Barn med ADHD-diagnos692338/FULLTEXT01.pdf · 2014-01-30 · med ADHD-diagnos eller med att stötta...

Akademin för hälsa och arbetsliv

Avdelningen för socialt arbete och psykologi

Barn med ADHD-diagnos En studie om den sociala miljöns inverkan på beteenden som

föranleder ADHD-diagnos

Natalie Olofsson Victoria Jacobsson

___________________________________________________________________________

Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen)

Socialt arbete, Socionomprogrammet

15 högskolepoäng

Vt 2014

Handledare: Examinator:

Stefan Sjöberg Dimitris Michailakis

Natalie Olofsson och Victoria Jacobsson, C-uppsats

Abstract

Children with ADHD diagnosis-

A study of the impact of social factors on behavior that causes ADHD-diagnosis

The purpose of this study was to illustrate how professionals, who work with psychosocial

problems among children, look at the impact of social factors on behavior that causes ADHD

diagnosis and at the relationship between social factors and the increased diagnosis that has

occurred in recent years. To answer our purpose, we chose a qualitative approach by

interviewing six professionals who had different professional affiliations. We analyzed the

results using systems theory and attachment theory. The results showed that the professionals

saw various social factors that influenced the behaviors that cause ADHD diagnosis, particularly

troublesome growing environment and the school environment that requires greater cognitive

ability and social skills of children today. They also saw that social factors could have an impact

on the increase of diagnoses, particularly that the diagnosis can result in that the understanding

changes and that it is considered easier to get extra support at school with a diagnosis.

Keywords

ADHD, social factors, school environment, home environment, systems and attachment.


Sammanfattning

Syftet med denna studie var att belysa hur professionella som arbetar med psykosociala

problem hos barn, ser på sociala faktorers inverkan på beteenden som föranleder ADHD-diagnos

samt på relationen mellan sociala faktorer och den ökade diagnossättning som skett på senare år.

För att besvara vårt syfte så valde vi en kvalitativ metod genom att intervjua sex professionella

som hade olika yrkestillhörigheter. Vi analyserade resultatet med hjälp av systemteori och

anknytningsteorin. Resultatet visade att de professionella såg olika sociala faktorer som

inverkade på beteenden som föranleder ADHD-diagnos, framförallt orolig uppväxtmiljö samt

skolmiljön som kräver större kognitiv och social förmåga hos barn idag. De upplevde även att det

fanns en relation mellan sociala faktorer och den ökade diagnossättningen, framförallt genom att

en diagnos kan medföra att bemötandet och förståelsen förändras samt att det anses enklare att få

extra stöd i skolan med en diagnos.

Nyckelord

ADHD, sociala faktorer, skolmiljö, uppväxtmiljö, system och anknytning.


Förord Avsikten med vårt examensarbete var att belysa samt skapa en större förståelse för sociala

faktorers inverkan på beteenden som ligger till grund för ADHD-diagnos. En ambition var också

att bidra till kunskap inom detta område för att kunna förebygga sociala problem samt överväga

olika behandlingsmetoder innan medicinering sätts in, mot bakgrund av att det skett en ökning av

diagnoser den senaste tiden.

Vi vill tacka vår handledare Stefan Sjöberg som varit till stor hjälp under skrivandet. Vi vill även

tacka de intervjupersoner som ställde upp på att svara på våra frågor vilket gjorde det möjligt att

utföra vår studie.


Innehåll

1 Inledning ............................................................................................................. 1

1.1 Inledning ............................................................................................................................ 1

1.1.1 Problemformulering ................................................................................................... 2

1.2 Syfte och frågeställningar .................................................................................................. 3

1.2.1 Syfte ........................................................................................................................... 3

1.2.2 Frågeställningar .......................................................................................................... 3

1.3 Relevans för socialt arbete ................................................................................................. 3

1.4 Uppsatsens disposition ...................................................................................................... 3

1.5 Begrepp .............................................................................................................................. 4

1.5.1 ADHD/DAMP ............................................................................................................ 4

1.5.2 Elevhälsan .................................................................................................................. 4

1.5.3 Basutredning ............................................................................................................... 5

2 Metoddiskussion ................................................................................................. 5

2.1 Forskningsdesign ............................................................................................................... 5

2.2 Urvalsförfarande ................................................................................................................ 6

2.2.1 Urval av intervjupersoner/ studiens avgränsningar .................................................... 6

2.2.2 Urval av litteratur ....................................................................................................... 7

2.3 Uppsatsens trovärdighet .................................................................................................... 8

2.3.1 Triangulering .............................................................................................................. 8

2.3.2 Reliabilitet .................................................................................................................. 8

2.3.3 Validitet ...................................................................................................................... 8

2.3.4 Generaliserbarhet ....................................................................................................... 9

2.4 Vetenskapsfilosofiska positioner ....................................................................................... 9

2.5 Etiska överväganden ........................................................................................................ 10

2.6 Intervjuförfarandet ........................................................................................................... 10

2.7 Metoddiskussion .............................................................................................................. 11

3 Tidigare forskning............................................................................................ 13

3.1 Historik ............................................................................................................................ 13

3.2 Begrepp, teorier och perspektiv i tidigare forskning ....................................................... 13


3.3 Tema 1 - Skolmiljön ........................................................................................................ 15

3.3.1 Skolan idag ............................................................................................................... 15

3.3.2 Bemötande samt för -och nackdelar med ADHD-diagnos ....................................... 16

3.3.2.1 Centralstimulerande medel ................................................................................... 17

3.3.3 Stödjande åtgärder .................................................................................................... 19

3.4 Tema 2 - Uppväxtmiljön.................................................................................................. 20

3.4.1 Uppväxtmiljöns betydelse ........................................................................................ 20

3.4.2 Dagens livsstil .......................................................................................................... 21

3.4.3 Socioekonomiska faktorer ........................................................................................ 22

4 Teoretiska utgångspunkter ............................................................................. 23

4.1 Systemteori ...................................................................................................................... 23

4.2 Anknytningsteori ............................................................................................................. 24

5 Resultat och analys........................................................................................... 26

5.1 Presentation av intervjupersonerna .................................................................................. 26

5.2 Tema 1 - Skolmiljön ........................................................................................................ 27

5.2.1 Skolan idag ............................................................................................................... 27

5.2.1.1 Analys av deltemat- Skolan idag .......................................................................... 29

5.2.2 Bemötande samt för och nackdelar med att få en ADHD-diagnos .......................... 31

5.2.2.1 Analys av deltemat-Bemötande samt för och nackdelar med att få en

ADHDdiagnos ..................................................................................................................... 32

5.2.3 Stödjande åtgärder .................................................................................................... 34

5.2.3.1 Analys av deltemat- Stödjande åtgärder ............................................................... 36

5.3 Tema 2 – Uppväxtmiljön ................................................................................................. 38

5.3.1 Uppväxtmiljöns betydelse ........................................................................................ 38

5.3.1.1 Analys av deltemat- Uppväxtmiljöns betydelse ................................................... 39

5.3.2 Dagens livsstil .......................................................................................................... 40

5.3.2.1 Analys av deltemat- Dagens livsstil ..................................................................... 41

5.3.3 Socioekonomiska faktorer ........................................................................................ 42

5.3.3.1 Analys av deltemat- Socioekonomiska faktorer ................................................... 43

5.4 Sociala faktorer i relation till den ökade diagnossättningen ............................................ 45

6 Diskussion ......................................................................................................... 46


6.1 Slutsatser .......................................................................................................................... 46

6.2 Förslag till fortsatt forskning ........................................................................................... 48

Referenslista ............................................................................................................ 50

Bilaga 1 (Kriterier för att få ADHD-diagnos) ......................................................... 53

Bilaga 2 ................................................................................................................... 55

Bilaga 3 .................................................................................................................... 57


1

Inledning I detta kapitel redogör vi för vad vår studie handlar om genom en inledning och

problemformulering. Vi förklarar också bakgrunden till hur vi kom att studera detta, vad syftet är

med vår studie samt vilka frågeställningar vi vill ha svar på. Därefter berörs studiens relevans för

socialt arbete. I uppsatsens disposition görs en kort sammanfattning av våra kapitel i studien.

Avslutningsvis tas centrala begrepp i vår studie upp och beskrivs närmare.

1.1 Inledning

Känner du till ett barn som är ovanligt glömskt och ofta tappar bort viktiga saker, som har svårt

att sitta still, pratar överdrivet mycket, har svårt att vara uppmärksam i skolan, har utåtagerande

beteende eller har problem med sociala relationer? Detta är exempel på beteenden som i en

utredning kan göra att ett barn får diagnosen ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

enligt DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders), som finns publicerat i

Socialstyrelsens (2004) artikelkatalog (se bilaga 1). Kritiken mot denna manual är att man enbart

mäter beteenden för att se om kriterierna uppfylls för att få en diagnos eller inte. Det pågår en

kontrovers kring huruvida neuropsykiatriska diagnoser som ADHD beror enbart på

medicinska/biologiska faktorer som till exempel dysfunktion i hjärnan, ärftlighet eller pre-och

perinatala riskfaktorer (under graviditet eller under/efter förlossning), eller om psykosociala

riskfaktorer också har en betydande roll för en individs beteende (Socialstyrelsen, 2002).

Socialstyrelsen konstaterar, med hjälp av statistik som Läkemedelsverket tagit fram, att

behandling med centralstimulerande läkemedel vid ADHD-diagnoser har ökat väsentligt på

senare delen av 2000-talet. De flesta användare av dessa läkemedel är i åldersgruppen 10-17 år.

På grund av denna ökning har Socialstyrelsen (2012) gjort en studie kring huruvida

förskrivningen av centralstimulerande läkemedel följer de behandlingsrekommendationer som

råder. De konstaterar att ökningen beror på att diagnossättningen har ökat (Socialstyrelsen, 2002).

Inför examensarbetet var vi i kontakt med socialförvaltningen i en kommun som var intresserad

av att få mer kunskap om sociala faktorers inverkan på barn/ungdomar med diagnosen ADHD.

Barn -och ungdomsgruppen på socialförvaltningen vi var i kontakt med märkte av en ökning av

barn och ungdomar med ADHD-diagnos som de kommer i kontakt med. De menade dock att när

de kommer i kontakt med dessa barn och framförallt ungdomar så har det för det mesta gått för


2

långt, problemen har redan större omfattning. De tyckte sig se ett samband mellan denna diagnos

och påverkan av sociala faktorer som familjeförhållanden och skolmiljö. De var därför positiva

till att vi skulle studera detta närmare.

1.1.1 Problemformulering

Vi ville undersöka hur olika professionella, som arbetar med psykosociala problem hos barn, ser

på sociala faktorers inverkan på beteenden som ligger till grund för ADHD-diagnos hos barn. Vi

hade en föreställning om att dysfunktionella familjer, dagens samhälle och livsstil med till

exempel nya och olika familjeförhållanden, vardagsstress samt skolmiljö kan ha en påverkan på

barns beteenden och kognitiva förmågor. Vi föreställde oss att detta kan leda till att en diagnos

fastställs och behandling av läkemedel sätts in för ofta och lättvindigt istället för att ta reda på

varför ett barn beter sig som det gör. Vi ansåg inte att sociala faktorer var viktigare än

medicinska/biologiska, men att det var viktigt att också belysa andra faktorer som kanske i

kombination med medicinska/biologiska faktorer leder till att dessa problem förvärras. Om vi kan

belysa dessa faktorer så kanske det kan bidra till en annan förståelse och därmed annan hantering

och behandling av barnen i skolmiljön men också i andra sociala sammanhang. I dagsläget

underlättar det om man har en diagnos för att få extra stöd och hjälp i skolan, vilket också

förmodligen leder till att fler föräldrar väljer att skicka sina barn till utredning, vilket i sin tur

leder till en diagnos och därmed eventuellt behandling av centralstimulerande medel (Isaksson,

2009).

Vi valde att fokusera på professionella som arbetar med barn i skolåldern då det är i skolan de

spenderar den mesta tiden av dagen samt att det oftast är i skolan som barn med ADHD-diagnos

först uppmärksammas. Krav som ställs på barnen i skolan kan vara svårt för barn med ADHD-

diagnos att leva upp till eftersom man i skolan måste sitta still och koncentrera sig på att lyssna

och lära sig (Socialstyrelsen, 2004). Vi ansåg det också viktigt att beakta att mindre resurser och

större klasser samt att ett större ansvar och frihet läggs på eleverna idag vilket resulterar i att en

del barn och ungdomar klarar av skolsituationen sämre idag jämfört med tidigare (Skolverket,

2011).

Vi såg det som viktigt att beakta sociala faktorer parallellt med de biologiska/medicinska

faktorerna för att kunna skapa bättre förståelse och diskussion kring hur man som professionell i

till exempel en skola kan hantera barn med beteenden som föranleder ADHD-diagnos. Den


3

kunskap vi tillför kan förhoppningsvis vara ett underlag för professionella som arbetar med barn

med ADHD-diagnos eller med att stötta familjer där denna problematik finns.

1.2 Syfte och frågeställningar

1.2.1 Syfte

Syftet med vår undersökning är att belysa hur professionella som arbetar med psykosociala

problem hos barn, ser på sociala faktorers inverkan på beteenden som ligger till grund för

ADHD-diagnos. Syftet är även att belysa de professionellas syn på relationen mellan sociala

faktorer och den ökade diagnossättning som skett under senare år.

1.2.2 Frågeställningar

– Hur beskriver professionella med olika yrkestillhörigheter sociala faktorers inverkan på

beteenden som ligger till grund för ADHD-diagnos hos barn?

– Hur ser de professionella på relationen mellan sociala faktorer och ökningen av ADHD

diagnoser?

1.3 Relevans för socialt arbete

Ämnet är relevant för socialt arbete då vår studie avser att belysa sociala faktorers inverkan på

barn med ADHD-diagnos inom verksamhetsfältet skola och socialt arbete. Vi föreställde oss att

den ökning av diagnoser som har skett på senare tid kommer att märkas alltmer i socialt arbete.

Får man en ökad förståelse för de olika faktorer som kan orsaka ADHD-diagnosen kanske man

också kan förebygga sociala problem på ett bättre sätt, exempelvis genom att hitta andra

behandlingsmetoder för att kunna ha ett än mer restriktivt förhållningssätt till att behandla med

medicin, för att endast använda medicin på de som allra mest blir hjälpta av det.

1.4 Uppsatsens disposition

Första kapitlet i uppsatsen innehåller inledning, syfte och frågeställningar, relevans för socialt

arbete, disposition samt begreppsförklaringar. I kapitel 2 presenteras metodens forskningsdesign,

urvalsförfarande, uppsatsens trovärdighet, vetenskapsfilosofiska positioner, etiska överväganden,

intervjuförfarandet samt metoddiskussion. I kapitel 3 redovisas tidigare forskning inom det

område vi studerar utifrån våra två övergripande huvudteman som är skolmiljö samt

uppväxtmiljö. I kapitel 4 redovisas våra teoretiska utgångspunkter. I kapitel 5 presenteras


4

resultatet där citat från intervjuerna finns under varje deltema som vi har under våra två

övergripande huvudteman. Under varje deltema följer en analys kopplad till tidigare forskning

samt till våra teoretiska utgångspunkter. I kapitel 6 följer ett diskussionsavsnitt där vi diskuterar

våra slutsatser, besvarandet av våra frågeställningar, samt ger förslag på fortsatt forskning.

1.5 Begrepp

1.5.1 ADHD/DAMP

När vi läst artiklar och avhandlingar ser man stundtals diagnosen DAMP, i vissa äldre

avhandlingar används ibland enbart begreppet DAMP. Begreppet DAMP (Deficits in Attention,

Motor Control and Perception) står för dysfunktion i fråga om aktivitetskontroll/avledbarhet och

uppmärksamhet, motorikkontroll och perception. Gillberg (2013) skriver att diagnosen DAMP

riktar in sig på symptom som minst ett barn i varje klass har som är:

aktivitetskontroll/uppmärksamhetsbrist, motoriska samordningsproblem och

varseblivnings/inlärningssvårigheter. Diagnosen ADHD riktar in sig på barn med

uppmärksamhetsbrist/överaktivitet där ungefär hälften av barnen även har problematik inom det

motorisk-perceptuella fältet som då också uppfyller kriterierna för diagnosen DAMP. DAMP

räknas numera som en undergrupp till ADHD (Socialstyrelsen, 2002). Vi har valt att använda oss

av begreppet ADHD eftersom det enligt Socialstyrelsen (2012) dominerar internationellt idag när

det gäller diagnossättning av neuropsykiatriska diagnoser. Kriterierna som behöver uppfyllas för

att få en ADHD-diagnos beskrivs i bilaga 1.

1.5.2 Elevhälsan

Skollagen stärktes 2010 vad gäller organisationen och utförandet av elevhälsa. Nu står det att det

medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska perspektivet ska tas i beaktande

vid utredandet av barn i skolan. I 2 kap 25 § Skollagen (2010:800) förklaras vad elevhälsan

innebär väldigt väl:

“För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan,

gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta

medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst

vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.

För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare,


5

skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan

kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.”

1.5.3 Basutredning

Socialförvaltningen i den kommun vi haft kontakt med berättade för oss att om man misstänker

att ett barn har diagnosen ADHD så görs en basutredning på elevhälsan i kommunen av

specialpedagog, kurator, skolsköterska, skolläkare samt skolpsykolog som gör olika utredningar

utifrån sin specialkompetens. Utredningarna är oberoende av varandra. Visar utredningarna

misstanke om ADHD-diagnos så remitteras barnet/ungdomen vidare till BUP (barn- och

ungdomspsykiatrin) som därefter kan ställa diagnos.

