Betydelsen av sjuksköterskors bemötande för våldsutsatta ...
Beskriva sjuksköterskors förhållningssätt gentemot patienter...
Transcript of Beskriva sjuksköterskors förhållningssätt gentemot patienter...
Beskriva sjuksköterskors förhållningssätt gentemot patienter med fetma en litteraturstudie
Describe nurse´s attitudes towards patients with obesity
A literature study
Lina Forslund
Sabrine Bouchiba Testouri
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap
Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete 15 hp
Handledare: Ann- Catrin Blomberg och Maria Bystedt
Examinerande lärare: Ann-Kristin Sandin-Bojö
Inlämningsdatum 10/5 - 2016
Sammanfattning
Titel: Beskriva sjuksköterskors förhållningssätt gentemot patienter med fetma.
Describe nurse´s attitudes towards patients with obesity
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper
Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Författare: Lina Forslund & Sabrine Bouchiba Testouri
Handledare: Ann-Catrin Blomberg & Maria Bystedt
Sidor: 29
Nyckelord: Fetma, sjuksköterskor, förhållningssätt
Introduktion: Sjuksköterskor möter dagligen patienter med fetma.
Fetmaproblematiken ställer höga krav på hur sjuksköterskor förhåller sig till den
patientgruppen. Syfte: Beskriva vad som påverkade sjuksköterskors
förhållningssätt gentemot patienter med fetma. Metod: Litteraturstudien var
uppbyggd enligt Polit och Beck (2012) nio-stegsmodell. CINAHL och PubMed
var de databaser som användes. Sökorden som användes var: Nurses attitude,
obesity och patients. Databassökningen resulterade i tio artiklar som klarade
kvalitetsgranskningen och utgjorde materialet till resultatet. Resultat: Det
slutgiltiga resultatet delades in i tre teman: personliga värderingar, upplevelsen
av att vårda patienter med fetma och vårdorganisation. Slutsats Om det inte sker
någon förändring av bemötandet kring patienter med fetma kommer problemen
som finns kvarstå. Sjuksköterskans egna värderingar samt vårdorganisationens
möjlighet till resursförbättring och bemanningsmöjligheter påverkar vårdkvalitén.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ..................................................................................................................................................... 1
2. Problembeskrivning ...................................................................................................................................... 3
3. Metod ................................................................................................................................................................. 4
3.1 Urval ................................................................................................................................................................ 5
4. Databearbetning ............................................................................................................................................. 6
6. Resultat ............................................................................................................................................................. 6
6.1 Personliga värderingar ............................................................................................................................... 7
6.2 Upplevelsen av att vårda patienter med fetma ................................................................................... 8
6.3 Vårdorganisation ......................................................................................................................................... 9
7. 1 Resultatdiskussion ...................................................................................................................................10
7.2 Metoddiskussion ........................................................................................................................................12
8. Klinisk betydelse ..........................................................................................................................................13
9. Förslag till fortsatt forskning ....................................................................................................................13
10. Slutsats ..........................................................................................................................................................14
11. Referenser ....................................................................................................................................................15
Bilaga 1. Artikelmatris...................................................................................................................................20
1
1. Introduktion
Fetma är ett globalt hälsoproblem (Edlund & Zethelius 2009). Fetma kan beskrivas
som överkonsumtion av kalorier. World health organization`s WHO (2015) definierar
fetma som ”Overweight and obesity are defined as abnormal or excessive fat
accumulation that may impair health.” WHO (2015) uppger att 13 % av världens
befolkning har fetma, vilket betyder att närmre 600 miljoner människor har fetma.
Folkhälsomyndigheten (2014) har gjort en mätning i Sverige som år 2014 visade att
hälften av den svenska befolkningen var överviktiga samt att 14 % hade ett BMI över
30 och därmed klassificeras som personer med fetma. Enligt Lunner (2009) möts
personer med fetma av diskriminering och fördomar i vardagen, detta menar Dahlberg
och Segersten (2010) bidra till onödigt lidande för patienten vilket leder till en icke
vårdande relation. Om sjuksköterskor inte respekterar sina patienter blir mötet
opersonligt, kallt och distanserat (Dahlberg & Segesten 2010).
Dietz et al. (2015) beskrev det som att låginkomsttagare löper en större risk att
drabbas av fetma, då de ekonomiska förutsättningarna en människa har ger stor
inverkan på vilken mat de har möjlighet till att konsumera. Näringsrik kost kan vara
dyrare att köpa och därmed löper låginkomsttagare större risk av att drabbas av fetma
då de inte har ekonomiska medel att köpa mer näringsrik kost (Dietz et al. 2015).
Fysiologiska faktorer
Fetma är ett komplext tillstånd som ökar risken för andra sjukdomar, funktionshinder
eller för tidig död (Lazzeretti et.al 2015). Fetma har även stor inverkan på individen
och dennes hälsa. Det är vanligt att personer med fetma drabbas av följdsjukdomar
som hjärtkärlsjukdomar, diabetes mellitus, cancer och infertilitet (Edlund & Zethelius
2009). Människor med fetma löper även större risk att drabbas av ätstörningar,
depression och psykosociala problem (Edlund & Zethelius 2009). Guldstrand (2009)
menar att placeringen av fettcellerna i kroppen har stor betydelse. Fettcellerna i
bukhålan är känsliga för stresshormoner som i sin tur påverkar insulinresistens. När
fettet är lokaliserat runt stuss, höft eller midja har det inverkan på hur metabolismen i
kroppen fungerar. Mobbs et al.(2010) beskrev i sin studie att patienter som lider av
fetma använder mat som tröst eller som en belöningsstrategi. Enligt Lazzeretti et.al
(2015) har fetma en stor inverkan på individen och dennes hälsa. Fetma är ett
komplext tillstånd som ökar risken för andra sjukdomar, funktionshinder eller en för
tidig död. Var i kroppen fettcellerna är placerade har stor betydelse. Fettcellerna i
bukhålan är känsliga för stresshormoner som i sin tur påverkar insulinresistens. När
fettet är lokaliserat runt stuss, höfter och midja har det en inverkan på hur
metabolismen i hur kroppen fungerar (Guldstrand 2009).
BMI är ett mått som mäter vikt i förhållande till längd. Formeln beräknas som:
kg/m2. Måttet BMI är vanligt förekommande som grund till att bedöma om patienter
ligger i riskzon för övervikt eller fetma. Måttet tar inte hänsyn till om vikten består av
muskler eller fett, resultatet kan till följd av detta bli missvisande. De olika
graderingarna ändras om du är barn, vuxen eller äldre. Det finns olika graderingar på
BMI (WHO 2015), se tabell 1.1.
2
Tabell 1.1
BMI Vuxna
<18 Underviktig
18-25 Normal/idealvikt
25-30 Överviktig
30-40 Kraftig övervikt/Fetma
(WHO 2015).
Förhållningssätt
Ett professionellt förhållningssätt kräver att sjuksköterskor visar sina patienter respekt
och behandlar dem med värdighet (Holm 2009). Det krävs ett genuint intresse för
varje enskild individ samt att vården utförs med ett helhetsperspektiv för att undvika
diskriminering. Människan kan betraktas ur olika perspektiv där en helhetsbild skapas
först när fysiska, psykiska och själsliga aspekter vägs samman (Enqvist 2004).
Basáñez et al. (2013) menar att patienter med fetma löper större risk för objektifiering
då fokus läggs på patientens fysiska kroppsbild. Psykiska och själsliga aspekter kan
bli bortprioriterade och individens livssituation accepteras inte. När sjuksköterskor
endast ser den fysiska aspekten kan individens integritet bli lidande (Basáñez et al.
2013).
