Basinkomst gör - Nyhetsmagasinet Syre€¦ · lön utan att samtidigt prata om det samhäl-le vi...

tidningensyre.se

GLÖD Under ytan: Jerker Jansson om frihetlig marxism • Wetterstrand: Demokratin behöver inga piskor RADAR MP-toppar petas • Färre vargar i år än i fjol • Historisk presidentkandidat i USA

ENERGI I blickfånget: Ulf Lundkvist • På trumresa med Nike • Korsord

Havets grönsakerSyre följer med på tångvandring i Bohuslän • Zoom 12–18

”Vi lever i den rikaste av tider i ett av de rikaste länder och ändå är alla inte garantera-de en inkomst.”

Mattias GöncziGlöd – Ledare

Nu även på tisdagar

tidningensyre.se/nummerSidorna 30-31

Fredag 10 juni 2016 - nr 33 För dig som vill förändra världen #71Lösnummer 30 kr

2

Syre, Högbergsgatan 18, 116 20 Stockholm • www.tidningensyre.se • [email protected] • Prenumerationsärenden: [email protected] och 08-845 033

Utgivare: Lennart Fernström • Redaktionschef: Benita Eklund • Redaktör: Malin Bergendal • Bildredaktör: Jan-Åke Eriksson • Redigering: Björn Danielsson och Lotta Silfverbrand • E-post: fornamn.efternamn@

tidningensyre.se Syre ges ut av Mediehuset Grönt och är på ledarplats frihetligt grön • ISSN: 2002-0570

Amin, Lillemets, Mutt och Schly-ter står rakrygga-de när det blåser. Starkt!

I MP tycks det vara högt till topp men lågt till tak.

Omslagsfoto: Mari Dahl

I söndags röstade nära var fjärde väl-jare ja till basinkomst i Schweiz. Även om det var den första folkom-röstningen om medborgarlön är frå-gan långt ifrån ny. Redan på 60- och

70-talet genomfördes framgångsrika försök med medborgarlön i Nordamerika och idén har diskuterats mycket längre än så. Det är inte heller en diskussion som kommer att gå över eller försvinna. I takt med att produktio-nen ökar utan att arbetslösheten minskar, när klyftorna ökar och färre ska arbeta åt allt fler, då måste diskussionen om basinkomst följa. Egentligen är det rätt absurt, när man tänker på det, att vi lever i den rikaste av tider i ett av de rikaste av länder och ändå är alla inte garanterade en inkomst. Vi konsumerar kul-tur på ett sätt som aldrig förr, ändå har den som vill skriva en bok ingen rätt till försörj-ning. Vi har ett skriande akut behov av lära-re, socialsekreterare och sjuksköterskor men ändå måste den som redan fullföljt en utbild-ning i sitt liv bekosta omskolningen själv.

Medborgarlön är en så övergripande samhälls-förändring att vi tvingas att diskutera – inte bara om det går runt eller ej (det gör det om vi vill det). Vi kan inte bara diskutera vad som händer med skattetrycket, med försäk-ringarna eller med räntorna. Helt krasst kan man inte bara räkna kronor och ören, vi mås-te också diskutera vad som händer i steg två. Hur människor reagerar på att få en garan-terad lägstainkomst. Det vill säga, vi tvingas prata om de ”dynamiska effekterna” av med-borgarlön.

Det går inte att diskutera medborgar-lön utan att samtidigt prata om det samhäl-le vi vill se i framtiden, om de faror vi ser och framför allt om våra visioner. Det är därför synd att inget riksdagsparti nappat på frågan. Med basinkomst finns det element som borde tilltala såväl Vänsterpartiet som Liberalerna och Centern. Miljöpartiet har haft skrivning-ar till förmån för, eller med direkt stöd för, medborgarlön sedan sitt första partiprogram,

ändå har du näppeligen hört ett språkrör ut-tala stöd för tanken de senaste 15 åren, åt-minstone. Det är synd, för vi skulle inte bara få en samhällsdebatt om dynamiska effekter, vi skulle också få en mer dynamisk samhälls-debatt.

Senast av dem som ändå anslutit till debat-ten om medborgarlön och därmed dess dyna-miska effekter är Ann-Charlotte Marteus, som i en ledare i Expressen oroar sig för vad som skulle hända med äldreomsorgen om man in-förde medborgarlön. Marteus konstaterar att om hon fick en basinkomst skulle hon job-ba kvar i det yrke hon har nu, men inte i det yrke hon hade förr. Inte inom äldreomsor-gen. Hennes tanke är alltså att som det är i dag är det så pass hemskt att arbeta med våra äldre att ingen skulle kunna tänka sig att göra det om de fick en medborgarlön som de kan leva på.

Om vi vill ha anställda kvar inom äldre-omsorgen ställs vi i princip inför två alterna-tiv. Antingen måste vi begrava medborgarlön som idé eller så måste vi göra något åt arbets-förhållandena. Det senare ägnar Marteus ty-

Miljömärkt trycksak 3041 0673

Basinkomst ger Ann-Charlotte Marteus möjlighet att jobba i äldreomsorgen.

Basinkomst gör jobb i omsorgen hållbart

värr inte ett ord åt i sin ledare. Vi pratar allt-så om det yrke som har flest sjukskrivna per år, men också om ett arbete som inte kan er-sättas. Den sista tiden man har i livet kan man (såvitt jag erfarit) aldrig få tillbaka. Ironin i att Marteus med dagens system utan medborgar-lön ändå valde att lämna äldreomsorgen är slående. Det är svårt att inte uppfatta en viss cynism i att människor ska tvingas kvar inom ett yrke som skadar dem, ett yrke de inte trivs i, enbart för att de inte har råd att göra nå-got annat.

Jag skulle istället önska att förhållandena ändrades. Att en ännu större del av persona-len inom äldreomsorgen kände att de ville gå till jobbet. Medborgarlönen skulle kunna vara en del i att tvinga fram den samhällsföränd-ringen. Kanske är det så att med medborgar-lön skulle också Ann-Charlotte Marteus ha ve-lat vara kvar inom äldreomsorgen.

Foto: Stig-Å

ke Jönsson/TT

Mattias Gönczisommarvikarierande ledarskribent

Redaktör: Lennart Fernström, [email protected]öd Ledare

3I tidet.

Kärnvapen är ett hot mot allt liv. Det vore ett ödes-digert misstag av Sverige att inte säkerställa att de aldrig finns, eller ens passerar inom vårt territorium.

Steg för steg har Sverige närmat sig kärnvapenal-liansen Nato. Det senas-te och kanske

mest betydel-sefulla steget

Sara Granér

Det är fint att Åsa Romson blir halvt rehabiliterad, men varför genom en utrensningsaktion som nu ska-par olust och tvivel i hela Miljöpartiet och åter ger partiet negativa rubriker om bisaker när man just lyckats ta sig ur ett delvis självförvållat moras (...)

Jag fattar inte hur de ansvariga MP-ledarna tän-ker. Jag kunde skriva mycket om negativa effek-ter av överdrivna partipiskor, om behovet av mångfald i en riksdagsgrupp, om risken med överdrivna anpassnings- och lojalitetskrav. Men jag nöjer mig nu med en maktpolitisk-taktisk fråga till MP-ledningen: Hur i hela h-e ska man kunna återvinna förtroendet för att regerandet ska handla om att få igenom grön politik när man än en gång drar igång ett destruktivt persongräl som omgående får alla fiender av grön politik att vrida sig av hånskratt?

(...) En sak kan jag lova: Om man, inte för att man tagit strid om grö-na idéer utan för att man slafsat och inbördesbråkat om personfrågor, driver ut det parti ur riksdagen som jag tog initiativ till 1981, så kommer jag inte att rulla tummarna.MPs grundare Per Gahrton om petandet av Carl Schlyter och Valter Mutt efter att de röstade mot värdlandsavtalet.

Per Gahrton

Redaktör: Lennart Fernström, [email protected]ödSidan tre

4

It’s the economy, stupid! sä-ger Marx på ett demonstra-tionsplakat utanför klimat-mötet i Köpenhamn 2009. Det är Marx sätt att tänka som är relevant, inte allt han råkade tänka, skriver Jerker Jansson på Under ytan.

D et var tidigt åttiotal. Vi trodde att vi var marxister. Vi trodde att de märkliga föreställning-ar om världen vi blivit itutade hade formulerats av Marx. Jag

läste halva första bandet av Kapitalet och fat-tade ingenting. Fick skäll av äldre kamrater i ”rörelsen” för mina borgerliga tendenser när jag sa att jag tänkte studera på universitetet, så jag gick hem och kom aldrig mer tillbaka. Men någonstans i det extremindividualistiska mörkret sitter en upprorisk tonåring som är trött på att bara vara språk och mumlar: ”Jag är marxist. Det finns en verklighet och den går att förändra.”

Marxister vill skapa en helhetFrågan är bara vad det är att vara marxist och vilken bäring det har på dagens samhäl-le? Och på vilket sätt kan Marx ligga till grund för frihetligt tänkande? Det skrämmer livet ur mig, som alltid när jag ska skriva om honom, men jag tänkte försöka besvara de frågorna.

Marxister, i något slags allmän bemärkel-se, gör allt för att skapa en helhet, en ideo-logi och världsåskådning som är fullkomlig. Den stora teorin om allting. Men Marx var själv ingen systematisk tänkare, han var inte ute efter att förklara allt. Tvärtom, han var en antisystematisk tänkare. Det är i princip bara i Kommunistiska manifestet, som egentligen inte var en marxsk text, utan ett beställnings-jobb till Kommunisternas förbund, och Till kritiken av den politiska ekonomin, som han försöker skriva något ordnat, sammanhållet.Det är det som är mest tydligt nu när jag läser om en del av Marx texter. Det spretar åt alla håll. Och det är det som är grejen. Den sam-manhållna Marx. Den vetenskapliga socialis-mens skapare. Världsförklararen. Han finns inte. Har aldrig funnits.

Få har läst MarxMan behöver inte läsa särskilt mycket Marx för att inse det. Det räcker att veta att när den moderna socialismen skapades på slutet av artonhundratalet så hade man tillgång till un-gefär en tredjedel av Marx filosofiska texter. Än i dag bygger socialistiskt och kommunis-

tiskt tänkande på det urvalet. Frågan är hur man kan snacka om marxism utan att känna till Marx?

Men så är det. Få marxister har läst Marx. Jag skrev ett reportage för drygt tio år sen om vänsterns relation till Marx. Ringde runt till olika vänsterprofiler. Knappt någon ville pra-ta om honom. Många erkände att de aldrig hade läst något av honom. Typ Kommunistis-ka manifestet. För länge sen.Vi har alltså en snubbe som ingen har läst, en ideologi som skapades under en tid då man inte hade tillgång till mer än ett urval av hans texter och en rörelse som bygger på att man gör tvärtemot vad snubben själv ville göra. I själva verket skulle tanken att marxismen skulle fungera som en heltäckande ideologi för alla livets skeenden, likt en religion, an-tagligen vara en skräck för Marx. Frågan är hur han skulle ha reagerat på att det överhu-vudtaget finns marxister idag?

Plocka russin ur kakanTraditionellt har marxismen ansetts bestå av värdeteorin – Marx studier av hur ekono-miska värden kommer till, historiematerialis-men, som säger att historien bäst förklaras ut-ifrån folks materiella villkor och i värsta fall anser sig kunna förutspå framtiden, den dia-lektiska materialismen, en naturfilosofisk teo-ri och olika idéer om praktisk politik.

Det går att hävda, som till exempel Way-ne Price gör i essän Libertarian Marxism’s Re-lation to Anarchism, att det inte går att plocka russinen ur kakan, att marxism är summan av dessa beståndsdelar och att den som ser sig som frihetlig marxist lika gärna kan bli anarkist. Men det är att bakvägen acceptera den naiva, inskränkta marxism som domine-rade nittonhundratalet och som egentligen bäst beskrivs som bolsjevism. Leninism. En medveten misstolkning av Marx som förvand-lade en idé om hur framför allt arbetarklas-sen skulle befrias till en metod för att skapa statskapitalistiska förtryckarsamhällen.Poängen är att det är extremt lämpligt att plocka russin som marxist. Eller. En levan-de marxism är ett hängivet ideologiskt rus-sinplockande med utgångspunkt från några mycket enkla, grundläggande insikter. Förut-

Jerker Jansson är beteendevetare, för-fattare och mediemångsysslare. Hans stora passion i livet är musik, framför allt gör han egensinnig popmusik under namnet Miljonmysteriet. För det mesta kallar han sig frihetlig marxist.

