i skolanBiblioteket

Proj

ekte

t Bitt

is 20

04–2

005

Susanne Ahlroth & Monica Borg-Sunabacka

© Susanne Ahlroth & Monica Borg-Sunabacka och FSBFGrafi sk planering och layout: Studio PAPFoto: Jonas Brunnström och Studio PAPForsbergs tryckeri, Jakobstad 2006ISBN 952-92-0109-5

Biblioteket i skolanProjektet Bittis 2004–2005

Susanne Ahlroth & Monica Borg-Sunabacka

FSBF Finlands Svenska Biblioteksförening

4

InnehållFörord: Bittis – ett startskott! 3

1. Två små skåp... Vad är ett skolbibliotek? 5

2. Bittis uppmuntrar och upprustar Målsättningen med projektet 9

3. Bittis synliggör skolbiblioteket Hur projektet förverkligades 13

4. Lust att lära – möjlighet att lyckas Att handleda elever i informationssökning 23

5. Stanna upp – blicka framåt Skolorna planerar sin biblioteksverksamhet 29

6. Skolans kunskapscentrum Hur kommer vi dit? 35

7. Vad skall vi göra med skolans bibliotek? Punktlista för åtgärder 39

Litteratur och länkar 42

5

Projektet Bittis inleddes redan 2001 då en grupp aktörer samlades för att diskutera de fi nlandssvenska skolornas biblioteks-service och skolbibliotek. Bibliotekssektorn i Finland hade sedan 1990-talet genomgått en teknisk revolution i och med det snabba ibruktagandet av den moderna informa-tionsteknologin. Skolbiblioteken däremot stod utanför utvecklingen. Hur skulle vi få dem med? Vilken fortbildning behövde lärarna? Vad kunde göras för att stimulera barnen att läsa mera i skolan och på friti-den? Vilken position hade läsning, bibliotek och kunskapssökning i skolans vardag? Hur fungerade samarbetet mellan det lokala bib-lioteket och skolan? För att få en helhetsbild av skolornas bibliotekssituation i Svenskfi n-land startade projektet med en kartläggning. Den publicerades 2003 som rapporten Två små skåp eller skolans informationscentrum.

Projektets andra del med konkret konsul-tering pågick 2004–2005. Projektplanerarna gav konsulthjälp åt de 24 projektskolorna, ordnade utbildning och fortbildning, sam-manförde skolor och bibliotek och produ-cerade nyttiga hjälpmedel för utveckling av biblioteket i skolan (tillgängliga på www.edu.fi /svenska/mlm/).

Den här boken ger uppslag och idéer för alla lärare som vill utveckla skolans bib-liotek. Den ger redskap för den planering som varje skola, som vill sätta biblioteket i centrum, måste göra för att komma i gång. Bittis gav startskottet – nu är det lärarna och skolorna som utvecklar vidare.

Christina Flemmingordförande för styrgruppen

Bittis – ett startskott!

6

7

V ad är ett skolbibliotek? Är det ett rum i skolan med böcker i? Eller ing-et rum alls, bara ”två små skåp”, som

en lärare beskrev sin skolas bibliotek? Eller är det mera? Det fi nns exempel på ytterligheter, allt från två små skåp till välutrustade och funktionella skolbibliotek. Associationerna av oansenliga boksamlingar i ett slutet, unket rum stämmer ändå ganska väl överens med verkligheten, enligt utredningen över de fi nlandssvenska skolbiblioteken Två små skåp eller skolans kunskapscentrum, 2003.

Trots att det har skett förbättringar på fl era skolbibliotek efter att utredningen gjordes, har utvecklingen också stått helt stilla på många andra. Det utmärkande är de stora

skillnaderna både mellan kommunerna och inom en och samma kommun. Skillnaderna kan ses som en följd av att ingen på natio-nell nivå leder utvecklingen eller tar ansvar för att eleverna i de olika skolorna får en jämlik tillgång till moderna biblioteks- och informationstjänster. Ingen ålägger heller kommunerna att inrätta och upprätthålla moderna skolbibliotek, det är upp till de enskilda kommunerna och deras eldsjälar.

Vad är ett skolbibliotek?En ensam boksamling utgör inget bibliotek. För att samlingen skall kunna kallas biblio-tek bör böckerna vara systematiskt ordnade och sökbara i ett kartotek eller en databas,

1. Två små skåp ...Vad är ett skolbibliotek?

8

upprätthållas av en bibliotekarie och vara tillgänglig för sina brukare. Ett modernt skolbibliotek har aktuella och fräscha böcker och tidskrifter, av-material, informa-tionsteknik och funktionella och trivsamma utrymmen. Det är ett arbetsrum för elever och lärare letande efter information och kunskap. Går vi ett steg längre ser vi visionen av ett skolbibliotek som är öppet hela skoldagen och med en bibliotekarie tillhands för att handleda elever och lärare i informationssökning och inspirera dem till läsning. Vi har nått ett mål när skolbibliote-ket är utvecklat till ett pedagogiskt hjälpme-del i undervisningen i alla skolämnen.

Skolans bibliotek borde vara den för-sta anhalten där eleverna lär sig söka och bearbeta information och fakta. I dag är det emellertid få skolor som kan uppfylla kraven på moderna biblioteks- och infor-mationstjänster. Få skolor kan budgetera för personal och materialinköp, resurser som från början var knappa skars kraftigt ner på 1990-talet, då kommunerna drabba-des av den ekonomiska nedgången. Av 236 tillfrågade skolor i ovannämnda utredning hade 99 ingen som helst budgeterad tid för skötsel av skolbiblioteket, 80 skolor svarade

att de hade mellan femton minuter och en timme i veckan. Vem kan då begära att skol-biblioteket sköts professionellt? I Sverige anses sex veckotimmar vara ett minimum för att hålla en acceptabel standard på skolbiblioteket. I Finland syns skolbibliote-kens obefi ntliga resurser i en kraftig ökning av skolrelaterade frågor på de allmänna biblioteken. Olika verksamhetskulturerEtt av hindren för utvecklandet av skol-biblioteken är att de faller mellan två olika sektorer. Verksamheten sker inom skolans väggar och handhas av lärare. Bibliotekari-erna fi nns på det allmänna biblioteket, som i de allra fl esta kommuner tillhör en annan förvaltningsgren. Uppdragen är också olika, det allmänna biblioteket betjänar hela kom-munens befolkning, medan skolbiblioteket riktar sig till den egna skolans elever och lärare. Ett kommunbibliotek som gärna hjälper skolan med biblioteksteknik och bokinköp, har varken resurser eller mandat att omorganisera skolbiblioteket.

Skolans och bibliotekets verksamhetskul-turer skiljer sig från varandra i fl era avseen-den. Skolans läroplan styr undervisningen,

9

det fi nns kunskapsmässiga mål för elever på olika stadier och läraren bedömer och utvärderar elevernas prestationer. Skolan som institution utmärks av styrning och kontroll, det allmänna biblioteket med sin målsättning att erbjuda jämlik service för kommuninvånare i alla åldrar av öppenhet och frivillighet.

I arbetet med elevernas informationskom-petens har bibliotekarier och lärare delvist olika inriktningar och intressen och biblio-tekarie och elev kommunicerar på ett annat sätt än lärare och elev. Bibliotekarier ställer frågor i dialog med eleven för att komma vidare i informationssökningen och utveck-lar tillsammans med eleven olika sökvägar och svarsalternativ. Bibliotekarier är insatta i tillvägagångssätten i informationssökning, men oftast inte i den pedagogiska avsikten med elevens uppgift. Lärare ser sällan hela processen av informationssökning, utan beaktar endast resultatet av den enskilda uppgiften. I inlärningssyfte styr de eleven till ”det rätta svaret” och strävar efter kontroll över elevens arbete. De olika tillvägagångs-sätten kan förorsaka missförstånd mellan bibliotekarier och lärare, men de kan också vara kompletterande.