Patienten ska känna sig bekräftad och bli respektfullt bemött av sin sjuksköterska som
sköter omvårdnaden. Vid samtal ska patienten ges utrymme till att uttrycka sina egna
tankar och värderingar. Sjuksköterskan ska ge råd och vägledning för att patienten ska
ges en möjlighet att uppmärksamma problematiken runt sin sjukdomsbild (Enqvist
2004). Kommunikation och kroppsspråk är en stor del i hur patienter upplever
sjuksköterskors förhållningssätt (Nilsson & Waldemarson 2007). Respekt är ett
komplext ämne. Att behandla en patient med respekt innebär att visa hänsyn till
dennes normer och värderingar. Normer och värderingar varierar beroende på
sjuksköterskans kultur. Sjuksköterskor utbildas i att alla patienter ska vårdas på
samma grunder och att ingen ska bli diskriminerad (Entwistle & Watt 2013).
Sjuksköterskor måste frångå sina personliga värderingar i obekväma eller svåra
situationer och det kan upplevas som en utmaning (Holm 2009).
Människor får god självrespekt om de upplever god självkänsla. Självkänsla innebär
hur individen upplever sig själv, med god självkänsla upplever vi andra människor
som mer positiva. Det är en viktig del i arbetet som sjuksköterska att främja patienters
självkänsla (Nilsson & Waldemarson 2007). Sjuksköterskor har ett eget ansvar över
hur vården som de bedriver ska se ut. Som sjuksköterska är du skyldig att vårda alla
patienter med respekt, integritet och ett lika människovärde oavsett kroppsstorlek
(International council of nurses [ICN] 2014).
Människovärdesprincipen innebär att alla människor har ett lika värde, oberoende av
vilken ställning människan har i samhället eller dennes personliga värderingar. Inom
vården ingår människovärdesprincipen i ett prioriteringssystem som används när
sjukvården måste välja vem som är i behov av vård först Proposition (1996/97:60).
3
Autonomi beskriver rätten till att varje människa ska vara en fri varelse och ha
bestämmanderätt över sig och sitt liv. Varje människa är berättigad sin identitet och
ingen ska inkräkta på den (Heberlein 2014). Det finns fyra etiska grundprinciper att
förhålla sig till dessa är autonomiprincipen, godhetsprincipen, inte skada och
rättviseprincipen. När en patient med fetma vårdas kan dessa principer ställas mot
varandra då det finns en risk när sjuksköterskor vill använda sig av godhetsprincipen.
Fetma bör diskuteras med försiktighet så att inte patienten känner sig kränkt eller tar
skada då ämnet tas upp (Munoz 2016). Alla patienter har rätten till att känna känsla
av sammanhang (KASAM). KASAM är en teori som kan användas vid bemötande av
patienter. Det tre huvudkomponenterna i KASAM är: begriplighet, meningsfullhet
och hanterbarhet (Antonovsky 1991).
Sjuksköterskor tar dagligen etiska ställningstaganden till hur vården ska kunna bli så
bra som möjligt. Etik handlar om rätt eller fel samt gott eller ont (Berggren 2010).
Etik och moral visar sig i vår verbala och icke-verbala kommunikation. Olika aspekter
som spelar stor roll när sjuksköterskor gör sina etiska ställningstaganden är: etiska
teorier, intuition, kunskap, människosyn och värderingar (Arlebrink 2013).
Patienter med fetma möts av stigmatisering då de frångår den genomsnittliga kroppsbyggnaden (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] 2007). Stigma definieras som ett kroppsligt tecken på något ovanligt eller
nedvärderande hos en annan individs moraliska status. Patienter som avviker eller
uppträder på ett oönskat sätt, skapar lätt stigma hos sjuksköterskor. Den sociala miljön
vi lever i avgör vilka människor sjuksköterskor sätter in i olika kategorier, vad som är
vanligt eller ovanligt. Sjuksköterskor ska hjälpa utsatta individer och bör inte
påverkas av stigmatiseringen. Stigmatisering är synligt överallt i dagens samhälle då
alla individer bär på olika normer och värderingar (Goffman 2014).
2. Problembeskrivning Patienter med fetma möts av stigmatisering som finns i samhället. Det krävs mod och
engagemang som sjuksköterska att utelämna personliga värderingar i vårdandet av
dessa patienter. Ett bristande förhållningssätt hos sjuksköterskor kan skapa onödigt
lidande för vuxna patienter med fetma (BMI >30). Vad som påverkar ett
förhållningssätt är komplext med olika faktorer som komponenter, det är av intresse
att beskriva vad som påverkar de olika faktorerna i vårdandet till patienter med fetma.
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som påverkade sjuksköterskors
förhållningssätt gentemot patienter med fetma.
4
3. Metod
Polit och Beck (2012) nio-stegs modell var den valda metoden till hur litteraturstudien
genomfördes. De nio stegen var:
Figur 1, Polit och Becks (2012) nio-stegs-modell fritt översatt av
litteraturstudieförfattarna
Steg 1. Studiens syfte formulerades. Steg 2. Innebar att göra upp en sökstrategi, välja
ut databaser och relevanta sökord utifrån studiens syfte (Polit & Beck 2012). Studiens
inkulsionskriterier var: artiklar som var skrivna på engelska, vetenskapligt granskade
“Peer reviewed”, granskade av en etisk kommitté samt sökbara från och med år 2005
och framåt. Exklusitionskriterier var: barn i åldrar 0-18 år. Sökningar genomfördes i
databaserna; CINAHL och PubMed för att välja ut vetenskapliga artiklar.
I CINAHL utgick sökningarna från CINAHL-headings med sökorden Obesity och
nurses attitude. Obesity söktes som en exakt major subjekt headings (MM) och nurses
attitude söktes som term for Cinahl heading (MH). Sökningen i PubMed utgick från
meshtermerna: obesity, nurses, attitude och patients. I databaserna användes sökorden
både enskilt och i kombination. Steg 3. Innebar att påbörja en databassökning (Polit &
5
Beck 2012). Se resultat av sökningen från databasen CINAHL i tabell 2.1 och resultat
av databassökningen från PubMed i tabell 2.2. Frisökning på ytterligare en artikel
gjordes i PudMed med sökorden: Impact on care, nursing, obesity, då en manuell
sökning inte gav några relevanta träffar. Frisökningen gjordes för att kompensera upp
datamaterial till litteraturstudiens resultat då det inte fanns tillräckligt med
datamaterial baserat på den systematiska databassökningen.
Tabell 2.1
Databas Sökord/Headings Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
CINAHL S1 Obesity (MM) 19,832
S2 Nurses attitude (HM) 19,851
S1 AND S2 28 6 6 4
Totalt 28 6 4 3
Sökning gjord 5/2 2016
Tabell 2.2
Databas Sökord/Meshtermer Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
PubMed S1 Nurses 21220
S2 Attitude 123304
S3 Obesity 84102
S4 Patients 20074
S1AND S2 AND S3 AND S4 50 28
1*
1+
7 7
Totalt 50 28 7 6
Sökning gjord 15/12. 2015 += 1extern dubblett * = intern dubblett.
3.1 Urval Sökningen i CINAHL och PubMed resulterade i 78 artiklar. I Steg 4. lästes titel och
sammanfattning för att granska relevansen i artiklar (Polit & Beck 2012). I CINAHL
valdes sex av 28 artiklar vidare till urval ett. I PubMed valdes 28 av 50 studier vidare
till urval ett. Under första urvalet hittades en extern dubblett och en intern dubblett i
PubMed. Efter exkluderande av dubbletter så fanns det totalt 32 artiklar från urval ett.
Steg 5. innebar att gallra ut de artiklar som inte svarade mot studien syfte (Polit &
Beck 2012). I urval två lästes metod-och resultatdelarna i de vetenskapliga artiklarna.
Från CINAHL svarade 6 av 28 och från PubMed svarade 7 av 28 vetenskapliga
6
artiklar mot litteraturstudiens syfte. Totalt hade studieförfattarna 11 artiklar från urval
två.
