller fråge-formulär

BMR mäts med indirekt kalorimetri eller skattas med skattningsekva-tioner

Energiintag mäts med kostdagbok,

recall, intervju eller fråge-formulär

15

men även vid normal kroppsvikt/BMI. BIS kan därför ge bättre information om nutritionsstatus än att enbart följa kroppsvikten.

”Sjukdomsrelaterad undernäring: Effekter av nutritionsbehandling på kroppssam-mansättning och energiomsättning”

Ingvar Bosaeus, Lotta Copland, Ola WallengrenSjukdomsrelaterad malnutrition (SRM) är idag ett pro-blem som ägnas allt mer uppmärksamhet. Tillståndet associeras med försämrad muskelfunktion och nedsatt immunförsvar, sämre livskvalitet och sårläkning. Detta påverkar vårdtider, utfallet av sjukvårdande behandling, överlevnad och således även samhällets kostnader negativt. Emellertid, trots att evidensen för nutritionsbehandlingens effekt när det gäller att reducera morbiditet och mortalitet vid flertalet sjukdomstillstånd har ökat ansenligt under senare år, så är vår kunskap fortfarande ofullständig. Detta projekt baseras på konceptet om att använda kli-niskt relevanta metoder för kroppssammansättning och bioenergetik, utvecklat av oss och andra, för att studera patienter i behov av nutritionsbehandling. Genom detta kommer vi således att stärka vår kunskap gällande den kliniska effekten av olika former av nutritionsbehandling.

Våra syften är:• Att, baserat på förbättrad metodologi gällande

kroppssammansättning och energimetabolism, öka kunskapen om lämplighet, effektivitet och resultat av nutritionsbehandling.

• Att ytterligare validera klinisk metodologi för nutritionsbehandling.

• Att förbättra kliniska riktlinjer för nutritionsbe-handling.

Projektet adresserar flertal frågeställningar:• Hur påverkar SRM kroppens energireserver (fett)

i relation till muskelmassa? Vad är relationen till sjukdomsutveckling, framförallt den inflammato-riska responsen?

• Hur påverkar kostens karakteristiska intaget av energi och näringsämnen när aptit och ätbeteende påverkas av sjukdom?

• Hur påverkar olika symptom ätbeteendet vid sjukdom?

• Vilka är effekterna av rådande kliniska kostbe-handlingstillämpningar på energibalans och muskelmassa?

Betydelse: Förbättrad nutritionsbehandling kan imple-menteras snabbt i rutinvården och minska belastningen av sjukdomsrelaterad malnutrition. Den potentiella kvali-tetsförbättringen av nutritionsvården är betydande.

Studier med fokus på näringsämnen

Natrium och kalium i kosten

Lena HulthénHypertoni drabbar en stor del av den vuxna svenska be-folkningen och är en riskfaktor för stroke och hjärtinfarkt. Risken för stroke ökar linjärt med stigande blodtryck och sänkning av blodtrycket är den mest effektiva primärpre-ventiva åtgärden för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar. Av hypertonipopulationen är c:a hälften omedvetna om att de har högt blodtryck och endast hälften av dem som är medvetna om sitt tillstånd behandlas. Av de blodtryckssän-kande livsstilsåtgärder som finns är sänkning av saltintaget sannolikt den mest försummade.

En möjlig anledning till detta kan vara det mindre kända faktum att endast en mycket liten del av det totala saltintaget tillförs via bordssaltning. Större delen, 75-80% tillförs vid beredning, i hemmet, men framförallt den fär-digberedda maten som vi köper.

Detta innebär att den inom kliniken vanligaste åtgärden för att sänka saltintaget, råd om att salta mindre på maten, har mycket begränsad effekt på saltintaget och blodtrycket. Nya studier som vi genomfört i representativa populatio-ner av män och kvinnor där vi noggrant mätt hur mycket salt som utsöndras i urinen, ett betydligt mer exakt mått på det faktiska saltintaget, har visat på ett högt saltintaget hos såväl män som kvinnor i olika åldersgrupper.

Jodstatus, jod i kosten och intag med kost-tillskott

Lena HulthénJod är nödvändigt för alla snabbt växande individer såsom under fosterlivet och i tidiga barnaåren. Jodbrist som leder till utvecklingsförsening eller missbildningar har vi inte längre i Sverige. Det är dock svårt att veta om alla har ett optimalt jodintag. Vi har genomfört en rikstäckande studie på skolbarn i ålder 6-12 år där jodintaget har mätts med bestämning av jod i urin och sköldkörtelns storlek mätts med ultraljud.

Jodstatus har också undersökts på kvinnor i tidig gravi-ditet. Deras intag av jod med kosten och eventuella intag genom kosttillskott har kartlagts. Jod i urin samlat under 24 timmar har bestämts för att spegla det totala intaget.

16

Effekt av intag av defytiniserat och icke-defytiniserat fullkornsbröd på järnstatus hos kvinnor i fertil ålder

Lena Hulthén, Ann-Sofie Sandberg, Ingemar Börjesson, Kjell Damstedt, Annette Almgren, Michael HoppeEn kost rik på fullkorn och kostfibrer har visat sig ge pos-itiva hälsoeffekter på en rad livsstilssjukdomar. Speciellt har den minskade risken för hjärtkärlsjukdom kopplat till konsumtion av fullkorn godkänts som ett hälsopåstående i enlighet med Swedish Nutrition Foundation. Dessutom har fullkorn ett högt innehåll av mineraler, bl a järn. Men forskning i korttidsstudier tyder på att ett högt intag av kostfibrer och därmed högt intag av järnbindande så kall-lad fytater, skulle kunna resultera i försämrad järnstatus hos framför allt individer med högt järnbehov. Genom bl.a. surdegsjäsning och andra livsmedelstekniska åtgärder kan man dock reducera fytathalten, samtidigt som halten kostfibrer, med dess positiva egenskaper, kvarstår. Detta samtidigt som mängden tillgängligt järn ökar. Denna studie kan ge värdefull information för att producera livsmedel med ett högt nutritionsvärde gällande både det livsviktiga mineralämnet järn samt fullkorn/kostfiber. Syftet med denna studie är att:

• Ta fram brödsorter fullkornsbröd med hög resp. låg fytathalt.

• Undersöka de långsiktiga effekterna av ett kost-fiberintag enligt gällande rekommendationer på järnstatus hos kvinnor, (12 veckor).

• Undersöka huruvida nedbrytning av fytater i kos-tens ingående bröd under 12 veckor resulterar i en förbättring av järnstatus hos kvinnor i fertil ålder.

• Samtidigt undersöks inverkan på upptag av kad-mium.

• Bidra till utvecklingsarbete – processförbättring.

Proinflammatoriska mediatorer och he-matologiska järnmarkörer före och efter thoraxkirurgi som en modell för att studera akutfasmedierad hypoferremi

Michael Hoppe, Lena HulthénTrauma, infektion eller inflammation kan leda till s.k. inflammationsinducerade anemi. Hos patienter med kroniska sjukdomar är detta tillstånd förenat med ökad sjuklighet och dödlighet. Tills nyligen har medieringen av inflammationsinducerad anemi varit okänt. Ett ny-upptäckt kroppseget protein, hepcidin, har rönt stort intresse som följd av dess antydda nyckelroll i kroppens järnomsättning. Hepcidin utsöndras i blodet i respons till bl.a. inflammation, då via interleukin-6 (IL-6) och STAT3.

Merparten av kunskapen gällande hepcidin har dock sitt ursprung i cell- och djurmodeller. Kunskap gällande hep-cidins roll i järnomsättningen hos människa är sparsam.

Vår grupp har nyligen publicerat den första studien att uppvisa effekten från hjärtkirurgi på hepcidin. Res-ultaten gick överraskande nog delvis emot den rådande uppfattningen vad gäller hepcidins antydda nyckelroll i kroppens järnomsättning. Syftet med kommande studier avser att konfirmera våra tidigare viktiga resultat, samt att klargöra andra viktiga, ännu okända, aspekter rörande inflammation och dess effekt på hepcidin och kroppens biokemiska markörer för järnomsättning. Detta genom att studera tidsmässiga förändringar i inflammationsmarkörer, hepcidin och järnmarkörer i blodet hos patienter före och under 24 timmar efter hjärtkirurgi.

Vid kirurgiska ingrepp uppstår emellertid ofta en stor blodförlust. Således uppstår frågan vilken roll själva blödningen spelar för inverkan på IL-6, hepcidin, och järn-markörer? Vi avser därför även att hos en kontrollgrupp simulerar denna kirurgiframkallade blodförlust genom blodtappning och därefter ta blodprover på motsvarande tidsintervall som hos patienterna vilka undergår hjärtkir-urgi. Vi hoppas på detta sätt att ta reda på hur blodförlust i sig kan tänkas påverka de parametrar vi studerar i samband med den kirurgiskt utlösta inflammationen.

