Biblioteken i Östergötland 2008:3 och 4

1BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 3-4 : 2008Bibliotek på entreprenad – hot eller möjlighet?

nr 3-4 2008

2 BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 3-4 : 2008

Linköpings stadsbibliotek fortsätter i kommunal regi – men närbiblioteken ska konkurrensutsättas.

4”Skilj på entreprenad och privatisering.”

Bibliotek på entreprenad ovanligt i Sverige.

5

Olika uppfattningar om hur biblioteken ska drivas. 6Lokal diskussion om hur bibliotek ska drivas. 7Svenska Boklån – utmanare utan framgång. 8”För stark tilltro till marknadens möjligheter.”

Fyra tycker till: ”Är du för eller emot bibliotek på entreprenad.”

10

”Det viktigaste är att brinna för verksamheten.” 12”Svårt få ett bibliotek att gå med vinst.” 14Ny konsulent anställd.Lässtimulans sätts i fokus 16Gemensamt biblioteks-datasystem en fördel. 17Bättre IKT-stöd på biblioteken i länet. 18

Ansvarig utgivare: Kerstin Olsson, lä[email protected]ör: Eva [email protected] form: Iréne [email protected]

Innehåll nummer 3-4:2008

Skicka artiklar på högst 500 ord till ansvarig utgivare per e-post. Innehållet i varje artikel svarar insändaren själv för.

Omslagsbild framsida: Linköpings stadsbiblioteks entré Foto: Eva BergstedtOmslagsbild baksida: Interiörer från biblioteket på Konsistoriegatan, Källa: Bild Linköping

Lokalhistoriskt material lyfts fram. 22Kartsök – en ny väg in i historien. 24

Film på bibliotek. 25En kobra och gröna silkesstrumpor – om länsmuseets lokal-historiska utställningar.

26Mjölby i backspegeln. 27Åtvidsrummet nyinvigt. 28

Kulturdag i Valdemarsvik. 29Europeana – Europas digitala bibliotek. 30Digital hembygdsbok lyfter Ödeshögs lokalhistoria. 31Lokalhistoria på nätet. 32Walter Ljungquist – utställning och semina-rium på biblioteket i Kisa.

34

3BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 3-4 : 2008

ENTREPRENÖRER BEHÖVS PÅ BIBLIOTEKENText: Kerstin Olsson, Länsbibliotek Östergötland

LEDARE

Fot

o: E

va B

ergs

ted

t

Det är klart att jag gillar entreprenörer. Enligt ne.se är en entreprenör en företag-sam person som skapar nytt användar-värde. Det behövs även på bibliotek. Ut-maningar och nya sätt att arbeta. Nya sätt att tänka. Nya tjänster. Ta bara den ut-veckling som är på mobiltelefonerna. De senaste modellerna innehåller radiosän-dare, så att man t.ex. kan sända musik el-ler ljudböcker som man har i telefonen till sin bilradio och lyssna på det när man kör bil, eller till sin trådlösa hifi-anläggning hemma, om man har en sådan. Om man inte har det får man skaffa en och hålla hjulen rullande. Det är otroligt hur snabbt man måste byta teknik hela tiden. HD och Blue-ray ska man ju också ha. Vi instämmer med Norrbottens länsbibliotek och vinter.webb: ”Vi är inte med! Vi hoppar över lågkonjunkturen, för det verkar inte vara kul.”

Skämt åsido. Nu ska jag vara allvarlig. Entreprenad? Är jag för eller emot? Kan man vara det så där generellt? Nej, jag tror inte det. Entreprenad och bibliotek då? Kan biblioteket driva turistbyrå el-ler kan turistbyrån driva bibliotek? Kan biblioteken vara försäljningsställe för Östgötatrafiken? Kan Östgötatrafiken vara ett mobilt bibliotek? Ockelbo (Gävleborg) bibliotek har haft bokhandel och Hällefors bokhandel driver bibliotek som vi kan läsa om på dessa sidor. Det verkar fungera alldeles utmärkt.

Och ändå vill jag inte ha det. Varför? Folkbiblioteken ingår i ett nätverk av bibliotek som ska ge alla medborgarna tillgång till litteratur och information gratis. Folkbiblioteken och fri tillgång till litteratur och information är en av grundpelarna för vårt demokratiska samhälle. I uppdraget ingår att främja int-resset för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning. Bibliotek och deras huvudmän ska samverka, står det i bibliotekslagen. Särskild uppmärksamhet ska ges åt funktionshindrade, invand-rare och minoriteter. Särskild uppmärksamhet ska också ägnas ”barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning”. Det är där fokus ska vara. Det är där FOKUS ska vara. Det är möjligt att man i enstaka fall kan utföra verksamheten några kronor billigare, och kanske roligare, och bättre, men kan-ske har man istället tappat både fokus och energi. Kanske till och med kompetens. Det första som bru-kar få stryka på foten när man ska spara pengar är kompetensutvecklingen. Skulle samtliga folkbibliotek i landet upphandlas vart och vartannat år skulle både kvalitet och kontinuitet äventyras och samarbeten skulle ständigt rivas upp.

Det behövs absolut entreprenörer på biblioteken, det finns mycket att utveckla och förändra, och mycket kan vi göra bättre tillsammans. Det är viktigt att biblioteken samarbetar så att alla medborgare får en jämlik tillgång till bibliotek och biblioteksservice av hög kvalitet.

Östgötabiblioteken är på god väg.

God läsning!


att när det gäller eventuella anbud på något närbibliotek så är det oer-hört viktigt att kravspecifikationen blir mycket tydlig när man har med affärsmässiga företag att göra, säger Peter Åström.

UtmanarrättBakgrunden till att Svenska Boklån visat intresse för biblioteksverksam-heten i Linköping är att kommunpo-litikerna tidigare i år bestämde att införa en så kallad utmanarrätt. Det innebär att vem som helst kan lämna in en intresseanmälan när som helst om att ta över driften av en kommu-nal verksamhet. Kommunen har då skyldighet att ta ställning till försla-get och, om man ställer sig positiv till det, gå vidare till en offentlig upp-handling. Men i detta fall blev det alltså nej till utmanaren vad gäller huvudbibliotek och bokbuss.

Det beslut som politikerna tidigare fattat om att konkurrensutsätta bib-lioteken rör enbart de nio närbiblio-teken, inte huvudbiblioteket och bok-bussen.

Beslutet om att närbiblioteken ska upphandlas innebär att ett eller fle-ra av dem kan läggas ut på entrepre-nad om någon lämnar ett anbud som kommunen godtar.

– Det finns en tidtabell för detta ar-bete. En eventuell entreprenör ska kunna påbörja verksamheten vid näs-ta årsskifte, 2009-2010, påpekar Jo-han Lundgren.

Ett upphandlingsunderlag ska fin-nas färdigt under våren eller somma-ren 2009 för alla som är intresserade av att lämna ett anbud.

LINKÖPINGS STADSBIBLIOTEK FORTSÄTTER I KOMMUNAL REGI – men närbiblioteken ska konkurrensutsättas

Däremot kommer närbiblioteken i Linköping att upphandlas, enligt ett tidigare beslut, och där erbjuds Svenska Boklån att lämna anbud.

– Vi tackade nej till Svenska Boklån därför att vi inte såg några pluseffek-ter med deras erbjudande, de hade inte så mycket nytt att erbjuda. Däremot är de välkomna att lämna anbud på närbiblioteken om de vill. Men det innebär ingen garanti för att det blir just Svenska Boklån som får uppdraget eller att de ens väljer att lämna anbud när det är dags för det. Vi hoppas på att fler intressenter dy-ker upp när det gäller närbiblioteken så att anbuden kan prövas mot varandra, säger Johan Lundgren (c), kultur- och fritidsnämndens ord- förande.

Svenska Boklån har fått tum-men ner från andra kommuner som haft kontakt med dem. Har ert beslut påverkats av det?

– Nej, vi har gjort en egen värdering och kommit fram till vår slutsats, sä-ger Johan Lundgren.

Markant ökningPeter Åström, bibliotekschef i Lin-köping, tycker att politikerna gjorde klokt i att säga nej till Svenska Bok-lån.

– Vi genomför stora förändringar på biblioteket nu och har en markant ökning av besökare och utlån. Under 2008 kommer vi att ha 50-60 000 fler besökare jämfört med 2007, och ungefär lika många fler utlån, kom-menterar Peter Åström.

Är du oroad över konkurren-sen mot biblioteken?

– Nej. Jag tycker snarare att det är bra att det finns fler aktörer. Det gör att vi måste se över vår egen verk-samhet och bli bättre, det är bara bra för biblioteken. Men jag vill betona

Text: Eva Bergstedt

Linköpings stadsbibliotek och bokbuss kommer att fort-sätta drivas i kommunal regi. Kultur- och fritidsnämnden beslutade i slutet av november att tacka nej till aktiebo-laget Svenska Boklåns utmaning att ta över driften.

T.v.: Johan Lundgren (c), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.T.h.: Peter Åström, chef på Linköpings stadsbibliotek.

Linköpings stadsbibliotek blir kvar i kommunal regi.Foto: Ahmet Kurt


Parallellt med processen med att konkurrensutsätta närbiblioteken så jobbar också kommunen med att förbättra skolbibliotekens kvalitet i kommunen. Det är en annan po-litisk nämnd som arbetar med den frågan; barn- och ungdomsnämn-den. Några fokusbibliotek ska byg-gas upp för det ändamålet och san-nolikt blir några av närbiblioteken utvalda.

– Det gäller att snabbt identifiera de bibliotek som ska ingå som fo-kusbibliotek. För de övriga närbib-lioteken som inte berörs kommer tidplanen om upphandling att ligga fast, poängterar Johan Lundgren.

En kort summering av deras undersökning visar följande:

I Sverige finns det cirka 2 200 folkbibliotek, filialer och bokbussar. Det to-• tala antalet bibliotek med alternativa driftsformer är 19.

De flesta av de bibliotek som drivs i annorlunda form är små filialer eller • utlåningsstationer som har varit nedläggningshotade, ofta under 1990-talet. Där har en förening tagit hand om filialen och driver den på delvis ideell basis. Föreningarna är hembygdsföreningar, byalag e.d. Några av biblioteken drivs av Folkets Hus-föreningar.

I Västerås kommun driver den ekonomiska föreningen Tillberga Grann-• skapsservice olika slag av medborgarstyrd samhällsservice på uppdrag av Västerås stad, bland annat ett bibliotek.

I stadsdelen Grubbe i Umeå drivs biblioteket som en intraprenad, det vill • säga ”en självständig, företagsliknande enhet som på uppdrag utför verk-samheter inom den kommunala organisationen”.

Rena entreprenader finns i Hällefors, där Hällefors bokhandel AB driver • biblioteken i Hällefors och Grythyttan (se även sid 14-15). I Töre i Kalix driver en lokal affärsinnehavare biblioteket på entreprenad. I Sigtuna dri-ver Sigtunastiftelsen sedan gammalt filialen i Sigtuna och Svenska kyrkan filialen i Rosersberg. Mest uppmärksammat har Dieselverkstadens biblio-tek i Nacka blivit. Det drivs på entreprenad av ett personalkooperativ.

Vid en entreprenad är kommunen huvudman för verksamheten, men har slutit avtal med någon annan om att utföra själva arbetet. En privatisering innebär att kommunen inte längre bekostar verksamheten.

En offentlig verksamhet som upphandlas, till exempel ett bibliotek eller ett äldreboende, omfattas av lagen om offentlig upphandling.

– Den aktör som lägger det bästa budet och är bäst lämpad att utföra tjänsten får budet. Men utförandet måste följas upp av kommunen och efter några år måste tjänsterna upphandlas igen. Kommunen är beställaren och ställer kra-ven, säger Calle Nathansson.

Det händer då och då att bibliotek eller kommunföreträdare vänder sig till SKL och ber om hjälp i frågor som rör bibliotek och entreprenörskap. Där finns både juridisk och ekonomisk expertis.

– Det vi vill poängtera är vikten av att i upphandlingen ställa de rätta frågor-na och tydligt visa vilka krav man har. Här fallerar det ofta. Går det att få med alla komponenter i en förfrågan? Det här är något som borde studeras närma-re, jag tror inte det gjorts några studier kring det, säger Calle Nathansson.

Läs mer om Linköpingspoliti-kernas uppfattning om biblio-tek på entreprenad på sid 6-7.

Läs mer om Svenska Boklån på sid 8-9.

”SKILJ PÅ ENTREPRENAD OCH PRIVATISERING”

BIBLIOTEK PÅ ENTREPRENAD OVANLIGT I SVERIGE

Besök och utlån på Linköpings stadsbibliotek ökar.Foto: Eva Bergstedt

Kommunen har alltid ansvar för en kommunal verk-samhet på entreprenad. En privat verksamhet, däre-mot, har kommunen inte något med att göra. – Många blandar ihop begreppen, påpekar Calle Nathansson på Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Hösten 2007 publicerade Föreningen BiS, Bibliotek i Samhälle, en sammanställning av folkbibliotek med alternativa driftsformer.


OLIKA UPPFATTNINGAR OM HUR BIBLIOTEKEN SKA DRIVAS

– Jag är emot att bibliotek ska dri-vas på entreprenad, säger Kristi-na Edlund. Hon är socialdemokrat, sjuksköterska och vice ordförande i Linköpings kommuns kultur- och fri-tidsnämnd.

Varför är du emot? Det verkar ju till exempel som att den erfa-renhet som Linköping har av att tidigare ha överlåtit Linghems bibliotek på entreprenad är po-sitiv.

– Det stämmer. Jag har aldrig hört några negativa synpunkter om det biblioteket. Men det finns vinster med att driva en verksamhet i en stor enhet, samordningen blir enklare.

Kan du utveckla dina skäl för varför du och dina partikamra-ter är negativa till att driva bib-liotek på entreprenad.