Steg 6 och 7. var att identifiera relevant fakta och genomföra en kritisk granskning
samt utvärdering av de vetenskapliga artiklarnas innehåll (Polit & Beck 2012). I urval
tre kvalitetsgranskades artiklarna med Forsberg och Wengström (2013)
granskningsmall. En artikelmatris skapades till varje artikel och syfte, årtal, urval, val
av metod, databearbetning och resultat (bilaga 1). Etiska ställningstaganden var en del
av granskningsprocessen men det var inget som redovisades. Granskningen visade att
en artikel från CINAHL inte kunde klassas som en vetenskaplig artikel då den inte
följde forskningsprocessens delar och exkluderades därför från urval tre. En artikel
från PubMed exkluderas då den inte var etiskt granskad och var inte relevant för
litteraturstudien. Från CINAHL svarade 3 av 4 och från PubMed svarade 6 av 7
artiklar mot litteraturstudiens syfte. Efter exkludering återstod nio artiklar. De
artiklarna som låg till grund för resultatet var: från Storbritannien (n=5), Tyskland
(n=1), Kina(n=1), Canada (n=2) och Sverige (n=1). Fem artiklar var kvantitativa och
fem var kvalitativa studier.
4. Databearbetning
Artiklarna som valdes ut tilldelades en siffra. Delar av resultaten i artiklarna
markerades med olika färger i ett word-dokument, det som markerades kunde kopplas
till sjuksköterskors förhållningssätt. Texten som markerades var på artiklarnas
originalspråk som senare översattes från engelska till svenska. Steg 8. innebar att
kategorisera sin data (Polit & Beck 2012). Texten klipptes ut för att kunna bilda
teman. Det framkom att många artiklar visade liknande resultat, de parades ihop och
teman som bildades var: personliga värderingar, upplevelsen av att vårda patienter
med fetma och vårdorganisation. Steg 9. Det insamlade materialet från de utvalda
artiklarna sammanställdes sedan under vardera teman (Polit & Beck 2012).
5. Etiska ställningstaganden
Enligt Forsberg och Wengström (2013) ska forskningsetiska ställningstaganden alltid
göras vid en litteraturstudie. De ställningstaganden som gjordes var att; inte plagiera
information, få godkännande av en etisk kommitté samt sponsrade studier. Olsson och
Sörensen (2012) beskrev att det är samma etiska ställningstagande vare sig det var en
kvantitativ eller kvalitativ metod som användes.
6. Resultat
Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som påverkade sjuksköterskors
förhållningssätt gentemot patienter med fetma. Resultatet baserades på tio artiklar
varav fem stycken var kvantitativa och fem stycken var kvalitativa (bilaga1). Utifrån
analysen av materialet framkom tre olika teman: Personliga värderingar, upplevelsen
av att vårda patienter med fetma och vårdorganisation.
7
Figur 2, Översikt av valda teman
6.1 Personliga värderingar
Positiva
Få sjuksköterskor upplevde obehag av att arbeta med patienter med fetma. Många av
sjuksköterskorna kände en meningsfullhet med att vårda dessa patienter och kände
empati för patienterna (Poon & Tarrant 2009; Brown et al. 2007). I Zhu et al. (2013)
studie visade sjuksköterskor en neutral inställning till patienter med fetma. Deltagarna
i studien tyckte inte att patienter med fetma var mer lata jämfört med andra patienter
(Brown et al. 2007). Fetma är något patienter fått till resultat av ett visst beroende av
mat (Phillips et al. 2013). Fetma sågs som ett tillstånd och inte en sjukdom (Hansson
et al. 2011). De sjuksköterskor som hade ett genuint intresse för fetma var de som
borde arbeta med denna patientgrupp då ett eget intresse skapade bättre
förutsättningar för god vårdkvalité (Hansson et al. 2011).
Negativa
Manliga sjuksköterskor hade en mer negativ syn på patienter med fetma än vad
kvinnliga sjuksköterskor hade (Poon & Tarrant 2009). Sjuksköterskor associerade
patienter med fetma som något negativt vilket påverkade vårdkvalitén (Brown &
Thompson 2007;Watson et al. 2008;Poon, & Tarrant 2009;Skikorski et al. 2013;
Lumley et al. 2015). Sjuksköterskors negativa inställning till patienter som hade
fetma gjorde att de distanserade sig från patientgruppen och vårdkvalitén blev således
påverkad (Shea & Gagnon 2015). Den negativa synen kan även komma från att
fetman i sig har gjort att personen ifråga blev sjuk och att attityden var då att denne
fick skylla sig själv (Brown et al. (2007);Hansson et al.2011;Shea & Gagnon 2015).
Watson et al. (2008) och Skikorski et al. (2013) gjorde i sina studier en jämförelse
mellan hur sjuksköterskor ser på normalviktiga patienter och patienter med fetma.
Patienter med fetma förknippades med mer negativitet i jämförelse med
Sjuksköterskors förhållningssätt
Personliga värderingar
- Positiva
- Negativa
Upplevelsen av att vårda
patienter med fetma
- Vårdrelation
Vårdorganisation
- Resurser
- Kompetens
8
normalviktiga. Att tala negativt eller nedlåtande om en patient var mer vanligt när det
kom till patienter med fetma. Detta gjorde att hela vårdmiljön blev kantad av
negativitet kring personer med fetma (Hansson et al.2011 och Shea & Gagnon 2015).
Det framkom att sjuksköterskor uttryckte att patienter med fetma var långsamma och
klumpiga. Att vårda patienter med fetma beskrevs som obehagligt (Poon & Tarrant
2009). Sjuksköterskor ansåg att patienter med fetma var motbjudande och
vedervärdiga (Poon & Tarrant 2009;Shea & Gagnon 2015).
6.2 Upplevelsen av att vårda patienter med fetma Sjuksköterskor med tidigare erfarenhet hade lättare att nå fram till patienter med
fetma i jämförelse med de sjuksköterskor som hade mindre erfarenhet (Brown, et al.
2007;Skikorski et al. 2013; Zhu et. al 2013). Sjuksköterskor med högre ålder hade en
högre nivå av stigmatisering mot patienterna i jämförelse med yngre sjuksköterskor
(Skikorski et al. 2013). Tidigare arbetslivserfarenheter underlättade att ta bort en
barriär som sjuksköterskor själva byggt upp till patienter som led av fetma. (Zhu et al.
2013).
Sjuksköterskors egna kroppsuppfattningar spelade stor roll i hur bekväma de var att
vårda patienter med fetma (Brown et al. 2007; Brown & Thompson 2007; Shea &
Gagnon 2015). Ett högt BMI hos sjuksköterskor kunde leda till att de var självkritiska
och ansåg sig själva som dåliga förebilder. Sjuksköterskor med lågt BMI undvek att ta
upp ämnet fetma med sina patienter då de inte ansåg sig kunna känna empati för dem
(Brown & Thompson 2007).) De med högt BMI hade mindre negativ syn på patienter
med fetma (Brown et al. 2007). Sjuksköterskorna hade en viktig roll när de vårdade
patienter med fetma. Majoriteten ansåg att det var deras ansvar som sjuksköterskor att
ta upp patienternas viktproblematik för att se till patienternas välmående (Brown et al.
2007; Lumley et al. (2015).
Att vårda patienter med fetma kunde innebära en risk för fysiska skador (Shea &
Gagnon 2015). Det upplevdes mer fysiskt krävande att vårda en patient med fetma i
jämförelse med en normalviktig patient. Vissa kände sig utmattade och menade på att
det var mer energikrävande att vårda en patient med fetma (Poon & Tarrant 2009 och
Shea & Gagnon 2015). Sjuksköterskor upplevde en psykisk utmattning av att arbeta
med patienter som hade fetma (Lumley et al. 2015). En del ansåg inte att det var mer
krävande att arbeta med den patientgruppen, alla vårdade patienterna på ett likvärdigt
sätt (Poon & Tarrant 2009;Phillips et.al 2013).