Studier med fokus på graviditet och amning

Betydelsen av moderns kostvanor, livsfö-ring och järnstatus under graviditet, samt dess koppling till sköldkörtelfunktion och övervikt/fetma - En etiologisk kohortstudie

Michael Hoppe, Lena Hulthén, Nina Jansson, Gösta Samu-elson, Maria BengtssonJärnbrist, liksom jodbrist och nedsatt sköldkörtelfunktion, hos modern under graviditet är tillstånd förknippade med allvarliga hälsoeffekter för både mor och barn. Då enzymet som syntetiserar sköldkörtelhormonerna är järnberoende, kan järnbrist, trots tillräcklig tillgång på jod, orsaka nedsatt sköldkörtelfunktion. Således, trots ett långvarigt svenskt saltjoderingsprogram, finns risk att nyttan av detta hos personer med järnbrist uteblir, vilket vid graviditet kan få långtgående effekter. Även övervikt och fetma är ett väx-ande problem inom mödrahälsovården, samt ett tillstånd av kronisk låggradig inflammation vilket antydds vara kopplat till järnbrist genom den nyupptäckta peptiden hepcidin. Hepcidin, en nyupptäckt inflammation orsakad av peptid, har väckt stor uppmärksamhet med sin antydda nyckelroll i Fe ämnesomsättningen. Dock har dess roll i

17

graviditet ännu inte studerats. Fetma, som hos icke-gravida individer erkänts som ett tillstånd av låggradig inflam-mation, är ett växande problem i mödrahälsovården. Ett samband mellan järnbrist och fetma har också observerats hos icke-gravida individer. Dessutom har överviktiga barn visats ha förhöjda nivåer av hepcidin samt lägre järnstatus. Huruvida dessa relationer även gäller hos gravida kvinnor är okänt.

Med moderns och barnets hälsa i fokus avser denna studie att kartlägga betydelsen av moderns kostvanor, livs-föring och järnstatus under graviditet, samt dess koppling till sköldkörtelfunktion och övervikt eller fetma.

Studien är upplagd som en etiologisk kohortstudie på gravida kvinnor i såväl storstad som landsbygd i Västra Göta land. Insamling av livsstils- och kostdata, samt blod-prov och urin, kommer att ske vid graviditetsvecka 12 och 36 samt 8 veckor post-partum. Data rörande vikt, längd, ålder, paritet, nivå av fysisk aktivitet, etnicitet, utbildnings-nivå, tobaksvanor, tidigare järnbrist, med mera kommer att insamlas. Vid födseln kommer även navelsträngsblod, samt data gällande barnets vikt, längd, huvudomfång och Apgar-skala att insamlas.

Att leva med graviditetsdiabetes

Anna WinkvistI samarbete med enheten för gynekologi och obstetrik, institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, undersöker vi graviditetsdiabetes (GDM) med en kom-bination av epidemiologiska och kvalitativa metoder. Syftet är här att belysa kvinnors erfarenheter av att utveckla GDM, hur GDM påverkar kvinnornas upplevelse av hälsa och välbefinnande, samt dess påverkan på familje- och arbetsliv under såväl som efter genomgången förlossning. Vi har även undersökt kliniska riktlinjer för hantering av GDM vid samtliga 50 mödravårdskliniker i Sverige och kunde påvisa att enhetliga riktlinjer för screening, diagnostik och handläggning av tillståndet saknas. Vidare visar bearbetning av journaldata från mödravårdskliniker i Västerbotten och Norrbotten att så många som 24% av inskrivna kvinnor har en eller flera riskfaktorer för GDM i sin hälsoanamnes. Enbart en tredjedel av dessa genomgick oralt glukostoleranstest, trots att lokala riktlinjer anger att samtliga borde genomgått detta test. De kvalitativa intervjuerna med kvinnor som haft GDM visar att erfar-enheten av att få diagnosen upplevs som att leva under undantagstillstånd. Men trots alla utmaningar, besvär och förändringar i det dagliga livet som krävs, så är kvinnorna villiga att anpassa sig till en inrutad vardag om det är detta som krävs för att säkerställa optimal hälsa för det nyfödda barnet.

Benmetabolism under graviditet och am-ning (BUGA)

Hanna Olausson, Petra Brembeck, Anna Folino, Elisabeth Gramatkovski, Anna WinkvistUnder amningsperioden behövs extra mängder kalcium för bildandet av bröstmjölk. För att tillgodose detta behov kan kalcium mobiliseras från moderns skelett. Det finns en stor individuell variation i hur skelettet påverkas av en repro-duktionscykel, men vilka faktorer, förutom amning, som inverkar på förändringen i areal bentäthet under denna period är ännu inte helt klarlagt. Det finns teorier om att moderns vitamin D status kan påverka förändringen i benmetabolism under graviditeten, samt om att en låg vitamin D status kan medföra en sämre återhämtning av benmineralerna i skelettet efter amningsperioden. Kvin-nor som bor i Sverige befinner sig under vinterhalvåret i riskzonen för att ha en låg vitamin D status. Mörkhyade kvinnor med täckt klädsel som bor i Sverige har en ännu större risk året om för en låg vitamin D status, både pga det mörkare hudpigmentet och täckande klädseln.

Studien BUGA syftar till att studera de kort- och långsiktiga förändringar, som sker i bentäthet och inre benkvalitét under och efter amningsperioden. Syftet är också att studera vilka faktorer (bland annat vitamin D status, och hormoner) förutom amning, som påverkar dessa förändringar. Två grupper av kvinnor med olika risk för en låg vitamin D status kommer att studeras, dels ljushyade kvinnor och dels mörkhyade kvinnor som bär täckande klädsel.

Inom studien kommer 80 gravida ljushyade kvinnor, 20 gravida mörkhyade kvinnor och 20 icke-gravida och icke-ammande kvinnor att rekryteras. Rekryteringen sker via anslag på mödravårdscentraler och via webbannons. Alla gravida försökspersoner undersöks första gången i graviditetens sista trimester och därefter vid fyra tillfällen under 1,5 års tid. Icke-gravida och icke-ammande kontrol-ler undersöks vid baslinjen och därefter vid tre tillfällen under 1,5 års tid. Vid varje tillfälle mäts vikt och längd, och blod- och urinprover insamlas för analys av bland annat vitamin D status, hormoner och biomarkörer för benmeta-bolism. Kvinnorna får fylla i frågeformulär rörande bland annat fysisk aktivitet, solvanor, kost och amning, samt föra en skattad kostdagbok under fyra dagar. Vid samtliga tillfällen (förutom i tredje trimestern av graviditeten) mäter vi bentäthet, och inre benkvalitet med hjälp av dual energy x-ray absorptiometry (DXA), samt datortomografi (Xtre-meCT). Benmätningarna utförs av Ulrika Hjertonsson vid Osteoporosmottagningen på Gibraltargatans vårdcentral och i samarbete med Claes Ohlsson, Mattias Lorentzon och Dan Mellström (avdelningen för invärtesmedicin). All blodprovstagning sker vid avdelningen för klinisk näringslära.

18

I nuläget har 75 gravida ljushyade påbörjat studien, samt 11 icke-gravida och icke-ammande kontroller. Ytter-ligare två gravida försökspersoner har tackat ja till att delta, men har än så länge inte nått graviditetens sista trimester. Rekryteringen av de mörkhyade kvinnorna med täckande klädsel planeras att starta så fort finansiering tillåter.

Petra Brembeck, som startade sin forskarutbildning i december 2008, var mammaledig under hela året 2010. Mellan januari och augusti arbetade sjuksköterska Anna Folino därför deltid (40%) inom projektet. Elisabeth Gramatkovski har under 2010 arbetat 10-20% inom projektet. Dietiststudent Helen Ohlzon bearbetade kost-datan från de ljushyade kvinnorna under våren 2010, vars resultat presenterades på medicinska läkarstämman i december 2010.

och för att utvärdera följsamhet med interventionen mäts kostintaget med fyra dagars vägd kostregistrering och fysisk aktivitet med SenseWear Armband. I slutet av 2010 hade samtliga 68 kvinnor inkluderats i LEVA studien och genomfört 12 veckors intervention. Data från dessa 68 kvinnor visar mycket lovande resultat, som kommer att publiceras under 2011. Vidare hade även 54 kvinnor genomfört ettårsuppföljning. Preliminära data från dessa 54 kvinnor visar på lovande resultat i linje med resultat efter interventionen.

Inom LEVA gör vi även en kvalitativ studie av varför vissa kvinnor lyckas bättre än andra med att åstadkomma och behålla livsstilsförändringar. Studien bygger på Ground ed Theory och innefattar djupintervjuer med kvinnor som lyckats väl respektive mindre väl med inter-ventionen. En utomstående intervjuare träffar kvinnorna direkt efter 12-veckors intervention och efter ettårsupp-följningen och diskuterar kvinnornas syn på hälsa och vikt, kunskaper om vikt, amning och hälsa stöd från närstående och upplevelser av interventionen. Samtalet spelas in och analyseras sedan av forskargruppen i programmet NVivo. I slutet av 2010 hade totalt 29 intervjuer gjorts och in-samlingen av data från intervjuer var avslutad. I analysen hade en övergripande teoretisk modell för att förklara livs-stilsförändringsprocessen genererats och arbetet fortsatte med vidare bearbetning och integrering med existerande teori på området.

En hälsoekonomisk utvärdering av interventionen ut-förs dessutom för att värdera kostnaderna och nyttan av interventionen och göra en kostnadseffektanalys. Under 2009 fortsatte även samarbetet med Livsmedelsverket där vi studerar effekten av viktreduktion på halten orga-niska miljöföroreningar i bröstmjölk. Kvinnor som deltar i LEVA studien erbjuds att delta i denna studie där de lämnar bröstmjölk vid studiens start och efter 12 veckor.