– Först och främst vill jag betona att vi inte är principiellt emot att verk-samheter drivs på entreprenad. Vi har själva genomfört ett antal upp-handlingar inom andra delar av den kommunala verksamheten, äldre-omsorgen till exempel. Det var också en socialdemokratisk majoritet som

sa ja till att driva Linghemsfilialen på entreprenad. Men det är viktigt att se till vilken verksamhet det gäl-ler och inom kultursektorn ser vi för närvarande inte någon poäng med entreprenadstanken. Tvärtom. De upphandlingar som senast gjorts av till exempel Skylten och Elsas Hus i Linköping visar att det inte blivit bil-ligare med de privata alternativen, istället har kostnaderna ökat. Det är skattepengar det handlar om och dem ska vi vara rädda om.

Utnyttja det positiva– Det finns tre skäl till varför vi är emot. Det första handlar om att sam-ordningen och samarbetet fung-erar smidigare om all verksamhet finns samlad under ett tak. Det andra handlar om personalfrågor. Det är lättare att utnyttja personalens kom-petens om de har samma arbetsgi-vare, att lösa vikariefrågor och annat. Dessutom är det en trygghetsfråga för många att ha kvar sin kommunala anställning. Och det tredje skälet är detta med ekonomin. Om det inte blir billigare att driva en verksamhet på entreprenad finns det ju inga skäl att göra det.– Dessutom är Linköpings bibliotek inne i en positiv trend. Personalen gör ett bra jobb och jobbar mot sam-ma mål. Arbetet är effektiviserat och siffrorna pekar uppåt. Varför ska man inte utnyttja detta positiva? Ingen av oss politiker i nämnden är ju miss-nöjd med hur biblioteken i Linköping sköts. Varför ska man då enbart av ideologiska skäl ha en upphandling?

Nyskapande idéerJohan Lundgren är av en annan upp-fattning.– Jag är för att bibliotek kan drivas på entreprenad, säger han.

Johan Lundgren är centerpartist, sjukskötare och ordförande i Linkö-pings kommuns kultur- och fritids-nämnd.– Jag är allmänt positiv till entrepre-nadstanken. Sedan får man titta på

det specifika fallet och se vilka mer-värden en upphandling ger. Om det finns lämpliga aktörer som kan driva en kvalitativt bra verksamhet, till ex-empel. Finns det inte några mervär-den med att lägga ut en verksamhet på entreprenad ska inte heller någon upphandling göras.– Jag tycker det kan finnas en finess i att etablera tanken hos offentligt an-ställda att möjligheten att driva verk-samhet på entreprenad finns. På så vis kan vi få in fler nyskapande idéer även från dem.

Vilka är dina främsta skäl till att politiskt driva frågan om bib-liotek på entreprenad?– Politikernas roll är att använda skattepengarna på ett bra och effek-tivt sätt. Den som driver en verksam-het bäst och billigast utifrån de krav som ställs ska få göra det. Konkur-rensutsatt verksamhet utvecklas bätt-re eftersom man måste ställa sitt eget arbete under lupp på ett annat sätt än om man kan gå på i samma hjulspår. Dessutom kommer det in perspek-tiv och ljusglimtar från andra aktö-rer. För dem som arbetar i en etable-rad verksamhet är det också viktigt

Kristina Edlund, socialdemokrat, och Johan Lundgren, centerpartist, är ledamöter i Linköpings kultur- och fritidsnämnd, vice ordförande respektive ordförande. De har olika uppfattningar om hur biblioteken ska drivas.

Text och foto: Eva Bergstedt

Kristina Edlund (s) – emot biblioteksen-treprenad.

Johan Lundgren (c) – för.


”För det första, så MÅSTE sta-• ten garantera att folkbibliote-ken även i fortsättningen kom-mer att vara gratis. De betyder så ENORMT mycket för män-niskor, och i synnerhet för de människor som inte skulle ha råd att köpa böcker och tid-ningar. ... Men jag skulle bli glad om statens styrning över urvalet av litteratur minskade. Som det är idag, så finns det så mycket fåniga regler.””Det är bra med konkurrens • även inom biblioteksområdet. Svenska folkbibliotek är mycket uppbundna vid traditioner och invanda arbetssätt och mycket kan förändras/förbättras om det blir lite mer tryck utifrån.””Det blir både dyrare och säm-• re.””Biblioteken. Vinstintresse. • Nej, det rimmar inte.””... Däremot vill jag ha kor-• rekt bemötande och professio-nell service och det får jag med RÅGE. ... Vi vet inte hur bra vi har det.””Men konkurrens är bra i alla • fall. Men det gäller att hitta och använda rätt form av konkur-rens.””Om det sker i privat eller kom-• munal regi är egalt om man bara håller sig till reglerna. Vad som behövs är visionärer, kom-munpolitiker eller privata ent-reprenörer, som förmår vända utvecklingen.”

LOKAL DISKUSSION OM BIBLIOTEKENSommaren 2008 diskuterades frågan om bibliotek på entreprenad på corren.se. Detta sedan Svenska Boklån lämnat in sin önskan om att ta över driften av Linköpings stadsbibliotek och bokbuss. Frågan på Correns forum löd: ”Vad tycker du om att ett företag kan komma att ta över biblioteket?” Här är ett urval av rösterna.

Sex bibliotekarier på Linköping stadsbibliotek varnade i en skrivelse för följderna av att splittra biblioteken genom ent-reprenad. Brevet nedan skickades tidigare i år till kommun-politikerna i Linköping.

att sträva efter att göra ett riktigt bra jobb, att ha i åtanke att politikerna ställer det kravet. Det är bra med självrannsakan, att ställa sig frågan vad som kan göras bättre och vilka mål och krav verksamheten ska ha. Istället för att förlänga avtal av ren slentrian är det bra med upphand-ling. Det är ett sätt att få en gransk-ning av den egna verksamheten, som då kanske visar sig vara ganska bra, men inte jättebra.

Hur vet ni som politiker vilka krav ni ska ställa när ni bjuder

in intressenter att lämna anbud på att driva bibliotek?– Det är en mycket grannlaga uppgift och en process vi till viss del överlå-ter åt våra tjänstemän som har mer sakkunskap. Det handlar om att stäl-la rätt krav på själva biblioteksverk-samheten, men också om att bygga in kontroller, att vi politiker ska ha god insyn och att vi inför sanktio-ner om en entreprenör inte uppfyller det som utlovats. Men när det gäller kraven handlar det till exempel om att betona att biblioteken har en be-

tydligt större uppgift än att bara låna ut böcker och andra medier, att det handlar om tillgänglighet, samverkan med andra samhällsaktörer och att biblioteken ska fungera som mötes-platser för alla medborgare. Det räck-er inte att till exempel köpa in 15 fler exemplar av Liza Marklund och på så vis höja utlåningsstatistiken, även om det inte heller är fel att göra något så-dant. Men uppdraget för biblioteken är mycket större än så och det ska framgå av kravspecifikationen.


Han har ett förflutet inom försva-ret och är nu konsult med inriktning mot IT-lösningar och offentlig-privat samverkan. Företaget Svenska Bok-lån startade i mars i år. Sedan dess har det vänt sig till fem kommuner, varav Linköping är en, för att presen-tera sina idéer om biblioteksentrepre-nad. De har använt sig av utmanar-rätten som innebär att vem som helst kan lämna in en intresseanmälan om att ta över driften av en kommunal verksamhet. Samtliga fem kommu-ner har emellertid tackat nej till de-ras erbjudande. Linköpings politiker fattade sitt beslut i november där de tackade nej till utmaningen att stads-biblioteket och bokbussen skulle dri-vas av Svenska Boklån. Däremot är företaget välkommet att i konkurrens med andra intressenter lägga anbud på närbiblioteken, som enligt ett tidi-gare politiskt beslut kommer att kon-kurrensutsättas (se även sid. 4-5).

Inga kunderSvenska Boklån har därmed ännu inga kunder alls och företaget drivs därför vid sidan av de tre ägarnas or-dinarie jobb. Ingen av dem har nå-gon erfarenhet av biblioteksverksam-het. Men de har många idéer om hur de tycker att biblioteken skulle kunna drivas bättre. Idéer som de fått ge-nom att bland annat intervjua per-sonal inom bibliotek och kulturför-valtningar och därefter jämföra med andra privata och offentliga företag och institutioner. Till sin hjälp och som rådgivare har de en bibliotekarie anställd vid ett folkbibliotek i Kung-älv.

Per Magnus Wicén tar emot i påfal-lande tomma lokaler i ett kontorsho-tell på Östermalm i Stockholm. Han

presenterar företaget och dess kon-cept via powerpoint, ritar då och då på tavlan för att förklara innebörden i affärsidén. Han talar mycket om sam-ordning, att organisera verksamheten på ett annat sätt, utveckla personalen genom att tillgodogöra sig kompeten-sen, utnyttja tekniken bättre, förbätt-ra logistiken, skapa balans i tillgång och efterfrågan och att nå nya grup-per, bl.a. invandrare. Svenska Boklån har bland annat som affärsidé att distribuera böcker direkt hem till lån-tagarens brevlåda eller till ett utläm-ningsställe.

Öppet på julaftonNågra exempel på det han ifrågasät-ter och menar att Svenska Boklån på sikt skulle åtgärda:

Hälften av bibliotekens böck-• er lånas aldrig ut, medan det är långa köer på populära titlar. Varför köper man inte in mer av den litteratur som verkligen ef-terfrågas?Jag kan beställa en ny bok från • Amazon.com och få den hem till min brevlåda på två dagar, men på många bibliotek kan jag inte ens beställa den för att den är för ny. Ännu mindre få hem den i brevlådan.Jag kan åka till London med mitt • bankkort, men måste ha ett låne-kort för att få låna på bibliotek. Och då endast i den kommunen. Varför?Alla bibliotek bygger upp egna • dyrbara internetportaler istället för att samordna och ha en na-tionell. Varför?Varför har biblioteken inte öppet • på julafton i invandrartäta områ-den där majoriteten är muslimer och inte firar jul?

Svenska Boklån

– UTMANARE UTAN FRAMGÅNGText och foto: Eva Bergstedt

En officer, en civilingenjör och en civilekonom utmanar nu de svenska kommunbiblioteken. Med aktiebolaget Svenska Boklån vill de driva bibliotek på entreprenad. Men hittills har de fått nej från kommunerna. Trots det är VD:n Per Magnus Wicén segerviss. – Om tre år bedömer vi att vi har ett antal kommuner som kunder, säger han.

Per Magnus Wicén, VD för Svenska Boklån, vill utmana biblioteksvärlden.


men vilket liv det var när de första startade! Det går att fördröja en ut-veckling, men inte att stoppa den.

Varför har man inte proportio-• nerligt mycket mer litteratur på invandrarspråken i de stadsdelar där många invandrare bor?Varför tar man inte in andra per-• sonalgrupper som kan prata in-vandrarnas språk?Varför har biblioteken inte öppet • när folk är lediga, det vill säga på kvällar och helger?Biblioteken genomför kundun-• dersökningar. Men de vänder sig ju till dem som redan kommer till biblioteken. Det är fel. Fråga dem som inte kommer istället.

Spara pengarSvenska Boklån har Idea Stores i London som en förebild, liksom även personalkooperativet Dieselverksta-den i Nacka.

– Idea Stores fungerar som informa-tionscentra. De har ansvar för folk-bildning och sponsras av lokala fö-retag. De vänder sig till alla och har lyckats nå även dem som inte tillhör den normala besökskategorin, till exempel 14–15-åriga killar. Där har även Dieselverkstaden lyckats.

Massor av pengar går att spara, och tjäna, med hjälp av bl.a. modern tek-nik, genom att skapa balans mellan vad som efterfrågas och vad som köps in, genom att se över kringkostnader, jobba effektivare och ha en vassare upphandling som inte bara begrän-sar sig till Sverige, menar Per Magnus Wicén.

– Köp in fler ex av Camilla Läckberg om det är hon som efterfrågas, men självklart ska även Lessing finnas, sä-ger han.

Skeptisk till kritikÄven om han lyfter fram en del posi-tiva exempel inom den svenska bib-lioteksvärlden så är hans uppfattning att ”bibliotekskulturen inte bara är konservativ, utan direkt reaktionär”. Som en följd är en majoritet av bib-liotekarierna emot entreprenörskap och ser förändring som något farligt istället för något utvecklande. Svens-ka Boklåns idéer faller därmed inte i god jord.

Per Magnus Wicén är själv myck-et skeptisk när vi kommer in på vad medierna skrivit om Svenska Boklån. Där har det rapporterats om kri-tik mot företaget, kritik som kommit

från politiker och kommunala tjänstemän som haft kontakt med dem. Själv avfärdar han de negativa skriverierna med att det istället många gånger handlar om att bibliotekarier och journalister har ett nära samarbete och lierar sig med varandra. Det vill säga att det inte skulle ligga något i den framförda kritiken.

– Kommunpolitikerna vågar inte vara öppet kritiska mot hur den kommunala biblio-teksverksamheten sköts idag. De vågar inte säga ja till ny-tänkande entreprenöridéer, eftersom de då får schavottera i pressen. Där-för avstår de från att agera. Få politi-ker vågar gå först.

Trots avsaknaden av kunder och ut-talanden i pressen om att företaget är ”oseriöst” säger sig Per Magnus Wicén vara full av tillförsikt. Tiden kommer att tala för bibliotek på ent-reprenad, menar han.

– Den utvecklingen kommer förr eller senare. Det handlar om att förbätt-ra servicen för låntagarna och få mer för skattepengarna. Idag ifrågasätter ingen att skolor drivs på entreprenad,

De fem kommuner som tackat nej till Svenska Boklån är Linköping, Enköping, Sollentuna, Solna och Uppsala.

Fler Läckberg – men Lessing ska också finnas.

Röster om Svenska Boklån:”De har ingen erfarenhet alls av biblioteksverksamhet sedan tidigare och mycket av det de säger stämmer inte överens med verkligheten, säger An-ders Lohman, bibliotekschef i Enköping.” SvD 8 oktober 2008

”Vi ansåg att utmaningen var seriös, men företaget saknar erfarenhet av att driva bibliotek, säger Roger Markdalen, kultur- och fritidschef i Solna.” SvD 8 oktober 2008.