Vårdrelation
Många av sjuksköterskorna tog upp att det var viktigt att bygga en nära relation till
patienterna. Sjuksköterskor upplevde det lättare att diskutera ämnet när patienterna
var återkommande till vården (Phillips et.al 2013). När sjuksköterskor ville diskutera
hälsoriskerna av att ha av fetma var det fåtal patienter som ville lyssna eller ta till sig
det sjuksköterskorna hade att säga (Hansson et al. 2011;Phillips et.al 2013).
Viktfrågan kom inte upp om det inte var det som patienten sökte vård för. Checklistor
användes där det fanns frågor om patienters livsstilsvanor samt vikt (Phillips et.al
2013).
Ett empatiskt samtal med patienter ansågs vara att sjuksköterskor utelämnade
fördomar (Brown, et al. 2007; Brown & Thompson 2007). I Shea och Gagnon (2015)
9
studie diskuterade sjuksköterskor om deras utmaning till att lära patienter att
acceptera sin kroppsbyggnad och att inte påverkas av den sociala omgivningen.
Fullständig information till patienter inom det här området minskade den negativa
inställningen som upplevdes från sjuksköterskorna. Vissa sjuksköterskor använde sig
av en skrämseltaktik när de skulle kommunicera med patienter som hade fetma
(Brown & Thompson 2007).
I sometimes say: `heart disease, do you want that? Or diabetes? `I try to scare them
a little bit and if I found out that their mother died of a heart attack I can use that.
(Hansson et al. 2011, s.6)
Om ämnet fetma inte diskuterades sjuksköterskor emellan blev de ytterligare påminda
av stigmatiseringen och det skapade frustration hos både personal och patienter. Det
grundade sig i att sjuksköterskor kände sig obekväma i att samtala om patienternas
fetmaproblematik (Brown & Thompson 2007).
….You know, trying to put aside, so I`d say the biggest part is trying to put aside
societal judgment or the stigmas that society puts on the obese population and trying
to, yes, put that to rest so that I can go in and take care of patients as how they are as
un individual and not with a stigmas attached to them... (Shea & Gagnon 2015, s.28)
6.3 Vårdorganisation
Resurser
Den största utmaningen förekommer på organisationsnivå. Kvalitén på vården
begränsades till resurser, såsom: specialanpassade hjälpmedel, kläder till patienter,
personalstyrka och tid. (Brown & Thompson 2007;Brown et al. 2007;Skikorski et al.
2013;Phillips et al. 2013;Shea & Gagnon 2015; Zhu et al. 2013;Lumley et al. 2015).
Tid var en faktor som spelade stor roll (Phillips et al. 2013;Shea & Gagnon
2015;Lumley et al. 2015). Tidsbristen gjorde att sjuksköterskor lät bli att prata med
patienterna om deras vikt (Phillips et al. 2013). Sjuksköterskor menade på att
omvårdnaden tog längre tid att utföra till patient med fetma jämfört med en
normalviktig patient. Arbetsmiljön påverkades av hur kollegor emellan samarbetade
och förhöll sig till patienter som hade fetma (Hansson et al.2011;Zhu et al. 2013;Shea
och Gagnon 2015). Några sjuksköterskor ansåg att patienterna bör påbörja en
viktnedgångsplan direkt på sjukhuset med hjälp av vårdpersonal för att motivera dem
att minska i vikt (Poon & Tarrant 2009). Det var en långsiktig behandling att gå ner i
vikt och därför bör tid ges till hälsosamma livsstilsförändringar. Tid som
sjuksköterskor upplevde att vårdorganisationen inte tillät (Hansson et al.2011).
I think it works pretty much the same way with bariatric patients as it does with a
non- batriatric patien. You just need more of it instead of having one or two people to
healp you, you need four to eight depending on the patients weight…. Trying to find
that many people is difficult because everybody`s is busy. At least most people are
busy. And people who are not busy and don`t like to help usually make themselves
scarce… (Shea & Gagnon 2015, S.32.)
Kompetens
10
Sjuksköterskorna ansåg att det var lättare att ta upp ämnet om man hade en “mall” att
gå efter. Riktlinjer underlättade och gjorde det mindre pinsamt att ta upp ämnet. Brist
på riktlinjer och tid för hur vården till patienter med fetma upplevdes utmanande
(Brown & Thompson 2007). Misslyckandet till att hjälpa en patient att gå ner i vikt
gjorde att den negativa synen ökade hos sjuksköterskorna. Sjuksköterskor upplevde
en frustration över att inte ha tillräckligt med kunskap om vilka behandlingsmetoder
som passade bäst för en lyckad viktnedgång hos patienter med fetma (Hansson et al.
2011).
Sjuksköterskor upplevde att de hade fått bra stöd och utbildning inom ämnet fetma på
den organisationen som de arbetade för (Brown et al. 2007). Utbildning och
erfarenhet gav en bättre anpassad vård för patienter med fetma (Zhu et al. 2013). I
Brown et al. (2007) och Zhu et al. (2013) studier ansågs majoriteten av
sjuksköterskorna att interventioner bör införas på deras arbetsplats om att förbättra
vården för patienter med fetma.
7. Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som påverkade sjuksköterskors
förhållningssätt gentemot patienter med fetma. Resultatet visade att sjuksköterskor
hade olika förhållningssätt mot den patientgruppen. Både positiva och negativa
attityder har framkommit. Faktorer som påverkade sjuksköterskors förhållningssätt
var: personliga värderingar, upplevelsen av att vårda patienter med fetma och
vårdorganisationen.
7. 1 Resultatdiskussion Edlund och Zethelius (2009) menade att fetma var en ätstörning som klassificeras som
en sjukdom. Fetma kan diagnostiseras enligt Internationell statistisk klassifikation av
sjukdomar och relaterade hälsoproblem (ICD- 10- SE) (Socialstyrelsen 2005). Fetma
ansågs vara ett tillstånd som personen själv har orsakat (Brown et al. 2007;Hansson et
al.2011;Shea & Gagnon 2015). Folkhälsoproblem var även ett sätt att definiera fetma
på (Livsmedelsverket 2015). Fetma kallades enligt Ericson & Ericson (2012) för en
folksjukdom medan Hemmingsson och Rössner (2004) definierar fetma som en
kronisk sjukdom. En fundering var att om fetma hade en tydligare definition skulle
det eventuellt kunna upplevas som mindre känsloladdat.
Hälsosamt tillstånd ses när sjukdom och funktionsnedsättning är frånvarande samt när
känslan av fullkomlig fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande uppnås (WHO
2003). Det var konstaterat att fetma har en inverkan på hälsan både fysiskt och
psykiskt. Fetma har konstaterats ha en inverkan såväl fysiskt som psykiskt på hälsan
(Edlund & Zethelius 2009). Fetma påverkade individer på så vis att de blev asociala
och paralleller drogs med att många blev deprimerade (Changa & Yenb 2011).
Studieresultatet visade att sjuksköterskor hade en positiv och negativ syn på att vårda
patienter med fetma. Sjuksköterskors negativa inställning till patienter med fetma
distanserar sig från den patientgruppen vilket ledde till att vårdkvalitén påverkades.
Sjuksköterskor är skyldiga enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) att ge alla
människor lika vård. Sjuksköterskor är skyldiga till att ta ställning när oetiska
förhållanden uppdagar sig (ICN 2014). Med rätt utbildning får sjuksköterskor
kunskapen till att bemöta patienter med fetma på ett professionellt sätt. Viktigt att inte
11
belasta patienten med för hårda krav till livsstilsförändringar, det kan leda till att
patienterna inte tar till sig de råd som ges (Ericson & Ericson 2012).