2 Metoddiskussion I detta kapitel går vi igenom vårt val av metod i forskningsdesign, vårt urvalsförfarande där vi

beskriver hur vi utfört våra urval på intervjupersonerna samt urval av relevant litteratur vi funnit.

Sedan diskuteras uppsatsens trovärdighet i form av triangulering, reliabilitet, validitet samt

generalisering. Därefter följer vetenskapsfilosofiska positioner där vi går igenom uppsatsens

vetenskapliga angrepps-och analyssätt. För att beakta den etiska aspekten så redogör vi för de

etiska överväganden som genomförts i relation till vår studie. I avsnittet om intervjuförfarandet

beskriver vi hur intervjuerna har genomförts. Avslutningsvis har vi med en kritisk

metoddiskussion där vi diskuterar fördelar och nackdelar med vald metod.

2.1 Forskningsdesign

För att öka vår förståelse samt kunskap om det ämne vi avsåg undersöka valde vi att använda oss

av en kvalitativ forskningsmetod där vi genomförde öppna intervjuer med ett urval av

professionella som arbetar med barn som har ett beteende som kan ligga till grund för en ADHD-

diagnos. Begreppet förståelse används oftare i kvalitativ forskningsmetod om man jämför med

kvantitativ forskningsmetod där begreppet förklaring står i centrum (Olsson och Sörensen, 2011:

Kvale & Brinkman, 2009). Med vårt arbete ville vi uppnå en förståelse för det vi undersöker samt

få informanternas perspektiv på hur de upplever och förhåller sig till temana kring vårt valda

ämne. Vi valde att använda oss av den standardiserade intervjuguiden med öppna frågor där

frågorna är formulerade på ett noggrant sätt.


6

Anledningar till att vi valde att använda oss av kvalitativa forskningsintervjuer var för att få en

nära och en direkt kontakt med intervjupersonen som bidrar till att öka vår förståelse för ämnet

samt inhämta empirisk data för de frågeställningar vi undersöker. För att få ytterligare förståelse

för vad intervjupersonen sagt så var det viktigt att vi som undersökare var pålästa och hade en

förförståelse för det ämne vi har undersökt. Vi valde att använda oss av två olika teman i vår

uppsats när vi utformade vår intervjuguide. Våra teman var uppdelade i delteman för att enklare

kunna forma våra intervjufrågor. Vi kom fram till de olika temana dels genom inledande

diskussioner kring problemområdet med personal på den socialförvaltning som gav oss förslaget

till denna studie, dels genom att läsa tidigare forskning. Vi hade en narrativ ansats i vår uppsats

eftersom vi valde att analysera vår uppsats utifrån det hermeneutiska synsättet genom att tolka de

detaljerade berättelser vi fick utifrån våra intervjuer med hjälp av tidigare forskning samt våra

valda teoretiska utgångspunkter (Larsson, 2005).

2.2 Urvalsförfarande

2.2.1 Urval av intervjupersoner/ studiens avgränsningar

När vi avgränsade studien valde vi att göra ett mindre urval där vi endast intervjuade

professionella med olika yrkeskategorier som har erfarenhet samt kunskap om arbete med barn

som har ett beteende som kan ligga till grund för en ADHD-diagnos. Vi valde att genomföra våra

intervjuer i en mindre kommun i Mellansverige. Vi kom i kontakt med dessa professionella

genom att den kommun som önskade att vi studerade det valda fenomenet hjälpte oss få

kontakter med elevhälsan i samma kommun. Inom elevhälsan arbetar samtliga intervjupersoner

förutom psykoterapeuten och socialsekreteraren. Yrkeskategorierna var kurator, socionom i form

av socialsekreterare, psykoterapeut, psykolog, lärare samt specialpedagog. Det finns olika sorters

urval att använda sig av, de urval som kom till användning för oss är typiska fall av urval som

tillhör ett strategiskt urval där vi valde ut typiska fall av yrkeskategorier/intervjupersoner som har

kunskap samt erfarenhet av barn med ADHD. Vi använde oss även av snöbollsurval där en

intervjuperson förmedlade andra intervjupersoner vi kunde intervjua genom ett kontaktnät

(Larsson, 2005).

Vi använde oss av olika yrkeskategorier i vårt urval för att belysa våra frågeställningar utifrån

olika perspektiv. Det forskas ofta kring diagnossättning utifrån olika perspektiv. Enligt Ahlberg


7

(2001) bedrivs forskningen utifrån fyra grundläggande perspektiv, som vi redogör närmare för

under tidigare forskning; det medicinska, sociologiska, psykologiska samt pedagogiska

perspektivet. Vår egen studie utgick från ett sociologiskt perspektiv, där vi ville belysa sociala

faktorers betydelse. De olika perspektiven finns också företrädda inom olika delar av den

professionella praktiken. För att få en större förståelse om sociala faktorers inverkan, ville vi

intervjua professionella från olika verksamheter, som kunde tänkas arbeta utifrån olika

perspektiv, för att se om de hade olika uppfattningar om sociala faktorers inverkan. Vi

intervjuade lärare samt specialpedagog som kunde tänkas företräda det pedagogiska perspektivet,

kurator samt socionom som kunde tänkas företräda det sociologiska perspektivet, samt

skolpsykolog som kunde tänkas företräda det psykologiska perspektivet. Därigenom ville vi

eftersträva olika perspektiv och infallsvinklar på sociala faktorers inverkan vid ADHD-diagnos.

Vårt syfte fokuserar på sociala faktorers betydelse, och vi har inte genomfört intervjuer med

exempelvis personal inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), som kan tänkas företräda ett

mera medicinskt perspektiv. Det medicinska perspektivet tas dock upp i kapitlet om tidigare

forskning.

Anledningen till att vi valde att endast intervjua professionella är dels att vi tror att det var lättare

att hitta intervjupersoner samt att det inte kändes etiskt försvarbart att intervjua barn med ADHD-

diagnos eller deras anhöriga. Detta tas upp närmare i den etiska diskussionen. Vi riktade endast in

oss på barn från förskoleklass upp till årskurs sex. Anledningen till det var att vi föreställde oss

att beteenden som ligger till grund för ADHD-diagnos ofta uppmärksammas i skolåldern. Detta

var också en anledning till att vi fokuserade på professionella som arbetade i relation till skolan.

2.2.2 Urval av litteratur

Artiklar som vi funnit har sökts på Discovery- samsökningsportal via Gävle universitetsbiblioteks

databaser där vi markerade in “peer reviewed” som säkerställde att artikeln var vetenskaplig.

Sökord som användes var: ADHD som gav 63,540 träffar, ADHD children som gav 46,391

träffar, ADHD and children and school som gav 11,396 träffar, ADHD and learning som gav

5,871 träffar, ADHD and environment som gav 2,141 träffar, ADHD and lifestyle som gav 116

träffar, concentration difficulties som gav 20,296 träffar, ADHD causes som gav 2,152 träffar

samt ADHD symptom som gav 17,154 träffar. Vi fick flest träffar på ADHD. Andra databaser vi

använt oss av i litteratursökandet är LIBRIS, DiVA, Artikelsök samt Google scholar. Vid

litteratursökandet har vi även funnit att myndigheter i form av exempelvis Socialstyrelsen och


8

Skolverket har skrivit rapporter och publikationer. Vi har även använt oss en del av Sveriges

rikes lag i form av Socialtjänstlagen samt Skollagen.

2.3 Uppsatsens trovärdighet

2.3.1 Triangulering

För att stärka trovärdigheten samt säkerheten i vår undersökning så använde vi oss av olika

former av triangulering. När vi använde oss av triangulering så ökade vi både reliabiliteten samt

validiteten i vår undersökning. I undersökningen togs två olika teorier upp som analyserade

samma material och detta kallas för teoritriangulering (Larsson, 2005). På detta sätt kunde vi

tolka vår analys utifrån olika infallsvinklar då olika teorier användes. Vi använde oss även av

undersökartriangulering som betyder att vi som undersökare jämförde och analyserade samma

material vid olika tillfällen, för att säkerhetsställa vår analys samt våra beskrivningar (ibid). Vi

analyserade materialet var och en för sig för att säkerhetsställa att vi kommit fram till liknande

analys av materialet.

2.3.2 Reliabilitet

Reliabiliteten avgör hur trovärdigt resultatet är i vår uppsats, därför var det viktigt att vi beaktade

tydligheten i våra intervjufrågor så att intervjupersonerna förstått frågorna och därmed gett

stringenta svar. När vi utförde våra intervjuer så användes två diktafoner vid inspelningen samt

att vi provtestade våra diktafoner innan intervju, för att vi skulle vara säkra på att vårt material

spelades in. Inspelningarna möjliggjorde även ordagranna citat i resultatdelen. Vi hade även med

liknande intervjufrågor i våra intervjuer som behandlar samma tema för att därefter tolka svaren.

Eftersom vi använde oss av undersökartriangulering så stärkte detta reliabiliteten genom att

resultatet blev mer pålitligt då två undersökare behandlade samma material och att vi därmed

hade möjlighet att jämföra konsistensen i svaren. (Larsson, 2005).

2.3.3 Validitet

I en intern validitet gör man en undersökning som ska vara detaljerad och som ska beskrivas på

ett noggrant sätt, den ska ha en högre inre giltighet som gör den mer trovärdig för stunden då den

inte kan generaliseras på grund av ett litet urval av informanter. Detta gör man bland annat

genom att hålla fokus på sina frågeställningar och syftet under hela undersökningsprocessen


9

(Kvale & Brinkman, 2009). När vi valde att intervjua ett mindre urval så strävade vi efter en hög

intern validitet eftersom vi har utfört våra intervjuer noggrant på ett mindre antal personer. Vi

hade förutbestämda teman som besvarade våra frågeställningar och syftet som vi sedan formade

intervjuguiden efter. Vi kontrollerade att vi hela tiden följde vårt syfte när vi utformade

intervjufrågorna. Andra sätt för oss att stärka validiteten i vår undersökning var att ställa

relevanta intervjufrågor som mätte det vi avsåg att mäta. Det var även viktigt att beskrivningarna

i intervjun var informationsrika, detta genom att intervjupersonerna fick möjlighet till att uttrycka

sig genom att vi lyssnade aktivt. Det var viktigt att läsaren av vår studie skulle få en tydlig

uppfattning om det ämne som vi avsåg att studera (Larsson, 2005). Genom att vi fått

informationsrika svar som besvarat våra frågeställningar citerade vi informanterna i uppsatsen för

att det skulle bli mer trovärdigt för läsaren.

2.3.4 Generaliserbarhet

Vår studie var begränsad eftersom urvalet var litet så det kan därför vara svårt att generalisera.

Det pågår en ständig diskussion kring huruvida kvalitativ forskning är generaliserbar. Men

metoden kan åtminstone ge en vägledning hur man kan tänka kring olika fenomen genom att

styrka informanternas upplevelse med tidigare forskning samt analysera utifrån olika teorier

(Kvale & Brinkman, 2009). Upplevelserna från våra sex intervjupersoner varierar från individ till

individ, detta gör också att generaliserbarheten är begränsad. Vårt syfte med vår studie var dock

inte att generalisera resultatet. Men vi anser att vi genom vår analys av det empiriska materialet

som vi också relaterar till tidigare forskning, kan bidra till en ökad förståelse för det ämne vi

studerat.

2.4 Vetenskapsfilosofiska positioner

För att öka vår förståelse så valde vi att i vår uppsats utgå från det hermeneutiska synsättet genom

att fokusera på de detaljerade beskrivningar vi fått i våra intervjuer och försökt att tolka samt

förstå dessa beskrivningar. Intervjuerna som utfördes spelades in på diktafoner som möjliggjorde

att vi sedan kunde tolka det transkriberade materialet. När vi analyserade vårt material så använde

vi oss av olika strategier för att finna mönster, begrepp samt kopplingar när vi tolkade och

analyserade empirin, vilket kallas för induktiv analys. I en deduktiv analys så jämför och tolkar

man teoretiska utgångspunkter mot de data man fått fram i intervjufrågorna för att öka

förståelsen. I den induktiva strategin så fokuserade vi på empirin som vi inhämtade från våra


10

intervjuer, medan vi i den deduktiva strategin utgick från de teoretiska utgångspunkter vi hade.

Vi använde oss därmed sammantaget av en abduktiv analys som är en strategi som kombinerar

induktiv samt deduktiv analys för att få fram mönster som var gömda i analysen genom att se

uppsatsen utifrån olika vinklar (Larsson, 2005).

2.5 Etiska överväganden

Det var viktigt att vi som undersökare hade tänkt igenom våra intervjufrågor utifrån ett etiskt

perspektiv innan vi ställde dem till våra intervjupersoner. Då vi intervjuade professionella ur

olika yrkeskategorier fick vi se till att ställa frågor som inte ifrågasatte deras kompetens. Det var

inte syftet med denna studie samt att det dessutom kunde bli känsligt, vilket kunnat leda till att

intervjusituationen inte blivit bra. Det kändes heller inte etiskt försvarbart inom ramen för denna

studie att intervjua barnen eller deras anhöriga. Dels för att man helst ska undvika att intervjua

barn, dels för att barnen kanske inte har insikt i sin egna sociala situation. Då vi ville undersöka

de sociala faktorerna var hem-och familjeförhållanden en stor arena för detta, vilket också kunde

vara känsligt för de anhöriga då det oftast kan handla om negativa faktorer.

Innan vi påbörjade intervjun informerade vi om syftet med vår studie till intervjupersonerna samt

vilka risker och fördelar det fanns med att delta i studien. Vidare förmedlade vi genom det

informerade samtycket att det var frivilligt att vara med på intervjun och att intervjupersonen när

som helst kunde välja att avbryta intervjun (Kvale & Brinkmann, 2009). Det informerade

samtycket från intervjupersonen är ett viktigt krav som vi som undersökare givetvis beaktade.

Konfidentialiteten riktar in sig på att vi som undersökare ska vara noggranna med att

intervjupersonens identitet inte ska vara möjlig att spåra i återgivandet av intervjun (Larsson,

2005). Vi har tagit hänsyn och varit noggranna med att intervjupersonens identitet inte ska kunna

spåras.

2.6 Intervjuförfarandet

Innan vi utförde våra intervjuer så var vi färdiga med vilket syfte samt vilka frågeställningar vi

skulle ha i vår studie. Vi gick därefter igenom tidigare forskning för att se vad andra författare

hade forskat kring inom samma problemområde som vi valt att skriva om, detta för att vi skulle

ha något att jämföra med i resultatavsnittet. Intervjuerna utfördes på intervjupersonernas

arbetsplatser. Innan intervjun så framförde vi muntligt de etiska aspekter som står med i vår

missivbrev (se bilaga 2), detta missivbrev mailades även ut till respektive intervjuperson


11

innehållande syfte och frågeställningar för vår studie. Vi valde att använda oss av den

standardiserade intervjuguiden (se bilaga 3) som innehåller öppna frågor som är noggrant

genomtänkta. Intervjuguiden följdes helt i turordning under intervjun men beroende på vad

intervjupersonen svarade så kunde vi välja att hoppa över någon fråga, om den redan blivit

besvarad i en annan fråga. Detta gjorde vi för att visa ett empatiskt förhållningssätt genom att vi

lyssnade aktivt. Uppföljande frågor ställdes även när intervjupersonerna verkade ha mer att

berätta kring en fråga. I intervjusituationen så använde vi oss av tystnader där intervjupersonen

fick tid att reflektera för att eventuellt ge mer information kring en fråga.

Vid intervjusituationen så valde vi att använda oss av två olika teman som är skolmiljö samt

uppväxtmiljö. Vi valde även att använda oss av en narrativ ansats där intervjupersonerna blev

uppmanade att forma sina upplevelser i form av detaljerade och rika svar som är kopplade till de

teman vi använde oss av. Dessa berättelser tolkades sedan då vi använde oss av det

hermeneutiska synsättet (Larsson, 2005). Sammanlagt så utfördes sex intervjuer med sex

yrkeskategorier. Varje intervju spelades in med två diktafoner, ifall det skulle bli något fel på en

diktafon. Fördelen med att ha materialet inspelat var att man kunde gå tillbaka till intervjun och

lyssna på intervjun när det behövdes.

Efter intervjuerna så transkriberade vi tre intervjuer var från diktafoninspelningarna från tal till

skrift. Transkribering ansågs vara positivt då vi som undersökare kunde studera intervjun

ordagrant (Kvale & Brinkmann, 2009). Därefter tolkade och analyserade vi intervjuerna var för

sig och sedan gemensamt för att tillsammans gå igenom varje intervju. Vi valde ut citat som vi

använde oss av i resultatdelen, sedan kopplade vi samman dessa till tidigare forskning i vår

sammanfattande helhetsanalys utifrån våra två teman (Larsson, 2005). När vi tolkade citaten så

kodade vi meningarna för att få fram ämnen i det som sades som var betydelsefulla, detta kallas

för meningstolkning. Detta gjorde att empirin i materialet blev synligare och lättare att finna

(Kvale & Brinkmann, 2009).

2.7 Metoddiskussion

I denna uppsats använde vi oss av kvalitativa intervjuer med en narrativ ansats där vi intervjuade

sex professionella som har olika yrkestillhörigheter som kommer i kontakt med barn med

ADHD-diagnos. Studiens urval av intervjupersoner gjordes för att inge förståelse och rika svar

för det vi ämnade undersöka. Fördelen med att vi använde oss av kvalitativ metod var för att få


12

detaljerade och rika beskrivningar. För att besvara det syfte vi hade med uppsatsen så var

kvalitativ metod att föredra för att uppnå den förståelse vi strävade efter.