”Vd:n anmälde i ett kortfattat brev sitt intresse för utmanarrätten. Det var ett väldigt torftigt underlag. Vi betraktade inte brevet som riktigt seriöst, sä-ger kulturnämndens ordförande Jan-Erik Wikström (fp).” UNT 30/7 2008

”Vi bedömer inte att företaget är seriöst, det är huvudorsaken.” Sagt av Benkt Kullgaard, kultur- och fritidsnämndens ordförande i Sollentuna. Svenskt näringslivs hemsida den 18 mars 2008.

”Utmanarföretaget tänker sig kunna få intäkter från annonsering på biblio-tekets internetportal. ... Är det så lyckat med bibliotekswebbsidor som bl.a. riktar sig till barn och ungdomar med reklam? Hur ser allmänheten på det-ta, pedagoger och föräldrar?” Bibliotekschef Barbro Borg, Stadsbiblioteka-rien, www.solna.se.

”Vi har själva till exempel tackat nej till företaget Svenska Boklån. De kunde inte leva upp till våra krav. Det var väldigt tydligt att de inte kunde tillhan-dahålla den service vi har idag. Vi tror inte på deras koncept.” Siv Godberg, kulturnämndens ordförande (m) i Enköping. Biblioteken i Östergötland 3–4/2008, sid 10.


Anledningen är de krav som ställs på biblioteksverksamheten genom biblio-tekslagen och de målsättningar som finns.

Kan du ge exempel på vad du tänker på för krav?

– Bibliotekslagen ställer exempelvis krav på samarbete mellan biblioteken. Utgångspunkten för företagen är att skapa vinst till ägarna. Konkurrensen är medlet och det står i motsats till samarbete.

Går det inte att samarbeta med ett privat företag?

– Jo, inom kommunerna är man van vid att samarbeta med privata företag. Men biblioteken arbetar också tillsammans på regional och nationell nivå. Ta till exempel en tjänst som ”Fråga biblioteket”, där servicen ges till hela landet. Det är en nationell tjänst som bygger på att vissa ger mer än andra.

Barbro Borg, bibliotekschef i Solna: ” FÖR STARK TILLTRO TILL MARK NADENS MÖJLIGHETER”Text: Eva Bergstedt

Barbro Borg är bibliotekschef i Solna där politikerna i somras sa nej till Svenska Boklån. Hon har också fört en debatt med Svenska Boklån i Biblioteksbladet. – Jag har ju haft anledning att tänka igenom frågan under den senaste tiden och har svårt att komma till en annan slutsats än att det blir problem om biblio-teken ska drivas på entreprenad, säger hon.

Siv Godberg, kulturnämndens ordfö-rande (m) i Enköping:

– Det går inte att ge något entydigt svar. Jag kan tänka mig entreprenad om fö-retaget erbjuder kvalitet samtidigt som verksamheten blir billigare och bättre. Om det går att motsvara de krav som kommunen ställer, då har jag ingen in-vändning. Folkbiblioteken har en fin ser-vice och är en demokratisk rättighet för alla. Jag har hittills inte sett något exem-pel på att det går att göra dem bättre i privat regi.

– Vi har själva till exempel tackat nej till företaget Svenska Boklån. De kunde inte leva upp till våra krav. Det var väldigt tydligt att de inte kunde tillhandahålla den service vi har idag. Vi tror inte på deras koncept.

Christer Hermansson, kulturchef i Strängnäs (Foto: Ulf Strandberg):

– Jag är emot.Varför?

– Offentligt finansierade bibliotek ska inte drivas av kommersiella entreprenö-rer. Då blir det bara det kortsiktigt eko-nomiska och det lättillgängliga som är i fokus. Som svar refererar jag till Sträng-näs kommuns biblioteksplan:

”Folkbibliotekens huvuduppgifter är att garantera fri tillgång till information, stödja självstudier och utbildning, ver-ka för läskunnighet samt stimulera kul-turell mångfald. Offentligt finansierade bibliotek av god standard, tillgängliga för alla, är en viktig förutsättning för en le-vande demokrati, yttrandefrihet, kultu-rell utveckling och det livslånga lärandet. Biblioteken är symbolen för ett fritt och öppet samhälle. Och biblioteken är oum-bärliga förvaltare av vårt kulturella arv.”

Är du för eller emot bibliotek på entreprenad?

– Med entreprenad minskas möjligheten till insyn, menar Barbro Borg, bibliotekschef i Solna..


Barbro Borg, bibliotekschef i Solna: ” FÖR STARK TILLTRO TILL MARK NADENS MÖJLIGHETER”

Alla bibliotek deltar inte. För oss i Solna, som deltar, är detta en kostnad, men alla får del av servicen. Det är flera nationella tjänster som bygger på att vissa ger mer än andra. Fjärrlånen till exempel blir en kostnad för dem som lånar ut mer än de lånar in. Biblioteken i landet, även universitets-biblioteken, har ett tätt nät sinsemellan. Nätverken strider mot konkur-rensen.

Handlar inte motståndet mot entreprenad mer om en ideo-logisk inställning än att det skulle vara ett hot mot biblioteks-verksamheten som sådan?

– Det är mycket möjligt. Som tjänsteman har man att solidariskt rätta sig efter vad politikerna beslutar. Det finns ingen tvekan där. Kan man inte acceptera det får man söka sig ett annat jobb.

Vilka andra farhågor har du vad gäller bibliotek på entrepre-nad?

– Skillnaden i öppenhet. Offentliga verksamheter kan synas på ett annat sätt. Olika lagar reglerar detta. Biblioteken är institutioner som står för demokrati och information, då är det viktigt med öppenhet. Med en pri-vat entreprenör minskar möjligheten till insyn. Det är viktigt att bibehål-la biblioteken som demokratiska kunskaps- och informationscenter där opartiskheten är viktig och där full insyn råder. Det har man inte i samma utsträckning om ett privat aktiebolag driver dem.

– Dessutom innebär entreprenaden en kort framförhållning. Avtalen lö-per i allmänhet på tre år, därefter ska en ny upphandling ske. Det betyder kort planeringstid, vilket kan skada kontinuiteten i verksamheten.

En farhåga är att kvaliteten på biblioteken försämras om vinstintresset blir centralt. Hur ser du på det?

– Lägre kostnader kan säkert slå på kvaliteten. Biblioteken har ett högt förtroendekapital hos allmänheten. Jag är rädd för att allmänhetens till-tro skadas om ett huvudbibliotek börjar drivas av privata entreprenörer. Att enstaka filialer eller småbibliotek drivs på det viset tror jag inte har betydelse, däremot. Jag märker att politikerna är väldigt försiktiga. De re-sonerar utifrån att biblioteken är professionellt drivna. Varför ska de då anlita ovana privata företag? Det är svårt att hitta någon politiker som vill vara först med detta.

– Generellt tycker jag också att det finns en alldeles för stark tilltro till marknadens möjligheter. Titta på finanskrisen och USA som är ett land där marknadsekonomin fått styra. Det är ju uppenbarligen inte alls säkert att marknaden klarar av att lösa sina problem på egen hand. Ideologiskt är det många som tror att privata utförare alltid är bättre. Man upplever den kommunala driften som ett monopol. Men det kan ju vara tvärtom också. Titta på skolsidan, där skapas privata monopol som driver en rad friskolor. På så sätt byts ett monopol mot ett annat.

– Jag funderar också på hur ett privat företag skaffar sig kunskap om medieutbudet. Ska det vara helt efterfrågestyrt? Man kan ju bara ha efter-frågan på sådant som folk känner till, till exempel de titlar som exponeras i medierna. Men bibliotekens uppgift är ju att ha bredden och att erbjuda även smal litteratur. Det är sådant som har gjort att biblioteken har ett gott förtroendekapital.

Det finns ju några få bibliotek som drivs på alternativa sätt. Hällefors som drivs av en bokhandel och personalkooperativet Dieselverkstaden i Nacka, till exempel. Hur ser du på dem?

– Positivt. Dieselverkstaden är ju ett väldigt piggt och alert bibliotek. När det handlar om alternativa driftsformer i liten skala är problemen han-terbara. Men om den privata driftsformen tar över allt fler och allt större bibliotek, då ser jag en stor fara i det.

Är du för eller emot bibliotek på entreprenad?

Jan-Erik Wikström, ordförande i kultur-nämnden (fp) i Uppsala:

– Jag kan möjligen tänka mig att en biblioteks-filial skulle kunna drivas av t.ex. en förening. Inget företag med vinstintresse torde vara in-tresserat av det. Försöket i Åre på 90-talet med ett av ett företag drivet folkbibliotek slutade i konkurs. Jag tror inte på att en kommun med bevarat kulturpolitiskt ansvar kan låta ett före-tag sköta hela biblioteksverksamheten på ent-reprenad.

Britta Lejon, ordförande i Svensk Biblioteks-förening:

– Styrelsen har inte tagit ställning i frågan. Just nu pågår ett arbete där Svensk Biblioteksför-ening arbetar med en rapport som ska ge goda råd till biblioteken i frågor som rör entrepre-nad. Den del av rapporten som handlar om ju-ridisk rådgivning beräknar vi vara klar nu i de-cember.

– Min personliga uppfattning är att bibliotek på entreprenad är problematiskt. En anledning är utvecklingen av barns läsförståelse, den går åt fel håll. Andelen med läskunnighetsproblem ökar, sett till hela Europa handlar det om så mycket som 24 procent av befolkningen. Även om siffran inte är lika hög i Sverige så har vi ett misslyckande även här. Här har skolbiblioteken en roll att fylla, liksom folkbiblioteken. Att i det läget införa entreprenad tror jag inte är bra, eftersom jag är rädd för att drivkraften bak-om dessa tankar handlar om att spara pengar. Risken är att biblioteksverksamheten då utar-mas, för jag förstår inte hur det ska gå att tjäna pengar utan att minska på ambitionsnivå eller personal.

– De försök som hittills gjorts med bibliotek på entreprenad har inte varit dåliga och jag tror att som experiment kan entreprenad vara sti-mulerande och utvecklande. Men om man ser allmänt till hur biblioteken bör utvecklas så handlar det inte om avsmalnande tjänster, utan om en bred arsenal av service och verksamhet. Jag tror att det generellt sett är otroligt svårt att hitta ett koncept som utvecklar biblioteken och samtidigt minskar kostnaderna.


Text: Eva Bergstedt

Gun Aronsohn Nordin, biblioteksentreprenör:

”DET VIKTIGASTE ÄR ATT BRINNA FÖR VERKSAMHETEN”

I tolv år drevs Linghems biblioteksfilial på entreprenad av bibliotekarien Gun Aronsohn Nordin. – Det viktigaste är att den som driver ett bibliotek har kunskap och verkligen brinner för verksamheten, säger hon.

Hon vet att frågan om bibliotek på entreprenad är laddad inom yrkeskå-ren och hon stötte under sina entre-prenadår på en hel del motstånd från kollegor, tyst eller öppet. Men också stöd och uppmuntran. Själv tycker hon att entreprenad är en utmärkt form, under förutsättning att beställ-ningen från kommunen är genomar-betad och att den som tar på sig verk-samheten kan sin sak och jobbar för att främja biblioteken och dess besö-kare.

När hon övertog Linghemsfilialen på entreprenad 1993 hade hon re-

dan jobbat där som filialföreståndare i fem år.

– Politikerna blev nog chockade när jag la ett anbud, de trodde inte att nå-gon skulle vilja driva just bibliotek på entreprenad.

Besöken ökadeSkälen till att Gun Aronsohn Nordin ville göra det var en drivkraft att ut-veckla det arbete hon båbörjat med filialen. Hon var rädd för att servicen skulle bli sämre om biblioteket fort-satte att drivas i kommunal regi.

– Jag ville ha ett centralt läge för bib-lioteket, men stadsbiblioteket var på gång med att flytta det till en skola utanför det centrum som finns i Ling-hem. Ett bibliotek ska ju ligga nära människorna. Jag ville också ha bra öppettider, till exempel på kvällar-na när folk har möjlighet att komma, och utveckla samarbetet med skolan och barnomsorgen.

Hur ser då hennes erfarenheter ut? Vi träffas hemma i lägenheten i Lambohov i Linköping där hon med behaglig jazzmusik i bakgrunden återger sin personliga bild av sina år

som VD i biblioteksbran-schen.

Det blev 12 år med inten-sivt, engagerat och väldigt roligt arbete, berättar hon över kaffet.– Den första hösten ökade antalet besök med 30 pro-cent och den siffran höll i sig.

Förklaringen till detta går att hitta i öppningstider bättre anpassade till män-niskors behov, däribland tre kvällars öppethållande, ett centralt läge och utökat samarbete med skola och barnomsorg.– Inte minst ville jag stimu-lera läslusten hos barnen.

Gun Aronsohn Nordin hade ett samarbetsavtal med skolan som innebar att hon upplät lokalen till skolverksamhet 16 timmar i veckan. – Skolan hade tillgång till biblioteket när vi inte var där.

Hon tog emot skolklasser, servade dem med boktips, pratade läsning på föräldra-möten och hade en rad läs-projekt i grundskolans olika stadier.

Gun Aronsohn Nordin drev Linghems bibliotek med vinst. – För vinsten höjde jag bland annat våra löner och köpte in fler böcker.Foto: Eva Bergstedt


– Genom barnavårdscentralen delade vi ut presentkort till nyblivna föräld-rar på ”Barnens första bok”. På så sätt såg vi till att även den gruppen visste var biblioteket fanns och vilken servi-ce vi kunde ge dem.

Gick med vinstHon satsade främst på böcker. Musik till utlån hade de inte, och inte myck-et film.

– Här var vi tvungna att begränsa oss. Och vi valde att utveckla bokbe-ståndet. Absolut inte bara de mest kända titlarna, utan även en hel del udda. När folk frågade efter en bok som vi inte hade så köpte jag in den direkt. Du skulle bli förvånad om du visste vilken avancerad litteratur folk efterfrågar. Även kurslitteratur köp-te vi in. Det mesta av facklitteraturen köpte vi in på förfrågan. Inte slentri-anmässigt, som till exempel en massa resehandböcker som sedan bara står där i hyllan. Det gäller att anpassa bokbeståndet till det område man ar-betar i.