Foto: Malin Bergendal

Frihetlig marxism – funkar det?

Redaktör: Lennart Fernström, [email protected]öd Under ytan

5

om dem finns inget beständigt, inget bestämt.

Teorier om värdenMarx var besatt av att teoretisera om värden. Ekonomiska värden. Han försöker vetenskap-liggöra den process som gör att arbetaren blir fråntagen frukten av sitt arbete. Det blir som tydligast i första bandet av Kapitalet, där han till och med ställer upp ekvationer för denna process. Han menar att den som arbetar un-der en arbetsdag först arbetar ihop till priset för råvaror och maskinell utrustning och sen arbetar gratis, producerar mervärde, pengar som egentligen borde tillfalla dem som arbe-tar, men som kapitalisten snor.

Detta ägnar han massor av sidor åt. Ofta i polemik med andra tänkare. Inte konstigt. Det är en enormt viktig princip. Grunden för mitt politiska tänkande. Vem skapar egentli-gen saker? Vem tillhör egentligen vinsterna? Och i förlängningen, vad är egentligen peng-ar och hur ska de fördelas? Marx ger ett glas-klart svar. Frukten av det som produceras till-hör dem som producerar det, som kollektiv, och borde fördelas solidariskt.

Faktum är att min marxism tar slut unge-fär där. Resten av mitt politiska tänkande är så sammanflätat med och befruktat av andra teorier och politiska idéer att det inte längre går att se som marxism. Jag tror inte en se-kund på historiematerialismens förmåga att förutspå framtiden, den dialektiska materi-alismen intresserar mig överhuvudtaget inte och Marx och Engels idéer om politiska stra-tegier är knappast användbara i dag, om de ens var det då.

Marx sätt att tänkaEller. Någonstans där kvicknar min marxism till. För om vi släpper det krampaktiga grep-pet om den auktoritära socialismens bild av Marx och inser att det stora med honom är sättet han tänker på och inte allt han råka-de tänka, så kan vi inspireras, applicera hans metod på andra områden och ideologiska fält än det rent ekonomiska. Genus. Etnicitet. Funktionsgrad. Sexualitet.

Bortom jiddret, det stalinistiska princip-tuggandet, den stelnade socialismen, finns

en grundläggande insikt hos Marx. En insikt som är själva grundvalen för allt mitt tänk-ande kring människor och samhällen.

Människan är en social varelse. Ett kollek-tivt djur. Allt vi är och blir är och blir vi i rela-tion till andra människor. Lägg ett nyfött barn i gräset och gå därifrån. Det dör.Samhället finns före oss och kommer att fin-nas efter oss. När vi föds blir vi direkt inpla-cerade i en mängd strukturer som vi inte kan påverka särskilt mycket som individer. Det är som grupper, som rörelser eller varför inte som klasser vi kan påverka.

Ifrågasätta all maktDå blir marxism att ställa sig frågan om vilka maktstrukturer det finns och om hur det vi behöver uppstår och fördelas. En av de mest intressanta radikala feministiska tänkare jag vet är Anna Jónasdóttir.

Hon tar sin utgångspunkt i socialistisk fe-minism, men lägger till begreppet kärleks-kraft till de faktorer som hon anser påver-

kar samhällsutvecklingen och människors liv. Kvinnors liv, som individer och som grupp, påverkas inte bara av deras roll i arbetslivet, deras relation till produktionen och av deras ekonomiska roll, utan också av kärlek, både i omsorgen om andra och i den erotiska kär-leken. Kärlekskraften är för Jónasdóttir något som kan exploateras, precis som människors lönearbete, och som fungerar som en driv-kraft för historien tillsammans med klassiska marxska faktorer.

Det är möjligt att applicera en modern marxsk metod på mängd områden. Inse att kapitalismen är en komplex struktur, sam-manflätad och sammanlänkad med en massa andra strukturer, och att det inte går att an-gripa en av dem utan att samtidigt angripa de andra.

På så sätt blir tanken på en permanent re-volution något annat än att skicka ut intellek-tuella på landet för att bli kassa lantarbeta-re. Det blir idén om att ständigt ifrågasätta all makt som människor utövar över varandra. Och där finns grunden för ett frihetligt marx-istiskt tänkande och ett skäl till att anarkism, hur charmig den än är, inte räcker till.

Ideologi och moralDen moderna vänstern lider av ett enormt problem. Den har förväxlat ideologi med mo-ral och inbillar sig att personliga erfarenheter är viktigare än en systematisk och intellektu-ell analys. Etnicitet, sexualitet, kön. Den som har flest minoritetspoäng vet automatiskt mest. Men de värderingar som vänstern hål-ler fram är inte per definition vänsterstånd-punkter. Många av dem är självklara, handlar om ren mänsklighet, men de kan lika gärna delas av stora delar av det ideologiska spek-trumet.

Om vi fastnar i moraliska överväganden, stirrar oss blinda på en struktur i taget och tror att argument blir giltiga enbart om de förs fram av någon som har en viss erfarenhet har vi i själva verket lämnat en radikal sam-hällsförståelse i Marx anda bakom oss och bli-vit bara ytterligare en borgerlig rörelse, om än med regnbågsfärgad flagga.

Jerker Jansson

bilder:Heidelberg 1964. Max Hork-heimer och Theodor Adorno skakar hand och bakom dem står Jürgen Habermas och drar handen genom håret. Foto: Je-remy J Shapiro/Creative Com-mons 3.0

Medan Odysseus står fastsur-rad vid masten för att stå emot sirenernas sång kämpar rod-darna vidare med tilltäppta öron.

Bild: John W

illiam W

aterhouse

Redaktör: Lennart Fernström, [email protected]ödUnder ytan

It’s the economy, stupid! säger Marx på ett demonstra-tionsplakat utanför klimatmötet i Köpenhamn 2009. Det är Marx sätt att tänka som är relevant, inte allt han råkade tänka, skriver Jerker Jansson.

6

Ett lapptäcke av åtgärder eller basinkomst?

Varför arbetar vi? Behöver vi arbeta i framtiden?

Hur långt sträcker sig människans ansvar?

Syre-fest för klimatet med DJs systrarna Markelius

Makt och rättig-heter åt kvinnor i fredsprocesser

Pausyoga

Cykla – inte bara bra för miljön

USA – TTIP, presidentval och energipolitik

Klimatet och välfärden – Hur Sverige kan gå före i en nöd-vändig omställning för att skapa en uthållig välfärd

Det rasistiska våldet

Flyktingpolitiken: Hur kunde det bli så här? Hur vänder vi det?

Basinkomstförsöken i Finland

BrädspelskvällVad är en human narkotikapolitik?

Med vilken rätt äter vi djuren?

Därför granskar vi svenska djur- industrier

Knark – en svensk historia

Workshop: Att arbeta för vegonorm

Trygghetssystemen – en madrass att falla mjukt på eller en madrasserad cell?

Syretältet i Almedalen 2016Kom och häng i Syretältet – mötesplatsen för dig som vill förändra världen. Vi har fem temadagar med seminarum och panelsamtal. På kvällarna blir det konserter, dans och brädspelskväll. Här är ett urval av programpunkter och deltagare. Hela programmet kommer på: www.tidningensyre.se/almedalen

Konsert med Nike & Röda orkestern

Det finska basinkomst-försöket

Markus Kanerva, från finska tankesmedjan Tänk.

Daniel Suhonen, debattör

Antje Jackelen, ärkebiskop

Martin Smedjeback, djurrättsaktivist

Nike Markelius, musiker och skribent

Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell omvand-ling vid KTH

Magnus Linton, författare

Foto Alfonso Jaramillo

Sofia Härén, redaktör på SyreKaren Austin, krönikör på Syre

Göran Hådén, MP

Christian Engström, Piratpartiet

Peter Söderlund, X-Cons

Lennart Fernström, chefredaktör Syre

Stina Oscarson, teaterchef och samhällsdebattör

Unni Drougge, författare och arbetskritiker Foto: Jan-Åke Eriksson

Systrarna Markelius

Charlotta von Zweigbergk

Foto: Jan-Åke Eriksson

Malin Bergendal, redaktör på Syre

SAQWERTY

Rebecka Bolin, författare

Mattias Gardell, författare

Heléne Lööw, författare

Kommer omställningen uppifrån eller nerifrån?

Elin Bååth, Fi Gotland

Om ”klimatdilemman” och hur vi kan bygga ett hållbart och klimatsmart samhälle för våra barn

Redaktör: Malin Bergendal, [email protected]öd

Debatt

Debatt

Debatt:Skogsvård

7

Debatt:Ska vi tillåta

aktiv dödshjälp?

Därför går vi hedningar i PrideparadenDEBATT Förra våren uppmärksammade media i stora delar av världen att Ásatrúar-félagið, det isländska samfundet för asatro och hedendom, inlett det länge väntade byg-get av sitt tempel, det första statssponsrade hednatemplet på 1 000 år. Nyheten väckte inte bara glädje, utan även ilska bland dem som ogillar att islänningarna är inkluderan-de och bland annat viger samkönade par. Det gick så långt att olika former av hot utta-lades mot templet och företrädare för Ása-trúarfélagið.

I det läget slöt en samlad kår av europeis-ka hedniska och asatroende organisationer upp bakom det isländska samfundet och i en manifestation som till slut kom att sam-la tusentals människor från hela världen sa vi: “Vi står med Ásatrúarfélagið!”. Hedendo-men visade att man inte lät skrämma sig av extremister och mobbare.

Även Samfundet Forn Sed Sverige, det regist-rerade trossamfund som vi tillhör, skrev un-der manifestationen, och vi har sedan länge tagit ställning för hbtq-rättigheter. Vi höll bröllopsceremonier för samkönade par re-dan innan lagen erkände samkönade äk-tenskap, och vi gick i Stockholms Pridepa-rad 2009. Nu är det dags igen att markera att oavsett sexuell läggning, kön eller etni-citet så är du välkommen att blota med oss. Ödet kan se olika ut för oss människor, och vi har inte rätten att lägga oss i ditt sexliv el-ler ditt könsuttryck. Om du vill gifta dig med någon av samma kön, så är det självklart att

du också ska i Samfundet Forn Sed Sverige få avlägga löften inför människor och mak-ter. Om du inte känner igen dig i den köns- etikett som står i folkbokföringen, så är det upp till dig.

Inte ens gudarna följer alltid köns- och he-teronormer. Tor klär ut sig till kvinna inför ett bröllop med en jätte för att få tillbaka sin mäktiga hammare. Oden sysslar med den kvinnliga sysslan sejd. Loke föder barn. Och för Freja, den stora kärleksgudinnan, är det en självklarhet att hon alltid väljer själv vem hon gifter sig med.

Tyvärr finns det fördomar om hur religion ska vara, och fördomar om den forna se-den i synnerhet. Det finns de som tror att om man blotar till nordiska gudar, så måste man vara macho, nationalist eller våldsam. Men vi håller inte med. Vår sed är inklude-rande och jämställd. Men för att förtydli-ga att vi som Sveriges största hedniska tros-samfund står upp för allas lika värde och att kärleken är värdefull, så väljer vi att än en gång vandra i Prideparaden i Stockholm.

Jorunn C Houvenaghel Ordförande i Samfundet Forn Sed Sverige

Emma Hernejärvi Vice ordförande i Samfundet Forn Sed Sverige

Räv Skogsberg Gode i Samfundet Forn Sed Sverige

Per Lundberg Gode i Samfundet Forn Sed Sverige

Vad tycker du?Om du också vill vara med i vår pa-nel skicka ett mejl till [email protected].

När byborna i Backe i Ångerman-land förlorade mer och mer ser-vice startade de byservicekontor i ett rivningshotat hus och fick liv i byn igen (se I blickfånget, sidorna 20 och 21).