Skolbiblioteket en del av en pedagogisk helhetSkolbiblioteket kan som arena utgöra gränsöverskridare mellan två olika verksam-hetskulturer, biblioteks- och skolfunktionen. Det är inte ett allmänt bibliotek i miniatyr, utan dess verksamhet och samlingar utgår från skolans pedagogiska målsättningar. Ändå skiljer sig skolbiblioteket från övriga utrymmen i skolan, det är mera ett offent-ligt rum än klassrummet. Skolbiblioteket är ett arbetsrum, läsrum och kunskapsrum – men också en plats för tillfl ykt och möten, samtidigt som eleven har möjlighet att vara mera anonym och koppla bort eventuella obekväma roller som elev och klasskamrat. Många funktioner ryms i ett skolbibliotek och gör det till ett dynamiskt rum med en egen pedagogisk funktion.

Kan du ge tips på vad skolbiblioteket skall ha för verksamhet? undrade en lärare vid ett skolbesök. Vad skall vi göra i vårt skolbib-liotek? Som svar på frågorna kan man säga att om skolbiblioteket ses som en del av den pedagogiska helheten, som ett kunskaps-centrum som följer skolans läroplan, ger sig verksamheten av sig själv. För lärarkollegiet med rektor som ledare gäller det att tänka

10

igenom och diskutera verksamhetsförutsätt-ningarna och behoven av ett skolbibliotek. Att utveckla skolbiblioteket går hand i hand med en utveckling av det pedagogiska arbe-tet i skolan och skolbibliotekets verksamhet formas efter skolans arbetssätt.

Hur löser man problematiken med högt ställda mål och en krass verklighet? Det går inte att sluka en elefant, man måste börja i ena benet. Projektet Bittis – biblioteket i skolan har tagit itu med ett elefantben. Vi projektplanerare vill berätta om erfarenheter från projektet, som startade en utveckling av 24 skolbibliotek i Svenskfi nland. Synpunk-terna grundar sig på erfarenheterna dels av att leda verksamheten på barn- och ung-domsavdelningar med ett utbrett skolsam-arbete på våra egna stadsbibliotek och dels av projektledarskapet och den handgripliga konsultationen som projektet Bittis innebar.

Vad har vi funnit? Vilka erfarenheter och modeller för skolbibliotekens utvecklande har vuxit fram? Hur ser elefantbenet ut?

Vår bok är en sammanfattning av projekt-arbetet. En uppföljning av allt som hänt på de 24 skolorna har inte fått rum inom dessa pärmar. Många positiva resultat har blivit verklighet först efter den ettåriga projekt-tiden, därför har vi valt att inte närmare kommentera de enskilda skolornas åtgärder. Framtiden får visa var Bittis har haft genom-slagskraft.

11

P å Runbergsdagen år 2001 samlades representanter för Finlands kommun-förbund, Finlands svenska biblioteks-

förening, Svenska kulturfonden, Undervis-ningsministeriet och Utbildningsstyrelsen för att diskutera bibliotekssituationen i de fi n-landssvenska skolorna. Det var allmänt känt, men inte dokumenterat, att skolbiblioteken i Svenskfi nland var dåligt utrustade. En av de första åtgärderna var att starta en kartlägg-ning av den verkliga situationen i skolbib-lioteken. Kartläggningen gjordes av Monica Borg-Sunabacka och Susanna Söderholm och resultaten presenterades i rapporten Två små skåp eller skolans kunskapscentrum, utgiven av Finlands svenska biblioteksförening 2003.

Rapporten distribuerades till alla fi nlands-svenska skolor och bibliotek och fi nns även tillgänglig på www.biblioteken.fi .

Rapporten grundar sig på enkätsvar från 236 skolor (av totalt 316) och berättar om skolbibliotek som saknar resurser för mate-rialinköp och personal, om böcker som är föråldrade och utslitna och inte sökbara i något som helst system. Datorer och annan utrustning fi nns inte heller. Skolbiblioteken i de här skolorna är långt ifrån det arbetsrum och pedagogiska verktyg som lärarna kunde utnyttja i den moderna processinriktade undervisningen.

Kartläggningen av skolbibliotekssituationen utgjorde grunden för det fortsatta arbetet

2. Bittis uppmuntraroch upprustarMålsättningen med projektet

12

13

med en upprustning av skolornas bibliotek. Bidragsansökningar för ett utvecklingsprojekt inlämnades till ett fl ertal fonder och stiftel-ser och under våren 2004 kunde skolorna i Svenskfi nland ansöka om att delta i projektet Bittis – biblioteket i skolan. Allt som allt 67 skolor ansökte och 24 skolor antogs. Vid valet beaktades fördelningen av små och stora sko-lor, den regionala spridningen och skolornas egna motiveringar för att delta.

De antagna skolorna indelades regionalt i två ansvarsområden och för vardera anställ-des en bibliotekarie som projektplanerare,

Susanne Ahlroth för skolorna i Nyland och Tammerfors och Monica Borg-Sunabacka för skolorna i Åboland och Österbotten.

Projektledning, administration och fi nansieringProjektet leddes av en styrgrupp bestående av ordförande Christina Flemming, Fortbild-ningscentralen vid Åbo Akademi i Vasa och Vasa vetenskapliga bibliotek Tritonia; Ria Heilä-Ylikallio, Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi; Veronica Hertzberg, Svenska kulturfonden; Gun Oker-Blom, Utbild-ningsstyrelsen; Ringa Sandelin, Finlands

Gammelbacka skola åk 1–6, Borgå Boställsskolan åk 1–6, EsboKungsgårdsskolan åk 1–6, EsboMattbergsskolan åk 1–6, EsboMattlidens skola åk 7–9, Esbo Granhultsskolan åk 1–6, Grankulla Kårböle lågstadieskola åk 1–6, HelsingforsMånsas lågstadieskola åk 1–6, HelsningforsÅshöjdens grundskola åk 7–9, HelsingforsKaris svenska lågstadium åk 1–6 Svenska lågstadiet i Tammerfors åk 1–4Svenska samskolan i Tammerfors åk 5–9

Dragsfjärds centralskola åk 1–9, DalsbrukKyrkbackens skola åk 1–6, KarlebyVilla skola åk 1–6, KarlebyNorra Korsholms skola åk 1–6, KorsholmÖvermalax skola åk 1–6Kyrkbackens skola åk 1–6, NaguSkräbböle skola åk 1–6, Pargas Sundby skola åk 1–6, PedersöreSursik skola åk 7–9, PedersöreGerby skola åk 1–6, VasaVikinga skola åk 1–6, VasaSt Olofsskolan åk 7–9, Åbo

Skolorna som antogs till projektet var

14

svenska biblioteksförening; Barbro Wigell-Ryynänen, Undervisningsministeriet; Ditte Winqvist, Finlands kommunförbund; samt projektplanerarna.

Projektet hade en bred fi nansieringsbas. Största bidragsgivare var Svenska kulturfon-den men Bittis stöddes också av Konstsam-fundet, Kulturfonden Sverige – Finland, Lisi Wahls stiftelse, Sparbanksstiftelsen i Helsing-fors, Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne och Svenska Folkskolans Vänner. Projektsko-lornas kommuner deltog i fi nansieringen av läs- och dataprojekten.

Projektet administrerades av Fortbild-ningscentralen vid Åbo Akademi i Vasa. Utbildningsstyrelsen gav utrymme för och redigerade projektets webbsida på www.edu.fi /svenska/mlm.

Projektets målsättningI rapporten om de fi nlandssvenska skol-biblioteken framgick tydligt behovet av att utveckla skolbiblioteken och förbättra samar-betet med det allmänna biblioteket. En viktig del av projektet var därför dialogen mellan skolan, det allmänna biblioteket, skoldirek-tören och projektplaneraren. Uppdraget för projektplanerarna var att tillsammans med

skolorna och närmaste allmänna bibliotek:• upprusta skolbiblioteken med stöd för

litteraturanskaffning och ett startpaket för modern register- och utlåningshan-tering

• utveckla lokala samarbetsmodeller mel-lan skolan och det allmänna biblioteket

• initiera till lässtimulerande aktiviteter, såsom läsprojekt och bokprat

• fortbilda lärare och personal i skolbib-lioteksverksamhet, informationssökning och lässtimulans

• ge råd och stöd i frågor som ansluter sig till skolbibliotekens målsättning, verk-samhet och utrymmen

Vi projektplanerare, den ena i Helsingfors och den andra i Jakobstad, skulle så långt som möjligt arbeta i en nära kontakt med skolorna och biblioteken. Till vårt uppdrag hörde att handleda och fortbilda lärarna, hjälpa dem att se det egna skolbibliotekets möjligheter i det pedagogiska arbetet och i samverkan med den sakkunskap som fi nns på ortens bibliotek. Vi ville ge praktiska råd och tips men också söka lösningar som sträcker sig längre än ett projektår, driva på och uppmuntra till ett förändringsarbete som skulle fortsätta även efter Bittis.

