BEBYGGELSESTRATEGIANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-18

Bebyggelsestrategin har tagits fram på uppdrag av kommunstyrelsen, beslut den 25 oktober 2011. Kommun-styrelsens arbetsutskott beslutade den 8 maj 2012 att remittera vad som då hette Strategisk bebyggelse- och utvecklingsplan och som nu heter Bebyggelsestrategi. Remisstid 10 maj – 10 juli 2012.

Strategin bearbetades under vintern 2013 och antogs i kommunstyrelsen i maj 2013, och i kommunfullmäktige 18 juni 2013.

Förslaget har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av planeringskontoret och stadsbyggnadskontoret.

INNEHÅLL

Bakgrund ............................................................................................................... 3

Vision 2025 - En gemensam färdriktning ........................................................ 5

Hållbar samhällsbyggnad ................................................................................... 6

Bostäder ................................................................................................................ 8

Verksamheter ....................................................................................................... 10

Markfrågor ........................................................................................................... 12

Landsbygden ......................................................................................................... 14

Sammanställning av strategier och planer ....................................................... 16

3

Översiktsplanen redovisar var ny bebyggelse är lämplig, Bebyggelsestrategin visar hur och Tätortsöversikten visar när utbyggnaden kan ske.

BAKGRUNDVarbergs kommun antog 2010 översiktsplanen som vägleder på vilket sätt kommunen ska växa. Översikts-planen anger inriktningen på mark- och naturresursanvändningen och var bostäder och verksamheter ska förläggas. Under den 20-årsperiod som översiktsplanen omfattar planeras ca 7 000 nya bostäder att byggas i Varbergs kommun. Översiktsplanen har brutits ner i en bebyggelsestrategi.

Syftet med bebyggelsestrategin är att visa vägen för kommunens ambition att ta initiativet och planera för helheten och en högre bostadsproduktion.

Bebyggelsestrategin består av detta dokument samt Tätortsöversikten med prioriterad utbyggnadsordning 2013-2017. Bebyggelsestrategin ersätter riktlinjerna för bostadsförsörjning utifrån lag om bostadsförsörj-ningsansvar.

VARBERGS ÖVERSIKTSPLAN VAR SKA VI BYGGA?

BEBYGGELSESTRATEGI HUR SKA VI BYGGA?

TÄTORTSÖVERSIKT MED PRIORITERAD UTBYGGNADSORDNING

NÄR SKA VI BYGGA?

Översiktsplan för Varbergs kommunANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-15

GENOMFÖRANDE AV ÖVERSIKTSPLAN

SVARAR PÅ FRÅGAN:

4

OM BEBYGGELSESTRATEGINStrategin ska ligga till underlag för kommunens agerande inom bostadsförsörjning, utveckling av verksam-hetsområden och markpolitik. Strategin är ett politiskt styrdokument som utgör en planeringsvägledning för nämnder, styrelser och bolag. Det är av stor vikt att strategin samordnas med kommunens övriga verksam-hetsplanering, investerings- och exploateringsbudget. För en sammanställning av de strategier och planer som mest påverkar, respektive påverkas av bebyggelsestrategin se sidan 16.

Bebyggelsestrategin omfattar ett flertal politikområden, till exempel bostadsförsörjnings-, näringslivs-, skol och utbildnings-, samt markpolitik. Eftersom det är frågor som berör flera nämnder kommer strategin att antas av kommunfullmäktige och revideras varje mandatperiod. Utbyggnadsordning och en översikt av pågå-ende detaljplanarbeten i kommunen redovisas i Tätortsöversikt med prioriterad utbyggnadsordning. Tätorts-översikten uppdateras minst en gång per år och antas av kommunstyrelsens arbetsutskott.

Varje del av kommunen ska ges förutsättningar att utvecklas på bästa sätt. Kommunens största utbygg-nad ska främst ske i staden, i serviceorterna och i samhällen längs regionala kollektivtrafikstråk. I övriga samhällen och dess omgivningar kan kompletteringar ske i form av bostäder och verksamheter för att utveckla en levande landsbygd och ge underlag för befintlig service. Fler bostäder måste tillkomma. En blandad bebyggelse, med hyresrätter, bostadsrätter, ägandelägenheter och småhus, ska eftersträvas. Även byggnation i attraktiva lägen behöver möjliggöras. Planberedskapen måste bli bättre i kommunen. Tryggheten i bostadsområdena såväl som i hela kommunen ska öka. Den sociala sammanhållningen ska stärkas, med många mötesplatser.