Här kunde ditt svar stått. Om du ock-så vill vara med i vår panel, skicka ett mejl till [email protected]. Skicka med en tydlig porträttbild där du tittar in i kameran och bifoga lite infor-mation om vem du är och vilka äm-nen du är intresserad av.

Foto

: Hau

kurt

h/C

reat

ive

Com

mon

s

3.0

När byborna i Fjällsjö i Ångermanland förlorade mer och mer service starta-de de byservicekontor i ett rivningsho-tat hus och fick liv i byn igen (se I blick-fånget, sidorna 20 och 21).

Judit Lázár, 62 år, initiativtagare till sin-nenasrum.se, Härnösand

Kenneth Andersson, 49 år, skogsarbeta-re, Äppelbo

Annette Chapligin, 40 år, aktiv i RSMH, Aspergerrörelsen och Miljöpartiet, nor-ra Småland

Asatroende på Island håller Sigurblót, segeroffer.

I våras föreslog Moderaterna ett kortat sommarlov och tre termi-ner i skolan. I sitt sommartal den 6 juni lanserade Anna Kinberg Batra ett förslag om obligatorisk lovskola för alla elever i årskurs 6–9 som inte når målen.

Vad tycker du – ska sommarlovet vara kvar?

Redaktör: Malin Bergendal, [email protected]ödDebatt

En lovskola bör i så fall vara obligato-risk för alla, annars stämplas redan ut-satta elevgrupper på ett förödande sätt. Fördelarna med ett längre skolår är flera, tror jag. De flesta anställda har bara fyra sammanhängande semester-veckor. Som egen företagare, stu-derande eller arbetslös har du kan-ske inte alls råd med ledighet. Ett längre skolår ökar förutsättning-arna att hitta arbetsro, korta skol-dagarna och ge mer utrymme för kontinuitet och repetition. Och för vissa barn är skollunchen den enda lagade maten de får.

Panelen:

Moderata förslaget – där ”lättare för för-äldrarna att planera sommaren” anges som en anledning – tycker jag inte håller. För det syftet är arbetstids-förkortning, utökad föräldraledig-het eller kommunala aktiviteter bättre alternativ. Jag är inte emot att ha tre terminer men då ska syf-tet vara tydligt, välmotiverat och gärna ett konkret förslag på peda-gogiska vinster, från lärarna.

Foto: Privat

Olle Hilborn, 31 år, språk-rör för MP Karlskrona, Jämjö

Kortare sommarlov är helt vansinnigt. Sommarlovet är ju allt ungarna har att se fram emot under ett år i skolträs-ket. Lovskola för elever som inte når målen kanske kan vara bra, men obligatorisk vete fan. Det är bättre att de får hjälp på annat sätt.

Foto: Privat

Kenneth Andersson, 49 år, skogsarbetare, Äppelbo

Foto: Privat

Lena Carlberg, 47 år, journalist, Östhammar

Delta i debatten!Skriv vad du tycker och skicka till [email protected]. Vi tar emot texter på max 3500 tecken (inklusi-ve mellanslag) men håller du dig under 2500 tecken har du större chans att få in texten. Vi förbehåller oss

också rätten att korta texter som är längre. Skicka gärna med en porträttbild (ansiktsbild framifrån) och en pre-sentation av dig själv. Normalt publicerar vi inte texter under pseudonym.

8Redaktör: Benita Eklund, [email protected]

Radar Nyheter

I veckan beslutade Miljöpartiets riksdagsgrupp om ny fördelning av uppdrag för ledamöterna ef-tersom ”sammansättningen i riksdagsgruppen förändrats i och med regeringsombildningen”. Det innebär bland annat att Carl Schlyter och Val-ter Mutt tvingas lämna sina poster.

Före detta språkröret Åsa Romson tar över som ordförande i EU-nämnden efter Carl Schlyter och Pernilla Stålhammar blir ny utrikespolitisk tales-person efter Valter Mutt. Jabar Amin och Annika Lillemets har avsagt sig sina uppdrag i protest.

Avgörande för att Carl Schlyter och Valter Mutt nu tvingats lämna är enligt dem själva att de väg-rat följa partilinjen när det gäller värdlandsavtalet med Nato. En slutsats som också dragits av medi-erna och många av Miljöpartiets medlemmar.

Miljöpartiets gruppledare i riksdagen Maria Ferm, vill inte avslöja varför de får lämna sina poster.

– Vi har fattat ett beslut i riksdagsgruppen. Vi har haft en gedigen process där valberedningen lagt fram ett förslag som vi tagit ställning till. I öv-rigt kommenterar jag inte interna processer eller diskussioner, säger hon till TT.

I en intervju med SVT säger Carl Schlyter att

Miljöpartiet nu lämnar sin demokratiska tradi-tion och att regeringsduglighet tolkas som ”tyst-nad och lydnad”.

– Vi har alltid förespråkat att vi ska stå för bra ideal, att vi ska visa människor hopp om vägen framåt till en bättre framtid. Nu säger man: ”Nej, det finns inte lojalitet med partiprogrammet, med partikongressen, med valmanifestet. Det finns en lojalitet som ska vara 100-procentig med vad re-geringen beslutar och med vad riksdagsgruppen beslutar. Andra lojaliteter får inte räknas”, säger han till SVT.

Carl Schlyter menar att det inte finns någon kopp-ling till kritik mot hur han har utfört sitt uppdrag som ordförande i EU-nämnden. Valter Mutt men-ar att skälet till att han petas är att han röstade nej till värdlandsavtalet med Nato.

– Ja, det var riksdagsgruppens interna valbe-redning väldigt tydlig med att det var den frågan. De sade att jag var en mycket kompetent ledamot av utrikesutskottet och en bra talesperson, men det var den frågan, säger han till TT.

Miljöpartisterna lämnar sina uppdrag men sit-ter kvar i riksdagen, dessa platser är personliga.Benita Eklund

MP-toppar petas I sin årliga granskning av reger-ingen kommer Konstitutions-utskottet (KU) med kritik i en rad frågor. Bland annat kriti-serar KU nu S–MP-regeringen för sin bristfälliga kommunika-tion med Migrationsverket un-der förra höstens stora våg av människor på flykt och för att inte ha upprättat gränskontrol-ler i ett tidigare skede.

Ett annat ärende är Sveri-ges brutna samarbetsavtal med Saudiarabien, vilket får kritik från KU för att beslutet inte or-dentligt hade förankrats i Ut-rikesnämnden innan det togs. ”Regeringen torde också ha haft skäl att lämna information i Ut-rikesnämnden i nära anslutning till utrikesministerns inställda tal [i Arabförbundet] och Sau-diarabiens hemkallande av sin ambassadör”, skriver KU i sin slutrapport.

Det brutna samarbetsavta-let med Saudiarabien hade sin upprinnelse i Ekots avslöjande 2012 om planerna på en vapen-fabrik, något som snabbt led-de till den förre försvarsminis-tern Sten Tolgfors avgång och ett opinionstryck emot ett fort-satt svenskt samarbete med dik-taturen i Mellanöstern.Klas Lundström

KU-kritik mot brutet avtal med Saudiarabien

Det som återstår av en gata i Aleppo. Nu diskuteras akuthjälp från luften men problemen är många.Tillgången till bromsmediciner mot aids ökar snabbt. Samti-digt släpar arbetet efter med att nå hbtq-personer. Och vid ett FN-möte om hiv och aids denna vecka har Ryssland tillsammans med Islamiska konferensorga-nisationen, IKO, stoppat elva hbtq-organisationer från att del-ta.

– Detta är mycket uppröran-de och syftar till att fördöma och tysta oss, säger Mauro Ca-bral, som företräder organisa-tionen Global Action for Trans* Equality, Gate, till IPS.

Ben Plumley vid hiv-organisa-tionen Pangaea menar att det är särskilt bekymmersamt att gene-ralförsamlingen har tagit beslu-tet utan att ange något skäl. Tharanga Yakupitiyage/IPS

FN har börjat planera för att släppa hjälpsänd-ningar från luften till belägrade städer i Syrien men uppger att det finns många hinder.

FNs matprogram, WFP, går vidare med sin plan att släppa hjälppaket från luften men det finns ett antal hinder i vägen.

– Markleveranser är att föredra. Varje gång en helikopter eller ett plan med humanitär last lyf-ter är det mycket, mycket riskfyllt, säger Stephane Dujarric, talesperson för FN-chefen Ban Ki-Moon.

En av många svårigheter är att få de tillstånd som krävs från den syriska regimen.

– Av 19 belägrade områden är 16 belägrade av regeringsstyrkor eller regeringsallierade styrkor. Avsaknad av tillstånd, strider längs vägen, förhand-

lingar kring nya rutter och säkerhetskontroller innebär också fördröjningar och gör det svårare på många håll, säger FN-rådgivaren Jan Egeland.

Leveranser från luften betraktas som mer kostsam-ma och mindre effektiva än markleveranser.

– Jag tror att alla är överens om att det är bättre att leverera 100 ton med lastbil än några ton med helikopter, säger Jan Egeland.

Han påpekar att färre tillstånd än väntat har utfärdats i maj vilket betyder att mycket mindre akuthjälp har levererats under månaden jämfört med mars och april. Vaccin, medicinsk hjälp och nödhjälpsartiklar har dock nått fram.

Det finns för närvarande 592 000 människor i belägrade områden i Syrien. Lyndal Rowlands/IPS

Riskfylld hjälp i Syrien

Foto: IPS

Hbtq-grupper utestängda från FN-möte


RadarNyheter

Allt sämre för den personliga integriteten

Färre vargar i år än i fjolVargstammen minskar i Sverige. Det visar Natur-vårdsverkets inventeringsresultat från vintern 2015/2016. Nu finns det cirka 340 vargar i Sveri-ge, att jämföras med 415 året innan.

Det kan finnas naturliga orsaker bakom minsk-ningen, menar Naturvårdsverket. Hur många som föds och dör per år kan till exempel ge stora effek-ter i små populationer. Men licensjakten, skydds-jakterna och den illegala jakten är också anled-ningar till att vargstammen minskar i år.

– I inventeringsarbetet ser vi att det finns många revir men att antalet familjegrupper har minskat som en följd av licensjakten. Nya par har etablerat sig i de gamla reviren men hade inte re-producerat sig under inventeringsperioden, sä-ger Maria Hörnell Willebrand, chef enheten för vil ta nalys i ett pressmeddelande.

Inventering av varg pågår i huvudsak från 1 okto-ber till 31 mars och fokus ligger på familjegrupper

och revirhävdande par. Övervakningen sker med hjälp av spårning på snö och från DNA-analyser från främst urin och spillning.

Vargen har rödlistats av Artdatabanken allt sedan den första listan togs fram 1990. Den har på sena-re år gått från kategorin ”Starkt hotad” till ”Sår-bar”. Gränsen ligger vid 250 könsmogna indivi-der. Legal jakt riskerar att låsa fast storleken på vargstammen vid en nivå motsvarande ”Starkt hotad” menar Artdatabanken och pekar ut två stora hot: dålig genetisk status till följd av inavel och illegal jakt.

När vargen fredades i Sverige 1966 fanns det bara ett fåtal djur, troligen färre än 10, en-ligt Världsnaturfonden (WWF). Efter en trevan-de start under 1980-talet har vargen i Skandina-vien börjat återta sina gamla jaktmarker. Det är ett stort bakslag att regeringen godkänner licens-jakt på arten, menar WWF.Benita Eklund

Vargstammen minskar i Sverige och det beror bland annat på licensjakten enligt Naturvårdsverket.

I tisdags presenterade en parla-mentarisk kommitté sina slut-sater om användningen av in-formationsteknologi utifrån frågan: ”Hur står det till med den personliga integriteten?”

– Det korta svaret är att det blir sämre och sämre, sade Göran Gräslund, tidigare chef för Data-inspektionen, när han presente-rade ett delbetänkande från kom-mittén på en presskonferens.

Arbetet har pågått i två år och bland annat har molntjäns-ter, e-förvaltning, kameraö ver-vakning, sociala medier och FRAs signalspaning kartlagts.

