Från: Maria Skoglöf <Maria.Skoglof@skolverket.se>

Skickat: den 9 mars 2018 13:54

Till: registrator@arbetsformedlingen.se; arbetsmiljoverket@av.se; datainspektion-en@datainspektionen.se; registrator@csn.se; do@do.se; registrator@esv.se; ifau@ifau.uu.se; hk@kriminalvarden.se; stockholm@lansstyrelsen.se; info@nrr.se; Regelrådet; registrator@skolinspektionen.se; spsm@spsm.se; scb@scb.se; sfs@sfs.se; registrator@uk-ambetet.se; info@svensktnaringsliv.se; info@svea.org; info@skl.se; jonas.o.jonsson@malmo.se; ing-marie.bostrom@harnosand.se; forbundet@kommunal.se; remiss@lararforbundet.se; lr@lr.se; info@skolledarna.se; kontaktcenter@falun.se; gavle.kommun@gavle.se; stadsledningskontoret@goteborg.se; lennart@lkf.kiruna.se; kommun@lycksele.se; malmostad@malmo.se; kommunstyrelsen@nassjo.se; kommun.info@sala.se; kommun@sandviken.se; kommunstyrelsen@stockholm.se; kundcenter@ostersund.se; info@academedia.se; info@gotit.se; info@irisgruppen.se; yvonne.paulsson@ist.com; per.andersson@jenseneducation.se; david.lundgren@tieto.com

Ämne: remiss regeringsuppdrag nyanlända med kort utbildning och delen som rör en kursplaneöversyn inom komvux på grundläggande nivå

Bifogade filer: missiv.pdf; kursplaneförslag.pdf; konsekvensutredning.pdf; sändlista.pdf; Regeringsredovisning kursplaneöversyn komvux grundläggande nivå.pdf; Regeringsuppdraget.pdf

Uppföljningsflagga: Följ upp

Flagga: Har meddelandeflagga

Hej,

Skolverket har tidigare fått i uppdrag av regeringen att göra en kursplaneöversyn inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå (U2017/02921/GV). Skolverket redovisade uppdraget till regeringen i februari 2018. Härmed remitteras delen av uppdraget som rör Skolverkets förslag till ändrade kursplaner inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå för remissinstansernas synpunkt.

Välkommen att lämna eventuella synpunkter senast den 11 april 2018. Synpunkterna skickas till vux.remiss@skolverket.se eller registrator@skolverket.se. Ange Skolverkets diarienummer 2017:01146.

Vänliga hälsningar Maria Maria Skoglöf Undervisningsråd/Director of Education Skolverket/Swedish Agency for Education Avdelningen för läroplaner/Department for Curricula Enheten för vuxenutbildning/Unit for adult education Postadress/Postal address: 106 20 Stockholm

Besöksadress/Location: Fleminggatan 14 Tfn: 08-527 335 97 www.skolverket.se

Missiv

2018-03-09 Dnr 2017:01146

1 (1)

Skolverket Postadress: 106 20 Stockholm www.skolverket.se

Remiss avseende förslag till föreskrifter om änd-ring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:18) om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå m.m. Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att göra en kursplaneöversyn inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå (U2017/02921/GV). Skolver-ket redovisade uppdraget till regeringen i februari 2018. Skolverket föreslår utifrån översynen sammanslagna kurser i de samhällsorienterande respektive naturoriente-rande ämnena parallellt med befintliga kurser i geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap, biologi, fysik och kemi. Kurserna bör benämnas som kurser i grundläggande samhällsorienterande respektive naturorienterande ämnen.

Skolverket vill upplysningsvis informera om att förslagen enbart kan genomföras under förutsättning att ändringar görs i förordning (2011:1108) om vuxenutbild-ning.

Skolverket översänder härmed ovanstående förslag och vill ge remissinstanserna möjlighet att yttra sig över förslagen och särskilt de förslag som är relevanta för re-missinstansen. Eventuella synpunkter ska vara Skolverket tillhanda senast den 11 april 2018. Skicka gärna svar som e-post till vux.remiss@skolverket.se eller till regi-strator@skolverket.se. Ange Skolverkets diarienummer 2017:01146. Förslagen finns även tillgängliga på Skolverkets webbplats under perioden 9 mars till 11 april 2018.

Vid eventuella frågor hänvisas till Maria Skoglöf som nås på telefon 08-627 335 97 eller Eva Forsell 08-527 338 37.

På Skolverkets vägnar Anna Westerholm Avdelningschef Skolverket

Bilagor Förslag Konsekvensutredning Sändlista Regeringsredovisning

SKOLFS

2018 - 03 - 0 91 ( 37 )

Dnr 2017:01146

F öreskrifterom ändring i Skolverk ets föreskrifter (SKOLFS 2012:1 8 ) omkursplaner för kommunal vux enutbildning på grundläggande nivå ;

b eslutade den XX .

Med stöd av 2 kap. 11 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildningföreskriver Skolverket att bilaga n till Skolverkets föreskrifter (SKOLFS2012:18) om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivåska ha följande lydelse.

____________________

1. Dessa föreskrift er träder i kraft den 1 juli 2018.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för kurs er i hem - ochkonsumentkunskap som har påbörjats före den 1 juli 2018.

På Skolverkets vägnar

GENERALDIREKTÖRENFöredragande

SKOLFS SKOLVERKET

2018 - 03 - 0 92 ( 37 )

Bilaga 1

-------------------------------------------------------------------------------------------------GeografiKurskod: GRN GEO2Verksamhetspoäng: 150

-------------------------------------------------------------------------------------------------

Kunskapskra v förgeografi betyget E

Kunskapskrav förgeografi betyget C

Kunskapskrav förgeografi betyget A

Eleven hargrundläggandekunskaper om samspeletmellan människa,samhälle och natur, ochvisar det genom att föraenkla och till viss delunderbyggdaresonema ng om orsakertill och konsekvenser avbefolkningsfördelning,migration, klimat,vegetation ochklimatförändringar iolika delar av världen.Eleven kan ävenanvända geografiskabegrepp på ett ihuvudsak fungerandesätt. Eleven kanundersöka var olikavaror och tjänsterproduceras ochkonsumeras, ochbeskriver då enklageografiska mönster avhandel ochkommunikation samtför enkla och till vissdel underbyggdaresonemang om hurdessa mönster ser ut och

Eleven har godakunskaper om samspeletmellan människa,samhälle och natur, ochvisar det genom att förautvecklade och relativtväl underbyggdaresonemang om orsakertill och konsekvenser avbefolkningsfördelning ,migration, klimat,vegetation ochklimatförändringar iolika delar av världen.Eleven kan ävenanvända geografiskabegrepp på ett relativtväl fungerande sätt.Eleven kan undersökavar olika varor ochtjänster produceras ochkonsumeras, ochbeskriver dåförhållandeviskomplexa geografiskamönster av handel ochkommunikation samtför utvecklade ochrelativt välunderbyggdaresonemang om hurdessa mönster ser ut och

Eleven har mycketgoda kunskaper omsamspelet mel lanmänniska, samhälle ochnatur, och visar detgenom att föravälutvecklade och välunderbyggdaresonemang om orsakertill och konsekvenser avbefolkningsfördelning,migration, klimat,vegetation ochklimatförändringar iolika delar av världen.Eleven kan ävenanvända geografiskabegrepp på ett välfungerande sätt. Elevenkan undersöka var olikavaror och tjänsterproduceras ochkonsumeras, ochbeskriver då komplexageografiska mönster avhandel ochkommunikation samtför välutvecklade ochväl underbyggdaresonemang om hurdessa mönster ser ut ochhur de har förändrats

1 Senaste lydelse SKOLFS 2017 : 85. Ändringen innebär bland annat att kursen hem - ochkonsumentkunskap utgår.

SKOLVERKET SKOLFS

2018 - 0 3 - 093 ( 37 )

hur de har förändratsöver tid samt orsaker tilloch kon sekvenser avdetta. Eleven för enklaoch till viss delunderbyggdaresonemang omklimatförändringar ocholika förklaringar tilldessa samt deraskonsekvenser förmänniska, samhälle ochmiljö i olika delar avvärlden.

Eleven kan undersökaomvärlden ochanv änder då kartor ochandra geografiskakällor, teorier, metoderoch tekniker på ett ihuvudsak fungerandesätt, samt för enkla ochtill viss delunderbyggdaresonemang om olikakällors trovärdighet ochrelevans. Vid fältstudieranvänder eleven kartoroch an dra verktyg på etti huvudsak fungerandesätt. Eleven hargrundläggandekunskaper om Sveriges,Nordens, Europas ochvärldsdelarnasnamngeografi och visardet genom att med visssäkerhet beskriva lägenpå och storleksrelationermellan olikageografiska objekt.

hur de har förändratsöver tid samt orsaker tilloch konsekvenser avdetta. Eleven förutvec klade och relativtväl underbyggdaresonemang omklimatförändringar ocholika förklaringar tilldessa samt deraskonsekvenser förmänniska, samhälle ochmiljö i olika delar avvärlden.

Eleven kan undersökaomvärlden ochanvänder då kartor ochandra geogra fiskakällor, teorier, metoderoch tekniker på ettrelativt väl fungerandesätt, samt förutvecklade och relativtväl underbyggdaresonemang om olikakällors trovärdighet ochrelevans. Vid fältstudieranvänder eleven kartoroch andra verktyg på ettrelativ t ändamålsenligtsätt. Eleven har godakunskaper om Sveriges,Nordens, Europas ochvärldsdelarnasnamngeografi och visardet genom att medrelativt god säkerhetbeskriva lägen på ochstorleksrelationermellan olikageografiska objekt.

över tid samt orsaker tilloch konsekvenser avdetta. Eleven förvälutvecklade och välunderbyggdaresonemang omklimatförändringar ocholika förklaringar tilldessa samt deraskonsekvenser f örmänniska, samhälle ochmiljö i olika delar avvärlden.

Eleven kan undersökaomvärlden ochanvänder då kartor ochandra geografiskakällor, teorier, metoderoch tekniker på ett välfungerande sätt, samtför välutvecklade ochväl underbyggdaresonemang om olikakällors trovärdighet ochrelevans. Vid fältstudieranvänder eleven kartoroch andra verktyg på ettändamålsenligt ocheffektivt sätt. Elevenhar mycket godakunskaper om Sveriges,Nordens, Europas ochvärldsdelarnasnamngeografi och vis ardet genom att med godsäkerhet beskriva lägenpå och storleksrelationermellan olikageografiska objekt.

SKOLFS SKOLVERKET

2018 - 03 - 0 94 ( 37 )

Eleven kan resonera omolika ekologiska,ekonomiska och socialahållbarhetsfrågor ochredogör då för enklaoch till viss delunderbyggda förslagpå lösningar där någrakonsekvenser förmänniska, samhälle ochnatur vägs in.

Eleven kan resonera omolika ekologiska,ekonomiska och socialahållbarhetsfrågor ochredogör då förutvecklade och relativtväl underbyggdaförslag på lösningar därnågra konsekvenser förmänniska, samhälle ochnatur vägs in.

Eleven kan resonera omolika ekologiska,ekonomiska och socialahållbarhetsfrågor ochredogör då förvälutvecklade och välunderbyggda förslagpå lösningar där någrakonsekvenser förmänniska, samhälle ochnatur vägs in.

Kurs: Grundläggande kurs i naturorienterande ämnen (inledande kurs)Kurskod: GRNNOA2Verksamhetspoäng: 100

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av attveta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturvetenskap har storbetydelse för samhällsutvecklingen inom områden som miljö, teknik ochenergiförsörjning. Kunskaperna har också betydelse för att den enskildaindividen ska kunna göra medvetna v al till exempel kring hälsa och somkonsument. Med kunskaper inom det naturvetenskapliga området får individenredskap för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt och handlingsberedskap föratt verka och bidra till en hållbar utveckling.

Syfte

Undervisn ingen i den grundläggande inledande kursen i naturorienterandeämnen inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till atteleven utvecklar kunskaper om naturvetenskapliga sammanhang och nyfikenhetpå och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska elevenges möjlighet att ställa frågor om naturvetenskapliga företeelser ochsammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare skaundervisningen ge eleven förutsättningar att söka svar på naturvetenskapligafrågo r med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor.Som en del av systematiska undersökningar ska eleven, genom praktisktundersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväldigital som annan utrustning. P å så sätt ska undervisningen bidra till att elevenutvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument ocholika informationskällor. Genom detta ökar också elevens förmåga att formuleraegna argument och göra egna ställningstaganden. Eleven kan därigenom ocksåutveckla sin tilltro till att aktivt delta i olika situationer och sammanhang ivardags - , samhälls - , studie - och arbetsliv.

Undervisningen ska ge eleven möjlighet att utveckla förståelse för vilkakonsekvenser de dagliga valen oc h handlingarna i vardagsliv, samhällsliv och

SKOLVERKET SKOLFS

2018 - 0 3 - 095 ( 37 )

arbetsliv får för människa, samhälle och natur. Genom undervisningen skaeleven ges möjlighet att utveckla förmågan att värdera och hantera bland annatinformation och reklam riktad till enskilda personer men äv en i andrasammanhang där naturvetenskapliga kunskaper har betydelse. Därigenom skaeleven ges förutsättningar att hantera valsituationer i vardagsliv och arbetslivsom rör energi, teknik, hälsa, miljö och samhälle och kunna fatta välgrundadebeslut.

Under visningen ska bidra till att eleven utvecklar förtrogenhet mednaturvetenskapliga begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur deformas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidareska undervisningen bidra till att eleven u tvecklar förmågan att samtala om ochtolka texter med naturvetenskapligt innehåll.

Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleven att kunna skilja mellannaturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningenska eleven ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen avnaturvetenskapens världsbild. Ett historiskt perspektiv ger eleven inblick i hurnaturvetenskapen och kulturen ömsesidigt påverkar varandra och vilkenbetydelse olika upptäckter inom det naturvetenskapli ga området har haft och harför teknik, miljö, samhälle, människans levnadsvillkor och syn på naturen.

Genom undervisningen i den grundläggande inledande kursen i naturorienterandeämnen ska eleven sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin fö rmåga att

• använda kunskaper i naturvetenskap för att granska information,kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, hälsa, miljöoch samhälle,

• reflektera över, diskutera och värdera val och handlingar i vardagsliv,samhällsliv och arbet sliv, utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv,

• genomföra systematiska undersökningar i naturvetenskap, och

• använda naturvetenskapliga begrepp, modeller och teorier för att beskrivaoch förklara naturvetenskapliga samband i människokroppen, naturen,arbet slivet och samhället.

Centralt innehåll

Kropp och hälsa

• Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion ochsociala relationer.

• Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.Virus, bakterier, infektioner och smi ttspridning, antibiotika och resistentabakterier.

SKOLFS SKOLVERKET

2018 - 03 - 0 96 ( 37 )

• Kroppens organ och organsystem, deras namn, uppbyggnad, funktion ochsamverkan.

• Matens kemi kopplat till hälsa och miljö.

• Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet.

Miljö

• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att somkonsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.

• Kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra grundläggandekemiska reaktioner.

• Naturen som resurs för rekreation och u pplevelser och vilket ansvar vi harnär vi utnyttjar den, till exempel utifrån allemansrätten.

• Vanliga kemikalier i hemmet. Deras användning och påverkan på hälsan ochmiljön samt hur de är märkta och bör hanteras.

Energi

• Människans användning av energi - och naturresurser historiskt, i nutid,lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling ochpåverkan på klimatet.

• Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.

• Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektrisk a kretsaroch hur de används i vardagliga sammanhang.

• Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas ivardaglig elektrisk utrustning.

Naturvetenskapliga metoder och arbetssätt

• Systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

• Mätningar vid systematiska undersökningar och i samband med dettaanvända mätutrustning.

• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder ochrapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

• Källkritisk granskning av information oc h argument som eleven möter ikällor och samhällsdiskussioner med koppling till naturvetenskap.

Kunskapskrav

Kunskapskrav för betyget E

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör kropp och hälsa, miljö,energi och samhälle och skiljer då fakta från värderingar. I diskussionerna ställereleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som tillviss del för diskussionerna framåt . Eleven kan söka naturvetenskaplig

SKOLVERKET SKOLFS

2018 - 0 3 - 097 ( 37 )

information och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang ominformationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan användainformationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och andraframställningar.

Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar. Iundersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsakfungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drardå enkla slutsatser. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet ochbidrar till att ge förslag på hur under sökningarna kan förbättras. Dessutom göreleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram,bilder och rapporter.

Eleven har grundläggande kunskaper om kropp och hälsa, miljö och energioch visar det genom att ge exempel och beskriva d essa med viss användning avnaturvetenskapliga begrepp. Eleven kan föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang där företeelser som gäller kropp och hälsa, miljö ochenergi kopplas ihop och visar då på enkelt identifierbara naturvetenskapligasamban d. Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hurmänniska och teknik påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidratill en hållbar utveckling.

Kunskapskrav för betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del förC är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör kropp och hälsa, miljö,energi och samhälle och skiljer då fakta från värderingar. I diskussionerna ställereleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som fördiskussionerna framåt . Eleven kan söka naturvetenskaplig information och förutvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens ochkällornas trovärdighet och relevans. Eleven kan anvä nda informationen på ettrelativt väl fungerande sätt i diskussioner och andra framställningar.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar. Iundersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt. Eleven kan j ämföra resultaten med frågeställningarna och drar dåutvecklade slutsatser. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatensrimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom göreleven utvecklade dokumentationer av undersökninga rna med tabeller, diagram,bilder och rapporter.

Eleven har goda kunskaper om kropp och hälsa, miljö och energi och visardet genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt godanvändning av naturvetenskapliga begrepp. Eleven kan föra utvecklade och

SKOLFS SKOLVERKET

2018 - 03 - 0 98 ( 37 )

relativt väl underbyggda resonemang där företeelser som gäller kropp ochhälsa, miljö och energi kopplas ihop och visar då på förhållandevis komplexanaturvetenskapliga samband. Eleven för utvecklade och relativt välunderbyggda resonemang k ring hur människa och teknik påverkar miljön ochvisar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till enhållbar utveckling.

Kunskapskrav för betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del förA är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget A

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör kropp och hälsa, miljö,energi och samhälle och skiljer då fakta från värderingar. I diskussionerna ställereleven frågor och framför och bemöter åsikter och argume nt på ett sätt som fördiskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem . Eleven kan sökanaturvetenskaplig information och för välutvecklade och väl underbyggdaresonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Elevenkan använda i nformationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och andraframställningar.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar. Iundersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt ocheffektivt sätt. Eleven kan jämf öra resultaten med frågeställningarna och drar dåvälutvecklade slutsatser. Eleven för välutvecklade resonemang kringresultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hurundersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven välutv eckladedokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder ochrapporter.

Eleven har mycket goda kunskaper om kropp och hälsa, miljö och energi ochvisar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med godanvändning av naturvetens kapliga begrepp. Eleven kan föra välutvecklade ochväl underbyggda resonemang där företeelser som gäller kropp och hälsa, miljöoch energi kopplas ihop och visar då på komplexa naturvetenskapliga samband.Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resone mang kring hur människaoch teknik påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar ochbegränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.

SKOLVERKET SKOLFS

2018 - 0 3 - 099 ( 37 )

Kunskapskrav förbetyget E

Kunskapskrav förbetyget C

Kunskapskrav förbetyget A

Eleven kan samtala omoch diskutera frågorsom rör kropp ochhälsa, miljö, energi ochsamhälle och skiljer dåfakta från värderingar. Idiskussionerna ställereleven frågor ochframför och bemöteråsikter och argument påett sätt som till viss delför disk ussionernaframåt . Eleven kansöka naturvetenskapliginformation och föraenkla och till viss delunderbyggdaresonemang ominformationens ochkällornas trovärdighetoch relevans. Elevenkan användainformationen på ett ihuvudsak fungerandesätt i diskuss ioner ochandra framställningar.

Eleven kan genomföraenkla undersökningarutifrån givnaplaneringar. Iundersökningarnaanvänder elevenutrustning på ett säkertoch i huvudsakfungerande sätt. Elevenkan jämföra resultatenmed frågeställningarna

Eleven kan samtala omoch diskutera frågorsom rör kropp ochhälsa, miljö, energi ochsamhälle och skiljer dåfakta från värderingar. Idiskussionerna ställereleven frågor ochframför och bemöteråsikter och argument påett sätt som fördiskussionerna framåt .Eleven kan sökanaturvetenskapliginformation och förutvecklade och relativtväl underbyggdaresonemang ominformationens ochkällornas trovärdighetoch relevans. Elevenkan användainformationen på ettrelativt väl fungerandesätt i diskussioner ochandra framställningar.

Eleven kan genomföraundersökningar utifrångivna planeringar. Iundersökningarnaanvänder elevenutrustning på ett säkertoch ändamålsenligtsätt. Eleven kan jämföraresultaten medf rågeställningarna ochdrar då utvecklade

Eleven kan samtala omoch diskutera frågorsom rör kropp ochhälsa, miljö, energi ochsamhälle och skiljer dåfakta från värderingar. Idiskussionerna ställereleven frågor ochframför och bemöteråsikter och argument påett sätt som fördiskussionerna framåtoch fördjupar ellerbreddar dem .

Eleven kan sökanaturvetenskapliginformation och förvälutvecklade och välunderbyggdaresonemang ominformationens ochkällornas trovärdighetoch relevans. Elevenkan användainformationen på ett välfungerande sätt idiskussioner och andraframställningar.

Eleven kan genomföraundersökningar utifrångivna planeringar. Iundersökningarnaa nvänder elevenutrustning på ett säkert,ändamålsenligt ocheffektivt sätt. Elevenkan jämföra resultatenmed frågeställningarnaoch drar då

SKOLFS SKOLVERKET

2018 - 03 - 0 910 ( 37 )

och dra r då enklaslutsatser. Eleven förenkla resonemang kringresultatens rimlighetoch bidrar till att geförslag på hurundersökningarna kanförbättras. Dessutomgör eleven enkladokumentationer avundersökningarna medtabeller, diagram, bilderoch rapporter.

Eleven hargrundläggandekunskaper om kroppoch hälsa, miljö ochenergi och visar detgenom att ge exempeloch beskriva dessa medviss användning avnaturvetenskapligabegrepp. Eleven kanföra enkla och till vissdel underbyggdaresonemang därföreteelse r som gällerkropp och hälsa, miljöoch energi kopplas ihopoch visar då på enkeltidentifierbaranaturvetenskapligasamband. Eleven förenkla och till viss delunderbyggdaresonemang kring hurmänniska och teknikpåverkar miljön ochvisar på några åtgärde rsom kan bidra till enhållbar utveckling.

slutsatser. Eleven förutvecklade resonemangkring resultatensrimlighet och gerförslag på hurundersökningarna kanförbättras. Dessutomgör eleven utveckladedokumentationer avundersökningarna medtabeller, diagr am, bilderoch rapporter.

Eleven har godakunskaper om kroppoch hälsa, miljö ochenergi och visar detgenom att förklara ochvisa på samband inomdessa med relativt godanvändning avnaturvetenskapligabegrepp. Eleven kanföra utvecklade ochrelativt vä lunderbyggdaresonemang därföreteelser som gällerkropp och hälsa, miljöoch energi kopplas ihopoch visar då påförhållandeviskomplexanaturvetenskapligasamband. Eleven förutvecklade och relativtväl underbyggdaresonemang kring hurmänniska och tekn ikpåverkar miljön ochvisar på fördelar och

välutveckladeslutsatser. Eleven förvälutveckladeresonemang kringresultatens rimlighet irelation till möjligaf elkällor och gerförslag på hurundersökningarna kanförbättras. Dessutomgör elevenvälutveckladedokumentationer avundersökningarna medtabeller, diagram, bilderoch rapporter.

Eleven har mycketgoda kunskaper omkropp och hälsa, miljöoch energi och vi sar detgenom att förklara ochvisa på samband inomdessa med godanvändning avnaturvetenskapligabegrepp. Eleven kanföra välutvecklade ochväl underbyggdaresonemang därföreteelser som gällerkropp och hälsa, miljöoch energi kopplas ihopoch visar då påkomplexanaturvetenskapligasamband. Eleven förvälutvecklade och välunderbyggdaresonemang kring hurmänniska och teknikpåverkar miljön ochvisar ur olikaperspektiv på fördelar

SKOLVERKET SKOLFS

2018 - 0 3 - 0911 ( 37 )

begränsningar hosnågra åtgärder som kanbidra till en hållbarutveckling.

och begränsningar hosnågra åtgärder som kanbidra till en hållbarutvec kling.

Kurs: Grundläggande kurs i n aturorienterande ämnen (fortsättningskurs)Kurskod: GRNNOB2Verksamhetspoäng: 200

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av attveta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturveten skap har storbetydelse för samhällsutvecklingen inom områden som miljö, teknik ochenergiförsörjning. Kunskaperna har också betydelse för att den enskildaindividen ska kunna göra medvetna val till exempel kring hälsa och somkonsument. Med kunskaper inom det naturvetenskapliga området får individenredskap för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt och handlingsberedskap föratt verka och bidra till en hållbar utveckling.

Syfte

Undervisningen i den grundläggande fortsättningskursen i naturorienterandeämnen inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till atteleven utvecklar kunskaper om naturvetenskapliga sammanhang och nyfikenhetpå och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska elevenges möjlighet att ställa frågor om naturvetenskapliga företeelser ochsammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare skaundervisningen ge eleven förutsättningar att söka svar på naturvetenskapligafrågor med hjälp av både sy stematiska undersökningar och olika typer av källor.Som en del av systematiska undersökningar ska eleven, genom praktisktundersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväldigital som annan utrustning. På så sätt ska undervis ningen bidra till att elevenutvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument ocholika informationskällor. Genom detta ökar också elevens förmåga att formuleraegna argument och göra egna ställningstaganden. Eleven kan därigenom o cksåutveckla sin tilltro till att aktivt delta i olika situationer och sammanhang ivardags - , samhälls - , studie - och arbetsliv.

Undervisningen ska ge eleven möjlighet att utveckla förståelse för vilkakonsekvenser de dagliga valen och handlingarna i varda gsliv, samhällsliv ocharbetsliv får för människa, samhälle och natur. Genom undervisningen skaeleven ges möjlighet att utveckla förmågan att värdera och hantera bland annatinformation och reklam riktad till enskilda personer men även i andrasammanhang där naturvetenskapliga kunskaper har betydelse. Därigenom skaeleven ges förutsättningar att hantera valsituationer i vardagsliv och arbetsliv

SKOLFS SKOLVERKET

2018 - 03 - 0 912 ( 37 )

som rör energi, teknik, hälsa, miljö och samhälle och kunna fatta välgrundadebeslut.

Undervisningen ska bidra ti ll att eleven utvecklar förtrogenhet mednaturvetenskapliga begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur deformas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidareska undervisningen bidra till att eleven utvecklar förmågan att samtala om ochtolka texter med naturvetenskapligt innehåll.

Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleven att kunna skilja mellannaturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningenska eleven ges möjlighet att utveckla per spektiv på utvecklingen avnaturvetenskapens världsbild. Ett historiskt perspektiv ger eleven inblick i hurnaturvetenskapen och kulturen ömsesidigt påverkar varandra och vilkenbetydelse olika upptäckter inom det naturvetenskapliga området har haft och ha rför teknik, miljö, samhälle, människans levnadsvillkor och syn på naturen.

Genom undervisningen i den grundläggande fortsättningskursen i naturorienterandeämnen ska eleven sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• använda kunsk aper i naturvetenskap för att granska information,kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, hälsa, miljö,och samhälle,

• reflektera över, diskutera och värdera val och handlingar i vardagsliv,samhällsliv och arbetsliv, utifrån ett natu rvetenskapligt perspektiv,

• genomföra systematiska undersökningar i naturvetenskap, och

• använda naturvetenskapliga begrepp, modeller och teorier för att beskrivaoch förklara naturvetenskapliga samband i människokroppen, naturen,arbetslivet och samhället.

Centralt innehåll

Kropp och hälsa

• Människans fysiska och psykiska hälsa. Sjukdom, virus, infektioner ochsmittspridning, antibiotika och resistenta bakterier.

• Sexualitet, relationer och jämställdhet.

• Kroppens celler, organ och organsystem, deras uppbyggnad , funktion ochsamverkan.

• Matens näringsämnen och deras funktion i kroppen. Relationen mellankropp och hälsa.

• Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandetmellan arv och miljö.

• Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.

SKOLVERKET SKOLFS

2018 - 0 3 - 0913 ( 37 )

Miljö

• Naturvetenskapliga modeller för att beskriva och förklara till exempelväxthuseffekten och klimatförändringar.

• Ekosystemens energiflöden och kretslopp av material. Fotosyntes,förbränning och andra ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning,pollinering och rening av vatten och luft.

• Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den, till exempelinom jordbruk och fiske.

• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär föratt som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.

Energi

• Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagraenergi. Olika energislags energikvalitet samt deras för - och nackdelar förmiljön och påverkan på klimatet.

• Energiflöde n mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kanpåverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos ochhusisolering.

• Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.

• Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elek triska kretsaroch hur de används i vardagliga sammanhang.

• Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas ivardaglig elektrisk utrustning.

• Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hurkunskaper om det ta kan användas.

Naturvetenskapliga metoder och arbetssätt

• Systematiska undersökningar, experiment och fältstudier. Formulering avenkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder o chrapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

• Mätningar vid systematiska undersökningar och i samband med dettaanvända mätutrustning.

• Naturvetenskapliga modeller och teoriers användbarhet och begränsningar.

• Källkritisk granskning av information och a rgument som eleven möter ikällor och samhällsdiskussioner med koppling till naturvetenskap.

• Några historiska och nutida upptäckter inom det naturvetenskapliga områdetoch deras betydelse för teknik, miljö, samhälle och människanslevnadsvillkor och syn på naturen.

SKOLFS SKOLVERKET

2018 - 03 - 0 914 ( 37 )

• Aktuella forskningsområden inom biologi, fysik och kemi.

Kunskapskrav

Kunskapskrav för betyget E

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör kropp och hälsa, miljö,energi, teknik och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerarnaturvetenskapligt grundade ställningstaganden med enkla motiveringar samtbeskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågoroch framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del fördiskussionern a framåt . Eleven kan söka naturvetenskaplig information ochanvänder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggdaresonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Elevenkan använda informationen på ett i huvudsak funger ande sätt i diskussioner ochandra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och ävenbidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går attarbeta sy stematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ettsäkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten medfrågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling tillnaturvetenskapliga modeller och teorier . Eleven för enkla resonemang kringresultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kanförbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarnamed tabeller, diagram, bilder och rapporter.

Eleven har grundlägg ande kunskaper om kropp och hälsa, miljö, energi,materia och andra naturvetenskapliga sammanhang och visar det genom att geexempel och beskriva dessa med viss användning av naturvetenskapligabegrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet, samhället ochmänniskokroppens byggnad och funktion kopplas ihop och visar då på enkeltidentifierbara naturvetenskapliga samband. Eleven användernaturvetenskapliga modeller på ett i huvudsak fungerande sätt för att beskrivaoch ge exempel från områdena kropp och hälsa, miljö och energi. Dessutom föreleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människansanvändning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på nå graåtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på ochbeskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse förmänniskors levnadsvillkor.

Kunskapskrav för betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del förC är uppfyllda.

SKOLVERKET SKOLFS

2018 - 0 3 - 0915 ( 37 )

Kunskapskrav för betyget C

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör kropp och hälsa, miljö,energi, teknik och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerarnaturvetenskaplig t grundade ställningstaganden med utvecklade motiveringarsamt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer elevenfrågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som fördiskussionerna framåt . Eleven kan söka naturvetens kaplig information ochanvänder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggdaresonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Elevenkan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner ochan dra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och ävenformulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någonbearbetning går att arbeta systematiskt uti från. I undersökningarna användereleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföraresultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativtgod koppling till naturvetenskapliga modeller och teorier. Eleven förutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hurundersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av undersökningarna med tabeller, dia gram, bilder ochrapporter.