LEVA in Real Life

Anna Winkvist, Hilde BrekkeLEVA in Real Life är en studie som bygger på resultaten från LEVA-studien. I LEVA in Real Life vill vi testa hur väl ett kostbehandlingsprogram postpartum fungerar ute i primärvården – den är en så kallad effektivitetsstudie. Alla kvinnor med övervikt eller fetma efter graviditet skall kunna delta – oavsett om de ammar eller ej. Runt åtta veckor postpartum randomiseras kvinnor till ett 14 veckors program eller till en kontrollgrupp. Programmet består av kostrådgivning och uppföljning via sms. Målsättningen är att kvinnorna skall reducera sin vikt med 7 kg under 14 veckor. En pilotstudie har pågått under sex månader där åtta kvinnor har fått kostintervention. Preliminära resultat visar att samtliga fyra kvinnor som genomfört de

Livsstil för Effektiv Viktminskning under Amning (LEVA)

Fredrik Bertz, Hilde Brekke, Anna WinkvistUnder 2006 initierades projektet LEVA (Livsstil för ef-fektiv viktminskning under amning). Projektet syftar till att undersöka effekten av en intervention med kost, mo-tion eller båda dessa komponenter, jämfört med att inte få någon intervention, under amningsperioden på vikt, kroppssammansättning och kardiovaskulära riskfaktorer bland kvinnor som var överviktiga eller obesa innan de blev gravida. Tidigare interventionsstudier bland över-viktiga och obesa vuxna har visat svårigheterna med att åstadkomma bestående livsstilsförändringar. Bäst resultat har uppnåtts bland starkt motiverade individer och LEVA tar vara på den motivering som kan finnas bland ammande kvinnor att avyttra den extra vikt som ofta tillkommit under graviditeten. Interventionen börjar cirka 10 veckor efter förlossning och pågår i 12 veckor. Kostinterventionen består av en reduktion av kostintaget med cirka 500 kcal per dag genom individuell kostrådgivning enligt beteende-förändringsmodell. Motionsinterventionen består av rask promenad med pulsklocka i 45 minuter fyra gånger per vecka, i intervallet 65-75% av maxpuls, genom individuell motionsrådgivning enligt beteendeförändringsmodell.

Effekten på vikt, kroppssammansättning och de kar-diovaskulära riskfaktorerna mäts dels direkt efter avslutad intervention och dels när ett år gått, så att långtidseffek-terna kan utvärderas. För att validera energiomsättningen hos kvinnorna används dubbelmärkt vatten-metodik

19

första 14 veckorna har gått ner i vikt mellan 1,5 och 11,3 kg (medel 5,2 kg).

Studier med fokus på obesitas

ABIS-studien

Hilde BrekkeABIS (Alla Barn i Sydöstra Sverige) är en prospektiv ko-hortstudie av etiologin vid fetma, glukosintolerans, typ 1 och typ 2 diabetes, som utgår från Linköpings universitet med Johnny Ludvigsson som huvudansvarig. Under pe-rioden 1997-1999 inkluderades 17 000 nyfödda barn i ABIS-studien. Dessa barn har sedan följts regelbundet genom bland annat frågeformulär och blodprover vid 1, 2.5, 5, 8 och 11 års ålder. Avdelningen för klinisk när-ingslära samarbetar med Linköpings universitet gällande kostens betydelse för utveckling av fetma och diabetes.

Alkoholintag och kostsammansättning i relation till kroppsvikt och fettdistribution

Martin Brandhagen, Heléne Bertéus Forslund, Anna Winkvist Sambandet mellan övervikt, bukfetma och alkoholintag är inte fullt klarlagt. Alkohol har hög energitäthet och studier visar att alkohol kan påverka flera mekanismer involverade i kontroll av kroppsvikt och fettdistribution. Frågan om huruvida olika typer av alkoholhaltiga drycker har olika inverkan på fettdistributionen i kroppen är inte fullt klar-lagd och olika studier har visat på olika resultat. I vår studie undersöker vi hur intag av energigivande näringsämnen, alkoholintag samt olika källor till alkohol är associerat till kroppssammansättning hos vuxna män och kvinnor.

För att besvara denna frågeställning använder vi oss av data från Swedish Obese Subjects referensstudie vilken är en tvärsnittsstudie ur ett slumpmässing urval vuxna män och kvinnor från Mölndal och Örebro. Deltagarna fick besvara en enkät om kostvanor och alkoholintag under de senaste tre månaderna, en enkät om hälsa och livsstil samt genomgå en undersökning med bland annat antro-pometriska mätningar samt får sin kroppssammansättning mätt med DXA.

Arbetet sker i samarbete med avdelningen för sam-hällsmedicin och folkhälsa samt Obesitascentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Kort amning och obesitas – vad är orsak och vad är verkan?

Martin Brandhagen, Anna WinkvistAmning är på flera sätt relaterat till obesitas hos modern. Kvinnor med obesitas har svårare att initiera amning och de har svårare att fullfölja rekommendationen om sex må-naders exklusiv amning. Anledningarna till detta är dels fysiologiska direkt relaterade till obesitas men även socio-ekonomiska faktorer associerade till såväl övervikt som benägenhet att påbörja amning och fullfölja fullamning under hela den rekommenderade tiden. Detta samtidigt som tidigare studier har visat att amning kan vara ett sätt för modern att bli av med kvarvarande fettdepåer som ansamlats under graviditeten.

I samarbete med forskare vid avdelningen för samhälls-medicin och folkhälsa vid Göteborgs universitet samt folkhälsoinstitutet i Norge studerar vi sambandet mellan obesitas och amning inom den norska mor-barnkohorten (MoBa). Denna kohort innehåller information insamlad från tidig graviditet och postpartum perioden för cirka 100 000 kvinnor i hela Norge. Informationen kommer huvudsakligen från omfattande frågeformulär som de deltagande kvinnorna fyller i under graviditeten och fort-satt under barnets uppväxt. Detta ger oss möjlighet att longitudinellt studera effekten av olika amningsmönster på viktutveckling och viktretention hos modern under postpartumperioden. Vi kommer även att studera det omvända sambandet alltså effekten av moderns pregravida nutritionsstatus (normalvikt, övervikt, fetma) på amnings-mönster. I båda studierna kommer vi att undersöka hur socioekonomiska faktorer och andra faktorer relaterade till amning och obesitas inverkar på sambanden mellan kort amning och obesitas både som konfounders och som effektmodifierare.

Kost och utveckling av vikt och body mass index över tid

Maria Nyholm, Anna Winkvist Inom Västerbotten Intervention Program har många in-divider undersökts två gånger med tio års mellanrum. I samarbete med forskare vid avdelningen för samhällsmedi-cin och folkhälsa undersöker vi kostens roll vid förändring av vikt och body mass index över tio år bland 6 733 icke-obesa kvinnor inom kohorten. Vi undersöker kvinnornas intag av fett (totalfett och andel mättat och fleromättat fett) samt kostmönster vid första undersökningen, och relaterar detta till förändring i vikt och body mass index under följande tio år.

20

Vid analys av samtliga kvinnor syns en signifikant ökad risk för utveckling av obesitas bland kvinnor med kost-mönstret ”Fruit and vegetables” jämfört med kvinnor i övriga kostmönstergrupper. Detta samband kvarstår även när enbart kvinnor som inte underrapporterar energiin-tag inkluderas i analyserna. Vid analyser där hänsyn även togs till livsstilsfaktorer såsom fysisk aktivitet, blodfetter, blodtryck och glukostolerans försvinner dock sambandet. Vidare finns inget samband mellan intag av frukt och grönt per se, och risk att utveckla obesitas. Res ultaten visar på att kostmönster innehåller informa-tion om mer än intag av kost; kvinnor med ett stort antal ohälsofaktorer var här överrepresenterade i gruppen ”Fruit and vegetables”.

Evidensbaserade kostråd till personer med diabetes .

Mette AxelsenUnder en lång rad av år har kostbudskapet till diabetes-patienter varit förhållandevis likt det som gällt för övriga befolkningen. Råden har byggt på de svenska närings-rekommenda tionerna (SNR), med smärre modifikationer, och har gått under namnet ”det gemensamma kostbudska-pet”. Vilken kost som är bäst för patienter med diabetes har emellertid kommit att debatterats på senare år. Främst när det gäller hur mycket kolhydrater, protein och fett kosten bör innehålla. År 2010 presenterades ett vetenskapligt un-derlag för olika typer av mat till personer med diabetes. Underlaget utgjordes av en systematisk översiktartikel som tagits fram i samarbete mellan mig och ytterligare åtta utvalda experter. Resultaten publicerades i SBU-rapporten Mat vid Diabetes (nr 201). I korthet visade resultaten att konsumtion av grönsaker, baljväxter, fisk, kaffe och vin har en gynnsam effekt på livslängden hos patienter med dia-betes. Främst beror den ökade livslängden på en minskad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom. En prospektiv studie på amerikanska sjuksköterskor visade även minskad dödlig-het när det ingår fullkorn i kosten. Det fanns studier som pekade mot att medelhavskost tycks innebära en förbättrad blodsockerkontroll jämfört med låg-fett kost. Mycket av slutsatserna i rapporten har dock begränsad evidens-styrka, innebärande att det kan komma framtida studier som modifierar slutsatserna i rapporten. I flera fall var det omöjligt att dra några slutsatser då studier saknades. De mest kontroversiella punkterna avseende diabeteskosten var förmodligen att det saknas studier på nyttan av ”låg-fett kost”. Likaledes saknas det studier på nyttan av extrem låg-kolhydratkost. Resultaten presenterades bland annat vid riksstämman i Göteborg 2010. Under året som gick tog Socialstyrelsen emot denna rapport, och har nu tillsatt en ny expertgrupp, med bland annat undertecknad som

medlem i projektgruppen. Projektgruppen arbetar nu med att ta fram en handledning om diabeteskost till vården. Handledningen planeras vara klar hösten 2011.