Det anbud Gun Aronsohn Nordin lagt låg på samma nivå som kommu-nen själv budgeterat verksamheten till. Trots det kunde hon höja både

Idag drivs Linghems bibliotek åter av kommunen.Foto: Sophia Rappestad Karamitrou

sin egen och sina två anställda med-arbetares löner.– Jag var noga med lönerna, har själv jobbat fackligt i många år.

Vad var det då som gjorde att hon kunde driva biblioteket med vinst?

Hon ger en rad förklaringar till det.– Jag tjänade extra på att ha bra un-deravtal, till exempel med skolan vad gäller lokaler. Jag fick lägre hyra och vi samarbetade kring städning och vaktmästartjänster. Det gick också att sänka andra kostnader, jag kollade noga på priserna. När vi flyttade till de mer centrala lokalerna så fick jag billiga flyttkostnader och jag köpte inte in en massa nya möbler. Överhu-vudtaget var jag försiktig med vad vi la pengarna på.

Utestängd– Vi köpte också böcker direkt från bokhandeln istället för via BTJ. Plas-tade gjorde vi själva. För pengarna vi tjänade in köpte vi fler böcker.

De största skillnaderna med att dri-va ett bibliotek i egen regi jämfört med att vara anställd är att besluten är snabba, idéerna går att förverkliga snabbt och man har en frihet att age-ra, menar hon.

– Det är värt oerhört mycket.

Gun Aronsohn Nordin hade gär-na fortsatt att driva sitt bibliotek på entreprenad. Men hon beklagar att samarbetet med de övriga biblioteken i Linköping inte alltid var det bästa.

– Ibland kunde jag känna mig avsku-ren och fick inte vara med när andra hade möten. Jag jobbade stenhårt på att samarbetet skulle fungera bra, en del bibliotekarier var bra och lätta att samarbeta med, de visste att jag var seriös och inte slarvade bort biblio-tekstanken. Andra ville inte ha med mig att göra.

2004 tog hennes år i Linghem slut. Då bjöd huvudbiblioteket under hen-ne i anbudsgivningen och Linghem återgick till kommunal drift.

Att återgå till en anställning som bibliotekarie i Linköping har sedan dess inte varit aktuellt.

– Aldrig!

Hon säger det med eftertryck och bakom ordet går det att ana både stolthet och besvikelse.

Då går hon hellre en osäker till- varo som frilansande bibliotekarie till mötes.


Text och foto: Eva Bergstedt

Maria Dahlqvist i Hällefors:

”SVÅRT FÅ ETT BIBLIOTEK ATT GÅ MED VINST”

I Hällefors i Bergslagen drivs biblioteket på entreprenad av ortens bokhandel. Även tu-ristbyrån är utlagd på entreprenad. Allt finns i samma lokaler. Besökarna hittar dit, men så mycket vinst blir det inte.

Klockan är elva en fredagsförmid-dag i Hällefors. Trots att himlen öpp-nat sig och regnet verkligen öser ner har förvånansvärt många av de 7 500 boende i kommunen tagit sig ut. Till den kombinerade bokhandeln, turist-byrån och biblioteket letar sig män-niskor in i en strid skara – skolbarn, turister och pensionärer. Barnen letar efter böcker inne på bibblan, ett gäng danska herrar ska ut och fiska och be-höver hjälp av turistbyrån med kartor över området och pensionärerna lä-ser dagstidningar eller köper något i bokhandeln.

Maria Dahlqvist, med ett förflutet inom turistnäringen, äger tillsam-mans med Anna-Karin Svartengren bokhandeln. Det är de två som till-sammans har entreprenad även på biblioteket och turistbyrån och som driver alltihop med hjälp av sex an-ställda. Två är heltidsanställda utbil-dade bibliotekarier som enbart jobbar

i biblioteket. De fyra andra är deltids-anställd personal som också arbetar med de andra verksamheterna.

Själv tycker Maria Dahlqvist inte det är något konstigt eller uppse-endeväckande att driva ett biblio-tek på entreprenad. Hon kan därför bli förvånad över den uppmärksam-het verksamheten får, och att en del misstrott den under de 15 år som de haft entreprenaden.

Ögonen på oss– Vi driver biblioteket precis som om kommunen gjort det. Allt är reglerat med avtal.

Hällefors kommun är socialdemo-kratiskt styrd sedan ”urminnes ti-der” och det var således socialdemo-kraterna som drev igenom idén med biblioteket på entreprenad. Maria Dahlqvist talar om politikerna som vidsynta.

– De tyckte det var ett sätt för dem att spara pengar. Samtidigt har vi ögo-nen på oss, både från dem och från andra håll. Det har skrivits en del uppsatser och artiklar eftersom det är ovanligt med att bibliotek drivs på entreprenad, man inget negativt har framkommit. Vi får massor av studie-besök hit och det tycker vi är roligt.

– Avtalet med kommunen är starkt reglerat. Där står tydligt och klart vad vi ska syssla med och vi har en bib-lioteksplan vi ska följa. Verksamhe-ten får inte bli för kommersiell, påpe-kar hon.

Ingen vinstBiblioteket går inte med vinst. Det ekonomiska utfallet hamnar på plus minus noll. De pengar de får från kommunen för att driva biblioteket går åt. Inte heller går turistbyrån med vinst. Det är helt och hållet den pri-

vatägda bokhandeln som drar in vins-ten. Men det är ingen lukrativ marknad att driva bokhandel heller, konstaterar Maria Dahl-qvist med något luttrat i blicken.

Tack vare att bibliotek och turistbyrå också finns i lokalerna så lockas det in fler människor som även köper något i bokhandeln.

– Vi får helt enkelt in mer folk i huset som spenderar pengar.

En fördel för bibliotekets del är att låntagarna kan få helt färska böcker, poäng-terar hon.

– Samma dag som vi får in en ny bok till bokhandeln kan vi låna ut den direkt. Alla nya böcker kommer snabbt ut i biblioteket ef-tersom vi säljer böckerna direkt till biblioteket.

Däremot lånas inte mu-sik eller filmer ut. Det

Biblioteket ligger i samma lokaler som turistbyrån och bokhandeln. Mixen på människor är stor. Danska turister på fiskeutflykt blandas med skolbarn (bilden t.h.) som letar böcker.


finns inte heller pengar till författar-besök, även om sådana besök ändå arrangeras, ibland tillsammans med studieförbund eller folkhögskolan på orten.

Fungerande samarbeteBiblioteket ligger i centrala Hällefors, i ett centrum där det även finns apo-tek, bank och systembolag.

– Det är bra. Ett bibliotek bör ligga i mitten där folk rör sig.

Öppettiderna är vardagar mellan 10–18 och lördagar mellan 10–13, utom på sommaren när det är öppet till klockan 14 på grund av turisterna. Även filialen i Grythyttan drivs på en-treprenad av dem.

Maria Dahlqvist har bara goda er-farenheter av att driva bibliotek på detta sätt. Även om hon själv inte har biblioteksbakgrund så fylls det beho-vet av de anställda bibliotekarierna. Själv arbetar hon mest i bokhandeln och turistbyrån. Var och en har sina grunduppgifter.

– Men det är klart att man kan rycka in och låna ut en bok om det är kö. Vi hjälper ju varandra om det kniper.

Samarbetet med andra bibliotek i regionen fungerar bra. I avtalet finns uttalat att samverkan ska ske. – Vi har till exempel ett nära samar-bete med Karlskoga bibliotek, vi har chefsträffar, barnbibliotekarieträffar och assistentutbildningar. Hela tiden har vi varit noga med att ha utbildat folk, att ha kollektivavtal med facken och följa utvecklingen i samhället på området.

Maria Dahlqvist har bara något års erfarenhet av att vara kommunalt anställd och hon tycker den största skillnaden är snabbheten i beslutsvä-garna. Det går fort när man själv kan bestämma, inga beslut behöver pas-sera genom någon politisk nämnd.– Det är ja eller nej, sedan kör vi.

Behöver trygghetUnder de femton åren med entrepre-nad har avtalet med kommunen löpt på mellan ett och tre år. Sedan har en ny upphandling gjorts. Just nu har de ett femårigt avtal, vilket Maria Dahl-qvist välkomnar.

– Det var vårt krav. De ser ju att allt fungerar och lite trygghet behöver även vi ha.

Genom åren har även andra intres-senter lagt bud på verksamheten, men fått nej från kommunen. Vilka de intressenterna är vet inte Maria Dahlqvist. Men hon är medveten om att det kan dyka upp andra aktörer.

– Om konkurrensen om jobben hård-nar så kan det ju bli fler som är in-tresserade av att pröva entreprenad-formen.

Ute i lokalerna kommer det hela ti-den in nya besökare. Gänget med de glada danskarna har försvunnit ut till fisket i ösregnet, pensionärerna med tidningarna dröjer sig kvar, nya kun-der kommer in och handlar i bokhan-deln och skolbarnen duggar in vartef-ter och letar sig igenom hyllorna.

Annika Lindhé är samordnande bibliotekare och även skolbibliote-karie från årskurs sex. Hon är utbil-dad i Borås och har jobbat i Hällefors i tre år.

– Vi har samma verksamhet som andra bibliotek. Jag trivs bra här, konstaterar hon.

T.v.: Biblioteket i Hällefors ligger centralt i ett köpcentrum.T.h.: Pensionärerna har sökt sig till sitt favoritbord med tidningar.

T.h. Maria Dahlqvist och Anna-Karin Svartengren driver tillsam-mans bibliotek, turistbyrå och bokhandel.Längst t.h. Annika Lindhé, biblio-tekarie ”på entreprenad”.


rig för och det är Unga be-rättare, Bokens alla sidor och Östergötlands del i ett större projekt som heter Läskonster.

En hel del arbete kom-mer det också att bli med läslust på webben. Annika Holmén får huvudansva-ret även för barnens öst-götabibliotek www.ostgo-tabibliotek.se/barn och läslustdelen på östgöta-bibliotekens gemensamma webbplats www.ostgota-bibliotek.se.

Vi säger välkommen till Annika och ser fram emot den 1 februari då hon bör-jar på nya jobbet!

Ny konsulent anställd

LÄSSTIMULANS SÄTTS I FOKUS

Annika Holmén är ny bib-liotekskonsulent på länsbib-lioteket.Foto: Sara Carlsson

Annika Holmén kommer närmast från Söderköpings bibliotek där hon är verk-samhetsansvarig. Hon har lång och bred erfarenhet av olika former av lässtimule-rande arbete.

I den nya rollen på läns-biblioteket kommer Annika Holmén att utveck-la det lässtimulerande ar-betet inom prioriterade områden, såsom barn och ungdom, människor med funktionshinder och män-niskor med andra språk än svenska.

Läslust på webbenI det nya jobbet ligger ock-så att utveckla nya metoder för att på olika sätt lyfta fram skönlitteraturen och den kraft som finns i berät-telserna. Tre olika projekt pågår redan som Annika Holmén blir huvudansva-

Annika Holmén blir länsbibliotekets nya konsulent med inriktning mot lässtimulerande arbete.

Text: Kerstin Olsson, Länsbibliotek Östergötland

Illustration på www.ostgotabibliotek.se/barn. Ill: Bettina Johansson

Annika Holmén blir bland annat huvudansvarig för flera lässtimulansprojekt.


GEMENSAMT BIBLIOTEKSDATASYSTEM EN FÖRDEL– lägre kostnad, större utbud, bättre service och ett regionalt IT-nät

Genom att samarbeta kring ett data-system kan biblioteken få ner kost-naderna, framför allt för IT-drift och service och administration, men även för själva systemet. Utredningen visar att IT-drift och service kan minska med 13 procent, system med fyra pro-cent och minskade personaltimmar för administration med 30 procent. Tid som hellre kan användas för mö-tet med besökarna, för att stimulera intresset för litteratur och läsning och motverka den digitala klyftan.

Bättre för medborgarnaBiblioteken i Östergötland har re-dan idag ett bra mediesamarbete som innebär att alla östgötar har tillgång till alla medier vid folkbiblioteken. Via 49 bibliotek, filialer och bokbus-

sar har man tillgång till 1,2 miljoner vuxenböcker, 600 000 barnböcker, 35 000 talböcker, 27 000 ljudböcker, 25 000 musik-cd, 12 000 videofilmer, 10 000 cd-rom och dvd och 1000 tid-skrifter. Tillgängligheten försvåras av att biblioteken har olika system.

Vad blir då ännu bättre av ett ge-mensamt system? Här är några punk-ter som bibliotekscheferna vill lyfta fram.

För medborgarna:Integrerad webb 2.0-lösning • med integrerad katalog – för alla östgötar.Alla östgötar kan se hela bestån-• det på biblioteken i Östergötland och kan själva via internet reser-vera det man vill låna.Man kan se vad som finns på • andra bibliotek och påverka mediebeståndet på det egna bib-lioteket.Med ett gemensamt lånekort får • man en jämlik service och till-gång till databaser med ”remote access” och andra tjänster som finns på något bibliotek i länet.Det blir ökad tid för personlig • och individuell handledning.Samma system för folkbibliotek • och skolbibliotek – enklare för användarna.Samma bokningssystem över • hela länet.Det blir lättare att integrera nät-• tjänster och e-medier i katalogen när det bara behöver göras på ett ställe.På sikt blir det enklare och lät-• tare låntagaridentifiering till nät-tjänster.Det blir enklare, mer bekvämt • och mera tillgängligt för bru-karna.

För bibliotekspersonalen:Rationell hantering.•

Mer tid för annan biblioteksverk-• samhet.Möjligheter till medie - och in-• köpssamverkan och ”mediepro-filering”.Högre kvalitet på katalogen.• Likvärdig IT-standard och tek-• nisk support för hela länet.Bättre logistik-system/trans-• porter; idag vet man inte var en bok/cd/dvd är när den är på väg mellan systemen.

Ytterligare beslutBibliotekscheferna på folkbibliote-ken i Östergötland fattade ett beslut vid ett möte den 11 november att man ska arbeta för ett gemensamt biblio-teksdatasystem. För att det ska kunna bli verklighet behövs även politiska inriktningsbeslut, dels för det gemen-samma systemet men också för att det behöver skapas ett regionalt IT-nät, något som saknas i Östergötland idag. Kostnaden för ett gemensamt regionalt IT-nät ska inte bekostas av biblioteken, biblioteken är bara först ut med regionala samhällstjänster. Kommunerna kan sedan dra nytta av det regionala nätet i andra samarbe-ten.