Eleven har goda kunskaper om kropp och hälsa, miljö, energi, materia ochandra naturvetenskapliga sammanhang och visar det genom att förklara ochvisa på samband inom dessa med relativt god användning avnaturvetenskapens begrep p, modeller och teorier. Eleven kan föra utveckladeoch relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet,samhället, människokroppens byggnad och funktion kopplas ihop och visar dåpå förhållandevis komplexa naturvetenskapliga samband. El even användernaturvetenskapliga modeller på ett relativt väl fungerande sätt för att förklaraoch visa på samband från områdena kropp och hälsa, miljö och energi.Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemangkring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljönoch visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra tillen hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan någracentrala naturvetenskapliga upptäckter och dera s betydelse för människorslevnadsvillkor.

Kunskapskrav för betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del förA är uppfyllda.

SKOLFS SKOLVERKET

2018 - 03 - 0 916 ( 37 )

Kunskapskrav för betyget A

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör kropp och hä lsa, miljö,energi, teknik och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerarnaturvetenskapligt grundade ställningstaganden med välutvecklademotiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionernaställer eleven frågor oc h framför och bemöter åsikter och argument på ett sättsom för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem . Eleven kansöka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och förvälutvecklade och väl underbyggda resonemang om informa tionens ochkällornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ettväl fungerande sätt i diskussioner och andra framställningar med godanpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och ävenformulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbetasystematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ettsäkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten medfrågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling tillfysikaliska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kringresultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hurundersökningarna kan förbättras och visar på n ya tänkbara frågeställningaratt undersöka . Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer avundersökningarna med tabeller, diagram, bilder och rapporter.

Eleven har mycket goda kunskaper om kropp och hälsa, miljö, energi,materia och andra naturvetens kapliga sammanhang och visar det genom attförklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med godanvändning av naturvetenskapens begrepp, modeller och teorier. Eleven kanföra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser ivardagslivet, samhället och människokroppens byggnad och funktion kopplasihop och visar då på komplexa naturvetenskapliga samband. Eleven användernaturvetenskapliga modeller på ett väl fungerande sätt för att förklara ochgeneralisera från områdena kro pp och hälsa, miljö och energi. Dessutom föreleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människansanvändning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olikaperspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidratill en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring någracentrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människorslevnadsvillkor.

SKOLVERKET SKOLFS

2018 - 0 3 - 0917 ( 37 )

Kunskapskrav förbetyget E

Kunskapskrav förbetyget C

Kunskapskrav förbetyget A

Eleven kan samtala omoch diskutera frågorsom rör kropp ochhälsa, miljö, energi,teknik och samhälle ochskiljer då fakta frånvärderingar ochformulerarnaturvetenskapligtgrundadeställningstaganden medenkla motiveringarsa mt beskriver någratänkbara konsekvenser.I diskussionerna ställereleven frågor ochframför och bemöteråsikter och argument påett sätt som till viss delför diskussionernaframåt . Eleven kansöka naturvetenskapliginformation ochanvänder då olika källo roch för enkla och tillviss del underbyggdaresonemang ominformationens ochkällornas trovärdighetoch relevans. Elevenkan användainformationen på ett ihuvudsak fungerandesätt i diskussioner ochandra framställningarmed viss anpassning tillsyfte o ch målgrupp.

Eleven kan samtala omoch diskutera frågorsom rör kropp ochhälsa, miljö, energi,teknik och samhälle ochskiljer då fakta frånvärderingar ochf ormulerarnaturvetenskapligtgrundadeställningstaganden medutvecklademotiveringar samtbeskriver någratänkbara konsekvenser.I diskussionerna ställereleven frågor ochframför och bemöteråsikter och argument påett sätt som fördiskussionerna framåt .Eleven kan sökanaturvetenskapliginformation ochanvänder då olika källoroch för utvecklade ochrelativt välunderbyggdaresonemang ominformationens ochkällornas trovärdighetoch relevans. Elevenkan användainformationen på ettrelativt väl fungerandesätt i diskussioner ochandra framställningarmed relativt godanpassning till syfte ochmålgrupp.

Eleven kan samtala omoch diskutera frågorsom rör kropp ochhälsa, miljö, energi,teknik och samhälle ochskiljer då fakta frånvärderingar ochformulerarnaturvetenskapligtgrundadeställningstaganden medvälutvecklademotiveringar samtb eskriver någratänkbara konsekvenser.I diskussionerna ställereleven frågor ochframför och bemöteråsikter och argument påett sätt som fördiskussionerna framåtoch fördjupar ellerbreddar dem . Elevenkan sökanaturvetenskapliginformation ochanvänder då olika källoroch för välutveckladeoch väl underbyggdaresonemang ominformationens ochkällornas trovärdighetoch relevans. Elevenkan användainformationen på ett välfungerande sätt idiskussioner och andraframställningar medgod anpassning till syf teoch målgrupp.

SKOLFS SKOLVERKET

2018 - 03 - 0 918 ( 37 )

Eleven kan genomföraundersökningar utifrångivna planeringar ochäven bidra till attformulera enklafrågeställningar ochplaneringar som det gåratt arbeta systematisktutifrån. Iundersökningarnaanvänder elevenutrustning på ett säkerto ch i huvudsakfungerande sätt. Elevenkan jämföra resultatenmed frågeställningarnaoch drar då enklaslutsatser med visskoppling tillnaturvetenskapligamodeller och teorier.Eleven för enklaresonemang kringresultatens rimlighetoch bidrar till att geförslag på hurundersökningarna kanförbättras. Dessutomgör eleven enkladokumentationer avundersökningarna medtabeller, diagram, bilderoch rapporter.

Eleven hargrundläggandekunskaper om kroppoch hälsa, miljö, energi,materia och andranaturvetens kapligasammanhang och visar

Eleven kan genomföraundersökningar utifrångivna planeringar ochäven formulera enklafrågeställningar ochplaneringar som detefter någonbearbetning går attarbeta systematisktutifrån. Iundersökningarnaanvänder elevenutrustning på ett säkertoch ändamålsenligtsätt. Eleven kan jämföraresultaten medfrågeställningarna ochdrar då utveckladeslutsatser med relativtgod koppling tillnaturvetenskapl igamodeller och teorier.Eleven för utveckladeresonemang kringresultatens rimlighetoch ger förslag på hurundersökningarna kanförbättras. Dessutomgör eleven utveckladedokumentationer avundersökningarna medtabeller, diagram, bilderoch rapporter.

Eleven har godakunskaper om kroppoch hälsa, miljö, energi,materia och andranaturvetenskapligasammanhang och visardet genom att förklara

Eleven kan genomföraundersökningar utifrångivna planeringar ochäven formulera enklafrågeställningar ochplaneringar som det gåratt arbeta systematisktutifrån. Iundersökningarnaanvänder elevenutrustning på ett säkert,ändamålsenligt ocheffektivt sätt. Elevenkan jämföra resultatenmed frågeställningarnaoch drar dåvälutvecklade slutsatsermed god koppling tillfysikaliska modeller ochteorier. Eleven förvälutveckladeresonemang kringresultatens rimlighet irelation till möjligafelkällor och gerförslag på hurundersökningarna kanförbättras och visar pånya tänkbarafrågeställningar attundersöka . Dessutomgör elevenvälutveckladedokumentationer avundersökningarna medtabeller, diagram, bilderoch rapporter.

Eleve n har mycketgoda kunskaper omkropp och hälsa, miljö,energi, materia ochandranaturvetenskapliga

SKOLVERKET SKOLFS

2018 - 0 3 - 0919 ( 37 )

det genom att geexempel och beskrivadessa med vissanvändning avnaturvetenskapligabegrepp, modeller ochteorier. Eleven kan föraenkla och till viss delunderbyggdaresonemang därföreteelser ivardagslivet, samhälletoch m änniskokroppensbyggnad och funktionkopplas ihop och visardå på enkeltidentifierbaranaturvetenskapligasamband. Elevenanvändernaturvetenskapligamodeller på ett ihuvudsak fungerandesätt för att beskriva ochge exempel frånområdena kropp ochhälsa, miljö och energi.Dessutom för elevenenkla och till viss delunderbyggdaresonemang kring hurmänniskans användningav energi ochnaturresurser påverkarmiljön och visar pånågra åtgärder som kanbidra till en hållbarutveckling. Eleven kange exempel på ochbeskriva några centralanaturvetenskapligaupptäckter och derasbetydelse för

och visa på sambandinom dessa medrelativt god användningav naturvetenskapensbegrepp, modeller ochteorier. El even kan förautvecklade och relativtväl underbyggdaresonemang därföreteelser ivardagslivet, samhället,människokroppensbyggnad och funktionkopplas ihop och visardå på förhållandeviskomplexanaturvetenskapligasamband. Elevenanvändernaturvetenska pligamodeller på ett relativtväl fungerande sätt föratt förklara och visa påsamband frånområdena kropp ochhälsa, miljö och energi.Dessutom för elevenutvecklade och relativtväl underbyggdaresonemang kring hurmänniskans användningav energi ochna turresurser påverkarmiljön och visar påfördelar ochbegränsningar hosnågra åtgärder som kanbidra till en hållbarutveckling. Eleven kanförklara och visa påsamband mellan någracentralanaturvetenskapliga

sammanhang och visardet genom att förklaraoch visa på sambandinom dessa och någotgenerellt drag med godanvändning avnaturvetenskapensbegrepp, modelle r ochteorier. Eleven kan föravälutvecklade och välunderbyggdaresonemang därföreteelser ivardagslivet, samhälletoch människokroppensbyggnad och funktionkopplas ihop och visardå på komplexanaturvetenskapligasamband. Elevenanvändernaturvetenskap ligamodeller på ett välfungerande sätt för attförklara ochgeneralisera frånområdena kropp ochhälsa, miljö och energi.Dessutom för elevenvälutvecklade och välunderbyggdaresonemang kring hurmänniskans användningav energi ochnaturresurser påverkarmiljön och visar urolika perspektiv påfördelar ochbegränsningar hosnågra åtgärder som kanbidra till en hållbarutveckling. Eleven kanförklara och

SKOLFS SKOLVERKET

2018 - 03 - 0 920 ( 37 )

människorslevnadsvillkor.

upptäckter och derasbetydelse förmänniskorslevnadsvillkor.

generalisera kringnågra centralanaturvetenskapligaupptäckter och derasbetydelse förmänniskorslevnadsvillkor.

Kurs: Grundläggande kurs i s amhällsorienterande ämnen (inledandekurs)Kurskod: GRNSOA2Verksamhetspoäng: 100

I alla tider har människor försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor, bådede sociala sammanhang de ingår i samt hur det förflutna påverkar livet idag ochde val som görs inför framtiden. Kunskaper i de samhällsorienterande ämnenager individen verktyg att delta i samhällslivet, att p åverka sin livssituation ochatt bidra till samhällets utveckling. Dessa kunskaper är särskilt betydelsefulla ien komplex samtid som präglas av snabb utvecklingstakt, globalisering ochmångfald.

Syfte

Undervisningen i den inledande kursen i samhällsorient erande ämnen inomkommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utifråntvärvetenskapliga perspektiv utvecklar kunskaper om samhället och ommänniskors livsvillkor. Samhällskunskap, historia, religionskunskap ochgeografi bidrar med olika ämnesperspektiv på det svenska samhälletsutveckling, förutsättningar och utmaningar. Eleven ska genom undervisningendärmed få en grund för en bredare samhällsförståelse samt utveckla tilltro till sinegen förmåga att aktivt delta i vardags - , samhä lls - , studie - och arbetsliv.

Undervisningen ska ge eleven förutsättningar att utveckla kunskaper om hurindividen och samhället påverkar varandra. Eleven ska i undervisningen ävenges möjligheter att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor ochsamhälls strukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga,rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

Genom undervisningen ska eleven ges förutsättningar att utveckla kunskaperom geografiska samband och olika livsmiljöer. Eleven ska i undervisningenäven bli uppmärksammad på frågor som rör naturresurser och hållbarutveckling.

Undervisningen ska ge eleven förutsättningar att tillägna sig en historiskreferensram och en fördjupad förståelse för nutiden. Eleven ska också fåmöjl ighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män

SKOLVERKET SKOLFS

2018 - 0 3 - 0921 ( 37 )

genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer .

Eleven ska i undervisningen ges förutsättningar att utveckla kunskaper omreligioner och olika livsåskådningar. Undervisning en ska även ge kunskap omoch förståelse för hur olika traditioner har påverkat det svenska samhället ochdess värderingar. Vidare ska undervisningen stimulera eleven att reflektera överolika livsfrågor, sina identiteter och sitt etiska förhållningssätt.

Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar kunskaper om hur mankritiskt kan granska fakta och förhållanden inom det samhällsorienterandeområdet . Eleven ska i undervisningen ges förutsättningar att utveckla ettkällkritiskt förhållningssätt vilket omfattar att söka och värdera information frånolika källor och medier. Eleven ska också ges möjlighet att utveckla kunskaperom hur samhället påverkas av digitaliseringen.

I undervisningen ska eleven ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet medde mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer, värden ochprinciper. Eleven ska ges möjlighet att reflektera över sin egen roll i detdemokratiska samhället och vad det innebär att vara en aktiv, ansvarstagandeoch delaktig medborgare. Därigenom s ka eleven stimuleras att engagera sig ioch delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Genom undervisningen i den grundläggande inledande kursen i samhällsorienterandeämnen ska eleven sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• utveckla kunskaper om hur individer och samhällen organiseras , fungeraroch förändras samt hur individer och grupper samverkar ,

• använda en geografisk referensram samt reflektera över samspelet mellanmänniska, natur och samhälle,

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar avtidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer ,

• analysera religioner och livsåskådningar och hur de påverkar och påverkasav förhållanden och skeenden i samhället,

• söka, analysera och kr itiskt granska information från olika källor samtuttrycka och värdera olika ståndpunkter och argumentera utifrån fakta,värderingar och olika perspektiv, samt

• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer,arbetssätt och beslut sprocesser .

Centralt innehåll

Individen och samhället

• Sveriges geografi och geografiska förutsättningar, till exempel befolkning,kulturlandskap och infrastruktur.

SKOLFS SKOLVERKET

2018 - 03 - 0 922 ( 37 )

• Geografiska metoder och arbetssätt. Kartan och dess uppbyggnad.

• Migration, integration och segregation.

• Centrala samhällsfunktioner och olika stödfunktioner i samhället , tillexempel räddningstjänst, sjukvård och socialtjänst.

• Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur depåverkar miljö och hälsa.

• Vanliga traditioner och högtider , bland annat med anknytning tillkristendomen.

• K ulturliv och friluftsliv i Sverige.

• Religioner och livsåskådningar i ett mångkulturellt Sverige.

Så styrs Sverige

• Den svenska demokratin och välfärdssamhällets framväxt.

• Sveriges demokratiska och politiska organisation på lokal och nationell nivå– riksdag, regering, landsting och kommuner .

• Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället istort.

Information och kommunikation

• Det svenska medielandskapet. Olika slag s medier, deras uppbyggnad ochinnehåll, till exempel traditionella massmedier och sociala och digitalamedier .

• Möjligheter och utmaningar i det förändrade medielandskapet. Möjligheteroch utmaningar förknippade med internet och digital kommunikation.

• Meto der för att söka information från olika källor i de samhällsorienterandeämnena. Hur man kan bearbeta och värdera information.

Rättigheter och rättsskipning

• Grundläggande mänskliga rättigheter . Fri - och rättigheter samt skyldigheter iett demokratiskt samh älle . Jämlikhet och jämställdhet i ett mångkulturelltSverige.

• Urfolket samerna och nationella minoriteter i Sverige.

• Lagstiftning, lagar och normer. Kriminalitet och rättssystemet.

Privatekonomi och samhällsekonomi

• Privatekonomi. Inkomster, utgifter, ska tt, transfereringar, lån, sparande ochbetalningsformer.

• Offentlig ekonomi. Finansiering av v älfärdssamhället , det statliga ochkommunala skattesystemet.

SKOLVERKET SKOLFS

2018 - 0 3 - 0923 ( 37 )

• Arbetsmarknaden i Sverige. Utbildningsvägar, yrkesval, entreprenörskapoch olika anställningsformer.