Att se till patienternas hälsovinster istället för att tala negativt om vikten var ett sätt
för sjuksköterskor att bygga en god vårdrelation. Sjuksköterskors skall ge råd om vad
som kan förbättra patienternas hälsa (Azevedo & Vartanian 2015). För att upprätthålla
en god vårdkvalité och ett professionellt förhållningssätt behöver sjuksköterskor ha
goda kunskaper i hur de kommunicerar med patienter. Vid obekväma situationer kan
sjuksköterskor inta en passiv inställning och fetmaproblematiken kvarstår (Inspektion
av vård och omsorg [IVO] 2014). Att värna om patientens integritet och autonomi är
något som ingår i sjuksköterskors profession (ICN 2014). Människovärdesprincipen
är en aspekt som ska spegla hur sjuksköterskor vårdar sina patienter (Heberlein 2014).
Upplever sjuksköterskor att fetma är ett känsligt ämne kommer troligtvis inte heller
frågan att tas upp (Puhl & Heuers 2009).
Betydelsen av KASAM är viktig för alla patienters livskvalité (Antonovsky 1991).
Studieresultatet visade att sjuksköterskor upplevde det frustrerande att inte nå fram till
patienterna, vårdrelationen påverkades om patienterna inte var återkommande till
vården. Att bygga en nära vårdrelation var en viktig faktor för sjuksköterskor när de
skulle diskutera problematiken om fetma. En fundering är hur patienter med fetma
upplever KASAM när studieresultatet visade att sjuksköterskor förhöll sig på ett
negativt sätt gentemot patientgruppen. Alla människor har rätt till likvärdig vård och
det ska inte ha någon betydelse för hur den fysiska kroppsbyggnaden ser ut.
Sjuksköterskor är ålagda att arbeta utifrån människovärdesprincipen (Proposition
1996/97:60).
Studieresultatet visade att sjuksköterskors egen kroppsuppfattning hade stor inverkan
på förhållningssättet de hade till patienter med fetma. Aranda och McGreevy (2012)
menar att sjuksköterskorna med egen fetmaproblematik såg sig mindre lämpade att ge
förslag på goda behandlingsåtgärder till patienter med fetma. Department of health
(2011) beskrev att sjuksköterskor ställde sig kritiska till fetmaepidemin som pågår, de
upplevde att det var en för stor utmaningen att ändra livsstilsvanor för patienter med
fetma. Några av de kompetenskrav som sjuksköterskor skulle följa var att visa
patienter respekt, medkänsla och värna om deras integritet (ICN 2014). Oavsett hur
sjuksköterskors egen kroppsbyggnad såg ut så fick det inte påverka bemötandet till
patienter med fetma.
Studieresultatet visade att kvalitén på vården begränsades av resurser. Enligt
Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) så ska arbetsmiljön vara tillfredsställande med
hänsyn till arbetsbelastningens tyngd. Arbetsförhållanden gav möjlighet till personliga
och yrkesmässiga utvecklingspotential. Tidsbristen innebar att sjuksköterskor lät bli
att samtala med patienterna om deras vikt (Phillips et al. 2013). Patientsäkerhetslagen
(SFS 2010:659) var till för att adekvata åtgärder skulle förhindra onödigt lidande för
patienter.
Studieresultatet visade på att det var lättare för sjuksköterskor att ta upp ämnet fetma
om de hade en “mall” att gå efter. Sjuksköterskor kunde brista i att ta egna beslut i
komplexa situationer. Enligt Socialstyrelsen (2012) kunde standardiserade
bedömningsmetoder användas som stöd för att sjuksköterskor skulle kunna göra
rättvisa bedömningar till patienter med fetma. När sjuksköterskor använde ett
bedömningsinstrument bedömdes alla patienter likvärdigt. Vid användandet av en
12
mall minskades risken för att personliga värderingar påverkade förhållningssättet på
ett negativt sätt.
Negativa attityder undveks om arbetsteamet arbetade mot samma mål. Genom att
lyfta problemen som upplevdes på arbetsplatsen skapades möjligheter till förbättring.
Ledarskapet ska stödja arbetsteamet till att hitta rätt verktyg för att kunna lösa de
problem som kan finnas på en arbetsplats (Kogler Hill 2016). Studieresultatet visade
att erfarenhet hade en positiv inverkan till hur förhållningssättet påverkades. I
Schwartz et.al (2003) studie framkom det att vårdpersonal som vårdar patienter med
fetma, dagligen har ett mindre stigmatiseringstänk än de som inte är bekanta med den
patientgruppen.
Det kom dagligen upp i sociala medier att nedskärningar på personal inom vården,
landsting och kommuner skall vara sparsamma gällande ekonomin. Problemet med
för lite bemanning och tidsbrist kom att kvarstå om inte vårdorganisationerna insåg
behovet av tillräcklig bemanning för att kunna bedriva vård med hög kvalité (Ejd
2015). Karasek och Theorell (1990) teori om krav-och stödmodellen ansåg att
arbetstagarens hälsa upprätthålls när det fanns balans mellan krav och resurser. För att
ställa studieresultatet i relation till förhållningssättet kan arbetsmiljön ha en
hämmande effekt på hur sjuksköterskor har möjlighet att kunna bibehålla hög
vårdkvalité.
7.2 Metoddiskussion Studieförfattarna gick in med en förförståelse till ämnet men strävade efter att denna
inte skulle inverka, vi har försökt att ha ett så objektivt förhållningssätt som möjligt.
Enligt Forsberg och Wengström (2013) beskrevs förförståelse som en aspekt som kan
påverka studiens resultat. Syftet diskuterades fram och tillbaka det slutliga syftet blev:
beskriva vad som påverkade sjuksköterskors förhållningssätt gentemot patienter med
fetma. När attitude översattes från engelska till svenska blev översättningen
förhållningsätt. Från början var tanken att undersöka sjuksköterskors attityd mot
patienter som lider av fetma. Attityder blev ett för smalt område att basera en
litteraturstudie på. Därför valdes det att undersöka vilka faktorer som påverkade
sjuksköterskors agerande i vårdandet av patienter med fetma. Ordet attityd ingår i ett
förhållningssätt, med vidare eftertanke upplevdes att ett förhållningssätt gav mer
bredd till litteraturstudien.
Databaserna som användes var CINAHL och PubMed de ansågs vara de mest
relevanta databaserna vid omvårdnadsforskning (Polit & Becks 2012). I CINAHL
användes sökorden: Obesity och nurses attitude, I PubMed: Nurses, Attitude, Patients
och Obesity. För att få fram vetenskapliga artiklar som riktade sig mot syftet.
Sökorden ansågs vara relevanta då studien inriktade sig på vad som påverkade
sjuksköterskors förhållningssätt i vårdandet av patienter som led av fetma. Med vidare
eftertanke skulle andra sökord kunnat ge författarna ytterligare data till resultatet.
Sökord som skulle kunna ge ytterligare data till litteraturstudien var stigma och
övervikt. Funderinga över hur databasen CINAHLS uppbyggnad såg ut då det
framkom flertal artiklar som inte var vetenskapligt baserade samt att sökkriterierna
inte avskärmade till det ämne som önskades. I PubMed var forskningen mer
medicinskinriktad, trots det fanns det flest artiklar som svarade mot litteraturstudiens
syfte i den databasen.
13
Alla studier som utgjorde resultatet var skrivna på engelska. Studieförfattarnas
modersmål är svenska därför användes ett Engelska-Svenska lexikon för att få en så
korrekt översättning som möjligt av innehållet från artiklarna. Båda studieförfattarna
läste samtliga studier flertal gånger, de upplevde att det var en styrka att samarbeta
och tolka studierna tillsammans. Barn 0-18 år exkluderades på grund av att
förhållningssättet skiljer sig åt i vårdandet av barn i jämförelse med vuxna patienter.