Några problem är att upp-gifter används för en mångfald syften, ofta till sådant de ur-sprungligen inte var tänkta för. Ett annat att personuppgifter numer uppstår som en konse-kvens av att vi använder oss av olika tjänster. Vi ser en ”eska-lerande ökning av personupp-gifter inom alla samhällsområ-den” påpekar Göran Gräslund.

– Sist men kanske allra vikti-gaste när det gäller att begripa utvecklingen; personuppgifter är en handelsvara.

Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag om ett år. Då pre-senteras också förslag till åtgär-der för att minska de risker som nu identifierats. Benita Eklund

Foto: Anders W

iklund/TT

Turkiet ska dessutom få ekonomisk hjälp att ta emot flyktingarna Hur mycket pengar de får är ännu oklart. Nästa EU-toppmöte som ska reda ut vissa detaljer i uppgörelsen ska hållas mellan den 17–18 mars.w

Unik seglats för Världshavens dagI onsdags inföll Världshavens dag och i samband med detta anlände en grupp polynesiska seglare till New York för att över-lämna en uppmaning om beho-vet av att skydda haven.

Sjöfararna hade seglat med hjälp av uråldrig navigations-teknik för att delta vid firandet. Med hjälp av sin båt, en stor ka-not, har de åkt runt och inhäm-tat löften och utfästelser från olika folkgrupper runt om i värl-den som lovat att göra sitt för att skydda haven. Dessa löften kommer nu att överlämnas till FNs generalsekreterare Ban Ki-Moon.

I 37 månaders tid har båten färdats flera tusen mil över Stil-la havet. Lyndal Rowlands/IPS

Västsaharisk ledare dödMohammed Abdelaziz, ledare för Västsaharas befrielserörelse Polisario, avled förra veckan ef-ter en lång tids sjukdom. Dödsfallet sker samti-digt som tonläget mellan Marocko och Västsaha-ra trappats upp.

Abdelaziz föddes 1948 i staden Smara i dåvaran-de Spanska Sahara, en koloni som efter den span-ska diktaturens fall utlovades självständighet men istället har ockuperats av Marocko sedan 1975. Ett krig mellan befrielserörelsen Polisario (uppbackad av Algeriet, Kuba och Sovjetunionen) och Marocko (med stöd av Frankrike och USA) gjorde Västsaha-ra till en av Kalla krigets många väst–öst-konflikter.

1991 uppnådde FN ett eldupphör. Ett av villko-ren var att sahrawierna (västsaharierna), splitt-rade i ockuperade och befriade zoner avskilda av en 220 mil lång mur byggd av Marocko, skulle få folkomrösta om sin framtid: att tillhöra Marocko

som autonom provins eller bli ett självständigt land. Marocko har saboterat varje försök till folk-omröstning, bland annat genom politisk förföljel-se av självständighetsaktivister och inflyttning av marockaner i det ockuperade Västsahara.

Kampen för ett självständigt Västsahara bedrivs främst från Algeriets huvudstad Alger. Abdela-ziz avled i ett känsligt skede då Marocko upple-ver press från bland annat FNs generalsekreterare Ban Ki-Moon som beskrivit landets närvaro i Väst-sahara som ”en ockupation”. Något som fick Ma-rocko att utvisa 84 personer ur FNs fredsbevaran-de mission. Sedan flera år brottas även Polisario med ett växande missnöje kring bristande politis-ka framsteg. Många förespråkar ett återupptaget väpnat motstånd mot Marocko.

Khatri Abdouh väntas bli Polisarios nye gene-ralsekreterare, efter 40 dagars landssorg.Klas Lundström

Snedvrider bolag som Airbnb och Uber konkur-rensen? Näringsminister Mikael Damberg vill ha svar och ber Konkurrens-verket att granska del-ningsekonomin.

Med tiden menar Nainoa Thompson att allt fler människor blivit medvetna om de negativa konsekvenserna av klimatförändringarna.

-Jag tror att en del av lösningen när det gäller att skydda haven kräver en kombination av veten-skap, teknik och urfolkens kunskaper - dessa människor som i många generationer har levt och lärt känna öarna.

Nainoa Thompson nämner befolkningen på den lilla ön Satawal i Mikronesien.

-De har fantastiska kunskaper om havet, om stjärnorna och himlen, om atmosfären, vindar-na och molnen, om djuren i havet och havsfåg-larna, säger han.Benita Eklund

10

En presidentkandidat med många sidorHillary Clinton är Demokraternas president-kandidat. Bedriften är historisk, aldrig tidiga-re har något av de dominerande partierna, Republikanerna och Demokraterna, valt en kvinna till sin presidentkandidat. Clintons cv är redan stort, men kritiker glömmer inte hen-nes agerande under statskuppen i Honduras.

Hillary Clintons största kamp under 1990-ta let ägde rum inom sjukvårdssektorn. Pla-nerna med en allmän och nationell sjukvårds-reform föddes under 1992, då Bill Clinton gjorde det till en av sina kärnfrågor inför pre-sidentvalet samma höst. Redan här stod det klart att den amerikanska sjukvårdsindustrin – bestående av försäkringsbolag, läkarlobbyer och storföretag – var en mäktig politisk aktör och skoningslös motståndare. Och när ma-karna Clintons allmänna sjukvårdsförslag till slut röstades ner var framför allt Hillarys ryk-te var naggat i kanten.

I mellanårsvalet 1994 handlade mycket för-snack om paret Clintons ”storstatsvurm”, nå-got som gav effekt på valdagen då Demokra-terna led stora nederlag och för första gången sedan 1950-talet lämnade såväl senaten som representanthuset under republikansk majo-ritet. Men frågan är om president Barack Oba-mas sjukvårdsreform – ”Obamacare” – hade lyft ifall inte Hillary Clinton hade gått i brä-schen och utmanat den amerikanska hälsoin-dustrin på 1990-talet.

Det nära bandet till storkapitalet har plå-gat Clinton under primärvalet. Hennes mot-ståndare Bernie Sanders har gjort stor sak av hennes dyra talararvoden, bland annat 225 000 dollar för investmentbanken Goldman Sa-chs som hon talade för några veckor efter att ha lämnat posten som USAs utrikesminister 2013.

Det talet etablerade bilden av Clinton som ”vän till Wall Street”, något hon varit tvung-en att slå ifrån sig under valdebatter genom att avisera sin vision om en stark medelklass och god tillgång till välfärd för alla amerika-ner. Men Clintons ovilja att offentliggöra tal som hållits inför ekonomiska tungviktare har blivit politisk ammunition hos Sanders-lägret som ofta talat om känslan att under primär-valet ha kämpat mot fler motståndare än bara Clinton och hennes stab. Clinton har tryggt lagt beslag på merparten av partiets inflytel-serika ”superdelegater”, men det har haft ett pris; många ifrågasätter valsystemets demo-kratiska legitimitet.

Desto mindre har det talats om Clintons tid som utrikesminister. Hennes e-posthan-tering av hemliga dokument har uppbring-at stor uppmärksamhet och kritik, men hennes – och den amerikanska regeringens – agerande i samband med statskuppen i Honduras 2009 har inte avhandlats ordent-ligt, anser kritiker. Det blev särskilt tydligt efter den honduranska människorättsakti-visten Berta Cáceres död tidigare i år. Ett dödsfall som sätter fingret på det politiska våld som har kopplat ett järngrepp om Hon-duras.

När den demokratiskt valde presidenten Man-uel Zelaya avsattes i en kupp 2009 möttes det av globala protester. USA, med Clinton i spet-sen, var enligt läckta Wikileaks-dokument på det klara med att det rörde sig om en militär-kupp. Ändå hördes inga fördömanden om Ze-layas avsättning.

”Hillary Clinton var antagligen den vik-tigaste aktören som stödde kuppen”, säger Adrienne Pine, professor i antropologi som arbetat i Honduras och författare till Working Hard, Drinking Hard, till Huffington Post.

De mänskliga rättigheterna har kraftigt för-sämrats sedan kuppen 2009 och Honduras är i dag ett av världens farligaste länder för jour-nalister och MR-arbetare. Men Clinton försva-

rar sitt agerande, bland annat i en intervju med Democracy Now:

”När jag ser tillbaka så tycker jag att vi han-terade en väldigt svår situation utan blods-spillan, utan inbördeskrig, så att den istället ledde till nyval”, sa Clinton.

I sin biografi Hard Choices medger Clinton att hon delade kuppmakarnas åsikt om den avsatte Zelaya, som snabbt blev ett hot mot amerikanska intressen genom prat om natio-nalisering av industrier.

”Ordning skulle återinföras i Honduras ge-nom säkra och fria val, vilket skulle göra frå-gan om Zelayas obetydlig”, skriver hon.

Valet bojkottades av oppositionen och stora delar av befolkningen, och ansågs mest rätt-färdiga kuppen. Få latinamerikanska länder erkände den nya regeringen. Karen Attiah, krönikör för Washington Post, anser att frå-gan om Clintons agerande i samband med kuppen i Honduras inte får falla i glömska, särskilt inte nu när Hillary Clinton blir Demo-kraternas presidentkandidat:

”Hennes tvivelaktiga svar kring sin roll i Honduras bör ljuda som varningsklockor för alla som oroar sig för mänskliga rättigheter och stabilitet i Honduras, Centralamerika och runtom i världen”, skriver Attiah.Klas Lundström

Efter en lång kampanj är Hillary Clinton nu Demokraternas presidentkandidat. Hon lade beslag på merparten av par-tiets inflytelserika ”superdelegater”, men till ett pris: Många ifrågasätter nu valsystemets demokratiska legitimitet.

Foto: John Locher/AP/T

T

Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Nyheter

För en nationell omröstning, ett ”folkligt initiativ”, i Schweiz krävs minst 100 000 underskrifter. Uppropet för en omröstning om basinkomst startade 2012 och resulterade i 126 000 namnunderskrifter.Ett reportage om basinkomströrelsen i Schweiz och kam-pen för omröstningen fanns i nr 15/53 av Syre.

Hillary Clinton


RadarNyheter

Lördag 4 juni. Tvååriga Vicent gråter medan han tillsammans med sina föräldrar deltar i en protest mot föro-reningarna av Marapendi-la gu nen i Rio de Janeiro, Brasilien. En ledande brasiliansk biolog som har kämpat för sanering av Rio de Janeiros förorenade vattendrag vädjar till interim-presidenten Michael Temer att skapa krisfonder för att rena den giftiga lagunen som omgärdar Olympic Park där Olympiska spelen ska gå i sommar.

Foto: Leo Correa/TT

Redaktör: Benita Eklund, [email protected]

D et är i slutet av april, regnet hänger i luften och det är bara några få grader i vattnet. Några entu-siastiska nybörjare i tångplockning vandrar runt på klipporna utanför Grebbestad i norra Bohus-län. Utrustade med sax och påse lär de sig plocka

lite av den tång som växer vid klippornas kant.I Sverige är vi ännu inte så vana vid att äta tång, även om den

japanska maträtten sushi banat vägen för vårt intresse. I Asien är det en helt annan sak. Där är tång en självklar ingrediens i

matlagningen och i bland annat Kina, Japan och Korea har man ätit tång i århundraden.

Den tång vi kan köpa i svenska butiker är ofta importerad just från Asien, trots att det finns i stort sett samma tångsorter längs den svenska västkusten.

– Tången kan enkelt plockas och tas tillvara på olika sätt. Vi har lika fin tång här som i Asien, så vi behöver egentligen inte importera, berättar Linnéa Sjögren, som leder tångvandringen.

Hon och sambon Jonas Pettersson plockar tång sedan någ-

Text och foto: Mari Dahl

ANNONS

Tång är havets grönsak. Rena superma-ten full med vitaminer, mineraler, prote-iner och fettsyror. Dessutom är den kli-matsmart och kan ersätta fossila råvaror. Nu lär sig entusiaster att plocka och ta tillvara tång för matlagning och forskare testar odling i stor skala. Snart kanske vi ser riktiga tångbönder utmed vår kust.

Klimatsmart tång

Redaktör: Benita Eklund, [email protected] 13

Maria Gröndal plockar rörhinna som hon sedan ska torka. Passar bra att strö över ris, grönsaker och fisk.

na för tångodling när forskningsprojek-tet är slutfört. Det ska pågå i fem år och ska, förutom att titta på tång som mat, även utveckla tekniker för att odla tång i svenska vatten.