FASTSTÄLLDA KOMMUNALA MÅL OCH INRIKTNINGARBebyggelsestrategin tar sin utgångspunkt i de fastställda mål och inriktningar för 2012-2015 som antogs av kommunfullmäktige 2012. Det finns fyra strategiska målinriktningarna i Varbergs kommunen varav en är Fler bostäder för ökad attraktivitet.

Om den inriktningen går det att läsa följande:

DET PRIORITERADE MÅLET ÄR ATT:ANTALET NYPRODUCERADE BOSTÄDER SKA ÖKA.

5

1

Nummer 1, 2012

VISION 2025 - EN GEMENSAM FÄRDRIKTNINGUnder 2011 arbetade politiken tillsammans med medborgare, förvaltningar och kommunägda bolag fram en ny gemensam färdriktning för kommunen – Vision Varberg 2025. Den slår fast att kommunen fram till 2025 ska utvecklas mot att bli Västkustens kreativa mittpunkt. Vägen dit kräver en gemensam insikt om att inte bara göra det som är nödvändigt. Där det är möjligt ska nya vägar prövas för att i varje steg göra framtiden lite bättre. Visionen kommer att sätta sin prägel på allt arbete i kommunen.

VÄSTKUSTENS KREATIVA MITTPUNKTVarberg har unika möjligheter med sitt läge, havet och naturen. För att utnyttja den fulla potentialen ska Varberg utvecklas till ”Västkustens kreativa mittpunkt”. För att lyckas krävs nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Visionen skapar förutsättningar för tillväxt i hela kommunen och en fantastisk livsmiljö.

VerksamhetsidéVi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar.

FörhållningssättHållbarhet - Vi ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov socialt, ekonomiskt och ekologiskt.

Delaktighet - Vi har ett öppet klimat och ett inkluderande förhållningssätt som kännetecknas av mångfald, inflytande och omtanke.

I bebyggelsestrategin föreslås ett antal nya vägar att pröva för att utvecklas mot att bli Västkustens kreativa mittpunkt. Dessa tillvägagångssätt presenteras i den orangefärgade rutan direkt under planeringsprinciperna inom varje område.

6

HÅLLBAR SAMHÄLLSBYGGNAD

Varbergs kommun är en tillväxtkommun i en expansiv region. Det är också en kommun med rik kulturhis-toria, fantastisk natur och attraktionskraft som lockar människor att både besöka och bosätta sig här. Dessa starka sidor ska förvaltas och utvecklas vidare för att bygga en hållbar kommun.

Begreppet hållbar samhällsbyggnad innebär en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. De tre aspekterna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet ska beaktas och balanseras mot varandra. Inte helt sällan ställs hållbarhetsaspekter mot varandra och då måste avvägningar göras utifrån den specifika situationen, samtidigt är de tre aspekterna en förutsättning för varandra.

HÅLLBARHETENS TRE ASPEKTEREkologisk hållbarhet, handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsför-måga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa. Viktiga områden för ett ekologiskt hållbart byggande är resurshushållning, energiförsörjning, byggmaterial, avfallshantering, grönytor och dagvatten.

Social hållbarhet, handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt, rättvist och dynamiskt samhälle där grundläg-gande mänskliga behov uppfylls. Ett socialt hållbart samhällsbyggande innebär att utgångspunkten i pla-neringen utgår ifrån människors behov och välbefinnande. Planeringen ska spegla behoven för flera olika grupper av människor och ta hänsyn till människors trygghet, hälsa, möjlighet att påverka sin vardag och att kunna känna samhörighet.

Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. I ett ekonomiskt hållbart byggande bör man sträva efter en så låg livscykelkostnad som möjligt för att främja en god ekonomi för samtliga parter. Det ekonomiska verktyget för att bygga hållbart är att välja material och arbetsmetoder efter lägsta livscykelkostnad och inte, som oftast sker idag, efter lägsta investeringskostnad och kortast byggtid.