K unskapskrav

Kunskapskrav för betyget E

Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt beskriva samhället ochmänniskors livsvillkor i samhället. Eleven visar det genom att ange någraviktiga samhällsfunktioner samt genom att föra enkla resonemang om olikasamhällsfrågor ur olika ämnesperspektiv och beskriver då samband mellannågon orsak och konsekvens på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan ävenanvända geografiska begrepp och kartor på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt beskriva historiskaförutsättningars betydelse för samhällens utformning och visar det genom attföra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till ochkonsekvenser av samhällsförändringar och människors l evnadsvillkor ochhandlingar .

Eleven har grundläggande kunskaper om centrala tankegångar i några avvärldsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheteroch skillnader mellan några religioner. Eleven kan också föra enkla resonemangom hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andralivsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del förresonemanget framåt .

Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt diskutera och värdera olikaståndp unkter och perspektiv i några aktuella samhällsfrågor samt argumenteraför egna ståndpunkter med enkla argument. Eleven har grundläggandekunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungeraroch visar det genom att föra enkla resone mang om hur demokratiska värden ochprinciper kan kopplas till hur beslut fattas i samhället. Eleven kan sökainformation från några källor inom det samhällsorienterande området ochanvänder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enklar esonemang om informationens och källornas användbarhet.

Kunskapskrav för betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C äruppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C

Eleven kan på ett fungerande sätt beskriva samhället och m änniskors livsvillkori samhället. Eleven visar det genom att ange några viktiga samhällsfunktionersamt genom att föra utvecklade resonemang om olika samhällsfrågor ur olikaämnesperspektiv och beskriver då samband mellan någon orsak och konsekvens

SKOLFS SKOLVERKET

2018 - 03 - 0 924 ( 37 )

på ett fungerande sätt. Eleven kan även använda geografiska begrepp ochkartor på ett fungerand e sätt.

Eleven kan på ett fungerande sätt beskriva historiska förutsättningarsbetydelse för samhällens utformning och visar det genom att föra relativt välunderbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser avsamhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar .

Eleven har g oda kunskaper om centrala tankegångar i några avvärldsreligionerna och visar det genom att föra utvecklade resonemang omlikheter och skillnader mellan några religioner. Eleven kan också förautvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vadreligioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sättsom för resonemanget fram åt .

Eleven kan på ett fungerande sätt diskutera och värdera olika ståndpunkteroch perspektiv i några aktuella samhällsfrågor samt argumentera för egnaståndpunkter med enkla argument. Eleven har g oda kunskaper om vaddemokrati är och hur demokratiska besl utsprocesser fungerar och visar detgenom att föra utvecklade resonemang om hur demokratiska värden ochprinciper kan kopplas till hur beslut fattas i samhället. Eleven kan sökainformation från några källor inom det samhällsorienterande området ochanvänd er då olika källor på ett fungerande sätt och för utvecklade resonemangom informationens och källornas användbarhet.

Kunskapskrav för betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A äruppfyllda.

Kunskapskrav för betyge t A

Eleven kan på ett väl f ungerande sätt beskriva samhället och människorslivsvillkor i samhället. Eleven visar det genom att ange några viktigasamhällsfunktioner samt genom att föra välutvecklade resonemang om olikasamhällsfrågor ur olika ämnesperspektiv och beskriver då samband mellannågon orsak och konsekvens på ett väl f ungerande sätt. Eleven kan ävenanvända geografiska begrepp och kartor på ett väl f ungerand e sätt.

Eleven kan på ett väl f un gerande sätt beskriva historiska förutsättningarsbetydelse för samhällens utformning och visar det genom att föra välunderbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser avsamhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar .

Eleven har mycket goda kunskaper om centrala tankegångar i några avvärldsreligionerna och visar det genom att föra välutvecklade resonemang omlikheter och skillnader mellan några religioner. Eleven kan också föravälutvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och

SKOLVERKET SKOLFS

2018 - 0 3 - 0925 ( 37 )

vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ettsätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det .

Eleven kan på ett väl f ungerande sätt diskutera och värdera olikaståndpunkter och persp ektiv i några aktuella samhällsfrågor samt argumenteraför egna ståndpunkter med utvecklade argument. Eleven har mycket godakunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungeraroch visar det genom att föra välutvecklade resonemang om hur demokratiskavärden och principer kan kopplas till hur beslut fattas i samhället. Eleven kansöka information från några källor inom det samhällsorienterande området ochanvänder då olika källor på ett väl f ungerande sätt och för välutvec kladeresonemang om informationens och källornas användbarhet.

Kunskapskrav förbetyget E

Kunskapskrav förbetyget C

Kunskapskrav förbetyget A

Eleven kan på ett ihuvudsak fungerandesätt beskriva samhälletoch människorslivsvillkor i samhället.Eleven visar det genomatt ange några viktigasamhällsfunktioner samtEleven kan på ett ihuvudsak fungerandesätt beskriva samhälletoch människorslivsvillkor i samhället.Eleven visar det genomatt ange några viktigasamhällsfunktioner samtgenom att föra enkl aresonemang om olikasamhällsfrågor ur olikaämnesperspektiv ochbeskriver då sambandmellan någon orsak ochkonsekvens på ett ihuvudsak fungerandesätt. Eleven kan ävenanvända geografiskabegrepp och kartor på

Eleven kan på ettfungerande sättbeskriva samhället ochmänniskors livsvillkor isamhället. Eleven visardet genom att angenågra viktigasamhällsfunktioner samtgenom att förautveckla de resonemangom olika samhällsfrågorur olikaämnesperspektiv ochbeskriver då sambandmellan någon orsak ochkonsekvens på ettfungerande sätt. Elevenkan även användageografiska begrepp ochkartor på ettfungerand e sätt.

Eleven kan på ettfungerande s ättbeskriva historiskaförutsättningarsbetydelse församhällens utformning

Eleven kan på ett välf ungerande sättbeskriva samhället ochmänniskors livsvillkor isamhället. Eleven visardet genom att angenågra viktigasamhällsfunktioner samtgenom att föravälutveckladeresonemang om olikasamhällsfrågor ur olikaämnesperspektiv ochbeskriver då sambandmellan någon orsak ochkonsekvens på ett välf ungerande sätt. Elevenkan även användageografiska begrepp ochkartor på ett välf ungerand e sätt.

Eleven kan på ett välf un gerande sättbeskriva historiskaförutsättningarsbetydelse församhällens utformning

SKOLFS SKOLVERKET

2018 - 03 - 0 926 ( 37 )

ett i huvudsakfungerande sätt.

Eleven kan på ett ihuvudsak fungerandesätt beskriva historiskaförutsättningarsbetydelse församhällens utformningoch visar det genom attföra enkla och till vissdel underbyggdaresonemang om orsakertill och konsekvenser avsamhällsförändringaroch m änniskorslevnadsvillkor ochhandlingar .

Eleven hargrundläggandekunskaper om centralatankegångar i några avvärldsreligionerna ochvisar det genom att föraenkla resonemang omlikheter och skillnadermellan några religioner.Eleven kan också föraenkla resonemang omhur livsfrågor skildras iolika sammanhang ochvad religioner och andralivsåskådningar kanbetyda för olikamänniskor på ett sättsom till viss del förresonemanget framåt .

Eleven kan på ett ihuvudsak fungerandesätt diskutera ochvärdera olikaståndpunkter ochperspektiv i några

och visar det genom attföra relativt välunderbyggdaresonemang om orsakertill och konsekvenser avsamhällsförändringaroch människorslevnadsvillkor ochhandlingar .

Eleven har g odakunskaper om centralatankegångar i några avvärldsreligionerna ochvisar det genom att förautvecklade resonemangom likheter ochskillnader mellan någrareligioner. Eleven kanockså föra utveckladeresonemang om hurlivsfrågor skildras iolika samma nhang ochvad religioner och andralivsåskådningar kanbetyda för olikamänniskor på ett sättsom för resonemangetframåt .

Eleven kan på ettfungerande sättdiskutera och värderaolika ståndpunkter ochperspektiv i någraaktuella samhällsfrågorsamt argumentera föregna ståndpunkter medenkla argument. Elevenhar g oda kunskaper omvad demokrati är ochhur demokratiskabeslutsprocesserfungerar och visar detgenom att föra

och visar det genom attföra väl underbyggdaresonemang om orsakertill och konsekvenser avsamhällsförändringaroch människorslevnadsvillkor ochhandlingar .

Eleven har mycketgoda kunskaper omcentrala tankegångar inågra avvärldsreligionerna ochvisar det genom att föravälutveckladeresonemang om likheteroch skillnader mellannågra religioner. Elevenkan också föravälutveckladeresonemang om hurlivsfrågor skildras iolika sammanhang ochvad religioner och andralivsåskådningar kanbetyda för olikamänniskor på ett sättsom för resonemangetframåt och fördjupareller breddar det .

Eleven kan på ett välf ungerande sättdiskutera och värderaolika ståndpunkter ochpersp ektiv i någraaktuella samhällsfrågorsamt argumentera föregna ståndpunkter medutvecklade argument.Eleven har mycketgoda kunskaper om vaddemokrati är och hurdemokratiska

SKOLVERKET SKOLFS

2018 - 0 3 - 0927 ( 37 )

aktuella samhällsfrågorsamt argumentera föregna ståndpunkter medenkla argument. Elevenhar grundläggandekunskaper om vaddemokrati är och hurdemokratiskabeslutsprocesserfungerar och visar detgenom att föra enklaresonemang om hurdemokratiska värdenoch principer kankopplas till hur beslutfattas i samhället.Eleven kan sökainformation från någrakällor inom detsamhällsorienterandeområdet och använderdå olika källor på ett ihuvudsak fungerandesätt oc h för enklaresonemang ominformationens ochkällornas användbarhet.

utveckla de resonemangom hur demokratiskavärden och principerkan kopplas till hurbeslut fattas i samhället.Eleven kan sökainformation från någrakällor inom detsamhällsorienterandeområdet och använderdå olika källor på ettfungerande sätt och förutvecklad e resonemangom informationens ochkällornas användbarhet.

beslutsprocesserfungerar och visar detgenom att föravälutveckladeresonemang om hurdemokratiska värdenoch principer kankopplas till hur beslutfattas i samhället.Eleven kan sökainformation från någrakällor inom detsamhällsorienterandeområdet och använderdå olika källor på ett välf ungerande sätt och förvälutveckladereson emang ominformationens ochkällornas användbarhet.

Kurs: Grundläggande kurs i s amhällsorienterande ämnen(fortsättningskurs)Kurskod: GRNSOB2Verksamhetspoäng: 200

I alla tider har människor försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor, bådede sociala sammanhang de ingår i samt hur det förflutna påverkar livet idag ochde val som görs inför framtiden. Kunskaper i de samhällsorienterande ämnenager individen verktyg att delta i samhällslivet, att påverka sin livssituation ochatt bidra till samhä llets utveckling. Dessa kunskaper är särskilt betydelsefulla ien komplex samtid som präglas av snabb utvecklingstakt, globalisering ochmångfald.

SKOLFS SKOLVERKET

2018 - 03 - 0 928 ( 37 )

Syfte

Undervisningen i den grundläggande fortsättnings kursen i samhällsorienterandeämnen inom kommunal vuxen utbildning på grundläggande nivå syftar till atteleven utifrån tvärvetenskapliga perspektiv utvecklar kunskaper om samhälletoch om människors livsvillkor. Samhällskunskap, historia, religionskunskap ochgeografi bidrar med olika ämnesperspektiv på det sv enska samhälletsutveckling, förutsättningar och utmaningar. Eleven ska genom undervisningendärmed få en grund för en bredare samhällsförståelse samt utveckla tilltro till sinegen förmåga att aktivt delta i vardags - , samhälls - , studie - och arbetsliv.

Undervisningen ska ge eleven förutsättningar att utveckla kunskaper om hurindividen och samhället påverkar varandra. Eleven ska i undervisningen ävenges möjligheter att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor ochsamhällsstrukturer. I en sådan helhet ssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga,rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

Genom undervisningen ska eleven ges förutsättningar att utveckla kunskaperom geografiska samband och olika livsmiljöer. Eleven ska i undervisningenäven bli uppmärksammad på frågor som rör naturresurser och hållbarutveckling.

Undervisningen ska ge eleven förutsättningar att tillägna sig en historiskreferensram och en fördjupad förståelse för nutiden. Eleven ska också fåmöjlighet att utveckla en kronolo gisk överblick över hur kvinnor och mängenom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer .

Eleven ska i undervisningen ges förutsättningar att utveckla kunskaper omreligioner och olika livsåskådningar. Undervisningen ska även ge kunskap omoch förståelse för hur olika traditioner har påverkat det svenska samhället ochdess värderingar. Vidare ska undervisningen stimulera eleven att reflektera överolika livsfrågor, sina identiteter och sitt etiska förhållningssätt.

Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar kunskaper om hur mankritiskt kan granska fakta och förhållanden inom det samhällsorienterandeområdet . Eleven ska i undervisningen ges förutsättningar att utveckla ettkällkritiskt förhållningssätt vilket omfattar att söka och värder a information frånolika källor och medier. Eleven ska också ges möjlighet att utveckla kunskaperom hur samhället påverkas av digitaliseringen.

I undervisningen ska eleven ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet medde mänskliga rättigheterna och me d demokratiska processer, värden ochprinciper. Eleven ska ges möjlighet att reflektera över sin egen roll i detdemokratiska samhället och vad det innebär att vara en aktiv, ansvarstagandeoch delaktig medborgare. Därigenom ska eleven stimuleras att engag era sig ioch delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

SKOLVERKET SKOLFS

2018 - 0 3 - 0929 ( 37 )

Genom undervisningen i den grundläggande fortsättnings kursen i samhällsorienterandeämnen ska eleven sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• utveckla kunskaper om hur individer och samhällen organiseras , fungeraroch förändras samt hur individer och grupper samverkar ,

• använda en geografisk referensram samt reflektera över samspelet mellanmänniska, natur och samhälle,

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar avtidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer ,

• analysera religioner och livsåskådningar och hur de påverkar och påverkasav förhållanden och skeenden i samhället,

• söka, analysera och kritiskt granska information från olika källor samtuttrycka och värdera olika ståndpunkter och argumentera utifrån fakta,värderingar och olika perspektiv, samt

• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer,arbetssätt och beslutsprocesser .

Centralt i nne håll

Individer, gemenskaper och livsmiljöer

• Sveriges geografi och f örutsättningar i natur och miljö för befolkning ochbebyggelse, både i nutid och ett historiskt perspektiv, till exempel mark,vatten och klimat. Samband mellan befolkningstäthet ochförsör jningsmöjligheter.

• Geografiska metoder och arbetssätt. Kartan och dess uppbyggnad.

• Hur klimatförhållanden påverkar människors levnadsvillkor.

• Migration förr och nu, dess orsaker och konsekvenser. Integration ochsegregation i samhället.

• Sveriges v älfärdss trukturer och hur de fungerar , till exempelsjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilketekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad somfinansieras genom gemensamma medel.

Information och kommunikati on

• Mediernas roll som nyhetsförmedlare, underhållare, opinionsbildare ochsamhällsgranskare . Olika slags medier och deras uppbyggnad och innehåll.

• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet,samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggandeprogrammering.

SKOLFS SKOLVERKET

2018 - 03 - 0 930 ( 37 )

• Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikationsamt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andramedier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

• Metoder för att söka information från olika källor i de samhällsorienterandeämnena. Hur man kan bearbeta och värdera information.

Rättigheter och rättskipning

• Grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska fri - och rättighetersamt skyldigheter. Jämlikhet och jämställdhet i Sverige. Etiska ochmoraliska dilemman.

• Sveriges grundlagar samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.Rättssystem och principer för rättssäkerhet i Sverige.

• De n ationella minoriteter na och samernas ställning som urfolk i Sverigesamt vad deras särställning och rättigheter innebär.

Samhällsresurser och fördelning

• H ur h ushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman.Orsa ker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få förindivider och grupper.