– För enskilt bruk kan man plocka den vilda tången utmed vår västkust, men om man ska satsa kommersiellt och behöver tonvis med tång då blir det för stora ingrepp i ekosystemet. Framtiden ligger i odling, berättar Fredrik Gröndahl, som är projektle-dare för Seafarm och docent på Insti-tutionen för hållbar utveckling, miljö-vetenskap och teknik på KTH.

Minskar övergödningEnligt Fredrik Gröndahl finns det många fördelar med tångodling. Tången kräver ingen tillförsel av en-ergi och ger inte ifrån sig några äm-nen, men tar däremot upp näring ur vattnet och minskar därför effekter av övergödning. Dessutom kan den locka till sig olika marina arter och bi-dra till en biologisk mångfald.

– Linornas fästpunkter blir som ett

ra år tillbaka, både för eget bruk och till försäljning. Och så håller de kurser för mat- och miljöintresserade.

– Jag älskar havet och vår baktan-ke med de här vandringarna är att om man lär sig att ta upp och använda det som finns i havets skafferi, då tror vi att man är mer benägen att bry sig om havet och kanske inte skräpa ner så mycket, säger Linnéa Sjögren.

– Vi är måna om att plocka på ett bra sätt och inte ta för mycket el-ler rycka upp rötterna. Tång tar lång tid på sig att växa så det är viktigt att plocka varsamt, fortsätter hon.

Tångvandrarna börjar med att kän-na och smaka på några tångsorter. Det är blåstång, knöltång, sockertång, fingertång och rörhinna. Ett fint litet skott från blåstången smakar som ett friskt sommarbad. Annars smakar tången inte så mycket, bara lite salt och mineral.

När Linnéa och Jonas plockar själ-va gör de det antingen till fots eller med kajak. De tar hem, rensar och tar bort sådant som inte bör ätas. Se-dan använder de tången färsk i mat-

lagningen eller torkar för att mala el-ler bryta i mindre bitar.

– Jag har ingen direkt favorittång, det beror på vad jag ska göra, men jag har alltid en skål torkad tång stående vid spisen så det bara är att slänga ner några bitar i maten. Tången gör ma-ten både smakrik och snygg, menar Linnéa Sjögren.

Dröm om tångodlingDrömmen för Linnéa Sjögren skulle vara att få starta en egen tångodling. Så som i till exempel Kina och Japan. Där odlar man tången på rep i havet. Repen blir som en klimatsmart träd-gård som varken behöver bevattning eller gödsling.

I Sverige räknas tångodling i dag som ”vattenverksamhet” med en kom-plicerad och långsam tillståndspro-cess jämfört med till exempel mussel- och fiskodling. Sedan två och ett halvt år tillbaka pågår dock forskningspro-jektet Seafarm, utanför Kosterfjorden i norra Bohuslän, och sannolikt kom-mer Jordbruksverket förenkla regler-

Bild: 1. BlåstångBildtext: Blåstångens spröda knoppar är

goda att äta råa eller steka med lök och grädde.Foto: Mari Dahl

Bild: 2. L visar knöltångBildtext: Linnéa Sjögren visar att det är den

yttersta delen av knöltången som ska plockas.Foto: Mari Dahl

Bild: 3. Knöltång eller 4. Knöltång2Bildtext: Knöltång växer uppifrån, så det är

bara den spröda övre delen som ska plockas.Foto: Mari Dahl

Bild: 5. K smakar rörhinna eller 6. K smakar rörhinna2

Bildtext: Karlien De Temmermen upptäcker att färsk rörhinna inte smakar särskilt mycket.

Foto: Mari Dahl

Bild: 7. L o havssalladBildtext: Linnéa Sjögren berättar att havssal-

lad är god som pesto eller stekt i smör till fisk.Foto: Mari Dahl

Bild: 8. J o sockertångBildtext: Jonas Pettersson visar sockertång.

Gott att steka med grönsaker, torka och mala och använda i brödbaket eller torka till chips i ugnen.

Foto: Mari Dahl

Bild: 9. M plockar rörhinna eller 10. M plock-ar rörhinna2

Bidltext: Maria Gröndal plockar rörhinna som hon sedan ska torka. Passar bra att strö över ris, grönsaker och fisk.

Foto: Mari Dahl

Bild: 11. Alla plockar2 eller 12. Alla plockar5Bildtext: Tångvandrarna hittar både blåstång

och rörhinna. Från vänster: Jonas Pettersson, Johan Åslund, Elias Gröndal, Karlien De Tem-mermen, Linnéa Sjögren och Maria Gröndal.

Foto: Mari Dahl

Bild: L101500Bildtext: Här odlas tång på linor i forsknings-

projektet Seafarm i norra Bohuslän.Foto: Fredrik Gröndahl

Bild: L1010540Bildtext: Dags att skörda sockertång vid

forskningsprojektet Seafarm i norra Bohuslän.Foto: Fredrik Gröndal

”Vi är måna om att plocka på ett bra sätt och inte

ta för mycket eller rycka upp rötterna. Tång

tar lång tid på sig att växa ...”


Jonas Pettersson visar sockertång. Gott att steka med grönsaker, torka och mala och använda i brödbaket eller torka till chips i ugnen.

Karlien De Temmermen upptäcker att färsk rör-hinna inte smakar särskilt mycket.

konstgjort rev och kan kanske locka exempelvis hummer och andra skal-djur, säger han.

Men projektet går längre än så och tittar även på hur man kan använ-da algerna för ett hållbart samhälle och en biobaserad ekonomi. Forskar-na undersöker helt enkelt alternativa vägar för att minska vårt oljeberoen-de och ersätta fossila råvaror. I detta ingår att forska kring vilka andra ma-terial man kan framställa av tång, till exempel plaster, lim, förpacknings-material eller kosmetika och kring möjligheten att utvinna biobränsle.

– Titta till exempel på USA där man producerar majs för att tillverka eta-nol. Det är ett enormt slöseri med den jordbruksmark som behövs för att odla grödor till föda. Odlar man tång konkurrerar man inte med jordbruks- marken. Det är ju inte nytt i världen, men vi hoppas att det ska bli möjligt att odla i Sverige också, säger Fredrik Gröndahl.

Linnéa Sjögren och Jonas Petters-son, som ser ett ökande intresse av att lära sig plocka, ta hand om och tilla-

”Framtiden ligger i odling, därför tittar vi på om det är möjligt att odla i svenska vatten.”

ga tång, hoppas på att det ska bli tren-digt att bli tångbonde också. Och Fred-rik Gröndahl säger till och med att han tror att det inom en snar framtid kom-mer att finnas ett antal tångbönder ut-med den svenska västkusten.

– Jag tror att till exempel fiska-re och musselodlare kommer att ha tångodling som komplementnäring, säger han.

Ingen farlig havstångMen än så länge går tången bara att plocka vilt, så som tångvandrarna lär sig. De vadar i kanten av klipporna och lyfter nyfiket på några tångruskor. Är det kanske blåstång? Eller knöl-tång? Blåstången växer alldeles i vat-tenytan och knöltången någon deci-meter längre ner. Den som vill skörda sockertång får vada längre ut, ungefär till brösthöjd. I dag är det alldeles för kallt för det. Det småpratas lite och någon frågar om det kan vara farligt att äta tång. Linnéa Sjögren försäk-rar att det inte finns någon farlig tång. Däremot ska den som är jodkänslig

inte äta mer än åtta gram torkad tång om dagen, eftersom tång innehåller mycket jod. Och så är det förstås vik-tigt att plocka den i fint vatten. Men hur är det med tungmetaller? Tar inte tången upp dem?

– Jo, tången tar upp en del tungme-taller, men de är så hårt bundna till cellväggarna att våra kroppar inte kla-rar av att dra ur dem, de följer med ut, det finns det vetenskapliga under-sökningar som visar, berättar hon.

Efter några timmars vandring på klipporna börjar påsarna fyllas av främst blåstång och rörhinna. Rörhin-na smakar inte särskilt mycket i färskt tillstånd, men om den torkas får den en starkare och helt annan, förvånan-de smak. Då smakar den skaldjur.

Snart kommer dagens tångfångst att torka hemma hos vandrarna och användas som extra krydda eller till-behör i matlagningen. Kanske blir det färsk friterad blåstång som förrätt till middagen eller den goda blåstångslö-ken som Linnéa Sjögren tipsar om.

Text och foto: Mari Dahl

Dags att skörda sockertång vid forskningsprojektet Seafarm i norra Bohuslän.

Foto

: Fre

drik

Grö

ndal

Här odlas tång på linor i forsknings-projektet Seafarm i norra Bohuslän.

Foto: Fredrik Gröndal



Blåstångens spröda knoppar är goda att äta råa eller stekta med lök och grädde.

Linnéa Sjögren berättar att havssallad är god som pesto eller stekt i smör till fisk.

Knöltång växer uppifrån, så det är bara den spröda övre delen som ska plockas.

Tång i andra länderKina: I Kina kan tångodlingarna producera tolv miljoner ton föda om året, utan åker-mark, sötvatten eller gödning. I kinesiska böcker daterade 2700 f.Kr finns texter som beskriver algernas funktion i folkmedicinen.

Japan: Japansk kelp är världens mest odlade tångart, men de radioaktiva läckagen från kärnkraftverket i Fukushima har gjort att Japan tittar mot Europa när det gäller tång-produktion. På ön Okinawa utanför Japan äter man mycket tång. Där är medellivsläng-den bland de längsta i världen.

Skottland: I Skottland regleras tångplock-ning hårt och kusten indelas i speciella ru-tor som man får komma tillbaka till efter några år.

Island: Ari Jónsson, som studerar produkt-design, har tagit fram en experimentflaska av tång som bryts ned snabbare än plast. Den behåller sin form tills den är tom då den börjar brytas ner.

Norge: För att inte störa ekosystemet har Norge reglerat plockningen utmed kusten. Svenskar besöker Lofoten för att plocka tång. Här växer den finaste tången i det re-naste vatten.

Danmark: Har tidigare i år startat ett litet projekt med kolonilotter i havet där man för några hundra danska kronor kan hyra en kolonilott och odla tång eller musslor.


Goda blåstångslökenStek 1–2 dl blåstångsskott med 2–3 hackade rödlökar på låg värme i cirka 10 mi-nuter.

Häll på lite havre- eller so-jagrädde, soja och eventu-ellt några droppar sesamol-ja. Låt allt bli varmt. Tången blir krispig och god.

Tång eller alg – vad heter det egentligen?Kärt barn har många namn. Inte minst tång. Rent vetenskapligt tillhör tång grup-pen alger. Inom gruppen alger finns mik-roalger och makroalger.

Mikroalger är encelliga och blommar under somma-ren. Växer i havet, men odlas på land, även i Sverige. Kallas alger.

Makroalgerär stora alger som växer eller odlas i ha-vet. De kallas alger eller tång. På västkus-ten kallas de även för tare eller klödder. Ibland säger man kelp och syftar då speci-ellt på sockertången. Makroalgerna delar man upp i grönalger, brunalger och rödalger beroende på färg.

Tångvandrarna hittar både blåstång och rörhinna. Från vänster: Jonas Pettersson, Johan Åslund, Elias Gröndal, Karlien De Temmermen, Linnéa Sjögren och Maria Gröndal.

Nick Forbes, kommun- ordförande för Labour i

Newcastle.


Linnéa Sjögren visar att det är den yttersta delen av knöl-tången som ska plockas.

Plocka tång för matlagning• På västkusten hittar du rörhinna, knöl-tång, sågtång, sockertång, blåstång, sar-gassosnärja, fingertång, havssallad, su-dare, karragenalg och purpurtång.

• Plocka alltid i friskt och rörligt vatten. Plocka inte mer än vad du orkar rensa och behöver. Skölj och rensa helst i saltvatten, så bevaras sältan i tången.

• Plocka inte tång som har kraftig påväxt av djur.

• Undvik alger som är tunna som hår-strån.

• Undvik alger som växer i sötvatten, de är oftast olämpliga som föda.