15

P rojektets viktigaste målsättning var att rusta upp skolbiblioteken, höja skolbibliotekens status och ge dem en

centralare plats i undervisningen. Skolorna gavs därför möjlighet att anhålla om projekt-medel dels för att köpa nya böcker, dels för att införa ett biblioteksdatasystem. De förutsattes göra upp en plan för litteraturan-skaffning och ett läsprojekt med nya lässti-mulerande modeller samt en plan för inköp av biblioteksdatasystem. Grundprincipen för biblioteksdatasystemet var att skolan följer samma system som det allmänna biblioteket på orten. Ett gemensamt system har många fördelar, bl a kan lärarna få professionellt stöd både i anskaffningsskedet och då mate-

rialet skall registreras, katalogiseras, klassifi -ceras och utlåningen inledas. Eftersom det här inte var möjligt på alla projektorter, ut-reddes möjligheterna att anskaffa fristående register- och utlåningsprogram. Tyvärr fi nns det endast få fristående program utvecklade för skolbibliotek.

Enligt fi nansieringsmodellen stod projek-tet Bittis för en del av anslagen, medan pro-jektkommunen stod för en annan. Maximi-beloppen som skolorna kunde ansöka var:

• 2 500 € för ett läsprojekt, där kommunen stod för 1/4 (625 €) och projektet Bittis för 3/4 (1 875 €)

3. Bittis synliggör biblioteketHur projektet förverkligades

16

• 2 250 € för ett register- och utlånings-program, där kommunen stod för 1/3 (750 €) och projektet Bittis för 2/3 (1 500 €)

Planeringen och förverkligandet av läs- och dataprojekten var Bittis kärna. De i sin tur medförde många konkreta förändringar i skolbiblioteket, såsom gallring av litteratu-ren, ommöbleringar, nya böcker och datorer – och kanske det viktigaste – ett nytt sätt att tänka på skolans biblioteksverksamhet.

Bittis i Åboland och ÖsterbottenProjektarbetet i Åbolands och Österbottens skolor inleddes den 1 september 2004 och pågick i ett år. De tolv skolorna hade vid starten mycket olika utgångspunkter. Tre skolor hade inget egentligt skolbibliotek, samlingarna var placerade i klassrum. Sko-lorna brottades med utrymmesbrist, men t.ex. i Kyrkbackens skola (Karleby) gjorde man under projekttiden om ett datarum till skolbibliotek. Gerbyskolan var relativt ny med ett öppet biblioteksutrymme centralt placerat intill matsal, lärarrum och data-rum. Sju skolor hade skilda biblioteksrum, i synnerhet Norra Korsholms skola och

Sursik skola hade satsat på rejäla utrymmen. Kyrkbackens skola i Nagu hade ett litet, men välskött skolbibliotek. Vikinga och Villa skolor var i färd med att renovera och möblera om sina biblioteksrum. Skräbböle skola hade inrättat biblioteket i skolans övre aula. Pedersöre kommunbiblioteks utlåningsstation är placerad i Sundby skola, i ett klassrum, medan en biblioteksfi lial i Övermalax skola återtogs i kommunens regi under projekttiden.

Alla skolor anhöll om bidrag för olika läsprojekt. Bidraget användes i de fl esta fall till litteraturinköp, men också författarbesök med Per Nilsson och Yvonne Hoffman, författarporträtt, bokmässa och forsknings-projekt fanns på programmet. Bibliotekarier medverkade på fl era håll med bokprat. Sex skolor deltog i Pärmtoppen, där projektpla-neraren medverkade som bokpratare. Krig och oroshärdar och Lässkatten var teman i två skolor, temaläsning av olika slag var den vanligaste formen för läsprojekten. I Sursik läste en grupp lärare grundligt in sig på nya ungdomsböcker och valde ut två titlar för sju olika teman. I läsprojektet skall eleverna läsa enligt pusselbitsmetoden, det innebär att klassen till en början delas in i fem

17

18

hemgrupper med elever som väljer skilda teman. Eleverna omfördelas sedan i expert-grupper, de som har valt samma tema läser samma bok och jobbar tillsammans med det lästa. Till slut återvänder alla elever till sina ursprungliga hemgrupper och presenterar där sitt tema och sin bok för de andra.

Val och installation av biblioteksdatapro-gram blev som väntat en komplicerad fråga. Valet av bibliotekssystem var i de fl esta sko-lor givet, dvs samma som ortens allmänna bibliotek. Men det nya var att anpassa bib-liotekssystemet för skolbruk. Kostnader och tekniska lösningar fordrade planering med alla berörda parter. I skolorna kändes steget från utlåningshäfte till datasystem stort och projektplanerarens förklaringar om syste-mets fördelar var ibland svåra att omfatta. Det var först då biblioteksdatasystemet var installerat och lärarna fått användarskolning som de på allvar såg vilka nya möjligheter som öppnade sig.

I kommuner med biblioteksnätverken Blanka och Fredrika gick det smidigast då skolorna valde bibliotekssystemet Gemini. Gemini är ursprungligen utarbetat för mindre fi nlandssvenska bibliotek och är ett hanter-bart system också i skolbibliotek. Men det

var premiär i skolbibliotekssammanhang med allt vad det innebar av initialsvårigheter. I fl era skolor registrerades samlingarna under sommaren och på hösten kunde det moderna utlåningssystemet tas i bruk. Kommunbiblio-teken stödde skolorna i registreringsarbetet, instruerade sommarpraktikanter eller lånade ut personal som skolsektorn avlönade.

I Karleby köptes skolbiblioteksprogram-met FreeLib, en skolversion av LIBRA III, som stadsbiblioteket använder. Bittisskolor-na fi ck rollen som svenska pilotskolor och utbildningsverket avlönade personal för re-gistrering av samlingarna. Stegvis siktar man på att införa FreeLib i alla skolor. Biblioteket har tagit en aktiv roll och stöder skolorna med katalogposter, expertstöd, administra-tionstjänster och gemensamma kanaler för materialinköp. Målet är att utbildningsver-ket i fortsättningen antingen avlönar en bibliotekarie för skötsel av skolbiblioteken eller köper tjänster av biblioteket.

Bittisskolorna i Vasa och Åbo hann trots planer och god vilja inte under projekttiden införa PallasPro, biblioteksdatasystemet som används på respektive stadsbibliotek. Svenska kulturfonden kom emellertid emot och förlängde ansökningstiden för Bittismedel.

19

Det gav St Olofsskolan möjlighet att lämna in en ansökan, efter att Åbo stad i december 2005 tog beslutet att ansluta hela skolväsendet till PallasPro. Staden valde St Olofsskolan till svensk pilotskola och skolan beviljades Bit-tismedel för biblioteksdatasystemet.

Bittis i Nyland och TammerforsDe 12 projektskolorna i Nyland och Tam-merfors anslöt sig till projektet den 1 januari 2005. Deras projekttid räckte också ett år och också de hade varierande utgångspunkter. Endast tre av skolorna, Granhultsskolan, Mattbergsskolan och Mattlidens skola, har ett relativt nytt utrymme planerat för skolbibliotek. Den vanligaste formen är ett avdelat klassrum för skolbiblioteket. I Gam-melbacka skola fi nns skolbiblioteket i mat-salen, men under året inleddes planeringen av skolbiblioteksutrymmen i f d slöjdsalen i en angränsande byggnad. Kårböle lågsta-dieskola hade biblioteket uppdelat i ett för skönlitteratur i anslutning till matsalen och ett för facklitteratur i ett klassrum i en annan byggnad. Bittis medförde att fackbiblioteket fl yttades till ett rum i direkt anslutning till skönlitteraturen i närheten av matsalen.