• Länders och regioners ekonomier: samband och orsaker till förändringar i englobaliserad värld samt konsekvenser.

• Arbetsmarknadens och arbetslivets förändring ar och villkor , till exempelarbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap iett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och tilllöneskillnader.

• Hur socioekonomisk bakgrund, kön och etnicitet påverkar utbil dning,boende, välfärd, ekonomiska resurser, makt och inflytande.

• Digitaliseringens betydelse för samhällsutveckling inom olika områden, tillexempel påverkan på arbetsmarknad och infrastruktur samt förändradeattityder och värderingar.

Beslutsfattande o ch politiska idéer

• Sveriges demokratiska och politiska organisation på lokal och nationell nivå– riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hurde påverkar individer, grupper och samhället i stort. Hur individer kanpåverka bes lut på olika nivåer.

• Politiska val och partier i Sverige. Folkrörelser. Hur politiska partierbildades och framväxten av den allmänna rösträtten.

• Europeiska unionen ( EU ) och dess beslutsorgan.

SKOLVERKET SKOLFS

2018 - 0 3 - 0931 ( 37 )

Etik, religion och samhälle

• Begreppen religion och livsåskådning samt centrala tankegångar ivärldsreligionerna. Hur religioner och andra livsåskådningar kan formamänniskors identiteter, grupptillhörigheter och livsstilar.

• Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrånett k ritiskt förhållningssätt.

• Hur olika livsfrågor skildras i religioner och andra livsåskådningar. Etiskafrågor, resonemang och modeller.

Historiska sammanhang och begrepp

• Historiska tidsperioder, händelser och personer fram till cirka 1900 medbetydelse för vår egen tid, till exempel forna civilisationer och revolutioner.Imperialism och industrialisering.

• Historiska tidsperioder, händelser och personer från cirka 1900 till nutid, tillexempel de båda världskrigen och efterkrigstiden. Förtryck,folkfördrivn ingar och folkmord. Betydelsen av den tekniska utvecklingenoch innovationer.

• Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.

• Internationella samarbeten. FN, nordiskt samarbete och framväxten avEuropeiska unionen (EU).

Kunskapskrav

Kunskapskrav för betyget E

Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visardet genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska ochpolitiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver dåenkl a samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan elevenanvända begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan utifrån någotgivet exempel föra enkla resonemang dels om hur individer och grupper kanpåverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människorsmöjligheter att påverka. Eleven kan även använda geografiska begrepp ochkartor på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden ochskeenden med betydelse för vår e gen tid. Eleven visar det genom att föra enklaoch till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser avsamhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Dessutomförklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tidde lever i.

Eleven har grundläggande kunskaper om världsreligionerna och visar det

SKOLFS SKOLVERKET

2018 - 03 - 0 932 ( 37 )

genom att beskriva centrala tankegångar inom några av religionerna. Elevenkan även i viss utsträckning redogöra för hur religioner kan påverkas av ochpåverka samhälleliga förhållanden och skeenden.

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver dåenkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Elevenvärderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhälls frågor med enklaresonemang och till viss del underbyggda argument. Eleven redogör förinnebörden av de mänskliga rättigheterna och ger exempel på vad rättigheternakan betyda för människor. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter inågra samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggdaargument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspekti v.

Eleven har grundläggande kunskaper om vad demokrati är och hurdemokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det gen om att föra enklaresonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hurbeslut fattas i samhället. Eleven kan söka information från några källor inom detsamhällsorienterande området och använder då olika källor på ett i huvudsakfungera nde sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang ominformationens och källornas användbarhet.

Kunskapskrav för betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C äruppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C

Elev en har g oda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genomatt undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska struktureri samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då utvecklade sambandinom olika samhällsstrukt urer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp påett fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra utveckladeresonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olikanivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.Eleven kan även använda geografiska begrepp och kartor på ett fungerandesätt.

Eleven har g oda kunskaper om historiska förhållanden och skeenden medbetydelse för vår egen tid. Eleven visar det genom att föra utvecklade ochunderbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser avsamhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Dessutomförklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tidde lever i.

Eleven har g oda kunskaper om världsreligionerna och visar det genom attförklara och visa på samband mellan centrala tankegångar inom några avreligionerna. Eleven kan även i förhållandevis stor utsträckning redogöra för

SKOLVERKET SKOLFS

2018 - 0 3 - 0933 ( 37 )

hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhåll anden ochskeenden.

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver dåutvecklade samband med utvecklade och relativt väl underbyggdaresonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i någrasamhällsfrågor med utvecklade r esonemang och relativt väl underbyggdaargument. Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och gerexempel på vad rättigheterna kan betyda för människor. Eleven värderar ochuttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utveckla deresonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i relativt storutsträckning växla mellan olika perspekti v.

Eleven har g oda kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiskabeslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra utvecklade resonemangom hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut fattas isamhället. Eleven kan söka information från några källor inom detsamhällsorienterande området och använder då olika källor på ett fungerandesätt och för utvecklade o ch relativt väl underbyggda resonemang ominformationens och källornas användbarhet.

Kunskapskrav för betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A äruppfyllda.

Kunskapskrav för betyget A

Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visardet genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska ochpolitiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver dåvälutvecklade samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kaneleven använda begrepp på ett väl f ungerande sätt. Eleven kan utifrån någotgivet exempel föra välutvecklade resonemang dels om hur individer ochgrupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsarmänniskors möjligheter att påverka. Eleven kan även använda geografiskabegrepp och kartor på ett välf ungerande sätt.

Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden och skeendenmed betydelse för vår egen tid. Eleven visar det genom att föra välu tveckla deoch underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser avsamhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Dessutomförklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tidde lever i.

Eleven har mycket goda kunskaper om världsreligionerna och visar detgenom att förklara och visa på samband och generella mönster kring

SKOLFS SKOLVERKET

2018 - 03 - 0 934 ( 37 )

centrala tankegångar inom några av religionerna. Eleven kan även i storutsträckning redogöra för hur religioner kan påverkas av och påver kasamhälleliga förhållanden och skeenden.

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver dåvälu tvecklade samband med välu tvecklade och väl underbyggda resonemang.Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrå gor medvälu tvecklade resonemang och väl underbyggda argument. Eleven redogör förinnebörden av de mänskliga rättigheterna och ger exempel på vad rättigheternakan betyda för människor. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter inågra samhällsfrågo r med välu tvecklade resonemang och väl underbyggdaargument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspekti v.

Eleven har mycket goda kunskaper om vad demokrati är och hurdemokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föravälu tvecklade resonemang om hur demokratiska värden och principer kankopplas till hur beslut fattas i samhället. Eleven kan söka information från någrakällor inom det samhällsorienterande området och använder då olika källor påett välf ungerande sätt och för välu tvecklade och väl underbyggda resonemangom informationens och källornas användbarhet.

Kunskapskrav förbetyget E

Kunskapskrav förbetyget C

Kunskapskrav förbetyget A

Eleven hargrundläggandekunskaper om olikasamhällsstrukturer.Eleven visar det genomatt undersöka hursociala, mediala,rättsliga, ekonomiskaoch politiska strukturer isamhället är uppbyggdaoch fungerar ochbeskriver då enklasamband inom olikasamhällsstrukturer. Ibeskrivn ingarna kaneleven använda begrepppå ett i huvudsakfungerande sätt. Elevenkan utifrån något givetexempel föra enklaresonemang dels om hur

Eleven har g odakunskaper om olikasamhällsstrukturer.Eleven visar det genomatt undersöka hursociala, mediala,rättsliga, ekonomiskaoch politiska strukturer isamhället är uppbyggdaoch fungerar ochbe skriver då utveckladesamband inom olikasamhällsstrukturer. Ibeskrivningarna kaneleven använda begrepppå ett fungerande sätt.Eleven kan utifrån någotgivet exempel förautvecklade resonemangdels om hur individeroch grupper kan

Eleven har mycketgoda kunskaper omolikasamhällsstrukturer.Eleven visar det genomatt undersöka hursociala, mediala,rättsliga, ekonomiskaoch politiska strukturer isamhället är uppbyggdaoch funge rar ochbeskriver dåvälutvecklade sambandinom olikasamhällsstrukturer. Ibeskrivningarna kaneleven använda begrepppå ett väl f ungerandesätt. Eleven kan utifrånnågot givet exempelföra välutvecklade

SKOLVERKET SKOLFS

2018 - 0 3 - 0935 ( 37 )

individer och grupperkan påverka beslut påolika nivåer, dels omförhållanden sombegränsar människorsmöjlighet er att påverka.Eleven kan ävenanvända geografiskabegrepp och kartor påett i huvudsakfungerande sätt.

Eleven hargrundläggandekunskaper om historiskaförhållanden ochskeenden med betydelseför vår egen tid. Elevenvisar det genom att föraenkla och till viss delunderbyggdaresonemang om orsakertill och konsekvenser avsamhällsförändringaroch människorslevnadsvillkor ochhandlingar. Dessutomförklarar eleven hurmänniskors villkor ochvärderingar kanpåverkas av den tid delever i.

Eleven hargru ndläggandekunskaper omvärldsreligionerna ochvisar det genom attbeskriva centralatankegångar inom någraav religionerna. Elevenkan även i vissutsträckning redogöraför hur religioner kan

påverka beslut på olik anivåer, dels omförhållanden sombegränsar människorsmöjligheter att påverka.Eleven kan ävenanvända geografiskabegrepp och kartor påett fungerande sätt.

Eleven har g odakunskaper om historiskaförhållanden ochskeenden med betydelseför vår egen tid. Elevenvisar det genom att förautvecklade ochunderbyggdaresonemang om orsakertill och konsekvenser avsamhällsförändringaroch människorslevnadsvillkor ochhandlingar. Dessutomförklarar eleven hurmänniskors villkor ochvärderingar kanpåverkas av den tid delever i.

Eleven har godakunskaper omvärldsreligionerna ochvisar det genom attförklara och visa påsamband mellancentrala tankegångarinom några avreligionern a. Eleven kanäven i förhållandevisstor utsträckningredogöra för hurreligioner kan påverkasav och påverka

resonemang dels om hurindivider och grupperkan på verka beslut påolika nivåer, dels omförhållanden sombegränsar människorsmöjligheter att påverka.Eleven kan ävenanvända geografiskabegrepp och kartor påett välf ungerande sätt.

Eleven har mycketgoda kunskaper omhistoriska förhållandenoch skeenden medbetydelse för vår egentid. Eleven visar detgenom att föravälutvecklade ochunderbyggdaresonemang om orsakertill och konsekvenser avsamhällsförändringaroch människorslevnadsvillkor ochhandlingar. Dessutomförklarar eleven hurmänniskors villko r ochvärderingar kanpåverkas av den tid delever i.

Eleven har mycketgoda kunskaper omvärldsreligionerna ochvisar det genom attförklara och visa påsamband och generellamönster kring centralatankegångar inom någraav religionerna. Elevenkan även i storutsträckning redogöra

SKOLFS SKOLVERKET

2018 - 03 - 0 936 ( 37 )

påverkas av och påverkasamhälleligaförhållanden ochskeenden.

Eleven kan undersökasamhällsfrågor ur någotperspektiv och beskriverdå enkla samband medenkla och till viss delunderbyggdaresonemang. Elevenvärderar och uttryckerolika ståndpunkter inågra samhällsfrågormed enkla resonemangoch till viss delunder byggda argument.Eleven redogör förinnebörden av demänskliga rättigheternaoch ger exempel på vadrättigheterna kan betydaför människor. Elevenvärderar och uttryckerolika ståndpunkter inågra samhällsfrågormed enkla resonemangoch till viss delunder byggda argumentoch kan då i vissutsträckning växlamellan olika perspekti v.

Eleven hargrundläggandekunskaper om vaddemokrati är och hurdemokratiskabeslutsprocesserfungerar och visar detgenom att föra enklaresonemang om hurdemokratiska värdenoch principer kan

samhälleligaförhållanden ochskeenden.

Eleven kan undersökasamhällsfrågor ur någotperspektiv och beskriverdå utvecklade sambandmed utvecklade ochrelativt välunderbyggdaresonemang. Elevenvärderar och uttryckerolika ståndpunkter inågra samhällsfrågormed utveckladeresonemang ochrelativt välunderbyggda argument.Eleven redogör förinnebörden av demänskliga rättigheternaoch ger exempel p å vadrättigheterna kan betydaför människor. Elevenvärderar och uttryckerolika ståndpunkter inågra samhällsfrågormed utveckladeresonemang ochrelativt välunderbyggda argumentoch kan då i relativtstor utsträckning växlamellan olika perspekti v.

Ele ven har g odakunskaper om vaddemokrati är och hurdemokratiskabeslutsprocesserfungerar och visar detgenom att förautvecklade resonemangom hur demokratiska

för hur religioner kanpåverkas av och påverkasamhälleligaförhållanden ochskeenden.

Eleven kan undersökasamhällsfrågor ur någotperspektiv och beskriverdå välutveckladesamband medvälutvecklade och välunderbyggdaresonemang. Elevenvärderar och uttryckerolika ståndpunkter inågra samhällsfrågormed välutveckladeresonemang och välunderbyggda argument.Eleven redogör förinnebörden av demänskliga rättigheternaoch ger exempel på vadrättigheterna kan betydaför människor. Elevenvärderar och uttryckerolika ståndpunkter inågra samhällsfrågormed välutveckladeresonemang och välunderbyggda argumentoch kan då i storutsträckning växlamellan olika perspekti v.

Eleven har mycketgoda kunskaper om vadde mokrati är och hurdemokratiskabeslutsprocesserfungerar och visar detgenom att föravälutveckladeresonemang om hur

SKOLVERKET SKOLFS

2018 - 0 3 - 0937 ( 37 )

kopplas till hur beslutfattas i samhället.Eleven kan sökainformation från någrakällor inom detsamhällsorienterandeområdet och använderdå olika källor på ett ihuvudsak fungerandesätt och för enkla ochtill viss delunderbyggdaresone mang ominformationens ochkällornas användbarhet.

värden och principerkan kopplas till hurbeslut fattas i samhället.Eleven kan sökainformation från någrakällor inom detsamhällsorienterandeområdet och använderdå olika källor på ettfungerande sätt och förutvecklade och relativtväl underbyggdares onemang ominformationens ochkällornas användbarhet.

demokratiska värdenoch principer kankopplas till hur beslutfattas i samhället.Eleven kan sökainformation från någrakällor inom detsamhällsorienterandeområdet och använderdå olika källor på ettvälf ungerande sätt ochför välutvecklade ochväl underbyggdaresonemang ominformationens ochkällornas användbarhet.

HistoriaKurskod: GRN HIS2Verksamhetspoäng: 150

-------------------------------------------------------------------------------------------------

Bilaga 1

1 (7) Dnr 2017:01146

1 (7)

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:18) om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Sammanfattning

Under förutsättning att regeringen inför ändringar i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning föreslår Skolverket att det inrättas två grundläggande kurser i naturorienterande ämnen och två grundläggande kurser samhällsorienterade ämnen samt att kursen i hem- och konsumentkunskap utgår i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå.

Bakgrund

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag (U2017/02921/GV) att se över kursutbud och innehåll inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå i syfte att bättre möta de behov och förutsättningar som finns hos främst nyanlända med kort utbildning. Uppdraget innebar att Skolverket skulle se över om dagens kursutbud bör ändras eller kompletteras med en eller flera kurser och i så fall ange hur. Skolverket fick även inom ramen för uppdraget föreslå andra ändringar som myndigheten bedömde vara relevanta för syftet.

Skolverket bedömer att det finns behov av vissa revideringar vad gäller kursutbud och innehåll för att främst bättre svara mot nyanlända elevers behov och förutsättningar inom skolformsnivån.

I redovisningen av uppdraget föreslog Skolverket följande

– Att det parallellt med befintliga kurser i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap inrättas två kurser i samhällsorienterande ämnen som bygger på varandra.

– Att det parallellt med befintliga kurser i biologi, fysik och kemi inrättas två kurser i naturorienterande ämnen som bygger på varandra.

– Att kursen i hem- och konsumentkunskap utgår.