Studier med fokus på hjärt-kärl-sjukdom

Salt - vätskerestriktion vid kronisk hjärt-svikt (SAVA-studien)

Henriette PhilipsonPatienter med måttlig och svår kronisk hjärtsvikt rekom-menderas idag både vätske- och saltrestriktion, vilket är ett stort ingrepp i deras dagliga liv. Rekommendationen skulle kunna medföra försämrad livstillfredställelse, ökad törst, malnutrition och kakexi. Evidensbaserade studier för dessa rekommendationer finns inte idag. SAVA studien (Salt-vätskerestriktion vid kronisk hjärtsvikt) studerar därför effekt på kliniska händelser så som NYHA-klass, sjukhusvård, viktökning, benödem, livstillfredställelse eller törst efter en kost och vätskeintervention. Under en 12 veckors period rekommenderas försökpersonerna att halvera sitt natriumintag och begränsa vätskeintaget till 1-1,5 liter. Patienterna har telefonkontakt vid ett flertal tillfällen för att säkerställa att kostförändringen efterlevs. Patienterna kontaktas 10-12 månader efter avslutad intervention för att utvärdera långtidseffekten av inter-ventionen. Studien utgår från avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin, Östra sjukhuset, Göteborg, men utförs i samarbete med vår avdelning. Data insamlingen avslutades november 2010.

Växtsteroler och hjärt-kärlsjukdom i England

Sofia Klingberg, Lars EllegårdI samarbete med brittiska forskare vid universitetet i Cam-bridge har vi tidigare undersökt effekterna av växtsteroler på serum kolesterol i den prospektiva populationsstudien EPIC Norfolk (European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition), som omfattar nästan 25 000 män och kvinnor i åldern 39–79 år. Publicerade data visar att det finns ett samband mellan total- och LDL-kolesterol och intag av naturligt förekommande växtsteroler hos både män och kvinnor. I vårt laboratorium har vi ana-lyserat växtsterolinnehållet i cirka 350 livsmedel och maträtter. Med hjälp av denna databas och kostdata från matfrekvensformulär från EPIC-Norfolk har vi bestämt de viktigaste källorna för naturligt förekommande växt-steroler i den brittiska kosten, som innehåller cirka 300

21

mg/dag. Bröd och cerealier, grönsaker och matfett var de tre viktigaste livsmedelsgrupperna och stod tillsammans för över hälften av intaget. Kvinnor hade högre intag än män av växtsteroler beräknat per energienhet. Vi planerar nu att gå vidare och analysera om högre växtsterolintag, estimerat från sju-dagars kostregistrering, påverkar risken för hjärtinfarkt i EPIC-Norfolk populationen.

Växtsteroler och hjärt-kärlsjukdom i Sverige

Sofia Klingberg, Anna Winkvist, Lars EllegårdI samarbete med forskare vid Näringsforskning, Umeå universitet, studerar vi sambandet mellan intag av växt-steroler, serumkolesterol och senare risk för hjärtinfarkt. Kostdata från Västerbotten Intervention Program (VIP) i kombination med vår växtsteroldatabas används här för att validera fynden från motsvarande forskning på det engelska materialet (se ovan). Publicerade data visar att efter justering för ålder, BMI, mättat fett (E%), enkelo-mättat fett (E%), fiber (g/MJ), alkohol (E%), rökning, fysisk aktivitet och kolesterolsänkande medicinering hade männen med ett högt intag av växtsteroler (kvintil 5) 0,15 mmol/l (2,6%) lägre totalkolesterol (P för trend = 0,008) jämfört med män med ett lågt intag av växtsteroler (kvintil 1), medan effekten på LDL-kolesterol ej var signifikant. För kvinnorna justerades även för menopausal status och kvinnorna med ett högt intag av växtsteroler hade 0,19 mmol/l (3,4%) lägre totalkolesterol (P för trend < 0,001) och 0,12 mmol/l (3,0%) lägre LDL-kolesterol (P = 0,002). Inom VIP registreras nya fall av hjärtinfarkt enligt strikta WHO-kriterier i projektet FIA (First time Infarction in AC county). Våra kollegor i Umeå har nu uppdaterat databasen med fall tom 2008 och till varje fall väljs en till fem referenter från VIP, matchade på kön, ålder, datum för provtagning och boendeområde. Under 2011 kommer vi

utvärdera eventuella samband mellan intag av växtsteroler och senare risk för hjärtinfarkt. Preliminära data med fall tom 1999 visar på att växtsteroler har en skyddande effekt på risk att insjukna i hjärtinfarkt för män, även efter jus-tering för BMI, mättat fett (E%), enkelomättat fett (E%), fiber (g/MJ), alkohol (E%), rökning och fysisk aktivitet. För kvinnor ses ingen effekt, vilket troligen kan förklaras av färre fall och kontroller vilket påverkar den statistiska styrkan i analyserna.

Samisk livsstil och hälsa – prospektiva studier i norra Sverige

Anna WinkvistI samarbete med forskare vid Umeå universitet och Södra lapplands forskningsenhet i Vilhelmina undersöker vi om det finns några samband mellan karaktäristiska element i samisk livsstil och sjukdomsincidens i cancer och hjärt-kärlsjukdom. Vi utnyttjar även här kostinformationen i DietVIP (Kostdata i Västerbotten Intervention Program). Med hjälp av antropologisk litteratur, kostdata från ren-skötande samer som ingår i DietVIP, samt fördjupade kost och livsstilsintervjuer med äldre samer konstruerar vi ett sami-diet score. Detta kommer sedan att appliceras på samtliga individer i VIP så att man kan bedöma hur likt renskötande samer dessa individer vanligtvis äter, och detta ställs sedan i relation till senare utveckling av cancer och hjärtkärlsjukdom.

22

ForskarmötenRegelbundna forskarseminarier har genomförts varannan torsdag enligt ett på förhand uppgjort schema.

Datum Ämne Ansvarig/föredragshållare

14 januari Presentation av forskningsprojekt inför anslagsan-sökningar

Personer som har en ansökan i pipe-line (ansök-ningar med dead-line januri, ex FAS, prioriteras)

28 januari Diskussion av forskningsprojekt inför anslagsan-sökningar

Frode Slinde, Mette Axelsen, Hanna Olausson

11 februari WHO - Fats and Fatty Acids in Human Nutrition Ingvar Bosaeus och Ingrid Larsson. 11 mars Möjligheter avseende genomics och proteomics vid

Core FacilitiesÅsa Torinsson Naluai, biträdande forskare och samordnare vid Core Facilities vid fakultetenw

25 mars ”PATCH, Policy approaches to children’s health.” -Projekt om bland annat skolmaten.

Monica Hunsberger, dietist och assistant profes-sor, Oregon University, USA.

8 april The ’gut-brain axis’- a new avenue for nutritional treatment?

Professor Robert Brummer, Örebro universitet

22 april GoINN-projektet Innovationssystem vid Chalmers och GU

Bo Norrman, senior advisor, Innovationsbron AB

6 maj The European DIOGENES project (Diet Obesity and GENES): Macronutrient contribution to en-ergy intake as predictor of changes in weight and waist circumference

Gianluca Tognon,postdoc vid avd för allmän-medicin.(mötet hålls gemensamt med avd för allmänmedicin, Laurens grupp)

3 juni Rapport från KI-Harvard-symposium i Stockholm. Diskussion av fett-kolhydrat-debatten och eventuell handlingsplan.

Hanna Olausson m fl

9 september Presentationer av doktorandprojekt Martin Brandhagen och Julie Johannesson, avd för klinisk näringslära

23 september Diskussion om möjliga forskningsidéer inom nu-tritionens roll inom kultur och hälsa

Hanna Olausson m fl, avd klinisk näringslära

7 oktober Diabetesprevention i Praktiken - DIAVIP Margareta Leonardsson-Hellgren och Ulf Lind-blad, inst allmänmedicin, avd för samhällsme-dicin och folkhälsa.

21 oktober Ung i Västra Götaland. Livsmedelsval och matvanor - en kartläggning av 15-16 åringar i Västra Göta-landsregionen

Helene Berteus Forslund, avd för klinisk nä-ringslära

4 november Sammanfattning av innehåll från följande möten: ESPEN, NEON, Food and healthy ageing och Bioavailability

Lasse Ellegård, Elisabeth Rothenberg, Vibeke Malmros, Anna Winkvist, Lena Hulthén m fl från avd för klinisk näringslära, som deltagit på dessa möten.

8 november Erfarenhet kring förarbetet med utformning av nya riktlinjer från Institute of Medicine för viktuppgång under graviditet

Kathleen Rasmussen, Division of Nutritional Sciences Cornell University

18 november Presentation av AKNs abstrakt inför Riksstämman Alla deltagare presenterade16 december Children with overweight and obesity - ongoing

research within SELFH and CHILDChristel Larsson, Enheten för folkhälsoepide-miologi

23

Hörnell, A., Winkvist, A., Hallmans, G., Weinehall, L., Johansson, I. Misreporting and previous health status may seriously bias the association between food patterns and disease. Nutr J 2010;9:48.

Kim, J.L., Winkvist, A., Åberg, M.A., Åberg, N., Sundberg, R., Torén, K., Brisman, J. Fish consump-tion and school grades in Swedish adolescents: a study of the large general population. Acta Pediatr 2010 Jan;99(1):72-7. Epub .

Mogren, I., Winkvist, A., Dahlgren, L. Trust and ambivalence in midwive’s views towards women developing pelvic pain during pregnancy: a qualita-tive study. BMC Public Health 2010;10:600.