• Ät tången färsk. Stek eller låt koka med i gryta. Torka och strö över maten eller använd i brödbak. Tången går också att frysa.


ANNONS

Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] I blickfånget

Redaktör: Sofia Härén, [email protected] blickfånget

Redaktör: Sofia Härén, [email protected] blickfångetI blickfånget

Redaktör: Sofia Härén, [email protected]

I blickfånget: Ulf Lundkvist

U lf Lundkvist föddes i Norrköping 1952 och vid nio-års ål-der flyttade han med sina föräld-

rar till Trångsund utanför Stock-holm.

– Trångsund var nästan den yt-tersta utposten av Stockholm på den tiden. Det var stora flyttning-ar på grund av arbete och folk från hela landet hamnade där, berättar Ulf Lundkvist.

Ulfs pappa jobbade på SJ och mamman på Posten. På gymna-siet gick han Humanistisk linje med estetiskt tillval i Gubbängen i södra Stockholm.

– Det var enklast att komma in på den linjen. Jag har aldrig varit en studiebegåvning, säger han.

Efter grundskolan började han på Grundskolan för konstnärlig utbildning som låg på Gamla Bro-gatan i centrala Stockholm. Utö-ver andra elever med liknande intressen lärde han känna en lä-rare som blev som en mentor för honom.

– Jag har fortfarande kontakt med min grafiklärare därifrån, han heter Hasse Lindroth och är en väldigt duktig grafiker och konstnär. Han har följt mig ge-nom livet. Det Hasse sa angåen-de bilder ”att det är bara att göra” påverkade mig.

"Det har blivit över 6 000 seriestrippar i DN"Ulf Lundkvist har tecknat i hela sitt liv, tusentals seriestrippar till olika tidningar. Mest kända har serierna om korven Assar som ut-spelar sig i Nollberga blivit. Nu har boken ”Äntligen” kommit ut vil-ken – en samling av det bästa han gjort. I sommar är han även aktu-ell med en utställning på Seriegalleriet i Stockholm.

Efter Grundskolan för konstnär-lig utbildning började Ulf Lund-kvist på Grafisk formgivning (tidi-gare Reklam) på Konstfack.

– Jag insåg tidigt att reklam inte var min grej. Det är bra att ta reda på vad man inte vill, säger Ulf.

Han tyckte att det var kul att gå på Konstfack. Möten med nya människor i olika åldrar berika-de och han kom in i nya samman-hang. Det hela gav någon slags överblick. Samtidigt kände Ulf att det var en konstig tid. I klas-sen över honom fanns inga lära-re utan man kastade mest pil och i de sista två klasserna gick det fortfarande reklamnissar.

– Jag tillhörde inte toppelever-na, men det var kul att komma in i en ny värld. Ibland är det kon-takter med människor som på-verkar, som en mening som nå-gon säger som stärker en. Jag föredrar att avdramatisera och inte krångla till allt för mycket. Det är tillräckligt krångligt ändå, menar Ulf.

Första bokenNär han gick sista året på konst-fack började han jobba extra någ-ra dagar i veckan som fritidsleda-re i ett allaktivetshus på Gamla Brogatan. Efter en tid omforma-des verksamheten och mindre

enheter skapades där folk kun-de jobba med snickerier, keramik och smide bland annat. Huset var öppet för alla och Ulf börja-de jobba som handledare på Bil-verkstan.

– Det var väldigt lärorikt och skojigt, jag jobbade där fram till 1983 någongång.

Det var under det sista året på Konstfack som Ulf Lundkvists första bok, Välkommen, kom ut. Han gjorde den tillsamman med Alf Tjällskog som var en kamrat på Konstfack. De tryckte upp den själva på FFörfattares Bokma-skin. Det blev deras examensar-

bete på Konstfack.Författares Bokmaskin bildad-

es 1972 som ett verktyg för att för-fattare själva skulle kunna produ-cera böcker utan förlag. Där kan man göra små upplagor och för att få ner tryckkostnaden får man själv vara med och tillverka böck-erna.

– Det var väldigt lärorikt, sä-ger Ulf .

ETC blev en ingång Efter Konstfack (1978) gick Ulf in på tidningen ETCs redaktion i Gamla stan och mötte grundaren Johan Ehrenberg. Ulf frågade om något behövdes illustreras.

– Johan tyckte att en tidning ska ha en serie, så jag gjorde en ful gubbe med hårig näsa. Det var väldigt skojigt, och när jag börja-de komma in i någon slags vardag blev det ännu skojigare, och se-dan rullade det på, berättar han.

Ulfs förebilder när det gällde serier är Kalle Anka, Fantomen och Seriemagasinet. Han växte upp med seriekulturen men läs-te även böcker som barn, bland annat Hjortfot, en indianbok som han tyckte om. Bilder i böcker har påverkat honom.

Ulf jobbade inte heltid för ETC. Han ägnade också mycket tid åt sina egna saker, främst må-

Ulf Lundkvist är aktuell med boken “Äntligen”.

21Redaktör: Malin Bergendal, [email protected]

Energi

Om Fjällsjö FramtidEn ideell förening med cirka 150 medlem-mar som bor i Fjällsjöområdet. Verkar för områdets överlevnad och utveckling.

Byservicekontoret erbjuder bland annat:

• uthyrning av lokaler för möten och konferenser

• möjlighet att byta böcker

• språkcafé

• turistinformation

• utställningar med lokala konstnärer

• försäljning av fiskekort

• kemtvätt

• gravvård

• byvaktmästare som kan hjälpa till med snö-skottning, gräsklippning eller fönsterputs med mera

• uthyrning av släp och snöslunga

Hemsida: backe.nuFacebook: Fjällsjö Framtid

Adress: Torgvägen 1, BackeTelefon: 0624-101 69

Bild 1. Margareta hälsar byns nyfödda välkomna. (Det är Margareta som håller i ba-bytröjan)

Bild 2. Årets Fjällsjöbor blev Birgitta Segersten och Maria Berggren, systrarna som en-gagerat sig för byns flyktingar och deras familjer.

Bild 3. Anna-Lena och Michael Lindberg, byns ICA-handlare, fick priset Årets serviceperson. De är ur-sprungligen från Stockholm, men de ville byta miljö och livsstil. Därför flyttade de till Backe med sina två barn och blev ICA-handlare. Deras ak-tiebolag heter Livskvalitet Lindbergs AB.

– Det säger väl allt, säger Margareta.

Redaktör: Sofia Härén, [email protected]ör: Sofia Härén, [email protected]ör: Sofia Härén, [email protected]ör: Sofia Härén, [email protected] blickfångetI blickfångetI blickfångetI blickfånget

lande och grafik. I början målade han i olja men så småningom gick han över till akryl.

Det var tack vare ETC han fick illustrationsuppdrag på Da-gens Nyheter. Det började med en gästserie på fem veckor. Men det bara fortsatte, och blev mer. Sedan 22 år tillbaka har han haft en seriestripp publicerad varje vardag samt en i söndagsbilagan. Totalt har det blivit över 6 000 seriestrippar i DN. Alla är num-rerade.

– Jag var tvungen att numrera för att hålla ordning på dem. Det finns inget register. Jag är en dålig bokhållare, säger han.

Den serie Ulf blivit mest känd hos allmänheten för är den om korven Assar som bor i Nollber-ga.

– När jag började göra serier var det ganska B. Det är kul att ha

varit med om utvecklingen från subkultur till finare salar. Sedan har ju sådant där kommit och gått i vågor.

Ulf berättar om en gång när han ställde ut på en konstfören-ing och blev intervjuad av en lo-kaltidning.

– Jag minns att reporten frå-gade "Vad menar du med din konst?” Jag svarade “Ja det där är en hund och det där en kanin." Hon såg förvånad ut och jag för-stod att hon hade ett annat refe-rensmaterial på utställare.

Äntligen – en samlingNya boken Äntligen innehåller ett urval av vad Ulf gjort de senaste 40 åren. Det var Johan Ehrenberg som gjorde urvalet.

– Det var bara några som jag ville ta bort. Det kändes bättre att

någon annan satte ihop innehåll-et, än att jag skulle gjort det själv, säger Ulf.

SommarutställningUlf Lundkvist vet ej om det kom-mer fler böcker. Han har visserli-gen mycket opublicerat material och lite små idéer, men nu jobbar han med etsningar och grafik. Har haft en hel del utställningar genom åren, nästa blir på Serie-galleriet på Södermalm senare i sommar.

– Jag jobbar inte inför en ut-ställning. Jag plockar ihop av det som har blivit genom åren. För mig är det ett sätt att avdrama-tisera. Dessutom blir det ju som en liten inventering, så jag får en överblick vad jag gör. Jag brukar tänja på begreppen. En del stäl-ler bara ut original, men jag tyck-

Bilderna är från Fjällsjö Framtids senaste årsmöte där olika priser delades ut. Bilderna är tagna av Tina Persson, Fjällsjö Framtids servicelots.

Margareta Mårtensson (till vänster) häl-sar en av byns nyfödda välkommen.

Årets Fjällsjöbor blev Birgitta Segersten och Maria Berggren, systrarna som en-gagerat sig för byns flyktingar och deras familjer.

Anna-Lena och Michael Lindberg, byns ICA-handlare, fick priset Årets serviceperson. De är ursprungligen från Stockholm, men de ville byta miljö och livsstil. Därför flyttade de till Backe med sina två barn och blev ICA-handlare. Deras aktiebolag heter Livskvalitet Lindbergs AB."Det säger väl allt", säger Margareta Mårtensson.

Om Ulf LundkvistÄr serietecknare, konst-när och illustratör

Bor i Krokek utanför Norrköping

Född 1952 i Norrköping

Aktuell med boken “Äntligen”, en sam-lingsbok med utvalda serier, samt med en ut-ställning på Seriegalle-riet i Stockholm senare i sommar.

Förebilder: Fantomen, Kalle Anka och Hjortfot

er det är så tråkigt. – Själv brukar jag blanda. Det

är ju betraktaren som ska se nå-got.

Ulf har alltid med sig en an-teckningsbok och en penna för att skriva ner det han ser och upplever. Ibland handlar det bara om att skriva ner ett ord. Det mesta han gör utgår från nå-gon slags verklighet, saker som han har sett.

– Människor har olika driv-krafter. En del vill bli filmstjärnor men om man inte har de ambi-tionerna blir det ju lättare att för-söka bevara sig själv och någon slags glädje i att man tycker det är kul att göra grejer, säger han.

Text och foto: Frippe Nilsson

Ulf Lundkvist är mest känd för serien Assar som utspelar sig i Nollberga, ställer ut bilder ur sin samling på Seriegalleriet i Stockholm senare i sommar.

Om Ulf Lundkvist

YRKESerietecknare, konstnär och illustratör

BORKrokek utanför Norrkö-ping

FÖDD1952 i Norrköping

AKTUELL MEDBoken “Äntligen” vilken en samlingsbok med ut-valda serier han gjort.

Utställning på Seriegal-leriet i Stockholm sena-re i sommar.

FÖREBILDER Fantomen, Kalle Anka och Hjortfot

"Äntligen" kom ut 20 maj på Bokförlaget ETC.

Redaktör: Malin Bergendal, [email protected]

Villfarelser

J ag satte mig vid ett trumset för första gången när jag var 16 år. I en replokal under Näckrosens tunnelba-

nestation när vi startade punk-bandet USCH 1978. Vi fick vara förband till Ebba Grön redan ef-ter ett par månader och jag blev fast. Från trumpallen syntes mig världen allra bäst. När jag sen blev trummis i Tant Strul ett par år senare växte jag rejält som in-strumentalist och vi turnera-de flitigt i några år fram till sista spelningen på Roskildefestivalen inför 25 000 personer i publiken. Genom åren har jag spelat i olika konstellationer och numera spe-lar jag vilda och fria trummor i glamrockbandet Juka Soma & the Future of Chemistry.