Innehållet i konsekvensutredningen utgår från 6–8 §§ i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

2 (7)

A Allmänt

1. Beskrivning av problemet och vad Skolverket vill uppnå Bakgrund

Dagens kursplaner inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå motsvarar i huvudsak de ämnen som finns i grundskolan och är i stor utsträckning anpassade utifrån att eleverna redan besitter vissa grundläggande kunskaper. Regeringen har lyft att eleverna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå till övervägande del är födda i annat land än Sverige och menar att det finns skäl att se över om dagens kursutbud är det mest lämpade för elever som aldrig gått i svensk grundskola och i synnerhet för utrikes födda vuxna med kort utbildning. Regeringen pekar även på att för många nyanlända kommer insatserna under etableringstiden att utgöras av studier inom den kommunala vuxenutbildningen eller motsvarande. Vidare understryker regeringen att nyanlända vuxna med kort utbildning kan ha behov av grundläggande utbildningsinsatser för att kunna matchas till arbete och delta i fortsatt utbildning.1

Skolverket bedömer att det finns behov av att revidera såväl kursutbud, som innehåll för att bättre svara mot nyanlända elevers behov och förutsättningar inom skolformsnivån. I arbetet med regeringsuppdraget (U2017/02921/GV) har det varit centralt för Skolverket att se hur kursplanernas innehåll bättre kan möta målgruppens behov, framför allt sett till nyanlända elever som har kort eller ingen tidigare utbildning. Det har dock varit Skolverkets ambition i arbetet att, även om framför allt målgruppen nyanlända elever med kort tidigare utbildning utpekats i uppdraget, ska gagna hela den heterogena målgrupp som finns inom skolformsnivån och de som enligt skollagen har rätt att läsa inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå.

Skolverkets förslag

Skolverket föreslår därför att

– Det parallellt med befintliga kurser i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap inrättas två grundläggande kurser i samhällsorienterande ämnen som bygger på varandra. En inledande kurs som omfattar 100 verksamhetspoäng och en fortsättningskurs som omfattar 200 verksamhetspoäng. Kurserna har en samhällsvetenskaplig kärna där grundläggande delar i de olika ämnena identifierats ur ett vuxenperspektiv och ur perspektivet att eleven ska få de kunskaper som behövs för samhällsliv, arbetsliv och vidare studier. Tanken är att delar ur de olika ämnesområdena ska vävas samman i undervisningen för att ge helhet och grundläggande referensramar. Kurserna lämpar sig framför allt för elever som inte har gått i svensk grundskola och har kort eller ingen tidigare utbildning.2

– Det parallellt med befintliga kurser i biologi, fysik och kemi inrättas två grundläggande kurser i naturorienterande ämnen som bygger på varandra. En inledande kurs som omfattar 100 verksamhetspoäng och en fortsättningskurs som omfattar 200 verksamhetspoäng. Kurserna har en naturvetenskaplig kärna där grundläggande delar i de olika berörda ämnena identifierats ur samma perspektiv som för kurserna i de samhällsorienterande ämnena. Även dessa kurser lämpar sig väl för framför allt elever som inte har gått i svensk grundskola och har kort eller ingen tidigare utbildning.

1 Uppdrag om utbildning för nyanlända med kort utbildning – utveckling av kommunal vuxenutbildning (U2017/02921/GV, s. 2).

2 Kurserna i samhällsorienterande ämnen ska inte förväxlas med den samhällsorientering som kommunerna enligt lag (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare är skyldiga att ge.

3 (7)

De fyra kurserna är framtagna för att täcka in grundläggande delar hämtade från de samhällsorienterande respektive naturorienterande ämnesområdena samt ger en grund för vidare studier på gymnasial nivå och ska således betraktas som likvärdiga med övriga separata kurser i respektive ämne. Kurserna lämpar sig väl för framför allt elever som inte har gått i svensk grundskola och har kort eller ingen tidigare utbildning.

De föreslagna kurserna i samhällsorienterande respektive naturorienterande ämnen föreslås liksom övriga befintliga kurser inom skolformsnivån falla inom utbildning som en vuxen har rätt att delta i enligt (20 kap. 11 § skollagen [2010:800]). Det är utifrån elevens behov, förutsättningar och mål med sina studier samt i dialog mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och elev som beslutet huruvida en elev ska läsa någon av dessa kurser eller någon eller några av de separata ämneskurserna görs.

Hur dessa parallella kurser tas i bruk är något som behöver följas upp och utvärderas i syfte att undvika eventuella negativa styreffekter. Skolverket utesluter inte att de enskilda kurserna i samhällskunskap, historia, geografi, religionskunskap, biologi, fysik och kemi i ett senare skede skulle kunna utgå till förmån för kurserna i samhällsorienterande respektive naturorienterande ämnen.

Skolverket föreslår även följande

– Att kursen i hem- och konsumentkunskap utgår. I översynen har Skolverket identifierat att delar som rör exempelvis vardagsekonomi, konsumtion, hälsa och hållbar utveckling redan ingår som delar i befintliga kurser som till exempel biologi och samhällskunskap. Dessa delar förtydligas även i de nya inledande kurserna i såväl samhällsorienterande och naturorienterande ämnena.

Enligt den nationella statistiken för 2016 var det totalt 52 kursdeltagare som deltog i kursen hem- och konsumentkunskap och för att dessa elever inte ska drabbas av att kursen utgår bör det enligt Skolverkets bedömning införas övergångsbestämmelser som innebär att för de elever som påbörjade kursen före den 1 juli 2018 ska äldre bestämmelser fortfarande gälla.

Skolverkets förslag i relation till lärarlegitimation inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Förslaget att införa nya kurser i samhällsorienterande och naturorienterande ämnen innebär att fyra nya behörigheter behöver införas i skolformen kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå för att Skolverket ska kunna utfärda lärarlegitimation i de nya kurserna. Förslagen om fyra nya kurser förutsätter därför även att ändringar görs i förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

Behörig att undervisa i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och gymnasial nivå är den som är behörig att undervisa på motsvarande nivå och i motsvarande ämne i grundskolan eller gymnasieskolan enligt 2 kap. 31 § förordningen om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. För att en lärare ska anses behörig att undervisa i de föreslagna kurserna i samhällsorienterande ämnen krävs därför enligt Skolverkets bedömning behörighet i ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. För att en lärare ska anses behörig att undervisa i de föreslagna kurserna i naturorienterande ämnen krävs behörighet i ämnena biologi, fysik och kemi. Skolverket ser dock att en kombination av undervisande lärare med behörighet eller legitimation i de olika ämnen som ingår i respektive kurser kan samverka vid genomförandet av kurserna. Det är upp till huvudmannen att tillse att undervisningen genomförs av lärare med kompetens inom de olika delarna.

Skolverket konstaterar att när ett ämne upphör blir en konsekvens att behörigheten i ämnet upphör. De lärare som är behöriga i hem- och konsumentkunskap i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå kommer inte att ha kvar denna behörighet i lärarlegitimationsregistret.

4 (7)

2. Beskrivning av alternativa lösningar för det Skolverket vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd En alternativ lösning till att ta fram de föreslagna ändringarna hade varit att i stället stödja verksamheterna i hur de skulle kunna arbeta med målgruppen utifrån det befintliga kursutbudet, exempelvis genom att arbeta med innehåll från olika av rektorn inrättade delkurser. Detta skulle dock, enligt Skolverkets bedömning, innebära ett ökat administrativt och organisatoriskt arbete samt riskera att minska tydligheten för eleven och den nationella likvärdigheten.

Skolverket skulle även kunna avstå från att föreslå ett ändrat kursutbud. Detta skulle dock innebära att kommunerna inte har ett målgruppsanpassat kursutbud att erbjuda nyanlända elever under etableringstiden.

3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen De huvudmän (kommuner och landsting) som bedriver kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå berörs av de kursplaneändringarna som Skolverket föreslår. Förslagen berör utöver dessa huvudmän även Kriminalvården samt enskilda utbildningsanordnare (inklusive folkhögskolor). Berörs gör även rektorer, studie- och yrkesvägledare, studiehandledare, lärare, elever och annan personal som arbetar med elever kopplade till utbildningen och undervisningen inom skolformsnivån. Enligt Skolverkets statistik för 2016 läste drygt 42 000 elever i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå.3

Vissa lärarkategorier berörs mer än andra, framför allt lärare i samhällskunskap, geografi, historia, religionskunskap, biologi, fysik, kemi och hem- och konsumentkunskap inom kommunal vuxenutbildning för vuxna på grundläggande nivå. Förslaget att införa kurser i samhällsorienterande och naturorienterande ämnen innebär att fyra nya behörigheter behöver införas i skolformen kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå för att Skolverket ska kunna legitimera i de nya kurserna.

Enligt Skolverkets statistik för 2016/17 fanns det 4 867 tjänstgörande lärare inom kommunal vuxenutbildning4 (exklusive kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare).5

4. Uppgifter om de bemyndiganden som Skolverkets beslutanderätt grundar sig på Förutsatt att regeringen ändrar och gör vissa justeringar i 2 kap. 18 § förordningen om vuxenutbildning bör Skolverket med stöd av bemyndigande i 2 kap. 11 § samma förordning kunna föreskriva i enlighet med förslagna kursplaneändringar.

5. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen

Kostnadsmässiga konsekvenser

Förslagen kan komma att påverka kostnaderna för huvudmän vad gäller lärartillgång och lokaler. Det kan innebära ökade kostnader beroende på att huvudmannen ska erbjuda flera kurser samtidigt.

Ytterligare kostnader kan även uppstå för kompetensutvecklingsinsatser av personal. Det gäller framför allt de föreslagna kurserna i samhällsorienterande och naturorienterande ämnen. Respektive huvudman behöver göra en bedömning av behovet i verksamheten.

3 https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/komvux 4 https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/komvux 5 https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/sarskild-utbildning-for-vuxna

5 (7)

Mänskliga rättigheter och icke-diskriminering

Skolverket tar hänsyn till frågor som rör mänskliga rättigheter och icke-diskriminering. I Skolverkets instruktion lyfts vissa grupper och delar av rättigheterna fram. Det gäller bland annat jämställdhetsperspektivet, funktionshinderperspektivet och nationella minoriteter.

Skolverket har i arbetet med att föreslå nya kursplaneskrivningar beaktat de mänskliga rättigheterna. En viktig roll i arbetet har de mänskliga rättigheter som rör rätten till utbildning och rätten för migranter spelat. Betydelsen för lågutbildade migranter att ta del av samhällssystemet lyfts ofta i dessa sammanhang som avgörande för att minska utsatthet och risk för exploatering och kränkande behandling. Demokrati och demokratiska beslutsprocesser, som är sammanlänkade med de mänskliga rättigheterna, har också haft en framträdande roll och skrivs fram med tydlighet i exempelvis kurserna i samhällsorienterande ämnen.

Skolverket har i arbetet med att föreslå nya kursplaneskrivningar tagit hänsyn till de sju diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen (2008:567) i syfte att ingen individ ska uppleva sig missgynnad eller kränkt utifrån skrivningarna.

Jämställdhetsperspektivet, funktionshinderperspektivet och de nationella minoriteterna

I genomförandet av uppdraget har jämställdhets- och jämlikhetsperspektivet samt funktionshinderperspektivet varit närvarande och ambitionen med kursplaneförslagens skrivningar har varit att dessa ska basera sig på tankarna om att män och kvinnor ska ha lika tillgång till utbildning och arbete och på tankarna om alla individers lika värde oavsett till exempel kön, etnisk tillhörighet, social tillhörighet och funktionsnedsättning. I kursförslagen i samhällsorienterande ämnen finns bland annat skrivningar om att eleven ska utveckla kunskaper om människors olika livsvillkor som en del i funktionshinderperspektivet. Skolverket har även beaktat de nationella minoriteterna i genomförandet. I exempelvis kurserna i samhällsorienterande ämnen skrivs urfolket samerna och de nationella minoriteterna och deras rättigheter in som ett centralt innehåll som undervisningen ska behandla.

6. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Det finns inga EU-bestämmelser specifikt om hur grundläggande färdigheter för vuxna ska skrivas fram på styrdokumentsnivå nationellt. I den förnyade europeiska agendan för vuxnas lärande (2011/C 372/01) anges dock fem särskilt prioriterade områden under 2015–2020. Prioriteringarna handlar bland annat om att öka vuxenutbildningens utbud vad gäller särskilt läs-, skriv- och räknefärdigheter och digital kompetens samt att utveckla vuxenutbildningens kvalitet för att effektivt kunna anpassa och erbjuda rätt kurser.

Den europeiska kommissionen har även antagit en ny kompetensagenda för Europa (COM (2016) 381). Agendan syftar till att främja att människor utvecklar de färdigheter som behövs för att delta i arbetslivet i dag och i framtiden. I agendan påpekas att grundläggande färdigheter ger individen ett bättre utgångsläge samt att alla behöver vissa grundläggande färdigheter, till exempel läs- och skrivkunnighet, räknefärdighet och ett minimum av digital kompetens för att få bra arbete och kunna delta fullt ut i samhällslivet. Enligt agendan bör den formella utbildningen ge alla människor en bred kompetens som bland annat ger möjlighet till personlig utveckling, social inkludering, aktivt medborgarskap och sysselsättning.

Agendan ansluter till rekommendationen (2006/962/EG) som Europaparlamentet och Europeiska unionens råd meddelade 2006, där åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande anges. Nyckelkompetenserna beskrivs också som mycket viktiga för innovation, produktivitet och konkurrenskraftighet samt nödvändiga i ett kunskapssamhälle och för en mer flexibel arbetskraft som snabbare kan anpassa sig efter en föränderlig och tätt sammanlänkad värld.

6 (7)

7. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Skolverket bedömer att de föreslagna reviderade föreskrifterna bör träda i kraft den 1 juli 2018 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2018. För kurser i hem- och konsumentkunskap som påbörjas före den 1 juli bör äldre bestämmelser fortfarande gälla.

B Kommuner och landsting

Beskrivning av effekter för kommuner eller landsting utöver det som framkommer under avsnitt A ovan Regleringen bedöms inte få några ytterligare effekter för kommuner och landsting. Genom förslaget tydliggörs vuxenutbildningens uppdrag. Förslaget bedöms därför inte innebära någon inskränkning av det kommunala självstyret.

C Företag

Regleringen bedöms få vissa effekter för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt C.

1. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen (jfr 7 § 1) De föreslagna föreskrifterna berör utöver kommunala huvudmän och landsting som bedriver kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. De föreslagna ändringarna berör även Kriminalvården samt enskilda utbildningsanordnare som bedriver utbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå (inklusive folkhögskolor).

2. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader (jfr 7 § 2) Regleringen kan innebära en viss extra tidsåtgång för företag och kan innebära vissa ökade administrativa kostnader. Se nedan under punkten 3.

3. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen (jfr 7 § 3) Skolverket bedömer att kostnader kan uppstå dels för kompetensutveckling av personal, dels för administration av utbildning och elever. Skolverkets uppskattning är att kostnaderna uppgår till 1 500 kr per dag och lärare samt 1 400 kr per dag och administratör. Beräkningarna utgår från SCB:s lönestatistik för grundskollärare respektive utbildningsadministratörer.6

De uppskattade kostnaderna kommer även vara avhängiga av vilken kompetens som i dag finns i verksamheterna.

4. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen (jfr 7 § 4) Regleringen torde inte innebära någon påverkan på företagens konkurrensförhållanden eftersom förslagen till ändringar påverkar alla huvudmän.

6 http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/lonedatabasen/

7 (7)

5. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen (jfr 7 § punkt 5) Regleringen torde inte innebära någon övrig påverkan på företag.

6. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning (jfr 7 § punkt 6) Särskilda hänsyn behöver inte tas till små företag vid reglernas utformning.

D Samråd Skolverket har genomfört ett antal samråd med representanter för verksamheter som arbetar främst mot nyanlända kortutbildade samt träffat ett antal nyanlända elever i olika verksamheter över landet och med hjälp av tolk försökt fånga hur de tänker kring sin utbildning. Skolverket har även kopplat experter och lärosäten till arbetet med uppdraget samt arrangerat samråd med rektorer, lärare och modersmålsstödjare. Samråd har även arrangerats med olika myndigheter och organisationer, exempelvis Arbetsförmedlingen, Sveriges Kommuner och Landsting, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Folkbildningsrådet och Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige. I oktober 2017 arrangerades en större konferens där temat var grundläggande färdigheter i samhällsliv och arbetsliv. De synpunkter som kommit in under dessa aktiviteter har utgjort viktiga underlag i arbetet med kursplaneöversynen.