Temana som bildades var inte självklara, författarna valde tillslut att dela upp
resultatet i tre olika teman med tillhörande underkategorier.
Artiklarna som inkluderades i studiens resultat var från olika delar av världen.
Storbritannien (n=5), Tyskland (n=1), Kina(n=1), Canada (n=2) och Sverige (n=1),
det gav ett mångkulturellt perspektiv på studieresultatet. Vilket gav en bra översikt på
hur forskningsläget till hur sjuksköterskor förhöll sig till patienter med fetma. Enligt
Polit och Beck (2012) kan en blandning av kvantitativa och kvalitativa studier ge en
hög trovärdighet till resultatet. Kvalitativa studier baseras på intervjustudier där
studiedeltagarna berättar om sina egna upplevelser. I en kvalitativ studie kan det vara
svårare att uttrycka sig om nedlåtande eller negativa tankar då deltagarna inte är
anonyma till den som håller i intervjun. Kvantitativa studier ger större utrymme för att
kunna uttrycka sig mer fritt då deltagarna oftast svarar inför ett formulär och inte en
person.
Det upplevdes som en svårighet att hitta studier som enbart speglade sjuksköterskors
perspektiv, men sex stycken studier hittades. Övriga studier som var med i
studieresultatet har haft mer än bara sjuksköterskor som deltagare i sina studier.
Konsekvenserna av bristen på artiklar resulterade i att det krävdes ytterligare
noggrannhet att urskilja sjuksköterskeperspektivet i de artiklar där det fanns andra
yrkeskategorier representerade. Artiklarna som valdes ut är sökbara från 2005 och
framåt allt för att få fram ett så relevant och trovärdigt resultat som möjligt av
nulägets forskning.
8. Klinisk betydelse Litteraturstudien belyser en komplexitet i att möta patienter med fetma. Kunskap om
ämnet behöver spridas. Studien kan användas som hjälp för att få ytterligare förståelse
gentemot patienter med fetma. Ökad medvetenhet angående sjuksköterskors
förhållningssätt till patienter med fetma kan minska risken för onödigt lidande.
9. Förslag till fortsatt forskning Forskning kring sjuksköterskans förhållningssätt till patienter med fetma är under
utveckling. Det finns idag begränsad forskning inom ämnet utifrån ett
sjuksköterskeperspektiv, behovet av framtida forskning är därför stort. Fetma är ett
ökat samhällsproblem vilket gör ämnet högaktuellt. Framtida forskning rörande detta
ämne bör därför prioriteras i syfte att öka patienternas positiva vårdupplevelse samt
stärka sjuksköterskornas kompetens kring bemötande. Hur sjuksköterskors personliga
värderingar påverkar vårdkvalitén för patienter med fetma är ett område som
förslagsvis behöver stärkas.
14
10. Slutsats Sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienter som lider av fetma påverkas av
personliga värderingar, tidigare upplevelser av att vårda patienter med fetma samt hur
vårdorganisationen ser ut. Negativa synsätt kring patienter med fetma försämrade
sjuksköterskans möjlighet till att tillgodose vård av god kvalité. För att uppnå en god
vårdkvalité måste personliga värderingar åsidosättas i mötet med patienter med fetma.
Hur vårdorganisationen är uppbyggd påverkar möjligheterna till att minska negativa
förhållningssätt som finns. Om det inte sker någon förändring av bemötandet kring
patienter med fetma kommer problemen som finns kvarstå. Sjuksköterskans egna
värderingar samt vårdorganisationens möjlighet till resursförbättring och
bemanningsmöjligheter påverkar vårdkvalitén.
15
11. Referenser Azevedo, S, M. & Vartanian, L, R. (2015). Ethical Issues for Public Health
Approaches to Obesity. Springer. 4:324–329
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. (2:a uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.
Aranda, k & McGreevy, D. (2012). Embodied empathy-in-action: overweight nurse`s
experiences of their interactions with overweight patients. Nursing Inquiry. 21 (1) S.
30-38.
Arlebrink, J. (2013). Grundläggande våretik- teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur.
Basáñez, T., Blanco, L., Collanzo, J L., Berger, D. & Crano, W. (2013). Ethnic
groups' perception of physicians' attentiveness: implications for health and obesity.
Psychology, Health & Medicine. 18(1), 37-46. doi: 10.1080/13548506.2012.672750
Berggren, I. (2010). Vårdandets etik. Att bli sjuksköterska – en introduktion till yrke
och ämne. I Dahlborg- Lyckhage, E. (red.) Lund: Studentlitteratur. S. 125- 144.
Brown, I., Stirde,C., A., Psarou, A., Brewins, L & Thompson, J. (2007). Mangement
of obesity in primary care: nurse´s parctices, beliefs and attitudes. Blackwell
Publishing Ltd, Jounal compilation.
Brown, I. & Thompson, J. (2007). Primary care nurses’ attitudes, beliefs and own
body size in relation to obesity management. Journal of Advanced Nursing 60(5),
535–543.
Changa, H-H., & Yenb, S, T. (2011). Association between obesity and depression:
Evidence from a longitudinal sample of the elderly in Taiwan. Aging & Mental
Health Vol. 16, No. 2, March 2012, 173–
16
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande, I teori och praxis.
Stockholm: Natur och kultur.
Department of health. (2011). Healthy lives, healthy people: ours strategy for public
health in England. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.dh.gov.uk/health/2011/07/healthy-lives-healthypeople [2016-03-11].
Dietz, W., Baur, L., Hall, K., Puhl, R., Travers, E., Uauy, R. & Kopelman, P. (2015).
Management of obesity: improvement of health-care training and systems for
prevention and care. The Lancet. Volume 385, Issue 9986, 20–26 June 2015, Pages
2521–2533
Edlund, K & Zethelius, B. (red.) (2009). Introduktion. Fetma. Del 1, medicinsk
behandling och kognitiv beteendeterapi. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. S. 27-33.
Ejd, M. (2015). Strunta i pengarna. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.vardfokus.se/tidningen/2015/nr-11-2015-11/struntai-pengarna/ [2016-03-
11].
Entwistle, VA. & Watt, IS. (2013). Treating patients as persons: a capabilities
approach to support delivery of person-centered care. The American Journal of
Bioethics, 13(8): 29–39.
Enqvist, A. (2004). Kommunikation på arbetsplatsen. Stockholm: Prisma.
Ericsson, E., & Ericsson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.
Folkhälsomydigheten. (2014). Fler har fetma och övervikt. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-
press/nyhetsarkiv/2014/februari/fler-har-fetma-och-overvikt/ [2016-01-29].
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier-
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforsking. Stockholm: natur och
kultur.
Goffman, E. (2014). Stigma, den avvikandes roll och identitet. Lund: Studentlitteratur
AB.
Guldstrand, M. (2009). Orsaker till fetma:genetik, patofysiologi och miljö. Fetma. Del
1, medicinsk behandling och kognitiv beteendeterapi. 1. Edlund, K & Zethelius, B
(red.) uppl. Lund: Studentlitteratur. S. 33-51.
Hansson, L M., Rasmussen, F. & Ahlstom, G. (2011). General practitioner`s and
dstrict nurser´s concepttions of the encounter with obese patients in primary health
care. BioMed central family practice. 12:7.
Heberlein, A. (2014). Människan. ETIK- människan, moral, mening. Finland:
Bookwell. s. 63-139.
Hemmingsson, E. & Rössner, S. (2004) Fysisk aktivitet som fetma terapi. Fetma- en
kronisk sjukdom som kräver livslång motionsaktivitet. Läkartidningen. Nr 20. Vol
101.
17
Holm, U. (2009). Att vara professionell. Det räcker inte att vara snäll – Om empati
och professionellt bemötande i människovårdande yrken. Stockholm:Natur &
Kultur. S.48-69.