Begränsningar med att vi använde oss av kvalitativ metod var att den var svår att generalisera då

metoden utfördes på ett mindre urval. Vi hade kunnat använda oss av kvantitativ metod där vi fått

en större generaliserbarhet samt svar från ett större urval av professionella men då hade de

detaljerade beskrivningarna säkerligen saknats (Kvale & Brinkmann, 2009). Vid

intervjusituationen var vi två undersökare vilket kan ha påverkat intervjun så att informanten

kände sig obekväm då denne hamnade i underläge, vilket kan påverka intervjusvaren. För att

försöka undvika detta så visade vi ett empatiskt förhållningssätt vid hela intervjusituationen. Det

hade varit fördelaktigt om vi hade utfört två intervjuer var med varje intervjuperson eftersom vi

då kunnat tolka intervjuerna på en djupare nivå samt fått mer detaljerade svar som då bidragit till

en större förståelse. Då tidsbristen fanns så var detta inte möjligt.

Fler begränsningar med den kvalitativa forskningsmetoden är att det kan vara svårt att få en

tydlig bild av reliabiliteten eftersom man i kvalitativ forskning oftast vill upptäcka och beskriva

ett fenomen, en direkt mätning görs inte. Validiteten kan i kvalitativ forskning även vara tveksam

när man använder sig av induktiva metoder eftersom forskningen då ska kunna leda fram till

begrepp, färdiga begrepp finns inte alltid att mäta vilket kan resultera i en svag validitet (Larsson,

2005). Inom ramen för vår studie hade vi möjlighet att endast intervjua ett fåtal professionella,

som dessutom hör till olika yrkeskategorier, som gjorde att det kunde bli olikheter i svaren

beroende på vilket yrke man har. Vi eftersträvade denna bredd, men det innebar samtidigt ett

mindre djup än om flera personer från samma yrkeskategori intervjuats.


13

3 Tidigare forskning I detta kapitel redogörs den tidigare forskning av relevans för vårt ämne som vi funnit. Först ges

en kortfattad historik kring begrepp i relation till ADHD. Sedan går vi in på begrepp, teorier

samt perspektiv som vi funnit i tidigare forskning. Därefter valde vi att fokusera på våra två

huvudteman som är skolmiljö samt uppväxtmiljö. Under varje huvudtema har vi olika delteman

som följer med under resterande del av vår uppsats. Vi tar upp tidigare forskning i form av olika

artiklar, avhandlingar samt litteratur och kopplar det till varje del tema.

3.1 Historik

Socialstyrelsen (2012) skriver att begreppet ADHD har förändrats över tid. På 1960-talet och

tidigare användes begrepp som livlig, lättrörlig och skolomogen. År 1968 kom dessa symptom

med i DSM II-manualen och blev en diagnos men kallades för HKD (hyperkinetic disorder) som

ändrades till ADD (attention deficit disorder) i DSM III 1980. Från 1987 och framåt betecknas

det ADHD och DAMP. MBD (minimal brain dysfunction) har också varit ett välanvänt begrepp

tidigare. Mycket är forskat kring ADHD-diagnosen och det är fortfarande aktuellt då man sett en

kraftig ökning av denna diagnos det senaste decenniet. Nu pågår därför olika sorters forskning

kring orsakerna till ADHD (Socialstyrelsen, 2002). Vi har funnit litteratur samt ett flertal

avhandlingar och artiklar kring ämnet och många är skrivna utifrån ett pedagogiskt perspektiv då

skolan är en stor arena för barn med dessa diagnoser.

3.2 Begrepp, teorier och perspektiv i tidigare forskning

Begrepp vi har uppmärksammat i tidigare forskning är klass, genus, funktionshinder, arv

och/eller miljö samt teorier i form av systemteori, rollteori, kognitiv teori, socialkonstruktivistiskt

perspektiv och anknytningsteorin. Olika perspektiv har även tagits upp i de tidiga studierna.

Utifrån ett utvecklingsperspektiv har man sett att hyperaktiviteten, problem med uppmärksamhet

samt impulsiviteten vid ADHD-diagnos gör det svårare för barnets utveckling samt barnets

relationer till andra människor i omgivningen. Omgivningen påverkar barnet samt att barnet själv

påverkar omgivningen, barnets uppträdande utvecklas utifrån samspelet emellan människor där

man kan se skillnad på vad som är normalt samt avvikande. Det är viktigt att barnets föräldrar

kan hantera sin stressnivå när barnet har symptom som kan vara krävande i en familj samt att det

är viktigt att se hur samspelet mellan föräldrar och barn fungerar (Rønhovde Iglum, 2006).


14

Ahlberg (2001) menar att forskning om ADHD huvudsakligen utgått från fyra olika perspektiv.

Ett av de perspektiv som har använts i tidigare studier är det medicinska perspektivet. Det innebär

att man forskar om huruvida ADHD är en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning som beror på

biologiska orsaker som ärftlighet eller hjärnskada. Ett annat är det sociologiska perspektivet där

man vill forska om sociala faktorer, som exempelvis uppväxtmiljön, för att förstå vad som kan

föranleda en ADHD-diagnos (Kärfve, 2001: Ahlberg, 2001). Det pedagogiska perspektivet

handlar om skolmiljön och olika åtgärder som bör göras inom denna miljö för barn med ADHD-

diagnos (Velasquez, 2012). Forskning utifrån detta perspektiv har också uppmärksammat att

skolmiljön inte blir optimal för dessa elever då det kan bero på tidsbrist, för lite kompetens samt

brist på specialpedagoger. Ur ett psykologiskt perspektiv forskar man i kognitiva

funktionsnedsättningar samt känslomässiga blockeringar som en orsak till

koncentrationssvårigheter (Ahlberg, 2001).

Skillnaderna mellan dessa olika perspektiv är sammanfattningsvis att medan det medicinska

perspektivet pekar på biologiska orsaker så lyfter det sociologiska fram andra påverkansorsaker

som uppväxtmiljö och andra sociala faktorer. Det pedagogiska perspektivet handlar mer om

skolmiljön och vilka åtgärder som bör sättas in i skolan för att stödja och behandla barn med

ADHD-diagnos. Det psykologiska perspektivet fokuserar mer på individen och dess kognitiva

förmåga och psykiska mående.

Vi har undersökt ADHD-diagnosen utifrån det sociologiska perspektivet eftersom vi vill

undersöka om sociala faktorer har en inverkan på diagnosen. Men det medicinska perspektivet

berördes eftersom det är läkare som sätter diagnosen på barnen liksom det pedagogiska

perspektivet eftersom vi tittar på barnen främst i lärandemiljö, samt att pedagoger är med vid

utredningar vad gäller ADHD-diagnos. Det psykologiska perspektivet var också viktigt att beröra

då det är en psykolog som finns med vid utredningarna. Även om vi undersökt utifrån det

sociologiska perspektivet så var det intressant för oss att finna om svaren blev konsistenta trots

att de professionella arbetar utifrån olika perspektiv.


15

3.3 Tema 1 - Skolmiljön

3.3.1 Skolan idag

Velasquez (2012) studerar i sin avhandling hur diagnosen ADHD förstås i skolans värld och vad

det betyder för elevens identitet. Hon har i sin avhandling använt teman som: funktionshinder,

kön, etnicitet, social klass, genus samt samspelet mellan dessa i specialpedagogisk verksamhet.

Velasquez har använt sig av kvalitativa metoder i form av observationer, samtal samt

videoinspelningar. I resultatdelen kom hon fram till att ADHD inte endast är ett medicinskt

fenomen utan även ett socialt fenomen. Hon nämner även att det är av stor vikt att forska mer

inom identitet och socialisation i olika grupper på en skola. Velasquez skriver i sin avhandling att

barn med hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter i skolan har mer eller mindre alltid

funnits. Förr lades dock en stor moralisk aspekt på det hela och barnen ansågs vara ouppfostrade

och normlösa.

Med dagens kunskap kring diagnoser är det mest förekommande att det är lärare som upptäcker

problematiken när barnen når skolåldern på grund av de kognitiva krav som ställs på eleven idag.

Kriterierna som ska uppnås för att få en diagnos har stor betydelse i skolsammanhang, det är där

problematiken märks mest. Skolan har en stor roll när det gäller diagnossättningen. Velasquez

menar att det är i stor utsträckning utifrån skolan som kriterierna för en ADHD-diagnos

definierats och konstruerats.

Isaksson (2009) skriver i sin avhandling om att dagens skola bygger på koncentration och

behärskning för att kunna göra uppgifter och nå framgång. Under 90-talet decentraliserades

skolan och kommunerna tog över ansvaret av den. I och med denna övergång blev det vanligare

att titta på de olika skolornas resultat och fokus förändrades därmed från att alla elever ska nå

samma mål till att alla elever ska nå minsta gemensamma resultat. Kraven på individnivå ökade

alltså. På detta sätt synliggjordes de elever tydligare som inte nådde detta minsta gemensamma

kunskapsmål. Betygssystemet har även debatterats mycket under 90-och 2000 -talet. Dagens

absoluta betygssystem innebär en tydligare gränsdragning mellan vad som är “normalt” och vad

som är avvikande. De som blir godkända är de som blir “normala”. Detta kan vara en förklaring

till att fler anses vara i behov av extra stöd i skolan, att kraven har blivit högre.

Isaksson skriver vidare om spänningen mellan normalitet samt avvikelse och hur det påvisas i

skolans värld med elever som har särskilda behov. Isaksson har i sin avhandling använt sig av


16

kvalitativa intervjuer med föräldrar, skolpersonal samt med elever. Författaren har i avhandlingen

kommit fram till att det sociala samspelet mellan individer i samhället är socialt konstruerat,

genom att använda det socialkonstruktivistiska perspektivet där det betonas. Enligt detta

perspektiv så uppmärksammas barn med svårigheter i skolan i samspelet med den sociala

omgivningen. Till exempel om ett barn blir placerad i en kategori genom en diagnos där det

innebär att barnet får extra stöd i skolan så lever barnet upp till denna kategori genom att

identifiera sig med den sociala förutsägelsen.

Kärfve (2001) och Kadesjö (2007) nämner båda om hur betydelsefull miljön i klassrummet är för

elever med koncentrationssvårigheter. Läraren ska undvika att byta plats för eleven i klassrummet

eftersom det skapar för många intryck. Om det föreligger för mycket spring i klassrummet så gör

det att koncentrationen minskas ännu mer, ytor bör avgränsas samt att man bör motivera till

stillsamma aktiviteter. Att dela sin plats med 4-5 andra elever kan, för dessa elever, skapa

ogynnsamma situationer då skolmaterial behövs förflyttas över en stor yta genom klassrummet

vilket kan bidra till mer prat, rörelse samt oro. Det är viktigt att undvika stress samt irritation i

klassrummet genom att ha en inlärningsvänlig atmosfär.

Dessa studier om hur skolan är idag är användbara för oss i vår studie då vi har skolmiljön som

en social faktor som kan påverka att ADHD-diagnosen ökat den senaste tiden.

3.3.2 Bemötande samt för -och nackdelar med ADHD-diagnos

Enligt Socialstyrelsen (2002) så har det skett en kraftig ökning av ADHD-diagnoser på 2000-

talet. I rapporten skriver man också att några orsaker till ökningen av ADHD-diagnoser är att det

finns större kunskap inom psykiatrin kring detta samt att det avsätts mer resurser till att utreda

dessa barn. Dagens informationssamhälle som ställer högre krav på kognitiva funktioner kan

också göra att ADHD är lättare att upptäcka, vilket leder till att fler får diagnos. Det som kan ses

som positivt med ökningen av ADHD-diagnosen är att fler får den hjälp de behöver för att

fungera socialt och i skolan som därmed leder till en ökad livskvalitet.

Kärfve (2001) menar också att det är positivt att få en diagnos för föräldrarnas skull då deras

skuldbörda för barnets beteende lättar en aning genom att man kan förklara beteendet med att

barnet har en funktionsnedsättning. Kadesjö (2007) menar att det för barnets skull kan vara

positivt då de får en förklaring till sina svårigheter.

Men det finns också negativa aspekter av att få en diagnos. Kärfve (2001) menar att få en diagnos

som egentligen talar om att man har något “fel i hjärnan” innebär visserligen att man får en


17

förklaring till varför man inte fungerar som alla andra, men det innebär också en stämpling av

barnet. Denna stämpling kan leda till ett dåligt självförtroende då man får en bekräftelse på att

man inte är som alla andra. För som Kärfve skriver “Att säga att det är fel i huvudet på någon är i

det verkliga livet en oerhörd förolämpning, kanske den grövsta” (Kärfve, 2001, s. 81). Kärfve

förstår inte hur ett barn ska kunna få bra självförtroende genom att höra detta.

Kadesjö (2009) tar upp en annan nackdel, att diagnosen är relativt statisk. Det är lätt att glömma

att titta på den individuella problematiken som ett barn besitter. Det kan krävas olika

åtgärdsplaner för olika barn. Alla barn som får diagnosen ADHD har inte samma problematik.

Problematiken i sig kan också förändras med tiden varpå man måste utvärdera och anpassa denna

åtgärdsplan efter barnets utveckling.

Isaksson (2009) skriver också att en nackdel är att problematiken individualiseras och individen

blir bärare av problemet vilket kan leda till att sociala faktorer som skolmiljö och hemmiljö

tillskrivs mindre betydelse på problemet.

Denna forskning var relevant för oss då ville undersöka om bemötandet av en individ kan bli

densamma eller förändras efter en diagnos samt om bemötandet i så fall kan vara en faktor som

kan leda till att man strävar efter en diagnos. Vi var också intresserade av att ta reda på fördelar

med en diagnos för att förstå varför det skett en ökning av diagnossättningen den senaste tiden.

Men vi ville också belysa nackdelarna med att få en diagnos då vi även tyckte det var viktigt.

Anledningen till att detta deltema befinner sig under huvudtemat skolmiljö var dels för att vi

intervjuade professionella av vilka de flesta är relaterade till skolan, dels för att vi föreställde oss

att bemötandet i skolan av både personal och kamrater var en viktig del i ett barns liv då det är

där barn spenderar stor del av sin tid av dagen samt stor del av sitt liv.

3.3.2.1 Centralstimulerande medel

Något som i tidigare forskning lyfts fram som något som kan ses som både positivt och negativt

är behandling med centralstimulerande medel. Det är därför relevant att redogöra för tidigare

forskning kring detta lite närmare.

Kadesjö (2007) skriver att barn med beteende som leder till ADHD-diagnos har förklarats med

att de har en biokemisk avvikelse i hjärnan. Transmittorsubstanser, som dopamin och

noradrenalin, skickar impulser mellan nervcellerna i hjärnan. Brist av eller dålig funktion av

dessa substanser gör att man kan ha svårt för att hålla koncentrationen eller styra sitt impulsiva

beteende. Centralstimulerande medel ersätter bristen av dessa substanser samt aktiverar de


18

substanser som finns. Kadesjö skriver också om att det finns forskning som stödjer att effekterna

av behandling med centralstimulerande medel ger ett gott resultat. Man började redan 1937 med

att ge barn med stökiga beteenden amfetamin och upptäckte en förbättring hos dessa barn.

Centralstimulerande medel är läkemedel som innehåller någon form av amfetaminpreparat

(Socialstyrelsen, 2002).

Gillberg (2013) skriver om att vi här i Sverige ändå är ganska restriktiva med att behandla med

centralstimulerande medel om man jämför med bland annat USA där nästan 10 procent av alla

skolpojkar behandlas med mediciner. Risken med att behandla med medicin är att andra

eventuella bakomliggande orsaker och därmed övriga åtgärder för barnet glöms bort. Samt att ju

mer medicin det finns i omlopp, även om det hos varje barn är en liten dos, ju mer ökar risken för

narkotikaproblem i samhället då tillgången till amfetamin blir vanligt förekommande. Nackdelen

med att ha medicin som någon slags första hjälp mot beteendeproblem är också att om det skrivs

ut alltför lättvindigt att det kan ges till barn som kanske bara är omogna och egentligen inte skulle

ha en diagnos (Gillberg, 2013).

Man har sett att medicinerna inte ger några biverkningar åtminstone på kort sikt. Legitimerade

läkaren Leif Elinder, som skriver ett inlägg i Kärfves (2001) bok, menar dock att det är svårt att

forska i de långvariga biverkningarna. Amfetamin i höga doser skadar hjärnan hos narkomaner

och den mängd amfetamin som barn får är visserligen en liten dos men ändå tillräckligt för att en

vuxen person ska bli påverkad av den. Han menar också att dopaminet som stimulerar hjärnans

belöningscentrum gör att denna funktion så småningom bedövas och fungerar inte längre av sig

självt när preparatet sätts ut. Detta kan leda till att man framledes har svårt för att fatta bra beslut

samt känna någon motivation och glädje. Elinder menar att vi idag inte vet hur medicinen

påverkar barn som behandlats i flera år, därför bör vi använda medicinering endast till de svårast

drabbade av sin diagnos. Enligt Socialstyrelsen (2012) behandlas dock cirka 70 procent av de

som får diagnos i Sverige med centralstimulerande medel.

Singh (2002) har gjort en litteraturstudie och skriver i en artikel om den enorma ökningen av

medicinering i USA samt vikten av att få med de sociala och kulturella perspektiven när man

utreder en ADHD-diagnos. Hon menar att det är oklart om medicineringen är till för att forma en

del barn så de passar in i vår kultur och våra normer. Artikeln framhäver till och med en

diskussion kring huruvida läkare ibland sätter in medicin för att täcka för inkompetenta föräldrar


19

och skolsystem. Vidare diskuterar artikeln om det är dagens samhälle med press på barn att de

ska lyckas och vara på ett särskilt sätt som gör att de slutligen får medicin.