TidplanVi räknar med att den politiska för-ankringen ska vara klar i januari och att projektledare och projektorgani-sation kan börja planeringsarbetet senast i februari. Eftersom det idag finns flera olika biblioteksdatasystem i länet är det inte självklart vilket sys-tem det blir, så första jobbet blir att ta fram ett förfrågningsunderlag för upphandling. Om det går enligt pla-nerna ska upphandlingen vara klar så att konverteringar från befintliga system till det gemensamma är i full gång i början av hösten 2009.

Text: Kerstin Olsson, Länsbibliotek Östergötland

Biblioteken i Östergötland och kommunernas nätverk IT-e har i en utredning undersökt vad det skulle innebära om biblioteken har ett gemensamt biblioteksdatasystem, i stäl-let för som idag, då varje kommun har sitt eget.

Biblioteken i Östergötland har redan idag ett bra mediesamarbete.Foto: Eva Bergstedt


Länsbibliotek Östergötland har dri-vit projektet ”IKT-stöd (informa-tions- och kommunikationsteknologi) på bibliotek” under 2007-2008. Pro-jektet, som finansierades med medel från Östsam, syftade till att öka för-ståelsen för det moderna bibliotekets behov av IKT-stöd inom den kommu-nala förvaltningen.

Målet är att på sikt skapa en teknisk miljö som gör det möjligt för alla öst-götar att ta del av det moderna e-bib-

liotekets service, såväl på sitt ”fysis-ka” bibliotek som från andra platser via internet.

BakgrundSenare års tekniska utveckling i form av datorisering, internet och ny tek-nik för medier har revolutionerat ar-betet på folkbiblioteken i Östergöt-land. Enligt bibliotekslagen skall folkbiblioteken verka för att databa-serad information görs tillgänglig för alla medborgare.

I dag är biblioteken beroende av en fungerande kommunal IT-infrastruktur och bra IKT-stöd för att kunna fullgöra sin uppgift att tillhan-dahålla även digitala medier och in-ternetbaserade informationsresurser till medborgarna.

Men biblioteken får inte alltid till-gång till det IKT-stöd som behövs för verksamheten. Ett problem är att bibliotekspersonal och IT-ansvariga i kommunen talar olika språk. För IT-ansvariga är det naturligt att sätta

Text: Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland

BÄTTRE IKT-STÖD PÅ BIBLIOTEKEN I LÄNET

Med hjälp av ny teknik, internet, nättjänster och digitala medier kan det lilla biblio-teket idag koppla upp sig mot världen och erbjuda ett lika stort utbud som det stora biblioteket. Men det lokala biblioteket är beroende av en väl fungerande kommunal IT-infrastruktur och ett bra IKT-stöd för att kunna ge låntagare tillgång till moderna medier.

Vissa bibliotek erbjuder surfdatorer för barn, men långt ifrån alla. Bilden är från Norrköpings bibliotek. Foto: Ahmet Kurt


IT-säkerheten först, men det får inte bli ett hinder för bibliotekets verk-samhet.

Detta projekt har visat att när IT-ansvariga får en ökad förståelse för det moderna bibliotekets IKT-behov, så går det mesta att lösa med bibehållna säkerhets-krav.

Önskvärd basnivåHur ser då basnivån för bibliotekets IKT-stöd ut? Vad är det som måste fin-nas i form av tekniskt stöd för att låntagarna/använ-darna ska kunna få tillgång till det moderna bibliote-kets hela utbud av medier och tjänster?

En arbetsgrupp bestå-ende av bibliotekarier från olika bibliotek samt

projektledaren jobbade under vå-ren 2007 fram ett förslag till basni-vå för bibliotekets IKT-stöd. Det blev en checklista med 23 kriterier, som skickades ut i form av en enkät till alla kommunbibliotek i länet vid två

tillfällen, i september 2007 och maj 2008, enligt följande:

att det finns hög bandbredd till • huvudbiblioteket

att det finns bredband till alla • filialer >

Diagrammet ger en bild av IKT-stödet på östgötabiblioteken. De vita rutorna betyder att kriteriet inte är uppfyllt, de ljusblå visar det som var uppfyllt redan i september 2007, och de mörkblå rutorna är sådant som har åtgärdats under 2008.

Tack vare internet kan även det lilla biblioteket idag koppla upp sig mot världen och erbjuda ett lika stort in-formationsutbud som det sto-ra biblioteket. Bilden är från Valdemarsviks bibliotek. Foto: Ahmet Kurt


att biblioteket får öppna de • brandväggsportar som krävs för verksamhet och kommuni-kation

att det finns ett unikt IP-• nummer till bibliotek och fi-lialer så att man kan ha di-rektlinloggning till bibliotekets betaldatabaser (utan lösenord)

att det finns någon form av • serviceavtal så att biblioteket snabbt får hjälp med datastrul

att det finns publika internet-• datorer med hög standard (max 3 år gamla)

att det går att lyssna på ljud på • de publika datorerna

att det finns hörlurar till de pu-• blika datorerna, så att man kan lyssna på ljud

att det finns minst en internet-• dator anpassad för synskada-de och personer med läs- och skrivsvårigheter på huvudbiblioteket

att det finns en publik internet-• dator där personalen kan visa låntagarna hur man laddar ner e-böcker, lyssnar på strömman-de ljudböcker och laddar ner e-musik

att det finns möjlighet att lägga • in mera avancerade program på publika datorer t.ex program för ordbehandling, ljud och bild etc.

att det finns möjlighet för an-• vändarna att spara material på publika datorer dvs. att de är försedda med usb-utgångar

att det finns studieplatser med • internetdator som kan bokas under längre tid (ca 3 tim)

att huvudbiblioteket kan erbju-• da trådlöst nätverk

att det går att boka bibliotekets • datorer via hemsidan

att det finns scanner för publikt • bruk på huvudbiblioteket

att biblioteket förfogar över en • dataprojektor och en bärbar da-tor som lätt kan kopplas till da-taprojektorn

att biblioteket förfogar över • en egen hemsida som man har kontroll över och underhåller själv, och där bibliotekets e-tjänster exponeras

att bibliotekets hemsida är an-• vändarvänlig och uppfyller kra-ven på tillgänglighet och an-passning för synskadade

att biblioteket har möjlighet att • lägga upp interaktiva tjänster på hemsidan t.ex. formulär

att biblioteket har tillgång till • en Z39-server

att biblioteket ingår i lämpliga • kommunala nätverk för IT- och e-tjänstfrågor

att det finns ett kommunalt e-• program som inkluderar bib-lioteket.

På många östgötabibliotek kan man boka en studiedator med internetuppkoppling. Bilden är från Linköpings bibliotek. Foto: Ahmet Kurt


På Norrköpings bibliotek finns närmare hundra publika internetdatorer, och de är nästan alltid upptagna. Foto: Ahmet Kurt

Av kartläggningen framgår att det finns en väl utbyggd IT-infrastruktur sett till den samlade biblioteksverk-samheten i länet. Det finns totalt 46 huvudbibliotek och filialbibliotek i lä-net, av dem har alla bibliotek, utom en filial i Ydre, tillgång till bredband och publika internetdatorer.

Det innebär att östgötarna via bib-lioteken har tillgång till 45 offent-liga IKT-miljöer utspridda över hela Östergötland! Dessa offentliga IKT-miljöer finns tillgängliga såväl i stads-miljö som i förorter och på lands-bygden. Men standarden på dessa offentliga IKT-miljöer varierar kraf-tigt!

Basnivån uppfylld till 76 procentLångt ifrån alla kriterier var uppfyll-da på alla bibliotek första gången en-käten genomfördes. Basnivån för öst-götabibliotekens IKT-stöd i maj 2007 var uppfylld till 58 procent.

I maj 2008 skickades checklistan ut igen till biblioteken, för att se vad som hade förändrats under projekt-perioden, då vi också hade genom-fört e-kampanjen på biblioteken. Ytterligare en avstämning gjordes i sept/okt 2008, eftersom flera biblio-tek i sina ”maj-svar” uppgav att saker ”var på gång” att åtgärdas, och det vi-sade sig att efter sommaren hade ock-så flera av dessa saker åtgärdats.

Resultaten visar att basnivån för östgötabibliotekens IKT-stöd hade förbättrats avsevärt – från 58 procent till 76 procent.

E-kampanj ledde till förbättringarOrsaken till förbättringarna är främst östgötabibliotekens gemensamma e-kampanj i mars 2008, då allmän-heten inbjöds att prova på bibliote-kets e-tjänster på sitt bibliotek. Det som särskilt skulle marknadsföras var möjligheten att ladda ner e-böck-er, lyssna på strömmande ljudböcker, ladda ner klassisk musik och låna om och reservera böcker på nätet.

E-kampanjen blev en del av IKT-projektet, och ett test på hur bra

IKT-stödet på biblioteken fungerade. Inför kampanjen var det viktigt att se till att tekniken skulle fungera. Innan kampanjen genomfördes var det många bibliotek som inte kunde visa de digitala medierna i biblioteket, ef-tersom de kommunala IT-reglerna inte tillät nedladdning eller att lyssna på strömmande ljud på de publika in-ternetdatorerna.

IKT-projektet lyckades få till stånd en överenskommelse med IT-ansvariga i kommunerna om att de skulle se till att tekniken skul-le fungera under kampanjveckan. Överenskommelsen byggde på att bibliotekscheferna skulle rapportera till IT-avdelningen vad det var som inte fungerade på de publika inter-netdatorerna. Detta skulle då åtgär-das av IT-ansvariga inför kampanj-veckan.

Samarbetet fungerade alldeles ut-märkt. Tekniken fungerade bra på alla bibliotek, utom i Finspång, där

man hade tekniskt ”strul” med hand-datorer och mp3-spelare som inte fungerade. I utvärderingen av e-kam-panjen framgick att biblioteken an-såg att tekniken fungerade bra, och att IT-personalen hade varit mycket hjälpsam.

Anpassade datorerAtt tekniken fungerar på de publika datorerna så att man kan lyssna på strömmande online-ljud, ladda ner e-böcker och mp3-musik, är en för-utsättning för att folkbiblioteken ska kunna marknadsföra sina moderna digitala medier och visa låntagarna hur man använder dem.

Fortfarande återstår dock en hel del innan basnivån för bibliotekets IKT-stöd kan sägas vara uppfylld på alla bibliotek i länet. Till exempel är det bara fyra kommunbibliotek som har en internetdator som är anpassad för synskadade personer, det borde fin-nas på alla huvudbibliotek!


Det lokalhistoriska intresserar och engagerar allt fler. Den fysiska arenan som når flest besökare och som vi tycker är speciellt lämpad att till-gängliggöra vår lokalhistoria idag är folkbiblioteken. Därför har vi i länet samarbetat en tid med det vi kallar ”Lokalhistoria på bibliotek”.

På alla folkbibliotek i Östergötland finns en plats för lokalhistoriskt material ofta kallad det lokalhis-toriska rummet. Många bibliotek i Östergötland har under året arbetat med att utveckla det fysiska biblio-teksrummet. Ödeshög har dessutom fokuserat på det virtuella biblioteket i och med att de släppt sin hembygds-bok på nätet.

BakgrundIntresset för lokalhistoria från all-mänhet, skola och forskare kan sägas ha ökat de senare åren. Förklaringar-

na är inte bara en utan flera. Bland de faktorer som spelat roll är säkert att dagens samhälle snabbt har föränd-rats och att människor flyttar runt alltmer. Många ställer sig frågan var de har sina rötter.

Det lokalhistoriska materialet blir också på ett helt annat sätt alltmer tillgängligt och åtkomligt genom di-gitaliseringar och internet. Arkivens, bibliotekens och museernas mate-rial, det s k ABM-samarbetet, blir idag alltmer synligt och vårt regiona-la ABM-samarbete, kallat Kulturarv Östergötland, har via webben bli-vit den naturliga portalen ut mot allt detta material. Biblioteken har en speciell roll som den del av samarbe-tet som kanske allra mest vänder sig ut mot besökarna och också i invå-narnas ögon är den naturliga mötes-platsen för att söka information.

I arbetet med att lyfta fram de lo-kalhistoriska rummen på biblioteken

i Östergötland har vi utgått från det som funnits från början. Då tänker vi framförallt på den tryckta boksam-lingen.

NulägeMed det tryckta materialet som bas har ett fortsatt utvecklingsarbete be-drivits för att skapa mer moderna forskarmiljöer.

Här har det varit viktigt att få fram teknisk utrustning i form av välutrus-tade datorer, skrivare, scannrar samt att skapa ett biblioteksrum som bju-der in till besök och nyttjande. Den lokala förankringen finns genom och mycket tack vare de kontaktpersoner för lokalhistoria som finns på varje bibliotek. Detta nätverk träffas regel-bundet.

Tre nygamla företeelser som ini-tierats på biblioteken i Östergötland

är film på bibliotek, utställ-ningar från länsmuseet och föreläsningsserier. Det ge-mensamma för dessa tre ak-tiviteter är den lokalhisto-riska vinklingen och att de tillsammans utgör ett led i strävan att lyfta fram och göra det lokalhistoriska ma-terialet mer intressant, att-raktivt och lockande att ta del av. Eller annorlunda ut-tryckt handlar det om mark-nadsföring av vårt kulturarv.

VisionAlla ska enkelt kunna ta del av lokalhistoriskt material om Östergötland – det är den övergripande visionen för ”Lokalhistoria på biblio-tek”. För att det ska bli möj-ligt krävs en ökad delaktig-het för att gemensamt bygga upp vårt östgötska kultur-arv, en ökad kännedom och användning av östgötabib-liotekens lokalsamlingar, att

Text: Rolf Holm, Länsbibliotek Östergötland, och Dan Malmsten, Kulturarv Östergötland/Östergötlands länsmuseum

Länsmuseet och biblioteken i samarbete

LOKALHISTORISKT MATERIAL LYFTS FRAM

Intresset för vårt lokalhistoriska arv ökar. Kulturarv Östergötland och Biblioteken i Östergötland har en strategi för att möta behovet.