(International council of nurses [ICN]. (2014) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
Svensk sjuksköterskeförening. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
[2015-12-14].
(Inspektion av vård och omsorg [IVO] 2014). Kommunicationsbrister i vården.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ivo.se/globalassets/dokument/bilder-och-
nyheter/2014/kommunikationsbrister-i-varden.pdf [2016-03-17].
Lazziretti,L., Rotella, F. & Pala, L. (2015). Assessment of psychological predictors of
weight loss: How and what for?. World J Psychiatry Volume 5, ISSN 2220-3206
Mars 22 2015, pages 67.
Livsmedelsverket. (2015). Övervikt och fetma. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-
halsa/overvikt-och-fetma/ [2016-03-16].
Lumley, E., Homer, C. V., Palfreyman, S., Shackley, P. & Tod, A. M. (2015). A
qualitative study to explore the attitude of clinical staff to the challange of caring for
obese patients. Journal of clinical Nursing. 24, 3594-3604.
Lunner, K. (2009). Fetma och psykosociala problem. I K, Edlund & B, Zethelius
(red). Fetma-medicinsk behandling beteendeterapi S. 151-158. Lund:
Studentlitteratur.
Mobbs, O., Cre´pin,C., Thie´ry, C., Golay, A. & Van der Linden, M. (2010). Obesity
and the four facets of impulsivity. Patient Education and Counseling 79 (2010) 372–
377
Munoz, J. (2016). Etisk plattform för Hälso-och sjukvården. [Elektroniskt].
Tillgänglig: http://www.karolinska.se/for-patienter/din-vard-pa-
karolinska/kvalitetsuppoljningar-och-resultat/etik-pa-karolinska/etik/ [2016-05-08].
Nilsson, B. & Waldemarson, A-K. (2007). Kommunikation- Samspel mellan
människor. Poland: Studentlitteratur.
Karasek R, Theorell T. (1990). Healthy work: stress, productivity, and the
reconstruction of working life. New York: Basic books.
Kogler Hill, S. E. (2016). Team Leadership. Leadership – Theory & Practice. I
Northouse. P. G. (red). Los Angeles:Sage S. 363- 396.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2012). Forskningsetiska aspekter. Forskningsprocessen.
Stockholm: Liber. s. 77- 94.
18
Phillips, K., Wood, F. & Kinnersley, P. (2013). Tackling Obesity: the challenge of
obesity management for practice nurses in primary care. Family practice. Vol. 31. No.
1,51-59.
Polit, D,F. & Beck, C,T. (2012). Literature Reviews: findings and critiquing evidence.
Nursing Research – Generating and Assessing Evidence for Nursing practice.
Phiadelphia: J.B Lippiincott company.
Poon, M-Y. & Tarrant, M. (2009). Obesity: attitudes of undergraduate student nurses
and registered nurses. Blackwell Publishing Ltd, Journal of clinical Nursing. 18,
2355-2365.
Proposition 1996/97:60. Prioriteringar inom hälso-och sjukvården. Stockholm:
Sveriges riksdag.
Puhl, R. & Heuer, C. (2009). The Stigma of Obesity: A Review and Update. Obesity.
17 (5), 941-964.
(Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] 2007). SBU- rapport:
fetma-problem och åtgärder (nr.160). Stockholm: The swedish council on technology
assessment in health care.
Schwartz, M-B., O’Neal, H., Brownell, K-D., Blair, S-N. & Billington C. (2003).
Wight Bias among Health Professionals Specializing in Obesity. OBESITY
RESEARCH Vol. 11. Nr 9.
SFS 1982:763. Hälso- sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.
Shea, J, M. & Gagnon, M. (2015). Working with patients living with obesity in the
intensive care unit- A study of nurse`s exeprience. Advances in Nuring Science Vol.
38, No. 3, pp. E17-E37.
Socialstyrelsen. (2012). Om standardiserade bedömningsmetoder. [Elektroniskt].
Tillgänglig: https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18907/2012-12-
9.pdf [2016-03-09].
Socialstyrelsen. (2005). Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997.
[Elektroniskt]. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/diagnoskodericd-10/Documents/Alfa2005feb.pdf [2016-03-11].
Skikorski, C., Luppa, M., Glaesmer, H., Brähler, E., König, H-H. & Riedel-Heller, S.
(2013). Attitudes of Health Care Professionals towards Female Obese
Patients. Institute of Social Medicine, Occupational Health and Public Helath
Univerity of Leipzig. 6:512-522.
Watson, L., Oberle, K. & Deutscher, D. (2008). Develoment and psychometric testing
of the Nurse`s attitudes toward obesity and obese patient (NATOOPS) scale.
Research in Nurising & Health. Vol 31. s. 586-593.
19
(World health organization [WHO] 2015). [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/ [2015-12-10].
(World health organization [WHO] 2003, 1948). [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.who.int/about/definition/en/print.html [2016-03-16].
Zhu, D., Norman, L. & While, A. (2013). Nurses self-efficancy and practices relating
to weight managment of adult patients: a path analysis. International Journal of
behavioral nutrition an physical activty. 10:131
20
Bilaga 1. Artikelmatris
Författare, Land Årtal Titel Syfte Metod Resultat
Brown, I &
Thompson, J
Storbritannien
2007 Primary care nurser´s
attitudes, beliefs and
own body size in
relation to obesity
managment.
Upptäcka sjuksköterskors
attityder,
trosföreställningar och
uppfattning om sin egen
kroppstorlek i relation till
att ge patienter råd om
fetma.
Metod: Kvalitativ
Deltagare 15
sjuksköterskor
Urval: Strukturerat urval
Datainsamling:
Strukturerade Intervjuer
Bortfall: 0
Resultaten av intervjuerna
delades upp i olika teman. De
olika var: känslighet mot
fetma, komplexitet av fetma,
effekten av egen
kroppsstorlek, lågt, respektive
högt BMI.
Resultatet visar att fetma är ett
känsligt ämne att diskutera
med patienter, sjuksköterskan
är rädd för att skada mer än
vad den hjälper. Samt att det
spelar roll vilken
kroppsstorlek sjuksköterskan
själv har. Dem med lågt BMI
tyckte det var svårt att ta upp
ämnet, medans de som hade
högt BMI kände att de inte var
bra förebilder.
21
Författare,
Land
Årtal Titel Syfte Metod Resultat
Brown, I. Stirde, C.
Psarou, A.
Brewins, L. &
Thompson, J.
Storbritannien
2007 Mangement of
obesity in primary
care:
nurse´s parctices,
beliefs and attitudes.
Undersöka klinisk
övning, trosuppfattning
och attityder hos
sjuksköterskor med
respekt för att hantera
patienter med fetma.
Metod: Kvantitativ
korrelations
undersökning
Datainsamling:
Strukturerade
frågeformulär
Deltagare: 564 st 298st
distriktsjuksköterskor,
119st Health visitors,
147st Pratice
sjuksköterskor.
Urval: Strukturerat
Bortfall: 27,8 %
Resultatet visar att
majoriteten av
sjuksköterskorna som
ingick i undersökningen
tycker att fetma är ett
vedertaget hälsoproblem.
Samt att hälsoproblemen en
person har är kopplat till
fetma. Det ligger mycket
eget ansvar hos patienten
själv när det gäller att välja
mat. Familjehistoria och
miljöfaktorer spelar en stor
roll. Sjuksköterskorna tror
att mer personer med fetma
saknar viljekraft till att
ändra sina matvanor och
livsstil.
22
Författare,
Land
Årtal Titel Syfte Metod Resultat
Hansson, L-M
Rasmussen, F &
Ahlstom, G-I
Lund, Sverige
2011 General
practitioner`s and
dstrict nurser´s
concepttions of the
encounter with
obese patients in
primary health care.
Upptäcka
allmänläkarnas och
distrik tsjuksköterskor
föreställning av att
konfrontera patienter
med fetma inom
primärvården.