Två av skolorna är högstadier (Mattlidens

skola och Åshöjdens grundskola) och en är en privat samskola omfattande årskurserna 5-9 i grundskolan och gymnasiet (Svenska samskolan i Tammerfors). Fem av skolorna hade tidigare deltagit i Utbildningsstyrelsens Läs och skriv-projekt.

Den språkliga verkligheten i denna del av projektet är en annan jämfört med de åbo-ländska och österbottniska skolorna. Alla skolor, förutom Karis svenska lågstadium, verkar på orter med fi nsk majoritet. Det här betyder att lärarna för att stärka elevernas svenska språk vill satsa på modersmålsun-dervisningen och lässtimulansen. Behovet att bygga upp ett mångsidigt skolbibliotek är förståeligt, också därför att eleverna och lärarna på de här minoritetsorterna inte har lika stor tillgång till svenska böcker och svenskspråkig service på de allmänna biblioteken.

Samtliga skolor anhöll om anslag för läsprojekt. Pengarna användes till bokinköp men i läsprojekten ingick också författarbe-sök, ordverkstad, sagolek, sagomaraton, tea-ter och en paneldebatt kring ungdomsböck-er. Flera skolor ville försöka använda nya metoder, t.ex. utgående från de läscirklar och gruppsamtal som Margareta Rosenberg

20

beskrev under vårens fortbildningsdagar på Hanaholmen. Bibliotekarier från närbiblio-teken bokpratade i skolorna och där sådana inte fanns turnerade projektplaneraren med bokprat.

Valet av biblioteksdatasystem gick relativt snabbt och smärtfritt i Esbo, Grankulla och Karis. Esbo stad hade redan före projektet anlitat företaget Realnode och installerat biblioteksprogrammet Emilda i en pilot-skola. Man var överens om att de fyra Bittisskolorna är de följande att ansluta sig till Emilda. Under sommaren och hösten re-gistrerades böckerna och innan projekttidens slut hade en del av skolorna kommit igång med utlåningsrutinerna. I Esbo gick man också in för att ta klassifi kationssystemet för allmänna bibliotek KAB och ämnesordsin-dexet ALLÄRS i bruk på skolbiblioteken.

Granhultsskolan i Grankulla gjorde på våren ett snabbt val av Emilda. Efter endast några veckor installerades programmet i skolans datorer, lärarna fi ck sina första in-struktioner och registreringen kunde inledas på sommaren.

Karis stad hade gjort sitt val redan innan Bittis och som projektskola fi ck Karis svenska lågstadium bli lokal pilotskola för

FreeLib, skolbiblioteksversionen av Axiells LIBRA III, datasystemet i Karis stadsbiblio-tek. En överenskommelse med stadsbiblio-teket gjorde det möjligt för en av biblioteka-rierna att mot ersättning registrera skolans böcker och handleda skolbibliotekarien och lärarna i FreeLib.

Gammelbacka skola i Borgå förhandlade under året om att få ansluta sig till PallasPro inom nätverket för Borgå stadsbibliotek och kommunbiblioteken i regionen. Ett positivt beslut kom under hösten och Gammel-backa skola planerar att gå med under våren 2006. En stor fördel hade skolan i tidigare pilotskolor och av att bibliotekarierna på Borgå stadsbibliotek ställde upp med sak-kunskap och stöd.

Skolbiblioteken i huvudstadsregionen hade inga möjligheter att ansluta sig till stadsbibliotekens gemensamma databas Helmet, eftersom den redan i sig är så stor. I motsats till skolorna i Esbo och Grankulla hade de tre projektskolorna i Helsingfors stora svårigheter att under projektåret få ett beslut om biblioteksdatasystem. Frågan gällde ifall de svenska skolorna i Helsingfors skulle anskaffa ett eget biblioteksdatasystem eller ett gemensamt med de fi nska skolorna.

21

22

Beslutet försvårades dessutom av att likadan hård- och mjukvara i så fall borde anskaffas till stadens samtliga svenska grundskolor, vilket hade betytt stora kostnader. Trots ihär-diga försök kunde Bittisskolorna i Helsing-fors alltså inte lämna in sina ansökningar under projektåret. Tiden var inte heller mogen för de två skolorna i Tammerfors att besluta om datasystem och därför ansökte inte heller de om bidrag.

Samarbete mellan skolor och bibliotekEtt samarbete mellan skolan och det all-männa biblioteket är en förutsättning för framsteg på skolbiblioteksområdet. Detta är i linje med Biblioteksstrategi 2010 (Undervis-ningsministeriets publikationer 2003:8), som uppmanar kommunerna att satsa på samar-bete mellan skol- och bibliotekssektorerna. En viktig målsättning under projektet var att initiera till och stöda kontakten mellan bibliotekarier och lärare.

En del skolor och bibliotek hade lång erfarenhet av samverkan, andra fann under projektåret former för sitt samarbete. Eftersom de fi nlandssvenska skolorna är utspridda över ett stort geografi skt område, utgör ofta redan det långa avståndet från

skolan till närmaste kommunala bibliotek ett hinder för samarbete. Ändå lyckas man förvånansvärt ofta komma till tillfredsstäl-lande lösningar. Om eleverna p g a avstån-den inte kan komma till biblioteket, kan kanske bokbussen komma till skolan eller så kan man beställa boklådor från biblioteket. Besök av bokpratande bibliotekarier är också efterfrågade och omtyckta.

Ett problem för samverkan mellan skolorna och biblioteken i de större stä-derna är att det varken fi nns tillräckligt med svenskspråkiga bibliotekarier eller svenska böcker på de allmänna biblioteken. Trots att grunden för de allmänna biblioteken är jämlik service för alla, gäller det ofta inte de elever som tillhör den språkliga minoriteten på en ort. Ytterligheten utgörs i det ensprå-kiga Tammerfors, där upplever lärarna att de svenska skolorna inte alls kan utnyttja stadsbibliotekets tjänster.

För att mångsidigare kunna betjäna skolorna är de allmänna biblioteken i behov av tilläggsresurser för material och personal. På många håll kunde situationen förbättras av en omorganisering och omplacering av tjänster och samlingar och en tydligare defi niering av servicen till skolorna samt av

23

en samplanering sektorerna emellan. Vilka uppgifter som hör till det allmänna bibliote-ket och till skolbiblioteken borde klargöras.

Lässtimulans, fortbildning, konsultationTillsammans med bibliotekarier från det all-männa biblioteket bokpratade vi projektpla-nerare i fl era skolor. Vi arrangerade fortbild-ning för lärare och bibliotekarier, både som två välbesökta konferenser och som lokala utbildningsdagar, där bibliotekarier från det allmänna biblioteket fungerade som lärare i informationssökning, lässtimulans och praktisk biblioteksskötsel. Lärare från några skolor gjorde studiebesök till skolbibliotek på Åland och i Sverige. En viktig del av projektet och för den fortsatta utvecklingen var den arbetsplan för skolbiblioteket som lärarkollegierna uppmanades att utarbeta.

Alla skolor uppmanades att gallra och städa sina samlingar, eftersom en stor del av böckerna var mycket slitna och föråldrade. Nästan alla skolbibliotek gjorde grundliga utrensningar. Det var svårt, men samtliga skolbibliotekarier var efteråt nöjda med det uppfräschade beståndet. Biblioteksskötsel är inte bara anskaffning av nya böcker, det är också gallring, reparationer och upprätt-

hållande av ordning i hyllorna. En logisk indelning av böckerna är en grundförutsätt-ning för att hitta i samlingarna och därför rekommenderade vi skolorna att ta i bruk en förenklad version av klassifi kationssystemet för allmänna bibliotek, KAB.

Som projektplanerare arbetade vi i en nära kontakt med skolorna, vi besökte dem fl era gånger och däremellan konsulterade vi dem per e-post och telefon. I de skolor som deltog i Bittis har skolbibliotekarierna i all-mänhet 1-2 veckotimmar för skolbiblioteks-skötsel. Skolbibliotekarierna är alla lärare som vid sidan om sin undervisning och utan bibliotekarieutbildning ansvarar för skolans bibliotek. Den handledning och det stöd de fi ck under året upplevde de som en viktig del av projektet. Behovet av konsultverk-samhet av det här slaget är uppenbart.