Persson, M., Mogren, I., Winkvist, A. From stun to gradual balance—women’s experiences of living with gestational diabetes. Scand J Nurs Sci 2010;24(3):454-62.

Persson, M., Hörnsten, Å., Winkvist, A., Mogren I. Mission Impossible-Midwives’ experiences coun-seling pregnant women with gestational diabetes mellitus. Patient Education and Counseling. 2010. Jul 13 [Epub ahead of print].

Tognon, G., Rothenberg, E., Eiben, G., Sundh, V., Winkvist, A., Lissner, L. Does the Mediterranean diet predict longevity in the elderly? A Swedish perspective. Age 2010 Nov 26 [Epub ahead of print].

Nordenson A, Grönberg AM, Hulthén L, Larsson S, Slinde F. A validated disease specific prediction equation for resting metabolic rate in underweight patients with COPD. Int J COPD 2010;5:271-6.

Hallin R, Janson C, Arnardottir RH, Olsson R, Emtner M, Branth S, Boman G, Slinde F. Relation between physical capacity, nutritional status and systemic inflammation in COPD. The Clinical Respiratory Journal 2010, Published Online: Jun 7 2010. DOI: 10.1111/j.1752-699X.2010.00208.

Publicerade referee- granskade artiklar 2010

Tengvall M, Ellegård L, Bosaeus N, Isaksson M, Johannsson G, Bosaeus I. Bioelectrical Impedance Spectroscopy in Growth Hormone Deficient Adults. Physiol Meas 2010, 31, 59-75.

Copland L, Rothenberg E, Ellegård L, Hyltander A, Bosaeus I. Muscle mass and exercise capacity in cancer patients after major upper gastrointestinal surgery. e-SPEN, the European e-journal of Clinical Nutrition and Metabolism (2010), doi:10.1016/j.eclnm.2010.09.007

Tengvall M, Ellegård L, Lissner L, Bosaeus I. Longi-tudinal changes in body composition and sarcopenia assessed by bioelectrical impedance spectroscopy in elderly Swedes. Int J Body Composition Research 2010:8;139-146.

Brekke HK, Ludvigsson J. Daily vegetable intake during pregnancy negatively associated to offspring autoimmunity in The ABIS study. Pediatr Diabetes. 2010 Jun;11(4):244-50.

Trimpou P, Bosaeus I, Bengtsson BA, Landin-Wil-helmsen K. High correlation between quantitative ultrasound and DXA during 7 years of follow-up. Eu-ropean journal of radiology. 2010 Feb;73(2):360-4.

Tengvall M, Ellegard L, Bosaeus N, Isaksson M, Johannsson G, Bosaeus I. Bioelectrical impedance spectroscopy in growth hormone-deficient adults. Physiological measurement. 2010 Jan;31(1):59-75.

Olsson U, Bosaeus I, Bergbom I. Patients' experiences of the recovery period 12 months after upper gast-rointestinal surgery. Gastroenterol Nurs. 2010 Nov-Dec;33(6):422-31.

Muscaritoli M, Anker SD, Argiles J, Aversa Z, Bauer JM, Biolo G, et al. Consensus definition of sarco-penia, cachexia and pre-cachexia: joint document elaborated by Special Interest Groups (SIG) »cachexia-anorexia in chronic wasting diseases« and »nutrition in geriatrics«. Clin Nutr. 2010 Apr;29(2):154-9.

24

Lundholm K, Gunnebo L, Korner U, Iresjo BM, Engstrom C, Hyltander A, et al. Effects by daily long term provision of ghrelin to unselected weight-losing cancer patients: a randomized double-blind study. Cancer. 2010 Apr 15;116(8):2044-52.

Decker R, Albertsson-Wikland K, Kristrom B, Nierop AF, Gustafsson J, Bosaeus I, et al. Metabolic out-come of GH treatment in prepubertal short children with and without classical GH deficiency. Clinical endocrinology. 2010 Sep;73(3):346-54.

Andersson B, Decker R, Nierop AF, Bosaeus I, Albertsson-Wikland K, Hellgren G. Protein profiling identified dissociations between growth hormone-mediated longitudinal growth and bone mineralization in short prepubertal children. J Proteomics. 2010 Sep 7.

Olausson H, Löf M, Brismar K, Forsum E, Sohlström A. Maternal serum concentrations of insulin-like growth factor (IGF)-I and IGF binding protein-1 before and during pregnancy in relation to ma-ternal body weight and composition and infant birth weight. British Journal of Nutrition, 2010 Sep;104(6):842-8.

Eriksson B, Löf M, Olausson H, Forsum E. Body fat, insulin resistance, energy expenditure and serum concentrations of leptin, adiponectin and resistin before, during and after pregnancy in healthy Swedish women. British Journal of Nutrition, 2010 Jan; 103(1): 50-7. Epub augusti 2009.

Hulthén L, Aurell M, Klingberg S, Hallenberg E, Lo-rentzon M, Ohlsson C. Salt intake in young Swedish men. Public Health Nutr 2010;13:601-5.

Zhao J, Zhang Q, Zhang HM, Guo HX, Oste R, Hao LN, Onning G, Hulthén L, Hu XQ. Body vitamin D content and its relationship with body composi-tion of children in Huairou district of Beijing. Zhonghua Liu Xing Bing Xue Za Zhi 2010;31:34-8.

Hurrell R, Ranum P, de Pee S, Biebinger R, Hulthén L, Johnson Q, Lynch S. Revised recommendations for iron fortification of wheat flour and an evaluation of the expected impact of current national wheat flour fortification programs. Food Nutrition Bull 2010;31:S7-2.

Filipsson H, Andersson M, Berg G, Eggertsen R, Gramatkovski E, Hansson M, Hulthén L, Mila-kovic M, Nyström E. Thyroid volume in Swedish school children: a national, stratified, population-based survey. Eur J Clin Nutr 2010;64:1289-95.

Nordenson A, Grönberg AM, Hulthén L, Larsson S, Slinde F. A validated disease specific prediction equation for resting metabolic rate in underweight patients with COPD. Int J Chron Obstruct Pulmon Dis 2010;7:271-6.

Gudmundsson P, Andersson S, Gustafson D, Waern M, Ostling S, Hällström T, Palsson S, Skoog I, Hulthén L. Depression in Swedish women: relationship to factors at birth. Eur J Epidemiol 2010; Sept 21 (Epub ahead of print)

Philipson H, Ekman I, Swedberg K, Schaufelberger M. A pilot study of salt and water restriction in patients with chronic heart failure. Scand Cardiovasc J.2010 Aug;44(4):209-14.

25

Övriga publikationer 2010

Hallén K., Johannesson J., Hernandez N. Det finns andra och bättre alternativ än livmoderdonation. Läkartidningen. 2010 Nov 16-22;107(46):2903-04

Grönberg AM, Slinde F. Nutrition vid kroniskt ob-struktiv lungsjukdom (KOL). Lung & Allergiforum 2010;nr 4:9-13.

Grönberg AM, Slinde F. Nutrition vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom – börja screena nu! I Vården 2010;1:20-24.

Ellegård L. Vetenskaplig evidens i nutrition – nya rapporter från WHO och SBU. Nordisk Nutrition 2010:2;24-27 ISSN 1654-8337.

Ellegård L, Tengvall M. Bioelectrical impedance to predict muscle mass in the elderly. In Handbook of Anthropometry: Physical Measures of Human Form in Health and Disease. Springer, New York, USA. (in press)

Bosaeus I, Carlsson E, Ellegård L, Kurlberg G, Wich-man H. Vårdprogram vid tarmsvikt. Svensk förening för gastroenterologi, 2010. http://www.svenskgastro-enterologi.se/Riktlinjer/vardprogram_vid_tarmsvikt.pdf

Rothenberg E, Grönberg AM. Nutrition vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), Geriatrisk nutri-tion, kapitel 16; Studentlitteratur 2010. ISBN 978-91-44-05211-3.

Bosaeus I. Olika proteinbehov för friska och sjuka. Nordisk Nutrition. 2010(1):21-3.

Bertéus Forslund H. Spelar måltidsordning någon roll? Nordisk Nutrition 2010:2:11-13

26

Heléne Bertéus Forslund

Swedish Nutrition Foundation 22 april. ”Ätbeteende och måltidsordning – har det någon betydelse för viktreglering?”

Moderator vid Medicinska Riksstämman 2010, Obesi-tassektionen, fria föredrag.

Medicinska Riksstämman, Göteborg 2 december. ”Frukost, fika, lunch, supé – spelar måltidsordningen någon roll?”

Medicinska Riksstämman – fria föredrag. ”Ung i Västra Götaland 2008. Grönsaks-, frukt- och fiskkonsumtion i relation till övervikt/fetma och motion”

Ingvar Bosaeus

Inbjuden föreläsare, Gastrodagarna, Stockholm

Inbjuden föreläsare, Nutrition and metabolism in pancreatic disease, Stockholm

Inbjuden föreläsare, symposium sarkopeni, Svenska Läkaresällskapets riksstämma, Göteborg

Inbjuden föreläsare, Svensk Benmetabol klubb, Göteborg

Martin Brandhagen

Pre Congress Meeting ICO 2010, Stockholm. “Nutrients and alcoholic beverages in relation to obesity markers in an adult Swedish population”

Hilde Brekke

Föreläsning vid e-Moms of Rochester Meeting 30 Juni 2010, Division of Nutritional Sciences, Cornell Uni-versity. Titel: The Lifestyle for Effective Weight Reduction During Lactation (LEVA) Study

Lars Ellegård

Moderator vid Medicinska Riksstämman 2010, Klinisk Nutrition, fria föredrag.