Metod: Kvalitativ
studie.
Deltagare: 10 st
allmänläkare och 10st
distrikt
sjuksköterskor.
Urval:
Frivilligt/strukturerat
Datainsamling: Semi-
strukturerade
intervjuver.
Borfall: 0
Resultaten visas tydligt i
om det är en allmänläkares
uttalande eller distrikt
sjuksköterskans. Resultaten
är uppdelat i rad olika
teman.
Men huvudfokus är hur
patienter med fetma ska
bemötas och vad som
påverkar mötet med den
patientgruppen.
23
Författare,
Land
Årtal Titel Syfte Metod Resultat
Lumley, E Homer,
C-V Palfreyman, S
Shackley, P & Tod,
A-M
Storbritannien
2015 A qualitative study
to explore the
attitude of clinical
staff to the challange
of caring for obese
patients.
Syftet var att undersöka
om patienter med fetma
kräver mer vård och
om det påverkar
vårdpersonalens attityd
mot dem.
Metod: Kvalitativ
Deltagare: 18st
Sjuksköterskor:7st
Urval:
Frivilligt/strukturerat
Datainsamling:
Semi-strukturerade
intervjuer
Bortfall: 0
Sjuksköterskor anser att
patienterna med fetma är
mer vårdkrävande. Det tar
mycket mer tid, kräver fler
personal vid omvårdnaden,
fler hjälpmedel, svårt att
hitta “sjukhuskläder” som
passar. Det är en psykisk
utmattning som upplevs hos
personalen samt stress då
dem kräver mer tid.
24
Författare,
Land
Årtal Titel Syfte Metod Resultat
Phillips, K., Wood,
F. & Kinnersley, P.
Storbritannien,
South Wales
2013 Tackling Obesity:
the challenge of
obesity management
for practice nurses
in primary care.
Genom en kvalitativ
semi-strukturerad
intervju studie är syftet
att undersöka hur
sjuksköterskor i
praktiken hanterar
fetma inom primär
vården. Identifiera god
praxis och utforska
hinder för att uppnå
effektiv förbättring.
Metod: Kvalitativ,
innehållsanalys. Urval:
Sannolikhetsurval.
Datainsamling:
Semistrukturerade
intervjuer “face to
face”.
Antal deltagare: 18st
sjuksköterskor.
Bortfall: 0
Sjuksköterskorna hade
delade åsikter om
hanteringen av patienter
med fetma. Patienter
delades in i två grupper,
patienter med fetma med en
sjukdom och “friska”
patienter med fetma.
Sjuksköterskorna ansåg att
uppföljningen hos patienter
som led av en tidigare
sjukdom med fetma gjordes
mer noggrant än dem
“friska”. Sjuksköterskorna
ansåg att det var viktigt
med en god patientrelation
för att lyckas med
viktminskningen.
25
Författare,
Land
Årtal Titel Syfte Metod Resultat
Poon, M-Y. &
Tarrant, M.
China, Hong-Kong
2009 Obesity: attitudes of
undergraduate
student nurses and
registered nurses.
Undersöka
sjuksköterskestudenter
samt legitimerade
sjuksköterskors
attityder gentemot
personer med fetma.
Hantering av patienter
som lider av fetma.
Metod: Kvantitativ,
tvärsnittsstudie. Urval:
Bekvämlighets urval.
Datainsamling:
Frågeformulär
Antal deltagare: 352
studenter och 199
sjuksköterskor.
Bortfall: 19,2%
Legitimerade
sjuksköterskor visade sig ha
en mer negativ attityd mot
patienter som lider av fetma
än
sjuksköterskestudenterna.
Sjuksköterskorna ansåg att
patienter med fetma gillade
mat, åt för mycket, var slöa,
var inte i form och är
inaktiva. Sjuksköterskorna
tyckte att patienter med
fetma bör sättas på diet
under deras
sjukhusvistelse.
26
Författare,
Land
Årtal Titel Syfte Metod Resultat
Skikorski, C.,
Luppa, M.,
Glaesmer, H.,
Brähler, E., König,
H-H. & Riedel-
Heller, S.
Tyskland
2013 Attitudes of Health
Care Professionals
towards Female
Obese Patients.
Syftet med artikeln var
att ta reda på vilken
attityd personal inom
hälso-och sjukvården
har mot kvinnor med
fetma. Rapporter om
stigmatisering
angående
viktproblematik har
ökat.
Metod: Kvantitativ
metod.
Urval:
Bekvämlighetsurval
Datainsamling:
Strukturerade
frågeformulär.
Antal deltagare:
Total:682
Sjuksköterskor: 321
Bortfall: 61%
Sjuksköterskor som var
äldre än 35år visade sig ha
en högre stigmatisering än
yngre sjuksköterskor.
Sjuksköterskor med en
längre erfarenhet hade en
mer negativ attityd
gentemot patienter med
fetma.
27
Författare,
Land
Årtal Titel Syfte Metod Resultat
Shea, J-M &
Gagnon, M
Ottawa, Canada
2015 Working with
patients living with
obesity in the
intensive care unit-
A study of nurse`s
exeprience
Undersöka
erfarenheten hos
sjuksköterskor som
jobbar på en
intensivvårdsavdelning.
Som vårdar patienter
som lider av fetma, där
man jobbar utifrån
“othering framework
utvecklat av Canales
2010”
Metod: Kvalitativ
studie.
Deltagare: 11st
sjuksköterskor som har
erfarenhet av
intensivvårdsavdelning.
Urval: Frivilligt
Datainsamling:
Intervjuer
Bortfall: 0
Resultaten redovisas i
teman och underteman.
Huvudteman är: Tema 1:
Arbeta med andra. Tema
2:Exkludera upplärning på
en intensivavdelning. Tema
3:Inkludera upplärning på
en intensivavdelning. Tema
4:Miljön på intensiven.
Slutsatsen menar att
sjuksköterskorna vill arbeta
på ett sätt där alla patienter
behandlas lika. Rutiner
måste förändras och
ytterligare resurser behövs i
vårdandet av patienter med
fetma.
28
Författare,
Land
Årtal Titel Syfte Metod Resultat
Watson, L., Oberle,
K. & Deutscher, D.
Canada
2008
Development and
Psychometric
Testing of Nurses
Attitudes Toward
Obesity and Obese
Patients
(NATOOPS) Scale.
Att utvärdera ett
instrument som mäter
sjuksköterskans attityd
mot vuxna patienter
som lider av fetma.
Metod: Kvantitativ
studie.
Urval: Slumpmässigt
urval.
Datainsamling:
Enkät-undersökning
Antal deltagare:1,400
Bortfall: 54%
Instrumentet visade en hög
acceptans med
psykometriska egenskaper.
Sjuksköterskor som är
normalviktiga eller
underviktiga har en mer
negativ attityd mot
patienter med fetma.
29
Författare,
Land
Årtal Titel Syfte Metod Resultat
Zhu, D., Norman, L.
& While, A.
Storbritannien,
London
2013 Nurses self-efficancy
and practices relating
to weight managment
of adult patients: a
path analysis.
Att ta reda på
sjuksköterskors
individuella förmåga
och praxis relaterat till
viktkontroll av vuxna
patienter.
Metod: Kvantitativ, en
korrelations
undersökning.
Urval:
Bekvämlighetsurval
Datainsamling:
Strukturerade
frågeformulär.
Antal deltagare: 588st
Bortfall: 168
Sjuksköterskors
professionella
egenskaper har stor
betydelse för att kunna
påverka patienternas
viktnedgång. Förmåga
att påverka patienter får
sjuksköterskan av
erfarenhet när dem
jobbar med patienter
med fetma. Information,
prioritera träning och
vikten av eget ansvar bör
varje sjuksköterska ta
upp vid mötet med
patienten som lider av
fetma.
30