Under projektåret producerade vi material kring biblioteksskötsel, litteraturkännedom och undervisning i informationssökning. Materialet fi nns tillgängligt på www.edu.fi /svenska/mlm/.

Mycket arbete men också framstegFör att skolbiblioteket skall ha en möjlighet att utvecklas till det bättre, bör utvecklings-

24

arbetet komma igång, förankras och fortleva i skolan. Utifrån kommande lösningar är sällan hållbara. Utomstående samarbets-partners behövs, men själva insikten och motivationen måste ha sitt ursprung och leva vidare i skolan och skolbiblioteket bör vara en angelägenhet för hela lärarkollegiet. Det var kanske orsaken till att några lärare konstaterade något överraskade att delta-gandet i Bittis innebar mycket arbete. De skulle formulera planer för läsprojekt och val av biblioteksdatasystem, formulera en arbetsplan, rensa ut gamla och köpa in nya böcker, städa bokhyllor och kanske möblera om för att få ett mera funktionellt utrymme. En del skolor grundade arbetslag och biblioteksgrupper. Allt som allt upplevde lärarna ändå projektarbetet som positivt och resultatet blev större och synligare än många kanske hade tänkt sig.

Inom biblioteken upplevdes Bittis som ett ordentligt steg framåt i samarbetet med skolorna. Med samarbete avses inte detsam-ma som den service biblioteket av tradition bjuder på. Samarbete innebär två jämlika parter som båda ger och tar, utbyte av kom-petens och en öppen dialog om resurser och metoder. Genom projektet fi ck biblioteken en möjlighet att å ena sidan aktivt ta del i utvecklandet av skolbiblioteken och å andra sidan defi niera sin syn på och marknadsföra servicen till skolorna.

25

I dag talas det om skolans undersökande arbetssätt och processinriktade under-visning med elever som arbetar aktivt

och självständigt tar fram det undervisnings-material de behöver. Samtidigt försöker man fi nna nya sätt att undervisa elever i informationssökning och -hantering. Elev-erna behöver fortgående handledning och undervisning i hur man går tillväga för att söka, sortera, utöva källkritik, bearbeta och sammanställa information.

Inom Bittis såg vi behovet av konkreta anvisningar och undervisningsmaterial för lärare och bibliotekarier att utgå ifrån i arbetet med elevernas informationshan-tering. Därför utarbetade vi kompendiet

Sök övningar i faktaböcker och arbetsmaterialet Sökpasset. Det förstnämnda ger eleverna möjlighet att öva läsförståelse och lära sig använda faktaböcker, det senare är en sam-arbetsmodell för skola och bibliotek kring elevernas informationssökning.

Sökövningar i faktaböckerForskning visar att elever i dagens skola ofta saknar primära kunskaper om hur man söker information. Redan en faktabok kan vara svår att hantera. Det har visat sig att elever inte kan använda sig av register och innehållsförteckning och klarar sällan av att snabbläsa en text för att få en överblick av innehållet. Det kan också vara svårt att sålla

4. Lust att lära – möjlighet att lyckasAtt handleda elever i informationssökning

26

relevant information ur längre textavsnitt eller att sammanställa fakta från fl era olika källor. Eleverna behöver träning i dessa färdigheter, de behöver lässtrategier för olika slag av textstrukturer.

Man kan närma sig läsförståelse på många olika sätt. Rektorn i Sundby skola i Peder-söre, även lärare för åk 5–6, ville bredda övningarna i läsförståelse med hjälp av ett urval nyinköpta faktaböcker. Han ville hjälpa eleverna att upptäcka böckernas innehåll och struktur och började därför utarbeta frågor i anknytning till dem. Avsikten var också att komma ifrån ensidigheten med traditionella läsförståelseböcker och de tävlingstendenser som ofta uppstår mellan eleverna.

Från projektets sida såg vi arbetsbladen som övningar i att söka i faktaböcker och ett sätt att träna sig att använda fakta i bokform. Skolan delade villigt med sig av materialet och projektplaneraren redigerade ett kom-pendium med arbetsblad till tjugofyra olika faktaböcker. Frågorna i arbetsbladen varierar från vanliga kortfrågor till öppna frågor, vilka eleven utgående från textavsnitt skall besvara med egna sammandrag. Arbetsbla-den har inget facit, svaren fi nns i böckerna och det kan kräva tålamod att lösa vissa av

dem. Konsten att läsa facklitterära texter kan bjuda på överraskande motstånd, men fram-stegen belönar och inspirerar. Det har intres-set som arbetsformen väckt bland eleverna i Sundby skola visat.

Kompendiet delades ut till skolor och bibliotek inom Bittis och kan laddas ner från projektets webbsidor www.edu.fi /svenska/mlm.

Information och informationssökningProfessor Louise Limberg vid Högskolan i Borås har som ett resultat av sin forskning konstaterat att lärarna värderar elevernas informationskompetens högt, men att de samtidigt har en otydlig bild av vad den egentligen består av. De litar optimistiskt på att eleverna lär sig hantera information i samband med projektarbete och skoluppgif-ter. I kartläggningen av de fi nlandssvenska skolbiblioteken, som gjordes inför projektet Bittis, tillfrågades lärarna om hur eleverna i deras skola handleds och undervisas i informationssökning. De allra fl esta svarade med en direkt koppling till undervisningen i databehandling och IT. De utgick alltså ifrån att dataläraren handleder eleverna inom sin undervisning.

27

Louise Limberg påpekar att det fi nns en del missförstånd när det gäller information och informationssökning. Information bör inte förväxlas med fakta. Den har inte något värde i sig, det är först när mottaga-ren behandlat informationen som den får ett innehåll. Informationssökning innebär att fi nna och samla in information som är värd att undersökas. Det är inte enbart fråga om tekniska färdigheter. Före sökningen borde eleven ha klart för sig vad ämnes-området innehåller, vilka ord, termer och begrepp som ingår. All information som samlas in skall sorteras, värderas och sättas i ett sammanhang för att få en mening. För eleven gäller det att bearbeta det insamlade materialet, förstå sammanhangen och skapa en mening. Först då kan vi tala om fakta och förhoppningsvis i slutändan om kunskap.

Professorn i informationsvetenskap Carol Collier Kuhlthau (USA) hävdar att informationssökningsprocessen inte är en rationell process. Hon upptäckte under sin tid som gymnasiebibliotekarie att många elever visade sig vara frustrerade, vilsna och uppgivna i skolbiblioteket när de stod inför en ny skoluppgift. Detta skedde ofta, och trots övning i informationssökning klarade

eleverna sig inte på egen hand. Utgående från sina erfarenheter gjorde Kuhlthau en modell av informationssökningsprocessen, som hon delade in i sex faser. Det nya med hennes modell var att hon utgick från den sökandes perspektiv och beaktade också känslor och handlingar. Enligt Kuhthau ingår i informationssökningsprocessen element av osäkerhet och förvirring, men även perioder av kaos, innan den sökande upplever klarhet och tillförsikt. Modellen påminner oss om att vi inte får glömma att eleverna ofta behöver hjälp och stöd för att känna sig trygga i sitt sökande. När eleverna är medvetna om att känslor av osäkerhet hör till sökprocessen, och att det är ingenting de behöver skämmas för, kan de lättare också acceptera och hantera dem.

Sökpasset Tanken bakom materialet till Sökpasset är att läraren och bibliotekarien samarbetar kring de informationssökningsuppgifter som eleverna tilldelas. Båda parter känner till hela arbetsgången och vet vad eleverna förutsätts göra dels i skolan och dels på biblioteket. Bibliotekarien blir i god tid informerad om klassens besök på biblioteket, klassens ämnes-

28

29

val och elevernas förväntade slutprodukter. Hela processen bryts ned i undervisningsmo-ment och läraren och bibliotekarien vet vilka moment de ansvarar för.

I stället för att eleven utgår från en bestämd rubrik, arbetar klassen med ett bre-dare ämnesområde. Efter en första utforsk-ning av ämnet bestämmer sig eleven för en infallsvinkel och formulerar småningom en egen rubrik. När alla i klassen arbetar paral-lellt med samma ämnesområde kan eleverna stöda och tipsa varandra, samtidigt som läraren får en bättre överblick över ämnet och lättare kan handleda.