SAMHÄLLSUTVECKLING OCH HÅLLBARHETDe tre hållbarhetsaspekterna ska lyftas fram och genomsyra såväl samhällsplanering som varje enskilt projekt. På samhällsplaneringsnivå handlar det om att utbyggnad främst ska ske i genom förtätning, i serviceorterna eller i samhällen längs regionala kollektivstråk. Hållbart byggande handlar om att bygga beständigt, sunt och miljöanpassat. Det ska vara lätt att leva miljöriktigt och resurssnålt.

Det handlar också om hållbar samhällsutveckling i den meningen att nya byggnader ska bidra till dess om-givning i positiv bemärkelse. Nya byggnader kan bjuda sin omgivning på förbättringar i form av till exempel sol- och vindskyddade platser, spännande arkitektur, ökad trygghet genom blandade funktioner och verksam-hetslokaler i gatuplan. Byggnader ska också placeras in varsamt i kontexten så att de stärker orienterbarheten i området samt att de inte skapar barriärer.

7

1

Nummer 1, 2012

BEBYGGELSESTRATEGIN OCH VISION VARBERG 2025

Samhällsutbyggnaden ska göra det lätt att välja hållbara resalternativ så som att cykla, gå, eller använda kollektivtrafik.

Som ett led i att minska kommunens miljö- och klimatpåverkan kommer nybyggnationer att genomgå någon slags miljöklassificering. Det finns idag flera system att välja mellan och vilket som Varbergs kommun väljer är inte bestämt. Livscykelanalys är en annan metod som kan tillämpas.

PLANERINGSPRINCIPER

Som inriktning för samhällsplaneringen i Varbergs kommun gäller att:

• Kommunen ska tillsammans med byggherre ha en hög ambitionsnivå och komma fram till håll-bara lösningar. Hållbarhetsaspekten ska lyftas fram och genomsyra såväl samhällsplaneringen som varje enskilt projekt. Alla inblandade arbetar tillsammans för att förverkliga kommunens vision och övriga mål.

• Samhällsbyggnadsprocessen ska vara effektiv och hålla hög kvalitet genom ökad delaktighet i alla skeden.

• Samhällsbyggnadsprocessen ska vara projekt- och dialogbaserad samt präglas av att avvägningar och samförståndslösningar nås redan i ett tidigt skede. Frågor hanteras i projektgruppsform där berörda förvaltningar finns representerade från start, och där projektgruppen har regelbundna avstämningsträffar. Uppdraget hålls samman av en projektledande handläggare, vilken också samordnar projektgruppens insatser och dokumentation.

• Under processens gång ska det finnas möjlighet för politik och tjänstemän att stämma av viktiga frågor i pågående projekt.

• Processen ska också tydligare kopplas till ekonomin i olika skeden. Syftet med arbetssättet är att nå ökad delaktighet och att få processens olika delprocesser att gå i takt med varandra.

8

BOSTÄDER

NULÄGE OCH UTVECKLINGSTENDENSERVarberg har med sitt attraktiva läge goda förutsättningar att utveckla boendemiljöer som tillsammans med befolkningstillväxten förenar hållbar utveckling, god service och ekonomi. Allt fler människor söker en bra livsmiljö och styrs i mindre grad av var arbetsplatserna finns. Den större rörligheten på arbetsmarknaden gynnar Varbergs kommun som har bra möjligheter till pendling, speciellt med Västkustbanan. Utbyggnaden av dubbelspår i Varberg samt att järnvägen förläggs i tunnel innebär ytterligare möjligheter till attraktiva boende på sikt. Den nya stationen som planeras i samband med dubbelspåret innebär att stadsutvecklingen av kvarteren runt stationen får en motor.

Befolkningstillväxten i Varberg har varit positiv under hela 2000-talet, och befolkningen har ökat med ca 1-1,5 % per år. Den största befolkningsökningen sker främst i stadsområdet och i de kustnära tätorterna. I kommunens befolkningsprognos bedöms kommunens befolkning att öka med ca 5 000 invånare fram till 2020. Det innebär en befolkningsökning med 555 personer i genomsnitt per år. Det är viktigt att kommunens bostadsförsörjning har beredskap för den planerade befolkningstillväxten. Volymen för nyproduktion har de senaste åren inte motsvarat behovet av bostäder i kommunen. Ett för lågt bostadsbyggande leder till att bo-stadsbristen i kommunen kommer att bestå vilket hämmar tillväxten och försvårar upprätthållandet av goda levnadsförhållanden.