Velasquez (2012) avhandling innehåller resultat som belyser det medicinska användandet för

barn med särskilda behov i skolan då man vill kompensera elevens problem samt att medicinska

åtgärder används för att kunna bemöta barn med ADHD. Hon har även kommit fram till att en

ADHD-diagnos är eftersträvansvärt för läraren i skolan då diagnosen hjälper till i lärarens sätt att

bemöta eleven då denne ska framföra brister till eleven.

Dessa studier skiljer sig från de andra då centralstimulerande medel inte är något av våra

delteman vi valt ut. Men faller ändå in under “för -och nackdelar” då det debatteras huruvida det

är en för-eller nackdel med medicin, framförallt nu sedan utskrivningen har ökat den senaste

tiden. Därför tyckte vi det var relevant att belysa forskning och studier kring detta. Det nämns i

resultatet men finns inte med i analysen, men vi återkopplar till ämnet i diskussionen i slutet av

vår studie.

3.3.3 Stödjande åtgärder

Isaksson (2009) har i sin avhandling kommit fram till att en medicinsk diagnos ger företräde till

ett ökat stöd i samtliga skolor han studerat, trots att det i skolpolitiska dokument står att en

diagnos inte ska ge företräde till stödinsatser (Skolverket, 2012). Det står i Skollagen kap 3 § 9,

att det ska upprättas ett åtgärdsprogram för en elev i behov av särskilt stöd. I åtgärdsprogrammet

ska det stå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur de ska följas upp och utvärderas

(2010:800). Detta resulterar i att skolpersonal samt föräldrar kan sträva efter att få en ADHD-

diagnos för att få det stöd som behövs i skolan som i sin tur leder till en ökning av ADHD-

diagnoser. Stödinsatserna kan leda till stigmatisering eftersom det talar om för eleven att denne

inte är ”normal”.

Velasquez (2012) har skrivit om att bra bemötande samt positiv förstärkning har visat sig ha en

god effekt för barn med ADHD-diagnos genom att uppmuntra barnets positiva beteenden samt

prestation. Med kunskaperna som kommer fram i avhandlingen så kan de professionella på

skolan formulera om sin praktik med deras egna kunskaper och erfarenheter så det blir lättare att

bemöta barnet med ADHD-diagnos. Kadesjö (2007) och Gillberg (2013) har också kommit fram

till hur viktigt det är att skapa en miljö i skolan för att elever med diagnos ska kunna få den bästa

förutsättningen för att ta till sig kunskap. Som till exempel mer individuell undervisning samt att


20

tänka till hur man praktiskt lägger upp undervisningen både vad gäller fysisk miljö samt rent

pedagogiskt.

Den tidigare forskningen inom detta tema visar att stödjande åtgärder som vidtas eller inte vidtas

är en faktor i skolmiljön som påverkar barns beteende och koncentrationsförmåga. Vi ville därför

undersöka om det vidtas stödjande åtgärder i skolan, samt om strävan efter en ADHD-diagnos för

att få tillgång till dessa åtgärder kan vara en bidragande faktor till den ökade ADHD-

diagnossättningen som skett.

3.4 Tema 2 - Uppväxtmiljön

3.4.1 Uppväxtmiljöns betydelse

I flera studier betonas familjemiljöns roll i relation till diagnosen ADHD.

Pheula, Rohde och Schmitz (2011) studerade barn och ungdomar som har ADHD och hur olika

faktorer påverkade diagnosen som var studiens teman: social klass, familjens storlek,

äktenskapsproblem, psykisk sjukdom, kriminalitet med mera. Genom kvalitativa intervjuer med

anhöriga samt professionella studerades tolv offentliga skolor i Brasilien med barn och ungdomar

mellan 6-18 år som också intervjuades. I resultatet kommer man fram till att motgångar i

familjen, dålig sammanhållning, frånvaro av fadern samt andra ovanstående faktorer har en

koppling med en ökad risk för ADHD.

Schroeder och Kelley (2009) skriver om relationen mellan familj, föräldraskap samt miljö för

barn med diagnosen ADHD jämfört med barn som inte har diagnosen ADHD. Metoder som

användes i studien var kvalitativa intervjuer samt kvantitativa tester. I resultatet framgick det att

föräldrar till barn med ADHD hade konflikter i hemmet som var av hög grad, de hade svårare att

sätta gränser, samt att familjemiljön var mindre organiserad. I jämförelsegruppen var konflikterna

av mindre grad, familjen hade tydliga gränser samt att familjen hade en högre sammanhållning.

Författarna betonar att vidare forskning behövs för att undersöka i vilken grad

familjen/föräldraskapet är relaterad till beteenden som leder till en ADHD-diagnos hos barn.

Pires, Passos da Silva och Goncalves de Assis (2013) har skrivit en artikel om att de studerat

faktorer i hemmiljön samt hur graviditeten påverkat uppkomsten av ADHD hos barn. Metoden de

använde sig av var kvantitativa enkäter med professionella, vårdnadshavare samt barn. Resultatet

visar en stark koppling mellan stressande livshändelser, brist på socialt stöd samt en konfliktfylld


21

och stressande graviditet hos vårdnadshavare till barn med ADHD. Testet visade även att

konsumerande av alkohol och tobak av modern ökade risken för uppkomst av ADHD under

moderns graviditet.

Kärfve (2001) lyfter fram en viktig kritik, nämligen att sambandet mellan dysfunktionella

familjeförhållanden och ADHD-diagnos avfärdas i viss forskning med att det kan vara diagnosen

i sig som föranleder dessa familjeförhållanden i stället för tvärtom, att det alltså kan vara

dysfunktionella familjeförhållanden som kan leda till beteenden som leder till en ADHD-diagnos.

Denna kritik är relevant i relation till vår studie, där familjeförhållandenas betydelse är en av de

aspekter vi belyser.

3.4.2 Dagens livsstil

Ptacek, Kuzelova & Kolyukh (2013) har i sin studie studerat livsstilen bland pojkar i

åldersgruppen 6-10 år som har en ADHD-diagnos och jämfört det med en motsvarande grupp

som inte har en ADHD-diagnos. Metoden som användes var kvalitativ genom att intervjua

pojkarna med hjälp av strukturerade intervjuer där man riktat in sig på livsstil, kost, socialt liv

samt fritid och hälsa. Resultatet visade att pojkar med ADHD har en annan kost samt en annan

livsstil som har en lägre nivå av organisation. Studien visade att barn med ADHD generellt hade

en brist på organisation samt stabilitet. Det har blivit en annorlunda livsstil idag om man jämför

med femtio år tillbaka. Allt fler föräldrar skiljer sig och barn lever i dagsläget med olika vuxna

som ska ta ansvar för deras uppfostran. Barnen får oftast vara längre på dagis eller fritids samt att

förr tog alla för givet att det var barnets föräldrar som hade ansvaret över barnets uppfostran. Om

en familj inte fungerar bra under sådana förhållanden finns det en hög risk att barnet inte har

någon som bryr sig om hur det går för barnet. Gillberg beskriver att det i dagens samhälle inte är

ovanligt att ett barn hamnar mittemellan, då ingen vill ta det huvudsakliga ansvaret för barnets

utveckling (Gillberg, 2013).

Vi har konstaterat att det skrivits en del studier om dagens livsstil med barn som lever i två

familjer, långa dagar på dagis och fritids då föräldrar satsar på arbete och pengar för att nå en

högre status. Det verkar vara viktigare med mycket aktiviteter och materiella ting än kvalitetstid

med bara lugn och ro med barnen. Vi ansåg därför att det kan vara en relevant social faktor att

belysa i vår studie.


22

3.4.3 Socioekonomiska faktorer

Socioekonomiska faktorer kan påverka hur uppväxtmiljön ser ut.

Velasquez (2012) skriver att familjer med hög socioekonomisk status oftare anmäler sina barn till

en medicinsk utredning än de med lägre socioekonomisk status, då det oftast är andra personer

som uppmärksammar problematiken. Begreppet klass förklaras i avhandlingen som tillgång till

sociala nätverk, utbildning, ekonomiska resurser samt positioner. I avhandlingen tas ett exempel

upp som handlar om en funktionsnedsatt pojke som genom sina föräldrars positioner i samhället

lyckas få bättre hjälp med sin funktionsnedsättning jämfört med den hjälp som institutioner som

han tidigare placerades i erbjöd honom. Föräldrarna lyckas med detta på grund av deras sociala

nätverk, utbildning, yrke samt kontakter. Dessa faktorer gör även att föräldrar med hög status kan

bemöta skolan och därmed förbättra förutsättningar för sina barn med ADHD. Däremot så kan

föräldrar med en hög socioekonomisk status satsa en stor del av livet åt karriären. Detta kan leda

till mindre tid för sina barn som därefter kan ge barnet anknytningsproblem (Payne, 2008).

Gillberg (2013) skriver att barn med ADHD oftast kommer från en lägre socialgrupp. Sociala

problem är en bidragande faktor till psykiska problem som till exempel ett socialt utåtagerande

beteende. Han poängterar däremot att barnen från den lägre socialgruppen klarar sig lika bra i

livet om man jämför med barn från högre socialgrupper såvida det inte finns psykosociala

missförhållanden. Vi ville hitta studier och forskning kring de socioekonomiska faktorerna för att

undersöka om de kan vara relevanta vad gäller sociala faktorer, speciellt i uppväxtmiljön.


23

4 Teoretiska utgångspunkter I detta kapitel redogör vi för våra valda teorier som är systemteori och anknytningsteori, som vi sedan

tillämpar i analysen av vårt intervjumaterial.

4.1 Systemteori

Om man vill förstå en individ ur ett holistiskt perspektiv, det vill säga att man beaktar helheten

kring en individ, vilket är viktigt i socialt arbete, kan det vara bra att använda sig av systemteori.

När det handlar om socialt arbete belyser systemteorin framförallt människors relationer och

sociala nätverk. Denna teori används också mycket i det sociala arbetet med familjer. Den skiljer

sig från många andra teorier som ofta har ett mer individualistiskt synsätt. Systemteorin är

användbar för att koppla samman sociala faktorer som kan ha en inverkan på olika beteenden

(Andersson, 2004).

Olika system samspelar med varandra som exempelvis familjer och gruppkonstellationer av

andra slag som till exempel i skolan. När man studerar olika fenomen med hjälp av systemteorin

tittar man på olika processer som sker i detta system. Det gör man dels för att se var i systemet

fenomenet uppstått, dels för att se var i systemet man kan åtgärda fenomenet. Man får en input i

sitt system (i detta fall från familjen eller i skolan) som påverkar hur genomflödet kommer till

användning i systemet (hur man beter sig) som i sin tur ger upphov till vilken effekt utflödet har

på omgivningen (konsekvens av beteendet) (Runfors & Wrangsjö, 2002).

Systemteori är en teori som kan skapa medvetenhet om vilka förändringar som kan ske genom att

identifiera ett beteendemönster, där ett beteende i ett system kan ha utgjort grunden för ett

beteende i ett annat system. Människor som finns runt en individ påverkar denna genom sina ord

och handlingar (Luhmann, 1995). Till exempel kan ett barn som har svårigheter med nära

relationer på hemmaplan även ha svårigheter i andra sociala situationer som på en skola. Den

professionella kan med hjälp av denna teori hjälpa barnet att arbeta med relations- eller

beteendeproblemen genom att se på de positiva färdigheter samt relationer som finns i systemen

och överföra de positiva inslagen i ett system där problem finns. Detta kan ske genom

kommunikation. Luhmann menar att kommunikationen är en viktig del i att förstå avsikten av en

individs handling.

Systemteorin betonar alltså vikten av att studera de sociala nätverken kring en individ för att

komma fram till vilken insats och åtgärd som kan vara relevant, bland annat genom att se vilka


24

maktrelationer som finns för att kunna använda sig av dem i arbetsprocessen. Men teorin belyser

också vikten av att samverka med andra som andra sociala instanser och myndigheter samt

familjer eller andra nätverk (Payne, 2008).

Denna teori är relevant för oss eftersom den kan hjälpa oss att öka vår förståelse kring hur den

sociala miljön kan påverka beteenden hos barn som ligger till grund för ADHD-diagnos. En

individ ingår alltid i någon form av system som till exempel familjen. Oftast är det där man

lägger grunden för hur man ska bete sig i samspel med andra. Växer man då upp i en

dysfunktionell familj ökar risken för att man inte lär sig “rätt” beteende eller känner oro och inre

stress för sin situation. Detta kan leda till att man har svårt att koncentrera sig och har svårt i

samspelet med andra individer i andra system som till exempel skolan.

4.2 Anknytningsteori

Många professionella ser med oro hur ADHD-diagnoserna ökar och hur det brister med

behandling av dessa barn då de flesta behandlas med medicin i första hand. För att man ska ha

möjlighet att hitta andra sätt att behandla dessa barn så har Clarke, Ungerer, Chahoud, Johnson

och Stiefel (2002) därför genomfört en studie som visar att otrygg anknytning har ett samband

med ADHD-liknande symptom. Med hjälp av att studera sambandet mellan otrygg anknytning

och ADHD ska man kunna hitta fler sätt att behandla dessa barn på menar dem.

Anknytningsteorin visar att en tidig god föräldra-barn relation är grunden för att man bland annat

ska kunna få förmågan att kunna vara lugn, reglera sina impulser, ha uthållighet och tålamod

samt att känna hämningar. Att inte ha dessa förmågor är också typiskt för barn med ADHD.

Anknytningsteorin visar också enligt Clarke m.fl. att om ett barn blir berövat den första viktiga

anknytningen, i de flesta fall med modern, så påverkar det också hur man skapar relationer med

andra vuxna samt jämlikar senare i livet. Studien visar också att barn som har ADHD har

liknande relationshistoria bakom sig som barn som har otrygg anknytning, speciellt föräldrars

brist på uppmärksamhet vad gäller barnet det första levnadsåret. Typiska beteenden hos föräldrar

som visar brist på att knyta an till sina barn är minimalt engagemang, negativitet, brist på respons

på signaler hos spädbarn med mera. Man det kan även bero på lågbegåvning, depressioner, eller

andra psykiatriska diagnoser hos föräldrarna, äktenskapsbekymmer eller separationer eller att

man är socialt isolerad av någon anledning. Forskning kring anknytningsteorin visar att goda

tidiga erfarenheter av anknytning med trygga vuxna, främst föräldrarna, är grunden för att senare


25

kunna utveckla social kompetens. Om man har upplevt relationer genom värme, ömsesidighet,

stöd och trygghet så har man stor möjlighet att utveckla ett sammanhängande och välorganiserat

själv senare i livet. Barn som däremot växer upp med en eller två frånvarande föräldrar, vilket

kan ske på grund av separationer, sjukdom, missbruk eller graviditets/förlossningskomplikationer

som förlossningspsykos, kan få svårt att knyta an och skapa relation till andra människor. Detta

kan leda till beteendestörningar, både utåtagerande och inåtvänt beteende (Ljungberg, 2008).

Anknytningsteorin är sammanfattningsvis en teori som beskriver hur ett barn som utsätts för flera

separationer, eller har föräldrar som av någon anledning inte kan vara responsiva eller trygga

under uppväxtåren, får försvarsmekanismer som kan uttrycka sig genom att barnet blir aggressivt

eller undviker sociala relationer (Payne, 2008). Barn som visar ett utåtagerande temperament

anses ha en större risk att utveckla anknytningsproblem i jämförelse med andra barn. Om ett barn

visar ett lugnt temperament så bidrar det till att anknytningspersonen känner sig som en mer

kompetent vårdnadshavare (Broberg & Almqvist, 2003).

Vi har valt denna teori för att vi i tidigare forskning sett att anknytningsproblematik kan vara en

betydande faktor vad gäller barns beteende som kan föranleda ADHD, något som vi kommer att

belysa i vår analys.


26

5 Resultat och analys I detta kapitel presenteras resultaten av intervjuerna. Vi har valt att använda oss av en narrativ

ansats där vi vill framföra en del av de livsberättelser vi tagit delar av i form av citat från

intervjupersonerna. Vi har två huvudteman, skolmiljö och uppväxtmiljö, som är indelade i flera

delteman där citat som är relevanta för varje del tema presenteras. Dessa huvudteman valde vi då

det är två viktiga miljöer för ett barn i skolåldern, de miljöer de spenderar i stort sett hela sin tid i.

Det är dessutom, som vi tidigare redogjort för, två centrala huvudteman i den tidigare forskning

vi tagit del av. Vi valde därefter ut några delteman, som vi i samband med databearbetningen

fann vara inom dessa huvudteman och som kunde hjälpa oss besvara våra frågeställningar och

syfte. Dessa delteman är under skolmiljö; skolan idag, bemötande samt för -och nackdelar med

ADHD-diagnos samt åtgärder. Under uppväxtmiljö har vi delteman; uppväxtmiljöns betydelse,

dagens livsstil samt socioekonomiska faktorer. Under varje deltema följer en analys där vi

använder våra teorier som analysverktyg samt kopplar till tidigare forskning.

5.1 Presentation av intervjupersonerna

I detta stycke kommer intervjupersonerna att presenteras kort som IP 1-6 med beaktande av de

etiska aspekterna som vi nämnt tidigare. Samtliga intervjupersoner är professionella ur olika

yrkeskategorier som arbetar med barn som har ADHD-diagnos eller i utredningen som kan leda

till en ADHD-diagnos.

IP1: Kvinna som är psykoterapeut och har lång erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar

som barnterapeut, framförallt med “stökiga pojkar” som denne nämner det själv.