Krakau K, Ellegård L, Bellander M, Karlsson T, Nygren de Boussard C, Borg J. Prediction of energy expenditure in mechanically ventilated patients with severe traumatic brain injury – a validation study by use of continuous indirect calorimetry. Abstract 0209 IBIA 2010, International Brain Injury Association.

Ellegard L, Tengvall M, Groot H, Axelsson A-S, Carlsson E, Malmros V, Wichman H, Kurlberg G, Bosaeus I. High prevalence of sarcopenia in out-patients with intestinal failure. ESPEN abstract P539, Nice, 2010.

Ellegård L, Tengvall M, Groot H, Malmros V, Wichman H, Axelsson A-S, Carlsson E, Kurlberg G, Bosaeus I. Sarkopeni - vanligt hos patienter med tarmsvikt. Abstract 9 KNT, Medicinska Riksstämman Göteborg 2010.

Lind A, Ellegård L, Wängberg, B. D-vitaminbrist och låg bentäthet - vanligt hos patienter med tunntarms-carcinoid. Abstract 8 KNT Medicinska Riksstämman Göteborg 2010.

Ann-Marie Grönberg

Fria föredrag vid Svenska Läkaresällskapets riksstämma i Göteborg; klinisk nutrition: ”Måltidsmönster hos hemmaboende patienter med kroniskt obstruktiv lung-sjukdom-KOL.” AnneMarie Grönberg, Lena Hulthén, Sven Larsson, Frode Slinde. Lungmedicin: ”Bioelektrisk impedans, en valid undersökning för tidigdiagnostik av malnutrition hos patienter med KOL?” AnneMarie Grönberg, Lena Hulthén, Sven Larsson, Frode Slinde

Presentationer på nationella och internationella möten

27

Lena Hulthén

Nyttig fisk i hållbart perspektiv, Kung. Skogs- och Lantbruksakademin, 10 februari

Iron fortification, Bioavailability meeting, Monterey, USA, 27 september

Julie Johannesson

Nationella och nordiska nätverksdagar i geriatrisk nutrition, Bjuv 7 oktober 2010. Föredrag: ”Projekt Äldre i riskzon”

Svenska Läkaresällskapets Riksstämma, Göteborg 2 december 2010. Föredrag: ”Nutritionsbehandling av äldre på särskilt boende: långtidsuppföljning”

Hanna Olausson

Medicinska riksstämman 1-3 december 2010. Muntlig presentation med titeln ”Kostens roll för viktuppgång under graviditet hos friska kvinnor.”

Henriette Philipson

Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt för sjuksköter-skor den 28-29 oktober 2010 i Göteborg, Att främja hälsa vid kronisk hjärtsvikt – är det möjligt? Kosten och råd vid hjärtsvikt; Henriette Philipsson

Konferensen FoU i Väst/GR i samarbete med Vår-dalinstitutet Deltagit i öppnandet av Hjärtrummet det virtuella hjärtrummet. Med hjärtat i centrum 22 oktober 2011. Titel: Mat till hjärtsjuka.

Mimer en utbildning för sjuksköterskor som omhänder-tar patienter med akut hjärtsvikt Den 13 maj Nutrition och hjärtsvikt, Henriette Philipson

Elisabet Rothenberg

Norsk Selskap for Klinisk Ernæring (NSKE) Årsmøte 14. Januar 2010, GSK’s konferansesenter, Forsk-ningsveien 2, Oslo. Ernæring og samhandling, PhD Elisabeth Rothenberg

Nationellt fackspråk för vård och omsorg Luleå kom-mun, Norrbottens läns landsting 13–14 april 2010, Kulturens Hus, Luleå. Nutrition och standardiserad terminologi.

ESPEN I 2010-09-05 – 08 Nice poster: Nutrition Treatment Of Nursing Home Residents: A Long Term Follow-Up. E. M. C. Rothenberg1,*, J. Johannesson2. 1) Clinical Nutrition, Sahlgrenska University Hospital, 2) Clinical Nutrition, Internal Medicine, Gothenburg, Sweden

ESPEN I 2010-09- 05 – 08 Nice poster: ESPEN2010-ABS-422. Energy Turnover From 73 To 86 Yrs Of Age – A Longitudinal Follow-Up. E. M. C. Rothenberg1,*, V. Malmros1, L. Ellegård1, I. G. Bosaeus1. 1) Clinical Nutrition, Sahlgrenska University Hospital, Gothen-burg, Sweden

Food and successfull aging, The Swedish National Com-mittee for Nutrition and Food Sciences 19 november 2010, The Royal Swedish Academy of Sciences, Stock-holm. Food intake of older people in Sweden.

SNF medlemsseminarium om Mättnad, ätbeteende och viktkontroll, 22 april 2010, Ideon, Beta-huset, Knut Wicksells rum, Scheelevägen 17, Lund. Mättnad – hur påverkar maten?

DIETS conference IV, 4 december 2010. Radisson Blu Hotel, Amsterdam. Dietitians and their approach to malnutrition in Europe

Frode Slinde

Postgraduatekurs om KOL, 27 januari 2010. Inbjuden föreläsare: Nutrition vid KOL

Svenska Läkaresällskapets Riksstämma, Göteborg 2 december 2010. Föredrag: ”Får det lov att vara lite mer protein. En tvärsnittsstudie om samband mellan proteinin-tag, muskelmassa och muskelstyrka hos äldre vuxna”

Svenska Läkaresällskapets Riksstämma, Göteborg 2 dec-ember 2010. Poster: ”Bedömning av energiförbrukning vid KOL – en utvärdering av enkla metoder”

28

Medarbetare vid avdelningen presenterade sin forskning för målgrupper utanför den akademiska kretsen vid ett flertal tillfällen. Exempel på dessa ges nedan:


Nattarbete i vården 19 maj. ”Så påverkar nattarbetet ämnesomsättningen, kroppen och vikten samt Kostråd till dig som arbetar natt”

Friskvårdsdagar - 13 sept Mölndals sjukhus, 15 sept Sahlgrenska sjukhuset, 16 sept, Östra sjukhuset – ”Mål-tidsmönster – hur ofta och när jag äter – har det betydelse för hälsan?”

Högskolan Väst, Trollhättan 18 november. ”Mat, övervikt och fetma – praktiskt tänkande.”

Hilde Brekke

Medverkade på ”Forskar Fredag” 24 september vid De la Gardiegymnasiet i Lidköping med förläsning om mat och forskning med titeln ”Maten är Vikt(ig)!” Dagen var ett EU-event och anordnades av Vänermuseet.

Lars Ellegård

Föreläst om fett och kolhydrater samt andra näringsäm-nen i maten för läkare och övrig personal på institutet för stressmedicin 2010-11-22.

Kåseri om skörbjugg tillsjöss för allmänheten, avdel-ningens personal och studenter på dietistprogrammet 2010-10-01.

Föreläst om ”Obesity – health consequences and treatment” på Chalmers och Göteborgs universitet höst-terminen 2010.

Föreläst om kost vid mag-tarmsjukdom för Riksförbun-det för Mag- och Tarmsjuka (RMT), Norrköping 18 maj 2010.

Föreläst om kost vid hyperlipidemi och hjärt-kärlsjuk-dom för vårdpersonal 26 oktober 2010.

Föreläst om tarmsvikt och dess behandling för kliniska näringsfysiologer, Oslo 2 november 2010.

Föreläst om parenteral nutrition för ST-läkare i geriat-rik, Högsbo sjukhus, november 2010.

Ann-Marie Grönberg

”Nutritionsbehandling vid KOL”, uppdragsutbildning för blivande astma och KOL-sjuksköterskor, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, avd för sjuksköterske-utbildning, Högskolan Väst, Trollhättan.

”Måltidsmönster hos hemmaboende patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom-KOL” och ”Bioelektrisk impedans, en valid undersökning för tidigdiagnostik av malnutrition hos patienter med KOL?” För dietistkollegor vid Enheten för klinisk Nutrition, Sahlgrenska Universitetssjuk-huset, Göteborg.

”Lungsjukdom och kost”, konferens för mentorer och adepter, Hjärt-och lungsjukas riksförbund, Haninge.

”Kost och KOL”, kurs Obstruktiva lungsjukdomar, 7,5 hp och Omvårdnad av patienter med obstruktiva lung-sjukdomar, 7,5 hp, uppdragsutbildning för astma och KOL-sjuksköterskor, institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, Göteborg.

Michael Hoppe

”Vad betyder kosten under graviditeten för kvinnan och det väntade barnet? - Fokus på järn och jod”. Utbildnings-dag vid Högskolan Väst, Trollhättan 2010-11-18

Lena Hulthén

Ungdomars kost och hälsa, Utbildningsdag vid Högsko-lan Väst, Trollhättan 18 november

Hanna Olausson

Möte om ”Bioaktiva komponenter i mat från havet”. Anordnat av Food Bioactives Centre och Food &

Utåtriktade föreläsningar

29

Health concept centre den 7 december 2010 på Chal-mers. Föredragets titel var: Förändringar i benets inre struktur och mineralstatus under och efter amningsperio-den – kan vitamin D ha betydelse?

Henriette Philipson

Föreläsningsserie i Universitetets och Folkuniversitetets regi, Forskare föreläser om hjärtat: Hjärtats mat ; När hjärtat får bestämma i köket.