En del i en attraktiv regionVarbergs kommun integreras alltmer i en större arbetsmarknadsregion i Västsverige. Detta gör att kommu-nen även har ett bostadsförsörjningsansvar i ett regionalt perspektiv. Att det byggs fler bostäder som gör det möjligt för fler att flytta till kommunen är viktigt för den regionala utvecklingen.

PRINCIPER OCH PRIORITERINGAR FÖR BOSTADSBYGGANDE

Hög planeringsberedskapInriktningen i bebyggelsestrategin innebär att bostadsbyggandet i kommunen är på en högre nivå 2013-2017 än de senaste 3-4 åren. Minst 350-400 nyproducerade bostäder per år bör uppnås. Långsiktigt kan nyproduk-tionen behöva uppgå till mer för att motsvara efterfrågan och behov. Detaljplaner som vinner laga kraft bör årligen uppgå till minst 400 bostäder och pågående detaljplanearbete omfatta betydligt fler bostäder. Antal byggstarter per år under perioden 2013-2017 är i snitt 500 enligt Tätortsöversikten.

Med en hög målsättning om bostadsproduktion och igångsättning av stora projekt krävs en mer strategisk och tydligare planering än tidigare. Det kräver också utökade investeringar i markköp, kommunal service och infrastruktur. Genom en bra dialog med byggherrar och fastighetsägare samt genom planläggning och mark-anvisningar kan kommunen arbeta för att målsättningar och principer uppfylls.

Det är inte bara en högre bostadsproduktion som är betydelsefullt ur både ett tillväxt- och välfärdsperspektiv, utan det behövs även en mångfald i det som byggs. En variation av upplåtelseformer och storlek på bostaden är viktigt, och likaså bostäder som kan tillgodose hushåll med olika förutsättningar och i olika skeden av livet. Tillgång på billiga bostäder är viktigt, inte minst för ungdomar och studenter.

Boende för äldre och funktionsnedsatta Kommunen har ett särskilt ansvar att planera och tillgodose bostadsbehovet för äldre och funktionsnedsatta. När det är möjligt integreras dessa boenden i det ordinarie bostadsbeståndet. Ett ökat utbud av lägenheter på den ordinarie bostadsmarknaden som har god tillgänglighet och ger möjlighet till social gemenskap och trygghet underlättar för äldre och funktionsnedsatta att bo kvar hemma.

9

1

Nummer 1, 2012

BEBYGGELSESTRATEGIN OCH VISION VARBERG 2025

Lämpliga tomter kommer att avsättas för bygg-gemenskaper. Boendeformen som är relativt ny i Sverige prövas nu på ett par ställen i landet och Varberg vill vara med och driva denna spännande utveckling framåt. Kommunen kommer att stötta bygg-gemenskaperna genom tomtupplåtelse och i planprocessen. Samt genom rådgivning och kontaktförmedling, och en öppenhet för att testa nya vägar inom bostadsbyggande.

PLANERINGSPRINCIPER

• Utbyggnad ska ske hållbart enligt översiktsplanens inriktning. Huvudinriktningen är förtätning i stadsområdet, i serviceorterna eller i orter längs med regionala kollektivtrafikstråk. Planförfråg-ningar som inte överensstämmer med översiktsplanens inriktning ska behandlas restriktivt.

• En betydande del av utbyggnaden bör ske i stadsområdet där efterfrågan är som störst. Flerbo-stadshusprojekt och andra större projekt prioriteras.

• I orter som har lågt bebyggelsetryck kan mindre projekt vara betydelsefulla och bör därför ibland prioriteras.

• Utbyggnad i tätorterna ska ske inifrån och ut. Utbyggnad ska i stor utsträckning ske intill befint-lig bebyggelse vilket inte kräver nya stora infrastrukturinsatser.

• Så långt som möjligt prioriteras bostadsprojekt där gjorda investeringar och befintlig kapacitet i förskola, grundskola, annan service och teknisk infrastruktur kan utnyttjas.

• Kommunalt initierade detaljplaner exempelvis i samband med markanvisningar, för planlägg-ning av förskole- eller skoltomter, särskilt boende eller kommunala verksamhetsområden är all-tid högt prioriterade.