Intresset för lokalhistoria från allmänhet, skola och forskare har ökat. Här på bilden föreläser Eva Lundblad, intendent på Östergötlands länsmuseum, om föremålsvård och föremål från Mjölby.Foto: Liselott Björkman


ABM – arkiv/bibliotek/museer – ska samverka mera för att tillgängliggöra det lokalhistoriska materialet och att våra östgötaförfattare ska göras mer synliga både litterärt och geografiskt.

Det är viktigt att skapa mötesplat-ser i form av lokalhistoriska rum på biblioteken och att tillgängliggöra lo-kalhistoriskt material på webben. Det är i detta sammanhang vårt arbete som det beskrivits ovan ska sättas. Utvecklingen av lokala forskarmiljöer med tillgång till internetbaserade käl-lor är ett viktigt inslag i det utveck-lingsarbetet.

FramtidEn av de viktigare komponenterna i ett framgångsrikt arbete med lokal-historiska rum på biblioteken i Öst-ergötland har varit och är att möta de individer som arbetar med dessa frågor på plats. Det sker genom att vi

På följande sidor presenteras en rad av de projekt som pågår till följd av den lokalhistoriska sats-ningen.

åker runt till biblioteken i länet och för en dialog kring de utvecklings-tankar som finns hos oss på regional nivå och bland den personal som ar-betar med dessa frågor på biblioteken runt om i länets kommuner.

På senare tid har också en diskus-sion påbörjats om hur intresset för lokalhistoria ska kunna fångas upp i skolans arbete på grundskole- och gymnasienivå. Ytterligare en fram-gångsfaktor är den fortsatta digitali-seringen av vårt kulturarv som är en förutsättning för att öka tillgänglig-heten.

Goda exempelHär vill vi lyfta fram ett par goda ex-empel. Det första är möjligheten att samsöka i alla bibliotekskataloger i Östergötland via östgötabibliotekens gemensamma webbplats, www.ostgo-tabibliotek.se. På det sättet kan man

hitta allt material som finns på bib-lioteken, även det lokalhistoriska ma-terialet.

Det andra exemplet är Kartsök som har tagits fram hösten 2008 av Kulturarv Östergötland. Syftet här har varit att skapa en geografisk in-gång till några av de mest användbara databaserna för dem som söker his-torisk information om Östergötland. Parallellt med detta arbete sker fö-reläsningsserier med lokalhistorisk profil på biblioteken runt om i länet där folkbiblioteken fungerar på det sätt som de alltid gjort – en plats där människor möts, träffas och diskuterar.

En diskussion har påbörjats om hur intresset för lokalhistoria ska fångas upp på grundskole- och gymnasienivå. På bilden guidas elever från Björkö fria gymnasium av bibliotekarie Louise Kruse-Svensson på Linköpings stadsbibliotek.Foto: Eva Bergstedt


Text: Dan Malmsten, Kulturarv Östergötland/Östergötlands länsmuseum

KARTSÖK – EN NY VÄG IN I HISTORIEN

Den 13 november lanserade Kulturarv Östergötland en ny sökfunktion kallad Kartsök. Med hjälp av ett par klickningar på kartan kan du nå böcker, bilder, föremål, arkiv och fornlämningar från den trakt du är intresserad av.

Vi som arbetar med vårt kulturarv gläder oss åt att intresset för vår his-toria ökar alltmer. Vi tror också att det ökade intresset för vår lokala his-toria delvis hör ihop med de allt bätt-re möjligheterna som idag finns att komma åt källmaterial, inte minst tack vare en snabb utveckling på da-tasidan. Internet och databaser har inneburit mycket i den vägen.

På Kulturarv Östergötlands hem-sida har vi under lång tid presenterat olika databaser som rör vår östgötska historia. Vi vet att detta är uppskattat och många använder dessa databa-ser idag i sin forskning. Ett problem är emellertid att det ibland är gans-ka trassligt att ta sig fram och hoppa mellan databaserna. Dessutom är de uppbyggda på olika sätt och även om vi arbetar för större samordning är det emellanåt svårt att hitta rätt.

Klickbar kartaDet vi har gjort nu är att vi har ar-betat fram en östgötakarta som är klickbar. Via nivåerna ”kommun” och ”socken” kommer man direkt in i ett antal databaser som vi tycker är bra och som också ger träffar på de flesta platser som eftersöks. Här kan du via kartorna hitta in i Östgötabibliote-

kens samsök förstås. De böcker, his-toriska filmer och andra objekt som finns inlagda här är viktiga för fors-karna att hitta fram till. Du kan också

nå databaserna för Östgötabild och Arkivförbundets enskilda arkiv. Här finns också möjlighet att botanisera i förnämliga databaser från Historiska museet och Riksantikvarieämbetet.

Fint materialDatabaserna innehåller ett brett spek-trum av det som vi kallar vårt kultur-arv. Du kommer att hitta mängder av bilder från din trakt, tips på arkiv och bilder på föremål. För dem som sö-ker fornlämningar har Riksantikvarie-ämbetet lagt ut kartor med koppling-ar mot enskilda objekt. Man upphör aldrig att förvånas över hur mycket fint material som redan idag finns till-gängligt.

Vi tror att detta kommer att ytterli-gare underlätta och popularisera kul-turarvsforskningen för allmänheten.

På internationell, nationell och re-gional nivå diskuteras tillgänglig-hetsfrågor inom hela ABM-fältet liv-ligt just nu. Med detta steg ligger vi i Östergötland väl framme i landet med att tillgängliggöra vårt kulturarv.

Med hjälp av några klick kan man nå bilder från svunna tider. Här Karolina Jonsdotter framför sin enkla backstuga under torpet Degerhult i Norra Vi socken, Ydre, 1903.Foto: August Christian Hultgren

Via kartan kommer man direkt in i flera databaser.


Det är ett samarbete mellan länsmu-seet och länsbiblioteket som lett till att det numera gratis går att låna en lokalhistorisk film på biblioteteket, lika enkelt som det är att låna en bok. Gamla arkivfilmer har digitaliserats på museet och lånas sedan ut på bib-lioteken. De sex kommuner som in-gått i projektet är Boxholm, Kinda, Linköping, Norrköping, Vadstena och Åtvidaberg.

Projektet är nu avslutat, men Ellika Kyndel, filminventerare på länsmu-seet, hoppas på att även de övriga östgötakommunerna ska kunna an-sluta sig, om än i lite långsammare takt.

Nedan ger hon sin personliga bild av vad lokalhistorisk film kan betyda.

”Häromdagen kom jag att funde-ra på när jag egentligen hade min egna första upplevelse av lokalhis-torisk film. Under min uppväxt i Stockholm på 1970-talet hade min mor för vana att nästintill varje helg ta oss barn med på museum. Det var alltid lika spännande, man visste ald-rig vilken värld man skulle få upple-va. Stockholms stadsmuseum var ett av museerna och personalen där var vid den tiden mycket aktiv i sin pe-dagogik att låta barn få en upplevelse av hur det var att vara barn förr i ti-den. Iklädd förkläde, serverad en tall-rik välling, minns jag också en vägg

i rummet där film projicerades och som visade sekvenser från vad som kunde vara ett barnhem eller en sko-la någon gång vid förra sekelskiftet. Detta blev till ett starkt minne som har naglat sig fast hos mig, känslan av det gamla som otäckt nära.

Nära känslaVisionen om att även andra skulle få tillgång till en sådan upplevelse hade jag med mig då jag började arbeta på Östergötlands länsmuseum för två år sedan.

Det är just den där nära känslan som gör detta filmmedium så levan-de. Genom de lokalhistoriska filmer-na kommer betraktaren så nära his-torien som det är möjligt. Med rörliga bilder far vi liksom genom en tidsma-skin tillbaka i tiden, närmare bestämt till – exempelvis – år 1938 och firan-det av De gamlas dag i Västra Hargs socken i Mjölby. I filmen kan man se dessa människor som levat på 1800-talet och de stundom väldigt när-gångna sekvenserna av deras vack-ra anleten, där åren satt sina ringar. Eller vad sägs om filmen om den Siste indelte soldaten som ställer upp i sin uniform och tillsammans med sin hustru visar gårdens allra finaste ägodel, Rotekistan från 1600-talet. Eller tidsdokumentet med sekven-sen från firandet av Majkarnevalen i

Linköping 1939, då ett par studenter klätt ut sig till Hitler, Mussolini, hans adjutant och Daladier endast fyra månader innan kriget bryter ut.

Det finns en stor filmbank att ösa ur.

Förmedlandet av filmerna är den absolut viktigaste uppgiften jag har i mitt arbete. Via hemsidan www.kul-turarvostergotland.se/ostgotafilm kan vi nå ut till allmänheten genom att visa korta sekvenser av filmerna.

Tidigare kunde vi inte nå ut med hela filmer utan att varje dag ha all-männa visningar av dem. Tack vare projektet ”Film på bibliotek” är det möjligt, genom att det nu går att låna filmerna på biblioteken. Enligt mig det mest demokratiska sättet att nå ut till allmänheten. Projektet har visat sig så efterfrågat att vi i projektgrup-pen beslutat att i möjligaste mån fort-sätta denna tillströmning av lokal-historisk film till biblioteken om än i mer långsam omfattning än förut.

På detta sätt har en av mina visio-ner gått i upplevelse. För även om jag var barn vid min första upplevelse av lokalhistorisk film så kommer den känslan tillbaka varje gång jag får fil-mer av ovanstående slag i min hand. Genom projektet ”Film på bibliotek” kan man nu också ta hem den käns-lan. Mycket nöje!”

Text: Ellika Kyndel, filminventerare på Östergötlands länsmuseum

FILM PÅ BIBLIOTEK

Projektet ”Film på bibliotek” har lett till att lokalhistorisk film lyfts fram och nu lånas ut i sex östgötakommuner. Inte minst i de små kommunerna har intresset från befolkningen varit stort.

Genom de lokalhistoriska filmerna kommer betraktaren så nära historien som det är möjligt.

Fot

o: H

ans

Kag

ebec

k


Text: Inger Lindström, Östergötlands länsmuseum

EN KOBRA OCH GRÖNA SILKESSTRUMPOR– Om Östergötlands länsmuseums lokalhistoriska utställningar

”Vad tänker du på när jag säger Boxholm?” ”Låt mig se. Ost och järn.” ”Jaha, ja. Vad gör vi av det, då?” Så här kan det inledningsvis låta när vi planerar för en utställning till ett av de lokalhis-toriska rummen på länets kommunbibliotek.

Sedan går processen vidare med tan-kearbete, sökande av föremål och arkivhandlingar från den aktuella kommunen för att ta fram ett lämp-ligt tema att göra en monterutställ-ning på. Förslag på tema och föremål presenteras för personal på bibliote-ket som får säga sitt och ofta ger tips om vinklingar på det föreslagna te-mat eller till och med föreslår ett an-nat tema.

Idén med lokalhistoriska utställ-ningar i kommunbiblioteken väck-tes för några år sedan. Kontakter togs med biblioteken som var positiva till tanken. I dagsläget har vi gjort fyra utställningar, en i Kisa, en i Mjölby, en i Vadstena och en i Boxholm, och flera ska det bli. Bakgrunden till des-sa utställningar är att de ska kom-plettera de lokalhistoriska samling-arna och rummen på biblioteken. Biblioteken har böcker och databaser. Länsmuseet har föremål och arkiv-handlingar. Tillsammans kan detta ge en mer utförlig bild av kommunen el-ler av företeelser i kommunen.

Samma utseendeVägledande vid val av tema för ut-ställningarna har varit vad vi förknip-par kommunen med, vad vi har i våra samlingar av föremål, kulturhistoris-ka och arkeologiska, och arkivmate-rial såsom handlingar, bilder och kar-tor samt, inte minst, vad personal på biblioteken tycker. Det vi förknippar med kommunen är inte alltid lätt att kombinera med vad vi har i våra sam-lingar. Insamling av föremål har ju inte primärt gjorts för att föremålen med nödvändighet ska ställas ut, utan mer för att föremålen är exponenter för sin tid.

De utställningar vi gör har i prin-cip samma utseende. De ska signa-lera att här står en monterutställning från Östergötlands länsmuseum med lokalhistoriskt material i bibliotekets lokalhistoriska rum eller vid den lo-kalhistoriska samlingen. Vi gör af-fischer och texter enligt en mall och

de montrar vi använder är alla lika till utseendet De har järnstativ med en glasskiva och glashuv, men har något olika storlek och innehåll för-stås. Monterstorleken är dessvärre en begränsning. Montrarna är täm-ligen små. Alltså kan vi inte ställa ut stora föremål, utan får begränsa oss till små, men det ska vara föremål som säger något, berättar något om sin användning, användare, ägare el-ler dylikt som har med temat att göra. Utställningen kompletteras med be-rättande föremålstexter.

Läsa och begrundaSom sagt, antalet monterutställning-ar med lokalhistoriskt material är hit-tills fyra. Nästa år gör vi två till. Arbe-tet med utställningarna är roligt och inspirerande. När sedan invigning-arna är välbesökta och får uppmärk-samhet i pressen känns det ännu

bättre. Vår förhoppning är att besö-kare till biblioteken ska stanna upp vid montern, studera föremålen, läsa och begrunda texterna. Kanske någon lärare tar med sig klassen för ett stu-diebesök?

Slutligen måste jag nog kommen-tera rubriken ”En kobra och gröna silkesstrumpor”. Som tema för ut-ställningen i Mjölby valde vi kom-munikation. Bland de utställda före-målen finns en kobra, eller Ericofon, vilken designades av en man som kom att bosätta sig i Mjölby, Gösta Thames. För utställningen i Boxholm valde vi temat ”Kvinnor i Boxholm – kända och okända”. Bland dessa kvinnor finns en, Emy Fick, bosatt på Strålsnäs. Hon var synnerligen textilt intresserad och klädde sig dessutom lite extremt. De gröna silkesstrum-porna har tillhört denna Emy Fick.

Temat för utställningen i Mjölby var kommunikation, bland annat ställdes en kobra ut.Foto: Liselott Björkman


Föreläsningarna har vi samlat under namnet ”Mjölby i backspegeln”. Ar-rangemanget har varit ett samarbete mellan Mjölby bibliotek, Kulturarv Östergötland och Östergötlands läns-museum och ingår som en del i det regionala projektet ”Lokalhistoria på bibliotek”. Samtliga föreläsningar har ägt rum på biblioteket.