Sökpassets arbetsgång är indelad i fem olika faser. Eleverna har ett arbetsblad som de fyller i steg för steg när arbetet avancerar i skolan och på biblioteket. När arbetsbladet är ifyllt, klassbesöken på biblioteket genom-förda och elevens arbete börjar bli klart, besvarar eleven frågorna i Sökpasset och passet stämplas, som ett mått på förvärvade kunskaper i informationssökning. Sökpasset är en plattform att utgå ifrån när färdigheter inom informationshantering, läsning och bibliotekskunskap tränas. Arbetsblad och Sökpass fi nns i tre olika svårighetsgrader, för årskurserna 3–4, 5–6 och 7–9. Uppgifternas

innehåll och undervisningen anpassas efter elevernas ålder.

Arbetsgångfas 1

Det är viktigt att lärare och elever i inled-ningsskedet diskuterar fram ett gemensamt ämnesområde och överväger vilka ord och begrepp som hör till området. Orden sorteras från det allmänna till det specifi ka i en sorteringsmodell. Inför biblioteksbesöket har eleverna en första överblick över ämnet och vet vilka ord de kan använda som sök-ord i böcker, databaser och på webben.

fas 2

Klassen besöker biblioteket och får en introduktion i bibliotekskunskap. Elevernas sorteringsmodell kan jämföras med klas-sifi kationssystemet för allmänna bibliotek (KAB) och ämnesordslistan ALLÄRS. Hur stämmer det egna tänkandet överens med sätten att kategorisera på biblioteket? Elever-na kan redogöra för sina sorteringsmodeller och bibliotekarien kan visa hur de stämmer överens med bibliotekssystemen. Eleverna får öva sig i att med hjälp av olika uppslag på datorn hitta motsvarande böcker i hyllorna.

30

De söker också böcker från det aktuella äm-nesområdet och lånar dem till skolan. fas 3

I skolan jobbar eleverna vidare med de lånade böckerna. Varje elev får i uppgift att välja ut en idé, en fråga eller ett delområde som intresserar. Det kan ta tid att bestämma sig för en infallsvinkel, men genom att dis-kutera tillsammans stimuleras eleverna till nya tankar. När de sedan hittat sina intres-seområden är det dags att formulera rubri-ken. Öppna frågor i rubriken är i allmänhet bättre än påståenden, eleven har då större möjlighet att anpassa nivån på sitt arbete.

fas 4

Vid det andra biblioteksbesöket vet eleverna mera exakt vad de skall koncentrera sig på och kan fördjupa sina sökningar. Biblioteka-rien vägleder vidare i faktaböcker, uppslags-verk, artikeldatabaser och på webben.

fas 5

Eleverna jobbar färdigt i skolan, bearbetar materialet och gör den slutprodukt man kommit överens om. Elevens Sökpass

stämplas och hela processen utvärderas av elev och lärare.

Internet har blivit en viktig informations-källa, eleverna anser ofta att ”allt” fi nns på nätet och upplever böcker som gammaldags. De är mycket optimistiska till Internets möj-ligheter och via spelande och chattande har de fått teknisk fi ngerfärdighet. Samtidigt har det visat sig att de upplever informations-sökning som svårt. Eleverna behöver fortfa-rande skolning i IKT och webbens egenska-per, hur man söker information, granskar och dokumenterar en källa samt varningar för vanliga fallgropar. Bibliotekarien kan i undervisningen utgå från bibliotekets egen hemsida och visa hur man därifrån navigerar vidare till granskade källor via olika portaler och databaser.

Undervisning i informationssökning kan utformas på många olika sätt. Med Sökpas-set har vi gett en konkret samarbetsmodell att utgå ifrån.

31

V ad är det för verksamhet vi vill bedriva i vårt skolbibliotek, hur skall det gå till och varför vill vi

detta? Tre enkla frågor – vad, hur och varför – söker svar i lärarnas gemensamma plane-ring för skolans bibliotek. Ett första steg till förändring i skolbiblioteket är att sätta upp mål och planera för verksamheten och för samarbetet mellan skolan och det allmänna biblioteket. Inom Bittis fi ck lärarkollegierna i uppdrag att skriva arbetsplaner för skol-biblioteksverksamheten. Lärarna diskute-rade behovet av skolbibliotek, visioner och förverkligande. I arbetsplanerna utgick man från nuläget och formulerade målen för hur-dant skolbibliotek man vill ha. De mål och

åtgärder som lärarna ställde upp i arbetspla-nerna kan grupperas enligt följande:

Läsning. Skolan skall ha ett välförsett skol-bibliotek för att stöda modersmålsinlärning-en, öka elevernas läsintresse, läsförmåga och läsförståelse och göra alla elever till goda läsare. Skolbiblioteket är först och främst en plats där eleverna kan hitta böcker att läsa.

Böcker. Vi vill köpa nya böcker som stimu-lerar eleverna att läsa och utgör stommen i läsinlärningen, modersmålsundervisningen och i återkommande läsprojekt. Faktalitte-ratur, ett speciellt ämne eller en genre vill vi också satsa på, men viktigast är anskaffning

5. Stanna upp – blicka framåtSkolorna planerar sin biblioteksverksamhet

32

33

av barn- och ungdomslitteratur i största allmänhet.

Utrymme. Vi vill skapa ett trivsamt och in-bjudande skolbibliotek för elever och lärare. Vi vill köpa soffor och länstolar och inreda myshörnor för sköna lässtunder och social samvaro. Vi vill också inreda med funktio-nella bokhyllor och arbetsbord.

Biblioteksdatasystem och informationssökning. Vår skola som ännu inte fått ett katalogise-rings- och utlåningssystem har detta som ett prioriterat mål. Vi vill utveckla skolbib-lioteket till ett modernt och mångsidigt kunskapscentrum för forskande arbetssätt. Skolbiblioteket skall vara bas för fakta och informationssökning. Vi vill använda skolbiblioteket i det dagliga arbetet för olika tema- och projektuppgifter, men är också beredda att vägleda eleverna till det allmän-na biblioteket, som har ett större utbud av olika källor och material.

Samarbete med det allmänna biblioteket. Vi är intresserade av att utöka samarbetet med det allmänna biblioteket. Vi ser behoven främst i undervisningen i bibliotekskunskap och

informationssökning, tillgången till böcker och lässtimulerande aktiviteter som bokprat och författarbesök. Vi önskar hjälp i val av böcker och vill ha besök av bokbussen eller få boklådor sända till skolan.

Öppethållning, skolbibliotekariens veckotimmar och fortbildning. Vi har som mål ett skolbib-liotek som är öppet hela dagen och mera arbetstid för skolbibliotekarien. Beroende på skolans storlek anser vi skolbiblioteka-rien behöva mellan 1 och 20 veckotimmar. Vi vill ha fortbildning i biblioteksskötsel, biblioteksdatasystem och lässtimulerande arbetssätt.

Strategier för den fortsatta utvecklingen. Delta-gandet i Bittis ser vi inte enbart som olika aktiviteter under projektåret, utan som en startimpuls på ett arbete som utvecklar skol-biblioteket också framöver. Med arbetspla-nerna och en mera målinriktad verksamhet vill vi synliggöra skolbiblioteket och de möjligheter ett välfungerande skolbibliotek erbjuder. Vi är optimistiska, trots att vi är medvetna om att det ekonomiska stöd och den sakkunskap som projektet gav, inte fi nns att tillgå på samma sätt i fortsättning-

34

1. Nuläget. Ge en kort beskrivning av:• utrymme och inredning• öppethållning• skolbibliotekariens veckotimmar• anslag för material och verksamhet• samlingarna, böcker och annat material• datasystem• möjligheter till elektronisk

informationssökning• rutiner för klassers och enskilda elevers

användande av biblioteket• lässtimulerande verksamhet och andra

aktiviteter i skolbiblioteket• samarbete med det allmänna biblioteket• annat

2. Vad har projektet Bittis betytt för er skola? Har skolbiblioteket utvecklats på några av ovanstående punkter?

3. Finns det en plan för skolans bibliotek?

• när och av vem utarbetades den• vad innehåller den• fi nns det något i planen att ta fasta

på i dag 4. Vilka pedagogiska grundtankar stöder biblio-

teksverksamheten i skolan?• har skolan en egen pedagogisk profi l

(beskriv kort)• var kommer skolbiblioteket och det

allmänna biblioteket in• vilken eller vilka kunskapsprocesser ska

skolbiblioteket stöda

Upplägg för en arbetsplan för skolans biblioteksverksamhet inom projektet Bittis

35

en. I stället planerar vi att nå de uppställda målen genom samarbete med olika parter inom skolsamhället och biblioteket och med understöd från olika fonder och stiftelser.