Större bostadsefterfrågan i västerBostadsbyggandet och befolkningsökningen fördelas inte jämnt över kommunen. Väster om E6:an är efter-frågan på bostäder, och därmed betalningsviljan, högre än på östra sidan om E6:an. Från kommunens sida handlar det främst om att hantera alla de planförfrågningar, som finns från exploatörer inom stadsområ-det och längs kusten och att planera strategiskt för lämplig utbyggnadsordning och –takt. I orter i de östra kommundelarna handlar det om att samverka med och stimulera lokala eller andra aktörer till att genomföra projekt.

Längs kusten finns också ett flertal äldre fritidshusområden som alltmer övergår till permanent boende. Dessa områden har lite service och låg standard på infrastrukturen. Områdena är samtidigt en resurs för bostadsför-sörjningen. En fritidshusutredning som belyser dessa frågor kommer att bli färdig under 2013.

PRIORITERING AV PLANÄRENDENKommunen har redan idag startat upp ett stort antal detaljplaneärenden, cirka ett 50-tal planärenden för bostäder pågår aktivt. Enligt Tätortsöversikten 2013-2017 som bedömer möjlig byggstart kommer det att un-der fem-årsperioden att påbörjas 2500 nya bostäder. Nya planförfrågningar inkommer kontinuerligt och en prioritering av dessa är nödvändig så att kommunens målsättningar inom bostadsförsörjningen uppnås. Den nyligen tillsatta planbeskedsgruppen och plansamordningsgruppen hanterar dessa frågor. Stadsbyggnadskon-toret och Planeringskontoret arbetar sedan 2013 efter en ny planeringsprocess.

10

VERKSAMHETER

NULÄGE OCH UTVECKLINGSTENDENSERKommunens näringsliv kännetecknas av en mångfald av företag i ett stort antal branscher vilket innebär att Varbergs näringsliv är ganska robust vid konjunkturförändringar. Varbergs kommun är den största arbetsgi-varen med ca 4 300 anställda. Totalt finns det idag ca 5 000 registrerade företag i kommunen, varav ca 3 500 aktiva. Ett antal profilbranscher som skor, it/webbutveckling och besöksnäring/spa ger Varbergs näringsliv ett speciellt innehåll. Service- och tjänsteföretag är betydelsefulla arbetsgivare med många anställda.

Näringslivet är till stor del koncentrerat till stadsområdet och där är också efterfrågan på nya lokaler och mark som störst. Attraktiva lägen för nya verksamhetsområden är främst i goda kommunikationslägen med närhet till E6:an.

En gren av näringslivet är handel. Handelns behov och utveckling behandlas i handelspolicyn. Inriktningen i förslag till handelspolicy är att handeln skall fortsätta att utvecklas i stadskärnan och de två halvexterna lägena Lassabacka och Jonstaka.

PRINCIPER OCH PRIORITERINGAR FÖR UTVECKLING AV VERKSAMHETSOMRÅDEN

Framförhållning genom god mark- och planberedskapBebyggelsestrategin ska ligga till grund för utveckling av nya verksamhetsområden utifrån näringslivets behov de närmsta åren. Det är av stor vikt att kommunen har god framförhållning när det gäller översiktsplaner, detaljplaner och tillgång till mark för nya företagsetableringar eller omlokaliseringar. Det ger goda förutsätt-ningar för befintliga företag att växa och utvecklas samtidigt som nya företag kan etablera sig i kommunen. Enligt översiktsplanen ska det finnas planlagd mark för verksamheter i staden och i alla serviceorter. Dagens situation med många planer på gång kommer att innebära bättre framförhållning.

Förutom exempelvis traditionella tillverkningsföretag behöver det också finnas utvecklingsmöjligheter i sta-den för växande, kunskapsintensiva företag. Det finns en brist på kontorslokaler och mötesplatser i centrum. Kommunen spelar en viktig roll i skapandet av kreativa miljöer som ger förutsättningar för kunskapsintensi-va företag. En tät och levande stadsmiljö med tillgång till goda kommunikationer, utrymme för nya möten, öppenhet och tolerans bidrar till att attrahera en kreativ arbetskraft.