E Kontaktpersoner Maria Skoglöf Vuxenutbildningsenheten maria.skoglof@skolverket.se 08-527 335 97 Inger Bergendorff Enheten för riktade insatser för nyanländas lärande inger.bergendorff@skolverket.se 08-527 332 83 Eva Forsell Vuxenutbildningsenheten eva.forsell@skolverket.se 08 – 527 338 37

Bilaga 2

2018-03-09 Dnr 2017:01146

1 (1)

Skolverket Postadress: 106 20 Stockholm www.skolverket.se

Sändlista

Arbetsförmedlingen registrator@arbetsformedlingen.se

Arbetsmiljöverket arbetsmiljoverket@av.se

Datainspektionen datainspektionen@datainspekt-ionen.se

Centrala studiestödsnämnden registrator@csn.se

Diskrimineringsombudsmannen do@do.se

Ekonomistyrningsverket registrator@esv.se

Institutet för arbetsmarknads- och ut-bildningspolitisk utvärdering

ifau@ifau.uu.se

Kriminalvården hk@kriminalvarden.se

Länsstyrelsen stockholm@lansstyrelsen.se

Näringslivets regelnämnd info@nrr.se

Regelrådet regelradet@regelradet.se

Skolinspektionen registrator@skolinspektionen.se

Specialpedagogiska skolmyndigheten spsm@spsm.se

Statistiska centralbyrån scb@scb.se

Sveriges förenade studentkårer (SFS) sfs@sfs.se

Universitetskanslerämbetet registrator@uk-ambetet.se

Svenskt näringsliv info@svensktnaringsliv.se

Sveriges elevråd – SVEA info@svea.org

Sveriges kommuner och landsting info@skl.se

Vuxenutbildning i samverkan jonas.o.jonsson@malmo.se

Riksföreningen Lärvuxpedagogerna ing-marie.bostrom@harnosand.se

Kommunal forbundet@kommunal.se

Lärarförbundet remiss@lararforbundet.se

Lärarnas riksförbund lr@lr.se

Sveriges skolledarförbund info@skolledarna.se

Falu kommun kontaktcenter@falun.se Gävle kommun gavle.kommun@gavle.se

Bilaga 3 Skolverket

2018-03-09 Dnr 2017:01146

Göteborgs Stad stadsledningskontoret@goteborg.se Lapplands kommunalförbund lennart@lkf.kiruna.se Lycksele kommun kommun@lycksele.se Malmö stad malmostad@malmo.se Nässjö kommun kommunstyrelsen@nassjo.se Sala kommun kommun.info@sala.se Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Stockholms Stad kommunstyrelsen@stockholm.se Östersunds kommun kundcenter@ostersund.se AcadeMedia info@academedia.se Gotit info@gotit.se Irisgruppen info@irisgruppen.se IST yvonne.paulsson@ist.com Jensen Education per.andersson@jenseneducation.se Tieto david.lundgren@tieto.com

Redovisning av regeringsuppdrag

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

2018-02-06 1 (8)

Dnr 6.1.1 - 2017:01146

Postadress SKOLVERKET; 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

Delredovisning av uppdrag om utbildning för nyanlända med kort utbildning – utveckling av kommunal vuxenut-bildning Dnr U2017/02921/GV

Sammanfattning

Skolverket delredovisar här en del av uppdraget om utbildning för nyanlända med kort utbildning – utveckling av kommunal vuxenutbildning (U2017/02921/GV). I denna delredovisning redogörs för Skolverkets översyn av kurser inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och Skolverkets förslag till ändringar i kurs-planerna. Skolverket föreslår sammanslagna kurser i de samhällsorienterande re-spektive naturorienterande ämnena parallellt med befintliga kurser i geografi, histo-ria, religionskunskap, samhällskunskap, biologi, fysik och kemi. Kurserna bör be-nämnas som kurser i samhällsvetenskaplig respektive naturvetenskaplig orientering. Skolverket föreslår vidare att kursen i hem- och konsumentkunskap utgår. Skolver-ket har i översynen även identifierat behov av två nya syften för orienteringskurser inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå: dels att ge grundläggande kunskaper om arbetsliv och arbetsmarknad i Sverige, dels att ge grundläggande kunskaper i digital kompetens.

Uppdraget

Skolverket har den 29 juni 2017 fått i uppdrag av regeringen att se över om innehål-let i kursplanerna och kursutbudet inom kommunal vuxenutbildning på grundläg-gande nivå motsvarar de behov och förutsättningar som finns hos främst nyan-lända med kort utbildning (U2017/02921/GV).

Regeringen anger att eleverna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå till övervägande del är födda i annat land än Sverige och menar att de kurspla-ner som finns i dag i huvudsak motsvarar de ämnen som finns i grundskolan och att kursplanerna i stor utsträckning är anpassade utifrån att eleverna redan besitter vissa grundläggande kunskaper. Regeringen menar därför att det finns skäl att se över om dagens kursutbud är det mest lämpade för elever som aldrig gått i svensk grundskola och i synnerhet för utrikes födda vuxna med kort tidigare utbildning. Regeringen pekar även på att för många nyanlända kommer insatserna under eta-bleringstiden att utgöras av studier inom den kommunala vuxenutbildningen eller motsvarande.

Redovisning av regeringsuppdrag

2018-02-06 2 (8)

Bakgrund och utgångspunkter

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå är en rättighetslagstadgad ut-bildning som syftar till att ge vuxna de kunskaper de behöver för att delta i sam-hälls- och arbetslivet, samt för att möjliggöra fortsatta studier. Detta breda syfte har varit en central utgångspunkt i Skolverkets arbete och det är utifrån vuxenperspek-tivet och vuxnas lärande som arbetet tagit sitt avstamp. Vidare har vuxenutbild-ningen en heterogen målgrupp med elever som har olika behov och förutsättningar och olika mål med sina studier. Individanpassning och flexibilitet är därmed bä-rande tankar i all vuxenutbildning och en tredje betydelsefull aspekt i arbetet har varit att de revideringar som föreslås ska möjliggöra att kurserna kan användas på ett flexibelt sätt, dvs. kan kombineras med exempelvis studier på gymnasial nivå, med ett arbete, praktik eller med andra åtaganden. Från och med januari 2018 har en utbildningsplikt införts för vissa nyanlända inom ramen för etableringsprogram-met.1 Detta kommer troligtvis innebära ett ökat antal elever i kommunal vuxenut-bildning på grundläggande nivå.

I arbetet med kursplaneöversynen har det varit centralt att se över hur kursplaner-nas innehåll bättre kan möta målgruppens behov, framför allt sett till nyanlända ele-ver som har kort eller ingen tidigare utbildning. Det har dock varit Skolverkets am-bition i arbetet att förslagen, även om framför allt målgruppen nyanlända elever med kort tidigare utbildning utpekats i uppdraget, ska gagna hela den heterogena målgrupp som finns inom skolformsnivån och de som enligt skollagen (2010:800) har rätt att delta i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå.

Skolverket har i kursplaneöversynen identifierat att det finns behov av att göra vissa ändringar i det befintliga kursutbudet och kursinnehållet inom kommunal vuxenut-bildning på grundläggande nivå.

Skolverket får med stöd av bemyndigande i 2 kap. 11 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning meddela föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenut-bildning på grundläggande nivå. Enligt Skolverkets bedömning förutsätter de före-slagna ändringarna vissa ändringar i förordningen om vuxenutbildning, framför allt i 2 kap. 18 §.

I bilaga 1 redovisar Skolverket ett strukturförslag över de ändringar som föreslås för kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå.

I bilaga 2a och 2b redovisar Skolverket förslag till ändrade kursplaner med tillhö-rande konsekvensutredning som remitteras under februari månad 2018.

I bilaga 3 redovisar Skolverket exempel på informerande och stödjande material till de två föreslagna nya syftena för orienteringskurs inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå.

1 Förordning (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Redovisning av regeringsuppdrag

2018-02-06 3 (8)

Kursplaner inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Kursplaneutbud och kursinnehåll idag

Kursutbudet inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå har i stort sett varit oförändrat i över tjugofem år. Samtidigt har elevgruppens sammansätt-ning förändrats. År 1997 var cirka var femte elev inom den kommunala vuxenut-bildningen född i annat land än Sverige medan motsvarande siffra nästan tjugo år senare är knappt varannan elev. Inom den grundläggande nivån är siffran högre, där är drygt nio av tio elever födda i annat land än Sverige enligt den nationella sta-tistiken för 2016. I sammanhanget är det även viktigt att påminna sig om att elev-gruppen är heterogen, inte bara när det gäller födelseland utan även när det gäller utbildningsbakgrund (25 procent av eleverna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå har exempelvis högst en grundskoleutbildning sedan tidigare) och mål med studierna.2

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå bedrivs i dag i form av 12 nat-ionella kurser som är rättighetslagstadgade. Det finns kurser i svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia, geo-grafi, fysik, kemi, biologi samt hem- och konsumentkunskap. Enligt den nationella statistiken för 2016 fördelades antal kursdeltagare3 per kurs inom skolformsnivån enligt följande: svenska som andraspråk (46 476 kursdeltagare), engelska (19 476 kursdeltagare), matematik (11 147), orienteringskurs (9 415), samhällskunskap (4 064), svenska (1 257), historia (314), religionskunskap (157), biologi (136), geo-grafi (53), hem- och konsumentkunskap (52), fysik (49) och kemi (49). Denna för-delning mellan antal kursdeltagare per kurs har varit tämligen oförändrad över de senaste åren.

Grundläggande färdigheter ur ett vuxenperspektiv

Vi lever idag i ett samhälle som präglas av komplexitet och en hög förändringstakt, inte minst utifrån en ökad globalisering och digitalisering, vilket i sin tur gör att samhällets och arbetslivets krav på vad en vuxen individ behöver rustas med i ter-mer av grundläggande färdigheter förändrats drastiskt under dessa år. Enligt Skol-verket finns det skäl att ifrågasätta den starka koppling som kommunal vuxenut-bildning på grundläggande nivå sedan länge haft till den svenska grundskolan och till att skolformsnivån i kursutbud ska efterlikna ämnen som anses nödvändiga ur ett grundskoleperspektiv och barnperspektiv. Vuxnas behov av grundläggande kun-skaper för att kunna delta i samhälls- och arbetsliv och för fortsatta studier behöver idag ses i ett nytt ljus och utgå från delvis andra parametrar.

Betydelsen av vuxnas grundläggande färdigheter pekas bland annat ut i den förny-ade europeiska agendan för vuxnas lärande (2011/C 372/01) samt i den nya kom-petensagenda för Europa som den europeiska kommissionen har antagit (COM

2 https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/komvux 3 Enligt den nationella statistiken för 2016 studerade drygt 42 000 elever inom kommunal vuxenut-bildning på grundläggande nivå. Antalet kursdeltagare uppgick till 92 645. I genomsnitt deltog varje elev inom kommunal vuxenutbildning i 3,4 kurser.

Redovisning av regeringsuppdrag

2018-02-06 4 (8)

(2016) 381). Kompetensagendan syftar till att främja att människor utvecklar de fär-digheter som behövs för att delta i arbetslivet idag och i framtiden. I agendan påpe-kas att grundläggande färdigheter ger individen ett bättre utgångsläge samt att alla behöver vissa grundläggande färdigheter för att få goda arbetsmöjligheter och kunna delta fullt ut i samhällslivet. Enligt agendan bör den formella utbildningen ge alla människor en bred kompetens som bland annat ger möjlighet till personlig ut-veckling, social inkludering, aktivt medborgarskap och sysselsättning. Agendan an-sluter till rekommendationen (2006/962/EG) som Europaparlamentet och Euro-peiska unionens råd meddelade 2006, där åtta nyckelkompetenser för livslångt lä-rande anges. Nyckelkompetenserna beskrivs också som nödvändiga i ett kunskaps-samhälle och för en mer flexibel arbetskraft.

Genomförande av uppdraget

Skolverket har genomfört ett antal samråd med representanter för verksamheter som arbetar främst mot nyanlända kortutbildade samt träffat ett antal nyanlända elever i olika verksamheter över landet och med hjälp av tolk försökt fånga hur de tänker kring sin utbildning. Skolverket har även kopplat experter och lärosäten till arbetet med uppdraget samt arrangerat samråd med rektorer, lärare och moders-målsstödjare. Samråd har även arrangerats med olika myndigheter och organisat-ioner, bland annat Arbetsförmedlingen, Sveriges Kommuner och Landsting, Speci-alpedagogiska skolmyndigheten, Folkbildningsrådet och Samarbetsorgan för et-niska organisationer i Sverige. I oktober 2017 arrangerades en större konferens där temat var grundläggande färdigheter i samhällsliv och arbetsliv. De synpunkter som kommit in under dessa aktiviteter har utgjort viktiga underlag i arbetet med kurs-planeöversynen.

Förslag

Kurser i samhällsvetenskaplig orientering respektive naturvetenskaplig orientering

Skolverket föreslår att det parallellt med befintliga kurser i geografi, historia, relig-ionskunskap och samhällskunskap inrättas två nya kurser i samhällsvetenskaplig orientering som bygger på varandra (en inledande kurs som omfattar 100 verksam-hetspoäng och en fortsättningskurs som omfattar 200 verksamhetspoäng). Dessa nya kurser har en samhällsvetenskaplig kärna där grundläggande delar i de olika äm-nena identifierats ur ett vuxenperspektiv och ur perspektivet att eleven ska få de kunskaper som behövs för samhällsliv, arbetsliv och vidare studier.

På samma vis föreslår Skolverket att det parallellt med befintliga kurser i biologi, fy-sik och kemi inrättas två nya kurser i naturvetenskaplig orientering (en inledande kurs som omfattar 100 verksamhetspoäng och en fortsättningskurs som omfattar 200 verksamhetspoäng). De nya kurserna har en naturvetenskaplig kärna där grundläggande delar i de olika berörda ämnena identifierats ur samma perspektiv som för kurserna i samhällsvetenskaplig orientering.

De fyra kurserna är framtagna för att täcka in grundläggande delar hämtade från de samhällsorienterande respektive naturorienterande ämnesområdena samt ger en grund för vidare studier på gymnasial nivå och ska således betraktas som likvärdiga

Redovisning av regeringsuppdrag

2018-02-06 5 (8)

med övriga separata kurser i respektive ämne. Kurserna lämpar sig väl för framför allt elever som inte har gått i svensk grundskola och har kort eller ingen tidigare ut-bildning.

De föreslagna kurserna i samhällsvetenskaplig respektive naturvetenskaplig oriente-ring föreslås även de falla inom utbildning som en vuxen har rätt att delta i enligt 20 kap. 11 § skollagen och det är utifrån elevens behov, förutsättningar och mål med sina studier samt i dialog mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och elev som be-slutet huruvida en elev ska läsa någon av dessa kurser eller någon eller några av de separata ämneskurserna görs.

Kursplanerna i engelska, matematik och svenska som andraspråk har nyligen setts över och reviderats utifrån de behov som finns hos uppdragets utpekade målgrupp. Skolverket lämnar därför inga förslag för kursplanerna i engelska, matematik och svenska som andraspråk.

Skolverkets förslag innebär ett parallellt system med kurser i vissa ämnen

Det kan vid en första anblick tyckas överflödigt med ett parallellt system med kur-ser i dessa ämnen men Skolverket har i översynen gjort bedömningen att de befint-liga nationella kurserna i de olika ämnena behöver finnas kvar trots att det är rela-tivt få elever till antalet som läser dessa kurser. I ett kursutformat system där ut-gångspunkten ska vara elevens behov, förutsättningar och mål med studierna kan det finnas tillfällen när eleven kan ha behov av enstaka delar av kurser. Enligt den nationella statistiken för 2016 såg kursdeltagandet för berörda kurser ut på följande sätt: geografi (53 kursdeltagare), historia (314 kursdeltagare), religionskunskap (157 kursdeltagare), samhällskunskap (4 064 kursdeltagare), biologi (136 kursdeltagare), fysik (49 kursdeltagare) och kemi (49 kursdeltagare).