Först ut i föreläsningsserien var Bo Jansson. Han är lokalhistoriker och författare. I början av nästa år ger han ut sin tredje bok, där han be-rättar om Mjölbys industrihistoria. Mjölby har en imponerande indust-riell historia, som tar sin början då Edlunds kvarn byggdes år 1885. Bo Jansson gav en utförlig presentation av allt ifrån svagdricksbryggeri och gjuterier till en axelvadds fabrik och en pianofabrik. Denna första föreläs-ning lockade 45 personer.

Föremål från MjölbyTill det andra tillfället kom drygt 25 personer och då var det Eva Lundblad som var i blick-fånget. Hon arbetar till var-dags som intendent på Öst-ergötlands länsmuseum, där hon ansvarar för de kultur-historiska samlingarna. Hon brukar också delta i arbetet med många av museets ut-ställningar. Eva Lundblad var även involverad i skapandet av den miniutställning som invigdes på Mjölby bibliotek i december förra året. Det var delvis med den som utgångs-punkt, som hon berättade om föremål från Mjölby som finns i museets samlingar. Avslutnings vis gav hon även råd om hur man vårdar före-mål av olika material.

Tredje föreläsningen lock-ade åter igen en riktigt stor skara på drygt 40 personer. Då var det Dan Malmsten, kollega till Eva Lundblad

och samordnare för Kulturarv Östergötland, som bjöd på en ”vandring på nätet” via Kulturarv Östergötland. Han berättade bland annat om olika personer och händel-ser i Mjölby samt visade bilder, kar-tor och filmsekvenser.

Tro och sägenDen fjärde föreläsningen gick av sta-peln tisdagen den 11 november. Då kom Barbro Johansson, intendent och pedagog på Östergötlands läns-museum, för att berätta om tro och sägen från Mjölby kommun. Trots det ruskiga höstvädret kom det drygt 40 åhörare till denna sista föreläsning. Berät tel serna handlade om allt ifrån övernaturliga väsen till hur man fira-de högtider i äldre tid.

Lokalhistoria är ett ämne som både engagerar och fascinerar väl-digt många. Det har varit tydligt inte minst under dessa fyra föreläsningar. Interaktionen mellan föreläsare och åhörare har varit påtaglig vid samtliga

Text: Anneli Friberg, bibliotekschef i Mjölby

MJÖLBY I BACKSPEGELN– En föreläsningsserie på biblioteket i Mjölby med lokalhistoria i fokus

Hur levandegör man bibliotekets lokalhistoriska arbete? I Mjölby har vi under hösten erbjudit fyra föreläsningar för allmänheten med lokalhistoria som tema.

tillfällen. Tanken med ”Mjölby i back-spegeln” var att bjuda in allmänhe-ten till biblioteket, i syfte att lyfta fram det lokalhistoriska arbete som redan idag bedrivs på biblioteket, men som många gånger kommer lite i skymun-dan. Genom att samverka med läns-museet kunde vi ge föreläsningarna ett intressant och varierande innehåll, utan att behöva lägga pengar på exter-na föreläsare. Samtidigt gav det muse-et en chans att sprida sin kunskap ute i länet under bra former. Det känns som om vi har hittat ett fungeran-de koncept – formen finns. Nu vän-tar den bara på att fyllas med ett nytt spännande innehåll ... Min förhopp-ning är nämligen att ”Mjölby i back-spegeln” skall återkomma nästa höst.

Föreläsningarna har varit välbesökta. På bilden föreläser Bo Jansson, lokalhistoriker och författare, om Mjölbys industrihistoria. Foto: Liselott Björkman


På plats fanns även Dan Malmsten och Ellika Kyndel från länsmuseet/Kulturarv Östergötland. Kl. 16 bör-jade vi med en smygvisning av lokal-historisk film om Åtvidaberg för det tiotal besökare som kommit. Efter filmvisningen visade Dan Malmsten intressanta källor på internet som går att finna via Kulturarv Östergötlands webbplats, www. kulturarvoster-gotland.se. Bland annat förevisa-des Östgötabild och databasen med bergstingsprotokoll som är väldigt in-tressant med tanke på den gruvverk-samhet som förekommit runt Åtvida-berg.

När det var dags för Lennart Haraldsson att inviga Åtvidsrummet hade ett 30-tal personer kommit för att besöka vårt nygamla rum och se på de lokalhistoriska filmer som se-dan visades.

Inbjudande rumI samband med att vi gjorde om Åt-vidsrummet har vi även gjort studie-besök på Brukskultur Åtvidaberg som förfogar över en mängd lokalhisto-riskt material och äldre arkiv. Vårt mål är att genom ett närmare samar-bete hjälpa våra besökare att ta del av såväl bibliotekets som Brukskulturs material.

Nya Åtvidsrummet är beläget på samma plats som tidigare men vi har fräschat upp det med nya möbler i gammal stil och flyttat om bokhyllorna. I Åtvidsrummet ryms numera släktforskarhör-nan, med såväl dator som fichelä-sare, Åtvidabergslitteratur och en hyllsektion uppslagsverk såsom Nationalencyklopedin. Övrig refe-renslitteratur har fått flytta ut på respektive avdelningar i biblioteket. Efter renoveringen har vi fått posi-tiva reaktioner från besökarna som tycker att rummet är trevligt och inbjudande.

Text: Marie Drejstam, biblioteksassistent, och Kathrin Johansson, bibliotekarie

ÅTVIDSRUMMET NYINVIGT

I juni i år nyinvigdes vårt lokahistoriska rum – Åtvidsrummet – av kommunalrådet Lennart Haraldsson.

Det uppfräschade Åtvidsrummet uppskattas av besökarna.Foto: Stefan Lindén


Text: Andreas Pettersson, bibliotekarie, och Gun Töllefsen, kulturassistent

KULTURDAG I VALDEMARSVIK

I oktober genomfördes Valdemarsviks första officiella kul-turdag med en lång rad aktiviteter, allt ifrån ungdomscir-kus till utställning med lokala foton från 1900-talets början.

Dagen bjöd på en mängd kulturel-la uttryck som började med en my-sig sagostund för de minsta i havs-inspirerad miljö på biblioteket. Det inslaget var ett samarbete mellan kulturassistenten Gun Töllefsen och bibliotekarie Erika Sundberg.

Därefter var det invigning i Sjöhuset vid Valdemarsviks hamn med musik-skolan som spelade och tal som hölls av kommunpolitiker Hans Jonsson (m). Han pekade på den kulturella bredd som finns i vårt samhälle.

Det var stor uppslutning av oli-ka kulturaktiviteter och besökare denna första officiella kulturdag i Valdemarsvik.

Bredd på programmetVår kulturdag innehöll allt från kul-turarv, hembygdsföreningar, konst & hantverk, ansiktsmålning, öppen bildverkstad, utställning med loka-la foton och vykort från 1900-talets början, musik och dansuppträdan-de, skolutställning ”Valdemarsvik om 100 år” samt demonstrationer av Carl Malmstensgymnasiet. På parkering-en utanför visades veteranbilar. Ak-tivitetshuset Garveriet var öppet och poesi pågick till Norrköpings Ung-domscirkus uppträdande. Efteråt fick barnen pröva på konster.

Ni kanske undrar hur det hela bör-jade?

Jo, genom ett möte med biblioteks-chef Ella Fronczak, Dan Malmsten Östergötlands länsmuseum, Rolf Holm, Länsbibliotek Östergötland och Hannes Carlsson som är lokalhis-toriskt intresserad. De startade med en vilja att visa fram vårt kulturarv på ett bra sätt och så föddes tanken om en kulturdag. Dagen skulle fokusera på det lokalhistoriska. Evenemanget utökades sedan med fler aktivite-ter och aktörer genom kulturassis-tent Gun Töllefsen som ville bejaka en bredd både kulturellt och genera-tionsmässigt.

Göran Sarring från Skådebanan höll ett kraftfullt tal i kulturens tecken om vikten av vårt behov av kreativitet. Han sa bland annat att kommuner som satsar på kultur är vinnare i det långa loppet.

Dan Malmsten visade digitala resur-ser för släktforskning och presentera-de Kulturarv Östergötland som möj-liggjort att man nu kan bevara och se film från länet. Det finns många göm-da kulturskatter som riskerar att gå förlorade.

Årligt återkommandeGun Töllefsen påpekade att en kul-turdag är viktig för att få möjlighet att visa och uppleva något av allt det fina som finns i kommunen, men som fak-tiskt inte har någon given scen idag.

–Ett kulturhus i Valdemarsvik med ett större bibliotek och en levande bred kultur står högt på önskelistan. Kultur har så många sidor att alla som vill har möjlighet att hitta sin del. En fast plats och utgångspunkt för kulturen i kommunen skapar en expansiv, kreativ miljö som ger både bofasta och sommarboende i kom-munen ett mervärde. Kulturen beri-kar kommunen och är ytterligare ett dragplåster till ett intressant Valde-marsvik, avslutade hon.

Kulturdagen blev ett lyckat evene-mang som kunde genomföras med hjälp av alla de kulturintresserade som deltog, kommunen samt andra medarrangörer. Ella Fronczak hoppas nu på att detta ska bli ett årligt åter-kommande arrangemang.

– Det här var ett positivt startskott med en härlig blandning av kulturytt-ringar och publik som gav mersmak och den kulturella framtiden ser ljus ut i Valdemarsviks kommun, sade hon.

Kulturaktiviteter av skilda slag och tal av Göran Sarring från Skådebanan var några av inslagen på kulturdagen.Foto: Gun Töllefsen


Succé eller fiasko – det beror på hur man ser det! EU:s storsatsning på ett digitalt bibliotek för nedladdning av historiskt material från bibliotek i hela Europa fick en snöplig början.

Efter flera års förberedelser lanse-rades den nya webbplatsen – www.europeana.eu – den 20 november 2008. Intresset var enormt, sajten fick ta emot cirka 10 miljoner besök i timmen, vilket orsakade tekniska problem. Några timmar efter premi-ären stängdes den nya webbplatsen, och följande meddelande kablades ut över världen:

”The Europeana site is temporarily not accessible due to overwhelming interest after its launch (10 million hits per hour). We are doing our ut-most to reopen Europeana in a more robust version as soon as possible. We will be back by mid-December.”

Flerspråkig ingångEuropeana är ett av EU-kommissio-nens flaggskepp för att skapa ett in-

formationssamhälle för alla i syfte att främja tillväxt och arbetstillfällen.

Målet är att skapa en flerspråkig ingång till det europeiska kulturar-vet. Miljontals digitaliserade böcker, konstverk, manuskript, kartor, filmer och andra objekt från bibliotek, mu-seer och arkiv i hela Europa ska läg-gas in på webbplatsen.

– Europas invånare ska alla kunna glädjas åt vårt rika kulturarv. Projek-tet är ett viktigt steg för att göra det möjligt, säger kommissionär Viviane Reding som inom Europeiska kom-missionen ansvarar för området ”In-formation Society and Media”.

Ladda ner gratisBesökare från hela världen kommer via detta virtuella bibliotek att få gra-tis och snabb tillgång till Europas största samlingar och mästerverk. Webbplatsen kommer att finnas till-gänglig på alla EU:s officiella språk, alltså även på svenska. Materialet ska gå att läsa och se i sin helhet på nätet,

eller kunna laddas ner till den egna datorn.

Hittills har cirka två miljoner digita-liserade objekt från hela Europa lagts in på webbplatsen. Även svenska bib-liotek, arkiv och museer bidrar med digitaliserat material till Europeana.

Bland annat har Statens arkiv lagt in samlingen ”Originaltraktater med främmande makter”. Riksantikvarieämbetet och Statens ljud- och bildarkiv har också bidragit med digitaliserat material till webb-platsen.

Bläddra, se och lyssnaEuropeana gör det möjligt att söka i och bläddra igenom de digitala sam-lingarna i Europas bibliotek, arkiv och museer samtidigt. Detta innebär att användarna kan utforska ämnes-områden utan att söka efter och be-söka flera webbplatser och webbre-surser.

Sammanlagt över 1000 kulturorga-nisationer från hela Europa har till-handahållit material för Europeana. Europas museer, inbegripet Louvren i Paris och Rijksmuseum i Amsterdam, har bidragit med digitaliserade mål-ningar och objekt från sina samling-ar.

Statsarkiv har gjort viktiga na-tionella dokument tillgängliga och Frankrikes Institut National de l’Audiovisuel har tillhandahållit 80 000 utsändningar som återger det tjugonde århundradet, ända från tidigt filmmaterial från slagfälten i Frankrike 1914.

Text: Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland

EUROPEANA – EUROPAS DIGITALA BIBLIOTEK

Tio miljoner besök på en timme! Premiären den 20 no-vember av ”Europeana” – Europas digitala bibliotek – blev dramatisk. Den nya sajten klarade inte anstormningen av besökare utan fick stänga ner efter några timmar.

Webbplatsen Europeana – Europas di-gitala bibliotek – kommer att finnas till-gänglig på alla EU:s officiella språk, alltså även på svenska.

På projektplatsen http://dev.europeana.eu/ kan man följa händelseutvecklingen i väntan på att den riktiga webbplatsen Europeana ska återöppna.


Nationalbibliotek i hela Europa har bidragit med tryckt och otryckt mate-rial, inklusive digitaliserade kopior av de stora bokverken som har gett upp-hov till nya idéer i hela världen.

Privata sektorn engagerasMålet är att Europeana inom en snar framtid ska omfatta minst 10 miljo-ner digitaliserade föremål. Två mil-joner euro av EU:s medel kommer årligen att anslås för detta ändamål. Kommissionen planerar också att en-gagera den privata sektorn i den fort-satta utbyggnaden av Europas digita-la bibliotek.

Under åren 2009–2010 kommer dessutom cirka 69 miljoner euro att bli tillgängliga för forskning om di-gitala bibliotek genom EU:s forsk-ningsprogram. Under samma period kommer den del som handlar om in-formationssamhället i programmet för konkurrenskraft och innovation att avsätta cirka 50 miljoner euro till att förbättra tillgången till Europas kulturarv och vetenskapliga arv.