Planera verksamheten, inte ramarnaAnette Ekström, ansvarig för skolbiblio-tekscentralen i Hässleholm i Sverige, har i sitt arbete med skolbibliotek tagit del av ett stort antal arbetsplaner och undersökt hur de förverkligats. Resultaten redovisar hon i dokumentet Arbetsplan för skolbibliotek – några tankar kring betydelsen av en arbetsplan för verksamhetsutveckling, tillgängligt på www.skolutveckling.se. Ett utmärkande drag för många arbetsplaner är, enligt Anette Ek-ström, fokuseringen på skolbiblioteket som rum. Det är lätt att i första hand se skolbib-lioteket som ett rum som måste åtgärdas. Men det är, påpekar hon, inte ramarna som skall ge en viss verksamhet, utan verksamhe-ten som skall kräva vissa ramar.

För att i planeringen komma ifrån att skolbiblioteket förknippas enbart med en lokal vill Ekström hellre tala om utveck-lingen av skolbiblioteksverksamheten, där verksamheten är ett målinriktat lärande med biblioteket som bas. Är ett biblioteksbaserat

5. Hur kommer skolan efter projektåret att fortsätta utveckla skolbiblioteket? Utgå från punkterna 1 och 2. Gör en målformulering:

• visionära mål• kortsiktiga mål• långsiktiga mål• prioriterade mål

6. Strategier för genomförande av målen• kortsiktigt• långsiktigt

7. Hur skall utvecklingsplanen förankras• vem/vilka riktar den sig till• samarbetspartners• utvärdering, när och av vem

8. Behandlad och godkänd av lärarkollegiet

(datum) och undertecknad av rektor och skolbibliotekarie

36

lärande över huvud taget möjligt i undervis-ningen i vår skola? Vilka förändringar kräver det? Vika resurser behöver vi för skolbib-lioteket? För- och nackdelarna med det här arbetssättet bör diskuteras och skolbibliote-ket lyftas upp på dagordningen. Det behövs argument och fortbildning i både biblio-tekskunskap och kunskapssyn – och tid för diskussioner.

Är det då mödan värt att diskutera fram en arbetsplan för skolbiblioteksverksam-heten? Ja, en arbetsplan synliggör och tydliggör verksamheten och ger en struktur på arbetet, något att följa, följa upp och utvärdera. Anette Ekströms slutsatser är att det går att planera för skolbiblioteksutveck-ling, men att koncentrationen kanske skall ligga på andra faktorer än själva skolbib-lioteket. Det handlar om att skifta fokus från kringverksamhet till kärnverksamhet och om insikt, kunskap och förståelse för skolbiblioteket som pedagogisk resurs. Om mod att ifrågasätta ens eget arbete och vara

öppen för utveckling. Det handlar om att göra, inte att bara önska, diskutera, planera och besluta. Bättre ekonomiska resurser krävs, javisst, men det är inte allt. Främsta skälen till bättre resultat hittas i lärarkåren: en engagerad skolbibliotekarie, som käm-par, står på sig och inte ger sig i första taget, lärare, som är positiva till en förändring, intresserade och ser åtgärderna som viktiga samt en skolledare, som ställer sig positiv, uppmuntrar och tar på sig ansvaret för att målen förverkligas. Det förutsätter naturligt-vis också att alla är överens, idéerna är väl förankrade och att det fi nns en samsyn om behoven och tillvägagångssätten.

37

Steget från bilden av skolbiblioteket som två små skåp till positionen som skolans kunskapscentrum är stort.

Hur kommer vi dit? Ett svar är samarbete över region-, kommun- och sektorgrän-serna. Undervisningsministeriet betonar i Biblioteksstrategi 2010 att informationsförsörj-ningen för elever och lärare bör utvecklas i långsiktigt samarbete med övriga bibliotek, inte separat. Det lönar sig inte att ”uppfi nna hjulet på nytt”. I existerande biblioteksnät-verk fi nns ett kunnande som skolbiblioteken kan utnyttja.

Undervisningsministeriet rekommenderar att kommunerna eller regionerna anställer pedagogiska informatiker för koordinering

och samarbete. Kommunerna uppmanas grunda professionellt skötta skolbibliotek i stora skolor samt göra upp en plan för elevernas informationsförsörjning och sam-arbetet mellan skolor och bibliotek. Kom-munerna rekommenderas också att komma överens om hur undervisningsväsendet ersätter det allmänna biblioteket för utförda tjänster till skolorna.

Skolorna i Svenskfi nland är utspridda, det fi nns många små skolor i glesbygden eller språkligt isolerade på fi nska orter. Vägen är ofta lång till närmaste allmänna bibliotek eller till ett bibliotek med material och service på svenska. Det ställer särskilda krav på samarbetet. Men det stöd som biblioteka-

6. Skolans kunskapscentrumHur kommer vi dit?

38

39

rierna kan utgöra i utvecklandet av skolbib-lioteken och för informationsförsörjningen, modersmålsundervisningen och lässtimu-lansen måste kunna utnyttjas. Det måste få kosta och biblioteken få de resurser och den ersättning de behöver för den här servicen. De utspridda små skolorna och minoritets-språket medför samtidigt ett ännu större behov av en lagstiftning som ålägger kom-munerna att ta sitt ansvar för utvecklandet och upprätthållandet av skolbibliotek. Det behövs samarbetsplaner och kanske skräd-darsydda lösningar för det fi nlandssvenska samarbetet. Den statliga förvaltningen borde å sin sida ta ansvar för den jämlika utveck-lingen och tillgången till biblioteks- och informationstjänster i skolorna.

Bittis – punktnedslag och synergieffekterProjekt är engångsföreteelser och punktned-slag. Projektet Bittis innebar en rejäl satsning för de 24 medverkande skolorna. Av stor betydelse var givetvis de ekonomiska bidra-gen för upprustningen av skolbiblioteken. I fortsättningen måste skolorna förlita sig på den egna kommunens och skolans budget, ifall inte utomstående bidrag står till buds. Projektet gav modeller för hur skolbibliote-

ken kan fungera och utvecklas i samarbete med ortens allmänna bibliotek och hur man kan arbeta över kommunala och regionala gränser. I de allra fl esta kommuner saknas ännu pedagogiska informatiker på biblio-teken och hur samarbetet utfaller beror mycket på enskilda bibliotekariers intresse och fallenhet och biblioteksledningens inställning.

Ett projektår är kort, särskilt inom skolvärlden, och tiden rinner snabbt iväg. Men tack vare ett gott samarbete mellan skolbibliotekarier, lärare, rektorer, ut-bildningsdirektörer och bibliotekarier på kommunbiblioteken blev en hel del gjort. Rektorns inställning och insats såg ändå ut att vara avgörande för hur projektet lyckades i den enskilda skolan. Rektorn är pedagogisk ledare i skolan och utvecklingen av skolbib-lioteket är pedagogiskt utvecklingsarbete. Uttrycket ”inte utan min rektor” upprepades många gånger i olika diskussioner under projektåret.

På en del projektorter fi ck Bittis gläd-jande synergieffekter för kommunens alla skolor. De här kommunerna beviljade mera resurser, inte bara i projektskolorna, utan i kommunens skolor överlag. Projektet gjorde

40

de ansvariga inom skol- och bibliotekssek-torn uppmärksammade på en nödvändig modernisering och resursfördelning och de tog som uppgift att förbättra skolbiblioteken och samarbetet med de allmänna bibliote-ken.