Elisabet Rothenberg

Studiecirkelledarutbildning, Vårdalinstitutet, Göteborgs universitet, 4 mars 2010. Aktuell forskning om näring och ätande

Tillsammans kan vi mycket ! Forskning, erfarenheter och utveckling kring äldres hälsa, vård och omsorg, Folkets Hus i Göteborg 24–25 mars 2010, FoU i Väst GR och Vårdalinstitutet. Mat och näring för funktion och livskvalitet

Utbildning i nutritionspolicyn, för hemtjänsten i Askim

Handledarutbildning för studie cirklar, Vårdalinstitutet, Göteborgs universitet, 29 september 2010. Äldres hälsa - Vad ska jag äta för att må bra

Riksföreningen för osteoporotiker. Är Du benskör? Informationsmöte om osteoporos, benskörhet. Kost för benhälsan. Hultbergssalen i Dalheimers Hus, Göteborg, 23 oktober 2010.

Föreläsning för pensionärer om bra mat. Kobbegårdens träffpunkt, 10 november 2010.

Pågående nutritionsprojekt i Sverige. Lilla Bommen Nutricia, 9 december 2010.

Frode Slinde

Utbildningsdag för arbetsterapeuter, Energibesparande aktivitetsutförande, 23 september, 2010.

Utbildningsdag för dietisterna vid Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, 25 november, 2010

Svenska Läkaresällskapets Riksstämma, Göteborg 1-3 december 2010. Delarrangör av utställningen ”Hälsotorget.”

Medverkan i massmediaHeléne Bertéus Forslund

Råd och Rön nr 2, 2010. ”Hälften rom i klämmig tub”- analys av kaviarsorter

Vitalt vetande om hälsa nr 1, 2010. ”Nyckeln till framgång”- om nyckelhålsmärkning

Dagens Nyheter 9 mars 2010. ”Dyrare lunch en hälsorisk”

TV4 nyheter, 9 mars. ”Lunchpriserna har stigit kraftigt.”

P3 Sveriges Radio, 9 mars. ”Lunchpriserna har stigit kraftigt”

Computer Sweden, 23 mars 2010. ”Lunch på lokal kräver kloka val”

Västmanlands läns tidning, 12 mars 2010. Artikel om lunchmat.

Hjo tidning, 23 april 2010. ”Regionens flickor gör bättre livsmedelsval än pojkar”

30

Nya Wermlands-Tidningen, 21 april 2010. ”Hälften äter godis varannan dag.”

Skaraborgs Allehanda, 21 april 2010. ”Regionens flickor gör bättre livsmedelsval än pojkar”

Mariestads-tidningen, 21 april 2010. ”Regionens flickor väljer bättre mat än pojkarna”

Borås Tidning, 21 april 2010. ”Unga äter för dåligt”

Borås Tidning, 24 april 2010 – ”Ungdomars matvanor”

Blekinge läns tidning, 28 maj 2010. ”Dags för snabbma-ten att komma”

Sölvesborgs Tidning, 28 maj 2010. ”Dags för snabbma-ten att komma”

Karlshamns allehanda, 28 maj 2010, ”Dags för snabbma-ten att komma”

Enköpingsposten, 1 juni 2010. ”Snabbmaten på väg in i finrummet”

Ystads allehanda, 3 juni 2010. ”Från flottigt till flott”

Allt om Mat, 7 juni 2010. ”Fem myter om mellanmål”

Norrköpings Tidningar, 3 december 2010. ”Snabbma-ten på väg in i finrummet”

Michael Hoppe

Metro, 27 dec 2010. ”Så kan du matpeppa kroppen”

Hanna Olausson

Bidraget till Medicinska riksstämman publicerades som notis i Göteborgs Posten den 4 december.

Henriette Philipson

Dagens Nyheter 18 maj 2010. Dina gener kan avslöja hur du bantar bäst

Elisabet RothenbergDiverse telefonintevjuer med journalister från olika tidningar under året.

Frode Slinde

Göteborgs-Posten, 20 februari 2010. ”600 000 kronor till KOL-forskning”

Göteborgs-Posten, 5 maj 2010. ”Salt, socker, fibrer. Även ”nyttiga” flingor överskrider gränsvärdena – men alla märken klarar fetthalten”

Göteborgs-Posten, 8 juni 2010. ”Bara en av åtta hämt-luncher fick grönt ljus”

Borås Tidning, 20 september 2010. ”KOL-patienter ska ha rätt kost”

Dagens Medicin, 20 oktober 2010. ”KOL-patienter hinner inte gå över gatan”

Göteborgs-Posten, 11 november 2010. ”Vegetariska luncher kan vara fettbomber

31

Sakkunniguppdrag och medverkan i vetenskapliga kommittéer och nämnderMedarbetare vid avdelningen utför olika så kallade peer review uppdrag och sitter med i olika kommittéer. Nedan redovisas aktuella uppdrag under 2010:


Ingår i Socialstyrelsens prioriteringsgrupp för Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.

Uppdrag med arbete att ta fram Handlingsplan mot övervikt och fetma i Västra Götalandsregionen, ingår i utbildningsgruppen.

Kassör i styrelsen för Svensk förening för obesitasforsk-ning (SFO).

Ledamot i Dietisternas Riksförbunds referensgrupp Obesitas.

Ingvar Bosaeus

Vetenskapligt råd i näringslära, Socialstyrelsen

Styrelseledamot, Svenska läkaresällskapets sektion för klinisk nutrition (SFKN)

Vice ordförande, Swedish Society for Clinical Nutrition and Metabolism (SWESPEN)

Executive Committee Member, European Society for Clinical Nutrition and Metabolism (ESPEN)

ESPEN Faculty Member

Vetenskaplig företrädare, Swedish Nutrition Founda-tion (SNF)

Styrelseledamot, stiftelsen Cerealia

Lars Ellegård

Tillsättning av universitetslektorat vid avdelningen för livsmedelsvetenskap, Umeå Universitet, 2010.

Vetenskaplig sekreterare i Svensk Förening för Klinisk Nutrition, SFKN.

Aktiv i Local educational and clinical practice com-mittee inför ESPEN:s congress i Göteborg, september 2011.

Representant för sektorsrådet medicin i arbetet för att ta fram riktlinjer för vård av patienter med ätstörning i Västra Götalandsregionen.

Referent för British Journal of Nutrition; Nutrition; Nutrition, metabolism and cardiovascular diseases; Physiological Measurement.

Ann-Marie Grönberg

Kontaktperson för nutritionsfrågor till kapitlet om nutrition vid KOL i Nationellt vårdprogram för KOL (www.slmf.se) och besvarar frågor inom ämnesområdet ff. från dietistkollegor i landet.

Representerat dietisterna i DRF (referensgruppen för KOL), i Riks-KOLs arbetsgrupp, som tagit fram ett KOL-register för Sverige. Det är avsett att vara en kvalitetssäkring av KOL-vården i Sverige.

Ordförande i referensgruppen för KOL inom DRF.

Har ingått som representant för dietisterna i Sverige och sakkunnig i nutritionsbehandling vid lungmedicinska diagnoser i projekt ”Lugna lungor”, inom Hjärt- och lungsjukas riksförbund. Projektet har drivits under tre år och avslutades under hösten 2010. Inom projektet har en ”Lungskola” för patienter med lungmedicinska sjukdomar och deras anhöriga tagits fram.

32

Ett ”mentor-adept-program” för samma patientgrupp har genomförts och utvärderats. Deltog i den avslutande ”mentor-adept-konferansen”, som genomfördes 2010-03-23 till 24 i Haninge.

Under projekttiden har det tagits fram ett studie- och mötesmaterial till ”Lungskolan” bestående av ” Tips och råd om MAT för lungsjuka”, ”Att vara ANHÖRIG till någon som är lungsjuk”, ”Tips och råd om livet i VAR-DAGEN för lungsjuka”, ” En hjälp att SLUTA RÖKA”, ”Tips och råd om RÄTTIGHETER för lungsjuka” samt ”Träningstips & övningar för lungsjuka”.

Dietistrepresentant och nutritionssakkunnig i red-aktionsrådet för ”Status”, Hjärt- och lungsjukas riksförbunds medlemstidning.

Michael Hoppe

Peer-reviewer åt:

British Journal of Nutrition

Nutrition

Lena Hulthén

Vice Ordförande för Programkommittén för Nutrition och folkhälsa

Ledamot, Nutritionsrådet, Swedish Nutrition Foundation

Ledamot, Livsmedelsverkets Expertgrupp för Kost-och Hälsafrågor

Ledamot i betygsnämnd vid disputationer (Sahlgrenska akademin, Chalmers och Karolinska Institutet)

Sofia Klingberg

Peer-reviewer för:

British Journal of Nutrition

Hanna Olausson

Referee av vetenskapliga artiklar för Maternal and Child Nutrition.

Medlem i forskarutbildningsutskottet vid institutionen för medicin

Henriette Philipson

Ledamot i nationella nätverket; NEON

Elisabet Rothenberg

Statens Livsmedelsverks expertgrupp för kost och hälsa

Socialstyrelsens expertgrupp indikatorer för goda levnadsvanor

Socialstyrelsens expertgrupp mat och näring för sjuka

Sveriges Kommuner och Landstings arbetsgrupp för patientsäkerhets-åtgärdspaket nutrition

Senior Aletr expertgrupp

Frode Slinde

Ingår i Socialstyrelsens prioriteringsgrupp för Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.