”Sverige – föregångsland”Europeana drivs av stiftelsen för ett europeiskt digitalt bibliotek, som sammanför Europas viktigaste sam-manslutningar av bibliotek, arkiv, museer, audiovisuella arkiv och kulturinstitutioner. Det nederländska nationalbiblioteket Koninklijke Bibli-otheek är värd för Europeana. Kung-liga Biblioteket är svensk kontakt i projektet.

– Satsningen på Europeana är ett in-tressant försök att knyta samman det europeiska kulturarvet och öka dess tillgänglighet. En styrka med pro-jektet är att material från arkiv, bib-liotek och museer samlas. I detta ABM-samarbete är Sverige ett före-gångsland, säger riksbibliotekarien Gunnar Sahlin.

I väntan på att Europeana ska åter-öppna kan man läsa mer om projek-tet på projektplatsen http://dev.euro-peana.eu/. Där kan man se en video som ger ett smakprov på vad man kan hitta på Europeana. Intresserade kan prenumerera på ett nyhetsbrev om Europeana. Där finns också infor-mation om hur bibliotek och övriga kulturinstitutioner kan bidra med di-gitaliserat material till Europas digi-tala bibliotek.

Text: Rolf Holm, Länsbibliotek Östergötland

DIGITAL HEMBYGDSBOK LYFTER ÖDESHÖGS LOKALHISTORIA

Dyk ner i Ödeshögs digitala hembygdsbok på adressen www.hembygdsbok.odeshog.se

Arbetet med boken är dock inte ett avslutat kapitel utan fortsätter alltefter-som mer material tillkommer.

Det här är ett nyskapande sätt att arbeta med och tillgängliggöra kulturar-vet. Jag ringde därför upp Magnus Lundberg, kulturchef i Ödeshög, och bad honom berätta om arbetet och de tankar som ligger till grund för den digi-tala hembygdsboken. Magnus Lundberg menar att detta är ett grupparbete där biblioteket är motorn. Den lokahistoriska samlingen som finns på bibli-oteket i Ödeshög är den enhet som man bygger på.

– Det här arbetet ligger helt i linje med det uppdrag som kultur- och fritids-nämnden har gett förvaltningen, nämligen att tillgängliggöra Ödeshögs kul-turarv för medborgarna, skolan och turismen, säger han.

Den digitala hembygdsboken är uppbyggd som en sökbar databas där det material som idag är inlagt kommer att växa i omfång. Det är ambitionen. Ännu återstår mycket material att lägga in bl.a. från bibliotekets lokalhisto-riska samling. Lägger man också till det material som hembygdsföreningar och enskilda personer kan bidra med så förstår alla att detta kulturarvsar-bete aldrig har något slut. Just samverkan med hembygdsföreningarna är viktigt, framhåller Magnus Lundberg.

Det är inte lätt att kortfattat beskriva allt intressant innehåll och alla sökmöjligheter som Ödeshögs digitala hembygdsbok ger på adressen www.hembygdsbok.odeshog.se. Men en sak som kan nämnas är möjlighe-ten till interaktivitet som är inbyggd i avdelningen ”Minnen”. Här går det bra att skicka in eget material för publicering. Också genom Wikipedia som finns med i Ödeshögs digitala hembygdsbok kan enskilda personer vara med och påverka innehållet.

Samarbetet har engagerat enskilda personer, bibliotekspersonal, hem-bygdsföreningar och Kulturarv Östergötland. Ledstjärnan i utvecklingsar-betet har varit enkelhet och tydlighet och att det inte bara handlar om att skapa en sökmotor.

– Det ska också vara kul att gå in på sidan, påpekar Magnus Lundberg.

Ödeshögs digitala hembygdsbok lyfter fram det lokalhistoriska materialet och gör det mer tillgängligt. I september invigdes boken på biblioteket i Ödeshög.


LOKALHISTORIA PÅ NÄTETText: Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland

Agda i Fröknegår’ns dagbok. ”Gu’medde!” sa Käck. Öna - en flik av himmelen. Poetiska titlar framsprungna ur den östgötska myllan. Finns också inlästa som daisy-talböcker. På ostgotabibliotek.se är det numera enkelt att hitta det unika materialet från östgöta-bibliotekens lokalsamlingar.

”Lokalhistoria” har en egen ingång på östgötabibliotekens gemensamma webbplats www.ostgotabibliotek.se. Syftet är att lyfta fram det många gånger unika lokalhistoriska mate-rialet som finns i östgötabibliotekens samlingar.

”Upptäck bibliotekens unika lokal-samlingar – en guldgruva för dig som vill veta mer om din hembygd. Börja dina efterforskningar här! Nästan allt lokalhistoriskt material som finns på östgötabiblioteken är sökbart på nä-tet.”

Denna text möter besökaren som surfar in på ”Lokalhistoria”. En sök-ruta i direkt anslutning till texten går till samsöken, så att jag med ett enda

klick kan få reda på vilka bibliotek som har material i det ämne som in-tresserar mig.

En sökning på ”Trehörna” ger till exempel två träffar på det lokala bib-lioteket i Ödeshög, men hela 11 träffar ur Östgötasamlingen på Linköpings stadsbibliotek.

Inspirerande djupdykningarFör användaren ska det vara enkelt att komma åt materialet, även om det inte får lånas hem. Därför har östgö-tabiblioteken en överenskommelse om att skicka även referensmaterial ur lokalsamlingarna till varandra, så att man kan ta del av det på sitt eget bibliotek.

Här finns många rubriker som ska inspirera till djupdykningar i det lo-kalhistoriska materialet på bibliote-ken, några exempel:

Månadens tips

Sök på socken•

Östgötska e-böcker•

Musik och noter•

Lokala talböcker•

Originalutgåvor•

Lokalhistorisk film•

Släktforskning•

Hembygdsböcker, javisst, men be-greppet lokalhistoria omfattar så mycket mer som är värt att lyfta fram. Inspelad östgötsk musik, dokumen-tärfilmer, foton, hjälp med släktforsk-ning, tidningsklipp, uppsatser, hem-sidor och arkiv. Genom tipsen om inspelad östgötsk musik, noter och sångtexter, torpinventeringar och lo-kalhistoriska filmer, så kan besökaren få upp ögonen för vilken typ av ma-terial som finns i bibliotekens lokal-samlingar.

Lätt att hittaFör besökaren är det lätt att hitta i östgötabibliotekens samlingar när man bara behöver söka på ett ställe. Men tanken på sikt är att det också ska finnas digitaliserat material från östgötasamlingarna som man kan komma åt hemifrån.

En del digitaliserat material kom-mer man åt redan idag på östgöta-portalen. Till exempel finns en länk till Ödeshögs digitala hembygdsbok, med material som kan läsas i sin hel-het på nätet.

Besökaren kan också låna hem och bläddra i den digitaliserade origi-nalutgåvan av Vadstenadiariet – en handskrift från 1300-talet som skild-rar livet i Vadstena kloster. Eller lad-da hem originalverket ”Handskrift om Wånga bergslag” från 1816, som förvaras på Norrköpings stads-bibliotek.

Dan Malmsten visar Kulturarv Östergötlands hemsida på Mjölby bibliotek.Foto: Kulturarv Östergötland/Östergötlands länsmuseum


Ovan: Lokalhistoria har en egen ingång på öst-götabibliotekens gemensamma webbplats www.ostgotabibliotek.se.T.h.: Tips på östgötsk musik, noter och sång- texter.Nedan t.v.: Ladda hem originalverket ”Hand-skrift om Wånga bergslag” från 1816, som för- varas på Norrköpings stadsbibliotek.Nedan t.h.: Blädda i den digitaliserade original-utgåvan av Vadstenadiariet – en handskrift från 1300-talet som skildrar livet i Vadstena kloster.


nutid och ett skeende i förflu-ten tid. Berättaren minns och försöker förstå det som hänt genom sitt efter hand mer mogna eller i varje fall föränd-rade medvetande.

Fördjupad förståelseWalter Ljungquist låter inte sällan läsaren förstå saker som berättaren eller de age-rande personerna inte förstår. För att åstadkomma detta ut-vecklade han en mycket per-sonlig berättarteknik. Han var dessutom mycket visuell i sitt berättande. Intryck och stäm-ningar avlöser varandra och bildar en färgrik mosaik. Läsa-ren är oftast själv hänvisad till att tolka och förstå vad som sker. Kanske därför har Wal-ter Ljungquist ofta betraktats som svårläst. Många vill ha en författare som förklarar och håller läsaren i handen genom berättelsen. Men om man ser intentionen blir det inte så svårt. Och framför allt – Wal-ter Ljungquists böcker ska lä-sas flera gånger. För varje ny läsning djupnar förståelsen och förhoppningsvis också lä-

sarens egen självinsikt.

Ambitionen med höstens utställning och seminarium var att lyfta fram

Helgseminariet omfattade fem föreläsningar och dagen därpå gjordes en utflykt till Walter Ljungquists boplatser i Kinda-bygden. Arrangörer var under-tecknad i samarbete med Ma-thias von Wachenfeldt, som gjorde utställningen, perso-nal på Kinda bibliotek, Kultur och fritid i Kinda, Bibliotekets vänner och föredragshållarna. Sist men inte minst medver-kade Walter Ljungquists änka, författarinnan Gerda Antti, som berättade om sitt liv med maken och bjöd på fika i sitt hem på Thomestorp. Utställ-ningen lockade många besö-kare och seminariet samlade ett 80-tal deltagare.

Nyskapande författareVem var då Walter Ljung-quist? Han hör till de mest originella och nyskapande svenska författarna under 1900-talet. Men han har kom-mit i skymundan av dem som ägnade sig åt att skildra so-ciala orättvisor, könsroller, sexuell frigörelse och krimi-nalpsykologi. Walter Ljung-quists berättelser fokuserar på individens inre utveckling och mog-nad, från barndom till ålderdom. Den yttre handlingen är ofta sparsam och

ägnas åt att spegla denna inre utveck-ling genom symboler och naturstäm-ningar. Berättarperspektivet är oftast en inre dialog mellan reflektioner i

Text: Didrik von Wachenfeldt, initiativtagare och terapeut i Järna

Utställning och seminarium om

WALTER LJUNGQUIST

Under september 2008 visades en utställning på biblioteket i Kisa om författaren och Kisasonen Walter Ljungquist. Dessutom hölls ett välbesökt helgseminarium.

Seminariet samlade ett 80-tal deltagare. Foto: Ing-Marie Wallin

Författaren Walter Ljungquist levde mellan 1900–1974.Foto: Stig Berg


terära texter till scenisk framställ-ning och framhöll i synnerhet hur tacksamma och intressanta Walter Ljungquists texter är för den som vill göra teater och film. Jan Öqvist gav exempel på Walter Ljungquists myck-et målande och visuella språk.

Genom litteraturvetaren Bo Georgii-Hemmings föredrag fick seminarie-deltagarna göra en djupdykning i Walter Ljungquists roman Azalea. Verkets uppbyggnad och symbolik och rikedomen på tolkningsmöjlig-heter framhölls. Aktörsrelationerna belystes utifrån en psykologisk mo-dell, som Georgii-Hemming tillämpat i sin doktorsavhandling ”Träd – ett försök till Lacansk läsning av Walter Ljungquists berättelser, särskilt Jerk Dandelin-sviten”. Lördagen avsluta-des med att deltagarna fick lyssna på ett par radiointervjuer som gjordes med Walter Ljungquist i slutet av 50- och början på 60-talet.

Walter Ljungquists mångsidighet och djup som författare, bildkonstnär och filmmakare.

Mindre känd sidaTorbjörn Lindqvist, journalist på Öst-göta Correspondenten, inledde se-minariet med en skildring av Walter Ljungquists liv, uppväxten i Kisa och debuten 1933 med romanen Ombyte av tåg, livet i Stockholm under 30- och 40-talen samt återkomsten till Kindabygden på 50-talet. Didrik och Mathias von Wachenfeldt berättade om en av Walter Ljungquists mest intressanta litterära gestalter, Paula Göpfert, och läste högt ur de böcker som handlar om henne.

En hittills mindre känd sida av Walter Ljungquists skapande är en-gagemanget i den svenska filmvärlden på 40- och början av 50-talet. Han skrev dialog till ett 20-tal filmer varav 13 i samarbete med regissören Hasse

Ekman. Tre av filmerna baserades på Walters böcker och den mest om-talade av Ekmans filmer, Flicka och hyacinter, är indirekt baserad på en Ljungquist-roman.

Visuellt språkTidigare professorn i filmvetenskap, Leif Furhammar, gav en god inblick i detta samarbete och spelade upp ex-empel ur Ekmans filmer. Furhammar ville sätta ”Människors möten” som en rubrik för Ekman-Ljungquists be-rättelser. Det älskande paret i Omby-te av tåg, den pladdriga skådespeler-skan och den inbundne kontoristen i Vandring med månen, de båda själv-mordskandidaterna i Flickan från tredje raden, fröken Ensam och den bohemiske konstnären i Flicka och hyacinter o.s.v. Flera av scenerna och gestalterna är originella nyskapelser i svensk film, betonade Furhammar.

Scenografen Jan Öqvist belyste det arbete som består i att överföra lit-

T.v.: Mathias och Didrik von Wachenfeldt och projektets samordnare Thomas C. Eriksson, bibliotekschef i Kisa.T.h.: Föredragshållarna Leif Furhammar, Torbjörn Lindqvist, Bo Georgii-Hemming och Jan Öqvist.Foto: Ing-Marie Wallin

Några av Walter Ljungquist böcker blev filmatiserade och han skrev dialog till en rad andra filmer, framför allt i samarbete med Hasse Ekman.

36 BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 3-4 : 2008 www.ostgotabibliotek.se

Interiör av Stifts- och landsbiblioteket, Konsistoriehuset. T.v.: Återlämningsdisken (1951).Nedan: Rotundan (1934).Källa: Bild Linköping

Biblioteken i Östergötland 2008:3 och 4

Documents

Transcript of Biblioteken i Östergötland 2008:3 och 4