IP2: Kvinna som är lärare i grunden och som arbetar som specialpedagog inom grundskolan.

Utreder utifrån det pedagogiska perspektivet i basutredning, vilket vi har förklarat innebörden av

tidigare i studien.

IP3: Kvinna som är lärare och specialpedagog i grunden, men är idag chef på elevhälsan. Är med

på teamträffar och tar beslut om en basutredning ska göras eller ej.

IP 4: Man som är skolpsykolog och har arbetat inom psykiatrin/psykologin på andra sätt innan

det. Utreder utifrån det psykologiska perspektivet i basutredning.

IP 5: Kvinna som har arbetat som lärare, med ungdomar med missbruksproblem och

beteendestörningar och neuropsykiatriska diagnoser. Är idag kurator på en skola och medverkar i


27

basutredningen utifrån det sociologiska perspektivet, vilket innebär att man gör en social

kartläggning av barnet.

IP 6: Kvinna som arbetar som socialsekreterare i barn-och ungdomsgruppen. Finns med vid

eventuellt samarbete mellan skolan och socialtjänsten om barn som det finns oro kring. Träffar

många barn som har diagnos eller utreds för ADHD.

5.2 Tema 1 - Skolmiljön

Vi ville ta reda på om det finns sociala faktorer i skolmiljön som kan leda till beteenden som

föranleder ADHD-diagnos, samt om faktorer i skolmiljön kan utgöra bidragande faktorer till

ökningen av diagnossättningen, som vi nämnt tidigare i studien.

5.2.1 Skolan idag

Vi föreställde oss att dagens krav och måluppfyllelse i skolan kan vara en bidragande orsak till att

fler elever har svårare för att nå dessa mål nu för tiden. Vi ville undersöka om detta kan vara en

faktor som gör att fler strävar efter att få en diagnos för att man tror att det är lösningen samt att

det kan betyda att man lättare får hjälp då. Intervjupersonerna ger sin upplevelse av hur skolan är

idag samt hur de relaterar skolmiljön till den ökade diagnossättningen.

IP 1, som är psykoterapeut, beskrev hur anknytningens roll kan spela in i barnets liv. Om lärare

tycker att “vissa elever är otäcka” att ha och göra med så kan det leda till att barnet inte får den

hjälp som behövs i klassrummet samt att det föranleder otrygghet för barnet. Hon beskrev

upplevelsen kring relationen mellan ADHD-diagnos och anknytningsproblem i relation till

skolmiljön:

“…vissa barn lätt blir älskade av allt och alla, dom överlever. Och andra barn tycker man är lite

sådär…otäcka…man vill inte ha dom nära sig. Givetvis har ett sånt barn svårare att knyta an till

andra eftersom de har haft en dålig anknytning från början och sen beter sig knepigt.”

IP 2, som är specialpedagog, upplevde att det på något sätt blir en lättnad då man har fått svar på

att problematiken faktiskt beror på en diagnos samt att detta kan göra att man strävar efter att få

en diagnos kanske på en del skolor men också ur föräldrarnas perspektiv. Intervjupersonen

befarade samtidigt att i och med diagnossättningen finns det risk för att man slutar titta på


28

kringliggande faktorer för barnets beteende då man genom diagnosen tror sig veta vad

problematiken beror på:

“Ibland kan det säkert vara så i skolan och fortfarande hos föräldrar... är det fortfarande så att

man tror att diagnosen är lösningen och det är väl därför, där vi var förut, att då sätter man

punkt där också sen. Nu har man fått en diagnos, det var det vi strävade efter, så absolut det tror

jag.”

Flera intervjupersoner nämner detta med dagens krav och måluppfyllelse som många av dessa

elever inte klarar av. IP 4, som är skolpsykolog, beskrev hur det kan vara för en elev som har

ADHD, vad eleven kan ha svårt med i skolan samt att läroplanen faktiskt är konstruerad så att

man idag har det mycket svårare att klara målen om man har till exempel en ADHD-diagnos:

“Ja,men det är ju naturligt tänker jag, att det ökar, för att det som har förändrats med skolan/.../

det ligger ju i alltså; “jag har svårt med överblick!, jag har svårt att organisera mitt arbete och

gränsa av!, när ska jag börja och när kan jag se att jag är klar?, hur gör jag det här tillsammans

med andra?, hur byter jag fokus för uppmärksamheten?”. Och nu ska man, för att

överhuvudtaget nå målen på högstadiet, så ska man liksom klara av det här att samspela med

andra och samverka och man ska analysera och /.../ om vi tittar på målen så ska dom kunna göra

nåt som dom faktiskt inte kan utifrån sin diagnos.”

IP 3, som är chef på elevhälsan, menade att många strävar efter diagnosen för att få medicin för

att få hjälp med koncentrationen. Men hon nämner också att vi faktiskt har blivit bättre idag på att

upptäcka dessa elever som också kan vara en orsak till att diagnoserna har ökat:

“...det tror jag visst det och stressen i skolan med måluppfyllelse och så och att man också ska

jobba mer självständigt, det är krav idag på ett annat sätt än förr men jag tror också att vi ser

dem här barnen på ett annat sätt idag…”

På frågan kring om ökningen kan bero på att klara av skolans krav svarade IP 3:

“Ja det tror jag därför att många strävar ju också efter medicinering alltså strävar ju efter hjälp

för att få koncentrationen på plats och du får ju ingen medicinering utan diagnos, då måste du ju

ha gått hela vägen så att det tror jag hmm.”


29

Det togs upp av några informanter att ljudnivån i skolan är hög idag, det är röriga klassrum,

barnen mår inte bra av att flytta position i klassrummet samt byta lärare för ofta. Dessa faktorer

menar informanterna kan resultera till att barn blir stressade och mår dåligt. IP 3, som är kurator,

menade att lugnet behövs för att barnen ska kunna koncentrera sig och befästa kunskapen. IP 6,

som är socialsekreterare, upplevde även att det är mycket eget ansvar i skolan idag med bland

annat informationshämtning som kan vara svårt för barn med ADHD-diagnos:

“Det finns ju så olika skolmiljöer alltså, här har dom ju ganska stora klasser har jag förstått och

det är ju absolut inte bra för dom här barnen med koncentrationssvårigheter /.../Men sen tror jag

att det är det här informationshämtandet /.../ att man ska skaffa egen information och det är

mycket eget ansvar och det tror jag är jättesvårt för barn med diagnos, för dom behöver ju det

här fyrkantiga och kanske en fröken som står och berättar hur det ska vara. Just det här fria, att

man ska gå från det ena till det andra och mycket valmöjligheter tror jag inte är bra.”

5.2.1.1 Analys av deltemat- Skolan idag

Samtliga intervjupersoner är mer eller mindre överens om att dagens skolmiljö gör att det är fler

barn som inte passar in i hur skolan är konstruerad idag. Detta vad gäller måluppfyllelse,

samarbete, eget ansvar, valmöjligheter och mer fritt spelrum inom vissa ramar. Någon nämner

också att dagens läroplan faktiskt är utförd så att de som har en exempelvis ADHD-diagnos har

svårare för att klara sina mål då läroplanen handlar om att kunna utföra sådana saker som en som

har ADHD-diagnos faktiskt inte kan utföra enligt beskrivningen av en ADHD-diagnos. Isaksson

(2009) menar att skolorna tittar mest på resultat idag, vilket gör att kraven på eleverna har ökat.

Han belyser också hur dagens skola bygger på att man ska kunna koncentrera sig för att nå minsta

gemensamma resultat. Det är de “normala eleverna” som blir godkända.

Den fysiska miljön nämns också av en del intervjupersoner som en faktor som kan skapa

oönskade beteenden som exempelvis hög ljudnivå, bänkar som står i olika konstellationer och

platser som byts ofta, lärarbyten som sker för ofta, rörigt på grund av att man får i högre

utsträckning gå runt i klassrummet och prata med varandra i viss mån, stora klasser på vissa

ställen samt för mycket valmöjligheter. Detta kan vara stressande samt att det är för lite lugn och

ro. Vad som nämns angående den fysiska miljön i skolan stämmer också överens med tidigare

forskning då både Kärfve (2001) och Kadesjö (2007) nämner dessa faktorer som blivit vanligare

idag i jämförelse mot hur skolan såg ut tidigare. Kärfve belyser hur viktigt det är att undvika

stress i klassrummet genom att tänka på olika faktorer som kan bidra till ett lugnare tempo som i


30

sin tur bidrar till en större koncentration. Man kan förstå, genom att använda anknytningsteorin,

att det bidrar till sämre skolmiljö för de barn som har ett oroligt hem och inte har möjlighet att

knyta an till sina föräldrar eller andra viktiga personer. De kanske ser skolan som en trygg arena

med viktiga vuxna att förlita sig till. Det är inte bra för dessa barn att ha många olika lärare eller

behöva byta lärare ofta. Detta kan också vara en anledning till att barn kan känna sig oroliga och

bete sig annorlunda.

Vad intervjupersonerna nämner stämmer också överens med tidigare forskning som belyser detta

att skolan är en viktigt arena för att upptäcka ADHD. Velasquez (2012) skriver om att det är

vanligast att lärare upptäcker problematiken och att de flesta barn upptäcks när man börjar

skolan. Men också att kriterierna som ska uppnås för att få en diagnos har stor betydelse i

skolsammanhang, det är där problematiken märks mest. Skolan har en stor roll när det gäller

diagnossättningen. Velasquez menar att det är mycket utifrån skolan som kriterierna för en

ADHD-diagnos definierats och konstruerats.

IP 1, som är psykoterapeut, betonar att det är föräldrarna som ska fostra sina barn och inte lärare.

Barnen får dock oftast vara längre på dagis eller fritids idag, vilket leder till att föräldrarna har

mindre tid med sina barn för att kunna fostra dem, vilket kan leda till att barnen har svårare för att

skapa bra relationer med andra. Det stämmer överens med det Gillberg (2013) nämner att förr tog

alla för givet att det var barnets föräldrar som hade ansvaret över barnets uppfostran men idag

kan det vara tvärtom.

Systemteorin beskriver hur ett beteende i en miljö kan leda till samma beteende i en annan miljö.

Har barnen till exempel inte fått lära sig i hemmiljön hur man samspelar med andra, blir det inte

lätt att förstå detta samspel i skolmiljön heller, vilket gör att barnen beter sig annorlunda och kan

undvika sociala relationer. Systemteorin samt anknytningsteorin är användbara i det fallet,

eftersom de kan användas när det gäller att tolka individers förmåga att samspela med andra

(Payne, 2008).

Man kan tolka skolmiljön som en bidragande social faktor till den ökade diagnossättningen

utifrån systemteorin då denna går ut på att man ska titta på helheten och miljön kring en individ

för att hitta bra lösningar i miljön utifrån individens problematik. Man ska titta på individens

sammanhang, i detta fall skolmiljön, för att förstå dennes handlingar (Payne, 2008). Dagens skola

är på grund av ovanstående faktorer inte optimal för barn som har en diagnos av något slag enligt

de flesta intervjupersonerna samt enligt den forskning vi hittat kring detta. Enligt Clarke m.fl.


31

(2002) visar barn som har haft en otrygg anknytning upp liknande symptom som barn med

ADHD i form av impulsivitet, att inte ha uthållighet samt att ha svårt med relationer till andra.

Enligt vad vi funnit i vår studie verkar det finnas ett samband mellan faktorer i dagens skolmiljö

och beteenden hos barn som föranleder en ADHD-diagnos. Detta tillsammans med att ökad

kunskap om ADHD bland personal som gör att man enklare ser dessa barn, kan vara en orsak till

att diagnossättningen har ökat den senaste tiden. Trots att de professionella arbetar utifrån de

olika perspektiv vi nämnt tidigare i studien så verkar de vara överens om att faktorer i dagens

skolmiljö kan vara bidragande till att fler barn får diagnos, dels på grund av att de upptäcks bättre

idag, men också att det är fler barn som inte passar in i hur skolan är konstruerad idag.

5.2.2 Bemötande samt för och nackdelar med att få en ADHD-diagnos

Vi ville ta reda på om intervjupersonerna upplever att personer förändrar sitt bemötande av ett

barn efter att barnet har fått ADHD-diagnos och i så fall om detta kan vara en orsak till att man

strävar efter att få en diagnos, att man känner att man får en annan förståelse. Men vi ville också

undersöka för -och nackdelar med en diagnos. Detta sammantaget skulle kunna vara anledning

till att diagnossättningen ökat.

IP 2, som är specialpedagog, beskrev att man bör försöka få eleven att passa in i skolsystemet

ändå så gott det går istället för att fixa till barnet, genom en diagnos, så att det passar bättre in i

vårt “normala” system:

“...men jag tror att många lärare har ett litet outvecklat synsätt där man fortfarande tror att

normaleleven passar in i en klassrumsundervisning där den ser ut lite som den gjort jämt och

annars är man inte normal och då måste vi ta ut och fixa till och stoppa in och då kan det vara en

hjälp med att få en diagnos för att förstå, i och för sig så lägger man ut det på individen ändå

men det blir ändå så att man kan prata om när man har ADHD så behövs det här, då kan man

inte slå ifrån sig det.”

IP 1, som är psykoterapeut, beskrev upplevelsen av om bemötandet kan förändras vid en diagnos

samt för-och nackdelar med att få en diagnos:

“Jaa…det tror jag ju…men jag tror att man kanske inte är lika utforskande om vad beteendet

beror på efter de har fått diagnos…då har de fått diagnos och därmed punkt, och då behöver

man inte titta på andra faktorer. Jag ser mest nackdelar med att få en diagnos. Jag kan ju som

inte rå för det, jag tycker det är en nackdel. Fördelen kan vara att får man inte någon annan


32

hjälp så kan man få det här med att man tittar på beteendet, det beror på det här och…att man

kanske ordnar till miljön men det är inte alla som gör det./.../ Jag tror det är jättenegativt./.../ Det

blir en stämpel /.../ Jag tror man avviker mer om man har fått en stämpel”

De flesta av informanterna trodde att det är viktigt att människor som finns runt ett barn som

beter sig annorlunda får vetskap om vad beteendet beror på och har man då en diagnos så skapas

det en bättre förståelse. Man måste få kunskap om hur man på bästa sätt kan hantera ett barn med

ett annorlunda beteende sa en informant.

IP 5, som är skolkurator, beskrev sin upplevelse av hur bemötandet eventuellt kan förändras vid

en diagnos samt för- och nackdelar med diagnos:

“Alltså att för den som har en uttalad...alltså att det är befäst att det är ADHD, då har man ju

också svårigheter med det som är abstrakt och flera steg och såna där saker, så det är viktigt att

man delar upp information och att man har en sån dialog som lärare med eleven /.../ Förståelsen

förändras, för mycket av det dom gör är ju inte medvetet eller att man menar nåt illa. Dom

förstår ju ofta inte det här; “vad har jag gjort, jag har inte gjort nåt!”. Så är det ju. Den här

skamkänslan får ju försvinna lite grann när man inte duger och dom får ju oftast skuld för

mycket.”

IP 6, socialsekreterare, ansåg också att det är viktigt hur föräldern agerar kring barnets beteende

och att barnet inte beter sig som de flesta andra barn. Informanten tyckte inte det att det är så

viktigt att berätta just om det är en diagnos eller inte, eftersom att alla individer är olika.

5.2.2.1 Analys av deltemat-Bemötande samt för och nackdelar med att få en ADHD-diagnos

Enligt anknytningsteorin så har barn som av någon tidigare nämnd anledning inte haft möjlighet

till en trygg anknytning under uppväxten, oftast större problem med social kompetens och sociala

relationer. De får inte sällan ett oönskat beteende som till exempel aggressivitet (Payne, 2008:

Clarke m.fl., 2002). Anknytningsteorin skapar förståelse för det som alla intervjupersoner är mer

eller mindre överens om, att fördelen med en diagnos är att den faktiskt kan skapa en helt annan

förståelse för ett barns beteende och att det är viktigt att personal, inte bara lärare, får kunskap

kring anknytning för att ha möjlighet att bemöta på ett bra sätt samt skapa en bra och anpassad

miljö för barnet. Otrygg anknytning kan vara en faktor som gör att barn får ett oönskat och

kanske aggressivt beteende i skolan.


33

En informant menar att en fördel med att få en diagnos är att diagnosen på något sätt mer

“tvingar” fram ett sätt att tänka kring ett barn än om man inte har fått en diagnos, att det med

dagens kunskap om ADHD gör det enklare att samtala kring och skapa åtgärder för ett barn som

har fått en ADHD-diagnos. Men man nämner dock att det borde fungera ändå utan att en diagnos

ska behöva ställas.

Gillberg (2013) menar, i likhet med intervjupersonerna, att barn blir mindre stämplade genom att

få en diagnos då det finns en förklaring till varför ett barn beter sig annorlunda istället för att

barnet bara ses som “dumma, lata, elaka och hopplösa”. Han anser att en korrekt ställd diagnos

kan skapa bättre förståelse och att man ändrar attityden till barnet. Han menar också att det

fortfarande finns skolor där man inte har så god kunskap kring ADHD, där man alltså fortfarande

inte förstår vad dessa beteenden kan bero på och det leder till att det inte görs några pedagogiska

förändringar utan en diagnos.

Ett par av intervjupersonerna befarar dock att diagnossättningen kan innebära att man sätter punkt

för utforskandet kring ett barns beteende då man får förklarat för sig att det beror på en diagnos,

att man glömmer att titta på andra faktorer kring barnet som gör att det kan bete sig annorlunda.

Problemet läggs på individen och inte på den omkringliggande miljön.