För att vara behörig till utbildning inom kommunal vuxenutbildning på grundläg-gande nivå ska individen bland annat sakna de kunskaper som utbildningen syftar till att ge och en individ som tidigare läst någon eller några av de nuvarande kur-serna med godkänt resultat inom respektive ämnesområde torde som regel inte vara behörig att delta i utbildning i de föreslagna kurserna i samhällsvetenskaplig re-spektive naturvetenskaplig orientering.

Lärarbehörighet för att undervisa i kurser i samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig orientering

Förslaget att införa kurser i samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig orientering innebär att fyra nya behörigheter behöver införas i skolformen kommunal vuxenut-bildning på grundläggande nivå. För att Skolverket ska kunna utfärda legitimationer i de föreslagna kurserna krävs enligt Skolverkets bedömning ändring i 2 kap. 31 § förordningen (2011: 326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollä-rare. Skolverket ser samtidigt att en kombination av undervisande lärare med behö-righet eller legitimation i de olika ämnen som ingår i respektive kurser kan sam-verka vid genomförandet av kurserna.

Kursen hem- och konsumentkunskap

Redovisning av regeringsuppdrag

2018-02-06 6 (8)

Skolverket föreslår även att kursen i hem- och konsumentkunskap utgår. I översy-nen har Skolverket identifierat att delar som rör exempelvis vardagsekonomi, kon-sumtion, hälsa och hållbar utveckling redan ingår som delar i befintliga kurser i bio-logi och samhällskunskap. Dessa delar förtydligas även i de nya inledande kurserna i såväl samhällsvetenskaplig orientering som naturvetenskaplig orientering.

Enligt den nationella statistiken för 2016 var det totalt 52 kursdeltagare som deltog i kursen hem- och konsumentkunskap och för att dessa elever inte ska drabbas av att kursen utgår bör det enligt Skolverkets bedömning införas övergångsbestäm-melser som innebär att för de elever som påbörjar kursen innan den 1 juli 2018 ska äldre bestämmelser fortsatt gälla. Den föreslagna ändringen ska tillämpas på utbild-ning som påbörjas efter den 30 juni 2018.

Det finns ingen nationell statistik över antalet behöriga lärare i hem- och konsu-mentkunskap som i dag arbetar i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Det går därför inte att uttala sig om hur många lärare som kommer att påver-kas av förändringen men med tanke på antalet elever som läser hem- och konsu-mentkunskap enligt den nationella statistiken bör det endast påverka ett ringa antal behöriga lärare i ämnet. Skolverket konstaterar att när ett ämne upphör blir en kon-sekvens att behörigheten i ämnet upphör. De lärare som är behöriga i hem- och konsumentkunskap i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå kommer inte att ha kvar denna behörighet i lärarlegitimationsregistret.

Två nya syften för orienteringskurser

Skolverket har i översynen identifierat ytterligare behov hos framför allt målgrup-pen nyanlända elever med kort eller ingen tidigare skolbakgrund som inte täcks fullt ut av det befintliga kursutbudet eller kursinnehållet. Det handlar dels om behov av grundläggande kunskaper om svenskt arbetsliv och svensk arbetsmarknad, dels om behov av kunskaper i digital kompetens på grundläggande nivå.

Kunskaper om det svenska arbetslivets villkor och om arbetsmarknaden bidrar till att öka individens beredskap för att möta behoven i ett snabbt föränderligt arbetsliv och på en komplex arbetsmarknad. Digital kompetens har förtydligats i hela skolvä-sendet. Inom vuxenutbildningen har digital kompetens skrivits fram i såväl läroplan som ämnes- och kursplaner. Skolverket har dock sedan länge identifierat ett kom-pletterande behov som rör framför allt mycket grundläggande delar av digital kom-petens.4

Orienteringskurser respektive nationella kurser

Skolverket har övervägt om dessa kurser bör vara nationella kurser som faller under rättighetslagstiftningen men föreslår i nuläget att det för kommunal vuxenutbild-ning på grundläggande nivå i stället införs två nya syften för orienteringskurser: att ge grundläggande kunskaper om arbetsliv och arbetsmarknad i Sverige samt att ge grundläggande kunskaper i digital kompetens. Skolverket utesluter dock inte att

4 Dessa kompletterande behov lyftes även i förslag till nationella it-strategier för gymnasieskola och vuxenutbildning (U2015/04666/S).

Redovisning av regeringsuppdrag

2018-02-06 7 (8)

dessa kurser i ett senare skede skulle kunna erbjudas som nationella kurser inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå.

Det främsta skälet till att Skolverket i nuläget inte föreslår att kurserna ovan inrättas som nationella kurser är hur behörighetsförordningen reglerar behörigheten för lä-rare inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Behörig att under-visa i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå är den lärare som är behö-rig att undervisa på motsvarande nivå och i motsvarande ämne i grundskolan enligt 2 kap. 31 § behörighetsförordningen. Eftersom varken arbetsliv och arbetsmarknad eller digital kompetens finns som ämnen i grundskolan innebär det att inga lärare skulle kunna legitimeras i dessa ämnen för kommunal vuxenutbildning på grundläg-gande nivå. För undervisning i orienteringskurser krävs inte legitimerade lärare men Skolverket ser samtidigt att det lämpligen är legitimerade lärare som undervisar i dessa kurser och ser att samverkan mellan lärare även med fördel kan förekomma.

Det finns såväl fördelar som nackdelar med att berörda kurser inrättas som oriente-ringskurser. Orienteringskurser ska (i jämförelse med nationella kurser) enligt för-ordningen om vuxenutbildning inte betygsättas. Syftet med och värdet av betygsätt-ning utifrån en sexgradig skala på ovan nämnda kurser som innehåller oerhört grundläggande kunskaper kan diskuteras. Man bör dessutom ha i åtanke att for-mella betyg inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå inte på något sätt är urvalsgrundande för fortsatta studier. Samtidigt skulle det ur nationell likvär-dighetssynpunkt och ur ett elevperspektiv finnas stora fördelar om dessa kurser var nationellt fastställda kurser inom rättighetslagstiftningen.

Skolverket ser att en orienteringskurs som syftar till att ge grundläggande kunskaper om svensk arbetsmarknad och arbetsliv med fördel kan kombineras med exempel-vis studier i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller i svenska som andraspråk på grundläggande nivå, med praktik eller med ett sammanhållet yr-kespaket. Därigenom ges eleven tillfälle att få inblick i olika yrken och branscher, och kunskaper om olika lagar, villkor, normer och regler som kan utmärka det svenska arbetslivet och svenska arbetsplatser.

Skolverket ser på samma vis att en orienteringskurs som syftar till att ge grundläg-gande kunskaper i digital kompetens kan användas på detta flexibla sätt. Därmed skapas förutsättningar för eleven att tillägna sig kunskaper i att förstå hur digital teknik, digitala verktyg och digitala medier fungerar, men också hur dessa påverkar samhället och dess individer samt ger eleven ökade möjligheter att delta i arbetsliv och samhällsliv.

Skolverket avser att publicera informerande och stödjande material kring oriente-ringskurserna (se bilaga 3).

Konsekvenser

Som tidigare framhållits vill Skolverket peka på att de föreslagna kursplanerevide-ringarna enligt Skolverkets bedömning endast kan fastställas under förutsättning att

Redovisning av regeringsuppdrag

2018-02-06 8 (8)

ändringar i framför allt 2 kap. 18 § förordningen om vuxenutbildning görs. Skolver-ket remitterar förslagen under februari månad och ett fastställande av dessa förslag kan ske först efter att ändringar i förordningen gjorts.

Under förutsättning att ändringar i framför allt 2 kap. 18 § förordningen om vuxen-utbildning görs föreslår Skolverket att kurserna i samhällsvetenskaplig respektive naturvetenskaplig orientering inrättas samt att kursen i hem- och konsumentkun-skap tas bort. Ändringarna ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2018. Skolverket anser att det skulle gagna verksamheterna om även de två fö-reslagna nya syftena för orienteringskurser inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå kan tillämpas från och med den 1 juli 2018. För kurser eller del-kurser i hem- och konsumentkunskap som påbörjats före den 1 juli 2018 bör äldre bestämmelser fortfarande gälla.

Avslutande kommentar

I uppdraget anger regeringen att Skolverket ska se över hur kursplaneutbud och kursplaneinnehåll bättre kan anpassas till elever som är utrikes födda och som har kort eller ingen tidigare skolbakgrund. Regeringen pekar även på att för vissa nyan-lända kan etableringstiden komma att innehålla studier inom kommunal vuxenut-bildning. Skolverket vill avslutningsvis betona att för att de föreslagna ändringarna till fullo ska gagna de utpekade målgrupper finns behov av ytterligare riktade ut-vecklingsinsatser som stärker verksamheternas kompetens att ta emot dessa elever inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Det handlar bland annat om kompetensutvecklingsinsatser i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och om hur utbildningar kan organiseras med olika stödfunktioner som exempelvis mo-dersmålsstöd och studiehandledning på modersmål.

Regeringsbeslut

2017 - 06 - 29U2017/02921/GV

II:3

Utbildningsdepartementet Statens skolverk106 20 Stockholm

Telefonväxel: 08 - 405 10 00Fax: 08 - 24 46 31Webb: www.regeringen.se

Postadress: 103 33 StockholmBesöksadress: Drottninggatan 16E - post: u.registrator@regeringskansliet.se

Uppdrag om utbildning för nyanlända med kort utbildning –utveckling av kommunal vuxenutbildning

Regeringens beslut

Regeringen uppdrar åt Statens skolverk att ta fram ett stödmaterial som skaunderlätta för kommunerna att kombinera kommunal vuxenutbildning isvenska för invandrare (sfi) med andra delar av kommunal vuxenutbildning(komvux) till en utbildning anpassad för främst nyanlända personer i Arbets -förmedlingens etableringsuppdrag som har kort utbildning. Utöver sfi skautbildningen bestå av grundläggande utbildning i matematik och andra kur -ser eller delar av kurser som Skolverket bedömer som relevanta för målgrup -pen. Utbildningen ska kunna bedrivas hela dagar , men hänsyn ska tas till attnyanlända även ska genomgå samhällsorientering.

Skolverket ska även se över om innehållet i kursplanerna och kursutbudetinom komvux på grundläggande nivå motsvarar de behov och förutsätt -ningar som finns hos främst nyanlända med kort utbildning . I detta ingår attse över om dagens kursutbud bör ändras eller kompletteras med en eller fle -ra nya kurser och i så fall hur. Skolverket får även föreslå andra ändringarsom myndigheten bedömer vara relevanta för syftet.

Skolverket ska dessutom undersöka om det finns behov av ett kartläggnings -ma terial för bedömning av vuxna nyanländas kunskaper anpassat till nyan -lända i komvux och särskild utbildning för vuxna (särvux). Om ett sådantbe hov kan konstateras ska myndigheten ta fram ett kartläggningsmater ialsom är anpassat till komvux och särvux och som även omfattar kartläggningav individernas yrkesrelaterade kunskaper. Kartläggningsmaterialet ska kunnautgöra ett stöd för kommunerna vid deras planering av en enskilds utbild -ning.

2 (4)

Närmare om uppdraget

Vid genomförandet av uppdraget ska Skolverket samverka med Arbetsför-

medlingen. Syftet med samverkan ska vara att Arbetsförmedlingens kunskap

och erfarenhet om förutsättningar för att tillgodogöra sig arbetsmarknads-

politiska insatser och möjlighet att matchas till arbete ska tas tillvara i ut-

formningen av förslagen. Skolverket ska vidare inhämta synpunkter från

Sveriges Kommuner och Landsting och andra berörda. Ett jämställdhets-

och funktionshinderperspektiv ska beaktas vid genomförandet av uppdraget.

Skolverket ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet)

informerat om arbetet. De delar av uppdraget som gäller stödmaterial och

kartläggningsmaterial ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsde-

partementet) senast den 9 november 2017. Om ett behov av kartläggnings-

material kan konstateras ska ett sådant material finnas framtaget och tillgäng-

ligt för kommunerna senast den 1 juli 2018. Övriga delar av uppdraget ska

redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den

22 februari 2018.

Skälen för regeringens beslut

För många nyanlända kommer insatserna under etableringstiden att behöva

utgöras av studier inom den kommunala vuxenutbildningen eller motsvaran-

de. Enligt den migrationsöverenskommelse som slöts 2015 mellan regering-

en, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna ska möj-

ligheten att införa en utbildningsplikt för personer som kommer till Sverige

senare i livet och som inte har uppnått grundskolekompetens ses över.

Nyanlända med kort utbildning kan ha behov av grundläggande utbildnings-

insatser för att kunna matchas till arbete eller delta i fortsatt utbildning. Det

kan handla om fler timmar i sfi och komvux på grundläggande nivå.

Uppdraget att ta fram ett stödmaterial till kommunerna

Kommunerna kan på kort sikt behöva stöd i hur den nuvarande utbildning-

en på grundläggande nivå i komvux kan anpassas till nyanlända elevers be-

hov och förutsättningar. Av den anledningen finns skäl att ta fram ett stöd-

material för ändamålet. Stödmaterialet ska innehålla förslag på hur kommu-

ner kan kombinera sfi med befintliga kurser eller delar av kurser inom kom-

vux på grundläggande nivå i syfte att nyanlända, bl.a. inom etableringsupp-

draget, ska ges kunskaper för att kunna matchas till arbete eller delta i fort-

satt utbildning.

3 (4)

Uppdraget att se över kursplanerna och kursutbudet på komvux

För att bättre möta behov och förutsättningar hos nyanlända med kort ut-

bildning och för att ge kommunerna goda förutsättningar att kunna ta emot

dessa i komvux finns det skäl att se över kursplanerna och kursutbudet inom

komvux på grundläggande nivå.

De kurser som finns i komvux på grundläggande nivå motsvarar i huvudsak

de ämnen som finns i grundskolan och kursplanerna är i stor utsträckning

anpassade till att eleverna redan besitter vissa grundläggande kunskaper. Ele-

verna inom komvux på grundläggande nivå är i dag i huvudsak utrikes födda

och har aldrig studerat i svensk grundskola. Fler än nio av tio elever är utri-

kes födda. Det finns därför skäl att undersöka om dagens kursutbud är det

mest lämpade för vuxna elever som aldrig har gått i svensk grundskola och i

synnerhet utrikes födda vuxna med kort utbildning. Det finns även skäl att

se över hur väl kursplanerna svarar mot kunskapsnivån hos denna grupp och

hur utbildningen exempelvis kan möta de behov som finns på arbetsmarkna-

den.

Personer som kommer till Sverige sent i livet kan ha en kort utbildningsbak-

grund. Flera av dem finns i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag och bör

i stor utsträckning delta i reguljär utbildning. De behöver en kortare grund-

läggande utbildning för att kunna matchas till arbete eller delta i fortsatt ut-

bildning. Mot bakgrund av detta finns det skäl att se över om kursutbudet

bör kompletteras för dessa personer, exempelvis genom att en ny kurs som

är påbyggbar med annan utbildning i komvux tas fram.

Uppdraget att se över behovet av ett kartläggningsmaterial

Det kan finnas ett behov av att underlätta kommunernas planering av en ny-

anländ persons utbildning. Skolverket har tidigare tagit fram ett kartlägg-

ningsmaterial som är anpassat för nyanlända elever i grundskolan. För vuxna

nyanlända kan det finnas andra behov. Det är t.ex. inte ovanligt att vuxna har

4 (4)

yrkesrelaterade kunskaper. Det bör därför undersökas om det finns ett be-

hov av ett kartläggningsmaterial som är anpassat till nyanlända i vuxenutbild-

ningen. Om ett sådant behov kan konstateras ska ett kartläggningsmaterial

tas fram.

På regeringens vägnar

Anna Ekström

Cecilia Carlsson

Kopia till

Finansdepartementet/BA

Arbetsförmedlingen