Omvandling påbörjadFörutom behov av mark för nya etableringar finns det också behov av ytor som underlättar omlokalisering-ar av befintliga verksamheter. I Lassabackaområdet och Jonstaka finns intresse för handelsetableringar som ligger i linje med förslag till ny handelspolicy. Längs Birger Svenssons väg sker en långsiktig omvandling av området till kontor, bostäder, med mera. En framtida omvandling av hamnområdet kan komma att kräva ytor för lagring och omlastning på annan plats. På sikt kan nya verksamhetslokaler och mötesplatser skapas i det före detta hamnområdet. Kommunen kan medverka till omvandling och utveckling av områden genom att det finns tillgång till nya planlagda verksamhetsområden dit företag kan flytta sin verksamhet. Det nya sta-tionsområdet erbjuder möjligheter att skapa verksamhetslokaler med maximal tillgänglighet i kvarteren runt stationen och i hamnområdet.

11

1

Nummer 1, 2012

BEBYGGELSESTRATEGIN OCH VISION VARBERG 2025

Skapa ett brett utbud av lokaler som varierar i storlek, funktion, och upplåtelseform. Så kallade Bo-kaler i gatuplan på flerbostadshus möjliggör ett flexibelt nyttjande av lokalen som då kan vara både bostad och verksamhetslokal, eller växla från det ena till det andra beroende på behov.

PLANERINGSPRINCIPER

• Kommunen ska ha god framförhållning i strategiska markförvärv för att möjliggöra etablering av nya verksamheter.

• Kommunen ska sträva efter att tillhandahålla byggklar kommunal mark för verksamheter i så-dan takt och omfattning att efterfrågan kan tillgodoses.

• Vid planläggning ska kommunen tillskapa förutsättningar för en god markhushållning med ytef-fektiv användning och hög exploateringsgrad för att så långt som möjligt undvika att ytterligare jordbruksmark tas i anspråk.

• I planering och genomförande av projekt ska hållbarhetsaspekter beaktas och goda miljömässiga lösningar sökas.

• Vissa områden, eller delar av områden, planeras så att likartade verksamheter samlas i kluster. Detta gäller i synnerhet kunskapsintensiva verksamheter som kan gynnas av att ligga geografiskt nära andra kunskapsintensiva verksamheter.

• Kommunen ska bidra till att skapa kreativa miljöer för kunskapsintensiva verksamheter. Kom-munen ska arbeta för att det ska finnas lokaler i varierande storlek och även med låga hyror. Det kan innebära att befintliga lokaler bör sparas i områden som genomgår stadsförnyelse för att uppnå en mix av lokaler som passar för olika förutsättningar och ändamål.

12

MARKFRÅGORNULÄGE OCH UTVECKLINGSTENDENSER Kommunen är en betydande aktör i exploateringsprocessen och har stor möjlighet att i flera roller och inom flera områden påverka byggandet och kostnader för det som byggs. Genom att äga marken får kommunen möjlighet att påverka byggandet och markanvändningen i olika avseenden. Kommunalt ägd mark ökar förutsättningarna för att nå målet om 350-400 färdigställda bostäder och få till stånd bostäder, områden och verksamhetsmark som marknaden annars inte kan producera. Den delen av kommunens mark som inte är detaljplanerad är kommunens markreserv. Det finns flera syften för kommunen att hålla en markreserv. De främsta är att stödja bostadsförsörjning, näringslivsutveckling och att säkerställa natur- och rekreationsområ-den. En stor markreserv underlättar också vid förhandling om förvärv av mark i strategiska lägen, då marken kan användas som bytesobjekt. En stor markreserv är inget självändamål utan innehavet bör ständigt analyse-ras med avseende på strategisk aktualitet och därmed även utifrån möjlighet till avyttring.

Att kunna erbjuda färdig tomtmark för företag ses som en naturlig del i kommunens näringslivspolitik. Pla-nering och utveckling av kommunala verksamheter liksom att tillvarata kommunala och allmänna intressen underlättas om berörd mark ägs av kommunen.

MARKANVISNINGAR OCH ÖVRIG FÖRSÄLJNING AV FASTIGHETER OCH TOMTMARKNär det gäller försäljning av kommunal mark för byggande av flerbostadshus finns det olika förfarande kommunen kan använda sig av. Dessa är anbud, direktanvisning och markanvisningstävling. Vid samtliga markanvisningar gäller att kommunen har möjlighet att ställa krav på tid för byggstart, innehåll och hållbart ekologiskt byggande.