Kadesjö (2007) och Kärfve (2001) menar att diagnosen kan vara positiv genom att barnet själv

och omgivningen ska få en förståelse för ett beteende men också att nackdelen är att diagnosen i

sig kan vara stigmatiserande och ge barnet en stämpel.

Kadesjö nämner också, i likhet med informanterna, att en diagnos kan vara statisk. Man blir

diagnostiserad en gång och sen blir det dåligt med uppföljningar, vilket är negativt då barnen

utvecklas samt att man glömmer att titta på de andra faktorerna runt ett barn. Detta kan tolkas

utifrån systemteorin som menar att det är viktigt att titta på en individs närliggande miljö för att

få möjlighet att skapa förändringar på ett beteende, inte på individen som sådan (Payne, 2008).

En informant nämner också att föräldrarna är viktiga aktörer vad gäller att hjälpa barn i olika

situationer, framförallt i skolmiljön, för att få lärare och människor i allmänhet att bemöta barnet

på ett bättre sätt. Men alla barn har ju tyvärr inte föräldrar som kan stötta barnet i skolan på grund

av till exempel dysfunktionella familjeförhållanden eller av andra orsaker som nämns under

temat uppväxtmiljön.

Socialstyrelsen (2002) skriver i sin rapport, som kan ses som positivt, att med tanke på att det är

fler som fått diagnoser så borde det betyda att det är fler idag som får hjälp att kunna fungera


34

bättre socialt och i skolan. Men man skriver också att dagens informationssamhälle ställer högre

krav på individer vad gäller kognitiva funktioner som gör att fler “faller ur” genom att inte ha

förmågan att klara av dessa krav. Detta stämmer bra överens med vad de flesta av

intervjupersonerna nämnde.

. En informant nämnde att vi människor har ett behov av att kategorisera samt sätta ett namn på det

som inte passar in i vårt “system”, det som ses som annorlunda och som ett problem. Därför

känns det skönt för oss att få sätta en diagnos för att försöka förstå varför en individ beter sig som

den gör. Det gör att vi får en förståelse samt större möjlighet till att bemöta ett barn med oönskat

beteende på ett bättre sätt enligt systemteorin (Payne, 2008).

Sammantaget kan man se att fördelarna med en diagnos såsom bättre bemötande, ökad förståelse

och ökad tillgång till extra stöd i skolmiljön kan göra att man strävar efter en diagnos. Faktorer i

skolmiljön bidrar till att bemötandet är en betydande del som formar skolmiljön för dessa barn.

5.2.3 Stödjande åtgärder

Vi ville ta reda på om det var lättare att få till stödåtgärder som till exempel extra resurser till ett

klassrum om barnet har en ADHD-diagnos. För att ta reda på det så frågade vi intervjupersonerna

om deras upplevelser kring alternativa åtgärder som görs innan en ADHD-diagnos ställs.

Intervjupersonerna beskrev hur de upplevde huruvida det utfördes alternativa åtgärder innan en

ADHD-diagnos ställdes samt om de ansåg att en diagnos gav en större möjlighet att få tillgång

till dessa åtgärder. Det blev lite delade meningar kring detta. Flera av informanterna beskrev

vikten av att ha en ADHD-diagnos när stödåtgärder i klassrummet skulle sättas in i form av extra

resurser. En informant nämnde att många tänker att det inte behövs stöd när en ADHD-diagnos

finns och medicin satts in, eftersom barnet då fått hjälp. Alla informanter påtalade att elever inte

ska behöva ha en diagnos för att få tillgång till stöd och hjälp men att det i praktiken fungerar

bättre eller sämre på olika skolor och kommuner.

IP 1, psykoterapeut, beskrev upplevelsen av huruvida åtgärder görs i skolan innan en eventuell

utredning görs kring ett barn. Denne var lite mer säker på, jämfört med övriga informanter, att

skolan strävar efter en diagnos och ansåg därmed att detta kan vara en orsak till att

diagnossättningen har ökat. Denne ansåg också att man borde prova att sätta in åtgärder innan

man sätter igång en utredning som kan leda till en diagnos:

“Skolan vill hemskt gärna att dom ska få en sån diagnos för då får man extra resurser. Dom

skriker efter ADHD-diagnoser. Då har man papper och då får man in en assistent och man har


35

redan stora oroliga klasser och så får man extra hjälp till det här barnet så lugnar det ner sig.

För man skulle kunna sätta in extra hjälp ändå för ett barn som oroligt för att se om det lugnar

sig istället för att göra en hel utredning. Så gör man inte nå mer. Problemet finns och en assistent

kan vara en bra hjälp…att hjälpa ett barn under kanske ett år.”

Det framkom en viss skillnad mellan de som arbetar utifrån det pedagogiska perspektivet jämfört

med dem som arbetar utifrån de övriga ovan nämnda perspektiven avseende hur man ser på

utformandet av åtgärder i skolan. De informanter som arbetar utifrån det pedagogiska

perspektivet anser att det fungerar bättre än de övriga. Flertalet informanter ansåg att det blir

bättre och bättre vad gäller utformandet av stödjande åtgärder i skolan vare sig man har diagnos

eller inte. Två av informanterna ansåg att alternativa åtgärder i skolan ges oberoende om en

ADHD-diagnos finns eller inte. IP 3, chef för elevhälsan, beskrev upplevelsen av huruvida

åtgärder görs i skolan innan en eventuell utredning görs kring ett barn:

“Det ska inte ha någon skillnad, för mig har det ingen skillnad för jag sätter ju ut elevassistenter

då också, hela den skaran ligger ju under mig och det är jag som har helikopterperspektivet och

talar om var dem ska vara och jag har ingen som helst krav på att man ska ha en diagnos så, så

är det inte. Det där är en gammal myt tror jag för det är inte så. “

Flera av informanterna nämnde att det är bättre ju tidigare i ålder man upptäcker ADHD, vilket

ledde till att vi funderade på om man verkligen hinner prova alternativa åtgärder i skolan om en

6-7 åring får diagnos. Detta kan ha betydelse för att diagnossättningen ökat. Därför ville vi ta

reda på hur länge skolan väntar med att skicka ett barn till ADHD-utredning, för att förstå hur

lång åtgärdsprocessen kan vara.

IP 3 fick frågan om vilken ålder man skickar ett barn till ADHD-utredning:

“Det är ju inte riktigt små barn som får ADHD, man vill vänta över 5 år i alla fall, 5-åringen…

så och oftast är det ju när skolan börjar, det är sällan vi har 5-6 åringar, det är sällan men det

händer. Vi vill inte att det ska komma på högstadiet heller, men det händer.”

Om man strävar efter att få en utredning så tidigt som möjligt kan man undra vad orsaken till det

är, om det nu är så att åtgärder sätts in oberoende av diagnos.

IP 4, skolpsykolog, beskrev hur verksamhetens realitet kan skilja sig från de behov som finns i


36

verkligheten samt beskrev upplevelsen av huruvida åtgärder vidtas i skolan innan en eventuell

utredning görs kring ett barn:

“...om den rektor som är idag säger det att; “jamen ni ska se till att få en diagnos för att lättare

få stöd”, den rektorn får Skolverket på sig. För så får man inte säga alltså för att det...sen är ju

realiteten den att det är ju begränsat med resurser.”

Detta citat kan tolkas som att trots att det är ålagt skolor att tillhandahålla relevanta åtgärder där

det finns en problematik, så saknas det samtidigt resurser till att göra det.

5.2.3.1 Analys av deltemat- Stödjande åtgärder

De flesta av intervjupersonerna var överens om att en ADHD-diagnos fortfarande ger bättre

förutsättningar för att få tillgång till ökat stöd i skolan. Medan några av intervjupersonerna ansåg

att diagnosen inte spelade en viktig roll för tillgången till ökat stöd i skolan. Att sträva efter en

diagnos i skolan går i linje med Isakssons (2009) avhandling där han i samtliga skolor som han

studerat observerat att en diagnos ger förtur till ökat stöd i skolan. I skollagen kap 3 § 8

(2010:800) står det att “om en elev befaras att inte uppnå de uppsatta kunskapskraven eller har

andra svårigheter i skolsituationen ska rektorn se till att elevens behov av särskilt stöd utreds

snarast. Om utredningen visar att det finns behov av särskilt stöd ska eleven ges detta.”

Fortsättningsvis står det i samma lag kap 3 § 9, att det ska upprättas ett åtgärdsprogram för en

elev i behov av särskilt stöd. I åtgärdsprogrammet ska det stå vilka behoven är, hur de ska

tillgodoses samt hur de ska följas upp och utvärderas (2010:800). Enligt kap 5 § 1, tredje stycket i

Socialtjänstlagen (2001:453), så belyser lagen att man “med särskild uppmärksamhet ska följa

utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling”. I

skolpolitiska dokument står det även att en diagnos inte ska ge företräde till ökat stöd i skolan

(Skolverket, 2012).

Lagen visar tydligt att om en elev visar tecken på behov av särskilt stöd så ska detta ges

oberoende om diagnos finns eller inte. Detta borde leda till att skolmiljön blir bättre för elever

vare sig man har diagnos eller inte. Intervjupersonerna nämner också att det börjar bli bättre

gällande detta, men att det fortfarande kan vara så att det är enklare att få tillgång till åtgärder vid

en diagnos. Velasquez (2012) skriver att det är viktigt att professionella på en skola kan

formulera om sin praktik så att det ska bli lättare att bemöta elever med bland annat ADHD-

diagnos. Detta överensstämmer med vad Kadesjö (2007) och Gillberg (2013) kommit fram till

angående vikten av att utforma skolmiljön på ett sätt som gör det mer möjligt för elever med


37

ADHD-diagnos att tillgodogöra sig kunskap. Vad gäller åtgärder och arbetet kring att kunna

formulera en god praktik är systemteorin tillämpbar då den belyser vikten av att titta på helheten

kring en individ. Man ska inte lägga problematiken enbart på individen utan man ska titta på

miljön en individ befinner sig i. Samarbete mellan aktörer som kan bidra med olika perspektiv

kan bidra till att hitta bra och gemensamma lösningar. Kommunikationen är viktig enligt

systemteorin, det är genom den man kan förstå individers avsikt med sina handlingar (Luhmann,

1995). Om man får en bra input i skolmiljön, det vill säga om eleven hittar ett bra system att

arbeta utifrån i skolan som passar eleven, så kan detta påverka hur genomflödet kan användas i

andra system, som till exempel hemmiljön. Det betyder att om man hittar bra lösningar i

skolmiljön som leder till ett bättre beteende hos eleven så kan det påverka hur eleven beter sig

hemma och vice versa (Payne, 2008). Clarke m.fl. (2002) nämner i sin studie att

anknytningsproblem kan vara en viktig faktor att beakta när man utreder och sitter tillsammans

för att hitta gemensamma lösningar och åtgärder. Undersöker man om problematiken kan bero på

att barnet till exempel har haft en otrygg anknytning kan man hitta behandlingar, men även bra

lösningar för just det barnet. Det är viktigt att ha individen i fokus och hitta individuella lösningar

som passar. Sammanfattningsvis så kan man se att de flesta av informanterna ansåg att en

ADHD-diagnos ger ett större stöd i skolan i form av extra resurser osv. Det märktes dock en viss

skillnad beroende på vad de olika professionella arbetar utifrån för perspektiv. De som arbetar ut

det pedagogiska perspektivet verkade tycka att diagnosen har en mindre betydelse vad gäller

tillgången till särskilt stöd och åtgärder i skolan medan de andra upplevde mer att diagnosen

underlättar för att få särskilt stöd i skolan. Detta kan utgöra en strävan från föräldrar samt

skolpersonal att eleven ska få en ADHD-diagnos, vilket kan bidra till en ökning av

diagnossättningen.


38

5.3 Tema 2 – Uppväxtmiljön

Vi ville ta reda på om det finns faktorer i uppväxtmiljön som kan förorsaka beteenden som

föranleder ADHD-diagnos samt om faktorer i uppväxtmiljön kan vara en bidragande orsak till

den ökade diagnossättningen.

5.3.1 Uppväxtmiljöns betydelse

Två av informanterna upplevde inte att just uppväxtmiljön i sig har en större betydelse utan att

man ska se till helheten av problemet. Det intressanta är att dessa två informanter arbetar utifrån

det pedagogiska perspektivet medan de resterande arbetar utifrån det psykologiska samt det

sociologiska perspektivet.

IP 2, specialpedagog, beskrev upplevelsen av uppväxtmiljöns betydelse:

“Jag har svårt att se det, däremot så tror jag att det påverkar hela livssituationen för det kanske

är jobbigare att ha, eller det är jobbigare att ha ADHD törs jag säga om man är i ett socialt

sammanhang där det är stökigt och det inte fungerar…”

IP 5, skolkurator, beskrev upplevelsen av uppväxtmiljöns betydelse genom att beskriva två barn

hon träffat som blir föremål för en basutredning vars familjesituation är av helt motsats art till

varandra. En där föräldrarna visserligen är skilda, men gör allt för att det ska fungera för barnet i

hem-och skolmiljön med struktur och allt därtill som behövs. Barnet verkar tryggt. Det andra

barnet växer upp i ostruktur, föräldrar som bråkar, har eller har haft missbruksproblem och det är

ingen ordning på någonting:

“Ja, det är klart att det har betydelse...det tror jag...det...man ser ju skillnad på hur föräldrarna är

och i struktur./.../ Det är jättestor skillnad mellan dom här två. Ja...det här har jag trott på

länge...det här jobbar jag med och tror att det har stor betydelse! /.../ Ja, ja många gånger har

jag tänkt så under årens lopp. Flera utav dom som beter sig som om de vore ADHD kan ha en

psykosocial uppväxtmiljö eller sammanhang som gör det här. Det är jag helt övertygad om. Men

det är ju min känsla.“

IP 5, skolkurator, beskrev upplevelsen kring relationen mellan ADHD-diagnos och

anknytningsproblem även här genom att jämföra de tidigare beskrivna barnen:

“...ja den här pojken han har ju inte...han har ju anknytningsproblem, helt klart. Och det är ju

klart...det är ju direkt kopplat till hans uppväxt och hans relation till föräldrarna. Det ser jag ju

tydligt. /.../ ...ja och dom här två andra som jag har beskrivit då, där är det på ett helt annat sätt.


39

Där har jag träffat föräldrarna, den här mamman i trean också, hon har ju gått på COPE för mig

också och verkligen vill lära sig mer och veta hur hon ska hantera sin flicka och är ödmjuk och

bra sådär. Så hon ju nära med sitt barn. Så det är stor skillnad.”

De flesta av informanterna upplevde att uppväxtmiljön har en betydelse i relation till beteenden

som föranleder ADHD genom uppbrott, missbruk i hemmet, psykisk sjukdom i hemmet samt hur

viktigt det är redan när modern är gravid beroende på hur modern mår när det gäller stress.

IP 6, socialsekreterare, beskrev upplevelsen av uppväxtmiljöns betydelse:

“Självklart har det ju betydelse. Så är det ju. Har det liksom inte varit lugn och ro kring barnen så

blir det ju det här med uppbrott och såna saker. Det blir ju liksom...det är ju väldigt tydligt att

det påverkar barnen. Att man inte har fått rota sig och att man liksom inte har lugn och ro

omkring sig.”

5.3.1.1 Analys av deltemat- Uppväxtmiljöns betydelse

Majoriteten av intervjupersonerna var överens om att uppväxtmiljön har en betydelse för

beteenden som föranleder ADHD-diagnos. Intervjupersonerna nämner olika faktorer i

uppväxtmiljön som de upplever ha stor verkan; uppbrott i familjen, missbruk, psykisk sjukdom

samt moderns graviditet relaterat till stress. Dessa faktorer stämmer överens med tidigare

forskning där resultaten visar att en stressad och konfliktfylld graviditet kan kopplas till att ett

barn får ADHD-diagnos (Pires m.fl., 2013). Andra faktorer som uppbrott samt psykisk sjukdom

kan även härledas till tidigare forskning där de kommit fram till att äktenskapsproblem samt

psykisk sjukdom har en relation till ADHD-diagnos (Pheula m.fl., 2011). Kadesjö (2007)

beskriver hur svårt det kan vara att vara förälder till ett barn med stora koncentrationssvårigheter

som får utbrott och hamnar i konflikter. Många föräldrar lägger skulden hos dem själva, de får

ofta försvara sitt barn och många runt omkring har synpunkter på hur deras uppfostran kring

barnet är. Detta kan i sin tur leda till att familjesituationen blir påfrestande och då kan uppbrott i

familjen ske. Det var några av intervjupersonerna som arbetar inom det pedagogiska perspektivet

som ansåg att uppväxtmiljön inte är den största betydelsen, utan att hela den sociala miljön ska

analyseras. Payne (2008) belyser dock hur man kan se uppväxtmiljön utifrån systemteorin. Har

barnet problem i hemmiljön, vilket är ett system, så kan det leda till att barnet även får problem i

skolan, vilket är ett annat system. Man kan förklara det med samma process som vi beskrev under

temat skolmiljö för att förstå hur hemmiljön kan påverka ett barns beteende eller tvärtom hur


40

barns beteende kan påverka hemmiljön. Om man får en dålig input som barn i hemmiljön

påverkar det hur genomflödet kommer till användning i ett annat system, vilket i sin tur ger

konsekvenser (Payne, 2008). Det vill säga att om ett barn påverkas av olika slags problematik i

hemmiljön kan det leda till ett icke önskvärt beteende i skolmiljön, som i sin tur ger negativa

konsekvenser. När problem i familjen uppkommer så kan detta även föras över och bli en

påfrestning för barnet i skolan. Med utgångspunkt i systemteorin så kan professionella fokusera

på de positiva inslag som finns i systemen och sedan överföra dem till ett system där problem

finns.