Ledamot i programkommittén för nutrition och folkhälsa, Sahlgrenska akademin

Ersättare i Etikprövningsnämnden i Västra Sverige

Ledamot i Nordiska Dietistföreningens styrelse

Ledamot i betygsnämnder vid disputationer (Umeå Universitet, Karolinska Institutet)

Reviewer, vetenskapliga artiklar (Acta Paediatrica, J Med Internet Res, Br J Nutr, International Journal of Pediatric Obesity)

33

Anna Winkvist

Ledamot, STINTs styrelse

Sekreterare, Kungliga Vetenskapsakademin, National-kommitté för nutrition och livsmedelsvetenskap

Ordförande, grundutbildningsutskottet vid institutio-nen för medicin

Ordförande i fem betygsnämnder (Göteborgs universitet)

Granskare av forskningsbidrag för yngre forskare vid Karolinska Institutet i programmet ”Strategic Research Program in Epidemiology”

Ledamot av beredningsgrupp Folkhälsa, Vetenskapsrådet.

Koordinator för nationella nätverket NEON

SamarbetspartnersAvdelningen samarbetar med forskare vid så väl Göteborgs universitet som på andra orter. Aktuella samarbetspartners inkluderar:

Vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Albertsson-Wikland Kerstin m.fl, om hormonell reglering av tillväxt.

Aurell Mattias, avd för molekylär och klinisk medicin, om salt i kosten.

Barregård Lars, Sällsten Gerd, Arbets- och miljömedi-cin, om cadmiumexponering under graviditet och amning.

Bengtsson Bengt-Åke, Johannsson Gudmundur m fl, inst för medicin, om kroppssammansättning vid tillväxt-hormonbrist och behandling.

Björnsson Einar, Kalaitzakis Evangelis, inst för medicin, om nutrition vid leversjukdom.

Dahlin-Ivanoff, Synneve, inst för neurovetenskap och fysiologi (arbetsterapi), om stöd till sårbara äldre personer.

Forsander Gun, sekt för diabetes, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, om småbarns kost och levnadsvanor vid typ-1 diabetes.

Hedelin, Maria, Dep. of Oncology and Pathology, Division of Clinical Cancer Epidemiology, Karolinska University Hospital, om kostens skyddande roll mot prostatacancer.

Holgersson Martin, klinisk fysiologi, om kondition bland ammande kvinnor.

Hyltander Anders, avdelningen för kirurgi, Område 5 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, JEP-studien - om

34

studier av nutritionsstatus och nutritions-behandling efter övre G-I kirurgi.

Jeppsson Anders, avd för invärtesmedicin, om ”Hepci-din i järnmetabolism”.

Lange Stefan, avd för klinisk bakteriologi, om studier av antisekretorisk faktor.

Larsson Ingrid, Obesitascentrum, Sahlgrenska Universi-tetssjukhuset, om leverfettnng och obesitas .

Larsson Sven, avd för lungmedicin och allergologi, om KOL.

Lindén Anders, avd för internmedicin/lungmedicin och allergologi, om KOL.

Lissner Lauren, avd för samhällsmedicin och folkhälsa, om kostens roll vid obesitasutveckling samt samband mellan kort amning och obesitas

Lundholm Kent, avd för kirurgi, om nutrition vid cancersjukdom.

Nyström Ernst, avd för invärtesmedicin, om jod-bestämning och jodstatus.

Olsson Claes, Lorentzon Mattias och Mellström Dan, avd för invärtesmedicin, om förändringar i bendensitet och benkvalité.

Schaufelberger Maria, inst för medicin, Ekman Inger, inst för vårdvetenskap och hälsa, Swedberg Karl, inst för medicin, om SAVA projektet.

Simrén Magnus, sekt för gastroenterologi, om laktos-fruktosstudie samt IBS.

Smith Ulf, Lundberglab för diabetesforskning, om tidiga rubbningar i lipidmetabolism vid insulinresistens.

Svantesson Ulla, inst för neurovetenskap och fysiologi (arbetsterapi och fysioterapi), om muskelfunktion.

Thelle Dag, inst för medicin, om kaffe och kolesterolomsättning.

Torén Kjell, Kim, Jeong-Lim m fl, avd för samhällsme-dicin och folkhälsa, om fiskkonsumtion och skolbetyg.

Wängberg Bo, avd för kirurgi, om effekter av antisekre-torisk faktor vid carcinoidsyndrom.

Samarbeten utanför universitetet och sjukhuset

Borres Magnus, Pharmacia, om introduktion av mjölk-protein hos barn.

Daneryd Peter, kir klin Södra Älvsborg sjukhus, om aptitreglering vid sjukdom.

Dutta Paresh, Institutionen för livsmedelskemi, SLU, Uppsala om analys och identifiering av växtsteroler i livsmedel.

Ekberg Olle, Bulow Margareta, Röntgendiagnostiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, om livsmedels-konsistenser för nutritionsbehandling vid dysfagi

Wedin Karin, Hall Gunnar, SIK Göteborg om kon-sistensoptimering och sensorisk design för hälsa och välbefinnande hos äldre.

Forsum Elisabet, Löf Marie, institutionen för klinisk och experimentell medicin, Hälsouniversitetet, Lin-köping Universitet, om kroppssammansättning under graviditet

Hallmans Göran, inst för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, om kost och risk för kardiovaskulära sjukdomar.

Huus Karina. Hälsohögskolan i Jönköping, om nutri-tionsdelen i ABIS (All babies in southeast Sweden).

Hörnell Agneta, inst för kostvetenskap, och Johansson Ingegerd, inst för odontologi, Umeå universitet, om kostmönster i Västerbotten

Jansson Christer, Uppsala universitet, om rehabilitering vid KOL.

Krakau Karolina, institutionen för neurovetenskap, Uppsala Universitet, kring bestämning av energiför-brukning hos patienter med svår traumatisk hjärnskada, bland annat med dubbelmärkt vatten.

Sanna Lignell, Livsmedelverket, om miljögifter i bröstmjölk.

Lena Ljungkrona-Falk, Mödra- och Barnhälsovården, Skaraborg, om studier av BVC sjuksköterskors arbete med att främja hälsosamma vanor.

35

Ludvigsson Johnny, Linköpings Universitet, om nutri-tionsdelen i ABIS (All babies in southeast Sweden).

Mogren Ingrid, Persson Margareta, Umeå universitet, inst för klinisk vetenskap (obstetrik och gynekologi), om graviditets-diabetes och foglossning.

Maria Nyholm, Skaraborgsinstitutet, Skövde, om studier av BVC sjuksköterskors arbete med att främja hälsosamma vanor.

Sandberg Anne Sofie, Chalmers, om fytat och järnstatus.

Sandström Thomas, Umeå universitet, om nutrition vid KOL.

Van Guelpen, Bethany, inst för medicinsk biovetenskap (patologi), Lena Nilsson, inst för folkhälsa och klinisk medicin (näringsforskning), Umeå universitet, om samers kostintag och hälsa.

Wedin Karin, SIK Göteborg om system och definition av livsmedelskonsistenser för nutritionsbeh. av dysfagi, samt äldre personers behov i relation till mat, näring och måltidssituationer.

Institutet för livsmedel och bioteknik AB (SIK)

Petersen, Per, IVA, NÄL, Norra Älvsborgs sjukhus, om bestämning av muskelmassa hos intensivvårdspatienter med hjälp av impedans-spektroskopi.

KOL-forskningsgruppen vid Sahlgrenska akademin.

Samarbeten utanför Sverige

Brants Henny, Department of Food and Chemical Risk Analysis, TNO, Zeist, Nederländerna; om analys av växtsterol.

Haugen Margaretha, Meltzer Helle, Anne Lise Brantsa-eter Folkhälsoinstitutet, Oslo, Norge, om kort amning och obesitas.

Jenkins David, University of Toronto, Canada, om dietary glycemic load och glycemiskt index.

Kondrup L Jens, Dept Human Nutrition, Royal Veterinary and Agricultural University, Köpenhamn, om aptitreglering vid sjukdom.

Lönnerdal Bo, University of California, USA, om hepcidin I järnmetabolismen.

Normén Lena, Healthy Heart Program, St. Paul’s Hospital, Vancouver BC, Kanada, Khaw Kay-Tee, Cambridge School of Medicine, UK; Welch Ailsa, Cambridge University, Storbritannien: om växtsteroler i kosten och risk för kardiovaskulära sjukdomar.

Plank Lindsay, Body Composition Unit, Department of Surgery, University of Auckland, Nya Zeeland, om validering av impedansspektroskopi med neutronaktive-ring hos leversjuka.

Prentice Ann, Laskey Ann, Goldberg Gail, Human Nutrition Research, Medical Research Council, Stor-britannien, om förändringar i benmetabolism under reproduktion.

Rasmussen Kathleen, Division of Nutritional Sciences, Cornell University, USA, om amning och övervikt.

Tonstad Serena och Sievertsen Mette, avd för preventiv kardiologi, Universitetet i Oslo, Norge, om validering av kostmetoder med dubbelmärkt vatten.

Vidal Hubert, Faculty of Medicine, Claude Bernard University of Lyon, Frankrike om metabol reglering, nutrition och diabetes.

Wolever Thomas, Toronto, Kanada, om mätning av glykemiskt index.

Avd för klinisk näringslära/Institutionen för medicinSahlgrenska akademin, Göteborgs universitetMedicinaregatan 13, plan 3Box 459, 405 30 GöteborgTel 031-786 1000 (GU växel)Fax 031-786 3101

BLUE 11 · 2012-03-02 · Skriftlig hemtentamen (3 %) Seminarium med eller utan kollegial...

Documents

Transcript of BLUE 11 · 2012-03-02 · Skriftlig hemtentamen (3 %) Seminarium med eller utan kollegial...