Vid anbudsförfarande går ett prospekt med information om området ut till intressenter som lämnar in anbud. I ett anbudsförfarande kan det efterfrågas idéer om utformning, användning, klimatanpassning med mera. Viktningen mellan pris och andra kriterier ser olika ut från fall till fall. Kommunen tilldelar markanvisningen till den intressent som uppnår högst poäng. Den vanligaste formen av markanvisning för flerbostadshus i Var-berg idag är direktanvisning, vilket innebär att marken tilldelas utan att anbud begärts in eller att en markan-visningstävling genomförts. Kommunen har för avsikt att minska antalet direktanvisningar till ett minimum.

Markanvisningstävling används vanligtvis som ett komplement till övriga försäljningsförfarande men ambi-tionen är att öka användandet av förfarandet. En markanvisningstävling kan genomföras med olika nivåer av detaljeringsgrad beroende på området. Tävlingar är inte lämpliga för små projekt.

Kommunen bör ta ut marknadsmässiga priser vid försäljning av fastigheter och tomter. Försäljningar som inte sker till marknadsmässiga priser innebär en potentiell värdeöverföring från det allmänna (kommunen) till enskilda. I områden med låg efterfrågan kan ett marknadsmässigt pris ligga under självkostnadspriset och vice versa. Genom att ta ut marknadsmässiga priser säkerställs att projekt och försäljningar har en aktualitet och genomförbarhet.

13

PLANERINGSPRINCIPER

• Kommunen ska sträva efter att ha ett stort markinnehav för att på så sätt kunna styra att kommunen utvecklas i enlighet med beslutade mål.

• Kommunen ska aktivt och strategiskt förvärva mark.

• Kommunen ska arbeta med anbud och markanvisningstävlingar.

• Kommunen ska ligga i framkant gällande hållbarhetsaspekterna vilket ska visas genom inne- hållet i markanvisningar samt genom att vara en aktiv och pådrivande part vid privata exploate-ringar.

• Variation av storlek och upplåtelseformer samt bostäder för funktionsnedsatta, äldre och socialt utsatta grupper ska beaktas i markanvisning.

• Vid försäljning av mark ska kommunen ta ut marknadsmässiga priser.

• Det ska finnas en aktualitet att genomföra projekt vid försäljning av kommunal mark. Genom avtal ska köpet återgå till kommunen om byggnation inte är påbörjad inom avtalad tid.

1

Nummer 1, 2012

BEBYGGELSESTRATEGIN OCH VISION VARBERG 2025

Så ofta det går anordnas markanvisningstävlingar för att få in spännande aktörer och förslag. Förfa-randet skapar kreativitet bland byggherrarna.

Tomter avsätts för bygg-gemenskaper och kommunen stöttar utvecklingen av denna nya boende-form.

14

LANDSBYGDENNULÄGE OCH UTVECKLINGSTENDENSERVarbergs kommun har haft en mycket gynnsam utveckling under senare år och att Varbergs stads attraktivitet utvecklas och att innerstadens befolkning ökar, har stor betydelse för hela kommunen. Självklart är det så att bostadsbyggandet, befolkningsökningen och den ekonomiska tillväxten inte fördelas jämnt över kommunen. Trots olika förutsättningar, ökar befolkningen i så gott som alla delar av kommunen. Utvecklingen i delar av inlandet, har ändå inte varit tillräckligt stark för att kommersiell och kommunal service kunnat stärkas eller ens behållas full ut. Detta upplevs som en försämring av boendekvaliteten. Kopplingen mellan den expansiva stadens utbud och en positiv utveckling av kommunens serviceorter och omgivande landsbygd är belagd men utveckling sker trots det inte överallt i kommunen per automatik.

BOENDETYPERUtbudet av bostäder på landsbygden idag utgörs nästa uteslutande av villor. Det innebär att bostäderna är re-lativt stora, kräver ett eget kapital och en hel del eget arbete. För att öka möjligheterna för äldre och yngre att bo i serviceorterna, bör ökade inslag av mindre bostäder i olika former ges hög prioritet. Även boende med en ökad servicegrad är önskvärt så att äldre kan bo kvar i sin hembygd längre.