En informant beskriver hur anknytningsproblematiken syns hos den elev informanten ger som

exempel. Detta kan kopplas till vad Payne (2008) beskriver om anknytningsteorin, hur ett

uppbrott i en familj som kan bero på separationer med mera, leder till att ett barn kan få svårt att

knyta an till andra personer i dess närhet. Barnet kan genom försvarsmekanismer få ett aggressivt

beteende samt undvika sociala relationer. Dessa beteenden kan även ingå i de kriterier som

behövs för att få ADHD-diagnos.

5.3.2 Dagens livsstil

Vi ville ta reda på om dagens livsstil har en koppling till beteenden hos barn som kan föranleda

ADHD-diagnos, samt om dagens livsstil har en betydelse för ökningen av diagnoser.

Intervjupersonerna berättade om deras upplevelse av dagens livsstil i relation till beteenden som

kan föranleda ADHD-diagnos.

Samtliga intervjupersoner 1-6 har gemensamma tankar om att dagens livsstil har en koppling till

ADHD-diagnos hos barn. De flesta informanter beskrev den stress som finns i dagens samhälle.

IP 1, psykoterapeut, beskrev upplevelsen av dagens livsstil som betydelse för ökningen av

diagnoser:

“Man har inte tid! Högt varv och man ska jobba mycket. Barnet sätts in på dagis i en ålder som

inte alls är lämplig, 1,5 år, det kanske skulle behöva vara hemma tills de är 2-3 då de får behov

att umgås med andra barn./.../ Trenden är...nu är det här en modediagnos.”

Ordet ”modediagnos” i sig fick oss att fundera på om alla som får diagnos verkligen ska ha en

diagnos alla gånger.


41

IP 3, chef för elevhälsan, ansåg inte att ADHD-diagnoserna har ökat endast i relation till dagens

livsstil eftersom diagnosen är genetisk. Men att ökningen har blivit tydligare då man ser och

upptäcker flera som har diagnosen idag i jämförelse med tidigare.

IP 3 beskrev upplevelsen av dagens livsstil som betydelse till den ökade diagnossättningen:

“Ja, alltså jag tror ju det genom att det hör ihop och som sagt var igen, hur mycket är det vi ser

idag och det var ju många många fler som kunde döljas, jag tror ju inte i sak att det blivit fler,

det är ju genetiskt, det kan det ju inte vara så men jag tror att vi ser det, det blir tydligare idag så

tänker jag.”

Ett flertal av informanterna beskrev även det snabba tempot som finns kring att växla mellan

olika aktiviteter samt alla olika intryck som finns, som inte är bra för barnet.

IP 5, skolkurator, beskrev upplevelsen av dagens livsstil som betydelse:

“Den stressiga miljön och växla mellan olika aktiviteter, input, snabba ryck från TV, datorer,

iphones, alltså...flipp, flipp, spel, ja...och sen så ska man också försöka leka och ha relation med

de andra och det är väldigt lite tid för att bara vara och ha tråkigt./.../ vikten utav samspel och

det här mellan barn och föräldrar och alla människor egentligen, att man har relationer och att

det är så otroligt viktigt för utvecklingen och så. Det här är ju helt motsatsen.”

Fler informanter håller med om detta som IP 6, socialsekreterare, exempelvis:

“Det är katastrof! Jag tänker all input från alla håll, det är TV och det är telefoner och det är

internet och det är...det blir ju ett sammelsurium utan dess like./.../ Visst är det väl en stress det

är väl liksom i hela samhället. Det är väl också det här med all information som kommer från

olika håll och alla ska liksom va uppdaterade hela tiden och ha kontakt med varandra hela tiden

och man ska berätta hur bra och fantastiskt allting är. Det kanske inte är så himla fantastiskt.”

IP 6 belyser även att man ska leva upp till en viss status i dagens samhälle och att allt ska vara så

bra, och att det i sig blir en stress.

5.3.2.1 Analys av deltemat- Dagens livsstil

Alla intervjupersoner var överens om att dagens livsstil har en relation till beteenden som

föranleder ADHD-diagnos. Majoriteten av dessa beskriver stressen som finns idag med det

snabba tempot innehållande olika intryck och att växla mellan olika aktiviteter. En del

intervjupersoner tar upp användandet av dagens teknik där TV, datorer, spel samt I-phones ger


42

många intryck i barnens livsstil idag. Det blir en brist på organisation samt stabilitet som kan leda

till beteenden som föranleder ADHD-diagnos. Men livsstilen kan också leda till fler psykiska

besvär för barn som redan har ADHD-diagnos (Ptacek m.fl., 2013). Detta kan kopplas till

systemteorin då beteenden som framträder hos barnet utifrån den problematiska livsstilen i

hemmiljön kan leda till beteenden som utgör problem i skolmiljön (Payne, 2008).

Gillberg (2013) beskriver att fler familjer separerar idag och då kan detta leda till att barnen

hamnar mittemellan de vuxna, vilket gör att barnet inte mår bra. Separationer kan leda till

anknytningsproblem då barnet kan få svårt att knyta an till andra personer i dess närhet (Payne,

2008).

En informant ansåg dock i linje med det som Gillberg (2013) nämner att ADHD till största delen

är genetisk. Informanten menar därmed att den sociala faktorn dagens livsstil bara är en liten del

av det som gör att det kan leda till en ADHD-diagnos och menar att man idag ser ADHD-

diagnoser tydligare om man jämför med tidigare. Denna informant menar att dagens livsstil, med

större möjlighet att genom dagens teknik hämta och få information om ADHD är en förklaring

till att man upptäcker dessa beteenden tidigare, vilket kan vara en förklaring till att det skett en

ökning av diagnoser.

5.3.3 Socioekonomiska faktorer

Vi ville ta reda på om socioekonomiska faktorer kunde vara en orsak till beteenden som

föranleder ADHD-diagnos. Här redogjorde intervjupersonerna för sin syn på kopplingen mellan

ADHD-diagnos och socioekonomiska faktorer.

IP 1, psykoterapeut, betonade hur fattigdom kan leda till stress och oro. Denne beskrev

upplevelsen kring relationen mellan ADHD-diagnos och socioekonomiska faktorer:

“I fattigdom så strävar man efter att barnet får hjälp fort…resurser i skolan, stora

klasser...//..//…det är klart att har man inga pengar blir man ju mer stressad då är man kanske

mer upptagen att få in pengar än att ligga och läsa sagor för barnen. Stressen känner barnen

av…man ska ha så mycket grejer…”

IP 1 menar att ekonomi skapar en inre stress hos föräldrar som i sin tur gör att barnen påverkas.

Dels känner man av stressen från sina föräldrar, dels vill barnen ha samma standard som sina

klasskamrater. Informanten ger uttryck för att man i dagens samhälle är så beroende av materiella


43

ting och att många familjer har svårt att uppnå samma standard som andra. Detta kan göra att

man känner sig otillräcklig och kan föranleda stress och oro.

IP 3, chef för elevhälsan, upplevde däremot att det var en myt att koppla samman ekonomiska

faktorer med barn som har ADHD-diagnos. IP 3 beskrev upplevelsen kring relationen mellan

ADHD-diagnos och socioekonomiska faktorer:

“Nej, nej det är nog också lite myter.”

De flesta av informanterna ansåg dock att socioekonomiska faktorer har en koppling till barn med

ADHD-diagnos. Samtliga tar upp att en sämre ekonomi kan vara den stora bidragande faktorn

kring dessa faktorer.

IP 5 träffar många olika barn och deras familjer och har en känsla av att majoriteten av barn med

beteenden som kan föranleda ADHD har det socioekonomiskt sämre ställt. Informanten menar

också att det är en ond cirkel, för ekonomin är ju oftast sämre på grund av att det finns någon

slags problematik i familjen som exempelvis missbruk eller psykisk ohälsa.

IP 6, socialsekreterare, höll i stort sett med om vad IP 5 sa:

“Jo men det...absolut alltså. Har du trasslig ekonomi jag menar det påverkar ju hela hur du är

som människa och hur du mår. Ska du oroa dig för pengar och samtidigt som du ska oroa dig för

dina barn, och kanske skäms och gå till skolan och du kanske inte har så hög utbildning och kan

prata med dom på skolan på deras språk och förstår du vad som sägs och rädd och gå till

socialtjänsten och liksom...så självklart så påverkar ju det.”

Informanten påpekar hur skillnaden mellan olika status kan påverka mycket i en individs olika

situationer. Att man kan känna sig otillräcklig som både vuxen och barn och att man i en

maktrelation alltid kan tyckas hamna i underläge.

5.3.3.1 Analys av deltemat- Socioekonomiska faktorer

Nästan alla intervjupersoner ansåg att socioekonomiska faktorer har en inverkan på situationen

för barn med ADHD-diagnos, men kan egentligen inte svara på om det finns något samband. En

trasslig uppväxtmiljö innebär också ofta en lägre socioekonomisk status. En intervjuperson

menade att det var en myt att barn med ADHD-diagnos har en koppling till socioekonomiska

faktorer. Några av intervjupersonerna upplever dock att en livsmiljö där man har det ekonomiskt

sämre ställt kan skapa en stress och känsla av skam hos familjer som i sin tur kan leda till att


44

familjen inte fungerar som den ska. Payne (2008) beskriver att personer som skiljer sig från

mängden och känner att de inte passar in, i detta fall familjer med lägre socioekonomisk status,

kan leda till att man beter sig annorlunda. Detta beteende kan internaliseras och föras över från ett

system till ett annat enligt systemteorin. Det beteende man lär sig i familjen tar man även med sig

till andra sammanhang, som i skolan till exempel.

Om man ser ur ett annat perspektiv, då ett barn växer upp i en hög socioekonomisk status kan det

vara så att föräldrarna satsar en stor del av livet till karriären. När föräldrarna arbetar mycket

resulterar det till att barnen får åldersmässigt börja tidigare samt vara längre på dagis eller fritids.

Gillberg (2013) beskriver hur detta har förändrats i jämförelse med för femtio år sedan då barnen

inte var i lika stor omfattning på dagis eller fritids. Om föräldrar till ett barn satsar för mycket på

sina karriärer så kan detta bidra till att barnet får mindre tid med sina vårdnadshavare som i sin

tur kan leda till anknytningsproblem (Payne, 2008).

Velasquez (2012) skriver att familjer med hög socioekonomisk status oftare själv anmäler sina

barn till en medicinsk utredning jämfört med familjer med låg socioekonomisk status. Begreppet

klass förklaras i avhandlingen med sociala nätverk, utbildning, ekonomiska resurser samt

positioner. I avhandlingen tas ett exempel upp om en funktionshindrad pojke som genom sina

föräldrars villkor för sin son lyckas få bättre hjälp för sin pojke jämfört med den hjälp som andra

institutioner som han placerades i erbjöd honom. Föräldrarna lyckas med detta på grund av deras

sociala nätverk, utbildning, yrke samt kontakter. Gillberg (2013) menar att barn med ADHD ofta

kommer från en lägre socialgrupp men poängterar dock att barn som kommer från en lägre

socialgrupp klarar sig lika bra som barn som kommer från en högre socialgrupp såvida det inte

finns psykosociala missförhållanden. Vilket innebär att sambandet finns mellan låg

socioekonomisk status och psykosociala missförhållanden snarare än mellan låg socialgrupp och

ADHD-diagnos.


45

5.4 Sociala faktorer i relation till den ökade diagnossättningen

Sammanfattande analys om orsaker till ökningen av diagnoser

En av intervjupersonerna nämner att det går trender i diagnossättning och att just nu är ADHD en

modediagnos. Samma person anser att det är främst skolorna som strävar efter att få en diagnos

på barnen. Ökad kunskap kring ADHD för både föräldrar och professionella nämns också som

orsak till att diagnoserna har ökat, det blir högre efterfrågan på diagnoser. Dagens skolmiljö kan

bidra till ökningen genom bland annat läroplanen och måluppfyllelsen med ökade krav på

kognitiva funktioner, självständighet, valmöjligheter, mindre struktur, informationssökande med

mera gör att fler barn inte passar in och faller ur det som vi skapat som “det normala”. Någon

intervjuperson säger att skolan kan sträva efter diagnos för att klara av skolans krav. Samma

person säger även att många strävar efter medicinering för att klara av att koncentrera sig i

skolan, man får ingen medicinering utan diagnos. Även den fysiska miljön nämns som något som

har förändrats den senaste tiden med mer röriga klassrum, lärarbyten, eventuellt större klasser och

högre ljudnivå som kan ha lett till att fler barn inte klarar av skolan lika bra som förr längre.

Skolan är för en individ ett viktigt system som kan påverka en hela livet. Om en individ

misslyckas i skolan kan det blir en ond cirkel och skapa ett oönskat beteende även i andra system.

Det är därför viktigt enligt systemteorin att genom att samarbeta i nätverk komma fram till

lösningar och åtgärder som skapar en skola som fungerar för alla individer, hur olika man än är

(Payne, 2008). Men det som nämns som alla är rörande överens om är dagens livsstil med ett

uppskruvat tempo, mindre kvalitetstid för föräldrar och barn, för mycket intryck och

valmöjligheter samt för lite tid att bara vara och till och med ha tråkigt, även i vardagen. Några

intervjupersoner nämner att det även idag kan vara så att både skola samt föräldrar strävar mot att

få en ADHD-diagnos på eleven som då får mer hjälp i form av extra resurser samt elevassistenter

i klassrummet. Om systemet skolmiljön leder till att eleverna får beteenden som kan föranleda

ADHD-diagnos på grund av förändringarna som nämns ovan så kan barnet enligt systemteorin

även föra över dessa beteenden till systemet hemmiljön. En livsstil med mindre tid mellan

vårdnadshavare och barn samt ett uppskruvat tempo kan enligt Payne leda till att barnet får

anknytningsproblem eftersom barnet inte får tillgång till tiden som barnet har behov av vid

kontakten med vårdnadshavarna (Payne, 2008).


46

6 Diskussion I detta kapitel återkopplar vi inledningsvis till vårt syfte och de frågeställningar vi har haft. Sedan

diskuteras besvarandet av våra frågeställningar i anslutning till att vi redogör för våra slutsatser.

Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning.

6.1 Slutsatser

Syftet med vår undersökning var att belysa hur professionella som arbetar med psykosociala


ADHD-diagnos. Syftet var även att belysa de professionellas syn på relationen mellan sociala

faktorer och den ökade diagnossättning som skett under senare år. För att besvara syftet hade vi

frågeställningar där vi ville få vetskap hur professionella med olika yrkestillhörigheter ser på

sociala faktorers inverkan på beteenden som ligger till grund för ADHD-diagnos hos barn, samt

hur de professionella ser på relationen mellan sociala faktorer och den ökning av ADHD-

diagnoser som skett.

Resultatet visade att de professionella upplevde att det fanns flera sociala faktorer som inverkade

på beteenden som föranledde ADHD-diagnos. De professionella upplevde att skolmiljön var

stressig idag med röriga klassrum, lärarbyten, stora klasser, press att få bra betyg samt ett för stort

eget ansvar för eleverna. Dagens skolmiljö ställer även högre krav på kognitiva förmågor,

koncentration samt samspel hos barn idag. Skolmiljön passar in på färre barn idag än tidigare.

Detta kan kopplas till systemteorin då en sämre skolmiljö kan bidra till att barn uppvisar

beteenden som föranleder ADHD-diagnos, vilket i sin tur kan medföra att barnen uppvisar dessa

beteenden i andra system som till exempel i hemmiljön (Payne, 2008). Ett beteende i ett visst

system kan på detta sätt påverkas av och påverka beteenden i andra system. Majoriteten av de

professionella ansåg alltså att faktorer i skolmiljön kunde ha en inverkan på beteenden som

föranleder ADHD-diagnos hos barn.

De professionella såg även relationer mellan faktorer i uppväxtmiljön och beteenden som

föranleder ADHD-diagnos, exempelvis genom separationer som kan leda till

anknytningsproblem, stress under graviditet, missbruk i hemmet, socioekonomiska faktorer samt

psykisk sjukdom i hemmet. Dessa faktorer kan skapa mer oro hos barnet som kan leda till

koncentrationssvårigheter och oönskade beteenden. De socioekonomiska faktorerna var dock

svårt att koppla direkt till vårt syfte, då dessa faktorer oftast antingen kan föra med sig andra


47

negativa social faktorer, eller tvärtom att andra negativa sociala faktorer kan inverka på

socioekonomiska aspekter.

Alla professionella ansåg att dagens livsstil i form av stress som finns i samhället kan ha en

inverkan på beteenden som föranleder ADHD-diagnos. Många av informanterna påpekade dock

att det är svårt att peka på att detta verkligen har ett samband i realiteten men de upplevde att det

kan vara så samt att det är viktiga aspekter att ta med vid utredningar kring barn. Informanternas

berättelser och deras syn på sociala faktorers inverkan, överensstämmer som vi visat med resultat

i tidigare forskning. Mot bakgrund av ovanstående kan vi dra slutsatsen att sociala faktorer har en

inverkan på beteenden hos barn som kan leda till en ADHD-diagnos.