Att spela trummor är att vara mo-tor, att sköta dynamiken, att sty-ra musikens intensitet, in i och ut ur olika partier. Det är lite som att dansa, sy ihop alla instrumenten till en helhet, att omfamna musi-ken och ge den ett rum att gnist-

ra i. Det är att ge de andra musi-kerna en stadig grund att stå på. Det är att lyssna intensivt och för-enas med en basgång, och bilda en stabil svängig rytmsektion. Att spela trummor är också fantas-tiskt förlösande fysiskt, att känna mjölksyran svida som eld i musk-lerna, att svettas floder, slå sön-der knogarna och få blåsor i hän-derna. Bakom trumsetet är jag fri. Här kan jag njuta av trästock-arnas tyngd i händerna och kraf-ten bakom slagen, att kunna pis-ka musiken framför mig, driva på de andra och få det att svänga.

Att spela trummor kräver god si-multanförmåga. Om en sjunger samtidigt är det fem saker att hål-la reda på och hålla i gång samti-digt. Då är det bra att kunna sätta svänget – trumspelet – på autopi-lot.

Trummorna har en egen ljud-bild, från den skarpaste diskan-ten i toppen till den djupaste ba-sen i golvet.

Jag håller grundpulsen i höger-benet, med den stora bastrum-

man som öppnar sig med ena skinnsidan ut mot publiken och in mot mig med den andra. En pedal mellan min fot och skin-net. Den har en hårt spänd fjä-der mellan fotplattan och peda-larmen som klubban sitter fast i. Jag spelar på tå. Trycker till klub-ban så den träffar skinnet med en snärt. Ett fett slag med ett litet klick träffar publiken och bandet rätt i bröstet.

Vänsterfoten håller ihop hi-hat-locken. Med foten på fotplattan är precisionen viktig i samarbete med högerhandens stock. Tryck-er jag locken tätt ihop blir takt- slagen korthuggna, lite späda och ljusa. Lossar jag lite på kraften släpper hi-hatcymbalerna grep-pet om varandra, rasslar och gli-der mot varandras kanter tills lju-det löses upp och blir större och skramligare. Öppnar jag helt står de och slår mot varandra, och sla-gen blir stora med vid efterklang. Snabba koncisa öppningar i kom-pet med regelbundenhet får svänget stuffigare. Det är av stor

betydelse vilken kraft jag läg-ger bakom varje slag, om jag är stel eller mjuk i handleden, hur jag väljer att låta stockens ytters-ta droppe träffa stålet och var på cymbalen jag väljer att slå, långt ut mot kanten eller nära klockan på mitten. Om jag väljer att träf-fa med raksidan på stocken är det svårare att spela nyanserat. Men det blir å andra sidan råare och skramligare vilket kan vara att fö-redra om jag spelar punk.

Mellan knäna har jag virveltrum-man som vänsterhanden sköter för det mesta. Denna snärtiga trumma piskar musiken fram-för sig. Djupa (tjocka) virvlar har ett fett tungt sound, med mycket botten och mellanregister. Tun-nare och uppstämda virvlar får ett vasst och tunt ljud. På under-skinnet sitter en sejamatta. Den består av små korviga ståltrådar som bildar en långsmal »matta« som är spänd från sarg till sarg. Om underskinnet är väl spänt brukar sejamattan vibrera la-gom mot det och sjunga med fint.

På trumresa med Niketill finrummen

Foto

: Ulla

And

eson

g

Los Angeles street artist She-pard Fairey signs his Barack Obama Hope artwork in the Echo Park area of Los Angeles on Monday, Jan. 12, 2009. Fairey is the designer of the famous Obama campaign poster and also the Obey-Andre the Giant poster of a few years back. (AP Pho-

Följ med Nike Markelius via replokal under Näckrosens tunnelbanestation till pukor som galopperar fram.


Energi

Den feministiska musikföreningen Rrriotsamba består av tre sanslöst svängiga slagverksgrupper som spelar på fester, demonstrationer, mani-festationer, bröllop och annat. Musikerna är kvinnor och transpersoner som organiserar sig genom slagverkandet för att krossa patriarkatet, störta kapitalismen och riva gränser. Se var de spelar och boka på rrriotsamba.se

Slagverk mot patriarkatet

Kvinnliga gatukonstnärer

Nike tipsar:

Överskinnet brukar jag ha lågt stämt för att få ett varmt mjukt ljud.

Pukorna stämmer jag i en fallan-de treklang. Från höger till vän-ster om du står i publiken. Jag brukar ha två hängpukor fästade ovanpå bastrumman och en golv-puka som står på egna ben. Även pukorna håller jag lågt stämda med dämp. De ska låta trä och djup med ett piggt anslag och ett stort reverb som efterklang. Många trummisar gör rundpal-lar på pukorna. Fill-ins på vir-vel och pukor som styr musiken åt olika håll och kan varieras i oändlighet. En kan också skapa pukarrangemang i kompet som alternativ till vanliga hi-hat-komp. Pukor som galopperar fram eller rinner som vatten. Det kan få mu-siken att rulla fram med ett stuffi-gare sväng.

Cymbalerna brukar delas upp i crash och ride. Mindre och tun-nare crashar ger ett ljusare ljud. Större och tjockare och ger ett

Mat med JennyRedaktör: Sofia Härén, [email protected]

Mat med JennyKultur med Nike

mäktigare ljud. Ett slag på en av crasharna avslutar ofta rundpal-lar och fills. Enstaka slag marke-rar och tydliggör övergångar till olika partier i låtarna. Crashar-na används också till crescendon men även till stämningsljud eller lugn puls. Riden har ett öppna-re ljud och används ungefär som hi-haten, för att markera sexton- eller åttondelar.

När David Bowie spelar Starman i Top of the Pops 1972 (finns på YouTube) sitter trummisen Mick Woodmansey längst fram och Bowie själv samt de andra mu-sikerna står bakom och runt ho-nom och på så sätt syns hela ban-det lika mycket. Det är en gammal ohejdad vana och dålig uppställ-ningsnorm på rockscenerna att trycka in trummisen i bakgrun-den. Fram för mer ljus på instru-mentalisterna och att sätta kraft-paketet och energikällan där alla kan njuta av den; längst framme vid scenkanten.

Nike Markelius

Foto: Jerker Nilsson

Nike tycker:Skamligt att regeringen stoppar systemet med livslånga konstnärslöner som fungerat som en trygghet för utvalda konstnärer sen 70-talet. Många konstnärer lever långa liv med låga in-komster, utan pensionsförsäkringar och an-nat som många andra tar för givet.

Ett sånt här system med riktad inkomst-garanti är alldeles nödvändigt för att ha ett blomstrande kulturliv bortom kommersiella krafter. Systemet borde tvärt-om byggas ut, för att kun-na omfatta fler. Bland tidigare innehavare finns till exmepel. Birgit Nilsson, Käbi Laretei, Monica Zetterlund och Sara Lidman.

Monica Zetterlund.

Foto: Anders W

iklund/TT

Med Tant Strul på Liseberg 2012.

Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Syre tipsar

Muscovadosocker är en sorts saftigt och smakrikt råsocker från Mauritius. Det sma-kar mer än vanligt råsocker och finns att köpa Krav- och Fairtrade-märkt. Men man ska helst hålla sockret fuktigt, för annars torkar de saf-tiga sockerkristallerna ihop till en ohanterlig, hård klump.

Ett praktiskt sätt att hålla sockret fuktigt är att hälla det i en glasburk, blöta ner en strum-pa – förslagsvis en udda sådan – och trä den över öppningen. Strumpan behöver fuktas igen med ett par dagars mellanrum, men det gör inget om du glömmer det. Även om sock-ret hinner torka ihop blir det mjukt och saf-tigt igen efter några timmar i fuktig atmosfär.

En socka på sockret

Från en manifestation på Cypern 2013 för fred i Syrien.

Foto

: Pet

ros

Kar

adji-

as/A

P/T

T

Vägen mot fred i Syrien

Foto: Moe R

ubenzahl/Creative C

omm

ons 3.0

Så – fast på engelska – skriver Walk2peace på sitt Facebook-event. Marschen för fred börjar i Varberg den 12 juni och alla är välkomna att vara med. Man kan ansluta var som helst längs vägen och gå med så långt man vill. På Walk2peaces hemsida – walk2peace.eu – finns mer information

och en blogg där man kommer att kunna se hur långt marschen har kommit. Orga-nisatörerna rekommenderar deltagarna att ha med sig dricksvatten, campingut-rustning, vegomat, musikinstrument och vänner, men inte alkohol eller tobak och ingenting olagligt.

Muscovadosocker.

Foppatofflor av gammstövlarI Facebookgruppen Återbruka mera! hittade jag det här tipset, inlagt av Jerry Wennström. ”I Norrland så köp vi int’ nå kinatofflen, vi skär till nå gammstövlen vä kniven”, skriver han. Någon mer beskrivning behövs inte, det är bara att vara lite säker med kniven.

Foto: Jerry Wennström

Foppatofflor?

”Har vi inte fått nog av våld på den här planeten redan? Det är dags att lägga ner vap-nen, sluta peka finger och göra vad vi kan för att arbeta för freden. Den 12 juni börjar vi en fredsmarsch från Sverige, genom Europa, mot Syrien. Syftet är världsfred. Målet är världsfred. Och vi behöver hjälp av varenda människa på hela jorden för att det ska bli så. Snälla du, sprid det här. Gör vad du kan för att skapa fred i ditt liv, i din familj, bland dina vänner, på ditt jobb, i din regering. Vi kan inte passivt stå bredvid när människor dödar andra människor, när människor förstör skogar, floder, hela ekosystem. Det är där-för vi marscherar för fred. Och vi bjuder in dig att vara med. Läs mer på www.walk2pea-ce.eu.”

Se upp:Körveln liknar några myck-et giftiga växter som den är släkt med: sprängört, odört och vildpersilja. Var säker på att det är körvel du plockar! Du känner igen den på doften av anis eller lakrits, som känns speciellt väl om du gnuggar bladen.

Kirskålen är också släkt med sprängört, odört och vildpersilja. Du kan känna igen den på bladen, som är trefingrade, tandade och sitter parvis.

Ramslöken är fridlyst i Blekinge.

Snott från Lekstrand.

25EnergiRedaktör: Lennart Fernström, [email protected]

Syre tipsar

EnergiSnott och blandat

Snott från Sie Marion.

Snott från Åke Brilioth.

Snott från skyltat.

Snott från Lekstrand

Snott från Daniel Spiik.Snott från omni.

Snott från Martin Arnsten.

Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Allvarligt talat

Villfarelser


EnergiFredagen den 2 september startar vi i samarbete med Camino Magasin Syre Göteborg. Syre Göteborg kommer ha samma frihetligt gröna inriktning och bred som Syre men med ett lokalt fokus. Syre Göteborg kommer vara ett väl fungerande och fullvärdigt lokalt nyhetsmagasin i sig själv men också fungera utmärkt tillsammans med Syre om du väljer att ha båda tidningarna. Väljer du att prenumerera på båda tidningarna kommer du få tid-ningarna ihop i brevlådan på fredagarna.

Skickas till (inget porto behövs) Syre c/o Mediehuset Grönt

Svarspost20664138

110 04 Stockholm

Ny startar vi Syre Göteborg- Var med från starten

Teckna en prenumeration redan nu så är du med från starten. Som vanligt väljer du själv pris.

Namn: Mejl: Telefon:

Gatuadress: Postnummer: Ort:







Om du inte får plats här, fyll i på hemsidan tidningensyre.se/gift eller skicka med ett separat papper.

Ge bort provprenumerationer till vänner

Introduktion/prova på 44 kr Ordinarie 58 kr Stöd 88 krPer månad autogiro:

Ett år (50 nr): Introduktion/prova på 518 kr Ordinarie 690 kr Stöd 1036 kr

Underskrift:

2 månader 59 kr 3 månader 88 kr1 månad 30 kr




Damen min, jag bönfaller digatt lämna din arbetsplats

Damen min, jag ber!Sluta tillverka mördande kulorde som gjorde slutpå kroppen klockan 23.21 en mörk februarinattmellan Sveavägen och Tunnelgatan. Damen min, fru Demokrati, jag vet att avsked är omedelbartett jobb mindrevad mer ges, när man lämnar sin anställning?