Projektet Bittis – biblioteket i skolan väckte intresse både på nationellt och kom-munalt plan. Det var ett nödvändigt steg för mera resurser och kvalitativt bättre skolbib-

liotek i Svenskfi nland, ett stort steg från de två små skåpen mot ett kunskapscentrum. Vår förhoppning är att projekterfarenheterna utnyttjas för en förbättring av skolbibliote-kens verksamhetsformer och förutsättningar. Nu kunde endast en del av skolorna antas till Bittis. Vem tar ansvar för en fortsatt ut-veckling och en jämlik upprustning av skol-biblioteken i alla fi nlandssvenska skolor?

41

LärarkollegietDiskutera frågan: varför satsa på skolbiblio-teket?• granska hur skolans pedagogiska profi l och

verksamhet avspeglas i skolbiblioteket• gör de ansvariga för utbildningsfrågor

medvetna om att ni vill förbättra ert skol-bibliotek

• bilda en arbetsgrupp för skolbiblioteket– gör upp en arbetsplan för

skolbiblioteket– ge planen en förankring

SamarbeteEtablera samarbete med ortens allmänna bibliotek• stöd och råd i biblioteksfrågor• biblioteksteknik• undervisning i informationssökning• litteraturförmedling, lässtimulans• avtal om biblioteksservice eller köp av

tjänster

7. Vad skall vi göra med skolans bibliotek?Punktlista för åtgärder

42

RummetVälj ett centralt beläget rum för skolbiblio-teket• bygg in LUGN• bör rymma en klass åt gången• funktionell inredning med läsplatser, ar-

betsbord och hyllor anpassade för barn• datorer• arbetsutrymme för skolbibliotekarien

AnslagBudgetera för skolbiblioteket• inköp av material

– planera inköpen årsvis• dataprogram, licenser• lön för skötsel av skolbiblioteket• öppethållning

43

44

Alexandersson, Mikael: Textfl ytt och sökslump – informationssökning via skolbibliotek. Mikael Alexandersson, Louise Limberg. Stockholm: Myndig-heten för skolutveckling, 2004. ISBN 91-85128-82-1.

Biblioteksstrategi 2010: policy för tillgång till kunskap och kultur. Helsingfors: Undervisnings-ministeriet, 2003. ISBN 952-442-182-8.

Folkbiblioteksmanifestet, skolbiblioteksmanifestet.Svenska Unescorådets skriftserie nr 2. Svenska Unescorådet, 2000.

Ett funktionellt skolbibliotek. Text Hannele Frantsi, Kaarina Kolu, Seija Salminen; översättning och bearbetning Nina Kihlman, Annika Westerholm, Gun Oker-Blom. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen, 2002.ISBN 952-13-1557-1.

Hasselrot, Titti: Allas bibliotek – en idébok om att integrera bibliotek. Titti Hasselrot, foto Susanne Björkman. Stockholm: Skolverket, 2001.ISBN 91-89314-44-1.

Hasselrot, Titti: Viljan att lära – om lärandets driv-krafter och skolbibliotekets möjligheter. Titti Hasselrot och Ulla Sundin Beck. Lund: Bibliotekstjänst, 2002.ISBN 91-7018-490-9.

Informationssökning i fokus: idé- och metodbok för gymnasieskolans bibliotek. Ulf Bolander [et al.]. Lund: Bibliotekstjänst, 1998. ISBN 91-7018-423-2.

Kirjasto koulussa: opas uuteen koulu- ja oppilai-toskirjastoon. Toim. Liisa Niinikangas. Helsinki: BTJ Kirjastopalvelu, 1999. ISBN 951-692-465-4.

Litteratur och länkar

45

Koulu kirjastossa: kirjasto oppimisympäristönä.Toim. Liisa Niinikangas. Helsinki: BTJ Kirjastopalvelu, 2000. ISBN 951-692-458-9.

Koulukirjasto tilana. Toim. Liisa Niinikangas. Helsinki: BTJ Kirjastopalvelu, 2002.ISBN 951-692-531-6.

Koulukirjastonhoidon opas. Toim. Liisa Niinikangas.Helsinki: BTJ Kirjastopalvelu, 2005.ISBN 951-692-609-6.

Limberg, Louise: Informationssökning och lärande: en forskningsöversikt. Louise Limberg, Frances Hultgren, Bo Jarneving. Stockholm: Skolverket, 2002.ISBN 91-89314-93-X.

Limberg, Louise: Skolbibliotekets pedagogiska roll: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk, 2003. ISBN 91-85009-35-0.

Läs och skriv!: upptäcktsresor i böckernas och mediernas värld. Red. av Gun Oker-Blom och Annika Westerholm. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen, 2005.ISBN 952-13-2529-1.

Nilsson, Monica: Skolbiblioteket – skolans informa-tionscentrum: en praktisk handledning för skolbiblio-

tekarier, lärare och skolledare. Lund: Studentlitteratur, 1998. ISBN 91-44-00682-9.

Nilsson, Monica: Informationsfärdighet i skolan: skol-biblioteket som pedagogisk resurs. Lund: Biblioteks-tjänst, 2003. ISBN 91-7018-505-0.

Nilsson, Nils-Erik: Elevforskning i grundskolan – orsaker, problem, förslag. Lund: Studentlitteratur, 2004. ISBN 91-44-03036-3.

Olsson, Kristin: Medieresor – om medier för pedagoger. Kristin Olsson och Cecilia Boreson.Stockholm: Sveriges utbildningsradio, 2004.ISBN 91-25-04000-6.

Sök för att lära: om lärande, informationssökning och bibliotek. Red. av Margaretha Ullström. Lund: Biblio-tekstjänst, 2004. ISBN 91-7018-520-4.

Voiko käärme kompastua?: Opettajan tiedonhallin-tataitojen opas. Toim. Liisa Niinikangas. Helsinki: BTJ Kirjastopalvelu, 2003. ISBN 951-692-550-2.

Ögland, Malin: Skolans bibliotek: om att utveckla samarbetet mellan skolbibliotek och arbetslag. Stockholm: Statens kulturråd, 2002.ISBN 91-85603-70-8.

46

Bittis – Biblioteket i skolan 2004–2005http://www.edu.fi /svenska/page.asp?path=499,19696,26855,37545

Arbetsplan för skolbibliotekethttp://www.skolutveckling.se/publikationer/publ/main?uri=scam%3A%2F%2Fpubl%2F378&cmd=viewAnette Ekströms text om betydelsen av en arbets-plan för verksamhetsutveckling.

Bemanna skolbiblioteken http://www.skolbiblioteksgruppen.se/extra/Bemanna_skolbib.pdfEtt verktyg för skolutveckling, ett dokument som tagits fram av Nationella Skolbiblioteksgruppen.

IFLA / Unesco:s riktlinjer för skolbibliotekhttp://www.ifl a.org/VVI/s11/pubs/sguide02-se.pdfRiktlinjer för att informera beslutsfattare på lokal och nationell nivå och för att hjälpa skolor att tilllämpa skolbiblioteksmanifestets principer.

Tid för lärande. Rapport från Helvetesgapet, ett delprojekt i Språkrum http://www.skolutveckling.se/publikationer/publ/main?uri=scam%3A%2F%2Fpubl%2F106&cmd=viewErfarenheter och kunskap om lokalt utvecklingsar-bete med fokus på skolbibliotek och språkutveckling.

Tumregler för skolbibliotek http://www.skolbibliotek.se/ost/pdf/tumregler.pdfPraktiska råd gällande resurser, inredning, medier och personal.

Unescos folkbiblioteksmanifest och skolbiblioteksmanifesthttp://www.unesco.org/webworld/libraries/manifes-tos/index_manifestos.htmlManifesten kan beställas som affi scher på:http://www.unesco-sweden.org/informationsmate-rial/infostart.htm

I projektet Bittis – Biblioteket i skolan deltog 24 skolor med sikte på att resursmässigt och kvalitativt förbättra sina skolbibliotek. Utgående från erfarenheterna under projektåret ger projektplanerarna här råd och tips för lärare och bibliotekarier och uppmuntrar till en fortsatt utveckling av skolbiblioteken i de fi nlandssvenska skolorna.Projektplanerarna Susanne Ahlroth arbetar till vardags som avdelningschef vid Richardsgatans bibliotek i Helsingfors och Monica Borg-Sunabacka som avdelningschef vid Stadsbiblioteket i Jakobstad.