Resultatet visade även att de professionella ansåg att det fanns en relation mellan sociala faktorer

och ökningen av ADHD-diagnoser som skett. En del av de professionella upplevde att det var

lättare att få extra stöd i form av resurser om barnet hade en ADHD-diagnos, vilket kan göra att

en ökning av ADHD-diagnoser kan ske. De flesta av de professionella ansåg att dagens livsstil

har en koppling till den ökning som skett av ADHD-diagnoser. Samtidigt får man ha i beaktande

att den ökade kunskapen kring ADHD har bidragit till att man blivit mer observant på de

beteenden som ligger till grund för ADHD-diagnos. Det framkom i undersökningen att det är på

gott och ont dock. Fördelen är att diagnosen skapar en förståelse för ett barns beteende vilket kan

underlätta för dessa barn och deras familjer, samt att det kan vara enklare att få hjälp bland annat

i skolan även om det skett en förändring som leder till att man ska få hjälp oavsett diagnos eller

inte. En fördel kan också vara att man får behandling genom medicin om man har diagnos, vilket

kan bidra till att barnet får hjälp att hålla koncentrationen i skolan. Nackdelen är att barnet får det

bekräftat att det är annorlunda och får den stämpeln som man ska bära med sig hela livet. En

nackdel är också om man får diagnos trots att det skulle kunna bero på sociala faktorer snarare än

biologiska/medicinska faktorer. Då får man kanske centralstimulerande medel i onödan och

eftersom forskningen kring biverkningarna på lång sikt är svag än så länge så vet man inte hur det

påverkar barnen i framtiden.

Man ska dock komma ihåg att än så länge säger en del av forskningen vi hittat att ADHD till

största del beror på biologiska faktorer som ärftlighet, trots att de som oss anser att det är viktigt

att forska bland annat kring de sociala faktorerna (Kadesjö, 2009:Gillberg, 2013). Men vi tyckte

ändå att då det skett en sådan ökning av diagnoser den senaste tiden i samband med att skolan

och samhället förändrats enligt de faktorer vi valt att studera. Därför är dessa faktorer ändå


48

intressant och viktiga att belysa, då det ändå finns en viss procent av barn som kan få en diagnos

och därmed medicinering i onödan, när de egentligen kanske behöver andra åtgärder och

behandlingar i första hand. Dessa resultat överensstämmer med tidigare forskning vi redogjort

för.

Vi föreställer oss att resultatet av vår studie bidragit till kunskap om hur sociala faktorer påverkar

ett barn med ADHD-diagnos samt om dessa faktorer kan vara en orsak till den ökning av

diagnoser som skett den senaste tiden. Vi anser att om man i det sociala arbetet samt i skolan får

en större förståelse för de åtgärder som finns i dagsläget samt hur de sociala faktorerna ser ut, så

kan det bidra till positiva förändringar i det sociala arbetet. Detta reser viktiga frågor som

behöver undersökas vidare. Någon av informanterna nämnde att ADHD är en modediagnos just

nu. Därför kan man undra om det finns barn som får diagnos trots att det inte är ADHD. Sker det

en överdiagnostisering? Har sociala faktorer format en del barn till att få ett beteende som ligger

till grund för en ADHD-diagnos? Finns det andra åtgärder att ta till innan diagnos sätts? I likhet

med det Isaksson (2009) har kommit fram till så anser vi att dessa frågor är viktiga att föra en

diskussion kring för att möjliggöra förändringar för de barn som har ADHD-beteenden och inte

får tillräcklig hjälp i skolan, när diagnos inte finns. Utan dessa förändringar kan det leda till att

skolpersonal samt elevens anhöriga strävar efter att få en diagnos. Om man besvarar dessa frågor

kanske det blir till en hjälp att utforma andra åtgärder istället för att i första hand utreda en

medicinsk diagnos.

6.2 Förslag till fortsatt forskning

Skolverket (2013) skriver att rektorn i ett tidigt skede bör få vetskap om en elev är i behov av

särskilt stöd i skolan. Då ska en basutredning ske där ett åtgärdsprogram ska tillskrivas med mål

och åtgärder som ska vara på en individuell nivå. I åtgärdsprogrammet ska det tydligt stå vem

som ansvarar för åtgärderna samt när åtgärderna ska följas upp. Åtgärdsprogrammet bör sedan

kontinuerligt följas upp för att utvärdera om åtgärderna räcker eller om andra åtgärder ska sättas

in. En informant betonar att åldern på barn som skickas iväg på ADHD-utredning ska vara i

början av skolåldern, ibland även barn som är 5-6 år. Personen nämner även att man inte gärna

vill skicka iväg en elev som går på högstadiet. Om man nu strävar efter att få iväg barnen på en

utredning så tidigt som möjligt undrade vi hur man ska hinna sätta in en åtgärd med uppföljningar

för att se om det fungerar innan barnet får en diagnos. Det vore intressant att undersöka i hur lång


49

tid man fokuserar på åtgärdsprogram som ska utvärderas och följas upp innan ADHD-utredning

görs?

Vi människor skapar ett samhälle där färre och färre individer passar in så förutom att det

överhuvudtaget behöver forskas mer kring de sociala faktorernas betydelse för barns beteende, så

menar vi också att det skulle behövas forskas i alternativa åtgärder som exempelvis psykosociala

behandlingar för familjer som har barn som har beteenden som kan föranleda ADHD.


50

Referenslista:

Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur

Andersson, I. (2004). Samverkan för barn som behöver. Lettland: HLS Förlag

Broberg, A., Almqvist, K. & Tjus, T. (2003). Klinisk barnpsykologi. Utveckling på avvägar.

Stockholm: Natur & Kultur

Clarke, L., Ungerer, J., Chahoud, K., Johnson, S. & Steifel, I. (2002). Attention Defic

Hyperactivity Disorder is Associated with Attachment Insecurity. Clinical Child Psychology

and Psychiatry Vol. 7(2), 179–198.

Gillberg, C. (2013). Ett barn i varje klass-om ADHD och DAMP. Lund: Studentlitteratur

Isaksson, J. (2009). Om spänningen mellan normalitet och avvikelse-om skolans insatser för

elever i behov av särskilt stöd (avhandling för doktorsexamen, Umeå universitet, 2009).

Kadesjö, B. (2007). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber AB

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Kärfve, E. (2001). Hjärnspöken-Damp och hotet mot folkhälsan. Stockholm: Symposion AB

Larsson, S. (2005). Kvalitativ metoden introduktion. I S. Larsson, J. Lilja & K. Mannheimer

(red.), Forskningsmetoder i socialt arbete (s. 91-128). Lund: Studentlitteratur

Ljungberg, T. (2008) ADHD i nytt ljus. Nyköping: Exiris.

Luhmann, N. (1995). Social Systems. Stanford: Stanford University Press


51

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen-kvalitativa och kvantitativa perspektiv:

3:e uppl. Stockholm: Liber AB

Payne, M. (2008). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur och kultur

Pheula, G.F., Rohde, L.A. & Schmitz, M. (2011). Are family variables associated with ADHD,

inattentive type?-A case-control study in schools. European Child & Adolescent Psychiatry, 20

(3), 137-145.

Pires, T.O., Passos da Silva, C. & Goncalves de Assis, S. (2013). Association between family

environment and attention deficit hyperactivity disorder in children-mothers´and teachers´ views.

BMC Psychiatry, 13 (1), 1-9.

Ptacek R, Kuzelova H, Kolyukh O. (2013). Life style in ADHD children - comparative study.

European Psychiatry, 28 (1), 1-1.

Runfors, M/Wrangsjö, B (2002): Familjemönster – att förstå och beskriva familjer ur

systemperspektiv. Falköping: Natur och Kultur

Rønhovde Iglum, L. (2006). Om de bara kunde skärpa sig!-Barn och ungdomar med ADHD och

Tourettes syndrom. Lund: Studentlitteratur

Schroeder, V.M. & Kelley, M.L. (2009). Associations between family environment, parenting

practices and executive functioning of children with and without ADHD. Journal of Child &

Family Studies, 18 (2), 227-235.

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet

SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet


52

Singh, I. (2002). Biology in Context:Social and cultural perspectives on ADHD. Children &

Society, vol. 16, 360-367.

Skolverket. (2013). Allmänna råd om åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet. Stockholm:

Skolverket

Skolverket. (2012). Rätt till kunskap och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket

Socialstyrelsen. (2002). ADHD hos barn och vuxna. Stockholm: Socialstyrelsen

Socialstyrelsen. (2012). Förskrivning av centralstimulerande läkemedel vid ADHD. Stockholm:

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen. (2004). Kort om ADHD hos barn och vuxna. Stockholm: Socialstyrelsen

Velasquez, A. (2012). ADHD i skolans praktik- En studie om normativitet och motstånd

i en särskild undervisningsgrupp (avhandling för doktorsexamen, Uppsala universitet 2012).


53

Bilaga 1

Kriterier för att diagnosen ADHD ska ställas

Idag finns det vetenskapliga internationella stödet för att kunna ställa diagnosen ADHD på ett

pålitligt sätt ute i praktiken. ADHD definieras i den diagnostiska manualen DSM-IV (Diagnostic

and Statistical Manual of Mental Disorders). Forskare använder detta system som gör det möjligt

att använda diagnosen på ett likartat sätt. I Sverige används även WHO:s diagnosmanual ICD-10

(Internationell Classification of Diseases). I den motsvaras ADHD av diagnosen

hyperaktivitetssyndrom (Hyperkinetic Disorder).

För att få diagnosen ADHD ska följande krav vara uppfyllda:

· Att individen haft många symptom under lång tid där symptomen avviker från individens ålder

samt utvecklingsnivå.

· Att problemen ska ha börjat före sju års ålder och ha funnits i minst ett halvår.

· Att svårigheterna ska ha en allvarlig inverkan på barnets sätt att fungera och ge problem i

vardagslivet som på skolan eller i hemmet.

Enligt DSM-IV finns det tre undergrupper av ADHD:

· ADHD med uppmärksamhetsstörning

· ADHD med hyperaktivitet/impulsivitet

· ADHD med en kombination av båda

För att få ADHD med inriktning uppmärksamhetsstörning så krävs minst sex av följande

symptom enligt DSM-IV:

· Är ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet, yrkeslivet eller andra aktiviteter.

· Har svårt att behålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar.

· Verkar inte lyssna på direkt tilltal.

· Följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor

eller arbetsuppgifter (beror inte på trots eller på att personen inte förstår instruktionerna).

· Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter.


54

· Undviker, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet, till

exempel skolarbete eller läxor.

· Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter, till exempel leksaker,

läxmaterial, pennor, böcker eller verktyg.

· Är lättdistraherad av vad som händer runtomkring.

· Är glömsk i det dagliga livet.

För att få ADHD med inriktning hyperaktivitet/impulsivitet så krävs minst sex av följande

symptom enligt DSM-IV:

· Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter och kan inte sitta still.

· Lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas sitta kvar på

sin plats en längre stund.

· Springer ofta omkring. Klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen. Hos

ungdomar och vuxna kan detta vara begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet.

· Har svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla och verkar ofta vara "på språng"

eller "gå på högvarv".

· Pratar ofta överdrivet mycket.

· Kastar ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt.

· Har svårt att vänta på sin tur.

· Avbryter eller inkräktar ofta på andra, till exempel genom att kasta sig in i andras samtal eller

lekar.

För att få ADHD med kombinerad typ så krävs det att kriterierna för uppmärksamhetsstörning

samt hyperaktivitet/impulsivitet är uppfyllda (Socialstyrelsen, 2004, s. 17-19).


55

Bilaga 2

Missivbrev 2013-10-31

Hej!

Vi är två socionomstudenter, Natalie Olofsson och Victoria Jacobsson, som läser sista terminen

på socionomprogrammet vid avdelningen för socialt arbete och psykologi på Högskolan i Gävle.

Vi håller på med ett examensarbete i form av en uppsats på 15 högskolepoäng.

Syftet med vår undersökning är att belysa hur professionella som arbetar med psykosociala


ADHD-diagnos. Syftet är även att belysa de professionellas syn på relationen mellan sociala

faktorer och den ökade diagnossättningen som skett på senare år.

De centrala frågeställningarna i vårt examensarbete är:

– Hur beskriver professionella med olika yrkestillhörigheter sociala faktorers inverkan på

beteenden som ligger till grund för ADHD-diagnos hos barn?

– Hur ser de professionella på relationen mellan sociala faktorer och ökningen av ADHD-

diagnoser som skett?

Som metod i undersökningen kommer vi att använda oss av det kvalitativa tillvägagångssättet i

form av intervjuer som vi spelar in. Vi kommer även att föra anteckningar. Vi hoppas att denna

form för intervjun passar er. Vi räknar med att intervjun kommer att ta ca 1 timme. Vi ämnar

intervjua professionella ur olika yrkeskategorier som arbetar med barn, från förskoleklass upp till

årskurs sex, i den process som uppstår när det finns en misstanke om eventuell ADHD-diagnos.

Din medverkan i denna studie innebär att:

Du har rätt att när som helst avbryta din medverkan i studien utan konsekvenser. Du

behöver i så fall inte motivera varför du väljer att avbryta ditt deltagande.

Som informant har du rätt till kunskap om vad din information ska användas till samt

syftet med studien.

Inga obehöriga kommer att ta del av dina uppgifter och den information du delger oss.

Det material du bidrar med kommer enbart att nyttjas i detta examensarbete och ingen


56

annanstans.

Den information du tillger oss kommer att anonymiseras.

Ditt bidrag till vår uppsats kommer vara betydande då du besitter den kunskap och erfarenhet vi

behöver för att genomföra vår undersökning. Vi är därför mycket tacksamma för din

medverkan!

Vid vidare frågor och/eller synpunkter vänligen kontakta oss!

Med vänlig hälsning,

Socionomstuderande Socionomstuderande Handledare, Universitetslektor

Victoria Jacobsson Natalie Olofsson Stefan Sjöberg

[email protected] [email protected] [email protected]

Mob nr 070-3212218 Mob nr 073-7095308 026-648190


57

Bilaga 3

Intervjufrågor

Bakgrund

Vad har du för yrke och hur kommer du i kontakt med barn i ditt yrke?

Hur lång erfarenhet har du i denna yrkesroll?

Hur kommer du i kontakt med barn som uppvisar beteenden som kan föranleda ADHD-diagnos?

Vilken är din roll i relation till en ADHD-utredning?

Vad anser du det är som ligger till grund för att ett barn blir föremål för ADHD-utredning?

Skolmiljö

Hur ser du på relationen mellan dagens skolmiljö och den ökning av ADHD-diagnoser som

har skett den senaste tiden?

Hur upplever du huruvida det görs åtgärder i skolmiljön innan en utredning sker eller ADHD-

diagnos ställs? Behövs det en diagnos för att få dessa åtgärder?

Vilken betydelse kan ADHD-diagnosen ha för bemötande av ett “stökigt” barn i dessomgivning

samt i skolmiljön? Följdfråga: Vilka eventuella fördelar samt nackdelar kan du se när en ADHD-

diagnos konstaterats?

Vilken betydelse tror du en ADHD-diagnos har för inlärningen i skolan? Följdfråga: Kan detta

göra att man strävar efter diagnossättning för att eleven ska klara av skolans krav?

Hur ser du på att ökad kunskap av ADHD-diagnoser bland professionella i skolan eventuellt

kan leda till att fler barn skickas på utredning och därmed får en diagnos? Följdfråga: Tycker

du det är positivt eller negativt?

Uppväxtmiljö

Hur ser du på uppväxtmiljöns betydelse i relation till beteenden som kan föranleda ADHD

diagnos?

Upplever du att det är det viktigt att utreda uppväxtmiljön vid en utredning? Följdfråga: Varför?

Hur ser du på dagens samhälle och livsstil i uppväxtmiljön i relation till barn med ADHD-

diagnos?

Hur tänker du kring att dagens förändrade livsstil med allt vad det innebär kan

vara en orsak till att ADHD-diagnoserna ökat? Följdfråga: Verkar vårdnadshavare till barn med


58

ADHD stressade?

På vilket sätt ser du om barnets “negativa” ADHD-beteenden i skolan kan ha att göra med den

miljö barnet lever i på hemmaplan med sina vårdnadshavare?

Vilka tendenser ser du om barn med ADHD har anknytningsproblem till sina vårdnadshavare

eller till andra? Verkar barn med ADHD otrygga i sin uppväxtmiljö?

Hur ser du på relationen mellan familjens sociala nätverk och barn som har ADHD-diagnos eller

beteende som föranleder misstanke om ADHD?

Hur ser du på samband mellan missbruk i barnets uppväxt och ADHD-diagnos?

Vilka fler faktorer tror du finns i uppväxtmiljön som kan ha lett till ökningen av ADHD-

diagnoser?

Följdfråga: Vilka psykosociala faktorer tror du kan bero på den ökning som skett? Hur ser du på

relationen mellan vårdnadshavares inställning till skolan och barn som ska eller har utretts för

ADHD?

Socioekonomiska faktorer

Hur ser du på relationen mellan ekonomiska resurser i en familj vars barn har ADHD i jämförelse

med barn utan diagnos?

Hur ser du på relationen mellan yrken och utbildningsnivå hos en familj vars barn har ADHD i

jämförelse med barn utan diagnos? (Arbetarklass, arbetslöshet, sjukförsäkring?)

På vilket sätt ser du några andra socioekonomiska faktorer som skulle kunna relateras till familjer

där det finns ADHD-diagnos eller för barn där det finns misstanke om ADHD?

Slutfråga

Nu när vi har pratat lite kring uppväxtmiljön och skolmiljön. Vilka sociala faktorer upplever du

ha störst betydelse för det beteende som ligger till grund för ADHD-diagnos?


59

Barn med ADHD-diagnos692338/FULLTEXT01.pdf · 2014-01-30 · med ADHD-diagnos eller med att stötta...

Documents

Transcript of Barn med ADHD-diagnos692338/FULLTEXT01.pdf · 2014-01-30 · med ADHD-diagnos eller med att stötta...