Boendestrukturen är avgörande för transportbehovet och servicegraden på landsbygden, och därmed också för den långsiktiga hållbarheten ur både ekologisk och social synvinkel. Boendet på landet måste därför i nå-gon mån koncentreras till punkter eller stråk som kan ge underlag för service, kollektivtrafik, och infrastruk-tursatsningar för att servicen skall vara tillgänglig utan långa transporter med bil.

NÄRINGSLIV OCH SYSSELSÄTTNING PÅ LANDSBYGDENKommunen har en viktig uppgift, att tillsammans med andra aktörer och de boende och verksamma på landsbygden, stimulera och underlätta en gynnsam utveckling av näringsliv och sysselsättning på landsbyg-den. En hög servicenivå och engagemang för företagsutveckling skall tillämpas och hinder i största möjligaste mån undanröjas.

För att företagsutvidgning och nyetablering på landsbygden skall vara möjlig, krävs att kommunen har en hög mark- och planberedskap. Det är också angeläget att stimulera och underlätta lokala initiativ till byggnation av företagshus. Fiberutbyggnaden på landsbygden är också ett viktig led i detta.

15

PLANERINGSPRINCIPER*

• Landsbygden i Varbergs kommun ska kännetecknas av långsiktigt hållbart boende med god livs-kvalitet.

• För att uppnå en långsiktig hållbarhet finns i serviceorterna och i samhällen längs med kollektiv-trafikstråken ett varierat utbud av boendetyper med närhet till service och kollektivtrafik.

• Positiv befolkningsutveckling i alla kommunens delar.

• Initiativ och engagemang hos kommunen, Varbergs Bostad AB, lokala markägare och näringsliv möjliggör nyproduktion av bostäder.

• Kommunen medverkar till att göra tomter i attraktiva lägen möjliga för byggnation. Ändrat regelverk öppnar för ytterligare möjligheter.

• Kommunen samverkar med utvecklingsgrupperna i marknadsföring av kommunala och privata tomter som stödjer en god boendestruktur och en god samhällsutveckling.

• För expansion och nyföretagsetablering finns planlagd mark tillgänglig i samtliga serviceorter.

1

Nummer 1, 2012

BEBYGGELSESTRATEGIN OCH VISION VARBERG 2025

Utformningen av den fysiska miljön har stor betydelse för kontakter och gemenskap. I serviceorter-na kan det finnas möjligheter att skapa en annan sorts sociala mötesplatser än vad staden kan erbju-da.

Ekoturism och marknadsföring av naturupplevelser är två områden som skulle kunna vara intres-santa för bygdelag och landsbygdsrådet att utveckla.

*Planeringsprinciperna för landsbygden är tagna från ’Utvecklingsstrategin för Varbergs kommun med fokus på landsbygden’ som antogs av kommunfullmäktige 2011.

16

STRATEGI/PLAN

Trafikstrategi 2030GrönstrategiParkeringsstrategiKollektivtrafikstrategiVattenplanEnergiplanNäringslivsstrategiEtableringsstrategiHandelspolicyCykelplanLokala MiljömålFritidshusutredning

BredbandsstrategiKulturhistorisk bevarade-planÖversiktsplanenUtvecklingsstrategi för Var-bergs kommun med fokus på landsbygden

SKEDE

Arbete pågår, färdig 2014Remiss, antagande juni 2013Påbörjas våren 2013, färdig 2013Påbörjas 2013Påbörjas höst 2013, färdig 2015Påbörjas höst 2013, färdig 2014Arbete pågår, färdig 2013Arbete pågår, färdig 2013Arbete pågår, färdig 2013Påbörjas 2014Gäller fram till 2015 Klar 2013

Arbete pågårKlar 2012

Antagen ÖP fram till 20302011

ÄGARE

Planeringskontoret/Hamn o GataPlaneringskontoret/Hamn o GataPlaneringskontoretPlaneringskontoretPlaneringskontoretPlaneringskontoretStrategisk utvecklingPlaneringskontoret/Strategisk UtvecklingPlaneringskontoretHamn o GataPlaneringskontoretPlaneringskontoret/Stadsbyggnads-kontoretStrategisk UtvecklingStadsbyggnadskontoret

PlaneringskontoretPlaneringskontoret

SAMMANSTÄLLNING AV STRATEGIER OCH PLANER

Strategier relaterade till bebyggelsestrateginHär följer en sammanfattning av de strategier och planer som mest påverkar, samt påverkas av, bebyggelse-strategin.