Läsarnas:

José Romero, vandrande poet i Hammarkullen, har skrivit en dikt till fru Demokrati, där han ber henne att ta bättre hand om folket. Har du någon dikt, någon tanke, någon bild eller an-nat som du vill dela med Syres läsare? Välkommen att skicka den till [email protected]!

Bönfaller dig kära fru Demokrati

Foto: /TT

Läsarnas

Klockan 21.23 den 28 februari 1986 blev statsminister Olof Palme mördad i korsningen Sveavägen–Tunnelgatan.

José H RomeroVandrande poet i Hammarkullen

Din familj får sluta att äta idag! Och med samma kulafår en annan familj gå på begravning av sin älskade.

Damen min, jag bönfaller digi mödrars namn, som då bör ansede blev brända levande, därför attde strejkade för att återvinna demokratin.

Mödrar då, de svängde om torgetför att återvinna och åter omfamna sina barn och barnbarn.


Energi


Svensk drogpolitik gör skadorna värreDet politiska läget har återigen blivit in-stabilt i Västpapua, en omstridd provins i Indonesien på gränsen till Papua Nya Gu-inea. Indonesisk militär har fotograferat

Andreas Meijer beskriver sitt beslut att inte äta kött.

Du missade väl inte tisdagstidningen?

Malin BergendalGlöd – Ledare

Nej till basinkomst i SchweizI söndags blev Schweiz det första landet att rösta om en basinkomst för alla invånare. En majoritet röstade nej men ja-föresprå-karna ser ändå resultatet som en seger.

Översvämningar sätter press på EUDödsoffer, tusentals evakuerade och stäng-da nationalmuseer – Frankrike drabbas återigen av ett trauma, men den här gången är det inte terrorism, utan en veckas ihål-lande nederbörd som återigen försatt lan-det in i katastroftillstånd. Samtidigt pekar ny forskning på behovet av bättre samarbe-te inom EU.

Antikorruptionsminister avgår efter korruptionsanklagelser Brasiliens nytillträdde antikorruptionsmi-nister Fabiano Silveira blev inte långvarig i Michel Temers nya regering, som endast består av vita, välbeställda män. Detta var den andra ministern på kort tid som läm-nar på grund av korruptionsanklagelser.

DNA-register kan öppnas för polisenRegeringen vill se över möjligheterna att använda det så kallade PKU-registret för att lösa grova brott. Miljontals svenskar finns i registret, som innehåller blodprover från alla som är födda 1975 eller senare.

Clinton har delegaterna som krävs Presidentaspiranten Hillary Clinton har de delegater som krävs för att bli Demokrater-nas presidentkandidat. – Det här är början på slutet på den de-mokratiska nomineringsprocessen, säger statsvetaren Chris Galdieri.

Fransman rustade sig i UkrainaEn fransk medborgare har gripits av ukrainsk säkerhetstjänst som misstänker att han planerat att utföra terrorattacker under fotbolls-EM i Frankrike. Forskaren Hans Brun ser allvarligt på mängden vapen och sprängämnen som den misstänkte hade skaffat.

F ör den fördjupade diskussionen och rapporteringen är ett pappersmagasin till helgen utmärkt. Men för de snabba nyheterna och de snabba kommentarerna är en gång i veckan för glest. Därför startade vi i början av april med digital tisdagsutgivning av Syre. Det innebär

att du nu får Syre på papper på fredagar och den digitala utgåvan på tisdagar. Du hittar tisdagens tidning på: tidningensyre.se/nummer

Lundin Petroleum utökar sin oljeproduktion i NorgeNorska staten gav i slutet av förra veckan klartecken för svenska oljebolaget att lägga beslag på 15 procent av oljefältet Edward Grieg i Nordsjön.

Barn behöver få vara något annat än elever

Radar – Nyheter

Radar – Veckan i bildSyre ger dig veckans nyhetshändelser i bilder.

tidningensyre.se/nummer

Dilma Rousseff omgiven av fackföreningsledare på en 1-majdemonstration i Sao Paolo, Brasilien.

Fot

o: A

ndre

Pen

ner/

AP/

TT

Hillary Clinton firar segern.

Foto: John Locher/TT

Foto

: Jer

ome

Del

ay/T

T

Förstörda tågnät, översvämmade odlingar och stäng-da museer. Priset för översvämningarna i Frankrike kommer att bli högt.

Värdlandsavtalet var nära att skju-tas upp

Sveriges värdlandsavtal med Nato röstades igenom i onsdags. Men under ett par dagar såg det ut som beslutet kunde skjutas upp. Vänsterpartiet och Sverigedemo-kraterna gick ut med att de skulle göra en så kallad vilandeförkla-ring av ärendet.

Foto

: Ing

var K

arm

hed

/ TT

– Sverige är ett registersamhälle, men det bygger på att vi litar på dessa register. Det här skulle kunna rub-ba hela det systemet, säger Mats Johansson, docent i medicinsk etik vid Lunds universitet.

Foto

: TT

I slutet av maj grep säkerhetspolisen i Ukraina, SBU, grep en 25-årig fransman i Jagodin nära den polsk-ukrainska gränsen.


Energi

Så här läser du tisdagstidningenDu läser alla artiklar som puffas för på detta uppslag på tidningensyre.se/nummer.

Du skapar som prenumerant ett konto genom att gå in på www.tidningensy-re.se/lostpassword. Fyll i din e-postadress så får du, om adressen finns i vårt register, ett mejl där du bekräftar det nya kontot.

Får du inget mejl kan det bero på två saker:

• Det har filtrerats till din skräpkorg. Kolla om det ligger där och markera att liknande framtida mejl inte ska hanteras som spam.

• Vi har inte din mejladress eller den mejladress vi har är fel. Mejla dina upp-gifter till [email protected] så fixar vi det.

Det är honom alla kommer att minnasMuhammad Ali var precis som Zlatan, om Zlatan vunnit Champions Leauge tre gång-er och sedan blivit politisk aktivist. På sex-tiotalet vägrade Ali att åka till Vietnamkri-get eftersom ”ingen vietnames någonsin kallat mig nigger”. För sin vapenvägran blev han fråntagen sin världsmästartitel i boxning.

”2013 avslöjade Latin-amerikagrupperna att Vales kolindustri och dammprojekt lett till sjukdomar, tvångsför-flyttningar och miljö-förstöring i delstaten Maranhão i Amazonas. I planetens största regn-skog finns även världens största järnmalmsgruva.”

De nya statarlängorna

Glöd – Unni Drougge

”Utmärkande för den-na medelklasstrop är ett trängande behov av att kompensera den tur de haft i livets lotteri med att inför varandra bekräfta di-verse behjärtansvärda bedrifter gentemot de oturligt lottade.”

Unni Drougge fristående krönikör i Syre

Jerker Jansson författare och socialantropolog

gästkrönikör i Syre

Kurt Nurmichefredaktör för Pockettidningen R


László Gönczi avhoppad kärnfysiker, kommunpolitiker (MP)


Ryskt Ivan chai på mjölkörtMjölkört är en rödlila blomma som växer vid vägkanter, på banvallar och hyggen i hela Sverige. Förr gav man den till kor för att de skulle ge mer mjölk, och därav har den fått sitt namn. Än i dag är mjölkörten en matnyttig växt.

Energi – Syre tipsar

Energi – I blickfånget

Foto

: Fili

ppo

Piv

a/w

ired.

it

tidningensyre.se/nummer

Kombucha-svampen förökar sig när den matas.

Hannah Lemoine frilansskribent, genusvetare,

jämställdhetskonsult och gästkrönikör i Syre

NäisärVad äola?

Energi – En syl i vädret

ZoomPensionspengar till modernt slaveri i BrasilienSyres granskning av de allmänna pen-sionsfonderna visar att Andra AP-fonden samarbetar med gruvbolag i Brasilien som fördrivit ursprungsfolk och använt sig av slavarbetskraft. Andra AP-fonden hänvisar till ”en dialog med bolaget sedan ett bra tag tillbaka”.

Demonstranter kräver att Vale tar ansvar för de skad-or som uppkom när Bento Rodrigues-dammen brast.

Foto

: Leo

Cor

rea/

TT

Fairphone 2 med hållare.

Fot

o: F

airp

hone

/Flic

kr

Köp en jobbig dyrgripI maj meddelades att Fairphone 2, nästa generation av denna (låt vara småskaliga) revolution i branschen, har sålt 100 000 telefoner och lagerförs i Europa. Ett sjysst alternativ på marknaden, med en socialt, miljömässigt och till och med tekniskt sett hållbar lur.

Energi – Recension

J ag har ingen lust att diskutera den aktu-ella situationen i Miljöpartiets riksdags-grupp med anledning av omröstningen om värdlandsavtalet med Nato. Jag har en alldeles för nära koppling till både

parti och personer, och låter gärna de nu aktiva fö-reträdarna för partiet reda ut hur det ska hanteras.

Men jag har desto större lust att diskutera partipis-kan som råder i Sveriges riksdag. Låt oss tänka att vi börjar från scratch. Vi tänker oss att folket ska välja företrädare för att å deras vägnar fatta beslut i riksdagen. Representativ demokrati. De flesta har varken lust eller tid att sätta sig in i alla frågor som behöver hanteras utan väljer hellre en represen-tant som gör det åt dem (jag gillar mer direktde-mokrati, men låt oss bortse från detta för ögon-blicket).

Skulle vi, för det första, ha valt att basera vårt system på partier, om vi skapat det i dagens indi-vidualistiska samhälle? Tveksamt. Å andra sidan var inte heller partierna förr ”partier” i samma be-märkelse som i dag. De var fria sammanslutningar av människor med gemensamma mål och grund-läggande idéer. Inom partierna fanns profilerade personer med sinsemellan olika åsikter. I dagens partier är det utrymmet relativt litet.

Så, vi beslutar oss för att ha ett representativt de-mokratiskt system som baserar sig på politiska partier. Skulle vi då välja att låta partierna rang-ordna kandidater på listor åt oss? Till skillnad från exempelvis i Finland där partiet nominerar kan-didater men väljarna får välja fritt dem emellan? I det senare systemet måste väljaren ha koll på, inte bara vilket parti, utan vilken person hen väljer. Som tidigare ledamot av riksdagen kan jag garan-tera att det har betydelse vilken person du väljer. Som tidigare aktiv i ett parti kan jag också garan-tera att processerna när partiet bestämmer listor lämnar en del övrigt att önska.

Men om vi nu ändå tänker oss att partierna sät-ter listorna, att vi bara får chans att påverka va-let av person med ett kryss, skulle vi då välja ett

system där alla i partiet i varenda fråga i riksda-gen måste rösta exakt likadant som partimajorite-ten bestämmer?

Jag är fullständigt övertygad om att ifall det, trots det likriktande system vi nu valt, finns olika åsikter bland ledamöterna i riksdagsgruppen för ett parti – då finns det olika åsikter bland partiets väljare. Vad är problemet ifall dessa olika stånd-punkter också får ges uttryck i den beslutande för-samling som är vald att representera väljarna?

Visst, i ett system som vårt, där vi är vana vid parti-piska, så ställer det till problem. Ett parti som inte får sina ledamöter på samma linje får svårare att göra uppgörelser. Men om det inte fanns partipis-ka så skulle man ju vara tvungen att ta det i beak-tande redan från början. Och då skulle rimligen de demokratiska processerna bli mer levande.

Och dessutom, vad gör det egentligen om regering-en blir nedröstad av folkets företrädare i riksdagen i några frågor? Inte särskilt mycket. Utom att riks-dagens vilja fick genomslag. Som sig bör.

Demokratin behöver inga piskor

www.tidningensyre.se

Returadress: Syre, C/O Telont, Kvarnstensgatan 6, 252 27 Helsingborg

Trängseln på Gröna lund.

Försöker se träd-gården som ett gratis sommar-gym.

Maria Wetterstrand grön samhällsdebattör

före detta språkrör för MPfristående krönikör för Syre

Glöd - Maria Wetterstrand

Basinkomst gör - Nyhetsmagasinet Syre€¦ · lön utan att samtidigt prata om det samhäl-le vi...

Documents

Transcript of Basinkomst gör - Nyhetsmagasinet Syre€¦ · lön utan att samtidigt prata om det samhäl-le vi...